Räddningstjänstförbundet Storgöteborg - RSGBG · 2020. 4. 17. · mot brand utifrån Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), som är den över-gripande lagen för räddningstjänst

www.rsgbg.se

Årsredovisning 2019

Räddningstjänstförbundet Storgöteborg

Upprättad 2020-01-29 Diarienr 0036/20

Årsredovisning 2019 Räddningstjänstförbundet Storgöteborg

RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 2(54)

Innehåll 1. Inledning ...................................................................................... 4

2. Förvaltningsberättelse .................................................................. 5

2.1 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................ 5

2.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ................. 6

2.3 Händelser av väsentlig betydelse ....................................................... 7

2.4 Styrning och uppföljning av verksamheten ........................................ 7

2.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ........................ 7

2.6 Balanskravsresultatet ....................................................................... 10

2.7 Väsentliga personalförhållanden ...................................................... 10

2.8 Förväntad ekonomisk utveckling ...................................................... 12

3. Finansiell rapportering ................................................................. 13

3.1 Resultaträkning ................................................................................. 13

3.2 Balansräkning ................................................................................... 14

3.3 Kassaflödesanalys ............................................................................. 15

3.4 Drifts- och investeringsredovisning .................................................. 16

3.5 Noter ................................................................................................. 17

3.6 Resultaträkning – analys ................................................................... 20

3.7 Balansräkning - analys ...................................................................... 22

3.8 Drifts- och investeringsredovisning .................................................. 24

3.9 Redovisningsprinciper ....................................................................... 24

3.10 Resultatutjämningsreserv .............................................................. 25

3.11 Investeringar under året ................................................................ 25

3.12 Nettokostnad för räddningstjänst per invånare ............................ 26

4. Personal ....................................................................................... 27

4.1 Attraktiv arbetsplats och kompetens ................................................ 27

4.2 Arbetsmiljö och hälsa ....................................................................... 29

4.3 Samverkan ........................................................................................ 31

4.4 Lönepolitik ........................................................................................ 31

4.5 Övriga personalnyckeltal .................................................................. 32



5. Organisation och verksamhet ...................................................... 32

5.1 Händelser under året och organisationens utveckling ..................... 32

5.2 Verksamhet: Förebyggande och förberedande ................................ 40

5.3 Verksamhet: Genomföra och följa upp ............................................. 47

5.4 Verksamhet: Strategiska områden ................................................... 48

6. Intern styrning och kontroll ......................................................... 52

6.1 Nyttjandet av övningsplatser ............................................................ 52

6.2 Kompetens inom operativ verksamhet ............................................. 53

7. Forskning och utveckling .............................................................. 53

8. Bilagor ......................................................................................... 54



1. Inledning Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) omfattar de sex medlemskommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum, med sammanlagt drygt 850 000 invånare. RSG svarar för operativ räddningstjänst och förebyggande insatser mot brand utifrån Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), som är den över-gripande lagen för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Lagen syftar till att ”bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn taget till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor”. Förbundet utövar tillsynsverksamhet och utför brandskyddskontroller inom ramen för LSO.

RSG ansvarar för tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt Lag (2010:1011) om brand-farliga och explosiva varor (LBE) och bistår med granskning och sakkunskap vid samhällsplanering, bygglov och under byggprocessen i enlighet med Plan- och bygg-lagen (2010:900) (PBL). Därutöver medverkar förbundet i samhällets krishantering.

Förbundets uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal. Medlemskommunernas uppdrag till förbundet redovisas i förbunds-ordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Förbundet upprättar även verksamhetsplan och internkontrollplan.

Av förbundsordningen framgår att förbundet styrs av fullmäktige och styrelse. Förbundsstyrelsen leder och samordnar förbundets angelägenheter och har uppsikt över verksamheten som bedrivs. Verksamheten granskas av både förtroendevalda och externa revisorer. Budget och verksamhetsplan fastställs av förbundsfullmäktige och internkontrollplanen av förbundsstyrelsen.

Enligt LSO är kommuner skyldiga att ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. I handlingsprogrammet anges mål för förbundets LSO-verksamhet samt de risker för olyckor som finns inom det geografiska området och som kan leda till räddningsinsatser. I handlingsprogrammet beskrivs också vilken förmåga inklusive resurser RSG har för att genomföra sådana insatser. Dokumentet antas av fullmäktige för varje ny mandatperiod och är ett styrdokument som återspeglar den politiska viljan för LSO-verksamheten.

Handlingsprogrammet för åren 2016–2019 redovisar förbundets samlade förmåga att som räddningstjänst verka enligt LSO. Från och med 2020 gäller RSG:s handlings-program enligt LSO 2020–2023, vilket utarbetades under året.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB:s, nationella strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde är inriktningen att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Utifrån denna inriktning har RSG i handlings-programmet utarbetat lokalt prioriterade mål.

Handlingsprogrammets mål är nedbrutna i åtgärder som tillsammans bidrar till måluppfyllelse, redovisad under avsnitt 2.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning. Handlingsprogrammet utgör även underlag för statens tillsyn av verksamheten via länsstyrelsen.

Genom avtal med till exempel andra räddningstjänster, sjukvård, Göteborgs Hamn, MSB, Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Brandskyddsföreningen Restvärderäddning AB (RVR) har RSG särskilda åtaganden.

RSG:s värdegrundsord är trygghet, säkerhet och omtanke.



2. Förvaltningsberättelse 2.1 Översikt över verksamhetens utveckling

Tabell 1 Fem år i sammandrag

Verksamhetens utveckling, här presenterat över en femårsperiod. Intäkterna har ökat i samband med att RSG från och med 2016 utför brandskydds-kontroller i egen regi. Antalet kontroller har ökat successivt från 2017 och fristuppfyllnaden låg 2019 på 93 %. Under åren 2017 och 2018 hade RSG en underbalanserad budget med -5,0 respektive -4,0 mkr och syftet var att därigenom skapa utrymme för finansiering av uppbyggnaden av brandskyddskontroll-verksamheten. De budgeterade kostnaderna för uppbyggnaden av den specifika verksamheten stämde väl med utfallet. Däremot genererade övriga delar av RSG ett överskott som täckte underbalanseringen och

Fem år i sammandragMiljoner kronor (Mkr) 2019 2018 2017 2016 2015

Resultaträkning Verksamhetens intäkter 101,5 96,6 84,3 74,4 77,9 Verksamhetens kostnader 643,0 - 637,4 - 589,4 - 565,3 - 559,3 - Avskrivningar enlig plan 30,3 - 31,0 - 26,8 - 30,3 - 29,0 -

Resultat efter avskrivningar 571,8 - 571,8 - 531,9 - 521,2 - 510,4 -

Medlemsavgifter 581,4 562,2 549,3 526,8 518,4 inkl pensioner

Finansnetto 13,0 - 10,1 - 7,6 - 2,3 - 6,0 -

Resultat 3,4 - 19,7 - 9,8 3,3 2,0

Budget - 4,0 - 5,0 - - -

Avvikelse 3,4 - 15,7 - 14,8 3,3 2,0 mellan resultat och budget

Balansräkning Balansomslutning 825,8 795,9 819,7 795,9 788,7

Eget kapital 91,3 94,7 115,0 105,2 101,9

Investeringar under året 21,8 22,2 18,1 19,9 26,3

Ekonomisk analys %Soliditet 11 12 14 13 13 Eget kapital i procent av balansomslutningen

Det egna kapitalets andel 46 45 53 46 43 av anläggningstillgångarna

Uppräkning av medlemsavgift 2,0 2,0 3,0 2,0 2,04 exkl pensioner



därmed kunde RSG undgå att redovisa ett negativt resultat av den anledningen. För 2018 redovisas ett större underskott, vilket är hänförligt till en separat överenskommelse med hyresgästen Stena Oil avseende avflyttning från fastigheten Färjenäs 20:5. Överenskommelsen innebar en kostnad för RSG och hela beloppet, 22,5 mkr, belastade resultatet 2018. Fastigheten ska istället utvecklas och användas som RSG:s framtida utbildnings- och övningsverksamhet.

Förutom mindre händelser och justeringar genom åren, främst beroende på genererade överskott i verksamhetens resultat, påverkades det egna kapitalet kraftigt av överenskommelsen med Stena Oil 2018.

RSG:s investeringar ligger på en relativt jämn nivå vad gäller den årliga investerings-utgiften. De närmaste åren väntar investeringar, förutom enligt ordinarie plan, exempelvis även i samband med utvecklingen av utbildnings- och övningsanläggningen på Färjenäs,

2.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning För bedömningen av resultat eller ekonomisk ställning har inga direkt påverkande väsentliga förändringar i verksamheten eller särskilda förhållanden i omvärlden identifierats. Ur ett verksamhetsperspektiv finns dock en rad förhållanden som påverkar RSG. En särskild riskanalys utifrån LSO finns i Handlingsprogrammet 2020–2023. Exempel på områden för övrigt är miljö och hållbarhet som hanteras inom ramen för miljöpolicy och strategi. Riskbilden för räddningstjänsten förändras i takt med samhället och speciellt i urbana miljöer där social obalans visar på nya former av samhällsproblem. Även området sociala risker och anlagda bränder omhändertas i ett särskilt strategiarbete.

En risk- och sårbarhetsanalys (RSA) av RSG:s verksamhet fastställdes under året. Som en följd av denna RSA har RSG:s samhällsviktiga åtagande kartlagts samt har sårbara och kritiska beroenden och resurser identifierats. Under 2020 arbetar förbundet vidare med de åtgärder som identifierats för att stärka robustheten och öka långsiktig förmåga att hantera störningar. Planen är att presentera investeringsbehovet under första kvartalet 2020.

2.2.1 Pensionsförpliktelser Förbundets pensionsåtaganden redovisas enligt blandmodellen i enlighet med kommunallagen. Detta innebär att intjänade pensionsförmåner före 1998 tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Förbundets totala pensionsskuld och pensionsåtagande uppgår till 737 mkr. Tabellen nedan visar pensionsskuldens utveckling under åren 2015–2019.

