Växjö universitet LID 100

Institutionen för Humaniora ht. 2005

Litteraturvetenskap 2005-01-16

Handledare: Lars Elleström

PM inför en doktorsavhandling

Harry Potter i Sverige ur ett genusvetenskapligt perspektiv.

Jenny Lindell Bakke

2

Innehållsförteckning

1. Inledning.................................................................................................................................3 1. 1. Bakgrund ............................................................................................................................3 1. 2. Syfte och metod ..................................................................................................................6 1. 3. Disposition........................................................................................................................10 1. 4. Presentation av PM...........................................................................................................12 2. Kvinnligt och manligt ...........................................................................................................14 2. 1. R. W. Connells genusteorier.............................................................................................14 2. 2. Maskulinitet .....................................................................................................................17 2. 3. Narratologi........................................................................................................................18 2. 4. Analys ...............................................................................................................................20 2. 4. 1. Introduktion av Harry, Ron och Hermione...................................................................20 3. Läsaren, litteraturen och samhället .......................................................................................25 3. 1. Läsaren..............................................................................................................................25 3. 2. Identifikation under läsprocessen .....................................................................................27 3. 3. Populärlitteratur ................................................................................................................29 3. 4. Litteraturens betydelse för samhället................................................................................30 4. Harry Potter i Sverige ..........................................................................................................33 4. 1. Regeringens arbete för ett jämställt Sverige.....................................................................33 4. 2. Svenska barns och ungdomars förhållande till genusfrågor .............................................35 5. Avrundning...........................................................................................................................37 6. Källförteckning.....................................................................................................................38 6. 1. Litteratur ...........................................................................................................................38 6. 2. Film...................................................................................................................................39 6. 3. Internetkällor ....................................................................................................................39

3

1. Inledning

1. 1. Bakgrund

Året 1997 utgavs den första boken av sju i serien om Harry Potter, Harry Potter and the

Philosopher’s Stone.1 För författaren J. K. Rowling blev det en minst sagt omvälvande

upplevelse då hennes debutbok snabbt blev den mest sålda ungdomsboken i England. Lika

snabbt översattes den till flera språk så att den kunde säljas till läsare världen över. I Sverige

kom den första boken, Harry Potter och De Vises Sten ut 1999.2 På mindre än sju år har de

svenska barnen mött Harry Potter i de sex första delarna av seriens sju delar. Det fyra första

böckerna har även filmatiserats och haft stora publikframgångar. Ofta beskrivs Rowlings

författarskap som en askungesaga där den fattiga, arbetslösa småbarnsmodern över en natt

blev en världskänd författare med miljonbelopp i inkomst. Begreppet

”potterism”3introducerades vilket ska omfatta alla inblandade i denna Potterkarusell som

fortfarande snurrar vidare i hög fart, inte minst genom filmatiseringen av böckerna. Det är

dock inte alla som hoppar på karusellen. Likväl som Rowling och Harry Potter hyllas får de

också ta emot kritik. Kritiker anklagar exempelvis böckerna för att vara kvinnoförnedrande

samtidigt som andra hyllar dem för det jämställda budskapet. Än mer har serien kritiserats för

sina ockulta inslag. Flera litteraturkritiker ställer sig också tveksamma till att böckerna

recenseras på kultursidorna i erkända tidningar. Detta eftersom de anser Harry Potter bör

klassas som ”mindre värd” populärlitteratur.4 Professorn Harold Bloom gav exempelvis sin

tydliga åsikt i en artikel i Wall Street Journal: ” Can 35 Million Book Byers Be Wrong?

Yes.”5

I Sverige är dock kritiken sparsam. Jag har ännu inte funnit någon svensk genuscentrerad

analys som delgivits allmänheten. Maria Nikolajeva beskriver i Tidskrift för

Litteraturvetenskap den omfattande diskussion som förts om Harry Potter. Av hennes källor

finns inte en enda svenskspråkig, trots att artikeln gavs ut 2003 då fyra av böckerna kommit ut

i svensk översättning.6 I Opsis Kalopsis nämner Nikolajeva också att Harry Potter kanske

aldrig får samma uppmärksamhet i Sverige. Vi har den typen av magisk/verklig hjälte

företrädd av Astrid Lindgrens Pippi. Dessutom har Potters huvudgenrer fantasy och

internatskoleskildringar inte lika tydliga rötter i Sverige som i England. Nikolajeva nämner

1 J. K. Rowling, Harry Potter and the Philosopher’s Stone, London 1997. 2 J. K. Rowling, Harry Potter och De Vises sten, svensk översättning: Lena Fries-Gedin, Stockholm 1999. 3 Evastina Törnqvist, Den lille trollkarlen, Viken 2002, sid. 102-113. 4 Törnqvist, sid. 116ff. 5 Harold Bloom, ”Can 35 Million Book Byers Be Wrong? Yes.” Wall Street Journal, 001107. 6 Maria Nikolajeva, ”Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter”, Tidskrift för litteraturvetenskap, 2003:4, sid. 4, 16.

4

också, som många andra, att Rowlings största förtjänst är att hon har fått många barn att börja

läsa.7 Vid en sökning på Libris databas finner man endast en svenskskriven bok om

fenomenet Harry Potter, Evastina Törnqvists Den lille trollkarlen. Däremot finns det flera

svenska C och D –uppsatser som belyser Harry Potter ur olika perspektiv. Tyvärr är dessa

bara tillgängliga vid de universitet som de skrivits på och jag tycker det skulle vara intressant

om uppsatserna gavs ut i en gemensam bok så alla fick möjlighet att läsa dem. Jag anser att

även om Harry Potter inte får samma uppmärksamhet i Sverige som i hemlandet England, har

böckerna dock en mer betydande roll än annan litteratur eftersom böckerna läses kontinuerligt

av flera läsare.

Harry Potter har internationellt belysts ur flera perspektiv och jag har valt ut tre analyser

som centrerar genusföreställningarna i seriens fyra första delar. I Harry Potter’s World tolkar

Elizabeth E. Heilman Harry Potter-böckerna som bärare av traditionella könsrollsmönster.

Hogwarts är en till synes jämställd skola men pojkarna är de starka karaktärerna på de svaga

pojkarnas och framförallt flickornas bekostnad. Flickornas underlägsenhet grundar Heilman

på att de oftast framställs i gruppform och att de aldrig ses som vinnare även om de, som i

Hermiones fall, leder pojkarna till seger. Heilman menar att de stereotypa könsrollerna som

böckerna innehåller blir extra effektiva då de befinner sig i en populär serie. Därför bör

läsarna reflektera över de teman som böckerna innehåller och kritiskt värdera dem.8

I Reading Harry Potter relaterar Ximena Gallardo-C and C. Jason Smith Harry Potter till

en kvinnlig sagotradition. De jämför med Bröderna Grimms Askungen som i likhet med

Harry Potter lever tillsammans med en elak styvmor. Både askungen och Potter får någon

form av trollmakt, kommen ur moderns kärlek, som hjälper dem till ett bättre liv. Rowling

har, enligt Gallardo-C och Smith, omvänt de traditionella genusstrukturerna genom att sätta

en pojke i huvudrollen. Harry har samma förutsättningar som kvinnor har haft i traditionella

sagor. Han omges av feminina symboler i en hård maskulin värld och vägleds rätt av

Hermione vilket leder till segrar. Motsatsen är när han följer de maskulina råden, från Ron,

och misslyckas. Enligt Gallardo-C och Smith visar Rowling på ett samhälle som är under

förändring, ett samhälle där alla, oavsett kön, klass och ras, ges samma förutsättningar.

Därmed inte sagt att de bortser från de traditionella könstereotyper som böckerna innehåller.

Deras slutsats är att dessa vägleder den unga läsaren genom att de kan relatera

7 Maria Nikolajeva, ”Hur man skapar en succé. Fenomenet Harry Potter”, Opsis Kalopsis, 2000:1, sid. 35f. 8 Elizabeth E. Heilman, “Blue wizards and pink Witches: representation of gender identity and power”, Harry Potter’s World, red. Elizabeth E. Heilman, London 2003.

5

könstereotyperna till sin egen värld och uppfattning av genus och att det övergripande

budskapet läsarna får är att män är intressanta och kvinnor är snälla.9

Det finns också tolkningar som centrerar den ”kvinnliga huvudfiguren” 10 Hermione i

kontrast till de analyser som utgår från Harry Potter. Eliza T. Dresang analyserar Hermione

utifrån feministiska perspektiv samt relaterar hennes personlighet till ett mytologiskt och

litterärt arv. Rowlings Hermione har rötter långt tillbaka i den litterära traditionen. Olika

framställningar av karaktärer med namnet Hermione har det gemensamt att dessa kvinnor

beskrivs som starka och intelligenta. De lever också under ett beroende av män i sin

omgivning. Mest relevant för en jämförelse mellan karaktärerna är Shakespeares En

vintersaga, som enligt Rowling är förebilden för Potter-seriens Hermione. Dresangs poäng är

att Hermione genom sitt namns litterära arv får styrka och legitimitet. Ron besitter detta

genom sitt biologiska arv, att han är äkta trollkarl. Harry får det genom sina medhavda krafter

emot Lord Voldemort.

Dresang hänvisar till olika feministiska perspektiv när hon analyserar Hermione men

föredrar själv ett postmodernistiskt perspektiv. Genom en sådan analys framställs kvinnan

som något föränderligt istället för ett fast kvinnligt ideal som andra perspektiv refererar till.

Som exempel kan ges en marxistisk tolkning där Hermione står under männen i hierarkin och

hennes enda makt ligger i vänskapen till Ron och Harry. När Hermione tar egna initiativ

framställs hon som fånig istället för stark. Utifrån en existentialistisk tolkning utgår Dresang

från Simone De Beauvoir’s teorier om manliga och kvinnliga roller, där skillnaden mellan

könen är inlärda beteende snarare än biologiska skillnader. Utifrån en sådan analys är

Hermione fast i en kvinnoroll. Hermione blir enligt Dresang en positivare karaktär utifrån ett

portmodernistiskt perspektiv då hennes kämpande för de svaga istället framställs som ett

bevis på hennes styrka. Vänskapen till Harry och Ron är då mindre betydelsefull eftersom

Hermione i sig själv är stark och oberoende. Dresangs slutsats är att de första böckerna i

serien om Harry Potter är typiska mänböcker, där männen står överst i hierarkin och

kvinnorna är underordnade men Hermione förändras kontinuerligt framförallt i den fjärde

9Ximena Gallardo-C and C. Jason Smith, “Cinderfella: J. K. Rowling’s Wily web of gender”, Reading Harry Potter, red. Giselle Liza Anatol, London 2003. 10 Egentligen ska Hermione inte ses som en huvudfigur. Det är Harry Potters saga men Hermiones kön gör henne till en viktigare karaktär än exempelvis Ron eftersom flickor oftare identifierar sig med flickor och urvalet av det kvinnliga könet är lågt i Harry Potter. Det finns bara två framträdande kvinnor, den unga Hermione och den vuxna Professor McGonagall, åtminstone i de första böckerna i serien.

6

boken. Därmed har också Rowling skapat förutsättningar för att ändra på den manliga hierarki

som råder på Hogwarts men om förändringen sker återstår att se.11

Harry Potter kan alltså tolkas utifrån ett jämställt budskap och ett icke jämställt. I min

analys ska jag lyfta fram alla karaktärerna ur ett både manligt och kvinnligt perspektiv för att

visa hur en person kan variera mellan olika könsroller. Även om en pojke har introducerats i

ett manligt beteende så kan han även representera så kallade kvinnliga drag i vissa specifika

situationer utan att därför ses som kvinnlig. Könsrollerna är tänkta utifrån ett ideal men

eftersom individer är olika bör könsrollerna ses som varierande inom ramarna för vad

maskulinitet och femininitet är.

1. 2. Syfte och metod

Harry Potter- böckerna har tolkats utifrån klass-, ras-, genus- och religionsperspektiv. Sverige

anses som ett av de mest jämställda länderna i världen och det pågår kontinuerliga

diskussioner kring genusfrågor. Därför anser jag att genusstrukturerna i Harry Potter är det

som är mest relevant för människorna och deras meningsskapande i det svenska samhället.

Därför kommer jag att centrera genusperspektivet i Harry Potter för att senare relatera dem

till det svenska samhällets syn på kön och genus.

För att jag ska kunna koppla texten till det svenska jämställdhetsarbetet anser jag det mer

relevant att analysera Lena Fries-Gedin svenska översättningar av Harry Potter än Rowlings

originalversion. Dessa är mest lästa i Sverige och har därmed större förutsättningar att ses som

meningsskapare i det svenska samhället. Att arbeta med en översättning är inte helt i bruk för

en litteraturvetare eftersom en översättning aldrig blir identisk med originalet och författarens

intention. I min forskning är dock inte författarintentionen det centrala. Den kritik som jag

funnit mot Lena Fries-Gedins översättningar berör originalversionens många ordvitsar i

förhållande till karaktärernas namn. Nikolajeva anser att dessa kunde ha kommit till sin rätt,

även i översättningarna.12 Jag har dock inte funnit någon mer som ifrågasätter de svenska

översättningarnas likhet med originalet. Översättningarna representerar dessutom den bild av

Harry Potter som är aktuell i Sverige, förutom filmatiseringarna men även de innehåller en

svensk översättning. Jag anser att de svenska versionernas största syfte är att skapa en lättläst

berättelse. Harry Potter har översatts till flera språk för att barn i olika länder ska kunna läsa

11Eliza T. Dresang, “Hermione Granger and the Heritage of Gender”, The Ivory Tower and Harry Potter, red. Lana A. Whited, London 2002. 12 Nikolajeva, 2000, sid. 35.

