Embed Size (px)
DESCRIPTION
Hur Ska Sverige Ta Betalt för sina Mineraltillgångar? Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm Daniel Spiro , Ø konomisk Institutt , Universitetet i Oslo . Rapportens delar. Mineralsektorn i Sverige. Hur påverkar mineraltillgångar ett lands ekonomi? - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
HUR SKA SVERIGE TA BETALT FÖR SINA MINERALTILLGÅNGAR?JESPER ROINE, SITE, HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLMDANIEL SPIRO, ØKONOMISK INSTITUTT, UNIVERSITETET I OSLO
RAPPORTENS DELAR
1. Mineralsektorn i Sverige.2. Hur påverkar mineraltillgångar ett
lands ekonomi?3. Grundläggande frågor kring hur vi ska
se på mineraltillgångar4. Analys av olika system för
inkomstdelning5. Hanterande av mineralinkomster
VAD HANDLAR RAPPORTEN OM?
• Våra utgångspunkter:– Minerlatillgångarna är hela den
(nuvarande och framtida) svenska befolkningens gemensamma egendom.
– Staten ska hantera dessa i syfte att maximera total samhällsnytta
• Frågeställningar:– Hur ska vinsterna av verksamheten
delas mellan staten och privata företag?
– Hur ska statens andel av dessa inkomster hanteras?
VAD HANDLAR RAPPORTEN INTE OM?• Ska man prospektera/bryta
överhuvudtaget? Grunder för hur man t. ex. ska värdera miljön
• Delning mellan t ex kommun, stat och andra.
AKTIVITET I MINERALSEKTORN I SVERIGE
• Mineral till värde av 50 miljarder 2011
• Stora förväntade volymökningar (2-3 x inom kommande decenniet)
• Stor ökning av prospekteringsaktivitet
• Höga priser (?)
1950 2020
2013
Prospekteringsinsatser i Sverige 1998-2011. Malmproduktion i Sverige (miljoner ton) 1950-2020
Prisutveckling för de sex viktigaste mineralerna 1900-2012
HUR MÅNGA JOBB SKAPAS?
• Idag ca 6000 direkt anställda
• Antag scenario med fördubbling av antalet direkta jobb
• Sysselsättningsmultiplikator 2,1
• Totaleffekt: 12 600 nya jobb totalt
Arbetsställen och sysselsatta 1950-2011
MINERALSEKTORN I SVERIGE• Viktig, kraftigt expanderande sektor, med
positiva omgivningseffekter främst i form av teknikutveckling
• Nya arbetstillfällen men sannolikt inte stort bidrag i relation till värdena
• Stora vinster men också stora risker och stor osäkerhet.
• Framtida prisutveckling avgörande.• Viktigt att hitta modell som fungerar
under alla omständigheter, både om branschens förutsättningar försämras och om vinsterna blir mycket stora.
HUR SKA STATEN FÅ DEL AV INKOMSTERNA: DET GRUNDLÄGGANDE PROBLEMET
Gruvbolag måste utföra prospektering och investera i kapital utan att veta värdet på fyndigheten.En beskattning av vinst leder till att bolag måste dela med sig vid vinster men står ensamma för risken om ett projekt inte går med vinst. Detta kan hämma investeringar och innebär att det finns en gräns när ökning av skatten leder till minskade statliga intäkter.
ALTERNATIV FÖR ATT KOMMA RUNT PROBLEMET?Staten äger bolaget.
Eventuella effektivitetsproblem.Auktionering av prospekteringsrätt.
Problem med stor osäkerhet.Utforma neutral beskattning.
