36
Peter Groth Folkhälsostrate g Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne

Resan till hälsan

  • Upload
    lark

  • View
    58

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Peter Groth Folkhälsostrateg Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne. Resan till hälsan. Definition av hälsa - WHO. 1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Resan till hälsan

Peter GrothFolkhälsostrategCentrum för folkhälsa och miljöRegion Skåne

Page 2: Resan till hälsan

Definition av hälsa - WHO

1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada.

1986 (Ottawa): hälsa ses som en resurs för vardagslivet, inte målet med livet. Hälsa är ett positivt koncept som framhåller sociala och personliga resurser, såväl som fysisk kapacitet.

1991 (Sundsvall): Själva hälsan bör ses som en resurs och som en nödvändig förutsättning i mänskligt liv och sociala utveckling. Det är inte en fastställd slutpunkt, en produkt vi kan förvärva, utan snarare något som ständigt förändras …

Page 3: Resan till hälsan

Andra hälsobegreppHolistisk ansats:

Hälsa är relaterat till i vilken utsträckningmänniskan kan förverkliga sina vitalamål, givet de förutsättningarsocialt, kulturellt ochekonomsikt som hon har

Salutogen ansats:

Hälsa uppkommer dåindividen har känsla av sammanhang (KASAM)

BegriplighetHanterbarhetMeningsfullhet

Page 4: Resan till hälsan

Hälsans bestämningsfaktorer

Psykosociala resurser

Levnadsvanor

Livsvillkor

Samhällsekonomisk struktur och miljö

Page 5: Resan till hälsan

De nationella Regional Folkhälso-Folkhälsomålen strategi 2006 - 2009

Övergripande mål: Att skapa en god hälsa på lika villkor för

hela befolkningen1.Delaktighet och inflytande i samhället

2. Ekonomisk och social trygghet

3. Barns och ungas uppväxtvillkor

4. Hälsa i arbetslivet

5. Miljöer och produkter

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

7. Skydd mot smittspridning

8. Sexualitet och en reproduktiv hälsa

9. Fysisk aktivitet

10.Matvanor och livsmedel

11. Tobak och alkohol doping och spel

Bygger helt på de nationella målområden, med betoning på 5 fokusområden:

Övergripande mål: • Öka förutsättningarna för en förbättrad och

mer jämställd hälsa • Öka förutsättningarna för medborgarnas

hälsosamma val

Fokusområden:1. Jämlikhet och jämställd hälsa – strukturella

faktorer

2. Skola, arbetsliv, boendemiljö och fritidsliv

3. Kost och fysisk aktivitet

4. Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger

5. Psykosocial hälsa

Nytt förslag till reviderad strategi är ute på remiss och kommer att gälla från 2010

Page 6: Resan till hälsan

WHO:s Program THE PEP (Transport Health Environment – Pan Europe Program)

Sju hälsoeffekter av vägtrafik: Olycksrisker - trafiksäkerhet Hälsoeffekter av vägtrafikens luftföroreningar. Hälsoeffekter av trafikbuller Psykosociala effekter – stress, störning och

barriäreffekter Hälsoeffekter i samband med brist på fysisk

aktivitet. Hälsoeffekter orsakade av klimatförändringarna Natur och landskapseffekter

Page 7: Resan till hälsan

)

Some 40 million people in the 115 largest cities in the European

Union are exposed to air exceeding WHO air quality guideline values

for at least one pollutant

About 100 000 premature adult deaths attributable to air pollution occur each year in

Europe. Emissions from road traffic account for a significant

share of this burden.

The Socioeconomic Cost of road traffic injuries – much

of wich is born in the health sector – is estimated to be about 2 % of a countrys grossdomestic product. For European

Union countries Alone, this means about € 180 billion – twice the

unions annual budget (2004

Page 8: Resan till hälsan
Page 9: Resan till hälsan
Page 10: Resan till hälsan

I Skåne svarar cykeln för 17% av alla resor (Sverige 12%) och 3,3% av persontransportarbetet (Sverige 2%) (5).

Sverige

EU 15

0 5 10 15 20 25 30

% of bicycles trips out of total trips in the European Union 1995

Page 11: Resan till hälsan

Motionsformer för transport (FYSS)

Cykling Engagerar fr a stora muskelgrupper i benen och har en bra konditionshöjande effekt. Skonsamt mot leder och muskler

Gång är den enklaste och naturligaste motionsformen, och är skonsam mot leder och muskler. Engagerar stora muskelgrupper i fr a benen

Page 12: Resan till hälsan

Varannan bilresa är 5 km eller kortare – flertalet av dessa borde kunna ersättas med gång eller cykel.

