Plankton i Kvilleån - Redovisning av genomförda aktiviteter 2014-2015

Sindre Magnusson, projektledare, 2015-11-26

Inledning

1. Bakgrund 2. Förberedelser och utformning av koncept & genomförande 3. Test med skolklasser från Bräckeskolan 4. Allmänheten - våren 2015 5. Muralmålning på Ringön maj 2015 (Ringöns konsthall) 6. Informationsspridning 7. Vad funkade bra och vad fungerade mindre bra? 8. Vad behöver förbättras? 9. Framtiden – mer plankton

Inspiration från en hinnkräfta (Bosmina), Kvilleån 2015. Sindre Magnusson

Inledning Mellan oktober 2014 och september 2015 har undertecknad genomfört flera satsningar för att uppmärksamma en för de allra flesta helt okänd dimension av Kvilleån, på Hisingen i Göteborg. De i denna redovisning omnämnda satsningarna har genomförts i samarbete med Göteborgs stads miljöförvaltning och Lundby stadsdelsförvaltning, Naturhistoriska museet i Göteborg samt Ringöns konsthall.

Med specialhåvar och bättre mikroskop har en utforskning av Kvilleåns plankton genomförts. Perspektivet har varit en mix mellan pedagogik, naturvetenskap, estetisk utforskning och konst, där även miljöaspekter har berörts. Publiken och tillika medskapare har bestått av dels elever från Bräckeskolan och dels förbipasserande allmänhet (drop in). Basen har utgjorts av den sk Lådan (Kulturlådan) på Backaplan. Den del av Kvilleån som undersökts har varit det avsnitt som rinner igenom parkeringsplatsen på Backaplans köpcenter – hela vägen ut till Göta älv. Lådan på Backaplan förvandlades till en kombination av labb, atelje och galleri under den aktuella perioden.

I denna rapport beskrivs närmare vilka aktiviteter och moment som genomförts och hur. Någon systematisk uppföljning av vad allmänhet och elever tycker om aktiviteterna har ej gjort. Genomgående har reaktionerna från eleverna varit positiv och det gäller både innne- och utomhusaktiviteter (10 grupper, åk 4 och 6, Bräckeskolan). De personer som besökt ”Lådan”, drop in, har ofta stannat mellan 10-20 minuter, vilket indikerar ett relativt stort intresse. Framförallt var det mikroskopen och samtal som lockade allmänheten. Bland eleverna var det särskilt insamling av organismer som var intresseväckande men även laborationerna, med mikroskopen i fokus, fångade elevernas intresse.

De elever och allmänhet som deltagit kommer helt säkert att ha ett nytt perspektiv på Kvilleån nästa gång de sitter på spårvagnen och sveper förbi Kvilleån. Från anonym å till ett rinnande vatten vars organismer har studerats in i minsta detalj.

Utan plankton fungerar inte naturen, vi är beroende av dem. För syreproduktion och för den näringsväv som utgör basen för livet i vattnet. Detta har nogsamt förklarats. Insikten om detta utgör inga självklarheter. Det finns även en tilltagande rädsla för kontakt med naturen – ett slags mental naturrädsla. Denna kan enbart botas med naturkontakt, om så bara vid en å som rinner igenom en asfalterad parkeringsplats. Utöver plankton har även de lite större organismerna, såsom ryggsimmare, vattengråsugga, sländelarver och klodyvel, infångats och studerats. Här har en del elever absolut fått utmanas vad gäller rädsla för vattenkrypen.

Kommentarer under lektionerna indikerade att intresset för naturvetenskap gynnades av det annorlunda perspektivet ”kan naturkunskap vara så här roligt”. Kombinationen med fysisk aktivitet och laborationer ökar uthålligheten. Oväntade händelser och aha-upplevelser (överraskningar) gör att eleverna kommer att minnas denna aktivitet. Eleverna kan relatera undervisning i t ex biologi med studier av verkliga organismer, där de visuella intrycken varit i fokus. Med fortsatt utvecklingsarbete av detta koncept kan det bidra till en intressant pedagogisk förnyelse.

Lektioner genomfördes i november 2014, april 2015 och september 2015. Allmänheten hade möjlighet att delta, vardag som helg under perioden 21/3 till 24/4, 2015.

Härmed riktas ett tack till Göteborgs stad, som givit stöd till ett nyskapande projekt i skärningspunkten mellan naturvetenskap, konst, pedagogik och folkbildning. Ett stort tack riktas också till elever och lärare på Bräckeskolan som vågade satsa på ska vi säga lite ovanliga lektioner utanför klassrummets väggar. Ett speciellt tack riktas till läraren Minna Panas, som själv deltog och utgjorde vår löpande kontakt på Bräckeskolan.

Företaget AstroSweden i Skara har utgjort en viktig samarbetspartner då de har lånat ut nödvändig optisk teknik. Ett stort tack till dem.

Projektledare under hela perioden var Sindre Magnusson. De första två lektionerna utformades och genomfördes i samarbete med Olle Bjerkås.

Avgörande för hela projektet tillblivelse och genomförande har varit samarbetet med den alltid entusiastiska Barbara Ekström, kulturstrateg på Lundby stadsdelsförvaltning.

Hoppkräfta, Kvilleån 2014. Foto: Sindre Magnusson

/1/Bakgrund Under 2013/2014 genomförde undertecknad och Olle Bjerkås konstnärliga projekt och installationer med Actionhall/Fraktalfabriken (Backaplan) som bas. Flera utflykter gjordes i närområdet, i syfte att få konstnärlig inspiration och bedriva estetisk utforskning. Kvilleån, inklusive dess utlopp i Göta älv, fångade direkt vårt intresse. Vi bestämde oss för att undersöka hur det stod till med de minsta organismerna – zoo- och fytoplankton. Ett enklare mikroskop införskaffades samt för plankton specialkonstruerade håvar.

Även om vi båda använt mikroskop förut så förundrades vi över mångfalden vad gäller Kvilleåns minsta organismer. Vi började fundera över möjligheterna att på något sätt göra denna utforskning publik och särskilt då i skärningspunkten mellan estetisk utforskning och naturvetenskap.

