INSPIRATION För dig som vill göra skillnad!

2

INNEHÅLL

Rättvisemärkt är unikt ............................................3

1. Rättvis handel blomstrar ..............................4

2. En skål kan göra skillnad .............................6

3. Kaffestund har guld i mun ............................8

4. Sopa framför egen dörr .............................10

5. Med fokus på Fairtrade..............................12

6. Företaget på rätt spår ................................14

7. Omsorgsfullt urval .....................................16

Om Rättvisemärkt ................................................. 18

Omslagsbild: Belaynesh Mamo, Sidama, Etiopien

3

Rättvisemärkt är unikt. Allt fler känner till att det blågröna

certifieringsmärket med den vinkande figuren är en obe-

roende märkning på produkter som bidrar till att förbättra

arbets- och levnadsvillkoren för odlare och anställda i ut-

vecklingsländer. Men historien bakom, om alla de som är

inblandade för att produkten ska hamna i vår butikshylla,

på cafébordet eller i restaurangmenyn vill vi gärna berätta mer om. För det går inte

att ta miste på att Rättvisemärkt är unikt. På de kommande sidorna möter du rosodlare i Kenya, svens-

ka kommuntjänstemän, medlemmar i ideella organisationer och stora som små företag som alla har oli-

ka historier att berätta. Men de har en sak gemensamt – de vill göra skillnad och engagerar sig på olika

sätt för få fler att välja Rättvisemärkt. Både för producenterna i utvecklingsländernas skull, men också

för att stärka sin egen verksamhet och sitt engagemang för mänskliga rättigheter och fattigdomsbe-

kämpning. I hållbarhetssammanhang pratar man ofta om vinn-vinn situationer. Här är det snarare en

vinn-vinn-vinn-situation. I ena änden konsumenter som vill veta att deras produkter odlats och tillverkats

på ett schysst sätt. I andra änden har vi producenterna i utvecklingsländer som får arbeta hårt för att

stärka sina villkor i den internationella handeln. Och mitt emellan har vi företag, organisationer, offentliga

aktörer som genom sitt engagemang kan bidra till att deras intressen möts, och dessutom själva vinna

på det. Det är unikt. Låt dig inspireras i hur du i din verksamhet kan få fler att välja Rättvisemärkt!

Helena Markstedt,

Generalsekreterare Föreningen för Rättvisemärkt

Rättvisemärktär unikt

4

Grace Mwangi, rosodlare på Ravine Roses, Kenya

Alla hjärtans dag är en tradition hämtad från USA, där högtiden kallas Valentines Day. Dagen började uppmärksammas i Sverige på 50-talet men det var först på 90-talet som svenskarna började fira dagen på allvar. En viktig del av traditionen har blivit att ge bort blommor till nära och kära och det enda som slår kän-slan av att få en vacker ros på alla hjärtans dag är att få en vacker, Rättvisemärkt ros.

Rättvis handel blomstrar

5

Många av de rosor som vi köper i blomster- och dagligvaruhandeln

idag är producerade i länder i Latinamerika och Östafrika. Vittnesmål

om löner som inte går att leva på, obligatorisk övertid, otrygga

arbetsvillkor och omfattande användning av skadliga kemikalier har

de senaste åren nått oroade konsumenters öron.

Lönerna ökar

På de odlingar som är Fairtrade-certifierade motarbetas dessa miss-

förhållanden aktivt. Simon Peter Ochieng, anställd på rosplantaget

Longonot Horticulture i Kenya, menar att situationen har förbättrats

avsevärt de senaste åren.

– Innan Rättvisemärkt kom in i bilden var det alltid en kamp att

försörja familjen, trots att jag bara hade ett eget barn då. Eftersom

jag är den förstfödde sonen litar hela släkten på att jag ska ta hand

om dem också, säger han.

Nu ökar lönerna

stadigt varje år

och vi har trygga

anställningar. Jag

har möjlighet att sätta

barnen i skola och

även att hjälpa släkten.

Det är inte bara den

omgivande miljön som förbättrats, Simon upplever också att han ut-

vecklats personligen genom deltagande i olika kurser och seminarier.

Kärlekskranka svenskar

Myterna och legenderna om rosens ursprung är nästan lika många

och varierade som de olika rosarterna och dess oändliga palett av

vackra färger. Det som förenar de flesta är dock kärlekstemat, rosen

symboliserar fortfarande i våra dagar hjärteglädje och gemenskap,

något som inte minst manifesteras varje år på alla hjärtans dag.

2007 kunde kärlekskranka svenskar för första gången köpa en

Rättvisemärkt ros till sina älskade. De etiskt producerade rosorna

blev som väntat en stor succé – för visst känns det skönt att visa

sin tillgivenhet med en blomma som producerats med omtanke och

respekt!

Stärker kvinnor

Catherine Njambi Mwangi, Fairtrade Officer på Shalimar Flowers

i Kenya, menar att Rättvisemärkt har gett henne ett nytt perspektiv

på livet och att hon upptäckt att det finns många sätt att förbättra sin

livssituation.

– Jag har blivit mer medveten om möjligheten att gå samman med

kollegor eller andra i sammanslutningar för att skapa förändring inom

olika områden, säger Catherine. På Fairtrade-certifierade odlingar

motarbetas diskriminering av olika grupper. Kvinnor och män har

exempelvis samma möjligheter att avancera till högre positioner och

för personer med funktionshinder är chansen mycket högre att få

jobb än på andra odlingar. Det arbetas också aktivt för att sprida

information om HIV.

– Det bedrivs stora kampanjer för att öka medvetenheten om sjuk-

domen eftersom många inte vet om att de eller någon i familjen är

smittad, säger Catherine.

Kampanjerna hjälper människor att göra bra val, till exempel att gå

och testa sig. De flesta tror inte att de är smittade förrän de får test-

resultatet i sin hand.

