Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2006

Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 2007

Översättning: Sofia Zittra

Innehåll 1 Bakgrund till undersökningen 1 2 Väderleksförhållanden och hydrologi 3 3 Belastningen 6 3.1 Avloppsvattensbelastning 6 3.2 Värmebelastning 7 3.3 Larsmo-Öjasjön 8 4 Vattenkvaliteten i havsområdet 9

4.1 Vattenkvaliteten år 2006 9 4.2 Förändringar i vattenkvaliteten åren 1983 - 2006 15 4.3 Resultat av temperatur- och iskartläggningen 18

5 Bottenfaunaundersökningar 19

5.1 Metoder 19

5.2 Artsammansättning 20 5.3 Individtäthet och biomassor 20 6 Fiskerikontrollen 21 7 Resultat från badstrands- och alguppföljningen 22 8 Sammandrag 23 Litteraturförteckning Bilagor 1 – 9 Pärmbild: Jakobstad, Gamla Hamn 2007 (Foto Eeva-Kaarina Aaltonen)

1 Bakgrund till undersökningen 1.1 Allmänt Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. Oy JA-RO Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. Utsläppsplatserna är utmärkta på kartan (figur 1). Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands Vattendomstol (VFVD), Västra Finlands miljötillståndsverk (VFM), Vattenöverdomstolen (VÖD) och Vasa förvaltningsdomstol (VFD): Staden Jakobstad VFVD 102/1994/ 3, tillståndsvillkoren 8) och 10)

VÖD 1995/ 70 (18.4.1996) UPM Kymmene Abp VFM 85/2003/ 1, tillståndsbestämmelsen 40)

VÖD 00282/04/5101(13.5.2005) Oy JA-RO Ab VFVD 101/ 1993/ 3 tillståndsvillkor 6) VÖD 194/ 1994 Alholmens Kraft Oy Ab VFM 71/2000/3 tillståndsbestämmelserna C1 och C3 VFD 01/0142/4 Vid övervakandet av tillståndet i havsområdet följs ett program, som uppgjorts av Österbottens vattenskyddsförening rf (Aaltonen 2002). Programmet gäller för perioden 2002 - 2007, och har godkänts av Västra Finlands miljöcentral den 16.12.2002 (LSU-0898YO469-103) samt av fiskerienheten vid Österbottens TE-central den 16.12.2002 (2583/5723/2002). I denna rapport behandlas följande undersökningsdata från år 2006:

1 provtagningsomgång under vintern från 22 observationspunkter (figur 1) 3 provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från 22 punkter 12 provtagningar från 5 observationspunkter i havet och från 2 punkter i

Larsmosjön bottenfaunaresultat från 4 områden uppsamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst uppsamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger

Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning). Västra Finlands miljöcentrals analysresultat finns i bilaga 4, och i bilaga 5 hittas bottenfaunaresultaten. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområdet (Wistbacka 2007) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 8. För resultaten från Mässkärs lotsstation har ett separat sammandrag gjorts (Vesisenaho & Keränen, 2007).

2

Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy och förteckning över använda metoder finns som bilaga 9. Sammanställningen har gjorts av Österbottens vattenskyddsförening rf.

3

Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad och dess belastningspunkter samt provtagningspunkterna (A = Staden Jakobstad, Alheda reningsverk, B = Alholmens Kraft ja C= UPM Kymmene och Oy JA-RO Ab). Under år 2006 gjordes separata undersökningar av påväxtalger (perifyton), trådformiga alger och kärlväxter på Alholmens Krafts kylvattens influensområde (Keränen 2006). Under år 2004 färdigställdes för havsområdet utanför Jakobstad en eutrofieringsmodell (Korpinen et al. 2004), som är uppgjord i samband med Bottenviken Life-projektet och med vars hjälp man kan bedöma vilka effekter olika belastningssituationer föranleder. Man använde modellen i början av år 2006 i en utredning angående belastningsändringarnas påverkan på eutrofieringen (Kiirikki 2006). Materialet från kontrollövervakningen i havsområdet utanför Jakobstad under perioden 1973 - 1997 har sammanställts i en omfattande rapport (Aaltonen et al. 1998). 2 Väderleksförhållanden och hydrologi Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 2006 vid Meteorologiska institutets närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3. Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Havsforskningsinstitutet). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1. Under år 2006 var den totala nederbördsmängden (493 mm) i Korplax i Karleby lite mindre än normalt (521 mm). April, oktober och december var speciellt nederbördsrika, medan sommarmånaderna var mycket regnfattiga (figur 2). Årsmedeltemperaturen var i Kronoby 1,8 °C varmare än normalt. Medeltemperaturen för månaderna var i huvudsak 1-2 grader högre än för jämförelseperioden. Speciellt varma var januari, augusti och december, då temperaturen var 4 - 8°C varmare än normalt. Mars månad var klart kallare (5°C) än jämförelseperioden. Lufttemperaturen var högre i Kallan än i Kronoby förutom under våren och början av sommaren (april-juli)(figur 3). Isvintern 2005 - 2006 var nära kusten normal, i skärgården ungefär en vecka kortare och i ytterskärgården knappt två veckor kortare än normalt. Istäckets varaktighet i Jakobstads hamn var knappt 5 månader, vid Ådöskatan ca 4 månader och väster om Mässkär ca 3 månader. Innanför Mässkär bildades ett sammanhängande istäcke i mitten av december, och i de yttersta områdena först i slutet av januari. Islossningen inträffade som normalt i månadsskiftet april-maj. Tabell 1. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen, samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 2005/2006 (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn) samt under jämförelseperioden 1961 - 1990 (M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet, max = det största antalet under perioden 1961 - 1990) (Seinä & Peltola 1991 och Eriksson 2007).

Plats Vintern 2005/ 2006 1961 – 1990

4

A B C D E M Min Max

Pietarsaari, satama 15.12. 15.12. 07.05. 07.05. 144 143 102 187

Ådöskatan 15.12. 15.12. 29.04. 29.04. 136 143 91 178

Mässkär 17.12. 19.01. 09.05. 09.05. 125 137 77 166

Sadanta/ Nederbörd

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XIIKuukausi/ Månad

mm 1961-1990 2006

Figur 2. Den månatliga nederbörden i Korplax år 2006 samt medelvärdet för långtidsperioden 1961 - 1990 (Meteorologiska institutet 2006).

