RAPPORT - lidkoping.se · RAPPORT LIDKÖPINGS KOMMUN Ängens ARV Lidköping UPPDRAGSNUMMER 1834711000 TEKNISK BESKRIVNING TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING RAPPORT 2017-03-18

repo

001.

docx

2015

-10-

05

RAPPORT

LIDKÖPINGS KOMMUN

Ängens ARV LidköpingUPPDRAGSNUMMER 1834711000

TEKNISK BESKRIVNING TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING

RAPPORT

2017-03-18

Sweco Environment ABJÖNKÖPING VA-SYSTEM

CARL DAHLBERGMARIA MASES

RAPPORT2017-03-18

RAPPORTÄNGENS ARV LIDKÖPING

repo

001.

docx

2015

-10-

05

SammanfattningLidköpings kommun har beslutat att bygga ett nytt avloppsreningsverk på en helt ny plats.

Alternativet att bygga om det befintliga avloppsreningsverket på ett så pass inneslutet sättatt bebyggelse kan tillåtas i direkt anslutning innebär både investeringskostnader ochdriftkostnader. Dessutom är det i praktiken en kortsiktig lösning med framtida risker. Enviktig aspekt är att kostnaderna för att klara framtida belastning och krav riskerar att blihög när det ska ske på ett begränsat inneslutet utrymme. Befintlig anläggning har ingenslamstabilisering (t ex rötning), vilket nästan alla moderna svenska avloppsreningsverk ijämförbar storlek har. Det innebär med stor sannolikhet att man i framtiden får en anlägg-ning uppdelad på två geografiska platser och sammanbunden med ledningar vilket ärkostsamt. Om- eller utbyggnad på grund av krav på rening av ämnen som det idag intefinns krav på, exempelvis läkemedelsrester eller mikroplaster, är ett annat tänkbart fram-tida problem. Ytterligare en aspekt, kanske den viktigaste, är att man i en framtida till-ståndsprövning riskerar att få flytta på anläggningen trots alla tidigare åtgärder. Om av-loppsreningsverket förläggs på en annan plats blir dessutom attraktiv mark tillgänglig förbostäder eller annan verksamhet.

Under våren 2016 har en lokaliseringsstudie genomförts, denna har utmynnat i en platssom är lämpad för ett konventionellt avloppsreningsverk.

Det framtida reningsverket ska klara en belastning på 61 000 pe (personekvivalenter) ochett flöde på ca 14 400 m3/dygn. Industrin Lantmännen Reppe AB står för en stor del avbelastningen, trots att den föreslagna dimensioneringen förutsätter en förbehandling avindustriavloppsvattnet.

Under sommarhalvåret 2016 har en konceptstudie med tre olika koncept för ett nytt av-loppsreningsverk tagits fram. I konceptutformningen har aspekter som näringsåtervinning,energineutralitet, innovation och ytterligare reningskrav lyfts fram som viktiga.

På i stort sett alla avloppsreningsverk i Sverige finns det idag krav på utgående vatten påminst två parametrar. Dels är det ett krav på biologiskt syreförbrukande material vilketnormalt anges med förkortningen BOD7 (Biological Oxygen Demand, 7 dygn) och dels påtotalfosfor (P-tot) som är ett närsalt. På avloppsreningsverk söder om Dalälven som ärbelastade med över 10 000 personekvivalenter (pe) finns det vanligen också ett krav påtotalkväve (N-tot). I vissa fall finns även ett krav på ammoniumkväve (NH4-N). Kväve ärett närsalt men kräver också syre när det omvandlas från ammonium, via nitrat till kväv-gas. Samtliga tre koncept utformades med krav enligt nedanstående tabell:

Parameter Enhet Förväntade krav Produktionsmål

BOD7 mg/l < 10 << 10

N-tot mg/l < 10 6

NH4-N mg/l < 3 < 2

P-tot mg/l < 0,2 0,1

RAPPORT2017-03-18


repo

001.

docx

2015

-10-

05

Nivån på utsläppskraven har av Sweco och Lidköpings kommun bedömts vara rimliga attantas komma i miljötillståndet. Notera att samtliga krav är beräknade som årsmedelvär-den. Om kraven istället blir hårdare måste anläggningen drivas mot ännu lägre produkt-ionsmål för att säkerhetsställa att kravet uppfylls som årsmedel.

Samtliga tre koncept byggde på aktivslamteknik för den biologiska reningen samt rötningför slamstabilisering.

Koncept 1 innebär försedimentering av inkommande partiklar och ett aktivslam-steg medefterföljande sedimentering där slammet behålls inne i reningsanläggningen. Därefter för-bereds för en ozonering för att reducera läkemedel och mikroföreningar samt ett efterföl-jande litet bärarmaterialsteg för att reducera nedbrytningsprodukter innan vatten slutligenfiltreras i ett skivfilter. För att minimera kemikaliebehovet förses verket med biologisk fos-forrening vilket också möjliggör framtida utvinning av 30 - 60 % av fosforn till granuler påanläggningen.

Koncept 2 innebär försedimentering av inkommande partiklar och ett aktivslam-steg medefterföljande membranfiltrering där slammet behålls inne i reningsanläggningen. Därefterförbereds för ett aktivt kol-filter för reduktion av läkemedel och mikroföreningar. Detta al-ternativ medger inte möjlighet till att komplettera med fosforutvinning på plats.

Koncept 3 innebär förfilter för inkommande partiklar och ett aktivslam-steg med efterföl-jande sedimentering där slammet behålls inne i reningsanläggningen. Därefter förberedsför en ozonering för att reducera läkemedel och mikroföreningar samt ett efterföljande litetbärarmaterialsteg för att reducera nedbrytningsprodukter innan vatten slutligen filtreras iett skivfilter. För att minimera kemikaliebehovet förses verket med biologisk fosforreningvilket också möjliggör framtida utvinning av 30 - 60 % av fosforn till granuler på anlägg-ningen. Det biologiska reningssteget är försett med Anammox för att minska energibeho-vet något.

Lidköpings kommun och Sweco föreslår att Lidköpings nya avloppsreningsverk byggs en-ligt koncept 1, men med förbehållet att försedimenteringarna helt eller delvis kan ersättasav förfiltrering. Anledningen till att förfiltrering kan vara en fördel är att det vatten som skabehandlas till stor del består av förbehandlat industrivatten. Avskiljningen av inkommandeorganiskt material är betydligt lättare att reglera i ett förfilter än i en försedimentering. Pådetta sätt kan man enklare hantera utvecklingen i belastning från Reppe (eller om denhelt skulle försvinna).

För att minimera belastningen på den kommunala anläggningen ska Lantmännen ReppeAB förbehandla vattnet innan det släpps till det kommunala verket. I dagsläget är dettänkt att förbehandlingen är placerad på industriområdet innan vattnet släpps till det kom-munala nätet. I förbehandlingen reduceras suspenderat material, troligtvis med hjälp avfiltrering. Reduktion av det suspenderade materialet med 90 % innebär en reduktion avBOD med ca 40 %. Trots att vattnet är förbehandlat kommer överhalterna stå för en vä-sentlig del av den totala belastningen på aktivslamsteget (ca 11 %), slamförtjockningen(ca 12 %) och rötning/slamavvattning (ca 12 %).

RAPPORT2017-03-18


repo

001.

docx

2015

-10-

05

Den höga belastningen från industrin med höga halter av löst organiskt material relativtnärsalterna gör anläggningen mycket lämplig för biologisk fosforreduktion. För att inte på-verka biogasproduktionen föreslås inte primärslamshydrolys utan en sidoströmshydrolyssom komplement till den anaeroba zonen. Fosforåtervinningen bör man bereda plats förmen är inte nödvändig att installera initialt. Däremot skall man vara medveten om att manbehöver binda fosforn på något sätt, t ex med liten dos fällningskemikalie om inte fosforå-tervinningen installeras. Oavsett vilket kommer kemikaliebehovet vara lägre än en kon-ventionell anläggning.

För att reducera läkemedel och mikroföroreningar kan konceptet förses med ett extra re-ningssteg. Detta sker genom att man tillsätter ozon till vattnet innan det får passera ett li-tet bärarmaterialssteg för att reducera nedbrytningsprodukter. Detta steg placeras mellandet biologiska reningssteget och filtersteget.

Rötningen har i alla förslag redundans så att en rötkammare går att stänga av och ändåfå acceptabel drift. Erfarenheterna visar att det är lika viktigt att ha redundans och kapa-citet i slamhanteringen som i biosteget. Med långtgående biologisk rening blir svängning-arna i slamhanteringen större än i biosteget. Anledningen är att den största slammäng-den kommer ifrån försedimenteringen som reagerar momentant på större inkommandebelastning.

Kostnaderna är upprättade som intervall och den posten med störst osäkerhet (Mark &Grundläggning) bör i ett tidigt skede utredas ytterliggare för att kunna besluta hur anlägg-ningens layout skall utformas i systemhandlingen. När det gäller den sista posten, bygg-herrekostnader, beror den till stor del på hur projektet drivs, hur tillståndsprocessen går,och eller förändringar i belastning på anläggningen under projektets gång. Det finns ävenrisker i ett projekt av den här storleken att man stöter på byggnadsmässiga problem längsledningsdragningar och där verket skall ligga vilket kan leda till kostsamma omtag.

Nedanstående tabell är en sammanställning av investeringskostnaderna för det före-slagna konceptet. Osäkerheten för varje kalkylpost kan utläsas i form av en %-sats.

RAPPORT2017-03-18


repo

001.

docx

2015

-10-

05

Koncept 1

Kalkylpost Mkr Intervall

Mark & grundläggning 90 25%

Bygg 125 15%

VVS 25 10%

Maskininstallation 95 10%

El och automation 35 10%

Entreprenadkostnader 370 15%

Byggherrekostnader1 60 15%

Anläggningskostnad verk 430 15%

1) Utredningar, projektering, byggledning och kontroll

Ett kvävekrav på 8 mg/l innebär i praktiken ca 6 mg/l på utgående biologiskt behandlatvatten vid normal drift för att skapa tillräckligt marginal för förbilett vatten och dagar medsämre funktion på anläggningen. Ett strikt utsläppskrav krav på 6 mg/l innebär i praktikenca 4 mg/l vid normal drift eller 2-3 mg/l under en varmaste perioden på sommaren. Närkraven kommer under 8 mg N-tot/l blir det känsligt för perioder utan full nitrifikation, dess-utom kommer denitrifikationshastigheten att vara låg när all lättillgänglig intern kolkälla ärförbrukad. Ett rimligt antagande är att tillkommande reduktion kräver ca 25 m3/kg reduce-rat kväve och dygn. Ett kvävekrav på 8 mg/l bedöms då kosta 4-6 mkr i investeringskost-nad i aktivslamsteget. Ett strikt krav på 6 mg/l innebär att man behöver dosera externkolkälla för att vara säker på att utgående halter ligger tillräckligt lågt. Det innebär en yt-terliggare investeringskostnad på 2-3 mkr och en ökad driftkostnad på ca 120 000 tkr/år.

Kostnaden för ett hårdare fosforkrav (0,15 mg/l) är svår att kvantifiera. Ett rimligt sätt äratt räkna med en extra dosering på ca 10 ml/l för att skapa marginal, vilket innebär ca100 000 årligen med dagens flöde. Dessutom tillkommer kostsammare styrning och över-vakning för att hantera vatten som förbileds det biologiska reningssteget. Denna kostnadär troligtvis betydligt högre eftersom den innefattar investering av ytterliggare givare, så-väl som underhåll och personalkostnad. Kostnaden bedöms till 200 000 tkr/år. Den totalakostnaden för att gå från 0,24 till 0,15, d v s 0,09 mg P-tot/l blir då 300 000 kr/år. Ett fos-forkrav på 0,3 mg/l innebär att det vatten som förbileds biologin inte behöver behandlasmed nuvarande dimensionering. Lidköpings kommun har valt att bygga högflödesreningdirekt vilket gör att merkostnaden för detta inte har beräknats. Att bygga om anläggningenför detta senare bedöms som väsentligt dyrare än att göra det direkt.

Tillkommande anläggningskostnad för att hantera överhalten i det förbehandlade vattnetfrån Reppe, läkemedelsrening samt fosforåtervinning kan utläsas i nedanstående tabell.Kostnadsposten för Reppe har högre osäkerhet än den totala entreprenaden eftersom

RAPPORT2017-03-18


repo

001.

docx

2015

-10-

05

den är en delsumma av delar av entreprenaden (som i detta skede är svåra att bryta utkostnadsmässigt). Den slutliga kostnaden för att installera läkemedelsrening och fosforå-tervinning har också ett betydligt större kostnadsintervall än den totala entreprenaden.Dels beroende på samma anledning som i fallet med Reppe men också beroende på atterfarenheterna är begränsade då det saknas färdiga fullskaleinstallationer i Sverige.

