Potentiell samhällsnytta med XBRL-anpassad årsredovisning ...En standardisering enligt XBRL-systemet kan ge upphov till nyttor av olika slag, bland annat i form av minskade hanteringskostnader

XBRLPotentiell samhällsnytta med XBRL-anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag

Slutrapport2008-05-15

�

Kapitelrubrik

Innehåll1 Bakgrund....................................................................................................... 3

2 Studienssyfteochavgränsning................................................................... 4

3 Metod............................................................................................................. 53.1 Huvudsakligmetod............................................................................................ 53.2 Arbetsmoment.................................................................................................... 6

4 Litteraturgenomgång.................................................................................... 74.1 Inledning.............................................................................................................. 74.2 Principdiskussion–nyttorpåaktörsnivå........................................................... 74.3 Internationellatillämpningar–fallstudier...................................................... 124.4 TidigarestandardiseringsinitiativiSverige..................................................... 14

5. Analysavmarknadsförutsättningar......................................................... 155.1 Inledning............................................................................................................ 155.2 Myndigheter..................................................................................................... 155.3 Små,medelstoraochstorabolag................................................................. 155.4 Revisionsbyråerochrevisorer.......................................................................... 165.5 Redovisningsbyråer.......................................................................................... 165.6 Bankerochinvesterare.................................................................................... 165.7 Utbud av program för hantering av finansiell information.......................... 165.8 XBRL-anpassadesystem.................................................................................. 175.9 Högandelinternetanvändare....................................................................... 17

6. Resultatavintervjustudieochkvantifieringarförintervjuadeaktörer... 186.1 Småochmedelstoraföretag......................................................................... 186.2 Storaföretagochkoncerner.......................................................................... 216.3 Redovisningskonsulter...................................................................................... 246.4 Revisorer............................................................................................................ 256.5 Närmastberördamyndigheter...................................................................... 266.6 Affärs-ochkreditupplysningsföretag............................................................. 306.7 Banker................................................................................................................ 326.8 Finansmarknadsaktörer................................................................................... 35

7. KvantifieringsansatserföraktöreriSverige.............................................. 377.1 Småochmedelstoraföretag......................................................................... 387.2 Storaföretag..................................................................................................... 387.3 Redovisningskonsulter...................................................................................... 387.4 Revisorer............................................................................................................ 387.5 Myndigheter..................................................................................................... 387.6 Affärs-ochkreditupplysningsföretag............................................................. 387.7 Banker................................................................................................................ 397.8 Finansmarknadensaktörer.............................................................................. 397.9 Miljövinster......................................................................................................... 407.10Sammanställningnyttor................................................................................... 41

8. Diskussionkringresultatensnoggrannhet............................................... 468.1 Viktigtidetfortsattautvecklings-ochinformationsarbetet........................ 46

9. Sammanfattandeslutsatserochförslagpåfördjupningar..................... 48

10.Källförteckning............................................................................................ 50

�

1Bakgrund

1 Bakgrund

Företag såväl som reglerande och kontrollerande myndigheter använder idag avse-värda resurser för att tillgodose interna och externa rapporteringskrav. Kostnaden för rapporteringsprocessen fördyras av att samma, i stor utsträckning manuella, insats behöver upprepas för att förse olika intressenter med samma information i olika format, vilket ofta kräver manuell omkodning av informationen.

För att effektivisera informationsframställningsprocessen behövs ett sätt att göra information tillgänglig från en enda, tillförlitlig källa, som olika användare kan ha tillgång till. Härigenom kan mycket manuellt framtagningsarbete undvikas inom eller mellan företag och myndigheter och genom hela affärsinformationskedjan.

XBRL är en XML-baserad standard för lagring, överföring och presentation av ekonomisk information som nu etableras över hela världen och som möjliggör effektivare överföring av ekonomisk information.

Utvecklingen av XBRL-standarden i Sverige har nu kommit till det läget att det finns kompletta taxonomier på plats för aktiebolagens bokslut. Bolagsverket har även möjliggjort digital inlämning av årsredovisningar som följer XBRL-standar-den för privata aktiebolag.

Nästa fas i utvecklingen av standarden är att öka efterfrågan och i detta arbete är det viktigt att kunna konkretisera nyttorna för statliga beslutsfattare, program-varuutvecklare och dem som i övrigt skall anamma standarden. Bolagsverket har gett ÅF i uppdrag att mäta nyttorna med XBRL.

En standardisering enligt XBRL-systemet kan ge upphov till nyttor av olika slag, bland annat i form av minskade hanteringskostnader för de rapporterande företa-gen, för redovisnings- och revisionsföretag, för statliga myndigheter och verk som Bolagsverket och Skatteverket, samt för slutanvändare av informationen. Vin-sterna består både av tids- och kostnadsvinster, som kan växlas upp ytterligare om besparingarna används till kvalitetshöjning av analyser och notapparat.

Dagens hantering av ekonomiska data är datorbaserad, men många delmoment i hanteringen är onödigt tidskrävande och tar resurser som annars skulle kunna nyttjas till att utveckla verksamheten, till bättre analyser eller till andra viktiga samhällsfunktioner. De olika datorsystemen i rapporteringskedjan har ofta sinse-mellan inkompatibla databasstrukturer och filformat.

Det finns idag företag på den svenska marknaden som är inriktade på att sälja ekonomisk information i digitalt format till företag, offentliga aktörer och privat-personer. Detta innebär emellertid en merkostnad för t.ex. offentliga aktörer som universitet och högskolor för att köpa in information som tas fram av Bolagsver-ket och av privata företag i ett förädlat och mer lättillgängligt format. Vissa aktö-rer, exempelvis mindre företag, har idag inte råd att köpa in informationen, vilket kan innebära att deras möjligheter att göra välinformerade analyser avseende med avseende på konkurrenter och affärspartners försämras.

Med XBRL kan affärsinformationsföretag få informationen mycket enklare och göra mer arbete automatiskt, vilket kan göra informationen billigare och mer lättillgänglig för kunderna. Detta innebär sannolikt att mindre företag i större utsträckning får råd att ta del av informationen samt att större företag, banker och investerare, vilka idag köper ekonomisk information av olika nyhetsbyråer, skulle kunna få tillgång till information snabbare och billigare.

�

2Studienssyfteochavgränsning

2 StudienssyfteochavgränsningUppdragets syfte är att hitta ett ekonomiskt mått på den potentiella nytta XBRL-standarden skulle ge för Sverige som helhet om den infördes för aktiebolagens årsbokslut. Nyttorna ställs mot ett jämförelsealternativ som är en situation där dagens system och rapporteringsrutiner används.

Den utredning som offereras avgränsas till:

• Hanteringen av årsredovisningar från svenskregistrerade aktiebolag• Effekter för svenska aktiebolag• Effekter för närmast berörda myndigheter (Bolagsverket, Skatteverket, Finans-

inspektionen och SCB)• Effekter för de som hanterar ekonomisk information om svenska aktiebolag

(revisions- och ekonomibyrå samt affärs- och kreditupplysningsföretag)• Effekter för slutanvändare av informationen (analytiker, investerare, kreditgi-

vare)I studien kommer fokus att vara på kvantifierbara effekter i ekonomiska mått och tidsmått, men för att ge en så heltäckande bild som möjligt kommer även mjukare nyttor att tas upp.

En öppenhet bör också finnas för att det kan finnas nackdelar med systemet. Eventuella betänkligheter med att anta standarden från berörda aktörer fångas upp vid intervjustudien. Kostnader, restriktioner och andra hinder bör beaktas när standarden ska marknadsföras. Denna studie innebär dock inte någon fullständig samhällsekonomisk kalkyl där nyttor ställs mot kostnader, utan är primärt fokuse-rad på nyttorna.

�

3Metod

3 Metod3.1 HuvudsakligmetodXBRL är en internationell standard för kodning av finansiell information som börjar få stor spridning internationellt, främst i USA, Nederländerna, Belgien, Singapore, Kina, Japan och Australien. Eftersom denna utveckling till stor del har skett under senare år, finns det dock få historiska utvärderingar att nyttja som förlag till denna studie. Situationen i Sverige är också speciell på flera sätt, bl a vad gäller den höga IT-mognaden och den redan höga standardiseringsgrad som finns genom bl a BAS och exportformatet SIE. Erfarenheter från utlandet blir därför inte helt överförbara på svenska förhållanden.

Mätningen av nyttopotentialer i denna studie lånar tydliga metodbitar från stu-dier som ÅF och tidigare Infraplan AB gjort av godstrafikpotentialer på Botnia- och Norrbotniabanorna. Dessa studier bygger på identifiering och kvantifiering av nyttorna för ett urval större och mindre aktörer på marknaden, varefter nyttorna skalas upp till en helhetsbild för hela populationen. På samma sätt kan man ge-nom ett antal fallstudier av representativa företag hitta mått på hur införandet av XBRL-formatet skulle falla ut för den enskilda organisationen och skala upp detta till en helhet för marknaden.

Den totala nyttan visar sig ofta vara större än summan av delarna om man även beaktar kvalitetseffekterna för data och analyser och en generellt bättre informerad riskkapitalmarknad. Dessa nyttor kan till vissa delar kvantifieras, men är betydligt mer svårberäknade än vinsterna i hanteringsledet.

Omvänt kan andra nyttor finnas med dubbelt hos både sändaren och mottagaren av den ekonomiska informationen och det är angeläget att uppmärksamma när detta är fallet.

Figur 3.1: Schematisk metodbeskrivning.

�

3Metod

3.2 ArbetsmomentUtifrån den föreslagna metoden delas studien in i följande arbetsmoment:

1. Litteraturgenomgång2. Analys av marknadsförutsättningar 3. Intervjuurval4. Intervjuförberedelser5. Intervjuer med nyckelpersoner hos 21 företag och myndigheter6. Kvantifieringsansatser för intervjuade aktörer7. Kvantifieringsansatser för aktörer i Sverige8. Diskussion kring resultatens noggrannhet9. Förslag till fördjupningar10. Resultatsammanställning, slutrapport

�

4Litteraturgenomgång

4 Litteraturgenomgång4.1 InledningDen akademiska litteraturen kring XBRL kan i grova drag delas in i två grupper. Den större av dessa tar fasta på det rent tekniska perspektivet. En typisk studie beskriver först teknologin bakom XBRL, för att sedan analysera vilken påverkan en introduktion av XBRL kommer att få på formerna för företagens informationsflöden.

Den andra gruppen av litteratur diskuterar den uppskattade samhällsnyttan av att introducera XBRL som en ny teknologi inom ekonomisk redovisning. Samhällsnyttan definieras vanligen i företagsekono-miska termer och mäts i form av den ekonomiska vinst alternativt besparing som en viss aktör kan göra, givet en bredare användning av XBRL. Vissa studier för även fram tanken att den totala sam-hällsnyttan är större än summan av de nyttor som olika aktörer kan tillgodogöra sig. De aktörer vars nyttor analyseras kan indelas i företag, övervakande och regelsättande myndigheter, ägare, kreditgivare, investerare och övriga intressenter. Ett annat vanligt upplägg inom denna litteraturgrupp är annars djup-studier av en enskild aktörstyp, främst av företag eller myndigheter.

Denna litteraturgenomgång utgör en översikt över studier kring XBRL som har samhällsnytta som främsta tema. Kapitlets fortsatta upplägg följer därför

de aspekter av samhällsnytta som har nämnts ovan. Aktörsnyttan för respektive grupp som tas upp i litteraturen kommer att redovisas var för sig. Genomgången avslutas med några fallstudier av internationella tillämpningar av XBRL-standar-den samt en kort beskrivning av tidigare standardiseringsinitiativ i Sverige. Källor för litteraturgenomgången redovisas i källförteckningen i slutet av rapporten.

4.2 Principdiskussion–nyttorpåaktörsnivå

Baserat på genomgången av befintlig internationell litteratur om XBRL görs nedan en genomgång av dagens processer och problem samt de potentiella nyttor för olika aktörer som ett xbrl-baserat system anses kunna tillföra för olika aktörer.

FöretagEn försvarlig del av den akademiska litteraturen kring XBRL:s samhällsnyttor behandlar företagens fördelar. XBRL:s uppbyggnad kring en gemensam interna-tionell taxonomi ger det status som ett gemensamt digitalt språk för affärsinfor-mation. XBRL kan alltså användas oavsett språklig miljö. Eftersom informationen inte längre behöver översättas blir det enklare att utbyta information över språk-gränserna.

XBRLikorthet

XBRL är en global standard för elektroniskt ut-byte av finansiell information.

XBRL är ett XML-baserat format, det vill säga ett språk anpassat för webbtjänster. XBRL, liksom XML-format generellt, beskriver olika typer av data genom taggar, vilka ger informationen en identitet och ett sammanhang, som kan förstås av olika dataprogram.

Syftet med XBRL är inte att omdefiniera redovis-ningstermer eller att ersätta befintliga redovis-ningsprinciper. Syftet är att erbjuda universella definitioner på befintliga termer, så att affärsin-formation på Internet kan läsas och förstås av olika dataprogram för rapportering och analys utan att manuell hantering krävs.

XBRL är plattformsoberoende, vilket möjliggör för mottagaren av den finansiella informationen att importera data direkt in i sig egen program-applikation oberoende av vilken programvara som ursprungligen användes för att digitalisera informationen.

�


På samma sätt är XBRL plattformsoberoende och kan användas av all program-vara som kan läsa och tolka XBRL-kod. Informationen kan då skickas mellan och även användas av olika datorprogram för redovisning och ledningsstöd som tidigare kanske varit helt inkompatibla med varandra. XBRL gör det också möj-ligt att koda viss icke-finansiell information på ett enhetligt sätt, vilket underlättar jämförelser mellan olika företag.

XBRL öppnar också upp helt nya möjligheter till att automatisera stora delar av företagens ekonomiska rapportering. Det blir därigenom möjligt att förbättra processerna för att producera analys- och investerarrapporter. Eftersom informa-tionen hanteras snabbare, kan ledningen få tillgång till ett kontinuerligt uppdate-rat beslutsunderlag.

Med snabbare finansiell rapportering menar en del att grunden är lagd för att fö-retagen skall bli riktiga e-företag i ordets rätta bemärkelse. De finansiella systemen kan med XBRL kommunicera sömlöst över Internet, och transaktioner i realtid kan därmed göras om till realtidsrapportering. Därigenom skulle exempelvis kre-ditbetyg kunna sättas i realtid och företagen kunna utvärdera sina handelspartners kontinuerligt.

Internetbaserad redovisning med XBRL som grund kan även påverka företagens kostnader för nytt investeringskapital. Kapitalmarknadens hittillsvarande funktion har gjort att ju större kapital ett företag har haft, desto lägre har dess kostnader för att skaffa fram nytt kapital varit. Genom att investerare bereds bättre möjligheter att söka efter gömda pärlor via nätet, kommer ett företags kapitalkostnader bli mer beroende av dess resultat än nuvarande kapitalvolym.

Företagens nytta med att införa XBRL består därmed i ett kortare perspektiv i de kostnadsbesparingar som kan göras på grund av förenklad informationshantering. I ett längre perspektiv kan deras eget ekonomiska risktagande komma att minskas till följd av en större marknadstransparens samtidigt som deras egna kapitalkost-nader kan komma att sänkas.

RedovisningskonsulterRedovisningskonsulten, som bland annat hjälper en stor mängd företag med att ta fram årsredovisningar, kan dra betydande effektivitetsvinster från XBRL och elektronisk ingivning av årsredovisningar. Kedjan från den elektroniskt upprättade verifikationen, via bokföring och bokslut till färdig årsredovisning blir obruten. Detta innebär minskad pappershantering och ökad tillförlitlighet.

Övervakandeochkontrollerandemyndigheter

DagensprocessStyrningen av bank- och finanssektorn innehåller i många fall komplexa, arbets-intensiva processer, ofta behäftade med omfattande manuell bearbetning. Proces-serna kan kompliceras ytterligare av mängden intressenter och olikheter i informa-tionen som ska delas, liksom skillnader i teknologier och redovisningssystem som används av olika organisationer vilka lagrar information i olika format. Rapporte-ringsvolymen tenderar i många fall att öka från år till år.

NyttormyndigheterFör reglerande myndigheter innebär XBRL två stora fördelar. Med XBRL kan företagen rapportera in sin finansiella information direkt i elektronisk form. Ef-tersom XBRL är plattforms- och systemoberoende föreligger inte några problem med kompatibilitet. På samma sätt underlättas myndigheternas möjligheter att

�


göra informationen tillgänglig för allmänheten. Myndigheternas kostnader för att samla in, tillgodogöra sig information och göra den tillgänglig för externa intressen-ter kan därigenom att minska med en bredare användning av XBRL.