Kvilleån innehåller en hel del biologiskt liv, från plankton, vattenväxter upp till fisk, simänder, häger och bäver mm mm. Vattnet rinner i sin hela sträckning åt två håll – bifurkation. Vattenståndet i älvarna kan även delvis påverka i vilken riktning vattnet flyter samt vattnets salthalt. Kvilleån kan tyckas vara ett grått litet diken men har faktiskt utgjort gräns mellan Sverige och det dansk/norska riket. Det är en intressant paradox med naturexkursion i ett asfalterat område vid ett köpcenter – där tillgången på just natur är minimal. Olle Bjerkås hade levererat ett konstverk (flera) till Lådans tak (rosa tetraeder/Kulturmånaden) så vi fick koll på den sk Lådan, ganska tidigt i processen.

Barbara Ekström, kulturstrateg på Lundby stadsdelsförvaltning, fick höra talas om våra funderingar kring Kvilleån. Hon ville veta mer så vi arrangerande ett möte. Vi fick signaler om att det kunde finnas möjlighet till finansiering av aktiviteter som var ämnade att uppmärksamma livet i Kvilleån. Med både skolan och allmänheten som målgrupp. Undertecknad författade ett underlag till en ansökan, som skickades in till stadsdelsförvaltningen i Lundby vilket i sin tur skickades till Miljöförvaltningen i Malmö stad. Projektets genomförande kom att möjliggöras med medel både från både Miljöförvaltningen och stadsdelens kulturanslag.

Daphnia. Foto: Sindre Magnusson

/2/ Förberedelser, utformning av koncept och genomförande När vi väl fått besked om att möjligheterna var goda, vad gäller möjligheterna att genomföra ett projekt så satte vi (undertecknas och Olle Bjerkås) igång att utforma ett koncept. Målgruppen var skolan såväl som allmänheten. Förberedelserna bestod av exkursioner i fält, inköp av nödvändig teknisk utrustning (t ex projektor, mikroskop, stereolupp, pennor/papper, skärmar, digitalhandlupp, objektsglas, täckglas, kamera, adapter, duk, håvar, konstnärsmaterial mm), förmulering av projektplan samt testkörning av koncept.

Stränderna längs med ån är generellt branta, vilket utgör att problem när man ska håva. Om man ska fånga större organismer är det särskilt viktigt att det dels inte är för brant (risk för att ramla in) och dels finns bottensediment att komma ut. Två lämpliga områden identifierades: dels vid en minisjö, och dels vid en brygga. I båda fallen på bortsidan av ån (vettande mot Ö o B, väster), ställt i relation till Lådans placering. Bryggan fungerade därtill perfekt för planktonhåvning, men det gäller att inte håva för djupt så att bottenslammet yr upp.

Till förberedelserna hörde också kontakter/koordinering med skolor och Lundby stadsdelsförvaltning. I förberedelseskedet trodde vi att det skulle vara relativt enkelt att få loss skolklasser, särskilt med tanke på stadsdelsförvaltningens kontaktvägar och nätverk. Det visade sig dock vara betydligt svårare än vad vi trodde. Mer om detta under kapitel: 7.

I det följande beskrivs genomförandet av konceptets olika pedagogiska delmoment. I stora drag var det samma upplägg som erbjöds skolan såväl som allmänheten. Deltagandet såg dock lite olika ut, för respektive målgrupp, vilket framgår av den fortsatta framställningen.

Introduktionsföreläsning

Skolklasserna: Innan exkursionen inleddes hölls en kort (10-15 min) introduktionsföreläsning om Kvilleån, livet i vatten, ekologi, vattenorganismer, plankton, upplägget för de kommande timmarna. Allmänheten: För allmänheten var upplägget lite annorlunda. Huvuddelen av kommunikationen var den diskussion som uppstod i samband med att besökare tittade i mikroskopen och/eller tittade på utställningen. När det gäller barnfamiljer så genomfördes även då ett slags introduktion, innan avfärd till ån för att håva efter djur.

Dinoflagellat. Foto: Sindre Magnusson

Fånga in större vattenorganismer

Besöket vid ån började med att håva efter bottensediment, i syfte att finna de lite större organismerna. Detta är pedagogiskt smart då det omedelbart väcker intresset hos flertalet. Både jaktmomentet och organismernas utseende fångade intresset hos i princip alla elever vid samtliga utflykter. Håvningen krävde håvar med långa skaft och metallkant. Då Kvilleån är rensad är det bara vissa avsnitt som har mjukbotten som går att komma åt. Dessutom gäller det att undvika alltför brant å-kant, så att man inte drattar i. I och vid den lilla halvt avsnörda minidammen (till höger om bron när man går väster ut mot Ö o B) finns rikligt med bottensediment. Därtill finns det relativt gott om större vattenlevande djur. Vid samtliga besök har tillräckligt med intressanta större organismer infångats för att laborationerna inne i Lådan/Klassrummet ska ha blivit givande (mellan 5-10 arter). De vattenlevande djuren har identifierats genom att titta ner i håvarna – glo tills dess man ser något som rör sig. Det kräver viss träning för att i praktiken upptäcka djuren. Barn är ofta mycket uppmärksamma och de lär sig snabbt. Håvningen efter de större organismerna har, tillsammans med planktonmikroskopieringen, tveklöst varit den mest populära aktiviteten.

Klodyvel, Kvilleån. Foto: Sindre Magnusson

Fånga in plankton

Den andra etappen i vad gäller insamling av organismer är håvningen efter plankton. För att genomföra denna måste vi flytta oss 100 meter längs med Kvilleån, söderut. Där finns en träbrygga som lämpar sig väl vad gäller planktonhåvning. Håvning efter plankton är dels lite svårare och dels inte lika ”häftigt” på plats eftersom resultatet inte visar sig förrän laborationen inletts.