Koncept 1


Reppe 19 20%

Läkemedelsrening 18 30%

Fosforåtervinning 16 30%

RAPPORT2017-03-18


repo

001.

docx

2015

-10-

05

Innehållsförteckning

1 Inledning 11.1 Bakgrund 11.2 Metod och genomförandebeskrivning 11.3 Avgränsningar 2

2 Förutsättningar 32.1 Tidshorisont 32.2 Belastning 32.3 Framtida utsläppskrav 52.4 Temperatur 62.5 Kolkälla 92.6 Målbild koncept 92.7 Konceptutformning 102.7.1 Grundläggande Vattenreningsdel 11

2.7.2 Förbehandling industriavloppsvatten 12

2.7.3 Läkemedelsrening 13

2.7.4 Grundläggande slambehandling 14

2.7.5 Personalbyggnader, garage och förrådsbehov 15

2.8 Lokalisering 15

3 Beskrivning av valt koncept 163.1 Processutformning 163.2 Beräkningar av nödvändiga volymer 183.3 Beräkningar av tillkommande volymer vid hårdare krav 193.4 Val av filtersteg 20

4 Kostnader 224.1 Förutsättningar 224.1.1 Investeringskostnader 22

4.2 Investeringskostnader 234.3 Tillkommande investeringskostnader vid hårdare reningskrav 244.4 Tillkommande investeringskostnader vid val av annat filtersteg 24

5 Diskussion och utveckling av konceptet 26

BilagorBilaga 1 – Flödesscheman för koncept 1Bilaga 2 – Layouter för koncept 1

1(30)

RAPPORT2017-03-18


1 InledningTeknisk Service, Vatten och Avlopp i Lidköpings kommun har givit Sweco i uppdrag att tafram en konceptstudie för tre olika tänkbara koncept för ett framtida avloppsreningsverk iLidköping. Konceptstudien innefattar översiktliga belastningsberäkningar, processdimens-ionering, flödesscheman och layoutförslag samt översiktliga kostnadskalkyler för jämfö-relse av tre alternativa avloppsreningsverk. Konceptstudien har slutat i att Lidköpingskommun och Sweco enats om ett koncept att gå vidare med.

1.1 Bakgrund

Lidköpings kommun har beslutat att bygga ett nytt avloppsreningsverk på en helt ny plats.Alternativet att bygga om befintligt reningsverk och helt innesluta det har inte bedömtsvara kostnadseffektivt.

Alternativet att bygga om det befintliga avloppsreningsverket på ett så pass inneslutet sättatt bebyggelse kan tillåtas i direkt anslutning innebär både investeringskostnader ochdriftkostnader. Dessutom är det i praktiken en kortsiktig lösning med framtida risker. Enviktig aspekt är att kostnaderna för att klara framtida belastning och krav riskerar att blihög när det ska ske på ett begränsat inneslutet utrymme. Befintlig anläggning har ingenslamstabilisering (t ex rötning), vilket nästan alla moderna svenska avloppsreningsverk ijämförbar storlek har. Det innebär med stor sannolikhet att man i framtiden får en anlägg-ning uppdelad på två geografiska platser och sammanbunden med ledningar vilket ärkostsamt. Om- eller utbyggnad på grund av krav på rening av ämnen som det idag intefinns krav på, exempelvis läkemedelsrester eller mikroplaster, är ett annat tänkbart fram-tida problem. Ytterliggare en aspekt, kanske den viktigaste, är att man i en framtida till-ståndsprövning riskerar att få flytta på anläggningen trots alla tidigare åtgärder.

Om avloppsreningsverket förläggs på en annan plats blir dessutom attraktiv mark tillgäng-lig för bostäder eller annan verksamhet.

Under våren 2016 har Sweco, i ett annat projekt, genomfört en lokaliseringsstudie för pla-cering av ett nytt avloppsreningsverk. Lokaliseringen har utmynnat i en plats som är merlämpad för ett konventionellt avloppsreningsverk. Platsen ligger på tillräckligt avstånd frånbebyggelse och har tillräcklig yta för framtida expansion. Ur teknikvalssynpunkt kan mandärför välja de mest ekonomiska, energieffektiva och resurssnåla lösningarna för att nåen hög reningsgrad istället för att utgå från målsättningen om en så kompakt anläggningsom möjligt. Man kan också planera anläggningen på ett sådant sätt att framtida utbygg-nad för att möta ökad belastning eller nya krav blir enkel att genomföra.

1.2 Metod och genomförandebeskrivning

Uppdraget inleddes med en workshop där Lidköpings kommun medverkade med ett 20-tal personer från VA, Miljö & Hälsa, Planavdelningen samt Hållbar Samhällsutveckling.På workshopen diskuterades de önskemål som fanns på koncepten som skulle tas fram.

2(30)

RAPPORT2017-03-18


Inför arbetet har VA-avdelningen sammanställt uppgifter om dagens och förväntade,framtida belastningar på det nya avloppsreningsverket.

Ytterligare en workshop har genomförts med VA-avdelningen. Under workshopen togsriktlinjer fram för fyra tänkbara koncept, antal linjer och redundansbehov. Utformningen avkoncepten gjordes med utgångspunkt i att hårdare reningskrav kan komma i framtiden.Därtill diskuterades lokalbehovet för anläggningen.

Efter förslag från Sweco reducerades antalet konceptalternativ till tre. Utifrån de beslu-tade förutsättningarna har erforderliga volymer för de olika processtegen sedan beräk-nats.

1.3 Avgränsningar

Utformningen (och kostnadskalkyler) för anslutande infrastruktur i form av dricksvatten,kraftförsörjning, ev. fjärrvärme, tele, fiber, vägar etc. har inte inkluderats i denna rapport.

På befintligt avloppsreningsverk sker ingen rötning av slammet. Det finns därför helleringen mottagning av externt material för produktion av biogas. I den planerade anlägg-ningen finns det externslammottagning samt slamlager för utjämning av mottaget externtslam. Hantering av något annat externt material har inte ingått i detta uppdrag. På dennya platsen kommer det att finnas plats för att anlägga ytterliggare rötkammare om detbehovet uppstår.

Denna studie har inte fokuserat på en framtida avsättning av biogas till fordonsgas ellerproduktion av biogas från andra substrat. Utifrån erfarenheter från tidigare utredningarsom Sweco gjort är ersättningen vid försäljning av biogas till fordonsbränsle så pass lågatt det är mest lönsamt att använda gasen internt inom anläggningen, i synnerhet på an-läggningar av aktuell storlek. Om det skulle visa sig att ersättningen blir ovanligt hög vidförsäljning till fordonsgas kan detta antagande behöva korrigeras i ett senare skede.

3(30)

RAPPORT2017-03-18


2 FörutsättningarSamtliga förutsättningar och antaganden har gjorts i samråd med Lidköpings kommun ominte annat anges.

2.1 Tidshorisont

Verket beräknas vara i drift årsskiftet 2020-2021 och det är rimligt att anta en driftperiodutan större ombyggnader under en 20-årsperiod. Som prognosår för belastningen, ochdärmed antalet anslutna, har därför år 2040 ansatts. Lidköpings kommun har själva an-gett en tidshorisont på 50-70 år för anläggningen.

2.2 Belastning

Belastningen på det nya avloppsreningsverket sammanfattas i Tabell 2.1. Eftersom det ärsvårt att förutse vilket år en viss belastning uppnås finns det i samtliga beräkningar en ko-lumn för aktuell belastning, medel för de senaste 5 åren, (kolumn 1) och en kolumn förframtida belastning, prognosåret 2040, (kolumn 2). Den framtida belastningen är en sam-manställning av prognoser för befolkningsökning samt tillståndsgiven belastning frånReppe som passerat förbehandlingen.

Tabell 2.1 Belastning vattendel Lidköping ARV, aktuell och framtidaBeräkningar dagens verk Enhet 33 500 61 000

Hushåll pe 23 790 34 000

Övriga Industrier pe 2 000 2 000

Industriavlopp, Reppe pe 7 600 25 0001

Lakvatten pe 82 02

Belastning, Totalt pe 33 500 61 000

Spillvatten, Hushåll & Övriga industrier m3/d 5 158 7 200

Industriavlopp, Reppe1 m3/d 330 1 350

Lakvatten2 m3/d 250 0

Tillskottsvatten m3/d 5 296 6 317

Totalt flöde m3/d 11 000 14 8671) Efter förbehandling2) Efter bortkoppling från det kommunala avloppsnätet, se nedan

Industriavlopp från Lantmännen Reppe AB (nedan benämnt Reppe) släpps idag direkt tilldet kommunala avloppsnätet. I Reppes tillståndsansökan för den framtida driften beräk-nas BOD-belastningen öka till motsvarande ca 42 000 pe. Denna ökning innebär attReppe får en oproportionerligt till stor del av anläggningen och därför skall detta vatten

4(30)

RAPPORT2017-03-18


förbehandlas i framtiden innan det släpps till det kommunala nätet. Förbehandlingen för-väntas reducera suspenderat material med 90 % och BOD7 med 40 % vid maximal be-lastning. Försök med denna anläggning pågår och om resultaten utfaller som beräknatinnebär det att slamproduktionen som härrör från Reppes belastning totalt sett minskarmed över 50 % i det biologiska reningssteget (slamproduktionen beror både av suspen-derat material och BOD7). Eftersom de luftade delarna står i direkt proportion till slampro-duktionen i biosteget kan dessa minskas väsentligt på detta sätt.

Det gör det kommunala avloppsreningsverkets processutformning mer likvärdig avseendehydraulisk kapacitet relativt biologisk kapacitet. Det förbehandlade vattnet kommer ändåatt vara betydligt kraftigare än ett konventionellt avloppsvatten.

Förbehandlingen kan vara placerad antingen på Reppes tomt eller på avloppsreningsver-kets tomt. Det avskilda industrislammet i förbehandlingen ska i detta förslag inte rötas irötkammaren på avloppsreningsverket, men det justeras i ett senare skede.

Idag släpps lakvatten från Kartåsens avfallsanläggning till det kommunala avloppsnätet.För att minska tillförseln av oönskade ämnen till avloppsreningsverket, främst tungmetal-ler, som sedan hamnar i avloppsslammet är detta vatten inte önskvärt i avloppsrenings-verket. I framtiden ska detta vatten behandlas separat.

Dimensionerande flöde (Qdim) beräknas utifrån att spillvatten fördelas över 20 h underdygnet och tillskottsvattnet under 24 h av dygnet. Detta teoretiska värde blir då 508 m3/hmed dagens belastning och 691 m3/h med den förväntade framtida mängden avloppsvat-ten och tillskottsvatten. Den framtida anläggningen föreslås därför få följande kapacitet:

Qdim 700 m3/h

Qmax, biosteg 1 400 m3/h

Qmax 2 800 m3/h

Ett annat sätt att ansätta Qdim är att upprätta varaktighetsdiagram och ta 60-percentilenöver historiska timflödesdata avseende inkommande flöde. I figur 2.1 har uppmätta timflö-den liksom förväntade, framtida timflöden (som är extrapolerade utifrån befintliga) plottatsmot varaktigheten. I diagrammet kan utläsas att flödet är lika med eller lägre än beräknatQdim på 670 m3/h under 61 % av tiden. Detta får anses som tillräckligt nära för att gå vi-dare med beräknat Qdim.

Maximalt flöde genom biosteget (Qmax, biosteg) har ansatts till att vara 2Qdim medan ytterli-gare 2Qdim kan förbiledas den biologiska reningen och enbart behandlas mekaniskt ochkemiskt. Detta innebär att maximala flödet genom anläggningen ansätts till 4Qdim vilket ärkonventionell dimensionering av svenska avloppsreningsverk idag.

Då flödet är lika med eller lägre än Qmax biosteg så motsvarar det nästan 100 % av tiden un-der 2015. Maximala uppmätta medeltimflödet under 2015 är 1540 m3/h. Prognosticeratmaximala framtida flöde utifrån 2015 års timflöde blir då 2000 m3/h och det finns då 17beräknade timvärden över 1600 m3/h.

5(30)

RAPPORT2017-03-18


Denna jämförelse bör göras med betydligt fler timvärden än för bara något år. Dennasiffra kommer att avgöra dimensionering av pumpstationer, ledningar, kanaler och rör ihela systemet.

Figur 2.1 Varaktighetsdiagram över inkommande timmedelsflöde till Lidköpings nuvarande av-loppsreningsverk (2015) samt prognosticerat timmedelsflöde.

2.3 Framtida utsläppskrav

Vilka utsläppskrav som kommer att gälla vid nybyggnation av ett nytt avloppsreningsverkgår inte att svara på i dagsläget. Nivån på nedan angivna utsläppskrav har av Sweco ochLidköpings kommun bedömts vara rimliga att anta komma i miljötillståndet.

Anläggningen skall byggas för att klara något hårdare kvävereningskrav än i förväntat till-stånd och vid så hårda kvävekrav är kraven på BOD7 normalt inga problem att uppfyllavid rening av ett kommunalt avloppsvatten.

Det kan diskuteras om det kommer att komma ett separat krav på ammonium, men för attkunna nå ett utgående krav på 10 mg N-tot/l och i synnerhet driftmålet på 6 mg N-tot/lkommer det i praktiken att vara nödvändigt med mer eller mindre fullständig nitrifikation.Detta krav påverkar således inte utformningen på anläggningen.

6(30)

RAPPORT2017-03-18


Gällande fosfor kommer det i praktiken inga nya tillstånd i södra Sverige med mildarekrav än 0,3 mg P-tot/l och det är idag vanligt med 0,25 mg P-tot/l. För en framtida anlägg-ning är det absolut nödvändigt att ha en utformning så att man kan nå ner till 0,2 mg P-tot/l eller ännu lägre.

I tabell 2.2 redovisas dels förväntade krav från tillståndsmyndighet och dels produktions-mål för anläggningen. De sistnämnda utgör beräkningsgrund för anläggningen. Samtligavärden är årsmedelvärden.

Tabell 2.2 Tillståndskrav samt produktionsmål för anläggningParameter Enhet Förväntade krav Produktionsmål

BOD7 mg/l < 10 << 10

N-tot mg/l < 10 6

NH4-N mg/l < 3 < 2

P-tot mg/l < 0,2 0,1

Det är tänkbart att de kommande kraven blir ännu striktare. I tabell 2.3 visas exempel påtänkbara krav och vad det i praktiken innebär att dimensionering ska klara vid drift. Ef-tersom avloppsvatten varierar i både sammansättning, temperatur och flöde samtidigtsom avloppsreningsanläggningen varierar i funktion måste det finnas en marginal i pro-duktionsmål för att inte riskera att överskrida villkoren.