Den andra fördelen med XBRL är att den befrämjar en internationell standardise-ring och harmonisering av de bokföringsstandarder som finns runt om i världen. Striden står främst mellan US GAAP (Generally Accepted Accounting Principles in the United States) som förordas av SEC (US Securities and Exchange Commission) samt IFRS (International Financial Reporting Standards) som förs fram av EU. Med hjälp av XBRL kan informationen kodas och sedan automatiskt anpassas till olika redovis-ningstraditioner och användarbehov i respektive land. Harmoniseringsprocessen kan liknas vid de konvergeringsprocesser som redan har skett inom patentverksamheten och varumärkesskydd, där internationella avtal har drivit fram en harmonisering.

Ett gemensamt språk för t.ex. styrningen av bank- och finanssektorn genom en taxonomi, ger ett bra hjälpmedel för att hantera bredd, komplexitet och egenheter.1

Bank-ochfinanssektorn

DagensprocessAtt ta ut information direkt från företagsrapporter är idag svårt och tidskrävande och tar ofta betydande tid och kostnad i anspråk för manuell informationsinsam-ling från ibland svårgenomträngliga rapporter.

För att påskynda den analytiska processen använder sig professionella investerare ofta av mellanhänder, såsom informationsbyråer av olika slag, för att göra data från företags finansiella rapporter användbara i sina analysprogram. Detta innebär förseningar i informationsflödet och att styrningen över rapporterande enheter ofta flyttas från nyckelbeslutsfattare på marknaden till mellanhänder. Mellanhänderna har sina egna klassificeringar för rapporterade uppgifter, vilket försvårar för besluts-fattare på marknaden att veta hur ledningen själv klassificerar uppgifter. Denna typ av klassificeringsdistinktioner kan försvåra analyser.

NyttorförinvesterareochanalytikerFördelarna för investerare och kreditgivare består i tillgång till mer enhetlig och därmed jämförbar information från företagen.

Den finansiella sektorn har förespråkat och stöttat ett utbrett antagande av XBRL, eftersom man ser fördelar med en miljö där publika företag, myndigheter och industriorganisationer med flera kan erbjuda direkt tillgängliga och återanvändbara säkra rapporteringsdata, som efterfrågas från och levereras direkt in i dataanalyspro-gram. Härigenom kan större mängder affärsinformation erhållas snabbare och mer kostnadseffektivt. Detta innebär vidare att det finns mer utrymme för analys och att bättre investeringsbeslut därigenom kan göras.

Mer lättillgänglig information och stärkta möjligheter att jämföra och analysera data på ett sätt som tidigare inte var praktiskt möjligt, kommer enligt Morgan Stanley och Ernst & Young att leda till mer effektiva kapitalmarknader och därmed till minskade kapitalkostnader.2

Ökad fokus mot analys i stället för redovisning kommer även frigöra resurser som kan styras mot analys av icke-ekonomiska värden. Detta skulle, enligt Pinsker (2005), skapa en större förståelse för hur företag fungerar internt och tillsammans med sin omgivning och ytterligare bidra till att minska finansiell risk.

1 American Council for Technology and Industry Advisory Council, 2007.2 Morgan Stanley and Ernst & Young, 2002.

10


Inom bankindustrin kommer XBRL sannolikt att användas inom fyra viktiga rap-porteringsområden:

• Hantering av finansiell data för låntagare• Bankers rapportering av finansiell information och annan operativ information

till investerare och analytiker.• Myndighetsrapportering – myndigheters behandling av dokumentation, såsom

kvartalsvisa rapporter• Intern rapportering – spridning av peridiska företagsrapporterGenom att underlätta direkt kommunikation mellan olika affärsinformations-system eller program, minskar eller eliminerar XBRL behovet av manuellt arbete med framtagande av information. Program-till-program-informationsutbyte möj-liggör för att inkorporera mer information i en rapport eller analys utan stegvis växande kostnad. XBRL möjliggör att Internet kan förbättra affärsinformations-miljön genom att göra information3:

• lättare utbytbar• ögonblickligen utdragbar• mer exakt• mer information, såväl summerad som detaljerad.XBRL i kombination med ett webbaserat gränssnitt för företagens ekonomiska redovisning medför att det blir möjligt att överföra informationen till olika analysverktyg direkt utan att först behöva koda om den manuellt. Investerare och kreditgivare blir därmed en del av den kontinuerliga och integrerade analysmiljö som XBRL möjliggör. Risken minskar för att det mellan rapporteringsperioderna skall uppstå händelser som investerare och kreditgivare är omedvetna om, men som ändå skulle kunna skada dem om de inte vidtar åtgärder i tid.

Exempel på rapporter som investerare organiserar, tar fram och distribuerar där XBRL kan vara till nytta kan vara:

• rapporter på företagsnivå, såväl som för alla publika fonder, ibland enligt olika regelverk för rapportering i olika delar av världen

• rapportering till klienter på regelbunden basis• rapportering kring handel eller affärer som behöver processas på ett korrekt sätt

och med mycket begränsad tid till förfogande.

UtbredningochanvändninginomfinansvärldenXBRL är redan inkorporerat i många av de mest använda företagsprodukterna. Därmed är möjligheten för företag att producera XBRL-anpassade rapporter i sina affärsrapporteringssystem ganska utbredd. Exempelvis kan Microsoft Excel hantera XBRL information sedan ett par år tillbaka. Morgan Stanley är ett bra ex-empel på en framstående investmentbank som erbjuder sina publicerade rapporter i XBRL.

Grunden till Morgan Stanley’s ledande position i XBRL och dess deltagande i det internationella arbetet för att utveckla standarden är att den förbättrar kvaliteten på deras produkter genom att:4

• möjliggöra för fondförvaltare och finansanalytiker att använda information direkt från rapporterande företag

3 Jones and Willis, 2003.4 Jones and Willis, 2003.

11


• ge mer till för värdeskapande analys genom att effektivisera repetitivt arbete med framtagande av information

• underlätta mer analys från flera informationskällor, inklusive företag, konsoli-derare, kontrollerande myndigheter och industriorganisationer

• ge en tydligare beskrivning av rapporterade data och därmed öka förtroendet för informationen som används i analysen

Portföljförvaltare och analytiker kan få tillgång till information direkt från före-tag utan att behöva använda tidskrävande, manuella processer eller vänta på att mellanhänder ska förse dem med data i användbar form. Bred XBRL-användning innebär att de lätt, snabbt och korrekt kan tillgodogöra sig affärsdata tillsammans med information från tredje part, t.ex. myndigheter, börser och industriorganisa-tioner.

ExternaintressenterNyttan för externa intressenter består i den ökade transparens i företagens redo-visning som XBRL möjliggör. Med transparens avses i detta sammanhang att företagens redovisning skall vara tydlig, ges ut i tid och innehålla all information som påverkar företagets värde.

Transparensen kan dessutom ytterligare förbättras genom att företagsinformatio-nen kan tolkas både inom kontexten för ett enskilt bolag som för ett helt industri-segment. Detta har hitintills varit svårt att åstadkomma för i synnerhet icke-finan-siell information. På så sätt har en fullständig jämförelse mellan bolag inte låtit sig göras på ett enkelt och systematiskt sätt. Med hjälp av den enhetliga taxonomin inom XBRL kommer redovisningen av icke-finansiell information att underlättas på ett avsevärt sätt.

XBRL anses också i viss mån kunna förebygga så kallad earnings management. Earnings management innebär att företagsledningen justerar företagets finansiella information med det uppenbara syftet att vilseleda intressenter och skapa egen vinning. Med kortare ledtider för den finansiella rapporteringen lär ledningen dock inte ha tillräckligt med tid för att hinna redigera bolagets siffror, varvid miss-bruket med earnings management förmodligen kan komma att reduceras.

FackföreningarDe förkortade ledtiderna för företagens ekonomiska redovisning kan även gynna fackföreningarna.

Relevant forskning för amerikanska förhållanden visar på att arbetsmarknads-konflikter är vanligare och leder till dyrare uppgörelser då parternas information om finansiella och icke-finansiella nyckeltal är asymmetrisk. Med ett mer jämlikt informationsförhållande förbättras möjligheterna till en mer ansvarsfull dialog mellan företag och fack. Ett mer aktuellt beslutsunderlag skapar förutsättningar för att förhandlingarna kan hållas på en högre nivå, och inte behöver avbrytas för att ytterligare information om företagets tillstånd måste inhämtas.

1�


4.3 Internationellatillämpningar–fallstudier

FöretagI en studie kring fyra företag med lokalisering i Kanada, Tyskland, Sydafrika och USA behandlas de insikter och erfarenheter som dessa har fått som tidiga använ-dare av XBRL (Pinsker 2008). I alla fyra fall var syftet att implementera XBRL inom företagets finansiella rapportering. Inte i något av fallet var XBRL en del av det övergripande affärssystemet.

De förväntade och de uppnådda nyttorna utgjordes av olika former av kostnads-besparingar. Ökad kapacitet att processa data och minskad dataredundans är två exempel som nämns i studien. Något företag i studien hade också kunnat överföra 30 procent av bokföringspersonalen till mer analytiskt arbete. Samtidigt hade det lyckats minska tiden för att producera ekonomiska rapporter från 5 eller 6 dagar till runt 15 minuter. Den högre effektiviteten i den ekonomiska rapporteringen har i sin tur bidragit till sänkta driftskostnader. Det amerikanska företaget beto-nade anpassningen till XBRL som ett viktigt marknadsföringsinstrument för att nå ut till företagets investerare. Härigenom hoppades företaget att få en bredare finansieringsbas och därmed sänka sina kapitalkostnader.

På minussidan av anpassningen till XBRL nämnde företagen i studien riskerna med en ny och oprövad teknologi samt investeringskostnader i form av tid och pengar. Efter implementering hade respondenterna dock uppfattat att de förmo-dade riskerna och kostnaderna hade blivit mycket lägre än förväntat.

MyndigheterI Australien, Storbritannien, Japan och USA har reglerande och kontrollerande myndigheter antagit XBRL för att effektivisera arbetet med informationsbehand-ling, stärka analysen och minska kostnaderna för informationsbehandling. 5

AmerikanskabanktillsynsmyndighetenBehovet av utbyte av realtidsinformation driver på införandet av XBRL i den federala finansiella styrningen. 6

Den amerikanska banktillsynsmyndigheten, FDICs, tillämpning av XBRL är ett av de mest konkreta fallstudier avseende nyttor med XBRL som uppmätts.

Många kontrollmyndigheter möter likartade utmaningar och önskemål i sin rapportering som FDIC. Det handlar om att:

• säkert uppnå data som automatiskt kan läggas in i system utan att behöva skri-vas in manuellt på nytt eller kräva annan ansträngning för att kunna överföras mellan olika system

• minska kostnader genom att automatisera rutinuppgifter• snabbt och automatiskt identifiera fel och problem med dokument• validera, analysera och jämföra data snabbt, effektivt och pålitligt• vörflytta fokus i arbetet från datahantering till analys och beslutsfattande• verka för effektivitet och kostnadsbesparingar genom reglerande dokumente-

ringsprocesser

5 Jones and Willis, 2003.6 American Council for Technology and Industry Advisory Council, 2007.

1�


Medlemmar i de federala finansiella institutionernas examinationsråd (FFIEC), den federala banktillsynsmyndigheten (FDIC) och det federala riksbankssystemet har adresserat och löst många av problemen genom en storskalig utveckling av XBRL-lösningar i kvartalsrapporteringsprocessen.

Ett antal investeringar i grundsystemet gjordes för att kunna använda XBRL för bankernas rapportering till FDIC. En viktig förutsättning i detta sammanhang var att FDIC har federala systemleverantörer, vilket förmodligen inneburit att de kunnat styra sina leverantörer på ett enklare sätt än om det hade varit fråga om marknadsleverantörer. Härigenom kunde de också påverka systemen ganska direkt när de byggde om sin rapportering.

Resultaten av den nya XBRL-baserade processen, som sammanställts av FFIEC (2006), visar på att FDIC har kunnat uppnå ökad produktivitet, effektivitet och korrekthet i uppgifterna. Den XBRL-baserade processen innebär också att allmänheten får snabbare tillgång till data och kan göra mer välinformerade beslut. Se sammanställning av realiserade värden i figur 4.1.

BredmyndighetssamverkankringXBRLiNederländernaÄven i Nederländerna har man satsat på XBRL-standard för affärsrapportering i syfte att minska administrativa kostnader. Landet har också kommit relativt långt i utvecklingen av standarden. År 2007 lanserades XBRL som en officiellt erkänd metod för dataregistrering. Den nederländska skattemyndigheten, statistikmyndigheten och handelskammaren (som hanterar landets 550 000 årsredovisningar) anpassades för XBRL. Staten räknar med att minska den administrativa bördan för företag med 25 procent över en fyrårsperiod. Förklaringen till att användningen av XBRL i Nederländerna har spridits så snabbt är den breda samverkan mellan statliga myndigheter som har genomförts. Den nederländska motsvarigheten till Finansdepartementet är med och finansierar XBRL-föreningens verksamhet, vilket har gett föreningen en större tyngd och kraft. Även i Sverige skulle det underlätta utvecklingen av XBRL om staten gav ekonomiskt stöd och var med och drev på utvecklingen i större omfattning.

Exempel: Erfarenheter från USA, där banktillsynsmyndigheten, FDIC, tar in några av sina rapporter I XBRL.Upppmätta effekter:

Ny process Gammal process1. Renare dataKraven på data angående korrekthet Med stöd av XBRL uppfyllde 66 % rena när de mottogs. Bankernaoch precision blir bättre dokumenterade 95% av bankernas originalfiler hade inte förmåga att lägga till noteroch lättare att uppfylla. kraven på data. När det skickade data.

2) Korrekthet och precision i dataKorrekt matematisk summering 100% av erhållet data . 30% av bankernas originalfiler

rätt summerat var ej helt korrekta

3) Snabbare datainflöde Data började komma in Data kom in veckor eftermindre än en dag efter kalendermånadens slut.kvartalsslutet.

4) Ökad produktivitet 550 till 600 banker per 450-550 banker peranalytiker (ökn. 10-33%) analytiker – mindre produktivt.

5) Snabbare datatillgänglighet Inom 1 dag efter mottagande Flera dagar efterByråer får data snabbare och har mottagandemöjlighet att publicera det nästandirekt. Allmänheten får tillgångtill data snabbare och kan göramer välinformerade beslut.

Slutsats: XBRL ökade produktiviteten, effektiviteten, korrektheten i uppgifterna och kvaliteten i beslut baserade på informationen.Figur 4.1: Sammanställning av amerikanska banktillsynsmyndighetens uppmätta nyttor, som följd av nyttjande av XBRL vid inhämtning av finansiella rapporter. Källa: Improved Business Process Through XBRL: A Use Case for Business Reporting, Federal Financial Institutions Examination Council, 2006.

1�


DanskaBolagsverketDen danska motsvarigheten till Bolagsverket, Erhvervs & Selskabsstyrelsen, öppnade i mars 2005 en tjänst för danska bolag att digitalt lämna in sina årsrapporter. En studie har gjorts av de samhällsekonomiska potentialerna med digitala räkenskaper i Danmark. Studien visar att de största potentiella besparingarna identifierats kopplat till ingivning av årsredovisningarna respektive inrapportering till Skatteverket.7

4.4 TidigarestandardiseringsinitiativiSverigeI Sverige identifierades problemet med import och export av data mellan olika program-varor i ett tidigt skede. Med inkompatibel programvara fick bokföringsbyråer stansa om informationen i den mån den behövde flyttas från en programplattform till en annan. Sedan 1970-talet har Sverige genomgått en enorm standardiseringsutveckling på områ-det.

SIESIE uppstod ur ett konkret behov under 1970-talet att skapa en gemensam standard för de runt hundra format som då var aktuella. Bolaget Akelius kanaliserade behovet av en gemensam standard för att via programvaran för grundbokföring och deklaration kunna upprätta ett årsbokslut. Olika intressenter samverkade. Akelius fungerade som marknadsmotor och övriga aktörer var entreprenörer och early adopters. Resultatet av denna process blev SIE, vilken skapades som en öppen standard. SIE är dock mer statiskt och har bara information för belopp och konto, medan XBRL även taggar enskilda transaktioner. XBRL är därmed ett mer intelligent system.