7

böckerna på sitt modersmål. De svenska orden ger, de svenska barnen, speciella associationer

som de kan relatera sin läsupplevelse till.

Mitt syfte är att undersöka genusstrukturerna i Harry Potter- serien utifrån tre teman.

Dessa teman består övergripande av litteraturen/genus, läsaren/texten/samhället och slutligen

det svenska samhällets jämställdhetspolitik. Utifrån dessa teman presenterar jag mina

frågeställningar. Syftet är att påvisa i vilken mån läsaren till en viss litteratur kan påverkas av

det han/hon läser och hur litteraturens inbyggda ideologier kan påverka eller exemplifiera det

samhället där litteraturen läses.

Min första frågeställning är vilka genusstrukturer som förmedlas genom Harry Potter-

böckerna. Jag utgår från att det specifikt kvinnliga och manliga är inlärda roller vilka är

skapade utifrån specifika normer och värderingar som människor använder för att dela in

varandra i olika grupperingar. Som bakgrund till min åsikt ger jag en kort beskrivning av

Jürgen Habermas teori om ”livsvärlden”, om hur människor kommunicerar och samspelar

med varandra. Denna teori tycker jag på ett övergripligt sätt förklarar individers behov att dela

in varandra i olika grupperingar för att stärka sin egen position. Som jag ser det medför varje

gruppering en specifik roll, där rollen måste intas och reglerna följas om man ska behålla sin

plats i gruppen. I ”livsvärlden” skapar samhället sina maktpositioner och låter olika mönster

leva vidare utifrån mänskliga relationer som uppstår genom tre socialisationsprocesser. I den

första, kulturella processen, skapar människor tillsammans olika tolkningsmöjligheter utifrån

bestämda tankefigurer. Dessa är legitimerade genom att människorna ser normerna som

bestämda utifrån stereotyper. I den andra processen, social integration, delar människorna in

varandra i olika institutioner och där vissa regler behåller gruppens sammansättning. Den

slutliga processen är socialiseringsprocessen där personligheten formas av de människor som

individen har i den närmaste kretsen. Alltså de människor som direkt kan påverka varandra.13

En människa upplever alltså tre olika socialisationsprocesser och jag anser att genus är

betydande i alla tre även om könsrollen inte är den enda rollen som människor intar.

För att besvara den genuscentrerade frågeställningen kommer jag att använda teorier

som visar på direkta och indirekta konstruktioner av kvinnlighet och manlighet. Jag kommer i

främsta hand att använda böcker som förklarar kön, dels utifrån biologiska förhållanden samt

kön formade ur sociala konstruktioner. Som huvudlitteratur använder jag Ylva Elvin-Novaks

och Heléne Thomssons bok Att göra kön14 samt R. W. Connells Om genus15 vilka båda ger en

13 Yvonne Hirdman, ”Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. Lars Furuland och Johan Svedjedal, Lund 1997, sid. 407. 14 Ylva Elvin-Nowak, Heléne Thomsson, Att göra kön, Stockholm 2003.

8

enkel och övergripande bild av genusstrukturer och könsmaktsordning. Jag kommer också att

använda R. W. Connells bok Maskuliniteter16 som beskriver mäns förhållande gentemot

varandra. För att få en bild av kvinnors villkor använder jag även där Elvin-Novaks och

Thomssons bok Att göra kön samt Yvonne Hirdmans bok Genus - om det stabilas

föränderliga former.17

Då jag analyserar genusstrukturerna i Harry Potter kommer jag att använda ett

narratologiskt angreppssätt där jag utgår ifrån Gérard Genettes Narrative Discourse.18 Boken

representerar Genettes teorier om hur texten byggs upp utifrån tempus, modus och röst.

Genom dessa begrepp får jag en bild av vem som säger vad om vem, är det karaktärerna

själva eller en allvetande berättare? Detta är relevant eftersom karaktärerna står för sig själva

men en allvetande berättare kan vara vem som helst och därmed tolkas som en regelrätt norm

som läsaren ska förhålla sig till. Genettes teorier kan också hjälpa till att tydliggöra budskap

genom att se vad som fokuseras utifrån textens uppbyggnad.

Jag kommer att analysera genusstrukturerna i Harry Potter-serien utifrån olika

infallsvinklar för att kunna påvisa hur genusstrukturer kan förändras eller te sig i olika

förhållanden. Exempel på infallsvinklar är hur karaktärerna introduceras, hur makt skapas,

vänskapsrelationer och kroppens/utseendets betydelse. I min analys av Harry Potter utgår jag

främst från karaktärerna Harry, Hermione, Ron och Ginny, vilka är i ungefär samma ålder

som den tilltänkta läsegruppen och därmed kan ses som mer givna identifikationskaraktärer

än de vuxna. De ingår alla fyra i samma kamratgäng vilket kan ge en bild av genusstrukturer

inom gruppen och dessutom finns de med i flera textpassager. Utöver dem tillkommer

karaktärer som innebär en betydelse för de infallsvinklar jag analyserar. Som exempel kan ges

maktstrukturer där det kanske finns en maktordning inom kamratgruppen men också en

maktordning mellan kamratgruppen och andra grupper.

I det andra temat, som berör läsaren, texten och samhället, kommer jag att använda mig

av två frågeställningar. Dels vilka förutsättningar läsaren har för att ta till sig en texts

budskap. Dels på vilka sätt litteratur och samhälle kan relateras till varandra. För att kunna få

en bild av litteratur som möjlig meningsskapare har jag tänkt utgå från ett

litteratursociologiskt perspektiv. Utifrån det kan jag påvisa relationen mellan det samhället

som människor lever i och den kultur de möter. Som huvudbok kommer jag att använda Lars

15 R. W Connell, Om genus, svensk översättning: Charlotte Hjukström, Göteborg 2003. 16 R. W. Connell, Maskuliniteter, svensk översättning: Åsa Lindén, Göteborg 1995. 17 Yvonne Hirdman, Genus - om det stabilas föränderliga former, Malmö 2001. 18 Gérard Genette, Narrative Discourse, engelsk översättning: Jane E. Lewin, New York 1980.

9

Furulands och Johan Svedjedals Litteratursociologi, Texter om litteratur och samhälle19.

Utifrån läsarens förhållningssätt till litteratur samt förmåga att läsa litteratur kan jag få svar på

hur läsaren kan påverkas av det han/hon läser. Jag kommer inte att göra några

fallbeskrivningar därför att det skulle vara omöjligt att referera en individs uppfattning om

genus till en specifik källa eftersom genusvärderingar konstrueras utifrån flera faktorer. Jag

kommer istället använda teorier som delger kunskap om hur mediabruk kan påverka den

individ som läser och därmed visa på Harry Potter som en möjlig källa till individers

genusföreställningar och agerande i det verkliga livet.

Att specificera en läsare är inte helt enkelt eftersom läsvanor varierar stort beroende av

exempelvis skillnader i den kognitiva utvecklingen och olika kulturella förutsättningar.

Fortsättningsvis använder jag begreppet läsare som synonymt för den tilltänkta läskretsen av

Harry Potter, alltså barn och ungdomar. Barn, ungdomar och vuxna läsare har generellt sett

olika förutsättningar att ta till sig litteratur. Jag kommer därför att beskriva läsarna

åldersbundet utifrån deras förmåga att läsa, vilka typer av texter som intresserar dem och hur

de påverkas av litteraturen. Som huvudbok för receptionsforskning använder jag S. J.

Appleyards Becoming a Reader20 som beskriver läsprocesser i förhållande till läsarens ålder.

Eftersom jag generaliserar människor i grupperingar vill jag också betona att det alltid finns

undantag. Alla barn och ungdomar kanske inte känner igen sig i min tolkning av en läsare

samtidigt som det kan finnas vuxna som gör det eftersom det finns flera vuxna som också

läser Harry Potter.

Jag kommer också att använda textavsnitt i Jan Thavenius och Bengt Lewans Läsningar.

Om litteraturen och läsaren21 samt Cecilia von Feilitzens Barn och unga i medieåldern22 när

jag beskriver en läsare och dennes förhållande till litteratur. Jag anser det också viktigt att

specificera den typ av litteratur som jag utgår ifrån att Harry Potter är. Detta gör jag genom

att referera till Dag Hedmans Brott kärlek och äventyr23 som beskriver populärlitterära texter.

Jag använder också Maria Nikolajevas Barnbokens byggklossar24som angriper barnlitteratur

ur olika perspektiv.

I syftets tredje tema ska jag relatera Harry Potter till det svenska samhällets

jämställdhetspolitik. Frågeställningen är vilka samband som finns mellan genusstrukturerna i

Harry Potter och det faktiska samhället som läsarna befinner sig i. Är det troligt att läsning av

19 Furuland, Svedjedal, red. 20 J. A. Appleyard, Becoming a Reader, Boston 1991. 21 Jan Thavenius och Bengt Lewan, red. Läsningar. Om litteraturen och läsaren, Stockholm 1985. 22Cecilia von Feilitzen, m.fl., Barn och unga i medieåldern, Stockholm 1989. 23 Dag Hedman, red., Brott, kärlek och äventyr, Lund 1995. 24 Maria Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, Lund 2004.

10

Harry Potter legitimerar en konservativ syn på genusfrågor? Eller skapar läsningen ett

modernare förhållningssätt till jämställdhet hos läsarna? För att få en bild av jämställdhet i

Sverige kommer jag att beskriva regeringens förslag och arbete för jämställdhet samt olika

diskussioner som förs i ämnet. Som primärkälla använder jag regeringens Internetsida,

www.regeringen.se. Jag kommer att fokusera på den tidsperiod då Harry Potter är som mest

aktuell i landet. Jag utgår från 1999 då Harry Potter och De Vises Sten utgavs och fram till

2005 då den senaste boken, Harry Potter och Halvblodsprinsen25 gavs ut.

Jag kommer också att knyta an Sveriges politiska jämställdhetsarbete till en aktuell bild

av hur svenska barn och ungdomar förhåller sig till genusföreställningar. Jag anser det viktigt

att de böcker jag använder relaterar till studier där den tänkta målgruppen finns med som

respondenter. Det finns annars ett stort utbud av böcker som relaterar till barn/ungdomar och

genusfrågor, men jag anser att dessa endast ger en bild av vad vuxna har observerat. Jag har

hittills valt två böcker som presenterar forskning gjorda utifrån svenska barns relation till

genusföreställningar. I båda böckerna representeras dessutom barn och ungdomar som kan

tänkas vara i ålder för att läsa Harry Potter. Den första boken är Gunilla Halldéns Barnet och

boet.26 Halldén utgår från barn i åldrarna 8-10 år samt 13-14 år och deras framtidsbild. Barnen

har fått rita och berätta skriftligt om sin framtid som de tror att den kommer arta sig. Den

andra boken är Eva Lundgrens och Renita Sörensdotters Ungdomar och genusnormer på

skolans arena27. I den presenteras intervjuer som de har gjort med 16 åringar, om deras

förhållande till genusföreställningar och den egna sexualiteten.

1. 3. Disposition

Jag tänker mig att jag bygger min kommande avhandling i likhet med den ringar-på-vattnet-

effekt som uppstår om man kastar en sten i sjön. Stenen är det oväntade, det högljudda som

ger effekt på den annars så stilla vattenytan. Min sten är ungdomsboken Harry Potter och

vattenytan är litteratursamhället, som brukar vara ett stilla område när det gäller barn och

ungdomslitteratur. Jag syftar här till barn och ungdomsböckers minoritetsplats i

litteratursammanhang. Genom min avhandling har jag tänkt visa hur ringarna på vattnet kan te

sig i förhållandet litteratur och samhälle då en ungdomsbok får så oväntad genomslagskraft

som Harry Potter har fått. Jag kommer att strukturera avhandlingen utifrån fyra kapitel där

jag beskriver Harry Potter utifrån syftets tre teman. Varje kapitel innehåller olika avsnitt som

25 J. K. Rowling, Harry Potter och Halvblodsprinsen, svensk översättning: Lena Fries-Gedin, Stockholm 2005. 26Gunilla Halldén, Barnet och boet, Stockholm 2001. 27 Eva Lundgren och Renita Sörensdotter, Ungdomar och genusnormer på skolans arena, Falun 2004.

11

är relevanta för det aktuella temat. Jag utgår från stenen, böckerna, som fenomen och

anledningen till att jag anser dem som ett relevant forskningsämne. Sedan presenteras

ringarna i den ordning de sprider sig på ”vattenytan”. Första ringen är själva

textgranskningen. I andra ringen befinner sig läsaren och dennes möte med texten. Sen

kommer den effekt läsning av en viss litteratur kan ha på läsaren och slutligen den effekt som

litteraturen, genom läsaren, kan åstadkomma i det samhälle där den läses.

I mitt inledande kapitel, ”1. Inledning”, kommer jag att introducera Harry Potter-

fenomenet för läsaren samt ge en vinkling åt det genusperspektiv som fungerar som en röd

tråd i den kommande avhandlingen. Detta gör jag genom att presentera tidigare forskning som

analyserat genusstrukturer utifrån de fyra karaktärerna Harry, Ron, Hermione och Ginny. Det

första kapitlet kommer också att innehålla ett avsnitt med mitt syfte, dess teman och

frågeställningar samt hur jag ska gå tillväga för att besvara dessa.