Planktonhåven placeras någon decimeter under vattenytan men inte för nära botten. Under vattenytan för att undvika större partiklar som flyter på ytan och inte för nära botten för då yr man upp bottensediment. Håven rörs fram och tillbaka längs med bryggan, ca 20 ordentliga svep.

Längs ner i håven ansamlas en mindre vattenvolym, lagom för att fylla 1-2 provrör. Här har plankton koncentrerats. Mängden plankton varierar stort över året, men det är aldrig tomt.

De flesta klarade av att fånga in ett någorlunda användbart planktonprov.

Foto: Minna Seppänen Panas

Förberedelser inför laboration

Efter transport av burkar och provrör till Lådan alternativt klassrummet var det dags att först förbereda organismerna för närmare studier.

a) De större organismerna läggs i kärl med rent vatten och vit botten. Kärlen måste ha lagom bredd och höjd för att platsa under stereoluppen

b) Planktonprovet skakas, varefter några centiliter vätska sugs upp i en pipett. 1-2 droppar, droppas på ett objektsglas varefter ett täckglas läggs på det vätskade området. Om perfekta foton eftersträvas behöver planktonprovet ”avlivas” genom att t ex 1/5 T-sprit hälls i provröret.

Laboration – taxonomi, morfologi och estetisk utforskning

När så organismerna är förberedda inleds studierna med den optik som funnits till hand. Projektet har haft tillgång till två mikroskop med tillräcklig förstoring för att se plankton. Ett av mikroskopen har kopplats ihop med systemkamera (via adapter) vilket i sin tur gjort det möjligt att ta bilder, göra film samt visa liveprojektioner.

Det har även funnits en stereolupp och 3 enklare mikroskop med lägre förstoring. Dessa har varit lämpliga för de lite större organismerna.

Vi har också använt oss av en relativt ny optisk teknik nämligen digital handlupp (där bilden visas direkt på datorskärm). Även denna teknik är lämpligt för de lite större organismerna. Den digitala handluppen erbjuder också möjlighet att ta bilder och att göra film, om än med något lägre upplösning jämfört med en systemkamera. Konventionell handlupp har också funnits tillgänglig.

Vi har även testat små förstoringslinser (ungefär så stora som vanliga glasögonlinser) vilka fästs direkt på mobilkamerans kameraöga. I samband med denna laboration har det automatiskt kommit upp en massa frågor, från elever såväl som allmänheten, vilka utgjort basen för diskussion. Projektledarna har försökt besvara frågorna så långt möjligt.

Vanligaste frågan: vad är det jag ser? I de flesta fall har vi kunnat definiera vilken typ av organism det är, vanligen också vilken klass, ordning, familj eller släkte det är. Mer sällan den exakta arten. Den biologiska kompetensen har varit begränsad till ska vi säga limnologisk allmänbildning. Å andra sidan har det känts fullt tillräckligt i relation till projektets ambitioner och skärningspunkt.

I samband med dessa studier har resonemang om relevanta ekologiska aspekter vävts in. Hur lever de och till vilken nytta finns dessa organismer, varför ser den ut på det viset, är detta ögat, är detta munnen. Frågorna haglar. Även associationer förekommer vilket är intressant inför kommande konstnärligt inriktade moment. De ser ju ut som…, usch de är fula, oj vad de är vackra, häftiga, läskiga osv osv.

Mikroskopet med störst förstoring samt den handhållna digitala luppen visade sig vara de mest populära optiska hjälpmedlen. Således blev det köbildning vid dessa apparater alternativt vid de mikroskop som för stunden identifierat de mest intressanta organismerna.

Koncentrationen i klasserna/barnfamiljerna har vanligen gått att upprätthålla 30-45 minuter. Sedan krävs paus och nytt moment.

När det gäller kunskap om vilken klass, ordning, familj eller släkte (art) en organism tillhör har någon av följande metoder tillämpats, innan eller under lektionen / visningen:

- Någon av ledarna/lärarna har redan kunskapen - Fälthandbok - Gissad tillhörighet varefter bildsök sker på google - Lägga in bilden på facebookgrupp med intresse för aktuella organismer (ofta snabb respons

från kunniga personer) - Bilden läggs in i omvänt bildsök på google (funkar ännu slå länge sällan)

Oftast har någon av metoderna fungerat. Vid ett tillfälle upptäckte två ungdomar i 16-årsåldern ett plankton som inte gick att spåra med dessa metoder. Jag kontaktade då jourhavande biolog på Naturhistoriska museet i Göteborg: Didrik Vanhoenacker. Efter lite sökande så lyckades han i vilket fall klarlägga vilken släkte det rörde sig om, nämligen: Bacteriastrum (se foto, här nedan).

Exempel på djur- och växtplankton som vi hittade är hinnkräftor, hjuldjur, musselkräftor, hoppkräftor, kiselalger, egentliga grönalger och dinofalgellater. Exempel på lite större vattenlevande djur som vi hittade: ryggsimmare, buksimmare, vattengråsuggor, mygglarver, snäckor, musslor, larver från trollsländor, nattslända, flickslända (husmask) dykare och klodyvel.

Foto

Det fanns tre möjligheter att ta makro eller mikroskop-fotografier på de organismer vi fångat.

1. Mikroskop med systemkamera via adapter. Fotografering (även film) med adapter och systemkamera är inte överdrivet svårt men det kräver trots allt en del hjälp från en som har erfarenhet. Eleverna kan ställa skärpa och trycka på knappen. Regleringen av ljusinställningar på själva mikroskopet är det svåra. En annan aspekt som kan vara knepig är att mikroskopet lätt vibrerar om ungar stojar omkring – då blir rörelseoskärpa.

2. Digital handlupp anslutet till laptop. Den digitala handluppen kan ta foto (även film) när du håller den tummestora luppen i din hand. Det kan bli bra, trots att det är svårt att hålla luppen helt stabilt. Till den ena av två digitala handluppar hade vi stativ. Fotona blev förvånansvärt bra.

3. Den tredje möjligheten var små linser som gick att fästa på mobiltelefonens kameraöga. Detta fungerade som ett slags makroobjektiv. Kvaliteten på fotona blev okej men inte mer. Det visade sig också att linserna lätt föll av och därmed blev smutsiga eller kom bort.

