1

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER – PRAKTISKA RÅD TILL PLATSCHEF, PRODUKTIONSCHEF OCH INKÖPARE

2

Inledning 3

Borrning – grunden för bra sprängning 4Sprängarna måste kunna komma fram 4Ett gott resultat kräver rätt borrade hål 4Rätt hålsättning och hållutning 5Rätt höjd och djup 5

Laddning – tändning – vibrationer – kast 6Vibrationer och luftstötvågen skapar oro hos kringboende 6Flera faktorer påverkar markvibrationerna i en grannfastighet 7Elektroniska tändare är exakta 7Stenkast 7

Efter sprängning 9Dolor är en stor arbetsmiljörisk 9Berget kan rasa och orsaka skador 10

Praktiska råd för upphandlingen av sprängare 12Lämna inga viktiga frågor ouppklarade 12

Checklista – ett urval för platschefer från bef:s checklista 14

Minneslista – vad ska göras innan, under och efter sprängning? 15

3

Inledning

Dessa råd kan förhoppningsvis underlätta för branschen att leva upp till

omgivningens krav och samtidigt bedriva verksamheten med god ekonomi.

De grundas på en sammanställning av synpunkter från bergsingenjör

Åke Forsgärde, NCC Roads och från tekn. dr Mathias Jern, Orica. Michael

Hermansson, Bergutbildarna och Finn Ouchterlony har därefter granskat

texten och gjort värdefulla tillägg.

I denna version har en arbetsgrupp bestående av Fredrik Eklind, Jehander,

Jan Johansson, Voglers, Jonas Jonsson, Skanska och Martin Malmsten, NCC

redigerat materialet.

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • INLEDNING

4

Bergsprängning är ett kompetensområde, där sprängarnas kompetens avgör hur bra resultatet blir. För att spräng-arna ska kunna göra sitt jobb måste täktägaren ge dem förutsättningar att göra det. De måste exempelvis kunna komma fram till pallkanten på ett bra och säkert sätt.

Hålen ska borras på rätt sätt, till rätt djup, med rätt lutning och rätt hålsättning. En sprängning ger bäst styckefall om sprängämnet är jämt fördelat i hela salvan. För att sprängningarna alltid ska kunna genomföras säkert bör det finnas en långsiktig planering i täktens APD-plan och verksamhetsutövaren ska se till att det genomförs kontinuerliga kontroller.

Det bör upprättas både en kortsiktig och en långsik-tig brytplan för täkten. Verksamhetsutövaren bör upp-rätta brytplanen tillsammans med sprängaren. Spränga-rens sprängtekniska perspektiv är ofta till stor nytta för verksamhetsutövaren, och kan innebära både effektivare och säkrare arbete och lägre kostnader.

Se till att det finns tid för sprängentreprenören att planera och genomföra borrningen på ett bra och säkert sätt (AFS 2007:1, Sprängarbete). Det kan exempelvis handla om att se till att det finns tillräckligt med tid för en bra utsättning.

Slarv och stress orsakar många fel. Dit hör dålig avtäckning, borrning, mätning av hålavvikelser, ladd-ning och koppling av salvor. För att sprängningen ska kunna ske säkert och med bra kvalitet så måste allt detta göras med omsorg och utan tidspress.

Sprängarna måste kunna komma framOm bergets ovanyta är mycket ojämn kan borrvagnen tippa och personer kan halka och skada sig. Genom att ha en bra långsiktig planering i täktens APD-plan kan verksamhetsutövaren redan vid avtäckningen ge goda möjligheter till säkra körvägar genom att exempelvis utnyttja avtäckningsmaterialet.

BORRNING – GRUNDEN FÖR BRA SPRÄNGNING

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • BORRNING – GRUNDEN FÖR BRA SPRÄNGNING

5

Innan sprängarna börjar borra i andra pall – en tidigare sprängbotten – så måste den tidigare spräng-botten undersökas så det inte finns några dolor kvar, det vill säga odetonerat sprängmedel. För att detta ska gå att göra måste den tidigare sprängbotten rensas med en grävmaskin som är försedd med skydd. Skyd-det kan vara ”pansarglas” eller galler. Eventuellt måste även sprängbotten renblåsas. Läs mer om dolor senare i broschyren.

Ett gott resultat kräver rätt borrade hålHålen ska generellt vara rakt borrade (se bilden här intill). Det kan vara acceptabelt att borrhålen avviker om de avviker likadant för alla hål i en salva. Sprängen-treprenören ska kontrollera hålavvikelsen med lämplig utrustning. Det finns mätutrustning som kan mäta hålavvikelsen.