Trots SIE kvarstår dock vissa interna standarder. Orsaken till att kommunikationen mellan modulerna i ett affärssystem ibland sköts med egna standarder beror på flera orsaker. En är att enskilda tekniker vill visa att de har hittat bättre lösningar än dem som SIE kan prestera. SIE är som alla andra standarder en godtagbar kompromiss mellan motstående intressen. Programleverantörer kanske också eftersträvar ett alldeles eget gränssnitt som gynnar det egna företagets programvara. Egenintresset får därigenom ta över på bekostnad av de gemensamma intressena. Situationen kan liknas vid det ”webbläsarnas krig” som rådde under stora delar av 1990-talet. IT-branschen är fortfarande en omogen bransch som inte har förstått vikten av standardisering.

SIE fungerar på många sätt bra i Sverige, men saknar betydelseinte internationellt. Företagskoncerner med dotterbolag i andra länder tvingas inte så sällan till manuella lösningar i rapporteringsflödet alternativt konverteringar mellan olika system för att få samspelet med dotterbolagen att fungera.

7 Ramboll Management, 2007.

1�

5Analysavmarknadsförutsättningar

5. Analysavmarknadsförutsättningar

5.1 InledningFöljande kapitel utgör en analys av marknadsförutsättningarna för XBRL. De perspektiv som nyttjas här behandlar potentiella kunder samt marknadsindelning utifrån programvar-ans egenskaper. Potentiella kunder har delats in i myndigheter, årsredovisningsskyldiga AB, revisions- och redovisningsbyråer samt banker och finansiella investerare.

5.2 MyndigheterDe myndigheter som företagen har anledning att hålla kontakt med utifrån den ekono-miska delen av verksamheten är Bolagsverket, Skatteverket och SCB. Finansiella bolag har även att rapportera till Finansinspektionen. Inför denna studie har även Verva intervjuats i egenskap av stödjande myndighet till andra myndigheter, kommuner och landsting som vill utveckla brukartjänster kring e-legitimation och e-förvaltning. Enligt den färdplan som har lagts fram till regeringen för de närmaste tio åren, är slutmålet att publika e-legitimationer för fysiska personer skall vara lika naturliga att använda i kontakten med leverantörer av elektroniska tjänster i samhället som SIS-godkända legitimationskort är idag.

Bolagsverket godkänner och offentliggör företagens årsredovisning och revisionsberättelse. Utifrån lagstiftningens minimikrav är det upp till företagen själva att utforma årsredovis-ningen. Skyldigheten att upprätta och skicka in årsredovisning samt revisionsberättelse omfattar ett flertal juridiska personer och organisationsformer, av vilka aktiebolagen utgör den största gruppen.

Skatteverket samlar in årsredovisningsinformation utifrån eget formulär, antingen i pap-pers-format eller i elektronisk form. Verket kontrollerar dels den skattemässiga aspekten av deklarationerna, men som statistikansvarig myndighet används uppgifterna även för statis-tiska bearbetningar och utskick till SCB, riksdag och regering.

SCB samlar även för egen del in information motsvarande årsredovisning på eget blankett-format. Det rör sig här om ett urval på 1 000 företag omfattande de allra största företagen samt ett urval av mindre företag. Under den senare delen av året görs även en större stick-provsundersökning omfattande 15 000 slumpmässigt utvalda företag. Dessutom tar SCB in standardiserade räkenskapsscheman från Skatteverket och köper finansiell information från PRV Online för sin egen kvalitetskontroll.

Finansinspektionen har tillsynsansvar över försäkringsbolagen (liv-, skade- och tjänstepen-sion), kreditinstitut (banker), värdepappersbolag och fondbolag. Q4-rapporten som lämnas in i februari varje år är en utökad kvartalsrapport med stora likheter med en årsredovis-ning inlämnad till Bolagsverket. Även om Finansinspektionen tar del av årsredovisningen efter det att den godkänts av Bolagsverket, tillhör den därmed inte Finansinspektionens primära underlag för tillsynsrapportering. Oftast är det den icke-finansiella informationen i årsredovisningen som Finansinspektionen ser som mest intressant. Vanligtvis tar Finans-inspektionen in årsredovisningarna via UC i digitaliserad form. Inom sitt sektorsområde är Finansinspektionen också statistikansvarig myndighet. Härigenom finns ett behov av att kommunicera insamlad information med SCB.

1�


5.3 Små,medelstoraochstorabolagDet finns i runda tal cirka 300 000 aktiebolag i Sverige. Osäkerheten i det exakta antalet be-står i den ständiga omsättningen på nyregistrerade och avregistrerade bolag och förekomsten av vilande bolag och lagerbolag.

Större bolag och koncerner, så kallade K3-företag enligt BFN:s benämning, uppskattas till mellan 3 000 och 4 000. Till dessa tillkommer de börsnoterade företagen, K4, vilka är mellan 1 100 och 1 200 till antalet. Små och medelstora bolag faller vanligtvis under benämningen K2-företag. Denna grupp omfattar ca 250 000 företag med 0 – 49 anställda. Den stora majo-riteten av dessa har färre än 10 anställda.

5.4 RevisionsbyråerochrevisorerEnligt uppskattningar baserade på uppgifter från SCB och Revisorsnämnden, finns det runt 1 000 revisionsföretag eller -bolag i Sverige. Cirka 4 100 revisorer är godkända eller auktorise-rade, och uppskattningsvis återfinns drygt hälften av dessa hos något av de fyra stora revi-sionsbolagen, Deloitte, Ernst & Young, KPMG eller Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

5.5 RedovisningsbyråerKomplexiteten i den regelstyrda ekonomiska redovisningen har medfört att en marknad för redovisningstjänster vuxit fram vilken främst är inriktad mot de små men även de medelstora företagen. Större företag hanterar vanligtvis sin redovisning inom företaget. Det finns i runda tal ca 5 000 redovisningsbyråer i Sverige.

5.6 BankerochinvesterareI Sverige finns ett femtiotal företag verksamma inom banksektorn. Fem av dessa är storbanker med vardera mellan 500 och 15 000 anställda i Sverige. Mer än 80 procent av de anställda inom banksektorn återfinns i de fem storbankerna. Swedbank-koncernen har 22 140 anställ-da, varav ca två tredjedelar i Sverige och varav 6 400 inom den svenska bankrörelsen. SEB-koncernen har 20 700 (år 2006), varav 9 200 i Sverige. Nordea-koncernen har 31 721, varav ca 8 000 i Sverige. Handelsbank-koncernen hade 10 400 anställda år 2007, varav ca 7 500 i Sverige. Svenska kontorsrörelsen, inkl 6 regionbanker, HB Finans svenska verksamhet och statshypotek, har ca 4 500 anställda.

5.7 Utbudavprogramförhanteringav finansiell information

Marknaden för programvaror som hanterar företagsekonomisk information är mycket kom-plex med en mängd delmarknader. Även om varje delmarknad inrymmer större och mindre aktörer, saknas marknadsledare för marknaden betraktad som en helhet.

I en funktionell uppdelning kan befintliga programvaror delas in i ekonomisystem, administra-tiva system och affärsanalyssystem; det sistnämnda även kallat enterprise resource planning eller ERP. Ekonomisystemet omfattar företagets mest grundläggande ekonomiska informations-flöde i form av bokföring, extern redovisning och skatteredovisning. Det är på denna nivå, först och främst inom årsredovisningen, som det är tänkt att XBRL först kommer att tilläm-pas i Sverige. Det administrativa systemet bygger på denna grundläggande nivå med funk-tioner som exempelvis lagerhantering, fakturering, order, projekt och resursplanering för att hantera företagets dagligen återkommande rutiner. Den tredje nivån innebär att alla data och alla processer inom organisationen integreras inom ett och samma system. Utöver de tidigare funktionerna tillkommer nu även moduler för exempelvis kund- och leverantörsadministra-tion, e-handel och olika former av beslutsstödsfunktioner.

1�


Bokslutsprogram Status XBRL Kapell InförtVisma Bokslut InförtF.R.I.D.A InförtWin Bokslut Preliminärt maj - juni 2008Norstedts Bokslut Tidigast hösten 2008Hogia Bokslut På planeringsstadiet; ingen tidsplan

Beroende på den egna storleken och branschinriktning väljer företagen olika ambitionsni-våer för att dokumentera sina informationsfl öden. Större företag väljer vanligtvis mer om-fattande aff ärssystem än mindre företag. På programvarusidan har det skett en anpassning till detta beteende. Tillgängliga programvaror på aff ärssystemmarknaden visar därmed en tydlig indelning i marknadssegment utifrån de tänkta kundföretagens storlek.

Bland de stora företagen är SAP R/3 mest vanligt förekommande. Data Research DPU uppskattar att fyra av tio storföretag har detta system.

För de mellanstora företagen fi nns fl era leverantörer men ingen klar dominant. Vanligt förekommande system inom detta segment är bland annat IBS, IFS och Movex.

Bland de små företagen förekommer ett hundratal olika system där Hogias och Vismas produkter täcker 50–60 procent av marknaden.

5.8 XBRL-anpassadesystemMed avgränsning mot just ekonomiadministrativa och skatteadministrativa system, det vill säga de komponenter som ingår i företagens ekonomisystem, domineras den svenska marknaden av Visma, SDCF, Nordstedts juridik, Hogia, Mammut, Kapell och E-report, enligt Öhrlings PWC.

Bland de stora aff ärssystemen har SAP, Oracle och Movex stora marknadsandelar.

De produkter som idag har infört stöd för XBRL är Kapell, Visma bokslut och F.R.I.D.A. Preliminärt kommer en XBRL-anpassad version av Win Bokslut att släppas under pe-rioden maj–juni 2008. Norstedts Juridik hänvisar till yttre omständigheter som gör att bolaget tills vidare ställer sig avvaktande, men att det möjligen kan komma någon version av bokslutsprogrammet som har anpassats till XBRL tidigast under hösten 2008.

En XBRL-anpassad version av Hogia bokslut är på planeringsstadiet, men har prioriterats ned, eftersom Hogia inte funnit att efterfrågan på en sådan produkt idag är tillräckligt hög.

5.9 HögandelinternetanvändareSveriges befolkning har 80 procent andel internetanvändare. Sverige är därmed tillsam-mans med Nederländerna och Danmark det land som har högst andel internetanvändare. Mellan år 2000 och år 2007, har andelen internetanvändare ökat från 50 procent till 80 procent i Sverige.1 Den högra graden av datorisering och internetanvändande i Sverige innebär en gynnsam förusättning för utveckling av XBRL-standarden i Sverige.

1 Internet i ett Internationellt perspektiv, del 2, Sverige i Världen, 2008.

1�

6Resultatavintervjustudie

Intervjustudien omfattar intervjuer med 21 aktörer i kedjan för rapportering, han-tering och nyttjande av finansiell information för svenska aktiebolag. I detta avsnitt redovisas resultatet av intervjustudien och kvantifierade nyttor per aktör.

Arbetstidskostnad för olika yrkeskategorier bygger på fackförbundet Juseks lönesta-tistik för berörda yrkeskategorier år 2007. Helårsarbetskostnad har utifrån snittlönen för olika yrkeskategorier räknats ut enligt följande formel:

Ung. månadslön * 11,2 arbetsmånader * 1,5 (justering för sociala avgifter, pension, semester) + personalomkostnader (lokaler, datorarbetsplats, licenskostnader, telefon, administration etc., uppskattat till 150 kkr/år och anställd).

I tabellen nedan anges genomsnittliga löner, baserat på Juseks lönestatistik, helårsar-betskostnad samt timkostnad, baserat på ca 1 700 arbetstimmar per år.

Arbetsområde Månadslön,Genomsnittkkr

Arbetskostnadhelårkkr

Timkostnadkr/timme

Ekonomifunktion, budget, redovisning.

35 738 430

Revision 35 738 430Utredning (civ ek) 40 822 480

Nyckeltalet 500 kkr per helårsanställd har använts, i de fall då ingen annan uppgift har specificerats. Intern timkostnad blir följdaktigen, räknat med 1 700 arbetstimmar per år, ca 300 kr. Kostnad för extern konsulttid har räknats med en schablon på 750 kr/h.

Kostnaden för papperskopior bygger på en kostnad på 1 kr/sida och ett genomsnitt på 30 sidor räkenskapshandlingar per företag och år. Portokostnad är enligt gängse taxa för inrikes brev med vikt 100–250 gram är 17,60 kr per försändelse.

6.1 SmåochmedelstoraföretagIntervjuade företag: E-report (1 anställd.), Programvarugruppen (14 anställda), Infra-plan AB, numera sektion inom ÅF (12 anställda) och Visma SPCS AB (232 anställda.)

MinskadhanteringstidförunderskrifteravårsredovisningsamtinskickandetillBolagsverketDe intervjuade företagen beskriver en likartad befintlig process för hantering av underskrifter och inskickande till Bolagsverket. Företaget samlar in och sammanstäl-ler årsredovisningsinformationen vilken sedan skickas till revisor tillsammans med underlaget i form av pärmar med kvitton och verifikat. Efter det att revisorn har gått igenom materialet och skrivit under, sänds allt tillbaka till företaget. Redovisnings-ansvarig sammanställer informationen och skickar den vidare till styrelsemedlem-marna för undertecknande. I vissa bolag är delägarna spridda över landet och det tar i allmänhet en till två veckor innan alla underteckningar har kommit in. I vissa fall, exemplevis när styrelsemedlemmar befinner sig utomlands, kan det ta längre tid.

6. Resultatavintervjustudieochkvantifieringar för intervjuade aktörer

1�


Den tid som företagen lägger ner på att hantera årsredovisningen för utskick till revisor, styrelse och Bolagsverket är i spannet ett par timmar till en dag.

De intervjuade små och medelstora företagen bedömer att de kan tjäna från någon eller ett par timmar till en dag på att skicka ut årsredovisningen elektroniskt till delägarna och Bolagsverket istället för att behöva administrera underskrifter, ko-piering och postförsändelser av årsredovisning i pappersformat. Med internt tim-pris på 430 kr motsvarar detta 860–3 400 kr per företag och år. För ett av de fyra företagen är elektronisk ingivning inte möjlig i dagsläget, då hela styrelsen sitter i Oslo och e-räkenskapstjänsten idag inte kan hantera elektroniska underskrifter från andra än svenska medborgare.

BesparingavseendepapperskopiorochportovidfysiskaförsändelserFör de bolag som har specificerat hur flödet går i samband med underskrifter och inskickande till Bolagsverket handlar det om minst 4–5 försändelser.

1. Redovisningsbyrå till företaget/ekonomi

2. Ekonomi till styrelsen

3. Styrelsen till revisor

4. Revisor till företaget/ekonomi

5. Företaget/ekonomi till Bolagsverket

Om styrelseledamöterna sitter spridda geografiskt kan det behövas fler postförsän-delser. Å andra sidan kan det för riktigt små bolag vara så att styrelsen är samlad, och att handlingarna därmed inte behöver skickas mer är 2 gånger mellan bolag, revisor och Bolagsverk. Vid beräkning av besparing av portokostnader räknas med ett spann på mellan två till fem postförsändelser per SME-företag: (2–5)*17.60 = 35–88 kr per bolag.

Figur 6.1: Flöde för årsredovisningen med Bolagsverkets tjänst för elektronisk ingivning av räkenskaps-handlingar. I detta exempel används Öhrling PWC:s bokslutsprogram KAPELL med en XBRL-modul som heter KAPELL-X. Källa: Öhrlings PriceWaterhouseCoopers.

Banker SCB

Analytiker

KreditgivareSkatteverket

NäringslivsregistretBolag

Bolagsstämma

ev. felrapport

e-legitimation- Styrelse- Revisor

Ekonomisystem

- Fastställelseintyg

e-räkenskap

www.e-rakenskap.bolagsverket.se

Bolagsverket

Bolagsverket

Redovisningsbyrå

Kapell Kapell X

PDF

PDFPDF

XBRLXBRL

XBRLXBRL

XBRL

XBRLXBRL

www.xbrl.se

.xsd .xsd

se-ar se-rb

SIE

XBRL

1 2

3

4

5

6

7

8

9

10

�0


MinskaddubbelrapporteringavårsredovisningsinformationtillmyndigheterDe myndigheter som företagen har anledning att hålla kontakt med utifrån den ekonomiska delen av verksamheten är Bolagsverket, Skatteverket och SCB. Finansiella bolag rapporterar även till FI. Inget av de intervjuade små och med-elstora företagen har pekat på några potentiella samordningsvinster kopplat till rapporteringen till sina banker. Flera av de intervjuade bolagen ser potentiella samordningsvinster i samband med rapportering av årsredovisningsdata till SCB och Skatteverket, medan endast ett av de fyra företagen ser viss besparing kopplat till rapportering av årsredovisning till banken.