Lådan som planktonlabb.

Plankton av släktet Bacteriastrum. Kvilleån 2015. Foto: Sindre Magnusson

Hjuldjur (Rotifera). Kvilleån 2015. Foto: Sindre Magnusson

Projektioner

Systemkamera (anslutet till mikroskop via adapter) kopplades till projektor. Detta gjorde det möjligt att sända live från mikroskopet. I praktiken ett slags planktonbio. Pedagogiskt- och upplevelsemässigt ett tilltalande koncept. För en perfekt upplevelse hade det krävt möjlighet till mörkläggning. En sådan möjlighet saknades tyvärr. Även den digitala handluppen kunde anslutas till projektorn.

När det gäller kameran krävdes en specifik programvara från Nikon. Kostnaden var ca 1500, gick att ladda ner från nätet (gratisperiod 30 dagar). Möjligheterna att visa upp ett intressant planktonfynd för samtliga deltagare, på samma gång, utgjorde självklart en pedagogisk fördel.

Bildredigering och digital konst

Mikroskopfoton vinner ofta mycket på att redigeras i bildbehandlingsprogram såsom Photoshop. Det gäller bl a skärpa, färgintensitet och kontrast. Det fanns möjlighet att redigera de foton som skulle printas, i en laptop. I samband med en ut av lektionerna, på Bräckeskolan, hade alla elever tillgång till laptop med bildredigeringsprogram. Då uppmanade vi eleverna att, med fotona som utgångspunkt, genomföra konstnärligt inriktade bearbetningar – digital konst. Hälften av eleverna i två helklasser hörsammade detta. Radikal bildbehandling, inklusive användning av olika filter, kan även plocka fram och tydliggöra strukturer och siluetter hos en organism.

Print

I Lådan fanns det möjligheter att printa bilderna på vanligt kopieringspapper. Detta gav möjlighet att printa ut foton direkt från pågående laborationer. Fotona kunde då sättas upp på anslagstavlan, ett gemensamt resultat växte fram vilket kunde analyseras i grupp. Det fanns också möjlighet för deltagare (skola eller allmänhet) att ta med sig printar från Lådan.

Teckna

Lektionerna och även familjeaktiviteterna avslutades i flertalet fall med teckning. Som inspiration användes då foton på plankton och andra större organismer som fångats under dagen. Printade foton underlättade detta moment, även om teckningarna var mer eller mindre fria tolkningar. En del av teckningarna hamnade sedan på anslagstavlan, inne i Lådan. Den som tecknar med ett foto (eller direktstudie i mikroskopet) som inspiration skärper blicken och de facto genomför ett slags fördjupad estetisk utforskning av organismen: kontur, form, färg, struktur, inre organ etc. Det ökar lärandet/minnet av lektionen samt tränar den konstnärliga förmågan.

Utställning & atelje

Väggarna inne i Lådan utnyttjades för att visa fotokonst och tuschteckningar – av Sindre Magnusson. Totalt visades 12 bilder, A1-A2 i storlek. Det gav en bra inramning till verksamheten som pågick. Därtill fanns flera anslagstavlor där foton- och teckningar från elever och besökare successivt sattes upp. Vissa dagar fanns det också möjlighet att se Sindre Magnusson teckna plankton, på plats i Lådan.

/3/ Test med skolklasser från Bräckeskolan Totalt deltog tio grupper med elever, åk 4 och 6. Samtliga var från Bräckeskolan. Det fanns kapacitet att ta emot fler, vilket hade varit önskvärt. Å andra sidan var det ett tillräckligt stort antal elever för att fullt ut genomföra och testa detta projekt.

November 2014

Den 10/11 2014 genomfördes ett första praktiskt försök inom ramen för projektet Plankton i Kvilleån & Frihamnen. Efter ett upprop till flera skolor var det en årskurs 6 från Bräckeskolan som nappade först. 21 elever och tre lärare deltog samt projektledarna. Från projektledarna fanns det önskemål om att dela in i två halvklasser – men det visade sig svårt att få igenom detta. En positiv överraskning var dock att klassen kunde avsätta hela dagen (08.00 och 14.00) – inte bara de fyra timmar som först diskuterades.

Redogörelse för heldag

08.00–08.30. Samling på skolan och transport till Kvilleån med spårvagn. Avstigning vid Hjalmar Brantingsplatsen.

08.30-09.45. 15 minuters introduktion om Kvilleån:

1. Det biologiska livet ån, stor biologisk mångfald trots föroreningar och placering i en hårt exploaterad miljö, vad vi kan förvänta oss att hitta

2. Beskrivning av arbetsuppgiften dvs hur använda håvarna, med vilken teknik, hur göra med organismerna.

3. Syftet med dagen och vad händer när vi kommer tillbaka till klassrummet.

Klassen delades in i fyra grupper. Varje grupp fick två typer av håvar: a) planktonhåv, b) håv med större maskor och metallkant för insamling av organismer i bottensediment. Uppgiften för varje grupp var att dels ta ett fullgott planktonprov och dels att fånga minst tre sorters större bottenlevande organismer (vanligen vattengråsugga, olika arter av sländor, maskar, snäckor och musslor). Alla grupperna lyckades med arbetsuppgiften. Det fanns ett tydligt engagemang vad gäller insamling av organismer. Efter det att insamlingen avslutats gjordes en genomgång av gruppernas resultat samt insamling av prover och utrustning inför hemfärd. Vi rörde oss i ett ca 100 långt avsnitt av ån. Det var relativt branta sidor men ändå möjligt med fångst. I partier med vass fanns mer bottensediment och därmed fler bottenlevande organismer jämfört med övriga områden där botten bestod av grus. Vi var lite oroliga för att fångsten av djur- och växtplankton skulle bli för klen med tanke på årstiden – särskilt vad gäller växtplankton. Även om det var glesare fångst jämfört med vår/sommar så hittades ändå ett brett urval av plankton, även växtplankton. Inslaget av döda plankton (som bakterier kalasar på) var tydligt. En del växtplankton var under nedbrytning och hade mist en del av sina gröna färg.

