BESLUTSUNDERLAG 1/2

Ledningsstaben Martin Magnusson

2015-09-28 Dnr: RS 2015-271

Regionstyrelsen Revisionsrapport - Produktionsplanering

Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma om landstingets styrande dokument om produktionsplanering fått genomslag i verksamheten. Revisorernas bedömning är att de delvis fått genomslag i de granskade verksamheterna. Dokumenten är välkända och signalerna från ledningen har varit tydlig men att det återstår en hel del arbete för att uppnå enhetlighet både avseende hur långt verksamheterna kommit och avseende modellerna som används.

Är målen med produktionsplanering förankrade och upplevs de som prioriterade i verksamheterna? Målen med produktionsplanering är förankrade och det upplevs som en prioriterad fråga. Upplevs landstingets modell som ett stöd? Bedömningen är att den kan vara ett stöd men de som tidigt kommit längre när modellen utvecklades har i dagsläget mindre stöd av modellen. Finns tillgång till tillräckliga resurser i arbetet? Bedömningen är att det finns tillräckligt med resurser men att avsaknaden av ett gemensamt IT-stöd är en resursbrist. Genomförs produktionsplanering enligt landstingets modell? Bedömningen är att det delvis genomförs enligt modellen. Olika verksamheter har kommit olika långt och olika modeller har utvecklats. På sikt bör ökad enhetlighet uppnås. Följs arbetet med produktionsplanering upp? Bedömningen är att det inte sker en tydlig formell rapportering av arbetet och att detta bör bli tydligare.

Ledningsstabens bedömning

Ledningsstaben stödjer i stora delar revisorernas bedömningar. Produktionsplanering som princip är väl förankrad och upplevs alltmer som en prioriterad fråga. Olika metoder för produktionsplanering har varit väsentliga inslag i arbetet med att förbättra landstingets tillgänglighet och för att få bättre ordning och reda i planeringen. Utifrån detta så är produktionsplanering också en prioriterad fråga. Produktionsplanering hade inte sin början när en gemensam modell togs fram utan flera olika kliniker hade redan påbörjat ett sådant mera

BESLUTSUNDERLAG 2/2

Ledningsstaben Martin Magnusson

2015-09-28 Dnr: RS 2015-271

systematiskt planeringsarbete. Det innebär också att den nya modellen initialt först började användas vid kliniker där man inte redan påbörjat arbetet. På sikt är det vår bedömning att den nya modellen har förutsättningar att ge ännu bättre planeringsstöd när IT-stödet utvecklats ytterligare och önskvärda integrationer med exempelvis Cosmic har kommit tillstånd. Produktionsplanering är inte främst ett nytt IT-verktyg utan i grunden ett nytt förhållnings- och arbetssätt. Nya IT-verktyg kan dock vara en stor hjälp i arbetet. När man påbörjar en mera genomgripande produktionsplaneringsprocess så krävs relativt stora resurser på klinikerna men när grunden är lagd så bör resursåtgången minska genom att framförhållningen och planeringen blir bättre och effektivare. Tillgängliga resurser för att klara detta varierar idag mellan olika kliniker och det är viktigt att säkerställa att dessa finns innan man påbörjar ett arbete varför takten i införandet måste anpassas. Vidare så är ännu inte IT-stödet fullt färdigutvecklat varför det idag är svårt att förutsäga när samtliga kliniker kan ha nått målet. Eftersom det fram till nu och fortfarande på många håll används olika metoder/modeller för produktionsplanering så sker ännu ingen formell rapportering av hur många kliniker som använder landstingets modell fullt ut. Alla metoder/modeller innehåller dock delar, ibland stora delar, av landstingets grundmodell. Dessutom är syftet med produktionsplanering att kliniken skall klara sina uppdrag exempelvis för sin tillgänglighet varför uppföljning av exempelvis tillgängligheten egentligen är mera adekvat. Om en klinik har svårt att klara detta mål så ingår i analysen att diskutera hur bl a produktionsplaneringen sker. Men ledningsstabens bedömning är att en systematisk produktionsplanering kommer att bli allt viktigare för att kunna möta framtidens utmaningar både avseende exempelvis tillgänglighet men också för att kunna möta våra framtida medarbetares förväntningar på bra framförhållning och planering. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet.

Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna.

Mats Uddin Tf Regiondirektör

Josefin Bjäresten Tf Ekonomidirektör

www.pwc.se

Revisionsrapport

Anders Larsson

Certifierad kommunal

revisor

Matti Leskelä

25 februari 2015

Produktions-planering

Region Östergötland

Produktionsplanering

PwC

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ......................................................................... 1

2. Inledning .................................................................................... 2

2.1. Bakgrund ........................................................................................................ 2

2.2. Revisionsfråga ................................................................................................ 2

2.3. Avgränsning .................................................................................................... 3

2.4. Revisionsmetod .............................................................................................. 3

3. Granskningsresultat ................................................................... 4

3.1. Landstingets modell för produktionsplanering ............................................. 4

3.2. Är målen om produktionsplanering förankrade i verksamheterna och upplevs produktionsplanering som en prioriterad fråga? ............................. 5

3.3. Upplevs landstingets modell för produktionsplanering som ett stöd i verksamheten?................................................................................................ 6

3.4. Finns tillgång till tillräckliga resurser i produktionsplaneringsarbetet? ....... 6

3.5. Genomförs produktionsplanering i verksamheten enligt landstingets modell? ........................................................................................................... 7

3.6. Följs arbetet med produktionsplanering upp? ............................................... 8

Produktionsplanering

2015-02-25 1 av 10 PwC

1. Sammanfattning

PwC har på uppdrag av Region Östergötlands (dåvarande Landstinget i Östergöt-

lands) revisorer genomfört en granskning avseende produktionsplanering.

Syftet med granskningen är att besvara följande revisionsfråga: Har landstingets

styrande dokument om produktionsplanering fått genomslag i verk-

samheten?

Utifrån de underliggande kontrollfrågorna gör vi följande bedömningar:

Målen om produktionsplanering är förankrade i verksamheterna och produktions-

planering upplevs som en prioriterad fråga. Signalerna från olika ledningsnivåer har

varit tydlig.

Landstingets modell för produktionsplanering kan vara ett stöd för de enheter som

arbetar med att införa produktionsplanering. De enheter, som utvecklat modeller

innan riktlinjerna beslutades, har i dagsläget mindre stöd av landstingets modell.

I dagsläget finns tillgång till tillräckliga personella resurser för arbetet med pro-

duktionsplanering vid de utvalda sjukvårdande produktionsenheterna. Avsaknaden

av ett gemensamt IT-stöd för produktionsplanering är en resursbrist. Det är positivt

att det pågår ett arbete i syfte att få ett gemensamt IT-stöd för produktionsplane-

ring.

Produktionsplanering genomförs delvis enligt landstingets modell. Klinikerna har

kommit olika långt i arbetet med produktionsplanering och olika modeller har

utvecklats. På sikt bör mer enhetlighet uppnås för att leva upp till landstingets

målsättningar.

Det sker inte någon tydlig formell rapportering av arbetet med produktionsplane-

ring. Det bör tydligare följas upp hur verksamheterna arbetar med produktionspla-

nering.

Vår bedömning är att landstingets styrande dokument om produktionsplanering

delvis fått genomslag inom de av oss granskade verksamheterna. De styrande do-

kumenten är relativt välkända i verksamheten och signalerna från ledningen på

olika nivåer har varit tydliga. Det återstår en hel del arbete för att uppnå mer enhet-

lighet, dels avseende hur långt verksamheterna har kommit i arbetet med produkt-

ionsplanering, dels avseende modellerna som används.

Produktionsplanering

2015-02-25 2 av 10 PwC

2. Inledning

PwC har på uppdrag av Region Östergötlands (dåvarande Landstinget i Östergöt-

lands) revisorer genomfört en granskning avseende produktionsplanering. Två

förtroendevalda revisorer, Annika Crona och Leif Hidmark, har följt granskningen.

