Box 670, 751 28 UppsalaTel: 018–17 90 00e-post: mineral@sgu.sewww.sgu.se

metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning oktober 2013

Nästa nummer kommer i november!

Prognoserna för helåret 2013 pekar på att investeringsnivån i prospekteringsindu-strin har bromsat in. Det är en avvikelse från prognoserna i början på året som då antydde att de senaste årens positiva trend skulle fortsätta.

Investeringarna i den globala prospekteringsindu-strin under året tyder på att prospekteringsaktivi-teten under 2013 minskar med cirka 25 procent jämfört med förra året. Den svenska prospekte-ringsmarknaden följer i stort den internationella trenden. Prognosen för antalet ansökningar om undersökningstillstånd hos Bergsstaten för år 2013 pekar på en liknande minskning. Detsamma gäller för antalet besök hos Mineralinformationskontoret i Malå. Däremot ligger antalet bokningar i SGUs borrkärnearkiv på samma nivå som under 2012.

Tendenserna i prospekteringsbranschen följer framförallt hur situationen på den internationella riskkapitalmarknaden ser ut. Andra faktorer som påverkar är råvarupriserna samt lokala initiativ på viktiga marknader. Den svenska prospekterings-statistiken domineras av verksamhet hos LKAB och Boliden, där aktivitetsnivån ofta är avhängig till-gång till områden i anslutning till befintliga gruvor.

Ulf Boivie/Lars Norlin/Mugdim Islamovic

Källa: SGU/Metal Economics Group/Bergsstaten

ProsPekteringstakten lägre under 2013

Övre diagrammet visar globala investe-ringar i prospekteringsindustrin sedan 1998, där prognoser för första halvan av 2013 pekar på en minskning jämfört med de senaste åren. Diagramet till vänster är en sammanställning av antalet besök och antalet bokningar i borrkärnearkivet hos Mineralinformationskontoret i Malå, samt antalet ansökta undersökningstillstånd hos Bergsstaten. Statistiken från Mine-ralinformationskontoret och Bergsstaten gäller data under januari-september 2013.

1998 20082004 2006 20102007 2009200520032002200120001999 20122011 2013

3,7 2,8 2,6 2,2 1,9 2,43,8

5,1

7,5

11,4

14,4

8,4

12,1

18,2

21,5

16,1

0

5

10

15

20

25

145159

169

67

158

109

020406080

100120140160180

Antalet prospektörer på besök i Malå

Bokade dagar i borrkärnearkivet

Ansökta undersökningstillstånd

2012

2013

2012

2012

2013

2013

Miljarder

USD

Pro

gn

os

Årets fältarbete i barentsomrÅdetSGUs fältarbete inom ”Kartering Barents”, det stora geologiska karteringsprojektet i nordligaste Sverige, avslutades för året i början av september. Berggrunden undersöktes inom åtta nyckelområ-den samt i södra Norrbotten. Vidare genomfördes mätningar av det elektromagnetiska fältet nord-nordost om Kiruna i augusti, medan mätning av tyngdkraftsfältet kommer att pågå under oktober. Resultat från arbetet publiceras kontinuerligt på SGUs webbplats. Samtidigt samlades också cirka 400 geokemiska moränprover in, huvudsakligen från norra Norrbotten, och den regionala provtag-ningen inom Barentsprojektet är därmed avslutad. Den kemiska analysen av fjolårets prover pågår vid SGUs laboratorium och preliminära resultat förväntas före årsskiftet.Läs mer om Kartering Barents här

Foto: Harry Eriksson, SGU

Svensk statistik från januari 2013 - september 2013

Investeringar i den globala prospekteringsindustrin

metaller och mineral oktober 2013

Prisbilagan – oktoberÄdelmetallpriserna har stabiliseras och går sakta uppåt. Juni-juli tycks ha varit bottenläget. Basmetallerna har även de stabiliserats men ligger mer stilla. Samma mönster gäller för priset på järnmalm.Det finns en försiktig optimism i metallmarknaden, dock kan budgetkrisen i USA förvärra läget.

