K U N S K A P S O M R Å D E I N O M S J U K G Y M N A S T I K

Psykiatri och psykosomatik

Innehåll

S J U K G Y M N A S T I K I N O M P S Y K I A T R I S K V Å R D

E N L Ä G E S R A P P O R T D E C E M B E R 2 0 0 5

F A L L B E S K R I V N I N G I

F A L L B E S K R I V N I N G I I

F A L L B E S K R I V N I N G I I I

S V E N S K A D O K T O R S A V H A N D L I N G A R I S J U K G Y M N A S T I K M E D

I N R I K T N I N G M O T P S Y K I A T R I O C H P S Y K O S O M A T I K

B I L A G A 1 - E N K Ä T

B I L A G A 2 - D I A G N O S G R U P P E R

B I L A G A 3 - S J U K G Y M N A S T I S K A B E H A N D L I N G S M E T O D E R

B I L A G A 4 - U T V Ä R D E R I N G S I N S T R U M E N T

B I L A G A 5 - B E H A N D L I N G S I N D I K A T I O N, M Ä T M E T O D E R O C HU T V Ä R D E R I N G S I N S T R U M E N T

B I L A G A 6 - F Ö R E K O M S T A V S P E C I A L I S T-O C H/E L L E RT R A U M A U T B I L D A D E S J U K G Y M N A S T E R I S V E R I G E

4

10

11

12

15

16

20

21

23

24

25

❂

Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård

En lägesrapport december 2005

S A M M A N F A T T N I N G

Sjukgymnasterna bildar en liten yrkesgrupp inom den psykiatriska vården.

Det är därför av vikt att göra yrkesgruppen mer känd så att den kompetens som

finns kommer patienterna till nytta där den bäst behövs.

Kunskapsområdet sjukgymnastisk vid psykisk ohälsa är tillämpbart vid såväl

hantering av stressrelaterad ohälsa som inom psykiatrisk vård. Den evidens som

finns i om r å det är gru n d ad på svensk och skandinavisk fors k n i n g. Sven s k

sjukgymnastik har här varit världsledande i utvecklingen. Utvärderingsmetoder

och behandlingsmetoder är dokumenterade i avhandlingsarbeten sedan 1980-

talet och metoderna sprids över världen. Med sjukgymnastik påverkas symtom-

utveckling av främst ångest och depression genom kroppsterapi och anpassad

fysisk träning. Detta ger hälsoeffekter och motverkar den passiva livsstil som

präglar ett liv styrt av psykisk ohälsa.

Behandlingsarbetet är inriktat mot ökad kroppskännedom och att erövra en

såväl realistisk som positiv upplevelse av kroppen och kroppens signaler. Att få

bättre kontakt med kroppen är en väg till större oberoende och empowerment

för den enskilde patienten vars liv ofta präglas av ångest och funktionssvikt av

olika slag. Behandlingsarbetet bedrivs enskilt eller i grupp och syftar till ökat

kroppsmedvetande och förbättrad kroppslig funktion.

Fysisk aktivi tet kan ibland ersätta med i c i n ering vid såväl ångest som

depre s s i on . S ju k gym n a s ter kan va ra en re su rs i su i c i d f ö rebygga n de

verk s a m h eter. En ökad användning av sju k gym n a s terna inom vård och

behandling av psykisk ohälsa torde kunna innebära minskade kostnader för

samhället och minskat lidande för patienten.

4

5

B A K G R U N D

Un der hösten 2004 kall ades repre s en t a n ter för Legi ti m erade sju k gym n a s ters

Ri k s f ö rbu n d , L S R , ti ll inform a ti on om Na ti on ell Ps yk i a tri s a m ord n i n g, de s s

u pp d rag och gen om f ö ra n de . De för psyk i a trisk verk s a m h et aktu ella fack -

f ö rbu n den uppm a n ades att höra av sig med ” goda exem pel ” och med

information av vikt för utredningens genomförande.

Som konsekvens av detta möte har sjukgymnastikens yrkesförhållanden inom

psykiatrisk vård kartlagts. Frågeställningar om bemanning, arbetsmetoder,

utvärderingsinstrument och evidens inom området har skickats ut via Sektionen

för psykiatri och psykosomatik inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund

(Bilaga 1). Enkätsvaren ligger till grund för nedanstående sammanställning

utöver de fakta som förbundet tagit fram.

SJUKGYMNASTENS KUNSKAPSOMRÅDE

Sjukgymnastens yrkesområde är främst inriktat på människans funktion med

kropp och rörelse i fokus. Sjukgymnasten har en gedigen kunskap i anatomi och

fys i o l ogi samt om hur den friska människans rörel s ef ö rm å ga förändras vi d

sjukdom eller skada. Återuppträning efter sjukdom och skada är sjukgymnastens

arbetsområde liksom att finna alternativa strategier för att fysiskt och mentalt

fungera i vardagen trots förändrad funktion. Hur människan upplever sin kropp

är grundläggande för hennes välmående och upplevda hälsa. Sjukgymnaster är

den beh a n dl a n de yrke sgru pp som sys tem a tiskt fo k u s erar på indivi dens upp l evel s e

av sin kropp i vila och aktivitet.

