Upload
line-widell
View
233
Download
7
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Värmeforsks årliga tidskrift Projekt & Resultat 2011
Citation preview
Projekt & resultat 2011 1
2011Värmeteknisk forskning och
utveckling
Fortum Värme: Forskning är en öVerleVnadsFråga sidan 6
>>
VärmeForsk gör skillnad sidan 4
>>
energieFFektiVa processer utan dikeskörning sidan 18
>>
2 Projekt & resultat 2011
Branschens vilja till utveckling är en förutsättning för vårt arbete. Bakom Värmeforsk står svenska kraftvärmeproducenter, fjärrvär-meföretag, energirelaterade industriföretag, skogsindustrin, stat, konsulter och entreprenörer.
Värmeforsk gör skillnad Värmeforsks forskning bygger långsiktig kunskap och skapar samverkan.
lycklig stipendiatkarin karlfeldt Fedje fick 2011 års Värmeforsk stipendum.
4
8
15
6
>> Värmeforsks program bidrar i hög grad till att genomföra samhällets krav på omställning av energisystemet, liksom till att sprida kunskap inom branschen.
inneHållom VärmeForsk
3 VD har ordet
4 Detta är Värmeforsk6 Intervju: Fortum
8 Stipendiat 2011
Forskningsprogram ocH årets rapporter 9 BaSprogrammet 10 anläggnings- och förbränningsteknik
10 material- och kemiteknik11 processtyrning11 Systemteknik12 material- och kemiteknik Rapport från Jan Storesund13 processteknik Rapport från Elisabet Blom
14 Systemteknik Rapport från Jennie Rodin
15 anläggnings- och förbränningsteknik Rapport från Birgitta Strömberg
16 tIllämpaDe program 17 Skogsindustriella programmet
18 Skogsindustriella programmet Rapport från Olof Ferritsius
20 miljöriktig användning av askor21 askprogrammet, Rapport från Henrik Bjurström
22 rapportsammanställning
mer om VärmeForsk
25 ordföranden har ordet
26 organisation och finansiering
27 Våra kunder
28 Styrelse och kansli
29 Förvaltningsberättelse
30 Årsredovisning 2011
Fortum Värme Det ställs allt tuffare miljö-krav, vilket kräver förändrade bränslen och anpassning av Fortum Värmes anläggningar.
Solrosfrön är bränsle.
en bestsellerBirgitta strömberg har under året skrivit en ny version av Bränslehandboken.
Projekt & resultat 2011 3
VD har orDet
kunskapsuppbyggnad – Värmeforsks verkliga kärna
Gullvi Borgström
Verkställande direktör
Solrosfrön är bränsle.
Värmeforsk arbetar sedan 1968 med forskning kring bränslebaserad energiomvandling mellan energibolag, tillverkande industriföretag, konsultföretag och myndigheter tillsammans med Energimyndigheten och universitet och högskolor. En av Värmeforsks viktigaste funktioner är att vara ett nätverk för branschen genom att samla alla branschens aktörer inom en forskningsorganisation.
Nya slagord
Det är intressant hur slagorden
för forskning och utveckling
svänger under olika tidsskeden.
För inte alltför länge sedan var
ledorden forskning, utveckling,
demonstration och kommer-
sialisering. om man skulle få
någon chans till stöd från energi-
myndigheten måste ordet kom-
mersialisering stå i ansökan.
Innovation = entreprenörskap?
Är det kanske samma sak man
menar? tja, det får stå osagt, för
rune andersson, som är ordfö-
rande i IVa:s projektgrupp ”Pro-
jekt Innovationskraft sverige”,
hävdar i samma fråga att innova-
tion inte är liktydigt med forsk-
ning och utveckling, utan mer
handlar om entreprenörskap.
jaha, hur ska vi som forsknings-
organisation förhålla oss till det?
Gäller inte kommersialisering
längre? ska vi sluta forska och
istället utbilda entreprenörer?
Kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling
två fina ord, och nödvändiga ,
för all verksamhet! emellertid
saknar ofta mindre företag egen
kapacitet för forskning och ut-
veckling. här är samarbetet med
branschgemensamma forsk-
ningsorganisationer Värmeforsks
enda möjlighet för att kunna
växa. statens stöd för den
tillämpade forskningen är
motorn i hela verksamheten.
Forskning och praktik i samarbete
samtidigt måste vi rannsaka
oss själva och bli bättre på att
omvandla idéer från forskning till
praktik, och tyvärr rune anders-
son, också tvärtom. Forskningen
behövs för att skapa förståelse
för problem som finns i företa-
gens vardag. Genom ett nära
samarbete mellan forskning och
praktik kan också utveckling ske.
Vår styrka – gemensamt erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling!
kunskap behövs för att un-
derlätta anpassningen till nya
förutsättningar och för att stärka
företagens utvecklingsförmåga
och konkurrenskraft. Det är
denna klo som gör den tillämpade
forskningen så framgångsrik.
Värmeforsks styrka och attrak-
tionskraft är all den erfaren-
het vi har när det gäller att
jobba tillsammans, att utbyta
erfarenheter och gemensamt
bygga upp kunskap.
Tillämpad industriforskning
– vägen till kunskap
Är innovation förlösande
ordet för tillväxt? Min
uppfattning är att tillämpad
industriforskning är vägen till
kunskapsuppbyggnad som
stödjer ett effektivt innova-
tionssystem.
”Genom ett nära sam-arbete mellan forsk-ning och praktik kan också utveckling ske.”
4 Projekt & resultat 2011
VerksamHeten Detta Är VÄrMeForsk
Samlad kompetens
– Värmeforsk gör skillnad
Samverkan
Värmeforsk startade 1968 och
vår styrka som nätverk har varit
och är den samverkan som sker
mellan energibolag, tillverkande
industriföretag, konsultföretag
och myndigheter, tillsammans
med energimyndigheten, univer-
sitet och högskolor.
Grundläggande forskning och praktisk tillämpning
tack vare samarbetet inom
Värmeforsk kan vi öka den totala
kunskapsnivån. tillsammans kan
vi också lösa problem och skapa
affärsmöjligheter.
organisatoriskt är Värmeforsk
en förening som äger aktierna
i bolaget Värmeforsk service
aB, där all forskning bedrivs.
Forskningen är inriktad på till-
lämpning. Genom sin unika
struktur och arbetssätt fungerar
enerGIMynDIGhetenPanntIllVerkarejorDBruksVerketnaturVårDsVerketaVFallsFöretaGMaskInleVerantör
traFIkVerketkonsultFöretaGBranschorGanIsatIonerBrÄnsleleVerantörturBIntIllVerkareceMenta
Värmeforsk som en länk mel-
lan grundläggande forskning
på högskolor och universitet,
och praktisk tillämpning inom
industrin.
Detta är ett nätverk som
gör sverige till internationellt
ledande inom biobränsleba-
serad värme och elproduktion
men även inom energi-
intensiv processindustri.
universiteten får tillgång till
fältlaboratorium och hjälp
med problemidentifiering.
Industrin får insikt i nya teo-
retiska framsteg och kontakt
med den internationella
forskningsfronten och samti-
digt tillgång till en viktig
rekryteringsbas. utvärdering-
en av Värmeforsk konstaterar
att basprogrammet ”gör
skillnad” i några för samhället
viktiga angelägenheter;
• Klimatfrågan
• Kraftvärme baserad på
biobränslen
• Skogsindustrins energi-
försörjning
• Länk mellan universiteten
och industrin
• Bidrar till samhällets krav
på omställning
• Kunskapsspridare
Tekniska lösningar
energibranschens utmaning
ligger i att kunna stärka den
hållbara kraft- och värmeproduk-
tionen på konkurrensmässiga
villkor och samtidigt förhålla
sig till omvärldsfaktorer såsom
styrmedel som elcertifikat
och utsläppsrätter, varierande
elpriser och ökad internationell
handel med bränslen.
Värmeforsks basprogram har
som mål att med tekniska lös-
ningar bidra till att industrin kan
möta skiftande omvärldsfaktorer.
Parallellt med basprogram-
met driver Värmeforsk ett antal
tillämpade program, som startas
utefter de behov eller intres-
sen som finns i branschen. I
de tillämpade programmen
samverkar Värmeforsk med ett
flertal aktörer som anknyter till
programmens intresseområden. I
programmet ”Miljöriktig använd-
ning av askor” medverkar bland
andra trafikverket och cementa,
en av Värmeforsks viktigaste funktioner är att vara ett nätverk för branschen. Vi samlar alla aktörer som har fokus på tillämpning inom bränslebaserad energiomvandling i en forskningsorganisation.
Värmeforsks samverkanspartners>>
Projekt & resultat 2011 5
Allmänt om verksamheten
Värmeforsk startade sin
verksamhet 1968 som ett
samarbetsorgan för att
bedriva forskning och utveck-
ling inom området bräns-
lebaserad kraft- och värme-
produktion. till föreningens
medlemmar räknas de företag
som gemensamt finansierar
forskningsverksamheten i
Värmeforsks basprogram. Vid
utgången av 2011 består för-
eningen Värmeforsk 29 med-
lemmar, vilka utgörs av el- och
värmeproducenter, skogsindu-
stri samt tillverkande industri
och energikonsulter. Under
året har Värmeforsk publicerat
75 rapporter.
Huvudmän
Företagen inom Värmeforsks
basprogram är indelade i fem
huvudmän; elforsk (svenska
kraftvärmeproducenter),
Svensk Fjärrvärme, Övrig
industri (inkluderat bransch-
organisationen avfall Sverige),
Skogsindustrin samt Nordiska
intressenter. med huvudman
i föreningen avses enskild
medlem eller en gruppering av
medlemmar med gemensam
intresseinriktning.
Personal
Föreningen har ingen egen
personal utan hyr in VD
och övriga administrativa
tjänster från servicebolaget
Värmeforsk Service aB. Under
räkenskapsåret har föreningen
hållit fyra styrelsemöten och
ett årsmöte.
Föreningen Värmeforsk
”en av Värmeforsks viktigaste funktioner är att vara ett nätverk för branschen genom att samla alla branschens aktörer inom en forskningsorganisation.”
som annars inte är självklara
aktörer inom Värmeforsk.
Sprida resultaten
Information och kommunika-
tion är en förutsättning för en
forskningsorganisations exis-
tens och ingår som en viktig
del i Värmeforsks uppdrag.
syftet är att forskningsresul-
taten ska spridas och enkelt
kunna tillgodogöras av indu-
stri, och därmed bidra till att
utveckla både anläggningar
och personal. ett effektivt
sätt att sprida resultaten är
att arrangera seminarier och
workshops, ett område där
Värmeforsk kan fungera som
en samordnande aktör.
Värmeforsk verkar för energi-
frågor ur ett bredare helikop-
terperspektiv och försöker att
belysa ett ämnesområde i sin
helhet. ett exempel från
Värmeforkdagen 2011 är
seminariet om ”Biogas,
produktion, distribution
och konsumtion i harmoni”.
ett annat exempel är det
populära seminariet ”Praktisk
förbränningsteknik – bränslen
och pannor”, som Värme-
forsk höll under september
månad och som var mycket
uppskattat. Det avslutades
med ett studiebesök på Igelsta,
söderenergis nya anläggning
och sveriges hittills största
bioeldade kraftvärmeverk.
Uppskattad
samverkanspartner
Värmeforsk är en liten
organisation med ett stort
kontaktnät. Vi är inte bundna
till egna resurser utan en
kompetent beställare av
forskningstjänster. Vi kan
lägga våra forskningsupp-
drag hos den lämpligaste
utföraren, där den bästa
kompetensen och de största
resurserna finns. Det ger oss
också en bra helhetsblick över
vårt forskningsområde, vilket
i sin tur bidrar till att Värme-
forsk är både en uppskattad
samverkanspartner och en
intressant organisation att
delta i.
Foto: Florian san
der
Igelsta, Söderenergi är Sveriges hittills största bioeldade kraftvärmeverk.
>>
6 Projekt & resultat 2011
anders egelrud FortuM
kort om Fortum Värme aB Fortum Värme samägt med stockholms stad är ett bolag i Fortum-koncernen. Bolaget säljer fjärrvärme och fjärrkyla till företag och privatpersoner i stockholmsområdet. Det helägda dotterbolaget stock-holm Gas säljer stadsgas och fordonsgas. Bolaget omsätter cirka 8 miljarder kronor på 480 anställda.