Pensionskostnader och utbetalningar belastar därmed ekonomin det år de inträffar.

Tabell 2 Pensionsförpliktelser

Miljoner kronor (Mkr) 2019 2018 2017 2016 2015

Pensioner som kortfristig skuld 34,6 32,4 31,1 30,2 28,6 Avsättningar för pensioner 558,2 535,2 517,4 499,0 487,4 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 144,2 150,8 160,7 164,8 174,4

Pensionsförpliktelser 737,0 718,4 709,2 694,0 690,4



2.3 Händelser av väsentlig betydelse 2.3.1 Årets resultat Förbundet har under en lång följd av år visat ett positivt årsresultat i räddningstjänst-verksamheten, vilket för varje år lagts till det egna kapitalet. I resultatet 2019 ingår nyttjandet av återstoden av en tidigare donation från Stena AB, vars belopp uppgår till 1,2 mkr. Donationsmedlen är därmed förbrukade. Denna post innebär en kostnad i årets resultat och redovisas som jämförelsestörande.

Förbundet uppvisar exklusive den jämförelsestörande posten ett resultat för verksamheten på -2,2 mkr samt ett bokfört resultat på -3,4 mkr. Detta innebär således en negativ avvikelse från budget med -3,4 mkr. Inför budget 2019 tilläts RSG använda eget kapital och visa ett mindre negativt resultat för att ha utrymme att göra vissa strategiska satsningar.

2.3.2 Övriga händelser Projektet för RSG:s framtida utbildnings- och övningsanläggning har påbörjats under 2019. Enligt presentation i Budget 2020 plan 2023 står förbundet inför en rad investeringar i form av utrustning som ska användas i en övergångsperiod, men även på den framtida anläggningen. Avskrivningskostnaderna kommer att belasta RSG:s resultat de kommande åren och tillåts utnyttja eget kapital.

Hyresgästen SOS Alarm AB har sagt upp sitt hyreskontrakt i Gårda. Kontraktet löper till och med 2025 och innebär ingen ekonomisk påverkan på resultatet 2019, men behöver omhändertas då det på sikt innebär en förlorad hyresintäkt.

2.4 Styrning och uppföljning av verksamheten Inom RSG pågår sedan en tid tillbaka ett omfattande arbete inom ledning och styrning. Under 2019 har fokus varit att utveckla målstyrningen, där avsikten är att utveckla sättet att leda, med ökad delegering av arbetsuppgifter och ansvar till medarbetarna genom ett tillitsbaserat system. Utvecklingen kommer att pågå under lång tid framöver och kommer även att involvera det stödjande verksamhetssystemet Navet. Internkontrollplanen ingår som en integrerad del i planering och uppföljning.

Inom ramen för arbetet med förbundets dokumenthanteringsplan har en processkartläggning genomförts. Kartläggningen tydliggör vilka allmänna handlingar som hör till varje process och processkartorna kommer till användning i exempelvis introduktioner och kvalitetsarbete.

För mer information, se stycke 5.1.3 Ledning, styrning och administration.

2.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Förbundets formulering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning fastställs av förbundsfullmäktige och lyder:

”God ekonomisk hushållning innebär att förbundet uppnår minst nollresultat och visar att verksamhetsmålen är uppfyllda eller att ansträngningar gjorts för att nå målen. Även vidtagna aktiviteter och åtgärder i enlighet med långsiktiga inriktningar och samhällets mål redovisas.”

Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna medlemsavgifter. Förbundet förväntas inte generera överskott utan målet är nollresultat varje år.



Vid medlemssamrådet den 28 mars 2018, avseende 2019 års budget, fastslog samrådets deltagare att med tanke på de goda resultat och det avsevärda egna kapital förbundet uppvisar är det acceptabelt att förbundet redovisar ett smärre underskott på tre till fem mkr, under förutsättning att RSG vidtar åtgärder för att utveckla och effektivisera verksamheten utifrån samhällets behov. Genom att 2019 införa gemensam ledning inom den gränslösa räddningstjänsten inom GR, införa en offensiv enhet och en Fip-enhet samt tillsätta ett antal strategiska befattningar utvecklas och effektiviseras räddningstjänstens operativa och myndighetsutövande verksamhet.

Uppbyggnaden av utbildnings- och övningsanläggningen på Färjenäs kan komma att under en följd av år påverka RSG:s finansiella ställning då både byggnation och sanering genomförs.

I MSB:s nationella strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde är inriktningen att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Utifrån denna inriktning har RSG i handlingsprogrammet utarbetat fyra lokala mål:

• Bränder i bostäder ska minska.

• Antalet anlagda bränder ska minska.

• Förmågan att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden.

• Effektiviteten vid räddningsinsats ska öka.

Dessa mål är allmänt hållna och formuleras i en mer nedbruten form i RSG:s verksam-hetsplan. Måluppfyllelsen enligt verksamhetsplanen redovisas kortfattat i detta avsnitt och mer utförligt i verksamhetsavsnittet 5. Till årsredovisningen bifogas också bilaga nr 2, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2019, som redovisar händelser och analyser.

2.5.1 Måluppfyllelse verksamhet Bränder i bostäder ska minska Det är angeläget att arbeta med brandskydd i bostad, då de flesta dödsbränder inträffar i bostaden. Med anledning av detta vidtar RSG flera åtgärder. För att skapa ett effektivt arbetssätt har RSG:s gemensamma strategi för brandskydd i bostad ytterligare utvecklats och aktiviteter pågår. Redovisning avseende detta mål återfinns i kapitel 5.4.4 Brandskydd i bostad.

Antalet anlagda bränder ska minska Antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar under perioden är återigen på samma höga nivåer som motsvarande perioder 2016 och 2017, efter en tillfällig minskning under 2018. Andelen förmodat avsiktliga bränder uppgår till drygt 50 procent. RSG:s strategi, åtgärder och insatser inom området beskrivs i kapitel 5.4.1 Sociala risker och avsiktliga händelser. Det handlar framför allt om socialt brandförebyggande arbete mot anlagda bränder, samverkansprojekt och tillitsskapande aktiviteter.

Förmågan att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden Förebyggande verksamhet bedrivs bland annat i form av myndighetstillsyner, deltagande i remisshantering, kompetensutveckling och övning. Vidare har de operativa styrkorna genomfört aktiviteter, till exempel drygt 1 600 objekts-



orienteringar. Åtgärder och insatser för måluppfyllelse redovisas i kapitlen 5.2.3 Tillsyn, 5.2.5 Samverkan, 5.2.7 Förmåga och kompetens, 5.2.8 Räddningsplanering samt 5.4.3 Komplex byggnation.

Effektiviteten vid räddningsinsats ska öka Utvecklingen i omvärlden ställer fler och nya krav på RSG:s samlade förmågor. Inom den operativa verksamheten sker kompetensutveckling, övning samt utveckling av metoder, materiel och utrustning. Redovisning av RSG:s arbete som riktar sig till detta mål finns i kapitel 5.1.2 Extern samverkan, 5.2.7 Förmåga och kompetens, förebyggande och operativ personal, 5.2.9 Flexibla enheter och 5.3.1 Insatstid och larmhantering.

Nedan visas måluppfyllelse enligt verksamhetsplanen 2019 i tabellform.

Mål Resultat 31 aug Resultat 31 dec Kommentar

RSG ska påbörja 450 tillsyner.

175 238 Målet nås inte, på grund av stor tidsåtgång för komplicerade ärenden och överklaganden samt val av annan lämpligare åtgärd.

RSG ska genomföra 1 200 förebyggande informationstillfällen.

850 1 500 Målet nås.

1 600 objektsorienteringar ska genomföras.

1 300 1 700 Målet nås.

Larmbehandlingstiden ska understiga 60 sekunder vid brand i byggnad.

53 50 Målet nås.

Andel obefogade larm ska inte överstiga 90 % av automatlarmen.

90 % 91 % Målet nås inte, men samarbete med SOS Alarm planeras

Tabell 3 Måluppfyllelse

Utöver aktiviteter kopplade till övergripande mål inom förebyggande och operativ verksamhet, har RSG vidtagit flera åtgärder för att utveckla organisationen ytterligare till exempel med avseende på effektivitet, säkerhet, kvalitetssäkring, ledarskap och likabehandling. En redovisning av åtgärder och aktiviteter inom personalområdet finns i avsnitt 4 och mer information om organisationens utveckling i övrigt återfinns i avsnitt 5.

2.5.2 Finansiellt mål Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna medlemsavgifter. Förbundet för-väntas inte generera överskott utan målet är nollresultat varje enskilt år. Inför budget 2019 gavs förbundet tillåtelse att redovisa ett mindre negativt resultat för att med hjälp



av det egna kapitalet finansiera strategiska satsningar som anses nödvändiga. Det finansiella målet för räddningstjänstverksamheten 2019 uppfylls därmed inte enbart med avseende på nollresultat då årets bokförda resultat uppgår till -3,4 mkr. Efter hänsyn tagen till jämförelsestörande kostnad på -1,2 mkr avseende utnyttjande av en tidigare mottagen donation uppgår verksamhetsresultatet till -2,2 mkr. Resultatet -2,2 mkr anses vara inom ramen för det underskott som förbundet tilläts redovisa för 2019.

2.5.3 Bedömning av om god ekonomisk hushållning föreligger Det kan konstateras att RSG inte når det finansiella målet när nollresultat avses. Däremot är resultatet inom det tillåtna spannet för utnyttjandet av eget kapital enligt budget 2019. Vissa av verksamhetsmålen har inte fullt uppnåtts, men RSG genomför kontinuerligt ett stort antal aktiviteter för att på sikt uppnå fastställda mål enligt handlingsprogram och verksamhetsplan. Beaktat detta och att målen får ses som långsiktiga är det förbundets uppfattning att medlemsavgifterna och övriga ekonomiska medel används på ett effektivt sätt och att RSG därmed uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning.