Om pallhöjden är mer än 10 meter så ska normalt sprängarna mäta in de två raderna närmast pallkanten i varje salva och skanna pallens frontyta (§ 40 AFS 2010:1, Berg- och gruvarbete). Du som täktansvarig bör tänka på följande:

• För att kunna utföra skanning av pallens frontyta måste berget vara utlastat.

• Begär gärna att få mätprotokollet från sprängaren. Om du är en kunnig och engagerad beställare kan du lättare hitta orsaken om allt inte blir som planerat.

• En dåligt rensad bergyta försvårar både borrnings och laddningsarbetet, och kan ge ett dåligt utfall på det sprängda berget. Rensa därför bergytan med maskin före borrningen, och renblås även vid behov. Den rensade bergytan bör godkännas i dialog med sprängentreprenören innan borrningsarbetet påbör-jas. (§ 36 AFS 2010:1, Berg- och gruvarbete).

• Utvecklingen av borrtekniken går ständigt framåt. Ett exempel är tekniken att utföra MWD (mea-surement while drilling), för att undersöka bergets beskaffenhet. Fråga gärna om sprängarna kan logga hålen med MWD. Denna teknik kan vara ett hjälpmedel för att öka kunskapen om berget och ge bättre förutsättningar för ett bra resultat om det finns avvikelser i berget.

Se till att det finns tid att utvärdera olika mätresultat och planera salvor. Det är ett bra sätt att minimera inci-denter och öka kvaliteten vid borrning och sprängning.

Om sprängarna har svårt att komma fram, om de måste göra tunga lyft i svåra miljöer för att bära fram exempelvis sprängämnen och proppgrus så blir losshåll-ningen dyrare. I värsta fall kan till och med borriggen och personal falla ner över pallkanten, vilket kan få svåra konsekvenser. Därför ska det alltid göras en risk-bedömning innan borrningsarbetet påbörjas. Om denna bedömning visar att det behövs så ska borriggen säkras med vinsch-wire och bergdubb. Laddningspersonalen ska ha säkerhetslina när de arbetar nära pallkanten, eftersom det där finns risk för fall.

I normalfallet är du som platschef samordningsansvarig. Tänk på att det är nödvändigt att rensa berget på ett bra sätt, och att borriggarna behöver bra transportvägar. Eftersom laddningen idag nästan uteslutande utförs med pumpbart sprängämne som levereras i bulkfordon så ska transportvägarna vara i sådant skick att dessa fordon kan komma fram utan problem (AFS 2010:1 och 24, Berg- och gruvarbete). Det ska finnas en bra väg så att laddslangen når ner i botten på det hål som ligger längst bort (normalfallet högst 50 meter). Det gäller även att ha bra tillfälliga vägar så att borriggen och transporterna med proppgrus kommer fram till sprängplatsen på ett säkert sätt.

Det är viktigt att borrhålen är raka. En indikation på att hålen är raka är att man kan se ljuset från en ljuskälla på botten av hålet. Om hålet inte är rakt så går inte det.

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • BORRNING – GRUNDEN FÖR BRA SPRÄNGNING

6

Rätt hålsättning och hållutningVid täktsprängning använder man normalt en hållut-ning på 10–15 grader från lodlinjen. Hålen lutar något för att salvan ska ska få ett bra framlyft och för att minska vibrationerna. För varje hålrad som detonerar skapas då ett utrymme för nästa hålrad att expandera. Att hålen har den lutningen är även av säkerhetsskäl, eftersom risken för hålavvikelser ökar när lutningen blir för stor. Därmed ökar också risken för allvarliga kast.

Det är viktigt att tänka på att grövre hål betyder att det blir mer sprängämne per laddmeter, vilket i sin tur kan ge större markvibrationer. Däremot går det att reglera hur stor luftstötvågen blir genom att anpassa höjden på förladdningen (se bilden här intill) och vilket förladdningsmaterial som används. Grövre hål kräver också mera förladdning för att behålla detonationen inne i berget. Förladdningen anpassas till de rådande omständigheterna.

Rätt höjd och djupMät in fixpunkter uppe på berget på ett antal ställen så att det går att använda samma utgångspunkter under hela produktionstiden. Se också till att det finns punk-ter även i botten för att se till att det går att hålla rätt utlastningsnivå. Kontrollera regelbundet att rätt utlast-ningsnivå hålls under hela produktionen.

Se till att sprängentreprenören får rätt höjder för borrningen. Fel utlastningsnivå är ett mycket vanligt fel i bergtäkter. Det kan bero på för dålig underborrning eller att utlastningen inte följer den planerade nivån. En annan orsak kan vara en stor hålavvikelse. Om utlast-ningsnivån inte stämmer får det konsekvenser i form av dyrare produktion.