Minskad miljöpåverkan

Simon Peter Ochieng på Longonot Horticulture menar att stora steg

också tagits för att minska odlingarnas negativa miljöpåverkan.

– Jag arbetar med besprutningsmedel och har själv sett förändring-

arna, säger han.

Vi försöker minska användningen av skadliga kemikalier och använ-

der i stället biologiskt nedbrytbara medel. Det har också utvecklats

helt nya system för plantering av rosor på plastunderlag. På så vis

riskerar inte grundvattnet att förorenas av de skadliga ämnena.

Simon talar kärleksfullt om sin familj som numera består av hans fru,

en åttaårig flicka och en fyraårig son. De bor i en lägenhet med bara

ett rum, men där tänker de inte stanna i all evighet.

– Jag har som mål att köpa en bostad och jag sparar pengar varje

månad för att uppnå det, säger han.

Inte heller vill jag vara anställd resten av livet. I framtiden kommer jag

nog att driva min egen verksamhet.

Tuffa tider

I finanskrisens spår har blomsterindustrin, som så många andra in-

dustrier, drabbats hårt. Enligt Rob Cameron, vd på Fairtrade Labelling

Organizations International, den internationella paraplyorganisationen

för Fairtrade, blir det i tider av nedgång extra tydligt varför Fairtrade-

certifieringen är viktig. Den innebär nämligen tryggare anställningar

och stabilare lönenivåer, dessutom skapar premien från försäljningen

möjlighet till viktiga investeringar i lokalsamhället som annars hade fått

stå tillbaka i väntan på bättre tider. Glädjande nog har försäljning-

en av Fairtrade-certifierade produkter ökat kraftigt i flera länder de

senaste åren, trots att den allmänna konjunkturen vänt nedåt. Det är

väldigt upplyftande att konsumenternas engagemang för Fairtrade

förblir starkt även i dessa tuffa tider, säger Rob Cameron. Vi har gräs-

rotsrörelsen att tacka för att den med gemensamma krafter byggt

upp ett starkt stöd för Fairtrade.

Varför behövs Rättvisemärkt?

1,4 miljarder människor lever i extrem fattigdom. Detta är män,

kvinnor och barn som försöker leva på mindre än 1,25 dollar

om dagen. Fattigdomen i världen minskar, men förbättringarna

är ojämnt fördelade. I Kina och Indien har många människor

lyfts ur fattigdom samtidigt som andelen människor i Latin-

amerika som lever under 1,25 dollar om dagen varit konstant

sedan 1990. I Afrika söder om Sahara och de centralasiatiska

staterna har antalet människor som lever under fattigdoms-

gränsen till och med ökat. Källa: Världsbanken och UNDP, 2008

”Innan Rättvisemärkt kom in i bilden vardet alltid en kamp att försörja familjen”

”I framtiden kommer jag nog att drivamin egen verksamhet”

6

– Spektrat är väldigt stort inom näringen, det handlar om allt från

små, mer kvalitetsinriktade odlingar som kanske säljer vin för hundra-

tals kronor flaskan till enorma odlingar som exporterar stora mängder

vin för bara några kronor per liter. Ger man sig ut på en av de här

volyminriktade odlingarna så tar det fem minuter, sen är bilden av

vinkännare i kostym långt borta, säger Pelle Odebrant, sommelier

och produktansvarig på Sharabu, ett företag som importerar

Rättvisemärkt vin från Sydafrika.

– Det är på de stora odlingarna problemen finns och det är också

där Rättvisemärkt gör störst nytta.

Företag i framkant Björn Wittmark på Giertz vinimport menar att man lätt glömmer

bort att det faktiskt är någon som plockar druvorna, att detta arbete

är hårt och ofta ger dåligt betalt. Förutom att den gemytliga bilden

riskerar ge konsumenterna en ensidig uppfattning av villkoren på en

vinodling har den tidigare även gjort vissa producenter oroliga för att

certifiera sig i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier. De har

varit rädda att förlora sin glamorösa image genom att erkänna att det

kan finnas problem på odlingarna. Björn menar dock att denna oro

minskat i takt med att producenterna ser att Rättvisemärkt-produkter

säljer bra och att efterfrågan ökar för varje år.

– Nu är det fler och fler företag som certifierar sig.

Visuella fördelar

För företaget och varumärket Giertz är vinsterna med att sälja

Rättvisemärkt vin stora.

– Bilden av Rättvisemärkt hos allmänheten är väldigt positiv.

Eftersom verksamheten ägs och styrs av folkrörelser så har den hög

trovärdighet, säger Björn.

– Genom att sälja de här produkterna blir vi också en aktör som

man gärna lyssnar på och tar hänsyn till. Vi blir ett företag som anses

ligga i framkant. Enligt Björn finns det även visuella fördelar med

märkningen.

– Certifieringsmärket är attraktivt och har aptitliga färger som pas-

sar bra för mat och vin.

Falcon Crest har format många svenskars bild av vardagen på en vinodling. Vackra människor i dyra kläder som minglar runt med ett glas vin i handen hela dagarna. För att inte tala om de sorglösa vinexperterna på tv som avspänt spatserar runt mellan vinrankorna med ettbländande leende på läpparna. Det verkar liksom inte särskilt jobbigt att vara i vinbranschen.

En skål kan göra skillnad

Fotograf: Terje Borud

7

Lokalsamhället utvecklas

År 2000 startade Pelle Odebrant och hans bror vinimportföretaget

Sharabu. De kommer från en vinintresserad familj och hade till en

början tänkt importera några buteljer för egen konsumtion, mest

för nöjes skull, men hobbyn övergick snart till heltidssysselsättning.

Inledningsvis var det inget medvetet val att importera Rättvisemärkt

vin. En av producenterna de jobbade med råkade bli bland de första

certifierade inom vinbranschen. Sharabu importerade deras produkt-

er utan att reflektera i någon högre utsträckning kring märkningen.

