METALLER I HUSMOSSA 2010 - Karlstad · 2015. 11. 18. · 2012-04-10 Metaller i husmossa 2010 1. Inledning och syfte Mossor tar upp metaller nästan uteslutande från luften och mossornas

2012:1

Postadress: Miljöförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32

Tel: 054-540 00 00 E-post: [email protected] Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 5695-7244

METALLER

I

HUSMOSSA

2010

Innehållsförteckning

1. Inledning och syfte sid 2 2. Bakgrund sid 2 3. Metodik sid 2 4. Trend i Sverige sid 3 5. Trend i Karlstad sid 3 6. Val av provpunkter sid 3 7. Resultat från mossundersökningen 2010 sid 3 7.1 Resultat, övriga metaller som analyseras för första gången sid 6 7.2 Kommentarer till analysresultaten sid 7 8. Referenser sid 8 9. Bilaga 1, analysresultat sid 9 10. Bilaga 2, provplatser sid 10 11. Bilaga 3, medelvärden för Karlstad 2010 och 2005 sid 12 12. Bilaga 4 – 13, diagram analysresultat från 1985-2005 sid 13

2

RAPPORT 2012-04-10

Metaller i husmossa 2010 1. Inledning och syfte

Mossor tar upp metaller nästan uteslutande från luften och mossornas innehåll av metaller kan därför bl.a. användas för att undersöka trender för nedfallet av metaller. Metallerna arsenik, kadmium, krom, koppar, järn, kvicksilver, nickel, bly, vanadin och zink i husmossa har analyserats. Liksom 1985, 1990, 1995, 2005 har denna undersökning genomförts parallellt med den rikstäckande undersökningen bl.a. för att få jämförelsematerial. Provpunkter i den rikstäckande undersökningen är bakgrundpunkter medan vissa punkter i Karlstad ligger nära industri, vägar, förbränningsanläggning vilket medför att halterna kan vara högre vid dessa punkter jämfört med den rikstäckande undersökningen. År 2010 analyserades för första gången aluminium, cobolt, mangan och molybden. Syftet med undersökningen är bl.a. att följa upp tidigare undersökningar och följa förändringar över tiden. 2. Bakgrund Överallt där metaller utvinns eller bearbetas sprids metaller ut i luften- oftast som stoft. Även vid korrosion av metallhaltiga produkter fortsätter metallspridningen. När de sedan hamnar på skrot- eller avfallsupplag eller förbränns fortsätter metaller att frigöras och kommer ut i atmosfären. Nedfallet av luftburna metallpartiklar är störst vid gruvor, smältverk och större metallindustrier. Metaller finns även i andra produkter som t ex i föremål av läder, där lädret kromgarvats eller i tobak. I konstgödsel finns kadmium som förorening. I vissa industriella processer har även metaller använts som t ex vid framställningen av klor och lut med hjälp av kvicksilver i Skoghall och vid tråddragning i Blombacka, där bly använts. Vissa metaller är essentiella d.v.s. behövs i små mängder för det biologiska livet. Men i alltför höga halter är metaller skadliga för växter, djur och människor. Detta gäller framför allt tungmetaller som kvicksilver, kadmium och bly. Tidigare svartlistades fisk p.g.a. alltför höga kvicksilverhalter. Livsmedelsverket utfärdar idag allmänna rekommendationer om begränsad konsumtionen av rovfisk som lax och gädda från svenska insjövatten. Gravida och ammande kvinnor avråds helt från att äta sådan fisk.

3. Metodik

Den använda metoden grundar sig på mossornas egenskaper att ta upp metaller nästan uteslutande från luften och inte från det underlag de växer på. Deras metallinnehåll speglar därigenom tillförseln från luften. På var och en av provplatserna har prov av husmossa (Hylocomium splendens) insamlats på så sätt att minst fem delprov uttagits inom en yta av ca 100 m2.

3

Provplatserna ligger i normalt sluten barrskog, där markvegetationen domineras av ris. Provtagningen utfördes under september månad 2010 av miljöförvaltningens personal som tog ut minst 2 liter mossa från varje provpunkt. Proverna skickades till Naturhistoriska Riksmuseet för torkning och rensning så att de senaste tre årens (2007 t o m 2009) tillväxt tillvaratagits. Analyser av mossproverna har utförts av ALS Scandinavia AB i Luleå. IVL Svenska miljöinstitutet AB har för den rikstäckande undersökningen sammanställt analysresultaten och skrivit en rapport B1994 ”Metaller i mossa 2010”.