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • BORRNING – GRUNDEN FÖR BRA SPRÄNGNING

7

Ett av de största miljöproblemen i bergmaterialhante-ringen är de vibrationer som sprängning oundvikligen ger upphov till. De kan skada byggnader, men det största problemet med vibrationerna är att närboende kan uppleva dem som obehagliga.

Vibrationer och luftstötvågen skapar oro hos kringboendeVibrationer är ett vanligt hinder när verksamhetsutövare ska söka tillstånd för täktverksamhet. Därför finns det mycket att vinna för verksamhetsutövaren att försöka minska vibrationerna, liksom den luftstötvåg som sprängningen också ger upphov till.

Det är relativt vanligt att människor i närheten av sprängningsverksamheten känner sig oroade och klagar. Huset är deras största investering, och det är rimligt att de inte vill riskera dess värde.

Samtidigt finns det sällan någon tydlig koppling mellan reaktionen hos människor och den verkliga vibrationsnivån. Även om vibrationsnivåerna i omgiv-ningen sjunker till hälften så påverkar det sannolikt inte attityden hos de kringboende.

Det är alltid bra att hålla goda relationer med de som bor runt täkten. Information till närboende om

verksamheten är mycket viktigt och kan leda till mindre klagomål. Ett exempel är om problem med närboende gör att du funderar på att minska vibrationerna, så kan det istället ge bättre effekt att informera och arbeta med att förbättra relationerna med dessa närboende. Det kommer sannolikt att finnas närboende som klagar så länge de kan uppfatta vibrationerna. Gränsen för det går ungefär vid 0,2 mm/s.

Av olika skäl så stör ofta luftstötvågen närboende mer än vibrationerna. Ju större laddning och ju närmare själva sprängningen som ett objekt är, desto större blir generellt luftstötvågen. Det är svårt att beräkna luft-stötvågen, och den kan variera kraftig mellan olika sprängningstillfällen. Det finns många faktorer som påverkar luftstötvågen, exempelvis vädret vid sprängtill-fället. Den är betydligt svårare att beräkna och optimera än markvibrationer.

Flera faktorer påverkar markvibrationerna i en grannfastighetDet finns många faktorer som påverkar hur mycket det vibrerar i ett hus. Många är tyvärr svåra att påverka. Bland faktorerna finns:

• Avstånd: Avståndet till grannarna går inte att påverka.• Geologi: Geologin går inte heller att påverka. Den

kan också se olika ut och därför också påverka vibra-tioner olika i olika riktningar.

• Tändsystem och tändplan: Det går ofta att minska vibrationerna genom att ha en bra tändplan. Tänk på att en tändfördröjning som minskar vibrationerna på ett visst avstånd från sprängningen kanske inte gör det på ett annat avstånd. Riktningen sprängarna tänder upp sprängsalvan kan också ha relativt stor betydelse. Om upptändningen riktas bort från ett känsligt objekt så dras vibrationspulserna vid objek-tet isär.

• Luftstötvåg: Det finns exempel på att luftstötvågen orsakat den högsta vibrationsnivån i en byggnad och inte markvågen.

• För det mesta är det enda som radikalt kan minska vibrationsnivåerna en mindre samverkande laddning. Vanliga sätt att göra det är genom att minska pall-höjden eller håldiametern. Men det kan få negativa konsekvenser för ekonomin i sprängningen.

LADDNING – TÄNDNING – VIBRATIONER – KAST

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • LADDNING – TÄNDNING – VIBRATIONER – KAST

8

Elektroniska tändare är exaktaEtt annat sätt att minska vibrationsnivåerna är att optimera tändplanen. Det kräver exakta tändare, vilket i princip innebär elektroniska tändare.Elektroniska sprängkapslar har utvecklats under de senaste åren. De har ett eget datachip, och ger nästan oändliga möjligheter att variera tidsfördröjningen. Genom att använda dessa sprängkapslar minskar sam-verkansrisken mellan borrhålen, vilket ger klart lägre vibrationer. Med elektroniska sprängkapslar går det att optimera tändplanen på ett sätt som är svårt med stötvågssystem.

De elektroniska sprängkapslar som finns tillgängliga i dag höjer sprängpriset med 0,5–1 kr per ton. Priset ökar mer om fler tändare används per hål. Exempelvis pallhöjden och geologin påverkar hur många tändare som behövs.

Genom att studera data från tidigare sprängningar så går det att optimera tändplanen och dess fördröjningar, och därmed beräkna vibrationerna. Den plats man vill minimera vibrationerna på är ofta i den närmaste byggnaden. Men tänk också på att en fördröjning som minskar vibrationerna på ett visst avstånd kanske inte gör det på ett annat avstånd.