Grundutbildad sjukgymnast

Gru n dutbi l d n i n gen i sju k gym n a s tik omfattar tre års högs ko l e s tu d i er i disciplinen

fysioterapi/sjukgymnastik. Utbildningen är såväl teoretisk som praktiskt

förankrad. Praktiken är handledd och äger rum inom sjukgymnasters olika

verksamhetsområden.

I sjukgymnastens grundutbildning ingår bl a utbildning/undervisning i ämnet

p s yk i a tri och i de sju k gym n a s tiska arbet s s ä t ten fysisk tr ä n i n g, k ropp s k ä n n edom s -

träning samt spänningsreglering. Sjukgymnasten får även en orientering i

bed ö m n i n gs- och ut v ä rderi n gs m etoder specifika för den psyk i a tri s k a

sjukgymnastiken. Emellertid får studenterna idag ringa praktisk undervisning

vid psykiatrisk klinik.

Specialistkompetent sjukgymnast med inriktning mot

psykiatri och psykosomatik

Soc i a l s tyrel s en före s pråkar i sina allmänna råd om kom peten s k rav för

sjukgymnaster (SOSFS 1998:14), att ”Vissa patienter behöver sjukgymnastiska

insatser som förutsätter att den legitimerade sjukgymnasten har en områdes-

specifik kompetens. För att tillgodose dessa patienters behov bör det finnas

sjukgymnaster med specialisering, dvs adekvat vidareutbildning och klinisk

erfarenhet från det aktuella verksamhetsområdet. Följande patientgrupper avses:

- patienter med psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem”.

Sedan 1996 utfärdas Specialistkompetens av Legitimerade Sjukgymnasters

Riksförbund. För specialistkompetens i psykiatri och psykosomatik krävs utöver

gru n dutbi l d n i n g, minst fem års klinisk erf a ren h et va rav tre år under handl ed n i n g

i n om spec i a l i teten , m a gi s terex a m en samt vetenskaplig pre s en t a ti on inom

specialistområdet.

V e r k s a m h e t s o m r å d e

Sjukgymnaster finns anställda inom vuxenpsykiatrisk sluten och öppen vård och

inom 12 av de 66 Barnpsykiatriska mottagningarna (BUP). Ett fåtal sjukgym-

n a s ter i landet , verksamma som priva tpra k ti s era n de sju k gym n a s ter med

of fentlig finansieri n g, v ä n der sig specifikt ti ll pati en ter med psyk i a tri s k a

diagnoser. Sjukgymnaster med psykiatrisk kompetens finns, utöver ovanstående

områden, även inom den specialiserade vården för traumatiserade patienter som

t ex flykting- och tortyrmottagningar.

Primärvårdens tilltagande vårdansvar för personer med depressions- och

ångestsjukdomar innebär att det även i primärvården finns ett ökande behov av

sjukgymnaster specialiserade inom psykiatrisk och psykosomatisk vård.

D i a g n o s g r u p p e r

S ju k gym n a s ten möter pati en ter med de flesta av den psyk i a triska vården s

diagnoser. Ångest, depression och smärta är ofta förekommande symtom oavsett

diagnos. Patienter som får sjukgymnastisk behandling återfinns inom diagnos-

grupperna depression, förstämningssyndrom, utmattningsdepression, ångest-

syndrom, fobier, maladaptiv stress, post traumatisk stress disorder, somatoforma

och dissociativa syndrom, ätstörningssjukdomar, tvångssyndrom, självskade-

beteende, psykossjukdomar och personlighetsstörningar. Personer med neuro-

psykiatriska sjukdomar samt beroendeproblematik förekommer också bland de

patienter som sjukgymnasten möter och behandlar (Bilaga 2).

6

7

B e m a n n i n g

Sjukgymnasterna utgör en liten personalgrupp inom den psykiatriska vården.

Endast yrkesgruppen undersköterskor understiger sjukgymnasterna i antal.

Enligt Landstingsförbundets statistik 2004 finns det 224 ”årsarbetstjänster för

sjukgymnast”. Denna siffra skall jämföras med 8038 mentalskötare, 5515 sjuk-

sköterskor, 1931 läkare, 1756 läkarsekreterare, 1935 psykologer och 461 arbets-

terapeuter samt ca 600 administratörer.

YRKESGRUPPENS DILEMMA

Enkätundersökningen i samband med Nationell psykiatrisamordning innehöll

kommentarer från sjukgymnaster verksamma inom den psykiatriska vården.

Där diskuteras återkommande att ”kroppen som grund för att uppleva livet” inte

tillräckligt uppmärksammas av personal och organisation. Denna omständighet

kontrasteras med att sjukgymnasterna själva, i kontakten med patienten, betonar

vikten av ”kroppen som upplevelse” som förutsättning för positiva behandlings-

resultat.

Den specifika kom petens som sju k gym n a s ten ti llför den psyk i a tri s k a vården

handlar till stor del om att sjukgymnasten ger patienten tillgång till att trivas

med och i sin kropp. Lika viktigt i behandling är emellertid att fokusera på att

å terer ö vra kon tro ll en över den egna kroppen och över svi k t a n de kropp s -

funktioner.

