Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i

Jönköpings län

Jönköping 11 november 2011

Niclas Johanssonniclas.johansson@skl.se

Den ekonomiska regleringen

- Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun- Skatteväxling

- Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet - Kommunernas kostnadsutjämningssystem för

äldreomsorgen - Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

Skatteväxlingen mellan kommunkollektiv och landsting

- Kommunerna höjer i samförstånd sin skattesats lika mycket som landstinget sänker sin

- Från och med år 2012 när garantinivån i inkomstutjämningen är densamma i kommuner och landsting (115 procent) innebär detta att landstingets intäkter minskar lika mycket som kommunernas ökar.

- Alla kommuner måste skatteväxla- Skatteväxlingsnivån ska motsvara dagens faktiska

kostnader- Över tiden ökar intäkterna från en skatteväxling i samma

takt som medelskattekraften i riket

- (Länet måste hemställa till finansdepartementet om justering av länsvis skattesats)

Inkomstutjämning- Alla kommuner och landsting (fr.o.m. 2012) garanteras 115

procent av medelskattekraften i riket. Skillnaden mellan den garanterade och den egna skattekraften multipliceras med en länsvis skattesats.

- Den länsvisa skattesatsen uppgår till 95% resp. 90% av 2003 års medelskattesats för kommunerna resp. landstingen. För de kommuner och landsting som betalar en avgift (skattekraft över 115 procent) är den länsvisa skattesatsen 85% av medelskattesatsen.

- För varje län sker en justering för skillnader i huvud-mannaskap utifrån tidigare skatteväxlingar. Den länsvisa skattesatsen ändras endast vid skatteväxlingar och påverkas inte av skattehöjningar i den egna eller andra kommuner/landsting.

Länsvis skattesats i Jönköpings län

Kommunerna Landstinget

Medelskattesats 2003 20,64 10,52

95/90 procent 19,61 9,47

Skatteväxlingar i länet 3,83 -3,83

Skatteväxlingar i riket 4,16 -4,16

Skillnad -0,33 0,33

Länsvis skattesats 19,28 9,80

Skattekraft Garanti 115% Underlag utj. Länsvis sk. Ink.utj.

Kr/inv Index Kr/inv Kr/inv Procent Kr/inv

Riket 184 686 100,0 212 389

Aneby 166 533 90,2 212 389 45 856 19,28 8 841

Eksjö 178 452 96,6 212 389 33 937 19,28 6 543

Gislaved 170 746 92,5 212 389 41 643 19,28 8 029

Gnosjö 173 976 94,2 212 389 38 413 19,28 7 406

Habo 175 263 94,9 212 389 37 126 19,28 7 158

Jönköping 178 881 96,9 212 389 33 508 19,28 6 460

Mullsjö 168 213 91,1 212 389 44 176 19,28 8 517

Nässjö 167 922 90,9 212 389 44 467 19,28 8 573

Sävsjö 158 592 85,9 212 389 53 797 19,28 10 372

Tranås 164 047 88,8 212 389 48 342 19,28 9 320

Vaggeryd 168 220 91,1 212 389 44 169 19,28 8 516

Vetlanda 169 010 91,5 212 389 43 379 19,28 8 363

Värnamo 178 490 96,6 212 389 33 899 19,28 6 536

Landstinget 173 824 94,1 212 389 38 565 9,80 3 779

Inkomstutjämning år 2012 (prognos)

Sammantaget små intäktsskillnader efter inkomstutjämningen!

Tabell 4.1 Effekten av inkomstutjämningen för några typkommuner 2010

Kommun Skattekraft (procent)

Skatteint. (kr/inv)1

Inkomstutj. (kr/inv)

Skatteint. inkl. utj. (kr/inv)

1. Årjäng 75,9 27 486 13 951 41 437 2. Storfors 91,1 32 972 8 541 41 513 3. Luleå 100,1 36 253 5 249 41 502 4. Vellinge 119,8 43 377 - 1 482 41 895 5. Danderyd 180,5 65 344 -19 389 45 955 Skillnad (5 – 1)

37 858 4 518

1) Riksgenomsnittlig utdebitering, 20,74% för kommunerna, och faktisk länsvis skattesats har använts i beräkningen. Källa: SCB och egna beräkningar.

Skattekraft Skatteintäkt Ink.utj Summa

Kr/inv Kr/inv Kr/inv Kr/inv Mkr

Aneby 166 533 333 92 425 2,7

Eksjö 178 452 357 68 425 7,0

Gislaved 170 746 341 83 425 12,4

Gnosjö 173 976 348 77 425 4,1

Habo 175 263 351 74 425 4,6

Jönköping 178 881 358 67 425 54,5

Mullsjö 168 213 336 88 425 3,0

Nässjö 167 922 336 89 425 12,5

Sävsjö 158 592 317 108 425 4,6

Tranås 164 047 328 97 425 7,7

Vaggeryd 168 220 336 88 425 5,6

Vetlanda 169 010 338 87 425 11,2

Värnamo 178 490 357 67 425 14,0

Landstinget 173 824 -348 -77 -425 -144,0

Skatteväxling 2012, exempel 20 öre

Likvärdiga förutsättningar– Översyn av den kommunala utjämningen

- Betänkande i april 2011- Har remissbehandlats- Troligen proposition i mars och riksdags-beslut innan sommaren- Förslag kan börja gälla år 2013

Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Eva Nypelius (C), Gotland Gunnar Andrén (FP), Danderyd Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Karlstad

Ledamöter

Björn Sundström (huvudsekreterare)Tomas JohanssonDaniel Ramse (31/3-11)

Sekretariat

Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny kostnadsutjämning, kr/inv

Sollentuna -1 766   Malå 1 777

Lidingö -1 691 Vingåker 1 830

Lund -1 200 Ödeshög 1 874

Täby -1 191 Nordanstig 2 012

Järfälla -1 105 Skinnskatteberg 2 085

Stockholm -957 Grästorp 2 092

Partille -943 Ljusnarsberg 2 096

Lomma -860 Vilhelmina 2 215

Nacka -856 Ydre 2 258

Danderyd -839 Högsby 2 479

Förändring av kostnadsutjämningen i Jönköpings län med förslaget, kr/inv

Totalt Barnomsorg IFO Äldreoms. Hälso o-sj.

Aneby 1 451 174 848 -459

Eksjö 266 -116 598 -32

Gislaved 30 333 244 -365

Gnosjö 265 326 80 -181

Habo 1 558 750 696 -36

Jönköping -472 46 164 -242

Mullsjö 1 667 577 657 -50

Nässjö 85 292 191 -272

Sävsjö 1 384 706 881 -92

Tranås 1 075 278 1125 -176

Vaggeryd 562 528 420 -242

Vetlanda 518 387 392 -76

Värnamo -439 -42 10 -332

Landstinget -735

Kostnadsutjämningens delmodellerDelmodell Mdkr Antal kommuner med

Tillägg Avdrag

Barn med utländsk bakgrund 0,49 26 264

Löner 0,77 41 249

Befolkningsförändring 0,82 130 160

Bebyggelsestruktur 1,01 77 213

Kollektivtrafik 1,33 59 231

Gymnasieskola 2,24 248 42

Gundskola 4,07 182 108

Individ- och familjeomsorg 4,66 31 259

Barnomsorg 5,18 56 234

Älderomsorg 7,18 210 80

Totalt, netto 6,07 136 154

Kostnadsutjämning för äldreomsorg

- Äldreomsorg är den kommunala verksamhet som kostar mest och omfördelar också mest i utjämningen till följd av stora skillnader i andelen äldre mellan kommunerna.

- Den genomsnittliga standardkostnaden uppgår preliminärt till 9 292 kr/inv år 2012. Denna bestäms av kommunernas sammantagna kostnader enligt räkenskapssammandraget för år 2010 uppräknat till 2012 års prisnivå med nettoprisindex.

Kostnadsutjämningen redan påverkad av hemsjukvården

- Gjorda kommunaliseringar påverkar redan idag kostnadsutjämningen och har ökat omfördelningen i äldreomsorgsmodellen- Standardkostnaden för riket har ökat med 268 kr

- Ju fler län som kommunaliserar, desto större omfördelning i kostnadsutjämningen.- Standardkostnaden för riket uppskattas ha ökat med 432

kr/inv när samtliga län har kommunaliserat

- Den kommun som har högre äldreomsorgsbehov än genomsnittet får därför ett större bidrag till följd av växlad hemsjukvård och vice versa

Kostnadsutjämningens delmodeller– Äldreomsorg, nuvarande system

- Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och 2005.

- Aktuella indikatorer (240 grupper)- Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+)- Kön (man/ kvinna)- Civilstånd (gift/ ogift)- Yrkesbakgrund - Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk)- Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av

institutionsboende i glesbygd

Varför så stor omfördelning i äldreomsorgsutjämningen?

- Stora skillnader i åldersstrukturen

- Av 1 000 kommuninvånare är:

- 113 i Knivsta 65+ år

- 304 i Pajala 65+ år

- 181 i Riket 65+ år

Största avdrag respektive bidrag i nuvarande utjämning för äldreomsorg, kr/inv.

Nykvarn -5026 Dorotea 11232

Håbo -4731 Sorsele 8273

Knivsta -4575 Åsele 8126

Värmdö -4428 Ragunda 7968

Botkyrka -4304 Bjurholm 7328

Haninge -4126 Överkalix 7155

Upplands-Bro -4067 Härjedalen 6891

Tyresö -4054 Pajala 6694

Huddinge -3986 Strömsund 6411

Salem -3953 Bräcke 6170

Kostnadsutjämningens delmodeller– Äldreomsorg, kommitténs förslag- Uppdelningen på kön tas bort. Motivet är att skillnader mellan

könen i huvudsak fångas upp av variabeln civilstånd.- Antalet åldersgrupper begränsas till tre; 65-79, 80-89 och 90+.- Skillnader i vårdbehov givet ålder och civilstånd:

- Idag används yrkesbakgrund, men problem med data. - Har prövat att använda de äldres inkomster som har ett

tydligt samband med hälsan, men vissa kommuner avviker för mycket.