4. Trend i Sverige

Mossprovtagning i Sverige har skett vart femte år sedan 1975. De metaller som har analyserats sedan 1975 är arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel, vanadin och zink. Under perioden (1975-2010) har metallhalterna för samtliga metaller minskat. Mest minskade metallhalterna i mossa för bly (nästa 100%) följt av krom, nickel, kadmium, vanadin, arsenik, koppar och zink med ca 50 % minskning. Om man ser till hela Sverige har metallhalterna i mossa inte minskat med samma utsträckning den senaste 20-årsperioden (1990-2010). Endast bly och kadmium visar på signifikant* minskning som medelvärde för hela Sverige. Vid en jämförelse mellan 2010 och 2005 års undersökning visar det sig att halterna 2010 är högre än 2005 för kvicksilver, koppar och zink (IVL:s rapport B1994, Metaller i mossa 2010). 5. Trend i Karlstad

Första undersökningen av metaller i mossa gjordes 1985, då undersöktes metallerna bly, järn, kadmium, koppar, krom, nickel, vanadin och zink. Sedan vi började med våra undersökningar 1985 har nedfallet av flertalet metaller som medelhalt i Karlstad minskat med mellan drygt 40 % till över 80 % - för bly med drygt 85 %. Undantag är järn och zink där minskningen varit lägre, ca 30 % respektive ca 25 %. Det minskade blynedfallet kan direkt kopplas till att bly numera tagits bort från bensin. Mellan 2005 och 2010 har medelvärdet för arsenik, kadmium, krom, nickel bly och vanadin sjunkit något. För några metaller; kvicksilver, koppar, zink och järn har medelvärdet i stället ökat något. Analysresultaten för arsenik 2010 visar på att halterna, för första gången, vid flera punkter ligger under detektionsgränsen. 6. Val av provpunkter Provpunkterna har valts så att en del av dem sammanfaller med provpunkter i andra miljöundersökningar som lavinventering och i andra fall för att undersöka påverkan från industriell verksamhet inklusive avfallsförbränning och trafik inklusive järnväg. Under perioden har utbyggnad av Välsvikens industriområde skett. 7. Resultat från mossundersökningen 2010 Tabellerna redovisar provpunkterna med de tre högsta halterna och den lägsta halten som uppmättes vid 2010-års undersökning samt medelvärdet för Karlstad och mellansverige. Observera att provpunkterna för mellansverige ingår i den rikstäckande undersökningen och innefattar bara bakgrundspunkter vilket bl.a. medför att medelvärdena från den rikstäckande undersökningen genomgående är lägre än medelvärdena för Karlstad. * En signifikant minskning är en minskning som troligen inte beror på slumpen.

4

Arsenik (As) Provpunkt Typ av provpunkt Analysresultat

(mg/kg torrvikt)

Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 0,246

Välsviken, punkt 1 A Nära industri, järnväg 0,230

Lamberget Nära industri, gjuteri 0,189 Lägsta halt (vid 19 provpunkter) < 0,10

Medelvärde, Karlstad 0,11

Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,05

Kadmium (Cd)

Provpunkt Typ av provpunkt Analysresultat

(mg/kg torrvikt)

Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 0,471

Alstersnäs, väst, punkt 3B Nära järnvägen, industri 0,221

Blombacka, punkt 8 Nära industri 0,220 Lägsta halt (Välsviken, Rävberget, punkt 20 A)

Nära industri 0,105


Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,150 Krom (Cr)


(mg/kg torrvikt)


Välsviken, punkt 1 A Nära industri, järnväg 1,93

Lamberget Nära industri, gjuteri 1,29

Lägsta halt (Almar, punkt 12) Bakgrund 0,31

Medelvärde, karlstad 0,64 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,35 Koppar (Cu)


(mg/kg torrvikt)



Lamberget Nära industri, gjuteri 10 Lägsta halt (Söder Molkomsjön, punkt 7)

Bakgrund 3,7


Medelvärde, mellansverige Bakgrund 4,0

5

Järn (Fe)


(mg/kg torrvikt)

Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 1 376

Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 1 115

Lamberget Nära industri, gjuteri 510 Lägsta halt (Väse, punkt 11) Bakgrund 140

Medelvärde, Karlstad 341

Medelvärde, mellansverige Bakgrund 130 Kvicksilver (Hg)


(mg/kg torrvikt)

