Projekteringskrav Styr · Kod Samtliga buss- och kommunikationskablar skall märkas med kabelmärkning samt finnas med i dokumentationsdel. SCM.4 Kablar på kabelstege, kabelränna

1(38)2253-M-150-110707 STYR Version 3

Projekteringskrav Styr Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning Upprättad av Ulf Hedman, Ramböll Sverige AB Tel 026-149500 ALLMÄNNA ANVISNINGAR - Myndighetskrav skall alltid uppfyllas. - Minimikrav enl. Hus AMA 08 skall innehållas * Eventuella avsteg skall kontinuerligt godkännas av byggprojektledaren.

2(38)2253-M-150-110707 STYR Version 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM .......................................................... 3 B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING,

DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M M .................................................... 8 BB FÖRARBETEN ................................................................................................. 8 P APPARATER, LEDNINGAR MM I RÖRSYSTEM ELLER

RÖRLEDNINGSNÄT ........................................................................................ 8 S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM ........ 9 SB ELKANALISATION FÖRLÄGGNINGSMATERIAL M M ................................... 9 SC EL OCH TELEKABLAR MM ........................................................................... 11 SD SKARVAR FÖRBINDNINGSDON O D I EL ELLER TELESYSTEM .............. 12 SE RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH

ÖVERVAKNING I EL OCH TELESYSTEM .................................................... 12 SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I

INSTALLATIONSSYSTEM ............................................................................. 14 SJ APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR LAGRING, TRANSFORMERING,

FASKOMPENSERING, OMRIKTNING, MM ................................................... 17 SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER .................. 18 SL LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR MM ........................................................ 22 U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING .................................. 22 UA APPARATER MED SAMMANSATT FUNKTION FÖR STYRNING OCH

ÖVERVAKNING ............................................................................................. 22 UB GIVARE .......................................................................................................... 22 UC STYRFUNKTIONSENHETER ........................................................................ 25 UD MÄTSTYRDON ............................................................................................... 25 UE STÄLLDON ..................................................................................................... 26 UF STYR- OCH LOGIKENHETER ....................................................................... 27 Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M ...................................... 31 BILAGOR BILAGA 1 Larmhanteringslista daterad 2008-01-01 (sida 37-39)

BILAGA 2 Driftkort UC (sida 1-3) Radiatorshuntgrupp (sida 1-2) Golvvärme (sida 1-2) Ventilationsaggregat (sida 1-4)

Titel/Kapitelrubrik Sida/Sidor

Projekteringsanvisning Gavlefastigheter Projekteringskrav styr

3/38

.

Kod

8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Denna beskrivning ansluter till AMA 98 och är upprättad utan mängduppgifter. I beskrivningen finns kompletteringar av AMA:s föreskrifter under aktuell kod och rubrik med för projektet speciella föreskrifter. AMA:s föreskrifter gäller där tillsammans med de i beskrivningen intagna speciella föreskrifterna. Beskrivningen är upprättad som en rambeskrivning för totalentreprenad. Entreprenaden omfattar vidare allt material och arbete som erfordras för en komplett styr- och övervakningsanläggning i enlighet med bifogade driftkort. Anbudsgivare skall genom platsbesök före anbudsgivning orientera sig om förutsättningarna för entreprenaden.

FÖR ENTREPRENADEN GÄLLER: - Separat redovisade Administrativa Föreskrifter (AF) - Anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet (SS 437 01 40) - Boverkets byggregler BBR. - Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 1999:5 med ändringar

och tillägg. - Gällande elektrotekniska SIS normer (SS, SS-EN, SS-IEC)

EMC-DIREKTIV Apparater och komponenter i styrsystemet skall uppfylla kraven på utförande, egenskapsredovisning och CE-märkning enligt EMC-direktivet och svensk lag (SFS 1994:1588) och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1994:48). CE-märkning skall vara utförd och försäkran om överensstämmelse, för tillämpliga delar, skall föreligga vid slutbesiktningen och är en förutsättning för att entreprenaden skall godkännas.



4/38

.

Kod

ORIENTERING Orientering om byggnadsobjektet skrivs in här!

OMFATTNING

KORT BESKRIVNING OM ENTREPRENADENS OMFATTNINGEN SKRIVS IN HÄR

FÖRKLARINGAR DE4=SE Styrentreprenör DE2=RE Rörentreprenör B Beställaren/sidoentreprenörer DHC Datorhuvudcentral (Central övervakningsdator.) DUC Datorundercentral PLC Programmerbar Logisk Kontrollenhet OP-panel Operatörspanel DI Digital ingång DU Digital utgång AI Analog ingång AU Analog utgång

RITNINGAR Här hänvisas till Orienteringsritningar över komponentplaceringar och installationsritningar för sidoentreprenörer.

PERSONALS KVALIFIKATIONER Entreprenören skall dokumentera personals, egen såväl som underentreprenörers, behörighet. Giltiga licenser, certifikat etc. skall uppvisas på beställarens begäran.

MATERIAL I OCH METOD FÖR UPPFÖRANDE AV BYGGNAD Installationer skall utformas så att god åtkomlighet för tillsyns- och underhållsarbeten erhålls. Valda komponenter skall vara av välkänt fabrikat i standardutförande med god reservdelshållning.



5/38

.

Kod

ANSLUTNING TILL YTTRE FÖRSÖRJNINGSSYSTEM

EL Systemspänning: 400/230 V, trefas 50 Hz Utförs som femledarsystem med skilt noll- och skyddsledarsystem.

STYRNING OCH ÖVERVAKNING

Reglersystem Reglersystem utförs enligt funktionsbeskrivning i resp. driftkort Möjlighet till manuell drift (provning etc) skall finnas Reglerdon skall inta 0-läge i system som ej är i drift, om ej annat anges på driftkort. Allmän orientering DHC På Gavlefastigheters driftkontor finns i dag två stycken driftsdatorer (DHC:n). Dessa kommunicerar med fastigheternas dataundercentraler (DUC:ar) genom kommunens TCP/IP nätverk för administration. Nätverket administreras av IT-service, Gävle Kommun. Övervakningsprogrammen som körs i dessa två DHC är TAC Vista samt Siemens Desigo Insight. Inom Beställarens driftsorganisation finns styr och reglertekniker som ansvarar för driftsövervakningens funktioner och utgör kontakten med entreprenörer. Vid behov skall styrentreprenören (DE4) samråda med vår kontaktpersoner som är: Leif Boustedt Tel: 070-414 09 68 E-post: [email protected] Syfte med det överordnade systemet Syftet är att uppnå en optimerad övervaknings- och systemintegration till lägsta möjliga investeringskostnad utan att göra avkall på funktionskraven. Driftsövervakningen skall vara lättanvänd och väl anpassad till vår driftsorganisation. Hela systemet skall konstrueras och byggas med största möjliga skalbarhet, flexibilitet och öppenhet samt i möjligaste mån vara bakåtkompatibelt.



6/38

.

Kod

DUC/PLC Programmeringen av DUC/PLC skall utföras så standardmässigt som möjligt och omfatta nedanstående funktioner om inte andra anläggningsspecifika behov finns. Styrentreprenören (DE4) ombeds ge förslag på förbättringar som kan tillföra anläggningen en bättre funktion och driftsekonomi. Inloggning via OP-panel skall programmeras i tre olika nivåer med lösenordskydd enligt följande: *Endast läsning: ”0000” (4st nollor eller utan inloggn). *Ändring av grundparametrar: ”1111” (4st ettor). *Åtkomst av samtliga parameteruppsättningar ”2222” (4st tvåor). Beskrivning av varje nivå: Läsning ”0000”. Denna nivå skall presentera läsning av anläggningens driftstatus, mätvärden för givare, inställda börvärden, utsignaler och larmlista. Ändring av grundparametrar ”1111” medger ändring av grundparametrar såsom börvärden (ej utlösningstemp.frysvakt), tidkanaler , återställning av larm. Åtkomst av samtliga parameteruppsättningar ”2222” skall ge tillgång till alla parametrar och variabelvärden för läsning och förändring. Tredjepartsutrustning och OEM produkter Anläggningar som installeras med prefabricerade produkter och inbyggd eller påbyggd styr & reglerutrustning skall integreras med den datoriserade övervakningen. Hårdvara som fältmässigt måste sammankopplas för att erhålla önskade funktioner skall utföras av styrentreprenören (DE4). Styrentreprenören skall därför alltid inhämta nödvändig information om tilltänkt produkt av ventilationsentreprenören (DE3). Om den prefabricerade utrustningen inte uppfyller funktionskraven enligt denna handling skall de saknade funktionerna kompletteras genom erforderlig hård- och mjukvara i DUC/PLC. Skydd mot spridning av legionella Styranläggningen skall förses med styrfunktion som med inställda tidsintervall öppnar en förbigångsventil förbi centralblandaren och öppnar ett antal elektriskt styrda duschar så att rörsystemet inkl dusch kan genom spolas med varmt vatten. Att inbrottslarmet är aktiverat är ett krav för att funktionen skall aktiveras.



7/38

.

Kod

MILJÖBETINGELSER

KRAV PÅ KORROSIONSSKYDD Utomhusmonterad utrustning skall uppfylla korrosivitetsklass C3 och inomhusmonterad utrustning skall uppfylla korrosivitetsklass C2 enligt Boverkets handbok om stålkonstruktioner, BSK 99.

LJUDMILJÖ Anläggningen skall utföras så att ljudemission motsvarar föreslagna lösningar eller lägre.

TERMISK MILJÖ Elinstallationer skall vara anpassade till omgivningstemperatur.

ELMILJÖ Elinstallationer skall uppfylla erforderlig kapslingsklass och krav på skydd mot mekanisk åverkan. Installerade apparater skall uppfylla EMC-direktiv och vara CE märkta.

MILJÖFAKTORER ATT BEAKTA I PROJEKTERINGSARBETET Vid val av installationssystem och vid val av material och produkter beaktas råd i resp. RA 98.

UTRYMMESPLANERING Entreprenör äger rätt att ändra placering av apparat etc. Sådan ändring skall godkännas av beställaren och dokumenteras i protokoll, beställningsskrivelse eller liknande.

ÖPPNINGAR OCH GENOMFÖRINGAR Håltagning för i denna entreprenad ingående rör, fästdon etc ingår i entreprenaden.



8/38

.

Kod

REGLERNOGGRANNHET Noggrannhet gäller mellan mätvärde och börvärde. Pendelfri reglering skall erhållas efter insvängning. Stabil reglering skall vara uppnådd efter ett insvängningsförlopp av 4 perioder, orsakat av en börvärdesändring min 10 % av mätgivarens område. Maximal insvängningstid 5 min vid förändring av börvärde. Inga självsvängande reglerkretsar tillåts. Reglerkretsen omfattar samtliga komponenter som påverkar funktionen såsom ventiler, växlare, etc. se även Y-kapitel

B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M M

BB FÖRARBETEN

BBE.8 Utsättningar för styr- och övervakningsinstallationer

P APPARATER, LEDNINGAR MM I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT Prefabricerad shuntgrupp, eller lös reglerventil skall levereras av styrentreprenören (DE4) men installeras av rörentreprenören (DE2). Lös cirkulationspump skall levereras och monteras av rörentreprenören DE2). Styrentreprenören (DE4) skall elektriskt installera cirkulationspump och respektive startutrustning. Startutrustningen skall vara monterad tillsammans med DUC/PLC- utrustning i gemensamt apparatskåp. Styrentreprenören (DE4) skall leverera och installera anpassat ventilställdon med tillhörande montagetillbehör, så att avsedd funktion uppnås. Ställdonet bör vara av samma fabrikat som ventilen. Avsteg kan endast göras i de fall montagesats med väl anpassad adapter monteras.



9/38

.