2.1. Bakgrund Landstingsfullmäktige anger i sin strategiska plan med treårsbudget 2014-2016 att

ett strategiskt mål är ”Effektiv hälso- och sjukvård”. Detta innebär att tillgängliga

resurser nyttjas på bästa möjliga sätt. En viktig strategi är att arbeta med systema-

tisk verksamhetsplanering och produktionsplanering.

Av landstingsstyrelsens verksamhetsplan 2014 framgår att landstinget har valt Lean

som verksamhetsstrategi med fokus på bland annat produktionsplanering. Vidare

finns uttalat att kapacitetsanalys och kapacitetsplanering är verktyg, som ska an-

vändas inom varje vårdproducerande enhet.

I landstingsdirektörens verksamhetsplan 2014 anges att landstinget måste utveckla

och tillämpa metoder som stödjer en processorienterad styrning exempelvis genom

produktions- och kapacitetsplanering.

Vidare finns ett dokument ”Produktionsplanering – processbeskrivning och riktlin-

jer för Landstinget i Östergötland”. Av detta framgår att landstinget har tagit fram

en enhetlig strategi för produktionsplanering och att grundläggande regler och

rutiner inte ska skilja mellan olika produktionsenheter och kliniker.

Granskningen genomförs i enlighet med revisionsplanen för 2014, vilken baseras på

genomförd riskbedömning. Styrelsen har det yttersta ansvaret för arbetet med

produktionsplanering.

2.2. Revisionsfråga Syftet med granskningen är att besvara följande revisionsfråga:

Har landstingets styrande dokument om produktionsplanering fått genomslag i verksamheten?

Bedömningen görs utifrån följande kontrollfrågor:

Är målen om produktionsplanering förankrade i verksamheterna och upp-levs produktionsplanering som en prioriterad fråga?

Upplevs landstingets modell för produktionsplanering som ett stöd i verk-samheten?

Finns tillgång till tillräckliga resurser i produktionsplaneringsarbetet? Genomförs produktionsplanering i verksamheten enligt landstingets mo-

dell? Följs arbetet med produktionsplanering upp?

Produktionsplanering

2015-02-25 3 av 10 PwC

Revisionskriterierna utgörs av landstingets strategiska plan med treårsbudget 2014-

2016, verksamhetsplaner för år 2014 samt relevanta riktlinjer och rutiner inklusive

beskrivningar av och information om produktionsplanering på landstingets intra-

nät. Riktlinjerna är antagna i landstingets tjänstemannaledning. De är inte beslu-

tade på politisk nivå.

2.3. Avgränsning Granskningen har avgränsats till intervjuer vid landstingets ledningsstab, Centrum

för hälso- och vårdutveckling och tre sjukvårdande produktionsenheter: Dia-

gnostikcentrum (Röntgenkliniken i Norrköping/Finspång), Sinnescentrum (Anes-

tesi- och operationskliniken i Linköping) och Närsjukvården i väster (Medicinska

specialistkliniken). Avgränsningen har gjorts med hänsyn till att få en bred bild av

hur arbetet med produktionsplanering genomförs inom landstinget.

2.4. Revisionsmetod En förstudie genomfördes i april och maj 2014 i syfte att få en översiktlig bild av hur

landstinget arbetar med produktionsplanering. Huvudstudien har i huvudsak ge-

nomförts under hösten 2014.

Genomgång har gjorts av landstingets strategiska plan, verksamhetsplaner, riktlin-

jer och rutiner.

Intervjuer har skett med utvecklingschef/chefläkare vid landstingets ledningsstab

och representanter från utvalda enheter. Vid Centrum för hälso- och vårdutveckling

intervjuades representanter från den grupp som stödjer införandet av produktions-

planering. Vid utvalda sjukvårdande produktionsenheter intervjuades produktions-

enhetschefer, verksamhetschefer och personer med planeringsroller. Antalet inter-

vjutillfällen har uppgått till 12 inklusive förstudie. Antalet intervjuade har uppgått

till 19.