Bolaget producerar el, värme och kyla i akalla Värmeverk, Brista värmekraftverk, häs-selbyverket, högdalenverket, hammarbyverket och Värta-verket hjorthagen. Via helägda stockholm Gas bereder Fortum Värme stadsgas i högdals-verket, högdalen. Fortum Värme äger dessutom så kall-lade spetsanläggningar, vilka används vid stort energibehov, exempelvis under vintern.
anders egelrud Vd Fortum
”Branschen behöver grundforskning”
Värmeforsk och Fortum
– Vi har varit delaktiga i Värme-
forsk sedan starten och har även
en egen representant i styrelsen.
Med vår långvariga och stora vär-
meverksamhet är det naturligt
för oss att vara involverade i olika
forskningsprojekt.
– själva forskningen bedrivs
i och kring våra anläggningar,
vilket är naturligt med tanke på
att vi har så pass många. tillsam-
mans med Värmeforsk samar-
betar vi om vilka områden vi ska
titta närmare på.
Tillämpad forskning
– Vi avsätter varje år medel till
forskning inom värmeområdet,
på hur vi kan utveckla förbrän-
ningsanläggningar, materialan-
vändning och hållfasthet. För oss
är den tillämpade forskningen
mest intressant och det är den vi
fokuserar på.
– Grundforskningen är ju
termodynamikens lagar och den
ändras inte, även om vi skulle
vilja det. Det är en förklaring till
varför vi satsar mer på tillämpad
forskning.
Livscykelperspektivet
– Inför framtiden behöver vi på
flera områden utveckla livscykler
för våra anläggningar. Istället för
att uppföra nya anläggningar
investerar vi hellre i att förlänga
livscykeln i våra befintliga an-
läggningar.
– Många gånger har de äld-
re anläggningarna inte sämre
verkningsgrad eller effektivitet,
de har bara förslitits på ett sätt
som gör att man kanske måste
stänga dem vid en viss, given
tidpunkt.
– Det här är ett av våra
viktigaste områden att titta
närmare på; hur länge kan vi
hålla anläggningarna i gång
och hur kan vi förlänga deras
livslängd, gå från ett bränsle-
slag till ett annat och ett tredje
och ett fjärde, med samma
anläggning.
typen av avfall förändras
– avfallet vi har idag är inte det-
samma som för femton år sedan,
och om tio år kommer det åter-
igen att se helt annorlunda ut.
Vi behöver anpassa anläggning-
arna för att klara de förändrade
egenskaperna på det material vi
bränner, och även klara de nya
och tuffare miljökrav som hela
tiden ställs. el och värme är inte
nog i framtiden.
– För att kraftvärme ska vara
konkurrenskraftigt i framtiden
krävs att vi kombinerar värme-
kraftanläggningar med annan
typ av produktion, t.ex. av bio-
oljor, pellets eller andra drivme-
del. Vi anser inte att det kommer
att räcka att i framtiden bara
göra värme och el.
– Det här är enligt mig forsk-
ningens nästa steg. hur kombi-
nerar vi el- och värmeproduktion
Forskning är en
överlevnadsfrågahos oss finns både intresset och ansvaret att utveckla vår verksamhet och ständigt leta efter nya metoder för att göra den mer effektiv, annars är vi en relik om 15–20 år. Det säger anders egelrud, VD på Fortum Värme.
Foto: stefan sjödin
.
Projekt & resultat 2011 7
med någonting ytterligare?
och vad kan vi använda de här
anläggningarna till?
Värmeforsk behövs
– Värmeforsk gör stor nytta, i
synnerhet för mindre och medel-
stora företag, där det inte finns
möjlighet att forska i stor skala.
skulle det inte finnas bransch-
forskning och Värmeforsk skulle
dessa företag heller inte kunna
tillgodogöra sig resultaten.
– jag tror däremot att det
skulle gå att göra Värmeforsk
ännu vassare, genom att ha ett
tightare program och styrning av
hela forskningen.
Forskningsresultaten måste få bättre spridning
– resultaten och nyttan av den
forskning som bedrivs är redan
idag publik men måste få en
ännu större spridning till fler
intressenter än vad som sker
idag. här har vi en kommunika-
tionsuppgift att hantera.
– svensk Fjärrvärme är en
av de stora inom branschen
och mycket av forsknings- och
utvecklingsavgiften går idag till
Värmeforsk. jag menar att svensk
Fjärrvärme kan ta ett tydligare
grepp om hur forskningen be-
drivs. Detta är också en fråga som
svensk Fjärrvärme undersöker
och som diskuteras i styrelsen.
Foto: Micke lu
ndström
.
Forskningen bedrivs i och kring Fortum Värmes anläggningar. Istället för att uppföra
nya anläggningar investerar företaget hellre i att förlänga livscykeln i befintliga anläggningar.
8 Projekt & resultat 2011
2011
– Möjligheten att personligen
få besöka anläggningen och få
chansen att se hur den fungerar
i verkligheten var mycket värde-
full. allt möjliggjordes genom
Värmeforsks stipendium och
jag är givetvis oerhört tacksam
och glad över förtroendet, säger
karin.
KEBAG:s avfallsförbrännings-
anläggning
karin åkte till keBaG:s avfallsför-
bränningsanläggning i solothurn,
schweiz. På samma område
håller också företaget Bsh till,
och som egentligen står för
utvecklingen av den världsunika
tekniken, men företagen är nära
sammanlänkande.
studiebesöket var mycket
välarrangerat och detta bidrog
till givande diskussioner om
processtekniska detaljer, såväl
som ekonomiska och marknads-
mässiga frågor.
Likheter och skillnader
en viktig fråga som diskutera-
des var askans innehåll av olika
grundämnen, både innan och
efter behandling. sammansätt-
ningen skiljer sig en del mellan
schweiz och sverige. Det är
viktigt att ta i beaktande om
liknande teknik skulle införas
i sverige.
en annan viktig fråga rörde
det ekonomiska utrymmet
för att införa en sådan teknik.
I schweiz är det t.ex. betyd-
ligt dyrare att deponera aska
jämförfört med i sverige, vilket
ger ett större ekonomiskt spann
för att utveckla alternativa be-
handlingsmetoder för askan.
å andra sidan är askmäng-
derna betydligt större i sverige
jämfört med schweiz, vilket
ökar volymerna av producerade
metaller. Det är en viktig faktor
ur försäljningssynpunkt, då
större volymer är mer attrak-
tiva för uppköpare.
Återvinningstekniken
Genom att tvätta flygaskan
med det sura vattnet från
rökgasreningen (ph<4), lakas
en stor del av tungmetallerna
i askan ut i vätskan, i synner-
het zink. Därefter fälls koppar,
kadmium och bly och andra
metaller ädlare än zink ut från
laklösningen genom reduktion.
De säljs som en metallmix till
smältverk men intäkterna blir
tyvärr relativt låga på grund av
innehållet av kadmium. Detta
steg måste dock göras, då dessa
metaller annars stör produktio-
nen av mycket ren zinkmetall.
Zink av mycket hög renhet
(>99,9%) erhålls genom väts-
keextraktion följt av elektrolys.
en så ren zinkmetall genererar
ett högt pris. ett problem är de
relativt små volymer som kan
produceras.
keBaG/Bsh planerar att in-
föra tekniken i fler anläggningar,
vilket teoretiskt sätt skulle med-
föra att ungefär 25–30 % av
schweiz årliga zinkbehov skulle
kunna tillgodoses på detta vis.
Den kvarvarande askresten
blandas med bottenaskan från
förbränningen och deponeras.
Karins avhandling ”Metals in
MSWI fly ash – problems or
opportunites?”
karins disputerade år 2010
med avhandlingen ”Metals
in MsWI fly ash- problems or
opportunites?”. avhandlingen
handlar om utlakning och
möjligheter till att återvinna
metaller i icke-metallisk form
från flygaskor från avfallsför-
bränning.
hon ser en stor potential i
tekniker liknande den som för
närvarande utvecklas i schweiz.
– jag tror att en liknande
anläggning skulle kunna var
fullt möjlig även i sverige inom
några år. Införandet av en sådan
teknik skulle spara naturresur-
ser och stärka avfallsförbrän-
ningens ställning som en
mycket bra metod att hantera
våra ökande avfallsmängder.
karin är anställd på av-
fallsbolaget renova aB som
forskningsingenjör. syftet med
arbetet är att analysera och
utveckla metoder för hur vi ska
kunna ta tillvara de värdefulla
metaller och andra ämnen,
t.ex. fosfor, som finns i aska.
stipendiat karIn karlFelDt FeDje
Med siktet inställt på
schweiz
Karin Karlfeldt Fedje fick årets Värmeforsk-stipendum.
karin karlfeldt Fedje var en av de kandidater som sökt medel från Värmeforsk för en studieresa till schweiz. I solothurn utanför Zürich finns en världs-unik anläggning, där man precis håller på att införa zinkutvinning från avfallsflygaska i full skala.
Värmeforsks stipendiat
Projekt & resultat 2011 9
Material- och kemi-
teknik
System- teknik
Process- styrning
Anläggnings- och förbrän-ningsteknik
Basprogrammet 2011
anläggnings- och förbränningsteknik
Ordförande Ulf Björklund eskilstuna energi & miljö aB
Niclas lindqvist alstom power Sweden aB
Jens Bertelsen DoNg energy power a/S
David Jiveborn/Samuel Nilsson e.oN Värme Sverige aB
anders Johansson energimyndigheten
andreas Söderkvist/lena älvesand Fortum Värme aB
Claes moqvist Foster Wheeler energi aB
Fredrik axby grontmij aB
Sven andersson götaverken miljö aB
Ulf Hagman göteborg energi aB
anna edebo/Kjell Sjölander/Sten Valeur Holmen aB
Bernt-Åke Johansson Inspecta technology aB
Dag Wiklund Jämtkraft aB
marcus Öhman luleå tekniska Universitet ann Hellström metso power aB
mats lindgren Naturvårdsverket
gösta Norell pöyry Sweden aB
Solvie Herstad Svärd WSp
anders Stuxberg Siemens Industrial turbomachinery aB
Claes tullin Sp Sveriges tekniska Forskningsinstitut
Henrik lindståhl tekniska Verken i linköping aB
Carl Nordensköld Christer Forsberg Karin Ifwer Vattenfall aB Värme Norden
Jakob tynell Ingrid Nohlgren ÅF-Consult aB
material- och kemiteknik Ordförande anna Jonasson e.oN Värme Sverige aB
Henrik andersson mikael larsson alstom power Sweden aB
Stefan Nilsson Billerud Skärblacka aB
Sören aakjaer Jensen DoNg energy power a/S
Camilla axelsson energimyndigheten magnus Bernroth Fortum Värme aB
Juha Sarkki Foster Wheeler energia oY
Barbara goldschmidt-grontmij aB
thomas Johnson göteborg energi aB
Joakim lirfeldt Holmen paper aB
Hedvig Johansson Holmen paper aB
Jan Storesund Inspecta technology aB
Hans Jörgensen Jan olofsson metso power aB
roger lundberg mälarenergi aB
mats lindroth pöyry Sweden aB
Jonas axner renova
leif Berglin Siemens Industrial turbomachinery aB
Conny Johansson Stora enso Hylte aB
anders Hjörnhede Sp
pamela Henderson Vattenfall r&D
Henrik Forsberg/per-Åke Björnstedt ÅF-engineering aB
processtyrningOrdförande ann-Britt Östberg grontmij aB
Björn Hultman Billerud Skärblacka aB
Jakob munch Jensen DoNg energy power a/S
Jonas Wilhelmsson e.oN Värme Sverige aB
mikael palmgren e.oN Värme Sverige aB
Henrik Wiinikka energitekniskt Centrum i piteå
erik Dotzauer Fortum Värme aB
marja Jouppila Foster Wheeler energia oY
per gustafsson göteborg energi aB
Christoffer löwenberg Korsnäs aB, gävle
Kai lüder metso power aB
erik Dahlquist mälardalens Högskola
per Klinga pöyry Sweden aB
geir Nevestveit Siemens Industrial turbomachinery aB
tobias Söderlund Skellefteå Kraft aB
Choy-Hsien lin Stora enso Hylte aB
Jonas Funkquist Vattenfall r & D
Sten grahn ÅF-engineering aB
Jesper Baaring Öresundskraft systemteknik
Ordförande urban eklund ena energi aB
Inge johansson avfall sverige aB
Per karlsson Borås energi & Miljö aB
Benny Gøbel DonG energy Power a/s
Mats åbjörnsson e.on Värme sverige aB
Bengt Blad energimyndigheten
rikard Gebart energitekniskt centrum i Piteå
Bengt östling Falu energi & Vatten aB
håkan andersson Fortum Värme aB
tomas ekbom Grontmij aB
ulf hägg Götaverken Miljö aB
Marie jernsund Göteborg energi aB
johan Dahlbom Pöyry
anders kjörk WsP
kristofer thoresson siemens Industrial turbomachinery aB
roger nordman sP sveriges tekniska Forskningsinstitut
torbjörn harrysson stora enso nymölla aB
Mats Bäck sundsvall energi aB
Per örvind söderenergi aB
Gerth karlsson Vattenfall research and Development
kristina haraldsson åF-consult aB
Resurshushållning och energieffektivisering
Basprogrammet med sina fyra forskningsgrupper är kärnan i Värmeforsks verksamhet. här samlas intressen-terna kring ett gemensamt program. ledorden för den pågående programperioden 2008–2011 är resurshushåll-ning och energieffektivisering. styrgrupperna presenteras nedan:
10 Projekt & resultat 2011
Basprogrammet ProGraMoMråDe 2011
De övergripande målen med
programområdet är att få
kunskaper och insikter om hur
bränsleval och konstruktions-
lösningar påverkar materialen,
och hur bränslen i kombination
med ökad prestanda, som högre
ångdata i pannor eller högre för-
bränningstemperaturer i gastur-
biner, påverkar anläggningarnas
tillgänglighet och livslängd.