5

Lämpötila/ Temperatur

-10

-5

0

5

10

15

20

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XIIKuukausi/ Månad

OC Kruunupyy 2006 Kallan 2006 1961-1990

Figur 3. Den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 2006 samt medelvärdet för Kronoby under långtidsperioden 1961 - 1990 (Meteorologiska institutet 2006). Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmo och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds och Storströmmen fiskleder som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m/s och vid Storströmmens fiskled 1 m/s. De stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 – 10 cm. Regleringen lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och nuvarande målsättning med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 - +20 cm (N60). Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 2006 framgår ur bilaga 1.

6

Luodonjärven juoksutukset 2006Avtappningingar från Larsmosjön 2006

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII

Kuukausi/ Månad

m3/s Hästgrundet 06 Gertruds 06 Kalatiet/ Fiskleder 06 1964-1986

Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 2006 (UPM Kymmene Abp 2006) samt för perioden 1964 - 1986 (Rantala 1987). I fråga om vattenföringen år 2006 anges avtappningen via Hästgrundet, Gertruds och fiskleden skilt. Vattenföringen i Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Abp 2006, figur 4). År 2006 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 24,9 m3/s, alltså en femtedel mindre än jämförelseperiodens avtappning (31,3 m3/s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 11,5 m3/s (46 %), via dammluckorna vid Gertruds 9,1 m3/s (36 %) och via fiskleden 4,3 m3/s (17 %). Från Larsmosjön avtappades under år 2006 i april lite mer och i december klart mer vatten än normalt till havet, medan avtappningarna under vintern och sommaren var exceptionellt små. Till följd av den knappa nederbörden under sommaren var dammluckorna stängda i Hästgrundet och Gertruds från mitten av juni till slutet av oktober. Även fisklederna var stängda från början av juli till slutet av september. Månadens högsta medelflöde uppmättes i december.

7

3 Belastningen Förutom av avlopps- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmenes fabriker, från stadens avloppsreningsverk, samt i mindre del från reningsverken på Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation. Avloppsvattnet från Oy JA-RO Ab leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. Avloppsvattenbelastningens utveckling under perioden 1983 - 2006 har åskådliggjorts i figur 5. Totalbelastningen förorsakad av avtappningarna från Larsmo-Öjasjön och avloppsvattnet under år 2006 framgår av tabell 2 och variationerna i belastningen för åren 1990 - 2006 framgår av figur 6. Den månatliga variationen i näringsbelastningen på havsområdet år 2006 framgår av figur 7. 3.1 Avloppsvattenbelastning Totalproduktionen på UPM Kymmene Abp Jakobstads fabriker var under år 2006 ca 747 000 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 94 %. Dessutom framställdes 188 769 ton kraftpapper och 82 320 ton förpackningsmaterial. Man framställde 34 413 ton tallolja och 948 ton terpentin. År 2006 var det första fullständiga produktionsåret för den nya återvinningslinjen, och cellulosaproduktionen var ungefär en femtedel större än tidigare år. Det renade avloppsvattnet leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftnings- och sedimenteringsbassäng i Labackörsviken, ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). Belastningen av fasta ämnen, organiska ämnen och totalkväve som leds ut med UPM:s renade avloppsvatten var trots den ökade produktionen endast lite högre än förra året. Fosforbelastningen var till och med lägre än föregående år (figur 5). AOX-belastningen var i medeltal 380 kg/d, alltså 25 % större än under 2005. De för BOD och COD beräknade ekvivalentbelastningssiffrorna var en aning mindre än under föregående år, medan näringsämnena var på samma nivå och den beräknade ekvivalentbelastningen för AOX var en aning större än under föregående år. UPM:s tillståndsvillkor uppfylldes år 2006 till alla delar. Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (sammanlagt 24 800 invånare) leds ut i havet i Alholmens hamnbassäng (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Belastningen av BOD, COD och fosfor som letts till vattendraget var något mindre och belastningen av kväve lika stor som under år 2005. Tillståndsvillkoren uppnåddes under alla kvartal (figur 5), förutom ett litet undantag gällande fosfor (1/2006). Reningseffekterna var i medeltal för hela året följande: fasta partiklar 94 %, BOD7 96 %, CODCr 92 % och tot-P 94 %. Totalkvävereduktionen var i medeltal 36 %. Den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom till 97 - 98 % från UPM, och fosforbelastningen till 84 % från UPM och resterande från stadens reningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (52 %), staden (35 %) och JA-RO (13 %).

8

BOD7

0

5

10

15

20

25

3019

83

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

t/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad

COD

0

10

20

30

40

50

60

70

198

3

198

4

198

5

198

6

198

7

198

8

198

9

199

0

199

1

199

2

199

3

199

4

199

5

199

6

199

7

199

8

199

9

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

t/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad

Fosfori / Fosfor

0

20

40

60

80

100

120

140

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

kg/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad

Typpi / Kväve

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

198

3

198

4

198

5

198

6

198

7

198

8

198

9

199

0

199

1

199

2

199

3

199

4

199

5

199

6

199

7

199

8

199

9

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

kg/d UPM Kymmene Jaro Pietarsaari / Jakobstad

Figur 5. Avloppsvattenbelastningen under perioden 1983 - 2006. UPM Kymmenes och JA-RO:s kvävebelastning är åtskilda. (Tillståndsvillkoren för staden som kvartalsmedelvärden BOD7ATU 20 mg/l, 90% och tot-P 0,7 mg/l, 90%. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), CODCr 70 t O2/d (50 kg/d), fosfor 60 kg/d (50kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d). 3.2 Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle för att under 2006 producera elektricitet (1 700 GWh/år), fjärrvärme (250 GWh/år) och industriånga (100 GWh/år). År 2006 var kraftverkets femte fullständiga verksamhetsår. För att driva kraftverket användes trä (10 %), torv (53 %), kol (27 %), pellet framställda av hushållsavfall (2 %), samt olja (0,1 %) för startandet av kraftverket. I jämförelse med år 2005 hade andelen trä minskat och andelen torv och kol ökat. Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var år 2006 7 654 timmar och brännämnenas energi-innehåll var 14 600 TJ. Alholmens Krafts kylvattens värmebelastning till havet var år 2006 7 035 TJ eller knappt hälften av bränslens totalenergi-innehåll. År 2006 användes i medeltal 6,3 m3/s kylvatten (tillstånd 6,7 m3/s). Temperaturen på kylvattnet som leddes ut i havet var som varmast i juli + 29,4°C (tillstånd + 33°C) kalkylerat på veckobasis och temperaturstegringen var i allmänhet 10 - 12°C, som högst i mars då den uppmättes till +13,3° C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13°C). (Keränen 2007) Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön. Värmebelastningen från UPM Kymmene var år 2006 ca 3 600 TJ, från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis 14 TJ och den ”naturliga” värmebelastningen från Larsmosjön 120 TJ (Keränen 2007).