SCBIdag rapporterar företagen in finansiell statistik till SCB 1–2 gånger/år. Om bolagen slapp dubbelrapportering av finansiell data till SCB, uppskattar de att det skulle ge en tidsbesparing på 2–4 h per företag och år, motsvarande 860–1 700 kr.

Ett av de intervjuade företagen uttrycker betänkligheter med inlämning till en myndighet. Orsaken är att Sverige sedan tidigare har en långt driven standardise-ring inom detta område. Myndigheterna kräver in olika typer av information som dessutom har olika dignitet. Bolagsverkets uppgifter är helt offentliga; Skattever-kets är delvis hemliga och SCB:s uppgifter är i vissa fall kvalificerat hemliga, då de avser enskilda budgetposter som skulle skada företaget om det kom till konkur-renters kännedom.

SkatteverketDeklarationen till Skatteverket görs av ekonomiavdelningen eller revisionsbyrån. Om den blir lättare för revisionsbyrån att göra, blir det billigare för företaget. Det är också en fördel om det går fortare för ekonomiavdelningen eller revisionsbyrån att få in årsredovisningen. Revisionstjänster är idag relativt kostsamt för företaget.

KortareledtiderLedtiderna för distribution och kommunikation bedöms kunna minska till tim-mar i stället för dagar eller veckor. Betalningsvilja för att slippa ledtiderna för styrelsens underskrifter är för ett av företagen 1 000 kr. Ledtiden för underskriften bedöms till som mest ca 1 månad (om ledamöter är i olika delar av landet). Om det blivit något fel i årsredovisningen, så att den kommer tillbaka från Bolags-verket med ett föreläggande för åtgärd och nya underskrifter, kan det handla om ytterligare upp till en månads ledtid.

SvårvärderbaranyttorSvårvärderbara, men väsentliga nyttor som framkommit i undersökningen, är att det med smidigare hantering av årsredovisningen och bättre samordning av myn-digheterna skulle bli effektivare, roligare och korrektare (svårare att göra fel genom automatiska kontroller).

BetänkligheterI samband med intervjuerna har ett antal betänkligheter lyfts fram avseende den nya e-räkenskapstjänsten. Dessa listas nedan:

• Styrelsemedlemmar gör kanske bara detta en gång per år. Innan man kommit in i den nya processen finns risk att man inte kommer ihåg hur man ska göra år från år.

�1


• Elektroniska signaturer fungerar i dagsläget endast för svenska medborgare.• Hur ser en elektronisk signatur egentligen ut? Företaget vill gärna kunna skicka ut sin årsredovis-

ning till kunder och andra intressenter, och den blir mer personlig om den är fysiskt underteck-nad av styrelsen. Hur kommer detta behov att kunna tillgodoses med en elektronisk signatur?

• Samordning med SCB skulle definitivt vara bra, eftersom företagen har att skicka in månads- och kvartalsuppgifter. Vissa problem finns dock hur uppgifter till Skatteverket och SCB ska kunna samköras. Vissa uppgifter kommer ju idag inte till den ena myndighetens kännedom, och hos den andra är de sekretessbelagda, exempelvis representation. I annat fall kan det vara så att vissa uppgifter behandlas på olika sätt av olika myndigheter, vilket kan ställa till tekniska pro-blem för hur en samkörning skall kunna gå till. Enligt Skatteverket beräknas omsättning utifrån faktureringstillfället, medan SCB vill ha andelen utspridd över året för uppgifter som försäljning av serviceavtal.

6.2 StoraföretagochkoncernerIntervjuade företag: TeliaSonera Sverige AB och ÅF Infrastruktur AB.

MinskadhanteringstidförunderskrifteravårsredovisningsamtinskickandetillBolagsverketDe intervjuade större företagen ser potential för att den XBRL-baserade tjänsten för inlämning av årsredovisning via webben kan underlätta deras arbete. Minskad hanteringstid för momentet att administrera underskrifter och skicka in årsredovisningshandlingarna bedöms till ett antal timmar per år.

430 kr (nyckeltal för timkostnad)* 3–4 h= ca 1 290–1 700 kr per bolag.

Detta ligger i nivå med vad SME-företagen har bedömt den besparade arbetstiden för momentet till.

BesparingavseendepapperskopiorochportovidfysiskaförsändelserPå likartat sätt som för små och medelstora företag innebär granskning och underskrift av årsredo-visningen idag ett omfattande postande av årsredovisningshandlingarna mellan olika aktörer. Ett av de intervjuade företagen beskriver flödet i detalj enligt nedan:

1. Ekonomiavdelningen – styrelse och VD (för underskrift)2. Styrelse och VD – ekonomiavdelningen (retur av underskrina handlingar)3. Ekonomiavdelningen –revisor (för underskrift)4. Revisor – ekonomiavdelningen (för kopiering av komplett original)5. Ekonomiavdelningen – BolagsverketMed XBRL kan företagen spara portokostnader för postgången för ca fem försändelser per årsredo-visning. I vissa fall kan det vara något färre led i postflödet, i fall t.ex. VD eller styrelse efter att ha skrivit under skickar handlingarna dem direkt vidare till revisorn. Å andra sidan kan det också bli fler än fem postförsändelser, ifall ledamöterna i bolaget sitter spridda geografiskt.

Besparade portokostnader: 5*17,60 kr = 88 kr

Besparade kopieringskostnader: 30*1 kr = 30 kr

Summa besparing porto och papperskopior: ca 120 kr/bolag

��


SmidigarehanteringavfelochbristeriårsredovisningenDet förekommer att de större företagen, liksom SME-företag och redovisningskon-sulter, får föreläggande från Bolagsverket på grund av fel eller brister i handlingarna. Detta upplevs som rätt omständligt för företagen som då behöver sätta sig in i arbetet igen, göra om och skicka in handlingarna på nytt. Med hjälp av automa-tiska kontroller i Bolagsverkets XBRL-baserade tjänst för elektronisk inlämning av årsredovisningen kan de elva vanligaste bristerna i en årsredovisning undvikas. Detta skulle innebära en smidigare hantering och minskad administration för företagen. Ett av de intervjuade större företagen kan inte bedöma hur mycket tid de sparar på att slippa hantera förelagda årsredovisningar. Det andra större bolaget bedömer be-sparingen till någon enstaka dag. Baserat på detta bedöms besparingen motsvara 4–8 timmar för förelagda årsredovisningar.

4–8*430 kr/h= ca 1 700–3 400 kr/förelagd årsredovisning för större företag.

Det bedömda besparingen avseende minskad administration för att hantera en förelagd årsredovisning är något högre för större företag jämfört med motsvarande moment för SME-företagen.

KortareledtiderFöretagen tror att webbtjänsten för inlämning av årsredovisning kan leda till kortare ledtider, i synnerhet om styrelseledamöterna sitter spridda geografiskt. Ekonomiskt är företagen ofta klara själva i slutet av januari och då börjar de ta fram årsredovis-ningsdokumentet, vilket sedan skickas till revisorn. Därefter ska det skrivas under av styrelsen, varefter revisorn skriver under. Längst ledtid upplever företagen att det är hos revisorn. Efter att revisorn har skrivit under handlingarna och de skickats in till Bolagsverket tar det ytterligare någon vecka på Bolagsverket innan årsredovisningen blir godkänd. Först därefter kan företaget få färska nyckeltal och en färsk rating som är till nytta för företaget vid upphandlingar etc.

Kortare ledtider till att det ska finnas färska nyckeltal och rating för företaget till-gängligt ser det stora företaget som angeläget. Det är möjligt att en del företag, om det har gått sämre för dem under det senaste året, skulle kunna vara mindre intresse-rade av en kortad ledtid för färsk rating. Rent generellt är dock de flesta intresserade av färska nyckeltal och ratingar för sitt bolag.

En annan fördel med kortare ledtider är om företaget är sent ute. Med kortare ledti-der för att få årsredovisningen underskriven och inlämnad går det att undvika stress, slarvfel och eventuella förseningsavgifter.

Förutsättningar för att tjänsten ska fungera bra är att varje styrelseledamot går in i datorn och signerar när det är dags. Vissa bolag har utländska styrelsemedlemmar, och elektronisk signering måste kunna fungera för dem också. Koncerner med flera legala bolag vill kunna hantera bolagen på samma sätt.

Minskaddubbelrapporteringavårsredovisningsinformationtillmyndigheter

SCBIdag är företag skyldiga att rapportera in ekonomisk statistik till SCB, annars kan de få vite. Ett av företagen lägger uppskattningsvis 10 timmar på detta per år. Potentiell besparing bedöms till ca hälften av detta, dvs. ca 5 timmar per år (5*430 kr=2 150). Det andra företaget bedömer inte att man kan göra någon besparing på rappor-

��


teringen till SCB, eftersom de uppgifter SCB har begärt varit av mer detaljerad karaktär än de som finns i årsredoviningen.

SkatteverketIdag postar man årsredovisningen till Skatteverket, antingen som bilaga till deklarationen eller i en separat försändelse. Ifall Skatteverket istället kunde ta del av årsredovisningen via Bolagsverket i form av ett XBRL-anpassat elektroniskt dokument skulle företaget besparas kopieringsaktiviteter samt i vissa fall porto-kostnader. Denna besparing är dock marginell i sammanhanget.

Nyttorkoppladetillinternrapportering,konsolideringochanalysEtt av företagen är tveksamt till att XBRL skulle medföra nyttor för företaget i samband med intern rapportering, konsolidering och analys. Detta främst med hänvisning till en redan hög grad av automatisering och till det gemensamma af-färssystem som i stor omfattning är implementerat i koncernen. Det andra bolaget pekar på tydliga potentialer, främst kopplat till underlättad konkurrentanalys och koncerninterna analyser.

SvårbedömdtidsvinstpotentialisambandmedinternrapporteringochkonsolideringEtt av de intervjuade större företagen har idag relativt omfattande manuella inslag i rapportering och konsolidering, vilket är fallet i många större bolag. Tidigare har koncernrapporteringen skett i Frango, men nu ska det införa ett nytt affärssystem. Företaget innefattar i detta fall en del utländska bolag eller enheter liksom nyför-värvade bolag eller enheter inom Sverige. Dessa är inte fullt integrerade vilket idag kräver en hel del manuellt arbete. Idag måste konton och nyckeltal konverteras för att få ihop helheten. I ett fall krävs en konverteringsbrygga. Det är relativt svårt att uppskatta volymen manuellt arbete, men det är förhållandevis mycket. Varje förändring tar ganska lång tid. Här är också tiden en bristvara. Potential finns för att XBRL skulle kunna ge tidsbesparingar genom att automatisera rapporteringen av finansiell information från utländska och nyförvärvade enheter. Företaget kan dock inte bedöma hur mycket tid det idag lägger på manuella moment i rap-porting och konsolidering och inte heller bedöma storleken på potentiell tidsbe-sparing.

Det andra större bolaget har ett relativt automatiserat system för rapportering och konsolidering. I stora delar av företaget har affärssystemet SAP införts, och det håller nu på att införas även i utländska dotterbolag. Idag fungerar konsoli-deringen på så vis att en stor fil laddas upp från SAP till konsolideringsverktyget. Vissa av företagets utländska enheter, t ex i Baltikum, har inte fått SAP ännu, men tanken är att de ska få det. I nuläget skriver man i Baltikum in sina siffror i koncernens konsolideringsverktyg. Detta moment bedöms dock inte som speciellt betungande. Det går att bygga automatiska snurror, den möjligheten finns. Lös-ningen som företaget ser är det stora affärssystemet.

KvalitetsvinsterManuell handpåläggning innebär även större risk att göra fel. Ökad automatise-ring kan ge kvalitetsmässiga fördelar.

��


NyttoravdataiettlättillgängligtochstandardiseratformatförsåväldetegnaföretagetsomkonkurrenterKonkurrentanalys

Ett av de två större företagen menar att det självkart finns nyttor förknippade med ökad jämförbarhet inom branschen. Idag kan det vara svårt att få fram jämförbar information om sina konkurrenter. XBRL kan underlätta arbetet med att göra så-dana jämförelser. Om jämförbar data fanns tillgängligt skulle man kunna spara ett par timmar varje kvartal i samband med konkurrensanalys, förutsatt att kvartals-rapporterna är XBRL-anpassade.

Potentialberäkning:

4 h* 4 ggr/år * 430 kr/h = 6 900 kr per år

Koncernintern analys

Internt i bolaget finns kanske ännu större potential för minskad hanteringstid. Genom att det i inom koncernen finns olika juridiska personer, kan det vara svårt med övergripande analyser. Denna typ av analyser görs lämpligen centralt i kon-cernen. Detta har koncernen fått lägga många månaders arbete på för att få till. Detta arbete skulle potentiellt kunna underlättas av XBRL. För att kunna beräkna den potentiella besparingen görs ett antagande att motsvarande arbete behöver göras vart femte år, emedan verksamheten i koncernen ständigt förändras och utvecklas, bland annat genom att nya bolag och verksamheter förvärvas.

Potentialberäkning:

425 arbetstimmar (ca 3 månaders arbete)/5= ca 85 arbetstimmar per år

85*430 kr/timme= 36 500 kr per år

KortareledtiderföratttaframochspridainternarapporterPrincipiellt finns poänger med att smidigt kunna kommunicera information inom företaget och med standardisering av informationsflödet. Detta handlar främst om att kvaliteten kan förbättras.

6.3 RedovisningskonsulterIntervjuer: Ernst & Young AB och Björkstadens Ekonomibyrå AB.

Många små och medelstora företag lämnar över arbetet med att upprätta årsredo-visningen och administration kring underskrifter till ekonomi- eller redovisnings-byrå. Bilden som de intervjuade redovisningskonsulterna ger av hanteringen kring underskrifter och inskickande av årsredovisning speglar i stora drag SME-företa-gens beskrivning.

Definitivt innebär det en effektivisering och förenkling att kunna hantera under-skrifter och inskickande av årsredovisning elektroniskt. Redovisningskonsulterna ser dock inga större besparingar av arbetstid kopplat till elektroniska signaturer. För vissa företag, exempelvis universitetsanknutna bolag baserade på forskargrup-per med spridning över hela världen, kan det nya systemet ge en smidigare hante-ring, kortade ledtider och minskad administration med att skicka runt årsredovis-ningen för signering. Vidare ser redovisningskonsulterna fördelar med att genom e-räkenskapstjänsten fortare få in handlingarna i tid till Bolagsverket och därmed undvika förseningsavgifter. Dessutom slipper de skicka handlingar fram och till-baka med posten där det också finns risk att något kommer på villovägar.

��


Automatiska kontroller i e-tjänsten, som gör att den person som lämnar in hand-lingarna genast får en signal ifall det förekommer något formellt fel eller om något saknas, ser redovisningskonsulten som mycket bra. Ofta är konsulten insatt i ett ärende när denne arbetar med det och det är lättast att komplettera brister direkt. Ett av företagen bedömer att det härvid säkert kan spara in hanteringstid emedan det nästan alltid tar längre tid att ta fram uppgifter i efterhand.

Hanteringstid och möjlig besparing beror på vad det handlar om för brist. Om det beror på att fel person skrivit på fastställelseintyget får redovisningskonsulten skicka det till kunden för underskrift. Det kan bli mycket skickande fram och till-baka. I genomsnitt kanske det tar en kvart för redovisningskonsulten att hantera. Sannolikt kan det också medföra viss hanteringstid i samband med underskrifter av företaget.

När det gäller bolagsdeklarationer som upprättas och skickas in till Skatteverket, så finns mycket av denna information i årsredovisningen. Deklarationen är egent-ligen resultat- och balansräkning. Idag blir det dubbelarbete, genom att i mångt och mycket samma information rapporteras i årsredovisningen till Bolagsverket och till Skatteverket. Enligt ett av de intervjuade företagen tar bolagsdeklarationen ungefär en kvart till en halvtimme att upprätta såtillvida det inte föreligger några speciella skattemässiga saker att hantera i deklarationen. Uppskattad besparing i samband med bolagsdeklarationen är en kvart till en halvtimme. Den andra redo-visningskonsulten bedömer besparingen till 10 procent av arbetet med bolagsde-klarationen.

En av redovisningskonsulterna ser att konsulterna skulle kunna vinna tid på att slippa rapportera in statistik till SCB. Detta är något som de idag hjälper bolag med.