Det andra kapitlet,” 2. Kvinnligt och manligt”, innehåller basen för min forskning

nämligen en genusrelaterad textgranskning av Harry Potter. Jag inleder det andra kapitlet

med ett avsnitt där jag presenterar de genusteorier som ligger till grund för min analys. Jag

kommer att belysa några övergripande teorier om hur genusföreställningar skapas och vad de

syftar till. Därefter presenterar jag traditionella perspektiv på maskuliniteter och femininiteter

som ligger till grund för människors syn på varandra. I nästkommande avsnitt introducerar jag

Gérard Genettes narratologiska begrepp. Dessa använder jag vid förklaring av textens

struktur. Kapitlet avslutas med det största avsnittet som innehåller min textanalys av Harry

Potter utifrån olika infallsvinklar.

Filmatiseringen av Harry Potter breddar publikomfånget eftersom några av dem som

inte läser böckerna ser filmerna istället och de som läser vill se filmerna också.

Filmatiseringarna medför att fler människor kan påverkas av innehållet i Harry Potter och

relatera genusstrukturerna till sig själva och sitt eget samhälle. Därför ser jag intermediala

kopplingar relevanta. I en kommande avhandling kommer jag att integrera intermediala

teorier och analyser med de litterära. Utifrån en sådan analys kan jag jämföra hur

infallsvinklarna gestaltas bildmässigt i filmatiseringarna av böckerna. Om de stämmer överens

med de analyser jag gör av den skrivna texten och/eller med den jämställdhetspolitik som förs

i Sverige.

I avhandlingens tredje kapitel, ”3. Läsaren, litteraturen och samhället”, belyser jag

läsaren och litteraturens förbindelser till samhället. Jag inleder kapitlet med två avsnitt om

läsaren. I det första avsnittet kommer jag att beskriva olika läsares förutsättningar att ta till sig

den litteratur han/hon läser beroende av ålder. I det andra avsnittet belyser jag

12

identifikationsmöjligheter som uppstår i läsprocessen. Därefter kommer jag att beskriva Harry

Potter som en specifik typ av litteratur, en blandning av populärlitteratur och

barn/ungdomslitteratur. Detta är betydelsefullt eftersom båda typerna av litteratur kräver ett

annorlunda förhållningssätt mellan läsare och litteratur än vad exempelvis den kanoniserade

litteraturen gör. Det tredje kapitlet kommer också att innehålla ett avsnitt med

litteratursociologisk grund. Där beskriver jag litteraturens förhållande till omvärlden utifrån

Johan Svedjedals tre indelningar. Dessa är samhället i litteraturen, litteraturen i samhället

samt litteratursamhället. Därmed bör jag ha klargjort hur en texts budskap kan vandra från

texten, via läsaren till en real värld. Eftersom litteratur och filmatiseringar har liknande

förutsättningar i distributionsprocessen och som möjliga meningskapare, kommer jag i

avhandlingen även att relatera detta kapitel till åskådarens förutsättningar för att ta till sig

mediets budskap.

I avhandlingens fjärde och sista kapitel, ”4. Harry Potter i Sverige” gör jag en koppling

mellan de två tidigare avsnitten och det svenska samhällets jämställdhetspolitik. Tanken är att

visa på Harry Potter som en möjlig källa till genusföreställningar. Hur pass väl motsvarar eller

motsäger genusföreställningarna i Harry Potter de genusstrukturer som finns i det svenska

samhället under åren 1999 till 2005. I det första avsnittet kommer jag att beskriva den svenska

regeringens jämställdhetsarbete under den tid som Harry Potter är aktuell i Sverige. I det

andra avsnittet belyser jag den debatt som förts i ämnet. I det tredje kapitlet redogör jag för

svenska ungdomars syn på genus utifrån relevanta undersökningar som gjorts. Jag avslutar

med ett avsnitt där jag knyter ihop syftets tre teman genom att relatera Harry Potter till det

svenska jämställdhetsklimatet.

1. 4. Presentation av PM

I detta PM kommer jag att fokusera på läsaren och litteraturen. Därmed finns inga direkta

intermediala kopplingar, även om exempelvis identifikationsprocessen är ungefär densamma

oavsett om man är läsare eller betraktare av Harry Potter. Hittills har jag presenterat Harry

Potter och tre olika analyser av de första fyra böckerna i serien. Jag har också presenterat

syfte och metod, alltså det som ligger till grund för avhandlingens första kapitel, ”1.

Inledning”.

I detta PM kommer jag att introducera dig som läsare i de olika kapitel som jag tänker

mig ska utgöra grunden i kommande avhandling. I det andra kapitlet, ”2. Kvinnligt och

manligt” beskriver jag Connells teorier om genusskapande och maskuliniteter. Jag anser att de

är en bra grund till förståelsen av genuskonstruktioner, mellan både män och kvinnor men

13

också den hierarki som finns män emellan. Jag ger också en övergripande presentation av

narratologi genom Genettes teorier. Jag redovisar också min analys av hur Harry, Ron och

Hermione introduceras som representanter för olika manliga och kvinnliga världar. I den

analys som jag presenterar har jag valt bort Ginny. Skälet till detta är att hon börjar skolan ett

år efter de andra och presentationen av henne sker således mestadels i den andra boken, Harry

Potter och Hemligheternas kammare. Därmed saknas relationer kvinnor emellan vilket är

skälet till att jag i detta PM främst relaterar analysen till Connell. Hirdmans, Elvin-Novaks

och Thomssons böcker representerar kvinnor och deras förutsättningar vilket blir mer aktuellt

när även Ginny finns med i kamratgänget. Jag har inte heller använt Genetts narratologiska

begrepp i någon större utsträckning, dels av utrymmesskäl och dels eftersom jag ville betona

den genusstruktur som jag hänvisar till i mitt syfte.

I mitt tredje huvudkapitel, ”3. Läsaren, litteraturen och samhället” tydliggör jag Harry

Potter så som jag ser böckerna i relation till omvärlden. I det inledande avsnittet belyser jag

läsaren utifrån Appleyards andra och tredje stadier, läsaren som hjälte/hjältinna och läsaren

som tänkare. I kapitlets andra avsnitt beskriver jag den önske- eller likhetsidentifiering som

kan infinnas hos läsaren under läsprocessen. Jag förklarar varför detta sker och vilka

konsekvenser det kan få både för läsaren under själva läsakten samt för läsarens liv i relation

till människor runt omkring sig. I det tredje kapitlets tredje avsnitt kommer jag att beskriva

populärlitteraturens egenskaper och varför läsare i alla åldrar förtjusas över den typen av

litteratur. I det fjärde avsnittet beskriver jag litteraturens betydelse för samhället. Jag utgår

från en marxistisk teori där man ser på litteraturen som en funktion för att legitimera den

härskande makten. Detta förhållningssätt tycker jag kan relateras till de genuskonstruktioner

som Connell, Hirdman, Elvin-Novak och Thomsson poängterar. Att den underförstådda

meningen med att dela in människor i kön är att män därigenom behåller den övergripande

makt de har gentemot kvinnor. Detta resonemang kommer jag att förtydliga i avhandlingen

men det får inte plats i detta PM.

Efter den marxistiska introduktionen beskriver jag Harry Potter i förhållande till de tre

indelningar som Johan Svedjedal använder när han relaterar litteraturen till samhället. Den

första är samhället i litteraturen, alltså Rowlings beskrivning av mugglarvärlden respektive

den magiska världen. Litteraturen i samhället, där Potterfenomenet uppstår samt påverkar den

som läser. Slutligen litteratursamhället som beskriver litteraturens förutsättningar i

bokbranschen.

I det fjärde kapitlet, ”4. Harry Potter i Sverige” kommer jag i första avsnittet beskriva

den svenska regeringens arbete för jämställdhet under de år som gått sedan Harry Potter gavs

14

ut i Sverige. I det fjärde kapitlets andra avsnitt kommer jag att beskriva de två undersökningar

som jag läst om ungdomars syn på genus. I avhandlingen har jag tänkt avsluta med en

sammanfattning av min analys, läsarens förutsättningar samt den svenska

jämställdhetsdebatten men jag har av utrymmesskäl inte gjort en antydan till en sådan

jämförelse i detta PM.

2. Kvinnligt och manligt

2. 1. R. W. Connells genusteorier28

Att vara människa är att vara ett kön, att vara man eller att vara kvinna. Det biologiska könet

anser jag borde vara den enda väsentliga skillnaden mellan könen eftersom människor är en

art som fortplantar sig genom könlig fortplantning. För att arten människa ska fortleva behövs

båda könen lika mycket. Så enkelt är det dock inte eftersom människor tillsammans skapar

föreställningar om vad det innebär att vara man eller att vara kvinna. I de västerländska

samhällena utgår man från det biologiska könet där det uppenbarligen finns en olikhet för att

sedan utläsa fler olikheter. R. W. Connell beskriver dessa olikheter i boken Om Genus och

poängterar att det finns skillnader mellan människor men att de skillnaderna inte är baserade

på kön. Det finns exempelvis inga undersökningar som markant visar att kvinnor eller män

har specifika karaktärsdrag. Det som finns är istället föreställningar utifrån kulturella

värderingar, som ligger djupt i människornas medvetande om hur en man eller kvinna ska

vara.

Genusföreställningar bygger på samspel mellan människor och hur maktrelationer

skapas. Enligt Connell är samhället en social arena där människor tillsammans skapar de

värderingar som skall råda och där det makthavande könet, i det västerländska samhället

patriarkatet, får specifika fördelar. Connell menar att människorna bygger upp dessa

värderingar i fyra dimensioner som omfattar maktrelationer, produktionsrelationer,

känslomässiga relationer samt symboliska relationer. När Connell beskriver maktförhållandet

mellan människor hänvisar han till Michel Foucault som inte tror på en bestämd makt utan att

makt är något som skapas på ett både organiserat och ett diffust sätt, en diskursiv makt.

Därmed styrs inte genusrelaterad makt enbart uppifrån, från det härskande könet utan alla

människor deltar i processen som skapar makt. Produktionsrelationer innefattar den

arbetsfördelning som finns mellan män och kvinnor och omfattar därmed både olikheter på

arbetsmarknaden och olikheter i hemarbetet. Kvinnor förutsätts ha bättre anlag för vård och

28 Hela kapitlet hänvisar till Connells teorier om genus som han delger i boken Om Genus. Connell 2003.

15

omsorg, vilket medför att det oftast är kvinnor som sköter om hemmets barn och som arbetar

inom yrken där dessa egenskaper har större efterfrågan. Därmed är det kvinnor som har

mindre ekonomiskt kapital.

De känslomässiga relationerna bygger på värderingar och förväntningar mellan könen.

Fortplantningen utgår inte bara från biologiska reflexer utan kropp, klass och rasfrågor har

också inflytande över partnerval. Här finns också föreställningar om vad som är ”rätt” och

”fel”. Den sociala arenans sista dimension, den symboliska, berör hur människor uppfattar

och tolkar världen. I de ord människor använder vid kommunikation finns en mängd

innebörder som förstärker uppfattningen om genusföreställningar. Genom att relatera

skällsord till genus blir innebörden mer påtaglig eftersom föreställningarna om en idealisk

man/kvinna är fast förankrade i vårt medvetande och de flesta människor vill inte vika av från

normen.

De föreställningar som människor utgår ifrån när det gäller att skilja på manligt och

kvinnligt har sitt ursprung i biologin. Män och kvinnor ser olika ut och kroppen blir

referenspunkt för manlighet/kvinnlighet. Connell uppger tre aspekter på hur kvinnlighet och

manlighet konstrueras utifrån de föreställningar som finns i samband med kroppens utseende.

Först nämner Connell ”kroppen som maskin” vilket betyder att genom den biologiska

skillnaden tillsätts flera andra egenskaper som är typiska för könet. Detta synsätt försvaras

framförallt av män eftersom det bygger på att män genom sin höga testosteronhalt har starkare

kroppar och bättre egenskaper för att klara styrkeprov och maktsituationer. De svaga

kvinnorna klarar sig inte utan manligt beskydd. Ett annat förhållningssätt är ”kroppen som

målarduk” där kroppen i genussammanhang blir en symbol för de manliga och kvinnliga

reproduktiva relationerna. Alla relationer leder dock inte till en graviditet men

genusföreställningarna att behaga det andra könet finns där. Genom att använda kroppen som

symbol visar man vem man är.

Den sista föreställningen om kroppen benämner Connell som ”de två sfärerna” där det

biologiska könet skiljs från det sociala könet, genus. Ur detta synsätt är kroppen biologisk

men manlighet/kvinnlighet är något man lär sig, en roll man spelar, därutav ordet könsroll.

Connell anser att ”de två sfärerna” är problematisk eftersom man genom det synsättet inte kan

förklara varför kvinnor är underordnade män och om man för ihop begreppen, kön och genus,

ses ändå kroppen, det biologiska, som det fundamentala. Connell menar att det viktigaste är

kanske att enbart se till de sociala processerna för att kunna beskriva genusskillnader. Connell

exemplifierar fyra motargument till att könsroller är något som går att lära en individ. Dessa

är att det finns multipla mönster för maskulinitet/femininitet och därav kan man inte lära ett

16

barn den ”rätta” rollen. Connell motsäger också att man genom en roll kan lära sig

karaktärsdrag eftersom dessa är medfödda. Utifrån socialisationsmodellen ses barnet som

passivt, vilket Connell motsäger och han poängterar de avvikande vägval som tonåringen gör

i puberteten, vilka kommer inifrån individen. Han ser inte val under puberteten som ett

misslyckande, att inte kunna ta efter föräldrars genusmönster utan ett fritt val där individen

väljer den väg han/hon vill gå. Jag anser dock att könsroller är mer påtvingade än vad vi

kanske i första hand föreställer oss dem.

