Embed Size (px)
Citation preview
MILO Äppelviks-
skolans
tidning
VT2013
NR 29
Stockholms
Stad i stor
censurhärva
ELEVFUSKET - Det är för lätt att fuska och
drabbar dem som pluggar mest
Granskning Pinsamt när lärare kopierar elevernas klädstil Reportage Lärare
feltolkar nya forskarrön Favorit i repris Lika som bär Nya rön Sitter du på
en F-plats? Närgånget Det brister för Inger vid innebandyutvisning
Raseriet som skaka-de skolan
Krönika: Svårt för homosex-uella i skolan
Välkomna till Milo! Ett
säkert tecken på att
sommaren är nära är
Milos stora vårnummer.
Den här gången grans-
kar vi mer än någonsin.
Vi har ett tresidigt re-
portage om det utbred-
da fusket, Stockholms
stads censur av sko-
lans lärare och elever,
parfymterror i korrido-
rerna, hur lärare feltol-
kar nya forskarrön om
”No hands up”, lärarlö-
sa lektioner, vikariefrå-
gan, placeringar i
klassrummet som kan
ge dig lägre betyg och
mycket, mycket mer!
Journalister
Albin Barnevik
Alexandra Bergman
Alice Bengtsson
Alice Rydén
Alicia Eichenholz
Amanda Dahl
August Hårdänge
Axelia Nilsson
Caroline Hagbergh
Cecilia Ewerlöf
Claudia Lindroos
Dana Bakhshi
Daniel Dahlström
Daniel Pettersson
Elias Olsson
Emil Berglund Syk
Emma Ugge
Erik Öqvist
Everlyn Johannesson
Fanny Barrsjö
Fanny Palmlund
Felicia Lindqvist Hagelin
Frida Falck
Helena Andersson
Henning Hedlund
Herman Hårdänge
Hilma Treijs
Hugo Bohmelin Lifvergren
Hugo Karlstedt
Hugo Söderlund
Isabelle Aresik Smed
Jacqueline Östlind
Jennifer Carlsson
Johanna Nisell
Julia Borgström
Kerstin Blomqvist
Linnea Petersohn Wulkan
Lycke Homlén
Maja Brogårdh
Malin Bergman
Marc Rönnlöv
Markus Rydeberg
Martin Nybleus
Matilda Redin
Max Resenius
Molly Frösslund
Natalie Lager Andersson
Nellie Berglund
Niklas Eliasson
Niklas Hansson
Nirell Pakkanen
Nora Lundevall
Nova Gotthardsson
Olivia Hallberg
Olivia Hammar
Olivia Ingemarsson
Olle Bivner Johnasson
Oscar Öjling
Patrick Wulff
Philip Essehorn
Philip Oxelius
Ruben Selander
Samuel Bjernerup
Samuel Bohlin
Sara Bodin
Simon Bergstedt
Simon Nordenskiöld
Smilla Sandgren
Sofie Gradén
Teodor Lundberg
Vendela Roxenborg
Vera Berg
Victor Jansten
Viking Ringstedt
Viktor Janrik
Ansvarig utgivare
Arne Landström
08-445 97 00
Ansvarig lärare
Jesper Stridbeck
Fotograf
Erik Öqvist
Kontakt [email protected]
Telefon
08-445 97 00
Det här är MILO
2 MILO Vt13
Milos redaktion
2012-2013
Under en brandövning i
vintras visade vår van-
ligtvis så lugna rektor
sin mest rasande sida
mot en klass i åttan.
Milo tror att alla på skol-
gården ryckte till av räds-
la när vrålet kom. Det var
den 21 februari. Datumet
vi inte glömmer.
Händelsen inträffade
under en fejkad brandöv-
ning. I efterhand kan till
och med smått chockade
lärare vittna om att de inte
sett Arne så arg under
deras arbetstid på Äppel-
viksskolan.
Eld i en papperskorg
Det var en minst sagt
dumdristig person som
hade tänt eld på en pap-
persbit utanför idrottssa-
len. Detta skulle kosta
tusentals kronor för sko-
lan om brandbilar hade
behövt rycka ut. Vid vår
rektors tal på skolgården
målades gärningsmannen
upp som någon med all-
varliga problem.
Någon som behövde
hjälp.
”Jag skulle börjat gråta”
Kanske var det en olycka,
kanske ville nån slippa ett
prov, eller möjligtvis bara
sugen på att elda upp
pappersbiten. Kanske är
det så att även vanligtvis
lugna människor bär runt
på småilska och när dom
väl blir väldigt arga så
skakar marken.
Men gärningsmannen
går fri och kommer antag-
ligen fortsätta göra det.
Milo har också tagit del
av reaktioner på Arnes
vredesutbrott. En elev sa
”jag skulle nästan börja
gråta om nån skrek så åt
mig när jag var yng-
re” (typ gick i sexan).
Både elever och lärare
vittnar annars om att Arne
vanligtvis är väldigt lugn.
Har hänt förr
Enligt ryktena har bara en
liknade händelse hänt
förut, det var när några
busar från en annan skola
kom hit för att ha snö-
bollskrig. Dom fattade
tydligen inte vem dom
hade att göra med först,
men ni som var med på
vår ”brandövning” inser
ju hur snöbollshuliganer-
na måste flytt ganska
snart.
Detta är som sagt en
händelse som vi kommer
bära med oss och minnas.
Arne har dock inga ag-
gressionsproblem.
Inte så vitt vi vet.
Philip Essehorn
Victor Jansten
Niklas Hansson
Raseriet
som
skakade
skolan
3 MILO Vt13
Här lackar Arne ur inför hela skolan.
KALLT! Flera elever fick evakuera skolan i bara T-shirt.
Google Translate, fusk-
lappar, förskrivna do-
kument, lite för många
toapauser och en väg-
ran att lämna in mobil-
telefonen. Ni vet alla
vad vi syftar på, det
som händer bakom lä-
rarnas ryggar. Precis, vi
snackar om det utbre-
da fuskandet.
- Vadå? Jag? Jag har ald-
rig fuskat!
Men kom igen, det vet vi
alla att du har gjort. Det är
inget att skämmas för.
Alla fuskar ju nämligen,
åtminstone nästan enligt
Milos undersökning.
Det finns många konse-
kvenser av fuskandet,
men när man väl sitter där
och fuskar så kanske man
inte alltid tänker på de
följder det faktiskt kan få.
Skryter i korridorerna
Vi har alla hört elever i
korridoren som stolt be-
rättat om hur de lyckats
fuska sig igenom ett helt
matteprov eller något av
de fruktade språkförhö-
ren, utan att läraren ens
misstänkt något.
Nu pratar vi alltså om
fusk som om att alla gör
det jämt och ständigt, dag
in och dag ut, men riktigt
så illa är det kanske inte.
Det är också därför fu-
skandet blir så himla
orättvist.
7 procent fuskar aldrig
En undersökning som
Milo gjort visar att endast
7% aldrig någonsin har
fuskat.
Det är alltså bara 7%
procent i våran skola som
har tillräcklig moral och
empati för att låta bli att ta
till otillåtna knep för att få
bättre resultat.
För det är faktiskt det
som det handlar om! Mo-
ral och empati. Moral för
att kunna skilja på rätt och
fel och empati för att för-
stå att det är orättvist mot
alla klasskamrater som
faktiskt pluggat och slitit
hårt.
Fusket drabbar elever
Det är ju både förfärligt
orättvist och taskigt av
den som fuskar. Det är
inte läraren som fuskaren
beter sig illa mot. Det är
inte heller taskigt mot en
själv. Det är taskigt mot
fuskarens klasskompisar.
Dom som slitit, kämpat,
varit med på lektionerna
och gjort vad de ska. Dom
som trots sin insats kom-
mer framstå som sämre.
Men, hur kan det gå till
då? Varför är det ingen
som gör något?
För enkelt att fuska
Fuskandet är inte precis
något nytt fenomen, även
om det idag har kommit
nya moderna sätt att fuska
på. Skulle du inte föredra
att skriva svaren på han-
den så kan du ju alltid
googla dem på telefonen?
Och föredrar du inte den
gamla godingen fusklap-
pen så kan du ju ha ett
svar, eller varför inte en
hel uppsats, redan färdig-
skriven på datorn?
Den nya tekniken gör
det helt enkelt både lätt
och smidigt för eleverna
att fuska diskret, samti-
digt som det är svårt att
bevisa för lärarna att ele-
4 MILO Vt13
Fuskarna förstör för - Det är märkligt att inte eleverna själva tar tag i
95 % av all telefontrafik som sker under bänkarna missas av lärarna. Här fuskar en elev på ett prov.
ven till exempel faktiskt
hade skrivit allt det där
innan.
För fler metoder och
beprövade knep hänvisar
Milo till artikeln på nästa
uppslag.
Svårt för dyslektiker
När vi pratar om fusk på
datorer blir det jobbigt för
flera av skolans elever, de
enda som alltid har rätt
till datorer på prov, näm-
ligen dyslektikerna.
En av journalisterna till
detta reportage är själv
dyslektiker och har rätt
till dator på prov men
låter motvilligt bli av
rädsla för att bli anklagen
för fusk.
Och det är nog fler som
känner så. Man vill inte
ha ryktet som den som
alltid fuskar på proven,
åtminstone inte om man
inte gör det!
För det är där man ham-
nar i slutändan. Även om
du aldrig blir tagen av
lärarna, så kan vi garante-
ra att dina vänner och
klasskamrater är väl med-
vetna om vad du gör.
Och det är märkligt att
det inte är dom som tar
tag i fusket, eftersom det
är just dom som drabbas
mest.
Alla dom elever som
pluggar och sliter men får
se den som satt och störde
på lektionerna och ofta
kom försent, som sedan
får deras resultat att fram-
stå som sämre.
Isabelle A. Smedh
Kerstin Blomqvist
alla dom som pluggar problemet, det är ju bara dom som drabbas!
Milos undersökning visar att mycket få elever inte fuskar.
5 MILO Vt13
Som ni kunde läsa i re-
portaget intill så fuskar
nästan varje elev i de-
sperata försök att verka
smartare och få bättre
betyg än vad dom egent-
ligen förtjänar. Fuskan-
det pågår ständigt och
lärarna verkar inte kun-
na hantera problemet
överhuvudtaget.