Bottensubstratet silades i håvarna varefter organismer blev synliga. Organismerna förvarades i plastburkar med lock, för närmare undersökning i lektionssalen.

Organismernas huvudgrupper omnämndes i fält. Bestämningslitteratur och plansch fanns med. Bilder kunde också sökas vild google bildsök.

09.45-10.15. Återfärd till skolan.

10.15-12.00. Laborationer inleds

Så fort vi var tillbaka startade utforskningen av de organismer som infångats.

För ändamålet fanns följande utrustning: 10-talet mikroskop med normal kvalitet för en skola, kamera och kameraadapter till mikroskop med mkt hög kvalitet, 1 mikroskop med hög kvalitet, laptop till varje elev, programvara för bildhantering: PhotoFilter. (en förenkling av Photoshop), projektor och dator kopplat till mikroskop (livesändning), 8 små makrolinser att fästa på smartphones (gör kamerorna till förstoringsglas) och bestämningslitteratur.

Efter en kort introduktion, där projektledarna förklarade vad som skulle ske under laborationerna (mikroskopiering, fotografering, bildredigering) inleddes arbetet med att utrustningen installerades. Därefter hämtades planktonprover och större organismer av eleverna. Vatten med plankton droppades (med pipett) på objektsglas varpå täckglas applicerades. Därefter kunde de minsta organismerna studeras. De organismer som studerades i mikroskopet med kamera adapter fotograferades samt visades som projektion. De större organismerna kunde fotograferas med elevernas egna smartphones – i de fall som makrolins hade fästs vid kameran. Det senare visade sig i praktiken vara relativt svårt, vad gäller att få till skärpan.

12.00-12.30. Lunch

12.30-14.00

Efter lunch fortsatte arbetet med att studera organismerna i mikroskop samt fotografering. Ett urval av foton distribuerades ut till samtliga elever. Eleverna kunde då redigera bilder samt bearbeta dessa konstnärligt. De moment som ej hanns med, jämfört med den ursprungliga ambitionen, var printning av foton samt teckning på papper (fri hand). Dagen avslutades med att några alster – digital konst – visades upp samt genom att projektledarna sammanfattade vad som utförts under dagen.

April 2015

1-2 april genomfördes fyra lektioner med fyra grupper. Samtliga från åk 4 från Bräckeskolan. Samma upplägg som tidigare men dels med halvklasser och dels kortare tid. Detta förbättrade koncentrationen och ökade tempot. Ytterligare en skillnad var att vi var i Lådan istället för klassrummet, när det kom till laborationerna. Varje grupp hade totalt 2 timmar på sig, inklusive en kortare juice-paus. Få eller inga mobiltelefoner förekom på lektionerna. Samtliga moment, exklusive digital konst, genomfördes.

September 2015

Den 2-3/9 fans det återigen möjlighet att ta emot 4 grupper från åk 4, Bräckeskolan. Samma upplägg som i våras. Stort intresse och bra koncentration. Samtliga moment, exklusive digital konst, genomfördes.

/4/ Allmänheten - våren 2015 Mellan 21 mars och 24e april förvandlades Lådan till ett kombinerat labb/atelje och galleri. Temat var: Livet i Kvilleån, med fokus på de minsta organismerna: plankton. Lådan var vanligen öppen mellan kl 10.00-16.00. Totalt besökte ca 260 personer Lådan. Intresset och nyfikenheten var genomgående stort, och varje besökare stannade 10-20 minuter. Allmänheten hade möjlighet att ta del av ungefär samma moment som skolklasserna.

Invigningen av Livet i Kvilleån var den 21e mars och det skedde i samarrangemang med Naturhistoriska Museet i Göteborg (Kennert Danielsson). Det blev en heldag för barn och barnfamiljer som var intresserade av att håva efter organismer i Kvilleån samt utforska dessa under mikroskop och lupp. En del barn valde även att fota, printa och teckna. Ett 30-tal personer deltog under dagen. Liknande familjesatsningar gjordes på helgerna fram till den 24e april.

Intresset från allmänheten hade fokus på att se på plankton i mikroskop men även på de större vattenorganismer som redan var infångade och fanns på plats i Lådan. Infångade organismer släpptes tillbaka i ån. Det var också stort intresse för att ställa frågor och diskutera. Frågorna kretsade naturligt nog kring livet i och kring Kvilleån. Folk i närområdet noterar ofta mycket små detaljer. Ett träd har tagits bort som grönsiskorna gillar, någon har sett en bäver, nedskräpningen har blivit värre osv sov. Många frågor avsåg ån specifikt: finns det fisk, hur förorenat är vattnet, stämmer det att vattnet rinner åt två håll etc. Utöver detta kunde samtalet handla om allt mellan himmel och jord, religion, konst, biologi, miljö, Backaplan, den nya bebyggelsen etc etc. Det ansågs nog attraktivt i sig, att sätta sig ner och prata prat ;-) .

Besökarna var i alla åldrar, svenskar, invandrarbakgrund, familjer, ensamma. Naturligt nog var den genomsnittlige drop in – besökaren inte lika aktiv som eleverna. Så gott som alla besökare valda dock att sitta ner och titta i mikroskopen samt ställa frågor/diskutera. Föräldrar med barn hakade på de dagar då möjligheterna fanns att följa med till ån och håva.

I Lådan fanns det en utställning av Sindre Magnusson som handlade om plankton i Kvilleån. Utställningen bestod av foto- och tuschteckningar (12 st, A1-A3) samt teckningar och printar från skolklasserna/besökande barn. Det fanns också möjlighet att se på när Sindre Magnusson tecknade tuschbilder på fri hand. En och annan biologilärare kom förbi, nu aktiva men också pensionerade. De såg lite avundsjuka ut – på mikroskopen! En tydlig ickehändelse kunde noteras. Ingen vuxen person vågade sitta ner och teckna – möjligheten fanns definitivt!