När det gäller de könsroller vi lär våra pojkar och flickor håller jag med Connell om att

det inte är passiva varelser vi handskas med. Barn har en egen vilja men likaväl som kvinnor

är underdominerade männen så är barn maktlösa i förhållande till vuxna. Därmed har ett barn

svårare att motsäga de beteenden som vuxna berömmer för att istället välja den väg som de

straffas för även om det skulle vara lockande att utforska det andra könets privilegier.

Tonåringen har genom sitt identitetsbildande större förutsättningar att välja en egen väg, även

om denna väg trotsar de vuxnas vägledning. Tonåringens val anser jag inte heller vara

uppkomna enbart ur dess inre. Rollspelet är en process som fördelas av alla i alla

sammanhang. För tonåringen är inte hemmet det viktigaste, som hos det mindre barnet där allt

mamma och pappa säger är rätt. För tonåringen är omvärldens reaktioner och krav viktigare

och därmed kan en pojke som fostrats in i en manlig roll bryta den rollen genom att

exempelvis erkänna sig som homosexuell. Rollbytet medför dock svårigheter genom att

pojken vet att han därmed inte intar den ideala rollen, den som han genom sitt kön borde ha

intagit. Jag tycker att Connell lägger för mycket frihet hos barnen när han diskuterar

könsroller. Barnet är synnerligen aktivt men det lär sig fort vilka bestämmelser som är rätt och

vilka som ska undvikas för att fungera som en erkänd individ i samhället.

Connells uppfattning om de multipla formerna av kvinnlighet/manlighet som gör

rollinlärning omöjlig besvarar jag med att i de multipla mönstren finns ett ideal. Den könsroll

som föräldrarna lär sina barn utgår från ett ideal men eftersom barnen är olika till sin natur så

blir det olika varianter av manlighet/kvinnlighet. Det finns dock tydliga drag som är specifika

för just det könet och just den könsrollen och som barnet tidigt lär sig vara rätt. Connell

hävdar också att man inte kan lära barn vissa karaktärsdrag. Vuxna står dock i maktposition

gentemot barn och genom positivt och negativt bemötande kan de reglera barnet att framhäva

vissa karaktärsdrag och dölja andra. Det är sällan man hör en förälder uppmana sin pojke att

gråta ut om han känner sig orättvist behandlad. Lika sällan får flickor rådet att bli riktigt arga

om orättvisan drabbar dem. Därmed anser jag att vuxna lär sina barn ett rätt beteende efter hur

vi uppfattar världen och de krav som samhället ställer. Alla föräldrar vill att deras barn ska få

17

ett harmoniskt liv och bli uppskattade vilket leder till en plats i den samhälleliga

gemenskapen. Föräldrarna vet också att en av vägarna dit är att leda dem in i rätt könsroll.

2. 2. Maskulinitet 29

I Maskuliniteter framför Connell olika typer av maskulinitet som råder inom den multipla

maskuliniteten som baseras på ras och klasskillnader. Motsatserna utgör varandras

marginaliserade grupper och honnörsordet är auktoritet. Det kan finnas enskilda män i den

marginaliserade gruppen som har egenskaper som tilltalar männen i en annan maskulin grupp.

För att behålla auktoriteten gentemot den andra gruppen är den utmärkande personens

fördelar endast kopplade till den enskilde individen och de andra männen i samma grupp

delges inga förmåner. Inom varje gruppering finns olika praktiker för att urskilja

maskuliniteter. Inom det västerländska samhället finns tre praktiker som skapar maskulinitet.

Connell utgår från den hegemoniska mannen, idealet, den som männen eftersträvar att likna.

Den hegemoniska mannen behöver inte finnas i verkligheten utan kan vara en förebild i

media. Den hegemoniska mannens syfte i det västerländska samhället är att patriarkatets

maktställning bibehålls.

Under den hegemoniska mannen i makthierarkin, finns de delaktiga männen vilket

omfattar de män som inte når upp till det hegemoniska idealet men ändå kan dra fördelar av

vara liknande. Connell benämner dem som en slöare variant av den hegemoniska mannen. De

delaktiga behöver inte själva agera aktivt för att makten ska behållas, genom den

hegemoniska mannens vinster vet de delaktiga, och alla andra, att de delaktiga är ”riktiga”

män. En viktig aspekt är de delaktigas förhållande till kvinnor där kompromisser är vanliga.

Relationen mellan män och kvinnor skulle inte fungera om mannen oupphörligt krävde den

dominanta och auktoritära position som den hegemoniska mannen har. Yvonne Hirdman

beskriver i Genus – om det stabilas föränderliga former, detta förhållande som ett outtalat

genuskontrakt där män och kvinnor är sorterade i avgränsande områden där tydliga

genusföreställningar finns. Både män och kvinnor måste hålla sig inom sina ramar och skapa

förutsättningar för det andra könet. Utifrån ett välskött genuskontrakt behåller individen sin

makt genom att vara så nära det manliga/kvinnliga idealet som möjligt och därmed erhålla

genusrelaterade privilegier.30

I motsats till den hegemoniska mannen står de underordnade. Det är de personer som är

den hegemoniska mannens motsats, alltså kvinnor men också de män som avviker stort från

29 Hela kapitlet hänvisar jag till Connell 1995, sid. 100-105, där inget annat anges. 30 Hirdman 2001, sid. 84-93.

18

den hegemoniska mannen, exempelvis homosexuella och transvestiter. Connell poängterar

också att maktstrukturer är föränderliga och att den hegemoniska mannens karaktärsdrag

varierar i olika kulturer.

2. 3. Narratologi

Att analysera en text narratologiskt är att se hur berättelsen är strukturerad. Barnlitteraturens

struktur skiljer sig ofta från vuxenlitteraturens. Texter för barn är ofta riktade till två personer,

barnet som lyssnar och den vuxna som läser. Barnlitteraturen innehåller ofta en allvetande

berättare. Inte minst då huvudkaraktärerna framställs i kollektiv. I Harry Potter är det Harry,

Ron, Hermione som är huvudkaraktärer. Det naiva barnet förlitar sig på den allvetande

berättaren eftersom han/hon är van att lyssna till en vuxen röst. Didaktiska berättargrepp,

typiska för barnlitteratur, leder läsaren rätt. Barnlitteratur slits mellan att vara didaktisk och att

ta barnens parti. Det är dock viktigt att minnas att barnet som läsare inte är lika erfaren som

den vuxna författaren eller läsaren. Vissa textpartier kan verka självklara för den vuxna men

tolkas på ett helt annat sätt av barnet.31 Den riktigt unga läsaren försöker lära sig sin omvärld

men skiljer inte på rätt och fel vilket medför att berättarrösten måste vara tydlig i sitt budskap.

Den något äldre läsaren har förmåga att sortera i texten och se exempelvis underförstådda

meningar.

Ett problem som barnlitteratur kan möta är att de budskap som texten förmedlar

missuppfattas. Den unga läsaren kan missa dolda ideologier och dessa är värre än de öppna

ideologier som texten förmedlar. De dolda budskapen ”cementerar” ideologier och behåller

traditionella maktsystem om de inte tas upp till diskussion.32 Ett exempel finns i Elisabet E

Heilmans analys av Harry Potter. Heilman menar att Hermiones förvandling till balen för att

bli vacker, vilket jag ser som en öppen ideologi, egentligen ger de kvinnliga läsarna budskapet

att utseendet spelar större roll än insidan. Det dolda budskapet läsaren får med sig är att

flickor inte duger som de är utan behöver ända sitt utseende, som Heilman uttrycker det,

flickor gör en makeover!

Jag kommer att använda mig av Gérard Genettes teorier om den narratologiska

uppbyggnaden av texten. Genette använder termerna tempus, modus och röst. Rösten är den

röst som läsaren lyssnar till och bestäms utifrån vilken nivå han/hon befinner sig på och

utifrån vilken relation berättaren har i förhållande till det berättade. Berättaren kan själv finnas

i texten, en intradiegetisk berättare men han/hon kan också finnas utanför diegesen, en

31 Nikolajeva, 2004, sid. 197- 198. 32 Nikolajeva, 2004, sid. 198. Birte Sörensen, ”Texten och läsaren” i Thavenius och Lewan, red. sid. 149.

19

extradiegetisk berättare. Berättaren kan vara en del av handlingen, en homodiegetisk

berättare, eller vara autonom från den berättelse han/hon återger, en heterodiegetisk berättare.

Berättarperspektivet kan ändras under berättelsens gång beroende av vems ögon det är man

ser med, vilken karaktärs synvinkel man följer, vem som är fokalisator. Berättare och

fokalisator ska dock inte förväxlas. Berättaren finns i begreppet röst och fokalisatorn i

begreppet modus. När det gäller fokalisering är frågorna man bör ställa var fokalisatorn

befinner sig, deltar han/hon i handlingen som en karaktär eller inte. Termen nollfokalisation

innefattar en utomstående fokalisator vars uppgift endast är att berätta. Vid intern fokalisering

är det någon eller flera av de handlande karaktärernas ögon och tankar man följer. Om

synvinkeln ligger utanför handlingen kallas det extern fokalisering och antingen är

fokalisatorn en utomstående person som observerar ett händelseförlopp eller ingår han/hon i

berättelsen men har ingen del i handlingen mer än att se vad som händer.33 Detta perspektiv

kan jämföras med filmens kamera som vägleder åskådaren att se vissa saker men inte

förmedlar några inre tankar hos karaktärerna.34

Genettes sista begrepp är tempus som omfattar textens uppbyggnad i form av ordning,

varaktighet och frekvens. Alla händelser har en ordning, en tidsföljd utifrån när olika saker

skedde men genom en berättelse kan berättaren ändra tidsföljden på det inträffade som en

spänningsskapande effekt. Detta omvända sätt att berätta handlingen på kallar Genette för

anakronier och de kan vara av två slag, analepser/tillbakablickar och prolepser/framåtblickar.

Dessa kan sedan delas in i ytterligare interna och externa funktioner men jag anser att det

räcker med huvudtermerna för att analysera Harry Potter. Däremot kan det vara intressant att

veta hur många gånger en analeps eller proleps används för att centrera en specifik händelse

samt det faktum att analepser förekommer oftare än prolepser.

Händelsernas varaktighet har också betydelse för hur läsaren uppfattar den specifika

händelsen. Ju större textutrymme en händelse får desto större anledning för läsaren att relatera

händelsen som något viktigt för berättelsen. Berättelsens struktur bygger slutligen på frekvens

dvs. upprepningar av olika händelser. Frekvensen delas upp i tre områden.35 Singulativ är

benämningen av det som skett en gång och omnämnts en gång i texten eller nämns flera

gånger och händer flera gånger. En händelse kan intensifieras om en karaktär berättar om den

flera gånger eller om flera karaktärer ger olika syn på samma händelse, vilket kallas repetitiv

33 Genette, sid. 185-194, 243-248. 34 Lars-Åke Skalin ”Narratologi – studiet av berättandets principer” i Litteraturvetenskap en inledning, Staffan Bergsten, red. Lund 2002, sid. 182. 35 Genette beskriver fyra områden, singulativ (1Narrative/1Story), repetitiv (nN/1S), iterativ (1N/nS) samt en variant av singulativ där flera händelser nämns flera gånger (nN/nS). Jag väljer dock bort den i likhet med Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys. En introduktion, Lund 1999, sid. 96f.

20

frekvens. Slutligen finns iterativ frekvens som innefattar en händelse som hänt flera gånger

men endast nämns en gång i texten.36

2. 4. Analys

2. 4. 1. Introduktion av Harry, Ron och Hermione

De tre huvudpersonerna introduceras i första boken Harry Potter och De Vises Sten37 av en

allvetande extradiegetisk berättare. Berättaren är osynlig för läsaren förutom i inledningen då

han/hon knyter ett förtroendeband till läsaren genom att benämna texten som ”vår berättelse”.

Det är inte en berättelse vilken som helst, utan det är berättaren och läsarens berättelse vilket

gör läsaren till någon form av medskapare i läsprocessen. De adjektiv som berättaren

använder för att beskriva karaktärerna är också de som läsaren indirekt ”väljer” eftersom

texten är fylld av stereotyper och klyschor38. Dessa anser jag underlätta för läsaren att göra

Harry Potter till ”sin” berättelse. Den läsare som inte håller med berättaren ser inte

berättelsen som ”sin” berättelse och lägger därmed ifrån sig boken.

Genom karaktärernas varaktighet i textutrymmet vägleder berättaren läsaren att

sympatisera mer med vissa karaktärer. Jag har valt att analysera de sju första kapitlen i Harry

Potter och De Vises Sten. I det sjunde kapitlet anländer barnen till Hogwarts och

sorteringshatten placerar alla tre i samma elevhem och jag ser det som en likvärdig grund för

eleverna att möta den nya skolan.39 Harry är den karaktär läsaren följer genom tankar och han

introduceras genom de fem första kapitlen som tillsammans är ca 100 sidor. Ron och Harrys

möte med varandra ges ungefär 15 sidor medan Hermione introduceras på knappa 2 sidor.

Genom detta drag får flickan den sämsta introduktionen vilken dessutom inte ger speciellt

mycket information till läsaren och jag tolkar det som att i ”vår” berättelse bör pojkar ses som

mer betydelsefulla än flickor.

Att analysera könsroller i Harry Potter innebär att man måste ta hänsyn till två världar,

mugglarvärlden/den icke magiska och den magiska världen. En persons roll kan variera

mellan världarna vilket är tydligt i introduktionen av Harry Potter. Läsaren möter Harry då

han överlämnas till mugglarvärlden efter att den onde Voldemort har mördat hans föräldrar

och gått under då han inte kunde besegra den ettårige Harry. I mugglarvärlden bor Harry hos

sin mosters familj där han blir mycket illa behandlad. Min tolkning av Harry i mugglarvärlden

36 Genette, sid. 33-36, 48-79,113-117. 37 Rowling, 1999. 38 I en avhandling kommer jag att analysera olika karaktärer för att visa hur kroppar sätts i relation till olika karaktärsdrag. För att läsaren ska förstå berättaren anser jag att författaren har utgått från föreställningar som hon anser vara vanliga i den värld läsarna lever i. 39 Rowling 1999, sid. 11 – 155. Jag refererar introduktionen av Harry, Ron och Hermione till dessa sidor.