Glimtar från 2011
ytkemiska institutet och sP:s
gemensamma projekt ”Glatta
ytor” handlar om interaktioner
på överhettartubers ytor vid
förbränning av biobränsle och
avfall. Glatta ytor ska förhindra
eller fördröja bildning av påslag. I
projektet gjordes en genomgång
av tekniker för att skapa glatta
ytor, främst vad gäller keramiska
beläggningar.
Med hjälp av on-linemätning-
ar kan man lättare ta ställning
till hur olika material fungerar i
befintlig miljö i pannan, eller om
den rökgassidiga miljön måste
styras för att mildra korrosivi-
teten, till exempel med hjälp av
additiv.
eMat- tekniken, electro
Magnetic acoustic transducer, är
en lovande teknik. Den mag-
netostriktiva egenskapen hos
magnetit utnyttjas genom att
Anläggnings- och förbränningsteknik Material- och kemiteknik
HUVUdoMrÅdENA är:
q Anläggningskoncept och tekniklösningar för effektivisering av produktionen
q Bränslerelaterade frågor
q Minimerad miljöpåverkan
Många av oss med ett fjärrvär-
menät funderar på hur vi kan
implementera lönsamma kraft-
värmelösningar för att bidra till
målsättningen om mer förnybar
el. ett bidrag till de tankarna är
rapporten ”utvärdering av teknik
för småskalig kraftvärme”, som har
sammanställt befintlig teknik och
utvärderat ekonomin runt ett
antal små anläggningstyper.
Givande läsning som Björn kjell-
ström, en av våra seniora konsul-
ter, har genomfört.
som avslutning vill jag lyfta
fram de personer som arbetar i
referensgrupperna och som med
sin kunskap kommer in i projekten
och utvecklar sig själva tillsam-
mans. De bidrar även till att tidpla-
ner hålls och att rapporterna håller
en god nivå. ni är ovärderliga för
vår gemensamma framgång. en
sak jag har lärt mig: det som inte
är under utveckling, är under av-
veckling. så ta er tid att ladda ner
en rapport och använd resultaten
i er verksamhet idag!
”Verkningsgrad, tillgänglighet och bränsle är ledorden för vårt område.”
Det övergripande målet för
programområdet är att effektivi-
sera och förbättra produktionen
av kraft och värme när det gäller
miljö, teknik och ekonomi. Det vill
säga; att utveckla teknik för att
nå optimal driftsekonomi med
god tillgänglighet och med mi-
nimal miljöpåverkan vid förbrän-
ning av olika typer av bränslen.
Glimtar från 2011
under den fyraåriga period som
nu avslutats har verkningsgrad,
tillgänglighet och bränsle varit
ledorden för vårt område. en av
periodens höjdpunkter är vår
revision av storsäljaren” Bränsle-
handboken.” Den är en stolthet
inom Värmeforsk och föddes som
en idé i tPs Branschforskning för
energiverk, i början av millenniet.
jag var en av de drivande till att
få delfinansiering till den första
utgåvan från Värmeforsk, och jag
är djupt tacksam till dem som
ville vara med och bidra till Bräns-
lehandboken. Vi hoppas att den
nya versionen kommer att hjälpa
våra gemensamma intressenter
att uppnå sina mål. ett misstag
som undviks kan betyda mycket
där ute och att dela kunskap inom
förbränningsbranschen är ovär-
derligt för miljön och ekonomin
i det enskilda företaget och för
jordklotet.
HUVUdoMrÅdENA är:
qBränslerelaterade material- och kemifrågor
qMijörelaterade material- och kemifrågor
qTillgänglighets- och livslängdsfrågor
”Viktig kunskap kring mätning av korrosions-hastigheter.”
ett magnetitskikt appliceras på
insidan av ståltuber. tjockleken
hos tuberna mäts on-line med
hjälp av en eMat- sond. Detta
har testats i fält i sydteks projekt
M08-829, med gott resultat. se
rapport 1189; ”on-line mätning
av korrosionshastigheter i pann-
tuber vid användning av anpas-
sat eMat (ht-eMat) Fas 2”.
on-linemätning med hjälp
av elektrokemiska metoder är
svårare avseende tolkningen
av mätningarna, se den nya
rapporten 1210; ” kalibrering av
elektrokemisk korrosionssond i
laboratoriemiljö och verifiering
med fältförsök”. Projektet visar
bl.a. att mätningarna resulterar
i korrosionssignaler kopplade
till verkliga korrosionsprocesser.
Båda projekten bidrar till den
viktiga kunskapsuppbyggnaden
kring mätning av korrosions-
hastigheter. året avslutades
med ett studiebesök på avedöre-
verket, Dong energy, utanför
köpenhamn.
Ordförande ulf Björklund, eskilstuna energi & Miljö
Ordförande anna jonasson, e.on Värme
Projekt & resultat 2011 11
Målet för programområdet är
att utveckla styr-, optimerings-
och övervakningssystem som,
för olika processer och varie-
rande bränslen, gör det möjligt
med en ekonomisk och säker
drift med minimal påverkan på
miljön. styrsystemen är navet i
en produktionsanläggning och
har avgörande betydelse för
tillgänglighet och säkerhet. Det
ställer stora krav på att styrsys-
temens funktioner är robusta
och tillförlitliga samtidigt som
operatören får överskådlig
information.
Glimtar från 2011
under året har detektering av
nedsmutsning på panntuber
undersökts i 3 olika pannor med
olika förutsättningar vad gäller
sotningsfilosofi, förbrännings-
metod och sotningsmetod.
studier visar att olika händelser
i pannan kan identifieras men
en fortsatt utveckling krävs för
att få en robust metod för styr-
ning av sotning.
en speciell typ av mutli-
variabel regulator på en av
hylte Bruks samförbrän-
ningspannor har utvärderats.
För att kunna upprätthålla
avfallsförbränningsdirektivets
temperaturgräns reglerar regu-
latorn temperaturen i bädden,
Processtyrning Systemteknik
HUVUdoMrÅdENA är:
qReglerteknik och
optimering
qInteraktion mellan
användare och process
qMätteknik
qKvalitet och säkerhet
HUVUdoMrÅdENA är:
qHållbar bränsleförsörjning – nya koncept och råvaror
qResurshushållning
qEnergikombinat – lokala och regionala energilösningar
systemteknik är inriktat på
en långsiktig utveckling av
effektiva energisystemlös-
ningar. osäkerheten om
framtida energipriser ställer
krav på att anläggningarna
ska vara flexibla när det
gäller produktion av el,
värme och andra produk-
ter. ett brett bränsle- och
produktsortiment tillsam-
mans med höga miljökrav
leder till mer komplexa och
dyrare anläggningar. Det
ger ett större behov av hög
verkningsgrad, hög tillgäng-
lighet, lång livslängd, hög
säkerhet, miljövänlig produk-
tion och hög lönsamhet. Det
vill säga nya krav på effektiva
anläggningar och en effektiv
systemuppbyggnad.
Genom integration med
andra verksamheter eller
genom att utveckla nya
produkter inom företaget
är det möjligt att skapa
energisystem som optimerar
användningen av råvara och
bränsle.
Glimtar från 2011
hur får vi till ökad lönsamhet i
branschen? Inom systemteknik
har vi forskat i hur vi kan öka gas-
produktion i rötning genom att
använda mera spillvärme, och
genom högre temperaturer få
ökad gasproduktion. Vi under-
sökte hur alger skulle kunna
användas i ett energikombinat,
hur ett lönsamt bioenergikom-
binat skulle se ut och ligga samt
hur man optimalt använder
råvarorna i ett kombinat.
slutsatsen från programpe-
rioden: vi måste göra mer el med
mindre mängd värme, producera
mera värme med mindre mängd
bränsle samt få fram mera bräns-
le med mindre mängd insatsrå-
vara. Det finns ett antal processer
där vi med fördel kan använda
mer värme för att öka utbyte
eller ersätta andra insatsvaror.
hoppas att vi fått igång ett antal
snöbollar i rullning som framöver
kan bli riktig intressanta att få in i
vår vardag. om inte energin vore
så billig skulle många energikom-
binat vara lönsamma!
Ordförande ann-Britt östberg, Grontmij
”optimering av framlednings-temperaturen för stora fjärr- värmenät i studier.”
Ordförande urban eklund, ena energi
”om inte energin vore så billig skulle många energikombinat vara lönsamma.”
eldstaden, samt i övre delen
av pannan. Detta sker med
hjälp av förändringar i natur-
gastillskott och recirkulering
av rökgaser. Då naturgasen är
ett dyrare bränsle än de övriga,
ser regulatorn till att naturga-
sen endast utnyttjas då det är
absolut nödvändigt för att klara
avfallsförbränningsdirektivet.
Fortsatta studier av optime-
ring av framledningstempera-
turen för stora fjärrvärmenät
har genomförts under året. I
ett tidigare Värmeforsk-projekt
togs en modellbaserad regler-
strategi fram för mindre nät.
Det var ett intressant resultat
att se att metoden från det
tidigare projektet även gick att
använda i mer komplicerade
system.
12 Projekt & resultat 2011
rapport 1178 MaterIal och keMItkenIk
Förebyggande underhåll och livs-längdsbedömning med avseende på cyklisk drift
De allra flesta kraftvärmeverk
är dock dimensionerade för
baslastdrift; kontinuerlig drift
under hela driftsäsongen. anta-
let starter och stopp av anlägg-
ningen blir litet under ett år och
det är inte nödvändigt att beakta
effekterna av dessa vid dimensio-
neringen.
Införande av ett mer cykliskt
driftsätt kan därför innebära att
frekvensen av skador ökar samt
att allvarliga haverier uppstår i
komponenter som tidigare inte
haft några nämnvärda skade-
problem.
Det är främst i tjockväg-
giga komponenter som effekter
av cykliska driftsprickor kan
förväntas uppstå, företrädesvis
genom sprickbildning på grund
av termisk utmattning, kryput-
mattning eller miljöinducerad
sprickbildning. tjockväggiga
komponenter är samtidigt för-
knippade med långa driftuppe-
håll i fall av oplanerade utbyten
eller reparationer.
Projektet har syftat till att ta
fram förbättrade metoder för
förebyggande underhåll och
bedömningar av återstående livs-
längd av komponenter i anlägg-
ningar som utsätts för cyklisk
drift i kraftvärmeverk genom att:
• studera och sammanställa
procedurer för bedömning
av utmattning, kryputmatt-
ning, korrosionsutmattning
(cF) och töjningsinducerad
korrosionssprickning (sIcc),
många vilka har utvecklats
inom kärnkraften och kan
vara användbara även inom
kraftvärmebranschen.
• redogöra för europanormer
med avseende på cyklisk drift.
