Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
68
regioni
rismag gordeziani
Zveli saberZneTi da Cven
69
berZenTa da qarTvelTa Soris urTierTobebi TiTqmis oTx
aTaswleuls – ormoc saukunes – moicavs. msoflioSi Znelia moina
xos amJamad istoriis asparezze moqmedi sxva iseTi ori xalxi, ro
melTa Soris kontaqtebs esoden xangrZlivi tradicia eqneboda.
berZnuli miTebis Tanaxmad, evropa maSin daibada, rodesac uze
naesma RmerTma, zevsma, xaris saxiT movlenilma, moitaca mSvenieri
finikieli asuli evrope da kunZul kretaze gadaiyvana. mas zevsi
sagan sami vaJi SeeZina – minosi, sarpedoni da radamanTisi. minosi
gaxda kretis Zlevamosili mefe, romlis drosac kunZuli Tavisi
kulturiT da adamianuri Semoqmedebis mraval sferoSi miRweve
biT mTel xmelTaSuazRvispireTSi erTerT yvelaze ufro dawi
naurebul regionad iqca. XIX saukunis meore naxevridan hainrix
Slimanis dawyebulma da Semdgom arqeologTa mTeli Taobebis mier
gagrZelebulma arqeologiurma gaTxrebma Zveli welTaRricxvis
II aTaswleulSi, anu e. w. legendarul berZnul miTebSi asaxuli am
bebis epoqaSi, xmelTaSuazRvispireTSi brwyinvale civilizaciebis
arseboba daadastures: kunZul kretaze aRmoCenil kulturas, mi
Tiuri mefis saxelis mixedviT minosuri, kontinentur saberZneTSi
aRmoCenils ki, homerosis poemebidan cnobili legendaruli mefis,
agamemnonis, sarezidencio qalaqis mixedviT, mikenuri ewoda.
medea da xari,wiTelfiguruli keramika, Jan pol getis muzeumi, malibu, aSS.
kirke da odisevsi, Zv. w. V s. keramika,
aTenis arqeologiuri muzeumi..
70
regioni
berZnebi miiCnevdnen, rom maT damkvidrebamde istoriuli sa
berZ neTis teritoriebze egeida – xmelTaSua zRvis kunZulebi
da balkaneTis naxevarkunZuli – winaberZnul tomebs ekavaT. maTi
kulturis aRmavlobam Tavisi umaRlesi gamoxatuleba minosur
kretaze hpova. ukve im Soreul warsulSi, berZnuli tradiciis Ta
naxmad, winaberZnul mosaxleobasa da kolxebs Soris erTob mWidro
urTierTobebi arsebula: minosis meuRle da misi Svilebis deda
kolxeTis mefis, aietis, da pasifae iyo, Tavad aietis – mzeRmer
Tis, heliosis, samkvidrebeli ki saberZneTSi mdebare efire yofi
la, saidanac igi kolxeTSi, anu Tanamedrove dasavleT saqarTve
loSi gadasula da iq Zlieri da maRalganviTarebuli kolxeTis
samefo Seuqmnia.
aietis meore da kirke ki, piriqiT, aRmosavleTidan dasav
leTiT daZrula da italiis teritoriaze uZvelesi kul
turebis warmoqmnisaTvis gamxdara erTerTi umTavre
si biZgis mimcemi. amgvarad, ukve berZnuli miTologiuri
tradiciis mixedviT, Zvel saqarTvelosTan dakavSirebuli
figurebi aqtiurad yofilan CarTuli im procesebSi, rom
pasifae da minotavri, atikuri wiTel-
figuriani keramika, Zv. w. 340-320.
70
mocekvave, knosos sasaxlis kedlis
mxatvroba, kreta, Zv.w. 1600-1450
71
lebic xmelTaSuazRvispireTis regionSi berZnebis, laTinebis da
sxva indoevropuli tomebis damkvidrebamde mimdinareobda.
areklaven es miTebi raRac istoriul realobas Tu mxolod berZnuli fantaziis nayofs warmoadgenen?