2.6 Balanskravsresultatet Uppgifter om årets balanskravsresultat ska redovisas i förvaltningsberättelsen och är ett resultat som rensats för vissa poster som inte härrör från den egentliga verksam-heten. Med det avses exempelvis vinst eller förlust från värdepappershantering och fastighetsförsäljning. Förbundet har inte några sådana ekonomiska händelser att ta upp. Det finns inte heller någon resultatutjämningsreserv att ta hänsyn till i samman-hanget. Årets balanskravsresultat är därmed detsamma som det redovisade resultatet, -3,4 mkr.

Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras de närmast följande tre åren. Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravs-resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.

Årets resultat består av nyttjande av donationsmedel enligt tidigare beslut av förbundsstyrelsen samt årets negativa verksamhetsresultat, vilket tilläts enligt budget 2019 med avseende på att skapa särskilt utrymme för strategiska satsningar.

Detta medför att 2019 års negativa balanskravsresultat, som uppgår till -3,4 mkr, inte regleras.

2018 års negativa balanskravsresultat, -19,7 mkr, regleras inte med hänvisning till synnerliga skäl enligt beslut av fullmäktige. Därmed återstår inga tidigare negativa balanskravsresultat att reglera.

2.7 Väsentliga personalförhållanden I tabellen nedan redogörs för förbundets personalstatistik som exempelvis antal anställda och sjukfrånvaro. I kapitel 4 Personal finns en utförligare beskrivning av förbundets HR-arbete.



Tabell 4 Personalstatistik

Personalstatistik

Arbetad tid 2019 2018 2017 2016Antal årsarbetare* 716 699 686 678

Antal anställda per decemberTotalt antal anställda (inkl timanställda) 736 735 704 681 varav tillsvidareanställda 686 685 681 655 varav tidsbegränsade anställda (exkl tim) 29 26 21 21 varav timanställda 18 11 16 5

Antal månadsanställda (exkl timanställda) 689 691 688 676 varav heltid (månadsanställda) 686 686 683 671 varav deltid (månadsanställda) 3 11 5 5

varav anställda, kvinnor 101 101 94 91 varav anställda, män 610 596 589 590

varav kvinnor i procent 14 14,4 14 14 varav män i procent 86 85,6 86 86

Anställda per december inkl. RIBAntal anställda (inkl timanställda) 736 702 704 681Antal beredskapsanställda (RIB) 157 157 144 148Totalt 893 859 848 829

Ej anställda 179 157 152 145 varav räddningsvärn 94 93 91 86 varav förtroendevalda (styrelse, fullmäktige, revision) 85 64 61 59Totalt 1072 1 016 1000 974

Sjukfrånvaro (procent)Sjukfrånvaro, totalt 3,5 3,5 3,6 3,2

Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år och yngre 2,7 3,4 2,9 1,1Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 3,2 3,0 3,3 3,2Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre 4,2 4,3 4,1 3,5

Sjukfrånvaro kvinnor 4,7 3,9 5,5 4,0Sjukfrånvaro män 3,3 3,4 3,2 3,1

Personalavgångar och rekryteringPersonalavgångar, antal tillsvidareanställda 39 43 50 33

Antal externa rekryteringar 38 49 49 18Antal interna rekryteringar 19 12 10 15

Uppgifter per 31/12

* Beräkning enligt SKL:s definition. Med årsarbetare menas summan av de anställdas sysselsättningsgrader, t.ex. 100 % sysselsättningsgrad motsvarar 1,0 årsarbetare och 75 procent 0,75.



2.8 Förväntad ekonomisk utveckling Förbundet ska kunna utföra räddningsinsatser inom ramen för medlemskommunernas förändrade infrastruktur och byggnadsteknik samt förtätning, men också med förhöjd risk för våld, terror och följder av social oro samt höjd beredskap. Beslutet om att behålla Färjenäs och där bygga upp en utbildnings- och övningsverksamhet, är viktigt för att kunna möta de framtida behoven. I väntan på den nya anläggningen finns ett omgående behov av vissa upprustningsåtgärder för att säkerställa utbildningsbehov, arbetsmiljö och miljö. Uppbyggnaden av utbildnings- och övningsanläggningen på Färjenäs kan komma att under en följd av år påverka RSG:s finansiella ställning då både byggnation och sanering genomförs.

När Stena Oil lämnar fastigheten uppstår även en förlorad hyresintäkt.

Ett kontinuitetsarbete har pågått under året med syfte att planera för hur RSG kan stärka sin robusthet och öka säkerheten med avseende på passersystem, egen förmåga till bränsleförsörjning, förbättrad reservkraft samt framtidssäkra tekniken i ledningscentral och SOS Alarm. Detta arbete kommer att resultera i ett antal åtgärder som blir nödvändiga att omhänderta inte minst ur finansiellt hänseende.

Det råder viss eftersläpning i satsningarna som inleddes 2019 och dessa satsningar blir nödvändiga att fortsätta under 2020 och framledes.

Om den framtida hanteringen av automatlarm avsevärt förändras kan även det innebära stora ekonomiska konsekvenser för förbundets finansiering.

I slutet av 2019 inkom en formell uppsägning av hyresavtalet från RSG:s hyresgäst, SOS Alarm AB, i lokalerna i Gårda. Avtalet löper fram till utgången av 2025.

Det förs djupgående samtal med medlemskommunerna Göteborg och Kungsbacka angående ny geografisk placering av brandstationer, vilket riskerar att leda till ändrad hyressättning.

Samtal förs även med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beträffande nationella specialistfunktioner så som bland annat Avancerad Indikering (AI), varvid förbundet förväntar sig högre ersättningar.

Dessa samtal samordnas med de båda andra storstadsräddningstjänsterna.

RSG har tidigare under en rad år redovisat ett överskott vilket varit en följd av allmän återhållsamhet, ökande intäkter och kompetensförsörjningsproblematik till vissa funktioner, vilket i sin tur fört med sig att, förutom personalkostnader, exempelvis även fastighetsrelaterade kostnader och vissa investeringar skjutits upp, med följden att överskott uppstått även för övriga kostnader och avskrivningar.

Inför och under 2019 förbättrades kompetensförsörjningssituationen något och med de ytterligare satsningar som förbundet nu genomfört och fortsätter genomföra skapas förutsättningar att möta både uttalade ambitioner och i övrigt ställda förväntningar.

Förbundet arbetar intensivt med effektiviseringar för bästa möjliga användning av resurser för att även på så sätt möta ambitioner och förväntningar.



3. Finansiell rapportering 3.1 Resultaträkning

Tabell 5 Resultaträkning

Kommentar, se 3.6 Resultaträkning – analys

Resultaträkning 2019 2018

Miljoner kronor (mkr) Utfall Budget Diff Utfallnot

Verksamhetens intäkterLarmkommunikation 23,6 22,8 0,8 22,1 Förebyggande intäkter 8,5 10,4 1,9 - 8,3 Obefogade larm 19,8 19,0 0,8 18,1 Taxor och avgifter 16,2 17,8 1,6 - 13,0 Övriga intäkter 33,4 28,4 5,0 35,1 S:a intäkter 101,5 98,4 3,1 96,6

Verksamhetens kostnaderEntreprenad- och konsultkostnader 27,8 - 26,0 - 1,8 - 24,4 - Personalkostnader 508,0 - 529,0 - 21,0 489,0 - varav lön och soc avg 434,7 - 440,5 - 5,8 422,2 - varav pensionskostnader 73,3 - 88,5 - 15,2 66,8 - Övriga verksamhetskostnader 107,2 - 95,3 - 11,9 - 1 124,0 - varav jämförelsestörande post 1,2 - 2 22,5 - S:a kostnader 643,0 - 650,3 - 7,3 637,4 -

Avskrivningar 30,3 - 31,7 - 1,4 3-5 31,0 -

Verksamhetens nettokostnader 673,3 - 682,0 - 8,7 668,4 -

MedlemsavgifterMedlemsavgifter Göteborg 406,9 417,2 10,3 - 390,0 Medlemsavgifter Mölndal 41,8 42,8 1,0 - 42,8 Medlemsavgifter Kungsbacka 54,0 55,4 1,4 - 51,2 Medlemsavgifter Partille 20,4 20,9 0,5 - 19,3 Medlemsavgifter Härryda 25,2 25,9 0,7 - 24,1 Medlemsavgifter Lerum 33,1 33,9 0,8 - 34,8 S:a medlemsavgifter 581,4 596,1 14,7 - 562,2

Verksamhetens resultat 9,6 12,5 2,9 - 9,6 -

Finansiella intäkter 3,2 3,0 0,2 3,0

Finansiella kostnader 16,2 - 15,5 - 0,7 - 13,1 - varav pensionskostnader 16,1 - 15,5 - 0,6 - 13,0 -

Resultat efter finansiella poster 3,4 - 0,0 - 3,4 - 19,7 -

ÅRETS RESULTAT 3,4 - 0,0 - 3,4 - 19,7 -



3.2 Balansräkning

Tabell 6 Balansräkning

Kommentar, se 3.7 Balansräkning – analys

Balansräkning

Miljoner kronor (mkr) 2019-12-31 2018-12-31not

TillgångarAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 5,6 3 3,3 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnad 78,0 4 79,5 Maskiner och inventarier 116,5 5 125,8 S:a anläggningstillgångar 200,1 208,6

Finansiella tillgångarLångfristiga fordringar 375,0 6 375,0 S:a Finansiella tillgångar 375,0 375,0

OmsättningstillgångarFörråd och lager 3,6 3,4 Kundfordringar 31,1 28,1 Diverse kortfristiga fordringar 15,0 14,4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16,7 16,6 Kassa och bank 184,3 149,8 S:a omsättningstillgångar 250,7 212,3

S:a tillgångar 825,8 795,9

Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 7 Ingående eget kapital 94,7 115,0 Årets resultat 3,4 - 19,7 - varav nyttjad del av donation 1,2 - Nyttjad del av donation 0,6 - S:a eget kapital 91,3 94,7