• studera erfarenheter/skade-
fall av cyklisk drift i tjock-
väggiga komponenter som
ånglådor, ventilhus, ångacku-
mulatorer och ångdomar.
sIcc är en av de vanligaste ska-
demekanismerna i ångdomar
och ångackumulatorer. etable-
rade spricktillväxtlagar saknas,
vilket försvårar förebyggande
underhåll och bedömning av
återstående livslängd.
en rad skadetålighetsanaly-
ser av ångdomar och ångacku-
mulatorer sammanställdes, i
syfte att ta fram vilka parame-
trar som styr tillväxt genom
sIcc.
resultaten visar att starter
krävs för att åstadkomma till-
växt och att den lokala spän-
ningsnivån där sprickor uppstår,
styr tillväxthastigheten. Genom
att plotta analyserade spänning-
ar mot observerad skadetillväxt
för ett antal ångdomar, togs
ett empiriskt samband fram.
Det gav dels en god över-
ensstämmelse med nyligen
publicerade laboratorieförsök
rörande sIcc och pekade dels
på risken för kraftigt reducerad
livslängd hos domar och ång-
ackumulatorer om cyklisk drift
skulle etableras.
Med utgångspunkt från
framtaget underlag har rekom-
mendationer upprättats rö-
rande val av oförstörande prov-
ningsmetod, provningsintervall,
mätning, övervakning, och
spännings- och brottmekanisk
analys givits. Detta har samman-
fattats i ett förslag på procedur
för förebyggande underhåll och
livslängdanalys med avseende
på cyklisk drift.
Utgående ånglåda där läckage har uppstått. Den del av lådan där läckan fanns kapades bort. Omfattande sprick-bildning genom termisk utmattning observerades på insidan vid tubhål till intilliggande överhettarskärma.
Exempel på spänningsfördelning vid tubhål och den största sprickans orien-tering. De högsta spänningarna är i det röda området, vilket sammanfaller med området där sprickor initieras.
under senare år har mer frekventa starter och stopp blivit aktuella för allt fler anläggningar, som en följd av utbyggd vindkraft och de vanligt före-kommande svängningarna i elpriset.
Jan Storesund
Projekt & resultat 2011 13
rapport 1193 ProcessteknIk
Förbättrad behovsstyrd sotning med hjälp av värmeöverförande tubens mekaniska egenskaper – etapp 2
I samband med en utredning om pannor med havererade tuber pga. sotning, föddes idén att bedöma sotpåslag med hjälp av tubens mekaniska egenskaper.
Tre försök i tre pannor
en förstudie redovisades 2007
i Värmeforskrapport 1018 som
visade att det fullt möjligt
att mäta påslag med hjälp av
tubens mekaniska egenskaper,
vilket måste ske med givare
tillräckligt robusta för installa-
tion i panna. arbetet med att ta
fram denna metod för givare,
förstärkning och detektion av
resonans i panna avslutades un-
der hösten 2011. tre försök i tre
olika pannor gjordes, i sakaB,
Wte1, roterugn, Borås energi,
BFB och renova, rost.
Mätning av tubens vibrationer
Vikten av tuben förändras då
tuben får ett påslag, vilket ger ett
skifte av tubens resonansfrek-
vens. I praktiken ändras både vikt
och styvhet och det är vikten som
avgör frekvensskiftet när påslag
adderas. För att mäta tubens vi-
brationer valdes en töjningsgivare
specificerad att tåla hög tempera-
tur. signal/brus-förhållandet och
förstärkarsteget
var avgörande,
då givaren var
bestämd av miljön
inne i pannan.
Konstantström-
matad brygga
De dynamiska
egenskaperna för
en Wheatstone-
brygga var för
dåliga för appli-
kationen och en
balanserad, kon-
stantströmmatad
brygga byggdes till
Borås. Metoden är
snabb i att kunna
detektera påslag
(minuter) när man kan
följa tubens resonansfrek-
venser vid hög frekvens,
men långsam (timmar)
för mätningen om man
enbart kan följa resonan-
ser vid låg frekvens. hur
väl metoden fungerar
beror på hur ofta man
sotar och hur snabb upp-
byggnaden av påslag är.
Pannans interna excitation
en väsentlig parameter var
pannans interna excitation. Vid
mätningar på renova var det
svårt att detektera egenfrekven-
serna i pannan, trots erfarenheter
från sakaB och Borås. Pannans
excitering av tuben var för svag
för att få tuben att ringa med sin
egenfrekvens. Det gick att detek-
tera vibrationer i samband med
att slagsotning pågick, men detta
gav inte en detektion av påslag
på tuben.
I sakaB och Borås kunde vi
följa sotuppbyggnad, för renova
var sotintervallen täta. uppbygg-
naden av påslag gav en påslags-
trend svagare än den mättid som
pannans mekaniska excitering
dikterade för oss.
Slutsatser: Wheatstonebrygga
är inte lämplig i denna applika-
tion. Pannans excitering av en
tub måste vara tillräckligt stark
för att driva ett flertal av tubens
resonanser. Är pannans excite-
ring svag bör man addera egen
excitering, ett slags ”mini-slag-
sotning”. Instrumenteringen var
i drift i 6 månader vid Renova
utan anmärkning.
Accelerometer utanför pannan
– idé för framtiden
en framtida idé är mätning med
accelerometrar utanför pannan.
tubens töjning minskar med
ökande frekvens, medan accele-
rationen ökar med frekvensen.
accelerometrar är bättre lämpade
för uppgiften vad gäller signal/
brus men tål inte miljön inuti
pannan. Vid renova placerades en
accelerometer på ett rör ut från
panntaket. Givaren fästes med
en magnet, som avmagnetise-
rades på grund av värmen och
accelerometern föll av pinnen. en
accelerometer placerad ovanför
panntaket och fastskruvad i en
pinne som fästs till en panntub
inuti pannan, borde kunna lösa
många av detta projekts upp-
stådda problem.
Elisabet Blom
Mätning av vibrationer i tunnan.
14 Projekt & resultat 2011
värmeverk. Payoff-tiderna för fal-
len är 6–7 år. Det konventionella
kraftvärmeverket och kombina-
tet med både värme-, el-, pellets-
och drivmedelsproduktion har
den kortaste payoff-tiden.
”Gratis” spillvärme
energibalansen för ett avsalu-massabruk med energiöverskott är mycket gynnsam, då massa-brukets spillvärme är ”gratis”. Verkningsgraden är långt över 100 % på den marginaleffekt som bäddtork och fjärrvärmeleverans ger. Investeringen betalar sig snabbt då massabruket torkar och säljer egenfallen bark med initialt lågt värde, och säljer värme som annars hade gått till spillo.
Även om värme till torken
måste produceras, blir ekonomin
god. ett ökat utnyttjande av
spillvärme för fjärrvärmeleverans
och för uppvärmning av tork-
luft för torkning av egenfallen
bark eller andra bränslen
rekommenderas.
rapport 1187 systeMteknIk
Jennie Rodin
Torkning är nyckeln till högre utnyttjandegrad & elproduktion
Energiekonomiskt med energikombinat
energikombinat har i ett flertal
studier visat sig vara energieko-
nomiskt. De kan sättas samman
på olika sätt och med olika slut-
produkter. Vanligast är värme,
el och pellets. Biodrivmedel är
högintressant som mervärde åt
ett traditionellt energikombinat.
Beräkningarna har baserats på
en fjärrvärmeleverans om 1000
GWh/år, produktion av 200 000
ton pellets/år och en biodriv-
medelseffekt på 100 MW.
Förlängd driftsäsong
Både vid drivmedelsproduktion
genom förgasning och vid pel-
letsproduktion krävs torkning av
bränslet. torken agerar som en
stor värmesänka och ökar värme-
underlaget. kraftvärmepannor-
nas driftsäsong förlängs därmed,
och med torrare bränsle ger det
ökad elproduktion.
Pelletsproduktionen ökar
driftsäsongen och värmeunder-
laget mest och ger högst elpro-
duktion då en av kraftpannorna
alltid kan vara i drift.
Detta ger drygt 60 %
högre bruttoelproduk-
tion än för ett konven-
tionellt kraft-
• Bäddtorkning av biobränsle ökar fjärrvärmeunderlaget och är en robust torkmetod. För projektfallen rekommende-ras bäddtorkning före andra torkmetoder.
• upplagring av torkat bränsle ger visst ekonomiskt mervärde och bör undersökas närmare.
• Energikombinat med drivme-delsproduktion via förgasning har en hög investeringskost-nad men uppvisar relativt god lönsamhet. tekniken har ej kommersialiserats och det dröjer troligtvis ett tag innan vi får se större satsningar på förgasning i energikombinat.
• ”Storkombinat” med produk-tion av värme, el, pellets och biodrivmedel är ett av de mest ekonomiskt gynnsamma alter-nativen, med klara skalfördelar.
• Ett energikombinat med värme-, el- och pelletsproduk-tion är med dagens pelletspri-ser inte lika ekonomiskt som i övriga fall. Vid avsättning av pellets under sommarhalvåret påverkas ekonomin positivt.
• Torkning och försäljning av egenfallen bark är lönsamt för massa- och pappersbruk.
drifterfarenheter
Drifterfarenheter sammanställ-des för tre torkanläggningar och två förgasningsanläggningar där studiebesök gjordes.
Förgasare
Förgasaren på avsalubruket södra cell Värö är i kommersiell drift. chalmers tekniska hög-skola har en förgasare på 2–4 MW i sin forskningsanläggning.
• Generellt god tillgänglighet, oftast kringsystem kopplade till fastfashantering som krånglar
• Fruset bränsle problem under
vinterhalvåret
• sintring av bädden vid för
mycket alkali
• tjärkondensation i värme-
växlare vid för låg temperatur
• erosion av rågasledning pga partiklar
Bäddtorkar
De bäddtorkar som besöktes torkar material för pellets-produktion, till barkpanna och för avsalu. uppvärmning av torkluft sker med hetvatten av 75–90°c + eventuell spets-värmning med ånga.
• uppges fungera mycket bra, god tillgänglighet för samtliga torkar
• rockhammar & Värö hade problem med brand i torkat material. lösningen var sänkt torkluftstemperatur och lag-ring i mindre stackar.
hur används skogsråvara mest effektivt? hur erhålls en hög utnyttjandegrad i ett energikombinat? >> Några slutsatser
Projekt & resultat 2011 15
Ny version ute nu
nu finns en ny och uppdaterad
version ute; Bränslehandboken
2012. liksom för askdatabasen
allaska bygger innehållet i Bräns-
lehandboken på den kunskap
som tas fram inom Värmeforsks
olika projekt och andra offentligt
rapporterade projekt. Mycket
kunskap kommer dessutom från
olika anläggningar runt om i
sverige som använder olika för-
nybara bränslen i sin produktion.
Bränslehandboken 2012
har utökats med ytterligare nio
bränslen/bränslevariationer.
alla bränslen har uppdaterats
med mer data i form av analyser,
drifterfarenheter och inte minst
ett nytt avsnitt om risker för
varje bränsle.
Minimera bränslerelaterade
driftproblem
ett helt nytt kapitel har tillkom-
mit, kallat ”åtgärder för att
minimera bränsle-relaterade
driftproblem”.
de olika åtgärderna som
beskrivs är:
• Samförbränning och ”smart”
bränslemix
• Tillsats av olika additiv
inte testat den säger vi bara;
prova! här kan ni enkelt räkna
fram värmevärden från elemen-
tarsammansättningen. omräk-
ning mellan olika enheter är
också mycket användbar. ”om
jag har mina analyser i ppm, hur
får jag dem som mg/nm3? eller
alla redovisningar av askor som
vikt-%, mg/kg ts, mg/kg aska
etc. hur ska jag kunna jämföra
mina analyser?” Inga problem
med beräkningsbilagan.
till sist, tack till er alla som
bidragit med data för denna
uppdaterade Bränslehandbok.
hoppas att ni får stor nytta av
den! solvie herstad svärd, WsP,
har varit medförfattare till båda
upplagorna av Bränslehand-
boken.
rapport 1234 anlÄGGnInGs- och FörBrÄnnInGsteknIk
Bränslehandboken 2012
Birgitta Strömberg
Full fart med flis.
“I mitt dagliga arbete uppstår alltid frågor som rör bränsleval och bränslerelaterade produk-tionsfrågor. Bränslehandboken ger alltid vägledning hur man skall angripa eller lösa proble-men. Bränslehandbokens eng-elska utgåva är en ovärderlig produkt i mina utländska upp-drag. Boken stärker verkligen varumärket Värmeforsk”.
Eddie JohanssonEducat AB
“Inom energibranschen vill man gärna bygga upp en rejäl egen erfarenhet, vilket innebär att man lär av egna mycket dyra misstag!
Den smarta bränsleanvän-daren utnyttjar istället först Värmeforsks bränslehandbok och spar tid, pengar och miljö!