Men med samarbetet väcktes snart ett engagemang inom företaget.

– Att med egna ögon se hur

positivt Rättvise-

märkt påverkar

lokalsamhället har

med tiden resulterat i

ett brinnande intresse

för frågorna, säger

Pelle.

Idag arbetar Sharabu

främst med en syd-

afrikansk producent som heter Stellar Organics. På den odlingen

har pengarna från försäljningen av det certifierade vinet bland annat

resulterat i ett datacenter, som används av barnen på dagtid och av

de vuxna på kvällarna. De anställda får gratis boende, el och vatten.

Skola och förskola erbjuds till subventionerade priser. I anslutning till

skolan har dessutom en liten vingård anlagts där eleverna erbjuds

teknisk utbildning med inriktning på vinproduktion.

– Utbildningsmöjligheterna på den sydafrikanska landsbygden är

i stort sett obefintliga, att ge sig in i vinnäringen är ibland deras enda

möjlighet till försörjning. Då är det bra om barnen får lära sig yrket

grundligt i skolan för att kunna vidareutbilda sig.

Prisvärda viner

La Riojana, som är en av de producenter Giertz arbetar med, är ett

stort kooperativ i Argentina som bildades 1940. Det består av över

500 familjer och producerar årligen 60 miljoner liter vin.

– Vi har verkligen försökt hitta Rättvisemärkt-viner i en prisklass

som många kan köpa, säger Björn, och detta kräver även produ-

center som kan leverera stora volymer.

Förutom storskaliga producenter krävs återförsäljare som förstår

fördelarna med att erbjuda sina kunder etiskt producerade viner. Sy-

stembolaget har, enligt Björn, hela tiden varit positiva till att utöka sitt

sortiment av Rättvisemärkt. Vissa viner finns i deras ordinarie sorti-

ment, vilket betyder att de finns att köpa i Systembolagets butiker

medan andra finns i det så kallade beställningssortimentet. Om

efterfrågan ökar är möjligheten större att produkterna överförs till det

ordinarie sortimentet.

Snabb utveckling

Både Pelle Odebrant och Björn Wittmark upplever att restaurang-

branschen inte riktigt hängt med i utvecklingen mot etiskt produ-

cerade viner. Pelle gissar att det beror på otydliga krav från konsum-

enterna, medan Björn förklarar det med en konservativ syn där fran-

ska och italienska viner länge ansetts vara de finaste. Båda ser dock

att en förändring är på väg och tror att utvecklingen de närmaste

åren kommer att gå fort. Redan nu kräver vissa företag Rättvisemärkt

vin när de bokar in grupper på konferensanläggningar.

– Inom en snar framtid kommer konsumenter kräva detsamma när

de går på restaurang, gissar Pelle.

”Genom att sälja de här produkterna blir vi också en aktör som man gärna lyssnar på och tar hänsyn till. Vi blir ett företag som anses ligga i framkant.”

”Att med egna ögon se hur positivtRättvisemärkt påverkar lokalsamhället har med tiden resulterat i ett brinnande intresse för frågorna”

Nationella märkningsinitiativ

Producentorganisationer

Producentorganisationer och märkningsinitiativ

Det finns ca 750 Fairtrade-certifierade producentorganisationer i drygt 50 länder och 19 märkningsinitiativ i 23 länder. Mer än 5 miljoner ordlare och anställda, inklusive deras familjer drar nytta av försäljningen av Rättvisemärkt.

Rättvisemärkt i världen

8

Efter ett långvarigt internt opinionsarbete antogs motionen om med-

lemskap i Föreningen för Rättvisemärkt på PRO:s förbundskongress

år 2008. Maj-Britt Björlund, som var

den som skrev motionen, menar att

beslutet aldrig hade blivit verklighet

utan det flertal enskilda medlemmar

som runtom i landet arbetade för att

övertyga PRO om fördelarna med ett

medlemskap.

– Pensionärsgruppen är ett ge-

nomsnitt av alla människor i Sverige,

det finns några snåla och några

generösa, säger Maj-Britt med ett

finurligt leende.

Schyssta bananer

Mary-Ann Ekström

arbetar som ombudsman på PRO Östergötland, det distrikt som

Mjölby ingår i och ett av de distrikt som varit mest drivande i frågan

om medlemskapet. Tillsammans med andra eldsjälar har hon lobbat

internt för Rättvisemärkt i mer än tre år, genom att sprida information

och genom att vid träffar erbjuda medlemmarna att spela på Rättvise-

hjulet, en slags tombola med rättvisefrågor som tema.

– Jag brukar säga att det är schyssta bananer, säger Mary-Ann.

– Att det handlar om mänskliga rättigheter, rätt till facklig organise-

ring, skaplig lön för arbetet och att barnen slipper jobba.

Små marginaler

PRO är kända för att vara en prismedveten organisation. Varje år får

de stor uppmärksamhet i media när de skickar ut ett gäng pensionä-

rer till livsmedelsbutiker över hela landet för att hålla koll på matvaror-

nas prisutveckling. Vid den senaste undersökningen konstaterades

att matpriserna ökat med sju procent på ett år, något som enligt

PRO:s ordförande Lars Wettergren slår hårt mot pensionärerna som

lever med små marginaler. Det kan därför tyckas märkligt att en

sådan organisation fastnat för Rättvisemärkt, en märkning som ibland

betyder att konsumenten betalar lite mer för varan än vanligt.

Peanuts för PRO

Men enligt Maj-Britt Björlund är det inte konstigt. PRO består

nämligen av många engagerade individer och internationellt sett har

svenska pensionärer det ändå relativt bra, menar hon.

–Ta mig till exempel, en ordinär pensionär som alltid varit intres-

serad av internationella frågor.