/5/ Muralmålning på Ringön maj 2015 (Ringöns konsthall) I maj fick undertecknad möjlighet att fortsätta plankton-projektet på ett lite oväntat sätt, denna gång på Ringön. I samband med öppnandet av Ringöns konsthall erbjöds ett antal konstnärer att göra muralmålningar/graffitti. Jag ansökte om detta och blev med. Jag använde teckningar som jag gjort när jag suttit i Lådan, som förlaga. Jag tecknade med tuschpennor på korrugerad plåt – på konsthallens entrésida. Det krävdes en hel del byggställningar, förberedelser, putsning, grundfärg, pennor och tålamod. Det regnade mer eller mindre varje dag under maj. Och det var just denna månad som krävdes, för att bli klar. Kallt, blåsigt och roligt. Två muralmålningar färdigställdes, både med verkliga hinnkräftor som ursprungliga inspirationskällor, infångade vid Kvilleåns utlopp i Göta älv.

/6/ Informationsspridning

Information- och marknadsföring av satsningen har genomförts. Lundby stadsdelsförvaltning har aktivt hjälpt till med framtagande av affischer, vepa och information på förvaltningens egna hemsida. Vidare har stadsdelen hjälpt till med att sprida affischer (på bibliotek och liknande platser) samt tipsa projektledaren om lämpliga lokalmedia. När det gäller information till skolorna har Lundby stadsdelsförvaltning hjälpt till med att kontakta skolorna via mail.

När det gäller information till allmänheten genomfördes affischering i närområdet (projektledaren) samt spridning av flyers. Projektledaren tog kontakt med och blev intervjuad av Hisingen by day och Direkt Press Hisingen, vilket resulterade i artiklar. Ett inslag kom också med i P4 Göteborg och aktiviteterna anmäldes till Göteborgs Postens kalendarium

Lådan är liten och ett ganska begränsat flöde av folk kan tas emot. Det gjordes därför viss marknadsföring, enligt ovan, men utan att för den delen slå på stora trumman. Vepa och affisch fans på själva Lådan samt på reklampelare i Lådans absoluta närhet. I samband med samarrangemang med Naturhistoriska museet i Göteborg (21/3-2015) genomfördes specifik marknadsföring av detta, bl a affischering.

Informationen till skolorna skedde på tre sätt: a) mail till skolorna, b) mail till kultursamordnare (på initiativ av projektledaren) och c) telefonsamtal direkt till fem skolor (på initiativ av projektledaren).

Informationen till allmänheten kom igång för sent men omfattningen och inriktningen var rimlig. När det gäller skolorna kontaktades dessa för sent och för passivt. Stadsdelsförvaltningen hade utlovat att ta dessa kontakter men de åtgärder som genomfördes motsvarade inte behovet.

/7/ Vad funkade bra och vad fungerade mindre bra?

Samtliga planerade moment genomfördes gentemot samtliga eller delar av de grupper och individer som togs emot. Över lag är erfarenheterna positiva. Någon systematiskt uppföljning av reaktioner från deltagarnhar har ej gjorts – till detta fanns det ej tid och resurser. Elevernas tillrop, kommentarer och koncentrationsförmåga indikerar att det fanns ett tydligt intresse för de aktiviteter som genomfördes. När det gäller allmänheten så uppenbarade sig besökarna enligt principen drop in. Det som talar för att konceptet fungerade även gentemot allmänheten var att varje besökare stannade 10-20 minuter. Så gott som samtliga ville titta i mikroskop och på detta följda ofta ett samtal, frågor och diskussion.

Insamlingen av plankton och större vattenorganismer var, tillsammans med mikroskopieringen (inklusive stereolupp och digital handlupp), de mest populära momenten hos eleverna. När det kommer till allmänheten var det mikroskopieringen och den därpå följande diskussionen som var mest intressant. När barnfamiljer deltog var intresseprofilen samma som för skolklasserna. Av den tekniska utrustningen var de digitala handlupparna särskilt populära.

När det gäller insamling av organismer var jakten med håv på de lite större organismerna aningens mer populärt jämfört med håvningen efter plankton. Det senare är förståeligt då resultatet av håvningen efter plankton gav visuellt resultat först senare – vid laborationen.

Det var viktigt och populärt att redan i fält tala om vad det var för organismer vi hittade (de större). Vidare var det viktigt att visa eleverna hur det rörde sig i planktonprovet (de största kräftdjuren såsom hoppkräftor kan anas med blotta ögat – som mycket små sandkorn som rör sig ryckigt i provröret).

Transporten mellan Kvilleån och Lådan/klassrummet fungerade bra – inklusive transport av utrustning och burkar med organismer. Särskilt smidigt var det förstås att kunna använda Lådan, då ån flyter bara något hundratal meter bort. Det är dock livlig trafik så det gäller att ha koll så att ungarna inte springer ut i gatan och blir överkörda.

Vid framkomsten till Lådan/Klassrummet var intresset på topp initialt. Alla ville så fort som möjligt börja studera de organismer som infångats. De större organismerna klarade eleverna av att hantera för egen maskin. Prepareringen av planktonproven krävde instruktion men många av eleverna lärde sig att droppa lagom mängd (1-2 droppar) med planktonrikt vatten på objektsglaset, varefter täckglas applicerades.

När det gäller de större organismerna vad det tydligt att de handhållna digitala lupparna gjorde succé (Dino). Fotograferingen med handluppen var relativt lätt att lära sig, utmaningen var att ställa skärpan. Ett ministativ underlättade detta.

Den bästa av de två mikroskopen och den handhållna luppen kunde kopplas direkt till projektor, fotografering samt print. Detta fungerade bra. Stereoluppen (utan kamera) och de mindre (billigare) mikroskopen användes också, men de senare var inte lika intresseväckande pga sämre visuell upplevelse.

Bestämning av vilka organismer vi hittade vilade på de relativt övergripande kunskaper som projektledaren hade, med stöd från lärare i ett fall. Vid ett datum gjordes samarrangemang med Naturhistoriska museet i Göteborg. Det betydde värdefullt kunskapsstöd från museet! De flesta organismer kunde definieras vad gäller typ av organism, familj eller släkte. I några fall även till art.