Tabell 2.3 Tänkbara krav och vad det innebär i produktionsmål/designkriteriumParameter Enhet Tänkbara krav Nödvändiga produktionsmål

BOD7 mg/l < 8 < 6

BOD7 mg/l < 6 < 4

N-tot mg/l < 8 8

N-tot mg/l < 6 41

P-tot mg/l < 0,15 0,071

1 Med så pass hårda krav kommer eventuellt förbilett vatten, som inte behandlats fullständigt, attpåverka medelvärdet väsentligt.

2.4 Temperatur

En mycket viktig parameter när man ska dimensionera ett biologiskt reningssteg menäven ett membransteg är vattentemperaturen. Ett kallare vatten gör att de biologiska pro-cesserna går långsammare vilket kräver större volymer och det gör också att den flödes-hastighet (flux) man kan filtrera genom membran blir lägre.

Vilken temperatur en framtida anläggning i Lidköping kommer att ha då anläggningen ärbelastad med 61 000 pe går inte att svara på. Det man kan göra är att utgå ifrån dagens

7(30)

RAPPORT2017-03-18


temperatur på inkommande vatten till Lidköping ARV. I beräkningarna har vattentempera-tur från oktober 2012 till och med maj 2016 använts.

Tabell 2.3 är en sammanställning av dessa data. Månadsmedelvärden för denna periodutgör underlag till kapacitetsberäkning av anläggningen. Notera att så länge anlägg-ningen inte är fullbelastad finns det kapacitet för att hantera ett kallare vatten än de an-givna temperaturerna i tabellen med bibehållet reningsresultat.

Tabell 2.3 Temperatur i inkommande avloppsvatten till Lidköpings ARV idag2012 2013 2014 2015 2016 Medel

Januari 9,9 11,4 11,3 11,7 11,1

Februari 9,9 10,4 10,7 10,3 10,4

Mars 9,6 10,9 11,2 10,2 10,5

April 9,8 11,7 12,0 11,3 11,2

Maj 12,0 13,3 12,8 12,9 12,8

Juni 14,8 15,7 14,5 15,0

Juli 16,3 17,3 16,2 16,6

Augusti 17,9 18,1 17,5 17,8

September 18,1 18,1 17,4 17,9

Oktober 14,9 16,9 16,7 16,8 16,3

November 13,4 14,7 15,0 15,2 14,6

December 11,5 12,5 13,0 12,8 12,5

Månadsmedel, min 10,0

Månadsmedel, max 16,0

Dygnsmedel, min 8,0

Veckomedel, min 9,0

Årsmedel 13,9

Det nya avloppsreningsverket kommer att placeras utanför Lidköpings tätort. Detta kom-mer att innebära att avloppsvattnet måste pumpas i långa överföringsledningar. Överfö-ringsledningarna kommer att förläggas i ån Lidan i ca 2300 m, vilket innebär att avlopps-vattnet kyls ner. Vilken temperatur avloppsvattnet har när det når avloppsreningsverketberor främst på dess temperatur innan det når Lidan, vilken temperatur Lidan har samtvilket flöde som går genom ledningarna. Tabell 2.4 visar beräknade siffror som bygger på

8(30)

RAPPORT2017-03-18


att inkommande vatten från samhället pumpas i ett 630 mm PE-PN10 rör. Temperaturenpå vattnet i Lidan är hämtat från SMHI:s vattenwebb.

Tabell 2.4 Beräknad temperatur i inkommande avloppsvatten till Lidköpings ARV efter passage avLidan med utgångspunkt från dagens temperatur

Lidan ARV1 ARV1 ARV1

Placering verk Idag Framtid Framtid

Temperatur Medel Medel Medel Diff3

Januari 1,2 11,1 9,5 -1,6

Februari 0,9 10,4 8,8 -1,5

Mars 2,1 10,5 9,1 -1,4

April 6,7 11,2 10,2 -1,0

Maj 11,5 12,8 12,2 -0,6

Juni 14,4 15,0 14,5 -0,5

Juli 16,7 16,6 16,2 -0,4

Augusti 15,8 17,8 17,3 -0,6

September 12,1 17,9 16,9 -1,0

Oktober 7,4 16,3 15,0 -1,4

November 4,3 14,6 13,0 -1,6

December 2,2 12,5 10,9 -1,6

Månadsmedel, min 0,9 10,4 8,8 -1,5

Månadsmedel, max 16,7 17,9 17,3 -0,6

Årsmedel 7,9 13,9 12,8 -1,11 Flöde under 2012-2016, 11 000 m3/d varav ca 250 m3/d från Reppe2 Differens mellan dagens temperatur vid dagens flöde och förväntad framtida temperaturvid dagens flöde

Notera att någon beräkning av temperatur för framtida maximal belastning inte är utfördeftersom den är kraftigt beroende av hur mycket och hur varmt vatten som Reppe släppertill det kommunala nätet. Idag finns det en mycket låg korrelation mellan utsläppt flödefrån Reppe och belastning.

9(30)

RAPPORT2017-03-18


2.5 Kolkälla

Samtliga koncept i studien bygger på att processerna i största möjliga utsträckning an-vänder intern kolkälla (fördenitrifikation) eftersom det anses ge bäst driftekonomi samtinte minst eftersom det över anläggningens livslängd kommer att ge minst miljöpåverkan.I samtliga tre koncept finns det möjlighet att dosera extern kolkälla i form av efterdenitrifi-kation för att nå kvävehalter under 6 mg N-to/l. Detta är normalt svårt på konventionellareningsverk med försedimentering annars. Möjligheten att kunna dosera extern kolkällagör också att det är lättare att ställa av en biologisk linje eller hantera driftstörningar i ak-tivslamlinjerna med mindre effekt på utgående reningsresultat.

2.6 Målbild koncept

Processer för avloppsvattenrening har kontinuerligt utvecklats de senaste decennierna.Eftersom den allra största delen av de byggnationer som sker idag är renovering elleruppgradering av gamla, befintliga anläggningar har behovet av att kunna utnyttja befintligplats och volym på ett maximalt sätt präglat teknikutvecklingen.

Vid nybyggnation (utanför storstäderna i Sverige) finns det inget egenvärde att fokuserapå yteffektivitet utan det finns andra parametrar som är viktigare. Under en workshop iLidköping utformades kraven på den framtida anläggningen för att samtliga skulle få engemensam målbild (se avsnitt 1.2 Metod och Genomförandebeskrivning)

Målbilden av hur anläggningen ska utformas kan sammanfattas i nedanstående punkter:

- Flexibel för utbyggnad

- Flexibel vattenreningsdel och slamhanteringsdel

- Anläggningen ska vara pedagogisk och ha linjer som är så separata som möjligt.Dels för att få en praktisk drift, men också för att ge försöksmöjligheter

- Anläggningen skall ge driftresultat som klarar reningskrav som är hårdare än idag

- Anläggningen skall vara innovativ och vara något att visa upp

- Anläggningen skall vara energineutral, gäller samtliga insatsvaror som förbrukaseller produceras

- Anläggningen skall ge förutsättningar till återföring av näringsämnen

Ett väsentligt krav är naturligtvis att anläggningen skall vara ekonomiskt hållbar, vilket på-verkas av en rad parametrar som förbrukningsvaror, tillsynsbehov, reinvesteringsbehovoch inte minst investeringsbehov. Miljöpåverkan från byggnationen kommer att varamindre än driften under anläggningens livslängd. Det är alltså viktigare att ha liten miljö-påverkan från driften än att bygga resurssnålt.

De tre första målen går att uppfylla oavsett val av konceptuell inriktning, men sätter tyd-liga krav på hur anläggningen ska byggas upp. De fyra sista målen kan sammanfattasoch utvecklas i fyra önskemål:

10(30)

RAPPORT2017-03-18


1. Önskemål 1 – NäringsåtervinningIdag finns det inga anläggningar i Sverige som utformats för att tillgodose Na-turvårdsverkets mål om Hållbar återföring av fosfor. Fokusera på hög återan-vändning av fosfor utan risk för spridningar av andra föroreningar.

2. Önskemål 2 – EnergineutralitetFokusera på att få en så energisnål anläggning som möjligt. Utnyttja och kom-binera dagens tekniker med tekniker som inte används i Sverige idag till envattenreningsanläggning som klarar kravspecifikationen med god marginalmed stort fokus på energi.

3. Önskemål 3 – InnovationAntalet avloppsreningsverk > 50 000 pe som byggs på jungfrulig mark i Sve-rige är ytterst få idag. Det innebär att det finns möjligheter att ligga i tekniskframkant när man bygger anläggningen, något som Lidköpings kommun ut-tryckt önskemål om.

4. Önskemål 4 – Ytterliggare vattenreningskravDet finns idag ett stort fokus på de läkemedelsrester och mikroplaster sompasserar avloppsreningsverket. Eftersom anläggningen dessutom kommer attvara i drift först om 4-5 år finns det anledning att se till att anläggningen är ut-formad så att den ligger i framkant vid driftstart. Däremot behöver nödvändigt-vis inte alla delar byggas redan från början.

2.7 KonceptutformningUnder en gemensam workshop på Sweco utformades tre konceptuella inriktningar utifrånkapitel 2.6 Målbild koncept.

Ett nytt avloppsreningsverk av den här storleken bör naturligtvis dimensioneras noggrant.Samtidigt är det lätt att förbise att den föroreningsbelastning, flödesbelastning och vatten-temperatur som kommer att vara aktuell om 30-40 år är de absolut största osäkerhetsfak-torerna vid en sådan här dimensionering. Hur noggrant dessa än utreds kommer indataför framtiden fortfarande att vara en betydligt större felkälla än om enstaka parametrar,som hastigheter eller kapaciteter, avviker något från de verkliga.De volymer som beräknas bygger på att anläggningen skall klara av sina produktionsmålöver tid och med rimlig arbetsinsats från personal. Det är ett välkänt fenomen att störreavloppsreningsverk med mer personal som fokuserar på processen kan optimera driftenbättre än ett mindre verk med tillsyn några gånger i veckan. Jämför man med befintligaanläggningar måste man jämföra med befintliga belastningar och driftresultat, samt tahänsyn till eventuella behov av kolkälla och övriga kemikalier. Dessutom bör man jämföramed anläggningar i liknande storlek.

11(30)

RAPPORT2017-03-18


2.7.1 Grundläggande Vattenreningsdel

- Tre linjer med rensgaller

- Två linjer för tvättning av rensgods

- En kombinerad externslammottagning med sand/grusavskiljning samt galler

- Två linjer sandfång

- Fyra linjer med försedimentering eller förfiltrering. Vid flöden upp till 4Qdim be-handlas allt vatten i försedimenteringen. Vid flöden över biostegets maximala be-lastning (2Qdim) stängs/öppnas luckor så att försedimenterat vatten förbileds bi-osteget.

- Tre linjer biologisk rening med anaerob, fördenitrifikation och en sidoströmshyd-rolys (där industriellt förbehandlat vatten kan ledas in).

- Rejektvattenbehandling med returslamluftning och slamanox.

- Möjlighet till att kunna dosera extern kolkälla.

- Fällning och filtrering av utgående vatten (4Qdim).

- Rening av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar som option.

- Utvinning av fosfor i form av struvitgranuler/pulver som option.

Med ett antagande om kvävehalter på 8 mg N-tot/l (>75 % reduktion) på biologiskt renatvatten kommer det i praktiken att vara nödvändigt med full nitrifikation de allra flesta må-naderna. Det innebär att utgående kväve till allra största del kommer att föreligga som ejnedbrytbart eller nitrat. Ett krav på ammonium (<3 mg NH4-N/l) påverkar alltså inte di-mensioneringen när det finns ett krav på långtgående kväverening. Det är en skillnadgentemot en anläggning som har måttliga kvävekrav, 10-15 mg N-tot/l, där det går att la-borera med utgående ammoniumhalter kontra utgående halter av totalkväve. Swecoskoncept har utgått från att klara full nitrifikation vid samtliga månadsmedeltemperaturer(Tabell 2.3) och fullt belastad anläggning.

Om utgående kväve sedan hamnar på 10 eller 5 mg/l innan eventuell efterdenitrifikation,avgörs av tillgänglig bassängvolym med anoxa zoner eftersom denitrifikationshastighetensjunker varefter lättnedbrytbarheten avtar hos BOD. På en modern anläggning där denluftade zonens storlek kan regleras är energiförbrukningen normalt inget problem vidöverkapacitet (på sommaren) eftersom denitrifikation (omrörning) är relativt billigt.

Med reduktionsgrader >80-85 % kan det vara nödvändigt med efterdenitrifikation och ex-tern kolkälla för att nå tillräcklig reduktionsgrad på en rimlig volym och med rimlig recirku-lation. Det har antagits att det skall finnas efterdenitrifikationsvolym, vilket lämpligenbyggs tillsammans med läkemedelsreningen. Vid de förväntade kraven bedöms externkolkälla inte vara nödvändig. Samtliga alternativ är försedda med en separat volym därammoniumrikt rejekt hanteras innan det leds till början av det biologiska reningssteget.Detta gör att kväve i rejektet i praktiken kan reduceras till över 90 % då det inte behöverrecirkuleras från det aeroba steget. Vid praktisk drift går det ofta att få en viss reduktion

12(30)

RAPPORT2017-03-18


av kväve (denitrifikation) i eftersedimenteringarna, någon sådan effekt har inte påräknats ikalkylerna.