AvsättningarAvsättning för pensioner 558,2 8 535,2 Övriga avsättningar 6,8 9 6,2 S:a avsättningar 565,0 541,4

Långfristiga skulderLångfristiga skulder 9,7 10 9,6 S:a långfristiga skulder 9,7 9,6

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 35,0 24,5 Moms 9,1 10,5 Personalens skatter och avgifter 7,6 7,4 Övriga kortfristiga skulder 19,8 21,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 88,3 11 86,7 S:a kortfristiga skulder 159,8 150,2

S:a eget kapital, avsättningar och 825,8 795,9 skulderAnsvarsförbindelse 144,2 12 150,8



3.3 Kassaflödesanalys

Tabell 7 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys

Miljoner kronor (mkr) 2019 2018

Den löpande verksamhetenÅrets resultat 3,4 - 19,7 - Just.för poster som inte ingår i kassaflödet : Avskrivningar 30,3 31,0 Försäljning/utrangering mark och byggnader Försäljning/utrangering maskiner och inventarier 0,1 - Avsättning till pensioner inkl skatt 22,9 17,8 Övriga avsättningar 0,7 0,8 - Övrigt 0,6 -

Medel från verksamheten före förändring 50,4 27,7 i rörelsekapitalet

RörelsekapitaletFörändring förråd, lager 0,2 - 0,4 - Förändring kortfristiga fordringar 3,7 - 35,5 Förändring kortfristiga skulder 9,6 29,4 - Kassaflöde från den löpande verksamheten 56,1 33,4

InvesteringsverksamhetenInköp av immateriella anläggningstillgångar: 4,7 - 1,0 - Inköp av materiella anläggningstillgångar: Mark och byggnader Maskiner och inventarier 17,1 - 21,2 - Försäljning av materiella anläggningstillgångar: Maskiner och inventarier 0,1 0,7

Kassaflöde från investeringsverksamheten 21,7 - 21,5 -

FinansieringsverksamhetenFörändring kortfristiga placeringarFörändring långfristiga placeringarFörändring långfristiga skulder 0,1 8,9 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,1 8,9

Årets kassaflöde 34,5 20,8

Likvida medel vid årets början 149,8 129,0

Likvida medel vid årets slut 184,3 149,8



3.4 Drifts- och investeringsredovisning

Tabell 8 Driftsredovisning

Kommentar, se 3.8 Drifts- och investeringsredovisning

Tabell 9 Investeringsredovisning

Kommentar, se 3.8 Drifts- och investeringsredovisning

Driftsredovisning

2019 2018

Miljoner kronor (mkr) Intäkt Kostnad Netto Netto Diff Nettobudget budget budget

Operativ verksamhet 14,5 329,4 - 314,9 - 317,1 - 2,2 307,8 - Förebyggande verksamhet 16,3 39,5 - 23,2 - 24,5 - 1,3 24,6 - Ledning och stödverksamhet 70,7 200,8 - 130,1 - 121,8 - 8,3 - 125,1 - Pensionskostnader 73,3 - 73,3 - 88,5 - 15,2 82,8 -

Summa 101,5 643,0 - 541,5 - 551,9 - 10,4 540,3 -

Investeringsredovisning

2019 2018

Miljoner kronor (mkr) Utfall Beslutad Diff Utfallbudget

Operativ verksamhet 13,3 - 13,4 - 0,1 13,5 - Förebyggande verksamhet 1,1 - 1,0 - 0,1 - 1,0 - Ledning och stödverksamhet 15,9 - 17,3 - 1,4 16,5 -

Summa 30,3 - 31,7 - 1,4 31,0 -



3.5 Noter

Not 1 2019-12-31 2018-12-31Redovisningsrevision Mkr Mkr

Förtroendevalda 0,1 0,1 Sakkunniga 0,1 0,1 Kostnad för redovisningsrevision 0,2 0,2

Not 2 2019-12-31 2018-12-31Jämförelsestörande post Mkr Mkr

Nyttjad del av erhållen donation 1,2Upphörande av hyresavtal 22,5 FFM beslut dnr 0587/16

Not 3 2019-12-31 2018-12-31Immateriella tillgångar Mkr Mkr

Anskaffningsvärde vid årets början 11,4 10,4 Inköp/pågående projekt 4,7 1,0 Anskaffningsvärde vid årets slut 16,1 11,4

Avskrivningar enligt plan vid årets början 8,1 4,3 Årets avskrivningar enligt plan 2,4 3,8 Avskrivningar enligt plan vid årets slut 10,5 8,1

Redovisat värde vid årets utgång 5,6 3,3

Genomsnittlig avskrivningstid 5,0 5,0

Not 4 2019-12-31 2018-12-31Mark och byggnader Mkr Mkr

Anskaffningsvärde vid årets början, mark 51,6 51,6 Anskaffningsvärde vid årets början, byggnad 47,6 47,6 Inköp/pågående projektFörsäljning/utrangering - - Anskaffningsvärde vid årets slut 99,2 99,2

Avskrivning byggnad enligt plan vid årets början 19,7 18,2 Årets avskrivningar enligt plan 1,5 1,5 Försäljning/utrangering - - Avskrivning byggnad enligt plan vid årets slut 21,2 19,7


Genomsnittlig avskrivningstid:Byggnad 31,5 31,5

Taxeringsvärde: Byggnad 24,2 21,2 Mark 14,8 9,0



Not 5 2019-12-31 2018-12-31Maskiner och inventarier Mkr Mkr

FordonAnskaffningsvärde vid årets början 249,0 244,5 Inköp/pågående projekt 4,5 8,4 Försäljning/utrangering 2,7 - 3,9 - Anskaffningsvärde vid årets slut 250,8 249,0

Avskrivningar enligt plan vid årets början 164,0 153,1 Årets avskrivningar enligt plan 15,4 14,8 Försäljning/utrangering 2,7 - 3,9 - Avskrivningar enligt plan vid årets slut 176,7 164,0

Övriga maskiner och inventarierAnskaffningsvärde vid årets början 109,0 98,9 Inköp/pågående projekt 12,6 12,8 Försäljning/utrangering - 2,7 - Anskaffningsvärde vid årets slut 121,6 109,0

Avskrivningar enligt plan vid årets början 68,2 59,2 Årets avskrivningar enligt plan 11,0 10,9 Försäljning/utrangering - 1,9 - Avskrivningar enligt plan vid årets slut 79,2 68,2


Genomsnittlig avskrivningstid:Fordon 10,8 11,0 Övriga maskiner och inventarier 7,3 7,4

Not 6 2019-12-31 2018-12-31Långfristiga fordringar Mkr Mkr

Reverslån till Göteborgs stad 375,0 375,0

Not 7 2019-12-31 2018-12-31Eget kapital Mkr Mkr

Ingående eget kapital 94,7 115,0 Årets resultat 3,4 - 19,7 - Varav nyttjade medel av donation från 2007 1,2 - Nyttjade medel av donation från 2007 0,6 - Belopp vid årets utgång 91,3 94,7



Not 8 2019-12-31 2018-12-31Avsättning för pensioner Mkr Mkr

PensionsskuldIngående avsättning för pensioner 430,7 416,4 Nyintjänad pension 27,0 24,0 Pensionsutbetalningar 24,5 - 22,5 - Ränte- och basbeloppsuppräkningar 16,1 13,0 Övrigt 0,1 - 0,2 -

449,2 430,7

Särskild löneskatt på pensionsskuldIngående avsättning särskild löneskatt 104,5 101,0 Årets förändring 4,5 3,5

109,0 104,5

Redovisad pensionsskuld vid årets utgång 558,2 535,2

Aktualiseringsgrad: 99% (99%)

Not 9 2019-12-31 2018-12-31Andra avsättningar Mkr Mkr

Färjenäs Ingående avsättning 5,8 5,8 Ianspråktaget under året - - Ny avsättning - -

5,8 5,8

Andra avsättningarIngående avsättning 0,4 1,2 Ianspråktaget under året 0,4 - 1,2 - Ny avsättning 1,0 0,4

1,0 0,4


Not 10 2019-12-31 2018-12-31Långfristiga skulder Mkr Mkr

Övrig skuld, upphörande av hyresavtal 9,0 9,0 FFM beslut dnr 0587/16Investeringsbidrag 0,7 0,6 återstående antal år (vägt snitt) 5 (6)Redovisat värde vid årets utgång 9,7 9,6

Förutbetalda intäkter som periodiseras linjärt undersamma nyttjandetid som motsvarande tillgång har



3.6 Resultaträkning – analys Se 3.1 Resultaträkning, tabell 4, samt 3.5 Noter

3.6.1 Ekonomiskt resultat Förbundet redovisar för 2019 ett resultat på –3,4 mkr. I årets resultat ingår en resultatstörande post som består av nyttjande av donation med -1,2 mkr.

Vid jämförelse med det bokförda resultatet, -19,7 mkr, för 2018, skall nämnas att där ingick en jämförelsestörande kostnad. Denna post uppstod till följd av överenskommelsen RSG ingått med Stena Oil om att företaget avstår från besittningsskyddet som hyresgäst och avflyttar från utbildnings- och övningsanläggningen Färjenäs. Hela kostnaden, 22,5 mkr, redovisades i 2018 års resultat, varav 9,0 mkr utbetalats under 2018. Under 2019 har ingen ytterligare utbetalning gjorts, men resterande belopp kommer att utbetalas enligt plan under kommande år. Med justering för denna post uppgick 2018 års resultat till 2,8 mkr.

Det negativa resultatet för 2019 uppstår till följd av en rad faktorer. Förutom den jämförelsestörande posten, har exempelvis verksamhetskostnaderna överskridit budget, vilket förklaras av att RSG:s strategiska satsningar till stor del belastar denna kategori.

3.6.2 Verksamhetens intäkter Förutom medlemsavgifterna bidrar extern finansiering med cirka 15 procent till förbundets kostnadstäckning och omfattar intäkter för larm, myndighetsutövning, utbildning och hyror samt övriga intäkter. Intäkterna uppgår till 101,5 mkr och jämfört med budget redovisas ett överskott på 3,1 mkr.