StenkastMan ska alltid räkna med att det kan ske stenkast, oav-sett hur väl man planerar sprängningen. Sprängarbasen ska definiera det område som ska vara utrymt vid sprängningen. Detta kan ske genom att det skrivs en utrymningsplan eller ett annat dokument som beskriver hur utrymningen ska ske. Samtliga på arbetsplatsen ska känna till detta.

Sprängarna ska arrangera sprängningarna för att mini-mera risken för oönskade stenkast. Oönskade kast kan bero på flera faktorer:

• För liten praktisk försättning. Laddningsmängden ska anpassas till den verkliga försättningen, utifrån den lagstadgade (AFS 2010:1, § 40) hålinmätnings-kontrollen i salvans två första rader. Detta gäller för pallar som är högre än tio meter. Kräv att borren-treprenören gör denna hålinmätning och att den faktiskt används av sprängentreprenören.

• För liten förladdning eller dåligt förladdningsma-terial. Se till att sprängarna har tillgång till rätt proppgrus, som finkrossat 4–8 mm eller liknande. En mindre förladdning ger större sönderdelning av bergets överyta, men ökar också risken för stensprut.

• Det kan bli avbrott i salvans tändsystem. Ett tän-davbrott innebär att alla hål inte detonerar. Vissa hål kan då få alltför stor försättning, vilket kan resultera i stenkast från bergets överyta uppåt eller bakåt. Det är också mycket viktigt att vid en omsprängning efter ett avbrott säkrar stuffen med exempelvis bergmassor eller grus, eftersom försättningen kan vara för liten.

• Geologiska faktorer. Ytberget är ofta uppsprucket. Det gäller framförallt vid andra pall. Det gör att lösa bitar kan flyga iväg av gastrycket vid sprängningen. Även kraftiga slag som löper ut mot fronten eller sidorna av pallen kan göra att sprängkraften följer slagen, vilket kan resultera i kast. LÄS AV BERGET FÖRE BORRNING OCH LADDNING! Modern geofysik kan ge bra information om berget som gör att det går at undvika denna typ av problem.

• Dåligt rensad överyta på berget, som exempelvis lösa stenar. Det kan ge upphov till kast och sprut.

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • LADDNING – TÄNDNING – VIBRATIONER – KAST

9

Det är viktigt att arbetet efter salvan utförs säkert och på rätt sätt. I många fall lämnas ansvaret för den sprängda salvan över alltför hastigt och otydligt. Missförstånd eller dåligt överlämnad information kan leda till olyckor och incidenter. Ta tillsammans med sprängentreprenö-ren fram rutiner för hur överlämnandet av salvan ska ske. Den samordningsansvarige ansvarar för att meddela de som är berörda. Det är viktigt att den som är samord-ningsansvarig – platschefen – tar ansvar för att överläm-nandet sker enligt gällande rutin.

Dolor är en stor arbetsmiljöriskEfter en sprängning kan det finnas kvar så kallade dolor i de sprängda bergmassorna eller i det kvarvarande berget. Dolor är odetonerade sprängkapslar eller spräng-ämne. Detta sprängmedel kan detonera när bergmateri-alet lastas ut, krossas eller vid skutknackning.

Se till att alla inblandade har rätt kunskap i alla led. Se till att all berörd personal har fått utbildning och information om riskerna med dolor och hur de ska hantera dem.

Risken för att en dola detonerar är störst när berget rensas, vid borrning, vid utlastning, skutknackning och när bergmaterialet ska krossas. Innan någon börjar med dessa arbetsmoment är det viktigt att rensa bort spräng-medel från bergmaterialet.

Den som misstänker eller upptäcker en dola ska avbryta det pågående arbetet och måste informera om upptäckten till den samordningsansvarige. Samord-ningsansvarig meddelar i sin tur den sprängansvarige. Den sprängansvarige ska utifrån situationen som råder ta fram och skriva ner en handlingsplan. Det kan till exempel innefatta att spärra av och markera det aktuella området. Den samordningsansvarige ska sedan göra en paragraf 2-anmälan om dolan kan anses vara ett allvar-ligt tillbud. Lasta sedan ut berget på ett så säkert sätt som möjligt, medan sprängarbasens övervakar arbetet.

Det finns ett antal åtgärder som minskar risken med dolor. Här är en lista med de viktigaste åtgärderna:

• Följ kraven i AFS 2010:1 § 36, Berg- och gruvarbete. Det gäller till exempel att aldrig borra i syltan, se till att berget är ordentligt avtäckt före borrning och att se till att andrapallarna är ordentligt rensade.

• Tidplanerna för borrning och sprängning ska vara rimliga.