Den estetiska upplevelsen är påtaglig och intresseväckande. Ofta kommer frågor: är det ett öga? Är det munnen? Kan den simma? Osv. Plankton är ofta genomskinliga vilket gör att man även kan se de inre organen.

Betraktaren av en organism tänker ofta i perspektivet: men den ser ju ut som en: drake, elefant, monster, Eiffeltornet osv. Detta accentueras vid fotografering, digital konst och teckning/målning.

Det var populärt att skriva ut bilder, även om skrivarens bilder var relativt enkla. Det tyckte elever såväl som allmänheten. Utskrifterna underlättade betydligt för de elever som hade ro att ägna sig åt att teckna av organismerna.

Det var enbart vid ett tillfälle som samtliga elever hade tillgång laptop med programvara för bildbehandling och digital konst. Vid detta tillfälle var det ca hälften som valde att utnyttja denna möjlighet (ändra färger, former, rita i bilden, filter osv).

De foton och teckningar som eleverna skapade i Lådan blev en del av en växande utställning. Projektledaren (Sindre Magnusson) satte upp fotokonst och planktonteckningar på väggarna i Lådan. 3/4 av besökarna valde att titta på utställningen. För allmänheten fanns det också möjlighet att se projektledaren teckna större tuschteckningar, med inspiration från fotograferade plankton från Kvilleån.

Allmänt kan konstateras att Lådan fungerade mycket bra som pedagogisk anläggning. Värme, ljus och teknik fungerade problemfritt. Det fanns tillgång till toalett.

Det fanns dock några aspekter som fungerade mindre bra.

Den aspekt som var tydligt problematisk för satsningen var att Stadsdelsförvaltningen ej informerat skolorna på sätt som gjorde att informationen verkligen nådde fram. Mail sändes ut i senaste laget och följdes ej upp med telefon. Om informationsspridningen varit mer effektiv hade antalet skolklasser sannolikt varit tre gånger så stort. Nu fick projektledaren i möjligaste mål försöka värva skolklasser för egen maskin, trots begränsade nätverk och trots att tiden var alltför knapp. Detta framfördes till stadsdelsförvaltningen. Skolan och lärare är dels utsatta för mycket information och erbjudanden och dels är skolan satt under stark press att leverera bättre skolresultat. Att då boka in icke etablerade aktiviteter utanför klassrummet är ej en självklarhet. Projektledaren hade räknat med ett aktivt informationsstöd från stadsdelsförvaltningen, i god tid.

Planktonhåvar är ganska känsliga (glasade behållaren i botten) och när eleverna transporterade håvarna åkte de i marken då och då vilket resulterade i att de gick sönder.

Makrolins på mobiltelefonens kameraöga (0,4 mm stor lins) testades vid två tillfällen. Om man var noggrann gick det att ta bilder med god förstoring (förstoringsglas) och relativt god skärpa. Det krävde viss träning. Dels var det svårt att fästa linsen på rätt sätt, dels föll den av lätt. Linsen blev då smutsig eller försvann. Makrolinserna var dock relativt billiga: ca 100 kr styck.

Det fanns ej tillgång till halv klassuppsättning med laptop till Lådan. Detta hade möjliggjort digital bearbetning av foto samt digital konst.

Det var tydligt att halvklass var att föredra framför helklass. Koncentrationen var påtagligt bättre i halvklasserna och det gäller ute såväl som inomhus, även om det var särskilt tydligt i det senare fallet.

I det fall som klassrummet användes var det tydligen tillåtet med mobiltelefoner/surfplattor innehållande dataspel. Detta störde undervisningen mot slutet lektionen.

Om det ska sägas något negativt om Lådan så är det följande: a) möjlighet att släcka ner i Lådan var begränsade vilket försvårade lite för projektioner, b) larmet var aningen oberäkneligt, fungerade ibland och ibland inte… och c) dubbelbokningar vid några tillfällen (möten och utställning).

Åk 4 respektive 6 fungerade absolut bra. Jag tror denna typ av satsning kan fungera på åk 4 och uppåt, även gymnasienivå.

När det gäller information till allmänheten har stadsdelsförvaltningen varit mycket hjälpsam med att ta fram vepa, affischer och information på stadsdelens hemsida.

Omfattningen på marknadsföringen har troligen varit lagom, men borde ha inletts tidigare. De 260 besökarna skapade ett jämt och trivsamt flöde. Det dubbla hade varit möjligt att hantera utan problem.

Den praktiska hjälpen från vaktmästeri förtjänar också att uppmärksammas – mycket bra!

De lokala medierna/web på Hisingen har tillsammans med lokal affischering och den stora vepan varit de marknadsföringsmetoder som gett mest resultat. I någon mån har kalendariet i GP också haft betydelse.

/8/ Vad behöver förbättras? Om jag skulle göra om projektet idag alternativt genomföra aktiviteter i linje med vad som föreslag i kapitel 9, finns det en del förbättringar att göra.

Skolan är en viktig målgrupp för denna typ av initiativ. Detta eftersom det kan tillföra pedagogisk förnyelse på samma gång som elevernas studiemotivation stärks av upplevelsebaserat och kreativt lärande. Att nå lärare och boka in skolklasser för utflykt är inte helt lätt. Det krävs att mail följs upp med direkta kontakter och det är en stor fördel om befintliga nätverk kan nyttjas. När det gäller genomfört projekt blev undertecknad lämnad ganska ensam när det gäller att ta direkta kontakter med skolorna. Jag hade förväntat mig mer support, och det hade behövts. Det krävs därför ett helt annat tänk vad gäller kommunikationen gentemot skolorna. Inför kommande satsningar är det nödvändigt att stadsdelsförvaltningen aktivt hjälper till med att kommunicera budskapet ut till skolorna. Pressen på lärarna är idag mycket stor och de utsätts för mycket information och stress. Troligen krävs kontakt på rektorsnivå.