Med ett krav på 0,15 mg P-tot/l kommer processlösningen i praktiken att innebära någonform av partikelavskiljning efter biosteget. Eftersom fällning med efterföljande eftersedi-mentering är en utrymmeskrävande och jämförelsevis dyr teknik som sällan byggs idag,innebär det att alternativen är filtrering (sandfilter/skivfilter) eller MBR (membran). Swecoföreslår efterfällning på skivfilter vilket kommer att kunna uppfylla krav på 0,1 mg P-tot/l.

Med så hårda krav blir det viktigt att ha hög fosforreduktion på en mycket stor andel avflödet. På större anläggningar innebär det en orimlig flödeskapacitet för att hantera dehögsta timflödena. Idag är det därför mycket vanligt att ha någon form av högflödesreningför det flödestopparna. I detta fall har Sweco antagit att 2Qdim behandlas fullständigt (me-kaniskt, biologiskt och kemiskt) medan överstigande flöde upp till ytterligare 2Qdim be-handlas i högflödesrening, där främst fosfor och partikulär BOD avskiljs. Totalt kan där-med 4Qdim hanteras antingen fullständigt eller med högflödesrening. Utgångspunkten äratt det förbiledda vattnet bräddvattenrenas direkt på filtren. Det innebär att vid ordinariedrift finns det god redundans på filtersteget, något som i sig inte är något problem. Beslu-tet om det även skall finnas möjlighet till högflödesrening i försedimenteringarna bör tas isystemhandlingsskedet.

Lidköpings kommun har uttryckt önskemål om att en framtida anläggning ska förses meden försökslinje så att processoptimering och processutveckling kan testas i delar av an-läggningen. Valt koncept är försedda med 2-4 parallella linjer (beroende på processteg)vilket är tillräckligt för att en separat linje ska kunna användas för försök.

Anläggningen är försedd med en försökshall på 110-120 m2 centralt i anläggningen därförsöksuppställningar kan testas med det vatten som skall pumpas till provtagningsrum-met. Detta bedöms som ett kostnadseffektivt sätt att erbjuda möjlighet till pilotkörningarav ny utrustning eller reningsteknik i framtiden.

2.7.2 Förbehandling industriavloppsvatten

Lidköpings avloppsreningsverk har idag en stor andel av sin belastning, motsvarande12 700 pe eller 33 % av den organiska belastningen från Reppe som producerar etanol.Deras industriavloppsvatten är mycket rikt på BOD vilket medför att andelen organisktmaterial är högre i jämförelse med ett hushållsbelastat kommunalt reningsverk. UtifrånReppes framtida planering skall denna fraktion öka väsentligt och uppgå till motsvarande42 000 pe. Om det inte skulle förbehandlas skulle detta i framtiden motsvara mer än hälf-ten av den organiska belastningen till Lidköpings avloppsreningsverk. Av flera skäl är detinte rimligt att bygga ett nytt avloppsreningsverk med så stor andel industribelastning frånen enda industri. En mycket viktig aspekt är att anläggningen blir osymmetrisk, med allde-les för liten hydraulisk kapacitet relativt den organiska. Detta eftersom Reppes vatten är istorleksordningen 10 ggr mer koncentrerat avseende BOD. Det finns flera exempel påanläggningar i Sverige där en eller flera industrier lagt ner och man har en osymmetriskanläggning som är svår att utnyttja till konventionell avloppsrening.

13(30)

RAPPORT2017-03-18


Reppes vatten skall därför förbehandlas, så att den organiska belastningen till avloppsre-ningsverket minskas väsentligt. Historiska analysresultat avseende suspenderat materialoch BOD7 i dygnsprov från industriavloppsvattnet har utvärderats och koncentrationenavseende dessa två parametrar varierar mycket. Det har bedömts att möjlig avskiljnings-grad är 40 % avseende BOD och 90 % för suspenderat material. Försök pågår för till-fället.

Förbehandlingen skall utformas på ett sådant sätt att inkommande BOD till avloppsre-ningsverket från Reppe minskas med 40 % och inkommande suspenderat material med90 %. Slamproduktionen i biosteget är en funktion av suspenderat material och BOD7.Den kraftiga reduktionen av suspenderat material gör att slamproduktionen från Reppesvatten minskar med över 50 % på detta sätt. I ett systemhandlingsskede bör man ävengöra noggrannare analys av om det går att förbereda för att avskilja mer BOD i inkom-mande avloppsvatten än på ett konventionellt verk då den BOD som kommer från Rep-pes troligen är relativt lättnedbrytbar.

Förbehandlingen antas ske med någon typ av filtrering, om den kräver en biologisk pro-cess finns en klar risk för näringsbrist. Närsaltsbrist kan kompenseras antingen med attkonventionellt avloppsvatten blandas in eller genom att näringslösning doseras. Swecoanser att det ekonomiskt sett mest fördelaktiga sättet att behandla vattnet är att behandladet tillsammans med kommunalt avloppsvatten eftersom det är billigare för industrin att”köpa in sig” på anläggningsdelar som hanterar slamavskiljning och slamhantering. Enförbehandling som enbart omvandlar löst organiskt material till suspenderat organisktmaterial förutsätter att det suspenderade materialet kan avskiljas i försedimenteringen,annars är dess påverkan på kommunala biostegets kväverening lika stor som om detvore obehandlat. Troligtvis är det till och med sämre eftersom lättnedbrytbar kolkälla äromvandlat till svårnedbrytbar.

2.7.3 Läkemedelsrening

Diskussioner om läkemedelsrening har pågått i branschen under flera år och det är inteosannolikt att det på sikt kommer ett krav på att rena läkemedelsrester i avloppsvatten.Detta är dock mycket komplext då läkemedel i avloppsvatten avspeglar den konsumtionsom sker i samhället och består av många hundra olika substanser med olika koncentrat-ion, egenskaper och toxicitet. Om ett krav skulle komma är det därför osäkert både vilkasubstanser som skulle inkluderas och vilka reduktionsgrader som skulle krävas. Det finnsen rad andra svårnedbrytbara ämnen som även diskuteras i samband med läkemedels-rester, bl.a. pesticider, biocider och flamskyddsmedel. Därför benämns denna heterogenagrupp av ämnen ofta som mikroföroreningar (”micropollutants”).

Många läkemedel är relativt lättnedbrytbara och reduktionsgrader i befintliga verk kan fören del substanser uppgå till 50-60%, utan särskild läkemedelsrening men detta varierarkraftigt. Den vanligaste anledningen till reduktion är genom assimilering i aktivslampro-cessen.

För att nå högre reduktionsgrad krävs ytterligare reningsteknik. Det finns flera olika re-ningstekniker men de vanligaste i fullskala är ozonering med ett efterföljande biologiskt

14(30)

RAPPORT2017-03-18


reningssteg (vanligen sandfilter), dosering av pulveriserat aktivt kol (PAK) eller filtreringgenom granulärt aktivt kol (GAK). I Tyskland finns ett 20-tal anläggningar och det plane-ras för 15 anläggningar till. I Schweiz, som är enda land i världen att lagstifta om reningav mikroföroreningar, planeras det för att de största avloppsreningsverken skall byggasom till läkemedelsrening. Det finns idag endast ett par stycken men det planeras fram till2040 att utökas på ett 100-tal av deras ca 750 st reningsverk i landet. I stor skala produ-ceras ozon normalt på plats och metoden är mycket energiintensiv. Detta reningssteg di-mensioneras efter ett lägre flöde än vad som maximalt kan gå igenom aktivslamanlägg-ningen. Schweiziska riktlinjer dimensionerar liknande reningssteg att kunna rena ungefärca 90 % av det totala årsflödet. I Lidköpings fall skulle detta i framtiden ungefär bli ca 900m3/h.

Sweco har antagit att ett vatten som är helt partikelfritt är lämpligt att filtrera genom aktivtkol, medan ett vatten som innehåller en mindre mängd partiklar går att behandla medozon med ett efterföljande biologiskt reningssteg med MBBR. Det sistnämnda alternativetär det som Linköping planerar att bygga och ta i drift under 2017. Eftersom teknikerna ärmycket nya på den svenska marknaden och kunskapen ännu är begränsad är det fulltmöjligt att utformningen av denna del kommer revideras under projektets gång.

2.7.4 Grundläggande slambehandling

I denna utredning antas slamhanteringen ha som funktion att stabilisera slammet och pro-ducera biogas för bruk inom anläggningen. Mesofil rötning väljs.

Rötkammarvolymerna är tillräckliga för att drivas med full belastning och mesofil rötningmed enbart en rötkammare, detta gör att det finns en mycket hög överkapacitet vid nor-mal drift och att man i princip har redundans så att en rötkammare eller efterrötkammarekan stängas av för underhåll. Redundansen gäller hela slambehandlingen.

Eftersom det idag är mycket oklart hur slammet ska hanteras på sikt så finns det ingensärskild utrustning med för att hygienisera det. Däremot skall plats finnas för att komplet-tera med en pastörisering. Anläggningen kan alternativt köras med termofil och obrutenuppehållstid tillräckligt länge för att uppnå hygienisering om det blir ett krav/önskemål.

Slamhanteringen består i samtliga fall av:

- Två linjer för oförtjockat slam

- Två linjer med mekaniska förtjockare

- Två linjer för förtjockat slam

- Två linjer för externt slam

- Två rötkammarlinjer

- En efterrötkammare

- Två avvattningslinjer

- En slamsilo alternativt till container

15(30)

RAPPORT2017-03-18


De föreslagna rötkammarvolymerna förutsätter väl fungerande mekanisk förtjockning avslammet. Detta anses inte vara något problem då detta fungerar tillfredsställande påmånga svenska avloppsreningsverk redan idag. Det enda kravet är att slamförtjockningenär placerad direkt i anslutning till recirkulationsströmmen, men detta är inget problem attordna på en ny anläggning.

Idag pågår försök med ”Thermal Anaerobic Gasification” (TAG) i Lidköping av en privataktör. Om denna teknik skulle visa sig falla väl ut kan slamhanteringsdelen eventuelltkunna komma att revideras.

Överhuvudtaget bör slamhanteringens utformning, men även placering, vara sådan attdet går att komplettera eller bygga till ytterliggare processenheter. Jämfört med vattenre-ningsdelen är det idag mycket större oklarheter rörande slamhanteringsdelen. Det finnsingen som idag med säkerhet kan säga hur vi hanterar och avyttrar avloppsslam frånSvenska avloppsreningsverk om 10-20 år.

2.7.5 Personalbyggnader, garage och förrådsbehov

Lidköpings kommun har bedömt personalbehovet vid ett nytt avloppsreningsverk till totalt5-6 st heltidstjänster (varav 3 drifttekniker) samt ytterliggare 2-3 personer som skall skötapumpstationer etc i närområdet. Personalbyggnaden har därför utformats utifrån att 7-9personer skall utgå ifrån det nya avloppsreningsverket.

Personalbyggnaden skall rymma 6-8 kontorsplatser, ett kontrollrum, ett laboratorie fördriftanalyser, separata omklädningsrum, ett vilrum, ett matrum och ett mötes/konferens-rum.

Lidköpings kommun har också angivit att anläggningen ska inkludera varmgarage ochparkeringsplatser för 6 fordon, varmförråd, kallförråd och serverrum. Anläggningen skallvara försedd med en grovverkstad och en finverkstad.

Anläggningen skall vara försedd med tvätthall.

Anläggningen ska förses med reservkraft.

2.8 Lokalisering

Eftersom ett avloppsreningsverk är en väldigt speciell verksamhet finns det inte särskiltmånga tänkbara placeringar i och omkring Lidköping. Inledande markundersökning avden lokalisering som har valts kommer att kräva pålning och dessutom borttransport avmassor (kvicklera). Att pålning är nödvändig är normalt på de flesta platser i och omkringLidköping.

Innan definitiv utformning av layout av anläggningen görs bör man se över hur man opti-malt bygger upp anläggningen utifrån de markförhållanden som finns på den aktuellaplatsen.

16(30)

RAPPORT2017-03-18


3 Beskrivning av valt konceptSe Bilaga 1, 1:1 – 1:6 för detaljerad beskrivning av anläggningsutformning i form av flö-desschema samt Bilaga 2 för layouter.

3.1 Processutformning

Anläggningen förses med rensgaller, sandfång och försedimentering.

Biosteget föreslås bestå av 3 separata avställningsbara aktivslamlinjer med partikelav-skiljning i sedimentering.

Vardera linjen utgörs av en genomflödesanläggning med en oluftad/omrörd zon (anae-rob), oluftad/omrörd zon (anox), tre zoner med möjlighet till både omrörning och luftning(anox/ox), en zon med luftning (ox), följt av en omrörd zon (deox) innan sedimentering.Nitratrecirkulationen går från deox till anox.

Returslammet från sedimenteringen får passera en returslamluftning där rejektvatten till-sätts och slamanox innan slammet leds till anox-zonen. För att kunna hantera den högaöverkapacitet som anläggningen byggs med förses returslamshanteringen med en flexi-bel zon som både kan vara omrörd och luftad. Se figur 3.1, för en illustration av biosteget.

Anläggningsförslaget är försett med sidoströmshydrolys och en anaerob zon, en för varjelinje. Detta ger en biologisk fosforreduktion och dessutom ger det en stabilare kvävere-ningsprocess eftersom man får en viss intern produktion av kolkälla. För att vara fullt sä-ker på att nå fullständig biologisk fosforrening behöver man komplettera med en primär-slamshydrolys – detta är förslaget inte försett med.

Figur 3.1. Illustration av delar av koncept

Efter aktivslamanläggningen kan man placera en ozonanläggning där ozon tillsätts i enkontaktreaktor för nedbrytning av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. Därefterligger ett biologiskt steg för att bryta ner oxidations- och transformationsprodukter som bil-das vid ozoneringen. Detta biologiska steg har rörligt bärarmaterial (MBBR) och det kanäven utnyttjas för efterdenitrifikation vilket gör att man kan nå extremt långt ner i utgående

17(30)

RAPPORT2017-03-18


kvävehalter. Eventuell dosering av kolkälla sker efter den första zonen som fungerar somen deoxzon för att få ner syrehalterna i det syrerika vattnet efter ozoneringen.