Kod

S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM

SB ELKANALISATION FÖRLÄGGNINGSMATERIAL M M

SBD KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR, BÄRSKENOR O D Styrentreprenören DE4 får nyttja elentreprenörens DE5 kanalisation där detta är möjligt. Den kanalisation som utförs av DE5 framgår av installationsritningar. Där kanalisation saknas skall erforderlig kanalisation utföras av styrentreprenören DE4 Intern kanalisation i apparatrum skall utföras av styrentreprenören (DE4). Kanalisation skall utföras med hjälp av trådstegar, vinkelprofil, kabeljärn och plaströr samt vid behov, klammad kabel direkt på vägg eller i tak. Kabeljärn får endast användas då kabelförläggning omfattar maximalt 3st parallella kablar. Vinkelprofil får maximalt innehålla förläggning av 5st parallella kablar. Kabelförbindning till enskild komponent kan utföras med plaströr. Allt metalliskt förläggningsmaterial skall skyddsjordas. Kanalisationsdelar som kan vålla personskada på grund av sin montering, skall alltid förses med erforderligt skydd.

SBD.2 Kabelstegar och kabelrännor

SBD.211 Förstärkta tunga kabelstegar

SBD.212 Tunga kabelstegar

SBD.213 Lätta kabelstegar

SBE DOSOR

SBE.1 Anslutningsdosor

SBE.2 Apparatdosor

SBE.321 Kapslade kopplingsdosor



10/38

.

Kod

SBF LEDNINGSKANALSYSTEM

SBF.2 Golvkanalsystem

SBF.3 Väggkanalsystem

SBJ KABELGENOMFÖRINGAR

SBJ.1 Kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag

SBJ.15 Brandavskiljande kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag

SBJ.181 Kabelgenomföring i grundmur

SBJ.182 Kabelgenomföring i rörelsefog

SBK STATIV

SBK.1 Stativ för elutrustning Elcentraler och apparatskåp monteras på stativ, så att utrymme mellan vägg och monteringsskena blir minst 50 mm

SBL FÄSTDON FÖR APPARATER, EL OCH TELEKABLAR, LEDARE MM

SBL.1 Fästdon för apparater, el- och telekablar, ledare m m i hus

SBL.12 Fästdon för el- och telekablar, elinstallationsrör o d.

SBL.1213 Buntband

SBQ KANALISATION AV ELINSTALLATIONSRÖR E D

SBQ.11 Elinstallationsrör på väggyta eller takyta

SBQ.21 Ingjutna, inmurade eller inputsade elinstallationsrör

SBQ.221 Elinstallationsrör i regelkonstruktion



11/38

.

Kod

SBQ.222 Elinstallationsrör i bjälkar

SC EL OCH TELEKABLAR MM Allt kablage skall anpassas till fabrikantanvisningar till den komponent som ansluts. Matningskabel till apparatskåp förläggs av el-entreprenören (DE5) som också ansluter denna elektriskt till huvudbrytare i apparatskåpet. Vid anslutning skall slinga (”slack”) göras på fasledarna så att mätning med tångamperemeter är möjlig. Möjlighet för framtida montering av strömtransformatorer skall finnas. Om utrymmet i apparatskåpet inte medger detta krav, skall separat kapsling monteras för ändamålet. Kapslingen skall direkt påmonteras apparatskåpets ovansida. Samtliga installationskablar avsedda för starkströmsanläggning (>120V) skall vara av mantlad light-typ, samt dimensionerade, förlagda och anpassade enligt gällande el-föreskrifter. Störningskänslig svagströmskabel skall alltid förläggas avskiljt från starkströms-kablar.

SCC INSTALLATIONSKABLAR

SCD ANSLUTNINGSKABLAR FÖR ELKRAFT

SCF TELE OCH DATAKABLAR

SCM KABLAR FÖR STYRNING, MÄTNING OCH INDIKERING

SCN KABLAR FÖR BUSSYSTEM Val av kablage samt förläggningssätt skall anpassas till fabrikantens anvisning och gällande standard för berört protokoll. Anpassningen skall gälla alla byggnadsdelar och typer av utrymmen i fastigheten. Placering samt val av terminering skall anpassas enligt fabrikantens anvisning, för berört protokoll. Fältbussnätverket skall dimensioneras så att maximal prestanda uppnås och att eventuell framtida utbyggnad kan utföras utan avkall på funktioner. Nätverkstopologi för fältnivå skall framgå av dokumentationsdel tillhörande styrentreprenad (DE4) för apparatskåp.



12/38

.

Kod

Samtliga buss- och kommunikationskablar skall märkas med kabelmärkning samt finnas med i dokumentationsdel.

SCM.4 Kablar på kabelstege, kabelränna e d

SD SKARVAR FÖRBINDNINGSDON O D I EL ELLER TELESYSTEM

SDC.3 Kopplingsplintar Alla ledare i ledning inklusive reserver uppkopplas på kopplingsplint. Högst två inre och högst en yttre förbindningsledare får anslutas på en och samma sida av kopplingsplint. Ej använda parter i mångledare uppkopplas på plint och dokumenteras. Kopplingsdosa Kopplinsdosa som installeras på kanalisation eller stegmontage skall monteras på avsedd dosplåt. Skarv mellan fast förlagd kabel och rörlig komponent skall utföras med kopplingsdosa försedd med dragavlastning. Exempel på sådan utrusning är: • Spjällmotor • Larmmanometer • Frysvaktsgivare

SDC.31 Kopplingsplintar på skena

SDC.411 Kabelskor

SE RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL OCH TELESYSTEM

SEB RELÄER OCH RELÄSKYDD



13/38

.

Kod

SEB.1 Reläer I entreprenaden ingående reläer och skydd m.m ska om möjligt vara av samma fabrikat.

SEB.11 Hjälpreläer Tillslagsindikering i form av lysdiod eller tydlig mekanisk indikering skall finnas.

SEB.12 Signalreläer

SEB.13 Tidreläer Elektroniskt tidrelä av instickstyp skall användas med tillslagsindikering via lysdiod.

SEB.141 Strömreläer Enfasmotorer skall förses med maxströmrelä och minströmrelä för att indikera driftfel.

SEC SÄKRINGAR OCH DVÄRGBRYTARE Min 20% reservsäkringsgrupper skall finnas

SEC.3 Dvärgbrytare Skall ha C- eller D-karakteristik. Automatsäkringar anpassas till ställverkets märkdata, dock lägst 6kA. Dvärgbrytare skall förses med separat larmkontakt. Slutande kontaktfunktion vid utlöst brytare. Summalarm från använda dvärgbrytare skall anslutas till DUC. Dvärgbrytare skall även avge larm vid manuell frånkoppling. Gäller ej för belysning och uttag.

SEC.4 Finsäkring Säkringshållare för finsäkringar ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60 127-.1-6

SED JORDFELSBRYTARE

SED.1 Strömkännande jordfelsbrytare Jordfelsbrytare (30 mA) avsedd för personskydd installeras för uttag och belysning i apparatskåp.



14/38

.

Kod

SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I INSTALLATIONSSYSTEM Kommunikation mot administrativa nätet ANKARET och DHC-datorer Kommunikation mellan DUC/PLC-nivå och DHC-datorer skall ske över Gävle kommuns administrativa nät med TCP/IP protokoll och fasta IP-adresser. Installationsbehov och komplettering av nödvändig nätverksanslutning skall klargöras vid första starmötet för objektet. Beslut, beställningar samt vem som ansvarar för respektive utförande skall föras till startmötesprotokollet. I de enskilda fall då administrativa nätet saknas i fastigheten skall annan eventuell lösning diskuteras med våra styr och reglertekniker. Installation av kablage för nätverksanslutning i fastigheterna skall utförs av beställaren. Nätverksinstallatören monterar ett nätverksuttag i det apparatskåp i anläggningen som har den nätverkskommunicer-ande DUC/PLC:n. Förbindningen mellan nätverksuttag i apparatskåp och DUC/PLC utförs av styrentreprenören (DE4). IP-adresser samt övriga nätverksparametrar tillhandahålls av: IT-service,Gavlefastigheter. Referens: Mattias Jansson. Tel: 026-178025 E-post: [email protected] Kommunikation på fältnivå Kommunikationen mellan DUC/PLC:n samt I/O-moduler på fältnivå sker med varje fabrikants egna protokoll. Dock godtas inte annat än öppna och standardiserade protokoll. Prefabricerade ventilationsaggregat och utrustningar med integrerad styr- och kommunikationsmodul skall kunna kommunicera med ett eller flera av ovan nämnda protokoll. Samtliga parametrar skall vara åtkomliga via fältbussanslutningen. Beroende på vald utrustning, fältbusstyp och topologi skall den prefabricerade utrustningen anslutas till något av följande alternativ: 1. Ansluts till lämpligt placerad DUC/PLC- utrustning för signalbehandling enligt funktionsbeskrivning, samt vidarekopplad till överordnat system (DHC). Anslutning och kommunikation mellan prefab.utr. och PLC/DUC görs via fältbussen. (Kompilering mellan olika protokoll bör undvikas).



15/38

.

Kod

2. Ansluts direkt till det administrativa nätet inom fastigheten via webbgränssnitt (TCP/IP) och egen fast IP-address. Finns flera prefabricerade enheter av samma typ inom fastigheten skall dessa sammankopplas så att gemensam IP-adress kan användas. I denna lösning skall den prefabricerade styrutrustningen helt i sig själv innehålla samtliga hård- och mjukvarubestyckning som krävs till föreskriven funktion. Detta inkluderar även dynamiska flödesbilder. I detta alternativ skall val av övervakningsmetod väljas i samråd med oss. Alternativen är: - att använda någon av de befintliga DHC-maskinerna. - att anpassa funktionen till en eventuell framtida webbserver. - att enbart använda sig av den webbläsare som erhålls i samtliga kontors-PC:n som är anslutna mot det administrativa nätet. Styrentreprenören (DE4) skall i samtliga installationsfall enligt ovan, alltid ansvara för att alla funktioner enligt beskrivning erhålls. Styrentreprenören (DE4) skall informera sig om, och utföra alla nödvändiga anpassningar som krävs för en fullgod samfunktion mellan egen levererad utrustning och prefabricerade enhetsaggregat med tillhörande styrutrusning. Resultatet skall syfta till att erhålla en så god systemintegration som möjligt. Dynamiska flödesbilder i Web DUC och DHC Översiktsbild Översiktsbild skall finnas för representation av hela fastigheten och åskådliggöra översikt och placering av samtliga aggregat och övervakad utrustning. Översiktsbild skall innehålla: • Länkytor eller knappar som vid påverkan öppnar önskad

processbild. • Översikt av tidkanaler med direktlänk till berört tidsschema. • Populärnamn och fotografi på berörd byggnad (fastighet). • Översiktsbild med aggregatplacering och installationer. Processbilder Flödesbilder skall utformas konsekvent och med ren struktur, samt i mesta möjliga mån följa tillhörande driftkortsstandard. I samtliga bilder skall klart framgå vad varje enskild bild åskådliggör enligt följande: fastighet, anläggning, aggregat, apparatskåp och DUC:nr. Grundläggande färger i flödesbilder och driftkort skall vara enligt nedan: - Intagskanal (före VVX): Blå, tonad - Tilluftskanal (efter VVX): Röd, tonad - Frånluftskanal (före VVX): Orange, tonad - Avluftskanal (efter VVX): Brun, tonad



16/38

.

Kod

- Vätskeburet kylsystem: Blå, tonad - Vätskeburet värmesystem: Röd, tonad - Bakgrund Ljusgrå eller vit Anläggningsstorlek avgör hur många bilder som behövs per anläggning. Uppdatering av processvärden som visas i bild skall ske automatiskt i realtid. Flödesbilder skall innehålla: - Visning av samtliga dynamiska ärvärden för ingående givare och symbol. Alla bilder skall innehålla visning av utetemperaturen. (Visningsfärg: Blå) Även aktuellt tryck i expansionskärl skall visas i bild.