De av redovisningskonsulterna beskrivna nyttorna uppkommer antingen i bolaget eller hos Ekonomibyrån som hjälper bolaget med hanteringen. I de fall de uppstår hos redovisningsbyrån bör de i slutändan komma företagen till gagn genom lägre priser alternativt bättre rådgivning, i och med att tid frigörs från administration. De av redovisningskonsulterna beskrivna nyttorna ovan läggs därmed inte till företagens nyttor utan bedöms ingå i dessa.

6.4 RevisorerIntervjuer: Öhrlings Price Waterhouse Coopers, Umeå och Stockholm

Arbetet med årsredovisningar innehåller flera moment, och det är inte säkert att en revisionsbyrå handlägger alla. Större företag har ofta interna resurser för att upprätta bokslut, årsredovisning och deklaration, medan mindre företag i högre grad tar hjälp även för dessa moment.

Tiden det tar att genomföra en revision är individuell för varje företag. Om det redan finns en underskriven årsredovisning ligger tidsåtgången på 30 min till några timmar. Tidsåtgången för tre fjärdedelar av alla bolag ligger på 5–15 timmar. För återstående bolag kan revisionstiden ligga på 20–700 timmar. De viktigaste faktorerna som påverkar tidsåtgången är företagets storlek och branschtillhörighet.

Av de två revisorer som har intervjuats, ser den ene inte några större tidsbesparing-ar i något av de arbetsmoment inom revisionshanteringen som påverkas av XBRL. Orsaken är att så mycket av informationen redan är digitaliserad i SIE-format, varigenom den kan behandlas på ett rutinmässigt sätt i revisionsbyråns egna da-torprogram. Respondenten uppger i detta fall att han är väl informerad om XBRL

��


men saknar personlig erfarenhet, varför det ändå kan vara svårt att se hur XBRL skulle kunna påverka det egna arbetet.

Den andra revisorn bedömer inte heller att XBRL kommer att innebära någon av-sevärd tidsbesparing i momenten stansning (som knappast längre finns), läsning, tolkning och bearbetning av information tack vare de arbetsrutiner som utvecklats kring SIE-formatet.

Däremot skulle XBRL kunna ge förbättringar i hanteringen av formalia. Arbets-momentet personkontroll mot registreringsbevis skulle kunna sparas in genom att XBRL nyttjar e-legitimation. Detta förutsätter dock att underskriften är kopplad till den undertecknandes position och funktion inom företaget. Till formaliakon-trollen hör även registreringsnummer och balansomslutning. Tidsbesparingen skulle kunna hamna på 5–10 min, motsvarande ca 35–70 kr, per bolag.

En effekt som det är svårt att värdera betydelsen av, är att inlämnaren får direkt respons på att Bolagsverket har tagit emot handlingarna. Idag är det så att många mindre bolag gärna förlitar sig på att revisorn ska ta hand om inlämningen till Bolagsverket. Det är dock fortfarande företaget och inte revisorn som i detta fall får besked om att handlingarna har tagits emot. För revisorn innebär detta en viss osäkerhet, som skulle undanröjas med en direkt kvittens på inlämnandet till revisorn.

Det finns också ett värde i snabbare offentliggöranden, i synnerhet för banker och kreditinstitut för att på ett bättre sätt försäkra sig om att de får betalt för sina fordringar.

6.5 NärmastberördamyndigheterBolagsverketBolagsverket är den myndighet av dem som har intervjuats som pekar på de största nyttorna i sin verksamhet vid övergång till XBRL för ingivning av årsredo-visningen.

Idag postas årsredovisningar i pappersformat till Bolagsverket som öppnar och diarieför handlingarna. Därefter sker manuell granskning, hantering av brister och förelägganden (dvs handlingar som upptäcks innehålla brister skickas tillbaka till bolagen för åtgärder). När handlingarna anses felfria, godkänns och skannas de. Det förekommer dock att brister går igenom de manuella kontrollerna. Med hjälp av de automatiska kontroller i e-räkenskapstjänsten kan de vanligaste bristerna i årsredovisningarna undvikas, vilket stärker förutsättningarna för ökad kvalitet.

Med övergång till XBRL för ingivning av årsredovisningen bedömer Bolagsverket kunna spara 14 årsarbeten per år, motsvarande en kostnad på ca 6,6 mkr avseende årsredovisningshandläggning inklusive hantering av brister och förelägganden. Viss personal behövs för framställning och utveckling av tjänsten.

Kostnaden för extrapersonal, som plockas in vid semestertider och vid toppar, be-döms kunna minska till hälften, det vill säga med ca 400 000 kr/år. Om ordinarie personal minskar, innebär det ett relativt större behov av extra resurser exempelvis under sommaren.

Hanteringen av avgifter i samband med försent inkomna årsredovisningar kos-tar årligen ca 8 mkr för Bolagsverket. Detta inkluderar personal, papper, porto, system, drift och inkasso. Runt 10 procent av alla förelägganden leder till förse-ningsavgifter. Många av dem som får förseningsavgift är sådana företag som inte

��


kommer in med handlingar över huvud taget. Dessa bedöms inte påverkas av XBRL eller möjligheten till elektronisk ingivning av årsredovisningen.

Det förekommer idag att företag postar sina handlingar till Bolagsverket, men att dessa på grund av brister i postgången inte kommer in i tid. Med elektronisk ingivning går det att med säkerhet veta att årsredovisningen kommit Bolagsverket tillhanda. Uppskattad besparing avseende förseningsavgiftshanteringen till följd av XBRL är 1 miljon kr per år.

Alla årsredovisningar för aktiebolag som lämnats in i pappersform skannas efter granskning och godkännande. Den totala kostnaden för skanningen är ca 3 mkr per år. Besparingen vid ett scenario där huvuddelen av årsredovisningarna lämnas in elektroniskt bedöms till 2,25 – 3 mkr/år.

Bolagsverkets kundtjänst besvarar idag frågor avseende årsredovisningar, som potentiellt skulle kunna undvikas med XBRL. Det handlar bland annat om frå-gor avseende huruvida årsredovisningen kommit in, uppläsningar av siffror och uppgifter ur årsredovisningar samt förfrågningar om brister och förelägganden. Besparingen för kundtjänst bedöms bli 0,7 manår (ca 30 procent) motsvarande ca 300 000 kr/år.

XBRL skulle även underlätta Bolagsverkets försäljning av företagsinformation via näringslivsregistret genom att frigöra resurser för andra uppgifter. Det skulle även möjliggöra för produktutveckling. Om hundra procent lämnar in elektroniskt kan man spara 2 årsarbeten fullt ut. Om femtio procent nyttjar elektroniskt ingivning innebär det besparing av 1 årsarbete. Besparing avseende försäljning kan därmed bli 0,5–1 mkr/år.

Kostnaden för arkivering av papper kan minska i och med att årsredovisningarna istället lagras elektroniskt i XBRL. Bolagsverkets arkiveringskostnad för årsredovis-ningar som kommer in i pappersformat kostar 60 kr per hyllmeter och år. Upp-skattningsvis blir det 300 hyllmeter med årsredovisningar varje år. Totalkostnaden blir 18 000 kr/år. I ett längre perspektiv kan det ge betydande besparingar för Bolagsverket, eftersom lagringsvolymen ackumuleras för varje år.

Total besparing för Bolagsverket beräknas till 11–12,5 mkr per år (motsvarande 50–60 procent av hanteringen för handläggning, skanning, kundtjänstärenden och försäljning av årsredovisningar på Bolagsverket).

FinansinspektionenDen egna verksamheten är utformad så att Finansinspektionen i princip får in all finansiell information i digital form via egna elektroniska blanketter. Dessa är utformade så att de i viss mån tillhandahåller automatiska självkontroller, och de fungerar i stort tillfredsställande. Dock kan det förekomma att ett företags verk-samhet inte går att passa in i formen för den elektroniska blanketten, vilket är problematiskt. Störst problem för kreditinstituten utgör de så kallade kapitaltäck-ningsrapporterna på grund av deras stora komplexitet.

Med ett väl utbyggt digitaliserat informationsflöde, är Finansinspektionen av den uppfattningen att XBRL inte skulle kunna skapa något större mervärde i dess egen verksamhet. Nyttorna finns i stället ute hos företagen och i ett internationellt perspektiv.

Möjligen skulle XBRL kunna innebära att företagen kan använda sin egen pro-gramvara för att kommunicera med Finansinspektionens blanketter, varigenom

��


risken för felstansning skulle minska varigenom informationens kvalitet skulle höjas. En snabbare inlämning av data skulle också möjligen kunna medföra att Finansinspektionens kapitaltäckningskrav på bolagen skulle kunna sänkas.

Inom ramen för den koordinering av tillsynskontroll över bankerna i Europa som utförs inom CEBS (Committee of European Banking Supervisors), finns det en del nyttor i att få tillstånd en gemensam XBRL-policy inom EU. Genom att kunna uppfylla sin rapporteringsskyldighet genom en enhetlig IT-standard, skulle kost-naderna för gränsöverskridande finansiella företagsgrupperingar kunna minska, liksom även kostnader för administration och implementering. För myndighe-terna skulle det även finnas en samhällsnytta i kostnadseffektivisering och bättre möjligheter att kommunicera med myndigheter i andra EU-länder.

SCBSCB:s hantering av finansiella data kan översiktligt delas in i följande arbetsområ-den:

• 5–6 årsarbetskrafter för årsredovisningar eller likvärdig information, det vill säga tryckt information i pappersformat (ex nettoomsättning)

• 5–7 årsarbetskrafter för bokslutsinformation avseende kontoplaner över års-saldon (ex nettoomsättning nedbruten på flera konton)

• Runt 40 årsarbetskrafter för övrig finansiell information såsom månadsredovis-ningar

Uppskattningsvis kan en tredjedel av årsarbetskraften för de två första arbetsområ-dena ovan sparas in som en följd av kodning med XBRL. Det är möjligt att vissa besparingar även skulle göras inom det sista arbetsområdet, hantering av övrig finansiell information. Detta förutsätter dock en mycket detaljerad XBRL-taxo-nomi, och SCB har inte uppfattat att det går att nå en sådan hög finhetsgrad som det här är fråga om.

Om SCB skulle kunna ladda ner och läsa XBRL-kodad information direkt, skulle den kvalitetsgranskning som idag görs på SCB av Skatteverkets uppgifter inte be-höva vara lika omfattande. Med en högre datakvalitet skulle ytterligare två tjänster kunna sparas in utöver vad som har nämnts ovan. I denna uppgift ingår även den besparing av en tredjedels tjänst som idag används till kvalitetskontrollen av SCBs egna blanketter. De fel som idag förekommer på SCB:s egna blanketter uppgår till mindre än en promille.

SCB uppfattar att den stora samhällsekonomiska vinsten för egen del ligger i att det i framtiden borde kunna ta in data från Bolagsverket i stället för från Skat-teverket som idag. Data från Bolagsverket är mer detaljerade och skulle kunna erhållas tidigare. I dagsläget kommer data från Skatteverket först i september. Det betyder att den stora bulken av årsredovisningar kommer SCB tillhanda först nio månader efter redovisningsperiodens slut. Med tanke på den fördröjning av deklarationsinlämning som kan uppstå för företag med brutet räkenskapsår, kan informationen vara upp till ett och ett halvt år gammal innan den når SCB. Med snabbare flöden skulle en ökad kvalité i form av färskare data och möjligen också en högre detaljeringsgrad kunna uppnås. Detta borde ha ett stort samhällseko-nomiskt värde, även om det för SCB:s del inte skulle innebära någon egentlig kostnadsbesparing i hanteringen.

��


SkatteverketFör Skatteverkets vidkommande lämnas företagens årsredovisning in på dess egna formulär, antingen i pappersformat eller digitalt. Även om den digitala årsredovisningen även kan signeras digitalt, måste den med nuvarande lagstiftning kompletteras med en fysisk underskrift. Tidigast 2009 kommer det räcka med enbart digital underskrift.

Generellt är det mellanstora bolag som lämnar in deklarationen elektroniskt. De största och minsta företagen är mer benägna att lämna pappersdeklarationer. Även vilande bolag lämnar främst pappersdeklarationer. Sammanlagt 28 procent av alla företagsde-klarationer är i pappersformat. Arbetet med att skanna in dessa och tolka dem digitalt köps in utifrån. Skatteverkets återstående hantering av företagens pappersdeklarationer uppskattas till 3 årsarbetskrafter. Detta avser manuell hantering i form av beredning av deklarationer inför skanning, rättning av feltolkade fält samt aktualitetshantering då mer än en årsredovisning per företag inkommer till myndigheten. Skatteverket tror inte att andelen pappersdeklarationer kommer att minska, bara för att XBRL införs som en bakomliggande kodstandard för finansiell information.

Feltolkning och tidigare felaktigt manuellt registrerade årsbokslut måste rättas i efter-hand. Hittillsvarande felfrekvens har legat kring 5 procent. Med maskinell tolkning är förhoppningen att felfrekvensen skall sjunka till 2 procent. Varje felaktigt registrerad deklaration tar i genomsnitt två minuter extra i anspråk. Under förutsättning att XBRL minskar felfrekvensen till 0 procent skulle samhällsvinsten per år motsvara:

• Pappersdeklarationer (28 % av 300 000) x förväntad felfrekvens av digital tolkning (2–5 %) x tid för rättning (2 min) = 56–140 h

• Del av månadsarbetstid (56/160 – 140/160) x månadslön inkl omkostnader (35 000 kr) = 12 000 – 30 000 kr/år

I vidareförädlad form används insamlad information för statistiska bearbetningar och utskick till SCB, riksdag och regering. Förfrågningarna från SCB är av rutinartad ka-raktär, varigenom dessa processer har kunnat standardiseras och automatiseras. Övriga förfrågningar är oftast mer komplexa och kräver ofta en hel del manuell bearbetning. Motsvarande en årsarbetskraft används för Skatteverkets statistikbearbetning idag; med XBRL borde den kunna minska ner till en halvtid.

Deklarationsgranskare granskar den skattemässiga aspekten på deklarationerna. Deras arbete lär inte påverkas i någon större utsträckning av XBRL. Dessutom finns det skat-terevisorer. Dessa kommer förmodligen ha större nytta av XBRL, men det är osäkert med hur mycket.

Idag kan det dröja upp till 14 månader efter bokföringsårets slut till dess att företaget lämnar in sin årsdeklaration. Skatteverkets uppfattning är att skatteperioden borde följa bokslutsperioden mycket närmare kalendermässigt. Detta är dock främst en lagänd-ringsfråga, varför ett bredare användande av XBRL för Skatteverkets del inte ändrar sakläget.

VervaVervas är en stödjande myndighet för andra myndigheter, landsting och kommuner. Som tidigare nämnts hjälper Verva bland annat till med standarder för e-legitimation, e-förvaltning och myndigheternas verksamhetsrapportering. Verva har ingen egen upp-fattning om storleken på de samhällsnyttor som uppstår hos myndigheter och enskilda aktörer vid införande av en specifik e-tjänst och har därför inte kunnat lämna några uppgifter om samhällsnyttor kopplat till XBRL i denna rapport.

�0


6.6 Affärs-ochkreditupplysningsföretagIntervjuade företag: Upplysningscentralen och Bisnode

BesparingisambandmeddigitaliseringavårsredovisningdataIdag hämtar affärs- och kreditupplysningsföretagen dagligen en CD eller fil från Bolagsverket med godkända årsredovisningar. Företagen importerar den i en syste-mapplikation, så att de kan se vad som ingår i CD:n. Materialet delas ut till hand-läggare, vilka manuellt skriver in informationen från de inskannade pdf-filerna till digitalt format. Det manuella arbetet med att registrera in årsredovisningsinfor-mation digitalt bedrivs i ett samarbete mellan Upplysningscentralen, UC, Bisnode och ett antal andra företag i branschen. För att hantera den totala volymen av ca 300 000 årsredovisningar vilka registreras digitalt av de intervjuade aktörerna tillsammans med några andra aktörer i branschen, krävs 20–25 helårsarbeten. De intervjuade företagen ser att det finns en väsentlig besparingspotential i detta. Om de skulle erhålla materialet i digital form behövs ingen tid för registrering. Den to-tala besparingspotentialen för detta arbetsmoment för samtliga företag involverade i processen beräknas till 10–12 mkr.

I samarbetet bestämmer man vilka poster i årsredovisningarna som ska digitalise-ras, då varje post som ska digitaliseras manuellt innebär ett omfattande arbete.

BättrejämförbarhetAtt bättre kunna jämföra data är en viktig poäng med XBRL. Att en term betyder samma sak för alla bolag innebär att det blir enhetligt och läsbart på ett annat sätt. Idag har man på affärs- och kreditupplysningsföretagen problem med att tolka data. XBRL skulle härvid kunna leda till en mindre mängd feltolkningar.