Not 11 2019-12-31 2018-12-31Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Mkr Mkr

Upplupna löner 5,1 4,1 Upplupen semesterskuld 30,0 29,9 Upplupen individuell pensionskostnad 17,7 16,5 Övriga upplupna kostnader 35,5 36,2 Redovisat värde vid årets utgång 88,3 86,7

Not 12 2019-12-31 2018-12-31Ansvarsförbindelse Mkr Mkr

AnsvarsförbindelseIngående ansvarsförbindelse 121,4 129,3 Pensionsutbetalningar 9,7 - 9,2 - Ränte- och basbeloppsuppräkningar 4,3 3,6 Övrigt 0,1 2,4 -

116,1 121,3

Särskild löneskatt på ansvarsförbindelseIngående avsättning särskild löneskatt 29,4 31,4 Årets förändring 1,3 - 1,9 -

28,1 29,5

Ansvarsförbindelse vid årets utgång 144,2 150,8



Intäkter från tillsynsverksamhet och utfärdade tillstånd är lägre än budgeterat. Arbetssättet i tillsynsverksamheten har under en längre tid varit under förändring med fokus på att låta bristens karaktär avgöra valet av uppföljningsform. Genom detta arbetssätt säkerställer RSG ett ökat brandskydd även utan att påbörja ett tillsynsärende. Vid vakanser och annan frånvaro uppstår också intäktsbortfall som bidrar till lägre intäkter. Beträffande utfärdade tillstånd är trenden färre inkomna tillståndsansökningar en bidragande orsak.

Intäkterna från utbildningsverksamheten är lägre än budgeterat beroende på färre genomförda externa utbildningar.

Intäkterna genererar ett överskott till följd av bland annat ett ökat antal nytillkomna larminstallationer samt ersättning för obefogade automatlarm och även en del försäkringsersättningar, återbetald biogasskatt samt fakturering för konsultstöd.

Intäkterna inkluderar även vidarefakturering till räddningstjänsterna inom GR för kostnader som SOS Alarm har fakturerat RSG. Kostnaderna ingår i kategorin entreprenad- och konsultkostnader.

3.6.3 Verksamhetens kostnader Entreprenad- och konsultkostnader Entreprenad- och konsultkostnader uppgår till 27,8 mkr vilket är 1,8 mkr mer än budgeterat. Kostnaderna omfattar förutom utredningar, utvärderingar och annat expertstöd, även kostnader för inhyrd personal. Här ingår även kostnader som SOS Alarm fakturerar RSG för räddningstjänsterna inom GR och dessa kostnader vidarefaktureras i sin tur.

Personalkostnader Personalkostnaderna utgör 75 procent av verksamhetskostnaderna och uppgår under 2019 till 508,0 mkr. I totalbeloppet ingår förutom löner och sociala avgifter även pensionspremier. Den totala pensionskostnaden inkluderar förutom pensionspremier även ränta på pensionsavsättning.

Årets lönerevision har medfört en genomsnittlig ökning av lönenivån med 2,3 procent. Den nya lönen gäller från maj för Kommunals avtalsområde och från april för övriga personalorganisationers avtalsområden.

Kostnaden för löner och sociala avgifter redovisas med ett överskott på 5,8 mkr, jämfört med budget. Precis som tidigare år har RSG även under 2019 haft ett antal vakanser, föräldraledigheter och frånvaro som resulterat i lägre personalkostnader. Det är fortsatt svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier.

Pensionskostnader budgeteras och redovisas baserat på pensionsprognoser från KPA. Administrativa pensionskostnader tillkommer och årsbudgeten för 2019 uppgår till 104 mkr. Årets pensionskostnad inklusive särskild löneskatt och finansiella pensions-kostnader är 89,2 mkr. Förbundet återbetalar mellanskillnaden till medlemskommunerna enligt överenskommelse.

Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader består av övriga personalkostnader, lokaler, materiel och tjänster. Här ingår även kostnader för olika satsningar som gjorts under 2019. Kostnaderna på 107,2 mkr justeras för nyttjande av donation som redovisas som jämförelsestörande post och uppgår därefter till 106 mkr. Utfallet överstiger budget



med 10,7 mkr. Exempelvis har kostnader för el och bränsle ökat under året, liksom kostnader för reparation och underhåll.

Avskrivningar Avskrivningarna för året uppgår till 30,3 mkr vilket är 1,4 mkr lägre än budgeterat. Budgeten för avskrivningarna styr planerade investeringar.

3.6.4 Medlemsavgifter Medlemsavgifterna från kommunerna består av två delar, dels medlemsavgift för räddningstjänstverksamhet, dels för pensionskostnader enligt KPA:s beräkning. De båda budgetarna och medföljande redovisning hålls separerade då pensionskostnader regleras för sig genom en avräkning mellan preliminära och faktiska kostnader vid årets slut med respektive medlemskommun. I bokslutet 2019 understiger pensions-kostnaderna enligt KPA:s beräkningar den preliminära/budgeterade medlemsavgiften för pensioner 2019 och förbundet återbetalar 14,8 mkr till medlemskommunerna.

Medlemsavgifter för räddningstjänstverksamhet räknades upp med 2,0 procent inför 2019.

3.6.5 Finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella intäkter består av reverslån till Göteborgs Stads koncernbank.

Finansiella kostnader Finansiella kostnader består huvudsakligen av kostnader för ränte- och basbelopps-uppräkning av årets pensionsavsättning. Budgeterat och bokfört belopp redovisas i enlighet med KPA:s prognosvärden.

3.7 Balansräkning - analys Se 3.2 Balansräkning, tabell 5, samt 3.5 Noter

3.7.1 Tillgångar Balansomslutningen uppgår till 825,8 mkr, en minskning med 29,9 mkr från föregående år.

Anläggningstillgångarna minskar med 8,5 mkr. Större investeringar under tidigare år ger ökad värdeminskning för avskrivningar under 2019.

Finansiella tillgångar, 375 mkr, utgörs av reverslån till Göteborgs Stads koncernbank precis som föregående år.

3.7.2 Skulder Förbundets pensionskostnader utgörs dels av under året utbetalda pensioner och pensionspremier, dels av årets förändring av pensionsavsättningen. Härtill kommer den finansiella kostnaden på pensionsavsättningen. Medlemskommunerna ersätter förbundet för samtliga pensionskostnader.

Avsättningarna för pensioner och löneskatt ökar med 23 mkr. Övriga avsättningar består av avsättning sedan tidigare år för sanering av mark på Färjenäs, 5,8 mkr. Resterande del 1,0 mkr avser avgångslön.

Långfristiga skulder på 9,7 mkr avser dels 0,7 mkr investeringsbidrag från tidigare år från MSB för reservkraft i Kungsbacka samt bidrag från försäkringsbolaget Göta Lejon



till inköp av skärsläckare. Därutöver ingår 9,0 mkr avseende kommande delbetalning enligt avtal med Stena Oil om avflyttning från anläggningen på Färjenäs.

Leverantörsskulderna är 10,5 mkr högre än 2018. Inga särskilda händelser föreligger i bokslutet 2019.

Övriga kortfristiga skulder består till största delen av återbetalning av medlemsavgift för pensioner med 14,8 mkr samt kommande delbetalning på 4,5 mkr enligt avtal med Stena Oil om avflyttning från anläggningen på Färjenäs.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgår till 88,3 mkr, en ökning med 1,6 mkr sedan 2018.

3.7.3 Eget kapital - analys Det egna kapitalet minskar under 2019 med 3,4 mkr. Av minskningen utgör 1,2 mkr nyttjande av tidigare donationsmedel.

Tabell 10 Eget kapital

Bokslutet 2018 Sedan beslutet att förbundet skulle behålla pensionsavsättningen som arbetades upp enligt det dåvarande pensionssystemet före 1998, hade det egna kapitalet ökat med 24,9 mkr från ursprungligen 90,0 mkr, till 115,0 mkr i bokslutet 2017. Förbundet fick behålla pensionskapitalet för att kunna finansiera de egna investeringarna.

Ökningen av det egna kapitalet bestod dels av positiva årsresultat dels av medel som tillförts det egna kapitalet genom en donation från Stena AB på 5,0 mkr 2006 och 4,9 mkr från Lerums kommun 2007. Den inbetalningen gjordes för att Lerums andel av förbundets egna kapital skulle motsvara samma ägarandel som kommunen utgjorde av förbundet enligt förbundsordningen, det vill säga samma villkor som för samtliga medlemskommuner.

Det egna kapitalet påverkades av 2018 års resultat för räddningstjänstverksamhet, nyttjande av donationsmedel från Stena AB samt överenskommelsen med Stena Oil angående Färjenäs.

Bokslutet 2019

Det egna kapitalet 2019 har påverkats av årets resultat för räddningstjänstverksamhet, samt nyttjande av donationsmedel från Stena AB. Donationsmedlen från Stena AB 2006 är därmed förbrukade.

Eget kapital 2019 kkr Eget kapital 2018 94 739 2019 års verksamhetsresultat varav nyttjande av donationsmedel

-3 410 -1 205

Eget kapital 2019 inkl årets resultat 91 329



3.8 Drifts- och investeringsredovisning Se 3.4 Drifts- och investeringsredovisning, tabell 7 och 8

Driftsredovisning Beträffande internfördelning gjorts avseende stödverksamhet och gemensamma kostnader som exempelvis IT- och fastighetskostnader. Samtliga dessa kostnader finns i Ledning och stödverksamhet.

Investeringsredovisning Förbundet tilldelas en årlig budgetram för driftkostnader och ska visa ett årligt nollresultat där årets förväntade avskrivningar är inkluderade. Förbundet tilldelas inte separata investeringsmedel av medlemskommunerna. Det är avskrivningsbudgetens storlek som styr hur mycket investeringar förbundet kan göra. Detta arbetssätt är beslutat av förbundsfullmäktige 2019-06-18.