Bedömningen har gjorts mot ovan uppställda revisionskriterier och kontrollfrågor.

Avstämning av utkast till revisionsrapport har skett med berörda vid de granskade

enheterna.

Produktionsplanering

2015-02-25 4 av 10 PwC

3. Granskningsresultat

I landstingets styrdokument används ofta begreppet produktionsplanering tillsam-

mans med flera andra begrepp, till exempel kapacitetsplanering, som kan ses som

delar av eller sidoordnade processer till produktionsplanering. I rapporten använ-

der vi produktionsplanering som ett heltäckande begrepp.

Inledningsvis ges en kort beskrivning av landstingets modell för produktionsplane-

ring. De följande avsnitten utgår från de kontrollfrågor som formulerats för gransk-

ningen.

3.1. Landstingets modell för produktionsplane-ring

Landstingets dokument ”Produktionsplanering – processbeskrivning och riktlinjer

för Landstinget i Östergötland 2013-02-13” beskriver, tillsammans med information

på intranätet, landstingets modell för produktionsplanering som benämns ”LIÖ-

modellen”. Se bild nedan.

Produktionsplanering

2015-02-25 5 av 10 PwC

LiÖ-modellen bygger på att verksamheten delas in i vårdtjänster/produkter och att

det sker en bedömning av resursbehovet. Planering ska ske både på lång och kort

sikt. Det ska finnas en beredskap för att hantera dagliga avvikelser. Prognoserna ska

vidare följas upp och justeras vid behov. Framtida produktionsplaner ska kunna

justeras utifrån utfall.

3.2. Är målen om produktionsplanering förank-rade i verksamheterna och upplevs produkt-ionsplanering som en prioriterad fråga?

Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för produktionsplanering inom

landstinget. Av landstingsstyrelsens verksamhetsplan 2014 framgår, som tidigare

nämnts, att kapacitetsanalys och kapacitetsplanering är verktyg, som ska användas

inom varje vårdproducerande enhet.

Landstingsdirektören har som tjänsteman det övergripande ansvaret för landsting-

ets produktionsenheter och för det administrativa stödet till landstingets politiska

organ. Landstingsdirektören ska gentemot produktionsenheterna säkerställa att

politiskt fastställda visioner, strategier och framgångsfaktorer får genomslag. Som

tidigare nämnts anges i landstingsdirektörens verksamhetsplan 2014 att landstinget

måste utveckla och tillämpa metoder som stödjer en processorienterad styrning

exempelvis genom produktions- och kapacitetsplanering.

Vid landstingets ledningsstab har utvecklingschefen/chefläkaren ett uppdrag att

stödja arbetet kring införande av produktionsplanering. Vidare finns en grupp inom

Centrum för hälso- och vårdutveckling, vilken erbjuder stöd i detta arbete.

Vår genomgång av dokumentation visar att produktionsplanering tas upp i de ut-

valda produktionsenheternas verksamhetsplaner.

Av intervjuerna framkommer att målsättningen om att varje vårdproducerande

enhet ska produktionsplanera är känd. Signalerna från ledningen på olika nivåer

har varit tydliga. Produktionsplanering uppfattas som en prioriterad fråga av samt-

liga intervjuade.

Av landstingets dokument ”Produktionsplanering – processbeskrivning och riktlin-

jer för Landstinget i Östergötland 2013-02-13” framgår att ett mål i arbetet är att

grundläggande rutiner och regler inte ska skilja mellan olika kliniker och produkt-

ionsenheter. Enligt dokumentet ”Handbok i Produktions- och kapacitetsplanering

på kliniknivå 2011-11-22” är det ett uttalat mål att alla sjukvårdsenheter ska pro-

duktions- och kapacitetsplanera sin verksamhet.

Riktlinjerna är kända bland de intervjuade. Handboken i produktions- och kapaci-

tetsplanering är delvis känd.

Bedömning

Vi bedömer att målen om produktionsplanering är förankrade i verksamheterna och

att produktionsplanering upplevs som en prioriterad fråga. Signalerna från olika

ledningsnivåer har varit tydlig.