• Borrarna bör MWD-logga berget när de borrar, vid behov och om det finns sådan utrustning. Verksam-hetsutövaren kan genom MWD-loggningen få en uppfattning om bergets struktur och beskaffenhet, som exempelvis jordslag och krosszoner, så att det går att ladda salvan med hänsyn till denna information. Utan den informationen ökar risken för dolor och oönskat styckefall.

• Sprängarna ska använda dubbla tändare om pallarna är höga. I normalt berg innebär det pallar över 10 meter. Elektroniksprängkapslar ger större kontroll över salvan, bland annat information om något hål inte har detonerat och det finns risk för en dola.

• Om salvan täcks, gör det försiktigt, så att inte tänd-kablarna skadas.

• Ta hänsyn till geologin där sprängningen sker. De brytplaner som finns ska följas, särskilt när det gäller sprängriktningar.

• Sprängaren ska besikta salvan när den skjutits, och överlämna salvan skriftligt till den samordnings-ansvarige. Förmedla all relevant information till all berörd personal, inklusive underentreprenörer.

• Avtala hur skuthantering och skutslagning ska utfö-ras. Det är generellt bäst att lägga ut skut i en sträng, både ekonomiskt och ur säkerhetssynpunkt.

• Håll ständigt uppsikt efter odetonerat sprängmedel och rapportera eventuella fynd. Den som hittar en dola avbryter arbetet och meddela den samordnings-ansvarige.

• Platschefen bör upprätta rutiner tillsammans med den sprängansvarige om vilka sprängämnen som används och informera alla berörda hur de ser ut. Det är särskilt viktigt att den sprängansvarige med-delar när det sker en förändring.

• Använd säkerhetsglas eller galler på alla maskiner som hanterar sprängt berg. Detta är ett krav enligt AFS 2010:1 § 46, Berg- och gruvarbete.

EFTER SPRÄNGNING

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • EFTER SPRÄNGNING

10

Berget kan rasa och orsaka skadorDet förekommer relativt ofta att det rasar ner lösa stenar på pallkanten eller från instabilt berg i pallväggen. Det är en stor arbetsmiljörisk. Det är tyvärr ganska vanligt att täktpersonalen inte vet hur de ska besiktiga en berg-vägg eller hur de ska skrota den. Det finns till och med de som tycker att det är ekonomiskt ohållbart att utföra skrotning hela tiden. Men säkerheten måste gå främst. Gällande regler för skrotning måste följas.

Vid minsta osäkerhet måste en bergsakkunnig anlitas för att besikta berget. Om det inträffar en olycka så är det den samordningsansvarige som har ansvaret.

I samband med att en ny täkt tas i drift ska en dis-positionsplan göras av någon med tillräcklig kompetens. I den ska bland annat den långsiktiga planeringen av driften finnas, transportvägar, skjutriktningar, upplags-ytor, pallhöjder och hur skrotningen ska gå till.

Den som lastar med grävmaskin kan ibland nå upp och skrota berget ända till pallkanten när grävmaskinen står som högst upp på den nysprängda salvan. Det går också att skrota ovanifrån. Ett sätt att minska riskerna är att minska pallhöjden, så att grävmaskinen når upp.

Grävmaskinen når förmodligen inte upp att skrota hela väggen efter nästa pallsprängning. Det betyder att risken blir extra stor, genom att stenar kan rasa ner från extra stor fallhöjd. Det betyder både att de kan falla ut längre ut från pallen och att de kan allvarligt skada personer och utrustning.

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • EFTER SPRÄNGNING

11

Följande gäller enligt AFS 2010:1 §47–49, Berg- och gruvarbete

1. 47 § Bergbesiktning, skrotning och bergför-stärkning samt efterkontroll ska utföras efter sprängning i den omfattning som behövs för att hindra stenfall och ras. Vid behov ska tak och väggar förstärkas ända fram till stuffen (ort- gaveln) efter varje sprängning.

2. Mekaniserad skrotning ska alltid eftersträ-vas. Under arbete med skrotaggregat ska operatören skyddas mot fallande sten.

3. Vid bergbesiktning och vid manuell skrot-ning ska berget vara rengjort och väl belyst och arbetsstället fritt från störande buller.

4. 48 § På arbetsställen som omfattas av dessa föreskrifter ska en eller flera personer med ansvar för bergbesiktning, skrotning och bergförstärkning utses och ansvarsområden för dessa anges. Detta gäller inte arbetsstäl-len ovan jord om risken för personskador på grund av fallande sten är ringa.

5. Dessa utsedda personer ska utföra berg-besiktning, skrotning och bergförstärkning inom sitt ansvarsområde. Om det finns risk för fallande sten eller ras ska området stängas av till dess att risken undanröjts.