21

vill jag relatera till Gallardo- C och Smith som jämför Harry Potter med Askungen. Jag

relaterar dock Harry till Walt Disneys tecknade långfilm Askungen.40 I den lever Askungen

ensam med sin styvmor och styvsystrar. Enligt min tolkning så här långt, är Harry nästintill

identisk med Askungen då han befinner sig i mugglarvärlden. Harrys förbindelse till

mugglarvärlden är hans döda mor och hennes syster, Petunia, som är den enda kvinnan i

familjen Dursley och det är hennes roll Harry introduceras i. Han lagar mat, dukar och passar

upp på männen i familjen. Dessutom sover han i en dammig skrubb med spindlar i, vilket för

associationer till Disneys tolkning av Askungen då hon bor högt uppe i en vindsvrå

tillsammans med små möss, långt ifrån resten av familjen. Varken Harry eller Askungen har i

dessa sagor någon direkt manlig förebild i sin närhet. Harry lever under samma tak som sin

morbror Vernon och kusin Dudley men det är inte dessa som läsaren kopplar samman med

Harry.

En annan likhet till Askungen är de tillsägelser och straff som Harry får. Kapitel 2 och 3

innehåller 19 singulativa frekvenser som talar om vad Harry ska göra och vilka straff han får.

Därutöver finns sex singulativ som antyder att Dudley och hans gäng ofta slår Harry. Denna

bild av Harry ger inga associationer till Connells hegemoniska man utan snarare till de

underordnade kvinnorna och därmed blir Harrys utanförskap än mer påtagligt. Hade han

exempelvis varit en delaktig maskulinitet hade han betraktats som en man men inte i samma

nivå som den hegemoniska. Som marginaliserad maskulinitet hade han varit en annorlunda

man. Nu är han ingenting eller möjligtvis en underordnad, en pojke i en flickroll. Harrys

förbindelse till kvinnor förstärks också genom att det bara är kvinnor som kommer på förslag

när familjen Dursley behöver ha en barnvakt åt honom. Det är också mostern, som trots sitt

förakt emot honom, tar på sig skulden vid en förtrollning41 och det är den enda gången som

Harry slipper ett straff.

Harry lever som sagt i två världar och när han i mugglarvärlden relateras till sin moster

och en kvinnlig underdominerad roll, så framställs han som en hegemonisk maskulinitet i den

magiska världen. Den enda association till kvinnlighet han bär upp där är sin likhet med

moderns ögon. Denna likhet är dock väsentlig eftersom det nämns två gånger av två

karaktärer men det nämns bara en gång att han är lik sin far. Min tolkning är att Harry,

utseendemässigt är en man och trollkarlarna kommer att behandla honom utifrån det. Ögonen

brukar dock ses som själens spegel och därmed bär Harry en kvinnlighet inom sig genom

40 Askungen, original titel: Cinderella, Walt Disney, 1950. 41 Moster Petunia försöker tvinga på Harry en ful tröja men genom sin negativa inställning till tröjan lyckas Harry omedvetet krympa den. Petunia säger då att tröjan måste ha krympt i tvätten. Rowling, sid. 38.

22

arvet från sin mor. Denna koppling kan ge en intressant betydelse i analysen av resterande

Harry Potter-böcker om Harry bejakar sitt kvinnliga arv. Introduktionen av Harry visar dock

på att kvinnlighet är förknippat med mugglarvärlden. Detta tolkar jag som ett steg tillbaka till

att kvinnor ska ses som negativa medan den magiska världen representerar intressanta män

som ger Harry möjligheten att komma bort från den kvinnliga tråkiga världen.

I den magiska världen, som läsaren tagit del av så här långt, är det en majoritet av män.

De viktigaste och mest omtalade är Harrys far James, halvjätten Hagrid som lämnar och

hämtar Harry från mugglarvärlden samt skolans rektor, Albus Dumbledore. Det är

Dumbledore som tar ansvaret över Harry då hans föräldrar mördas och bestämmer att han ska

bo hos sina släktingar. Detta trots invändningar från den kvinnliga Professorn McGonagall

som har observerat familjen Dursley hela dagen. Utifrån vad hon sett vill hon inte lämna

Harry hos ”den värsta sortens mugglare” men ändå blir det Dumbledores val som gäller.

Utifrån Connells produktionsrelation i den sociala sfären borde McGonagalls instinkt vara

mer betydelsefull. Detta eftersom hon är kvinna och därmed anses ha mer omvårdande drag

än Dumbledore. Om Dumbledores makt ligger i att han är man och rektor eller om

omvårdande karaktärsdrag relateras både till män och kvinnor i den magiska världen återstår

att se.

I den magiska världen är Harry identifierbar med Connells hegemoniska man eftersom

han är ”pojken som överlevde” det onda. De flesta trollkarlar ser upp till honom och de som

inte gör det kan ändå inte undgå att han är en speciell pojke. Det första Harry gör i den

magiska världen är att följa Hagrid till banken där han får massor med arvpengar från sina

föräldrar. Dessa använder han till att köpa skolmaterial och godis åt sig och Ron. Det är

mindre viktigt i den här analysen men rikedom ger makt vilket kan ha betydelse i senare

analyser. Vilket beror på hur Harry hanterar sin rikedom. Än så länge kan Harrys ekonomi

endast ses som en markör för hans maskulinitet i enlighet med Connells produktionssfär.

Även om Harry inte har arbetat till sig pengarna är det han som, för läsaren, hittills äger det

största ekonomiska kapitalet. Det ses också som en kontrast till Harry i den kvinnliga

mugglarvärlden då han aldrig fick några pengar.

Det mest intressanta så här långt tycker jag är Harrys successiva övergång från den

kvinnliga mugglarvärlden till den maskulina magiska världen. Som jag nämnt har Harry

tilldelats en kvinnlig underordnad roll i mugglarvärlden. Hagrid som hämtar honom därifrån

beskrivs med maskulina kroppsdrag. Han är stor, stark och skäggig i enlighet med en

maskulin värld. Han gråter också hejdlöst som ett barn. Han kan inte låta bli att provsmaka

Harrys födelsedagstårta och han går runt med ett rosa paraply, vilket historiskt sett kan ses

23

som barnsliga eller kvinnliga drag.42 Hagrid kan alltså inte ses som en typiskt manlig eller

kvinnlig karaktär. När sedan Hagrid har återvänt till Hogwarts och Harry ska ta sig dit är det

en kvinna som hjälper honom när han inte hittar tåget. Denna kvinna är Mrs Weasley som ska

lämna sina barn till Hogwarts. Däribland finns Ron som Harry snart kommer i samförstånd

med och Harrys första man till man-relation på lika villkor inleds.

Ron är född trollkarl men yngste sonen i en fattig familj vilket medför konsekvenser.

Rons könsroll tolkar jag som maskulin eftersom han hela tiden förväntas eller tvingas inta

sina bröders roller. Allt han äger och allt han gör är i skuggan av dessa. Rons problem är att

han inte kommer ses som en hegemonisk man utan han följer någons fotspår och intar därmed

en delaktig maskulinitet. Ron är till skillnad från Connells delaktiga män väl medveten om att

han själv måste utföra de maskulina handlingarna för att få en utmärkande maskulinitet. Han

inser att den ”slöare” varianten av hegemoni inte gör någon unik. Ron beskriver själv sin

situation inför Harry; ”Jag är den sjätte i min familj som går på Hogwarts. Man skulle kunna

säga att jag har en massa att leva upp till. […] Alla väntar sig att jag ska lyckas lika bra som

de andra, men om jag gör det, är det ingen större sak, eftersom de har gjort det först.”

Introduktionen av Ron visar på en maskulinitet som håller på att bryta sig loss från

moderns omvårdnad. Inledningsscenen innehåller en förmanande mamma som torkar hans

näsa och ber bröderna hålla ett öga på honom medan Ron själv försöker komma undan och få

stå på egna ben. Ron står på tröskeln mellan hemmet, modern och lillasystern och de äldre

bröderna och Hogwarts. Flera textpartier visar på Ron som ett barn, oförmögen att ta vara på

sig. Han har en fläck på näsan som mamman försöker torka bort, Hermione påpekar och

McGonagall indirekt syftar på. Observera att det är kvinnliga gestalter som tillrättavisar

honom. Ron blir också presenterad inför Harry av sina bröder, fast han redan sitter hos Harry

när bröderna tittar in i kupén. Den första situationen som Ron får beröm i är när

sorteringshatten väljer in honom i Gryffindors elevhem, samma som hans bröder tillhör. ”Bra

gjort, Ron, alldeles utmärkt”, sade Percy Weasley pompöst […]”. Uttalandet tolkar jag som

familjens stolta erkännande över Rons inträde till den maskulina världen på Hogwarts och till

familjen Weasleys tradition. Han klarade första provet och kan nu inta sin maskulina roll i den

broderliga andan. Det som Percy inte vet, men som läsaren fått ta del av är att sekunden innan

Ron blir vald till Gryffindor korsar Harry fingrarna under bordet och önskar honom dit. Att

berättaren talar om det är till Rons nackdel eftersom läsaren då anar att det inte alls var Rons

42 Kopplingen mellan barn och kvinnor grundar jag på att båda har ansetts som omyndiga på lika villkor till skillnad från männen. En kvinna blev under 1800-talet först myndig då hon gifte sig. Christina Florin, Lars Kvarnström, red. Kvinnor på gränsen till medborgarskap, Stockholm 2001, sid. 104.

24

utan Harrys förtjänst att de hamnade i samma elevhem. Rons första steg mot den vuxna

manligheten går alltså indirekt genom den hegemoniska Harry.

Både Rons och Harrys väg mot Hogwarts tolkar jag som en brytningsprocess från det

kvinnliga. Skillnaden ligger i att Harry inte har problem med övergången medan Ron ständigt

möter motstånd, inte mist genom Hermione. För Ron, anser jag, att klivet upp på

Hogwartsexpressen är klivet mot manlighet och självständighet vilket fungerar bra i mötet

med Harry där han kan skapa en manlig relation. När sedan Hermione introduceras visar hon

sig vara en dominant flicka som i likhet med Rons mamma förmanar honom. Rons gensvar är

först häpnad över att hon är intresserad av hans trolleri eftersom han inte är van att vara

betydelsefull. Senare utbyts häpnaden till grimaser, blänganden och stönanden över allt som

rör Hermione. Jag tolkar det som att Ron är rädd att fastna i den behövande underordnade

rollen, som jag här associerar till det lilla barnet som är oförmögen att ta vara på sig själv. För

Ron blir mötet med Harry viktigt eftersom han genom kamratskapet får en tydlig manlig roll i

grabbig kamratanda. Dessutom i förhållande till den mest hegemoniska mannen som finns

bland eleverna, Harry Potter, pojken som överlevde. Det typiska för Ron är att han alltid

kommer i andra hand och nackdelen med vänskapen till Harry är att Rons andrahandsposition

förstärks ytterligare.

I min tolkning av karaktärerna Harry, Ron och Hermione står mugglarvärlden för

kvinnlighet och den magiska världen för manlighet vilket leder pojkarna in i den manliga

könsrollen. Med kvinnlighet menar jag att det är hemmet, som traditionellt ses som den

kvinnliga maktsfären, och kvinnliga karaktärsdrag som fokuseras. Dessutom är Hermione,

kvinnan, den enda av de tre karaktärerna som är renrasig mugglare. För Harry blir det en

identitetsförändring från att gå från mosterns roll och moderns värld till att stå på egna ben i

den värld hans far kom från. Där inleder han sina första positiva bekantskaper med andra av

samma kön. Ron har alltid levt i den magiska världen och symboliserar det manliga som,

enligt Connell, vill hålla distans till det kvinnliga. Hermione får genom sitt kön symbolisera

det kvinnliga som ska försöka ta plats i den manliga världen. Dels genom kvinnan som ska

erhålla en plats i den manliga hierarkin men också genom att vara mugglare och erhålla en

plats i den magiska hierarkin.

Introduktionen av Hermione visar på en medvetenhet som varken Ron eller Harry

besitter. Hon ifrågasätter och tar reda på fakta. Hon är en tjej som har kontroll över sig. Hon

är klädd i Hogwartsdräkt och har läst in all kurslitteratur så hon kan den utantill men hon har

också förmågan att se andras behov och hjälpa till när det behövs. Hermione hjälper Neville

att söka rätt på sin padda och hon informerar Harry och Ron om resans längd och förmanar

25

dem att ta på sina kläder i god tid. De omvårdande dragen visar på Hermione i en kvinnoroll,

där hon till Rons förtret intar samma maktposition gentemot honom som hans mamma har.

Harry är van att förlita sig på sig själv så han tar inte så illa vid sig av Hermiones

förmaningar. Hermiones strävan efter framgång på Hogwarts, anser jag visar på intagandet av

en maskulin roll där Hermione måste ta sig utanför den omvårdande kvinnorollen och

kvinnans maktdomän, hemmet som symboliseras av mugglarvärlden. Hermione blir genom

inträdet vid Hogwarts en symbol för den kvinnliga emancipationen. Kvinnan som försöker ta

en plats i den manliga maktstrukturen.