Som sista partikelavskiljande steg ligger skivfilter, med föregående fällning och flockningför att säkerställa låga utgående fosforhalter. Detta reningssteg dimensioneras för attklara det maximala flödet genom verket.

Slamhanteringsdelen består av separat förtjockning av primärslam och överskottsslam.Slam från skivfilter förtjockas separat i en lamellsedimentering innan det blandas med pri-märslammet i slamlagret. Syftet är att inte återföra metallsalt i huvudströmmen vilket kanstöra den biologiska fosforavskiljningen, men framförallt gör den biologiska fosforreningensvår att styra och övervaka. Överskottsslammet tas ut i sidoströmshydrolysen och för-tjockas därefter separat, efter förtjockning släpps slammet till samma utjämningslagersom övrigt slam. Rejektvattnet från förtjockningen är rikt på fosfatfosfor tack vare den bio-logiska fosforavskiljningen och pumpas till fosforåtervinningsanläggningen.

En externslammottagning finns där slam från enskilda brunnar eller annat externt materialkan tas emot. Detta material kan sedan hanteras på flera olika sätt, beroende på vad detbestår av.

Producerat slam förtjockas mekaniskt innan det leds till rötning.

Avvattnat slam trycks upp i en slamsilo medan rejektvattnet leds till en utjämning. Det am-moniumrika rejektvattnet pumpas därefter till en fosforåtervinningsreaktor där det blandasmed fosfatrikt rejektvatten från överskottsslammet. Genom att tillsätta magnesiumklorid,och ibland natriumhydroxid för att nå pH-optimum, får man struvit att fälla ut. På detta sättkan man avskilja upp till 60 % av inkommande fosfor, men det beror på vilken BOD/P-kvot man har och därmed vilken assimilering man får i slammet. En rimlig målsättning är30-50%. Resterande mängd binds i rötslammet, antingen i biomassan eller i andra svår-lösliga fosforföreningar. Utan fosforåtervinningen bör man kunna dosera metallsalt direkttill rötkammarcirkulationen för att inte få spontan utfällning av struvit i slamhanteringen.

Producerad biogas förbränns normalt i en eller två gasturbin(er) där ca 30% av energinomvandlas till el medan ca 60 % kan tillgodogöras i form av värme. Värmen används tillvärma upp rötkammrarna men räcker under de allra flesta av årets dagar även till värmaupp byggnaderna samt producera varmvatten. Under de kallaste dagarna eller underdriftproblem används gasen i en gaspanna som omvandlar gasen till värmeenergi.

18(30)

RAPPORT2017-03-18


3.2 Beräkningar av nödvändiga volymer

Beräknade volymer går att utläsa ur Tabell 3.1.

Tabell 3.1. Sammanställning av antal linjer och volymer för vattenreningsdelar för föreslaget kon-cept. Volymer och ytor är vattenvolymer och bassängkanter m.m. är ej medräknat (tillkommer medca 10-15 %).

Anläggningsdel Antal enheter Total yta Total volym/kapacitet

Rensgaller 3 st 2 800 m3/h

Sandfång 2 st 30 m2 150 m3

Försedimentering 4 st 320 m2 1 600 m3

Returslamluftning 3 st 55 m2 300 m3

Returslamluftning/Slamanox 3 st 110 m2 600 m3

Slamanox 3 st 55 m2 300 m3

Hydrolys 3 st 327 m2 1 800 m3

Anaerob 3 st 127 m2 700 m3

Anox 3 st 82 m2 450 m3

Anox / Aerob 3 st 1 018 m2 5 600 m3

Aerob 3 st 82 m2 450 m3

Deox 3 st 109 m2 600 m3

Eftersedimentering 3 st 1 500 m2 7 500 m3

Ozonering 2 st 55 m2 300 m3

Efterdenitrifikation (MBBR)1 2 st 18+64 m2 100+350 m3

Fällning 2 st (till skivfilter) 10 m2 45 m3

Flockning/Koagulering 2 st (till skivfilter) 20 m2 110 m3

Skivfilter 4 st 2 800 m3/h

Lamellsedimentering 1 st 50 m2

1) Zon 1 är för läkemedelsrening och zon 2 för efterdenitrifikation

Behov av sedimenteringsyta beror även på antal linjer med separata slamsystem samtbehovet av redundans. Här är det valt att ha 3 separata slamsystem för att kunna köralinjerna helt separat. Vid underhåll ska 1 av 3 biolinjer kunna stängas och ändå ha till-räcklig hydraulisk kapacitet. Det gör att 2 Qdim ska kunna hanteras av 2 linjer under som-maren då den biologiska reningen kräver mindre volymer.

19(30)

RAPPORT2017-03-18


Volymbehovet för efterdenitrifikation är satt med marginal eftersom det behövs ett biolo-giskt aktivt steg efter ozoneringsanläggningen. Steget skall bryta ner oxidations- ochtransformationsprodukter som bildas vid ozoneringen. Eftersom vattnet innehåller mycketsyre efter ozoneringen doseras eventuell kolkälla i den andra zonen och den första zonenfungerar som ett deox-steg.

När det gäller rötningen av slammet så utgör Reppes slam ca 30 % av totala slammäng-den om man räknar både det slam som kommer från förbehandlingen och det slam somtas ut ifrån biosteget. Rötkammarbehovet är satt utifrån att minsta uppehållstiden är 15dagar och att rötningen ska kunna upprätthållas även om en rötkammare är ur drift(minsta uppehållstid ca 15 dagar) dvs en dubblerad kapacitet förutsatt att en inkommandeTS-halt på minst 6 % kan upprätthållas.

Tabell 3.2. Sammanställning av antal linjer och volymer för slamhanteringsdelar i koncept 1Anläggningsdel Antal enheter/

linjerTotal yta/volym/kapacitet

Blandslamlager + överskottsslam 2 st 400 m3

Slamförtjockare 2 st 50 m3/h

Slamlager 1 och 2 (förtjockat slam) 2 st 200 m3

Rötkammare 2 st 1 900 m3

Efterrötkammare 1 st 300 m3

Lager för rötat slam 1 st 200 m3

Avvattning 2 st 40 m3/h

Rejektvattenlager 2 st 300 m3

Slamsilo 1 st 100 m3

3.3 Beräkningar av tillkommande volymer vid hårdare krav

Om tillståndsmyndigheten föreskriver hårdare krav på anläggningen kommer det att på-verka utformningen och/eller driften av anläggningen.

Ett hårdare krav avseende BOD7 bedöms inte påverka vare sig anläggningsutformningeller drift eftersom föreslagen anläggning kommer att ha mycket låga utgående BOD-halter. Däremot finns det en ökad analysosäkerhet med låga BOD-halter vilket kan bliproblematiskt vid strängare krav.

Ett hårdare krav avseende kväve ned till 8 mg/l kräver att ytterligare 2 mg/l med säkerhetkan denitrifieras. Det hanteras genom utbyggnad med större volymer för Anox/Aerob såatt den anoxa zonen är tillräcklig även under den kallaste årstiden. Den tillkommande vo-lymen som beräknas behövas vid fullt belastad anläggning är ca 500 m3.

20(30)

RAPPORT2017-03-18


Tillkommande volymer för att med säkerhet uppnå 8 mg kväve/l anges i tabell 3.3.

Tabell 3.3. Sammanställning av tillkommande volymer för att klara av 8 mg/l. Volymer och ytor av-ser vattenvolymer. Bassängkanter m.m. är ej medräknat (tillkommer med ca 10-15 %).


Anox / Aerob 3 st 91 m2 500 m3

Ett hårdare krav avseende kväve ned till 6 mg/l kräver att ytterligare 4 mg/l med säkerhetkan denitrifieras. Eftersom recirkulationen vid så låga halter blir mycket hög är det svårtatt dimensionera aktivslamsteget för detta vid fullt belastad anläggning och dimension-erande flöden. Istället ökas storleken på efterdenitrifikationen med ca 100 m3.

Tillkommande volymer för att med säkerhet uppnå 6 mg kväve/l anges i tabell 3.4.

Tabell 3.4. Sammanställning av tillkommande volymer för att klara av 6 mg/l. Volymer och ytor av-ser vattenvolymer. Bassängkanter m.m. är ej medräknat (tillkommer med ca 10-15 %).


Anox / Aerob 3 st 91 m2 500 m3

Efterdenitrifikation (MBBR) 2 st 18 m2 100 m3

3.4 Val av filtersteg

Vid byggnation av ett avloppsreningsverk med fosforkrav < 0,2 mg P-tot/l är det nödvän-digt med god partikelavskiljning. För att nå dessa krav med rimlig tillsats av kemikalier ärdet nödvändigt med någon form av filtersteg. Sweco har i konceptutformningen föreslagitskivfilter men det kan också vara någon form av sandfilter. Filtervalet påverkar byggna-dens storlek och utformning där skivfilter är betydligt kompaktare och ryms på mindre an-läggningsyta. Kontinuerliga sandfilter däremot (vilket är den vanligaste typen av sandfilteri dessa sammanhang) kräver inga ytterliggare volymer för flockning och koagulering.

Efter önskemål från länsstyrelsen redovisas både ett alternativ med skivfilter och ett alter-nativ med kontinuerliga sandfilter. I tabell 3.1 ovan redovisas hela anläggningen med ut-gångspunkt i skivfilter som avslutande filtersteg. I tabell 3.5 nedan redovisas vilket skillna-der ett alternativ med kontinuerliga sandfilter skulle innebära. Kostnadsskillnaden mellande två alternativen redovisas i avsnitt 4.4.

21(30)

RAPPORT2017-03-18


Tabell 3.5. Tillkommande respektive avgående anläggningsdelar vid byte från skivfilter till sandfilter.Volymer och ytor avser vattenvolymer. Bassängkanter m.m. är ej medräknat (tillkommer med ca10-15 %). Notera att skivfilter för bräddvattenrening/redundans inte avgår.


Avgående delar

· Fällning 1 st (till skivfilter) 5 m2 22 m3

· Flockning/Koagulering 1 st (till skivfilter) 10 m2 55 m3

· Skivfilter 2 st 1 400 m3/h

Tillkommande delar

· Dynasandfilter 28 st 1 400 m3/h

22(30)

RAPPORT2017-03-18


4 Kostnader

4.1 Förutsättningar

4.1.1 Investeringskostnader

Investeringskalkylen omfattar kostnader för mark och grundläggning-, bygg-, ventilation-,värme-, sanitets-, maskin-, el- och automationsarbeten.

Kostnadskalkylerna för anslutande infrastruktur i form av inkommande avloppsvatten, ut-gående avloppsvatten, dricksvatten, kraftförsörjning, ev. fjärrvärme, tele, fiber, vägar etc.är inte inkluderat.

I nedanstående kostnadskalkyl har det räknats med runda prefabricerade betongbas-sänger. Detta ger normalt billigare byggnadskostnad än platsgjutna betongbassänger.Notera att de speciella grundläggningsförhållandena som råder på platsen kan innebäraatt de utformningar och vattendjup (5,5) som är kostnadseffektivt på andra platser intenödvändigtvis är optimalt i Lidköping.

Kostnaden för markarbete och grundläggning i valt koncept har beräknats i en separat ut-redning av geotekniker.

Entreprenadkostnaderna för maskinell utrustning har i huvudsak beräknats för varje ut-rustningsdel. Kostnaden för den maskinella utrustningen är baserad på priser inhämtadefrån leverantörer samt från erfarenheter från kalkyler från liknande anläggningar.

Schablonkostnaderna från el & styr respektive VVS är erfarenhetsmässiga kostnader fråntidigare liknande projekt. Investeringskostnaden för el & automation beräknats som enschablonkostnad motsvarande 35 % av maskinentreprenaden. Investeringskostnaden förventilation, värme och sanitet (VVS) har beräknats som en schablonkostnad motsvarande18 % av byggkostnaden.

Byggherrekostnader för utredning, projektering, byggledning, kontroll ingår som ett påslagmed 17 % på den totala entreprenadkostnaden. Med byggherrekostnader avses såväl in-terna som externa kostnader för att genomföra projektet.

Kostnaderna redovisas med en kostnad samt ett intervall i procent. Intervallet är olika påolika kostnadsposter vilket speglar osäkerheten.

Kostnadsnivån är september 2016. Moms ingår ej.

23(30)

RAPPORT2017-03-18


4.2 Investeringskostnader

En sammanställning av investeringskostnader visas i tabell 4.1. Osäkerheten för varjekalkylpost kan utläsas i form av en %-sats.

Tabell 4.1 Sammanställning av investeringskostnader i Mkr för valt koncept.Koncept 1


Mark & grundläggning 90 25%

Bygg 125 15%

VVS 25 10%

Maskininstallation 95 10%

El och automation 35 10%

Entreprenadkostnader 370 15%

Byggherrekostnader1 60 15%

Anläggningskostnad verk 430 15%

1) Utredningar, projektering, byggledning och kontroll

Den kostnadspost med störst osäkerhet (Mark & Grundläggning) bör i ett tidigt skede ut-redas ytterliggare för att kunna besluta hur anläggningens layout skall utformas i system-handlingen. När det gäller den sista posten, byggherrekostnader, beror den till stor del påhur projektet drivs, hur tillståndsprocessen går, och eller förändringar i belastning på an-läggningen under projektets gång. Det finns även risker i ett projekt av den här storlekenatt man stöter på byggnadsmässiga problem under projektets framdrift vilket leder tillkostsamma omtag.