De som åker kollektivt går och cyklar i genomsnitt 2 km per dag medan de som åker bil i genomsnitt endast går och cyklar en fjärdedel av den sträckan, 500 meter per dag.

För varje km daglig promenadminskar risken för övervikt med 4,8 %

Page 13: Resan till hälsan

Sjukdomar som enligt FYSS kan förebyggas och/eller behandlas med fysisk aktivitet

Alkoholberoende ArtrosAstmaBenartärsjukdomCancerCystisk fibrosDemensDepressionDiabetes typ 1 o 2Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Hypertoni Kranskärlssjukdom KOL Lipider

Mag-tarmkanalens sjukdomarMetabola syndromet MSNjursjukdomObesitasOsteoporosParkinsonRestillstånd efter polioReumatoid artrosRyggbesvärRyggmärgskadaSchizofreniSmärta Stroke/slaganfallYrsel och balansrubbningarÅngest

Page 14: Resan till hälsan

Effekter – vad händer i kroppen när man rör sigHjärta: sänker pulsen och förbättrar slagvolymen

Blodet: ökning av både plasma och blodkroppar, vilket tillsammans ökar blodvolymen med 10 – 15 % eller mer.

Blodfetter: högre nivåer HDL-kolestrol och lägre halter av triglycerider. Ofta får man lägre nivåer av totalkolesterol och LDL-kolesterol

Blodkärl: förbättrar struktur och funktion i kärlen. Bidrar till att något sänka viloblodtrycket trots en ökad blodvolym

Skelett: större, starkare och mineraltätare ben. Träning som påbörjas senare i livet minskar risken för höftledsfrakturer

Lungor: Träning ökar lungvolymen och förbättrar andningsmuskulaturens uthållighet. Gasdiffusionen förbättras

Nervsystem: Balans, koordination och reaktionsförmåga förbättras. Kognitiv förmåga och sömnkvalitet förbättras. Depressionssymptom minskar och självkänslan förbättras.

Page 15: Resan till hälsan

Fysisk aktivitetKostnaderna för enbart fysisk inaktivitet beräknas till 6 miljarder årligen. Till det kommer kostnader för övervikt och fetma på 16 miljarder.Dödligheten av alla orsaker är beräknat till 28 % lägre för de som cyklar regelbundet än för icke cyklister (om man cyklar 108 t/år) beräknat efter en omfattande Köpenhamnstudie

En fysiskt inaktiv person som börjar cykla till jobbet minskar risken för hjärtkärlsjukdom med 50 %

Page 16: Resan till hälsan

En fysiskt inaktiv person som

börjar cykla till jobbet minskar

risken för hjärtkärl-

sjukdom med 50 %

Page 17: Resan till hälsan

Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder (Naturvårdsverket)

Page 18: Resan till hälsan

Trafiksäkerhet

Page 19: Resan till hälsan

Döda och skadade i trafiken i Skåne Årligen (medeltal för 2000 – 2008)

65,4 6,6 7,9 486 3 399 3946

År -00-08

Dödade iSkåne

Varav cyklister

Varav gående

Svårt skadade

Lindrigt skadade

Summa personer

Åldersintervall Antal trafikdöda Totalt antal döda Andel trafikdöda/total

15 – 19 52 152 34 %

20 – 24 52 269 19 %

25 - 34 74 594 12 %

Andel trafikdöda av samtliga döda, 2000 – 2006, Skåne

Page 20: Resan till hälsan

Men hur farligt är det att cykla …?

Sverige – 4000 cyklister till sjukhus, en tredjedel med huvudskador.

9 av 10 dödsolyckor med cykel sker i kollision med motorfordon.

Risken för hjärnskador minskar med 60 % av hjälm.

Page 21: Resan till hälsan
Page 22: Resan till hälsan

Hur klimatförändringar påverkar hälsanExtremväder

Värmeböljor• Effekter på dödlighet

och sjukfall

Dricksvattenförsörjning• Smittrisk• Bekämpningsmedel

Smittskydd• Vektorer• Andra smittvägar

Sjukdomar i luftvägarna• Pollen• Luftföroreningar

Page 23: Resan till hälsan

Globala effekter

1 237 Beräknat antal dödsfall orsakade av global klimatförändring på grund av växthusgaser från motorfordon på vägar i Sverige (medelantal per år under perioden 2008 – 2080)Utsläppen har beräknats till 0,07% av den globala utsläppmängden

(Undernäring, Diarrésjukdomar, Malaria, Översvämningar, Hjärtkärlsjukdomar)

Page 24: Resan till hälsan

Luftföroreningar

Page 25: Resan till hälsan

Slag av föroreningarKväveoxider: Har minskat (katalysatorerna).