Produktionsplanering

2015-02-25 6 av 10 PwC

3.3. Upplevs landstingets modell för produkt-ionsplanering som ett stöd i verksamheten?

De produktionsenheter som ingår i granskningen arbetade med produktionsplane-

ring redan innan framtagandet av riktlinjerna år 2013. I de verksamheter som arbe-

tat med produktionsplanering under längre tid upplevs behovet av de stödjande

riktlinjerna som mindre.

Av intervjuerna framkommer att LiÖ-modellen upplevs till viss del som ett stöd.

Riktlinjerna och handboken i produktions- och kapacitetsplanering ses som stöd-

jande, inte tvingande, dokument. Det framförs att det är möjligt att jobba med olika

koncept.

En av de sjukvårdande produktionsenheterna uppger att de använder checklistan,

som finns infogad i riktlinjerna, för uppföljning av status på den egna produktions-

planeringen.

Bedömning

Vi bedömer att LiÖ-modellen för produktionsplanering kan vara ett stöd för de

enheter som arbetar med att införa produktionsplanering. De enheter som tidigt

kommit relativt långt med att utveckla sin produktionsplanering och som utvecklat

modeller innan riktlinjerna beslutades, har i dagsläget mindre stöd av LiÖ-

modellen.

3.4. Finns tillgång till tillräckliga resurser i pro-duktionsplaneringsarbetet?

Enligt riktlinjerna är ansvars- och arbetsfördelningen för planeringsprocessen i

korthet följande:

Centrum för hälso- och vårdutveckling arbetar i första hand med att föra över kom-

petens och kunskap till ”centrumteam” inom produktionsenheternas staber. Re-

spektive produktionsenhets staber bidrar med personer som stöttar klinikerna vid

införande av produktionsplanering. Personer med planeringsroll ska utses tidigt i

processen inom respektive klinik. Det poängteras i riktlinjerna, att det praktiska

arbetet i införande av produktionsplanering ska göras av klinikens medarbetare.

Intervjuerna visar att de utvalda produktionsenheterna har prioriterat tillgången till

personella resurser för arbetet med produktionsplanering. Egen personal har an-

ställts eller disponerats om till att arbeta med produktionsplanering. Det stöd och

de resurser som finns tillgängliga är i dagsläget i huvudsak tillräckliga enligt de

intervjuade.

En av produktionsenheterna i urvalet har tidigare anlitat externa resurser i arbetet.

Detta förklaras med att det tidigare funnits brist på stödjande resurser inom lands-

tingets organisation.

Vidare framförs att det kan vara svårt att få all personal att engagera sig i och av-

sätta tid för arbetet med produktionsplanering. Det kan också finnas skillnader i

Produktionsplanering

2015-02-25 7 av 10 PwC

intresse av att produktionsplanera. Det framkommer att mer tid borde avsättas till

att informera vårdpersonal om nyttan med produktionsplaneringen.

Som nyckelpersoner nämns, i intervjuerna, främst chefer och läkare. Intresset hos

dessa grupper anges som en viktig faktor för att resurser till produktionsplanering

ska frigöras. Det framkommer också att det inom produktionsenheternas staber

finns stöd gällande produktionsplanering. En framgångsfaktor som lyfts fram är

också förmågan att ställa om från ekonomi- och redovisningsinriktning till produkt-

ionsplaneringsfokus.

Av intervjuerna framkommer att det i nuläget inte finns något gemensamt IT-

system för arbetet med produktionsplanering. Detta har lyfts fram som ett problem.

Ett arbete med att hitta ett gemensamt IT-stöd för produktionsplaneringen pågår.

En mer digitaliserad och standardiserad planering i ett gemensamt system lyfts

fram som önskemål av några av de intervjuade.

Bedömning

Vår bedömning är att det i dagsläget finns tillgång till tillräckliga personella resur-

ser för arbetet med produktionsplanering vid de utvalda sjukvårdande produktions-

enheterna. Avsaknaden av ett gemensamt IT-stöd för produktionsplanering är en

resursbrist. Det är positivt att det pågår ett arbete i syfte att få ett gemensamt IT-

stöd för produktionsplanering.