- Föreslår istället en korrigering för skillnader i dödlighet. Bakgrunden är att vårdbehoven är som störst de sista levnadsåren. Mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och +1140 kr/inv.

- Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd och etnicitetstillägg kvarstår.

Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny äldreomsorgsmodell, kr/inv

Dorotea -867 Överkalix 1622

Lycksele -667 Haparanda 1155

Ragunda -627 Pajala 958

Östra Göinge -554 Övertorneå 928

Orsa -503 Ydre 915

Aneby -459 Nordanstig 906

Bengtsfors -434 Vilhelmina 783

Arjeplog -431 Kramfors 729

Markaryd -430 Tanum 698

Mark -405 Robertsfors 696

Äldreomsorgsutjämningen för kommunerna i Jönköpings län med kommitténs förslag, kr/inv

Bidrag/avgift 2011

Bidrag/avgiftFörslag 2011

Differens

Aneby 1616 1156 -459 Eksjö 3019 2986 -32

Gislaved 311 -55 -365

Gnosjö -941 -1123 -181

Habo -3086 -3123 -36

Jönköping 184 -59 -242

Mullsjö -428 -479 -50

Nässjö 2325 2052 -272

Sävsjö 2645 2552 -92

Tranås 2825 2648 -176

Vaggeryd 541 298 -242

Vetlanda 1802 1725 -76

Värnamo 1269 936 -332

Hemsjukvårdens effekt på kostnads-utjämningen idag och i framtiden - beräknat utifrån prel. kostnadsutj. 2012

 

Hemsjukvårdens andel av standardkostnad idag B/A hemsjkv idag

Hemsjukvårdens andel av standardkostnad i framtiden

B/A hemsjkv i framtiden Föränd B/A kr/inv

Riket 268 0 432 0 0

Aneby 312 44 501 69 25

Eksjö 366 98 589 157 59

Gislaved 281 13 453 21 8

Gnosjö 251 -17 404 -28 -11

Habo 171 -97 277 -155 -58

Jönköping 272 4 439 7 3

Mullsjö 267 -1 429 -3 -2

Nässjö 344 76 552 120 44

Sävsjö 344 76 553 121 45

Tranås 357 89 574 142 53

Vaggeryd 288 20 465 33 13

Vetlanda 320 52 514 82 30

Värnamo 310 42 499 67 25

Problemet

- Kostnaderna (räknat i kr/inv) ökar normalt mest i de kommuner som har högst andel äldre.

- Kommuner med många äldre som får bidrag från andra kommuner i kostnadsutjämningen ersätts redan idag för hemsjukvård- Ersättningen för hemsjukvård i kostnadsutjämningen

påverkas bara marginellt av en kommunalisering i det egna länet

- Den direkta effekten av en kommunalisering blir därför ofta att kostnaderna ökar mer än intäkterna i dessa kommuner

Nationella samordnarens förslag

- Tillägg i kommunernas kostnadsutjämning för de som har övertagit hemsjukvården (1,5 procent av standardkostnaden)- Antar att hemsjukvårdsbehovet följer äldreomsorgsbehovet- Skulle innebära en överföring av resurser från län som inte

växlat hemsjukvård eftersom motsvarande reducering inte föreslås i utjämningen för hälso- och sjukvård

- Kommunerna i alla andra län påverkas negativt av en växling i t.ex. Jönköping

- Tidsbegränsning (fem år) av länsvisa mellankommunala utjämningssystem (HSL 19§)

Hälso- och sjukvård

• Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas sedan 2000 utifrån: – Kostnaderna för nio vårdtunga grupper

inklusive HIV (VTG)– Kostnaderna för ej vårdtunga grupper (ejVTG)

• Därutöver tillkommer tillägg eller avdrag för gles bebyggelsestruktur

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

År

Riket

Andel VTG

Varav H-diag

Varav Bi-diag

Andelen av befolkningen i den vårdtunga gruppen i riket åren 1999-2008, samt andelarna som ingår i gruppen genom huvud- eller bidiagnos.

Andel av befolkning i vårdtung grupp 2008

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

8,0%

Andel VTG

Varav andel Bi-diag

Hemsjukvårdens betydelse för kostnadsutjämningen för Jönköpings läns landsting (kr/inv, 2011)

Standard-kostnad

Bidrag/avgift

B/Aförslag

Rikssnitt 18757

Jönköping 19211 454 -263

Utjämning för hälso- och sjukvård

Effekt av kommunalisering hemsjukvård

Nu På sikt

Nuvarande utjämning -6 -10

Med förslaget +4 +6

Sammanfattning av den ekonomiska regleringen

- Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft

- Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom kostnadsutjämningssystemet, även om det inte sker som en följd av växlingen

- Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling

- Slutsats: fokusera på verksamhetsfrågorna!