Bränslehandboken är en extremt kompakt bränslefak-tasammanställning – men samtidigt med så välstrukture-rade och logiska checklistor att alla i biobränslebranschen har ovärderlig tillgång till underlag vid olika bränslebedömningar.”
Hans Nordström, f d Bränsledirektör Vattenfall Värme Norden
Bränsle från sydligare breddgrad.
Bränslehandboken publicerades första gången 2005 och blev snabbt Värmeforsks ”bestseller” med i särklass flest nedladdningar från Värmeforsks hemsida. Den engelska versionen finansierad av Vattenfall ligger också den på topplistan över mest populära rapporter.
Uttalanden om Bränslehandboken
Foto: Bioenergiportalen
• Byte av bäddmaterial
• Regenerering av bäddmaterial
• Förändra temperaturprofilen i pannan
en allmän genomgång och
uppdatering av lagstiftning,
skatter och standarder är också
genomförd, då dessa uppgifter
är att betrakta som ”färskvara”.
tydliga hänvisningar om var man
kan hitta aktuell lagstiftning,
nya skatter och standarder finns
redovisade.
Sammanställning av beräkningsrutiner
Beräkningsbilaga a är en oerhört
nyttig sammanställning av
beräkningsrutiner som rekom-
menderas varmt. Den har blivit
uppdaterad och för alla som ännu
16 Projekt & resultat 2011
skogs- industriella
programmet
miljöriktig användning
av askor
Projektverksamheten inom Värmeforsks tillämpade program är inriktad på att lösa specifika problem inom ett specifikt område. Programmen riktar sig till grupper som har speciellt intresse för det aktuella programmet. Projekten innebär ofta demonstrationer av tekniska lösningar i full skala. nedan presenteras styrgrupperna:
tillämpade program 2011
Samlade specialkunskaper till nytta för många
miljöriktig användning av askorOrdförande henrik Bristav umeå energi
stig jansson cementa
tobias norin e.on
Bo svedberg ecoloop
anna lundborg energimyndigheten
harald svensson Fortum Värme
Birgitta tiderman Göteborg energi
rikard nilsson holmen
erik Fellenius/erika nygren naturvårdsverket
Bo lind sGI
Viktoria Dernstedt skellefteå kraft
kenneth collander stora enso
Monica lövström svenska energiaskor
stig edner sysaV utveckling
stig-olov taberman tekniska verken i linköping
ylva Gustavsson telge återvinning
holger ecke Vattenfall
henrik Bjurström åforsk
skogsindustriella programmetOrdförande albin andersson södra skogsägarna
anders snell Billerud aB
anders von Dolwitz Billerud Gruvöns Bruk aB
Bertil lundberg Billerud skärblacka aB
sven risberg energimyndigheten
sten Valeur holmen aB
camilla rydstrand holmen Paper aB
Fredrik johansson holmen Paper aB
niklas Berglin Innventia aB
Mikael ahlroth Innventia aB
anders Wallin korsnäs aB, Frövi
Bertil Granqvist korsnäs aB, Gävle
anders Fransson Metso Power aB
johan Bergquist Mondi Dynäs aB
kent sondell M-real sverige aB
Per klinga Pöyry sweden aB
jens olsson sca Graphic aB
Bjarne öberg sca Graphic aB, ortviken
anders kyösti sca Packaging Munksund aB
kristian elvemo sca Packaging Munksund aB
niclas ahnmark sca Packaging obbola aB
Peter sandström sca r and D centre
anders hultgren sca r and D centre
conny johansson stora enso hylte aB
jan Magdalinski stora enso kvarnsveden aB
torsten svenland stora enso nymölla aB
nils Ivarsson stora enso Pulp aB
leif löfgren stora enso skoghall
conny johansson stora enso
tord hultberg södra cell aB
hanna Björkman södra cell aB
annika larsson ahlstedt södra cell aB
christian lyckehed södra skogsägarna
sofia strandvall Vallviks Bruk aB
Magnus Forslund åF-Industry aB
Projekt & resultat 2011 17
tillämpade program skoGsInDustrIella ProGraMMet
Tre synnerligen framgångsrika projekt enligt extern utvärdering
skogs- industriella programmet
Det skogsindustriella programmet har som mål att effektivisera skogsindustrins energi- och miljöarbete genom att nyttiggöra biobräns-len och industriella bioenergibränslen när det gäller energiutvin-ning, miljöskydd och kostnader. Det innebär att ta fram metoder för att utnyttja energin effektivt både i och utan-för de skogsindustriella processerna, energispar-åtgärder och effektivare generering av energi.
ordförande albin anderssonsödra skogsägarna
operatörsverktyg för styrning
av fiberkvalitet
”operatörsverktyg för styrning
av fiberkvalitet vid tillverkning
av ctMP/tMP på ett energief-
fektivt sätt”, Pöyry sweden,
(rapport 1190), har en teknik
utvecklats för att presentera
processdata för maskinopera-
törer on line med hjälp av ett
användarvänligt gränssnitt som
testats på sca:s pappersbruk i
ortviken.
Bruket har nu infört denna
metod för att presentera
processdata i syfte att på ett
lättare sätt styra processen. I
en normal process kan energi-
användningen variera upp till
10 % beroende på olika parame-
trar, men med denna teknik är
det möjligt att snabbare justera
processen och inte lika länge
använda onödigt mycket energi.
CFd-simuleringar av såpning
”cFD-simuleringar avsåpning,
Fs Dynamics”, (rapport 1131),
syftade till att studera hur det
på ett mer effektivt sätt går att
tillvarata såpan som separeras
från svartluten och vidareförädlas
till tallolja. talloljan kan i sin tur
säljas som biobränsle alternativt
används för att ersätta fossila
bränslen i massatillverkningen.
som en direkt följd av pro-
jektresultaten står södra nu i
begrepp att vid bruken i Värö och
Mörrum implementera en ny
metod för att förbättra inlopps-
systemet. Detta förväntas ge en
tallolja med högre kvalitet samt
en ökad intäkt om 5–10 miljoner
kronor per år. södra använder
oljan både internt som ersättning
för fossilt bränsle för att värma
upp mesaugnar och säljer den
vidare som bioenergi.
Utvärdering av
samrötningspotential
”utvärdering av samrötningspo-
tential för bioslam från massa-
och pappersbruk”, Pöyry sweden,
(rapport 1175), syftade till att
undersöka olika kemiska sam-
mansättningar för att uppnå en
bättre samrötning, vilket i sin tur
ger bättre förutsättningar för att
utvinna biogas ur slammet som
uppstår vid massatillverkning.
Projektet har utgjort ett värde-
fullt underlag till holmens plane-
rade satsning på biogasproduk-
tion och anaerob avloppsrening
vid bruket i hallstavik. Företaget
har även gjort egna förstudier och
lämnade under våren 2011 in en
tillståndsansökan för investering
för biogasproduktion.
arbete pågår med att starta
upp en sjunde etapp av skogsin-
dustriella programmet och detta
arbete beräknas vara i mål under
sommaren 2012.
Det skogsindustriella programmets sjätte etapp (2009–2011) har precis avslutats. I programmet har nio projekt genomförts till en totalbudget på 12 miljoner kronor. Den externa utvärderingen gjord av technopolis har lyft fram tre projekt som speciellt framgångsrika.
Foto: holm
en, star k
ite Flygfoto, Dan
mark
Holmens pappersbruk i Hallstavik har en planerad satsning på biogasproduktion.
18 Projekt & resultat 2011
rapport 1190 skoGsInDustrIella ProGraMMet
Olof Ferritsius
Vad krävs för att operatörerna ska köra energieffektivare, utan att köra i diket?
Eco-driving
inom processindustrin
Dessa är några av frågorna vi
ville belysa i projektet ”ope-
ratörsverktyg för styrning av
fiberkvalitet vid tillverkning av
ctMP/tMP på ett energieffek-
tivt sätt”. De dramatiskt ökade
kostnaderna för elenergi har
lett till ökade krav på att ta fram
mer energieffektiva processer
för tillverkning av mekaniska och
kemimekaniska massor. Deras
elenergibehov ligger så högt som
1–3 MWh/ton. energibehovet
för att uppnå önskade riktvärden
på massakvalitet varierar från
tid till annan i fabrikerna, ibland
utan synbara förändringar i
vedråvara och processbetingel-
ser. Fokus i detta projekt var att
ge operatörerna förutsättningar
att kunna tillämpa ”eco-driving”
inom processindustrin och göra
det möjligt att tillverka jämn och
tillräckligt bra kvalitet.
Trender och processvariabler
en grundförutsättning för att
kunna köra så snålt som möjligt
är att du håller dig på vägen.
Dina ögon ska riktas framåt och
bara ibland ska du slänga en blick
i backspegeln. Precis tvärtom
kör vi våra processer! Fullt med
trender av en uppsjö med pro-
cessvariabler på bildskärmarna.
när laboratorieanalyserna av
exempelvis massastyrkorna är
klara är papperet och kartongen
redan tillverkat och på väg till
kunden.
on-line mätning och
visualisering av data
För att undvika att på detta sätt
försöka styra processen och
kvaliteten genom att se i back-
spegeln, har vi i detta projekt
fokuserat på on-line mätning
samt visualisering av data.
För att kunna dra så generella
slutsatser som möjligt gjordes
installationen i en tMP linje för
tillverkning av tidningspapper
samt i en ctMP linje för tillverk-
ning av kartong.
en Inovocell on-line fiber-
analysator installerades i de
två bruken i olika positioner.
Inovocell ”tillverkar” virtuella ark
tre gånger per minut baserat på
mätningar av ett flertal egenska-
per av miljontals fibrer. På detta
sätt erhålls on-line beräkning av
massastyrkor och andra mas-
saegenskaper. För att kunna
omvandla den stora mängden
data som finns i brukens databa-
ser till information, tillämpades
multivariata metoder såsom
”faktoranalys”.
Grafiskt illustrerad
information
Inspirerad av bildesign och
speciellt själva utformningen av
instrumentbrädor kontaktade vi
Designhögskolan vid umeå uni-
versitet. I ett projektarbete tog elva
studenter fram ett trettiotal olika
förslag på hur information kan pre-
senteras grafiskt. Informationen
skulle både visa aktuell kvalitets-
och processtatus men även varna
när man är på väg att köra i diket,
samt indikera trolig orsak.
av de framtagna förslagen
valdes tre stycken ut för att i ett
demosystem illustrera kvalitets-
hur energieffektivt kör vi processen idag och hur kan vi förbättra den ytterligare? Vilken fiberkvalitet producerar vi just nu och hur pass mycket jämnare kvalitet kan vi tillverka? hur nära diket kör vi egentligen och hur kan vi undvika att hamna däri?
Förhoppningen är att operatörerna ska bli ”fiberdesigners” och ”trouble preventers” istället för massamakare.
RAPPORT 1190 Operatörsverktyg för styrning av fiberkvalitet vid tillverkning av CTMP/TMP på ett energieffektivt sätt.
Projekt & resultat 2011 19
operatören, indikatorpilarna och masken är viktigast, tätt följt av F1 bilen och spiderweb samt backspegeln. (hade med dessa bilder på en konference poster som uppskat-tades).
och processinformation:
1) mask med tillhörande
målområde
2) spindelvävsdiagram
3) indikatorpilar
Masken och spindelväven inne-
håller information om nuläge
samt vid ett antal valfria tidsin-
tervall. Med indikatorpilarna kan
drygt 400 000 olika möjligheter
sammanfattas vad avser nivå,
riktning och hastighet i föränd-
ringar av fyra variabler. Idéer
från de nya gränssnitten har
redan installerats i ett referens-
gruppsbruk.
Momentana värden på
energieffektivitet
stora mängder elenergi tillsätts
för att främst öka massastyrkan
Vad kan vi lära oss av världens bästa förare, världsmästarna i Formel 1 och rally?
Som ett mått på energieffek-tivitet beräknades förhållandet
mellan massans dragstyrka samt specifik energiinsats.
mätt som dragstyrka. som ett
mått på energieffektivitet beräk-
nas förhållandet mellan massans
dragstyrka samt specifik energi-
insats. eftersom dragstyrkan
beräknas tre gånger per minut
från Inovocell och energiinsatsen
mäts kontinuerligt, är det möjligt
att erhålla momentana värden
på energieffektiviteten. Genom
att presentera nuläget förbättras
förutsättningarna för operatörer
att hitta troliga orsaker till varia-
tionerna.
under de sammanlagt drygt
ett år långa installationerna
framkom att energieffektiviteten
under en timme kan variera med
upp till 10 % samt att det även
finns långsammare förändringar.