3.5. Genomförs produktionsplanering i verk-samheten enligt landstingets modell?

Enligt de intervjuade har produktionsplanering i någon form alltid förekommit.

Syftet med LiÖ-modellen uppges vara att utveckla produktionsplaneringen för att

uppnå en bättre verksamhet.

Av riktlinjerna framgår att grundläggande rutiner och regler inte ska skilja mellan

olika kliniker och produktionsenheter. Kliniken måste själv äga planeringsproces-

sen och införandet av den. Produktionsenheternas staber ska stötta arbetet med

införande av planeringsprocessen. I dokumentet finns en checklista som kan nyttjas

av klinikerna för att se hur kliniken uppfyller kravet på produktionsplanering. Mo-

dellen har vuxit fram ”underifrån”, d.v.s. den bygger på erfarenheter från kliniker

som var tidiga med att utveckla egna modeller.

Enligt riktlinjerna bör införandet ske stegvis, då det kan vara en stor omställning att

arbeta med produktionsplanering. Enligt de intervjuade handlar det mycket om att

förändra kulturer. Inledningsvis är det viktigt att komma igång med produktions-

planering och att förstå vad det innebär.

Av intervjuerna framkommer att klinikerna kommit olika långt i införandet av

produktionsplanering. Anledningar som lyfts fram är olika förutsättningar att

kunna erbjuda god tillgänglighet till vården. Tillgänglighetsproblematiken har varit

pådrivande i arbetet med att införa produktionsplanering. Det finns också olika

attityder inom verksamheterna. Några intervjuade anser att produktionsplanering

är mindre meningsfull för viss sjukvårdsverksamhet.

Produktionsplanering

2015-02-25 8 av 10 PwC

Det finns exempel på kliniker som valt att avvakta med införandet medan andra

prioriterat att snabbt komma igång med arbetet. Inom flera eller delar av verksam-

heter sker ingen produktionsplanering i enlighet med LiÖ-modellens intentioner

beroende på svårigheter med att definiera tjänster, produkter och efterfrågan.

Några kliniker hade modeller för produktionsplanering innan LiÖ-modellen togs

fram. Detta har inneburit olika arbetssätt som mer eller mindre överensstämmer

med LiÖ-modellen.

Samtliga produktionsenheter och kliniker som ingår i urvalet arbetar systematiskt

med produktionsplanering. I intervjuerna uppges det vara viktigt att alla kliniker

arbetar med produktionsplanering för att underlätta processer över klinikgränser.

Även att arbeta med en enhetlig modell uppges underlätta i kommunikationen.

Önskemål om standardisering av produktbegrepp och enhetligt IT-stöd lyfts fram.

Diagnostikcentrum (Röntgenkliniken i Norrköping/Finspång) har kommit långt

med en webbaserad modell. Denna uppges överensstämma relativt väl med LiÖ-

modellen.

Närsjukvården i väster (Medicinska specialistkliniken) har nyttjat en extern konsult

för genomlysning av verksamheten och också infört konsultens modell för produkt-

ionsplanering. Mycket resurser har lagts ner och det uppges vara svårt att motivera

personalen att delvis starta om för att anpassa sig till LiÖ-modellen.

Sinnescentrum (Anestesi- och operationskliniken i Linköping) började relativt tidigt

att arbeta med egenutvecklade lösningar. Kliniken lyfter fram vikten av att även

deras beställare av operationskapacitet produktionsplanerar för att få bättre un-

derlag i kommunikationen med dessa under planeringsfasen.

Den bild som framkommer i intervjuerna är att produktionsplanering främjar effek-

tiviteten. Den upplevs också förbättra arbetsmiljön då kontrollen över verksamhet-

en förbättras.