Älvenäs Nära industri 0,080 Välsviken, punkt 1 B Nära industri, järnväg 0,062


Lägsta halt (Blombacka, punkt 8) Nära förorenad mark, järnväg

0,021

Medelvärde, Karlstad 0,039 Medelväre, mellansverige Bakgrund 0,043 Nickel (Ni)


(mg/kg torrvikt)


Välsviken, punkt 1 B Nära industri, järnväg 2,60

Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 2,38 Lägsta halt (Almar, punkt 12) Bakgrund 0,60


Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,76 Bly (Pb)


(mg/kg torrvikt)

Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 5,80 Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 5,63

Välsviken, norr järnvägsst, Punkt 3 Nära industri, järnväg 4,10

Lägsta halt (Alstersnäs, väst, punkt 3B)

Nära järnväg, industri 1,58

Medelvärde, Karlstad 2,77 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 2,30

6

Vanadin (V)


(mg/kg torrvikt)



Älvenäs, E18 Nära E18 1,79 Lägsta halt (Blombacka, punkt 8) Nära förorenat område 0,58


Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,81 Zink (Zn)


(mg/kg torrvikt)

Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 100 Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 73,8


Lägsta halt (S Molkomsjön, punkt 7) Bakgrund 31,7


Medelvärde, mellansverige Bakgrund 36 7.1 Resultat, övriga metaller som analyseras för första gången

Aluminium (Al)


(mg/kg torrvikt)

Dye Bakgrund 669

Älvenäs, E18 Nära E18 644

Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 516

Lägsta halt (Väse, punkt 11) Bakgrund 133 Medelvärde för Karlstad 274

Medelvärde, mellansverige Bakgrund Ca 150

Kobolt (Co)


(mg/kg torrvikt)


Välsviken, punkt 1A Nära Järnväg, industri 0,96


Lägsta halt (Sörmon, punkt 16) Bakgrund 0,09 Medelvärde för Karlstad 0,28

Medelvärde, mellansverige Bakgrund Ca 0,13

7

Mangan (Mn)


(mg/kg torrvikt)

Alsternäs, öst, punkt 3C Nära järnväg, industri 855 Älvenäs, punkt 18 Nära järnväg, industri 836

Alsternäs, väst, punkt 3B Nära industri 829

Lägsta halt (Zakrisdal) Nära industri 115

Medelvärde, Karlstad 472

Medelvärde, mellansverige Bakgrund Ca 450

Molybden (Mo)


(mg/kg torrvikt)

Lamberget Nära industri, gjuteri 0,92 Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 0,55


Lägsta halt (Blombacka, punkt 8) Nära förorenad mark, järnväg

0,14

Medelvärde, Karlstad 0,26 Medelvärde, mellansverige Bakgrund Ca 0,20 7.2 Kommentarer till analysresultaten

Resultaten av mossprovtagningen visar på att provpunkterna vid Välsviken (punkt 1A och 1 B) har bland de högsta halter för 13 av 14 metaller. Det är framförallt järn-, koppar- och zinkhalterna som är förhöjda. SMHI har gjort spridningsberäkningar för utsläpp av rökgaser från Hedenverket under 2011. Beräkningarna har gjorts för verkets 2 befintliga pannor (en avfallspanna och en fastbränslepanna) plus en ny fastbränslepanna. Resultatet från beräkningarna visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar PM10 klaras med god marginal även i den punkt där Hedenverkets haltbidrag är som störst, öster om verket på Alstersnäs (SMHI Rapport Nr 2011-39). Resultatet från spridningsberäkningen visar på att Hedenverket troligtvis inte är orsaken till de förhöjda halterna vid provpunkterna 1A och 1B eftersom den punkt där Hedenverkets haltbidrag är som störst ligger öster om verket och provpunkterna 1A och 1B ligger väst om verket. Orsakar till de förhöjda halterna kan vara närheten till Hedens återvinningscentral, järnvägen och Välsvikens industriområde. Trots resultatet från spridningsberäkningarna kan ändå diffus spridning av föroreningar från Hedenverket ha en viss påverkan på halterna vid punkterna 1A och 1B. Mossundersökningens punkt 3A, Alstersnäs väst ligger närmast den punkt där Hedeverkets haltbidrag är störst enligt SMHI´s spridningsberäkning. Provresultaten från Alstersnäs väst är genomgående låga förutom för kadmium som är något förhöjt. Även Alstersnäs öst, punkt 3B, ligger i närheten och där har mangan uppmätts i något förhöjd halt. Vid provpunkten 3A, Välsviken, norr järnvägsstationen, som också ligger i närheten av Hedenverket har något förhöjda halter bly mätts upp. Ovanstående punkter ligger öster och nordöst om Hedeverket. Avfallspannan på Hedenverket kompletterades 2004 med rökgaskondensering för att utvinna ytterligare energi och samtidigt öka reningen av rökgaser. Vid 2010 års undersökning hittades mossa vid Lamberget intill gjuteriets anläggning och förhöjda halter av arsenik, kobolt, krom, koppar, järn, molybden, nickel och zink uppmättes. Lamberget har varit och är fortfaranden en av de högst belastade platserna i kommunen.