- Visning av dynamiska utsignaler för samtliga reglersekvenser intill symbol. (Visningsfärg: Grön)

- Visning av status för driftindikeringar genom visning grön färg i symboler vid status aktiv, och vid inaktiv skall den vara i bakgrundsfärg. Som ett alternativ kan den gröna färgen ändras till en dynamisk bild av en roterande fläkthjul för tex en fläkt.

- Visning av alla förändringsbara börvärden samt länk till inmatningsfunktion. (Visningsfärg: svart)

- Börvärdeskurvor med inmatningspunkter för X och Y- led som länk till berörd inmatningsfunktion. Visning av alla beräknade börvärden.(Visningsfärg: Grön)

- Visning av tidkanaler med symbol, samt länk till berört tidsschema. Symbolfärg: aktiv tidkanal = Grön, inaktiv tidkanal = vit

- Knappar för länkning mellan processbilder i fastigheten samt till översiktsbild.

- Knappar eller länkytor för växling mellan anläggningsdelar (i större anläggningar).

- Visning av larmande objekt intill, eller i symbol. (Indikeringsfärg och karaktär i utlöst tillstånd: Röd/blinkande) (Indikeringsfärg och karaktär i kvitterat tillstånd: Gul/fast).

- Spjällägesvisning för samtliga ingående rök- och brandspjäll via symbol. (Normaldrift: Grön symbol)

- Länk till berörd funktionstext som visas likvärdigt med tillhörande driftkort.

- Textindikering av aktiverad brandfunktion samt brandspjällmotionering. (Vid centralt brandlarm: Blinkande röd text ”Centralt brandlarm !”). (Vid intern rökindikering: Blinkande röd text ”Intern brandfunktion aktiv !”).(Vid spjällmotion: Blinkande grön text ”Spjällmotion !”. Där vissa funktioner överstyr andra funktioner skall detta framgå i flödesbild och överstyrda börvärden skall ändra färg från svart till grå.

Övriga bildvisningsfunktioner För fullgod driftsövervakning skall även följande grafiska funktioner finnas: - Larmlista med tillhörande historikfunktioner.



17/38

.

Kod

- Larmer presenteras enligt Larmlista Bilaga 1. - Presentation av loggade processvärden, såväl grafiskt som tabellformat. - Presentation av händelser i systemen med spårning i realtid. (Inmatade

peratörskommandon, kommunikationsproblem, larm mm.)

Driftlarm Driftlarmshantering utgörs i grunden av totalt 2st larmkaraktärer, driftlarm -A och -B. Varje enskilt apparatskåp skall förses med summalarmutgång för respektive karaktär samt vara hård- och mjukvarumässigt anslutna till DUC/PLC. DUC/PLC skall generera driftlarm enligt beskrivning i detta avsnitt. Samtliga driftlarm skall vidaredirigeras till befintlig DHC eller webb-lösning för central och distribuerad övervakning enligt bilaga 1 Driftlarmsfunktion för övervakning. Hantering av driftlarm finns redogjorda i bilaga 1 i denna beskrivning. Denna lista omfattar endast grundläggande objekt, men skall också vara ledande vid montage av övrig utrustning som innehåller funktionen driftlarm. Larmtext som presenteras i OP-panel, DHC eller WEB-lösning skall föregås av aggregatbenämning samt objektbeteckning. Temperaturavvikelselarm Avvikelselarm för temperaturreglering samt givarvärden skall vara årstidsrelaterade. Larmfunktionen skall föreglas av utomhustemperaturen samt årskalender för att förhindra onödiga driftlarm under vissa perioder.

SFD DATAKOMMUNIKATIONSENHETER

SFE DATORPROGRAMVAROR Program skall återstarta automatiskt efter spänningsbortfall.

SFE.1 Systemprogramvaror

SFE.2 Tillämpningsprogramvaror

SJ APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR LAGRING, TRANSFORMERING, FASKOMPENSERING, OMRIKTNING, MM

SJC TRANSFORMATORER



18/38

.

Kod

SJC.22 Skyddstransformator Skyddstransformator skall vara tvåpoligt avsäkrad på sekundärsidan.

SJF OMRIKTARE

SJF.4 Frekvensomriktare

SJF.41 Frekvensomriktare för motordrift All varvtalsreglering skall ske genom användande av frekvensomriktare och i första hand monteras som lös enhet på fläktrumsvägg eller stativkonstruktion intill berörd fläkt (aggregat). Frekvensomriktaren skall vara utrustad med operatörspanel som har display och erforderlig knappsats. Displayenheten skall kunna visa utfrekvens, motorström samt eventuella drift fel. Som ett andra alternativ kan frekvensomriktaren vara direkt påbyggd på fläkt eller pumpmotorn eller monterad innanför aggregathölje. Detta montage kan bara godtas vid motordrifter under 500w som leverans som prefabricerade enheter. Frekvensomriktaren skall alltid uppfylla gällande el- och avstörningskrav och inkopplas efter fabrikantens anvisningar. Utrustningen skall alltid föregås av säkerhetsbrytare och kopplas manövermässigt med förreglingsfunktion. (Utförs med lastbrytare). Frekvensomformare skall installeras enligt fabrikantanvisningar. Kapslingsklass skall vara min IP44 enligt SS-EN 60 529. Frekvensomformare skall vara: Försedd med alfanumerisk display och knappsats för inställning av alla parametrar samt avläsning av mätvärden, parametrar, larm och feldiagnostik. Summalarm via potentialfri kontakt skall finnas.

SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER

SKB.42 Lådkapslade kopplingsutrustningar för lågspänning



19/38

.

Kod

SKB.51 Apparatskåp Apparatskåp utförs för 5-ledarsystem och säkringslös kraft, samt automatsäkringar för manöverkretsar. Kraftmatningens fasledare direktansluts till apparatskåpets huvudbrytare, dock skall slinga göras så att mätning med tångamperemeter är möjlig. Möjlighet för framtida montering av strömtransformatorer skall finnas. Om utrymmet i apparatskåpet inte medger detta krav, skall separat kapsling monteras för ändamålet. Kapslingen skall direkt påmonteras apparatskåpets ovansida. Samtliga komponenter i apparatskåpet skall vara beröringsskyddade och i sig själv ha tillräcklig skyddsform utan extraskydd. Skåpet skall vara av lackerad plåt med helsvetsade fogar och försluten bakdel, samt försett med invändig montageplåt för komponenter. Skåpet väljs som golv- eller väggmodell och utrustas med enkel- eller dubbeldörr efter behov och monteringsutrymme. Skåpet dimensioneras med 20% ledigt reservutrymme för respektive apparattyp. Anslutningsflänsarna skall även de dimensioneras för 20% ledigt reservutrymme. Apparatskåp utförs som golv eller väggmodell beroende av behov och montageutrymme, samt monteringssätt.

Om kylning erfordras skall denna bestå av en eller flera termostatstyrda (sugande) apparatskåps-fläktar som monteras i skåpets övre sida/sidor, samt intagsgaller med filter i skåpets nedre del. Apparatskåp som monteras i kallt utrymme skall förses med termostatstyrt värmeelement och dimensioneras efter komponenternas behov. Elementet monteras i skåpets nedre del för att uppnå bästa konvektion. Om montageplatsen medför risk för andra fysikaliska påfrestningar skall dessa tas med vid val och konstruktion av apparatskåp. Exempelvis korrosiv miljö mm. Skåpet förses med invändig belysning som styrs av dörr, samt ett jordat tvåvägsuttag 230V~ med jordfelsbrytare som allt matas från annan yttre elcentral. Styrentreprenören skall samråda med med el-installatören (DE5) för val av kabel- och anslutningstyp.



20/38

.

Kod

Transportväg till uppställningsplatsen skall klargöras och fastställas innan tillverkning påbörjas. I apparatskåpsfront monteras:

• Operatörspanel för DUC/PLC • Serviceomkopplare (1st för respektive ventilationsaggregat).

Lägen: Service/Drift • OVK tryckknapp, återfjädrande (för bortkoppling av utgående driftlarm

under viss tid exempelvis vid funktionsprovning av anläggningen mm) • 1st grön lysdiod (OVK-tryckknapp aktiverad, tidräkning pågår) • 2st röd lysdioder (för presentation av summalarm–A och –B från

app.skåpet) I apparatskåp monteras:

• Huvudbrytare (lastbrytare), låsbar i frånläge • Jordskena med överfall som placeras i skåptak (skall ha min. 20% lediga

anslutningar i reserv) • Automatsäkringar (dimensioneras enligt belastninsbehov) • Kontaktorer • Mjukstartsapparater (för motordrifter >2 kW) • Montageskenor (monteras på bottenplåten) • Motorskyddsbrytare • Kontaktormotorskydd • Hjälprelän för manöver mm. (sockelmonterade, industristandardutförande) • 2st Hjälprelän för summalarm-A och -B (med vardera 3st växlande

kontakter) som skall styras av digitala utgångar i DUC/PLC. Kontaktfunktioner: 1sl. kontakt för lysdiodsinikering i AS-front. 1vxl. kontakt ansluten till plint i AS. (till larmsändare mm). 1vxl. kontakt i reserv för internt behov i AS. • Strömrelän (till enfasdrifter) • Rökdetektorcentral • Transformator 230/24V~ för ställdon (överdimensioneras med min 20%) • Transformator/nätaggregat för DUC/PLC (överdimensioneras med min

20%) • Nätavstörningsfilter (om behov bedöms föreligga) • Kabelkanaler av PW-typ eller likvärdig (fylls till max 80% ) • Radplint (grupperas spänningsvis). Får inte vara av våningstyp. Plint för fältbussanslutning monteras längst till höger i skåpet.

Bussanslutningen skall också vara försedd med en extra uppsättning plint som kopplats parallellt med de ordinarie bussplintarna. (För tillfällig inkoppling av servicedator mm).

• Plintmärkningar (monteras på plintens över- och undersida) • Kabelmärkning av typ Partex eller likvärdig (placeras enhetligt för avläsning

från ett och samma håll, vänd lika som plintmärkning).



21/38

.

Kod

• Ledare för skyddsjord (jordskena-apparatskåp-skåpdörr/dörrar) Förbindningen mellan apparatskåp och dörr/dörrar skall utföras med

kopparfläta! (Ej med RK-typ!) • Gruppförtäckning, I/O förteckning till DUC/PLC, Förteckning över

kabelfärger. • Ritningsficka med tillhörande apparatskåpscheman. • Komponentmärkningar (utförs med på separat förhöjd montageskena/list). • Erforderligt förbindningskablage som utförs med RK-typ (dimensioneras till

ändamålet och efter gällande föreskrifter).

SKF ELKOPPLARE I KOPPLINGSUTRUSTNING M M

SKF.5 Startkopplare, pådrag m m för högst 1kV

SKF.51 Motorskyddsbrytare

SKF.6 Kontaktorer Enhetlighet skall eftersträvas vid materialval.

SKF.62 Lågspänningskontaktorer I entreprenaden ingående kontaktorer skall om möjligt vara av samma fabrikat.

SKF.7 Säkerhetsbrytare för högst 1 kV Samtliga motorer skall vara försedda med säkerhetsbrytare som placeras synligt. Säkerhetsbrytare skall förses med hjälpkontakt.

SLB STRÖMSTÄLLARE MM I ELSYSTEM

SLB.1 Installationsströmställare

SLC KOPPLINGSUR, TRAPPAUTOMATER, TIDSSTRÖM-STÄLLARE M M Timer skall vara helt elektronisk och ha inställbar drifttid upp till 6 tim. Larm skall utgå i DUC vid lång drifttid max 18 tim på Timer

SLD MANÖVERKOPPLARE, GRÄNSLÄGESBRYTARE MM

SLD.11 Manövertryckknappar



22/38

.