Tanamedrove mecnierebaSi wamoyenebulia Tvalsazrisi, rom wi
naberZnul enobriv samyaroSi Zalze mniSvnelovania qarTveluri
elementi. igi Tavs iCens asobiT sityvaSi, romelic berZnuls wi
naberZnulidan unda SeeTvisebina, im sufiqsebsa Tu prefiqsebSi,
romlebic saberZneTis geografiul saxelwodebebSi gvxvdeba da
aseve winaberZnulidan unda yofiliyo nasesxebi. mecnierebi am mov
lenas Zv. w. XX saukunis damdegisaTvis kavkasiidan qarTvelur tom
Ta erTi nawilis egeidaSi gadasaxlebis Sedegad miiCneven.
SegviZlia Tu ara winaberZnuli enebi qarTveluris monaTesaved miviCnioT?
am kiTxvaze saboloo pasuxis gacema Se
eZ leba minosur kretaze aRmoCenili e.w. Axazovani damwerlobiT Sesrulebuli
warwerebis gaSifvras, romlebic inaxaven
kunZulis uZvelesi da, Sesabamisad, wi
naberZnuli mosaxleobis enis warmomav
lobis saidumlos.
minosuri civilizaciis daqveiTeba im katastrofulma vul
kanurma amofrqvevam gamoiwvia, romelic egeosis zRvaSi mdebare
kunZul santorinize moxda Zv. w. XVI saukuneSi da romelmac, faq
tobrivad, waleka minosuri civilizacia. Zveli samyaros istori
ul asparezze gamovida axali politikuri Zala – mikenuri saberZ
neTi. male man daiqvemdebara regionis teritoriebis umetesobaze
binadari xalxebi da Zv. w. XVXIV saukuneebidan, egviptes, asureT
sa da xeTebis samefosTan erTad, xmelTaSua zRvis auzis wamyvan
saxelmwifod iqca.
mikenuri epoqis berZnebs Zveli avtorebi aqavelebad, argosele
bad, danaelebad da minielebadac moixseniebdnen xolme. miTebis
mixedviT, swored maT mouwyviaT pirveli Soreuli laSqroba
xomald `argoTi~ kolxeTSi, oqros sawmisis mosataceblad. rom ara
aietis asul medeas – jadoqrobis unaris mqone ulamazesi qalwulis
– daxmareba, argonavtebi da maTi winamZRoli iasoni ver SeZlebd
nen iolkosis mefe peliasis am urTulesi davalebis Sesrulebas.
qalRmerT afrodites nebiT iasonisadmi movlenilma siyvarulis
grZnobam Caadenina medeas es Ralati da aiZula, gahyoloda ucxo
elT eladaSi. wlebis Semdgom, rodesac iasonma misi mitoveba da
colad korinTosis mefis asulis moyvana ganizraxa, medeam Suri
iZia misi damcirebis mosurneebze ara marto momavali patarZlisa
da misi mamis, aramed sakuTari Svilebis daxocviTac.
71
Zveli saberZneTi da Cven
72
regioni
7272
73
argonavtebis ciklis Tqmuleba saocar popularobas inarCunebs antikurobidan moyolebuli dRemde. mis-ma siuJetebma da saxeebma STaagona mravali mwerali da xelovani. msoflio literaturis yvelaze popu-larul saxeTa Soris pirvelobas aravis uTmobs me-dea, rac mravalwilad evripides amave saxelwodebis genialuri tragediis msoflio kulturaze udides-ma gavlenam ganapiroba.
saqarTvelosTan daakavSira berZnulma tradiciam kidev erTi
fi gura, qarTveli amiranis oreuli _ promeTe. berZenTa uzenaes
ma RmerTma, zevsma, igi adamianebisaTvis gaweuli samsaxurisaTvis
da zev sisadmi gamoCenili daumorCileblobisaTvis kavkasionis
erT klde ze miajaWvina, sadac mas arwivi ukortnis yoveldRiurad
RviZls. promeTes gminva argonavtebsac ki SemoesmaT, rodesac
isini kolxeTs miuaxlovdnen. misi xsna mxolod gmirma heraklem
SesZlo. esqiles tragediis – „mijaWvuli promeTes“ – wyalobiT es
RmerTi samudamod tiraniis winaaRmdeg brZolisa da kacobriobi
saTvis civilizaciis motanis simbolo gaxda.