Vad vill fuskarna egentli-
ge få ut av sina omoralis-
ka handlingar? Att verka
som en smartare och mer
kunnig person än vad
man egentligen är? Få
högre betyg än vad man
har kunskap för? Eller är
det risken att bli påkom-
men som är lockande och
spännande?
Vad vi vet är att Skolver-
kets nya kunskapskrav är
både krävande och svåra
att nå upp till. Därför kan
fusk under ett läxförhör
ge en snabb, effektiv men
farlig genväg till ett högre
betyg .
Mest fusk i språk
Milos undersökning visar
att 93 % procent av äppel-
vikens elever någon gång
fuskar. Vad det beror på
är fortfarande ett mysteri-
um men fuskarna tros
vara färre i de lägre åld-
rarna. Där är man mer
respektfull, försiktig och
kanske räddare för hur en
upptäckt kan inverka på
betyget.
Ämnena där fuskarna är
mest aktiva är språken
och där ligger spanska och
engelska allra först på
listan. På en stadig andra-
fuskplats kommer matten,
tätt följd av franskan. Sist
på listan kommer idrott,
SO och HKK, vilket ver-
kar vara de ämnen som är
svårast att fuska i.
Lärarnas fel
Är det lärarna i dessa äm-
nen som är för slapphänta
och godtrogna eller är det
själva ämnet som är lätta-
re att fuska i?
Oavsett vilket är detta
ett ämne som väcker star-
ka känslor hos både de
elever och lärare vi inter-
vjuade. Eleverna menar
att vissa lärarna måste bli
mer uppmärksamma och
konsekventa. Men det
gäller självklart inte alla,
då vissa lärare lägger
mycket stor vikt på kon-
troll och har nolltolerans
när det gäller fusk.
Oavsett vem som vinner
eller förlorar på det, så
ligger helt klart ansvaret
för mindre fusk hos lärar-
na. Många lärarna å andra
sidan tycker sig vara aler-
ta och anser att felet finns
hos eleverna, att de bör
skärpa till sig och inse alla
konsekvenser ett fuskande
kan leda till.
Fanny Palmlund
Olivia Ingemarsson
Felicia Hagelin Lindqvist
Fusket pågår och lärarna fattar absolut ingenting
6 MILO VT13
Det fuskas oavbrutet på skolan. På bilden kan du läsa de bästa knepen som kom fram under Milos intervjuer.
Äppelviksskolan älska-
de kiosk är det ställe
där de flesta sexorna
hänger på lunchraster-
na. Där kan de köpa
Festis och havrebollar.
Men i sjuan får dom gå
till ICA och där är utbu-
det större.
Vi har alla vid flera tillfäl-
len varit vid skolans ki-
osk, som ju är den stora
inkomstkällan för niornas
bal. Problemet är att man
nästan bara är där i sexan,
eftersom man inte får vara
utanför skolans område
då. Man kan till exempel
inte gå till ICA som har ett
större och mer lockande
utbud än kiosken.
Som en konsekvens av
den nya lärarplanen så
ska sexorna gå kvar i sina
gamla låg– och mellansta-
dieskolor även i sexan
fortsättningsvis. Smeds-
lättskolan har i dagsläget
inte plats för alla sina sex-
or, så två av dem kommer
vi få behålla nästa år ock-
så.
Balen är hotad
Med endast två klasser i
sexan uppstår direkt frå-
gan: kommer det ge till-
räckligt stora kioskin-
komst för att niorna ska
kunna ha sin bal?
Balen är en tradition här
på skolan, det skulle vara
hemskt om den plötsligt
bröts.
Milo har gått omkring
och intervjuat både elever
och lärare på den här
punkten.
Hugo Lifvergren i 8D
säger:
- Jag har faktiskt tänkt
på det här ganska mycket.
Tidigare var jag taggad på
balen i nian, men jag vet
inte hur det kommer gå
nu när kiosken kanske går
i konkurs.
Marc Rönnlöv i 8E:
- Jag hoppas verkligen
att de kommer på en lös-
ning för jag vill definitivt
ha balen i nian.
Man det kanske finns
andra inkomstsätt?
Jesper Stridbeck, SO-
lärare och ansvarig för
elevrådet, berättar att dom
diskuterade detta på ett
möte förra veckan. Då
pratade man kort om hur
man kan få kiosken mer
populär igen, genom ett
nytt utbud och lite ny stil.
Det har bland annat dis-
kuterats att göra om kios-
ken till kafé och pluggstäl-
le.
Det skulle vara väldigt
tråkigt om balen försvann.
Elias Olsson
Herman Hårdänge
Oscar Öjling
>> Jag hoppas
verkligen att de
kommer på en
lösning, jag vill
verkligen ha
balen i nian<<
7 MILO Vt13
Skolans elever befarar att kiosken kommer stängas och niornas bal ställas in, när sexorna lämnar skolan.
Kiosken i konkurs Niornas bal hotad när sexorna försvinner
Milo har med hjälp av
intervjuer sökt infor-
mation om Bromma
och det visar sig att
vår idyll kanske inte
är så säkert som vi
har trott.
När vi först ringde fält-
gruppen lät dom inte så
villiga till intervjun. Men
dom ringde upp oss igen
och bestämde träff. Vi var
inte helt säkra på att dom
ville besvara våra frågor,
men inget stoppar en re-
porters nyfikenhet.
Hur mycket händer
egentligen i Bromma? Hur
ser ungdomsbrottslighe-
ten ut? Vi vet ju alla att vi
har problem med alkohol,
men vi ville veta ännu
mer om detta. Vi tror ju
också att Bromma är gans-
ka lugnt och säkert, men
hur ser det egentligen ut
på helgkvällarna?
Fältarna har svaren
Fältarna har varit i alla
klasser men då har de
mest berättat om vilka de
är och lite allmänt om vad
dom gör. Men dom har
inte berättat dom läskiga
historierna.
Det är dom vi vill höra.
Om knarket i Bromma!
Om spriten och gängen.
Vi har många obesvarade
frågor om orten vi bor i
där vi tror fältarna sitter
på svar.
Men tyvärr fick vi ingen
intervju eftersom Charlie
var på semester.
Vi började då att istället
söka information på annat
sätt. Vi fick snart reda på
att Polisen gjort ett stort
tillslag på en av de större
vodkabilarna i området.
Massor av ungdomar
blev ertappade när dom
köpt vodka från lyxmerce-
desen som rullar runt med
backluckan full.
Vodkabilen i Bromma
Vodkabilens arbetsområ-
de var centrala Stockholm
och Bromma och bland
kunderna när det gäller
alkohol är unga flickor
gravt överrepresenterade.
Polisen mot kriminella
Polisen gjorde nyligen ett
tillslag i centrala Stock-
holm och enligt dem är
fler tillslag mot de som
berusar våra ungdomar
att vänta.
Bland annat i Bromma
är man både langare och
kundkrets på spåren med
flera ingripanden och till-
slag aktuella.
Ja, det var lite mer kött
på benen, men Milo kän-
ner att många av fältarnas
frågor fortfarande är obe-
svarade. Så vi återkommer
och ska verkligen gå till
djupet med det här.
Charlie, kontakta oss när
du är tillbaka!
Philip Essehorn
Niklas Hansson
Victor Jansten
Vodkabilen fast vid
olaglig spritlangning
Unga flickor är gravt överrepresen-
terade i den illegala alkoholförsälj-
ningen, säger Ulf på polisen. 8 MILO Vt13
En av flera bilarna som säljer alkohol till unga i Bromma. Polisen har nyligen ingripit mot en av ”vodkabilarna”.
Parfym-
terror
döljer
röklukt
9 MILO Vt13
Vi är nog många som
märkta att skolan fått
en helt ny lukt i år. An-
ledningen till föränd-
ringen vet nog också
de flesta vilka som ska
beskyllas för. Milo har
kollat runt lite vad sko-
lan tycker om de nya
korridorsdofterna.
Varje gång man går ige-
nom 40- eller 60-
korridoren så passerar
man nästan genom en
mur av parfym. Vi tvivlar
på att någon egentligen
behöver använda såna
kolossala mängder ”god
lukt”
Skadligt för allergiska
Har gärningsmännens
luktsinnen frätts sönder
av deras så kallad par-
fym? Har dem inte förstått
att det skadar andra i de-
ras omgivning? För
många har det faktiskt
nästan samma effekt som
rökning. Milo har inter-
vjuat ett par elever som vi
tycker använder för myck-
et parfym.
Stina i sjuan säger:
- Vi använder parfym
för att vi ska lukta gott!
Men varför behöver ni
så stora mängder av den-
na parfym (Hollister) som
ni använder, undrar vi?
- Är för mycket parfym
farligt? Vi har inte så
mycket, vi har bara så
mycket som vi behöver.
Förbjudet på skolan
Skolan har förbjudet den-
na överkonsumtion av
parfym av medicinska
skäl eftersom det finns
folk med allergier som
utlöses av kemikalierna i
parfymer. De som använ-
der parfym eller starkt
luktande deodoranter
borde ha lite mer förståel-
se för vad de sprutar på
huden.
Vi har också pratat med
två sjuor. En av dem säger
helt enkelt att det luktar
gott och att man känner
sig fräsch. Den andra sju-
an var lite blygare och
instämmer bara. Nickar
typ.
Att man känner sig
fräsch och vill lukta gott
kan vi förstå, men det vi
fortfarande inte fattar är
varför man måste använ-
da en så stor mängd?
Parfym döljer röklukt
Milo undrar därför om det
kanske inte är så att ett
stort parfymbruk har ett
samband med rökning. Är
det inte så att många an-
vänder mycket parfym för
att dölja röklukt?
Här borde vi inte bara
anklaga sjuor för att an-
vända mycket parfym, vi
har förstått att ”vissa”
åttor använder minst lika
mycket parfym som sjuor-
na. Åttor som man dessut-
om kan misstänka har
något annat att dölja än
bara svett och dålig
kroppshygien.
Enligt vår undersökning
så säger killarna i sjuan att
det är alldeles för mycket
parfymlukt i skolan nu.
Parfym börjar lukta äck-
ligt istället för gott, som
det ju ska göra. Många
tror att en del nog stänker
på sig lite extra för att
dölja till exempel svettlukt
också. Det skulle kunna
vara den egentliga orsa-
ken till att man har för
mycket parfym på sig, för
vissa.