8

Medelvärdet för vissa metaller i Karlstad har stigit 2010 jämfört med medelvärdet 2005, en av orsakerna till detta kan vara att mossa hittades vid Lamberget 2010 och inte 2005. I Molkom har det tidigare uppmätts förhöjda halter av främst krom och koppar som troligen härstammar från metallbearbetande industri i närheten. Vid 2005 och 2010 års undersökningar har halterna sjunkit och ligger på samma nivå som övriga provpunkter i Karlstad. De högsta halterna av metaller i mossa återfinns vid provtagningspunkter som ligger nära industri, väg eller järnväg utom för en metall, aluminium, där den högsta halten uppmättes i mossa från provpunkten i Dye. Det är första gången som aluminium analyseras i mossa så kunskapen om aluminiumhalter i mossa är inte så stor. Miljöförvaltningen är tveksam till resultatet och avvaktar resultatet från nästa mossprovtagning 2015.

Även om den minskade tungmetallbelastningen visar på en positiv trend finns metallerna, som tidigare spritts, fortfarande kvar. De finns kvar i mark och vatten. Bly och kvicksilver binds exempelvis effektivt i markens ytskikt och transporteras endast långsamt därifrån. Andra metaller som kadmium är rörligare och blir än rörligare om pH- värdet i marken sjunker. Fortsatt markförsurning innebär bl.a. risk för stigande kadmiumhalter i närliggande vatten.

Referenser IVL Svenska Miljöinstitutet AB, rapport B1994, Metaller i mossa 2010. SMHI Rapport NR 2011-39, Spridningsberäkningar för Hedenverket i Karlstad. Naturvårdsverkets hemsida

9

Bilaga 1

Nr Ort Al, As Cd Co Cr Cu Fe Hg Mn Mo Ni Pb V Zn

1A Välsviken, norr Kroppkärrsbäcken 516 0,23 0,471 0,956 1,93 15,4 1376 0,062 657 0,548 2,38 5,8 2,49 100

1B Välsviken, söder Kroppkörrsbäcken 432 0,246 0,162 1,1 2,1 13,9 1115 0,0625 401 0,553 2,6 5,63 1,97 73,8

2 Välsviken, Järnvägen 279 <0.1 0,178 0,343 0,637 5,66 413 0,0291 524 0,236 1,51 3,42 1,29 58,4

3A Välsviken, Norr järnvägsstationen 361 0,104 0,135 0,347 0,765 7,2 368 0,0406 584 0,335 1,31 4,1 1,44 44,1

3B Alstersnäs, väst 178 <0.1 0,221 0,307 0,385 4,68 184 0,0293 829 0,165 0,851 1,58 0,679 65,3

3C Alstersnäs, öst 194 <0.1 0,167 0,137 0,48 5,63 209 0,0361 855 0,218 0,988 2,38 0,834 63,7

3D Alster - Skattkärr 266 <0.1 0,112 0,092 0,48 4,45 207 0,024 517 0,185 0,703 1,81 0,902 43,2

4A

Norr om Kronoparken, Ringåker 317 0,114 0,145 0,313 0,633 5,85 501 0,0353 701 0,278 1,11 4,21 1,03 39,9

4B Norr om Kronoparken 298 0,12 0,185 0,156 0,637 5,38 334 0,0332 556 0,231 1,05 3,26 1,41 44,1

4C Gunnerud 227 <0.1 0,197 0,118 0,398 5,53 209 0,0324 554 0,215 0,755 2,09 0,891 35,5