Förbundets investeringar prioriteras utifrån behoven och begränsas av budget-ramarna. Investeringar genomförs efter analys av verksamhetens förväntade utveckling och återanskaffningsbehov.

3.9 Redovisningsprinciper 3.9.1 Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänst förbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR).

3.9.2 Värderingsprinciper Intäkter och kostnader Periodisering av inkomster och utgifter har gjorts enligt god redovisningssed.

Pensionskostnader Förbundets pensionskostnader utgörs dels av under året utbetalda pensioner och pensionspremier, dels av årets förändring av kapitalvärdet av utgående och utfästa framtida pensioner.

Värdering av pensionsförpliktelserna är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) modell, RIPS, med de senast beslutade beräkningsgrunderna. Värdet av utfästa pensionsåtaganden redovisas under rubriken avsättningar.

Det finns en uppgörelse med varje medlemskommun om att Räddningstjänstförbundet tar över ansvaret för pensionerna för de anställda från en med varje kommun överenskommen tidpunkt. Medlemskommunerna ska enligt avtal ersätta förbundet för samtliga pensionskostnader.

Operationell leasing Samtliga leasingavtal avser operationell leasing vilket innebär att leasingavgiften fördelas linjärt över leasing perioden.

Framtida kostnader för ej annullerbara leasingkontrakt som förfaller till betalning enligt nedanstående fördelning:



Avseende lokaler (mkr) Inom ett år 22,3 Två till fem år 47,1 Senare än fem år 42,6 Totalt 112,0

Fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Avsättning har gjorts för bedömda förlustrisker. Skulder har upptagits till nominella värden.

Investering En investering anses föreligga om:

• tillgången är anskaffad för stadigvarande bruk • tillgången har en ekonomisk livslängt på minst tre år • anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp exkl moms

Avskrivningstider Årliga avskrivningstider enligt plan på anskaffningsvärdet:

Fastighet 33

Fastighetsupprustning 5 - 20

Fordon 5 - 15

Båtar 10 - 20

Brandmaterial 5 - 10

Maskiner och verkstadsutrustning 5 - 15

Teknisk utrustning 5 - 10

Tele- radio och IT utrustning 3 - 10

Fastighet Under rubriken Övriga avsättningar ha framtida kostnader för sanering av mark reserverats. Avsättningen för miljöåtgärder på fastigheten Färjestaden 20:5 uppgick ursprungligen till 7,0 mkr. Ytterligare 10,0 mkr reserverades 2012. Efter visst nyttjande av avsättningen 2007, 2014 till 2017, uppgår avsättningen nu till sammanlagt 5,8 mkr.

Se vidare i avsnitt 5.1.6 Utbildning- och övningsanläggningen Färjenäs.

3.10 Resultatutjämningsreserv Det fattades vid medlemssamrådet den 10 oktober 2014 ett enigt beslut om att förbundet inte ska bygga upp en resultatutjämningsreserv, då medlemskommunerna ytterst beslutar om och ansvarar för förbundets ekonomiska ram.

3.11 Investeringar under året Förbundet har investeringsmedel i form av egna tillgångar och behöver inte låna upp medel vid investeringar. Eftersom förbundet tilldelas en årlig budgetram för drift-kostnader och ska visa ett årligt nollresultat, budgeteras årets förväntade avskriv-



ningar. Det är därmed ytterst avskrivningsbudgetens storlek som styr hur mycket investeringar RSG har råd med.

Investeringar hanteras genom beredningsmöten och direktörsbeslut inom ramen för beslutad avskrivningsbudget.

Under 2019 gjordes investeringar för 19,1 mkr jämfört med 22,2 mkr föregående år. Ett urval av årets investeringar är följande

• En större mängd slang (ca två miljoner kronor)

• Olika fordon exempelvis Fip-fordon och två ATV (sexhjulingar)

• Träningsutrustning

• Investeringar i ”Renare arbetsplats” (RAP)

• Systemledningsverktyg

Därutöver har investerats i exempelvis kemutrustning, RAKEL terminaler, UPS (uninterruptible power supply), kombiskurmaskiner till alla stationer, förbättringar av arbetsmiljön för ledningscentralen, larmkläder, datorer och möbler.

3.12 Nettokostnad för räddningstjänst per invånare Förbundets medlemskommuner har inte samma kostnad per invånare för räddnings-tjänst. Variationen beror på respektive kommuns risktopografi och befintliga budget vid tiden för anslutningen till förbundet. Även befolkningsutvecklingen påverkar beräkningen av nettokostnad och förändring.

Från 2019, med infasning till och med 2021, införs en ny modell för finansieringen av förbundet som innebär en sammanvägning av folkmängd, landareal samt en grund-avgift enbart för Göteborgs Stad. Genom att infoga en avgift för Göteborgs Stad i modellen blir respektive medlemskommuns avvikelse mot nuvarande avgift mindre än om enbart folkmängd, landareal eller en kombination av båda används i beräkningen. Modellen innebär att det inte heller i fortsättningen kommer att vara samma nettokostnad per invånare inom förbundet.

2015 2016 2017 2018 2019 Göteborg 657 658 676 688 704 Mölndal 624 625 636 584 604 Kungsbacka 598 598 613 616 643 Partille 482 485 498 503 522 Härryda 608 610 630 638 664 Lerum 801 805 823 828 778 RSG totalt 645 647 664 669 683 Förändring i procent 0,57 % 0,19 % 2,68 % 2,35 % -0,14 % Uppräkning av medlemsavgiften exkl. pension

2,04 % 2,00 % 3,00 % 2,00 % 2,4 %

Tabell 11 Nettokostnad per invånare (kronor)



4. Personal En del i arbetet att klara framtida kompetensförsörjningsbehov är att vara en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsförhållanden, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för både befintliga och nya medarbetare. Våra medarbetares kompetens är en förutsättning för att nå dit vi strävar. Det ställer krav på oss som arbetsgivare att arbeta på ett aktivt och strukturerat sätt.

4.1 Attraktiv arbetsplats och kompetens RSG ska vara en attraktiv arbetsgivare för både befintliga och nya medarbetare. I verksamhetsplan 2019 finns följande inriktningsmål definierade:

• Förbundet ska vara en arbetsplats dit kunniga medarbetare söker sig och stannar kvar

• RSG:s medarbetare ska ha rätt kompetens för arbetsuppgifterna

• RSG ska vara en öppen och inkluderande organisation, tillgänglig för alla och fri från diskriminering och trakasserier

4.1.1 Likabehandling Under 2019 har det varit stort fokus på värdskapet för Nätverket för jämställd räddningstjänst (NJR). Inom ramen för detta har RSG drivit ett stort nationellt arbete kring bemötande av LIA-studenter och inkludering där medarbetare och chefer på RSG deltagit på konferenser för fortbildning och kunskapsutbyte.

Arbetet inom RSG för allas lika värde ska genomsyra all verksamhet och motverka diskriminering och främja lika rättigheter. Alla ska behandlas jämlikt och med respekt. Ämnet likabehandling har därför under året tagits upp i flera olika sammanhang som exempelvis i ledarutvecklingsprogram, rekryteringsutbildningar och i arbete med medarbetarenkät.

Under 2019 har även workshops genomförts på vissa enheter med syftet att sprida kunskap kring likabehandlingsfrågor samt att ge möjlighet för deltagarna att reflektera kring den egna arbetsplatskulturen.

4.1.2 Kompetensförsörjning Förbundet har i arbetet med framtida kompetensförsörjning inte identifierat utmaningar kopplat till utbildningsnivå bland befintlig personal. Däremot har behov av riktade kompetensförsörjningsinsatser identifierats både för administrativ och operativ personal. Den största yrkesgruppen bland våra anställda är brandmän, vilka har gymnasial utbildning och merparten påbyggnad i form av tvåårig eftergymnasial utbildning Skydd mot olyckor (SMO). Under 2019 har en förbundsövergripande kompetensförsörjningsplan tagits fram. Planen består av en kartläggning och analys, vilken utarbetats i samarbete med ledningsgrupperna per avdelningsnivå samt med arbetstagarorganisationerna. Nästa steg är att formulera en handlingsplan med prioriterade åtgärder. Inom ramen för arbetet kommer även ett systematiskt arbetssätt för den strategiska kompetensförsörjningen att tas fram och implementeras.

Som ett led i den strategiska kompetensförsörjningen och för att attrahera svårrekryterade grupper har det under året gjorts målgruppsanalyser, uppstart av digitala kanaler och nya annonser.



4.1.3 Rekrytering och avgång Det är fortfarande högkonjunktur på arbetsmarknaden, vilket medför en hög konkurrens om personal. De grupper som är fortsatt svåra att rekrytera är främst brandingenjörer och tekniker. Inom dessa grupper råder en utbredd brist och konkurrens om utbildad personal, både avseende nyexaminerade och erfaren personal.

För att skapa så effektiva rekryteringsprocesser som möjligt har en översyn av brandmanna- och styrkeledarprocesserna inletts under vintern 2019.

Det som utmärker rekryteringarna 2019 är bland annat att två nya enheter har bildats, en juridisk enhet respektive en kanslienhet. Till dessa har det rekryterats chefer och medarbetare, bland annat två jurister.

Till operativ ledning har det rekryterats en brandingenjör till en ny kombitjänst som insatsledare/handläggare myndighetsärenden. Syftet är att täcka kompetensbehovet av brandingenjörer både inom det operativa och förebyggande området.

För att strategiskt kunna driva förändringar och stå väl rustad inför framtiden med effektivare digitala processer har en digitaliseringschef anställts. Under 2019 har 39 tillsvidareanställda medarbetare slutat (8 kvinnor, 31 män). 22 medarbetare har avgått med pension, varav 16 med särskild avtalspension och 6 med ålderspension. 17 medarbetare har slutat på egen begäran. Det har rekryterats 38 medarbetare till tillsvidaretjänster (6 kvinnor, 32 män), varav 16 heltidsanställda brandmän.