KortareledtiderEtt av de intervjuade affärs- och kreditupplysningsföretagen räknar med att tjäna minst en veckas ledtid i genomsnitt från det att företagen skickat in årsredovis-ningen till Bolagsverket till det att Bisnode har informationen klar i sina tjänster. Idag finns exempel på att det kan ta 64 dagar från ett företags bolagsstämma tills att kreditupplysningsföretaget har informationen i sina tjänster, varav 39 dagar till att årsredovisningen kommit till Bolagsverket. 64 dagar är ovanligt lång tid, men 30 dagar är inte ovanligt idag.

Att XBRL och e-räkenskapstjänsten kan bidra till kortare ledtider till att årsredo-visningen blir godkänd av Bolagsverket ser man som en klar nytta. Företagen lever på att tillgängliggöra information. Det ligger också i företagens intresse att kunna korta ledtiderna. Den stora vinsten när det gäller kortade ledtider är på företagens sida. XBRL innebär att kreditbedömningar i realtid kan bli möjligt. Kreditbe-dömningar i realtid förutsätter att XBRL genomförs tidigare i kedjan i företagens ekonomisystem. Idag förekommer det att företag ringer till affärs- och kreditupp-lysningsföretagen för att påskynda rating för att de ska vara med i upphandlingar etc. Även om det ligger i många företags intresse att årsredovisningen snabbt ska bli klar och därmed få färska nyckeltal och färsk rating så kan en del företag ha intresse av att dröja så länge som möjligt. Därför kan man inte förlita sig på att kortare ledtid ska vara ett styrande skäl för företagen att nyttja XBRL.

Med årsredovisningar i XBRL skulle affärs- och kreditupplysningsföretagen kunna

�1


erbjuda färskare information jämfört med idag. Färsk information är en viktig faktor för deras verksamhet. Utöver årsredovisningsinformation plockar man även in betalningsanmärkningar etc som underlag för kreditupplysning. Sådant rör sig i realtid. Årsredovisningen är fortfarande historisk information.

KvalitetsförbättringarLäsbarheten av årsredovisningar uppfattas idag som dålig. Felsummeringar är ganska vanligt förekommande. Ibland saknas sidor i årsredovisningen. Första sidan kan tillhöra ett bolag medan resten av dokumentet tillhör ett annat. Dagens brister gör att det är svårt att hantera informationen. Ytterst drabbar detta företag, när t ex årsredovisningen inte summerar rätt kan affärs- och kreditupplysnings-företagen inte ge rating. Det är idag ca 800 årsredovisningar av totalt 300 000 årsredovisningar per år som inte summerar rätt, vilket innebär att kreditratingen för dessa bolag släcks. Det kan få svåra konsekvenser för företagen om t ex en fel-summering gör att det inte får rating och företagen därmed inte medges krediter eller missar upphandlingar.

Om företag nyttjar Bolagsverkets e-räkenskapstjänst minimeras detta problem genom de automatiska kontroller som finns i tjänsten.

Idag är kontroller av årsredovisningar rudimentära. Bolagsverket har ett viktigt uppdrag att skapa förutsättningar för korrekt årsredovisningsinformation. Af-färs- och kreditupplysningsföretagen är positiva till att Bolagsverket har tagit på sig detta uppdrag. I Norge är det ganska stor del av årsredovisningarna som lämnas in elektroniskt i XML-format (ej XBRL). I Norge har man dock problem med kvaliteten i de elektroniskt inlämnade årsredovisningarna. I Norge saknas kontroller, vilket gjort att man idag tvingas lägga ännu mer tid på att kontrollera och rätta felaktigheter. XBRL skapar möjligheter för bättre kontroll. Mindre fel förutsätter kontroller (logiska och formella). Kontrollerna är en jätteviktig del av e-räkenskapstjänsten.

I och med att det är 100 poster som hos affärs- och kreditupplysningsföretagen registreras manuellt från varje årsredovisning så blir det en del felinknappningar. Ungefär på 10 procent av årsredovisningarna görs någon form av fel, även om det är sällan det påverkar någon kredit. Bilden med felinknappningar bedöms se ganska lika ut för de företag som hanterar underlagsdata. Även i detta led skapar XBRL förutsättningar för bättre kvalitet. Ju färre konverteringar och manuella omknappningar, desto bättre kvalitet.

MöjlighetertillaffärsutvecklingEn annan utvecklingsmöjlighet kopplad till XBRL och elektronisk ingivning av årsredovisningar är att det skapar möjligheter för att visa många fler poster och därmed kunna klara fler specialleveranser till kunder. Idag digitaliseras 100 poster från årsredovisningarna. XBRL taxonomin innehåller 1000 poster. Idag är det ett mycket tidskrävande arbete om någon vill ha något annat än de poster som är digitaliserade. I ett exempel från senaste året tog det 160 h att ta fram eller registrera den specialpost som kunden var intresserad av. Om informationen hade funnits via XBRL skulle samma uppdrag programmeringsmässigt gått att klara på 4 h, och därmed givit ca 95 procent besparing av arbetstiden. Det finns också fler fall där kunden dragit sig ur då det visat sig för kostsamt. Ett sådant exempel är sjuktalen, som ej registreras digitalt i samarbetet mellan affärs- och kreditupp-lysningsföretagen idag. Affärs- och kreditupplysningsföretag får ett antal sådana här förfrågningar varje år, men kan inte säga hur många det rör sig om, då flera

��


förmodligen stannar i säljkanalerna. När det börjar röra sig om en miljon för en post, som borde kosta runt 100 000 kr, kan det bli svårt för en kund att bära kost-naden.

Möjligheter för intressenter på markanden att kunna köpa en större bredd av önskad information till ett betydligt lägre pris är också en betydande nytta med årsredovisningar i XBRL-format.

InternationelltperspektivEn annan viktig aspekt för affärs- och kreditupplysningsföretag är det interna-tionella perspektivet. Om XBRL får genomslag internationellt kommer man att kunna göra lokala bedömningar baserat på information från andra länder. Om man vill ha en svensk upplysning på annat språk, så går det också enkelt att ordna genom att XBRL är en global standard.

6.7 BankerIntervjuade företag: Swedbank, SEB och Handelsbanken.

Kreditprövning

NyttaisambandmeddigitaliseringochanalysavfinansiellinformationfrånlåntagareKunderna rapporterar in finansiell information kvartalsvis och årsvis. Detta omfattar runt 95 procent av bankens affärskunder och är i enlighet med bankens interna instruktioner och med Basel II-direktiven. Företagskrediterna omprövas åtminstone en gång per år.

Vid utökad kreditprövning begär banken in så färska siffror som möjligt – senaste kvartals- eller årsrapport, resultat- och balansräkning, budget och prognos.

De intervjuade bankernas företagskreditverksamheter är uppdelade på olika sätt. En av de intervjuade bankernas kreditverksamhet är uppdelad på retail banking och merchant banking. För RB (krediter upp till 5 mkr) köper banken in digita-liserade data från UC. MB-företag (krediter över 5 mkr) lämnar in sin finansiella information på papper eller i pdf-format. Bankens analytiker måste här själva digi-talisera informationen. Det finns förmodligen 200 analytiker och account mana-gers på banken som arbetar med storföretag. Av deras arbetstid går kanske hälften till analys och digitalisering av information. Uppskattningsvis kan det ta minst en halv dag per företagskund och år för att digitalisera informationen = ca 480 kr/h *6 h= ca 2 900 kr per större företagskund (krediter över 5 mkr).

Även på den andra intervjuade banken krävs delvis manuell hantering av finansiell information avseende företagskunderna. Detta i form av att man matar in siff-rorna för hand. Banken tar alltid in årsredovisningsinformation från sina före-tagskunder, antingen får de en kopia av den i handen, eller också samlar de in den när den registrerats av Bolagsverket. Det tar ca 10 minuter att knappa in uppgif-terna manuellt från en årsredovisning. Tidigare fick man mata in mer för hand, idag kan man få upp en del uppgifter automatiskt. Hur mycket underlag man bearbetar kan bero på storleken på företaget eller krediten. Banken kan behöva komplettera med mer information för större bolag eller krediter. Företagskredi-terna prövas i genomsnitt kanske 1,5 gånger per år. Beräknad besparing avseende manuell inmatning av finansiell data för företagskunderna: 480 kr/h * (1/6) h * 1,5 ggr/år = 120 kr/per företagskund och år.

��


FärskareinformationgerminskadkreditriskBanken tar in årsbokslutet efter det att den godkänts av Bolagsverket. Detta innebär en fördröjning på 3–6 månader räknat från räkenskapsårets slut, om detta sammanfaller med kalenderåret. Åldern på övrig information som banken begär in (kvartalsrapporter, etc.) ligger på 1–2 mån.

För banken skulle det innebära stora vinster om uppgifterna var färskare. Det skulle bland annat ha en gynnsam påverkan på kreditrisken, varigenom banken på sikt skulle kunna hålla sig med mindre säkerheter i enlighet med regelverket än vad som är fallet i dag. Det är dock svårt att kvantifiera detta i monetära termer.

Båda bankerna ser klart positivt på att XBRL möjliggör förkortade ledtider. Ju snabbare de får in siffrorna, desto bättre. Ibland får banken in årsredovisningar med ett halvårs eftersläpning och det upplevs som lång tid. Banken har sina hållti-der. Om de får in årsredovisningarna sent kan det bli en förskjuten process.

KvalitetsvinsterSom i allt arbete finns det en risk med att den finansiella informationen från före-tagen läggs in för hand hos banken eller UC. I ett värsta tänkbart scenario kanske ett företag bli utan lån trots att det uppfyller alla kriterier. På grund av bristande likviditet går företaget omkull och banken gör kreditförluster för tidigare utgivna krediter. Det är dock svårt att kvantifiera värdet av en högre kvalitet på företagens finansiella data i monetära termer.

Färskare och mer tillförlitliga data innebär alltid fördelar. Härigenom ökar möjlig-heten att banken upptäcker varningssignaler och kan vidta åtgärder. Därigenom ställs lägre kapitalkrav på banken.

PotentiellanyttorkopplattillstandardiseratformatAktiebolagens årsredovisningar upplevs vara godtagbart standardiserade redan idag, så bankerna upplever inga större problem med aktiebolagen i detta avseende. Däremot kan det vara problematiskt när de gäller andra företagsformer, exempel-vis enskilda firmor. Där skulle ökad standardisering kunna underlätta för banken.

Myndighetsrapportering

IngastörrevinsterisambandmedinrapporteringsprocessenBankerna rapporterar en stor bredd av information till myndigheterna, Finansin-spektionen (FI) och Statistiska Centralbyrån (SCB).

Rapporteringen innehåller balansräkningsinformation, tillgångar och skulder upp-delat på olika dimensioner, kapitaltäckningsrapporter (Basel II) och betalningsba-lansrapporter, vilka visar flödet av pengar ut och in ur landet. Rapporteringen sker månadsvis, kvartalsvis och årsvis. Några rapporter görs per tertial.

Bankernas myndighetsrapporteringen sker övervägande via textfiler (elektroniskt). De har byggt upp egna system med maskinell filöverföring till SCB och FI. De som arbetar med rapporteringen hämtar informationen från centrala databaser och justerar för eventuella fel. En textfil skapas i det egna systemet vilket sedan kan överföras till FI:s system. I princip har bankerna samma rapporteringsprocess till SCB, antingen med helt automatisk filöverföring eller genom att de läser in filer till SCB:s system.

I och med att bankerna har byggt upp ett maskinellt system för att föra över textfil er till Finansinspektionen, ser de ingen större vinst med inrapportering via XBRL. Den övervägande delen av informationen till rapporterna finns i bankernas

��


datalagring. Det mesta arbetet handlar om att stämma av datainformationen, att kontrollera att det är felfritt. Själva inrapporteringen till myndigheterna är i hög grad automatiserad.

PotentiellnyttakopplattillpedagogiskakontrollerisambandmedrapporteringKontroller i samband med inrapporteringen ser banken som viktiga och kontroller måste finnas oavsett system. Det finns idag i SCB:s och FI:s system. De är dock inte alltid så pedagogiska. Möjligen skulle det vara en nytta med XBRL om det systemet skulle ha bättre, mer pedagogiska kontroller.

NyttorförenatmedbättresamordningmellanmyndigheterBankerna drabbas idag av vissa inslag av dubbelrapportering till myndigheterna och anser att det vore bra om dessa kunde samordna sig. Det finns till exempel rapporter till SCB som innehåller i princip samma saker. Uppskattningsvis skulle banken kunna spara 1 dag per kvartal om den slapp dubbelrapporteringen. Detta motsvarar en arbetskostnad på ca 4*8*430kr=ca 14 kkr per år för bankens enhet för myndighetsrapportering.

XBRLibakomliggandesystemEftersom bankerna redan har ett fördefinierat format i vilket de levererar till myndigheterna, menar en av de intervjuade bankerna att nyttorna uppstår först om man får XBRL i de bakomliggande systemen. Banken menar att det säkert vore en stor fördel om all information kunde samlas i ett och samma system. Den stora fördelen med XBRL upplevs ligga i en entydig definition och i om informa-tionsstandarden kunde definieras en gång för alla. Problemet är att det vore väldigt kostsamt att anpassa systemen.

Bankerna har idag flera hundra olika system. Idag kan man uppleva vissa problem med datakvaliteten. Det blir svårare att ha kontroll på avtal, produkter etc med olika system. En gemensam standard skulle underlätta. Banken har emellertid kommit långt med att integrera systemen. Marginalnyttan med att införa XBRL är lägre då man har en väl integrerad systemflora där nästan allt idag sker med au-tomatik, jämfört med om man skulle bygga upp systemet från början. Det är svårt att kvantifiera nyttan för banken med en entydig standard, men nyttan bedöms inte överväga kostnaden med att anpassa systemen till XBRL, eftersom banken har kommit så långt när det gäller systemintegration.

BetänkligheterkringnyttellerXBRLanpassatsystemförmyn-dighetsrapportering

Kostnaden för att byta till XBRL-anpassade system anses som mycket stor av ban-kerna. På ett möte på bankföreningen tidigare i år meddelade FI att man såg svagt intresse från branschen och problem med underhåll av taxonomin.

��


6.8 FinansmarknadsaktörerIntervjuföretag: Danska AP-fonden, med tidigare erfarenheter från Alfred Berg fondkommission och Goldman Sachs Investment Bank.

ÖversiktligmarknadsöversiktUngefär hälften av aktörerna på aktiemarknaden är specialister (analytiker på vissa sektorer eller bolag) och ungefär hälften generalister (investerare). Uppskattningsvis handlar det om ett par tusen personer i Sverige, varav 1 000 front-line professionals, med hög utbildning och stort eget ansvar.

På den privata marknaden finns en stor mängd av små företag med en till tre anställ-da. En grov uppskattning är att det totalt handlar om upp till 200 individer i Sverige som arbetar med analys i riskkapitalbolag.

ÖkadstandardiseringochtransparensförprivataaktiebolagInvesterare eller analytiker kan idag ha svårt att jämföra företags resultat i förhållande till konkurrenter då data ofta rapporteras på olika sätt och i olika format. Detta gäller särskilt för privata bolag, som har haft mindre press att skapa enhetlighet och finan-siell lättillgänglig redovisning.

Det finns idag vissa bolag, som är minimalistiska i sin rapportering med låg transpa-rens. XBRL kan bidra till ökad mot användbarhet och harmonisering.

PotentielltlägrepriserochdärmedtillgänglighetavinformationstjänsterBehovet eller nyttan med finansiell information i XBRL beror på vilken roll aktören har inom finansvärlden. Som investerare, med ett relativt stort antal aktier, är man ofta inte extremt detaljerad. Investerare följer de kvartalsrapporter för aktier som är av intresse, men gör i allmänhet ingen djupare egen analys eller uppföljning på bolagen. Nyhetsbyrån Bloomberg är en utmärkt tjänst för det syftet. I stort sett alla profes-sionella investerare i Sverige använder Bloombergs eller Reuters informationstjänster, som är mycket väl utformade efter behovet. Det är viktigt att den finansiella informa-tionen kopplas till nyhetsflödet på det sätt som sker i dessa tjänster.

Nackdelen med Bloomberg och Reuters informationstjänster är att de är extremt dyra och förutsätter kontinuerlig användning. Det handlar om sexsiffriga belopp per användare och år. Att Bloombergs tjänster är så dyra innebär att de blir mindre till-gängliga. Med XBRL kan kostnaden för dessa och andra informationsbyråers tjänster komma att minska, till fördel för nyttjare av tjänsterna.