Du som tror att pensionärer bara gnäller om att det var bättre förr, nöter parkbänk och för noggrann statistik över vädrets skiftningar har inte riktigt hängt med i utvecklingen. 00-talets pensionärer dansar, spelar boule och reser. PRO, Pensionärernas Riksorganisation, arbetar dessutom aktivt för rimliga levnadsvillkor i den snabbt accelererande globali-seringen och nu har de blivit medlemsorganisation i Föreningen för Rättvisemärkt.

Kaffestund har guld i mun

”Jag brukar säga attdet är schyssta bananer.”

9

– Jag har skickat pengar i 20 år till Läkarmissionen och den där

hundralappen märks inte, den kan jag både ha och mista, säger

Maj-Britt.

– Och medlemsavgiften på 10 000 kronor per år är egentligen

peanuts för en organisation med 403 000 medlemmar, fortsätter hon

och poängterar vilken tyngd alla dessa pensionärer ger åt de frågor

som Rättvisemärkt arbetar för.

Maktfaktor

Forskning visar att PRO faktiskt är en maktfaktor att räkna med

i svensk politik, bland annat eftersom de har tillgång till anställd

expertis för att kunna bereda sina krav, att de representerar en viktig

väljargrupp för de politiska partierna och att de får uppmärksamhet

för sina krav i massmedia. PRO brukar överlägga med regeringen i

regeringens pensionärskommitté, de uppvaktar riksdagens utskott,

deltar i statliga utredningar, är remissinstans samt deltar i kommuner-

nas, landstingens och regionernas pensionärsråd. De är helt enkelt

en grupp som är svåra att nonchalera och nu har de valt att använda

sin makt för att sprida fördelarna med Rättvisemärkt.

Coolt kaffe

Modellen för internationell verksamhet är, enligt Maj-Britt, att hjälpa

folk att hjälpa sig själva ur fattigdomen.

– Vi kan genom Rättvisemärkt se till att de får drägliga arbetsförhål-

landen, skaplig lön och att de får vara med och bestämma, något

som vi har varit bortskämda med här i Sverige. Medbestämmande-

lagen fick ju vi redan på 70-talet här, säger hon.

– För mig är det här det absolut bästa vi kan göra från ett land som

Sverige.

Målet är, enligt Mary-Ann Ekström, att organisationen ska få ett eget

kaffe som är Rättvisemärkt, precis som kyrkan har sitt kyrkkaffe.

– PRO-kaffe, säger hon drömmande.

– Det vore coolt!

”Vi kan genom Rättvisemärkt se till att de får drägliga arbetsförhållanden, skaplig lön och att de får vara med och bestämma, något som vi har varit bortskämda med här i Sverige.”

0

16

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

32

48

64

80

%

Konsumenter som känner till Rättvisemärkt.

Källa: ECI

38% 39%

47%49%

64%70%

78%

10

– Jag brukar tala om makt. Många

har någon slags diffus uppfattning om

att det är politiker som har makten,

säger Karin Wallin, Fairtrade City-

koordinator i Malmö. Hon menar att

politikerna i Malmö faktiskt tagit sitt

ansvar i och med att de beslutat göra

staden till en Fairtrade City och genom

att säga att etiska produkter ska vara

förstahandsvalet vid alla inköp inom

kommunen.

– Makten ligger då hos de upphandlingsansvariga som ska se till

att det finns etiskt certifierade produkter i avtalen. När de gjort det har

ansvaret förflyttats till den som är ansvarig för matinköp på förskolan

eller äldreboendet och som kan besluta att antingen välja den ena

eller den andra sortens choklad eller bananer, säger Karin.

Göra rätt för sig

En stor del av Karins arbete går ut på att hålla kontakt med medi-

erna. Redan första dagen på jobbet väntade ett tv-team på henne

för att göra en intervju. Det stora intresset har hållit i sig trots att det

idag gått över ett år sedan hon anställdes. Sedan dess har hon lagt

mycket krut på att arbeta inåt i Malmö stad, mot de ca 20 000 som

har kommunen som arbetsgivare.

– Jag tycker man ska sopa framför egen dörr innan man går ut

och kräver av Malmöborna att de ska fatta vad det här handlar om,

säger Karin.

Vem har egentligen förmågan att förändra världen? De folkvalda församlingarna? Företagen? Medborgarna? Frågan har inget enkelt svar men sannolikheten för att en förändring ska ske ökar förstås om de tre nivåerna verkar mot samma mål. Genom diplomeringen Fairtrade City har Malmö lyckats skapa en plattform där kommunen, näringslivet och det civila samhället tillsammans arbetar för en hållbar stad.

Sopa framför egen dörr

”Jag gillar tanken att det inte är bistånd utan att det faktiskt är handel, att man betalar det som produkterna är värda”

11

Malmö var den första kommunen i Sverige som kunde tituleras

Fairtrade City och är numera den enda stad som har en heltidsan-

ställd som arbetar med frågorna. Karin var tidigare engagerad i en

biståndsorganisation och det var på den vägen hon kom i kontakt

med Rättvisemärkt. När jobbet som koordinator utannonserades blev

hon eld och lågor och snart var jobbet hennes.

– Jag gillar tanken att det inte är bistånd utan att det faktiskt är

handel, att man betalar det som produkterna är värda. De produ -

center jag träffat har sagt att ”vi vill inte ha bistånd utan vi vill att ni

ska betala för vårt arbete.”

– Man gör rätt för sig. Svårare än så är det inte, menar Karin.

Inte bara ord

Fairtrade City-diplomeringen är viktig för Malmö av många anled-

ningar.

– Dels tycker jag det är något som man kan vara stolt över som

Malmöbo, att kommunen valt att satsa på frågorna men också att

det civila samhället och näringslivet gjort det, säger Karin.