SeiZleba iTqvas, rom, erTi mxriv, aietis kolxeTi, oqros saw
misi, argonavtebi da medea, xolo meore mxriv, udreki promeTe im
simboloebad iqcnen, romlebic aTaswleulebis ganmavlobaSi ga
naTlebuli kacobriobisaTvis saqarTvelos identifikaciisas
yvelaze mkafio orientirebs warmoadgenen.
Zv.w. II aTaswleulis bolos xmelTaSuazRvispireT
Si xdeba klimaturi pirobebiTa da xalxTa intensiuri,
mravalwilad agresiuli gadaadgilebebiT gamowveuli
movlenebi, romelTac araerTi Zveli civilizaciis, maT
Soris mikenuris, daqveiTeba da zogjer asparezidan
gaqrobac ki ganapirobes.
saberZneTSi elinur tomTa gadaadgilebiTa da kul
turuli daqveiTebiT gamowveuli ramdenime saukuni
ani pauzis Semdeg Zv. w. IX saukunidan aRmavlobas iwyebs
klasikuri berZnuli civilizacia, romelmac udide
si gavlena moaxdina jer mTeli evropuli, xolo Semd
gom ki msoflio kulturis ganviTarebaze. saberZneTi
xdeba polisuri, anu qalaqsaxelmwifoebis, politikurad
savsebiT decentralizebuli, qveyana. es xels uwyobs mrava
li politikuri da kulturuli centris warmoqmnas saberZneTis
farglebSi da maT Soris mudmivi Sejibris sulis damkvidrebas, rac
kulturis swrafi aRmavlobis safuZveli xdeba. amasTanave poli
surma sistemam aiZula berZnebi, miwis simciriTa da mosaxleobis
matebiT gamowveuli problemebis gadasaWrelad mTel xmelTa
Zveli saberZneTi da Cven
73
iasons miaqvs oqros sawmisi, aTenuri
wiTelfiguriani keramikis mxatvroba,
Zv. w. 470-460, metropolitenis
xelovnebis muzeumi, niu-iorki.
mijaWvuli pomeTe, lakoniuri Savfigu-
ruli keramika, Zv. w. 560-550.
medea, pompeis freska, ax. w. 62-79, arqeologiis erovnuli muzeumi, neapoli, italia.
74
SuazRvispireTsa da SavizRvispireTSi axali dasaxlebebis daarse
bis Tu ukve arsebulebSi fexis mokidebis gzebi eZebnaT.
ase daiwyo procesi, romelsac Tanamedrove mecnierebaSi didi
berZnuli kolonizacia ewodeba da romelmac elini „emigrantebi“
aRmosavleT SavizrvispireTamde, kolxeTis sanapiroebamde moiy
vana. aq maT, xSir SemTxvevaSi, ganviTarebis maRal safexurze myof
qarTvelur tomebTan mouxdaT urTierToba, romelnic Tavs aiet
mefis kolxeTis memkvidreebad miiCnevdnen da amiT Zalian amayobd
nen kidec. rogorc Cans, elinTa da qarTvelTa urTierTobis pro
cesi ormxrivad sasargeblo iyo, radgan igi xels uwyobda vaWrobis
ganviTarebas, gamocdilebis urTierTgaziarebas, eladur produq
ciasa da kulturul miRwevebTan kavkasielTa ziarebas, elinTa
geografiuli da istoriuli Tvalsawieris gafarToebas. amis Se
degia is, rom homerosidan moyolebuli TiTqmis arc erT cnobil
berZen avtors ar auvlia gverdi saqarTvelosTan dakavSirebuli
miTologiuri, istoriuli, geografiuli Tu eTnografiuli xasi
aTis informaciisaTvis. mas Semdeg, rac asparezze gamodian cnobi
li berZeni istorikosebi, filosofosebi, geografosebi, mecnie
rebis sxvadasxva sferos warmomadgenlebi, antikuri saqarTvelos,
berZenqarTvelTa uZvelesi urTierTobebis Sesaxeb cnobebi sul
ufro da ufro mravalferovani da sruli xdeba. sakmarisia, dRes
gadavSaloT nebismieri wigni, romelic antikuri saqarTvelos is
torias exeba, rom naTeli gaxdeba Semdegi: am istoriis umniSvnelo
vanes wyaros Zveli berZeni avtorebis cnobebi warmoadgens. hero
dote, qsenofoni, hipokrate, platoni, aristotele, straboni,
ptolemaiosi, plutarqosi, arianosi da mravali sxva avtori gvawv
dis uZvirfases cnobebs Cveni qveynis warsulis erTerTi yvelaze
ufro saintereso periodis Sesaxeb, rodesac mTeli saqarTvelos
teritoriaze antikuri epoqis qarTveluri saxelmwifoebis Camoy
alibeba xdeboda.
