Upload
lark
View
58
Download
1
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Peter Groth Folkhälsostrateg Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne. Resan till hälsan. Definition av hälsa - WHO. 1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Peter GrothFolkhälsostrategCentrum för folkhälsa och miljöRegion Skåne
Definition av hälsa - WHO
1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada.
1986 (Ottawa): hälsa ses som en resurs för vardagslivet, inte målet med livet. Hälsa är ett positivt koncept som framhåller sociala och personliga resurser, såväl som fysisk kapacitet.
1991 (Sundsvall): Själva hälsan bör ses som en resurs och som en nödvändig förutsättning i mänskligt liv och sociala utveckling. Det är inte en fastställd slutpunkt, en produkt vi kan förvärva, utan snarare något som ständigt förändras …
Andra hälsobegreppHolistisk ansats:
Hälsa är relaterat till i vilken utsträckningmänniskan kan förverkliga sina vitalamål, givet de förutsättningarsocialt, kulturellt ochekonomsikt som hon har
Salutogen ansats:
Hälsa uppkommer dåindividen har känsla av sammanhang (KASAM)
BegriplighetHanterbarhetMeningsfullhet
Hälsans bestämningsfaktorer
Psykosociala resurser
Levnadsvanor
Livsvillkor
Samhällsekonomisk struktur och miljö
De nationella Regional Folkhälso-Folkhälsomålen strategi 2006 - 2009
Övergripande mål: Att skapa en god hälsa på lika villkor för
hela befolkningen1.Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomisk och social trygghet
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och en reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10.Matvanor och livsmedel
11. Tobak och alkohol doping och spel
Bygger helt på de nationella målområden, med betoning på 5 fokusområden:
Övergripande mål: • Öka förutsättningarna för en förbättrad och
mer jämställd hälsa • Öka förutsättningarna för medborgarnas
hälsosamma val
Fokusområden:1. Jämlikhet och jämställd hälsa – strukturella
faktorer
2. Skola, arbetsliv, boendemiljö och fritidsliv
3. Kost och fysisk aktivitet
4. Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger
5. Psykosocial hälsa
Nytt förslag till reviderad strategi är ute på remiss och kommer att gälla från 2010
WHO:s Program THE PEP (Transport Health Environment – Pan Europe Program)
Sju hälsoeffekter av vägtrafik: Olycksrisker - trafiksäkerhet Hälsoeffekter av vägtrafikens luftföroreningar. Hälsoeffekter av trafikbuller Psykosociala effekter – stress, störning och
barriäreffekter Hälsoeffekter i samband med brist på fysisk
aktivitet. Hälsoeffekter orsakade av klimatförändringarna Natur och landskapseffekter
)
Some 40 million people in the 115 largest cities in the European
Union are exposed to air exceeding WHO air quality guideline values
for at least one pollutant
About 100 000 premature adult deaths attributable to air pollution occur each year in
Europe. Emissions from road traffic account for a significant
share of this burden.
The Socioeconomic Cost of road traffic injuries – much
of wich is born in the health sector – is estimated to be about 2 % of a countrys grossdomestic product. For European
Union countries Alone, this means about € 180 billion – twice the
unions annual budget (2004
I Skåne svarar cykeln för 17% av alla resor (Sverige 12%) och 3,3% av persontransportarbetet (Sverige 2%) (5).
Sverige
EU 15
0 5 10 15 20 25 30
% of bicycles trips out of total trips in the European Union 1995
Motionsformer för transport (FYSS)
Cykling Engagerar fr a stora muskelgrupper i benen och har en bra konditionshöjande effekt. Skonsamt mot leder och muskler
Gång är den enklaste och naturligaste motionsformen, och är skonsam mot leder och muskler. Engagerar stora muskelgrupper i fr a benen
Varannan bilresa är 5 km eller kortare – flertalet av dessa borde kunna ersättas med gång eller cykel.