9

Merialueen lämpökuorma/ Havsområdets värmebelastning

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

2002 2003 2004 2005 2006

TJ L-Öjärvi/sjönAlhedaUPM OyjAK Oy

Figur 6. Värmebelastning från olika källor utanför Jakobstad 2002-2006. 3.3 Larsmo-Öjasjön Belastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Sjövattnets andel av näringsämnesbelastningen var på samma nivå som i medeltal i början av 2000-talet (figur 7). Som ett årsmedelvärde var fosforbelastningen från sjön år 2006 93 kg P/d. På årsbasis var kvävebelastningen från sjön 2 200 kg N/d, d.v.s. ungefär tre gånger mer än den kvävebelastning som avloppsvattnen förorsakar (tabell 2). Tabell 2. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 2006.

Variabel UPM JA-RO Pietarsaari yht/tills. Järvestä Lähialue*)

kg/ d Kymmene Jakobstad 2006 Från sjön Närområdet

BOD7 2 800 86 2 886

CODCr 51 000 411 51 411

tot-P 23,4 4,4 27,8 93 9

tot-N 397 101 272 770 2 170 160

vesimäärä m3/d

176 256 8 083 184 339 2,2 x 106 70

*) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen et al. 1998)

10

Merialueelle tuleva fosforivirtaama 1990 - 2006 Fosforflöde till havsområdet 1990 - 2006

0

30

60

90

120

150

180

210

240

27019

90

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön

Merialueelle tuleva typpivirtaama 1990 - 2006 Kväveflöde till havsområdet 1990 - 2006

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

5 500

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön

Figur 7. Näringsbelastningen i havsområdet utanför Jakobstad under åren 1990-2006. Näringsämnesbelastningens andel från avloppsvattnet jämfört med havsområdets totalbelastning var år 2006 störst (nästan 100 %) när dammluckorna var stängda (juli-oktober), och minst (6 – 10 %) under tiden för stora flöden (april och december)(figur 8).

Fosforikuormitus / Fosforbelastning 2006

0

50

100

150

200

250

300

350

400

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XIIKuukausi / Månad

kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön

Typpikuormitus / Kvävebelastning 2006

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XIIKuukausi / Månad

kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön

Figur 8. Månadsmedelvärdet av dygnsbelastningen (fosfor och kväve) från Larsmo-Öjasjön till havsområdet utanför Jakobstad år 2006. 4 Vattenkvaliteten i havsområdet 4.1 Vattenkvaliteten år 2006 VINTERN Avlopps- och sjövattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). Det uppstår en tydlig skiktning under isen, där ytvattnet avviker från den övriga vattenmassan i just fråga om dessa parametrar. Ytvattnets pH-värde (1 m) liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och halterna av totalfosfor och organiskt kol (TOC) är klart förhöjda. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden kan inte alltid särskiljas från varandra. Under vintern 2006 avtappades ytterst lite vatten från Larsmosjön till havet via Hästgrundet, Gertruds och fisklederna. Vid Gertruds och Hästgrundets dammluckor avtappades i januari-mars i medeltal 3 m3/s och via fisklederna omkring 7 m3/s, varav 6 m/s avtappades via fiskleden i Gertruds.

11

I områdets södra delar syntes effekten av sjövattnet mindre tydligt än vanligt i proven tagna 21. – 22.3. och 27. – 28.3., beroende på de små avtappningarna. I Kackurfjärden (P79) och norr om Fallskäret (P78) syntes sjövattnets effekt som normalt, eftersom fiskleden i Gertruds var öppen hela vintern. Avloppsvattnens och sjövattnens gemensamma influensområde syntes i ytvattnet (1 m) norr om utloppet (P67) samt i skärgården innanför Ådön och Hälsingön (P66). Vid de yttersta punkterna (P74 - 77) var vattnet homogent havsvatten. Syresituationen i vattenskiktet under isen (1 m) var god (mättnadsgraden 80 - 100 %) både i yt- och bottenvattnet i nästan hela området. Syresituationen var nöjaktig (mättnadsgraden 60 – 80 %) endast på några välbekanta ställen (Gamla Hamn, innanför Hälsingön och omkring Lillgrundet (P67) samt i Kackurfjärden). Längre ut var syresituationen god (över 80 %). Enligt resultaten av den temperatur- och syrekartläggning som gjordes i början av april var syresituationen i ytvattnet i huvudsak nöjaktig i hela skärgården, endast på några ställen försvarlig (Keränen 2007).

Figur 9. Avlopps- och sjövattnets utbredning under isen(1 m) vintern 2006 på basen av vattnets färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av tot-P och organiskt kol (TOC). PERIODEN MED ÖPPET VATTEN De omfattande provtagningsomgångarna (hela området)