Med bemanningstalen som grund blir det tydligt att sjukgymnastens insats

spelar en underordnad roll och tillmäts liten betydelse i dagens psykiatriska

verk s a m h et . Med nuva ra n de re su rs er kan flert a l et pati en terna inga lu n d a

erbjudas sjukgymnastisk vård och behandling. Detta är beklagligt.

EVIDENS / BEHANDLINGSEFFEKTER

Såväl doktorsavhandlingar som magisterarbeten har frambringats inom det

psykiatriska kunskapsfältet sedan mitten av 1980-talet. Fem sjukgymnastiska

avhandlingar är specifikt inriktade på psykiatrisk vård och behandling (se sid

15). Avhandlingarna har haft en klinisk inriktning och omfattat såväl utveckling

av utvärderingsinstrument som utvärdering av behandlingsmetoder för stora

patientgrupper inom psykiatrisk vård. De dryga tjugotal sjukgymnaster som

h i t ti lls bevi l jats spec i a l i s t kom petens i sju k gym n a s tik med inri k tning mot

psykiatri och psykosomatik har skrivit sina avhandlingar eller magisterarbeten

om psyk i a trisk vård ell er om den psyk i a triska pati en t gru ppen inom pri m ä rv å rden .

S ju k gym n a s tens beh a n dl i n gs- och ut v ä rderi n gs m etoder är baserade på funkti on s -

diagnoser. Dessa är både tillämpbara i, och utvärderade inom, den psykiatriska

v å rden . Medicinska diagn o s k ri teri er har begr ä n s ad rel evans för funkti on s -

diagnosen och den sjukgymnastiska åtgärden.

Det finns alltså ti ll r ä cklig evi dens för rel i a bla och valida ut v ä rderi n gs i n s tru m en t

vid beh a n dling med sju k gym n a s tik av pati en ter med sch i zof ren i , a f fe k tiva

sjukdomar, ångestsjukdomar, ätstörningssjukdomar, suicidbedömning och

långvariga smärttillstånd.

Positiv effekt av sjukgymnastisk behandling är symtomreduktion, ökad social

och fysisk funktion samt höjd livskvalitet. Hittills finns publicerade studier om

behandling av patienter med ätstörningsproblematik, psykossjukdomar, affektiva

sjukdomar, ångestsjukdomar, övergreppsproblematik, långvariga bäckensmärtor,

somatoforma syndrom, personlighetsstörningar, Gilles de Tourette´s syndrom,

depression med ångest samt vid oklara smärttillstånd i det muskuloskeletala

systemet.

S ju k gym n a s tens beh a n dling ger, ut tryckt i andra term er, do k u m en terad

positiv effekt på såväl kroppsfunktion och kroppsstruktur som på aktivitets- och

delaktighetsnivå.

B E H A N D L I N G S A R B E T E T

Gru n d a n t a ga n det för sju k gym n a s tiskt beh a n dl i n gs a rbete är att ohälsa är

förbundet med bristande kontakt med och kunskap om den egna kroppen.

Positiv erfarenhet av kroppen samt förmåga att tolka kroppens signaler är

bri s tf ä lligt ut veck l ad . S ju k gym n a s tens kom petens och kunskap om

förutsättningarna för den friska kroppens funktion kompletteras med hennes/

hans kunskap om konsekvenser av psykiska funktionsstörningar och av

störningar i rörelsesystemet. Perspektivet är salutogent, dvs behandlingsarbetet

fokuserar på det som bidrar till hälsa, patientens kompetenser.

Effekter av medicinering i samband med psykisk ohälsa och dess effekter på

rörelsesystemet ingår också i sjukgymnastens kunskapsområde.

Den sjukgymnastiska behandlingen innefattar såväl individuella möten som

gru ppbeh a n dl i n g. Den påverkar såväl sym tomut veckling som livs s ti l .

S ju k gym n a s ten inom psyk i a trin anv ä n der sig av skilda kropp s tera peuti s k a

metoder, t ex olika former av kroppskännedomsbehandling, anpassad fysisk

träning, avspänning, meditation, taichi, qigong, massage och beröring.

Bassängträning och styrketräning samt ofta återkommande undervisning om

8

k roppens funkti on är andra vi k ti ga inslag i beh a n dl i n gen . I sju k gym n a s ten s

behandlingsarbete ingår även att förmedla kunskap om hälsa/ohälsa i relation

till kroppslig och psykisk funktion samt livsstilens påverkan på hälsotillståndet

(Bilaga 3).

Den psykiatriskt specialiserade sjukgymnasten fokuserar särskilt på patientens

upplevelser av och med kroppen, av dennes upplevda och faktiska fysisk förmåga

och hur han/hon förmår skapa mening (med livet) utifrån iakttagelser under

den kroppsliga behandlingen.

UTBILDNING I SKATTNING OCH UTVÄRDERING

Flertalet sjukgymnaster har vidareutbildning i skattning med Body Awareness

Scale (BAS, BARS) eller Resursorienterad Kroppsundersökning (ROK, RSKU

m fl beteckningar). Några sjukgymnaster använder Intervjuskala för Kroppsjaget

(ISK) som är en vidareutveckling av BAS, BAS-Hälsa eller Body Attitude Test

(BAT). Samtliga skalor är reliabilitets- och/eller validitetstestade och alla är

konstruerade av och för sjukgymnaster (Bilaga 4 och 5).