Tillkommande anläggningskostnad för att hantera överhalten i det förbehandlade vattnetfrån Reppe, läkemedelsrening samt fosforåtervinning kan utläsas i tabell 4.2. Kostnads-posten för Reppe har högre osäkerhet än den totala entreprenaden eftersom den är endelsumma av delar av entreprenaden (som i detta skede är svåra att bryta ut kostnads-mässigt). Den slutliga kostnaden för att installera läkemedelsrening och fosforåtervinninghar också ett betydligt större kostnadsintervall än den totala entreprenaden. Dels bero-ende på samma anledning som i fallet med Reppe men också beroende på att erfaren-heterna är begränsade då det saknas färdiga fullskaleinstallationer i Sverige.

24(30)

RAPPORT2017-03-18


Tabell 4.2 Sammanställning av tillkommande anläggningskostnad för att hantera överhalter frånReppe, läkemedelsrening samt fosforåtervinning för valt koncept.

Koncept 1


Reppe 19 20%

Läkemedelsrening 18 30%

Fosforåtervinning 16 30%

4.3 Tillkommande investeringskostnader vid hårdare reningskrav

Att öka kapaciteten på ett avloppsreningsverk innebär att varje anläggningsdel måste ju-steras något, allt ifrån utrymme för maskinutrustning till mer personalutrymme. Med kapa-citetsökningar i den omfattning som anges i 3.3 är detta inte rimligt.

I detta fall har tillkommande kapacitetsökningar enbart skett genom att storleksökningenpå biosteget kalkylerats, se Tabell 4.4.

Tabell 4.4 Sammanställning av investeringskostnader för hårdare reningskrav.Koncept 1


Tillkommande aktiv slamvolym (Anox/Aereob) 5,2 15%

Tillkommande MBBR-volym (Anox) 2,4 15%

4.4 Tillkommande investeringskostnader vid val av annat filtersteg

Sweco har föreslagit ett skivfiltersteg med 4 st parallella skivfilter vilka kan delas i två pa-rallella linjer. Detta gör att man har full redundans upp till 2 Qdim, men också kan användaen linje till biologiskt renat vatten och en linje till vatten som förbileds den biologiska re-ningen. Om man ska jämföra ett anläggningsalternativ med och ett utan skivfilter och villha jämförbar anläggningssäkerhet kan man alltså bara ta bort ena skivfilterlinjen (och enlinje med flockning och koagulering).

I Tabell 4.5 finns det en sammanställning av beräknad investeringskostnad dem två an-läggningsalternativen. I det ena alternativet finns investeringskostnaden för att kunna be-handla 2 Qdim biologiskt behandlat vatten med Dynasand och 2 Qdim förbilett vatten och iden andra investeringskostnaden för att kunna behandla 4 Qdim med skivfilter. Nederst ärden tillkommande investeringskostnaden på den totala anläggningskostnaden som angesi Tabell 4.1.

25(30)

RAPPORT2017-03-18


Tabell 4.5 Sammanställning av investeringskostnader i Mkr för filteralternativ samt differensen.Koncept 1


2 Qdim Dynasandfilter + 2 Qdim Skivfilter 93 15%

4 Qdim Skivfilter 47 15%

Tillkommande anläggningskostnad verk 46 15%

26(30)

RAPPORT2017-03-18


5 Diskussion och utveckling av konceptetKonceptet kan utformas och justeras med annan fördelning och kapacitet på volymer be-roende på hur trygg man vill vara med produktionsmålen samt hanteringen av de flödensom kommer till anläggningen.

Konceptet är utformat för att nå de krav och produktionsmål som anges i tabell 2.2 ochbaseras på att intern kolkälla ska kunna använda i största möjliga mån. Om tillståndskra-vet blir 8 mg/l avseende kväve finns det två alternativ. Det ena alternativet är att driva an-läggningen med extern kolkälla i större omfattning när det finns tillgång på nitrat för att påså sätt kompensera driften under de kallare perioderna. Detta kräver ingen volymsut-byggnad men ger ökade driftkostnader och miljöpåverkan. Det andra alternativet är attgöra aktivslamsteget något större vilket förbättrar både nitrifikation och denitrifikation. Idenna beskrivning föreslås alternativet med ett något större aktivslamsteg. De ökadedriftkostnaderna blir då omrörning i de tillkommande volymerna vilket påverkar den totaladriftkostnaden marginellt. Dock är investeringskostnaden för det förordade alternativethögre vilket kan ses i avsnitt 4.3.

För att innehålla ett tillståndskrav på 6 mg/l är det nödvändigt att öka volymerna i aktiv-slamsteget för att säkerhetsställa god nitrifikation året runt, men det behövs också ökadvolym i denitrifikationssteget för att klara hög denitrifikation året runt. Så pass hårda kravinnebär att utgående vatten måste ner i mycket låga koncentrationer under de periodernär vattnet är varmt och anläggningen kan gå optimalt. För att med säkerhet nå 6 mg/lsom årsmedel på allt behandlat (fullständigt och förbilett) vatten måste man troligen nåminst ner till 3 mg/l vid optimala förhållanden på biologiskt behandlat vatten. Det innebäratt utgående nitrat är 0-1 mg/l. Reaktionshastigheterna är mycket långsamma vid så lågakoncentrationer.

Vid val av biosteg har Sweco valt en aktiv slam process med möjlighet att ställa av och påzoner utifrån behov. Att reglera hur stor andel som ska luftas är standard på moderna an-läggningar, anledningarna är främst att man vill kunna anpassa den luftade volymen ellertiden för att klara tillräcklig nitrifikation utan att ha en onödigt stor zon då behovet är lågt.Behovet av luftad zon varierar dels över anläggningens livslängd, men framförallt bero-ende på temperatur och över dygnet. Dels sparar man total volym på detta och dels spa-rar man energi, eftersom luftning är mycket dyrare än omrörning. För att utnyttja kolkällasom kommer med det inkommande vattnet maximalt stängs luftningen av från inloppetoch framåt, där första zonen alltid är omrörd. För att minimera mängden ammonium somgår ut är sista zonen alltid luftad. Detta innebär också att man minimerar energin som gåråt till luftning och maximerar kvävereduktionen. Processlösningar med fastbärare passarinte lika bra när man vill byta funktion på en anläggningsdel flera gånger om dagen.

När det gäller flödeskapacitet i anläggningen och inte minst inloppsledningar och utlopps-ledningar bör man göra noggrannare analyser av timflöden under en längre provserie.Särskilt långa inloppsledningar kan bli problematiska att hantera om de är feldimension-erade (gäller både om det är för snålt tilltagna och om de är för stora).

27(30)

RAPPORT2017-03-18


Man bör ha en diskussion internt och med tillsynsmyndigheten om den maximala hydrau-liska kapaciteten i anläggningen när man har detaljstuderat historiska flöden. Att det finnstvå inloppsledningar med vardera 2 Qdim kan ses som redundans men ska hela av-loppsreningsverket (i synnerhet rännor som ska svälja hela flödet) ha en så hög kapacitetsom 4 Qdim? Det finns risker att det blir problem rent driftmässigt att ha så låga belast-ningar stora delar av tiden i vissa sektioner. Å andra sidan kan man resonera som attReppes belastning är hydrauliskt låg och att man på detta sätt kan ha kapacitet för att”byta” Reppes belastning mot ett konventionellt avloppsvatten från ett närliggande av-loppsreningsverk i grannkommunen. Biologiskt kommer anläggningen säkert att vara möj-lig att utveckla, men hydrauliskt är det svårare att utöka kapaciteten i framtiden.

Försedimenteringarna i Koncept 1 kan ersättas av förfilter. En värdering av hur mycketman kan avskilja i Reppes förbehandling och hur långt man därmed ska gå i den kommu-nala anläggningen bör också värderas. Ett alternativ för att inte riskera en för stor anlägg-ning, ifall Reppe lägger ner sin verksamhet, är att filtrera det kommunala avloppsvattnetmycket hårt och sedan kompensera med BOD från Reppe (dem 60 % som passerat för-behandlingen). Om Reppes sedan minskar sin belastning eller helt försvinner så kan mankompensera detta genom att släppa förbi mer organiskt material. Detta innebär att mankan minska anläggningsvolymerna, men det kräver ytterliggare information från filtertes-ter.

Någon beräkning av hur mycket som kan högflödesrenas för att man ändå skall kunnauppfylla ett villkor på t ex 0,25 mg P-tot/l har inte gjorts. Anledningen är att vi idag inte vetvilket villkor som kommer att gälla 20 år framåt i tiden. Antagandet har därför varit att hög-flödesreningen endast är ett driftfall som ska förekomma enstaka gånger per år. Om manstuderar kostnadskalkylerna inser man också att ett något större biosteg eller ett filterstegsom kan hantera ett något skarpare krav kostar marginellt mer när man tittar på hela pro-jektet. Erfarenhet när det gäller filtrering är överlag att överkapacitet där inte är något pro-blem, utan tvärtom en viktig trygghet när det gäller att klara av oförutsedda händelser ochdriftproblem. Normalt utformar man idag filtersteg med automatventiler och sektioneringvilket gör att driftkostnaderna inte behöver vara högre på grund av överkapacitet. Inteminst vid driftstart och underhållsarbete är det tryggt att ha ett väl fungerande filterstegsom kan hantera hög susphalter och eller höga flöden.

Det kväverika rejektvattnet (ca 15 % av belastningen på biosteget) utjämnas och doserasin i en rejektvattenbehandling. Förslaget är att rejektvattenbehandlingen är en volym medreturslam. Eftersom returslammet tas ut i slutet av biosteget och vattnet är färdigbehand-lat är mängden BOD mycket låg. Tillsats av kväverikt rejektvatten gör att kväve/BOD-kvoten blir mycket högre än i inkommande vatten. Detta gynnar de bakterier som oxiderarammonium till nitrat men även de som reducerar nitrat till kvävgas. Fördelen med detta äratt man får högre hastigheter på kvävereningen i hela avloppsreningsverket. Med dehöga halterna av löst organiskt material i det förbehandlade vattnet finns det gott omkolkälla. Återstår gör energivinsten i form av luft till nitrifikation. Sweco ser inte att förde-larna med en separat biologisk process uppväger nackdelarna i form av ökade driftkost-nader i form av personal, analyser, reinvesteringar etc. Investeringsmässigt går det inteatt motivera eftersom ytterliggare en process kräver mekaniska installationer samt styr

28(30)

RAPPORT2017-03-18


och reglerutrustning. Om man i framtiden vill ändra om i koncept 1 så att det går att drivamed anammox går det att göra den förändringen då.

Biologisk fosforrening har installerats i form av en liten anaerob zon samt en slamhydro-lys. Syftet är dels att minska kemikaliebehovet, men också att ge möjligheter till att kunnaåtervinna fosfor på anläggningen. En hydrolys gör normalt också att denitrifikationen gårsnabbare eftersom den gör det organiska materialet mer lättnedbrytbart. Det förbehand-lade industrivattnet med stora mängder lättnedbrytbart kol med låg näringshalt talar ocksåför biologisk fosforrening. I detta fall är nackdelarna enbart den något ökade volymen.

Att placera efterdenitrifikationen med MBBR efter mellansedimenteringen har flera förde-lar. Dels är det möjligt att dra nytta av den denitrifikation som sker i sedimenteringen ochdels är en fastbärarprocess bra som enstegsprocess för att få liten volym.

Fördelen med att använda skivfilter är att de är betydligt billigare att installera, yteffektiva,samt mycket bra att kombinera med MBBR före. Erfarenheter från flera svenska anlägg-ningar har visat att det inte är några problem att nå mycket långt ner i utgående fosforhal-ter genom att kombinera skivfilter med kemdosering och flockning före. Skivfilter harockså den fördelen att de lättare ”repar sig själva” efter en överbelastning med suspende-rat material, medan sandfilter kräver manuell hantering för att snabbt bli driftklara igen.Nackdelen med skivfilter jämfört med kontinuerliga sandfilter är att det inte blir någon bio-logisk aktivitet i dem som kan användas i reningssyfte. Detta behov går dock att lösa meddet MBBR-steg som föreslagits.

Rötningen har redundans på ett sätt som är ovanligt idag i Sverige. Erfarenheterna visaratt det är lika viktigt att ha redundans och kapacitet i slamhanteringen som i biosteget.Dagens aktivslamsteg med långtgående kväverening har så lång total slamålder attsvängningarna blir betydligt större i slamhanteringen än i biosteget. Anledningen är attden största slammängden kommer ifrån försedimenteringarna som reagerar momentantpå större inkommande belastning. När det gäller rötkammarvolym utgår den ifrån att detslam som kommer från förbehandlingen hos Reppe inte hanteras i den kommunala röt-kammaren.

Idag är det kalkylerat med en gasturbin. Kapaciteten på denna, samt om det tidvis skullebehövas två är inte i detalj utrett. Detta måste göras i systemhandlingsskedet. Detta gäl-ler även eventuellt utnyttjande av spillvärme till hetvatten. Ett sådant vatten är effektivt föratt rengöra viss utrustning med, och innebär att man sparar tvättkemikalier och i vissa falläven kan bibehålla högre kapacitet på sin utrustning. Någon värmebalans över lokalernaär inte gjord (enbart över rötningen).

Anläggningen skall som det ser ut nu drivas med mesofil rötning men har utrustning somär utformad för termofil rötning. Vid en övergång till termofil rötning (som endast motive-ras av ett eventuellt hygieniseringskrav) bör man se över värmebalansen och eventuelltåtervinna värme från slammet. Att värma inkommande slam med utgående slam ger oftadriftproblem. Det är idag svårt att hitta väl fungerande anläggningar som drivs vid hög TShalt (> 5,5 %). Att driva anläggningen med högre TS-halt (som inte är något problem att

29(30)

RAPPORT2017-03-18


uppnå med mekanisk förtjockning) är normalt ett mycket bättre alternativ än att försökaåtervinna värmen både utifrån driftkostnader och utifrån energibalans på anläggningen.