Bedömning

Vi bedömer att produktionsplanering delvis genomförs enligt LiÖ-modellen. Pro-

duktionsplanering sker inom utvalda produktionsenheter, men klinikerna har

kommit olika långt i arbetet och olika modeller har utvecklats. De olika verksam-

heterna har valt att gå mer eller mindre snabbt fram i utvecklingsarbetet och attity-

derna till nyttan av produktionsplanering varierar. På sikt bör mer enhetlighet

uppnås för att leva upp till landstingets målsättningar.

3.6. Följs arbetet med produktionsplanering upp?

Landstingets uppföljning på olika nivåer bygger framförallt på de mål, framgångs-

faktorer, nyckelindikatorer och resultatmått som anges i landstingets strategiska

plan med treårsbudget och verksamhetsplanerna på olika nivåer.

Produktionsplanering

2015-02-25 9 av 10 PwC

Landstingsfullmäktige beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget 2014-2016

landstingets övergripande vision, strategiska mål och ekonomiska ramar. Ett strate-

giskt mål är ”En effektiv hälso- och sjukvård”. En viktig strategi är att arbeta med

systematisk verksamhetsplanering och produktionsplanering.

De strategiska målen har landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden

brutit ned i framgångsfaktorer. Till dessa har också kopplats landstingsdirektörens

nyckelindikatorer och resultatmått.

Följande bild baseras på landstingsstyrelsens och landstingsdirektörens verksam-

hetsplaner för 2014:

Strategiskt mål

Framgångsfaktor Nyckelindikator Resultatmått

Effektiv hälso- och sjukvård

Processorienterat arbetssätt

Andel strukna operat-ioner inom ANOP-verksamheter

Operationstid ska nyttjas enligt beställ-ning Resurser som om-

sätts till mesta möjliga patientnytta

Beläggningsgrad totalt Beläggningsgrad - akut-vårdsflödet Utlokaliserade patienter, antal vårddygn/månad Andel uteblivna mottag-ningsbesök

God samverkan mellan egna verk-samheter och med andra välfärdsaktö-rer

Andel återinläggningar inom 30 dagar för pati-enter >= 65 år

Antalet dagar som ut-skrivningsklara patien-ter väntat på utskrivning

Uppföljningen genom nyckelindikatorer och resultatmått presenteras i delårsrap-porter och årsredovisningar. Dessutom sker dialoger mellan landstingsdirektören och produktionsenheterna.

Av ovanstående tabell framgår att någon direkt uppföljning genom nyckelindikator

avseende i vilken omfattning verksamheterna produktionsplanerar i enlighet med

LiÖ-modellen inte sker. Endast i landstingets årsredovisning för år 2012 finns en

nyckelindikator, som har direkt koppling till produktionsplanering. Målsättningen

var då att ”hälften av alla berörda verksamheter ska genomföra produktionsplane-

ring”. Utfallet var 60 %. Enligt de intervjuade bedömdes dock nyckelindikatorn inte

vara tillräckligt bra för att ge en representativ bild. I stället nyttjas andra nyckelin-

dikatorer som är kopplade till effektiviteten.

Av intervjuerna framkommer att produktionsvolymer följs upp löpande inom de

verksamheter som produktionsplanerar. Det kan ske dagligen, veckovis eller må-

nadsvis. Det är oftast producerad kvantitet och ”ordervolym”/köstorlek som följs

upp. Även utfallet för olika ”produkter” följs.

Produktionsplanering

2015-02-25 10 av 10 PwC

Riktlinjernas checklista för uppföljning av hur väl en enhet uppfyller kravet på

produktionsplanering används i begränsad omfattning. Den kan enligt intervjuerna

fungera som stöd för en egenkontroll av statusen på produktionsplaneringen.

De intervjuade är relativt nöjda med de mål, nyckelindikatorer etc. som följs upp

samtidigt som de lyfter fram svårigheterna att hitta lämpliga parametrar.

Bedömning

Vi bedömer att det inte sker någon tydlig formell rapportering av arbetet med pro-

duktionsplanering. För att uppnå målsättningen att grundläggande rutiner och

regler inte ska skilja mellan olika kliniker, bör tydligare följas upp hur verksamhet-

erna arbetar med produktionsplanering.