12

Vid provtagningsomgången i maj (15 - 16.5) märktes i skärgården och innanför Ådön effekterna av de rikliga avtappningarna (i genomsnitt totalt över 100 m3/s) under april-maj och effekterna av avloppsvattnet i hela vattenpelaren eller åtminstone i ytvattnet. Längre ut begränsades verkningarna till ytvattnet, och på över fem meters djup var vattnet nästan klart havsvatten. På sjövattnets och avloppsvattnets influensområde hade salthalten och pH-värdet sjunkit, vattnet var brunaktigt, samt närings- och TOC-halterna hade stigit lite. Vid de mer fjärran belägna punkterna (P 74 - 77) var vattenmassan nästan homogen och man kunde inte iaktta effekter av sötvattnet. Ytvattnets temperatur varierade från ca 10 °C i närområdet till under 4 °C på de mer fjärran belägna punkterna. Vid de yttre punkterna var vattnet skiktat och temperaturen nära botten var på vissa områden ännu under 2 °C. Siktdjupet var minst (0,8 – 1,2 m) vid utsläppsområdet och norr om utloppet samt vid Kackurfjärden, och högst (5,5 m) vid provtagningspunkterna i den yttre skärgården (P74 och 75). Oorganiska fosfor- och kväveföreningar förekom i mätbara halter i närområdena och i skärgården som spår efter vintern, men på de mest fjärran belägna punkterna hade vårens första algblomning förbrukat ammoniumkvävet och fosfatfosforn till den grad, att halterna var under detektionsnivån. Nitrathalten förekom på hela området i klart mätbara halter. Klorofyllhalten varierade mellan 2 - 11 µg/l, vilket visade på stora skillnader i algproduktionen mellan de inre och yttre områdena. I månadsskiftet juli-augusti (31.7. - 1.8.) var ytvattnet i de närliggande punkterna omkring 20 C och i de yttre punkterna ca 5 °C lägre. Vattenpelaren var klart skiktad; på 10 meters djup och lägre var temperaturen under 10 °C, på de yttersta punkterna till och med under 5 °C. Hästgrundets och Gertruds luckor hade varit stängda från mitten av juni och fisklederna sedan början av juli, så ingen effekt av sötvatten kunde skönjas. Ytvattnets (1 m) färg, näringsämnen samt halten av järn och organiskt kol (TOC) var förhöjda på avloppsvattnets influensområde. Effekterna späddes ut jämnt från utloppet och utåt samt i skärgården. Även i Gamla hamnfjärden (P51 och 52) var vattnet brunaktigt och näringsämneshalterna förhöjda. Havsvattnet var homogent och halterna låga på mer än 5 meters djup, och i de yttre punkterna i hela vattenpelaren. Till följd av bortfall av den utspädande effekten från Larsmosjöns vatten var skillnaden mellan närliggande och fjärran belägna observationspunkter mycket tydliga. I närheten av utsläppsplatsen och norröver (P54, P55 och P67) var siktdjupet under 2 meter och klorofyllhalterna över 10 µg/l, vilket indikerar en ”eutrofiering”. Halterna var även de samma i Gamla hamnfjärden (P51 och 52). På de fjärran belägna punkterna var klorofyllhalterna på en karg nivå (< 2 µg/l), vattnet väldigt klart och siktdjupet på ett stort område 5 – 7,5 m (P64, 73 – 77 och 84). Halterna av fosfatfosfor och ammoniumkväve var genom hela sommaren mätbara, och halten av nitrat var under detektionsgränsen. Enligt resultaten från Västra Finlands miljöcentral var halten av fosfatfosfor endast 1 µg/l vid punkterna P62 och 64 (bilaga 4). I början av oktober (2. – 3.10.) hade vattenmassan jämn temperatur (10 – 12C). Utanför utsläppsplatsen för avlopps- och kylvatten (P54 och 55) var vattnet några grader varmare (13 - 15C). Både dammluckorna och fisklederna var fortfarande stängda på grund av att torkan fortsatte hela september och ända till slutet av oktober. Havsvattnet var på basen av salthalt jämn från botten till ytvatten. Halterna av näringsämnen, järn och TOC var högre än under provtagningsomgången i juli-augusti. Klorofyllhalterna var ytterst låga i hela området; i de yttre punkterna

13

uppmättes ca 2 µg/l och i de närliggande punkterna 4 - 5 µg/l. Inne i Gamla hamnfjärden var halten < 10 µg/l. Siktdjupet var i närområdet under 2 meter och i det yttre området 6 - 7 meter, vilket visade på ett exceptionellt klart vatten. De kraftiga regnen i november-december gav upphov till en kraftig ursköljning av surhet och metaller från Larsmo-Öjasjöns avrinningsområde, där pH-värden sjönk som lägst till nivån 4,4 – 4,9. Effekterna syntes inte i havsvattenkontrollen. Intensivprovtagning (P52, 54, 62, 64 och 67) I figur 10 presenteras variationerna i vattnets färgvärden och TOC-halt och i figur 11 variationerna i näringsämnes- och a-klorofyllhalterna under perioden maj - november vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67. På avloppsvattnets närliggande influensområde (P54) och norr om detta område (P67) varierar kvaliteten på havsvattnet som mest och dessa punkter skiljer sig från de övriga. Halterna varierade under sommarens lopp p.g.a. ledande av avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Till följd av de knappa regnmängderna var dammluckorna och fisklederna i Larsmosjön stängda nästan hela sommaren, och sjövattnets effekter uteblev. Detta syns speciellt väl i vattnets färg- och kvävehalter.

Väri/ Färg (spektrofotometri)

0

50

100

150

200

250

15.-16

.5.

6.6.

26.6

.

10.7

.

25.7

.

31.7

.-1.

8.

7.8.

21.8

.

4.9.

18.9

.

2.-3

.10.

9.10

.

30.1

0.

mg Pt/ l P52 P54 P62 P64 P67

14

TOC

0

3

6

9

12

15

18

21

15.

-16.5

.

6.6

.

26.6

.

10.7

.

25.7

.

31.

7.-1.8

.

7.8

.

21.8

.

4.9

.

18.9

.

2.-3

.10.

9.10.

30.

10.

mg/ l P52 P54 P62 P64 P67

Figur 10. Ytvattnets (0 - 2 m) färgvärden (mg Pt/l) och TOC-halter (mg/l) vid punkterna P52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2006.

kok - P/ tot - P

0

10

20

30

40

50

15.

-16.

5.

6.6.

26.6

.

10.7

.

25.7

.

31.7

.-1.

8.

7.8.

21.8

.

4.9.

18.9

.

2.-3

.10.

9.10

.

30.1

0.

µg/ l P52 P54 P62 P64 P67

15

kok - N/ tot - N

0

200

400

600

800

1 000

1 20015

.-16

.5.

6.6.

26.6

.

10.7

.

25.7

.

31.

7.-1

.8.

7.8.

21.8

.

4.9.

18.9

.

2.-3.1

0.

9.10

.

30.

10.

µg/ l P52 P54 P62 P64 P67

a - klorofylli/ a - klorofyll

0

3

6

9

12

15

15.-16

.5.

6.6

.

26.6

.

10.7

.

25.7

.

31.

7.-1

.8.

7.8

.

21.8

.

4.9

.

18.9

.

2.-3

.10.

9.10.

30.

10.