Följande företag har med stor en-
tusiasm deltagit i projektet: Pöyry
sweden aB, Inovocell Inc, umeå
universitet Designhögskolan,
holmen, storaenso och sca.
Fiberdesigners och trouble
preventers
Förhoppningen är att operatö-
rerna ska bli ”fiberdesigners” och
”trouble preventers” istället för
massamakare. Då ökar möjlig-
heten att energieffektivisera
våra processer genom att bara
tillverka tillräckligt hög kvalitet,
hela tiden.
Spindelvävsdiagram visar nuläge med formen.
Indikatorpilar visar status och trolig framtid.
Mask med tillhörande målområde.
20 Projekt & resultat 2011
Tredje perioden av
askprogrammet avslutad
året har dominerats av
inrapportering av färdiga
och genomförda projekt.
Det är imponerande att se
hur många goda rapporter
som har inkommit och det är
med tillfredsställelse som vi
kan konstatera att kvaliteten
genomgående är god. ny
kunskap har lagts till den som
redan fanns och har skapat
värde för askproducenter såväl
som för användare och andra
intressenter.
databasen ALLASKA
Förutom ett stort antal rappor-
ter finns det ett ytterligare be-
vis på den konkreta nytta som
askprogrammet har genererat.
Databasen allaska innehåller
data om ett stort antal olika
askor och har byggts på under
hela askprogrammets tid, med
data ofta genererat från de
olika projekten. allaska är
öppet för alla att använda och
används flitigt av forskare och
askanvändare.
Med resultaten och den
samlade kunskapen är jag
övertygad om att programmet
bidragit i utvecklingen mot ett
långsiktigt, hållbart samhälle.
Kunskap som gör skillnad
tillämpade program MIljörIktIG anVÄnDnInG aV askor
miljöriktig användning av askorMålet i den pågående programperioden är att säkerställa resul-taten i ett långsiktigt perspektiv. Det finns också mer kunskaps-behov att fylla. Denna kunskap ska sedan föras ut till produ- center, brukare och myndigheter.
ordförandehenrik Bristav,umeå energi
Det gångna året har präglats av ett flertal färdiga och genomförda projekt med ny kunskap till värde för många.
Projekt & resultat 2011 21
rapport 1216 askProGraMMet
Alla askors egenskaper samlade i ALLASKA
Henrik Bjurström
Askors egenskaper
Databasen allaska skapades i
början av askprogrammet för att
underlätta för alla, såväl askpro-
ducenter och askanvändare som
myndigheter, att hitta informa-
tion om askors egenskaper. Denna
information är annars vanligen
utspridd i olika offentliga rappor-
ter och svår att hitta.
Genom att gå in på Värme-
forsks webbplats och leta i
allaska, kan man hitta de
kvantitativa uppgifter som finns
om egenskaperna, t ex kemisk
sammansättning, lakegenskaper,
densitet m.fl. samt en hänvisning
till källan för mer information,
d v s rapporten, om hur dessa
egenskaper bestämdes och sam-
manhanget.
Viktiga kriterier
nästan allt, men inte allt, finns
i allaska. Vissa data är inte
användbara därför att de inte
uppfyller följande:
• Askan skall kunna spåras till
en svensk anläggning, dels
för att användaren skall veta
var man skall fråga efter mer
information när det behövs,
dels för att bränslet i en svensk
anläggning är med största san-
nolikhet relevant för de andra
svenska anläggningarna.
• Egenskaperna skall ha be-
stämts i standardtester genom
välbeprövade metoder, vilket
säkerställer att data för olika
askprov är användbara och att
olika askor kan jämföras.
ALLASKA kontinuerligt växande
sedan starten 2003 har allaska
vuxit i flera etapper. Det märks
främst genom det antal materi-
alprov som beskrivs; de har blivit
flera hundra. Men allaska har
också vuxit med antalet egenska-
per som lagras i databasen. Från
början var bara sammansättning
och lakegenskaper med, sedan
kom de egenskaper som behöver
vara kända i t ex vägbyggen, och
senast innehållet av organiska
ämnen.
Även om stommen i allaska
är projekten inom askprogram-
met, har tillväxten även bestått av
annat, som data från
• Ramprogram Askåterföring i
början på 1990-talet
• VTI:s databas över alternativa
geotekniska material
• Basprogrammet inom
Värmeforsk
• Avfall Sveriges projekt och från
Waste refinery kompetenscen-
ter, för att nämna några. sysaV
har också låtit lägga in data från
kvalitetssäkringen av slaggruset.
några referensmaterial finns i
allaska: lakdata från vanliga
jordmaterial togs fram i ett ask-
projekt.
Kompletteringar välkomnas
om data saknas rörande en viss
typ av aska eller egenskap kan
det bero på att ingen har gjort
Några referensmaterial finns i ALLASKA: lakdata från vanliga jord- material togs fram i ett Askprojekt.
nästan allt som finns att veta om svenska askors egenskaper ligger i databasen allaska, fritt tillgängligt på Värmeforsks webbplats. här finns data från Värmeforsks forskningsprojekt och andra offentligt rapporterade projekt, såväl som data från anläggningar. allaska är ett modernt referensverk och uppdateras så fort nya data finns tillgängliga.
Allaska sparar mig mycket tid och energi. Att manuellt söka efter data i Värmesforsk askprograms stora rapport-samling tar alldeles för lång tid. I Allaska har jag alla data för de askor som intresserar mig lätt tillgängligt. Datain-samling, statstikberäkning, jämförelser och bedömningar kan göras snabbt och lätt
Raul Grönholm SYSAV Utveckling AB
Allaska innehåller en unik samling av mätdata, upp-mätta i riktiga askprover från fullskaliga förbränningar. Detta gör att man snabbt och enkelt kan skaffa sig en uppfattning om innehåll och egenskaper i askor. Att databasen dessutom är fritt tillgänglig är en fantastisk tillgång och min förhopp-ning är att Allaska kan utvecklas än mer under kommande år.
Karin Karlfeldt Fedje, Renova AB
dessa mätningar eller tester på
en sådan typ av aska i sverige.
Välkommen att komplettera
med egna data!
avviker data i allaska från
de i rapporten? självklart kan det
ha gjorts ett misstag vid själva
inmatningen, men rimlighets-
kontroller görs och skrivfel i rap-
porten rättas vid inmatningen.
22 Projekt & resultat 2011
rapporter
anläggnings- ocH FörBränningsteknik
1181 erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin
Brodén Henrik, Berntsson Mikael, Herstad Svärd Solvie och Kjörk Anders
1183 Miljöfaktaboken 2011 - uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter
Gode Jenny, Martinsson Fredrik, Hagberg Linus, Öman Andreas, Höglund Jonas, Palm David
1203 erfarenhetssammanställning avseende förebyggande av slitage på bränsle- och askhanteringssystem
Norling Rikard, Thorén Anna och Renström Caroline
1206 skrubberintegrerat vått elektrofilter, WesP
Andersson Sven, Bäfver Linda, Davidsson Kent, Pettersson Jens, Schmidt Hans, Strand Michael och Yngvesson Johan
1209 utveckling av mätmetoder för bäddövervakning av fluidbäddar i kraftvärmeverk – etapp 1
Petersen Martin, Badiei Shahriar, Moëll Mattias, Luengo Cris
1228 systemanalys för cellulosabaserad etanol i kombinat – Förbränningskaraktesering av lignin från cellulosabaserad etanol produktion
Wiinikka Henrik, Westbom Urban, Lidman Marcus, Grönberg Carola, Magnusson Staffan, Lindstedt Jan och Wingren Anders
1233 kiselkarbidbaserat sensorsystem för minimering av emissioner i rökgaser
Lloyd Spetz Anita, Bjorklund Robert
1234 Bränslehandboken 2012
Strömberg Birgitta, Herstad Svärd Solvie
1236 optimal elverkningsgrad för biobränsleeldade kraftvärmeverk
Brodén Henrik, Nyström Olle och Jönsson Mikael
1237 utvärdering av teknik för småskalig kraftvärme
Kjellström Björn
A-35 arBetsraPPort: Bränslerisker
Englund Jessica, Sernhed Kerstin, Nyström Olle, Gravéus Frank
läs mer på www.varmeforsk.se/rapporterDär hittar du kompletta rapporter
material- ocH kemiteknik
1178 Förebyggande underhåll och livslängds-bedömning med avseende på cyklisk drift
Storesund Jan
1182 avsaltning av östersjövatten – Val av rätt förbehandling för råvattnet
Hellman Mats
1184 teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbrän ningsanläggningar
Goldschmidt Barbara, Olsson Henrik, Carlström Helen
1188 Förhöjd prestanda vid kraft och värmeproduktion - state-of-the-art i materialutveckling
Aghili Behnaz, Storesund Jan
1189 on-line mätning av korrosionshastigheter i panntuber vid användning av anpassat eMat (ht-eMat)
Borggreen Kjeld
1194 status, kvarvarande livslängd och kvalitetssäkring av PP-material i anläggningar för rening och kondensering av rökgaser
Jacobson Karin
1202 Bedömningsunderlag för när kemisk rengöring är lämpligt för pannor
Dumbrava Olimpiu, Bjurström Henrik
1204 studie av krypbeteendet hos haZ genom pilot- och lång tidsförsök samt simulering av svetsrepare- rade låglegerade varmhållfasta stål
Wu Rui, Storesund Jan, Steingrimsdottir Kristin
1207 krypspricktillväxt under gränstemperaturen för krypning i driftpåkända svetsar av 13 crMo 4 4
Wu Rui, Storesund Jan, Bolinder Tobias
1210 kalibrering av elektrokemisk korrosionssond i laboratorie miljö och verifiering med fältförsök
Hjörnhede Anders, Norling Rikard
1215 långtidsprovning av tubskyddsmaterial, etapp 2
Norling Rikard, Hjörnhede Anders, Mattsson Mattias
1220 kartläggning av rökgaskondenserings-anläggningar med avseende på korrosionsrisker, biobränsl ekvaliteter, teknik och materialval
Stenqvist Per-Åke
1223 Miljöinverkan på lcF-egenskaper vid långa drifttider hos superlegeringar
Moverare Johan, Leijon Gunnar, Palmert Frans
Projekt & resultat 2011 23
1230 Förutsättning för sänkning av rökgastemperatur
Nordling Magnus
1232 Glatta ytor: en genomgång av glatta ytor som teknik för att stå emot bildning av beläggningar på värmeöverförande ytor Corkery Robert, Bäfver Linda, Davidsson Kent, Feiler Adam
1235 korrosion hos luftförvärmare och ekonomisrar
Nordling Magnus
1238 Inverkan på livslängden hos gasturbinkomponenter vid förekomst av h2s i drivmedel
Karlsson Fredrik
processtyrning
1193 Förbättrad behovsstyrd sotning med hjälp av värme-
överförande tubens mekaniska egenskaper - etapp 2
Blom Elisabet, Fredö Claes, Gabrielsson Lars, Eriksson Daniel
1196 lastprognoser för fjärrvärme med hänsyn till scenarier och osäkerheter i vädret
Hedberg Martin, Koppers Gijs
1205 styrning av sncr med kiselkarbidsensorer
Lloyd Spetz Anita, Bjorklund Robert, Andersson Mike
1211 Ir sensor för övervakning av brännarflamma i biobränsle eldade kraftverk
Badiei Shahriar, Bohman Katarina, Clausen Sønnik, Larsen Henning E, Leffler Tomas
1214 tillståndsbaserat underhåll med applikation på en värme växlare och en pump
Råberg Martin och Slätteke Ola
1218 Panntemperaturreglering med explicit MPc
Slätteke Ola, Velut Stéphane och Råberg Martin
1227 optimerad framledningstemperatur för stora fjärrvärmenät
Saarinen Linn, Boman Katarina
1231 Behovsstyrt underhåll och operatörsstöd baserat på process modeller
Dahlquist Erik, Widarsson Björn and Tomás-Aparicio Elena
systemteknik
1179 Värmebehandling av trä integrerad med kraft- värmeproduktion och fjärrvärme
Delin Lennart
1185 Mikroskopiska alger som kombinerad koldioxidsänka och energikälla i sverige
Ekendahl Susanne, Olsson Marcus, Brive Lena, Sárvári Horváth Ilona, Edberg Ann, Luca Kovács Éva, Söderberg Peter
1187 optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikom-
binat för värme, el, biodrivmedel och avsalubränsle