De som åker kollektivt går och cyklar i genomsnitt 2 km per dag medan de som åker bil i genomsnitt endast går och cyklar en fjärdedel av den sträckan, 500 meter per dag.
För varje km daglig promenadminskar risken för övervikt med 4,8 %
Sjukdomar som enligt FYSS kan förebyggas och/eller behandlas med fysisk aktivitet
Alkoholberoende ArtrosAstmaBenartärsjukdomCancerCystisk fibrosDemensDepressionDiabetes typ 1 o 2Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Hypertoni Kranskärlssjukdom KOL Lipider
Mag-tarmkanalens sjukdomarMetabola syndromet MSNjursjukdomObesitasOsteoporosParkinsonRestillstånd efter polioReumatoid artrosRyggbesvärRyggmärgskadaSchizofreniSmärta Stroke/slaganfallYrsel och balansrubbningarÅngest
Effekter – vad händer i kroppen när man rör sigHjärta: sänker pulsen och förbättrar slagvolymen
Blodet: ökning av både plasma och blodkroppar, vilket tillsammans ökar blodvolymen med 10 – 15 % eller mer.
Blodfetter: högre nivåer HDL-kolestrol och lägre halter av triglycerider. Ofta får man lägre nivåer av totalkolesterol och LDL-kolesterol
Blodkärl: förbättrar struktur och funktion i kärlen. Bidrar till att något sänka viloblodtrycket trots en ökad blodvolym
Skelett: större, starkare och mineraltätare ben. Träning som påbörjas senare i livet minskar risken för höftledsfrakturer
Lungor: Träning ökar lungvolymen och förbättrar andningsmuskulaturens uthållighet. Gasdiffusionen förbättras
Nervsystem: Balans, koordination och reaktionsförmåga förbättras. Kognitiv förmåga och sömnkvalitet förbättras. Depressionssymptom minskar och självkänslan förbättras.
Fysisk aktivitetKostnaderna för enbart fysisk inaktivitet beräknas till 6 miljarder årligen. Till det kommer kostnader för övervikt och fetma på 16 miljarder.Dödligheten av alla orsaker är beräknat till 28 % lägre för de som cyklar regelbundet än för icke cyklister (om man cyklar 108 t/år) beräknat efter en omfattande Köpenhamnstudie
En fysiskt inaktiv person som börjar cykla till jobbet minskar risken för hjärtkärlsjukdom med 50 %
En fysiskt inaktiv person som
börjar cykla till jobbet minskar
risken för hjärtkärl-
sjukdom med 50 %
Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder (Naturvårdsverket)
Trafiksäkerhet
Döda och skadade i trafiken i Skåne Årligen (medeltal för 2000 – 2008)
65,4 6,6 7,9 486 3 399 3946
År -00-08
Dödade iSkåne
Varav cyklister
Varav gående
Svårt skadade
Lindrigt skadade
Summa personer
Åldersintervall Antal trafikdöda Totalt antal döda Andel trafikdöda/total
15 – 19 52 152 34 %
20 – 24 52 269 19 %
25 - 34 74 594 12 %
Andel trafikdöda av samtliga döda, 2000 – 2006, Skåne
Men hur farligt är det att cykla …?
Sverige – 4000 cyklister till sjukhus, en tredjedel med huvudskador.
9 av 10 dödsolyckor med cykel sker i kollision med motorfordon.
Risken för hjärnskador minskar med 60 % av hjälm.
Hur klimatförändringar påverkar hälsanExtremväder
Värmeböljor• Effekter på dödlighet
och sjukfall
Dricksvattenförsörjning• Smittrisk• Bekämpningsmedel
Smittskydd• Vektorer• Andra smittvägar
Sjukdomar i luftvägarna• Pollen• Luftföroreningar
Globala effekter
1 237 Beräknat antal dödsfall orsakade av global klimatförändring på grund av växthusgaser från motorfordon på vägar i Sverige (medelantal per år under perioden 2008 – 2080)Utsläppen har beräknats till 0,07% av den globala utsläppmängden
(Undernäring, Diarrésjukdomar, Malaria, Översvämningar, Hjärtkärlsjukdomar)
Luftföroreningar
Slag av föroreningarKväveoxider: Har minskat (katalysatorerna).