µg/ lP52 P54 P62 P64 P67

Figur 11. Halterna av totalfosfor och -kväve samt a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet (0 - 2 m) vid punkterna P52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2006. Effekterna av avloppsvatten och sjövatten sträcker sig tidvis ut till den i intensivuppföljningen mest fjärran belägna punkten (P64), men inte till den mest fjärran belägna punkten i hela kontrollprogrammet (P75). Under sommaren 2006 begränsades avloppsvattnets inverkan till utanför utsläppsplatsen och norrut i skärgården. Skillnaderna mellan de inre och yttre punkterna var tydliga, eftersom sjövattnet inte spred sig i skärgården. Halterna av klorofyll varierade under sommaren mer än vanligt speciellt nära utsläppsområdena. Maximihalterna steg i de närliggande punkterna t.o.m. över 30 μg/l och i de fjärran belägna punkterna till nästan 10 μg/l. Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2006 presenteras i figur 12. Klassificeringen har, i likhet med tidigare år, uppgjorts genom att ange medel- och maximivärdet för klorofyllhalterna från tre olika provtagningsomgångar vid samtliga provtagningspunkter, samt de på basen av medelvärdena uppskattade eutrofieringsklasserna (klassificering av Aaltonen & Kyröläinen):

16

Klass a-klo µg/l Klass a-klo µg/l - ytterst eutrof > 100 - måttligt eutrofierad 5 - 10 - mycket eutrof 30 - 100 - på väg att eutrofieras 2 - 5 - eutrof 10 - 30 - karg < 2

På basen av medelvärdena delas undersökningsområdet in i tre olika eutrofieringsklasser: utsläppsområdet och skärgården som sträcker sig västerut och norrut från detta område samt Kackurfjärden klassades som måttligt eutrofierad. Områden som hörde till klassen på väg att eutrofieras sträckte sig till den yttre skärgården medan de yttersta punkterna klassificerades som karga. De lägsta klorofyllhalterna (medelvärde 1,7 - 2,0 µg/l) uppmättes vid de yttersta provtagningspunkterna (P74 – 75) och de högsta enskilda klorofyllhalterna (11 - 15 µg/l) uppmättes på avloppsvattnets influensområde vid provtagningspunkt P54 och 67. Området som var måttligt eutrofierat var mer omfattande än under föregående år, och skillnaderna mellan utsläppsområdet och de yttre punkterna var större än under föregående år. På basen av perifytonundersökningar var algtillväxten vid Alholmens Krafts och UPM:s utsläppskanal mångdubbel jämfört med jämförelseområdet. Influensområdet för stadens avloppsvatten urskiljdes vid Stockholmen och Bäckgrundet, och effekter av Larsmosjöns vatten omkring Hällön och Hästgrundet. Tillväxten av påväxtalger minskade snabbt när man gick längre ut (Keränen 2006). Klassificering av rekreationsanvändning Enligt en klassificering av rekreationsanvändning, som gjorts på basen av vattenkvalitetsdata från åren 2001 - 2003, placerar sig utsläppsområdena och linjen Ådö – Hälsingö – Fallskärets östra innerskärgård i klassen nöjaktig. En smal remsa från Ådös västra strand till yttre delarna av Ören och Tolvmansgrundet placerar sig till klassen god och det yttersta området till klassen utomordentlig (PTP 2004).

Figur 12. Maximi- och medelvärdeshalterna för a-klorofyll (µg/l), samt eutrofie-ringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena (n = 3) under sommaren 2006. Överst maximihalten, nederst medelvärdet och inom parentes medelvärdena för observationerna i intensivupp-följningen (P52, 54, 62, 64 och 67; n =12).

17

Resultaten från Västra Finlands miljöcentrals provtagningar Västra Finlands miljöcentral tog prover från observationspunkterna P62 och P64 i mars och i augusti. Resultaten framgår i tabellform i bilaga 4. 4.2 Förändringar i vattenkvaliteten 1983 - 2006 Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-P och klorofyll) under perioden 1983 - 2006 vid intensivuppföljningspunkterna 54, 62, 64, 75 har åskådliggjorts i figurerna 13 - 16. Figurerna presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. SYRE (figur 13) En märkbar och bestående förändring i syresituationen under isen kunde iakttas vintern 1986 då UPM Kymmene Abp:s aktivslamanläggning togs i bruk. Före detta hade syretillståndet i synnerhet vid punkterna P62 och 64 varierat mycket och mättnadsgraden i vattnet var under 50 % ända ute vid Mässkär.

Happi/ Syre 1983 - 2006 Talvi/ Vinter 1 m

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

kyll/mätt %

75

64

62 54

Figur 13. Variationen i syremättnaden vid punkterna P54, 62, 64 och 75 på vintern under perioden 1983 – 2006 (i stället för P75 har resultaten från P77 använts vintern 1991, 2000 och 2001, P76 vintern 1993 och P74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och1998). Den nuvarande syresituationen har stabiliserats i hela området i den mån att ytvattnets syretillstånd är åtminstone nöjaktigt men i regel gott. Under vintern 2006 varierade mättnadsgraden i ytvattnet i hela området mellan 56 - 96 %, d.v.s. syresituationen var på vissa platser nöjaktig men mestadels god. Den sämsta syresituationen fanns inne i Gamla hamnfjärden (P51). FÄRG (figur 14) Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika sätt vid olika avtappningssituationer. Sedan början av 1990-talet har färgvärdena varit ganska jämna endast vid den yttersta observationspunkten (P75). Avtappningarna från Larsmosjön var under vintern 2006 mycket små och begränsades till fiskleden vid Gertruds, vilket syns i färgvärdena för punkterna P78 och 79 (bilaga 2.3). Halterna här var lika höga som vid dammluckorna vid Hästgrundet och UPM:s utsläppsplats (P54: 238 mg Pt/l).

18

Väri/ Färg 1983 - 2006Talvi/ Vinter 1 m

0

50

100

150

200

250

300

350

400

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

mg Pt / l

54

62

64

75

Väri/ Färg 1983 - 2006Avovesi/ Öppet vatten 0 - 2 m/ 1 m

0

50

100

150

200

250

300

350

400

198

2

198

3

198

4

198

5

198

6

198

7

198

8

198

9

199

0

199

1

199

2

199

3

199

4

199

5

199

6

199

7

199

8

199

9

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

mg Pt/ l

54

6264

75

Figur 14. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P54, 62, 64 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1983 – 2006. Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P54), där vattnet även är betydligt brunare (100 - 200 mg Pt/l) än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna (P64 och 75) är färgvärdena, med undantag för maj månad, låga (< 40 mg Pt/l) och variationerna små. FOSFOR (figur 15) Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. Halterna är på väg nedåt och variationerna har minskat sedan mitten av 1990-talet. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P75) varit relativt liten hela tiden. Avtappningarna från Larsmosjön var under vintern 2006 ytterst små och begränsades till fiskleden i Gertruds. Detta märks i fosforhalten i punkten vid Kackurfjärden (P78: 29 µg P/l och

19

79: 33 µg P/l), som var på samma nivå som vid Hästgrundets dammluckor och UPM:s utsläppsplats (P54: 27 µg P/l).