Investerare handlar i realtid. Detta gör att investerare är mer intresserade av delårsrap-porter, som innehåller den färskaste informationen, än av årsredovisningen vilken ofta kommer senare.

PotentiellnyttaviduppbyggnadavanalysmodellerEn sektoranalys kan innehålla ett tiotal företagsmodeller. Under ett uppbyggnadsår för en sektoranalys tar det 30–40 procent av arbetstiden att mata in grunddata för en hel sektoranalysmodell. I detta modelluppbyggnadsskede använder man sig av årsredovis-ningsdata för ett antal år tillbaka för bolagen i sektorn, och kan därmed spara en hel del tid om man smidigt kan importera årsredovisningsdata till rätt ställe i modellen

��


istället för att behöva mata in data manuellt. Som en tumregel görs detta grundarbete minst två gånger på tio år. Detta innebär att det handlar om 60–80 procent av en årsarbetstid fördelat på en 10 års period = ca 6–8 procent av arbetstiden per år. Potentiell besparing per år avseende uppbyggnad av analysmodeller: 822 000*(0,06–0,08) = 50 000–65 000 kr per analytiker och år.

SnabbareuppdateringavanalysmodellerSom analytiker har man ofta en egen databas, både med kvartals- och helårsdata, med all tänkbar information för sektorer och ingående bolag. Analytiker behöver inte den realtids-information som stödsystemen Reuter och Bloomberg erbjuder. I analytikerrollen är man snarare extremt detaljerad och vill själv veta exakta definitioner, varför det är av större vikt att få god tillgång till rådata. Analytiker, som ofta kanske har 10 bolag som de analyserar, är extremt måna om kontroll av detaljerna, då detaljerna i redovisningen kan vara avgörande.

En stor del av arbetet som analytiker går ut på att samla och mata in data i modellen. Ge-nerellt, när man löpande uppdaterar modellen, kan man spara 10–20 procent om det gick att automatisera arbetet. Ca 10 procent vid smidigare inmatning av data och ca 10 procent till om även analystiden kan minskas. Arbetet i samband med uppdateringar av modellen är idag mycket stressigt och arbetskrävande. Potentiell besparing: 822 000 * (0,1–0,2) = 80 000-165 000 kr per analytiker och år.

Riskkapitalbolag är mer intresserade av privata bolag och årsredovisningar. Riskkapitalbo-lagens analytiker vill göra jobbet själva och inte använda informationsbyråernas halvanaly-serade material. Många vill ha egen råmaterialkontroll. Förutsatt att riskkapitalanalytikerna får egen rådatakontroll med årsredovisningar i XBRL, kan de potentiellt dra nytta av dess intelligentare och mer lättbearbetade format.

BättrefungerandemarknadOm hanteringstiden kunde minskas väsentligt och analysen underlättas, så skulle också en annan nytta uppstå i form av den kommersiella tidsbesparingen. Marknadens aktörer kan därigenom snabbare komma till slutsats om vad informationen innebär, vilket kan göra marknaden mer effektiv. Genom att tillägna sig information snabbare skulle volatiliteten på aktiemarknaden kunna minska.

KortareledtiderförårsredovisningenOm årsredovisningarna blev klara i mars skulle de bli ett mer relevant dokument för aktie-markanden. Aktiemarknadens aktörer uppfattar den idag mer som ett formellt historiskt dokument. Visserligen hämtas årsredovisningarna in, men eftersom de vanligtvis kommer in långt efter den första kvartalsrapporten för efterföljande räkenskapsår är det få som läser den.

BetänkligheterochförutsättningarEn viktig aspekt, som kan vara ett problem när det gäller aktiemarknadsanalytikers potenti-ella nytta av XBRL, är att denna grupp är mycket noga med detaljer i den finansiella infor-mationen. Många vill ha fullständig kontroll på de finansiella siffrorna och definitionerna. Helst vill man kunna använda sin egen definition. Exempelvis behandlas reserveringar olika av olika bolag. Med en standardmall ser analytikerna en risk i att de skulle tappa överblicken på denna typ av detaljer.

Vidare förutsätter denna nytta att även publika bolags årsredovisningar finns i XBRL. När det gäller löpande uppdatering av analysmodeller behöver även delårsrapporter kunna nytt-jas. Användarevänlighet och driftsäkerhet är också centralt för nyttan.

��

7 Kvantifieringsansatser för aktörer i Sverige

7. Kvantifieringsansatser för aktöreriSverige

Intervjuade organisationers skattningar räknas upp till nationell nivå baserat på marknadsanalys av antal sysselsatta och branschtillhörighet.

Nedan specificeras nyttorna för respektive användarkategori:

• Aktiebolag: SME:s resp större företag • Hantering av årsredovisningar: redovisningskonsulter och revisorer• Närmast berörda myndigheter: Bolagsverket, Skatteverket, SCB och Finansin-

spektionen• Slutanvändare av ekonomisk information: affärs- och kreditupplysnings-

företag, banker och aktiemarknadsaktörerVissa nyttor kan vara överlappande för användarkategorierna. Exempelvis kan nyttor i form av minskade hanteringskostnader vid upprättande och underskrift av årsredovisning uppstå antingen hos ekonomi- eller redovisningsbyrån eller direkt hos företaget, beroende på hos vilken aktör som detta arbete utförs. Därför kan i sådana fall vissa användarkategorier komma att redovisas gemensamt.

27%68 000

50%126 000

12%31 000

9%24 000

Antal företag per storleksklassStatistikkälla: SCB (2006)Totalt ca 300 000 aktiebolag i Sverige

1%3 000

0,5%1 000

0,5%1 000

Antal anställda01-45-910-4950-99100-199200-

��


7.1 SmåochmedelstoraföretagDe identifierade nyttorna för det mindre eller medelstora aktiebolaget, som i intervjustudien visat sig vara likartade, räknas upp utifrån 250 000 K2-företag i Sverige.

7.2 StoraföretagVid beräkning av nyttor för de större bolagen räknas här med 3 500 större aktie-bolag i Sverige, dvs motsvarande K3-företagen enligt avsnitt 5.3.

Båda de större företagen ser potential för tidsbesparingar kopplat till den externa myndighetsrapporteringen. Ett av de intervjuade större företagen pekade även på potentiella nyttor med XBRL kopplat till koncernintern analys och konkurrent-analys, medan det andra företaget var mer tveksamma till nyttor i samband med dessa arbetsmoment.

7.3 RedovisningskonsulterDe av redovisningskonsulterna beskrivna nyttorna uppkommer antingen i bolaget eller hos Ekonomibyrån som hjälper bolaget med hanteringen. I de fall de upp-står hos redovisningsbyrån bör de i slutändan komma företagen till gagn genom lägre priser alternativt bättre rådgivning. De av redovisningskonsulterna beskrivna nyttorna med XBRL läggs därmed inte till företagens nyttor utan bedöms ingå i dessa.

7.4 RevisorerEnligt uppskattningar baserade på uppgifter från SCB och Revisorsnämnden, finns det runt 1 000 revisionsföretag eller -bolag i Sverige. Cirka 4 100 revisorer är godkända eller auktoriserade, och uppskattningsvis återfinns drygt hälften av dessa hos något av de fyra stora revisionsbolagen, Deloitte, Ernst & Young, KPMG eller Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Den kvantifiering som har gjorts innebär att 5–10 minuter per kontrollerat före-tag (253 500 st) kan sparas in på formaliakontroll. Detta motsvarar en besparing på sammantaget 21 000 till 42 000 timmar, eller ca 9–18 mkr per år.

7.5 MyndigheterNyttorna som redovisas i tabell 7.10:1–2 är en summering av nyttorna för de fem närmast berörda myndigheterna när det gäller aktiebolagens rapportering av årsre-dovisningsinformation.

7.6 Affärs-ochkreditupplysningsföretagDet manuella arbetet med att registrera in årsredovisningsinformation digitalt bedrivs i samarbete mellan ett antal affärs- och kreditupplysningsföretag på den svenska marknaden. Den totala besparingspotentialen för detta arbetsmoment för samtliga företag som är involverade i digitaliseringen beräknas till 10–12 mkr. Affärs- och kreditupplysningsföretagen ser, utöver denna värderbara nytta även betydande nyttor av XBRL kopplat till bättre kvalitet, jämförbarhet och tillgäng-lighet av finansiella data för svenska aktiebolag.

��

7 Kvantifi eringsansatser för aktörer i Sverige

7.7 BankerBankernas företagskreditanalytiker måste idag digitalisera delar av den fi nansiella informationen från årsredovisnignar och delårsrapporter manuellt. En av de två intervjuade storbankerna lägger idag uppskattningsvis minst en halv dag per större företagskund (krediter över 5 mkr) och år för att digitalisera informationen. Be-räknad arbetskostnad för digitalisering per större företagskund: ca 2 900 kr. Enligt SCB fanns det år 2006 ca 32 300 aktiebolag i Sverige med krediter på över 5 mkr. Om alla banker har motsvarande kostnad för att digitalisera fi nansiell information vid större företagskrediter till aktiebolag innebär det en årlig kostnad på ca 32 300 * 2 900 kr = 93 mnkr per år.

Bankerna i Sverige har emellertid lite olika arbetssätt. Den andra intervjuade storbanken indikerade en digitaliseringskostnad på ca 75 kr per bolag och år. Årsredovisningen används för alla aktiebolag som är kunder, inte enbart vid större krediter. Baserat på uppgifterna från denna storbank blir därmed den potentiella besparingen av att få all årsredovisningsinformation i digitalt format från början avseende K2- och K3-företag i Sverige= (250 000+3 500)*120 kr=ca 30 mkr per år.

Den potentiella besparingen kopplat till om bankerna får den fi nansiella informa-tionen för aktiebolag i digitaliserat format från början med hjälp av XBRL beräk-nas eller bedöms ligga i spannet 30–93 mkr per år.

7.8 FinansmarknadensaktörerIntervjustudien ger vid handen att ungefär hälften av aktörerna på aktiemarkna-den är specialister (analytiker på vissa sektorer eller bolag) och ungefär hälften generalister (investerare). Uppskattningsvis består sektorn i Sverige av ett par tusen personer, varav 1000 front-line professionals, med hög utbildning och stort eget ansvar, vilka bedöms ha potentiell nytta av bättre och smidigare tillgång till fi nansiella data via XBRL.

Uppbyggnad av analysmodeller, potentiell besparing per analytiker: 50–65 kkr per år*ca 500 analytiker i Sverige: 25–35 mkr per år.

Bankverksamhet, totalt ca 50 företag i Sverige (SCB 2006)

Antal anställda01-910-4950-99100-199200-499500-10 000

2 2

11

811

8

5

Antal företag

�0


Löpande uppdatering av analysmodeller: 80–165 kkr per analytiker och år* ca 500 analytiker i Sverige=40–85 mkr per år.

Finansmarknaden ser också betydande med svårvärderade nyttor kopplat till ökad standardisering och transparens för privata aktiebolag, potentiellt lägre priser och därmed tillgänglighet av informationstjänster samt bättre fungerande marknad.

7.9 MiljövinsterElektronisk ingivning av årsredovisningar via webben ger positiva miljöeffekter, med avseende på minskad pappersförbrukning och minskade transporter av års-redovisningar i pappersform. Årsredovisningshandlingarna för svenska aktiebolag motsvarar i storleksordningen 9 miljoner A4-sidor, med en vikt på ca 40 ton per år. Den värderade effekten av minskade utsläpp ligger i storleksordningen några tusentals kronor per år och är därmed marginell i detta sammanhang.

�1


7.10 SammanställningnyttorKvantifieradebruttonyttor/besparingarperaktörochmoment

S:a,mkr/år Andelavsamman-tagnavärderadenyttor

Kr/företagochår

Småochmedelstoraföretag(ca250000AB) 467–1597 78–87% 2065–5960Utskick av årsredovisningen för signering och inskick av årsredovisningen till Bolagsverket. Besparingen varierar beroende på spridningen av de som ska skriva under handlingarna.

215–850 860–3 400

Hantering av förelagda årsredovisningar (98,6 % av totalt ca 25 000 förelagda årsredovisningar per år = 24 650 st per år).

21–85 80–340 (860–3 400 per förelagd årsre-

dovisning)

Besparing papperskopior och porto för försändelser av räkenskapshandlingarna i pappersformat

16–29 65–120

Inrapportering av ekonomisk statistik till Statistiska Centralbyrån, SCB.

215–425 860–1 700

Inrapportering av årsredovisningsinformation till Skattever-ket i samband med bolagsdeklaration (idag rapporteras del-vis samma information till Bolagsverket och Skatteverket).

50–100 200–400

Inrapportering av årsredovisning till Banken. 0–108 0–430Storaföretag/koncerner(ca3500AB) 5–167

(varav 5–15 avser extern myndighets-rapportering,

motsv. värderad nytta för SME företag ovan).

1–8% 1580–43400(varav 1 580– 4 300 avser

extern myndig-hetsrapporte-

ring.

Utskick av årsredovisningen för signering och inskick av årsredovisningen till Bolagsverket. Besparingen varierar beroende på spridningen av de som ska skriva under handlingarna.

4–6 1 290–1 700

Hantering av förelagda årsredovisningar (1,4 % av totalt ca 25 000 förelagda årsredovisningar per år = 350 st per år).

0,5–1 170–340 (1700–3400 per förelagd årsre-

dovisning)Besparing papperskopior och porto för försändelser av räkenskapshandlingarna i pappersformat

0,5 120

Inrapportering av ekonomisk statistik till Statistiska Cen-tralbyrån, SCB.

0–7,5 0–2 150

Konkurrentanalys (förutsatt att kvartalsrapporter anpassas för XBRL)

0–24 0–6 900

Koncerninterna analyser och jämförelser 0–128 0–36 500

Tabell 7.10:1 Kvantifierade bruttonyttor och besparingar per aktör och moment.

��


Kvantifieradebruttonyttor/besparingarperaktörochmoment

S:a,mkr/år Andelavsamman-tagnavärderadenyttor

Kr/företagochår

Revisorer 9–18 1–2% 35–70Kontroll av formalia såsom behörighet att skriva under års-redovisningen, registreringsnummer, balansomslutning.

9–18 35–70

5berördamyndigheteravseendebolagensrapporteringavfinansiellinformation(Bolagsverket,SCB,Skatteverket,Finansinspektionen,Verva)

14–16 1–2%

Manuell hantering av årsredovisningar/årsredovisningsdata, såsom postöppning, diarieföring, kvalitetskontroll, felhante-ring, godkännande, registrering och statistikberedning.

10–11

Kundservice och försäljningsadministration 0,8–1,3Hantering av förseningsavgifter 1Skanning av pappersdokument 2–3Affärs-ochkreditupplysningsbyråer 10–12 1–2%Digitalisering av årsredovisningsdata 10–12Banker 30–93 5%Besparing av att få finansiell information från årsredovis-ningar och delårsrapporter för K2 och K3 företag i digita-liserat format från början – slippa manuell inmatning av data.

30–93

Minskade inslag av dubbelrapportering till SCB. 0–1Finansmarknadsaktörer 0–120 0–6%Potentiellt stora nyttor om årsredovisningar för publika bolag görs tillgängligt i format som smidigt kan laddas ned, lagras och analyseras i analysverktyg. T ex vid insamling och registrering av data i samband med databas-/modellbyg-gande för analys av sektorer/bolag.

0–35

Löpande uppdatering av analysmodeller 0–85Summavärderadenyttor 535–2023

��


Svårvärderbaranyttor,peraktörochmomentSmåochmedelstoraföretag

Snabbare få in räkenskapshandlingarna till Bolagsverket. Med säker-het veta att handlingarna har kommit Bolagsverket tillhanda samt få en snabb respons på att handlingarna är formellt korrekta. Undvika förseningsavgifter.Kortare ledtider till att årsredovisningen blir godkänd, till att företa-get får kreditrating etc.

• 0–3 veckor kortare ledtid för undertecknande av årsredovis-ningen, beroende på om ledarmöterna är spridda över landet eller världen.

• minst 1 veckas kortare ledtid i genomsnitt från att företagen skickat in årsredovisningen till Bolagsverket till att företagen får kreditrating etc. hos affärs- och kreditupplysningsföretag.

Avsevärd kvalitetshöjning vid källan. 800 årsredovisningar av totalt 300.000 per år summerar idag inte rätt. Detta medför att kredit-ratingen för dessa bolag släcks. Om företag nyttjar Bolagsverkets e-räkenskapstjänst minimeras detta problem genom de automatiska kontroller som finns i tjänsten.