am cnobebidan Cven vityobT, rom qarTvelur tomebs imxanad eka
vaT sakmaod vrceli teritoriebi mcire aziis CrdiloaRmosavle
TiT mdinare halisidan moyolebuli kavkasionis qedamde, mTeli
aRmosavleT da samxreT saqarTvelo, kavkasionis qedis ferdobebi.
berZeni avtorebi am tomTa maTTvis cnobil mraval saxelwodebas
gvawvdian: xalibebi, saspirebi, mosinikebi, makronebi, mosxebi/mesx
ebi, svanebi, henioxebi, lazebi, abasgebi da a.S. maTi gamaerTianebe
li saxelwodebebia dasavleT saqarTveloSi – kolxebi, xolo aR
mosavleTSi – iberia. Sesabamisad, dasavleT saqarTvelos berZnul
wyaroebSi kolxisi/kolxida, xolo aRmosavleTs iberia ewodeba.
ukve im Soreul warsulSi dRevandeli saqarTvelos teritoriaze
berZnebisaTvis cnobili mravali qalaqi Tu dasaxleba arsebula.
yvelaze Zveli maT Soris kvitaia, Tanamedrove quTaisia, romel
regioni
gamarjvebis qalRmerTi nike, Zv. w. II s.
vanis gaTxrebi.
armazis bilingva, Zv. berZnuli da ara-
meuli warwerebi, ax. w. II s. armazisxevi.
75
sac berZnebi mefe aietis sarezidencio qalaqad miiCnevdnen. sain
teresoa, rom Tanamedrove enaTmecnierTa TvalsazrisiT, es saxel
wodeba ukve qarTveluri enebis erTianobis doneze, anu Zv. w. II
aTaswleulis pirvel naxevarSi unda arsebuliyo. aseve Zveli, ukve
didi kolxeTis droidan, yofila cnobili qalaqi fazisi, Tana
medrove foTi, mdebare amave saxelwodebis mdinaris, Tanamedrove
rionis SesarTavTan. uaxloes momavalSi aq qarTveli da germaneli
mecnierebis erToblivi eqspedicia daiwyebs muSaobas antikuri fa
zisis yovelmxrivi Seswavlis mizniT. Zveli avtorebi kolxeTisa da
iberiis, anu dasavleT da aRmosavleT saqarTvelos sazRvarze mde
bare cixeqalaqs – sarapaniss – kargad icnobdnen. misi nangrevebi
Tanamedrove Sorapanis teritoriaze savsebiT exmianeba berZnebis
aRweras.
kolxeTis miwaze mdebare dasaxlebebs Soris, berZen avtorTa
Tanaxmad, Tavisi mravaleTnikurobiT dioskuria gamoirCeoda,
romelsac ufro gvian sebastopolisi Seerqva da romelic Tana
medrove soxumis midamoebSi ivaraudeba. aq savaWro mizniT Casul
300mde sxvadasxva enaze molaparake tomebis warmomadgenelT Sexv
debodiT. soxumis saxelwodeba rcxilis aRmniSvneli svanuri sity
vidan cxuim momdinareobs. qarTveluri cxumi, rogorc Cans, iyo am
qalaqis uZvelesi adgilobrivi aRmniSvneli. kolxeTis Crdiloe
TiT mdebare berZenTa TvalsawierSi moxvedril erTerT qalaqad
pitiunti, Tanamedrove biWvinTa/picunda saxeldeboda. am saxel
wodebis rogorc berZnuli, aseve qarTuli variantebis fuZeebi am
enebSi fiWvis aRniSvnel sityvebs Seicaven, Tumca Znelia imis gad
Zveli saberZneTi da Cven
75
noqalaqevi, qalaqis galavani.