Utomhusaktiviteterna – fånga in organismer och där göra en första koll på vad som hittats – går hem hos så gott som alla elever. Här kan koncentrationen behållas. Inne i Lådan körde vi genomgående med halvklasser. Även där kunde koncentrationen behållas – inga eller får mobiltelefoner. Det som fungerade sämre var laboration i det egna klassrummet, Bräckeskolan. Den enskilda faktor som sänkte koncentrationen hos ungefär hälften av eleverna efter ca 30 minuter var spel på smarta mobiler/surfplattor. Helklass utgjorde också en icke gynnsam faktor eftersom handledning och tillgång på teknik då innebar en tydligt begränsande faktor.

Enligt uppgifter i media har Bräckeskolan förbjudit mobiltelefoner på lektionstid. Om detta stämmer är det till att gratulera eleverna. Inlärningen kommer att förbättras. Halvklasser, mobiltelefonförbud och lektioner utanför klassrummets väggar är sannolikt positiva faktorer.

Lådan eller Kulturlådan har tidigare använts som liten filial till biblioteket. På senare tid har Lådan använts för mindre utställningar, möten och vissa kulturaktiviteter. Lådan utgör en mobil modulbyggnad på uppskattningsvis 20-30 m2. Funktionaliteten har varit mycket god, även om vatten och toalett saknas. Det som fungerat mindre bra är larmet (värdefull utrustning och sannolikt stor stöldrisk). Möjligheterna att visa projektioner kunde varit bättre – svårt att släcka ner och avskärma.

I ett fall testade vi ett moment med digital konst – med planktonfoton från exkursionen som utgångspunkt. Hälften av eleverna kunde behärska programvaran och/eller upprätta koncentrationen. Projektledarna och lärarna hade inte tillräcklig kunskap om det bildbehandlingsprogram som fanns i skolans laptops. Hälften av eleverna genomförde dock digital art – momentet. Iden klass (åk 6) där detta testades. Generellt behöver lärarna kunnande vad gäller IT höjas.

Vid två tillfällen testades små makrolinser vilka fästes direkt på mobiltelefonerna kameralins. Detta för att skapa ett förstoringsglas/kamera. Detta fungerade, men det visade sig att det i praktiken var svårt att ställa skärpan. Någon form av ministativ hade behövts. De objekt som var aktuella var de lite större organismerna såsom vattengråsugga och trollsländelarver. Ytterligare ett problem var att slarvig hantering av linserna gjorde att de föll av, blev smutsiga och i en del fall slarvades bort. Linserna var dock relativt billiga, ca 100 kr per styck. Nyttjande av makrolinser på mobil kan eventuellt bättre komma till nytta på högstadiet eller ännu hellre på gymnasiet. Stativ krävs.

Konceptet fungerade ungefär lika bra gentemot skolklasser som gentemot allmänheten, men med ett tydligt undantag. Det är mycket svårt att få personer över 12 år att sätta sig ner och rita eller måla. Jag har ingen givet koncept för hur denna blockering ska kunna avhjälpas. En möjlig lösning skulle kunna vara att ett antal vuxna ”hyrs in” för att simulera spontana amatörkonstnärer.

/9/ Framtiden – mer plankton Detta lite ovanliga och kanske oväntade projekt kan rymma ytterligare potential. Jag beskriver därför här några uppslag till ytterligare satsningar som baseras på de erfarenheter som gjorts. Alltjämt ligger skärningspunkten mellan natur, miljö, konst, pedagogik och upplevelser.

Lärarfortbildning

Att förnya och stimulera undervisningen i grundskolan är mycket viktigt. En väg att fullfölja detta spår skulle kunna vara att anordna en lärarfortbildning som riktar sig specifikt till naturkunskaps- och bildlärare i Lundby stadsdel. En heldag alternativt två halvdagar skulle kunna vara en lagom ambition. Upplägget kommer att likna de lektioner som genomförts inom ramen för denna satsning. Det är möjligt att på ett tydligt sett relatera en sådan fortbildning till gällande skolplaner.

Publikt evenemang – Frihamnen

Göta älv med anslutande åar har en mycket intressant mix mellan marint och limnisk miljö. Här finns mängder av intressanta plankton att utforska och exponera för en bredare publik. Det roligaste med detta är kanske överraskningsmomentet, de flesta har ingen aning vilka intressanta och vackra organismer som döljer sig i vattnet. Sommarhalvåret är mest lämpat, men det behövs ett uppvärmt utrymme inomhus – med el, vatten, belysning, bord och stolar. Teknik och projektledning kräver resurser. Med tanke på projektet skärningspunkt, tror jag det finns en hel del möjligheter att söka bidrag och få sponsring. Målsättningen skulle kunna vara en satsning på 2-3 månader med 5 000 besökare (dessa volymer kan justeras upp och ner beroende på resurser/utrymme) som aktivt deltar i de aktiviteter som erbjuds. Det finns flera avsnitt av Göta älv – på Hisingssidan, som skulle kunna vara lämpliga som bas för aktiviteterna. Målgruppen skulle kunna vara allmänheten och skolklasser. Sammanfattningsvis går denna idé ut på att upprepa det skedde i Lådan men skala upp det ca 10 ggr vad gäller teknik och utrymme.

Finns det behov av fler pedagogiska erbjudande – lektioner utanför klassrummet!?

Den fråga jag ställer mig efter att ha genomfört detta projekt är om det kan behövas en mer permanent lösning vad gäller pedagogiska erbjudanden utanför klassrummet – när det kommer till exempelvis biologi, hållbar utveckling och bild (konst)?

Dessa ämnen tjänar på en pedagogik som är upplevelsebaserad. Då är det lämpligt att lämna klassrummet för några lektionstimmar eller mer. Det första man skulle kunna undersöka är hur omfattning och kvalitet ser ut vad gäller pedagogiska erbjudanden till skolorna i Lundby stadsdel. På samma gång undersöks hur skolorna själva designar lektioner utanför klassrummet inom dessa ämnen.