Lars NorlinSe nästa sida!

År 2010 producerades det totalt 117,6 miljoner ton avfall enligt Naturvårdsverket, varav 115,1 miljoner ton klassades som icke-farligt avfall. Av den sistnämnda utgjordes 89 miljoner ton av gruvavfall, dels av gråberg, dels av anrikningssand. Gråberg, det vill säga berg som inte är brytvärt och som måste tas bort för att nå malmen, brukar of-tast läggas i upplag i gruvans närhet. Det används även i några fall som ballast vid anläggning av exempelvis vägar. I en del svenska gruvor används sanden också för att återfylla utbrutna bergrum i underjordsgruvor. Anrikningssand består av rest-produkter, främst gråbergsmineral, som blir över efter det att de värdefulla metallerna har separerats ur malmen i anrikningsverket.

Det avfall som kvarstår deponeras sedan, och pumpas därför tillsammans med processvatten till stora dammar, så kallade sandmagasin, där sanden sedimenterar. Överskottsvattnet från dessa avleds sedan, i den mån det inte återanvänds i processen,

vidare till en klarningssjö för att därefter i renad form ledas till närmaste vattendrag.

Skillnad på oxidmalmer och sulfidmalmerAvfallet har olika karaktär beroende på vilken typ av malm som bryts. De svenska malmerna delas in i oxidiska och sulfidiska malmer, där de oxidiska malmerna dominerar i järnmalmsfälten i Norrbot-ten medan de sulfidiska malmerna är framträ-

Hanteringen av gruvavfall är en nyckelfaktor för Sveriges framtida gruvindustri. En genom-gång visar att den svenska gruvnäringen står för den största andelen av det avfall som av Naturvårdsverket klassas som icke-farligt. Av gruvavfallet är det främst rester från sulfid-malmerna som, när de reagerar med syre i atmosfären, ger upphov till miljörisker.

Sedan år 2000 har mängden gruvavfall ökat från icke-järnmalmsgruvor med ca 80 procent. Om man räknar bort Aitik, Sverige i särklass största icke-järnmalmsgruva/sulfidmalmsgruva, har övriga icke-järngruvor ökat sitt gruvavfall med 140 procent under perioden. Hela den här ökningen beror på ökad malmproduktionen, vilket till stor del har att göra med prisutvecklingen på 250 procent under samma period. Däremot har koncentratets andel av den totala brytningen minskat med 45 - 50 procent, vilket beror på att man bryter allt mer låghaltig malm i takt med att priset ökar.

gruvavfall – en stor andel av sveriges ”icke-farliga” avfall

dande i exempelvis Skellefteåfälten i Västerbotten (även om Sveriges största sulfidmalmsgruva Aitik finns i Norrbotten). Det är från restproduk-terna vid brytning av sulfidhaltiga malmer som miljöproblem främst kan uppstå. Detta sker när metallsulfider i den finkorniga anrikningssanden oxideras vid kontakt med fritt syre. Avfallet börjar då vittra och till den omgivande miljön frigörs ett surt och ofta metallrikt lakvatten (s k Acid Rock Drainage, ARD). Detta är den största potentiella långsiktiga miljöeffekten efter avslutad gruvdrift. De kemiska processerna som sker vid vittringen är helt beroende av tillgång på syre. Om det inte finns syre begränsas oxidationen. Idag är de vanligaste efterbehandlingsmetoderna vid avslutad gruvdrift därför jordtäckning eller vattenöver-dämning av sandmagasinen. Det miljöfarligaste gruvavfallet idag gäller framförallt äldre gruvavfall från tiden innan efterbehandlingar kom igång.

Peter Åkerhammar

Källor: SGU (Bergverksstatistik 2012), Naturvårdsverket (Avfall i Sverige, NV rapport 6520, oktober 2012)

Satellitbild över Aitik i Norrbotten, Sveriges största sulfidmalmsgruva, som visar sandmagasin och klarningsdammar på den vänstra halvan av bilden med dagbrottet på den högra sidan. Bild: Google Earth.