Rodin Jennie, Wennberg Olle, Berntsson Mikael, Njurell Rolf och Thorson Ola
1199 anaerob rening på reningsverk med utnyttjande av över skottsvärme från kraftvärmeverk eller processindustri
Cardell Lina, Berg Andreas, Borgström Ylva, Gustavsson Christer, Karlsson Anna, Ejlertsson Jörgen, Nilsson Fredrik
1201 högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för ökad biogasproduktion
del Pilar Castillo Maria, Olsson Marcus, Henriksson Gunilla, Ascue Johnny, Nordman Roger
1224 kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Nohlgren Ingrid, Gunnarsson Emma, Lundqvist Per, Stigander Håkan, Widmark Annika
askprogrammet
1169 effektivt askutnyttjande i vägar
Vestin Jenny, Arm Maria, Nordmark Desiree, Hallgren Per, Tiberg Charlotta, Lagerkvist Anders, Lind Bo
1170 lätt att göra rätt, beslutsunderlag för miljöprövning av askor i anläggningar
Toller Susanna, Johansson Mats, Wik Ola, Erlandsson Åsa, Lundberg Kristina
1171 utformning av skyddsskikt - beständighet
Mácsik Josef, Maurice Christian, Edeskär Tommy, Erlandsson Åsa, Persson Elisabeth
1191 kontroll och uppföljning av befintliga askvägar – kommunikation och acceptans
Mácsik Josef, Edeskär Tommy, Hellman Fredrik
1192 Processoptimering av asktvätt
Nordmark Désirée, Lindgren Elisabet, Vamling Maria, Lagerkvist Anders
24 Projekt & resultat 2011
rapporter
1198 Betydelsen av fast löslighet i järn(hydr)oxider för fastläggning av potentiellt miljöstörande ämnen i askor
Sjöblom Rolf, Noläng Bengt
1208 askor – långsiktiga ekotoxikologiska miljörisker
Breitholtz Magnus, Linde Margareta, Enell Anja och Wik Ola
1212 DIanas – användning av slaggrus i bundna konstruktionsmaterial
Hansson Niklas
1213 askbaserad gödsling i ungskog av björk och hybridasp
Thelin Gunnar
1216 Förvaltning av databasen allaska 2009–2011
Bjurström Henrik, Grönstedt Solvig, Shamsa Samira och Beijer Ronja
1217 lakvatten från skogsbränsleaska – markpåverkan av lagring
Valeur Inger, Thelin Gunnar
1219 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat avloppsslam,Fsa – beständighet,täthet och utlakning
Mácsik Josef, Ländell Märta, Håkansson Karsten
1222 ackumulering av metaller i vegetation på geotekniska askkonstruktioner
Hemström Kristian, Bramryd Torleif, Wik Ola, Johansson Michael, Jägerbrand Annika
1225 Damning från flygaskstabiliserade grusvägar
Blomqvist Göran, Edvardsson Karin, Gustafsson Mats och Wik Ola
1226 långtidspåverkan av kalkrika flygaskor vid våtlagring för användning inom markstabilisering
Lagerlund Johan, Jansing Christiane
1229 lakning av vedaska
Larsson Per-Erik
A-27 askåterföring efter skogsbränsleuttag på bördig skogsmark i södra sverige – anläggning av två fältförsök
Sikström Ulf, Högbom Lars, Jacobson Staffan och Ring Eva
A-28 kopparspeciering i lakvatten från avfallsbottenaska – en europeisk samsyn för geokemisk jämviktsmodellering
Toller Susanna, van Schaik Joris, Berggren Kleja Dan, Gustafsson Jon Petter, van Zomeren André, Comans Rob
A-29 tillförsel av aska i skog på dikad torvmark i södra sverige skogsproduktion och emission av växthusgaser
Sikström Ulf , Björk Robert G. och Klemedtsson Leif
A-30 komplettering och publicering av arbeten om oförbränt och organiskt
Bjurström H, Lind B och Lagerkvist A
A-31 Internationell vetenskaplig publicering av Miljöriktlinjer för askanvändning i anläggningsbyggande
Bendz David, Wik Ola, Jones Celia, Elert Mark
A-32 Vattenkemiska effekter av asktillförsel på en skogklädd och dikad torvmark
Ring Eva, von Brömssen Claudia, Losjö Katarina och Sikström Ulf
A-33 asktillförsel på skoglig fastmark och dess påverkan på trädens tillväxt
Jacobson Staffan
A-34 Produktionseffekter av askgödsling i äldre dikade torvmarksskogar
Magnusson Tord och Hånell Björn
skogsindustriella programmet
1175 utvärdering av samrötningspotential för bioslam från massa-/pappersbruk
Berg Andreas, Karlsson Anna, Ejlertsson Jörgen, Nilsson Fredrik
1180 studie av imångornas innehåll och inverkan på noX-emissionen från sodapannor Ahlroth Mikael, Andersson Lars, Puukko Meeri
1190 operatörsverktyg för styrning av fiberkvalitet vid tillverkning av ctMP/tMP på ett energieffektivt sätt
Ferritsius Olof, Johansson Ola, Ferritsius Rita
1200 Verifiering av hygroskopisk kondensering hos holmen paper, Braviken
Bellander Hampus, Westermark Mats
Projekt & resultat 2011 25
Framgångsrik avslutning av forskningsprogram
VärmeForsk orDFöranDen har orDet
Magnus Grill
ordförande i Värmeforsk
Framgångsrikt program
I de fyra forskningsgrupperna
har i varje grupp fler än 20
personer deltagit i arbetet. Det
är enligt min mening ett mycket
gott betyg på att arbetet har
upplevts som värdefullt och att
deltagarna känt att de har kun-
nat påverka såväl projektformu-
lering som genomförande.
utvärderarna fann att det
finns mycket starka grunder
att planera en fortsättning till
detta framgångsrika program.
så har också skett och en ny
programperiod inleds under år
2012. samarbetet med staten
genom energimyndigheten och
bredden i deltagandet är starka
framgångsfaktorer.
Internationell konferens
Det tillämpade program-
met ”Miljöriktig användning
av askor” avslutades med en
välbesökt och uppmärksam-
mad internationell konferens
i stockholm i slutet av januari
2012. Även här planeras en ny
programperiod. Det skogsindu-
striella programmet hade även
det ett starkt deltagande och en
ny programperiod inleds under
år 2012.
avslutningen av år 2011 har
för Värmeforsks del innebu-
rit mycket arbete och många
aktiviteter med avslutning och
utvärdering av program samt
formulering av nya program-
skrivningar för de program som
ska påbörjas.
Mervärdesskattelagens
tillämpning
år 2011 har också inneburit en
diskussion om mervärdesskat-
telagens tillämpning på Värme-
forsks inköp och försäljning av
forskningstjänster. Värmeforsk
har i diskussion med skattemyn-
digheten hävdat sin mening och
ett slutligt avgörande i skattefrå-
gan dröjer sannolikt länge. För
att undanröja osäkerhet i den
framtida verksamheten har de
nystartade programmen lagts i
en ny juridisk person, vars skat-
testatus har underställts skatte-
rättsnämnden för avgörande.
Stort tack!
jag vill tacka alla i forsknings-
grupper och styrelse för det
nedlagda arbetet att göra samar-
betet inom Värmeforsk fram-
gångsrikt. jag vill också tacka alla
köpare av forskningstjänster för
engagemang i verksamheten och
värdefulla synpunkter på formu-
lering av nya projekt och pro-
gram. Det är genom användande
av resultat från Värmeforsks
verksamhet som framgången
ytterst mäts.
jag vill även tacka Värme-
forsks VD Gullvi Borgström och
övriga anställda vid kansliet för
allt arbete under året med såväl
programslutförande som nya pro-
gramskrivningar under en mycket
arbetsam period.
Värmeforsks basprogram och tillämpade program avslutades i och med utgången av år 2011. Basprogrammets fyraåriga programperiod är över. under denna tid har ett aktivt och brett arbete genomförts i forskningsgrupperna, och ett stort antal forskningsrapporter levererats till finansiärer eller köpare av forskningstjänster.
”Jag vill också tacka alla köpare av forskningstjänster för engagemang i verk-samheten och värdefulla synpunkter på formulering av nya projekt och program.”
26 Projekt & resultat 2011
VärmeForsk VerksaMhet
Miljöriktig användning av
askor
anläggnings- och förbrän-ningsteknik
Material- och kemi-
teknik
Process-styrning
Tillämpade program
STyRgRupp
Huvudmän
Styrelse
Kansli
Basprogrammet
system- teknik
FoRSKnIngS- gRupp
FoRSKnIngS- gRupp
FoRSKnIngS- gRupp
FoRSKnIngS- gRupp
STyRgRupp
skogsindu- striella
programmet
Finansiärer tillVärmeforsks basprogram 2008–2012
e.on Värme sverige, Vattenfall Värme norden, Fortum Värme, Göteborg energi, söderenergi, Mälarenergi, tekniska Verken i linköping, skellefteå kraft, ena energi, jämtkraft, umeå energi, karlstads energi, sundsvalls energi, öresunds kraft, Gävle energi, Växjö energi, Borås energi & Miljö, eskilstuna energi & Miljö, jönköping energi, trollhättan energi, kraftringen Produktion aB (lunds energi), c4 energi Värme, svensk Fjärrvärmes med-lemsföretag, åforsk, alstom Power sweden, siemens Industrial turbo-machinery, Metso Power, Foster Wheeler energi, Inspecta, technology, s.e.P., Pöyry Forest Industry, sP sveriges tekniska Forskningsinstitut, etc i Piteå, Grontmij, Götaverken Miljö, avfall sverige, korsnäs Frövi, M-real, Mondi Dynäs, rottneros, holmen Paper, korsnäs, sca, stora
enso, Billerud, södra cell, Dong energy.
Finansiering Tillämpade program år 2011
tillämpade program Budget 2011(tkr)
Miljöriktig användning av askor 9 400
skogsindustriella programmet 3 400
Total finansiering 12 800
Varav energimyndigheten finansierar 4 400
Finansiering Basprogrammet 2008–2011
Organisation, finansiärer och finansiering
Värmeforsks organisationsschema 2011
huvudmän samt energimyndigheten Budget 2011 (tkr)
elforsk (svenska kraftvärmeföretag) 13 420
nordiska företag 2 000
svensk Fjärrvärme 6 000
avfall sverige 1 600
övrig industri 10 120
skogsindustrin 5 560
Övrig industrifinansiering 3 300
Industriell finansiering direkt till projekt 13 940
Summa industriell finans 55 940
energimyndigheten (33%) 28 000
totalt Finansiering 83 940
Projekt & resultat 2011 27
VärmeForsks kunDer
Vi är stolta över vår gedigna kundlista!
28 Projekt & resultat 2011
1
styrelse ocH kansli
Suppleanter Styrelsemedlemmar
82
46
5
710
11
12
1 Magnus Grill styrelseordförande
2 Per kallner Vattenfall
3 eva-katrin lindman Fortum Värme aB
4 charlotta abrahamsson svensk Fjärrvärme aB
5 Bengt östling Falu energi & Vatten aB
6 Mats strömberg Fortum Värme
7 jari nyqvist siemens Industrial turbomachinery aB
8 claes tullin sP sveriges tekniska Forskningsinstitut
9 Margareta lundberg Metso Power aB
10 anders snell Billerud11 sten åfeldt energimyndigheten
12 robert schuster åF-Process aB
13 albin andersson södra skogsägarna ekonomisk förening
* tommy Mölback Dong energy, (ej närvarande på bild)
Kansli
Magnus Berg Vattenfall
lars Wrangensten elForsk
johan alsparr Fortum Värme aB
Mile elez tekniska Verken i linköping aB
svante carlsson skellefteå kraft
lena lilienberg Göteborg energi aB
charles nielsen Dong energy
lennart Gustafsson Götav. Miljö
Weine Wiqvist avfall sverige
Per-anders tauson Grontmij aB
christer olsson Foster Wheeler energi aB
Peter sandström sca research
klas simes holmen
anders johansson energimyndigheten
3
913
Gullvi Borgström, Verkställande Direktör
Birgitta strömberg, Programansvarig
line Widell, Kommunikation & administration (Föräldraledig)
Inas Golam, Kommunikation & administration (vikarie)
anders törngren, Programansvarig
Projekt & resultat 2011 29
FörValtningsBerättelse årsreDoVIsnInG
Allmänt om verksamheten
Värmeforsk serviceaktiebolag under namnändring
till Värmeforsk aB (Värmeforsk) är en bransch-
gemensam sammanslutning för forskning och
utveckling inom området bränslebaserad ener-
giproduktion. Värmeforsk etablerades 1968 med
syftet att utveckla avancerad teknik för kraft- och
värmeproduktion i sverige. Än idag är målet att
stärka nordisk energiproduktion genom att inte-
grera forskning, teknisk utveckling och tillämpning.