Men frågor kvarstår:
varför använder man inte
bara parfym på morgonen
eller efter gympan? Varför
har man parfymen i skå-
pet och spreja på lite varje
gång man har tid över?
Hellre än svett
Kan vi lösa problemet
genom att förbjuda par-
fym? Troligen inte, för
även om det är ganska
besvärande så föredrar
man ändå parfymlukt
framför svett och illaluk-
tande barn. Samtidigt, om
vi inte gör något åt det så
kan andra elever som är
allergiska lida av lukten.
Och det är ju faktiskt sko-
lans ansvar.
Teodor Lundberg
Marc Rönnlöv
Max Resenius
Niklas Eliasson
Parfymering på toaletterna blir allt vanligare.
Skoldatorer som ägs av
Stockholms stad cen-
surerar mängder av
nyttig information som
skulle kunna användas
i våra ämnen. Men det
handlar inte bara om
våra betyg, utan om hur
Stockholms stad tän-
ker när de censurerar
lärare från att få gå in
på olika internetsidor.
Har du någon gång stop-
pas av skolans datorer när
du är ute och surfar efter
information för ett pro-
jektarbete? Då känner du
till frustrationen.
Det är Stockholms Stad,
ägare till datorerna, som
blockar olika sidor som
dom anser är olämpliga
för dig och dina lärare.
Exempel på sidor är
flera av Flashbacks forum,
med delvis ett rasistiskt
innehåll. Milo har surfat
runt lite på nätet för att
kartlägga vad som är ok
och inte. Till exempel är
Giving you hacks for PS3
helt okej medan en sida
från Metapedia helt oväntat
är blockerad av staden.
Alltså censurerad.
Lärarna censurerade
För lärarna är det ännu
värre. En SO-lärare berät-
tar om hur han försöker
lära ut om rasism och käll-
kritik med utgångspunkt i
verkligheten och exempel
från främlingsfientliga
forum. Detta för att lära
oss att tänka källkritiskt
kring texter på internet
och i tidningar.
Men då kommer alltså
en sida upp som säger:
Sidan är blockad av Stock-
holms stad, Vill du fortsätta?
Ditt besök på Webbplatsen
kommer att loggas.
Skapar rädsla
När vi läser det här blir vi
på Milo rädda. Stockholm
stad kommer logga att du
går in på vissa hemsidor
på vissa servrar.
Vad tänker Stockholm
stad använda den infor-
mationen till? Vad händer
om vi i alla fall går in och
”loggas”? Skapa man pro-
filer över vad elever och
anställda har för åsikter?
SO-läraren vi intervjuat
beskriver själv det här
som så obehagligt att han
väljer att avstå från att gå
in på en sida som han
behöver läsa. Han berät-
tar:
- Ett av de viktigaste upp-
dragen enligt läroplanen, är
att skola mina elever demo-
kratiskt. Är det något läro-
planen trycker stenhårt på så
är det källkritik och att ut-
veckla ett eget kritiskt för-
hållningssätt till just infor-
mation. Vi lever i ett land
där yttrande– och tryckfrihet
är så viktigt att de skyddas
av våra grundlagar.
Att Stockholms stad tar sig
rätten att bestämma vilka
internetsidor som är olämp-
ligt för mig och mina elever,
är skrämmande. Utgångs-
punkten är på något sätt att
man är rasist om man besö-
ker en rasistisk sida. Men
resonerar man så, så förbju-
der man ju alla dom goda
krafter som tar fighten och
argumenterar mot all skit
som finns där ute.
Sådant här kan man för-
vänta sig av en diktatur som
Kina, inte av Stockholms
stad. Är det något historien
lärt oss, så är det att man är
ute på hal is i samma sekund
som man börjar förbjuda
folks åsikter och yttranden.
Hur obehagliga de än är.
Alla vägrar svara
När vi frågar runt finns
det ingen som vet eller vill
tala om det här. När Milo
frågade Arne visste han
inte heller någonting. Men
han menar att lärare inte
ska vara inne på vissa
hemsidor som kan störa
deras arbete, under ar-
betstid.
Som journalist ger det
mig ett huvudbry. Lärare
får alltså inte gå in på si-
dor som är/kan vara bety-
delsefulla i utbildnings-
syfte, men de får gå in på
Facebook?
Milo ringer Stockholm
stad. Massor av gånger!
Met enda som händer är
att vi skickas runt över
hela service- och skolför-
valtningen.
Det finns ingen som kan
svara på Milos frågar.
Eller som vill svara. Ef-
ter över 20 timmar spritt
över flera månader vid
telefonen, ger vår Milo-
reporter till slut upp.
Det verkar som att alla
på Stockholm stad är räd-
da för frågor om det här
för de skickar reportern
till person efter person
utan att någon ger ens
antydan till ett svar.
Milo gjorde en test ge-
nom att låta en journalist
surfa in på en porrsida
och sedan trycka på Ja, gå
vidare. Vi kom in, stäng-
de ned direkt, men undrar
vad som sen hände och
vad konsekvenserna kom-
mer bli.
Än så länge har inget
hänt.
Viktor Janrik
Stockholms stad
censurerar Internet
Så här ser det ofta ut när man surfar på skolan.
10 MILO Vt13
Ibland gör elever som
lärarna säger. Förra ban-
dyturneringen blev gym-
nastikläraren Inger
Mann utvisad från ban-
dyturneringen efter att
ha fällt en sexa. Doma-
ren i nian följde bara
hennes egna regler och
instruktioner, ändå blev
inte reaktionen vad han
hade väntat sig. Inger
lackade ur!
Bakgrund: En liten sexa
springer med bollen över
planen och när han ser
Inger rundar han henne
lätt. På något sätt
”fastnar” han dock i Ing-
ers klubba. Men vad gör
Inger? Försöker hon lossa
klubban från sexan och
göra som hon säger till
eleverna att göra i en så-
dan situation? Nej, hon
drar bakåt och sexan faller
i golvet.
Det brister för Inger
Domaren reagerar direkt,
trots att han själv har
Inger som gymnastiklära-
re tvekar han inte att utvi-
sa henne i två minuter. Då
brister det för Inger, som
upprörd lämnar både pla-
nen och matchen.
Det går rykten på skolan
om att Inger lämnade sko-
lan och inte kom tillbaka
på hela dagen. Det stäm-
mer inte! Hon stannade
kvar men ställde sig bred-
vid planen och markerade
sitt missnöje genom att gå
fram och tillbaka på ett
upprört sätt.
Andra obekräftade ryk-
ten säger att hon till sina
kollegor och elever som
stod i närheten ifrågasatte
domarens skicklighet och
kunnighet.
Domaren är säker
Domaren är säker på sin
sak när han minns vad
som hände.
- Jag såg det här: Sexor-
na bryter bollen, Inger får
en klubba framför en sex-
as ben, hon drar tillbaka
klubban och sexan faller
fram och får väldigt ont.
Jag blåste i visselpipan
och utvisade Inger i två
minuter för tripping.
Hon blev förståeligt arg
men ville inte komma in
igen efter två minuter.
Matchen fortsatte efter det
och vad jag såg gick Inger
bakom sargen och såg arg
ut.
Inger: domaren dömer
Domaren berättar vidare
att Inger innan matchen
hade gått igenom med
eleverna att domaren dö-
mer. ”Domaren gör miss-
tag, ni kan inte göra något
åt det, det är bara att släp-
pa och spela vidare”, var
budskapet. Men när hon
själv hamnar i just den
situationen gör hon alltså
helt om, blir arg på doma-
ren och släpper det inte.
Domaren säger:
- Det är tråkigt, jag ser
upp till Inger som lärare,
då är det trist att hon inte
kan vara en förebild i en
sådan här situation. Jag
hade dömt exakt likadant
vem som än hade gjort
felet säger domaren. Jag
skulle inte döma annor-
lunda om det var någon
annan lärare, någon jag
tycker om eller någon jag
ogillar. Jag bedömde att
det var en farlig rörelse
och åtgärdade det som en
sådan och dömde för trip-
ping.
Dömer professionellt
Domaren har fina meriter,
han dömer innebandy-
matcher på sin fritid och
tjänar pengar på det. Han
kan reglerna i innebandy
bättre än de flesta och har
dömt många matcher in-
nan den här.
Han verkar veta vad han
talar om.
- Det är sällan jag varit
med om att en spelare
reagerar på det här sättet
av en vanlig utvisning,
säger domaren.
/ Red
Det brister för Inger när hon blir utvisad i innebandyturneringen
11 MILO Vt13
Milo utpressat av lärare
När Milo gjorde research
till denna artikel, utpressa-
de en av källorna Milos
journalist. Av rädsla för sitt
gymnastikbetyg vill skri-
benten till denna artikel
vara anonym. Läraren lo-
vade att inte avslöja vem
journalisten var, endast om
Milo publicerade en ruta
där det står att Lasse An-
dersson gjorde 5 mål!
Varsågod här är rutan!
Under innebandyturneringen gick Inger Mann emot sina egna regler och utvisades.
Efter tips från frustre-
rade elever har Milo
gått till botten och
granskat ett rykte om
att din placering i
klassrummet kan på-
verka dina skolresultat.
Det verkar som det fle-
ra elever säger är sant:
var du sitter kommer
påverka ditt betyg.
Du kanske känner igen
dig? Det är dags att byta
platser och du hoppas på
att få sitta bredvid din
bästa vän. Läraren ropar
upp ditt namn, men pekar
på platsen längst bak.
Skönt tycker du! Där
kan man softa, kolla tele-
fonen och vara lite i fred.
Men nästa lektion när du
räcker upp handen ett
flertal gånger, får du ald-
rig ordet.
Läraren ser kort
Detta är faktiskt veten-
skapligt bevisat. Elever
som sitter långt bak i
klassrummet ligger inte i
lärarens blickfång, syns
mindre och får färre frå-
gor. Är du dessutom kort
så kan du döljas av andra
elever och dina chanser att
höras blir ännu mindre.
Det här leder förstås till
att du i slutändan också
får lägre betyg när du
aldrig får ordet och det
påverkar förstås din fram-
tid och hela ditt liv.
Istället är det de som
sitter längst fram, precis i
lärarens synfält som får
ordet och kommer lyckas.
Sitter du där och dessut-
om ser trevlig ut, ökar
chansen ännu mer att det
är just dig och dina insat-
ser läraren minns mest när
det ska sättas betyg och få
de där extra fördelarna
som en muntlig insats ger.