EN STILISERAD MODELLVärde(x)-kostnadVinst
A
BMöjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning
Lovande område: A>>B
A
BMöjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning
Mindre lovande område: A≥B
Värde(x)-kostnadVinst
EFFEKTEN AV SKATT PÅ OMSÄTTNING (ROYALTY)
Värde-Kostnad
A
BMöjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning
Lovande område: • lägre vinster • men fortsatt
prospektering
Vinst
A
BMöjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning
Mindre lovande område: • prospektering uteblir
Vinst Värde-Kostnad
EFFEKTEN AV VINSTSKATTp
A
B
Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning
Lovande område:• lägre vinster • men förstorar inte
förlusterna• fortsatt prospektering
Värde-KostnadVinst
A
B
Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning
Mindre lovande område:• lägre vinster • prospektering uteblir
Värde-KostnadVinst
SKATT+SUBVENTION
Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning
A
B
t(1-t) [Värde-Kostnad]
Lovande område:• lägre vinster • lägre förluster• avkastning per krona
oförändrad• fortsatt prospektering
VinstVärde-Kostnad
Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning
A
B
tMindre lovande område:• lägre vinster • lägre förluster• avkastning per krona
oförändrad• fortsatt prospektering
Vinst Värde-Kostnad
(1-t) [Värde-Kostnad]
ETT STILISERAT RÄKNEEXEMPELProspektera kostar 1 MSEK.
Två utfall: Hitta mineraler till värde av 4 MSEK med 50% sannolikhet.Hitta inget med 50% sannolikhet.
Ingen skatt: Förväntad nettovinst per investerad krona är
[4*0.5+0*0.5-1] / 1 = 1 = 100%
40% Skatt+Subvention: Förväntad vinst per investerad krona är
[4*0.6*0.5+0*0.5-1*0.6]/[1*0.6] = 1 = 100%
HUVUDSLUTSATSSkatt+subvention är investeringsneutralt.De områden som förväntas vara lönsamma att prospektera och utvinna utan skatt ger samma avkastning med skatt+subvention.
Staten tar del av risken och kan därmed ta en större del av vinsten.
Incitamentsneutralt: avkastning per investerad krona oförändrad.
PRAKTISK GENOMFÖRBARHET?Statligt delägande av projekt (Norge m. fl.).Överföring av kostnader från misslyckade projekt till lyckade (Norge förr).Subvention redan i prospekteringsfasen (Norge idag).
Koncenssionsförfarande för att bara effektiva bolag ska få del av subvention.Viktigt med insyn för att undvika t.ex. skatteplanering i subventionsfasen.
VAD SKA STATEN GÖRA MED MINERALINKOMSTERNA?
LKAB genererade ca 50 miljarder SEK i statliga intäkter under perioden 2008-2012.Dessa inkomster gick direkt in i statskassan.På vilket sätt kom dessa inkomster framtida generationer till nytta?
Investerade i FoU?Infrastruktur?Avbetalning på statsskuld?
FONDERING – TVÅ SYFTENFrikopplar beslut om utvinning från beslut om konsumtion av vinster.Tydliggör i vilken utsträckning framtida generationer får del av inkomsterna.
FONDERING: TRE KRITERIER
1. Är Sverige tillräckligt rikt?Ja
2. Är inkomsterna tillräckligt stora?Ja. Sverige skulle på 10-20 år få en fond i samma
storleksordning som eller större än många jämförbara länder (t.ex. Nya Zeeland, Kanada, Irland och Frankrike).
Analogt med Svenska Kärnavfallsfonden: Idag ca 50 miljarder SEK för att hantera att vi gör vinster idag på bekostnad av framtida generationer.
3. Är inkomsterna tillräckligt tillfälliga?
ÄR INKOMSTERNA TILLRÄCKLIGT TILLFÄLLIGA?Om man räknar med mineralinkomster i dagens storleksordning under mycket lång sikt behöver inte inkomster flyttas mellan generationer.Detta handlar inte om att mineralerna tar slut i geologisk mening utan snarare om vinsterna tar slut (eller blir små).Priset driver både vinster och ny prospektering.Om man tror att priserna kommer falla inom några decenier så är detta ett argument för fondering.