– Sedan tror jag också att det är bra för Malmös profilering. Att

man faktiskt jobbar jättemycket med att omvandla staden till en håll-

bar stad har verkligen lyft Malmö i mina egna ögon och det tror jag

det kan göra för andra också. Det är inte bara vackra ord, att man

hänger upp ett diplom så är man klar.

Stora framsteg

Arbetet med Fairtrade City har gett goda resultat – de kommunala in-

köpen av Rättvisemärkt har ökat stort och försäljningen i butik likaså.

– För några år sedan fick man leta med förstoringsglas för att hitta

Rättvisemärkt i handeln men nu finns ett stort utbud i vanliga affärer

plus att vi har ett antal specialaffärer med inriktning på Rättvisemärkt

och ekologiskt, säger Karin.

– Det är först när man köper produkterna som det gör skillnad för

producenterna så det krävs mycket jobb med implementeringen, att

få folk att förstå att produkterna finns och att man ska köpa dem.

Internationell rörelse

Karin berättar att ordföranden i styrgruppen för Fairtrade City Malmö,

som också är kommunalråd, brukar säga att arbetet gett honom

väldigt mycket som politiker, eftersom det är en fantastisk kanal för

att samarbeta med medborgare i en fråga de brinner för. Andra en-

gagerade beskriver att de gillar att känna sig delaktiga i något större,

en internationell rörelse som man kan komma samman kring.

I nuläget finns det drygt 650 Fairtrade Cities i världen och antalet

växer lavinartat.

– Förhoppningsvis kommer det om några år vara mer anmärk-

ningsvärt att inte vara Fairtrade City än att vara det, säger Karin

Någon som ser

Karin stöter sällan på negativa attityder gentemot Rättvisemärkt och

när hon gör det är de oftast lätta att bemöta, menar hon. Det kan

till exempel handla om att någon missförstått hur kontrollsystemet

funkar och därför inte litar på det. Karin framhåller då att det finns ett

förbättringssystem inbyggt och att upptäckta brister alltid följs upp

med en konkret handlingsplan.

– Det är inte helt enkelt att uppfylla alla krav som Rättvisemärkt

ställer, ibland får producenterna anmärkningar vid inspektioner, säger

Karin.

– Skillnaden är att om man köper något som är Rättvisemärkt och

det kommer från ett ställe där allt inte funkar så finns det någon som

ser det och någon som åtgärdar det. På konventionella plantager kan

det få pågå i all oändlighet.

”Förhoppningsvis kommer det om några år vara mer anmärkningsvärt att inte varaFairtrade City än att vara det”

2006

Malmö handlade etiska varor för totalt 2,4 miljoner kronor under 2008, en ökning med 57% sedan 2007.I grannkommunen Lund, som Fairtrade City-diplomerades 2007, ser vi en liknande utveckling.

Andel etiskt kaffe i Lunds kommunKälla: Lunds kommun

2007 2008

0,77 %

12 %

49 %

0

2,5

2006

Ton

2007 2008

5

7,5

10

12,5

15

Norrköping diplomerades till Fairtrade City 2007.

Konsumtion av etiskt kaffe i Norrköpings kommunKälla: Norrköpings kommun

78 kg

4,7 ton

14,7 ton

12

Ingvild Ketilsson Baustad, som tidigare pluggat statsvetenskap

i Norge och Frankrike och praktiserat på norska ambassaden i

Sverige, går masterutbildningen i Theory and History of International

Relations på LSE. LSE är en välrenommerad skola med flera nobel-

prisvinnare på meritlistan. Det är svårt att

bli antagen och känslan av konkurrens

dröjer sig kvar genom hela utbildningen.

Studenterna är ambitiösa, hårt arbetan-

de och engagerar sig gärna i politiska

frågor, något som blir extra tydligt kring

veckorna för Fairtrade Fortnight.

– Motivationen hos de flesta här är

att bli någon som gör skillnad, oavsett

om det handlar om att bli diplomat

som mäklar fred i Mellanöstern eller

ekonom på SIDA, säger Ingvild.

– Då är det naturligt att man är

engagerad på flera olika områden

och tar ställning i viktiga frågor, som

exempelvis den om rättvis handel.

Go Bananas

Fairtrade Fortnight är en stor och populär kampanj som förenar

studenter, dagligvarukedjor, leverantörer, ambassadörer, medlems-

organisationer, Fairtrade City-styrgrupper, politiker och konsumenter

i arbetet att lyfta fram Fairtrade och de fördelar som kommer med

certifieringen. 2009 genomfördes Fairtrade Fortnight under paroll-

en ”Go Bananas!” och bjöd på galna events så som banandans,

världsrekord i bananätning och eftermiddagste med banantema.

Deltagandet var enormt, det arrangerades sammanlagt över 11000

events i skolor, på arbetsplatser, i butiker och på barer. Britterna fick

lära sig att bananer är världens mest populära frukt och att de inne-

håller substanser som gör människan lycklig men också att många

av bananplockarna tjänar mindre än en dollar om dagen och därmed

har svårt att försörja sig och sina familjer på inkomsten.

Heta frågor

På LSE är det främst studentkåren som driver aktiviteterna i sam-

band med Fairtrade Fortnight. De ser detta som en möjlighet att

göra kårens verksamhet relevant för sina allmänbildade - och ganska

krävande - medlemmar.

– Man kan betrakta studentkårens verksamhet som en termometer

som visar vilka frågor som just nu är de hetaste bland studenterna,

säger Ingvild.

På campus går det att handla Fairtrade i alla caféer, restauranger och

butiker. Skoltröjan trycks på plagg av Fairtrade-certifierad bomull.

Öppna föreläsningar anordnas på temat och affischer med certifie-

ringsmärket hänger synliga överallt. Det går inte att studera på LSE

utan att komma i kontakt med frågan, något som Ingvild gissar kom-

mer att tvinga även framtida arbetsgivare att ta ställning.