Fosforåtervinningen bör man bereda plats för men är inte nödvändig att installera initialt.Däremot skall man vara medveten om att man behöver binda fosforn på något sätt, t exmed ökad dos fällningskemikalie. Oavsett vilket kommer konceptet att kräva väsentligtmycket mindre kemikalier än en konventionell anläggning.

Anammox och fosforåtervinning finns på många anläggningar runtom i världen. Kombi-nationen av anammox och fosforåtervinning är däremot inte vanlig. Ur driftsynpunkt kandet vara svårt att kombinera dessa två processer.

Notera att i konceptet föreslås läkemedelsrening med ozon eftersom det är billigast idagsläget. Skulle det visa sig att aktiv kol är billigare när investeringen ska göras går detatt ändra och alltså placera ett aktivt kol-filter efter skivfiltren Tvärtom går däremot inte attgöra, att tillföra ozon till aktivslamsteg skulle innebär så hög ozonförbrukning att det ipraktiken inte är en möjlig processlösning. Sweco har antagit att det kommer att krävasett litet biosteg efter tillsats av ozon.

Läkemedelsrening med ozon och efterbehandling i MBBR har fördelen att det går att an-vända till att reducera utgående kväve, vilket gör att det har ett bredare syfte än enbartreducera läkemedel. Filtrering genom aktivt kol har inte den fördelen. Linköping har körten omfattande pilotkörning på läkemedelsrening med ozon och motsvarande processlös-ning som föreslaget i konceptet. Energiförbrukningen har varit rimlig trots att vattnet inteär helt partikelfritt.

Mikroplatser har under det senaste året seglat upp som en stor diskussionsfråga inomVA-Sverige, utifrån om det är något som ska reduceras i reningsverken i framtiden. Medmikroplatser avses normalt plastpartiklar som är mindre än 5 mm eller 5000 µm. Mem-bran (koncept 2) har porstorlek i storleksordningen 0,1 µm medan ett konventionellt skiv-filter har en porstorlek på 10-20 µm.

Det som kommer att bli den avgörande frågan är om det är nödvändigt att avskilja de allraminsta mikroplasterna. Ett konventionellt avloppsreningsverk (i synnerhet aktivslam medfällning och filtrering som är föreslaget) avskiljer den allra största delen av den plast-mängd som når anläggningen. Ute i recipienterna tillförs plast från en lång rad mänskligaverksamheter, allt från nedskräpning till dagvatten från bilvägar och konstgräsplaner. Denstörsta tillförseln av de minsta partiklarna kommer alltså från större bitar/partiklar sombryts ner till mindre av mekanisk nötning och UV-ljus, och det gäller även de partiklar somhar passerat ett avloppsreningsverk. Som det går att utläsa i den här utredningen är detkostsamt att bygga och driva ett reningsverk med membranfiltrering samtidigt som manbegränsar och fördyrar andra parametrar och gör övrig miljöpåverkan väsentligt större.Det är alltså viktigt att värdera om denna merkostnad (ekonomi och miljö) motiveras avden effekt det får på recipienten jämfört med andra verksamheters bidrag. Idag finnsännu inte tillräckligt mycket underlag för att ta beslut om membranrening enbart av denorsaken.

30(30)

RAPPORT2017-03-18


Det bör tilläggas att Kalmar Vatten under ett års tid har bedrivit pilotkörning med mem-bran på utgående färdigbehandlat vatten. Att filtrera redan färdigbehandlat vatten kräverbetydligt mindre membranyta och ger lägre driftkostnader. Det är alltså fullt möjligt attkomplettera anläggningen med ytterliggare ett reningssteg i ett senare skede (10-20 år)utan att dagens vägval har kostat Lidköpings kommun stora summor pengar.

Sw e co

Skånegatan 3 Box 5397 SE-402 28 Göteborg, Sverige Telefon +46 31 62 75 00 Fax www.sweco.se

Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

Andreas Tengström Civil ingenjör Processanläggningar Telefon direkt +46 (0)3 162 76 19 [email protected]

mem

o03.

docx

201

2-03

-28-

14

NYTT AVLOPPSRENINGSVERK LIDKÖPING

BILAGA 1

FLÖDESSCHEMAN

2016-11-03

SWECO ENVIRONMENT AB

Skånegatan 3, Box 5397, 402 28 GÖTEBORG

Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22

Org nr 556346-0327, säte STOCKHOLM

www.sweco.se



Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se



Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se



Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se



Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se



Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se

Sw e co

Skånegatan 3 Box 5397 SE-402 28 Göteborg, Sverige Telefon +46 31 62 75 00 Fax www.sweco.se

Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

Andreas Tengström Civil ingenjör Processanläggningar Telefon direkt +46 (0)3 162 76 19 [email protected]

mem

o03.

docx

201

2-03

-28-

14

NYTT AVLOPPSRENINGSVERK LIDKÖPING

BILAGA 2

LAYOUTER

2016-11-03

0

52,37

52,79

52,89

53,04

53,31

Lr

Lr

1:1

1:1

1:10

ALEBÄCK

KARTÅSEN

KARTÅSEN

XREF

:

PLO

: 2

016-

10-0

3 1

0:30

\\

SEJK

GFS

001\

PRO

JEKT

\184

1\18

3471

1_N

YTT_

ARV_

LID

KÖPI

NG

\000

\15

ARBE

TSM

TRL_

RIT

N\R

IT\S

KISS

ER\K

ON

CEP

T 1

PLAN

.DW

G T

ENG

STR

ÖM

AN

DR

EAS



Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se

N

A

B

E

C

C

C

D

F

G

H

I

J

K

M

N

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

L

N

O

O

AutoCAD SHX Text

SKALA 1:2000

AutoCAD SHX Text

0

AutoCAD SHX Text

A1 METER

AutoCAD SHX Text

10

AutoCAD SHX Text

50

AutoCAD SHX Text

100

AutoCAD SHX Text

150

AutoCAD SHX Text

200

AutoCAD SHX Text

20

AutoCAD SHX Text

BYGGNAD / BASSÄNG

AutoCAD SHX Text

EV.FRAMTIDA FRAMTIDA BYGGNAD / BASSÄNG

AutoCAD SHX Text

PRELIMINÄR TOMTGRÄNS UNGEFÄRLIGT LÄGE

AutoCAD SHX Text

KULVERT

AutoCAD SHX Text

INLOPPSBYGGNAD SLAMHANTERING VERKSTAD/FÖRRÅD

AutoCAD SHX Text

FÖRSEDIMENTERING

AutoCAD SHX Text

BIOBASSÄNGER OCH EFTERSEDIMENTERING

AutoCAD SHX Text

SKIVFILTERHALL OCH LAMELLSEDIMENTERING

AutoCAD SHX Text

SLAMAVVATTNING OCH RÖTKAMMARE

AutoCAD SHX Text

FÖRBEHANDLING AV INDUSTRIVATTEN

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR ETANOL- TANK

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR GASKLOCKA OCH FACKLA

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR EV. FRAMTIDA UTBYGGNAD

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR EV. LÄKEMEDELS- RENING

AutoCAD SHX Text

PUMPKÄLLARE, LAB, PROV- HALL, KONTROLLRUM

AutoCAD SHX Text

GARAGE, CARPORT SAMT ÅTERVINNINGSSTATION

AutoCAD SHX Text

PRELIMINÄRT LÄGE NY VÄG TILL RENINGSVERKET

AutoCAD SHX Text

TECKENFÖRKLARING

AutoCAD SHX Text

PERSONALBYGGNAD

AutoCAD SHX Text

PREL. LEDNINGSDRAGNING IN- KOMMANDE AVLOPPSVATTEN

AutoCAD SHX Text

PREL. LEDNINGSDRAGNING IN- KOMMANDE INDUSTRIVATTEN

AutoCAD SHX Text

PREL. DRAGNING UTGÅENDE RENAT VATTEN

AutoCAD SHX Text

ÄNDRINGEN AVSER

AutoCAD SHX Text

SKALA

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

UPPDRAG NR

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

ANT

AutoCAD SHX Text

NUMMER

AutoCAD SHX Text

ANSVARIG

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

RITAD/KONSTR AV

AutoCAD SHX Text

GRANSKAD AV

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

SIGN

AutoCAD SHX Text

KONCEPTFÖRSLAG

AutoCAD SHX Text

NYTT AVLOPPSRENINGSVERK

AutoCAD SHX Text

LIDKÖPINGS KOMMUN

AutoCAD SHX Text

LIDKÖPINGS NYA AVLOPPSRENINGSVERK

AutoCAD SHX Text

KONCEPT 1

AutoCAD SHX Text

SITUATIONSPLAN 1:2000 (A1)

AutoCAD SHX Text

1834711000

AutoCAD SHX Text

ATEN

AutoCAD SHX Text

CADA

AutoCAD SHX Text

2016-10-05

AutoCAD SHX Text

CARL DAHLBERG

AutoCAD SHX Text

A1 1:2000

AutoCAD SHX Text

A3 1:4000

AutoCAD SHX Text

BLÅSMASKINBYGGNAD

AutoCAD SHX Text

TRANSFORMATOR- STATION

AutoCAD SHX Text

DAGVATTEN- DAMM

Lr

XREF

:

PLO

: 2

016-

10-0

3 1

0:30

\\

SEJK

GFS

001\

PRO

JEKT

\184

1\18

3471

1_N

YTT_

ARV_

LID

KÖPI

NG

\000

\15

ARBE

TSM

TRL_

RIT

N\R

IT\S

KISS

ER\K

ON

CEP

T 1

PLAN

.DW

G T

ENG

STR

ÖM

AN

DR

EAS



Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se

N

A

B

E

C

C

C

D

F

G

H

I

J

K

M

N

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

L

N

O

O

AutoCAD SHX Text

SKALA 1:1000

AutoCAD SHX Text

A1 METER

AutoCAD SHX Text

0

AutoCAD SHX Text

20

AutoCAD SHX Text

10

AutoCAD SHX Text

5

AutoCAD SHX Text

50

AutoCAD SHX Text

100

AutoCAD SHX Text

BYGGNAD / BASSÄNG

AutoCAD SHX Text

EV.FRAMTIDA FRAMTIDA BYGGNAD / BASSÄNG

AutoCAD SHX Text

PRELIMINÄR TOMTGRÄNS UNGEFÄRLIGT LÄGE

AutoCAD SHX Text

KULVERT

AutoCAD SHX Text

INLOPPSBYGGNAD SLAMHANTERING VERKSTAD/FÖRRÅD

AutoCAD SHX Text

FÖRSEDIMENTERING

AutoCAD SHX Text

BIOBASSÄNGER OCH EFTERSEDIMENTERING

AutoCAD SHX Text

SKIVFILTERHALL OCH LAMELLSEDIMENTERING

AutoCAD SHX Text

SLAMAVVATTNING OCH RÖTKAMMARE

AutoCAD SHX Text

FÖRBEHANDLING AV INDUSTRIVATTEN

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR ETANOL- TANK

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR GASKLOCKA OCH FACKLA

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR EV. LÄKEMEDELS- RENING

AutoCAD SHX Text

PUMPKÄLLARE, LAB, PROV- HALL, KONTROLLRUM

AutoCAD SHX Text

GARAGE, CARPORT SAMT ÅTERVINNINGSSTATION

AutoCAD SHX Text

PRELIMINÄRT LÄGE NY VÄG TILL RENINGSVERKET

AutoCAD SHX Text

TECKENFÖRKLARING

AutoCAD SHX Text

PERSONALBYGGNAD

AutoCAD SHX Text

PREL. LEDNINGSDRAGNING IN- KOMMANDE AVLOPPSVATTEN

AutoCAD SHX Text

PREL. LEDNINGSDRAGNING IN- KOMMANDE INDUSTRIVATTEN

AutoCAD SHX Text

PREL. DRAGNING UTGÅENDE RENAT VATTEN

AutoCAD SHX Text

ÄNDRINGEN AVSER

AutoCAD SHX Text

SKALA

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

UPPDRAG NR

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

ANT

AutoCAD SHX Text

NUMMER

AutoCAD SHX Text

ANSVARIG

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

RITAD/KONSTR AV

AutoCAD SHX Text

GRANSKAD AV

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

SIGN

AutoCAD SHX Text

KONCEPTFÖRSLAG

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

LIDKÖPINGS KOMMUN

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

KONCEPT 1

AutoCAD SHX Text

SITUATIONSPLAN 1:1000 (A1)

AutoCAD SHX Text

1834711000

AutoCAD SHX Text

ATEN

AutoCAD SHX Text

CADA

AutoCAD SHX Text

2016-10-05

AutoCAD SHX Text

CARL DAHLBERG

AutoCAD SHX Text

A1 1:1000

AutoCAD SHX Text

A3 1:2000

AutoCAD SHX Text

BLÅSMASKINBYGGNAD

AutoCAD SHX Text

DAGVATTEN- DAMM



Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se

AutoCAD SHX Text

XREF:

AutoCAD SHX Text

PLO: 2016-10-03 10:55 \\SEJKGFS001\PROJEKT\1841\1834711_NYTT_ARV_LIDKÖPING\000\15 ARBETSMTRL_RITN\RIT\SKISSER\KONCEPT 1 V12.DWG TENGSTRÖM ANDREAS