Hermione framställs som den typ av kvinnlighet som den manliga Ron vill undvika. Hon

tycker att de andra barnen uppträder barnsligt och med överlägsen röst frågar hon Ron om han

är medveten om sin smutsiga näsa. Under tågresans gång är Hermione självsäker och i de fall

hon tvivlar tar hon reda på svaret. Framme vid Hogwarts sker dock en förändring. Hermione

som hittills har tillrättavisat Harry och Ron intar istället platsen bakom och följer efter dem i

båtresan över till skolan. Väl framme repeterar hon de trollformler hon kan men dessa ger

henne ingen hjälp. Det är utifrån hennes personlighet som sorteringshatten avgör att hon

hamnar i Gryffindors elevhem. Därmed har också Hermione tagit sitt första steg in i den

manliga världen och den trygghet hon bär med sig från den kvinnliga världen ger henne

hittills inga förmåner. En ytterligare skillnad som befäster Hermiones osäkra plats på

Hogwarts är elevernas gensvar på henne, Harry och Ron. I episoden då sorteringshatten väljer

in eleverna i elevhemmen följer läsaren Hermione i hennes iver att tillhöra ett elevhem och

Rons stönanden när hon tilldelas en plats i Gryffindor som han själv vill tillhöra. Harry och

Ron bemöts istället av jubel och applåder från sina elevhemsdeltagare när sorteringshatten

placerar dem i Gryffindors elevhem. Återigen visar den allvetande berättaren att i ”vår”

gemensamma berättelse är det flickan som får stå tillbaka och pojkarna som hyllas.

3. Läsaren, litteraturen och samhället

3. 1. Läsaren

Att definiera en läsare är inte helt oproblematiskt eftersom flera faktorer påverkar läsarens

förutsättningar för att ta till sig en text. Birte Sörensen ger fyra exempel på koder som

litteratur bygger på och som jag anser även har betydelse för läsprocessen. Den första är

kultur och nationalitet där språket får en särskild betydelse. Den andra koden berör de

geografiska och sociala förhållandena, där erfarenhet av en viss miljö underlättar

26

läsprocessen. Ålder och kön är också relevanta för läsförståelsen.43 Ett barn har svårare att

läsa vissa texter eftersom de dels inte har lika stort ordförråd som en vuxen och dels inte har

lika mycket erfarenhet av omvärlden som en vuxen läsare. I och med det kan barnet inte

relatera alla texter till egna upplevelser i lika stor utsträckning som en vuxen och får därmed

svårare att tolka dem.

J. A. Appleyard har delat in läsarnas förutsättningar utifrån en åldersindelning där han

menar att den kognitiva utvecklingen grundlägger läsarens förståelse av en text. Utifrån

Appleyard intar läsaren fem olika roller, där den sista rollen är den kompletta rollen då man är

en pragmatisk läsare. Jag kommer att beskriva de två roller som innefattar läsare som barn

och ungdomar eftersom de representerar den tilltänkta läsgrupperna för Harry Potter.

Samtidigt kan det vara intressant att beakta att även vuxna läsare får behållning utav Harry

Potter vilket påvisar att den tilltänkta läskategorin inte alltid är den enda. I Sverige har dock

inte Harry Potter blivit så populär bland vuxna att det har gjorts speciella vuxenutgåvor så jag

lämnar de vuxna därhän.

Enligt Appleyard intar barnet först en ”lekfull roll” och fungerar då i första hand som

åhörare. Tillsammans med en vuxen kan de lyssna och fantisera om sagorna för att sedan leka

dem. De yngre barnen har lättare att följa en kort, illustrerad berättelse som relaterar till

karaktärer i deras egen ålder. Harry introduceras som tioåring och på sin elvaårsdag börjar

färden mot Hogwarts. Eftersom Harry Potter i första hand inte är en högläsningsbok anser jag

att Appleyards första kategori, ”den lekfulla rollen”, därmed faller bort som möjliga läsare av

Harry Potter. Dessutom har filmatiseringarna en 11-årsgräns som gör att de mindre barnen

inte får se dem. Den andra och tredje rollen som barnet intar benämner Appleyard som

”läsaren som hjälte/hjältinna” och ”den tänkande läsaren”. I dessa två roller kan barnen läsa

själva och därför anser jag att de kan ha ett utbyte av att läsa Harry Potter, fast på olika sätt.

Eftersom den kognitiva utvecklingen skiljer sig mellan olika individer är inte en typisk

åldersindelning att föredra men ungefärligt är Appleyards roller indelade i 5- 12 år för

”läsaren som hjälte/hjältinna” och ”den tänkande rollen” intar barnen under tonårstiden.

Det utmärkande för läsaren som hjälte/hjältinna är kunskapssökandet. Barnen vill

utforska världen utanför familjen och vänner blir alltmer viktiga, därmed också

grupptillhörighet. Genom att läsa kan barnen sortera intryck från omvärlden men de kan ännu

inte skilja på gott och ont. De har svårt för att en karaktär plötsligt byter sida eller visar andra

egenskaper än de första. En karaktär som introduceras som god, förblir god även om han/hon

43 Sörensen ”Texten och läsaren”, Thavenius och Lewan, red. sid. 146.

27

senare utför onda handlingar. Eftersom barnen utforskar sin egen värld har de svårare för

alltför skiftande litteratur. De kan inte tänka hypotetiskt utan vill ha tydliga lösningar.

Läsprocessen under hjälte/hjältinnerollen kan ses som ett komplement till den tidigare leken.

Genom texten intar barnet en roll där de identifierar sig med hjälten/hjältinnan. Eftersom de

går från att själva styra leken till att inta en bestämd roll som någon annan har gett dem läser

de helst böcker som inger en trygghetskänsla. Tryggheten skapas genom återkommande

strukturer i texten och stereotypa karaktärer.

Den tänkande läsaren har gått från att undersöka världen till att undersöka sig själv som

individ. Barnet klarar nu att tänka hypotetiskt och vill genom texterna reflektera över de egna

tankarna. Alltså ta ställning till de ideologier de läser. Även för dem gäller identifikation men

det är inte en specifik karaktär som lockar utan mer en känsla eller upplevelse. Det är inte

självklart att den tänkande läsaren intar den goda hjältens roll, om det finns någon. Under den

här perioden läser barnet gärna realistiska skildringar som kan inspirera till funderingar över

den egna existensen och dess förutsättningar i och relationer till omvärlden.44

3. 2. Identifikation under läsprocessen

Att läsaren identifierar sig med karaktärerna under läsprocessen är ett sökande efter eller en

bekräftelse av den egna identiteten. Identifikation är när läsaren medvetet eller omedvetet

önskar vara/känner igen sig i en karaktär och därigenom lever sig in i karaktärens liv och

handlingar.45 Utifrån känslan av likhet skapas en motivation till egna känslor, tankar och

handlingar. Identifikation är något som pågår under själva läsprocessen, läsaren skiljer alltså

på dikt och verklighet men vid stark eller långvarig identifikation kan läsaren anamma

identifikationsobjektets egenskaper och handlingar. Identifikation med karaktärer, miljöer

eller situationer pågår i alla åldrar men är vanligast under barnåren.46 Maria Nikolajeva

förklarar detta genom att den unga naiva läsaren inte kan befria sig från den givna

subjektsposition som texten genom dess auktoritet påtvingar barnen. Barnlitteraturen är

specifik eftersom det är en makthavande grupp som skriver för en underdominerad grupp.

Vuxna läsare har större förutsättningar att hålla sig distanserad från texten. Barnlitteratur

skildrar också ofta karaktärer i samma ålder som läsaren vilket gör identifikationen än mer

påtvingad då en uppenbar likhet finns.47 I min analys av Harry Potter kommer jag att använda

begreppet identifikation istället för Nikolajevas ”modernare” begrepp då läsaren ”intar

44 Appleyard, sid. 14f, 57-120. 45 Sörensen, ”Texten och läsaren”, Thavenius och Lewan, red. sid. 156f. 46 Feilitzen, sid. 174, 183f. 47 Nikolajeva, 2004, sid. 16, 198.

28

subjektspositionen” eftersom det inte gäller för alla åldrar. Genom termen identifikation kan

läsaren relatera hela sitt jag till huvudpersonen eller bara känna igen vissa drag. Utifrån

Nikolajevas begrepp ser jag läsaren som en given del i fiktionen men det finns inget som talar

för att läsaren inte kan hålla sig distanserad till texten.

Läsarens identifikation med fiktionens innehåll sker utifrån den känslomässiga inlevelse

som sker vid läsning. Antingen upplever läsaren en likhetsidentifikation eller en

önskeidentifikation. Enligt undersökningar anses oftast de fiktioner vara bäst där båda

identifikationstyperna förekommer eftersom de skapar störst känsloreaktioner. I

identifikationsprocessen ingår genusaspekter och barnen identifierar sig helst med det egna

könet. Det är dock vanligare att flickor identifierar sig med pojkar än vice versa.

Likhetsidentifikation sker oftare vid realistiska berättelser och önskeidentifikation vid fiktiva

berättelser. När det gäller önskeidentifikation skiljer sig även pojkar och flickor åt vid de

karaktärsdrag de vill erhålla. En fransk undersökning visar att flickor är positiva till

karaktärsdrag som skönhet, mjukhet, undergivenhet och tillit hos både kvinnliga och manliga

karaktärer. Pojkarna la större vikt vid egenskaper som äventyrlighet, initiativförmåga,

självständighet, ekonomisk framgång och att ha vuxna drag.

Identifikation är inte alltid en positiv upplevelse utan kan också förstärka negativa

känslor och rädslor. Likaså kan identifikationen blockeras om läsaren inte tycker om den

karaktär den identifierar sig med eller om omgivningen inte sympatiserar med den karaktären.

I Harry Potter kan man anta att de barn som identifierar sig med Potters ovän, Draco Malfoy,

har svårare att öppet visa sina sympatier för honom eftersom han är på de ondas sida. Det är

mer legitimt att identifiera sig med Harry, Ron eller Hermione. Det viktiga här är sambandet

mellan läsning och samhället i övrigt. En svensk studie visar att identifikation med fiktiva

karaktärer är en komplettering till det sociala umgänget. Det reala livet och människors

åsikter är viktigast men genom läsning kan individen få inblick i olika synsätt. En läsare kan

alltså känna stark samhörighet med en karaktär men genom att lyfta fram dessa egenskaper i

samhället, för andra människor, inser läsaren att han/hon identifierade sig med ”fel” karaktär.

Antingen får läsaren ändra hållning, vilket blir svårare vid karaktärsdrag, eller minskar

han/hon sitt anseende i samhället.48 Det kan också vara så att läsaren helt enkelt bortser från

de passager som han/hon inte vill identifiera sig med eller lägger boken åt sidan för att slippa

negativa upplevelser.49

48 Feilitzen, sid. 176- 183. 49 Sörensen, ”Texten och läsaren” sid. 157, Lars-Göran Malmgren ”Läsarens behov och textens utmaningar”, sid. 189f. Thavenius och Lewan, red.

29

3. 3. Populärlitteratur

När det gäller fiktiva berättelser är de mest lästa de som går under beteckningen

populärlitteratur och barnlitteratur. Båda dessa typer av litteratur har sin största läsekrets

bland kvinnor, ungdomar och barn vilkas intressen är marginaliserade inom den akademiska

världen. Undantaget är den feministiska framgång som skett sedan 70-talet där kvinnliga

författare och kvinnliga läsare får allt större betydelse. Numera är feministisk forskning en

egen disciplin inom universitetet, vilket inte har skett helt utan motstånd från de forskare som

vill bevara den manlig traditionen.50 Populärlitteraturen har inte haft samma framgång vilket

medför att det ännu inte är helt oproblematiskt att forska inom den typen av litteratur. Erland

Munch-Petersen menar att texterna är enkelt uppbyggda och ger inte den vana akademiska

läsaren så mycket behag eller utmaningar i läsprocessen vilket kan medföra tristess vid

analysen. Däremot så innehåller populärlitteraturen ofta en form av konservatism som kan

relateras till tidens strömningar. Ur den synvinkeln blir innehållet intressant även för

forskaren.51 Jag känner igen mig i Munch-Petersens resonemang eftersom jag själv inte har så

mycket behållning av Harry Potter som lustläsning. Däremot så är det intressant att försöka

finna de strukturer som gör böckerna populära hos så otroligt många människor.

Att definiera en bok som populärlitteratur är inte helt oproblematisk i sig eftersom flera

kriterier används och olika forskare centrerar olika kriteriers betydelse i sina värderingar. Jag

själv utgår från att Harry Potter är populärlitteratur av de skäl som jag redovisar nedan. Jag

håller dock inte med kritiker som anser att populärlitteraturen är sämre litteratur, den kräver

bara ett annat förhållningssätt. Ulf Boëthius beskriver de olika definitionerna på

populärlitteraturen som fungerar inom den akademiska världen och han själv föredrar den

smaksociologiska, vilket innefattar litteratur med en stor läsekrets samtidigt som innehållet

anses vara estetiskt och/eller moraliskt undermålig. Boken saknar helt enkelt originalitet. En

annan faktor som är central vid definiering av populärlitteratur är dess kommersiella

framgång pga. den massproduktion som sker. En tredje faktor är att populärlitteratur ska vara

lättläst. Att definiera en bok som lättläst bok beror till större del på vem som läser den än hur

texten är uppbyggd. Därför är det svårt att definiera populärlitteratur som en speciellt lättläst

typ av böcker.52 Dessa kriterier anser jag stämmer väl in på Harry Potter. Det är en enkel text,

vilket i och för sig kan diskuteras eftersom den innehåller många krångliga ord. Dessa ord är

dock inget läsaren behöver lägga på minnet eftersom de relaterar till olika magiska formler

50 Lisbeth Larsson, ”Att ta texten på allvar”, Litteraturens makt, Birthe Sjöberg, red. Lund 2000, sid. 235f. 51 Erland Munch-Petersen, ”Bokhandelns massläsning”, Hedman, red. sid. 118. 52 Ulf Boëthius, ”Populärlitteraturen finns den?”, Hedman, red. sid. 17ff.