5 Blomsterhult 148 <0.1 0,092 0,112 0,364 4,09 174 0,0569 275 0,199 0,705 2,46 0,868 36,3

6 Södra Gapern 233 <0.1 0,135 0,1 0,428 5,36 248 0,0367 476 0,209 0,812 2,3 1,02 46,8

7

Söder Molkomsjön, Böckeljöjden 290 <0.1 0,103 0,221 0,458 3,7 311 0,0319 415 0,185 0,903 2,34 1,02 31,7

8 Blombacka 187 <0.1 0,22 0,439 0,321 4,29 155 0,0219 179 0,138 0,889 2,07 0,579 48,9

9

Norr om Blombacka, Sandlyckan 219 0,117 0,176 0,161 0,41 4,88 201 0,0348 761 0,245 1,28 2,75 1,23 54,5

10 Östra Fågelvik 159 <0.1 0,123 0,119 0,343 4,63 176 0,0522 405 0,219 0,832 2,41 0,819 39,6

11 Väse 133 <0.1 0,133 0,239 0,387 5,13 140 0,0516 256 0,216 2,01 2,01 0,713 42,3

12 Almar 154 <0.1 0,108 0,131 0,309 4,56 164 0,0257 297 0,155 0,6 2,12 0,724 37,2

13A Dye 669 0,111 0,17 0,369 0,911 4,69 571 0,0233 243 0,205 1,34 1,76 1,59 33,6

13B Mellerudstorp 238 <0.1 0,142 0,097 0,36 5,58 215 0,0311 527 0,172 0,621 2,12 0,824 33,1

14A Zakrisdal - Bellevue 199 <0.1 0,147 0,158 0,47 6,01 269 0,0478 416 0,227 1,12 2,7 0,997 38,9

14B Zakrisdal 512 0,112 0,457 0,526 0,791 6,99 370 0,0354 115 0,198 1,78 2,79 1,37 52,7

15 E18, Sörmon 209 <0.1 0,129 0,144 0,409 4,42 231 0,0376 237 0,226 0,703 2,51 0,847 35,3

16 Sörmon 170 <0.1 0,13 0,091 0,315 4,41 160 0,0294 241 0,201 0,626 1,89 0,821 32,1

17 Älvenäs, E18 644 0,119 0,143 0,359 1,16 5,33 462 0,0449 750 0,238 1,9 3,47 1,79 55,5

18 Älvenäs 236 0,11 0,098 0,176 0,569 6,02 238 0,0802 836 0,231 1,59 2,68 1,47 37,2

19A Molkom 190 <0.1 0,122 0,169 0,486 5,41 205 0,0407 539 0,273 1,34 2,09 0,816 38,4

19B Molkom,upperud 178 0,107 0,109 0,179 0,362 4,17 225 0,0591 471 0,287 1,4 2,72 0,844 39,6

20A Välsviken, Rävberget 224 <0.1 0,105 0,243 0,572 5,76 344 0,0228 358 0,203 1,02 2,48 1,08 37,8

20B Välsviken, Trollkoneberget 182 <0.1 0,119 0,171 0,576 6,99 239 0,0304 342 0,241 0,843 2,2 0,919 36,2

Lam-berget Lamberget 267 0,189 0,17 0,529 1,29 10 570 0,025 343 0,917 3,62 3,7 1,34 82,2

Medel 274 0,110 0,165 0,277 0,637 6,00 341 0,039 473 0,263 1,264 2,769 1,117 47,029

Median 227 0,116 0,142 0,176 0,480 5,38 238, 0,035 471 0,219 1,050 2,460 0,997 39,900

* Fetstil markerar de tre högsta halterna för respektive metall

10

Bilaga 2 1(2)

11

Bilaga 2 2(2)

Nr Provplats Typ av provpunkt 1 A Välsviken, norr Kroppkärrsbäcken Nära industri, Hedenverket, järnväg

1 B Välsviken, söder Kroppkärrsbäcken Nära industri, Hedenverket, järnväg

2 Välsviken, Järnvägen Nära industri, Hedenverket, järnväg

3 A Välsviken, Norr Järnvägsstationen Nära industri, Hedenverket, järnväg

3 B Alsternäs, väst Nära järnväg, Hedenverket

3 C Alsternäs, öst Nära järnväg, Hedenverket

3 D Alster – Skattkärr Nära E18

4 A N Kronoparken, Ringåker Bakgrund

4 B N Kronoparken Bakgrund

4 C Gunnerud Bakgrund

5 Blomsterhult Bakgrund

6 S Gapern Bakgrund

7 S Molkomsjön, Böckelshöjden Bakgrund

8 Blombacka Nära förorenad mark

9 N Blombacka, Sandlyckan Nära förorenad mark

10 Ö:a Fågelvik Bakgrund

11 Väse Bakgrund

12 Almar Bakgrund

13 A Dye Bakgrund

13 B Mellerudstorp Nära Karlstads flygplats

14 A Zakrisdal – Bellevue Nära industri

14 B Zakrisdal Nära industri

15 E18 Sörmon Nära E18

16 Sörmon Bakgrund

17 Älvenäs, E18 Nära E18

18 Älvenäs Nära industri

19 A Molkom Bakgrund

19 B Molkom Nära järnväg, industri

20 A Välsviken, Rävberget Nära industri

20 B Välsviken, Trollkoneberget Nära industri

Lamb Lamberget Nära industri, gjuteri

12

Bilaga 3

Tabellen visar medelvärden för Karlstads Kommun år 2010 och 2005 samt bakgrundshalter i Sverige. Gulmarkerade värden innebär att medelvärdet för 2010 är högre än 2005 års medelvärde.

Metall Medelvärde

Karlstad

2010 (mg/kg)

Medelvärde

Karlstad

2005 (mg/kg)

Bakgrundshalten i relativt

opåverkade områden i

Sverige (mg/kg)

Arsenik (As) 0,11 0,13 < 0,1

Kadmium (Cd) 0,16 0,14 < 0,1

Krom (Cr) 0,63 1,26 < 1

Koppar (Cu) 6,0 4,9 < 4

Järn (Fe) 341 313 < 200

Kvicksilver (Hg) 0,038 0,018 < 0,05

Nickel (Ni) 1,2 1,6 < 1

Bly (Pb) 2,7 2,97 < 5

Vanadin (V) 1,11 1,43 < 2

Zink (Zn) 47,0 36,8 < 40

Övriga metaller som analyseras för första gången

Metall Medelvärde

Karlstad 2010

(mg/kg)

Bakgrundshalten i relativt

opåverkade områden i Sverige

(mg/kg) Aluminium (Al) 274 Ca 150

Kobolt (Co) 0,28 Ca 0,13

Mangan (Mn) 472 Ca 450

Molybden (Mo) 0,26 Ca 0,20

13

Bilaga 4

Diagram, analysresultat från 1985 - 2005

ARSENIK ( As ) mg/kg torrvikt

14

Bilaga 5

KADMIUM (Cd) mg/kg torrvikt

15

Bilaga 6

KROM ( Cr ) mg/kg torrvikt

16

Bilaga 7

KOPPAR ( Cu ) mg/kg torrvikt

17

JÄRN ( Fe ) mg/kg torrvikt Bilaga 8

18

Bilaga 9

KVICKSILVER ( Hg ) mg/kg torrvikt

19

Bilaga 10

NICKEL ( Ni ) mg/kg torrvikt

20

Bilaga 11

BLY ( Pb ) mg/kg torrvikt

21

Bilaga 12

VANADIN ( V ) mg/kg torrvikt

22

Bilaga 13

ZINK ( Zn ) mg/kg torrvikt

Rapporter utgivna av Miljöförvaltningen, Karlstads kommun ISSN: 1104-7712 1996:1 Tungmetaller i husmossa 1995 1996:2 Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun 1997:1 Trafikmiljö, enkät bostad 1997:2 Trafikmiljö, enkät arbete 2000:1 Färghandeln i Karlstad 2000:2 Transportrådgivning 2001:1 Ljudnivåer i offentliga lokaler 2001:2 Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun 2002:1 Tungmetaller i husmossa 2000 2002:2 Lavinventering i södra Värmland- uppföljning 2002 2003:1 Vattenplan för Karlstads kommun 2004:1 Radon i skolor, förskolor och fritidshem 2006:1 Riktad tillsyn av bygg- och anläggningsbranschen 2006:2 Tungmetaller i husmossa 2005 2007:1 Lavinventering i södra Värmland –uppföljning 2007 2009:1 Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur. Undersökning i Karlstads kommun 2007/2008 2012:1 Metaller i husmossa 2010

Miljöförvaltningen 651 84 Karlstad 054- 540 46 00 [email protected]

Documents

METALLER I HUSMOSSA 2010 - Karlstad · 2015. 11. 18. · 2012-04-10 Metaller i husmossa 2010 1. Inledning och syfte Mossor tar upp metaller nästan uteslutande från luften och mossornas