AutoCAD SHX Text

ÄNDRINGEN AVSER

AutoCAD SHX Text

SKALA

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

UPPDRAG NR

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

ANT

AutoCAD SHX Text

NUMMER

AutoCAD SHX Text

ANSVARIG

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

RITAD/KONSTR AV

AutoCAD SHX Text

GRANSKAD AV

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

SIGN

AutoCAD SHX Text

KONCEPTFÖRSLAG

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

LIDKÖPINGS KOMMUN

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

KONCEPT 1

AutoCAD SHX Text

VY

AutoCAD SHX Text

1834711000

AutoCAD SHX Text

ATEN

AutoCAD SHX Text

CADA

AutoCAD SHX Text

2016-10-05

AutoCAD SHX Text

CARL DAHLBERG

AutoCAD SHX Text

A1 -

AutoCAD SHX Text

A3 -



Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se

N

AutoCAD SHX Text

XREF:

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

0

AutoCAD SHX Text

A1 METER

AutoCAD SHX Text

SKALA 1:250

AutoCAD SHX Text

2

AutoCAD SHX Text

4

AutoCAD SHX Text

10

AutoCAD SHX Text

15

AutoCAD SHX Text

20

AutoCAD SHX Text

25

AutoCAD SHX Text

FÖRSEDIMENTERING DJUP 5,5

AutoCAD SHX Text

GÅNG- OCH LEDNINGSKULVERT TAKHÖJD 3 m

AutoCAD SHX Text

SKIVFILTER 42 m³,DJUP 3,0 m

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR EVENTUELL FRAMTIDA UTBYGGNAD

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

PUMPKÄLLARE TAKHÖJD 4 m

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

SANDFÅNG 82 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text

SLAM- LAGER 1 102 m³ DJUP 3,5 m

AutoCAD SHX Text

SLAM- LAGER 2 102 m³ DJUP 3,5 m

AutoCAD SHX Text

LAGER FÖR RÖTAT SLAM 212 m³ DJUP 3,5 m

AutoCAD SHX Text

REJEKTVATTEN- LAGER 202 m³ DJUP 3,5 m

AutoCAD SHX Text

FÖRESKRIFTER MÅTT ANGIVNA I METER YTANGIVELSER AVSER FRI GOLVYTA VOLYMANGIVELSER AVSER MEDIA- VOLYMER. MINST 0,5 m FRIBORD RESP. MARGINAL TILL U.K. BJÄLKLAG FINNS.

AutoCAD SHX Text

ÖVERSKOTTSSLAM 400 m³ DJUP 4,5 m

AutoCAD SHX Text

EXT.SLAMLAGER 1 113 m³, DJUP 4,5 m

AutoCAD SHX Text

EXT.SLAMLAGER 2 113 m³, DJUP 4,5 m

AutoCAD SHX Text

REJEKTVATTEN 117 m³, DJUP 4,5 m

AutoCAD SHX Text

BLANDSLAMLAGER 205 m³, DJUP 4,5 m

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

INLOPPSKANAL

AutoCAD SHX Text

UTLOPPSKANAL

AutoCAD SHX Text

FÄLLNING 45 m³ DJUP 3,5 m

AutoCAD SHX Text

FLOCKNING/KOAGULERING 108 m³ DJUP 3,5 m

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

SANDFÅNG 82 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text

EV.FRAMTIDA SANDFÅNGFRAMTIDA SANDFÅNG

AutoCAD SHX Text

GÅNG- OCH LEDNINGS- KULVERT TAKHÖJD 3 m

AutoCAD SHX Text

SIDOSTRÖMSHYDROLYS 500 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text

ANAEROB 233 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text

ANOX 200 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text

ANOX/AEROB 611 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

AEROB 200 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text

DEOX 200 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text

RETURSLAM- LUFTNING 200 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text

PUMPKÄLLARE ca 67 m²

AutoCAD SHX Text

UTJÄMNINGSBASSÄNG BEHANDLAT INDUSTRIVATTEN 400 m³ DJUP 5,0 m

AutoCAD SHX Text

SLAMBASSÄNG 35 m³ DJUP 5,0 m

AutoCAD SHX Text

SIDOSTRÖMS- HYDROLYS 500 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

ÄNDRINGEN AVSER

AutoCAD SHX Text

SKALA

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

UPPDRAG NR

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

ANT

AutoCAD SHX Text

NUMMER

AutoCAD SHX Text

ANSVARIG

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

RITAD/KONSTR AV

AutoCAD SHX Text

GRANSKAD AV

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

SIGN

AutoCAD SHX Text

KONCEPTFÖRSLAG

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

LIDKÖPINGS KOMMUN

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

KONCEPT 1

AutoCAD SHX Text

BASSÄNG- OCH KÄLLARPLAN

AutoCAD SHX Text

1834711000

AutoCAD SHX Text

ATEN

AutoCAD SHX Text

CADA

AutoCAD SHX Text

2016-10-05

AutoCAD SHX Text

CARL DAHLBERG

AutoCAD SHX Text

A1 1:250

AutoCAD SHX Text

A3 1:500

AutoCAD SHX Text

EFTERSEDIMENTERINGSBASSÄNG DJUP 5,0 m

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

SLAMDEOX 200 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR LÄKEMEDELSRENING OCH EVENTUELL FRAMTIDA UTBYGGNAD

AutoCAD SHX Text




Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se

N

AutoCAD SHX Text

XREF:

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

ÄNDRINGEN AVSER

AutoCAD SHX Text

SKALA

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

UPPDRAG NR

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

ANT

AutoCAD SHX Text

NUMMER

AutoCAD SHX Text

ANSVARIG

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

RITAD/KONSTR AV

AutoCAD SHX Text

GRANSKAD AV

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

SIGN

AutoCAD SHX Text

KONCEPTFÖRSLAG

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

LIDKÖPINGS KOMMUN

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

KONCEPT 1

AutoCAD SHX Text

MARKPLAN

AutoCAD SHX Text

1834711000

AutoCAD SHX Text

ATEN

AutoCAD SHX Text

CADA

AutoCAD SHX Text

2016-10-05

AutoCAD SHX Text

CARL DAHLBERG

AutoCAD SHX Text

A1 1:250

AutoCAD SHX Text

A3 1:500

AutoCAD SHX Text

ELRUM 29 m²

AutoCAD SHX Text

RESERV- KRAFT & STÄLLVERK 49 m²

AutoCAD SHX Text

KEM- FÖRRÅD 39 m²

AutoCAD SHX Text

FÖRRÅD 201 m²

AutoCAD SHX Text

TVÄTTHALL 58 m²

AutoCAD SHX Text

GROVVERKSTAD 82 m²

AutoCAD SHX Text

PASSAGE

AutoCAD SHX Text

FINVERKSTAD 36 m²

AutoCAD SHX Text

HALL FÖR FOSFORGRANULER 44 m²

AutoCAD SHX Text

FOSFOR- ÅTERVINNING 73 m²

AutoCAD SHX Text

RUM FÖR POLYMER- BEREDNING 87 m²

AutoCAD SHX Text

FÖRSEDIMENTERING DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

SLAMSKRUVPRESSAR 140 m²

AutoCAD SHX Text

FÖRRÅD/GROV- STÄD 34 m²

AutoCAD SHX Text

BLÅSMASKIN- RUM 28 m²

AutoCAD SHX Text

KONTOR ca 15 m²

AutoCAD SHX Text

GROVLAB 28 m²

AutoCAD SHX Text

LAB 40 m²

AutoCAD SHX Text

PROVTAGNING 24 m²

AutoCAD SHX Text

HALL FÖR PILOTFÖRSÖK 109 m²

AutoCAD SHX Text

VVS-RUM 48 m²

AutoCAD SHX Text

ELRUM 23 m²

AutoCAD SHX Text

PASSAGE/ TRAPPHUS

AutoCAD SHX Text

WC 3,6 m²

AutoCAD SHX Text

STÄD 2,7 m²

AutoCAD SHX Text

WC/STÄD ca 15 m²

AutoCAD SHX Text

RENSGALLER 3

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR RENSCONTAINRAR

AutoCAD SHX Text

EXTERNSLAM- MOTTAGNING

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

SLAMFÖRTJOCKNIG 112 m²

AutoCAD SHX Text

RUM FÖR PASTÖRISERING 112 m²

AutoCAD SHX Text

RUM FÖR GASHANTERING 113 m²

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR EV. FRAMTIDA RENSGALLER 4

AutoCAD SHX Text

RENSGALLER 2

AutoCAD SHX Text

RENSGALLER 1

AutoCAD SHX Text

LAMELLSEDIMENTERING 74 m²

AutoCAD SHX Text

SKIVFILTERHALL 266 m²

AutoCAD SHX Text

TVÄTTKEM SKIVFILTER 23 m²

AutoCAD SHX Text

TVÄTTKEM SKIVFILTER 23 m²

AutoCAD SHX Text

BLÅSMASKIBYGGNAD ca 42 m²

AutoCAD SHX Text

RUM FÖR FÄLLNINGS- KEMIKALIETANKAR ca 68 m²

AutoCAD SHX Text

ELRUM 29 m²

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR SANDCONTAINRAR

AutoCAD SHX Text

STÄD/ FÖRRÅD 16 m²

AutoCAD SHX Text

KEMRUM FÖR FOSFOR- ÅTERVINNING 44 m²

AutoCAD SHX Text

SKIVFILTER 1

AutoCAD SHX Text

SKIVFILTER 2

AutoCAD SHX Text

SKIVFILTER 3

AutoCAD SHX Text

SKIVFILTER 4

AutoCAD SHX Text

ELRUM ca 15 m²

AutoCAD SHX Text

0

AutoCAD SHX Text

A1 METER

AutoCAD SHX Text

SKALA 1:250

AutoCAD SHX Text

2

AutoCAD SHX Text

4

AutoCAD SHX Text

10

AutoCAD SHX Text

15

AutoCAD SHX Text

20

AutoCAD SHX Text

25

AutoCAD SHX Text

TÖMNINGSHALL FÖR SLAMSILO 82 m²

AutoCAD SHX Text

RUM FÖR POLYMER ca 11,4 m²

AutoCAD SHX Text

VVS- RUM ca 10,6 m²

AutoCAD SHX Text

ELRUM ca 13,6 m²

AutoCAD SHX Text

MASKINHALL ca 109 m²

AutoCAD SHX Text

FÖRRÅD OCH STÄD ca 5 m²

AutoCAD SHX Text

PLATS FÖR FÖRFILTER

AutoCAD SHX Text

PLATS HÅLPLÅTSSIL

AutoCAD SHX Text

LYFT- SCHAKT

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

SIDOSTRÖMSHYDROLYS 500 m³ DJUP 5,5 m

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

EFTERRÖTKAMMARE 300 m³

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

TRAPPHUS

AutoCAD SHX Text

RÖTKAMMARE 1 1300 m³

AutoCAD SHX Text

RÖTKAMMARE 2 1300 m³

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text




Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se

N

AutoCAD SHX Text

XREF:

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

BIOBASSÄNGER EFTERSEDIMENTERINGSBASSÄNG

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

RÖTKAMMARE 1

AutoCAD SHX Text

RÖTKAMMARE 2

AutoCAD SHX Text

VVS-RUM 49 m²

AutoCAD SHX Text

VVS-RUM 66 m²

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

FÖRSEDIMENTERINGSBASSÄNGER

AutoCAD SHX Text

SLAMFÖRTJOCKNING PASTÖRISERING GASHANTERING

AutoCAD SHX Text

KONTROLLRUM KONTOR 35 m²

AutoCAD SHX Text

FÖRBEHANDLING INDUSTRIVATTEN

AutoCAD SHX Text

VERKSTAD/FÖRRÅD

AutoCAD SHX Text

INLOPPSDEL EXTERNSLAMMOTTAGNING

AutoCAD SHX Text

SKIVFILTERHALL

AutoCAD SHX Text

0

AutoCAD SHX Text

A1 METER

AutoCAD SHX Text

SKALA 1:250

AutoCAD SHX Text

2

AutoCAD SHX Text

4

AutoCAD SHX Text

10

AutoCAD SHX Text

15

AutoCAD SHX Text

20

AutoCAD SHX Text

25

AutoCAD SHX Text

VVS-RUM 66 m²

AutoCAD SHX Text

SLAMHANTERING

AutoCAD SHX Text

TÖMNINGSHALL FÖR SLAMSILO 82 m²

AutoCAD SHX Text

KEMRUM FÖR FOSFOR- ÅTERVINNING 44 m²

AutoCAD SHX Text

ÄNDRINGEN AVSER

AutoCAD SHX Text

SKALA

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

UPPDRAG NR

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

ANT

AutoCAD SHX Text

NUMMER

AutoCAD SHX Text

ANSVARIG

AutoCAD SHX Text

BET

AutoCAD SHX Text

RITAD/KONSTR AV

AutoCAD SHX Text

GRANSKAD AV

AutoCAD SHX Text

DATUM

AutoCAD SHX Text

SIGN

AutoCAD SHX Text

KONCEPTFÖRSLAG

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

LIDKÖPINGS KOMMUN

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text

KONCEPT 1

AutoCAD SHX Text

PLAN 2

AutoCAD SHX Text

1834711000

AutoCAD SHX Text

ATEN

AutoCAD SHX Text

CADA

AutoCAD SHX Text

2016-10-05

AutoCAD SHX Text

CARL DAHLBERG

AutoCAD SHX Text

A1 1:250

AutoCAD SHX Text

A3 1:500

AutoCAD SHX Text

EFTERRÖT- KAMMARE

AutoCAD SHX Text

BLÅSMASKIN- BYGGNAD

AutoCAD SHX Text


AutoCAD SHX Text




Telefon 031-62 75 00, Fax 031-62 77 22


www.sweco.se

Documents

RAPPORT - lidkoping.se · RAPPORT LIDKÖPINGS KOMMUN Ängens ARV Lidköping UPPDRAGSNUMMER 1834711000 TEKNISK BESKRIVNING TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING RAPPORT 2017-03-18