Fosfori/ Fosfor 1983 - 2006Talvi/ Vinter 1 m

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

198

2

198

3

198

4

198

5

198

6

198

7

198

8

198

9

199

0

199

1

199

2

199

3

199

4

199

5

199

6

199

7

199

8

199

9

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

µg/l

54

62

64

75

Fosfori/ Fosfor 1983 - 2006Avovesi/ Öppet vatten 0 - 2 m/ 1 m

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

198

2

198

3

198

4

198

5

198

6

198

7

198

8

198

9

199

0

199

1

199

2

199

3

199

4

199

5

199

6

199

7

199

8

199

9

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

µg/l

54

6264

75

Figur 15. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P54, 62, 64 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1983 – 2006. Även under perioden med öppet vatten är fosforhalterna på väg nedåt. Variationerna i fosforhalterna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Fosforhalten är närmast utsläppspunkterna (P54) märkbart högre än vid de övriga punkterna (ca 30 µg P/l). Fosforhalterna sjunker till ca 10 µg P/l då man rör sig längre ut till havs (P75). KLOROFYLL (figur 16) På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, ökade eutrofieringen fr o m mitten av 1980-talet vid alla punkter som ingår i intensivuppföljningen. Samtidigt blev även skillnaderna mellan de olika områdena i regel större. Efter år 1998 ser det ut som att skillnaderna mellan de närliggande och de mer fjärran belägna punkterna har ökat ytterligare och att framförallt observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P54, 67) skulle bli mera

20

eutrofierade. En delfaktor torde vara de stora variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön. Avtappningarna från sjön avslutades i början av juni, och luckorna öppnades därefter först i november när höstregnen hade börjat. Även fisklederna var stängda från juli till september. Därför begränsades influensområdet för avloppsvattnet till utsläppsplatsen, och klorofyllhalterna var mycket låga längre ut. Situationen var densamma som under åren 2002 och 2003, då avtappningen från sjön var liten.

Pietarsaaren merialue/ Jakobstads havsområdea - klorofylli/ klorofyll 1982 - 2006

karu/karg

rehevöity-mässä/

pä väg atteutrofieras

lievästi rehevä/måttligteutrof

rehevä/ eutrof

64

54

62

75

0

2

4

6

8

10

12

14

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

µg/l

Figur 16. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna i punkterna P54, 62, 64 och 75 under perioden med öppet vatten åren 1982 – 2006 (resultat av intensivuppföljningen, n=11-16/år). 4.3 Resultat av temperatur- och iskartläggningen I april, juni, augusti och oktober gjordes kartläggningar över spridningen av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. I kartläggningarna undersökte man vattnets temperatur, syremättnadsgrad och ledningsförmåga samt isens tjocklek på vintern (Keränen 2007). Effekten av Alholmens Krafts kylvatten kunde observeras i förhöjda vattentemperaturerna vid utsläppsområdets närmaste observationspunkter P54 och 55 samt också vid P66 och 67, vilka befinner sig längre bort i flödesriktningen, samt i Kackurfjärden (P78 och 79). På dessa områden är även havsvattnets salthalt (ledningsförmåga) låg och syresituationen försvagad. I början av april var istäcket dåligt utanför norra sidan om Alholmen i närheten av utsläppsområdet (2 km2) och mätningar kunde därför inte utföras från de närmaste observationspunkterna. Kylvattnets effekter syntes i form av 0,5 – 1,5°C varmare vattentemperatur speciellt i närheten av utsläppsområdet och därifrån norrut mot Risö, Lillgrundet och Hälsingön. Syresituationen var för det mesta nöjaktig i hela

21

skärgården innanför Ådön och Hälsingön, men på en del ställen endast försvarlig. Effekten av sötvatten syntes i hela kartläggningsområdet i form av lägre salthalt i ytvattnet. I mitten av juni hade vattnet vid observationspunkterna 4 – 7°C högre temperaturer jämfört med medeltemperaturerna under åren 1990 – 2001, vilket till största delen berodde på den 2 – 3 veckor senarelagda tidpunkten för provtagning. Kylvattnets influensområde förblev litet. Syresituationen var god på kartläggningsområdet och ytvattnets salthalt klart lägre. I augusti var havsvattnet på hela kontrollområdet kallare än vanligt, och de högsta temperaturerna uppmättes i Kackurfjärden (ca 19°C). Detta var långt bort från utsläppsplatsen, där vattnets temperatur var 15 – 17°C. Temperaturvariationerna var på vissa ställen mycket stora. På kartläggningsområdet var syresituationen god och salthalten var nästan inte alls lägre. Under den torra sommaren var avtappningarna från Larsmosjön på miniminivå. Även i oktober var vattnet kallare än vanligt (5 – 8°C) och kylvattnets effekter begränsades till ett ytterst litet område. Syremättnadsgraden var fortfarande god och salthalten på havsvattennivå eftersom den långa torkan gjorde att dammluckorna vid Larsmosjön hölls stängda ännu till slutet av oktober. 5 Bottenfaunaundersökningar 5.1 Metoder Bottenfaunaprover för år 2006 togs i början av november i omgivningen av punkterna P54, 62, 65 och 78. Punkten P 65 har varit med i undersökningen från och med år 1998, då den ersatte punkten P79 från tidigare provtagningar. I varje område (ca 200 m x 200 m) togs med jämna avstånd 10 hugg med en Ekman-hämtare. Varje hugg sållades omedelbart, skilt för sig genom ett 0,5 mm såll försett med ett metallnät. Djuren sorterades och mättes levande i laboratoriet. De vägdes efter en ytlig torkning. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. Hannu Salonen (2007) har bearbetat och sammanställt materialet och resultaten finns i bilaga 5 i denna rapport. Individtätheten och biomassorna fr.o.m. år 1989 presenteras i figurerna 17 och 18.