Kod

SLD.2 MANÖVERKOPPLARE

SMB.11 Vägguttag högst 16A för allmänbruk. I varje apparatskåp installeras 1 st. 230V 2-vägs uttag som serviceuttag. Uttaget skall kopplas via Jordfelsbrytare och inte brytas av apparatskåpets huvudbrytare.

SN LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR MM

SNT.122 Fullfärgsrör

SNP.2 Indikeringsljus

U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING

UA APPARATER MED SAMMANSATT FUNKTION FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING

UB GIVARE Givare ansluten till DUC/DHC skall avge larm vid avbrott eller kortslutning i ledning. Givare monteras på läge enligt planritning eller om givare ej är utritad, med det principiella läge som anges på flödesschema.

UBB GIVARE FÖR TEMPERATUR Givare väljs med mätområde anpassat till respektive process. Passiva givare skall vara av typ Pt100, Pt1000 eller Ni1000. Aktiva givare skall vara av typ 0-10V, 0-20mA, 4-20mA. Givare skall ha en till dynamiskt bildsystem överförd noggrannhet av ± 0,4 °C eller bättre.

UBB.1 Givare för temperatur, kanalmonterade Tidskonstant < 60s, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. Givare monterad i utvändigt isolerad kanal skall monteras så att kopplingsutrymmet kommer utanför isoleringen.



23/38

.

Kod

UBB.12 Givare för temperatur, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska

UBB.2 Givare för temperatur, rumsmonterade Givaren skall alltid monteras på innervägg i rum och på en höjd av ca. 1,7 m över golv. Inverkan från vägganliggning skall vid behov elimineras med hjälp av distansmontering. Tidskonstant < 15 min, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet.

UBB.22 Givare för temperatur, rumsmonterade kontinuerliga elektriska

UBB.3 Givare för temperatur, rörmonterade Givare ämnade att installeras i hydrauliska system för värme- och luftbehandlingsanläggning skall alltid monteras med avsett dykrör. Montering skall alltid följa tillverkarens anvisning. Givare som skall monteras i rörledning levereras med dykrör av koppar eller rostfritt material, som anpassas till resp. rörlednings material. Givare och dykrör levereras av styrentreprenören (DE4) som också ansvarar för rätt placering. Givaren skall monteras av rörentreprenören (DE2) efter anvisning. Tidskonstant < 30s inkl. dykrör, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet.

UBB.32 Givare för temperatur, rörmonterade, kontinuerliga elektriska Frysvakter, i första hand direktmonteras givaren i värmebatteriet på avsedd plats och enligt aggregattillverkarens anvisning. I andra hand monteras givaren med hjälp av en gängad rörmuff som svetsas fast i direkt anslutning till batteriets returledning. Rörmuffen fastsätts på sådant vis att givaren pekar motströms i rörledingen. Givaren levereras av styrentreprenören (DE4) som också ansvarar för rätt placering. Givaren skall monteras av rörentreprenören (DE2) efter anvisning. Tidskonstant < 30s, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet

UBB.4 Givare för temperatur, utomhusmonterade



24/38

.

Kod

UBB.42 Givare för temperatur, utomhusmonterade, kontinuerliga elektriska Utomhusgivare förses med skydd mot direkt solstrålning Skall alltid placeras på byggnads norrsida. Placeras om möjligt 4 m över mark. Tidskonstant < 15 min, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet

UBC GIVARE FÖR TRYCK

UBC.1 Givare för tryck, kanalmonterade Kanalmonterad givare för lufttryck skall vara utrustad med display för visning av ärvärde i Pa. Visningsvärde (ärvärde) skall vara dämpat för att undvika avläsningsproblem.

UBC.12 Givare för tryck, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska

UBC.3 Givare för tryck, rörmonterade

UBC.31 Givare för tryck, rörmonterade, stegvisa elektriska

UBC.32 Givare för tryck, rörmonterade, kontinuerliga elektriska

UBE GIVARE FÖR FLÖDE

UBE.1 Givare för flöde, kanalmonterade

UBE.12 Givare för flöde, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska

UBJ GIVARE FÖR VARVTAL

UBJ.81 Givare för varvtal, diverse monteringssätt, stegvisa elektriska



25/38

.

Kod

UBK GIVARE FÖR KONCENTRATION Rökdetektor: Detektor skall i första hand vara av fabrikat Calectro eller likvärdig. För kanalmontering skall typ Uniguard användas, och för takmontage kan lös detektor med sockel användas Oavsett fabrikat skall alltid detektorn vara av optiskt utförande. I enstaka anläggningar måste Unigard-detektor kompletteras med fläktenhet för att erhålla funktionskraven.

UBK.2 Givare för koncentration, rumsmonterade

UBK.12 Givare för koncentration, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska I första hand skall CO2 givare av fabrikat ABCLogic användas. Likvärdig givartyp av annat fabrikat kan accepteras, men likvärdighet skall då styrkas genom teknisk dokumentation från tillverkaren. Kalibreringsbehov och mätnoggrannhet skall alltid anges i dokumentationsdel.

UC STYRFUNKTIONSENHETER Styrfunktionsenheter skall levereras med transformator 220/24 VAC.

UCL STYRFUNKTIONSENHETER FÖR STRÅLNING Närvarogivare för styrning av forceringsspjäll

UD MÄTSTYRDON

UDB MÄTSTYRDON FÖR TEMPERATUR

UDK MÄTSTYRDON FÖR KONCENTRATION

UDK.71 Mätstyrdon för koncentration, skenmonterade, med stegvisa elektriska signaler

Förstärkare till rökdetektor Förstärkare skall vara utförd för anslutning av flera optiska rökdetektorer. Förstärkare skall vara försedd med lysdioder för indikering av rök- respektive servicelarm. Förstärkare skall vara försedd med separata kontakter för röklarm och



26/38

.

Kod

servicelarm samt tryckknapp för manuell återställning efter utlöst vakt. Förreglad i frånslaget läge. Kontrollenheten skall vara utrustad med utgång för servicelarm som skall anslutas till DUC.

UE STÄLLDON Ställdon skall vara utförda för 24V. Ställdons ställkraft (vridmoment) och gångtid anpassas till styrventil respektive spjäll samt angivna funktionskrav. Ställdon skall utföras med fjäderretur vid spänningsbortfall där ej annat anges.

UEB STÄLLDON FÖR SPJÄLL

UEB.1 Ställdon för spjäll, elektriska

UEB.11 Ställdon för spjäll, elektriska, tvåläges utan fjäderåtergång

UEB.12 Ställdon för spjäll, elektriska, tvåläges med fjäderåtergång

UEB.13 Ställdon för spjäll, elektriska, kontinuerliga utan fjäderåtergång

UEB.14 Ställdon för spjäll, elektriska, kontinuerliga med fjäderåtergång

UEC STÄLLDON FÖR VENTIL

UEC.1 Ställdon för ventil, elektriska Ställdon som monteras på styrventil skall vara försett med handmanöverdon.

UEC.11 Ställdon för ventil, elektriska, tvåläges utan fjäderåtergång

UEC.12 Ställdon för ventil, elektriska, tvåläges med fjäderåtergång



27/38

.

Kod

UEC.13 Ställdon för ventil, elektriska, kontinuerliga utan fjäderåtergång För montering på ventiler i fjärrvärmeledning för VS-system och ventiler i sekundärsystem.

UEC.14 Ställdon för ventil, elektriska, kontinuerliga med fjäderåtergång För montering på ventil i fjärrvärmeledning för varmvattenberedning.

UF STYR- OCH LOGIKENHETER Förkortningar: Datorhuvudcentral (centralenhet) = DHC Datorundercentral = DUC

UFB STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM

Placering och uppbyggnad Samtliga I/O-moduler, CPU och kommunikationsenheter som tillhör DUC eller PLC-utrustning monteras på bottenplåt eller insida av dörr i apparatskåp enligt respektive fabrikants anvisning. (För dörrmontage förutsätts att dörren avsetts för detta). Varje apparatskåp som innehåller en eller fler DUC/PLC skall alltid förses med operatörspanel. Om fler DUC/PLC:n finns monterade i samma apparatskåp skall dessa kopplas ihop till en gemensam operatörspanel. Undantag kan endast göras när samma apparatrum/lokal har mer än ett apparatskåp som tillhör samma styr/reglersystem, eller när enheter för distribuerat I/O används. Om sådant behov finns skall utförandet alltid göras i samråd med beställaren. Operatörspanelen fälls in i apparatskåpets dörrfront och skall vid det färdiga montaget vara placerad 150 -170 cm från golv. Operatörspanelen skall ha följande prestanda eller bättre. Bakgrundsbelyst touchpanael med 1024x768 pixlar 65.000 färger Beräknad livstid min 35.000 drifttimmar Bildstorlek 304x228mm (15”) Arbetstemperatur 0 till+50 grader



28/38

.

Kod

Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra reflexer från t.ex. rumsbelysning mm. som märkbart kan försämra teckendisplayens läsbarhet. Panelens täthetsklass skall anpassas till rådande krav för montageplatsen. Prestanda Om in- och utmatningar sker genom annan DUC/PLC än den som exekverat programmdelen skall överföringen verifieras så att full funktionalitet kan säkerställas. Kommunikationsgränssnitt DUC/PLC skall i första hand vara utrustad med inbyggd nätverksanslutning (TCP/IP) för sammankoppling med det administrativa nätet. I andra hand kan lös kommunikationsmodul accepteras. DUC/PLC ska vara utrustad med anpassningsbar modulteknik som medger uppkoppling till vald fältbusstyp och protokoll. Möjlighet för framtida utbyggnad och samtidig anpassning till flera fältbusstyper bör finnas. Signalstandard för I/O In och utgångssignaler skall utgöras av standardiserade format. Exempelvis för: -analog utgång: 0-10V -analog givaringång: Pt100, Pt1000, Ni1000, Termistor, Termoelement, m.fl. Samtliga in och utgångssignaler skall vara väl anpassade till sitt ändamål så att auktoriteten inte begränsas av för låga eller höga tröskelvärden. Alla signaler som indikeras i operatörspanel och DHC skall ha rätt fysikalisk måttangivelse. Analoga visningsvärden skall avrundas enligt följande: -temperatur (ºC): en decimal (tiondels grad) -fukt (RF%): heltal -CO2 (PPM): heltal -utsignal (%): heltal Logg- och trendfunktioner med lokal lagring DUC/PLC skall förses med lokal logg- och trendfunktion med plats för lagring av samtliga I/O:n och variabelvärden. Alla värden skall kunna överföras till DHC och Webbserver vid senare valda tider. Logg- och trendintervallet skall kunna registrera såväl snabba förlopp (sekundintervall) som tröga förlopp (årsintervall). Värden skall lagras cykliskt så att överskrivning av de äldsta värdena sker med nya efter hand när lagringsutrymmet blivit fullt.



29/38

.