30

och läsaren förstår ändå sammanhanget utan att kunna dem. Den enkla texten, som jag ser det

bygger istället på att det är en välkänd handling som representeras i former av motsatser

mellan gott och ont.

Populärlitteraturen skapar en trygghetskänsla hos läsaren genom återkommande

händelseförlopp och stereotypa karaktärer. Dessa återfinns i hela serien av Harry Potter.

Händelseförloppet bygger på att Harry befinner sig hos Dursleys, kommer till skolan och

kämpar mot Voldemort, vinner och åker tillbaka till Dursleys. Först i den fjärde boken ändras

inledningen och läsaren följer istället Voldemort genom Harrys dröm och Harrys vistelse på

VM i quidditch. Resten av boken följer dock den trygga strukturen och dessutom finns de

trygga karaktärerna med som läsaren känner igen.

3. 4. Litteraturens betydelse för samhället

Fenomenet Potterism innehåller flera aspekter som kan belysas ur ett litteratursociologiskt

perspektiv. Ämnet är som namnet visar på, ett forskningsområde som berör litteratur och

sociologi d.v.s. texter och människor i samspel. Enligt den marxistiska teorin ser man på detta

förhållande genom termerna basen och överbyggnaden. Basen är, enligt de marxistiska

förespråkarna Marx och Engels, den kapitalistiska grunden i ett samhälle, dess

produktionsstruktur. Överbyggnaden är de lagar och normer som styr samhället d.v.s. dess

politik och ideologi. Samspelet dem emellan är att överbyggnaden ska legitimera den

härskande klassens makt, de som har mest inflytande över basen, så att de kan behålla

makten. Litteraturen ses som en del i överbyggnaden och dess funktion är att återspegla

samhället och legitimera makthavarna. Denna återspegling är dock inte en direkt avbild av

samhället. Författaren med ambitioner om en realistisk skildring är ändå subjektiv i sin

tolkning av samhället vilket medför en nyanserad bild. 53 Dessutom är bas och överbyggnad

olika processer som utvecklas i olika takt. Litteraturens roll kan vara att ge en kvardröjande

bild av ett samhälle som har varit, där normer och värderingar ligger kvar fast samhället har

förändrats. Litteraturen kan också ge en spirande bild av samhället, där nya ideologier och

värderingar lyfts fram.54

Johan Svedjedal definierar förhållandet mellan författaren, texten och samhället som

”samhället i litteraturen” utifrån författarens skildring av samhället och på det sätt författaren

53 Terry Eagleton, Marxism och litteratur, svensk översättning: Anders Olsson, Svante Weyler, Stockholm 1978, sid. 13-16. 54 Raymond Williams, ”Bas och överbyggnad i marxistisk kulturteori”, Furuland och Svedjedal, red. sid. 319f.

31

skildrar samhället.55 Inom denna ram finns en av mina frågeställningar; hur samhället i Harry

Potter skildras ur ett genusperspektiv.

Vad som är specifikt för ämnet litteratursociologi till skillnad från andra akademiska

ämnen inom litteraturvetenskapen är att all litteratur anses som lika viktig eller bra, om man

föredrar den termen. Inom litteraturens A- och B- nivå diskuteras kanoniserade böcker, de

med mest originalitet oftast skrivna av västerländska manliga författare. Frågan är hur många,

utanför universitetet, som läser dem? Inom ämnet litteraturvetenskap borde det mest lästa vara

lika viktigt och få samma utrymme som det mest originella och kanoniserade. Utan läsare

anser jag ämnet som sådant ganska ointressant eftersom böckerna inte kan leva egna liv.

Genom att ämnet akademiserades under 1800-talet, skapades en klyfta mellan människorna,

de som tillhörde den akademiska institutionen och de som var utanför. Därmed uppstod också

en klyfta mellan olika typer av litteratur. De lärda inom universiteten kategoriserade

litteraturen, och kriterier som estetik och originalitet blev kännetecken för den litteratur som

förespråkades inom universiteten. Utanför universiteten, i konsumtionssamhället, ses de bästa

titlarna vara de som säljer mest och därmed har störst läsekrets. Litteraturen blev därmed en

klassfråga vilket gör att processen är föränderlig allteftersom samhället förändras. Litteratur

som ansetts vara undermålig kan höjas och även tvärtom.

En annan aspekt som också är viktig i värderingen av litteratur är läsarens alltmer

betydande roll för litteraturen. Genom att fokusera på den enskilde läsarens upplevelser kan

inte en samhällsklass värderingar ses som de enda riktiga eftersom faktorer som klass, kön

och ålder påverkar läsupplevelsen.56 Ett exempel är barnlitteraturen som ännu idag inte är helt

acceptabel för alla litteraturvetare inom universitetet trots att man nu har kunskaper om barns

stora skillnad gentemot vuxna i läsprocessen, vilket också påverkar den litteratur som skrivs

för dem. Det blir en annorlunda litteratur gentemot den specifika vuxenlitteraturen.57

Läsning av en viss litteratur kan också ses som en social faktor, att man genom läsningen

tillhör en viss grupp. Detta ger mer effekt om man läser klassikerna, eftersom

populärlitteraturen har en negativ aura omkring sig.58 Då kritiker och läsare inte är överens

om vad Harry Potter är för en typ av bok, anser jag att gruppbildningen ändå fungerar i

positivt syfte. Både barn och vuxna kan identifiera sig som Harry Potter-läsare. Barn kan gå

55 Johan Svedjedal, ”Det litteratursociologiska perspektivet. Om en forskningstradition och dess grundantaganden”, Furuland och Svedjedal, red. sid. 72f. 56 Birgitte Rörbye, ”Trivialbegreppet. Några synpunkter”, sid. 35. Erland Munch- Petersen, ”Bokhandelns massläsning“, sid. 1221f. Janice Radway, ”Kvinnor läser romantik: om samspelet mellan text och kontext”, sid. 285f. Alla tre texter finns i Hedman, red. 57 Nikolajeva, 2004, sid. 26-33. 58 Boëthius, ”Populärlitteraturen finns den?”, Hedman, red. sid. 26.

32

ännu ett steg längre genom att identifiera sig med olika karaktärer och föra in dem i leken.

Även här sker en gruppering eftersom barnen måste känna till berättelsen för att leken ska

fungera. Gruppbildningen får också större genomslagskraft vid en så populär text som Harry

Potter där diskussioner florerar och man tar ställning för eller emot vilket gäller både boken

som sådan och innehållet. Härmed får också litteraturen betydelse för samhället, vilket

innefattas i Svedjedals litteratursociologiska begrepp ”litteraturen i samhället” där den skrivna

texten kan ses som opinionsbildare och förmedlare av idéer. En författare kan alltså genom

texten ge sin syn på samhället och därigenom skildra det på ett sådant sätt att läsarna använder

texten som underlag för samhällelig förändring. Denna förändring behöver inte ske medvetet,

att flertalet människor läser en bok och sedan yrkar på ett sådant samhälle. Snarare är det så

att forskare i efterhand har sett kopplingar mellan viss litteratur och ett samhälle under

utveckling. För att en bok ska kunna ses som normbildare krävs det att många läser den,

diskuterar den och tar ställning. Eftersom Harry Potter läses av flera miljoner läsare kan man

anta att det rör sig om en kollektiv upplevelse, även om läsprocessen sker enskilt. Därför blir

de genusstrukturer som Harry Potter -texterna visar på betydelsefulla för samhället då det är

flera läsare som medvetet eller omedvetet tar till sig och påverkas av samma budskap.

Det sista begreppet Svedjedal använder omfattar litteraturens yttre villkor och går under

benämningen ”litteratursamhället” där produktion och distribution är nyckelord.59 Det finns

två faktorer som kännetecknar Harry Potter framförallt annat och det är dels den stora

läsprocess som har dragit igång världen runt sedan debuten 1997. Dels är det de stora summor

pengar som är i omlopp. Som jag nämnt i inledningen beskrivs fenomenet Rowling som en

askungesaga vilket i sig inte är specifikt utmärkande för henne. Förlagsindustrin är en typ av

”gamblingindustri” där säkra kort, bestsellers, har en viss efterfrågan och därmed ger

självklara inkomster. Utöver de säkra korten ges också andra romaner ut och ibland blir de en

bestseller och askungesagan är ett faktum vilken sedermera används i reklamsyfte.60 När det

gäller Rowling visas dock tydligt ett extremfall på hur kvinnor särbehandlas utifrån rådande

maktstruktur. Anledningen till initialerna J. K. är att förläggaren på bokförlaget Bloomsbury

trodde att hennes namn, Joanne, skulle skrämma iväg de manliga läsarna.61 I ett första steg,

anser jag att Rowling tvingades förneka sig själv som kvinna vilket efter den

inkomstbringande debuten istället blev till hennes och förlagets fördel. Då kom storyn om den

fattiga småbarnsmamman som brann för sitt skrivintresse. En annan orsak som kanske gjorde

59 Svedjedal, ” Det litteratursociologiska perspektivet. Om en forskningstradition och dess grundantaganden”, Furuland och Svedjedal, red. sid.73ff. 60 Ken Worpole, ”Bestsellerindustrin”, Hedman, red. sid. 49. 61 Törnqvist sid. 47f, 85.

33

kvinnligheten central är kritiken mot de ockulta inslagen. Genom att visa författaren, som

kvinna och mor anser jag att J. K. Rowling framställs som mindre farlig eftersom

föreställningar om mödrar bygger på omtanke och vårdande egenskaper.

Eftersom jag ska analysera genusstrukturer i Harry Potter så är det tänkvärt att beakta

huruvida det är författarens beskrivning av genus eller samhällets krav som genom

förläggaren ligger till grund för de genusstrukturer som texten förmedlar. Det är dock en

diskutabel frågeställning som aldrig kommer att kunna besvaras konkret men kan vara värd att

ha i åtanke. Johan Svedjedal beskriver i Författare och förläggare och andra

litteratursociologiska studier 62 just författarens och förläggarens problematiska relation.

Förläggaren är en affärsman vilken styr produktionen utifrån de värderingar som han tror

säljer. Det är dock alltid författaren som har sista ordet när det gäller textgranskning eftersom

denne kan byta bokförlag om direktiven inte passar. Man kommer likväl inte ifrån det faktum

att förläggaren har en marknad att tillfredsställa. Denna marknad ställer krav utifrån sina

föreställningar om världen. Förläggaren har en plånbok att fylla vilket gör att han63 vill ha rätt

dräkt på författaren och rätt innehåll i boken han säljer. Författaren i sin tur vill bli utgiven

och tjäna pengar samtidigt som hon vill stå för sina åsikter och ha kvar sin egen stil i den mån

det går. Ingen författare vill erkänna att de har påverkats av förläggaren. I Rowlings fall anser

jag att det är uppenbart eftersom hon fick korta ner sitt namn men därmed är det inte självklart

att texten har fått justeras. Inte heller förläggaren vill erkänna att han har ändrat i texten och

varit någon form av medförfattare. Ur den aspekten finns det krav på originalitet. Författaren

ska vara originell men ändå hålla sitt författarskap inom de stilistiska restriktioner som

förläggaren ger.64

4. Harry Potter i Sverige

4. 1. Regeringens arbete för ett jämställt Sverige

Samhället är en konstruktion som människor bygger upp utifrån normer och värderingar vars

syfte är att få samhället att fungera så att människorna i det kan leva tillsammans. Jag anser att

ett övergripande ord för mänskliga relationer är makt eftersom det finns ett rätt och ett fel

tänkande som regleras av olika lagar. Vissa av dessa lagar är organiserade och styrs från en

högre maktposition. I Sverige tillhör denna maktposition alla eftersom Sverige är ett

62 Johan Svedjedal, Författare och förläggare och andra litteratursociologiska studier, Stockholm 1994. 63 Jag skriver förläggaren som ”han” eftersom Rowlings förläggare var av manligt kön och inte för att kvinnor har varit och är underrepresenterade i bokförlagsindustrin. Författaren nämner jag istället för ”hon” med syfte på Rowling även om det är liknande villkor för manliga författare. 64 Svedjedal, sid. 9-12, 25-31. Worpole, ”Bestsellerindustrin” sid. 42ff , Hedman, red.

34

demokratiskt land men samtidigt som ett demokratiskt beslut tas så finns det avvikande

åsikter som vill få erkännande. Ju fler människor som inte är eniga om specifika regler desto

svårare är det att nå förändringar. Ett exempel på en sådan värdering är den skillnad som

förutsätts finnas mellan könen. Det finns män som inte vill ha jämställdhet eftersom det hotar

deras maktposition och det finns kvinnor som anser att de har större fördelar som det

underordnade könet. I motsats till dessa finns de män och kvinnor som ser fördelarna med ett

jämställt samhälle. Det finns också en mer diffus makt som inte verkar utifrån en organiserad

maktcentral men som har betydelse för hur människor beter sig mot varandra. Även i denna

maktform har genusföreställningar en central plats.