ANDRA KOMPLETTERANDE UTBILDNINGAR

Ut ö ver vi d a reutbildning inom kropp s terapi och / ell er beh a n dl i n gs m etodik är

S teg 1 kom petens (gru n dl ä gga n de psyko tera peutisk utbildning) ell er motsva ra n de

en vanlig kompletterande kompetensnivå. Ett litet antal sjukgymnaster har även

f ö rv ä rvat psyko tera peutisk kom petens (sk Steg 2 kom peten s ) . N å gra sju k -

gymnaster är vidareutbildade i dansterapi, bildterapi och ridterapi och använder

kombinationen i sitt vardagliga arbete med att förmedla ökat kroppsmedvetande

till patienten.

Ett trettiotal sjukgymnaster är vidareutbildade inom traumaterapi. Dessa

återfinns företrädesvis i storstädernas närområde (Bilga 6).

GODA FÖREBILDER

Det finns flera exempel på hur sjukgymnasten inom den psykiatriska vården har

tillämpat sin kunskap på ett föredömligt sätt. Således framhålls den psykiatriska

vården som bedrivs på Danderyds sjukhus, ätstörningsvården vid barnpsyki-

atriska kliniken i Lund, ASTA teamets i Umeå verksamhet för kvinnor utsatta för

övergrepp samt ridterapiverksamheten i Östersund som exempel på verksam-

heter där sjukgymnasten starkt bidrar till den psykiatriska vårdens goda insatser.

Beh a n dl i n gs m etoder och bem ö t a n depri n c i per som har ut vecklats inom

9

p s yk i a trisk vård har all tm er börjat ti llämpas inom den som a tiska vården .

Nya om r å den där kropp s k ä n n edom s beh a n dling väckt intresse och uppm ä rk s a m -

h et är vården av pati en ter med IBS (Irri t a ble Bowel Sy n d rome) vid Östra

Sjukhuset i G ö teborg och reh a bi l i tering av lårben s a m p uterade pati en ter vi d

Lund universitetsklinik. Verksamheterna är dokumenterade i vetenskapliga

studier.

Några exempel på tillämpning av psykiatrisk sjukgymnastik

Fallbeskrivning I

En 40-årig brandman, gift, med två minderåriga barn, är remitterad från VC till

psykiatriska öppenvårdsmottagningen.

Sökte tre år tidigare vårdcentralen för ångest och oro. Fick behandling och stöd-

kontakt i pri m ä rv å rden . Helt sju k s k riven sedan 2 år. Med ti ll t a ga n de och

accelererande symptom remitteras han till psykiatrisk öppen vård för vidare

behandling av stark ångest med andnöd och svimningskänsla. Medicinerar med

höga doser Sobril och Stesolid sedan en tid tillbaka.

Funktionsproblemen definieras som; ångest, övervikt, passiv livsstil, hjärtneuros,

dåligt självförtroende samt social fobi.

Beh a n dl i n gs å t g ä rd er: Av gi f tning via ned tra ppning av med i c i n . Kropp s k ä n n edom s -

träning och anpassad fysisk träning blir det huvudsakliga behandlingstilltaget.

Syftet är att öka kroppsmedvetenhet, lära sig tolka kroppens signaler, återerövra

förlorad kondition samt få tillbaka tilliten till den egna kroppen och till egen

förmåga. Återfinna lust och rörelseglädje.

F ö rl opp : Do s erade dagl i ga prom en ader ger ef ter hand ökad kon d i ti on och

reducerar därmed hjärtklappningen. Samtidig individuell behandling med

kroppskännedom ger förståelse för hur och när symtom uppkommer samt ger

redskap för att påverka symtomen.

Den individuella behandlingen byts efterhand ut mot gruppbehandling och

den sociala fobin minskar. Patienten slutar medicinera efter ca två månader.

10

Efter tio månader är han symtomfri, är åter i arbete och har bytt jobb. Efter

sexton månader avslutas kontakten eftersom patienten anser sig må bra.

Patienten behandlades 1 gång per vecka individuellt under ca fyra månader,

d ä ref ter gru ppbeh a n dling 1 gång per veck a . Sammanlagt hade han 15

individuella behandlingar och 17 gruppbehandlingar.

E konomisk betyd el se : Den direkta ko s tn aden för den sju k gym n a s ti s k a

behandlingsinsatsen understiger kostnaderna för patientens årslånga medicin-

konsumtion. Återgång till arbete efter två års sjukskrivning är en stor vinst.

Fallbeskrivning II

3 5 - å rig kvinna som rem i t teras ti ll psyk i a trisk öppenv å rd och däref ter ti ll sju k -

gymnast under diagnosen reaktiv depression med panikångest och sociala fobier.

Hon har problem med spänningar i axlar/nacke och medicinerar med Panodil

mot ryggsmärtor. Har flera gånger åkt in akut med ambulans för sina hjärt-

symtom. Alla undersökningar visar att det inte är ”något fel på hennes hjärta”.