6. De ansvariga ska ha erfarenhet av bergbe-siktning och skrotningsarbete och därutöver kunskaper i bergförstärkning.

7. Manuell skrotning ska utföras av eller tillsammans med en person som har erfarenhet av arbete med skrotning och bergförstärkning.

8. 49 § Innan ett bergutrymme som omfattas av dessa föreskrifter tas i bruk ska bergbe-siktning utföras. Återkommande besiktning ska sedan utföras med tidsintervall som bestäms utifrån resultatet från föregående besiktning. Vid behov ska bergförstärkning eller andra skadeförebyggande åtgärder snarast vidtas.

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • EFTER SPRÄNGNING

12

Vid upphandlingen av sprängare är det viktigt att ta hänsyn till att sprängningen, krossningen och transport-kapaciteten påverkar varandras förutsättningar. Därför måste du som verksamhetsutövare tydligt meddela de förutsättningar som gäller när du begär in offerter. Samtliga underentreprenörer måste vara informerade om förutsättningar som exempelvis krosstorlek och trans-portkapacitet innan ni skriver avtal.

Här följer några ytterligare råd för att genomföra en bra upphandling av sprängentreprenaden:

• Skaffa så mycket kunskap som möjligt om bergets geologi i förväg. Ett exempel är att skjuta provsalvor. Dels ger det en möjlighet att optimera andelen skut, och optimera kapaciteten. Dels ger det ett kunskaps-underlag så du inte behöver betala mer än nödvändigt för sprängningen. Du lär helt enkelt känna berget.

• Upprätta skriftliga avtal som så långt som möjligt fastställer förutsättningarna och villkoren för uppdra-get. Avtala vilka priser som gäller vid vilka utförande; såsom håldiametrar, specifik laddning, pallhöjder, m.m.

• Definiera vad som är skut, samt hur skuthanteringen ska utföras.

• Bestäm krosstorleken för uppdraget.• Ta reda på om det går att utföra en konventionell

produktionssprängning med hänsyn till vibrationer.• Ta reda på om sprängarna ska använda elektroniska

tändare (av säkerhets- och eller vibrationsskäl) och vad merkostnaden blir.

• Se till att all berörd personal har dolutbildning.• Begär att sprängentreprenören informerar om vilka

sprängämnen som används.• Planera driften av täkten i samråd med sprängentre-

prenören: upprätta brytplaner och håll regelbundna byggmöten med spräng- och krossentreprenörerna. Med hjälp av god planering undviker ni brandkårsut-ryckningar.

Lämna inga viktiga frågor ouppklaradeDet finns ett antal andra frågor där det också innan arbetet påbörjas bör vara klart för alla parter vad som gäller, och vem som har ansvar. Här är en lista på de

frågor vi tycker att det är viktigt att ni behandlar i god tid innan arbetet påbörjas.

Tillstånd och villkor: Som täktägare bör du se till att alla tillstånd och villkor förmedlas till samtliga entrepre-nörer, till exempel när det gäller buller, vibrationer och luftstötvåg. Du ska också se till att de klarar de krav som är ställda i offerten, om det exempelvis krävs hålinmät-ning inför varje salva.

Arbetsmiljöverksamheten: Finns det flera entreprenörer på samma arbetsställe (det vill säga om det finns unde-rentreprenörer) så ska entreprenörerna tillsammans med verksamhetsutövaren komma överens om vem av som samordnar arbetsmiljöverksamheten. Verksamhetsutö-varen ansvarar för att denna samordning sker. Det ska finnas ett avtal som beskriver vad som delegeras. Verk-samhetsutövaren måste försäkra sig om att de upphand-lade entreprenörerna har de kunskaper som krävs för att kunna arbeta säkert där det pågår brytning och hante-ring av berg. Inhyrda maskiner ska vara utrustade så att operatören inte skadas av damm, buller, stenkast från detonerande dolor eller andra riskmoment. Regler om detta finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2010:1, Berg- och gruvarbete.

Sprängarbasen styr över sprängningen: Alla måste följa sprängarbasens krav på när områden ska utrymmas och andra frågor som har med säkerheten vid sprängningar att göra.

Hantering av skut: Det finns ett antal frågor kring skut som verksamhetsutövaren ska lösa. Det handlar till exempel om vad som är en acceptabel storlek på knackad skut, hur skuten ska transporteras till området där de ska knackas, vem som sköter skutknackningen, hur det knackade materialet ska transporteras till krossen eller upplaget. Det handlar såväl om vem som faktiskt utför arbetet och hur den ekonomiska ersättningen ser ut som kostnaden för att transportera skuten så att skutknack-ningen uppfyller säkerhetsavståndet.