Kod

Följande kapaciteter vid lokal lagring skall minst uppfyllas: - antal mätvärdeskanaler: samtliga I/O + 20% reservutrymme - antal lagrade larm: hela anläggningen + 20% reservutrymme - registreringsperiod: 10 dygn Presentation av mätresultat skall kunna framställs som grafiska kurvdiagram samt numeriska tabeller. Visning skall kunna göras i grafisk operatörspanel likväl som i DHC och webbläsare. Intern och extern övervakning Intern hård och mjukvara skall vara försedd med övervakningsfunktioner som indikerar felaktigheter och larmar vid problem. Övervakningsfunktionen skall också indikera otillåtna värden på ingångarna samt utebliven kommunikation (handskakning) mellan anslutna bussenheter. Automatisk återstart I händelse av strömavbrott skall DUC/PLC alltid återstarta automatiskt efter spänningsåterkomst. Programexekveringen skall återgå till ett utgångsläge som garanterar rätt uppstartsförlopp. Strömförsörjning Strömförsörjning av DUC/PLC anpassas till vald utrustning enligt fabrikantens anvisningar. Dock skall transformator eller nätaggregatets kapacitet överdimensioneras med minst 20% och alltid vara fast ansluten. Strömförsörjningen skall avsäkras enligt fabrikantens anvisningar. Automatsäkringar kan med fördel användas. Jordförbindning av sekundärsida skall utföras enligt fabrikantens anvisning. Styrentreprenören (DE4) skall försäkra sig om att inkommande nätanslutning uppfyller kraven som ställs i avseende av störningar för såväl intern som extern uppkomst. Om störningsrisk bedöms föreligga, skall väl anpassat nätavstörningsfilter monteras. Övrigt I/O lista skall finnas monterad direkt på DUC/PLC eller monterad i anslagsram på insida av apparatskåpsdörr. Strömavbrott får inte orsaka minnesbortfall i DUC/PLC. I första hand skall därför arbetsminnet vara av resistent typ, (flasch-typ). I andra hand kan batteribackup godtas om tydliga instruktioner upprättas för batteribyte. Synkronisering av realtid i DUC/PLC skall ske automatiskt genom nätverks-uppkopplingen.



30/38

.

Kod

Vid omladdning av programvara i DUC och DHC eller andra enheter i systemen skall trend- och loggvärden säkerställas genom backup, innan andra åtgärder utförs. Programmeraren skall alltid tillse att befintliga data inte går förlorade vid ingrepp i anläggningen.

UFB.5 In- och utenheter för datorenheter

UFB.51 Enheter med digitala ingångar

UFB.52 Enheter med analoga ingångar

UFB.53 Enheter med digitala utgångar

UFB.54 Enheter med analoga utgångar

UFF SIGNALOMVANDLARE, LOGIKENHETER, BÖRVÄRDESOMSTÄLLARE M M



31/38

.

Kod

Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M

YTB.18 Märkning av styr- och övervakningsinstallationer Utförande Samtliga apparater och komponenter uppmärks med graverad plastskylt som har svart text på vit botten. Skylten skruvas fast på varaktigt sätt intill apparaten eller komponenten. (Dubbelhäftande tape eller limning godtas ej!) Märkning utomhus skall vara UV-beständig. Skylttext skall klargöra komponentbeteckning och föregås av tillhörande aggregatbenämning. Exempelvis: ”FTX1-GT1”, ”KA1-GP1”, ”VS1-SV1” Komponentbeteckning skall överensstämma med driftkort och samtliga ritningar. Styrentreprenören (DE4) skall tillse att övriga entreprenörer har samstämmiga betäckningar i sina ritningsunderlag och framföra åsikter angående detta. Samtliga manöverapparater på apparatskåpsfront skall märkas med graverad plastskylt med svart text på vit botten. Storlek på skylt och text anpassas så att den harmoniserar med apparaten och att läsbarheten är fullgod. Skylten skruvas fast ovanför apparaten. Samstämmighet för aggregatmärkning inom Gävle Kommuns / Gavlefastigheters fastighetsbestånd skall alltid eftersträvas. Apparatskåpsfront skall märkas med apparatskåpsnummer i löpnummerordning med början: ”AS1” och så vidare. Sammanbyggt ventilationsaggregat som innehåller till- och frånluftfläkt samt VVX skall alltid tilldelas en huvudbeteckning enligt följande: ”FTX1”, ”FTX2”, ”FTX3” och så vidare i löpnummerordning. (Samma löpnummer får endast förekomma en gång inom samma fastighet!) Vid utbyggnad av befintlig anläggning skall alltid styrentreprenören (DE4) informera sig om tidigare aggregat- och apparatskåpsmärkning, samt fortsätta numreringen med hänsyn tagen till denna. På apparatskåpsfront skall också finnas skylt med information om matande elcentral och säkringsgrupp.



32/38

.

Kod

Grundläggande märkningsstandard för komponenter i apparatskåp Teckenförklaring: Understreck ( _ ) representerar siffra i löpnummerordning. Utrustning: Text på märkskylt: Anmärkning: Huvudbrytare Huvudbrytare AS_ Automatsäkring F_ (i löpnummerordning). Motorskyddsbrytare M_ Kontaktor K_ Kontaktormotorskydd KM_ Hjälprelä HR_ Rökdetektorcentral RDC_ Transformator TR_ Nätaggregat NT_ DUC DUC_ PLC PLC_ Operatörspanel OP_ I/O moduler N_ Serviceomkopplare B_ OVK-omkopplare Lysdiod S:a larm-A LD1 Lysdiod S:a larm-B LD2 Lysdiod OVK-ind. LD3 Märkningsstandard för aggregat och anläggningskomponenter Teckenförklaring: Understreck ( _ ) representerar siffra i löpnummerordning. Utrustning: Text på märkskylt: Anmärkning: Ventilationsaggregat: - Hela aggregatet FTX_ ( i löpnummerordning). - Tilluftsfläkt FTX_-TF - Frånluftsfläkt FTX_-FF - VVX FTX_-VVX - Tilluftsaggregat TA_(separat tilluftsaggregat utan VVX ). - Frånluftsaggregat FF_(separat frånluftsfläkt- / aggregat). Varvtalsstyrning ventilationsaggregat: - Frekvensomriktare FTX_-FO1-TF (Tilluftsfläkt) - Frekvensomriktare FTX_-FO2-FF (Frånluftsfläkt) Varvtalsstyrning VVX: - drivenhet VVX FTX_-VVX-RC1 - drivmotor VVX FTX_-VVX-VR1 - rotationsvakt VVX FTX_-VVX-GS1 Shuntgrupp värme (för vent.aggregat): - Hela shuntgruppen FTX_-SHG_-V



33/38

.

Kod

- Ventilställdon FTX_-SHG_-SV1 - Cirkulationspump FTX_-SHG_-CP1 Shuntgrupp kyla (för vent.aggregat): - Hela shuntgruppen FTX_-SHG_-K - Ventilställdon FTX_-SHG_-SV2 - Cirkulationspump FTX_-SHG_-CP2 Temperaturgivare: - Tilluftsgivare FTX_-GT1 - Rumsgivare FTX_-GT2 (vid flera givare: FTX_-GT2:1 o.s.v.) - Frånluftsgivare FTX_-GT4 (vid flera givare: FTX_-GT4:1 o.s.v.) - Avluftsgivare FTX_-GT5 - Frysvaktsgivare FTX_-GT8 - Utegivare GT3-U (vid flera utegivare: GT3:1-U o.s.v.) Tryckgivare: - Filtervakt tilluft FTX_-GP1 - Filtervakt frånluft FTX_-GP2 - Tilluft FTX_-GP3 - Frånluft FTX_-GP4 - Tryckvakt avfrostning FTX_-GP5 Givare för rök och brand: - Rökdetektor FTX_-RD1 (och så vidare i löpnummerordning). - Brandskyddstermostat FTX_-BT1 (och så vidare i löpnummerordning). Övriga givare: - Fuktgivare FTX_-GF_ - CO2 givare FTX_-CO2-_ - CO givare FTX_-CO-_ - Närvarogivare FTX_-GN_ - Luxgivare (ljus) FTX_-GL_ Spjällställdon: - Intagsspjäll FTX_-ST1 - Avluftsspjäll FTX_-ST2 - Tilluftsspjäll FTX_-ST3 - Frånluftsspjäll FTX_-ST4 Spjällställdon för rök och brand: - sektionering FTX_-BST20, -BST21 (och så vidare i löpnummerordning). - avledning FTX_-BST30, -BST31 (och så vidare i löpnummerordning). Shuntgrupp värme, prim./sek. (rad. mm.): - Hela shuntgruppen VS1 (och så vidare i löpnummerordning). - Ventilställdon VS_-SV1



34/38

.

Kod

- Cirkulationspump VS_-CP1 - Framledningsgivare VS_-GT1 - Returtempgivare VS_-GT2 - Tvillingpump HP1A, HP1B (huvudpump) Shuntgrupp kylsystem: - Hela shuntgruppen KS1 (och så vidare i löpnummerordning). - Ventilställdon KS_-SV1 - Cirkulationspump KS_-CP1 - Framledningsgivare KS_-GT1 - Returtempgivare KS_-GT2 Övrigt: - Serviceomkopplare FTX_ Serviceomkopplare (Lägen: Service / Drift). - OVK-tryckknapp FTX_ OVK-start - OVK-indikering FTX_ OVK-tid aktiv - Operatörspanel DUC Operatörspanel-DUC_ - Operatörspanel PLC Operatörspanel-PLC_ - Timertrycknapp FTX_-TK_ - A-larmsindikering S:a larm -A - B-larmsindikering S:a larm -B - Larmmanometer LM_-Expansion - Magnetventil MV_ Kabelmärkning Ytter kablage mellan apparatskåp och komponenter märks varaktigt med avsedda kabelmärkningar, och i kablagets båda ändar. Märkningen skall utgöras av löpnummerserie som börjar med kabelnummer-1 och så vidare. Märkning i apparatskåp Plintmärkningar (monteras på plintens över- och undersida) Kabelmärkning av typ Partex eller likvärdig (placeras enhetligt för avläsning från ett och samma håll, vänd lika som plintmärkning). Gruppförtäckning, I/O förteckning till DUC/PLC, Förteckning över kabelfärger. Komponentmärkningar (utförs med på separat förhöjd montageskena/list). Förbindningskablage utförs med kabel- och plintfärg enligt nedan: Kabelfunktion: Kabelfärg: Plintfärg: Plintmärkning: Skyddsledare Grön/gul Grön/gul Fasledare 400/230V~ Svart Grå 1-199 Nolledare Blå Blå 1-199 Styrkabel <75V Brun Grå 200-899 Larm Röd Grå 200-899 Fältbusskabel Grå Grå 900-999



35/38

.

Kod

Allt internt kablage i apparatskåp skall kabelmärkas. Direktanslutna kablar mot plint märks med berört plintnummer och övriga med nollnummer. Alla kabelmärkningar skall finnas med i apparatskåpsritningarna. Färgmärkning för internt kablage i apparatskåp skall klargöras med skylt på insida av skåpdörr.

YTC PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONS-

SYSTEM

YTC.1 Provning av installationssystem

Samordnad funktionsprovning Funktionsavprovning utförs av Gävle Kommuns / Gavlefastigheters representant tillsammans med berörda leverantörer. Avprovning skall ske i god tid innan slutbesiktning. Samtliga berörda system skall omfattas och avprovas enligt tilltänkt funktionssamverkan samt protokollföras. Kallelse av berörda installatörer skall göras av installationsamordnaren efter samråd med Gävle Kommuns / Gavlefastigheters representant.

YTC.18 Provning av styr- och övervakningssystem

• Isolationsprovning för apparatskåp och kablage. (Vid förekomst av känslig elektronisk utrustning kopplad till anläggningen, skall denna bortkopplas under provningen!) Protokoll skall upprättas.

• Egenkontroll utförs på hela installationen. Protokoll skall upprättas.

Samtliga protokoll skall finnas med för påseende vid den samordnade funktionsavprovningen, och senare ingå i drift- och skötseldokumentationen

YTC.28 Injustering av styr- och övervakningssystem

Följande funktioner skall avprovas vid igångkörning och dokumenteras. • Injustering av samtliga reglerloopar, dödzoner,

givaravvikelser, fördröjningstider. insvängningsförlopp. Protokoll skall upprättas.

Samtliga protokoll skall finnas med för påseende vid den samordnade funktionsavprovningen, och senare ingå i drift- och skötseldokumentationen.



36/38

.

Kod

YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER

All teknisk dokumentation skall vara avfattad på svenska. Översatt handling skall även levereras på originalspråket. Original skall ha sådan struktur att tydliga reproduktioner erhålls. Vid fotografisk förminskning till A4-storlek skall kopior vara tydliga och fullt läsbara.