Korta resor ger större utsläpp
Ozon: Ökar med 1 – 2 % per decennium. ”Renare” luft ger högre halter
Partiklar: PM 10, ökar med 2 % per decennium
En stor del av föroreningarna genom import från kontinenten
Samvariation mellan luftföroreningar och sjukhusinläggningar – medför även en samhällsekonomisk kostnad
WHO: 5000 dödsfall i Sverige årligen. Motsvarar en kortare medellivslängd på 3 – 4 månader. De lokala utsläppen beräknas orsaka 1 800 dödsfall årligen
Skåne: Kortare medellivslängd med 10 månader i städer och 7 på landsbygden
Dödsorsaker är sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar.
Inga helt säkra nivåer har kunnat identifieras
BarnperspektivetBarn är särskilt känsliga för luftföroreningar
Större luftvolym i förhållande till vikten
Svagare förvarssystem än vuxna
Utvecklingen kan störas av skadliga ämnen
Hur många berörs?3 miljoner utsätts för buller som överstiger gränsvärden2 miljoner utsätts för buller över 55 dB400 000 – 900 000 anser sig störda av trafikenCa 4% av befolkningen har svårt att somna p g a trafikbuller
Hälsoeffekterna Utlöser stressreaktion med förhöjd halt av stresshormoner, kärlsammandragning, ökad hjärtfrekvens och blodtryck samt immunologiska förändringar. Effekten även uppmätt vid sömn och någon möjlighet att vänja sig finns inte
Hjärtkärlsjukdomar – beräknat 350 – 800 dödsfall/år
Sömnstörningar Inlärningssvårigheter
Barriäreffekter
Trygghet
Förskola och skola – Säkra skolvägar
Externa köpcenter – Ökar bilberoendet
Försvårar för grupper utan tillgång till egen bilMinskar konsumtionen av färskvaror,
som frukt och grönt
StadsutglesningLängre avstånd mellan Servicepunkterna ökar
bilanvändningen
”Gång och cykeltrafiken måste Integreras i en helhetsplanering av
trafiksituationen för att visa på betydelsen av att aktiv transport är
en viktig del av trafiksystemet” Ur Aktiv transport J Faskunger 2008
Källa:Undersökning angående barnssäkra skolvägar, vägverket november 2006 (R. Broo, M. Lagerqvist, J. Lövsund)
Summering av hälsoeffekterEkonomiska:Trafikens hälsoeffekter har beräknats att kosta samhället sammanlagt 97 miljarder (63 – 132 miljarder) kronor (avser år 2001 i 2008 års prisnivå). Av detta beräknas 11,7 miljarder härröra från sjukvårdkostnader och produktionsbortfall
Trafiken är den 5:e störstaohälsofaktorn i Sverige
Summering av hälsoeffekter
Beräknad sjukdoms- och skadebörda i DALY relaterad till vägtrafik i Sverige, 2001 YLL: Förlorade levnadsår (years of life lost)YLD: År levda med funktionsnedsättning(Years lived with disability) DALY: Funktionsjusterade levnadsår (disabitility adjusted life years) – de förluster som individen gjort av levnadsår med högsta funktionsförmåga Kjellström T. Den Svenska vägtrafiksektorns folkhälsoeffekter, Vägverket 2008
Kostnader för dödsfall respektive sjuk-/skadefall i Sverige år 2001p.g.a. den svenska vägtrafiken. Miljoner kronor, prisnivå september 2008
Vägtransportsektorns folkhälsokostnader – en första ansats till samlad beräkning WSP Rapport 2008:18