76
aWriT Tqma, aq saqme gvaqvs SemTxveviT damTxvevasTan Tu erTi eni
dan meoreSi sesxebasTan. dasavleT saqarTvelos mravali antikuri
qalaqidan SeiZleboda kidev ramdenimes gamoyofa, romelTa realo
bas Tanamedrove arqeologiuri gaTxrebic adastureben: arqeopo
lisi – Tanamedrove noqalaqevi, surioni – albaT, Tanamedrove vani,
afsarosi – Tanamedrove gonio, petra – SesaZloa, Tanamedrove
baTumi. iberiaSi, anu aRmosavleT saqarTveloSi, gamoirCeoda:
mestleta – mcxeTa, harmoZike – armaz cixe, sevsamora – wiwamuri,
Zalisa – Zalisi, artanissa – artanuji. garda amisa, Zveli berZeni
avtorebi saintereso cnobebs gvawvdian saqarTvelos miwawyalze,
mdinareebsa da mTebze, florasa da faunaze, warmoebasa da teqnika
ze. qarTuli istoriografiisaTvis gansakuTrebuli mniSvneloba
aqvs cnobebs Cvens saxelmwifo gaerTianebebSi arsebul politikur
sistemebze, religiur Sexedulebebze, saganmanaTleblo kerebze.
aleqsandre makedonelis da misi mimdevrebis Zlevamosili
laSqrobebis Sedegad Zv.w. IV saukunis miwurulidan moyolebuli
msoflioSi Seiqmna veeberTela kulturuli sivrce, romlis farg
lebSic berZnul enasa da kulturas dominanturi adgili eWira. mas
axal mecnierebaSi elinisturi, anu berZnulad molaparakeTa sam
yaro uwodes. faqtobrivad, es iyo antikurobaSi msoflio saxelm
76
berZnulwarweriani beWedi vanis gaTx-
rebidan. warweraze ikiTxeba sityva
dedatosi, rac piris saxeli unda iyos,
Zv. w. IV s.
regioni
delfinebi, knosos sasaxlis kedlis mxatvroba, kreta, Zv. w. 1600-1450
77
wifos Seqmnis yvelaze masStaburi cda. misi sulisCamdgmelis, ale
qsandre didis koncefcia bevr msgavsebas gviCvenebs Tanamedrove
globalistebis ideebTan. berZnulma am dros msoflio enis funq
cia moipova, xolo aRmosavlur elementebTan sinTezirebulma
berZnulma kulturam danarCeni samyarosaTvis erTgvari modelis
roli ikisra. am procesma, erTi mxriv, mniSvnelovnad gaafarTova
qveynebsa da xalxebs Soris mWidro urTierTobebis SesaZleblobe
bi, xolo, meore mxriv, biZgi misca msoflios sxvadasxva regionSi
did politikursa da kulturul aRmavlobas. ar aris SemTxvevi
Ti, rom swored elinistur epoqaSi xdeba antikuri wyaroebisaTvis
iberia, anu aRmosavleT saqarTvelo, msoflio istoriis asparezze
angariSgasawevi Zala, rom Zveli qarTuli saistorio tradiciac
aleqsandre makedonelis epoqasTan akavSirebs mniSvnelovan Zvrebs
qarTlis cxovrebaSi, xolo mefe farnavazs qarTuli saxelmwi
foebriobis, damwerlobis da sazogadod kulturis did refor
matorad miiCnevs. elinisturi epoqa romauli batonobis epoqiT
Seicvala, romlis drosac saqarTvelos urTierTobebi antikur
samyarosTan gacilebiT ufro mravalmxrivi da masStaburi gaxda,
Tumca, kulturuli TvalsazrisiT, CvenTvis umniSvelovanes ori
entirad mainc berZnuli civilizaciis miRwevebi rCeboda.
Zveli saberZneTi da Cven
77