4.1.4 Personalomsättning Personalomsättningen har fortsatt varit låg och har under perioden legat på 5,7 procent, vilket innebär en minskning från föregående år. Personalomsättningen kan till största del förklaras utifrån pensionsavgångar. En närmare analys kopplat till kön visar att personalomsättningen ökat något för kvinnorna och minskat för männen.

De avdelningar som visar en ökad personalomsättning är främst avdelningen för verksamhets- och chefsstöd, men även operativ ledning samt förbunds staben. Orsaken är som tidigare nämnts i första hand pensionsavgångar.

4.1.5 Ledarutveckling Ledarskapet bör ha en enhetlig definition i förbundet för att säkerställa att de förväntningar som ledningen har på våra ledare implementeras. RSG:s ledaridé definierar vad ledarskapet inom RSG:s ska kännetecknas av - helhetssyn, situationsanpassning och mod.

För att stärka och utveckla ledarskapet inom RSG pågår sedan hösten 2018 ett tredagars ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer och operativa befäl. Ungefär hälften av målgruppen har genomgått utbildningen fram till december 2019. Programmet fortsätter under 2020. Målsättningen är att tillsammans skapa en gemensam och tydlig grund för att verka och agera som chef och ledare inom räddningstjänsten.

Utöver ledarutvecklingsprogrammet kommer samtliga chefer med personalansvar att gå utbildningen Utvecklande ledarskap (UL), med fokus på självinsikt och det personliga ledarskapet. Den första utbildningen genomfördes i slutet av året och övriga utbildningsomgångar är planerade under 2020.



Målsättningen är att följa upp, till exempel ledarindex före och efter genomförda ledarutvecklingsinsatser, för att på så sätt säkerställa de förväntande effekterna.

Det har uppmärksammats behov av att arbeta vidare med de förväntningar som organisationen har på våra ledare, bland annat med fokus på ett fortsatt arbete att implementera vår ledaridé.

4.2 Arbetsmiljö och hälsa RSG:s inriktningsmål enligt Verksamhetsplanen 2019 är att bedriva ett aktivt och förebyggande arbetsmiljöarbete samt att RSG:s medarbetare ska känna arbetsglädje och engagemang.

RSG:s arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del av verksamheten och förbundet ska arbeta för ett aktivt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Det innebär att systematisera och följa upp arbetsmiljöarbetet kontinuerligt.

Under året införde och erbjöds alla anställda inom RSG kostnadsfri vägledning och stöd i såväl privat- som arbetsrelaterade frågor via Falck Healthcare. Uppföljningen visar på låg nyttjandegrad och åtgärder behöver vidtas för att marknadsföra tjänsten ytterligare.

4.2.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete RSG har ett fortsatt fokus på utveckling av arbetsmiljöarbetet och att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att kunna säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden pågår ett arbete för att se över hur RSG ska bli ännu bättre. Riskstyrningsarbetet bedrivs numera inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Under 2019 har alla enheter genomfört arbetsmiljöronder och formulerat skriftliga handlingsplaner. Som ett led i att undersöka arbetsmiljön har en medarbetarundersökning genomförts. RSG hade en hög svarsfrekvens på 86 %, vilket tyder på ett stort intresse och engagemang för dessa frågor hos våra medarbetare. Nöjd medarbetar-index används som ett övergripande nyckeltal för att mäta och beskriva graden av nöjdhet som medarbetarna totalt sett känner med sin arbetssituation. Nöjd medarbetar-index (NMI) var 59 för våra medarbetare och 60 för förbundets chefer. Eftersom medarbetarenkät inte genomförts regelbundet finns i dagsläget inget referensvärde att ställa i relation. Arbetet fortgår under 2020 med fokus på uppföljning av genomförda insatser.

En ny delegationsordning avseende arbetsmiljöuppgifter för chefer är skapad och arbetet fortgår med implementering, vilket innefattar förtydligande av roller, kompetens, resurser och befogenheter på samtliga chefsnivåer i organisationen.

Ett behov av kompetensutvecklingsinsatser för att stärka arbetsmiljökompetensen har identifierats för förbundets chefer och skyddsombud. En grundläggande arbetsmiljöutbildning har initialt genomförts för alla skyddsombud, med plan på fortsatta gemensamma kompetensutvecklingsinsatser under kommande år.

Arbetsskador och tillbud Alla arbetsskador, tillbud och avvikelser inom arbetsmiljöområdet anmäls i ett webbaserat system (LISA) som Miljödata tillhandahåller. Rapporterade händelser ska riskbedömas, åtgärdas och följas upp kontinuerligt.



Det totala antalet rapporterade händelser är 204, varav 99 avvikelser, 64 tillbud och 41 arbetsskador. Antalet rapporterade händelser har minskat med 63 jämfört med 2018, och av dessa har arbetsskadeanmälningarna minskat med 20. För att förbundet ska kunna arbeta förebyggande och riskreducerande är en hög anmälningsgrad viktigt, men också analys och riskreducerande åtgärder. Förbundet har identifierat behov av att utveckla det riskreducerande och förbyggande arbetet.

Diagram 1 Anmälda arbetsskador, tillbud och avvikelser

4.2.2 Sjukfrånvaro - förebyggande arbete och rehabilitering Tidiga insatser är en framgångsfaktor när det gäller att förebygga ohälsa, förbättra arbetsförmåga och minska sjukfrånvaro. Som ett led i ett utvecklat förebyggande rehabiliteringsarbete har RSG:s implementerat ett webbaserat system (ADATO) som tillhandahålls av Miljödata. Genom att i ett tidigt skede fånga upp signaler på ohälsa i kombination med ett aktivt arbete med anpassningsåtgärder skapas goda förutsättningar att fortsatt förebygga ohälsa och sjukfrånvaro.

För förbundet noteras en fortsatt positiv trend med stabil nivå på sjukfrånvaron och fortsatt relativt låga siffror. Förbundets totala sjukfrånvaro jämfört med samma period föregående år är oförändrad med en totalt sjukfrånvaro på 3,5 procent. Den är fortfarande låg jämfört med samhället i stort och övriga kommuner i regionen. Vad gäller sjukfrånvaron för kvinnor har den ökat något (0,7 procentenheter). Inom åldersgruppen – 29 har sjukfrånvaron minskat (0,7 procentenheter).

2017 2018 2019Avvikelser 137 116 99Tillbud 67 90 64Arbetsskador 39 61 41

137116

99

67

90

64

39

6141

020406080

100120140160

Anta

l

Anmälningsorsak

Anmälda avvikelser, tillbud och arbetsskador



Diagram 2 Sjukfrånvaro i procent fördelat på korttid och långtidsfrånvaro.

Sjukfrånvaro redovisas i intervall enligt tidigare års rapportering. Avsikten är att från och med 2020 års rapportering även redogöra för sjukfrånvaro 60 dagar sammanhängande eller mer.

För ytterligare information, se Tabell 4 Personalstatistik, kapitel 2.7 Väsentliga Personalförhållanden.

4.3 Samverkan Samverkan syftar till att skapa forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. RSG:s samverkansavtal innefattar tre samverkansnivåer: Enhet, avdelning samt förbundsnivå.

Ett fortsatt utvecklingsområde för samverkan inom RSG är att vidareutveckla formerna för förbundets arbetsplatsträffar och att tydliggöra de olika samverkansnivåerna. Ett behov av utbildningsinsatser i samverkansavtalets delar har också identifierats. Arbetsgivaren uppfattar att förbundet i sin helhet har en god partssamverkan med god dialog.

4.4 Lönepolitik Lönesättning inom RSG ska bidra till ett positivt samband mellan lön, prestation och resultat. Arbetet med den strategiska målsättningen för hur lönebildning ska se ut på lång och kort sikt fortgår.

I enlighet med löneavtalet HÖK görs årligen en löneöversyn. Arbetet sker i samverkan med arbetstagarorganisationerna. Målsättningen för 2019 var att ny lön skulle fastställas inom samtliga avtalsområden under våren. Löneöversynen 2019 gav en genomsnittlig löneökning motsvarande 2,3 procent totalt, vilket är att jämföra med 2018 och 2017 års utfall på 2,2 procent.

total Dag 1-14 Dag 15-90 Dag 91- ff2017 3,6 1,7 0,9 1,02018 3,5 1,6 1,0 0,92019 3,5 1,6 0,8 1,0

0,00,51,01,52,02,53,03,54,0

Proc

ent

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

2017 2018 2019



4.5 Övriga personalnyckeltal 4.5.1 Personalvolym och personalstruktur Antalet anställda i förbundet var den 31december 2019 totalt 736 (avser alla anställda inklusive timavlönade, medan beredskapsanställda och värn ej ingår), vilket är i samma nivå som december 2018 då antalet anställda uppgick till 735. Av dessa är 686 (cirka 93 procent) tillsvidareanställda, vilket är något som RSG eftersträvar att erbjuda. Förbundets årsarbetare uppgår till 716, vilket är en marginell ökning med föregående års 699 årsarbetare.

Av förbundets månadsanställda är 86 procent män och 14 procent kvinnor, och den procentuella fördelningen har varit relativt konstant de senaste åren. Även bland brandmännen är könsfördelningen i nivå med föregående år fördelat på 4 procent kvinnor och 96 procent män.

Medelåldern för förbundets tillsvidareanställda är 45 år och medelåldern för brandmän heltid är 40 år.

RSG har också ett antal beredskapsanställda (RiB). Under 2019 uppgick antalet beredskapsanställda till 157, vilket är i nivå med föregående år. Dessutom finns 94 personer som är uttagna med tjänsteplikt och ansluta till något av förbundets sju räddningsvärn.

Se även Tabell 4 Personalstatistik i kapitel 2.7 Väsentliga personalförhållanden.

4.5.2 Semesterskuld och övertidsskuld Semesterskulden till medarbetarna har ökat från 11 739 dagar (2018) till 12 604 dagar (2019). När det gäller skulden för inarbetad och ej uttagen övertid har det skett en minskning från 9 747 timmar (2018) till 8 737 timmar (2019), vilket motsvarar drygt 2,9 mkr. Förändringen i vårt kollektivavtal (Allmänna bestämmelser, AB) där möjligheten att spara semesterdagar minskar 2022 kommer innebära en succesiv minskning av semesterskulden på sikt.

