PR-team: modell för samordnad rehabiliteringsutredning på vårdcentraler i

Jönköpings län

Pia Bülow & Camilla SeitlHälsohögskolan, Högskolan i Jönköping

Bo RolanderFuturum, Landstinget i Jönköpings län

SyfteÖvergripande syfte att beskriva och värdera PR-team som modell för utredning av rehabiliteringsbehov

Specifikt avser projektet •värdera utfallet av modellen PR-team i relation till eventuella förändringar av patienternas sjukskrivningsgrad och återgång till arbete samt beskriva patientgruppen för vilka modellen används.

•beskriva och analysera den interaktiva process där bedömningen av patienters resurser och hinder vägs samman vid multiprofessionella möten - så kallade PR-team möten.

•analysera den sammanvägda bild av rehabiliteringsutredningens resultat som dokumentation från PR-team möten redovisar.

Tre frågor – tre delstudier

Delstudie 1

Vem blir aktuell för PR-team utredning?

Delstudie 2

Hur gestaltar sig ett PR-teammöte?

Delstudie 3

Vilka slags bedömningar görs av ett PR-team?

Metod & Material

Delstudie 1Statistiska analyser (SPSS) av data från landstingets register Mått och Analys

(MoA) för sjukskrivna personer som genomgått rehabiliterings-utredningar genom PR-team 2010-10-01 – 2011-03-31

Delstudie 2Kvalitativa analyser av • interaktion och innehåll från observationer av fem PR-teammöten (fyra

videoinspelade, ett med enbart ljudupptagning) • 12 intervjuer med PR-teamens medlemmar (psykolog, arbetsterapeut,

sjukgymnast, läkare och rehabiliteringssamordnare) om mötet

Delstudie 3Dokumentanalys (innehåll) av den sammanvägda bedömning av

rehabiliteringsutredningen vid PR-team från 2011-01-01 – 2011-09-30 vid samtliga inrapporterande vårdcentraler

Resultat delstudie 1PR-teambedömningar - 1 oktober 2010 – 31 mars 2011

Totalt redovisas PR-team för 116 personer

35 genomfördes kvartal 4, 2010 och 81 kvartal 1, 2011

80 (69%) PR-team på VC inom LJ och 36 (31%) på VC i privat regi

Exakt lika många PR-team (58) för män och kvinnor.

Medelåldern var 46 år (den yngsta 23 år och den äldsta 62 år)

Sjukskrivningsgrad: 75% var sjukskrivna på heltid

Diagnosgrupp:

rörelseapparaten 71 personer (61%)

psykisk ohälsa 22 personer (19%)

övrigt 22 personer (19%)

När i sjukskrivningsprocessen görs PR-team?

Antal dagar mellan sjukskrivningsdatum och PR-team

 Frekvens Procent

  0 - 90 dagar27 23,3

91 - 180 dagar23 19,8

181 - 365 dagar12 10,3

Mer än 366 dagar42 36,2

Total104 89,7

  PR-team före sjukskrivn.

12 10,3

Total116 100,0

Vad händer efter PR-team?

Anledning till avslut

  Frekvens Procent

  Arbete 35 30,2

Arbete + sjukersättning 3 2,6

Arbetssökande 14 12,1

ej känt 25 21,6

pågående/nyligen avslutat20 17,2

Sjukersättning 4 3,4

Sjukskriven av annan instans4 3,4

Studier 3 2,6

Övrigt 8 6,9

Total 116 100,0

Noterat:

Andelen män ökade kraftigt under mätperioden

- från 31 % kvartal 4, 2010 till 58% kvartal 1, 2011

Ingen skillnad mellan könen vad gäller diagnoser

Andelen patienter tillhörande diagnosgruppen ”övrigt” är signifikant högre vid vårdcentraler i privat regi.

Tendens att andelen sjukskriva för mentala problem är något större inom landstingsägda vårdcentraler.

Tydligt högre andel män genomgår rehabiliteringsutredning vid privata vårdcentraler.

Tydlig tendens att patienter efter PR-teamutredning vid landstingsdriven VC avslutas mot arbete jämfört med efter utredning vid privata VC.

Den ”typiske” PR-team patienten

Kvinna

45 år

Sjukskriven 100% pga.

problem i rörelseapparaten

PR-team på VC i landstingets regi under dag 1-90

Arbete anledning till avslut

Man

47 år

Sjukskriven 100% pga.

problem i rörelseapparaten

PR-team på VC i landstingets regi mer än 1 år efter sjukskrivningsdag

Anledning till avslut ej känt

Anmärkningsvärt är:

• att PR-team redovisas för 12 personer före datum för sjukskrivning

• att 24 personer avslutat sin sjukskrivning vid tillfället för PR-teammöte

samt• att en av dessa genomgick PR-team före

sjukskrivningsdatum

Delstudie 1

Slutsats och övergripande resultat

Data från MoA är alltför ojämn och osäker för att kunna följa upp modellen på ett systematiskt sätt vad gäller utfall.