YUC BYGGHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER

YUC.8 Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer

YUD RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER

YUD.8 Relationshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer Relationsritningar för fysisk komponentplacering skall upprättas av styrentreprenören (DE4). Placeringsritningen skall baseras på A-ritningsunderlag, men behöver inte vara skalenlig. Komponentplacering skall visas våningsvis och omfatta hela fastigheten. Ritningsstorlek anpassas så att god läsbarhet uppnås.

Apparatskåpdokumentation skall upprättas som relationsritningar och finnas avlämnad i apparatskåpets ritningsficka, samt i drift- och skötselanvisning. Dokumentationen skall omfatta följande: • Handhavandebeskrivning för OP-panel samt DUC/PLC • Register över apparatskåpsscheman • Apparatlista • Montageritning för apparater (i skåpet) • Förbindningsschema kraft • Förbindningsschema styr och regler med samtliga kabelnummer, inkl 0-nr. Yttre förbindning med kabelnummer och plintschema Driftkort med funktionsbeskrivning skall finnas upprättade för samtliga anläggningar och aggregat (inklusive prefabricerad utrustning). Dessa skall vara i formatet stående A3, och monterade i bläddringsbara plastmappar med hållare. Korten utförs i färg. Samtliga ritningar (inklusive apparatskåpsritningar och scheman) skall även överlämnas i DWG format.



37/38

.

Kod

YUH DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER

YUH.8 Driftinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer Underlag för driftinstruktioner skall lämnas delvis i form av 1st omgångar pärmar enligt Gavlefastigheters standard, samt 1st digital omgång på CD-rom. Innehåll enligt AMA kod YUJ.8 inarbetas. All dokumentation skall avlämnas för granskning i god tid innan besiktning. Den digitala versionen skall vara av filtypen PDF för dokument, och befintligt format för programfiler samt källkoder tillhörande DUC/PLC. Filerna upprättas i Windows standardmapphantering och struktureras enligt följande: Styr och regler 1. Funktionsöversikt, beskrivning 2. Leverantörsförteckning 3. CE-dokumentation 4. Underhållsinstruktioner / Felsökningsanvisningar 5. Produktspecifikation 6. Protokoll ------ Inställningsvärden 7. Apparatskåpsschema 1. AS1 2. AS2 osv 8. Driftkort och funktionsbeskrivning 1. Ventilation 2. Värme och vvc 3. Övrigt 9. Komponentförteckning 10. Komponentplacering 1. Våningsplan 1 2. Våningsplan 2 osv 11. Källkod / Programkod 12. Potentialutjämning

Källkoder och andra programvaror som laddats till DUC/PLC lämnas i sin slutversion, och skall ingå i den digitala CD- versionen enligt ovan.



38/38

.

Kod

YUK.8 Underhållsinstruktioner för styr och övervakningsinstallationer

YUL.8 Underlag för underhållsinstruktioner för styr- och

övervakningsinstallationer YUP INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLS-

PERSONAL

YUP.8 Information till drift- och underhållspersonal för styr- och övervakningsinstallationer Styrentreprenören (DE4) skall samordna och anföra driftsinformation om installerade utrustningar, till Gävle Kommuns / Gavlefastigheters driftspersonal och berörda vaktmästare.

Driftsinformationen utförs före slutbesiktning.

YY ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING

YYV TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER Under garantitiden skall 4 stycken servicebesök göras med jämna perioder. Datum för besöken skall fastställas vid slutbesiktningen och föras till slutbesiktningsprotokollet. Platsbesök skall påannonseras till beställaren två veckor innan utförande. DE4 kontaktar beställarens representant inom driftsorganisationen för dennes medverkan, och för att inhämta anläggningsstatus mm. Beställarens representant utgörs i första hand av husansvarig drifttekniker samt eventuell fastighetsskötare och brukare. Samtliga servicebesök under garantibesöken skall protokollföras, och attesteras av beställaren, samt uppvisas vid garantibesiktning.

Objekt: Kategori: Utlösn.värde: Fördröj: Larmtext i OP-panel: Till larmsändare: Larmtext i web-server: Presentation i DHC / Web: Icarus larmhantering: Anmärkning:

Ventilation:F_ B-larm Utlöst 0 min Autom.säkring utlöst Nej Säkring F_ utlöst Visning och larmlista. Automatsäkringar i ASM_ B-larm Utlöst 0 min MS.bryt. M_ utlöst Nej MS.bryt. M_ utlöst Visning och larmlista. Motoskyddsbrytare i ASKM_ B-larm Utlöst 0 min Utlöst kontaktor. Nej KMS. KM_utlöst Visning och larmlista. Kontaktormotorsk. i ASRDC_ (brand) B-larm Utlöst 0 min Utlöst rödetektor Nej Utlöst rödetektor Visning och larmlista. OBS! adresserade RD_-RDC_ (service) B-larm Utlöst 0 min Servicelarm rödet. Nej Servicelarm rödet. Visning och larmlista. OBS! adresserade RD_-DUC_/PLC_ B-larm Utlöst 0 min Systemfel Nej Systemfel Visning och larmlista.

FTX_-B_ I serv.läge 0 min Serv.omk. aktiv Nej Serv.omk. aktiv Visning Stoppat aggregatFTX_-B_ B-larm I serv.läge 30 min Serv.omk. aktiv Nej Serv.omk. aktiv Visning och larmlista Larm vid tid > 30 minFTX_-OVK_ I OVK-läge 0 min OVK-aktiverad Nej OVK-aktiverad Visning Driftlarm blockeradeFTX_-LD3 OVK aktiv 0 min Nej Visning LED i AS-front

FTX_ B-larm Driftfel aktivt 2 min FTX_-driftfel Nej FTX_-driftfel Visning och larmlista.FTX_TF B-larm Driftfel aktivt 2 min FTX_-TF_-driftfel Nej FTX_-TF_-driftfel Visning och larmlista.FTX_FF B-larm Driftfel aktivt 2 min FTX_-FF_-driftfel Nej FTX_-FF_-driftfel Visning och larmlista.FTX_VVX B-larm Driftfel aktivt 2 min FTX_-VVX Nej FTX_VVX Visning och larmlista.TA_ B-larm Driftfel aktivt 2 min TA_-driftfel Nej TA_-driftfel Visning och larmlista.FF_ B-larm Driftfel aktivt 2 min FF_-driftfel Nej FF_-driftfel Visning och larmlista.

FTX_-FO1-TF B-larm Driftfel aktivt 0 min FTX_-FO1-TF-driftfel Nej FTX_-FO1-TF-driftfel Visning och larmlista.FTX_-FO1-FF B-larm Driftfel aktivt 0 min FTX_-FO1-FF-driftfel Nej FTX_-FO1-TF-driftfel Visning och larmlista.

FTX_-VVX-RC1 B-larm Driftfel aktivt 0 min VVX-RC1-driftfel Nej VVX-RC1-driftfel Visning och larmlista.FTX_-VVX-VR1 B-larm Driftfel aktivt 0 min VVX-VR1-driftfel Nej VVX-VR1-driftfel Visning och larmlista.FTX_-VVX-GS1 B-larm Driftfel aktivt 0 min VVX-GS1-driftfel Nej VVX-GS1-driftfel Visning och larmlista.

FTX_-SHG_-VFTX_-SHG_-SV_ Läge 0 min SV_ Utsignal "__" % Nej SV_ Utsignal "__" % Visning.FTX_-SHG_-CP_ B-larm Utlöst 0 min SHG_-CP_ utlöst Nej SHG_-CP_ utlöst Visning och larmlista.

Sida 37

Tillhör avsnitt 11:1 i kravspec DE4. Driftlarmsfunktion för övervakning, lista 2008-01-01Utrustning placerad fältmässigt, i respektive fastighet. Övervakningsdator placerad på driftkontor.


FTX_-GT1 (tilluft) B-larm ±3°C fr.BV 60 min GT1 temp.avvikelse Nej GT1 temp.avvikelse Visning och larmlista. Vid konstant tillufts.temp.FTX_-GT2 (rum) B-larm ±3°C fr.BV 60 min GT2 temp.avvikelse Nej GT2 temp.avvikelse Visning och larmlista. Vid konstant rums.temp.FTX_-GT3U (ute) Nej Visning ärvärde.FTX_-GT4 (frånluft)B-larm ±3°C fr.BV 60 min GT4 temp.avvikelse Nej GT4 temp.avvikelse Visning och larmlista. Vid frånl.temp.regleringFTX_-GT5 (avluft) B-larm ±3°C fr.BV 60 min Nej Visning ärvärde.FTX_-GT5 (avluft) B-larmFTX_-GT8 (frysv.) A / B +7°C 0 sec Frysvakt utlöst A=Ja, B=Nej Frysvakt FTX_utlöst Visning och larmlista. Kategori styrs av GT3U FTX_-GT8 (frysv.) B-larm Vid reglering 1 min Frysv.reglering aktiv Nej Frysv.reglering aktiv Visning och larmlista. Under normaldrift av agg.

FTX_-GP1 B-larm Gränsvärde 2 min Filtervakt utlöst TF Nej Filtervakt utlöst TF Visning och larmlista.FTX_-GP2 B-larm Gränsvärde 2 min Filtervakt utlöst FF Nej Filtervakt utlöst FF Visning och larmlista.FTX_-GP3 B-larm Gränsvärde 2 min Lågt tryck TF Nej Lågt tryck TF Visning och larmlista.FTX_-GP4 B-larm Gränsvärde 2 min Lågt tryck FF Nej Lågt tryck FF Visning och larmlista.FTX_-GP5 Gränsvärde 0 min Avfrostning aktiv Nej Avfrostning aktiv VisningFTX_-GP5 B-larm Gränsvärde 30 min Lång avfrostningstid Nej Lång avfrostningstid Visning och larmlista. Avfr.tid > 30 min

FTX_-RD_ B-larm Utlöst 0 min RD_ utlöst Nej RD_ utlöst Visning och larmlista. OBS! adresseradeFTX_-BT_ B-larm Utlöst 0 min BT_ utlöst Nej BT_ utlöst Visning och larmlista.

FTX_-GF_ B-larm Gränsvärde 60 min GF_ Hög/Låg fukt Nej GF_ Hög/Låg fukt Visning och larmlista Fukt över/under värdeFTX_-GF_ B-larm ±10% RF 60 min GF_ fuktavvikelse Nej GF_ fuktavvikelse Visning och larmlista BörvärdesavvikelseFTX_-CO2-_ B-larm Gränsvärde 60 min CO2_ Högt mätvärde Nej CO2_ Högt mätvärde Visning och larmlista Över inställt gränsvärdeFTX_-CO-_ B-larm Gränsvärde 10 min CO_ Högt mätvärde CO2_ Högt mätvärde Över inställt gränsvärdeFTX_-GN_ Närvaro aktiv 0 min GN_-närvaro aktiv Nej GN_-närvaro aktiv VisningFTX_-GL Ljusvärde 0 min GL_-"___" LUX Nej GL_-"___" LUX Visning LUX-värde (Ute)

FTX_-ST1 B-larm Felläge 4 min ST1 Felläge Nej ST1 Felläge Visning och larmlista.FTX_-ST2 B-larm Felläge 4 min ST2 Felläge Nej ST2 Felläge Visning och larmlista.FTX_-ST3 B-larm Felläge 4 min ST3 Felläge Nej ST3 Felläge Visning och larmlista.FTX_-ST4 B-larm Felläge 4 min ST4 Felläge Nej ST4 Felläge Visning och larmlista.