Korta resor ger större utsläpp

Ozon: Ökar med 1 – 2 % per decennium. ”Renare” luft ger högre halter

Partiklar: PM 10, ökar med 2 % per decennium

En stor del av föroreningarna genom import från kontinenten

Page 26: Resan till hälsan

Samvariation mellan luftföroreningar och sjukhusinläggningar – medför även en samhällsekonomisk kostnad

WHO: 5000 dödsfall i Sverige årligen. Motsvarar en kortare medellivslängd på 3 – 4 månader. De lokala utsläppen beräknas orsaka 1 800 dödsfall årligen

Skåne: Kortare medellivslängd med 10 månader i städer och 7 på landsbygden

Dödsorsaker är sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar.

Inga helt säkra nivåer har kunnat identifieras

Page 27: Resan till hälsan

BarnperspektivetBarn är särskilt känsliga för luftföroreningar

Större luftvolym i förhållande till vikten

Svagare förvarssystem än vuxna

Utvecklingen kan störas av skadliga ämnen

Page 28: Resan till hälsan
Page 29: Resan till hälsan

Hur många berörs?3 miljoner utsätts för buller som överstiger gränsvärden2 miljoner utsätts för buller över 55 dB400 000 – 900 000 anser sig störda av trafikenCa 4% av befolkningen har svårt att somna p g a trafikbuller

Page 30: Resan till hälsan

Hälsoeffekterna Utlöser stressreaktion med förhöjd halt av stresshormoner, kärlsammandragning, ökad hjärtfrekvens och blodtryck samt immunologiska förändringar. Effekten även uppmätt vid sömn och någon möjlighet att vänja sig finns inte

Hjärtkärlsjukdomar – beräknat 350 – 800 dödsfall/år

Sömnstörningar Inlärningssvårigheter

Page 31: Resan till hälsan

Barriäreffekter

Trygghet

Page 32: Resan till hälsan

Förskola och skola – Säkra skolvägar

Externa köpcenter – Ökar bilberoendet

Försvårar för grupper utan tillgång till egen bilMinskar konsumtionen av färskvaror,

som frukt och grönt

StadsutglesningLängre avstånd mellan Servicepunkterna ökar

bilanvändningen

”Gång och cykeltrafiken måste Integreras i en helhetsplanering av

trafiksituationen för att visa på betydelsen av att aktiv transport är

en viktig del av trafiksystemet” Ur Aktiv transport J Faskunger 2008

Page 33: Resan till hälsan

Källa:Undersökning angående barnssäkra skolvägar, vägverket november 2006 (R. Broo, M. Lagerqvist, J. Lövsund)

Page 34: Resan till hälsan

Summering av hälsoeffekterEkonomiska:Trafikens hälsoeffekter har beräknats att kosta samhället sammanlagt 97 miljarder (63 – 132 miljarder) kronor (avser år 2001 i 2008 års prisnivå). Av detta beräknas 11,7 miljarder härröra från sjukvårdkostnader och produktionsbortfall

Trafiken är den 5:e störstaohälsofaktorn i Sverige

Page 35: Resan till hälsan

Summering av hälsoeffekter

Beräknad sjukdoms- och skadebörda i DALY relaterad till vägtrafik i Sverige, 2001 YLL: Förlorade levnadsår (years of life lost)YLD: År levda med funktionsnedsättning(Years lived with disability) DALY: Funktionsjusterade levnadsår (disabitility adjusted life years) – de förluster som individen gjort av levnadsår med högsta funktionsförmåga Kjellström T. Den Svenska vägtrafiksektorns folkhälsoeffekter, Vägverket 2008

Kostnader för dödsfall respektive sjuk-/skadefall i Sverige år 2001p.g.a. den svenska vägtrafiken. Miljoner kronor, prisnivå september 2008

Vägtransportsektorns folkhälsokostnader – en första ansats till samlad beräkning WSP Rapport 2008:18

Page 36: Resan till hälsan