– Om de här människorna hela tiden har tillgång till Fairtrade-

certifierade produkter kommer de givetvis vänta sig detsamma när

de kommer ut på arbetsmarknaden, säger Ingvild övertygat.

– Och det här kommer att vara en kräsen skara arbetstagare i

framtiden. De kommer att kunna välja arbetsplats utifrån både plån-

bok och hjärta.

Fairtrade Fokus

Ingvild tycker sig uppleva att Storbritannien kommit längre än både

Sverige och Norge när det gäller engagemanget för etisk produktion

och handel. Det finns fler varor att välja mellan i brittiska butiker och

försäljningsmässigt har Storbritannien länge slagit svenskarna på

fingrarna, något som dock ser ut att förändras. Sverige är på gång,

och det med besked. Den svenska motsvarigheten till Fairtrade

Fortnight heter Fairtrade Fokus och genomförs i oktober varje år.

Fairtrade Fokus har inte lika många år på nacken som sin brittiska

systerkampanj, men intresset växer för varje år, precis som genom-

slagskraften. Under de två kampanjveckorna samlas näringslivet,

organisationsvärlden, politiker och inte minst konsumenter till festlig-

heterna som erbjuder hundratals evenemang för att lyfta Rättvise-

märkt - provsmakningar, kaffebjudningar, filmvisningar, fester och

opinionsbildande events.

Bäst i världen

Även när det gäller engagemanget inom studentvärlden har Sverige

möjlighet att knappa in på Storbritannien. Under Fairtrade Fokus

pågår nämligen Universitetsutmaningen, en utmaning där svenska

lärosäten deltar för att sprida information om Rättvisemärkt och

arbeta för att öka både utbud och tillgänglighet av certifierade varor

på campus. Engagemanget ger resultat. 2007 och 2008 bidrog

Fairtrade Fokus starkt till att Sverige hade den högsta försäljnings-

ökningen i hela världen. Ett gott betyg och en klar indikation på att

Sverige är på väg i helt rätt riktning.

”Man kan betrakta studentkårens verksamhet som en termometer som visar vilka frågor som just nu är de hetaste bland studenterna.”

Det är ett surrande folkliv på LSE, the London School of Economics and Political Science. Ingvild Ketilsson Baustad manövrerar sig ledigt mellan horderna av ropande studenter, slagordsfyllda plakat och flyers i viftande händer. Det är studentkårens valperiod och Fairtrade Fortnight-aktiviteter på skolan samtidigt – och det engagemang som vanligt-vis är högt bland studenterna når nu sin kulmen.

Med fokus på Fairtrade

”Motivationen hos de flesta här är att bli någon som gör skillnad.”

13

Flying off the shelves - Under 2008 spenderade de brittiska konsumenterna mer än en halv miljard (över 700 miljoner) pund på Fairtrade-certifierade produkter.

Fair cup - Varje dag dricker de brittiska konsumenterna mer än 8 miljoner koppar Fairtrade-certifierat kaffe, te eller varm chok-lad, och den siffran ökar ständigt. Sainsbury, en av de största dagligvarukedjorna, har redan bytt ut alla sina varma drycker och Starbucks byter under 2009 ut allt sitt kaffe till Fairtrade.

Go bananas – Mer än var fjärde banan som säljs i Storbritannien är Fairtrade. Under 2008 uppgick försäljningssiffrorna för bananer till 180 miljoner pund.

Pick & choose - De tre första Fairtrade-produkterna dök upp på Storbritanniens butikshyllor 1994. Idag finns det över 3000 produkter att välja bland.

Cotton on - Försäljningen av Fairtrade-certifierad bomull är på gång. I Storbritannien ökade försäljningssiffrorna med 660 procent under 2007 och fördubblades 2008.

14

På tågen erbjuds i dagsläget Rättvisemärkt espresso, te, choklad

och sedan en tid även ett Rättvisemärkt vin.

– Jag hade gått ut i offertförfrågan och sagt; jag kommer ha ögon-

en på Rättvisemärkt vin men hittar jag inget som är tillräckligt bra

eller i rätt prisklass så tar jag inte in det,

säger Anna Fast, sortimentsansvarig

på SJ AB.

– Då hittade vi Fairhills, och det säljer

jättebra. Folk gillar det!

Anna samarbetar med Jens Dolk, vin-

skribent på SvD, i jakten på de bästa

och mest prisvärda vinerna.

– Jag sitter med mina kalkylark,

Jens står för provsmakandet. Han

kan säga vilka som är bäst i den här

prisklassen och sedan matchar jag

dem med kalkylen. Hittar vi då ett

Rättvisemärkt vin som passar in så

får det helt klart en framträdande

position.

Roligt arbete

För att kunna erbjuda resenärerna mat och dryck på SJ:s tåg krävs

en omfattande och komplex logistik. Varje tåg fungerar som en rörlig

restaurang som dagligen trafikerar sträckor från norr till söder, öst till

väst. Maten måste fyllas på inför varje avgång och kylkedjan får aldrig

brytas. Anna har dessutom en budget att förhålla sig till och alla val

som syftar till att minska tågens miljöpåverkan kostar pengar. Anna

skulle kunna göra sitt arbete mycket enklare genom att strunta i den

etiska aspekten, men för henne har det aldrig varit aktuellt.

– Jag har ett väldigt roligt jobb och jag har makten att bestämma

väldigt mycket. Hade jag inte personligen brunnit för Rättvisemärkt

eller ekologiskt hade jag kunnat motivera varför vi inte ska ha de här

varorna. Lite jobbigare blir det, men när man känner att arbetet får

uppmärksamhet blir det också mycket roligare.