Problem som kan uppstå för de ca 800 företag per år som inte får någon rating till följd av felaktig årsredovisning är att de inte kom-mer med i upphandlingar, att de inte får leverantörskrediter eller lånekrediterDagens manuella registrering av så omfattande datamängder resulte-rar i en del felregistreringar. T ex hos affärs- och kreditupplysnings-företag digitaliseras ett hundratal poster manuellt från varje årsredo-visning, varför det också blir en del felregistreringar. Ungefär på 10 procent av årsredovisningarna görs någon form av fel.Lättare och billigare att genomföra benchmarking gentemot bran-schen och konkurrenterna.

Storaföretag/koncernerFörenklad intern hantering av finansiell information. Mindre risk för inkompatibla filformat och språkförbistring inom internationella koncerner. Potentiell tidsbesparing som följd av minskade manuella inslag och konverteringar i samband med rapportering och konsolidering av utländska och nyförvärvade enheter, som ej är integrerade i det större företagets affärssystem.

RedovisningskonsulterEffektivare administration som möjliggör ökad konkurrenskraft genom lägre pris eller utvecklad rådgivning.

RevisorerInlämningskvittering en trygghet för revisorn då denne ansvarar för att årsredovisningen lämnas in till Bolagsverket.

Tabell 7.10:2 Viktiga, men svårvärderade nyttor per aktör och moment.

��


Svårvärderbaranyttor,peraktörochmoment5berördamyndigheteravseendebolagensrapporteringavfinansiellinformation(Bolagsverket,SCB,Skatteverket,Finansinspektionen,Verva)Skatterevision Skatteverkets skatterevisorer kommer förmodligen att bli effektivare

i sitt arbete, men det är svårt att bedöma på förhand. Redan idag har Skatteverket effektiv programvara för skatterevision som kan använ-das så snart som data digitaliserats.

Extern kommunikation mellan myn-digheter i Sverige och med utländska myndigheter, myndighetssamordning

Förmodligen kommer XBRL att underlätta för myndigheterna att kommunicera finansiella data sinsemellan. Detta avser såväl att överföra finansiell information mellan myndigheterna i digital form som att skaffa ett gemensamt språkbruk och enhetlig taxonomi kring finansiella data.

Datakvalitet Bättre kvalitet på inrapporterade data genom att stansningsmomen-tet elimineras. Kvaliteten kan höjas ytterligare om data från företa-gens bokslutsprogram kan överföras direkt till myndigheten utan att behöva skrivas om på nytt.

Underhåll och utveckling av konverter-ingsprogramvara

För att sköta kommunikationen mellan myndigheter idag används konverteringsprogramvara. Med XBRL kan kostnader och underhåll av denna programvara minska.

Affärs-ochkreditupplysningsbyråerAffärsutveckling Möjligheter för att visa många fler poster och därmed kunna klara

fler specialleveranser till kunder. Idag digitaliseras ett hundratal poster i årsredovisningen. XBRL taxonomin innehåller 1000 poster. Om en kund vill ha något annat än de poster som är digitaliserade, innebär det mycket höga kostnader för specialleveranser alterna-tivt utebliven affär då kunden upplever tjänsten som för dyr. Med informationen tillgänglig via XBRL kan denna typ att betällningar hanteras med ca 95 procent kortare hanteringstid.

Bättre jämförbarhet Med XBRL standarden får företagen själva avgöra var eventuella specialposter ska rapporteras och affärs- och kreditupplysningsföre-tagen slipper tolka eller översätta poster i företags årsredovisningar. Detta innebär större standardisering och därmed bättre jämförbarhet mellan företag.

BankerKortare ledtider Kortare ledtider skulle ge banken tidigare signaler om någonting är

fel inom bolaget varigenom man skulle kunna vidta åtgärder tidigare. Detta skulle minska bankens kreditrisk och därmed även kapitalkra-vet.

Ökad kvalitet Ökad tillförlitlighet i data genom kvalitetskontroller och minskat behov av instansning eller tolkning av icke-digitala finansiella data är värdefullt.

Bredare informationsutbud Tillgång till bredare utbud av information genom fler digitaliserade finansiella poster jämfört med idag.Enklare för bankerna att sköta sin interna kommunikation och kvali-tetskontroll av bankens verksamhet i förhållande till Basel II-reglerna (avser kvalitetskontroll av bankens verksamhet).

��


Svårvärderbaranyttor,peraktörochmomentFinansanalytiker/Investerare

Med kortare ledtider skulle årsredovisningen bli ett mer relevant dokument för aktiemarknadens aktörer. Fler aktörer på marknaden skulle förmodligen läsa och ta del av den fylligare information, som årsredovisningen har i form av bl.a. djupare finansiella data.Marknaden kan bli mer effektiv genom att aktörer på marknaden snabbare kan komma till slutsats om vad rapporter innebär – min-skad volatilitet på marknaden. Detta gäller i synnerhet om de pub-lika bolagens kvartalsrapporter också XBRL-anpassas.Riskkapitalbolag är mer intresserade av privata bolag och årsredovis-ningar. De vill ha koll på detaljerna själva och därmed inte använda informationsbyråernas halvanalyserade material. XBRL kan potenti-ellt underlätta deras datahantering och analys.

SvenskamarknadenistortÅrsredovisningsinformationen är ett viktigt delunderlag för en stor mängd affärs- och kreditbeslut i Sverige. Med årsredovisningar i XBRL skulle affärs- och kreditupplysningsföretag kunna erbjuda fär-skare, korrektare och mer omfattande information jämfört med idag. UC-information, som ett exempel, används som underlag till drygt 10 miljoner affärs- och kreditbeslut som varje år fattas på företag, banker och finansbolag. Årsredovisningsinformationen om företag används även för kreditbedömningar av kunder och prospects samt för andra kvalificerade ekonomiska bedömningar. Större bredd av affärs- och kreditupplysningstjänster tillgångliga till ett motsvarande en tiodel av dagens priser.

��

8Diskussionkringresultatensnoggrannhet

8. Diskussionkringresultatensnoggrannhet

De beräknade nyttorna av XBRL kan bero på förhållanden som kan vara svåra att kartlägga exakt, varför nyttorna beskrivs i ungefärliga spann. Besparad arbetstid för bolagen, kopplat till elektroniska underskrifter och ingivning till Bolagsverket, påverkas t.ex. av varierande grad av geografisk spridning av styrelseledamöter som ska skriva under handlingarna, varför detta spann är relativt brett.

I de fall intervjuade aktörer har uttryckt betydande osäkerhet kring en potentiell nytta, har spannet satts från 0 och upp till den bedömda potentiella nyttan. Detta gäller t.ex. uppskalningen av kvantifierade nyttor avseende intern rapportering och analys för stora företag, som räknas i ett spann från noll och upp till den beräknade potentialen för ett av företagen.

Den värderade nyttopotentialen för aktiemarknadsaktörerna förutsätter årsredo-visningar och delårsrapporter i XBRL för publika bolag, användarvändligt och driftsäkert system samt att XBRL tillåter god ”rådatakontroll”. För att beakta den relativt stora osäkerheten att alla dessa förutsättningar uppfylls räknas potentialen som ett spann från 0–120 mkr per år.

Utöver de monetärt värderade nyttorna, har betydande svårvärderbara nyttor identifierats (sammanfattningstabell 7.9:2). Dessa utgör också en viktig del i den samlade samhällsnyttan och stärker ytterligare upp de monetärt värderade nyt-torna.

8.1 Viktigtidetfortsattautvecklings-ochinformationsarbetet

Nedan redovisas betänkligheter kring anammande av XBRL-standarden som framkommit i intervjustudien. Dessa är viktiga att beakta i de fortsatta utveck-lings- och informationsarbetet kring e-räkenskapstjänsten och XBRL, för att få upp användandet och realisera de potentiella nyttorna.

Betänkligheteravseendee-räkenskapstjänsten

NyttarbetssättStyrelsemedlemmar gör kanske bara detta en gång per år. Innan man kommit in i den nya processen finns risk att man inte kommer ihåg hur man ska göra år från år. Man har idag ett system som fungerar. XBRL innebär initialt kostnader för att gå över till den nya tekniken och ändra rutiner. Därför är det viktigt att tjänsten är användarvänlig och självinstruerande.

AnpassadprogramvaraEn förutsättning för att kunna nyttja tjänsten är att programvarorna kan hantera den nya standarden. Detta tror man kommer att bli möjligt i framtiden.

E-legitimation–elektronisksignatur• Tjänsten förutsätter att alla som ska skriva under är datoriserade och har e-legi-

timation. • Hur ser en elektronisk signatur egentligen ut? Företaget vill gärna kunna skicka

ut sin årsredovisning till kunder och andra intressenter, och den blir mer per-

��

8Diskussionkringresultatensnoggrannhet

sonlig om den är fysiskt undertecknad av styrelsen. Hur kommer detta behov att kunna tillgodoses med en elektronisk signatur?

Problemen med den svenska lösningen för elektronisk signatur, e-legitimation är följande:

• Utländska medborgare kan inte skaffa en e-legitimation. Detta är problema-tiskt då det börjar bli ganska vanligt med utländska medborgare som styrelsele-damöter.

• Det är utställaren, vanligtvis en bank, som äger e-legitimationen – inte använ-daren. Detta är en brist ur ett integritetsperspektiv.

Bland annat Sveriges kommuner och landsting har fört fram kritik mot nuvarande ordning och driver diskussionen vidare.

På europeisk nivå driver EU på för en harmonisering. Internationellt har det icke-vinstdrivande konsortiet Global trust med säte i Malmö drivit på för att skapa en internationell policy kring elektroniska signaturer i syfte att skapa förtroende för elektronisk kommunikation.

Förutsättningarförnyttorförfinansmarknadensaktörer• Årsredovisningar och delårsrapporter i XBRL för publika bolag.• Användarvänligt och driftsäkert system.• Att XBRL tillåter god ”rådatakontroll”.

SynpunkterfrånintervjuadeaktörerförattfåXBRL”attlyfta”:• Viktigt med påtagliga nyttor för företagen• Revisorer och redovisningsbyråer är viktiga när det gäller att sälja in XBRL till

företagen. Revisorer och redovisningskonsulter bör betraktas som kunder till XBRL. Här är det viktigt att alla företag kan hanteras på samma sätt. Det är avgörande att man kan hantera allt för kunden, t ex delårsrapporter, koncern-taxonomi, och inte bara en del av flödet.

• Möjliggöra för utländska styrelseledamöter att kunna nyttja tjänsten.• Addera på uppgiftslämningen till Skatteverket och SCB. Viktigt att kunna lösa

och implementera detta så att standarden hänger samman. • Några aktörer pekar på stor nytta för företagen om man kan standardisera

inlämningen av information till olika myndigheter. T ex om man kopplade ihop företagens redovisning/baskontoplan med Standardiserade räkenskapsut-drag, SRU, ”Skatteverkets XBRL”. I Grekland infördes en lag som innebar att företagen lämnade in sin råbalans till Skatteverket. Det ses som viktigt att även Skatteverket anammar och accepterar XBRL-standarden och anpassar sig så att de kan ta in allt de behöver från företagen i XBRL. Det skulle innebära en uppsida för de små företagen.

��

9Sammanfattandeslutsatserochförslagpåfördjupningar

9. Sammanfattandeslutsatserochförslagpåfördjupningar

Denna grundstudie av potentiella nyttor för Sverige om Bolagsverkets XBRL-baserade tjänst för elektronisk inlämning av årsredovisningar nyttjades av flertalet svenska aktiebo-lag visar på återkommande besparingar och bruttonyttor på 0,5–2,0 miljarder kr per år. Den största värderade nyttan, i monetära termer, härrör till förenklad administration för företagen kopplat till elektronisk underskrift och ingivning av årsredovisningen till Bo-lagsverket samt till minskad dubbelrapportering av årsredovisningsinformation till följd av att XBRL möjliggör bättre samordning mellan myndigheter.

Betydande besparingspotentialer har också identifierats bland nyttjare av finansiell infor-mation, såsom banker och affärs- och kreditupplysningsföretag. Dessa aktörer kan om de får bolagsrapporterna i digitalt format från början (via XBRL) undvika manuell inmat-ning av siffror från rapporter i pappers- och pdf-format, vilket innebär att betydande arbetstid kan frigöras från manuell hantering.

Utöver de värderade nyttorna i monetära termer, har en mängd väsentliga, men monetärt svårvärderbara nyttor tydligt framkommit i studien. Många av dessa härrör till tids- och kvalitetsvinster av att bolagsrapporter i digitalt format (XBRL) innebär en obruten digital rapporteringskedja, där informationen kan återanvändas av berörda aktörer. Postförsän-delser av fysiska kopior i flera led för underskrifter kan undvikas liksom manuella inmat-ningar och konverteringar av data i olika delar av rapporteringskedjan. Detta medger kortare ledtider och ger förutsättningar att undvika felaktigheter i data, som idag uppstår i samband med den manuella instansningen. De automatiska kontrollerna i XBRL-tjäns-ten för inlämning av årsredovisningshandlingar stärker ytterligare förutsättningarna för ökad kvalitet och kortare ledtider till godkända årsredovisninghandlingar, genom att de vanligaste felen i årsredovisningar kan upptäckas och rättas till direkt i samband med den elektroniska inlämningen. Kortare ledtider till godkända och registrerade årsredovis-ningar och mer tillförlitlig information om svenska aktiebolag innebär i sin tur färskare och mer korrekta ratingar av bolagen, vilket minskar kreditrisken och medför en bättre fungerande marknad. Idag drabbas flera hundra företag per år av utebliven rating, till följd av oupptäckta brister i deras årsredovisningar, vilket kan innebära att de i onödan missar upphandlingar eller nekas krediter, som de egentligen är kvalificerade för.

Denna grundstudie ger en övergripande bild av de potentiella nyttorna av en utbredd användning av XBRL för svenska, aktiebolags årsredovisningar och delårsrapporter. Det finns ytterligare nyttopotentialer förknippade med utvidgad användning av XBRL till fler områden, såsom exempelvis:

• momsdeklarationer till Skatteverket,• realtidsredovisning till Finansinspektionen• intern rapportering och konsolidering i större bolag och koncerner• samspel mellan myndigheter internationellt

��

Förslag till fortsatt arbete innefattar en studie av kostnadsaspekter för införande av XBRL. Detta för att på ett tydligt sätt kunna ställa de identifierade nyttorna i relation till införandekostnaderna.

Om man önskar göra fördjupade studier av samhällsnyttan med XBRL, ges nedan några exempel på intressanta områden att utforska vidare:

• Potentiella nyttor kopplade till marknads- och konkurrensanalyser för medel-stora företag.

• Breddade eller fördjupade studier av nyttor för den finansiella sektorn, t.ex. för riskkapitalbolag, som i egenskap av att de jobbar med analys av privata aktiebo-lag kan tänkas se ytterligare nyttor med XBRL.

• Potential och nyttor med XBRL inom den offentliga sektorn i Sverige och dess finansiella styrning och rapportering.

�0

10.Källförteckning• ”The challange of XBRL: business reporting for the investor”, Alison Jones och

Mike Willis, 2003.• Pinsker, 2005 och 2008.• ”The challange of XBRL: business reporting for the investor”, Alison Jones och

Mike Willis, 2003.• ”Web-Enabled Business Reporting For The Banking Industry”, Morgan Stan-

ley and Ernst & Young, 2002.• American Council for Tecknology och Industry Advisory Council, 2007.• ”Improved Business Process Through XBRL: A Use Case for Business Re-

porting”, Federal Financial Institutions Examination Council, 2006.• ”Business Case for XBRL”, UBmatrix, 2005.• ”Erhvervs- og Selskabsstyrelsen: Undersogelse af det erhvervs- og samfundso-

konomiske potentiale ved digitale regnskaper”, Ramboll Management, 2007.• ”The top ten effects of XBRL: the future of Internet reporting”, Z Coffin,

2001.• Economic Consequences of Internet Financial Reporting, A Wagenhofer,

2003.• Material från XBRL föreningen och Bolagsverket• XBRL effektiviserar den finansiella rapporteringskedjan, Öhrlings PriceWater-

HouseCoopers, 2007.• Internet i ett Internationellt perspektiv, del 2, Sverige i Världen, 2008. Mfl.

XBRLPotentiell samhällsnytta med XBRL-anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag

Documents

Potentiell samhällsnytta med XBRL-anpassad årsredovisning ...En standardisering enligt XBRL-systemet kan ge upphov till nyttor av olika slag, bland annat i form av minskade hanteringskostnader