Under de år som Harry Potter har funnits i den svenska bokhandeln har regeringen

arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor. Under 1990-talet introducerades ordet ”värdegrund”

som skall främja ett jämlikt förhållande mellan alla människor och naturligtvis är

jämställdhetsfrågan en av prioriteringarna. 2002 gjorde regeringen en skrivelse ”Jämt och

ständigt” som visade på att det finns en könsmaktsordning i samhället trots att arbete utförs

för att minska olikheter mellan könen.65 2003 gjorde skolverket en nationell undersökning

som också visar att trots en hög medvetenhet om ”värdegrundens” betydelse så finns det

brister i hur skolorna arbetar med den.66

I regeringsförordningen har följande synpunkter centrerats i jämställdhetsarbetet. 2001

fokuserades de invanda tankesätten som råder i könsfrågor och man beslutade att presentera

en metodbok för att nå jämställdhet inom samhällets alla områden.67 2003 mördades

utrikesminister Anna Lindh och regeringsförslaget var att minska de ”klyftor som tär på

sammanhållningen i Sverige”, även här nämndes jämställdhetsarbetet.68 I 2005 års

regeringsförklaring fokuserades kvinnornas situation och regeringen vill att: ”Kvinnor och

män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” Regeringen nämner typiska

kvinnoproblem som centrala punkter för ett jämställt samhälle. Exempelvis ska

anställningsskydd vid graviditet, våld mot kvinnor och att kvinnors rättigheter och hälsa

prioriteras.69 Denna fokusering på just kvinnor har antagligen sitt ursprung i det nybildade

partiet feministiskt initiativ. Deras utgångspunkt är att ”Kvinnor är systematiskt underordnade

65 ”Handlingsplan för ett mer jämställt Sverige”, 030612, http://www.regeringen.se/sb/d/956/a/9448;jsessionid=abfI2Ja3xAhf, (060114). 66 ”Värdegrund”, 051110, http://www.skolverket.se/sb/d/830/a/4873, (060114). 67 ”Regeringsförklaringen 18 september 2001”, 051007, http://www.regeringen.se/sb/d/3039/a/19885:jsessionid=a8Wd0mbiIElh, (060114). 68 ”Regeringsförklaringen 16 september 2003”, 051007, http://www.regeringen.se/sb/d/3039/a/18041:jsessionid=auz0qIo7_zBd, (060114). 69 ”Regeringsförklaringen 13 september 2005”, 050915, http://www.regeringen.se/sb/d/3039/a/49771:jsessionid=aXE, (060114).

35

män. Det vill vi ändra på. […] Feministiskt Initiativ sätter de feministiska frågorna högst upp

på den politiska dagordningen.”70 Genom att bilda ett parti som ser allt ur ett köns perspektiv

eggar de upp jämställdhetsdebatten ytterligare i det svenska samhället.

4. 2. Svenska barns och ungdomars förhållande till genusfrågor

I Genusnormer på skolans arena71 är det ungdomar (16 år) som har intervjuats om frågor

berörande kön och genus. Jag tycker att ungdomarna visar upp en stereotyp bild i sitt

förhållande till genus där kvinnlighet och manlighet är åtskilda utifrån sociala strukturer trots

att de hävdar att alla är lika innerst inne. Däremot betonar de gruppsamverkan som en del av

genusskillnaderna. Att exempelvis killar i grupp är mer kaxiga än en ensam kille. Jag anser att

de normer som finns etablerade i samhället, att män och kvinnor är olika, sitter djupt i

tonåringarna. Vissa påpekar också att skillnaden mellan könen har blivit större under

högstadiet eftersom de under mellanstadie-tiden kunde leka både pojkar och flickor utan att

någon tänkte på att det skulle finnas en skillnad. Deras resonemang anser jag, i relation till

Connell, förstärka kroppens betydelse i genuskonstruktioner. Att ungdomarna placerar in

varandra i fack utifrån kroppen som under tonårstiden utvecklas stort och därmed får

betydelse för självidentiteten.

Jag anser också att ungdomarna visar på klara skillnader mellan könen när det gäller

kulturellt kapital. Tjejer tillåts exempelvis vara fåfänga medan en fåfäng kille ses som alltför

feminin utifrån det maskulina ideal som råder. Klädseln kan hos flickor indikera ett ”billigt”

levnadssätt medan killar kan öka sitt anseende genom rätt klädsel. Som exempel ges att en

kille i kostym kan antas även besitta ett ekonomiskt kapital. Jag tolkar ungdomarnas svar som

att det finns en norm, ett normalt tillstånd som gäller båda könen och som man kan avvika

ifrån. Poängen är att kvinnor har större risk att falla under normen medan killarna stiger över

den.

Ungdomarna i studien, anser jag, visar på att det finns ett kvinnligt underläge gentemot

män genom deras syn på jämställdhet och sexualitet. Detta underläge anser jag i grund och

botten handla om ansvarsfördelningar. De exempel som ges i boken handlar om våldtäkter

och sexualundervisning. Det största ansvaret vid en våldtäkt lägger ungdomarna på tjejerna

och konstigt nog mestadels från tjejerna själva. Dessa har även ursäkter för den kille som

utför våldtäkten trots att det under intervjun bara är en hypotetisk konstruktion. I

sexualundervisningen finns också en tydlig uppdelning mellan könen från lärarna och

70 ”Plattform för Feministiskt initiativ”, http://www.feministisktinitiativ.se/plattform.php, (060114). 71 Lundgren, Sörensdotter.

36

eleverna. Kvinnors sexualitet framställs av de vuxna som mer problematisk än mäns eftersom

kvinnor löper större risk att bli våldtagna och att bli gravida. Eleverna föredrar könsuppdelad

sexualundervisning då det specifika för deras kön centreras. Graviditet och abortfrågor är

områden som ungdomarna tycker är en ”tjejsak”, vilket tyder på att redan i ungdomsåren

grundläggs ett ansvar hos kvinnan över den framtida familjebildningen. Jag antar att pojkarna

som vuxna skall ansvara över andra områden som inte är direktkopplade med familjen.

Därigenom anser jag att tjejerna legitimerar patriarkatet. Männen delges en maktposition att

kunna göra som de vill och det är kvinnan som får stå för ansvaret i hemmet och bära skulden

om något blir fel.

Det är också intressant hur ungdomarna funderar på jämställdhet. De könsskillnader som

jag tydligt ser i deras svar är så fast förankrade i ungdomarna att de inte ser på dem som en

del i jämställdhetsarbetet. De anser att jämställdhet är ett ord som hör till vuxenlivet. Istället

upplever de orättvisor som något naturligt eftersom de ser på män och kvinnor som olika. Det

bådar inte gott för ett framtida jämställt Sverige. Det visar också en anledning till att

jämställdhet är långdragen process eftersom alla individer introduceras till olikheter mellan

könen och dessa olikheter ska först ifrågasättas i vuxen ålder då de är väl förankrade.

I Barnet och boet72 har barn ( 8 –10 år) och ungdomar ( 13-14 år) fått berätta och

illustrera sin framtid. Jag ser skillnaderna mellan könen som det utmärkande i barnens

berättelser. Flickornas berättelser handlar om omvårdnad och pojkarnas berättelser handlar i

större utsträckning om individuella projekt. De yngre barnen beskriver sitt framtida liv med

utgångspunkt i hemmet medan ungdomarna centrerar vänskap och olika aktiviteter. Att

hemmet centreras i de yngre barnens berättelser tycker jag inte är konstigt eftersom hemmet

är centralt för barn, det är där de tillbringar en stor del av sin tid och utforskar sig själva som

individer. Det intressanta är vilka roller barnen ger de olika könen.

Flickorna ser den vuxna kvinnan som central och Halldén tolkar det som att de genom

berättelsen kan inta den makthavande modersrollen, på samma sätt som vid mamma-pappa-

barnlekar. Det är oftast kvinnan som sätter regler och som upplever besvikelse om de andra

medlemmarna bryter mot reglerna. Flickornas berättelser innehåller många konflikter

eftersom kvinnorollens största ansvar är att lösa dessa konflikter på bästa sätt. I pojkarnas

berättelser tas gemensamma beslut, som ofta inbegriper godis och utflykter. Halldén påpekar

frånvaron av den bestämmande modern i pojkarnas berättelser och att pojkarna inte ger sig

72 Halldén.

37

själva maktbefogenheter. Eftersom den manliga maktsfären ligger utanför hemmet har inte

pojkarna någon vuxen att identifiera sig med utan de framställer en önskebild.

Jag anser att barnens berättelser legitimerar den patriarkala makten där kvinnornas

område är hemmet och den vuxna mannen som makthavare befinner sig utanför hemmet. I

hemmet relateras mannen till barnen, de som står under kvinnan i maktförhållandet. I de äldre

barnens berättelser sätter sig pojkarna sig själva i huvudrollen där de tar avstånd från hemmet

för att göra grabbiga saker. Därmed erhåller de makt tillsammans med andra män. Familjen

lämnas i en separat sfär. Även Lundgrens och Sörensdotters undersökning visade att ansvar

över graviditet och därmed indirekt familjen, ligger hos kvinnan. Halldéns undersökning visar

att ansvarstagande över olika könsspecifika områden grundläggs tidigt hos både pojkar och

flickor. Mest tydligt visades kvinnans ansvar över hemmet.

5. Avrundning

I detta PM har jag lagt en grund för en kommande avhandling om Harry Potter-fenomenet i

Sverige. Jag har fokuserat på böckerna och deras relation till omvärlden men i en kommande

avhandling belyser jag även filmatiseringarna. Det viktigaste så här långt har för mig varit att

visa på det samband som finns mellan litteraturen, läsaren och samhället. Därmed kan jag

relatera textens budskap till läsarens identitet och samhällets normer. Jag har valt att inte

relatera min analys till de övriga kapitlen eftersom jag nu bara har grunden och därmed för

lite material för att kunna påvisa några övertygande slutsatser. Jag är dock säker på att jag har

en bra utgångspunkt för att placera Harry Potter i det svenska samhällets jämställdhetspolitik.

38

6. Källförteckning

6. 1. Litteratur

Anatol, Giselle Liza, red. Reading Harry Potter, London 2003.

Appleyard, J. A., Becoming a Reader, Boston 1991.

Bergsten, Staffan, red. Litteraturvetenskap en inledning, Lund 2002.

Bloom Harold, ”Can 35 million book buyers be wrong? Yes”, Wall Street Journal, 001107.

Connell, R. W., Maskuliniteter, svensk översättning: Åsa Lindén, Göteborg 1995.

Connell, R. W., Om genus, svensk översättning: Charlotte Hjukström, Göteborg 2003.

Eagleton, Terry, Marxism och litteratur, svensk översättning: Anders Olsson, Svante Weyler,

Stockholm 1978.

Elvin-Nowak, Ylva och Thomsson, Heléne, Att göra kön, Stockholm 2003.

Feilitzen, Cecilia von m.fl., Barn och unga i medieåldern, Stockholm 1989.

Florin, Christina och Kvarnström, Lars, red. Kvinnor på gränsen till medborgarskap,

Stockholm 2001.

Furuland, Lars och Svedjedal, Johan, red. Litteratursociologi. Texter om litteratur och

samhälle, Lund 1997.

Genette, Gérard, Narrative Discourse, engelsk översättning: Jane E. Lewin, New York 1980.

Halldén, Gunilla, Barnet och boet, Stockholm 2001.

Hedman, Dag, red. Brott, kärlek och äventyr, Lund 1995.

Heilman, Elisabeth E., red. Harry Potter’s World, London 2003.

Hirdman, Yvonne, Genus - om det stabilas föränderliga former, Malmö 2001.

Holmberg, Claes-Göran och Ohlsson, Anders, Epikanalys. En introduktion, Lund 1999.

Lundgren, Eva och Sörensdotter, Renita, Ungdomar och genusnormer på skolans arena,

Falun 2004.

Nikolajeva, Maria, Barnbokens byggklossar, Lund 2004.

Nikolajeva, Maria, ”Hur man skapar en succé. Fenomenet Harry Potter”, Opsis Kalopsis,

2000:1.

Nikolajeva, Maria, ”Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter”, Tidskrift för

litteraturvetenskap, 2003:4.

Rowling, J. K. Harry Potter and the Philosopher’s Stone, London 1997.

Rowling, J. K. Harry Potter och De Vises Sten, svensk översättning: Lena Fries-Gedin,

Stockholm 1999.

Rowling, J. K. Harry Potter och Halvblodsprinsen, svensk översättning: Lena Fries-Gedin,

Stockholm 2005.

39

Sjöberg, Birthe, red. Litteraturens makt, Lund 2000.

Svedjedal, Johan, Författare och förläggare och andra litteratursociologiska studier,

Stockholm 1994.

Thavenius, Jan och Lewan, Bengt, Läsningar. Om litteraturen och läsaren, Stockholm 1985.

Törnqvist, Evastina, Den lille trollkarlen, Viken 2002.

Whited, Lana A. red. The Ivory Tower and Harry Potter, London 2002.

6. 2. Film

Askungen, originaltitel: Cinderella, Walt Disney, 1950.

6. 3. Internetkällor

”Plattform för Feministiskt initiativ”, http://www.feministisktinitiativ.se/plattform.php. (060114). ”Handlingsplan för ett mer jämställt Sverige”, 030612,

http://www.regeringen.se/sb/d/956/a/9448;jsessionid=abfI2Ja3xAhf, (060114).

”Regeringsförklaringen 18 september 2001”, 051007,

http://www.regeringen.se/sb/d/3039/a/19885:jsessionid=a8Wd0mbiIElh, (060114).

”Regeringsförklaringen 16 september 2003”, 051007,

http://www.regeringen.se/sb/d/3039/a/18041:jsessionid=auz0qIo7_zBd, (060114).

”Regeringsförklaringen 13 september 2005”, 050915,

http://www.regeringen.se/sb/d/3039/a/49771:jsessionid=aXE, (060114).

”Värdegrund”, 051110, http://www.skolverket.se/sb/d/830/a/4873. (060114).