PRAKTISKA RÅD FÖR UPPHANDLINGEN AV SPRÄNGARE

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • PRAKTISKA RÅD FÖR UPPHANDLINGEN AV SPRÄNGARE

13

Tidsplanering: Den samordningsanvarige ansvarar för tidsplaneringen mellan de olika entreprenörerna.

Organisera täkten: Verksamhetsutövaren ska tillsammans med entreprenören eller entreprenörerna ta fram rutiner och regler för fordonstrafiken inom området, samt var maskiner, kontor, bodar och annat liknande ska vara (AFS 2010:1 § 21).

Tillfälliga vägar: Verksamhetsutövaren ska se till att det finns tillfälliga tillträdesvägar, och att de är i sådant skick att de kan användas av borrigg och andra fordon utan risk för föraren. (AFS 2010:1 § 24).

Skrotning: Verksamhetsutövaren ska se till att det tas fram rutiner för att pallkanten skrotas på ett sådant sätt att det inte finns någon risk att stenar faller ner på verk-samhet som pågår nedanför pallen. (AFS 2010:1, § 48).Rätt avtal på rätt plats: Det ska finnas identiska ordaly-delser i alla entreprenörs avtal när det gäller alla överens-kommelser, fakta och instruktioner av slag som de som räknas upp här ovanför. Entreprenörerna ansvarar sedan utifrån ingångna avtal för sina egna arbeten – tekniskt, arbetsmiljömässigt och miljömässigt.

Entreprenörernas rapportskyldighet: Entreprenörerna ska kontinuerligt överlämna rapporter och andra papper som finns beskrivna i avtal till Verksamhetsutövaren. Hit hör exempelvis sprängplaner, hålinmätningar och miljöpla-ner och sprängjournaler. Kräv att sprängentreprenören i sprängjournalen bifogar bilder på vilka sprängmedel som används i salvan. Detta gör det lättare att identifiera eventuellt odetonerat sprängmedel (dolor) vid utlastning och krossning. Entreprenörerna ska omedelbart skriftligt rapportera ändringar som kommer att förändra slutpro-dukten tekniskt, ekonomiskt eller tidsmässigt.

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • PRAKTISKA RÅD FÖR UPPHANDLINGEN AV SPRÄNGARE

14

CHECKLISTA – ETT URVAL FÖR PLATSCHEFER FRÅN BEF:S CHECKLISTA

Kontrollpunkter NEJ JA Inte aktuellt

Kommer sprängarbasen att göra en riskbedömning? (Redovisa rutin/blankett)

Har personalen rätt kompetens för sin arbetsuppgift? - Sprängkort? - Borrkort? Annat skriftligt dokument? - Maskinförarbevis? (När skutknackning ingår i entreprenaden)

Finns det tillstånd från kommun för att köpa, transportera och förvara sprängämne? (Om sprängämne förvaras i förråd i täkten)

Om riskbedömningen säger att skyddsutrustning behövs, används godkänd skyddsutrustning? (Hit hör exempelvis säkerhetssele, hjälm, hörselskydd, skyddsskor, skyddsglasögon och andningsskydd, enligt AFS 2010:1 8 §)

Har platschefen sett till att bergytan är avtäckt och rengjord från jord och lösa stenar?

Använder borrarna godkänd borrutrustning? (Använder de hyttlösa riggar utan fjärrstyrning bör platschefen tillsammans med borraren göra en särskild riskbedömning.

Är borriggen säkert förankrad i de fall terrängen lutar? (AFS 2010:1 37 §)

Om borrarna borrar i en gammal sprängbotten, utförs borrningsarbetet säkert? (Bergytan ska vara noggrant rensad, enligt AFS 2010:1 36 §. Finns det uppstickande gaddar ska sprängarbasen göra en riskbedömning för att avgöra vilken yta som ska rensas)

Finns åtgärder för att förhindra spridning av damm? (AFS 2010:1 35 §)

Utförs hålinmätning om pallen är över 10 meter hög? (AFS 2010:1 40 §)

För sprängarna sprängjournal för varje salva?

Finns det rutiner och en nedskriven bevakningsplan för sprängningarna? (För exempelvis utsättning poster, utrymning, signalering, kommunikation och hur återgången till normalt arbete efter skjutningen ska gå till. Detta finns reglerat i AFS 2007:1 37 §)

Kontrollerar sprängarbasen resultatet av sprängningen? (AFS 2007:1 39 §)

Överlämnar sprängarbasen ansvaret för salvan enligt en tydlig rutin?

Skrotning, skutknackning och dolor. Är det tydligt vem som ansvarar för att kontrollera skut före knackning samt kontrollera riskavstånd till täktens övriga verksamheter? (AFS 2010:1 42§) Ansvarig

Sker skutknackning på en avskild plats? (AFS 2010:1 42 §, 44 §)

Är arbetsområdet ordentligt avstängt? (Om skutknackning ingår i entreprenaden)

Är maskinisten som knackar skut tillräckligt skyddad, exempelvis genom att maskinen har säkerhetsruta eller jämförbar säkerhetsanordning? (AFS 2012:39 §)

Finns det rutiner för hur dolor hanteras? (Exempelvis markering och utrymning. Kontakta spräng-arbasen som ger förslag till åtgärder. Se AFS 2007:1 39 §, Anmälan till arbetsmiljöverket.)

Finns det rutiner och en nedskriven bevakningsplan för sprängningarna? (För exempelvis utsättning poster, utrymning, signalering, kommunikation och hur återgången till normalt arbete efter skjutningen ska gå till. Detta finns reglerat i AFS 2007:1 37 §)

Kontrollerar sprängarbasen resultatet av sprängningen? (AFS 2007:1 39 §)

Överlämnar sprängarbasen ansvaret för salvan enligt en tydlig rutin?

Skrotning, skutknackning och dolor. Är det tydligt vem som ansvarar för att kontrollera skut före knackning samt kontrollera riskavstånd till täktens övriga verksamheter? (AFS 2010:1 42§) Ansvarig

Sker skutknackning på en avskild plats? (AFS 2010:1 42 §, 44 §)

Är arbetsområdet ordentligt avstängt? (Om skutknackning ingår i entreprenaden)

Är maskinisten som knackar skut tillräckligt skyddad, exempelvis genom att maskinen har säkerhetsruta eller jämförbar säkerhetsanordning? (AFS 2012:39 §)

Finns det rutiner för hur dolor hanteras? (Exempelvis markering och utrymning. Kontakta spräng-arbasen som ger förslag till åtgärder. Se AFS 2007:1 39 §, Anmälan till arbetsmiljöverket.)

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • CHECKLISTA

15

Här är ett förslag till minneslista som du som verksamhetsutövare kan använda innan, under och efter sprängning. Observera att den bara är ett utkast och se till att anpassa den efter dina egna förutsättningar i täkten.

Innan och under borrning

Alla villkor i täkttillståndet är kommunicerade med sprängansvarig Överytan är rensad Fixhöjder är utsatta Avvikelser i geologin (sprickor) är kontrollerade och dokumenterade Borrhålsinmätning utförs enligt AFS 2010:1, § 40 Berg- och gruvarbete Borrplan är dokumenterad Sign. Sprängarbas:

Inför sprängning

Meddela närboende om när sprängning ska ske – via sms, e-post, telefon eller lapp i brevlådan. Upprätta en utrymningsplan och informera personalen och andra i täkten om innehållet i planen. Planen ska exempelvis visa hur stort riskområdet är – både för människor och maskiner, beskriva vilka skyltar som ska sättas upp och var, samt beskriva när och hur personal och andra berörda ska påminnas om sprängningen. Säkerställ kommunikation, exempelvis via kommradio eller telefon. Ta mobilnummer till all relevant personal och upprätta en telefonlista. Sign Sprängarbas:

Omedelbart före och under sprängning

Ställ ut vakter före sprängningen, enligt utrymningsplanen. Spärra av infartsvägen med trafikvakter som har egen komradio, enligt utrymningsplanen. Kontrollera att det inte är bilar, släp eller maskiner på fel plats. Kontrollera att riskområdet är evakuerat. Gör en sista koll omedelbart före sprängningen. Kommunicera med den sprängansvarige. Se till att alla är vid återsamlingsplatsen senast 15 min före sprängningen. Dokumentera gärna sprängningen med videokamera. Sprängarbasen överblickar riskområdet samt kontrollerar via komradio, telefon eller på annat lämpligt sätt med den personal som ansvarar för utrymningen att allt är klart. Starta kameran, åk till uppsamlingsplatsen, kolla att alla är där, signalera att det är 3 min kvar till sprängning. Klockan __:__ sköts salvan. Sign. Sprängarbas:

Efter sprängning

Sprängarbasen har besiktigat salvan och överlämnat den till samordningsansvarig och meddelat eventuella avvikelser. Ge klartecken att återgå till arbetet. Öppna arbetsplatsen igen. Sprängarbasen har kontrollerat om det förekommit stenkast. Sign. Sprängarbas:

FÖRSLAG TILL MINNESLISTA – INNAN, UNDER OCH EFTER SPRÄNGNING

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • FÖRSLAG TILL MINNESLISTA

16