För att sammanfatta det
hela så har alltså de som
sitter längst bak i klass-
rummet större risk att få
sämre betyg än de som
sitter långt fram.
Favoriserade sitter fram
Troligen ligger det inget i
det, men misstankar finns
om att lärare dessutom
placerar sina favoriserade
elever längst fram. Och de
som får sitta långt bak är
bråkstakarna eller de som
lärarna struntar i.
Här finns ingen forsk-
ning och Milo vet absolut
inte, men tänk ändå på
detta nästa gång din klass-
föreståndare säger att det
är dags att byta platser.
Livet är en kamp, ska du
lyckas med det du vill
behöver du synas och
höras.
Då ska du inte hamna
längst bak. Där blir du
kanske en looser.
Simon Nordenskiöld
Sitter du på
en F-plats?
12 MILO Vt13
Dana, längst bak till höger är skymd av många och får aldrig frågan. Det kommer tillslut påverka betyget.
I början av det här läs-
året var dom flesta av
våra lärare på kurs. Där
fick dom lära sig en ny
metod för att få tysta
elever att prata. En me-
tod som flera okritiskt
tog till sig av och felan-
vände i klassrummet.
När lärarna kom tillbaka
införde några av dem di-
rekt den nya metoden
som kallas ”No hands up”.
Den går ut på att elever-
na inte får räcka upp han-
den, utan läraren fördelar
istället ordet jämnt över
hela klassen. Tanken är att
flera elever i en klass inte
själva tar initiativ till
muntlighet och därmed
bedöms med mindre un-
derlag i slutändan. Många
elever som har mycket bra
att säga är tysta och det
här är ett sätt att få igång
dem.
Detta kan ju tyckas vara
en bra idé, men det finns
flera problem. Bland an-
nat att man missar bra
argument och svar från de
elever som inte blir slump-
vist utpekade att svara på
lärarens fråga just då.
Jobbigt med fel frågor
Det blir väldigt frustreran-
de när man sitter och har
ett jättebra svar på en frå-
ga, men istället får ordet
på nästa fråga som man
inte kan alls. Samtidigt
fick någon annan svara på
det man själv kunde, men
hade över huvud taget
inget vettigt att komma
med.
Många nackdelar
Det vi tycker är att det ena
inte behöver utesluta det
andra. Man kan väl ha
handuppräckning som
vanligt och att läraren då
och då ger ordet till någon
som varit mindre delaktig,
för att få med så många
som möjligt i diskussio-
nen.
Argumenten för att bara
köra No hands up låter
väldigt konstigt vinklade.
Föreläsaren på den där
kursen måste ha missat de
stora nackdelarna med
systemet i sitt resone-
mang.
En annan jobbig effekt
är att vissa elever känner
det som att lärarna jävlas
med dem och ger frågor
som dom vet att man inte
kan. Det är dessutom
svårt att vänja sig av med
något som arbetats in un-
der 6-9 år, att räcka upp
handen och visa initiativ
och aktivitet i olika skol-
sammanhang.
Milo ger därför tummen
ned till No hands up och
hoppas att lärarna vågar
genomföra sina lektioner-
na med fingertoppskänsla
och inte nya, enkla meto-
der som känns både obe-
prövade och obehagliga
för många.
Philip Oxelius
Erik Öqvist
Lärare feltolkar
forskningsresultat Elever starkt kritiska till”No hands up”
13 MILO Vt13
Metoden No hands up bygger på att elever inte ska räcka upp handen längre. Läraren väljer bara ut någon.
Vad är icke lärarledda
lektioner? Ett nytt peda-
gogiskt grepp som ska
lära elever att tänka
själva eller bara en nöd-
lösning när läraren är
borta och det inte finns
någon vikarie?
Vad händer i verkligheten?
Är en ”icke lärarledd lek-
tion” i praktiken håltimme
eller finns det faktiskt nå-
gon sorts innehåll i den?
Milo har undersökt saken.
Begreppet behöver inte
förklaras tydligare. Alla
elever vet exakt vad det
handlar om. Det är så klart
lektioner där skolan inte
fått tag på någon lärarvika-
rie och maskerar sitt miss-
lyckande i något som låter
som pedagogisk verksam-
het.
Trevligt, socialt sett
En lektion utan lärare bru-
kar börja med drygt tio
minuters väntan i korrido-
ren. Till slut brukar Mauri-
cio från expeditionen kom-
ma ner och öppna dörren
för klassen. Ingen lärare
syns till. Man förstår att
timmen kommer blir lärar-
lös.
Instruktionerna är enkla:
- Jobba med det som ni
håller på med, säger Mau-
ricio.
Klassen går in och sätter
sig.
Mauricio går.
Oftast så sätter sig alla i
olika grupper och snackar.
Men inte om ämnet, utan
om andra saker. Det är
ganska trevligt, socialt sett.
Mer hemarbete
På icke lärarledda lektio-
ner får man alltså inte
mycket gjort som gäller
det ämne som lektionen
handlar om. Det beror
mest på att det inte finns
någon lärare som ser till
att man gör det man ska
och är beredd på att svara
på frågor.
Utan lärarens möjligheter
att ge oss kunskap och
utan någon koll på att vi
jobbar, blir det liksom ing-
enting.
Det kan däremot vara
rätt kul på en lärarlös lek-
tion men egentligen är det
inte bra för oss elever. Ef-
tersom vi inte lär oss något
i skolan så får vi oftast ta
igen det hemma. På det
sättet leder lektionerna till
att elever får lägga ned
mer tid hemma.
Självklart är det så att vi
elever kan lära oss även på
icke lärarledda lektioner.
Problemet är att det är få
av oss som tar chansen.
Ärligare med håltimme
Det är svårt att motstå
frestelsen att bara softa.
Det är liksom ingen som
tar ledartröjan och säger
till alla – nu passar vi på
att plugga!
På ett sätt vore det ärli-
gare om vi fick håltimme
när det inte finns lärare.
Det är faktiskt inte vi ele-
ver som har ansvaret för
undervisningen på skolan!
Och ur säkerhetssynpunkt
är det bättre att ge oss le-
digt så att vi inte kan stjäla
eller förstöra något i klass-
rummet. Mellan vissa ele-
ver finns det också konflik-
ter, det är dumt att lämna
dem ensamma utan någon
vuxen närvarande.
Slutsatsen blir därför att
vi elever tycker det är bätt-
re med håltimme. Men om
vi inte får det så håller vi
oss i skinnet ändå.
Någorlunda.
Svårare för yngre
Klarar då alla klasser lek-
tioner utan lärare? Nej,
troligen är det olika bero-
ende på vilken årskurs
man går i. Man borde ald-
rig lämna sexor ensamma i
ett klassrum men de som
går i nian klarar det bättre
utan ”bevakning”.
Kanske kan dom som går
i nian hjälpa till när en
sexa blir utan lärare? Vore
inte det en lösning?
Vågar du det Arne?
Hugo Karlstedt
Bara nackdelar med
lärarlös lektion
14 MILO Vt13
7E har lärarlös lektion. Milo kunde inte hitta en enda elev som arbetade.
- Jag har fan aldrig
haft en bra vikarielek-
tion på fyra år!
Kommentaren är det
första vi hör när vi går
runt och frågar om vad
elever på skolan tycker
om just vikarier.
I artikeln på sidan intill
kan ni läsa om hur elever
på skolan tänker kring
lärarlösa lektioner. Men
det händer ju att vi fak-
tiskt får vikarier ibland
också. Hur fungerar lek-
tionerna då?
Ibland känns det som
om lärarna endast har
vikarier för att förvara oss
elever i skolan. Det går
inte att beskriva hur
många vikarelektioner vi
haft när vikarien inte kan
något om ämnet, har gett
helt fel uppgift eller inte
kan hålla ordning på klas-
sen.
Men vi minns också
legendariska vikarier som
Ulla-Britts och hennes
brandövningar eller Mar-
tins och hans rövarhistori-
er. Utan att säga mer om
alla dessa anonyma ansik-
ten som kommit och gått,
så vill Milo istället stanna
upp och titta lite på
vikarier vi minns positivt!
Martin Lundqvist
Med sina otroliga historier
om sitt forna liv fick Mar-
tin snabbt titeln ”skolans
nya Sten”. Han kunde
diskutera sina dagar som
piratjägare på en SO-
lektion och gjorde nog
inte mycket för att följa
lärarens instruktioner.
Men han höll ordning
med hård disciplin och
många vittnar om att man
i slutändan ändå fick mer
gjort på hans lektioner än
på många andras.
Ulla-Britt
När vi tänker tillbaka på
Ulla-Britt så tycker vi
synd om sexorna som
aldrig får träffa henne.
Ulla-Britts stod för några
av de av de roligaste skol-
timmarna i våra liv. Det
var ofta kaos och eleverna
använde sällan sina rikti-
ga namn. Jag tror aldrig
jag uträttade någonting
jag skulle på hennes lek-
tioner, men hon var un-
derbar och hela skolan
saknar henne! Vila i frid,
Ulla-Britt!
Toni
Toni är skolans nya ”äkta”
vikarie och ska inte blan-
das ihop med alla tillfälli-
ga ansikten. Hon kommer
som alla vet från Amerika
och skäms inte över det.
De flesta lektionerna bru-
kar på något sätt sluta
med att vi diskuterar det
amerikanska valsystemet
eller andra amerikanska
angelägenheter.
Ibland blir det kultur-
krockar; fyller du år ska
du passa dig! En
klasskamrat till en milo-
journalist blev smiskad 14
gånger och fick ”a pinch
to grow an inch” som fö-
delsedagspresent.
David Breitkreuz
Hugo Söderlund
15 MILO Vt13
… och vikarietimmar
är inte mycket bättre
Ulla-Britt stod för några av de roligaste lektionerna i
våra liv. Stackars sexor som aldrig får träffa henne.
Martin och Toni, två legendariska vikarier på skolan.
Nyligen överhörde Milo
ett telefonsamtal från
en hantverkare som
pratade öppet om en
fuktskada i skolans
tak. Värre var att dom
också diskuterade hur
den skulle åtgärdas:
”lappa över dom synli-
ga skadorna” löd direk-
tivet.
När Milos skribenter var
på väg till lektion i 50-
korridoren kunde deras
nyfikna öron inte låta bli
att stanna till och lyssna
på telefonsamtalet mellan
en inhyrd hantverkare och
hans bror. Hantverkaren
stod på en stege och
knackade försiktigt med
ena handens knogar i ta-
ket, som genast delvis
rasade ner i huvudet på
honom.
I telefonen pratade han
om en fuktskada som han
hade upptäckt vid upp-
sättningen av en ny nöd-
utgångsskylt.
Rådgjorde med sin bror
Hantverkaren hördes
även berätta för sin bror i
telefonen, att han hade
pratat med vaktmästarna
och att de redan visste om
felet och påstod att det
redan hade fixats en gång.
Den gamla lösningen på
problemet var att lappa
över skadan så att alla
synliga problem var som
bortblåsta. Men enligt
hantverkaren var det en
dålig lösning på proble-
met och skadan fanns i
skrivande stund fortfaran-
de kvar.
Fukt i skolan
Vi vet alla att fukt i sko-
lans byggnad inte är något
bra och i värsta fall kan
leda till mögel som är
väldigt ohälsosamt. Där-
för frågar vi oss: om sko-
lan redan visste om dessa
fel, varför har man inte
redan från början åtgärdat
dem ordentligt? Det kom-
mer ändå kosta nu när
skadan har återupptäckts.
Skolans ekonomi lär inte
precis vinna på att försöka
dölja bristerna. Och om
skolan nu har lyckats döl-
ja detta för oss, då undrar
man vad det finns mer
som vi inte får se?
Vendela Roxenborg
Nellie Berglund
16 MILO Vt13
Skolan mörkar
fuktskadat tak
FUSKLAGNING. Milo hann få en bild på fuktskadan i 50-korridoren innan den spacklades över.
Någon gång måste du
ha öppnat dörren till
omklädningsrummet
och fått en chock. Sär-
skilt om du är en kille.
Milos undersökning
visar att nästan 80% av
eleverna någon gång
tyckt att det varit kaos
i omklädningsrummen.
Och värst upplever kil-
larna det.
Det är värst på morgnar-
na. Man trycker långsamt
in koden till ombytesrum-
men samtidigt som man
förbereder sig för kaoset
som väntar.
När man kliver in i om-
klädningsrummet möts
man av en liten bit arma-
geddon. Kläder ligger
utspridda över hela rum-
met, blöta handukar häng-
er på krokarna, resterna
av smällare och andra
konstiga prylar smyckar
golvet. Taket och väggar-
na är fulla med tuggummi
och stelnade pappersbol-
lar. Det är nästan så luk-
ten av svavel och rök letar
sig in i näsborrarna.
Tre klasser för mycket
När man svettig och ut-
mattad kommer ner från
ett hårt arbetspass uppe i
gympasalen och möts av
tre klasser som ska byta
om samtidigt, då kan man
inte låta bli att säga ”oh
sh#t”.
När 65 svettiga elever
ska trängas i ett omkläd-
nings rum gjort för 30, då
är det riktigt illa. Skrik,
bråk och allmänt tjafs fyl-
ler rummet och tränger sig
in i vartenda litet hörn.
Dessutom ska minst hälf-
ten av dessa svettiga ele-
ver duscha i ett duschrum
fyllt med smutsiga kläder,
smällare och biffar.
Just det, det ligger biffar
i duschen!
Förstörs på kvällarna
Tyvärr kunde vi inte nå
idrottslärarna för kom-
mentarer men källor säger
att även de är trötta på
dusch- och omklädnings-
rumskaoset. Har det alltid
varit så? Är det naturligt?
De flesta vi intervjuade
säger att det alltid varit så
här, i alla fall så länge de
kan minnas (högst fyra år
alltså).
En del av oordningen
och stöket kan man skylla
på de lagsporter som har
sena träningar i skolans
gympasal. Efter städning-
en och när skolan slutat,
så smälls det smällare och
omklädningsrummet van-
daliseras på beskrivna
sätt. Och det blir inte bätt-
re när 100-tals elever pas-
serat under en dag och
alla dragit sitt strå till
stacken.
Svårt att lösa
Att lösa problemet skulle
ju vara ett drömscenario
men oturligt nog verkar
det inte gå.
Skolan skulle dock må
bra av större omkläd-
ningsrum eller mindre
elevgrupper. Storleken
idag matchar Smedslät-
tens omklädningsrum
som har hälften så många
elever som vi.
Elever som dessutom är
hälften så stora.
Viking Ringstedt
Nystädat omklädningsrum. Den här synen har inte
många sett. Om ett par timmar råder åter kaos.
17 MILO Vt13
Kaos i
gympan
när tre
klasser
trängs
- Du är så otroligt job-
big, du tror alltid att du
har rätt!, skrek läraren
och började sedan här-
ma eleven med en gnäl-
lig röst. Tio minuter
senare var det eleven
som satt utanför rek-
torns kontor och vänta-
de på ett allvarligt sam-
tal.
I Äppelviksskolan går det
drygt 600 elever och näs-
tan alla som Milo pratat
med har någon gång un-
der sin tid i Äppelviken
känt sig kränkta av lärar-
na.
Många lärare är säkert
inte medvetna om att de
kränker elever. De gör det
omedvetet och det kan
handla om ironiska skämt,
imitationer eller allmänna
negativa uttalanden.
Läraren bara skrattade
Exemplen är många. Milo
har pratat med en elev
som berättade om ett på-
hopp på en engelsklek-
tion. Eleven sa vid ett till-
fälle att han var bra på
amerikansk engelska. Då
brast läraren ut i skratt
och sa ”
- Eller kanske inte.
Surret i klassrummet
dog ut. Alla reagerade och
tittade på läraren.
En annan elev berättar
om en incident när en
läraren ville markera att
en elev pratade för mycket
och satte en tejpbit över
munnen.
Är detta verkligen ett
passande sätt att handskas
med störande elever?
Måste hanteras rätt
Det är såklart viktigt att
lärarna kan och får ingri-
pa mot elever som stör.
Det är jätteviktigt att alla
får en bra arbetsmiljö att
studera i.
Men det bör göras på ett
lämpligt sätt.
Det finns ingen anled-
ning att skrika eller trycka
ned eleven, även om den
har gjort något dåligt.
Ändå sker det.
Ändå tappar vissa lärare
humöret och agerar orätt-
vist mot elever.
Ångest för lektionerna
En annan händelse som
Milo har tagit del av ut-
spelar sig under en språk-
lektion då eleverna skulle
få tillbaka ett stort läxför-
hör. Läraren berättade
inför hela klassen att det
gått bra för alla. Alla,
utom för en person.
Läraren talade sen högt
och tydligt om vem den
personen var. Eleven blev
väldigt sårad och händel-
sen ledde till att han sluta-
de göra läxorna helt och
hade ångest inför lektio-
nerna.
Lärarna verkar inte vara
medvetna om att de
ibland sårar elever öppet i
klassrummen. Eller att
kränkningarna från en
lärare kan såra precis lika
mycket som kränkningar
eleverna emellan.
Därför måste detta upp-
märksammas mer!
Fanny Barrsjö
Emma Ugge
När lärare
kränker elever
18 MILO Vt13
En elev har fått munnen tejpad av en lärare som tröttnat på allt snackande.
Människan har lyckats
bilda ett avancerat sam-
hälle, åkt ut i rymden
och uppfunnit telefoner.
Men kommer vi någonsin
lyckas lära oss att ac-
ceptera varandra för de
vi är?
I Sverige blev homosexua-
litet legaliserat 1944, men
ända fram till 1979 ansågs
det som en psykisk stör-
ning. Ordet homosexuali-
tet myntades 1969, innan
dess sa man ”onaturlig
otukt” som betyder
”onaturlig, ej acceptabel
sexuell läggning”.
Är du bög, eller?
När unga tonåringar
(speciellt killar) säger ”är
du bög, eller?” med nega-
tiv klang så tror jag att de
inte riktigt förstår vad de
säger. De säger att det är
fel för två killar att vara
kära i varandra, fast med
andra ord. Jag menar inte
att alla går runt och säger
såhär, tycker homosexua-
litet är något annorlunda
och fel. Absolut inte, men
bara att det finns männi-
skor som tycker att homo-
sexualitet är något fel och
annorlunda är ett stort
problem. Det är ju bara
två killar eller två tjejer
som är kära.
Kärlek helt enkelt.
15-åring tog sitt liv
Femtonåriga Jadin tog
livet av sig tredje februari
2013. Han gjorde det efter
att ha blivit grovt mobbad
för att han var bög och
hade valt att komma ut
med det. Jag vet inte vil-
ket land Jadin kom ifrån,
men det spelar ingen roll.
Det ska inte behöva hända
någon! På grund av rädsla
för fördomar, för hur man
ska bli bemött och be-
handlad och många fler
orsaker så vågar inte unga
tonåringar som är homo-
sexuella komma ut idag.
2009 skrev DN en kröni-
ka som handlade om att
det är mer vanligt att
unga homosexuella för-
sökte ta livet av sig.
Nya läromedel behövs
Det är tragiskt och
hemskt, men det som
uppmärksammade mig
mest var en mening där
det stod att man ska ha
”mindre heteronormativa
läromedel i skolan”.
Jag har gått 8 år i skolan,
snart 16 terminer men har
inte en enda gång sett ett
skolmaterial där två killar
eller två tjejer är ihop.
Alltid bara tjej och kille.
Någon gång kanske nå-
gon lärare har kommit in
på spåret om sexualitet,
men då pratar den läraren
bara om heterosexualitet.
Varför undviker man
homosexualitet och bisex-
ualitet?
DN:s krönika skrevs
2009, nu är det 2013. Det
har gått fyra år, men inte
mycket verkar ha hänt
sedan dess.
Sociala medier problem
Orsakerna till allt det här
hatet bland unga tonår-
ingar tror jag kommer
genom sociala medier och
hur vuxenvärlden speglar
det till oss ungdomar. Hur
det sitter fast hos dem
från när homosexualitet
inte ens var lagligt.
Vissa förstår inte vad det
innebär och är osäkra på
sig själva, så då blir det
automatiskt negativt för
dem.
Du som tycker homosex-
ualitet är fel, vad är det
egentligen du tycker är
fel? Vad är det som är
annorlunda förutom att
det är ombytta könsroller?
Måste man vara rädd
Så bara för att du är kille
och gillar en kille, eller tjej
och gillar en tjej—ska du
behöva bli negativt utsatt
för det?
Ska du behöva bli mob-
bad för det?
Ska du må dåligt över
den du är kär i?
Ska man vara rädd för
att vara homosexuell för
att det finns fördomar?
För att man själv är rädd
för vad alla ska säga?
Ska man må dåligt för
att man har modet att visa
att man är homosexuell?
Varför ska det behöva
vara svårt och komplicerat
för ungdomar att vara
homosexuella? Varför
finns allt hat? Varför är
homosexualitet något fel
och annorlunda för vissa
människor?
Olivia Hallberg
Milo-krönikan
Varför är det så svårt att
acceptera homosexuella?
19 MILO Vt13
”Varför ska det behöva vara så-
svårt och komplicerat för ungdo-
mar att vara homosexuella?”
När lärare kopierar ele-
vernas klädstil så vän-
der trenden. Hollister,
Odd Molly och Primebo-
ots är bara några få
märken som har sjunkit
i både status och vär-
de.
Trenden är väldigt uppen-
bar. Märkeskläderna finns
nästan överallt bland alla
elever, men när lärare får
för sig att vara med i tren-
den sjunker klädernas
värde. Ingen vill ju gå
runt med en likadan Odd
Molly-blus eller Hollister-
kofta som en lärare!
Lärarna kopierar
Det är ett problem att lä-
rarna kopierar allt för
mycket. Snart ser man
ingen skillnad mellan
lärare och elever och vi
ställer alla samma frågor:
varför måste dom kopiera
oss? Söker de uppmärk-
samhet? Känner de sig
inne?
Likadan kofta
Elever tycker att det här är
pinsamt! Det finns flera
exempel och här är ett av
dem.
En elev berättade att hon
hade en blå kofta på sig.
Det var en rätt så utstick-
ande färg och man kände
lätt igen den. Plötsligt ser
hon en likadan kofta fram-
för sig. Men inte på vem
som helst. Det var ju på en
lärare!
Lärare förr klädde sig
stiligt och strikt. Då hade
man kavaj eller kjol och
instoppad blus. Men saker
och ting har förändrats.
Nu har lärarna på sig tajta
jeans, munktröjor, Odd
molly-blusar, primeboots
och så vidare.
Men samtidigt är det
kanske lika bra att de klär
sig som de gör. Vi vill ju
inte att lärarna ska klä sig
gammeldags och se
stränga ut. Då kanske
dom blir det också?
Det ska bli intressant att
se hur lärarna klär sig i
framtiden. Kommer de gå
tillbaks till den gamla
stilen eller fortsätta med
elevernas?
Allt är möjligt. Vi får
helt enkelt vänta och se
vad som händer.
Linnea Wulkan
Axelia Nilsson
Pinsamt när lärarna
kopierar vår klädstil
20 MILO Vt13
>> Lärare förr
klädde sig sti-
ligt och strikt.
Men saker och
ting har föränd-
rats <<
Milo beger sig på en
resa tillbaka i tiden då
mobiler, datorer och
Spotify var något man
bara kunde drömma
om. Här berättar vi för
er om några lärares
personligheter när de
själva var i vår ålder
och satt i skolbänkar-
na. Välkomna in i den
svartvita världen.
Vi har sökt djupt under
ytan för att hitta de rätta
svaren på vilka roller lä-
rarna hade när de själva
gick i högstadiet. Det har
kommit fram en del vän-
tade svar, men även vissa
chockerande.
Karin—en skolkare
Karin Högberg hade ett
solklart svar på vår fråga.
- Skolkaren, såklart!
Nej, allvarligt—vad trod-
de ni? Plugghäst är ju
Karins mellannamn.
Synth–Olle
Rock, hängslen och höga
kängor, det var Olle
Nordheden i ett nötskal
när han gick på högstadi-
et. En klassisk synthare
alltså. Han var även med-
lem i skolans tuffaste
band och i dramaklubben.
På axeln sitter idag en
dramatisk tatuering, in-
spirerad av tiden.
Kiessling chillar
”Slö å slapp” var de två
självklara ord som Lasse
Kiessling använde när han
beskrev sig själv. Han
brukade komma med vir-
riga bortförklaringar, satt i
ett hörn i klassrummet
och pratade och brydde
sig inte det minsta om
någonting rörande skolan.
Klassens egen prat-
kvarn, alltså.
Rätt ska vara rätt
När vi frågade runt om
lite tips på andra lärare,
svarade en säker källa
direkt: ”Besserwissern,
det var nog Marie Loscia-
le! Hon var säkert den
som rättade alla och visste
mest och bäst.” Och det
kan vi nog tänka oss, lite,
fast vi inte vågat be om
bekräftelse av huvudper-
sonen själv.
Therese erkänner
Vi fick också flera gånger
höra att Therese skulle
passat in under rubriken
Partypingla, som handen i
handsken. Efter att dessa
lärare övertygat oss tog vi
upp saken med henne och
jo, det blev bekräftat.
- Det måste jag nog er-
känna att jag var.
Matthias, sportkille
Matthias Stenskog såg sig
själv som en klassisk
sportkille. Träningar, la-
gom mycket plugg och att
hänga med kompisar—det
var vad Mattias tonårsliv
bestod av.
En riktig morsdröm.
Sofie Gradén
Sara Bodin
Hilma Treijs
Så var din
lärare
på hög-
stadiet
21 MILO Vt13
Milo hittade detta unika skolfoto på lärarna i artikeln som unga. Kan du se dem bland deras klasskamrater?
Lika som bär Hanna Sundström
och
Anna Mannerheim
Anna Mannerheim är bland annat
journalist, kåsör och föreläsare—
precis som vår roliga, lärande Milo-
Hanna Sundström. Anna är också
känd från TV och där ser man bätt-
re likheten med vår franskkvittran-
de fröken här på skolan. Frisyren,
hårfärgen, ansiktsformen men fram-
förallt dom mörka ögonen med den
intensiva blicken.
22 MILO Vt13
Gunilla Hilding
och
Pia Sundhage
Vår kära mattant Gunilla är nästan
overkligt lik den svenska fotbollsträ-
naren för landslaget Pia Sundhage.
Dom liknar inte bara varandra till
utseendet, deras personligheter ver-
kar också snarlika. Båda tar sina jobb
på största allvar och är vana vid att
ge order och bestämma. Högt! De
största likheterna är deras silver-gråa
blanka hår, havsblåa ögon och be-
stämda djupa röst.
Monica Weiderud
och
Gunilla Persson
Den effektiva svensk– och engelsklä-
raren Monica är som vi alla kan se
väldigt lik tv-stjärnan och modellen
Gunilla Persson. Gunilla är mycket
framgångsrik inom media och har
nyligen setts på tv. Även deras jobb
går hand i hand, både Monica och
Gunilla har Svenska och Engelska
som huvudspråk. Båda är också väl-
digt utåtriktade och gillar ironi. Man
ser deras likhet på nedre delen av
ansiktet och deras gyllenblonda hår.
i skolan L
ika som bär, ett av Milos mest
populära och återkommande
inslag. På begäran är vi tillbaka
med nya lärare som liknar andra kän-
da personer. Tipsen strömmar hela
tiden in till Milo. Vi vill vara noga med
att påpeka att det inte ligger någon
personlighetsvärdering i den man är
lik, man ser helt enkelt bara lika ut.
(Kri)Stina Ohlson
och
Katrin Sundberg
Hk-Stina kan beskrivas som organi-
serad, rolig och ibland lite fyrkantig.
Hon är även otroligt lik den kända
skådespelerskan och författaren Ka-
trin Sundberg känd från filmer och tv
-serier som Wallander och En gång i
Phuket. Men mest känner vi så klart
alla igen henne från barnprogrammet
Häxan Surtant. Obs! Även fast Stina
och Katrin är lika till utseendet ser vi
verkligen inte Stina som en Häxan
Surtant.
23 MILO Vt13
Charlotte Hammarbäck
och
Sara Ramirez
Den trevliga språkläraren Charlotte
är onekligen lik den välkända skåde-
spelerskan Sara Ramirez från tv-
serien Grey’s Anatomy. Vi ser likhe-
ter i det mörka håret och det varma
leendet. Vi har hört att båda kan ha
häftigt temperament men är ambitiö-
sa i sitt arbete och snälla mot sina
medarbetare. De är båda begåvade,
men inom sina olika områden. Sara
inom skådespeleri och Charlotte med
sina språkkunskaper.
Theresa Salminen
och
Jessica Capshaw
Det här är vår gulliga språklärare
som dom flesta beskriver som en
intressant och glad människa. Som ni
ser så är hon dessutom mycket lik
kändisen Jessica Capshaw som även
hon spelar i Grey’s Anatomy tillsam-
mans med Sara Ramirez (se ovan). I
serien spelar Jessica och Sara ett les-
biskt par. Men att det i framtiden
även skulle kunna bli något mellan
våra två språklärare Theresa och
Charlotte är kanske inte så troligt?
Under åren på Äppelviks-
skolan har vi elever fått
lära oss att vi inte ska
kränka eller mobba var-
andra. Gäller detta hos
lärarna också eller hän-
der det att även dom
kränker varandra? Milo
har intervjuat olika lära-
re för att ta reda på det-
ta.
Vi började med att Inter-
vjua Lasse Kiessling om
hur atmosfären är i lärar-
rummet. Han försöker
övertyga oss att det ytterst
sällan förekommer kränk-
ningar bland lärarna, men
detta tror vi inte helt på.
Snackar skit om elever
Vi frågar därför om det
händer att lärarna pratar
skit om eleverna. Lasse
svarar att det förekommer
men inte speciellt ofta. Det
kan vara småsaker om till
exempel en slarvig elev
som har glömt sina böcker
hundra gånger i rad eller
någon som har varit stö-
kig under en lång period.
Lärargrupperingar
Lasse säger också att lära-
re grupperas på skolan,
precis som elever. Lärarna
sorteras dels in bland de
som träffas mycket under
sina arbetsdagar. De är
ofta dem som jobbar inom
samma arbetslag eller
undervisar samma ämnen.
Therese som är NO- och
Mattelärare säger däremot
att det ofta händer att
lärarna snackar skit om
varandra, men det är på
ett hjärtligt sätt. Alltså
med glimten i ögat. Hon
berättar även att lärare
sprider rykten om sina
kollegor.
Det var till exempel hon
själv som spred ryktet att
Lasse Andersson är fågel-
skådare. Så har ni någon
gång hört det ryktet så vet
ni var det kommer ifrån.
Skryter om egna klasser
Vi har frågat ett antal ele-
ver vad de tror lärarna
pratar om. De flesta tror
att de pratar skit om
andra elever. Några tror
att de skryter mycket om
hur bra just deras klasser
är.
Fast egentligen, vem tror
inte att de ibland pratar
om annat än bra saker?
Sammanfattningsvis fick
vi inget riktigt snaskigt.
Lärarna på skolan verkar
väldigt snälla och pratar
sällan bakom ryggen var-
ken på varandra eller sina
elever.
Det är vi naturligtvis
tacksamma för.
Simon Nordenskiöld
Samuel Bjernerup
Daniel Pettersson
August Hårdänge
Snackar lärarna
skit i lärarrummet?
24 MILO Vt13
Vad pratar lärarna om i lärarrummet? Snackar dom skit om oss? Eller varandra?
På sidan intill kunde ni
läsa om att det inte
snackas skit bland lärar-
na. Däremot verkar lärar-
kåren älskar att busa
med varandra. Milo har
gått runt i skolan för att
se vad som händer.
Vi stötte på Olle Nordhe-
den och Lasse Andersson
som visste mycket om det
här. Dom avslöjade en hel
del vi inte kände till, åt-
minstone om sig själva
och varandra.
Visste du att det inte
bara är eleverna som bu-
sar med varandra? Lasse,
Olle och ett flertal andra
lärare, vanligast inom NO
och SO, ÄLSKAR att ut-
sätta varandra för ”roliga”
saker.
Utbildad präst
Vi bad Olle berätta allting
han vet om Lasse. Det
första han avslöjar är att
Lasse är utbildad präst!
Lasse förklarar att det
absolut inte är sant och
avslöjar samtidigt att Olle
tänder på skosnören.
- Han bara älskar käns-
lan av att dra upp dom
där snörena för att sedan
dra åt dom allt vad han
kan.
Snabbt och hårt!
NO-SO-bandymatchen
Lasse frågar om vi har
hört talas om NO- mot SO
-innebandymatchen där
NO-lärarna spöade SO-
lärarna rejält? Efteråt så
var tydligen alla SO-lärare
sjukskrivna i ungefär en
vecka. Olle var den enda
som var här, men han var
tyst och ville helst inte
prata med någon.
Lasse tar korgen
Olle berättar att Lasse
brukar ta hans korg och
mitt under intervjun så
händer just detta! Lasse
grabbar tag i korgen och
springer iväg!
Olle blir irriterad, på
riktigt, och går sedan runt,
runt och letar efter den.
Är Lasse sen till en lek-
tion? Eller är bullarna slut
i lärarrummet? Olle berät-
tar att Lasse mer än gärna
fikar minst några gånger
om dagen. Ganska många
gånger.
Han berättar även att
Lasse ofta lägger sitt skräp
och ställer kopparna på
andras skrivbord i arbets-
rummen, han drar ut slad-
dar och kopplar ofta runt
allting i fel ordning.
Många lärare finner det-
ta ytterst irriterande och
vet inte hur dom ska lösa
problemet.
Herman Hårdänge
Oscar Öjling
Elias Olsson
Olle och Lasses
”roliga” lärarbus
Lasse häller diskmedel i Olles kaffe. Det är ett av många olika exempel på typiska lärarbus.
25 MILO Vt13
Milo fick träffa den su-
persnygga toppmodel-
len Pamela Olivera.
Hennes modellkarriär
är i full gång efter att
hon medverkat i tv-
programmet ”Top mo-
del Sverige”. Vi träffa-
des på ett café i stan
och frågade ut henne.
Varför sökte du till Top
model?
Jag sökte inte direkt in
utan blev ”hittad” av
Acne som ska hjälpa till
att hitta modeller till
programmet. Dom tyck-
te att jag skulle skicka in
bilder till programmet,
och då gjorde jag det!
Hur kändes det att
komma trea i program-
met?
Det kändes bra, men
man vill ju självklart
vinna. Det var ju ändå
bra, eftersom flera tusen
sökte in. Jag är nöjd att
jag kom så långt.
Vilken photoshoot tyck-
te du var roligast och
vilken tyckte du det
gick sämst på?
Det roligaste var med
spindeln, Gloria, för att
jag vågade och bilden
blev bra! Den sämsta
bilden var den sista, jag
åkte ju ut! Bilden var
väldigt stel.
Vem ville du skulle vin-
na om inte du?
Shams, hon var min bästa
vän i huset. Jag tycker att
hon förtjänade att vinna
mest.
Tycker du att det var
rättvist att du åkte ut?
Ja, om man tänker på
veckans bild så var det
rättvist att jag åkte ut,
min bild var dålig. Men
om man tänker på det
som Caroline sa till mig
så trodde jag inte att jag
skulle åka ut för att hon
sa bra saker till mig. Men
den veckan hade jag för-
lorat kroppskontrollen.
Till Shams sa hon där-
emot att hon ofta förlora-
de sitt ansikte och ansik-
tet är det viktigaste på en
modell. När hon sa så
trodde jag att Shams
skulle åka ut. Men det
var väl rättvist.
Blev du nöjd med din
makeover?
Ja, jag blev jättenöjd! Jag
var jätterädd att dom
skulle klippa av mig håret
men jag fick behålla gans-
ka mycket av mina läng-
der och dom gjorde inte så
mycket med min hårfärg.
Vad tycker du är ditt
bästa modelldrag?
Jag gillar min längd (177
cm) och mitt ansikte. Jag
gillar min kropp också.
Däremot är jag inte lika
smal som de flesta mo-
deller. Jag tycker att det
ser så ohälsosamt ut att
vara pinnsmal, som de
flesta modeller är.
Blev du någon gång
sårad av juryn?
Nej, jag hade redan för-
berett mig på att få både
bra och dålig kritik. Om
>> Jag tycker att det ser
ohälsosamt ut att vara pinnsmal!<<
26 MILO Vt13
Milo möter Top
Milo fick en intervju med den kända modellen Pamela Olivera från TV-serien Top Model Sverige.
man ska vara med i ett
sådant här program så
får man tåla kritik. Om
de säger att någonting är
dåligt så får man själv
bygga upp det.
Vad hände med din
nacke?
I programmet så verkade
det värre än vad det var.
Jag landade på nacken
och fick ont men visste
att det skulle gå över.
Efter ett tag blev det vär-
re och värre och de andra
stressade upp mig ge-
nom att klappa på mig
och trösta. Då började jag
gråta av panik. Sedan
ringde Jonas ambulan-
sen. Men det var bara en
sträckning.
När spelade ni in top
model?
Vi åkte till Los Angeles
den 23 november och
kom hem runt 8 januari.
Lärde du dig mycket av
Top model?
Ja, jag lärde känna min
kropp mycket mer. Jag
har lärt mig jättemånga
nya poser. Nu när jag
kollar tillbaka så känns
det som att jag inte visste
vad jag höll på med in-
nan!
Hur går det egentligen
till när ni spelar in?
Det är fyra dagar som
går om och om igen när
man spelar in materialet
till ett avsnitt.
Dag 1: Challenge med
stora vinnarpriser.
Dag 2: Photo shoot.
Dag 3: Då spelar man in
kommentarerna som är
med i programmet. Man
intervjuas om händelser-
na.
Dag 4: Eliminering, nå-
gon åker ut.
Går du i skolan nu?
Nej men jag saknar sko-
lan jättemycket! När jag
var med i programmet
missade jag så pass
mycket att jag får gå om
tvåan sen!
Vad skulle du gjort om
du inte blev modell?
Då skulle jag vilja bli
socionom. Jobba på nå-
gon kvinnojour eller
helst BUP. Jag tycker att
sånt är kul.
Hur ser du dig själv om
tio år?
Som modell om jag inte
är för gammal. Jag är
snart arton. Modellkarri-
ären är ändå ganska kort,
du måste lyckas jättestort
för att kunna fortsätta
tills du är trettio.
Sofia Wulkan
Nora Lundewall
Julia Borgström
>> När jag kollar tillbaka känns det
som om jag inte visste någonting!
27 MILO Vt13
model Pamela
Pamela Olivera– Den första bilden är hennes favorit, den med spindeln Gloria.
Fakta om Pamela
Helt namn: Pamela Vik-
toria Olivera Henriksen.
Familj: Mamma, pappa
och 2 systrar som är 10
och 19 år.
Bor: Skärholmen, Stock-
holm med familj.
Ålder: 17 år, snart 18.
Känd för: Kom på tredje
plats i ”Top model Sve-
rige”.
Det är inte bara elever-
na på Äppelviken som
håller sig sysselsatta
med sociala medier. Vi
har fått höra från flera
lärarna att efter skolan
är det Instagram som
gäller!
Instagram grundades av
12 personer som precis
hade gått ut universitet.
Marc Zuckerberg köpte
rubbet för 7 miljarder kro-
nor. Instagram är en gratis
mobilapplikation för foto-
delning och ett socialt
nätverk som lanserades
2010 i oktober. Applikatio-
nen var från början bara
till Iphone men 2012 kom
den till Android också.
Redan efter en vecka
hade 1 miljon laddat ner
appen på Google play.
Flera med öppna konton
Precis som vanligt var vi
elever först med detta,
men lärarna har dykt upp
efter hand.
Mycket roligt skrivs av
och om lärarna på Insta-
gram som definitivt är
värt att följa. Flera lärare
har fortfarande kontona
öppna, men tyvärr är det
fler och fler som börjar bli
privata.
Har dom någonting att
dölja?
Det får vi nog aldrig vet
men Carina Andersson
lovar i alla fall att när man
är 18 år så får man följa
henne om man är gammal
elev.
Låter inte det barnförbju-
det?
Nu finns lärarna på
28 MILO Vt13
Följ din lärare på
Robert: Robboten, Sabi-
ne: 200ponys, Kicki Röh-
ne: Kickimopsi, Carina
Andersson: cadcarina
Jesper: JesperStridbeck
Therese: Tessange, Marie
Gradén: Metres, Carina
Landström: Aniracel,
Emma Berg:
emma_berg73, Anna-Pia
Ewerlöf: annapiaewe
”Min mest rosahåriga kollega”. Sabines individuella
skolporträtt stalkat och upplagt av Jesper Stridbeck
Begravingsfin eller? Från Roberts Instagram Robboten
… och här
är din
lärares
status
När Milo kom in i datorsa-
len en dag, hade en (icke
namngiven) lärare glömt
att logga ut sig från Face-
book.
Vi var förstås snälla och
stängde ned kontot, men tog
först en skärmdump som
gav oss en unik insyn i lärar-
nas statusuppdateringar.
Här har du några :)
29 MILO Vt13
Operation
dagsverke
succé direkt
Operation dagsverke är
tillbaka. Elevrådet har
ihop med Mauricio på
expeditionen drivit frå-
gan hårt och det gav di-
rekt klirr i kassan.
113.423 kronor kunde
Matthias och Johnny inkas-
sera från Äppelviksskola till
barnhemmet i Awassa i
Etiopien.
När Milo gästar Skavlan
är det ihop med pensio-
närerna som vi förvän-
tansfulla står inför de
spännande intervjuerna.
Såklart så var Milo på
inspelningen av våra
föräldrars favoritprogram,
Skavlan! Och till alla sexor
kan vi meddela att vi även
var i Bolibompastudion
och hälsade på draken.
Det är många hemlighe-
ter som göms på TV och
Milo vet dem alla.
Vem skrattar så högt?
Varför ser alla alltid per-
fekta ut? Och hur applå-
derar alla i precis den per-
fekta stunden?
Lögner och redigering
Svaret är lögner och redi-
geringar, klippningar och
massor av smink. Det är
lätt att vara publik även
om du inte förstår någon-
ting. Det är bara att skrat-
ta och le.
Milo fick även en het
intervju med projektleda-
ren Finn som har jobbat i
TV-branschen i 43 år. Han
har även gjort allsång på
skansen.
- När man är projektle-
dare gäller det att få ett
förtroende och göra så att
alla litar på en. Litar på att
man gör ett bra program,
berättar Finn. Han tyckte
det var roligt att några
yngre kom till Skavlan för
en gång skull.
Han berättade också att
det är väldigt roligt att
arbeta i den här bran-
schen.
Är väldigt fåfäng
Det vi kan avslöja om
Fredrik Skavlan är att han
är väldigt fåfäng och
eftersom programmet inte
är direktsänt så kan han ta
om scener som blir fel.
Och han sa fel massor av
gången, även fast han
läste alla sina repliker från
en monitor.
En av programmets gäs-
ter var den mediaskygga
Agnetha Fältskog.
Vi frågade några elever
på skolan vem dom trod-
de Agnetha var.
- Är inte det programle-
daren på TV4, svarade
någon.
Ingen mugg av Skavlan
Vi kan berätta att hon är
det första A:et i ABBA och
det här var den första in-
tervjun hon gjorde på 40
år!
Milo fick också se Lore-
en uppträda med Kleerup
i en helt ny låt, som vi kan
avslöja inte var så bra.
Under inspelningen så
gick lamporna sönder så
dom behövde avbryta allt.
Efter att inspelningen
var slut delade Skavlan ut
muggar, men vi fick ing-
en. Men om ni spanade in
programmet (som ju sänts
för länge sedan när du
läser det här) så kan ni i
alla fall säga att ni har sett
oss på Skavlan!
Ogillar barn
Avslutningsvis över till er
sexor. Vi fick som sagt
hälsa på Bolibompadra-
ken, er största idol! Vi kan
säga att han är en väldigt
trevlig filur och i en exklu-
siv intervju frågade Milo
hur det kändes att ha så
många fans.
Han svarade att egentli-
gen gillade han inte barn,
men han behövde pengar-
na för att betala av ett lån
på en luftballong.
Frida Falck
Molly Frösslund
Milo hos Skavlan
” Jag gillar egentli-
gen inte barn, jag
behöver bara peng-
arna för att betala
av lånet på en luft-
ballong som jag har
köpt. ”
30 MILO Vt13
Milo är på besök hos Skavlan och av en ren slump stöter vi även på en bitter, skuldsatt Bolibompadrake.
Nu är det ett tag sedan
vinteridrottsdagen,
men det är ändå värt
att nämna det gamla
vanliga kaoset. När ska
föräldrarna fatta?
Det kändes som att något
hade hänt när bussarna
inte kunde komma fram
på Alviksvägen. Kanske
en krock?
Nej, det var som vanligt
föräldrarna som skulle
hämta sina barn och par-
kerade där bussarna skul-
le stå. Sedan undrade dom
vart deras barn tagit vä-
gen tills dom upptäckte
att han/hon satt i kvar i en
buss som inte kunde par-
kera.
Tror du att dom flyttade
på sig då? Nej!
Föräldrar blev som barn
Några bussar lyckades
slinka igenom och lämna
av några barn och när
föräldrarna väl hade häm-
tat dom, så var det få som
visade hänsyn till bussar-
na som var kvar och för-
sökte komma fram.
Det var som om dom
blev sina yngre jag, bråki-
ga och busiga som gjorde
vad dom ville. De brydde
sig verkligen inte om att
de tryckte ihop bussarna
på en trång liten gata. I
deras plan ingick det inte
heller att bussen inte kun-
de backa.
Så där stod man.
Skyllde på mailet
Det var flera föräldrar
som skyllde på att i mailet
som kommit så hade det
bara stått att man inte fick
stå på Alviksvägen när
man lämnade av barnen.
Man la alltså skulden för
trafikkaoset på de som
hade skrivit mailet.
En del skyllde på att det
var bussarnas fel som inte
flyttade på sig.
Vad man som elev kan
tänka på i framtiden är att
inte ringa sina föräldrar
för tidigt. Då finns risk för
att de ställer sig framför
och blockerar vägen där
din buss ska köra fram
och då får du ändå upple-
va en rätt lång tid av lång-
sam väntan.
Dessutom får du skäm-
mas.
Man kan också tänka på
att ta med extra mycket
mat och snacks, för inträf-
far kaoset ändå så kan
man åtminstone få en
trevlig kväll med lite live-
bio.
Philip Oxelius
>> I mailet stod
det bara att man
inte fick parkera
och släppa av sitt
barn på Alviks vä-
gen. Inget om att
man inte fick
hämta barnen på
Alviksvägen<<
31 MILO Vt13
Kaos vid bussarna - föräldrar i vägen i år igen Trots mail och information till alla klasser, så blev det ändå samma parkeringskaos när skidbussarna
kom in på Alviksvägen och föräldrarna ändå valt att ta bilen hela vägen till skolan.
Vi har många färgstarka lärarper-
sonligheter här på skolan. Chansen
är inte liten att du ser dig själv i
någon av dem. Vem vet? Du kanske
är Kiesslings tvillingsjäl eller mat-
lagningskompanjonen Anna-Karin
aldrig fick. Testa dig själv, Milo har
svaren.
1. Du ser några sexor stå och smyg-
röka, vad gör du?
A) Går dit och lär dem en läxa, kan-
ske slänger in en liten höger också.
B) Joinar så klart! Ingenting går upp
emot en förmiddagscigg.
C) Förklarar lugnt och stilla att rök-
ning dels är skadligt för kroppen och
att det också påverkar ekonomin ne-
gativt.
2. Du ser ett snöbollskrig som bör-
jar ta form, vad gör du för att stop-
pa det?
A) Gör en egen gigantisk snöboll och
attackerar bakifrån. Det borde lära
dem en läxa.
B) Jag är måttligt intresserad, fokuse-
rar istället på min ”snö-cigg”
C) Skriker högt: ”Sluta genast, det där
är inte bra för matsmältningen!”
3. Du och några polare är på väg
hem från skolan. Dina kompisar
föreslår att ni ska klottra ner gran-
nens hus, vad gör du?
A) Drar dit och klottrar. Slänger även
in några sparkar mot huset. Bara för
att visa vem som bestämmer liksom.
B) Jag bangar och tar en klotter-cigg.
C) Säger att jag vill inte vara en del av
någonting som förstör någon miljö.
4. Klassen åker till badhuset, vart
går du först?
A) Springer direkt till trampolinen
och gör en kork 5 40. Alla som inte
applåderar får en utskällning.
B) Jag struntar i att bada, är mer in-
tresserad av min ”badhus-cigg”
C) Jag går direkt till omklädnings-
rummet och ser till så att miljön är
god och att alla duschar.
5. Skolan anordnar en vinteridrotts-
dag. Vad väljer du för aktivitet?
A) Drar till Romme. Kör offpist och
tränger mig före alla som är för lång-
samma i liftkön.
B) Jag glömde anmäla mig, var för
upptagen av min vinteridrottsdags-
cigg.
C) Vandrar. Frisk luft och näringsrik
matsäck, det är receptet till en perfekt
vinteridrottsdag
6. Dina kompisar föreslår att ni ska
dra på fest. Du får inte för dina för-
äldrar, vad gör du?
A) Smyger ut när mina föräldrar har
somnat. Se bara till att inte bli för full,
jag vill ju inte riskera att bli utelåst
utan kläder igen.
B) Drar dit, där kan man röka!
C) Jag vet att det kommer att finnas
alkohol och det är onyttigt. Jag ser
över en hälsosvecka istället. Kanske
går jag dit lite senare för att lära dem
ett och annat om effekterna som alko-
hol har på kroppen.
7. En person i din parallellklass
har spanat in dig. Hur hanterar du
situationen?
A) Jag lägger en haff. Hon är ganska
snygg så, he he...
B) Jag är redan i ett ganska seriöst
förhållande med mina cigaretter, så
jag tackar nej.
C) Bjuder ut honom/henne på mid-
dag (en nyttig).
8. Ni ska på klassresa. Vad är vikti-
gast för dig att ta med?
A) Ett slagträ kan ju alltid vara an-
vändbart.
B) Cigg.
C) Ett par bra vandringskängor och
ett glatt humör!
Helena Andersson
Nathalie Lager-Andersson
Vilken lärare är du?
Flest A: Lasse Kiessling Flest B: Data-Micke Flest C: Anna-Karin
Du är en färgstark och självsäker indi-
vid. Du bryr dig inte särskilt mycket
om vad andra tycker men har en mjuk
och känslig sida. Man måste bara job-
ba lite för att se den.
Du är en effektiv person, men som
ofta avbryts i dina göranden för att ta
en cigg.
Du är en matglad och ordningsam
människa. Din favoritplats är i en bra
miljö och på tal om miljö så är du
väldigt mån om den.
32 MILO Vt13