FTX_-BST_ B-larm Felläge 4 min BST_ Felläge Nej BST_ Felläge Visning och larmlista. OBS! adresseradeFTX_-BST_ Motion 0 min BST_ Spjällmotion Nej BST_ Spjällmotion Visning

TK_ Aktiv 2 tim TK_ aktiverad Nej TK_ aktiverad Visning Övertidsdrift aktiveradSida 38

Utrustning placerad fältmässigt, i respektive fastighet. Övervakningsdator placerad på driftkontor.


Värme:VS_-SV1 Läge 0 min SV_ Utsignal "__" % Nej SV_ Utsignal "__" % Visning.VS_-CP1 B-larm Utlöst 0 min VS_-CP1 utlöst Nej SHG_-CP_ utlöst Visning och larmlista.VS_-GT1 B-larm ±3°C fr.BV 60 min GT1 temp.avvikelse Nej GT1 temp.avvikelse Visning och larmlista.VS_-GT2 B-larm Gränsvärde 60 min Nej GT2 hög/låg temp. Visning och larmlista. GT3U<10°C eller SV1act.VS_-GT3-U (Ute) GT3-U ärvärde "__" Nej GT3-U ärvärde "__" Visning av ärvärdeFJV_GT4 GT4 ärvärde "__" Nej GT4 ärvärde "__" Visning av ärvärdeFJV_GT5 GT5 ärvärde "__" Nej GT5 ärvärde "__" Visning av ärvärde

HP1A B-larm Utlöst 0 min HP1A utlöst Nej HP1A utlöst Visning och larmlista.HP1B B-larm Utlöst 0 min HP1B utlöst Nej HP1B utlöst Visning och larmlista.HP1A+HP1B A / B HP1A+B utl. 0 min HP1A+HP1B utlösta A=Ja, B=Nej HP1A+HP1B utlösta Visning och larmlista. GT3U<5°C utgår A-larm

LM_ A-larm Gränsvärde 5 min LM_ lågt tryck exp. Ja LM_ lågt tryck exp. Visning och larmlista.

Kyla:KS_-SV1 Läge 0 min SV_ Utsignal "__" % Nej SV_ Utsignal "__" % Visning.KS_-CP1 B-larm Utlöst 0 min KS-CP1 utlöst Nej SHG_-CP_ utlöst Visning och larmlista.KS_-GT1 B-larm ±3°C fr.BV 60 min GT1 temp.avvikelse Nej GT1 temp.avvikelse Visning och larmlista.KS_-GT2 GT2 ärvärde "__" Nej GT2 ärvärde "__" Visning.

VVC:VVC_ P1 B-larm Utlöst 0 min VVC_ P1 utlöst Nej VVC_ P1 utlöst Visning och larmlista.VVC_ GT1 B-larm ±3°C fr.BV 30 min GT1 temp.avvikelse Nej GT1 temp.avvikelse Visning och larmlista. Börvärde 60°CVVC_ GT2 B-larm Gränsvärde 15 min VVC_ GT2 låg temp. Nej VVC_ GT2 låg temp. Visning och larmlista. GT2 < 55°C utgår B-larmVVC_-GP1 B-larm Gränsvärde 10 min Lågt tryck VVC_GP1 Nej Lågt tryck VVC_GP1 Visning och larmlista.

Övrigt:Fett/oljeavskiljare B-larm Gränsvärde 30 min Hög nivå fettavskilj. Nej Hög nivå fettavskilj. Visning och larmlista.Analoga givare B-larm Fel 0 min _ Givarfel Nej _ Givarfel Visning och larmlista.Avloppspump A Utlöst 0 min Avloppspump utlöst Ja Avloppspump utlöst Visning och larmlista.Avloppspumpar A / B Utlöst 0 min Avl.pumpar utlösta A=Ja, B=Nej Avl.pumpar utlösta Visning och larmlista. Tvilling eller 2st pumparAvloppsbrunn A Gränsvärde 10 min Hög nivå i avl.brunn Ja Hög nivå i avl.brunn Visning och larmlista.

Sida 39

Utrustning placerad fältmässigt, i respektive fastighet. Övervakningsdator placerad på driftkontor.

Gavle Fastigheter AB Status:

Sida 1/3

Driftkort: System: UC VP1, VS1, VV1/VVC1

Datum: 2009-04-08

FUNKTIONSBESKRIVNING Allmänt Värmeväxlare VVX-VS bereder värmevatten för shuntgrupper radiatorer och luftbehandlingsaggregat Värmeväxlare VVX-VV bereder varmvatten för tappställen. Driftid Dagtidsdrift och nattdrift styrs via tidkanal i DUC. El Pumpar samt reglerutrustning matas från apparatskåp AS1. Manöver HP1A/1B manövreras via omkopplare i DUC. Driftlägen Till-Från-Auto. VVC1-CP1 går normalt kontinuerligt och manövreras via omkopplare i DUC. Driftlägen Till-Från. Driftfunktioner Tryck HP1A/1B Tryckgivare VS1-GP1 reglerar, via DUC frekvensomformare HP1A/B-FO1, pump HP1A/1B:s varvtal så att trycket konstanthålles till inställt värde.

Pumpdrift HP1A/1B Pump HP1A/B styrs till drift via DUC som också växlar driften mellan pumparna med ett intervall om ca 1 vecka. Normaldrift skall gälla om något eller fler av följande villkor är uppfyllda: - Utetemperauren < 15 °C - Drifttillstånd enligt tidkatalog i DUC - Någon del eller utrustning i anläggningen har värmebehov Temperaturreglering VS Framledningsbörvärdet beräknas av utekompenserad styrkurva Med max 5 st brytpunkter. Möjlighet att ställa in en dämpning av utegivare med 4-8 tim skall finnas. Nattsänkning av framledningstemperturen erhålls via inställbar sänkning av börvärdet med 3 st brytpunkter. Temperaturreglering VV Tappvarmvattentemperaturen vid VV1-GT1 regleras via VP1-SV2. Legionella funktion Tappvarmvattentemperaturen höjs till inställd temperatur enligt tidkanal i DUC.


Sida 2/3


Datum: 2009-04-08

Säkerhetsfunktioner Tryck Manometer VS1-MP1 ger larm då trycket i systemet underskrider eller överskrider inställt värde samt stoppar pumpar: HP1A/1B samt sekundärpumpar värme. Tryck kallvatten Tryckgivare KV1-GP1 stoppar VVC1-CP1 vid lågt tryck. Frysgräns För att förhindra frysning i värmesystemet startas alltid pumpen och styrventilen börjar reglera när utetemperaturen understiger frysgräns. Mätning VS1 och VV1/VVC1 Temperaturgivare VS1-GT1 och VS1-GT2 mäter till- och returtemperatur på VS1 via DUC. Temperatur givare VV1-GT1 och VVC1-GT1 mäter temperatur på varmvatten och varmvattencirkulation via DUC.

Energimätning Energimätarens mätdata överförs till DHC via databuss. Flöde VP, returtemperatur, framledningstemperatur samt momentan effekt och energi. Vattenmätning Vattenmätarens mätdata överförs till DHC via databuss.

Larmfunktioner

Larm indikeras i DUC.

Larm från Orsak Prioritet Återställning HP1A/1B Driftfel A DUC VS1-MP1 Lågt tryck B -”- VS1-MP1 Högt tryck B -”- VVC-P1 Driftfel B -”- GTX Temperaturlarm B -”- GTX Givarefel B -”- Inställningsvärden Funktion Börvärde Ändrat till Inställes på Tryck HP1A/1B ___ kPa _________ -”- Stopp HP1A/1B +18°C Diff 2° _________ -”- Tryck VS1-MP1 ___ kPa _________ -”- Tryck KV1-GP1 ___ kPa _________ -”- Pumpmotionering1 ggr/vecka _________ Beteckningsystem Samtliga komponenter märks VP1-XXX, VS1-XXX, VV1-XXX, VVC1-XXX


Sida 3/3


Datum: 2009-04-08

Gränsdragning Driftkortens apparatlistor anger för apparater Funktion, Leverans, Montage och Anslutning. Förkortningar i dessa kolumner syftar till typ av entreprenör. RE Rörentreprenad VE Ventilationsentreprenad STE Styrentreprenad EE Elentreprenad GEAB Gävle Energi AB Apparatlista Beteckning Funktion Ant Fabrikat Typ Funk Lev Mont Ansl Anm VS1-GT1 Temperaturgivare -

framledning

STE STE STE STE

VS1-GT2 Temperaturgivare - retur

STE STE STE STE

VS1-GT3U Temperaturgivare - ute

STE STE STE STE

VS1-MP1 Signalmanometer RE RE RE STE VS1-GP1 Differanstryckgivare STE STE RE STE HP1A/1B Cirkulationspump RE RE RE STE HP1A/1B-FO1 Frekvensomriktare RE RE RE STE VVC1-GT1 Temperaturgivare -

VVC STE STE STE STE

VVC1-GT2 Temperaturgivare - VVC

STE STE STE STE

KV1-GP1 Tryckgivare STE STE RE STE VVC1-P1 Cirkulationspump RE RE RE STE VS1-SV1 Ställdon - VS GEAB GEAB GEAB GEAB VV1-SV1 Ställdon - VV GEAB GEAB GEAB GEAB AS1/DUC Apparatskåp/DUC STE STE STE EE


Sida 1/2

Driftkort: System: Radiatorshuntgrupp VS2-SHG1

Datum: 2009-

FUNKTIONSBESKRIVNING Allmänt Shuntgruppen betjänar radiatorer i Hus. Driftid Dagtidsdrift och nattdrift styrs via tidkanal i DUC. Manöver CP1 manövreras via omkopplare i DUC. Driftlägen Från-Auto. Driftfunktioner Temperatur Framledningsbörvärdet beräknas av utekompenserad styrkurva Med max 5 st brytpunkter. Temperaurgivare GT1 och Ventilställdon SV1 reglerar framledningstemperaturen till aktuellt börvärde. Möjlighet att ställa in en dämpning av utegivare med 4-8 tim skall finnas. Nattsänkning av framledningstemperturen erhålls via inställbar sänkning av börvärdet med 3 st brytpunkter. Pumpdrift Pump CP1 styrs till drift via DUC Normaldrift skall gälla om något eller fler av följande villkor är uppfyllda: - Utetemperauren < 15 °C - Drifttillstånd enligt tidkatalog i DUC - Någon del eller utrustning i anläggningen har värmebehov Vid stillastående pump sker motionskörning enligt inställd tid.

Tryck CP1 Tryckgivare GP1 reglerar, via DUC frekvensomformare FO1, pump CP1:s varvtal så att trycket konstanthålles till inställt värde. Larmfunktioner Larm indikeras i DUC. Larm frånOrsak Prioritet Återställning CP1 Driftfel B DUC GTX Temperaturlarm B -”- GTX Givarefel B -”- Inställningsvärden Funktion Börvärde Ändrat till Inställes på Framledn enligt kurva _________DUC_ Pumpmotionering1 ggr/vecka _________-”- Beteckningsystem Samtliga komponenter märks VS2-XXX


Sida 2/2

Driftkort: System: Radiatorshuntgrupp VS2-SHG1

Datum: 2009-

Gränsdragning Driftkortens apparatlistor anger för apparater Funktion, Leverans, Montage och Anslutning. Förkortningar i dessa kolumner syftar till typ av entreprenör. RE Rörentreprenad VE Ventilationsentreprenad STE Styrentreprenad EE Elentreprenad Apparatlista Beteckning Funktion Ant Fabrikat Typ Funk Lev Mont Ansl Anm GT1 Temperaturgivare -

framledning

STE STE RE STE

GT3-U Temperaturgivare - ute

STE STE STE STE

GT2 Temperaturgivare - retur

STE STE RE STE

GP1 Differanstryckgivare STE STE RE STE SV1 Ställdon- värme STE STE STE STE CP1 Cirkulationspump STE STE STE STE FO1 Frekvensomriktare STE STE STE STE AS1/DUC Apparatskåp/DUC STE STE STE EE


Sida 1/2

Driftkort: System: Golvvärme VS3-SHG1

Datum: 2009-

FUNKTIONSBESKRIVNING Allmänt Shuntgruppen betjänar golvvärme i Hus. Manöver CP1 manövreras via omkopplare i DUC. Driftlägen Från-Auto. Driftid Dagtidsdrift och nattdrift styrs via tidkanal i DUC. Driftfunktioner Temperatur Framledningsbörvärdet beräknas av utekompenserad styrkurva Med max 5 st brytpunkter. Regleringen skall kunna användas för att ha utekompenserad fram- eller returledningstemperatur. Temperaurgivare GT1 och Ventilställdon SV1 reglerar framledningstemperaturen till aktuellt börvärde. Framledningsstemperaturen är maxbegränsad till inställt värde (45°C). Möjlighet att ställa in en dämpning av utegivare med 4-8 tim skall finnas. Nattsänkning av framledningstemperturen erhålls via inställbar sänkning av börvärdet med 3 st brytpunkter. Pumpdrift Pump CP1 styrs till drift via DUC Normaldrift skall gälla om något eller fler av följande villkor är uppfyllda: - Utetemperauren < 15 °C - Drifttillstånd enligt tidkatalog i DUC - Någon del eller utrustning i anläggningen har värmebehov

Vid stillastående pump sker motionskörning enligt inställd tid. Rumsreglering Rumstemperaturen i rum regleras via rumsgivare GT4:1-X utan börvärdesomställare och Ställdon SV2:1-X via DUC. Inställning av önskat börvärde GT4:1-X görs i DUC samt avläsning av ärvärde. Tryck CP1 Tryckgivare GP1 reglerar, via DUC frekvensomformare FO1, pump CP1:s varvtal så att trycket konstanthålles till inställt värde.

Larmfunktioner Larm indikeras i DUC. Larm frånOrsak Prioritet Återställning CP1 Driftfel B DUC GTX temperaturlarm B -”- GTX givarefel B -”- Inställningsvärden Funktion Börvärde Ändrat till Inställes på Framledn enligt kurva _________DUC_ GT4:1-X _________DUC_ Pumpmotionering1 ggr/vecka _________-”- Beteckningsystem Samtliga komponenter märks VS3-XXX


Sida 2/2

Driftkort: System: Golvvärme VS3-SHG1

Datum: 2009-

Gränsdragning Driftkortens apparatlistor anger för apparater Funktion, Leverans, Montage och Anslutning. Förkortningar i dessa kolumner syftar till typ av entreprenör. RE Rörentreprenad VE Ventilationsentreprenad STE Styrentreprenad EE Elentreprenad Apparatlista Beteckning Funktion Ant Fabrikat Typ Funk Lev Mont Ansl Anm GT1 Temperaturgivare -

framledning

STE STE RE STE

GT3-U Temperaturgivare - ute

STE STE STE STE

GT2 Temperaturgivare - retur

STE STE RE STE

GT4:1-X Temperaturgivare - rum

STE STE STE STE Utan börvärdes-omställare

GP1 Differanstryckgivare STE STE RE STE SV1 Ställdon- värme STE STE STE STE SV2:1-X Ställdon- golvvärme RE RE STE STE CP1 Cirkulationspump STE STE STE STE FO1 Frekvensomriktare STE STE STE STE AS1/DUC Apparatskåp/DUC STE STE STE EE


Sida 1/4

Driftkort: System: Ventilationsaggregat FTX1

Datum: 2009-

FUNKTIONSBESKRIVNING Allmänt Aggregat FTX1 betjänar Hus. Aggregatet styrs via tidkanal i DUC. El TF1, FF1, CP1 samt reglerutrustning matas från apparatskåp AS1. Manöver FTX1 manövreras via omkopplare på apparatskåpsfront. Driftläge: Till = Aggregat i kontinuerlig drift Från = Aggregat ur drift Auto = Aggregat styrs via DUC TF1, FF1, CP1 manövreras via individuella omkopplare i DUC. Driftlägen Till - Från - Auto. Förreglingar CP1 förreglar TF1,TF1 förreglar FF1 Korsluten givare GT8 i värmebatteri föreglar aggregat och genererar larm Start av aggregat Vid start av aggregat öppnar spjällställdon ST2 och FF1startar och VVX startar med 100% återvinning.. Efter inställd tid startar TF1 och ST1 öppnar.

Stopp av aggregat Vid stopp av aggregater stänger spjällställdon ST1-2. Närvarostyrning Aggregatet startar efter inställd tidsfördröjning (i duc) till förlängd drift vid närvaroindikering. Då närvaroindikering uteblir efter inställd tid(i duc) avbryts förlängd drift. Driftfunktioner Temperatur Tilluftsreglering Tilluftsgivare GT1 reglerar, via DUC, ventil SV1 och drivenhet RC1 i sekvens så att tilluftstemperaturen konstanthålls till inställt värde. Vid stigande värmebehov regleras först RC1 steglöst till full effekt innan SV1 börjar öppna. Vid sjunkande värmebehov omvänd funktion Tryck Tryckgivare GP3 reglerar, via DUC, frekvensomformare FO1-TF1, tilluftsfläktens varvtal så att trycket konstanthålls till inställt värde. Frånluftsfläkten FF1 styrs på samma sätt av GP4 och FO1-FF1. Pumpdrift Pump CP1 styrs till drift Oktober –April eller när värmebehov föreligger. När inget värmebehov föreligger , utetemperaturen vid GT3-U överstiger inställt värde, stoppar pump. Ventilställdon SV1 stänger mot batteri då pump är stoppad. Vid stillastående pump motionskörs den enligt inställd tid.


Sida 2/4


Datum: 2009-

Övertidstimer Via tryckknappstimer TK1 startar FTX1 för förlängd drift i helfart. Drifttid inställs i DUC. Vid förnyat tryck på tryckknappen stoppas timerfunktionen i DUC Stopp via timer TK2 stoppar FTX1 via timer under inställd tid. Funktionen används i hörsalar, teatrar och konsterlokaler. Värmeväxlare När inget värmebehov föreligger stannar värmeväxlare. Motionskörning/renblåsning sker intermittent i min hastighet via automatik Sommarnattkyla Vid inställd tid (kl. 00.10 - 05.59) startar aggregatet för ackumulering av kyla i byggnaden. Aggregatet går på högfart och med ett tilluftsbörvärde på 10°C. Villkor för start: Tidkanal nattkyla aktiv Rumstemperaturen GT2 skall vara över inställt värde (+24°C). Rumstemperaturen är minst 2°C varmare än uteluften. Utetemperaturen skall vara över inställt värde (+10°C). Värmebehov har ej funnits mellan kl. 12.00 – 23.00. Villkor för att funktionen skall stoppa: Frånluftstemperaturen faller under inställt värde (+16°C). Utetemperaturen faller under inställt värde (+10°C). Kopplingsur eller extern ingång kallar på högfart. Minbegränsning av värmebatteriets temperatur blockeras vid sommarnattkyla. Säkerhetsfunktioner Frysskydd värmebatteri Temperaturgivare GT8 reglerar via DUC, ventilställdon SV1 så att returtemperaturen min begränsas till inställt värde. Sjunker temperaturen till inställt värde stoppar aggregatet och larm utgår. Vid stillastående aggregat reglerar GT8, via DUC, ventilställdon SV1 så att returtemperaturen konstanthålles till inställt värde då utetemperaturen underskrider inställt värde. Frekvensomformare Vid fel på frekvensomformare stannar aggregatet och larm utgår. Energibortfall Vid energibortfall stänger spjällställdon ST1-2 samt brandgasspjällen BST20-21. Rökfunktion Rökdetektor RD1-3 i kanal stoppar aggregat och stänger spjäll BST20-21 och ST1-2. Larm återställs i DUC

Spjällställdon BST20-21 funktionskontrolleras med i DUC inställda tidsintervall. Vid kontroll stänger spjället i 5 min varefter den öppnar igen. Omvänt om aggregat ej är i drift. Har spjället redan öppnat/stängt inom tidsintervallet sker ingen funktionskontroll. Gränslägesbrytare på respektive spjäll ger larm om rätt indikering ej ges. Brandgasspjäll indikeras inviduellt. Extern signal från centralt brandlarm stoppar aggregatet. Vid återsställt brandlarm återstartar FTX1 automatiskt. Verkningsgradsmätning Aggregatets värmeåtervinningsgrad mäts kontinuerligt enligt följande formel då aggregatet är i drift: GT4-GT5 x100 GT4-GT3-U Larm för låg verkningsgrad utgår om verkningsgraden underskrider inställd larmgräns och följande villkor är uppfyllda: -Aggregatet är i drift. -Utetemperaturen underskrider +5 grader Kylåtervinning Då utetemperaturen överstiger inställt värde och frånluftstemperaturen är mer än 2 grader lägre än uteluftstemperaturen styrs vårmeåtervinningen till 100% för återvinning av kyla. Kylåtervinningen avbryts då frånluftstemperaturen inte är lägre än utetemperaturen.


Sida 3/4


Datum: 2009-

Larmfunktioner Larm indikeras i DUC Larm från orsak Prioritet Återställning CP1 Driftfel B DUC CP1 Handkörning B DUC TF1 Driftfel B DUC TF1 Handkörning B DUC FF1 Driftfel B DUC FF1 Handkörning B DUC VR1-TF1 Driftfel B DUC VR1-FF1 Driftfel B DUC RD1 Rök B DUC RD2 Rök B DUC RD3 Rök B DUC BST20 Fel läge B DUC BST21 Fel läge B DUC GT8 Frysskydd A DUC RC1 Driftfel VVX B DUC RC1 Låg verkningsgrad B DUC GT1 Regleravikelse B DUC GP3 Regleravikelse B DUC GP4 Regleravikelse B DUC TK1 Lång drifttid B DUC GN1 Lång drifttid B DUC GN1 Givarfel B DUC GT1 Givarfel B DUC GT2 Givarfel B DUC GT3-U Givarfel B DUC GT4 Givarfel B DUC GT8 Givarfel B DUC Beteckningsystem Samtliga komponenter märks FTX1- XXXX


Sida 4/4


Datum: 2009-

Gränsdragning Driftkortens apparatlistor anger för apparater Funktion, Leverans, Montage och Anslutning. Förkortningar i dessa kolumner syftar till typ av entreprenör. RE Rörentreprenad VE Ventilationsentreprenad STE Styrentreprenad EE Elentreprenad Apparatlista Beteckning Funktion Ant Fabrikat Typ Funk Lev Mont Ansl Anm FTX1 Luftbehandlingsaggregat VE VE VE STE GT1 Temp.givare - tilluft STE STE STE STE GT2 Temp.givare - rum STE STE STE STE GT4 Temp.givare - frånluft STE STE STE STE GT3-U Temp.givare - uteluft STE STE STE STE GT5 Temp.givare – efter vvx STE STE STE STE RD1-3 Rödetektor STE STE STE STE GP3-4 Tryckgivare STE STE STE STE FO1-TF1/FF1

Frekvensomformare STE STE STE STE

RC1 Drivenhet VVX VE VE VE STE SV1 Ställdon (värme) STE STE STE STE CP1 Cirkulationspump STE STE RE STE GT8 Temp.givare - frysvakt STE STE RE STE ST1-2 Spjällställdon STE STE STE STE BST20-21 Spjällställdon VE VE VE STE TK1 Tryckknappstimer STE STE STE STE TK2 Tryckknappstimer STE STE STE STE AS1/DUC Apparatskåp / DUC STE STE STE EE GN1 Närvarogivare STE STE STE STE

Documents

Projekteringskrav Styr · Kod Samtliga buss- och kommunikationskablar skall märkas med kabelmärkning samt finnas med i dokumentationsdel. SCM.4 Kablar på kabelstege, kabelränna