Prisbilaga – metaller och mineral oktober 2013

JÄRNMALM

NICKEL ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

Pris 2013-09-30: 89083 kr/ton

KOPPAR ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

Pris 2013-09-30: 46874 kr/ton

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

0

140

280

420

560

700

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Lager Pris

kton USD/ton

6 000

6 750

7 500

8 250

9 000

100

250

400

550

700

02-a

pr

18-a

pr

07-m

aj

23-m

aj

11-ju

n

27-ju

n

15-ju

l

31-ju

l

16-a

ug

04-s

ep

20-s

ep

USD/ton kton

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

220

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Fines spotpriser

Pellets spotpriser

Fines Fasta priser

Pellets fasta priser

USD per dry metric tonne cfr main port / (63.5% Fe)

2000

12400

22800

33200

43600

54000

0

46

92

138

184

230

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Lager Pris

kton USD/ton

10000

12500

15000

17500

20000

130

155

180

205

230 02

-apr

18-a

pr

07-m

aj

23-m

aj

11-ju

n

27-ju

n

15-ju

l

31-ju

l

16-a

ug

04-s

ep

20-s

ep

kton USD/ton

Prisbilaga – metaller och mineral oktober 2013

ZINK ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

Pris 2013-09-30: 12064 kr/ton

BLY ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

ALUMINIUM ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

0

1000

2000

3000

4000

0

100

200

300

400

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Lager Pris

kton USD/ton

1 800

1 940

2 080

2 220

2 360

2 500

150,0

180,0

210,0

240,0

270,0

300,0

02-a

pr

18-a

pr

07-m

aj

23-m

aj

11-ju

n

27-ju

n

15-ju

l

31-ju

l

16-a

ug

04-s

ep

20-s

ep

USD/ton kton

1 150

1 650

2 150

2 650

3 150

0

1080

2160

3240

4320

5400

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Lager Pris

kton USD/ton

1 500

1 650

1 800

1 950

2 100

4275

4650

5025

5400

5775

02-a

pr

18-a

pr

07-m

aj

23-m

aj

11-ju

n 27

-jun

15-ju

l 31

-jul

16-a

ug

04-s

ep

20-s

ep

USD/ton kton

600

1600

2600

3600

4600

0

260

520

780

1040

1300

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 26 26

Lager Pris

kton USD/ton

1 580

1 700

1 820

1 940

2 060

2 180

900

980

1060

1140

1220

1300

02-a

pr

18-a

pr

07-m

aj

23-m

aj

11-ju

n

27-ju

n

15-ju

l

31-ju

l

16-a

ug

04-s

ep

20-s

ep

USD/ton kton

Prisbilaga – metaller och mineral oktober 2013

GULD ‒ Prisutveckling vid London Bullion Market (LBM)Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

SILVER‒ Prisutveckling vid London Bullion Market (LBM)

Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)

REE

3,0

13,0

23,0

33,0

43,0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

USD/tr oz

(1 tr oz = 31,1 g)

15

19

23

27

31

35

02-a

pr

18-a

pr

07-m

aj

23-m

aj

11-ju

n

27-ju

n

15-ju

l

31-ju

l

16-a

ug

04-s

ep

20-s

ep

USD/tr oz

1100

1220

1340

1460

1580

1700

02-a

pr

18-a

pr

07-m

aj

23-m

aj

11-ju

n

27-ju

n

15-ju

l

31-ju

l

16-a

ug

04-s

ep

20-s

ep

USD/tr oz

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

USD/tr oz

(1 tr oz = 31,1 g)

0

100

200

300

400

500

600

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Ceriumoxid Lantanoxid Europiumoxid Neodymoxid Praseodymoxid Dysprosiumoxid

USD/kg (Europiumoxid och Dysprosiumoxid: USD/hg)