4.5.3 Föräldraledighet Som ett led i RSG:s jämställdhetsarbete ska förbundet underlätta och bidra till att våra medarbetare kan kombinera arbetsliv och föräldraskap. Faktorer som kan möjliggöra ska i möjligaste mån beaktas.

För kvinnor minskade uttaget av föräldraledighet med 4 procent i förhållande till föregående år, medan mäns andel av uttaget ökat med 23 procent. Liksom föregående år fördubblas uttaget under juli månad jämfört med övriga månader under året.

5. Organisation och verksamhet 5.1 Händelser under året och organisationens utveckling 5.1.1 Förebyggande brandskydd och genomförda räddningsinsatser 2019 genomförde RSG totalt 8 951 räddningsuppdrag, vilket är färre än 2018, men på samma nivå som medelvärdet för de senaste fem åren. Ungefär 40 procent av uppdragen hörde till kategorin olycka/tillbud och utgörs av exempelvis bränder, trafikolyckor och utsläpp av farligt ämne. Kategorin larm utan tillbud utgjorde också omkring 40 procent av uppdragen och innefattar exempelvis obefogade automatlarm



och falsklarm. Ytterligare 13 procent utgjordes av exempelvis sjukvårdsuppdrag/IVPA. Andelen avbrutna larm var 3 procent.

Det har bland annat inträffat färre bränder utomhus, då vår och sommar 2019 inte har varit lika varm och torr som 2018. Av samma anledning syns även färre drunknings-tillbud jämfört med 2018. Antalet IVPA-uppdrag ökar fortsatt men antalet Hjälp till hemtjänsten har minskat jämfört med föregående år. De flesta räddningsuppdragen utfördes, som tidigare år, under dag- och kvällstid, mellan klockan 8:00 och 21:00.

Bränder utgjorde 20 procent av alla räddningsuppdrag och var färre 2019 än 2018, framför allt i skog och mark (brand ej i byggnad). Ungefär en tredjedel av det totala antalet bränder bedömdes vara avsiktliga. Två tredjedelar av alla byggnadsbränder inträffar i ett bostadshus. Under året har det inträffat 492 bränder i bostadshus, vilket är en minskning jämfört med medelvärdet 2015–2019. Under året har fyra personer omkommit vid fyra olika bränder, alla i bostäder. Tre inträffade i lägenheter i flerbostadshus och en i en villa.

I år har antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar ökat något jämfört med 2018, men antalet är ungefär samma som medelvärdet för de senaste fem åren. 2019 genomfördes färre räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor, en minskning med 12 procent jämfört med medelvärdet för de senaste fem åren. Liksom tidigare år har andelen obefogade automatiska brand- och sprinklerlarm uppgått till 91 procent, av årets 3 036 inkomna automatlarm.

Tillsyner riktas mot de verksamheter som bäst behöver kontrolleras, det vill säga där förbundet bedömer att brister kan finnas och där tillsynsverktyget har störst effekt. Riktad information och rådgivning bedöms i många fall vara effektivare för att nå angelägna målgrupper. Av planerade 450 tillsynsärenden genomfördes 238, vilket är en ökning jämfört med föregående års motsvarande antal av 200.

Tillsynsarbetet enligt LSO har påverkats av tidskrävande handläggning för över-klaganden och yttranden. Under 2019 beslutades om 42 förelägganden och 14 förbud, inget med vite. I 57 tillsynsärenden hanterades bristerna innan beslut om förläggande, då de var av enklare karaktär. För LBE var motsvarande siffror sex förelägganden och inget förbud. Bristerna åtgärdades innan beslut om förläggande i 52 fall när det gäller LBE. RSG har utfärdat närmare 200 tillståndsbevis för brandfarlig och explosiv vara under perioden.

Inom RSG:s område finns cirka 81 000 rensningspliktiga objekt och under 2019 utfördes 16 000 brandskyddskontroller. Detta är en ökning med 3 300 kontroller jämfört med 2018.

Förbundet besvarar remisser rörande samhällsplanering, plan- och byggprocesser, miljöremisser avseende släckvattenutredningar, säkerhetsrapporter för Sevesoverksamheter samt remisser angående offentliga tillställningar, pyroteknik och serveringstillstånd. Knappt 1 400 remisser besvarades under 2020.

Brandmän har genomfört cirka 1 500 förebyggande informationstillfällen, där bland annat ett omfattande arbete gentemot skola och med kampanjer ingår.

Av särskilda händelser under året kan nämnas en kraftig brand med risk för spridning i en industrifastighet på Exportgatan på Hisingen samt branden i Slottskogshallen, då det blåste kraftigt, vilket gjorde insatsen särskilt svår att hantera. Sommaren var med avseende på skogsbränder lugnare än normalt. Däremot inträffade skyfall som skapade



problem för infrastruktur och fastigheter, exempelvis då delar av Kållereds köpstad samt E6:an fick stängas av. Ytterligare två händelser var en garagebrand efter en explosion i ett fordon och en kraftig brand i ett flerfamiljshus på Rubingatan i Frölunda.

Mer information finns i bilaga nr 2, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2019.

5.1.2 Extern samverkan Gränslös räddningstjänst inom Göteborgsregionen Projektet Gränslös räddningstjänst inom Göteborgsregionen, som startades 2017, består av ett gemensamt utvecklings- och genomförandearbete mellan räddnings-tjänsterna inom Göteborgsregionen för att etablera gränslös räddningstjänst och ett gemensamt operativt ledningssystem. Målet var att det operativa ledningssystemet under en gemensam räddningschef i beredskap (RCB), skulle vara infört under 2019 och den 1 oktober 2019 gick det gemensamma ledningssystemet i drift.

De fyra räddningstjänstförbund, som förutom RSG ingår i samarbetet, anslöts redan under 2018 successivt till RSG:s Larm- och ledningscentral (LC) avseende alarmering. Det innebär att utalarmeringen till följd av 112-samtal som inkommer från Alingsås, Vårgårda, Kungälv, Ale, Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet samt Öckerö kommuner sker via RSG LC.

Under året har styrande dokument för samarbetet i Göteborgsregionen upprättats. Avtal som reglerar överförande av beslutanderättigheter från de olika räddningstjänsterna avseende övergripande ledning, som RSG som driftansvarig svarar för, har utarbetats. Omfattande utbildning av ledningsorganisationens personal är genomförd. Arbetet fortskrider under 2020 med gemensam stabsutveckling och fortsatt utveckling från projekt till en utvecklingsinriktad drift- och förvaltningsmodell.

Regional samverkan genom RäddsamVG I Västra Götaland samt Kungsbacka kommun finns en organiserad samverkan mellan de nitton räddningstjänsterna i regionen, kallad RäddsamVG. RäddsamVG vill genom samverkan verka för ett säkert och tryggt Västra Götaland med förmåga att hantera det oönskade. Arbetet delas in i områdena operativt arbete, förebyggande, HR, utbildning och inre ledning. Under 2019 har utbildningar genomförts bland annat i ventilations-brandskydd, juridik vid tillsyn och oljeskadeskydd. Tema- och kunskapsdagar om räddningstjänst under höjd beredskap samt social hållbarhet har hållits.

I väntan på ambulans/hjärtstoppslarm (IVPA) RSG utför IVPA-uppdrag (I väntan på ambulans) enligt avtal med respektive sjukvårdshuvudman. Arbetet utförs enligt riktlinjer från sjukvården och utbildning sker fortlöpande. Uppdragen och utbildning debiteras enligt avtal. Sedan tidigare har RSG avtal med Sahlgrenska universitetssjukhuset och under 2019 har ett tillfälligt IVPA-avtal tecknats med SÄS. När det gäller Region Halland finns ett avtalsförslag som ligger för beslut och förhoppningen är att ett nytt avtal ska gälla från början på 2020.

Nytt avtal med SOS Alarm avseende räddningsintervju och teknik Det nya samverkansavtalet med SOS Alarm avseende räddningsintervjuer, inkluderar även utförliga bilagor om tekniska åtaganden, sekretessbehandling, gemensamt utvecklings- och kvalitetsarbete samt de ansvarsregler som följer av den nya dataskyddsförordningen.

RSG och SOS Alarm har utöver avtalet överenskommit om att samverka avseende två problemområden när det gäller automatiska brandlarm. Ambitionen är att undersöka



möjligheten att införa elektroniska nycklar för att komma ifrån dagens omfattande nyckelhantering samt undersöka möjligheten att förhindra obefogade automatlarm med hjälp av förbättrad teknik i larminstallationerna.

Beträffande elektroniska nycklar beräknas ett pilotprojekt (”Smart passage”) starta under första kvartalet 2020. Även arbetet med att komma igång med ett pilotprojekt avseende obefogade automatlarm är på gång och beräknas komma igång tidigast under andra kvartalet 2020.

Statliga utredningar avseende räddningstjänst Två betänkanden från regeringen som berör räddningstjänst presenterades under 2018. En nationell alarmeringstjänst - för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser (SOU 2018:28) om SOS Alarms verksamhet och En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54).

Slutsatserna av den förstnämnda så kallade ”112-utredningen” har ännu inte lett fram till några beslut som påverkar räddningstjänstens samverkan med SOS Alarm.

Till den andra så kallade ”Räddningstjänstutredningen” var Förbundet remissinstans och lämnade ett omfattande underlag med synpunkter. Förbundet ställer sig i stora drag positiv till räddningstjänstutredningens slutsatser.

Efter skogsbränderna i landet under sommaren 2018 initierade regeringen ytterligare en utredning med avseende på hanteringen av skogsbränderna. Be

Documents

Räddningstjänstförbundet Storgöteborg - RSGBG · 2020. 4. 17. · mot brand utifrån Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), som är den över-gripande lagen för räddningstjänst