SJ håller hög svansföring när det gäller miljöfrågor. Tågen går på förnybar el från vatten- och vindkraftverk. Alla resor uppfyller Naturskyddsföreningens krav för Bra Miljöval och när det är dags för vagnarna att skrotas källsorteras och återvinns 99 procent av materialet. Företaget skulle i den heta miljödebatten kunna luta sig tillbaka och koppla av.I stället höjer de blicken och breddar engagemanget till att omfatta även rättvis handel.

Företaget på rätt spår

”Vi vill gärna utmana kunden genom att er-bjuda produkter som de inte förväntar sig.”

”Vi har anställt många unga tjejer och killar den senaste tiden och de är väldigt uppmärksam-ma på frågorna om socialt ansvarstagande inom näringslivet.”

15

Spegla värderingar

Och hon har rätt, den unga arbetskraften styrs i väldigt hög utsträck-

ning av värderingar i sitt val av arbetsgivare. Enligt Amnesty Business

Survey 2008 ställer medarbetare idag högre krav på företagens arb-

ete för mänskliga rättigheter än vad både kunder och analytiker gör.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers publicerade våren 2009 resultatet

från en internationell undersökning av unga människors förväntningar

på arbete och karriär. Utbildning och personlig utveckling visade sig

där vara tre gånger viktigare än bonusar och hela 88 procent uppgav

att de kommer söka sig till arbetsgivare vars engagemang i CSR-

frågor speglar deras egna värderingar.

– Tåget är ju extremt inne, generellt, säger Anna.

– Flyget hade förr en statusstämpel som fått sig en rejäl törn den

sista tiden. Kunderna som reser med oss uppskattar finesserna med

att åka tåg och då blir vi också mer attraktiva som arbetsgivare. Vi

har anställt många unga tjejer och killar den senaste tiden och de är

väldigt uppmärksamma på frågorna om socialt ansvarstagande inom

näringslivet.

0

100

2004 2005 2006 2007 2008

200

300

400

500

600

700

Uppskattat värde av Rättvisemärkt i handeln.

Miljoner kronor

5080

150

400

700

16

Conrad James, St Lucia Fotograf: ©Simon Rawles

17

2007 exploderade försäljningen av Rättvisemärkt i Sverige. Siffrorna

visade på en 175-procentig ökning från året innan, den största

försäljningsökningen i hela världen. 2008 följde samma, uppåtgående

trend och resulterade i en ökning på 75 procent. Statistiken visar

inte enbart konsumenternas ökade vilja att köpa Rättvisemärkt, för

den har länge varit stark, utan framförallt visar den vilken viktig roll till-

gängligheten spelar i arbetet att förändra konsumtionsmönster. Från

att under några år levt en undanskymd

tillvaro i special-

butiker eller långt

bak på livsmedels-

butikernas hyllor har

nu de Rättvisemärkt-

certifierade varorna

tagit klivet ut i ramp-

ljuset och in i var mans

hem. De svenska

dagligvarukedjorna

har de senaste

åren tagit stora

steg för att möta

konsumenternas

efterfrågan på

etiskt produce-

rade varor och numera är det snarare regel än undantag att erbjuda

kunderna Rättvisemärkt som alternativ.

En fullträff

Goodstore på Södermalm i Stockholm och Hermans Ekohandel i Va-

sastan har båda slagit upp portarna sedan försäljningen av Rättvise-

märkt tagit rejäl fart i dagligvaruhandeln. De erbjuder ungefär samma

sortiment som vanliga matvarubutiker - grönsaker, honung, bröd,

schampo, te. Skillnaden är att alla varor är utvalda för att de är snälla

mot människan och naturen - i Sverige såväl som i resten av världen.

Catharina Ström, som driver Goodstore ihop med sin familj, menar

att det är viktigt att tillhandahålla ett brett sortiment.

– Vi vill själva handla ekologiskt och Rättvisemärkt och erbjuder

därför ett sådant sortiment samlat så att folk inte behöver springa

benen av sig, säger hon.

Det handlar dock inte bara om märkningar utan också om att de

produkter de säljer ska vara representativa, att de ska smaka bra och

se bra ut.

– Då tror jag att man har en fullträff.

Ingen särskild typ

Kunderna på Goodstore går, enligt Catharina, att dela upp i två stora

kategorier - den ena gruppen är eko-medveten, den andra består av

vegetarianer och veganer. De är alla olika typer och finns i alla åldrar

men det som förenar dem är att de är medvetna konsumenter som

vill göra en skillnad.

Håkan Svensson är butikschef på nyöppnade Hermans Ekohandel.

Han säger att den målgrupp de trodde skulle handla mest i affären

var tjejer mellan 25 och 40, något som inte alls visade sig stämma.

– Det är mycket mer spritt än vi trodde - folk i alla åldrar, killar och

tjejer. Vi har inte sett någon tydlighet i vilken typ det är som handlar

här, säger Håkan.

– Men jag tror att när man hamnar i någon förändring, till exem-

pel skaffar barn eller familjesituationen förändras, då är man också

beredd att göra en förändring i sitt leverne.

Löjligt billigt

För människorna bakom Hermans Ekohandel är det naturligt och

självklart att betala det pris som varan verkligen kostar att producera.

Snacket om att maten blivit så dyr ger inte Håkan mycket för.

– Vi köper dyra tv-apparater och bilar men vi har vant oss vid att

bananer ska kosta 15 spänn kilot, det är löjligt. De som producerar

lever i misär och det kan våra samveten leva med, säger han.

Håkan har en 13-årig dotter och hans egen drivkraft är tanken på att

han ska lämna över den här världen till henne.

– Jag skulle skämmas för att säga att jag inte gjorde någonting.

Inte så unik

Catharina Ström menar att den ursprungliga idén på att öppna

Goodstore kom ur familjens egna intressen och behov, men att de

valde en bra tidpunkt.

– Vi öppnade precis när det började efterfrågas etiska produkter.

Man är väl inte så unik i sin konsumtion att ingen annan vill ha det

man själv vill ha, säger hon.

– Men jag hoppas ju verkligen att det här ska hålla i sig och inte

bara blir en trendfaktor som är övergående. Och drömscenariot är

att vi ska slippa ha Rättvisemärkt över huvud taget, att länder börjar

handla rättvist med varandra överallt.

I takt med att de stora kedjorna breddat utbudet av etiskt producerade varor har det vuxit fram ett flertal mer nis-chade alternativ i form av små butiker vars utbud enbart består av ekologiskt, vegetariskt och Rättvisemärkt. De konkurrerar inte främst med prisvariabeln utan med andra värden som kvalité, ansvar och hållbar livsstil.

Omsorgsfullt urval

“Vi vill själva handla ekologiskt och Rättvisemärkt och erbjuder därför ett sådant sortiment samlat så att folk inte behöver springa benen av sig”

Det finns mer än 550 Rättvisemärkt-certifierade produkter

på den svenska marknaden. Du hittar Rättvisemärkt:

I skafferiet –ris, quinoa, socker, kakao, sojabönor, honung, sylt

I kryddhyllan – kryddor och örter

I garderoben – bomull

På vardagsrumsbordet – kaffe, te, rosor, vin, frukt

I badrumsskåpet – shampo, tvål, duschkräm

På fotbollsplanen – Fotbollen

18

Vad är Rättvisemärkt?

Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti för

att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier.

Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling

Organizations International (FLO), som utvecklar kriterier och fungerar

som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Hur fungerar Rättvisemärkt?

När du som konsument köper en Rättvisemärkt produkt bidrar du till

att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom kri-

terier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktions-

kostnaden. Detta, tillsammans med långsiktiga handelsavtal, ger

trygghet för alla dem som inte har så stora marginaler att leva på.

Utöver den högre betalningen får odlarna också en extra premie. Den

används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i

en ny skola, nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i jord-

bruket. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av od-

larna. Rättvisemärkt handlar inte bara om att få en bättre ekonomisk

situation. Kriterierna främjar också demokratin,organisationsrätten,

miljöhänsyn i produktionen samt att barnarbete och diskriminering

motverkas.

Kort kan kriterierna sammanfattas så här:

• Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor

• Barnarbete och diskriminering motverkas

• Demokratin och organisationsrätten främjas

• Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt

• Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

Hur går kontrollen till?

Kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifie-

ringsorgan med ISO65-ackreditering. Såväl producentorganisationer

som exportörer/importörer inspekteras och certifieras. För att en

producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad måste mini-

mikriterierna uppfyllas. Efter att den initiala inspektionen är genomförd

och godkänd startar en certifieringscykel som innebär årliga kontroller

av att kriterierna uppfylls samt krav på gradvisa förbättringar enligt

utvecklingskriterierna.

Medlemsorganisationer

Om Rättvisemärkt

Adola Arissa, kaffeodlare i Etiopien.

19

Föreningen för Rättvisemärkt har i dagsläget ca 40 medlemsorg-

anisationer. Det är organisationer som alla tycker att det är viktigt att

arbeta för schyssta arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda

i utvecklingsländer. Och som tror att det är möjligt att göra skillnad

genom Rättvisemärkt. Medlemsorganisationernas arbete med infor-

mationsspridning till sina respektive medlemmar är en viktig resurs för

att sprida kunskap om Rättvisemärkt. För organisationerna är det ett

bra sätt att stärka såväl sin egen verksamhet som sitt engagemang

för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning.

Fairtrade City

Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för

etisk konsumtion. Fairtrade City leds av en styrgrupp vars främsta

uppgift är att sprida information om etisk konsumtion till kommunens

invånare. Det innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör

etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av

etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Fairtrade City-

diplomeringen lanserades 2006 i Sverige och har funnits sedan 2000

i Storbritannien. Idag finns det drygt 650 diplomerade kommuner runt

om i världen.

Rättvisemärkts ambassadörer

Ambassadörer är volontärer för Rättvisemärkt som har deltagit i

en kortare utbildning och därefter har möjlighet att engagera sig i

informationsuppdrag gällande Rättvisemärkt. Det kan till exempel ske

genom events på stan, provsmakningar i butik, informationsbord och

kortare föreläsningar. Sedan 1999 har fler än 2000 personer utbildat

sig till ambassadörer för Rättvisemärkt. Ambassadörerna är våra

viktigaste informationsresurser!

Fairtrade Fokus

2007 gick startskottet för Rättvisemärkt första rikstäckande kampanj,

Fairtrade Fokus. Sedan dess har kampanjen återkommit i oktober

varje år och engagerar dagligvarukedjor och leverantörer, ambassa-

dörer, medlemsorganisationer, Fairtrade City-styrgrupper, politiker,

universitet och konsumenter över hela landet. Under kampanjperio-

den syns Rättvisemärkt i många olika kanaler, genom bl a utomhus-

reklam, annonsering, webbanners, insändare i lokalpress, produkt-

events på stan och i butiksaktiviteter över hela Sverige.

Vill du veta mer om Rättvisemärkt,

besök www.rattvisemarkt.se

Rättvisemärkt, Åsögatan 115, 116 24 StockholmTelefon: 08-1220 89 00 Fax: 08-1220 89 29Mail: info@rattvisemarkt.se www.rattvisemarkt.se

Produktion: P

AT

RIK

ST

HL

M Foto: Linus H

allgren och Rättvisem

ärkt Tryck: Wikström

s Tryckeri AB

2009

Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning. När du väljer Rättvisemärkt

bidrar du till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i

utvecklingsländer. Vill du veta mer om hur Rättvisemärkt arbetar och hur certi-

fieringen fungerar, besök vår hemsida www.rattvisemarkt.se eller kontakta oss

på 08-1220 8900