22

5.2 Artsammansättning Bottenfaunans artsammansättning var lik föregående år, men antalet arter var igen mindre än tidigare. På alla områden påträffades fjädermygglarver (Chironomidae, Tanypodinae), som var den vanligaste gruppen. På punkterna 54, 62 och 78 påträffades förutom dessa endast några fåstaka exemplar av fyrögd slemmask (Prostoma obscurum), glattmaskar (Oligochaeta) och tofsmygglarver (Chaoborus). Runt punkt 65 påträffades även ishavsgråsuggan (Mesidotea entonom) och liksom förra året stora dammusslor (Anodonta sp). På området förekom totalt 7 bottendjursarter eller –grupper. Den amerikanska havsborstmasken (Marenzelleria viridis) som påträffades som en ny art år 2002 påträffades inte alls under år 2006. 5.3 Individtäthet och biomassor Individtätheten i bottendjuren var mycket litet och skillnaderna mellan observationsområdena var små (50 – 116 st/m2, figur 17). Inga egentliga skillnader från föregående år kunde skönjas. Bottendjurens biomassa var på alla observationsplatser lägre än föregående år (0,07 – 0,77 g/m2)(figur 18).

Yksilömäärät/ Individantal 1989 - 2006

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

kpl, st/m2 54 62 65 78 79

Figur 17. Individantalet (st/m2) vid punkterna P54, 62, 65 och 78 under åren 1989 - 2006. (Fr o m 1998 har punkten P79 ersatts av P65.)

23

Biomassa 1989 - 2006

0

5

10

15

20

25

30

351

989

199

0

199

1

199

2

199

3

199

4

199

5

199

6

199

7

199

8

199

9

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

g/m2 54 62 65 78 79

Figur 18. Bottenfaunabiomassan (g/m2) vid punkterna P54, 62, 65 och 78 under åren 1989 - 2006. (Fr o m 1998 har punkten P79 ersatts av P65.) 6 Fiskerikontrollen Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet via fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har insamlat uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2006 års uppgifter för havsområdet från Vestersundsby, Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2007, bilaga 6). Antalet fiskare i hela området var år 2006 722 personer. Av dessa var 47 yrkes- eller binäringsfiskare enligt TE-centralens statistik. Det länsvisa spinnfiskekortet har minskat speciellt fritidsfiskarnas behov av att lösa ut fiskekort från fiskelagen, vilket märks som ett minskat antal fiskare enligt fiskelagens statistik sedan år 1997. Som fångstredskap användes främst 35 – 45 mm:s nät. Dessutom fiskades med småryssjor, sikfällor, gäddsaxar och lakkrokar samt olika typer av spön och katsar. Under år 2006 användes mer nät och kastspön samt mindre ryssjor, krokar och saxar än under föregående år (tabell 4). År 2006 var den vanligaste fångstarten sik, vars andel av totalfångsten var en fjärdedel. Braxens andel (17 %) hade ökat, men andelen strömming hade minskat från 30 % till 15 % jämfört med föregående år. Även andelen lax, abborre och gädda minskade en del, medan andelen öring, gös och lake hade ökat lite jämfört med föregående år. Fångstens totalmängd år 2006 var ca 73 000 kg, eller en dryg tiondedel (10 000 kg) mindre än föregående år (tabell 5).

24

Tabell 4. Redskap, som använts i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 1996 - 2006 (Wistbacka 1997 - 2007). Redskap Stycken

årtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Nät 3 096 3 177 4 140 3 421 2719 3103 2 713 2 144 2 120 2 559 Ryssjor 201 279 200 177 175 178 179 161 129 81 Sikfällor 40 43 45 43 35 31 20 22 31 39 Krokar & sax 281 392 453 511 322 176 246 286 322 155 Not 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 Lånrävar 500 1 1 1 3 3 1 0 0 Kastspön 109 117 110 121 89 98 44 45 109 Katsar 66 92 68 95 57 54 58 45 90 79

Tabell 5. Fiskfångsterna i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 1996 – 2006 (Wistbacka 1997 - 2007). Art Fångst kg År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 sik 70 200 34 800 42 590 31 634 30598 19936 23 177 16 166 20 823 17 002 18 033lax 10 000 11 470 17 768 12 272 10647 4508 7 126 6 334 7 867 9 926 7 949öring 1 370 350 600 700 970 1043 1 761 938 795 1 113 1 973strömming 8 400 8 530 8 953 1 441 2 612 1778 3 505 3 719 10 702 26 621 10 766lake 9 500 8 300 8 718 10 387 9 744 7168 5 723 4 769 3 725 4 499 4 712abborre 11 500 5 600 4 825 4 969 4 789 4336 4 591 6 869 5 631 4 690 3 988gädda 7 380 5 800 8 066 7 396 9 442 6647 7 131 7 548 7 786 6 972 6 078braxen 1 630 2 700 2 823 3 276 5 327 3591 5 026 8 328 10 728 7 310 12 243mört 2 730 1 900 3 237 2 476 3 059 2506 2 558 2 655 2 091 1 915 2 023gös 270 280 138 282 ***) 80 306 495 414 800 1 334id 710 786 1 019 969 652 1 107 1 102 1 123 1 080 1 967nors 2 830 2 000 2 796 1 714 1 411 1371 491 144 342 281 173övrigt 8 100 6 900 2 932 2 916 3 445 3763 360 633 1 166 718 1 504totalt 134 000 89 275 104 232 80 482 80 263 57 379 62 862 59 700 73 193 82837 72 763

7 Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom Jakobstads- och Larsmo-området finns sju officiella badstränder vid havet, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn och Lillsand vid Fäboda är s.k. EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde under sommaren 2006 de gällande kvalitetskraven vid alla stränder (Social- och hälsovårdsministeriets beslut 292/1966 och 41/1999). I samband med provtagningarna observerades vid EU-stränderna inga blågrönalger, olja, flytande partiklar, fenoler, och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som Malmska hälso- och sjukvårdsområdets hälsoinspektörer utfört finns i bilaga 7. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång per vecka. Sommaren 2006 observerades inga algförekomster vid platsen. Resultaten finns i bilaga 8.