Förändringar av t.ex. sjukskrivningsgrad efter genomförd PR-teamutredning går inte att följa pga. frivillighet att fylla i variabeln. Värden för många viktiga variabler är sporadiskt ifyllda.

Modellens betydelse för individers rehabilitering och återgång till arbete kan därmed bara uppskattas.

Resultat delstudie 2

Observationer:Fem PR-team-möten (vid fyra vårdcentraler) har varit föremål för observationTotalt består de observerade teamen av 6 män och 19 kvinnorInom ramen för projektet har 24 olika deltagare träffats (i fyra olika kommuner).

Intervjuer:

Intervjuer med mötesdeltagare som medverkat i de PR-team-möteBland de intervjuade finns sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, psykolog och läkare representerade. Totalt har tre män och nio kvinnor intervjuats.

Urval och bortfall

Strategiskt urval utifrån antal utförda PR-teambedömningar

Norra sjukvårdsdistriktet

Rosenhälsan, Öxnehaga, Wetterhälsan

Östra sjukvårds distriktet

Nässjö vårdcentral och Nässjö läkarhus

Södra sjukvårds distriktet

Vråen och Gislaved

(Två av dessa totalt sju vårdcentraler är privata)

Bortfall

Data saknas från tre av sju utvalda vårdcentraler på grund av:•att patienten avböjde PR-teambedömning (1)

•att inga PR-team-möten ägt rum inom ramen för studiens

genomförande (2).

PR-teamets sammansättning

Fem deltagare, varav en rehabsamordnare

Tvärprofessionellt

Alltid: läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut.

Variation mellan psykolog och kurator.

Två av vårdcentralerna hade en rehabsamordnare med tydlig roll att leda PR-team-mötet. Vid resterande VC fungerade rehabsamordnaren mer som en ”backup” för PR-teamet, främst i mötesformaliteter.

PR-teammötet

Varierar i längd och diskussionens innehåll. Variation fanns i vad som diskuterades och hur man valde att genomföra sin PR-teambedömning.

Variation fanns i mötesdeltagarnas förberedelser och ifyllande av PR-teamblanketten

Vad diskuteras vid ett PR-team-möte?

Fyra olika huvudinriktningar i diskussionerna vid de observerade samtalen:• Formuläret (PR-teamblanketten)

• Bedömningen av patienten

• Kunskapsutbyte

• Social diskussion

Fokus i samtalet vid PR-teambedömning

Bedömning (B)

Vilket resultat upplever deltagarna själva genom användningen av PR-team som arbetsmodell?

• Bra möten• Ökat samarbete mellan professionerna• Ökad möjlighet till helhetssyn på patienten och hans/hennes situation –

en bredare blid• Ökad förståelse för patientens problematik• Möjlighet att föra fram information till hela gruppen (till flera

professioner)• Att ta del av information som sådant som inte finns nerskrivet• En bättre utredning och diskussion kring sjukskrivningsförfarande• Större möjlighet att hjälpa patienten• Tryggare att påbörja en åtgärd/rehabilitering• Patientens upplevelse av att flera professioner hjälps åt och ”tar tag i”

problemet• Patienten får möjlighet att på att naturligt sätt knyta kontakt med olika

professioner (t ex psykolog, vilket kanske inte hade skett)

Forts. - deltagarnas upplevelser av resultatet av PR-team som modell

• Risk för ”överdiagnostisering”. Några tillfällen har funnits då man kanske har utrett onödigt mycket.

• Resurs och sårbarhet ska fyllas i – kan ske kan detta ge en annan vilken vilket kanske färgar utredningen. ”Man är skolad så… att rutorna helst inte ska vara tomma”.

• Man förutsätter att vissa situationer i patientens liv är problematiska – man ”fiskar lite” eftersom blanketten är utformad som den är…

• Patienten förstår kanske inte varför jag ska prata om hur de mår (förstår kanske inte att det kan finnas ett sammanhang)

• Tveksamt om försäkringskassan har nytta av alla dessa uppgifter

Delstudie 3

Resultat kommer att inriktas på följande delar av dokumentationen från PR-teamutredningen:

• Diagnos – huvuddiagnos och samsjuklighet• Sjukhistoria• Förutsättningar för återgång i arbete

• Nuläge

• Prognos

• Förslag till åtgärder/behandling