Funktionsproblem: Kan inte vara ensam, kan inte lämna hemmet utan sällskap,

kan inte va ra sti ll a , ständig hjärt k l a ppning samt kramp i vänster sida. Ha r

molande smärta i nacke och axlar samt i ländryggen, dessutom nedstämdhet,

koncentrationssvårigheter och självmordstankar samt ständig ångest.

Behandlingsåtgärder: Balansträning, kroppskännedomsträning samt promenader

i s yf te att öka kon tro ll en över kroppen , p å verka sym tom ens fre k vens och

reducera symtomutlösande faktorer.

Förlopp: Efter fyra gångers kroppskännedomsträning har hon slutat medicinera

mot sina smärtor. Efter två månader är ryggsmärtorna borta. Efter sex månader

handlar hon själv i affärer och kan klara av att maken reser bort. Har genomfört

gruppbehandling som resulterat i förbättrat självförtroende och ökad själv-

ständighet.

Sjukvårdskonsumtion: Individuell behandling 1 gång per vecka i fem månader

(20 gånger) + 10 gånger i gruppbehandling.

Under de sju månader som hon har behandlats har hennes hjärtsymtom

11

försvunnit liksom hennes smärtproblem och sociala fobier. Inga incidenter med

ambulansfärder för hjärtsymtom har uppstått under eller efter behandlingstiden.

Ekonomisk betydelse: Kostnaderna för tre av patintens ambulanstransporter till

sjukhuset samt akut hjärtsjukvård i samband med ångestanfallen överstiger

avsevärt landstingets kostnad för den sjukgymnastiska behandlingsinsatsen.

Fallbeskrivning III

Trettiofemårig kvinna med diagnos schizofreni. Behandlas i öppen vård och

önskar själv beh a n dling med kropp s k ä n n edom s träning ef ter att ha mött

behandlingsformen i samband med anhörigs sjukdomsperiod.

Funktionsproblem: Har ångest, spänningshuvudvärk, migrän och tidvis mag-

katarr. Har ständiga katastrofkänslor och generaliserad ångest. Svårt att upprätt-

hålla kontakten i påbörjade behandlingar. Är stel i rörelserna, saknar förmåga att

slappna av och är ständigt vaksam. Kräver stort personligt avstånd till andra

människor som upplevs hotfulla.

Behandlingsåtgärder: Kroppskännedomsträning med syfte att kunna relatera till

k roppen som en ” trygg plats att va ra i”. På sikt redu cera spänninga r, ö k a

spontanitet i rörelsemönstret och skapa bättre tillit till den egna kroppen och

dess funktion.

Förlopp: År 1, behandling 1 gång per vecka – patienten skaffar hund efter det

första året.

År 2, behandling var annan vecka – rädsla och ångest har minskat liksom olika

psykosomatiska symtom.

År 3, beh a n dling 1 gång per månad – ef terf r å gar regel bu n den veckoverk s a m h et

”för att det känns viktigt”, har nu lust att relatera till andra människor.

E konomisk betyd el se : Fa rm a ko l ogisk beh a n dling har va rit stabil under

beh a n dl i n gs peri oden och pati en ten har bl ivit mer po s i tivt inställd ti ll sin

n ö dv ä n d i ga med i c i n eri n g. Avstått från att påbörja nya psyko tera peuti s k a

behandlingar.

12

S L U T K O M M E N T A R

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund ser det som angeläget att sjukgym-

nasters kunskapsområde i utökad omfattning kan bli tillgänglig för patienter

i n om den psyk i a triska vården . Den sti ga n de psykiska ohälsan kräver et t

nyttjande av alla tillgängliga evidensbaserade resurser. Utifrån den kompetens

som sjukgymnasten besitter anser vi att sjukgymnasterna inom psykiatrisk och

psykosomatisk vård är en grundligt outnyttjad yrkesgrupp. Att inte använda

denna redan existerande resurs kan knappast vara i linje med effektivitetskrav i

svensk sjukvård.

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund

Stockholm den 15 december 2005

Margareta Håkanson

Leg sjukgymnast, MSc, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot psykiatri och

psykosomatik

Professionsansvarig, LSR

Monica Mattsson

Leg sjukgymnast, Med Dr, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot psykiatri

och psykosomatik

Ordförande, Sektionen för psykiatri och psykosomatik, LSR

Mer information om sjukgymnastförbundet finner du på

www.sjukgymnastforbundet.se

Mer information om LRS´s sektion för psykiatri och psykosomatik finner du på

www.lsrpsyk.se

13

14

Svenska doktorsavhandlingar isjukgymnastik med inriktning mot

psykiatri och psykosomatik

Gertrud Roxendahl

Body awareness therapy and the body awareness scale - treatment and evaluation in

psychiatric physiotherapy, 1985

Monica Mattsson

Body Awareness - applications in physiotherapy, 1998

Susanne Rosberg

Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv, 2000

Eva Britt Malmgren-Olsson

Health problems and treatment effects in patients with non-specific musculoskeletal

disorders, 2001

Amanda Lundvik Gyllensten

Basic Body Awareness Therapy, 2001

Catharina Sjödahl-Hammarlund

Gait re-education in transfemoral amputees. The training programme, gait

analysis, oxygen consumption and coping, 2004

15

Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård – kartläggning av LSR dec 2004

Enkät ti ll sekti on s m edl em m a r- Se k ti on en en för psyk i a tri och psyko s om a ti k

Besvara följande frågeområden:

1. Hur arbetar sjukgymnasten i den psykiatriska vårdorganisationen?

Anpassas anv ä n d n i n gen av den enskilda sju k gym n a s ten ti ll den aktu ell a

organisationens behov eller utifrån individens reella kompetens?

Det finns ingen enhetlig självklar roll för sjukgymnasten i psykiatrin och ingen

officiell beskrivning av funktion och kompetens. Behöver detta formuleras?

Under många år har vi kämpat för att synas och bekräftas i den psykiatriska

or ga n i s a ti on en . Trots detta så finns vi idag sparsamt med i de do k u m en t

beträffande vad som kännetecknar god psykiatrisk vård.

Är det en önskvärd roll att sjukgymnasten är en del i den psykiatriska vården?

Hjälper hon/han till med att uppnå ”bästa vård med minsta insats”?

Varför tycker vi att sjukgymnastens kunskap är nödvändig inom psykiatrins

vårdform? För vem är den i så fall nödvändig? Hur synliggörs den? Kan den

vårdinsats som sjukgymnasten står för utföras av annan personalkategori?

Om Nej – varför inte?

”Sjukgymnasten utgår från resursbedömning och fokuserar på det fungerande”,

påstås det. Stämmer detta? Är det faktum att utgångspunkten ofta är funktion

och inte dysfunktion ett av problemen med att räknas som resurs? Kan det vara

så att vi har olika mål med patientbehandlingarna beroende på om vi ser dys-

funktion eller funktion som utgångspunkt?

B I L A G A 1

16

2. Den ”somatiska” ohälsan

Psykospatienter har stora problem även med somatisk hälsa, som hjärt- kärl

sjukdomar, övervikt, smärtproblematik. Vad är den sjukgymnastiska huvud-

uppgiften inom psykosvården? Somatiska svårigheter och problem möter vi mer

eller mindre inom all psykiatrisk vård. Är detta ett arbetsfält för den psykiatriskt

arbetande sjukgymnasten?

3. Samtalet och kroppen

I psykiatrin finns traditionellt en övertro på samtalet som den helande länken.

Det kroppsliga distanseras och diskvalificeras. Är detta generellt sjukgymnasters

åsikter? Blir sjukgymnaster som skaffar psykoterapeutisk kompetens en andra

rangens samtalare i andra yrkesgruppers ögon? I så fall kanske yrkesgruppen

därför blir onödig? Eller är det enda vägen till acceptans i en samtalskultur?

Är det möjligen så att i det sju k gym n a s tiska arbetet beh ö vs en vi d gad psyko l ogi s k/

psykoterapeutisk kompetens för att bemöta och fånga upp de reaktioner som

aktiveras i den kroppsliga behandlingen?

4. Psykiatrisk rehabilitering

Ofta ser man ingen stru k tur för den en s k i l de och hell er ingen ledning av de

reh a bi l i tera n de insatsern a . Po s i tivt exem pel – Hälson ä tet för pers on er med

lättare psykisk ohälsa jobbar utifrån ”personlig coach”. Skulle detta vara en roll

för sjukgymnaster? Vem är mest lämpad att coacha en person med psykiatrisk

problematik? Kan det vara yrkesoberoende eller skall det utgå från patientens

behov? En period är kanske den sociala problematiken viktigast, en annan är den

kroppsliga funktionen i fokus och sjukgymnasten en resurs.

5. Teamarbetet

Hur fungerar detta för sjukgymnasten? Många yrkeskategorier är nöjda.

Vad säger sjukgymnasterna? Är detta ett forum för att dela ut remisser till den

som bäst har tid under veckan eller är teamet ett nav för att ge parallella och

integrerande insatser till patientens bästa?

B I L A G A 1

17

6. Varför är sjukgymnasten i psykiatrin viktig?

Vilka är argumenten?

Några synpunkter:

- Hjälper patienten (åter)erövra respekten för de egna behoven genom att

uppfatta signalerna i den egna kroppen

- Bekräftar respekten för det kroppsliga

- Sjukgymnasten får TA i och beröra patienten

- Får ibland se patienten avklädd –”som hon är”

- Betraktar och speglar patientens rörelsemönster och rörelsevanor

- Ger förståelse för symtomuppkomst och dess personliga mening

- Erbjuder möjlighet till gruppbehandlingar, med eller utan samverkan med

andra yrkesgrupper

- Ger verktyg till egenvård och autonomi. Alternativ till beroende (av

vårdpersoner eller kemikalier)

(Fler och andra alternativ finns säkert?)

7. Finns det visioner för hur sjukgymnastiken kan utvecklas inom

p s y k i a t r i n ?

Är vi en underutnyttjad eller felutnyttjad resurs? Ger vi livsstilspåverkan och

redskap för att öka förmågan att relatera till andra? Är det något speciellt med

det kroppsorienterade mötet? Skiljer den interaktionen sig från andra möten

inom vården? Eller vad gör vi?

8. Förslag till forskningsområden?

- Fysisk träning och medicinbehov?

- BK och medicinbehov?

- Kroppsorienterad behandling och identitet

- Avspänning på annat sätt än BK och PDK kontra medicinbehov

- Långtidsuppföljning av patienter som arbetar med sjukgymnast avseende

medicinering och sjukvårdskonsumtion

9. Barnpsykiatri och sjukgymnastik

Enligt en Lundaundersökning 2001 används sjukgymnastresurs vid 12 av 66

BUP kliniker. Va rför är sju k gym n a s ten en mer självklar re su rs för vu x n a

personer inom psykiatrisk vård men inte inom BUP? Är det en sund användning

av en knapp resurs?

B I L A G A 1

18

10. Självgranskning

Hur korrelerar vi behovet av sjukgymnastik inom psykiatrin med vårt intresse av

att få jobba på ett stimulerande sätt? Jobbar vi med ”rätt patienter”? Använder vi

adekvata metoder? Skall vi ge individuell insiktsterapi eller livslust i grupp via

fysisk aktivitet eller kombinerar vi det på ett resurseffektivt sätt? Hur tar vi reda

på detta?

11. Prioritering

Vi skall och gör hela tiden val och prioriteringar. Vilka normer följer vi när vi

prioriterar? Vem och vad styr prioriteringarna för våra insatser?

12. Angelägna behov

Vad behöver vi göra nu för att lyfta fram våra insatser?

Att beskriv välfungerande exempel är mycket önskvärt!

Var uppfattar vi att det är probl em? – utifrån upp d ra get dvs pati en tens goda vård .

Soc i a l s tyrel s en ef terlys er sju k gym n a s ter med spec i ell kunskap om psyk i s k

ohälsa. Sjukgymnasterna inom psykiatrin har på ett påtagligt sätt bidragit till

den psyk i a tri s k a / p s yko s om a tiska sju k gym n a s ti kens formu l ering av teori och

metod. Hur kan vi fortsätta med detta?

B I L A G A 1

19

Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård – kartläggning LSR 2004

DIAGNOSER HOS PATIENTER SOM BEHANDLAS AV

SJUKGYMNASTER INOM PSYKIATRISK VÅRD DEC 2004

B I L A G A 2

- Depression

- Förstämningssyndrom

- Utmattningsdepression

- Ångestsyndrom

- Fobier

- Maladaptiv stress

- Post traumatisk stress disorder

- Somatoforma och dissociativa syndrom

- Ätstörningssjukdomar

- Tvångssyndrom

- Självskadebeteende

- Psykossjukdomar

- Personlighetsstörningar

- Beroendeproblematik

20

Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård – kartläggning LSR 2004

SJUKGYMNASTISKA BEHANDLINGSMETODER

INOM PSYKIATRI OCH PSYKOSOMATIK

Specifika kroppsterapeutiska metoder

- Basal kroppskännedom

- Psykodynamisk kroppsterapi

- Psykomotorisk behandling

- Bodynamics

- Chocktraumaterapi

- Kroppsorienterade psykoterapi enligt Downing

Pedagogiska metoder

- Feldenkrais/awareness througt movement

- Hälsoedukativa grupper

- Pedagogisk undervisning om kropp och funktion

- Psykodynamiska behandlingsmetoder / icke verbala övningar

R ö r e l s e b e h a n d l i n g

- Kroppsmedvetandeövningar

- Rytm och rörelsegrupp

- Tai chi

- Qi gong

Spänningsreglerande behandlingsmetoder utöver ovanstående

- Fysisk träning

- Autogen träning enligt Schultz

- Progressiv avspänning enligt Jacobssen

- Fyrpunktsavspänning enligt Westin

- Meditation

- Andningsövningar

B I L A G A 3

21

Anpassad fysisk aktivitet

- Konditionsträning

- Styrketräning

- Återhämtningsgrupper

B e r ö r i n g

- Massage

- Annan beröringsterapi

Kombinationsbehandling med annan terapi

- Bildterapi

- Dansterapi

- Hydroterapi

- Ridterapi

- Samtalsterapi

Relevanta somatiska behandlingsstrategier

- Smärtlindring

bl a akupunktur, TENS

- Specifik styrketräning

- Rörelseträning

samt specifika sjukgymnastiska åtgärder vid somatisk sjukdom

B I L A G A 3

22

23

B I L A G A 4

INSTRUMENTETS NAMN UTVECKLAT AV ÅR VALIDITET RELIABILITET

Body Awareness Scale (BAS) Roxendal 1987 ja ja

BAS-H (hälsa) Roxendal, Ryding

och Rudebeck 2000 ja nej

Intervjuskala kroppsupplevelse (ISK) Roxendal, Nordwall 1997 ja

Kroppsbildsundersökning Bunkan 1996 nej nej

Resursorienterad kroppsundersökning Bunkan 2004 ja ja

ROK, RSKU m fl beteckningar

Body Awareness Rating Scale (BARS) Skatteboe 2000 ja

ANDRA UTVÄRDERINGSINSTRUMENT ÖVERSATTA OCH/ELLER ANVÄNDA AV SJUKGYMNASTER

Body Awareness Test Probst 1998 ja ja

Översatt till svenska 2000

EGON Russel/Slade 1973 ja ja

Draw a person Macover 1948 nej nej

Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård – kartläggning LSR 2004

SJUKGYMNASTISKA UTVÄRDERINGSINSTRUMENT FÖR RESURSBEDÖMNING

SAMT BEDÖMNING AV KROPPSMEDVETANDE

Ova n s t å en de bed ö m n i n gs / ut v ä rderi n gs i n s tru m ent används regelmässigt inom

den psyk i a triska sju k gym n a s ti ken . D ä rut ö ver brukas gängse sju k gym n a s ti s k a

bed ö m n i n gs i n s tru m ent för att skatta kon d i ti on ,s tyrk a ,l ivs k va l i tet ,s j ä lv f ö rtroen de

och coping.

B I L A G A 5

Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård – kartläggning LSR 2004

UNDERSÖKNINGS- OCH BEHANDLINGSINDIKATIONER,

METODER FÖR ATT MÄTA EFFEKT AV SJUKGYMNASTISKA ÅTGÄRDER

SAMT VANLIGA UTVÄRDERINGSINSTRUMENT I KLINISKT ARBETE

BEHANDLINGSINDIKATION MÄTMETODER UTVÄRDERINGSINSTRUMENT, frekvent använda

Resursbedömning Sjukgymnastiska Resursorienterad kroppsundersökning,

utvärderingsinstrument (ROK, RSKU m fl), Body Awareness Scale, BAS

Body Awareness Scale – Health, BAS-H

Intervju Skala Kroppsupplevelse, ISK

Förändra Sjukgymnastiska BAS, ISK, Kroppsbilds undersökning

kroppsmedvetande utvärderingsinstrument enl Bunkan, Draw a person, BAT, EGON

Fysisk aktivering Sjukgymnastiska Borgs upplevelseskala, test av gånghastighet

utvärderingsinstrument resp muskelstyrka mm

Fysiologiska mätmetoder Cykelergometritest, syreupptagningsförmåga (VO2)

Spänningsreglering Sjukgymnastiska ROK, BAS, Muskelpalpation

utvärderingsinstrument

Psykometriska test Psykometriska test med muskelspännings item

Ångestreducering Psykometriska test Ångest och depressionsskalor

Livskvalitetsskalor (QOL instrument)

Välbefinnandeinstrument

Kroppsinriktad Sjukgymnastiska ROK, BAS

psykoterapi utvärderingsinstrument

Psykometriska test Symtomskalor och/eller välbefinnandeinstrument

Livskvalitetsskalor

24

25

Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård – kartläggning LSR januari 2005

GEOGRAFISK SPRIDNING AV SJUKGYMNASTER

SPECIALISTKOMPETENTA OCH/ELLER MED VIDAREUTBILDNING

I TRAUMATERAPI 2005

B I L A G A 6

Region Skåne 7

Landstinget Kronoberg 1

Västra Götaland 10

Landstinget Halland 1

Landstinget Värmland 1

Landstinget i Östergötland 1

Stockholms läns landsting 8

Landstinget i Uppsala län 2

Västerbottens läns landsting 2

Landstinget i Västernorrland 1

Landstinget Gävleborg 1

S ju k gym n a s terna är mestadels anställda inom of fentlig öppen psyk i a trisk vård ,

men ett par är egna företagare eller återfinns vid tortyr-, kris- och traumacenter

inom privat och offentlig vård.

25

LE G I T I M E R A D E SJ U K G Y M N A S T E R S RI K S F Ö R B U N D

BO X 3196 103 63 ST O C K H O L M TE L 08-567 06 100 FA X 08-567 06 199

K A N S L I@ L S R.S E W W W.S J U K G Y M N A S T F O R B U N D E T.S E

SE K T I O N E N F Ö R P S Y K I A T R I O C H P S Y K O S O M A T I K W W W.L S R P S Y K.S E

Sveriges sjukgymnasterLegitimerade Sjukgymnasters Riksförbund

Box 3196 103 63 Stockholm Tel 08-567 06 100 Fax 08-567 06 199

kansli@lsr.se www.sjukgymnastforbundet.se www.lsrpsyk.se

K U N S K A P S O M R Å D E I N O M S J U K G Y M N A S T I K

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund ser det som angeläget att sjukgymnasters kunskaps-område i utökad omfattning kan bli tillgänglig för patienter inom den psykiatriska vården. Den stigande psykiska ohälsan kräver ett nyttjande av alla tillgängliga evidensbaserade resurser.Utifrån den kompetens som sjukgymnasten besitter anser vi att sjukgymnasterna inom psykiatriskoch psykosomatisk vård är en grundligt outnyttjad yrkesgrupp. Att inte använda denna redanexisterande resurs kan knappast vara i linje med effektivitetskrav i svensk sjukvård.

Legitimerade Sjukgymnasters RiksförbundStockholm den 15 december 2005

Margareta HåkansonLeg sjukgymnast, MSc, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot psykiatri och psykosomatikProfessionsansvarig, LSR

Monica MattssonLeg sjukgymnast, Med Dr, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot psykiatri och psykosomatikOrdförande, Sektionen för psykiatri och psykosomatik, LSR