Värmeforsk har som affärsidé att sälja tjänster
för uppdragsforskning inom området bränsle-
baserad energiproduktion. Värmeforsks kunder ut-
görs av energiproducenter såväl som skogsföretag,
energikonsulter och tillverkande industri. tjänster
som erbjuds av bolaget är uppdrag för Fou, om-
världsanalyser, utredningar samt servicetjänster
såsom seminarier, kanslifunktion och tillhandahål-
lande av publikationer.
Värmeforsk samverkar med staten, via energi-
myndigheten, genom att aktivt verka för utveckling
av ett uthålligt energisystem som uppfyller upp-
satta miljömål och klimatpolicys. Miljöfrågor har en
central roll i Värmeforsks forskningsprogram, där
forskning kring biobränslebaserad el- och värmepro-
duktion stått i fokus de senaste 20 åren. energimyn-
digheten finansierar forsknings programmen med
upp till 40 % av kostnaderna. resterande del, minst
60 %, finansieras av industrin.
Forskningsverksamheten är indelad i två
områden; Basprogram och tillämpade program.
Basprogrammet är grupperat i fyra olika teknik-
områden; anläggnings- och förbränningsteknik,
Material- och kemiteknik, Processtyrning samt
systemteknik. Programmet har som mål att lösa de
tekniska problem som uppstår vid energiomvand-
ling av förnyelsebara bränslen. Detta gäller hela
produktionskedjan från bränsletillförsel, förädling
och omvandling, till emissioner, värme leverans och
turbinteknik. De tillämpade programmen startas
utifrån kundernas önskemål om forskning kring
specifika ämnesområden, och varierar övertiden.
Programmet “Miljövänlig användning av askor” är
ett av Värmeforsks tillämpade program, vars syfte
är att öka nyttig görandet av askor som uppstår vid
förbränning av biobränsle.
Programmens forsknings- och styrgrupper bär
upp organisationen genom sina aktiva insatser
för forskningsprojektens genomförande. Detta
innebär utvärdering av offerter från leverantörer,
kontinuerlig uppföljning och styrning av pågående
projekt samt kvalitetsgranskning av rapporter.
Värmeforsks intressenter tillskjuter även extra
resurser i samband med att forskningsprojekt
genomförs på produktionsanläggningarna. kost-
nader som då uppstår kan tex. utgöra ombyggnad
av en anläggning för försökens genomförande, för-
dyrande produktionskostnader (produktionsbort-
fall, dyrare bränsle etc.) eller personalkostnader när
anläggningarnas personal deltar. Dessa insatser
finansieras uteslutande av branschens företag.
Förväntningar avseende den framtida
utvecklingen
Värmeforsks forskningsprogram styrs av bran-
schens utvecklingsbehov, vilket innebär produk-
tionsoptimering och kostnads effektiva tekniska
lösningar i varje del i produktionskedjan. omvärlds-
frågor som styrmedel, politiska beslut, bränsle-
priser och konkurrenskraft har stor inverkan på
Värmeforsks forskningsinriktning.
Målet att reducera koldioxidutsläppen och
minska fossilanvändningen i samhället, innebär
långsiktiga prioriteringar både för industri och för
transportsektorn. ökad efterfrågan på bioråvara,
skapar en ogynnsam prisutveckling på denna
råvara för kraftvärmeproducenter, liksom för pap-
per- och pappersmassaindustrin. nya produktions-
anläggningar planeras och byggs för produktion av
el, värme, drivmedel m.m. där råvaran till stor del
kommer att utgöras av billigare biobränslen i form
av utsorterande avfallsfraktioner och restproduk-
ter från jordbruket. Detta föranleder Värmeforsk
att fortsätta forskningsinsatserna för att finna
lösningar som kan minska de negativa effekterna
vid nyttjande av “svårare” biobränslen.
nya eu-direktiv, såsom ramdirektivet för avfall,
kan innebära både lättnader och hinder för an-
vändning av olika avfallsfraktioner. För Värmeforsk
betyder detta att ta fram praxis för hur direktiven
ska bemötas och hanteras. Därutöver kommer
Värmeforsks strategiska satsningar att inriktas
mot lösningar för ökad flexibilitet i produktionsle-
det, där värmesänkorna kan nyttjas för att skapa
nya produkter utöver el och värme, papper och
pappersmassa. Genom samarbete med andra
branscher och sammankoppling av industri med
fjärrvärmenät finns goda möjligheter att skapa
optimala och effektiva energisystem.
under året har bolaget förvärvat dotterbolaget
startplattan 159230 aktiebolag, 556871-0510, under
namnändring till Värmeforsk serviceaktiebolag, i vilket
kommande forskningsprogram startas under 2012.
Bolaget har delgivits omprövningsbeslut av
skatteverket innebärande återbetalning av mer-
värdesskatt. Beslutet har överklagats till Förvalt-
ningsrätten. skatteverket har beslutat att medge
anstånd med betalning av mervärdesskatten tills
målet avgjorts.
Värmeforsks personal
Värmeforsks verksamhet administreras av ett
kansli bestående av VD, två projekthandläggare
samt en administratör.
Ekonomiredovisning
Pågående arbeten 9 452 tkr (25 808) redovisas
i balansräkningen under rubriken “aktiverade
projekt”. De intäkter som hänför sig till pågående
arbeten redovisas i balansräkningen under rubri-
ken “Förskott från kunder” med 11 664 tkr (34 817).
Intäkter och kostnader hänförliga till avslutade
projekt redovisas i resultaträkningen. Projekt som
resultatavräknats under räken skapsåret är de där
arbetet är avslutat och rapporter avlämnats.
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst
styrelsen och verkställande direktören föreslår att
till förfogande stående vinstmedel, kronor 916 681,
disponeras enligt följande:
Balanseras i ny räkning (kr) 916.681
Vad beträffar företagets resultat och ställning
i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskom-
mentarer.
30 Projekt & resultat 2011
året i siFFror årsreDoVIsnInG
Resultaträkning
Belopp i tkr Not 2011 2010
nettoomsättning 2 48 246 31 294
48 246 31 294
Rörelsens kostnader
övriga externa kostnader 3,4 -46 613 -27 331
Personalkostnader 1 -4 564 -4 229
avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -29 -19
Rörelseresultat -2 960 -285
Resultat från finansiella poster
ränteintäkter 249 80
resultat efter finansiella poster -2 711 -205
Bokslutsdispositioner 5,6
Resultat före skatt -2 711 -205
skatt på årets resultat -2 705 -
Årets resultat -2 705 -205
Resultaträkning
Projekt & resultat 2011 31
året i siFFror
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 9
Bundet eget kapital
aktiekapital (1 000 aktier) 100 100
reservfond 20 20
120 120
Fritt eget kapital
Balanserad vinst 3 622 3 827
årets resultat -2 705 -205
917 3 622
1 037 3 742
Obeskattade reserver 10 - 6
- 6Kortfristiga skulder
Förskott från kunder 11 664 34 817
leverantörskulder 13 184 3 003
skulder till moderförening 48 46
skatteskulder – 123
övriga skulder 190 68
övriga upplupna kostnader 703 504
25 789 38 561
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 26 826 42 309
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Belopp i tkr 2011-12-31 2010-12-31
ställda säkerheter Inga Inga
ansvarsförbindelser Inga Inga
Balansräkning
Belopp i tkr Not 2011-12-31 2010-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Inventarier 6 82 111
82 111Finansiella anläggningstillgångar
andelar i koncernföretag 7 50 –
50 –
Summa anläggningstillgångar 132 111
Omsättningstillgångar
Varulager m m
aktiverade projekt 8 9 452 25 808
9 452 25 808kortfristiga fordringar
kundfordringar 40 662
skattefordringar 157 –
övriga fordringar 3 863 1 533Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 84 59
4 144 2 254
kassa och bank13 098 14 136
Summa omsättningstillgångar26 694 42 198
SUMMA TILLGÅNGAR 26 826 42 309
Balansräkning
32 Projekt & resultat 2011
Notermed redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
året i siFFror
Not 1 Anställda och personalkostnader
2011 2010
Medelantalet anställda 4 4
Varav kvinnor 75 % 75 %
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
styrelse och VD 1 088 935
(varav tantiem) h (-)
övriga anställda 1 598 1 529
(varav vinstandelar) (-) (-)
Summa 2 686 2 464
sociala kostnader 1 785 1 717
(varav pensionskostnader) (944) 93 7
av bolagets pensionskostnader avser 499 (f.å. 480) gruppen styrelse och VD.Bolagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår ti II 0 (f.å. 0).löner och ersättningar avser endast personal i sverige.
Not 2 Nettoomsättning
2011 2010
Fakturering 25 093 26 223
Förändring av pågående arbeten 23 153 5 071
48 246 31 294
Belopp i tkr om inget annat anges
Allmänna redovisningsprinciperBolaget följer årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd, förutomBFnar 2008:1 årsredovisning i mindre bolag (k2-reglerna).
Värderingsprinciper m mtillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Pågående arbetenPågående arbeten omfattar dels direkta kostnader, dels indirekta kostnader. Direkta kost-nader består av externt inköpta tjänster och internt upparbetad tid. Indirekta kostnader estår av kostnader som inte är direkt hänförliga till enskilda projekt, exempelvis lokalhyra.
FordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångaravskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.
Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier 5 år.skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver.
Koncernuppgifter Företaget är ett helägt dotterföretag till Föreningen Värmeforsk, org nr 819000-5804 med säte i stockholm. I det helägda dotterbolaget startplattan 159230 aktiebolag har det inte förekommit någon verksamhet varför koncernredovisning ej upprättats. av totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0 % av inköpen och 0 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör.
Not 3 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
2011 2010
jan kulin, kPMG
revisionsuppdrag 40 42
revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag -
skatterådgivning 110 -
andra uppdrag - -
Not 4 Övriga externa kostnader
2011 2010
konsultarvoden forskningsinsatser 27 283 27 176
övriga kostnader 2 974 2 819
Förändring av pågående arbeten 16 356 -2 664
46 613 27 331
Not 5 Bokslutsdispositioner
2011 2010
skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan• Inventarier 6 -
6 -
Projekt & resultat 2011 33
året i siFFror
Noter
Not 6 Inventarier
2011-12-31 2010-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början 222 117
nyanskaffningar - 105
222 222
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början -111 -92
årets avskrivning enligt plan -29 -19
-140 -111
Planenligt restvärde vid årets slut 82 111
Not 7 Andelar i koncernföretag
ackumulerade anskaffningsvärden 2011 2010
Vid årets början tillkommande tillgångar - -
Bokfört värde vid årets slut 50 -
specifikation av bolagets innehav av aktier i koncernföretag 50 -
50 -
Antal aktier Andel i % Bokfört värde500 st 100 50
startplattan 159230 aktiebolag
556871-0510, stockholm
Not 8 Aktiverade projekt och Förskott från kunder
I balansräkningen görs en bruttoredovisning av pågående arbeten. Detta innebär att förskott till leverantörer samt aktiverade direkta och indirekta kostnader i ej avslutade projekt redovisas under rubriken aktiverade projekt. när det gäller förskott från kunder i ej avslutade projekt redovisas de under rubriken Förskott från kunder.
Not 9 Eget kapital
Aktiekaptal Reservfond Fritt eget kapital
Vid årets början 100 20 3 622
årets resultat - - -2 705
Vid årets slut 100 20 917
aktieägartillskott med villkorlig återbetalningsskyldighet uppgår till 2 598 (f.å. 2 598).
Not 10 Obeskattade reserver
ackumulerade avskrivningar utöver plan: 2011-12-31 2010-12-31
• Inventarier - 6
- 6
34 Projekt & resultat 2011
Välkommen till vår webbplats!Här hittar du allt om Värmeforsk och alla rapporter som vi har publicerat under våra drygt 40 år. www.varmeforsk.se
Nu har vi även skapat en engelsk version av vår hemsida för att möta den internationella marknaden!
Följ oss på twitter och Facebook!
ProDuktIon: auBerGIne consultInG, 2012 Foto: BIoenerGIPortalen, FortuM, teDD soost
101 53 StockholmTelefon: 08-677 25 80 Telefax: 08-677 25 06 [email protected]