25

8 Sammandrag I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad år 2006. Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, Oy JA-RO Ab och staden Jakobstad samt från början av år 2002 också Alholmens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2). Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från massa- och pappersindustrin (UPM Kymmene) och bosättningen (Jakobstad med omnejd), också av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab samt av det humushaltiga vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjöns sötvattensbassäng. Avloppsreningsverken vid Alheda (staden) och UPM fungerade bra under året 2006 och alla tillståndsvillkor uppnåddes. Av avloppsvattenmängden som leds ut i havet härstammar 96 % samt av belastningen av organiska ämnen (BOD, COD) härstammar 98 – 99 % från UPM Kymmene och resten från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel av närsaltsbelastningen är något mindre och var 2006 84 % av fosfor- och 52 % av kvävebelastningen. Av kvävebelastningen kom 35 % från stadens reningsverk och 13 % från Oy JA-RO Ab. Från Larsmosjön avtappades inget vatten alls mellan juni och oktober. Avtappningarna var även i början av året mycket knappa. Avtappningarna var rikliga i april och november-december. Sjövattnets näringsämnesbelastning var, sett över hela året, ungefär tre gånger högre än belastningen av avloppsvattnet, och det fördelades mycket ojämnt. På vintern, då vattenutbytet är som sämst, samlas avlopps- och sjövattnet till ett några meter tjockt skikt nära ytan. Under isen bildas en tydlig skiktning beträffande så gott som samtliga kvalitetsvariabler. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den mycket stora variationen områdesvis. Även skillnaderna mellan olika år är tydliga. Avloppsvattnets utbredningsområde begränsades under vintern 2006 till utsläppsplatsens närhet, eftersom man i januari-mars avtappade ytterst små mängder vatten via Hästgrundet. Det sjövatten som avtappades via Gertruds spred sig från Kackurfjärden till de norra delarna av Larsmo skärgård. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och avloppsvattnen uppblandas i hela vattenmassan. Halterna är lägre och jämnare än på vintern. Sjö- och avloppsvattnets utbredning i skärgården kunde noteras i ytvattnet i form av något lägre ledningsförmåga och sämre siktdjup samt av brun färg och höga halter av närsalter under försommaren. Mellan juni och oktober avtappades inget sjövatten alls, vilket ledde till att inverkan av avloppsvattnet begränsades till utsläppsplatsen och norr om denna. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i tre klasser. I närheten av utsläppsområdena och i nästan hela skärgården klassificerades vattnet som måttligt eutrofa. Den yttre skärgården klassificerades som på väg att eutrofieras och de yttersta punkterna som karga.

26

Effekterna av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab syntes vintertid i utsläppsområdets norra delar som en temperaturhöjning i vattnet på 3 – 6 ºC. Isläget var vid utsläppsområdena svagare än under jämförelseperioden. Under perioden med öppet vatten var effekterna av temperaturen mindre. Bottenfaunan var artfattig. Individtätheten och biomassan var mycket låg. Alla punkters bottenfauna var typisk för i någon mån förorenade och eutrofierade vattenområden. I bottenfaunan förekom arter som även tål dåliga förhållanden, så som Chironomus plumosus-gruppen och glattmaskar. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var sik, braxen, strömming, lax, gädda, lake och abborre de vanligaste fångstarterna i området. Dessa utgjorde tillsammans en fångst som var över 90 % av totalfångsten. Totalfångsten var drygt 73 000 kg, vilket var en dryg tiondedel mindre än föregående år. Sik var den vanligaste fångstarten liksom tidigare år. Fångsterna av strömming var mindre och braxen större än under föregående år. Vattnet vid de allmänna badstränderna i området uppfyllde vid alla tillfällen de kvalitetskrav som social- och hälsovårdsministeriet har ställt. I samband med den nationella alguppföljningen observerades inga algförekomster vid Ådö fiskehamn sommaren 2006. Bilagor 1 Havsvattenstånd Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjöns vattenstånd 2006 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar) 4 Västra Finlands miljöcentrals analysresultat 2006 5 Bottenfaunaresultat 2006 6 Uppgifter från fiskelagen 2006 7 Övervakningsresultat från badstränderna 2006 8 Algobservationer vid Ådö fiskehamn 2006 9 Förteckning över använda metoder, Nab Labs Oy

Litteraturförteckning Aaltonen, E - K. 2002: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö- ja kalataloustarkkai-luohjelma 2002 – 2007. Moniste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari. Aaltonen, E - K, Kalliolinna, M. ja Salonen H. 1998: Pietarsaaren merialueen tila 1973 – 1997. Osat I – IV. Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdis-tys ry. Kaustinen 1998. Eriksson, P. muntlig information 2007: Antalet isdagar under vintern 2005/06. Merentut-kimuslaitos. Jääpalvelu. Ilmatieteen laitos 2006. Ilmastokatsaus 1 - 12/ 2006.

27

Keränen, J. 2006: Pietarsaaren merialueen perifyton- ja kasvillisuusselvitys 2006. 12 s + liitteet. Pöyry Environment Oy - Kaustinen. Keränen, J. 2007: Alholmens Kraft Ab:n vesistötutkimukset Pietarsaaren merialueella 2006. 16 s + liitteet. Pöyry Environment Oy - Kaustinen. Kiirikki, M. 2006: Pietarsaaren edustan ekosysteemimallilla lasketut skenaariot jäteve-denpuhdistamon kuormituksen muutosten vaikutuksista. 6 s. Luode Consulting Oy. Espoo 2006. Korpinen, P., Kiirikki, M., Lauri, H. & Inkala, A. 2004: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Merentutkimuslaitos 2007: Havsvattnets nivå vid Jakobstads mareograf 2006. Rantala, A. 1987: Luodon-Öjanjärven vedenkorkeuksien tarkistaminen. Moniste. Kovy 3 s. + liitteet. Salonen, H. 2007: Pietarsaaren merialue - pohjaeläintutkimus syksy 2006. 2 s. Nab Labs Oy - Kaustinen. Seinä, A. ja Peltola, J. 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella 1961 - 1990. Finnish Marine Research. N:o 258. 46 s. Helsinki 1991. UPM Kymmene Abp 2006: Luodon-Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 2006. Virtaamat korjattu huhtikuussa 2007 Länsi-Suomen ympäristökeskuksessa. Vesisenaho, P. ja Keränen, J. 2007: Mässkärin luotsiaseman jätevedenpuhdistamon kuormitus- ja vesistötarkkailu 2006. 3 s - liitteet. Pöyry Environment Oy 2007. Kaustinen. Wistbacka, B. 1996 - 2007: Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu.