60
nr 3-4/2006 RiksutställningaR RiksutställningaR nR 3-4 novembeR 2006 GRINGONUMRET Ernesto Guerro Hoodutställningar Nattpäron English summaries

Riksutställningar Gringonumret

Embed Size (px)

DESCRIPTION

The Riksutställningar magazine, no 3-4 2006

Citation preview

Page 1: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR �

RiksutställningaR

nR 3-4 novembeR 2006

GRINGONUMRET

Ernesto GuerroHoodutställningarNattpäronEnglish summaries

Page 2: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/20062

VälkommenDu håller i ett mycket speciellt nummer av tidningen Riks-utställningar. Och det beror inte bara på att det är ett smaskigt dubbelnummer. Det är dessutom Gringo som har gjort det.

Allt började med att Björn Westeson, chef för Expoteket på Riksutställningar (läs mer om honom på sidan 8), ringde upp redaktionschefen på Gringo. Björn tyckte att det var dags att få lite andra perspektiv på Riksutställningar. Miljonprogramsperspektiv.

Och eftersom han gillar Gringo och Gringo gillar Riks-utställningar så föddes idén om ett temanummer. Några möten och lite brainstorming senare var det hela klart!

I det här numret kan du precis som vanligt läsa om aktuella grejer, utställningar som är ute på turné och intervjuer med människor som ligger bakom dem på ett eller annat sätt. Men du kan också drömma dig bort till ett rosa Madison Square Garden, lära dig mer om miljonprogrammen och få tips om konsthallar i hooden. Eller kanske göra testet som visar vilken sorts förortskonstnär du är?

Dessutom har tre coola typer kuskat Sverige runt (nåja, nästan) och kollat in utställningar som de fått tycka till om. Det är helt enkelt en Riksutställningar-tidning i helt ny skepnad. Läs och bli inspirerad!

Linnéa PontvikRedaktionschef

gRingoRedaktionen

Page 3: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 3

siduri Poli är 18 år och bor i Tumba. Hon

älskar new York och så kebab, förstås.

Speciellt den på Hallundagrillen.

shahin baharan är 17 år och bor i Haninge.

Han är en fena på fotboll och har en gång i

tiden intervjuat självaste Zlatan.

sandra alnashi är 18 år och bor i Tensta.

Hon tycker att man ska engagera sig i

världens problem, varför inte genom en

utställning. Och äter helst baklava till

efterrätt.

Robert Holmkvist, grafisk formgivare är

27 år och bor i norra England. Han älskar

typsnitt och att se nya platser.

linnéa Pontvik, redaktionschef är 20 år

och bor i Sickla. Hon gillar att åka runt och

titta på roliga grejer, konsthallar i hooden till

exempel.

malcolm Fallenius, fotograf är 29 år och bor

på Östermalm. Han gillar att cykla men måste

trampa långt till närmaste schyssta

falafelhak.

Gringoredaktionen

Testpanelen

Page 4: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/20064

Innehåll nr 3-4/2006

2 Gringoredaktionen4 Ledare & innehåll

Kunskapsutveckling

6 Snack med Ann Follin8 Vi pratar med Björn Westeson10 Tre bra saker med Riksutställningar

Gringo reportage

12 Miljonsverige16 Enkät med RU18 Gringos testpanel kollar in schyssta utställningar26 Mats korsar Atlanten28 Miljonprograms- undersökning34 Vilken förortskonstnär är du?36 Ernesto Guerra40 Testpanelen presenterar sina drömutställningar46 Fördomstest48 Hoodutställningar50 Zanyars krönika51 Boktips

Vandringsutställningar

52 Med turnédatum och English summaries

Riksutställningar/Swedish Travelling Exhibitionsriksutställningar är en statlig myndighet med kulturpolitiskt uppdrag att producera och

turnera vandringsutställningar samt förmedla kunskap om utställningsmediet. Sedan starten

1965 har riksutställningar producerat drygt 1 000 utställningar. Våra vandringsutställningar

visas varje år på närmare 130 platser runt om i Sverige, på ett flertal platser i norden och

internationellt. riksutställningar utvecklar också utställningsmediet konstnärligt, pedagogiskt

och tekniskt. För information om vårt utbud, se www.riksutstallningar.se.

riksutställningar is a government authority responsible, in the cultural sphere, for

producing and touring with travelling exhibitions as well as for disseminating information

about the exhibition medium. Since the start in 1965, riksutställningar has developed more

than 1 000 travelling exhibitions. Every year numerous exhibitions are shown at nearly 130

venues in Sweden as well as in the nordic countries and beyond. riksutställningar is also

developing the artistic, educational and technical aspects of the exhibition medium.

For information on recent exhibitions, see www.riksutstallningar.se

Riksutställningars kunskapsutvecklingVill ni göra en utställning? Behöver ni tips och råd? Oavsett om ni är proffs eller amatörer

kan ni vända er till oss på riksutställningar. Vi svarar gärna på frågor, tar emot studiebesök,

förmedlar rådgivning, åtar oss uppdrag, ordnar seminarier och kurser.

ring riksutställningars växel 08-691 60 00 för att få veta vem du ska tala med.

Fråga oss!På riksutställningar finns alla utställningsproduktioner dokumenterade i projekt- och

bildarkiv. Hit kan man vända sig med frågor om utställningsarbetets alla delar. Webbplatsen

www.riksutstallningar.se speglar hela riksutställningars verksamhet. I faktasamlingen

finns riksutställningars serie Idéblad med praktiska råd om bland annat utställningsteknik.

riksutställningar ordnar seminarier och arrangerar studiebesök för grupper och

utbildningslinjer.

Utställnings- och teknisk rådgivningVåra medarbetare står till ert förfogande. De håller kurser och seminarier, fungerar som

rådgivare åt museer och andra institutioner, verkar som inspiratörer åt grupper och

föreningar i olika projekt. riksutställningars medarbetare åtar sig både rådgivning och

konsultinsatser i utställningsarbete. Det kan röra sig om allt, från frågor om materialval till

komplexa produktioner, utställnings- och AV-teknik, foto, transport och emballage. Vi erbjuder

fototekniska tjänster som storbildsutskrift och laminering samt ljud- och videotjänster.

Riksutställningars webbplatsVälkommen in på riksutställningars webb med webbutiken på www.riksutstallningar.se!

E-nyhetsbrevTa del av senaste nytt på riksutställningar – nya utställningar, seminarier, kurser, rapporter

etc – genom vårt nyhetsbrev. Läs och prenumerera på www.riksutstallningar.se/nyhetsbrev

inneHåll

RiksutställningaR nR 3-4/2006

Ansvarig utgivare: Ann Follin, Produktion: Gringo/Latifeh

AB, redaktör: Carlos rojas, redaktionschef: Linnéa Pontvik,

Projektledare: Anders Örtegren, Skribenter: Sandra

Alnashi, Shahin Baharan, Dan Blomberg, Inti Chavez Perez,

Siduri Poli, Linnéa Pontvik, Carlos rojas. Grafisk form:

robert Holmkvist, Illustrationer: robert Holmkvist, Andreas

Samuelsson. Foto: Malcolm/malarky.se, Linda Forsell.

Omslagsfoto: Linda Forsell, Tryckt av Trydells Laholm 2006.

ISSn 1100–7958. Informationstidningen riksutställningar

distribueras gratis till bl.a. bibliotek, museer, konsthallar,

kulturförvaltningar, skolor och studieförbund. Citera oss

gärna, men ange källan.

riksutställningar, Box 4715, 116 92 Stockholm,

tel. 08-691 60 00, fax 08-691 60 20,

[email protected], www.riksutstallningar.se

tidningen RiksutställningaR finns också tillgänglig i PdF-format på

Riksutställningars hemsida www.riksutstallningar.se

Page 5: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR �

nu böRjaR RiksutställningaR etablera verksamheten på Gotland.

Med täta mellanrum tvingas vi ta farväl av trogna medarbetare,

ofta i känslosamma och vemodiga avsked. Samtidigt hälsar vi

nya, förväntansfulla medarbetare välkomna. För många innebär

den närmaste tiden ett uppbrott från en lång yrkeskarriär på

Riksutställningar, för andra en början på något nytt. Hur olika

förutsättningarna och känslorna än är, förenas många i ett starkt

engagemang och intresse för Riksutställningars framtid. Att

kunna kombinera mångårig erfarenhet och bevarande av värdefull

kunskap med behovet av nödvändig förnyelse är en angelägen och

utmanande uppgift just nu.

I oktober öppnade vi ett tillfälligt kontor i Visby. Från och med

nu och fram till dess att vi flyttar in i nya lokaler kommer vi att ha

verksamhet på två orter. I december 2007 ska vårt nya hus, ritat

av arkitekt Johan Celsing, stå färdigt för inflyttning. Vår vision är

att skapa en kreativ arbetsmiljö som stimulerar till förnyelse och

nytänkande, d.v.s. en sådan miljö som många talar om, få har sett

och alla vill uppleva. En miljö där handen och tanken möts och som

fysiskt och pedagogiskt visualiserar det som är ett av våra uppdrag

– att berätta om utställningsmediet och dess olika delar. Vårt mål är

att skapa en inspirerande mötesplats som i sig blir värd en resa.

Att bedriva vår verksamhet från Gotland kommer att innebära

nya förutsättningar, en hel del ofrånkomliga svårigheter, men också

möjligheter att utveckla och förnya verksamheten. Vad kommer då

att känneteckna det nya Riksutställningar? Ja, naturligtvis ska vi

fortsätta att göra riktigt bra, vassa och angelägna utställningar som

väcker till eftertanke och engagemang. Vi vill dessutom stärka vår

barn- och ungdomsprofil genom att producera, men också inspirera

andra till fler utställningar som tar barn på verkligt allvar och som

med hög konstnärlig kvalitet utgår från barns och ungas perspektiv.

Till detta bjuder vi in en ung referensgrupp att föreslå och diskutera

olika satsningar i dialog med oss.

Med en ny placering mitt i Östersjön aktualiseras ett vidgat

internationellt uppdrag.

Ett led i detta är att vi redan nu inrättar en omvärldsredaktion

som har till uppgift att, med hjälp av fasta och frilansande

korrespondenter inom och utanför landets gränser, erbjuda en

breddad nationell och internationell omvärldsbevakning inom

utställningsområdet. Kanske är just du en av våra blivande spanare

– redo att rapportera, analysera eller recensera nya trender och

tendenser från områden som berör utställningar. Om cirka ett år

räknar vi med att lansera vår nya webb, som blir den viktigaste

kanalen för vår omvärldsrapportering. Vi kommer då även att kunna

erbjuda helt nya former för kunskapsutveckling. Vad sägs om en

webbaserad utbildning i att skriva olika typer av utställningstexter?

Redan till våren utvidgar vi vårt utbud av utbildningar,

seminarier och kurser för att inspirera och ge fördjupande

kunskaper kring utställningsmediet bland professionella och icke-

professionella utställningsmakare. Bland annat erbjuder vi en egen

projektledarutbildning för den som jobbar i eller leder projekt inom

konstnärliga verksamheter.

Riksutställningars verksamhet ska i framtiden nå betydligt

bredare grupper än idag. Vi vill att den ska vara en resurs och

angelägenhet för fler, inte minst för alla de som bor och arbetar

i förorten. När förslaget kom att låta Gringo göra detta nummer

av vår tidning gjorde jag vågen. För vilka är bättre lämpade att

bli våra ciceroner in i miljonprogrammets Sverige? Med deras

hjälp riktar vi siktet mot förorten och låter också granska vår

egen verksamhet med unga förortsögon. För som du nyss hört är

ambitionen att bredda perspektiven ett av kännetecknen för det nya

Riksutställningar.

Ann Follin

Generaldirektör

Riksutställningar istark förnyelse

Page 6: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/20066

FLyTTVINDAR OcH NyA INSIKTER

kunskaPsutveckling

Page 7: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR �

kunskaPsutveckling äR en del av riksutställningars

arbetsområden. Vad innebär det? Jo, bland annat brukar dom

anordna seminarier, kurser och utbildningar. Men det är sällan

för allmänheten, utan mest för såna som redan är inne i svängen

så att säga: utställare, folk som använder utställningar i sitt yrke

(till exempel lärare och bibliotekarier) och så övriga kreatörer. Två

andra mål är att uppmärksamma samtidskonst och att nå barn och

ungdomar. Lyckas man?

– Vi letar hela tiden efter nya arrangörer, säger Ann. För ett tag

sedan tog några medarbetare initiativ till ett nytt grepp som de

kallade “en kopp kaffe”. De åkte runt i Sverige och bjöd in sig själva

till olika personer och organisationer som kunde vara intresserade av

att jobba med riksutställningar, och så tog de med sig kaffe och fika.

På det sättet fick vi flera nya kontakter! Det gäller att vara kreativ.

Men det finns också personer som själva söker upp

riksutställningar för att de vill ha hjälp med en utställning.

– Vi har massor av kunskap och erfarenhet om hur man till exempel

bygger upp utställningar rent tekniskt. Och vi ställer gärna upp med

rådgivning och våra erfarenheter, både bra och dåliga, säger Ann. Vi

ska bjussa på oss själva och hjälpa till när vi kan. Samtidigt påpekar

hon att det inte är några “tomtebloss” de letar efter.

– Vi jobbar långsiktigt, med att skapa kontaktnät med personer och

organisationer som vi kan samarbeta med flera gånger.

riksutställningar ska snart flytta till Gotland efter ett

regeringsbeslut. Det var kanske inte riktigt vad någon önskade,

säger Ann, men hon menar att nu är det bara att gilla läget.

– Det kan komma mycket positivt ur det här också. Vi tvingas tänka

nytt. Till exempel ska vi anställa nya medarbetare som vill flytta med

till Visby, och då kan vi passa på att leta efter personer med ett annat

perspektiv än de som redan jobbar här. Dessutom ska vi utveckla

webben, starta en omvärldsredaktion och söker alert folk som skriver

för oss där. Då får vi också in nya tankar i organisationen.

Ann säger att hennes mission är att få folk att förstå och påverka

sin samtid. Kanske baxat från riksutställningar-visionen, men det är

ju inte så konstigt. Hon är trots allt generaldirektör.

Om man läser visionen för

Riksutställningar står det bland annat

följande: “Riksutställningar ska bidra till

att människor förstår och kan påverka sin

samtid.” Dessutom har de en mångfaldsplan.

Vad innebär det idag? Hänger de

verkligen med i svängarna? Någon koll

på miljonprogramsområdena? Gringo tog

en titt bakom kulisserna och snackade

med Ann Follin som är generaldirektör på

Riksutställningar.

Texter: Linnéa Pontvik

Foto: Malcolm/malarky.se

Page 8: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006�

exPoteket ansvaRaR bland annat FöR kunskapsutveckling, som att

lära ut mer om utställningsmediet och få fler att vilja fixa schyssta

utställningar. Björns jobb kan till exempel innebära att komma på nya

sätt som riksutställningar kan nå sin publik på, och framför allt att nå

folk som inte blir nådda annars. Det är också därför han tagit kontakt

med Gringo för att göra den här tidningen. Björn säger att de flesta

kulturinstitutionerna är vana att jobba inom en befintlig struktur, att

man inte ser så mycket på sidan om den. Det är synd eftersom man

missar så mycket bra, menar han. I miljonprogramsförorterna finns

det massor av kunskap som inte syns, framför allt om andra länders

kulturliv.

– när medier rapporterar från Irak och Libanon handlar det

bara om krig. Vi får nästan aldrig läsa om libanesiska musiker eller

irakiska författare. Vi utnyttjar inte heller möjligheterna att lära

oss mer om olika kulturer. Och man pratar om integration men det

handlar ju inte bara om dom som ska integreras. Alla som inte har

någon koll på Mellanösterns kulturliv till exempel, det är ju lika mycket

för deras skull.

– Sen vill väl alla ha möjlighet att ta del av det man är med och

finansierar genom skatten. Kulturpolitiken är inte så uppmärksammad

idag, det är ingen stor fråga inom politiken.

när det gäller riksutställningars ansvar i det hela, det är trots allt

en myndighet, så tycker Björn att det finns massor att jobba på.

Men vad gör de då, rent konkret?

– Vi måste bli bättre på att göra, inte bara tänka, säger Björn.

Man måste också göra lite tuffa val, kanske stryka andra grejer för

att få med miljonprogrammen också.

alltså. Riksutställningar är din kompis. dom vill tänka nytt och du

måste hjälpa till. alla tips och idéer är välkomna. sätt igång och

mejlbomba!

Björn Westesonchef för Expoteket på Riksutställningar

kunskaPsutveckling

Vill du jobba med Riksutställningar? Kollain sidorna 27 och 59 för mer info.

!

Page 9: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR �

JOBBANNONS

Page 10: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006�0

FördomsbiblioteketEn rolig sak som riksutställningar gjort för att komma närmare

sina miljonprogramsvisioner är vandringsutställningen Fördoms-

biblioteket. Den kunde man bland annat besöka på Kulturfestivalen

Under Konstruktion i Stockholm hösten 2005. Idén kommer från

början från Danmark, och går ut på att du under en kvart får låna

till exempel en judinna, en polis eller en skånsk bonde att prata med.

raseras dina fördomar eller blir dom bekräftade? Fördomsbiblioteket

var väldigt populärt och kommer säkert att dyka upp igen.

Tre bra saker som Riksutställningar harfixat till dig

Foto: Josefine Eriksson

kunskaPsutveckling

Page 11: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR ��

mobila Rummet

ok, det här är helt galet. du tror att du

ser en vanlig lastbil men i själva verket är

det �� kvadratmeter utställningsrum. vi

på gringo är i alla fall imponerade. kolla

förvandlingsnumret här bredvid.

� 2 3

4 � 6

� � �

4U Ett utställningsprojekt som skapades av riksutställningar i samarbete

med konstnärer och lokalbefolkningen i Hammarkullen, Orminge,

rinkeby och rosengård. Först gjordes utställningar i var och en

av förorterna. Sen mixades dom ihop till en vandringsutställning

som har turnerat i hela Sverige. I rosengård till exempel, gjorde

konstnären en skulpturutställning med 50 vita garderober i

källarlokalerna i ett hyreshus. Personerna som bodde i huset fick

bestämma vad som skulle finnas i dem. I rinkebys bidrag utgick

konstnären från begreppet makt. Det fanns till exempel något hon

kallade Makt på tapeten, en tapet med en massa tomma post-it-

lappar som sattes upp, som folk fick skriva frågor på. Grejen var;

ställ din fråga till nån som har mer makt än du!?. Tapeten satt uppe

både i Folkets Hus rinkeby och på Ung08-festivalen i Stockholm.

Sammanlagt fick man in flera hundra frågor.

Mobila rummetEtt annat sätt att nå ut till folk är att använda det offentliga

rummet (läs: gator och torg där du bor, kompis). riksutställningar

uppdaterade sitt bilstall för ett tag sen. De byggde helt enkelt ett

nytt slags mobilt rum som i form av en vanlig lastbil turnerar runt i

Sverige, för att sedan på plats i värsta Transformators-stil vecklas ut

till en hel utställningshall. Tufft, tycker Gringo.

Just nu innehåller Mobila rummet berättarutställningen nattpäron.

Den åker runt till förorter och andra orter i hela landet för att alla

kids mellan nio och tolv år (och alla andra med) ska få snurr på

fantasin och historieberättandet. Värsta grejen!

Page 12: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006�2

Miljonprogrammet är den fysiska versionen av visionen om Folkhemmet. Ett Sverige där

alla får plats och har råd att bo, bra och funktionellt. Modern arkitektur blandat med lyxiga

grönområden och funktionella centrum skulle skapa den idealiska platsen att bo på. En lite mer

kritisk syn på miljonprogrammet är att det helt enkelt är statarlängor på höjden, skapade för

att hålla den svenska arbetarklassen lugn och under kontroll.

MILJONSVERIGEnamnet kommeR FRån den socialdemokratiska idén om att

bygga en miljon bostäder på tio år, ett riktigt miljonprogram

för Sverige. Många av husen blev stora höghus, men stora

delar av miljonprogrammet är faktiskt mindre hus och fresha

radhus.

Idag är miljonprogrammet tydligt profilerat som, i bästa

fall, invandrartäta förorter. något vanligare är bilden av

miljonprogrammet som ett ghetto där mängder av misslyckade

varelser trängs ihop.

Var någonstans sanningen ligger är såklart väldigt

svårt att avgöra, men vad som faktiskt har hänt är att en

generation svenskar har växt upp i miljonprogramsområden,

vilket har skapat en miljonkultur med vissa gemensamma

nämnare som löper tvärs genom Sveriges miljonprogram.

Den skiljer sig mycket åt i olika geografiska delar av landet,

och den går inte att applicera på alla miljonprograms-

svenskar, men den är otvivelaktigt produkt av just

miljonprogrammet.

Text: carlos Rojas & Dan Blomberg

miljonsveRige

RiksutställningaR nr 3-4/2006�2

Page 13: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR �3

SPRåKET Miljonsvenskan, den variant av svenska

som pratas i miljonprogrammen har som alla kära

barn många namn. Blattesvenska, förortslang,

sho-bre-svenska är bara några exempel på de etiketter som

har satts på förortsgenerationens språk. Miljonsvenskan

har en grund i den lokala dialekten på platsen, stockholmska

eller skånska till exempel. Till det kommer mängder av nya

ord, många tagna från andra språk än svenskan. Dessutom

har miljonsvenskan en egen melodi, lite kaxigare och mer

sarkastisk än mer traditionell svenska. Vokalerna är också

kortare och r och she-ljud lite hårdare, vilket ofta gör att

miljonsvenskan låter lite rappare. Språket klassas oftare som

en sociolekt än en dialekt, men trots all begreppsförvirring så

fortsätter nya kullar av miljonsvenskar att utveckla och leka

med språket.

KLäDERNA Kläder har alltid varit en central del

av alla kulturer och subkulturer, så också inom

miljonkulturen. Från 80-talets kickersvåg (tänk

Stockholmsnatt) till dagens strumpor uppdragna över

byxorna och märkeshets värre än på brattiga nattklubbar.

Adidasbyxan har hängt med i nästan 30 år och en keps är

aldrig fel. Idag trängs den klassiskt gatuklädda “tuggaren”

med nyanlända i flanellskjortor och sidenslöjor plus

tonåringar och uppåt som i klädväg försöker härma J-Lo och

Fredrik Ljungberg och mer och mer liknar stureplansstekare.

Bohem-södermodet är egentligen det enda mode som aldrig

vunnit fotfäste i orten.

EKONOMIN Miljonprogramsekonomin är en lite

vriden blandning av kapitalism och kommunism.

Den går i stora drag ut på att dina pengar också

tillhör dina vänner. Ju närmare vän, desto större del av dina

cash kan lika gärna vara dina kompisars cash. Att bjuda är

alltid en självklarhet, och inte ens formella skulder drivs in

särskilt ofta.

POPKULTUREN Enkelt uttryckt så är amerikansk

kultur väldigt stor inom miljonkulturen. Amerikanska

stand-up-komiker snarare än Parlamentet och mer

Foxy Brown än The Hives. Blood In Blood Out är filmklassikern

nummer ett.

GåNGEN rätt så slapp, lite tillbakalutad gång.

Tjejer tar korta, kaxiga steg medan killarna går som

om de bär på en TV. Den kan för det otränade ögat

verka lite farlig, men de flesta miljonsvenskarna är fromma

som lamm. Det ligger bara i generna liksom.

SNABB GUIDE TILL MILJONKULTURENS FEM VIKTIGASTE ELEMENT

2

3

4

5

1

nr 3-4/2006 RiksutställningaR �3

Page 14: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006�4

göteboRg

Hammarkullen

Gårdsten

Tynnered

Bergsjön

Biskopsgården

Lövgärdet

Hjällbo

rannebergen

Frölunda

Länsmansgården

Backa

Kortedala

jönköPing

råslätten

lund

Klostergården

östRa toRn

nöbbelöv

linköPing

Berga

Skäggetorp

Ekholmen

ryd

malmö

rosengård

Holma

Krogsbäck

Lindängen

Kastanjegården

Almvik

Fosie

noRRköPing

navestad

skövde

Södra ryd

stockHolm

Alby

Bredäng

Fisksätra

Fittja

Hallunda

Hjulsta

Husby

Malmvägen

norsborg

rinkeby

Tensta

Vårby Gård

Akalla

Bollmora

Valsta

Brandbergen

Hallonbergen

Jordbro

Malmvägen

Visättra

Farsta

Hässelby

Hagsätra/Bandhagen

växjö

Araby

öRebRo

Varberg

Vivalla

Dessa orter är dom vi på Gringo klassificerat som miljonkulturella. De flesta

för att dom byggdes under miljonprogramsåren 1965-76 men vissa för att de

helt enkelt har samma områdesmönster.”

Dan Blomberg, redaktionschef på Gringo

miljonsveRige

gRingo FaktaGringo

info!

en tredjedel av bostäderna som byggdes var

småhus, villor, rad- eller kedjehus.

bara 2� procent av husen har sex våningar eller

fler.

tegel är det vanligaste byggmaterialet och bara

�6 procent av husen har betongfasad.

den vanligaste hustypen i miljonprogrammet,

ungefär hälften, är lamellhus i tre våningar.

ansvarskännande kommuner lägger ibland

ner pengar på att fräscha upp husen. Haninge

kommun höll på att gå omkull pga omfattade

renoveringar i brandbergen.

ungefär �0% av invånarna har båda sina

föräldrar födda i sverige.

RiksutställningaR nr 3-4/2006�4

Page 15: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR ��

en miljon bostädeR På tio åR”. Det var namnet på en mellanrubrik

i ett dokument med sossarnas planer för framtiden som släpptes

1964. Författaren hette Ernst Michanek – say no more. Sossarna blev

i alla fall så sjukt peppade på hans idé att dom gick in för byggandet

med själ och hjärta. De drog in galna arkitekter som tänkte på allt;

husen skulle till exempel vara färgade så att de passade naturen;

helst bruna, smutsvita eller gråa. En annan skön idé var att numrera

husen efter ordningen de byggdes, oavsett om hus nummer 24 låg en

halv mil ifrån hus nummer 25. Det är därför kusiner alltid kör vilse

när de ska hitta till en grillfestande balkong i Klostergården eller

Brandbergen.

Men tanken var som sagt fin och ännu finare var det att det

faktiskt lyckades. 1975 hade 1 006 000 nya lägenheter rest sig över

Sveriges största städer och sossarna klappade sig på magen åt

århundradets enda (?) ordentligt uppfyllda löfte. För en liten stund,

typ fram till sommaren 1976, var bostadsbristen löst.

Och idag är vi där vi är. Miljonprogrammen har utvecklats till

fina områden, mycket tack vare att många kommuner och stadsdelar

satsat på att renovera och bygga ut dem. Vissa så hårt att de nästan

gått i konkurs, som Haninge kommun när de på nittiotalet ville

fresha till Brandbergen och renoverade lite mer än kassan tålde.

Vi har fått lite schyssta “towns” som vita afrikamammor gurglar

i lycka över: Hovsjö a.k.a. Lilla Syrien i Södertälje, Lilla Pakistan i

Backa och Arabdalen i Hässelby är några av dom. Köpcentrum har

smällts upp och gjort några hoods till högborgar för konsumtion

samtidigt som till exempel Kista blir teknikmecka och Skäris

eller Angered flödar av kultur. Och med tiden kommer folk

säkert också fatta vitsen med att dra till orter med särskrivande

bottenvåningsbutiker som Vårby gård och fantastiska “Djur Mat”

för att få exotiskt foder till sina undulater. Exploateringen är ett

ofrånkomligt faktum, ett fint faktum om vi själva får vara med och

bestämma. För 50 år sen var en lägenhet på Söder det tattigaste

du kunde hitta och idag är det hett som fan. Om vi får som vi vill

upprepas historien – det är mycket möjligt att det inte dröjer många

år innan en lägenhet i en graffittimålad port två mil från stan är

coolare än en etagevåning i tornet vid Medborgarplatsen.

Miljonprogrammets historiaur Gringo Grande nr 1

i juni 2006 gjorde vi i samarbete med united minds en

enkätundersökning som ��66 miljonprogramsbor mellan �� och

2� år i stockholm, göteborg och malmö fick svara på.

en rad intressanta fakta kom fram! läs hela på:

www.gringo.se/gringo_miljonprogramsrapporten.ppt

nr 3-4/2006 RiksutställningaR ��

Page 16: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006�6

Robert Wolf, marknadsassistent

södermalm

Om jag vet vad det är? Jag tror det. Alltså,

jag tänker mest på stora hus där man får in

mycket människor. Det finns ju i Skärholmen

och Tensta till exempel. Jag brukade hänga

en del där med kompisar förut för det fanns

bra fikaställen, fast jag kommer inte ihåg

nåt namn. Sen finns det ju balla grejer på

loppmarknaden i Skärholmen. Och nötterna

är mycket billigare än i stan.

ulla arnell, producent

enskede gård

Ja det var väl när man byggde massa

bostäder i förorten. Jag har varit mycket i

Tensta, för att konsthallen finns där och för

att jag jobbat med skolor bland annat.

Det är roligt att gå på torget där och att

handla i butikerna. Jag gillar att kolla på

tyger, lampor och prydnadssaker. Fast det

finns inte lika mycket sånt nu som förut.

Det är tråkigt.

Gringo tog en sväng i maktens korridorer, alltså Riksutställningars. Vi hittade både det ena och det andra när vi kollade upp folks miljonprograms-kunskaper.

Vad vet du ommiljonprogrammen?

HAR RIKSUTSTäLLNINGAR MILJONPROGRAMSKOLL?

enkät

Page 17: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR ��

sten notsjö, ljud- och videotekniker

tullinge

Hundratusen lägenheter som byggdes varje

år mellan 1965-1975. Jag har bott i Vårby

i arton år, så jag vet vad miljonprogram

är. Jag flyttade för att jag ville ha hus och

trädgård istället för lägenhet. En grej man

kan titta på i Vårby är Vårby källa, landets

näst förnämsta surkälla. Den ligger ungefär

där Spendrupsfabriken ligger nu. Dom

hämtar fortfarande vatten där. Sen var

Vårby gård en sevärdhet, fast den brände

ungarna ner på 80-talet nån gång.

Philimona mulugeta, producent

södermalm

Åh miljonprogram, det är nåt jättefint! En

idé om folkhemmet som tyvärr inte kunde

genomföras. Jag är mycket i Hallunda för att

många släktingar och vänner bor där. Senast

firade vi etiopiskt nyår, bara slappna av och

grilla på balkongen. Mitt bästa förortstips är

att skapa sig ett bra balkonghäng. För man

missar så många chanser till möten på min

innergård i stan.

mathias strömer, utställningskoordinator

söder-om-söder

Jag har varit mycket i navesta och Hageby

centrum, som är miljonprogramsområden i

norrköping. Där kan man till exempel kolla in

två stora bostadshus som kallas Silverringen

och Guldringen, eller Hagebys bibliotek. Det

är bra, fast dom har sopiga öppettider. Och

så kan man kolla när IFK norrköping tränar

fotboll. Egentligen har jag rätt så påvra

erfarenheter av miljonprogramsområdena

här i Stockholm? Fast vänta, jag har varit på

en hel del ställen med jobbet. Tensta konsthall

till exempel. Och Biskopsgården i Göteborg

där vi gjorde en grej.

HAR RIKSUTSTäLLNINGAR MILJONPROGRAMSKOLL?

Page 18: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006��

testPanelen

Page 19: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR ��

Gringo skickade iväg sin testpanel till Sveriges West coast för att testa om Riksutställningar håller måttet

Page 20: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200620

KLIMAT EKONOMI POLITIK

siduRi: “Har jag åkt tre timmar tvärs över Sverige för det här?”

Det var det första jag tänkte då jag såg den minimala utställningen

utanför Universeum i Göteborg. Utställningen bestod av tre torn

och ett mötesbås. Varje bås var tapetserat med svartvitt i ett mönster

så coolt att jag funderar på att kopiera det till mitt vardagsrum.

Man inser att utställningen inte är ett skämt då man väl kollar in i

båsen, det var ren konst!

I ett av båsen fanns det absolut ingenting förutom en liten

jordglob hängandes mitt i den. Man kunde veva på en ratt och då var

det en man som förklarade jorden från rymden. Det fick en att inse

att jorden är så liten, men ändå mer än det du ser runtomkring dig.

I dom andra två båsen var det annan konst och ett annat

budskap, allt i samband med utställningens namn: klimat, ekonomi

och politik.

Utställningen var enkel, snygg och betydelsefull. Man får se

världen med dess problem ur en annan synvinkel. Det är synd

att den var så liten, men det var bra att den låg där mycket folk

promenerar. Det var även lite synd att den bara är i Göteborg i tre

veckor.

Guiden som visade oss runt berättade att syftet med utställningen

var att få folk intresserade vilket, hör och häpna, många blev.

Efter att ha sett utställningen är jag säker på att just klimat-

frågorna måste uppmärksammas mer! Den var bra, men var för liten

för ett så stort ämne.

sandRa: Dom tre orden hänger ihop med varandra. Man behöver

pengar och en rättvis politik för att förhindra klimatkatastrofer som

kommer att leda till jordens undergång. Jag trodde att det skulle vara

mer än bara fyra små hus! Den var ändå inte så uppseendeväckande.

Det kanske hade varit lättare att lägga märke till den om grejerna

hade varit igång, (vi råkade komma dit när utställningen just

kommit till Göteborg). Veven var en kul grej! Men det borde vara en

större utställning, för det är en viktig fråga.

sHaHin: Inget man skulle lägga märke till om man bara gick

förbi. Mer som typ reklam. Veven var ju rolig, han som pratade om

jorden. Jag tycker att man borde ha fler grejer som man får göra nåt

själv med.

Text: Sandra Alnashi, Siduri Poli,

Shahin Baharan, Linnéa Pontvik

Foto: Malcolm/malarky.se

testPanelen

RiksutställningaR nr 3-4/200620

Page 21: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 2�

Page 22: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200622

NATTPäRON

Mobila rummet är lite som ett rymdskepp. Den åker omkring på

vägarna som en helt vanlig lastbil men kan veckla ut sig typ som

Transformators. Just nu står Mobila Rummet i Angered, en förort

till Göteborg. Hit får skolelever och alla andra komma med sina

skolklasser och titta, prova, lyssna på andras berättelser och hitta på

egna. För Nattpäron är en utställning om berättelser. Det känns som

att kliva in i en fantasivärld – och vad vore berättelserna utan en sån?

Nattpäron är indelad i fyra olika delar. När besökarna kommer

hit får dom först höra en historia om ett föremål någon av dom har

med sig. Det kan vara vad som helst, nycklar, busskort... Sen blir

dom indelade i olika grupper och får lägga till delar som behövs i en

saga – vilka personer som ska vara med och vad som ska hända till

exempel. Allt sätts ihop till gruppens egen berättelse. Man kan också

lyssna på andras historier, det finns inspelningar från olika skolor

runt om i landet.

Här finns massa olika luckor att öppna för att upptäcka vad som

finns bakom, grejer att prova, känna på, peta på. Ett dockskåp här,

en avhuggen hand där. Porträtt på väggarna och en scen som du

kan ställa dig på för att få applåder (well, prova själv...). Tecknaren

Robert Nyberg har gjort bilderna.

SiDuRi: Bland dom häftigaste och roligaste utställningar jag varit

på! Lastbilen (hey, jag ska köpa en sån när jag blir stor!) var lika

intressant som innehållet i den. Det var ett litet fantasirum och man

kände sig som en tioåring igen då man klev in. Jag kunde inte sluta

peta på allting och fascineras av att jag blev så fascinerad. Ett mycket

lyckat koncept!

sandRa: Rolig, påhittig och udda! Allt var kul... man blir nyfiken

och vill kolla på allt, röra allt och kolla vad som händer.

sHaHin: Riktigt bra! Jag uppskattade den massor nu men det

skulle säkert vara ännu roligare om man var ännu yngre. i den

åldern är man ju mycket inne i sagor och sånt. Och att skriva är bra

för fantasin! När den kommer till Stockholm ska jag ta med mina

småkusiner på den, utan tvekan! Här kan man ju fastna. Det är som

en liten version av Gröna Lund, haha. Jag skulle kunna sitta där i

flera timmar, så tänk hur det blir med barn... Dom vill nog stanna

jättelänge.

Jane Östman som är teaterpedagog och i vanliga fall jobbar på

Angeredsteatern, bekräftar Shahins misstankar. Hon berättar om

alla barn som kommer dit och aldrig vill gå därifrån. Om en liten

kille som kom på en berättelse precis innan han skulle gå, som han

bara måste berätta för Jane. “Du vet det var en kille och en tjej, och

så hände det och det, och så kom det nån och smög bakifrån som

skulle skjuta dom, men då...”

– Han fick spruta ur sig orden i rapidfart för att hinna med allt,

skrattar Jane.

Nattpäron stannar ungefär tjugo dagar på varje ställe. Den

startade i Göteborgsförorten Bergsjön och ska besöka tretton orter i

hela landet på sin turné. Den är öppen för allmänheten några timmar

på helgerna, annars är det mest skolklasser som ser den. Målgruppen

är nio till tolv år men både äldre och yngre har uppskattat

utställningen. Nyfiken? Kolla på Riksutställningars hemsida eller läs

Nattpärons egna blogg på http://nattparon.wordpress.se

testPanelen

RiksutställningaR nr 3-4/200622

Page 23: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 23

“Jag kunde inte sluta peta på allting ochfascineras av att jag blev så fascinerad.

Ett mycket lyckat koncept!”Siduri Poli

Page 24: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200624

Testpanelen tar en tur i Sverige

�.��: Tåget åker från Stockholm mot Göteborg. En helt

okristlig tid, och vi däckar allihopa, utom Malcolm som

går runt och tar lite fina kort.

�0.30: Allmän förvirring, som eventuellt kan ha med

nyvakenheten att göra. Plus att vi är lite imponerade över

att vara i Sveriges storstad nummer två. Vi letar runt lite

efter en spårvagn som går till Universeum, stället som

utställningen Klimat Ekonomi Politik står uppställd utanför.

Totalt besöker den sex orter i Sverige och den kom från Växjö

igår, så allt är inte riktigt klart än. Men, let’s give it a try.

��.30: Efter att ha kollat in dom fyra små husen (och fått en

bonustur in på Universeum för att kolla på hajar i akvariet

och apor i regnskogen) så blir det spårvagnen igen. Angered

är stället som gäller. Turbanerna och burkorna blir fler ju

längre ut vi kommer. Väl i Angered är det typ som att komma

till Alby, men lite grönare tycker Linnéa och Siduri. Vi går

genom centrum för att komma till Blå stället, som är ett slags

kulturhus. Det är där utanför som Mobila rummet står för

tillfället. Inne i den finns utställningen nattpäron.

�2.30: Snabba puckar är det som gäller den här dagen. Vi

slet oss till slut från nattpäron och drog till Angereds gatukök

för en snabb kebab. Tyvärr utan servetter, det fattade vi

inte förrän på spårvagnen. Siduri tror att folk tycker vi är

dumma stockholmare som kommer här och kladdar ner deras

spårvagn. (Förlåt oss alla götar men vi tappade en hel del

kebab på golvet på fyran mot Mölndal. Förlåt.)

Malcolm föreslår att vi ska prata lite göteborgska för att

smälta in bättre.

��.00: Halvvägs till Lund...

��.00: Vi lämnar utställningen Efter tsunamin, som ryms i ett

gammalt kulturhus i Lund. Även här blir det lite bonustid med

gamla stugor i bästa Skansenstil och en cirkusget som går

på bakbenen. Kvällen avslutas med pizza och sen blir det tåg

igen. Hem till storstan, lite klokare, lite tröttare och några

erfarenheter rikare.

testPanelen

RiksutställningaR nr 3-4/200624

Page 25: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 2�

EFTER TSUNAMIN

siduRi: Mycket lärorik. Man förstår inte att folk fortfarande

drabbas av det som hände. Man fattar inte att dom icke-svenskar

som fanns på ön fortfarande är kvar där. Man kan inte ens tänka sig

den smärta befolkningen i Thailand har genomgått. Utställningen

fick mig verkligen att inse att tsunamin var värre än vad jag trott.

Medan våra kära svenskar evakuerades och kom tillbaka hem till

Sverige var thailändare fortfarande där. Dom hade ingenstans att

rymma. Thailand är deras hem. Så det var en stark utställning.

sHaHin: Jag tycker att det var en mycket intressant utställning

som fick en att tänka till väldigt mycket om denna värld och

katastrofen som skedde i Thailand. Utställningen hade många

intressanta saker som till exempel datorer man kunde kolla upp

information på, touch-tv där man kunde se hur ön såg ut innan och

efter tsunamin med bara ett tryck på skärmen, och en stor tv-skärm

där man kunde höra dom drabbade tala ut om tsunamikatastrofen.

Det mest intressanta med hela utställningen var nog att det fanns

ett rum där drabbade barn i Sri Lanka hade ritat teckningar av

tsunamikatstrofen på ett papper som var upphängda i rummet

och man kände verkligen smärtan i hjärtat när man såg barnens

“synvinkel” av tsunamikatastrofen. Sen fanns det även en massa

saker ifrån ön med på utställningen. Ett av föremålen som berörde

mig mest var en liten toffla som såg ut att ha varit en liten flickas.

Det fanns texter till alla föremål där ägaren fick beskriva varför detta

föremål var speciellt för dom (samtliga hade med tsunamikatstrofen

att göra) men ovanför denna toffla stod det “Ägaren är okänd” vilket

gjorde att man ställde sig en massa frågor. Vems toffla var det och

vad hände med den personen? En mycket intressant och lärorik

utställning.

sandRa: Efter en ganska så lång väg från Göteborg till den härliga

studentstaden Lund, traskar vi in på Kulturen som är världens näst

största friluftsmuseum efter Skansen. Den trevliga guiden leder oss

in till utställningen Efter tsunamin. Man kommer in och hittar vid

ingången en stor tv-skärm som visar bilder av en svensk flicka där

hon berättar om katastrofen i Sydostasien. Utställningen visar dom

ungas perspektiv på den ödesdigra dagen under vintern år 2004.

Tanken med denna utställning tyckte jag var väldigt bra, eftersom

det är dom ungas röster som blir hörda. Helt vanliga svenska barn

berättar hur dom lyckades fly undan den 20 meter höga vågen som

svepte in mot den thailändska kusten och dödade hundratals svenska

semesterfirare. Man får även se teckningar gjorda av skolelever i

Sverige, Sri Lanka och Indien där dom tecknat flodvågens väg in

mot stranden och hur människor som antingen badar eller solar ser

hur flodvågen närmar sig dom. Bredvid teckningarna låg det föremål

som man hade hittat på stränderna efter tsunamin. Sakerna tillhörde

barn och det var allt från dockor till sandaler. Det var sorgligt att se

saker som dom stackars barnen hade lämnat efter sig.

En rolig sak var det så kallade “önsketrädet”. Det var ett litet träd

som det hängde massa lappar på. Konceptet gick ut på att alla barn

som besökte utställningen skulle skriva en tanke på lappen. Det

kunde vara vad som helst, men dom flesta skulle nog välja att skriva

nån tanke om tsunamin. Sen så skulle man ta en bit tråd och hänga

lappen på en av alla trädets galgar. Vem vet, kanske nån någon gång

i framtiden läser alla dessa tankar?

Utställningen var väldigt cool och betydelsefull på det sättet så

att även barnen gillade det.

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 2�

Page 26: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200626

mats Widbom sitteR vid mötesboRdet i sitt rum på

Riksutställningars nedervåning och filosoferar. Snart ska han vidare

till Washington d.c. för att bli kulturråd på svenska ambassaden. I

stolen där jag sitter nu satt nyss presidenten. Nej inte Bush alltså,

utan den för sametinget i Sverige. De har diskuterat hur man kan

samarbeta med amerikanska minoritetskulturer, framför allt den

indianska, genom utställningar i huvudstaden där. För Mats ger ju

inte upp sitt visionära tänkande bara för att han lämnar det här stället.

I sju och ett halvt år har Mats varit konstnärlig ledare på

Riksutställningar, och han tycker det är precis lagom.

– Jag tycker inte man ska sitta längre, det måste komma något

nytt. Och nu går för den delen Riksutställningar in i en stor,

omvälvande process som kommer att bli väldigt spännande.

Han pratar om nya sätt att göra utställningar på, både tekniskt,

konstnärligt och pedagogiskt.

– Vi har ju ett unikt uppdrag, just det att sätta fokus på och

utveckla utställningsmediet. Vad i en idé gör att den passar för en

utställning, och inte som bok till exempel? Jag menar, varför ska

man sätta upp planscher med en massa text på som man lika gärna

kan läsa hemma?

Mats lutar sig tillbaka i stolen och låtsashåller i en bok.

– I en utställning är man aktiv med den egna kroppen, man

befinner sig i ett rum och gör saker tillsammans med andra.

Man är liksom en del av helhetsupplevelsen, jag kallar det

utställningskoreografi. Och det kommer hända mycket de

kommande åren – när det gäller interaktivitet till exempel.

Den senaste tiden har Mats också varit involverad i det nya

husbygget som pågår på Gotland. Han är i grund och botten

arkitekt och tycker att det finns stor potential där. Samtidigt är det

en utmaning att flytta hela klabbet till en ö mitt i Östersjön, inte

minst innebär det ökade transportkostnader för utställningar som

ska skickas runt i landet. Tur då att det finns ett nybyggt Mobilt rum

som kan stanna och fälla upp en hel utställningshall nästan var som

helst.

– Att hitta nya vägar till publiken är en viktig fråga för

Riksutställningar. Det nya Mobila rummet är ett exempel på det.

Man kan också säga att vi har gått från geografisk rättvisa till

kulturell, säger Mats och nämner Nattpäron som exempel. Den

turnerar ju runt hela landet och skapar geografisk rättvisa, men

målet är att den ska stanna på platser där många språk talas. Där

kommer den kulturella rättvisan in i bilden.

Att jobba fram det Mobila rummet har engagerat Mats under de

senaste åren.

– En av våra viktigaste strategier är att nå ut till publiken i det

offentliga rummet. Om inte Mohammed kommer till berget så får

berget komma till Mohammed, säger han och ler.

Mats korsar Atlanten

mats Widbom

Text: Linnéa Pontvik

Foto: Malcolm/malarky.se

Page 27: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 2�

Vill du jobba med osspå Riksutställningar?

Håll ögonen öppna för vi söker regelbundet nya mdarbetare – kolla in vår hemsida:www.riksutstallningar.se

Just nu söker vi:WebbredaktörMarknadsförare/sponsringsansvarig

Page 28: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/20062�

En bred ochmjuk generationVi har frågat 550 slumpvis

utvalda miljonprogramsbor

mellan 15 och 25 år om

utställningar som form, hur de

ska vara utformade och vad de

helst vill att en utställning ska

handla om.Text: carlos Rojas

Grafik: Robert Holmkvist

analys

Page 29: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 2�

man bRukaR säga om åttiotalisteR att vi är en humanistisk

generation. En stor grupp människor som – i synnerhet i

miljonprogrammen – ofta har en direkt relation till uppbrott och

brutna band, oavsett om man växt upp med en ensamstående

svenssonmamma i Hässelby eller i ett bombregnigt Sarajevo.

När jag tittar på resultaten av undersökningen vi gjorde åt

Riksutställningar (i samarbete med företaget Cint), så är det tydligt

att vi är en generation som strävar framåt och har nya intressen,

samtidigt som vi är superintresserade av vår historia och det

samhällsklimat som format vår dåtid. Antagligen för att vi vill kunna

skapa en tryggare framtid med den erfarenheten bevarad. Och så är

det också med ett leende och nästan en lugnande pust jag ser att ett

tema är det överlägset mest intressanta: Kärlek.

550 miljonprogramsbor från hela Sverige i åldrarna 15 till 25 år

fick svara på fyra frågor; om de har varit på någon utställning den

senaste tiden, om de minns vad den handlade om, vad de tycker är

viktigast att mötas av på en utställning och till slut vilka ämnen som

för dem är viktiga i livet som de skulle vilja se på en utställning.

Till att börja med så har 55 procent varit på en utställning

någon gång det senaste året. En femtedel den senaste månaden.

Åldersmässigt är det intressant att se att bland dem i skolåldern

(15-20 år) har färre besökt en utställning än de över 21, trots att

det i både grundskola och gymnasium ofta ingår att göra något

sådant besök om året. Det borde betyda att elever som besöker

utställningar via skolan behåller intresset och fortsätter göra något

besök om året även efter att de tagit studenten. I statistiken ges

också en signal om att besöken gör intryck. Bara 13 av de 307 som

besökt en utställning senaste tiden svarar att de inte kommer ihåg

vad den handlade om.

När det gäller vad som är viktigt på en utställning så är det enligt

dem som svarat på enkäten framförallt intressant när utställningen

berör och väcker tankar. Tre fjärdedelar tycker att det är mycket

viktigt. Ungefär lika många tycker att det är mycket viktigt att

utställningen ska vara byggd på ett lättöverskådligt sätt. Bland

gruppen 15-20-åringar är det lite viktigare än bland de äldre att

utställningen ska vara billig eller gratis, att den ska ha öppet på

kvällar och helger och att den finns i närheten av dem.

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

�.�

�.2

�.3

�.4

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

�.� Ja, senaste veckan 9,80% 12% 8,4% 10,60% 9%

�.2 Ja, senaste månaden 16,40% 13,90% 18% 15,10% 17,70%

�.3 Ja, senaste året 29,60% 25,90% 32,10% 28,20% 31,20%

�.4 nej, jag har inte varit på någon utställning 44,20% 48,10% 41,40% 46,10% 42,10%

Har du varit på någonutställning senaste tiden?

Page 30: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200630

113 kärlek och relationer

59 musik och musikhistoria

47 teknik, elektronik, hemelektronik

42 sport, motion och idrott exkl. fotboll och motorsport

41 tankar, drömmar och känslor

41 miljöfrågor, hållbar utveckling, miljöförstöring,

global uppvärmning etc.

38 motorsport och bilar

37 mat, matlagning och livsmedel

37 historia, allmänt samt mer specifikt,

exempelvis vardagsföremålens historia, nutidshistoria

36 djur, husdjur

35 erotik, sex, porr, onani, sexualitet

35 konst och estetik, konsthistoria

35 barn och deras livsvillkor

35 hälsa och välmående

34 krig, konflikter och fred

33 nutidsorientering, aktuella samhällsfrågor

och -problem, ex. HIV, terrorism, hemlöshet

31 kläder, mode och smycken

30 vänskap, kompisar och gemenskap, annorlunda vänskap

29 existensiella frågor, typ “finns Gud?”, livet

29 familj och familjeförhållanden, föräldraskap,

uppväxt och uppfostran

28 hus och hem, heminredning, design

26 datorer, dataspel, tv-spel

25 skola och utbildning, utlandsstudier, studentliv

25 andra kulturer, livsbetingelser i andra länder

24 film och filmteknik

23 människan/människor, människoöden

23 politik, ideologier, fackföreningar

22 kultur - exempelvis teater, fotografi, graffiti, dans

21 arbete och arbetsmarknad, att komma in i arbetslivet, karriär

21 fattigdom, svält, tredje världen

20 rättvisa och solidaritet, ideellt engagemang

18 feminism, jämställdhet och genusfrågor, kvinnor och

deras villkor och kvinnohistoria

17 psykisk hälsa och välbefinnande, självkänsla

17 pengar och ekonomi, ekonomisk historia

16 rökning, alkohol och droger

15 fotboll

14 framtiden

14 böcker och litteratur

18 naturvetenskap exkl. astronomi

13 astronomi och rymden

13 döden

13 att vara ung

12 religion

12 resor

12 fakta, vetenskap och forskning

12 diskriminering, segregation, rasism, invandring och

integration, mångfald och mångkulturalism

11 lycka

11 sverige då och nu

10 utseende, skönhet och skönhetsideal

10 media, nöje och underhållning, exempelvis tv

10 internet, informationsteknologi, nedladdning

9 filosofi och idéhistoria, etik, alternativa livsåskådningar

7 spel, rollspel och kortspel, sällskapsspel

7 båtar

7 äventyr, friluftsliv och naturupplevelser

7 fritidsintressen övrigt

7 dåtid, nutid och framtid

7 uppfinningar, framtidens teknologi, framtidsvisioner,

dåtidens framtidsvisioner

6 ensamhet, utanförskap, mobbning

6 mänskliga rättigheter, tortyr, politiska fångar

6 arkitektur och byggnadshistoria

6 nöje och uteliv

5 kreativitet och inspiration

5 boende, bostäder, bostadsbrist

5 entreprenörskap och företagande

5 serier, manga och animé

4 försvaret, militären och värnplikten

4 naturkatastrofer

4 klimat och väder, klimatförändringar

2 närmiljön, ex. kollektivtrafiken,

utvecklingsplaner för min stad

2 språk

2 trygghet

Vad skulle dindrömutställning helsthandla om?

summa: ����

icke kategoRiseRade: �36

summa totalt: �64�

analys

Page 31: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 3�

Längst ner på skalan kommer också personal (46 procent tycker det

är mycket viktigt med kunnig personal eller guider på plats) och

kanske lite överraskande så kommer också interaktivitet långt ner

i prioordningen – bara 44 procent svarar att det är viktigt att det

finns saker att prova på och göra själv på en utställning. Killarna och

tjejerna som svarar på frågan om vad som är viktigt på en utställning

tycker ganska lika rakt igenom. Den tydligaste svarsskillnaden

mellan könen finns på alternativet “att utställningen berör och

får mig att tänka”, där 80 procent av kvinnorna svarade “mycket

viktigt” medan 63 procent av männen gjorde samma sak.

Vad vill den här generationen då att utställningar ska handla om,

egentligen? Det är som sagt väldigt spritt mellan tre huvudklossar

som man skulle kunna dela in i hobbys, politiskt intresse och sen

en mer själslig kategori. För att svara på den här frågan fick alla i

undersökningen själva skriva in tre ämnen som var viktiga för dem

i livet och som de skulle vilja se en utställning om. Intresset för

hobbyprylar var stort: andra, fjärde och sjunde platsen över de mest

angivna ämnena knep musik, idrott och motorsport. Tätt efter kom

mat, djur och sex på åttonde, tionde och elfte plats. Så långt skulle

det lika gärna kunna vara en undersökning gjord på 40-talister 1966.

Väldigt få av miljonprogramsåttiotalisterna har särskilt stor lust

att gå på utställningar som handlar om “mångkultur” eller rasism.

Tolv stycken anger det som intressant – det placerar ämnet som det

46:e mest intressanta i rangordningen.

Fler svarar istället att de vill se utställningar om feminism

(18 stycken intresserade, 32:a plats), miljöfrågor (41 stycken

intresserade, 6:e plats) eller krig och konflikter (34 stycken

intresserade, 15:e plats). Det politiska medvetandet ligger högt upp

och är kanske mer tillspetsat och utvecklat än vad jag uppfattat att

äldre ofta har en bild av.

Vad tycker du ärviktigt med en utställning?

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2.�

2.4

2.3

2.2

2. Strukturen: Den ska vara uppbyggd på

ett lätt/överskådligt sätt

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

2.� 1 Helt oviktigt 3,80% 5,60% 2,70& 4,20% 3,40%

2.2 2 4% 4,60% 3,60% 3,20% 4,90%

2.3 3 19,80% 24,50% 16,80% 20,80% 18,80%

2.4 4 38,20% 40,70% 36,30% 35,20% 41,40%

2.� 5 Mycket viktigt 34,20% 24,50% 40,50% 36,60% 31,60%

2.�

Väldigt få av miljonprograms-åttiotalisterna har särskilt stor lust att gå på utställningar som handlar om ‘mångkultur’ eller rasism”

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

3.�

3.4

3.3

3.2

3. Upplevelsen: Den ska vara häftig och påkostad

(grafiskt, tekniskt, rekvisitamässigt)

3.�

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

3.� 1 Helt oviktigt 4,90% 4,60% 5,10% 3,90% 6%

3.2 2 12,70% 10,20% 14,40% 12,30% 13,20%

3.3 3 32,90% 33,30% 32,70% 27,80% 38,30%

3.4 4 28,70% 27,80% 29,10% 28,20% 29,30%

3.� 5 Mycket viktigt 20,70% 24,10% 18,60% 27,80% 13,20%

Page 32: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200632

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

4.�

4.4

4.3

4.2

4. Känsla: Den ska beröra mig, få mig att tänka

4.�

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

4.� 1 Helt oviktigt 2,50% 4,20% 1,50% 2,10% 3%

4.2 2 6% 8,80% 4,20% 7,40% 4,50%

4.3 3 17,50% 23,60% 13,50% 19,40% 15,40%

4.4 4 28,50% 30,10% 27,30% 24,30% 33,10%

4.� 5 Mycket viktigt 45,50% 33,30% 53,50% 46,80% 44%

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

6.�

6.4

6.3

6.2

6. Interaktivitet: Jag ska kunna göra saker själv

(testa grejer, spela spel osv.)

6.�

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

6.� 1 Helt oviktigt 9,10% 9,30% 9% 7% 11,30%

6.2 2 16,70% 14,40% 18,30% 15,50% 18%

6.3 3 30,20% 28,70% 31,20% 29,60% 30,80%

6.4 4 22% 21,80% 22,20% 22,20% 21,80%

6.� 5 Mycket viktigt 22% 25,90% 19,20% 25,70% 18%

Temat som får flest röster är kärlek och relationer. Mer än en

femtedel, 113 stycken av de 550 som har svarat på enkäten, säger

att de vill se en utställning på det ämnet. Det är i princip dubbelt

så många som nummer två på listan – musik. Andra “mjuka”

teman som hamnar högt på önskelistan är tankar, drömmar

och känslor (41 stycken intresserade, 5:e plats), vänskap och

relationer (30 stycken intresserade, 18:e plats), existentiella

frågor, gud (29 stycken intresserade, 19:e plats) och familj och

familjeförhållanden (29 stycken intresserade, 20:e plats).

Ofta när man tittar på gruppen unga miljonprogramsbor så ser

man ungefär samma sak som om man tittar på unga sverigebor

generellt. Intressena är ganska mycket desamma och det som

fångar ögat också ganska likt. Det är också intressant och ganska

tydligt att många klassiska schablonbilder av vad unga kan tänkas

vilja ha, inte får belägg när miljonprogramkidsen själva får svara.

Häftiga upplevelser och interaktivitet får stå tillbaka för tankar och

reflektion, och känslor och kärlek är lika viktiga teman som idrott

eller musik. Det är en vuxnare generation, med fler erfarenheter än

tidigare generationers unga. Jag kan se att det både kan göra det

lättare och svårare att fånga åttiotalisternas intresse. Lättare för att

deras breda spektra av intressen gör det lättare att träffa rätt, svårare

för att de tack vare det stora utbudet också är mer krävande i sin

konsumtion. Lycka till!

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

�.�

�.4

�.3

�.2

4. Upplevelsen: Den ska vara häftig och påkostad

(grafiskt, tekniskt, rekvisitamässigt)

�.�

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

�.� 1 Helt oviktigt 4,90% 4,60% 5,10% 3,90% 6%

�.2 2 12,70% 10,20% 14,40% 12,30% 13,20%

�.3 3 32,90% 33,30% 32,70% 27,80% 38,30%

�.4 4 28,70% 27,80% 29,10% 28,20% 29,30%

�.� 5 Mycket viktigt 20,70% 24,10% 18,60% 27,80% 13,20%

analys

Page 33: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 33

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

�.�

�.4

�.3

�.2

7. Pengar: Det ska vara billigt eller gratis att

gå in och kolla på den

�.�

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

6.� 1 Helt oviktigt 3,50% 5,10% 2,40% 3,50% 3,40%

6.2 2 8,20% 8,80% 7,80% 8,10% 8,30%

6.3 3 23,80% 25,50% 22,80% 20,80% 27,10%

6.4 4 32,90% 31,50% 33,60% 28,50% 37,60%

6.� 5 Mycket viktigt 31,60% 29,20% 33,30% 39,10% 23,70%

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

�.�

�.4

�.3

�.2

8. Öppettider: Den ska ha generösa öppettider

(kvällar, helger)

�.�

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

�.� 1 Helt oviktigt 3,60% 6% 2,10% 3,50% 3,80%

�.2 2 8,70% 8,30% 9% 9,90% 7,50%

�.3 3 26,40% 28,20% 25,20% 23,60% 29,30%

�.4 4 38,90% 37% 39,90% 37% 41%

�.� 5 Mycket viktigt 22,40% 20,40% 23,70% 26,10% 18,40%

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

�.�

�.4

�.3

�.2

9. Lokal: Den ska finnas på ett ställe nära mig

�.�

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

�.� 1 Helt oviktigt 7,10% 6,50% 7,50% 7,40% 6,80%

�.2 2 20,20% 22,20% 18,90% 16,50% 24,10%

�.3 3 35,60% 35,20% 36% 35,90% 35,30%

�.4 4 23,80% 24,10% 23,40% 24,30% 23,30%

�.� 5 Mycket viktigt 13,30% 12% 14,10% 15,80% 10,50%

TOTAL MAN KVINNA 15-21 22-250%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

�0.�

�0.4

�0.3

�0.2

10. Personal: det ska finnas lättillgängliga guider

att fråga om man undrar något

�0.�

svar totalt man kvinna ��-2� 22-2�

�0.� 1 Helt oviktigt 5,30% 7,40% 3,90% 4,60% 6%

�0.2 2 15,10% 16,70% 14,10% 13,40% 16,90%

�0.3 3 33,60% 29,60% 36,30% 32% 35,30%

�0.4 4 28,70% 29,60% 27,90% 29,90% 27,40%

�0.� 5 Mycket viktigt 17,30% 16,70% 17,70% 20,10% 14,30%

Page 34: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200634

Vilken förortskonstnär är du?

vart i förorten ligger ditt drömhem?

a) Harlem eller Brooklyn. Och du övar dig

mentalt för att en dag klara av att bo

där utan att skita på dig varje gång du ser

en svart på gatan.

b) rinkeby är fint men du tycker att Hagsätra

faktiskt också är förort så varför inte nu när

det dessutom flyttat lite söderfolk dit det är

en bra blandning.

c) Din barndomsförort. Ibland för att du är

stolt ibland för att du inte har något val.

d) Vällingby – som Palme!

e) I mitt galleri i mitt rum i Stockholms

finaste hörn med inga besökare.

vad gjorde du efter gymnasiet?

a) Jobbade på lager och spelade in raplåtar

ovanpå Dre-beats på din dator

b) Jobbade extra på kafé samtidigt som du

pluggade 20 poäng litteraturvetenskap

och publicerade poesi och krönikor på

webben

c) Jobbade på lager och spelade in raplåtar

ovanpå Dre-beats på din dator. Och

målade graffiti.

d) Åkte jorden runt och testade att röka

hasch en gång.

e) Flydde till Sverige och blev en andra

klassens medborgare.

daniel boyacioglu är...

a) ...riktigt fett

b) ...en förebild som tyvärr börjar gå ner sig

c) ...en sellout

d) ...helt fantastisk

e) ...arab! Även fast han inte erkänner det.

vilken tidning läser du mest?

a) Kingsize

b) Ord & Bild

c) Source

d) Vi

e) 8 sidor

i senaste valet röstade du inte

på sossarna för att...

a) ...politik är skit

b) ...det kändes för ointellektuellt och du vet

att dina polare hade retat dig

c) ...Göran Persson är en maktfullkomlig skit

d) ...de var annorlunda på den gamla goda

tiden

e) ...de höll dig inlåst i två år innan du fick

börja på SFI

när du går på fest består skruden av...

a) ...guldsneakers, en ren XL-collegetröja

och jeans med plats för åtta par av dina

beniga ben.

b) ...hatt

c) Alla dina byxor är färgfläckiga så det får

bli så. Kanske att du rakar dig.

d) ...en halvkilossjal, kajal och något

leopardmönstrat runt midjan. Kanske ett

par skor.

e) ...fin skjorta eller blus tajt åtdragen under

bröstet av dina chinosliknande byxor.

vad klarar du dig inte utan?

a) Ditt blingbling

b) Papper och penna

c) Din målarfärg

d) Din målarfärg

e) Ditt vackra leende

vilken av världens orättvisor tycker du är

viktigast att ta i tu med?

a) Att rika har det lättare i livet än fattiga.

b) Klassamhället

c) rashierarkin som råder i samhället

d) Miljöfrågan och att vi måste ha en hållbar

utveckling

e) Världsmobbningen av Mellanöstern och

muslimer

du och dina vänner ska göra en helkväll på

stan. vart går ni?

a) East eller någon dyr reggaeklubb

b) nya Spybar eller så testar ni nån

burleskklubb

c) Crazy Horse, Sticky Fingers eller nåt

annat ställe där ni kommer in.

d) Kulturhuset. Det är nån afrikan som

spelar där ikväll.

e) nån mezerestaurang där ni får röka

vattenpipa

och om du bara fick måla en tavla i hela ditt

liv – vad skulle du välja för motiv?

a) new York

b) Ensamhet

c) Ett tåg på väg någonstans

d) En flicka på ett berg i Sydamerika

e) Ett svenskt vinterlandskap

Att dela in folk i olika fack är skitkul tycker i alla fall vi på Gringo. Det blir så talande på något sätt. Nu får du testa dig själv så du får reda på vilken förortskonstnär du är!

konstnäRstest

Text: carlos Rojas, Illustration: Robert Holmkvist

Page 35: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 3�

Flest A: MiljonsvennenMiljonsvennen är vit som en tallrik men känner sig mörk på insidan.

Du har hånats hela ditt liv för att du snackar som Dogge och rappar

som Eazy-E, men du ger inte upp. Miljonsvennen har fattat att

gatucredd och rytm sitter i blodet, men att alla kan ha det blodet.

Dessutom har Eminems framgångar gjort att varenda miljonsvenne

känner lukten av skivkontrakt.

Flest B: Slam-poetenPoesi kan kännas lite för mainstream, men i förorten har mängder av

shonnar och guzzar ändå fått utlopp för sitt diktande genom att köra

slam-poesi. Slampoeten ser ut som en blandning av en kickersunge

och en södermalmsakademiker, och charmar såväl kultureliten som

andra förortsbor med sitt nyskapande språk.

Flest C: Usla graffittimålarenDe flesta riktigt grymma graffittimålare kommer sällan från

miljonprogrammet. Härifrån kommer oftast bara de halvbra och

usla. Som den usla graffitimålaren tror du att du är grym bara för att

du lyssnar på old-school hiphop, men det slutar oftast med taggar

som ser ut som en hockeyspelares autograf, och målningar som lika

gärna skulle kunna vara en olycka.

Flest D: BlombohemenBlombohemen ser balkongen som sin duk och fröpåsarna som sina

penslar. Du är gatukonstnär ut i fingerspetsarna, och till och med på

vintern kommer du att med “världsmusik” ringandes i öronen att

smycka balkongen med fuskorganiska tygblommor. Blombohemen

är miljonprogrammets egen Moder Jord.

Flest E: Mellanöstern-nysvenskenMed ett gigantisk bagage av hantverkarskills har mellanöstern-

nysvensken nyligen landat i Sverige. Du vill köra igång direkt, så det

dröjer aldrig länge innan den lokala “Vi säljer allt!”-butiken börjar

sälja dina fresha hantverk. Kanske en lyxig trästol, eller varför inte

en tavla där svensk urskog och exotisk öken möts?

Page 36: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200636

ERNESTOGUERRAErnesto Guerra tejpar upp lappar på stan minst tolv timmar

varje dag. Han är en författare och utställare med stora

tankar, på en mission som inte har något slut.

Text: Inti chavez Perez Foto: Linda Forsell

eRnesto gueRRa

Page 37: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 3�

Page 38: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/20063�

eRnesto gueRRa

Det kräver så mycket mer ansträngning att skriva på svenska, men jag älskar det. Jag struntar i om det blir inkorrekt grammatik. Mina läsare anstränger sig och förstår ändå vad jag menar. Ibland hittar de till och med saker i mina texter som jag inte hade menat att skriva där.” Ernesto Guerra

Page 39: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 3�

kändast äR Han FöR laPPaRna han tejpar med texten “ernesto

guerra”. En vanlig vardag ser du dom pryda fasader, pelare och

papperskorgar i Stockholms innerstad. Lapparna har blivit en del av

gatubilden och polisen brukar ha överseende med Ernesto. Hittills

har han ändå hunnit få böter fem gånger för affischering på offentlig

plats.

– När jag började tejpa upp lappar hade jag inte tänkt ut någon

mening med det. Det var ångesten och desperationen som drev

mig ut på gatan för att göra det, säger Ernesto Guerra på bästa

colombianska spanskan. Ångesten har släppt nu, men produktionen

av lappar fortsätter.

Ernesto Guerra tejpar inte bara upp sitt namn. Han tar ord

från sin omgivning och formger dem på datorn så att orden blir

konstverk. Meddelanden som “utgång” och “detta träd kommer att

fällas den 29 oktober” är avklippta från sin betydelse i hans lappar.

Inte ens namnet Ernesto Guerra syftar på honom själv.

– Ernesto Guerra på lapparna är inte jag. Det är ett verk, säger han.

Innan han började tejpa upp lappar skrev han böcker. Han har

publicerat 31 böcker för egna pengar, de flesta på spanska. Böckerna

dokumenterar Ernesto Guerras liv på samma sätt som livet artar

sig. Utan röd tråd och utan radbyten. En ström av text från första

sidan till sista sidan helt omöjlig att överskåda. För att ha pengar till

att trycka upp böckerna och lapparna har Ernesto alltid levt snålt,

tillsammans med familjen och ätit bara precis det han behöver. Men

böckerna gav han ändå bort gratis.

– När bibliotekarierna såg mig sa de att de inte hade pengar till

att köpa mina böcker, men jag sa att de fick böckerna gratis. Det här

var något som de inte kunde förstå, så vissa blev arga och skällde ut

mig. Sedan gick jag hem och skrev ner det och så fick utskällningen

vara med i min nästa bok, säger Ernesto Guerra.

Efter alla böcker blev Ernesto Guerra mätt på det intensiva

skrivandet. Han ville inte söka meningen med livet. Han ville skriva

bara ett eller ett fåtal ord i taget, helt utan mening. Och han antog

den svåra utmaningen att skriva på svenska.

– Det kräver så mycket mer ansträngning att skriva på svenska,

men jag älskar det. Jag struntar i om det blir inkorrekt grammatik.

Mina läsare anstränger sig och förstår ändå vad jag menar. Ibland

hittar de till och med saker i mina texter som jag inte hade menat att

skriva där.

Ernesto Guerra känner att han med sitt ständiga utställande på

Stockholms och på senare tid också Uppsalas gator har avverkat

boken som form.

– Jag skriver en sida och tejpar upp den på en vägg och kallar den

för bok. Lapparna har inget uttänkt mål och kan utvecklas hur som

helst i framtiden. Och jag ser inget slut med det. Man kan alltid sätta

upp fler lappar.

Page 40: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200640

Meet Your IdolGet A Makeover

Change The World

Om du fick önska dig en utställning, vad skulle den innehålla?

Här berättar tre av våra gringos, a.k.a. testpanelen, vad de

helst vill se – om de fick välja helt själva…

dRömutställningaR

Page 41: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 4�

Meet Your IdolGet A Makeover

Change The World

Om du fick önska dig en utställning, vad skulle den innehålla?

Här berättar tre av våra gringos, a.k.a. testpanelen, vad de

helst vill se – om de fick välja helt själva…

SidurisDrömutställning

min utställning skulle vara i Madison Square Garden i New

York (för att jag äääälskar staden). Hela stället skulle målas

rosa; inklusive toaletter, stolar och golv. I utställningen skulle

det finnas sådana där maskiner som Steve Urkel använder sig

utav för att förvandlas till sexbomb. Men alla skulle bestämma

själva hur de skulle se ut och hur de ska bli. I utställningen

skulle man ha tusen olika rum, där alla ens drömmar går i

uppfyllelse. T.ex. träffa en idol eller att själv bli en superstar.

Man skulle ha en bönplats där man kan be till sin egen gud

(påhittad eller person) och få svar på frågor. Efter att ha varit i

denna utsällning ska man ha lärt sig så mycket om sig själv att

man inte kan sluta älska sig själv. Man ska uppnå allting man

vill uppnå i livet att man spenderar resten av sin tid på jorden

med att vara med vänner och familj istället för att slösa bort

tiden på arbete, träning och måste-göra.

En mycket viktig detalj med utställningen skall vara att

man får hörlurar vid entrén, där den musik man älskar mest

spelas automatiskt. Det skall finnas rullband överallt, så att

man slipper använda fötterna, och det skall finnas unlimited

massage i varje hörn. Får inte glömma att det ska vara ett varmt

klimat där och ett hav på ena långsidan där man kan simma

med delfiner och sola mitt i vintern.

Och en sista grej: När man kommer in i utställningen

försvinner alla krav, fördomar och hat varje person bär

på. Dessa kommer heller inte tillbaka då man går ut ur

utställningen.

Page 42: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200642

SHAHIN

GLENN HYSÉN

min dRömutställning äR mer som ett museum än en utställning.

Ifall utställningen hade tagit plats i Sverige så hade det handlat om

Sveriges fotbollshistoria. När man stiger in skulle man från början

få se bilder på väldigt gamla spelare och när man först började spela

fotboll i Sverige. Liksom andra utställningar så hade det funnits en

massa bilder och tv-skärmar där man kan följa gamla mål och höra

en person tala om den speciella tiden och vilka var som bäst då.

Desto längre man går igenom hallen så kommer man till mer

moderna tider där t.ex. Åtvidaberg slog ut Chelsea ur Europacupen,

då ifk Göteborg skrällde och tog hem uefa-cupen fram till

Sveriges största stjärnor idag; Zlatan Ibrahimovic, Henrik Larsson

och Fredrik Ljungberg. Detta hade varit en perfekt utställning då

miljardtals människor älskar fotboll runt om i världen och det vore

intressant för turister att besöka denna utställning där de kan lära

sig mycket om svensk fotbollshistoria samtidigt som de gör nytta

under sin resa. Jag vet att jag hade tyckt om en liknande utställning

ifall den vore utomlands, som t.ex. Schweiz; jag vet inte mycket om

dem, men de har säkert intressanta berättelser och spelare som jag

aldrig vetat om som hade varit intressant att läsa om ifall jag en dag

åker ner till Schweiz.

ShahinsDrömutställning

dRömutställningaR

Page 43: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 43

SHAHIN

GLENN HYSÉN

Page 44: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200644

dRömutställningaR

Page 45: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 4�

min dRömutställning ska ligga mitt i Europa, allas storstad,

nämligen Paris. Den ska ligga mitt i storstaden så att alla har

möjlighet att gå på den. Tittar man på utställningen från långt håll

fascineras man av atmosfären och färgerna och tänker “wow, här

måste jag bara gå in och kolla!”. All denna atmosfär är såklart till

för att locka till sig folk. När man kommer till utställningen blir

man bara tvungen att titta överallt hela tiden, eftersom allting är så

vackert att titta på. Skulpturer, foton, musik, etc. från världens alla

håll. Man fortsätter att gå och hittar till slut till utställningen som är

någonting både magnifik och berörande. Utställningen ska handla

om världens problem, och även om människor, som lever och bor i

extrem fattigdom, eller som är på flykt från krigshärjade områden.

Det ska berättas rörande historier av människor som har haft det

svårt och politiska debatter ska ledas om hur man ska gå till väga.

Man ska kunna pröva på hur det är att bo i ett krigshärjat

land. Man ska sätta sig i ett minimalt rum omringat av råttor och

livrädda människor och sitta och lyssna på hur bomberna faller ner

över staden och för med sig ett öronbedövande ljud. Man ska höra

syrener och krigssoldater som marscherar genom staden för att finna

någon levande att skjuta ihjäl. På det viset får vanliga människor

som oss ett perspektiv på det hårda livet. Men det är inte bara

berörande saker som ska hända i utställningen. Man ska ju också

ha kul. Om man går ut till utställningens baksida ska man kunna få

titta på kameler från Egypten, lejon från det mörkaste Afrika eller

isbjörnar från Grönland. Man kan även titta på utrotningshotade

djur och bli påmind om att sådana djur aldrig kommer att finnas

kvar i framtiden om fler och fler skjuts ned och blir till kläder.

Som bonus till att man har varit och checkat in utställningen blir

man bjuden på hemlagad baklava, ingera eller tabolue, helt gratis

och som tack för att man har tagit del av utställningen. Den som

sett utställningen kommer att helt öppna ögonen och se världen på

ett nytt sätt och vilja hjälpa till, eftersom världens problem är allas

problem.

Innan man går iväg kan man donera en summa pengar till

utrotningshotade djur, människor i krigshärjade länder eller olika

stiftelser. Och det kommer nog de flesta att göra!

SandrasDrömutställning

Page 46: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200646

�. när du ser en turk i sin feta merca så

tänker du:

a) Han måste baxat den

b) Vilken framgångsrik affärsman

c) Fan, vad många pizzor han måste ha bakat

2. du ser en äldre svensk man med sin unga

thailändska flickvän och tänker:

a) www.import.com

b) Vad gulligt, de ser så kära ut

c) Han är alldeles för gammal för henne

3. du ser en zigenerska gå in i en butik och

du tänker:

a) Faaan, vad många plasmor hon kan få

plats med under kjolen

b) Hon ska handla

c) Snygg outfit, undrar vart hon köpt sin kjol?

4. torsdagskväll och du ser en blatte i

efterlyst. du tänker:

a) Jävla svartskallar, kör ut dem!

b) Du blir förvånad över att se din kompis

Ahmed

c) Mmm, Hasse Aro är çok läcker, jao

�. när du ser en kvinna med slöja så är det

första du tänker på:

a) Stackare, hennes man tvingar henne

säkert

b) Skitkul när folk praktiserar sin religion

c) Abooo... tajtaste bruden...

6. en svart snubbe står vid plattan och du

tänker genast:

a) Han ska deala lite haschish

b) Han väntar på en vän

c) Han är SL-inspektör

�. du är på skidresa i sälen och plötsligt

dyker det upp en blatteguzz i skidbacken. du

tänker:

a) Hon är adopterad

b) Hon är intresserad av skidåkning

c) Shit vad kul! Vilken blatteförening har hon

åkt hit med?

�. en svennegubbe vandrar runt på Rinkeby

torg och du tänker genast:

a) Snubben har gått fel

b) Han bor där

c) Han vill tjacka billiga grönsaker

�. en blatte vandrar runt på lidingö torg

och du tänker:

a) Snubben har gått fel

b) Han bor där

c) Han är på väg till Lidingö golfklubb med

sina affärskollegor

�0. en persisk guzz med ohårigt bröst och

rygg går förbi dig på playan och du tänker:

a) Snygg vaxning, men det måste ha gjort ont

b) Fullkomligt normalt

c) Stackars brud, hon har cancer

��. du är ute på date med en äkta suedikille

och han bjuder hela kvällen, du tänker:

a) Han är inte som dom andra suedisarna

b) Låt honom bjuda, han fattar ändå inte att

jag är oskuld och

inte tänker hoppa i säng

c) Faaan, här är en kille som har fetingkoll

på drinkutbudet

�2. du ser en svennekille med en blattetjej

och tänker direkt:

a) Shit, de har börjat sno våra brudar nu

också, han lär ju inte

leva länge till

b) Vad de passar bra ihop

c) Herregud, vilka söta barn de kommer att få

�3. du ska klippa dig och din frisör är en

blattesnubbe. du tänker:

a) Hmmm, visste inte att det fanns så många

blattebögar

b) Med de slingorna så måste han ju vara

syrian

c) Knas, jao... Jag visste inte att Bobby från

Drottningatan 81

hade en tvillingbrorsa

Gringos fördomstestPersiska guzzar vaxar ryggen, blattemän tvingar sina fruar att bära slöja och bara adopterade svartskallar kan åka skidor. Eller? Testa dina fördomar en gång för alla.

Text: Berivan yildiz, Welat Saygi & Meryem can. Illustration: Andreas Samuelsson

FöRdomstest

Page 47: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 4�

Flest A: Fördomsfulla FrancisSlår man upp ordet fördomsfull så ser man en bild på dig. Hmm...

Ente brööö, som en pappa från Iran skulle ha sagt! Multikulti är

främmande för dig och du har inga polare med annan bakgrund

än din egen, men kan ändå väldigt mycket om dom där jävla

svartskallarna slash svennarna som står och hänger på t-banan i

Bredäng eller Stureplan. Du ser ingen skillnad på turk, kurd, syrian,

arab, kines, somalier, svenne, finne, norsk, dansk, polack. För dig så

är alla samma lika. Aj, aj, aj, du bör genast packa ditt pick och pack

och flytta ut till den andra orten och börja beblanda dig. Jalla!

Flest B: Politiskt korrekta PatDu är eller ser dig själv som en väldigt tolerant och fördomsfri

person. Du lever ett liv i tron om att alla människor är goda. Du går

aldrig över röd gubbe, röstar i varje val – till och med kyrkovalet och

studentvalet – och är medlem i olika föreningar som Aktiva Unga

för Mångfald eller något liknande. Kränkande ord som etnicitet,

hora, bög, svenne och blatte ingår inte i din vokabulär. Uttryck som

“All human are created equal” och “Power to the people” är istället

motton som du lever efter. Grattis! Du är fett pk, det vill säga

politisk korrekt, men snälla, försöka att svara mer ärligt nästa gång.

Annars pappan från Iran höja sin pekfinger på dig!

Flest C: Softa SaschaJao, du är fett lost i ditt eget lilla kosmos. Du är en sån där som talar

först och tänker sen men det du säger makes sense, och sånt där som

har med blattar och svennar att göra rycker du mest på axlarna åt.

Vem orkar bry sig om fördomar när folk kanske har cancer, ser ut

som Bobbys tvillingbrorsa och kommer få sötare barn än dig, hallå!

Antingen är du grymt skärpt och har insett att både fördomsfulla

Francis och politiskt korrekta Pat är fett ute, så du försöker spela

över dom med din lagom blåsta image. Eller så är du bara fett skön

brushhaaan, kom hit och ge mig en kram!

Page 48: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/20064�

HoodutställningarVad händer längst ute på tunnelbanelinjerna? Jo, Tensta konsthall ställer ut förstörelsemaskiner och i Hökarängen kan man se konst i en gammal tvättstuga. Gringo har kollat läget på ställena du kanske knappt kände till.

konstHall c i Hökarängen ryms i en gammal tvättstuga. Just nu

håller den andra delen av huset, som hittills fortsatt vara just en

tvättstuga, på att renoveras. 50-talstankarna om demokrati, ett öppet

samhälle och naturliga mötesplatser för de boende (till exempel

i tvättstugan) har kommit lite på skam: nu blir det enskilda små

tvättbås i den stora lokalen istället. I själva konsthallen finns en del

som kallas Centrifugen och är till för allmänhetens konst. En gång om

året släpps listan som man kan boka in sig på för två veckors gratis

utställningsyta. Det är populärt och brukar bli fullbokat snabbt.

tensta konstHall ligger precis bakom tunnelbanan i

centrum. Utanför är marken målad med massor av cyklar och

handikappsymboler, såna som finns uppmålade på cykelbanor och

parkeringsplatser. Riktigt snyggt faktiskt. Mellan 30 september

och 12 november pågår utställningen Ultravåldsdesign som gjorts av

skolelever i området tillsammans med konstnären Samir Alj Fält. I

utställningen utforskar de hur man kan göra om destruktivitet till

något konstruktivt. Det är ett exempel på hur konsthallen ordnar

samarbeten mellan lokala förmågor och inbjudna konstnärer för

att vidga utställningsmediet. (Samir själv kommer förresten från

Skärholmen.)

HoodutställningaR

Text: Linnéa Pontvik

Foto: Malcolm/malarky.se

Page 49: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR 4�

Båda konsthallarna har som ambition att utgå från platsen de ligger

på. Eftersom det är två ganska olika förorter så blir det förstås inte

alls samma sak ändå. Tensta är en miljonprogramsförort medan

större delen av Hökarängen byggdes under efterkrigstiden, alltså

innan miljonprogrammen. I Tensta ligger också mycket fokus på att

få grupper som annars inte brukar hänga på konsthallar att göra det.

Konsthall C öppnade 2005 och har inte hunnit så långt än, men i höst

ska man bland annat börja samarbeta med skolor i området.

Det finns alltså inte så många etablerade konsthallar i förorten,

men desto fler som tar plats utanför etablissemanget. Kolla väggarna

längs pendeltågsspåret mellan Älvsjö och Flemingsberg till exempel.

Graffitidebatten är infekterad men om man bortser från den

eventuella olagligheten och moralfrågan, så är det fortfarande konst

– och ett sätt att uttrycka kreativitet i det offentliga rummet.

andRa sköna ställen

marabouparken i sumpan är ett konstverk i sig.

och en skön park att hänga i om inte annat. men

dom har också konstutställningar i annexet som

hör till parken.

kulturhuset Rotemannen i alby har rum för

både det ena och det andra. cirkuskonster och

skaparverkstaden baklava bland annat.

statens egen konst

kulturförvaltningen som hör till stockholms stad

har fixat en webbplats där alla konstverk som dom

äger finns listade efter stadsdel. mycket fontäner

och sånt, men vissa grejer är ju rätt kul. typ om du

undrar vem som skulpterat dom tjocka hundarna

i lekparken i Rinkeby eller vad bronsgrejen på

väggen i vårberg egentligen föreställer.

du hittar listan på www.explore.stockholm.se

Page 50: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006�0

ZanyaRs kRönika

På väg till HässleHolm. Det blir nästa stopp på min oplanerade

Sverigeturné. Bara den senaste veckan har jag varit i Kiruna, Umeå,

Göteborg och Helsingör. Överallt upprepar jag det som Sverige

behöver höra. Jag berättar om svenskheten och hur den behöver

uppdateras. Gång på gång. Också i den här krönikan. För det är ett

budskap som behöver nötas. Det som driver mig att fortsätta är att

jag ser de direkta konsekvenserna av en snäv svenskhet. Den blonda,

blögda mallen stämmer inte längre men illusionen om att den

stämmer finns kvar. Att inte ses som svensk kan ha en avgörande

betydelse för om du får ett jobb, för vart du får bo, för om du får lån

på banken, för om du kommer in på krogen. Nästan varenda bit av

din livsutveckling kan påverkas av din hudfärg.

Vi tror att vi kommit långt i Sverige. Att toleransen är lägre på

annat håll. Men fördomarna finns överallt. De finns djupt inom

oss och har kommit till av en livslång indoktrinering. Vi delar in

varandra i fack och jämför. Det hela sker omedvetet.

När jag fick höra att det skulle vara mångkulturår tvekade jag inte

att engagera mig. Kulturen är livsviktig för att föra oss över tröskeln

till den uppdaterade svenskhet vi kämpar för. Den där du är svensk

om du bor i Sverige. Punkt. Där du kan se ut hur du vill och vara

dig själv fullt ut och ändå accepteras. De stora kulturinstitutionerna

har ett stort ansvar att folkbilda och medvetandegöra befolkningen.

Tillsammans med medierna är kulturen den starkast påverkande

samhällskraften.

Om kulturvärlden sitter fast i gamla mönster och inte återspeglar

Sverige som det ser ut idag förhindrar vi utvecklingen. Och många

människor kommer i kläm.

Berättelsen om Sverige behöver nya författare. Nya konstnärer

och artister som fyller i de tomrum som dagens kulturutbud lämnar

efter sig. Det handlar inte om att var schysst eller hjälpa. Den

institution med lite marknadsinsikt kommer ändra på sig av ren

överlevnadsinstinkt. En ny generations svenskar kommer kräva mer

för sina skattepengar. Vi vill kunna identifiera oss och se också vår

verklighet återspeglad. Riksutställningar har verkligen insett det

här och inlett ett av de mest ambitiösa arbeten jag har sett för att

förändras i linje med dagens svenskhet. Riksutställningar är en av

de få kulturinstitutioner i Sverige som verkligen tar sitt ansvar och

kan bli den förebild som kulturvärlden behöver så mycket. Gringo

klappar händerna och gör därför med glädje det här numret av

tidningen. Vi finns här som katalysator och vän i förändringens tid.

Zanyar AdamiChefredaktör på Gringo

Dags för en uppdateringav svenskheten

“Den blonda, blåögda mallen stämmer inte längre,

men illusionen om att den stämmer finns kvar

Zanyar Adami”

Foto: Linda Forsell

Page 51: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR ��

Boktips från hoodenLite miljonprogramsinspiration kanske? Gringo serverar dig tre boktips att fräscha upp sinnet med.

ett öga rött” jonas Hassen khemiris

uppmärksammade och belönade

debutroman. Halim, tankesultan och

helt vanlig tonåring, beskriver sitt liv på

blattesvenska.

till vår ära” alejandro lleiva Wenger

debuterade 200� med den här snygga

novellsamlingen.

“medieskugga” är gratismedier

kvalitetsmedier? Hur konsumerar

vi media? och vad får vi inte

höra och läsa om i svensk media?

lars nord och gunnar nygren

undersöker hur nyhetsbevakningen

egentligen ser ut. “

Page 52: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006�2

Efter tsunaminBarns berättelser frånSverige och Sydostasien

se även sidan 2�. Den enorma

flodvåg som bildades efter

jordbävningen i Indiska

Oceanen julen 2004 slog

tillvaron i spillror för människor både där

och här. Inte sedan slaget vid Plotava 1709

har så många svenskar omkommit vid ett

och samma tillfälle. Barns berättelser står

i centrum i utställningen. Syftet är att låta

drabbade barn och ungdomar från både

Sydostasien och Sverige komma till tals

via bandade intervjuer, bilder och föremål.

Förhoppningen är att på detta sätt främja ett

solidariskt tänkande mellan unga människor

i Sverige och andra delar av världen.

Allmänheten har bidragit till utställningen

genom att ha lämnat egna berättelser, bilder

och föremål. Utöver barnens berättelser

finns även reflektioner från naturvetare,

kulturgeografer, religionshistoriker,

filosofi, antropologer etc. En ”lugn vrå”

för tankar och önskningar finns också.

I utställningen ingår ett omfattande

pedagogiskt program. Ett mediapedagogiskt

”Vad skapar min världsbild” och ett om

återuppbyggnadsarbetet. Efter tsunamin

är ett samarbete mellan riksutställningar,

Östasiatiska museet, Etnografiska museet

och biståndsorganisationerna rädda Barnen

och Diakonia.

AFTER THE TSUNAMI

also see Page 2�. The giant wave that was

generated by an earthguake in the Indian

Ocean at Christmas time in 2004 shattered

the lives fo many people, both in Sweden

and in the countries bordering the ocean.

not since the disastrous defeat at the Battle

of Poltava in 1709 have so many Swedes

died on the same occasion. The exhibition is

centred on children´s reminiscences. The

aim is to give children and young people

– in Sweden and Souteast Asia – who

were hit by the Tsunami the opportunity to

talk about their experiences in recorded

interviews as well as portraying them in

pictures and objects. It is hoped that this

will promote a sense of solidarity between

young people in Sweden and in the rest

of the world. Besides the children´s

narratives there will also be reflections from

scientiets, geographers, religious historians,

philosophere, anthropologists and others.

There will also be a quit space for reflection

and contemplation. After the Tsunami is

a joint project involving riksutställningar,

Östasiatiska museet, Etnografiska museet

and the aid organizations rädda Barnen

(Sweden´s Save the Children Fund) and

Diakonia.

Målgrupp/target group Barn och ungdomar 9–19 år/

children and youngsters from 9–19. Utställningsyta/area:

75 m2. Projektledare/project manager Annmari Kastrup

tel. +46 (0)70-765 80 31. Ansvarig tekniker/technician

Conny Bohman Utställningsformgivare/exhibition designer

Martin Jämtlid Grafisk formgivare/graphic designer Lars

Sörqvist Turnéansvarig/Tour co-ordinator Carina Ostenfeldt

tel. +46 (0)8-691 60 36.

Lund, Kulturen 20 aug–22 okt

Luleå, norrbottens museum 4 nov–7 jan 2007

Västerås, Västmanlands museum 20 jan–25 feb

Kalmar länsmuseum 10 mars–8 apr

Sundsvalls museum 25 aug–30 sep

Stockholm, Etnografiska museet 19 jan–27 apr 2008

Erwin Wurm(Under planering)

Erwin Wurm är en

av Österrikes mest

framträdande konstnärer

och kan beskrivas som en

konceptuell skulptör. Hans “One Minute

Sculptures” har utförts över hela världen.

“Öppna dina byxor – placera blommor i

dem och tänk inte”, “Håll andan och tänk

på Spinoza” är exempel på de absurda

instruktioner som vi inbjuds att utföra

vandRingsutställningaR För mer information om hyror, försäkringsvillkor, kringarrangemang m m kontakta

respektive turnéansvarig: [email protected]. Turnéplaner gäller med reservation för eventuella

ändringar. Se även www.riksutstallningar.se. TrAVELLInG EXHIBITIOnS For further details of charges, insurance terms,

supporting events, etc. please contact the tour co-ordinator: [email protected] Tour schedules may

be subject to alteration. Also see www.riksutstallningar.se

vandRingsutställningaR

utställning mindre än 40 m2

utställning 40-�00 m2

utställning �00-�00 m2

utställning större än �00 m2

stoRleksguide

Page 53: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR �3

i Erwin Wurms tillfälliga skulpturer.

Utställningen som produceras i samarbete

med Marabouparken i Sundbyberg, kommer

även att innehålla verk i form av fotografi

eller objekt.

ERWIN WURM.

Erwin Wurm is a leading Austrian artist

who can best be described as a conceptual

sculptor. He has produced his “One Minute

Sculptures” all over the world. “Open

your trousers – put flowers in them and

don’t think”, “Hold your breath and think

of Spinoza” are examples of the mildly

absurd instructions given by Wurm when

he invites people to realize his temporary

sculptures. The exhibition will also contain

photographs and objects by Wurm. It is

produced in collaboration with Marabou Park

in Sundbyberg.

Målgrupp/Target group: Ungdomar och vuxna/Young

people, adults. Utställningsyta/Area: 150 m2. Projektledare

och curator/Project manager and curator: Ulrika Sten,

curator: Helena Selder, Marabou Park. Turnéproducent:

Lisa Sundström tel. +46 (0)8-691 60 52

tuRné

Visby, Baltic Art Center

Jönköpings läns museum

Sundsvalls museum

Malmö Konstmuseum

Sundbyberg, Marabouparken

Gud har 99 namnPå resande fot

Utställningen består av två

moduler med sammanlagt

sju väskor som innehåller

föremål kopplade till de

stora världsreligionerna. Utställningen vill

väcka vår nyfikenhet på det mångreligiösa

Sverige och öka förståelsen för olika sätt

att leva, tänka och tro. Ett samarbete med

World Wide Wisdom, Sensus studieförbund,

Studieförbundet vuxenskolan, Folkets Hus

och Parker och Forum för världskultur.

GOD HAS 99 NAMES

ON TOUR

Consists of two modules comprising seven

cases in all containing objects related

to the major religions of the world. The

exhibition aims to arouse curiosity about

multireligious Sweden today and to increase

our understanding of different life styles,

philosophies and beliefs. The project is

being undertaken in collaboration with

World Wide Wisdom, Sensus studieförbund,

Studieförbundet vuxenskolan, Folkets Hus

och Parker and Forum for World Culture.

Målgrupp/Target group: Ungdomar/youngsters.

Utställningsyta/Area: Varje modul kräver en yta på 2x2 m.

Konstnärlig ledare/Artistic director: Görel Byström

Janarv. Formgivare/Exhibition design: Filippa S Karlsson.

Utställningskoordinator/tour coordinator: Birgitta nåsby,

tel. +46 (0)8-691 60 37.

Turnerar vidare i Sensus regi www.sensus.se

100 tankar omkonsthantverk

Just 100 konsthantverkare

medverkar i denna

jurybedömda utställning.

Här ställs motsatser

mot varandra. Det handlar om smak och

tradition, skönhet och äckel, funktion och

prydnad Utställningen lyfter fram processen

och tankarna bakom konsthantverken

Foto: Riksutställningar

Page 54: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006�4

och bjuder in till en fördjupad diskussion

om konsthantverket i Sverige i dag. Alla

föremål, och idéerna bakom dem, visar

på konsthantverkarens roll som idégivare

och innovatör – en resurs att ta till

vara. 100 tankar om konsthantverk är

ett samarbete mellan riksutställningar,

Konsthantverkscentrum (KHVC) och Sveriges

Konsthantverkare och Industriformgivare

(KIF). Våren 2004 gick en inbjudan ut till

konsthantverkare över hela landet. En jury

med sex personer valde bland drygt 500

inkomna bidrag ut 100 konsthantverkare

och totalt 149 verk. Utställningen är tänkt

att vara en mötesplats för debatt och

diskussion. Det ska finnas möjlighet att

delta i workshops eller seminarier för både

professionella och amatörer. Vi förmedlar

kontakt till svenska och utländska föreläsare

och lämnar förslag på konsthantverkare som

kan berätta om sin verksamhet.

100 IDEAS ABOUT cRAFTS.

Exactly one hundred craftspersons have

been chosen by a jury to take part in this

exhibition. Opposites are much in evidence. It

is a matter of tradition, beauty and repulsion,

function and decoration. The exhibition

highlights the processes and ideas that

underlie crafts and it invites us to a more

serious discussion of crafts in Sweden today.

The objects chosen for the exhibition and

the ideas underlying them give an indication

of the role of the craftsperson as generator

of ideas and an innovator; a resource to

be cherished. 100 ideas about crafts is

being jointly produced by riksutställningar,

Konsthantverkscentrum (KHVC) Sveriges

Konsthantverkare och Industriformgivare

(KIF). Invitations were sent out in the

spring of 2004 to craftspeople from all over

Sweden. A six-member jury chose 100 of

the 500 entrants, selecting 149 items to

be exhibited. The exhibition is intended to

act as a meeting place for discussion and

debate. There will be opportunities for both

professionals and amateurs to take part in

workshops and seminars. We can arrange

contacts with lecturers from Sweden and

abroad and can recommend craftspeople

who can talk about their work.

Målgrupp/target group: vuxna och ungdomar/adults

and youngsters. Utställningsyta/Area: ca. 250 m2.

Projektledare/Project manager: Helene Broms. Formgivare/

Exhibition designer: Mattias Lind, White arkitekter. Ansvarig

tekniker/Technician: Leo von Euler. Turnéansvarig/tour

co-ordinator: Marianne Sjöborg, tel. +46 (0)8-691 60 44.

Västerås, Culturen 28 okt-10 dec 2006

Örnsköldsvik, Örnsköldsviks museum 27 jan-11 mar 2007

ronneby, ronneby konsthall 30 mar-27 maj 2007

KongospårVandringsutställningen

produceras i samverkan

mellan riksutställningar

och Etnografiska

museet/Statens museer för världskultur

i samarbete med etnografiska museer

i norden. Utställningsförslaget har fått

nordiska kulturfondens nyinstiftade

produktionsbidrag till Årets nordiska

utställning. Syftet med utställningen är att

sprida kunskap om nordens delaktighet och

roll i kolonisationsprojektet i området runt

Kongofloden kring sekelskiftet 1900, och

att belysa vilka efterverkningar detta har

fått i vår samtid. Utställningen rymmer en

mångfald originalföremål, kartor, fotografier

film, ljud och musik.

TRAcES OF cONGO

Travelling exhibition produced by

riksutställningar and the national Museum

of Ethnography/ national Museums of

World Culture in collaboration with other

Scandinavian museums of ethnography.

The proposed exhibition has received a new

grant awarded to the “nordic Exhibition

of the Year” by the nordic Cultural Fund.

The aim of the exhibition is to increase

understanding of Scandinavia’s participation

and role in the colonization of an area round

the river Congo about the year 1900 and

to shed light on the consequences of this

policy that are evident today. The exhibition

contains numerous original artefacts, maps,

photographs, film, sound and music.

Målgrupp/target group: Ungdomar och vuxna/

young people and adults. Utställningsyta/area: ca 200 m2.

Projektledare Etnografiska museet/

contact at Etnografiska museet: Clas Günter,

tel. +46 (0)8-519 55 17. Producent riksutställningar/contact

at riksutställningar: Mats Brunander. Ansvarig tekniker/

technician: Jan Ohlin. Utställningskoordinator/exhibition co-

ordinator: Maria Hasselqvist, tel. +46 (0)8-691 60 13

Köpenhamn, nationalmuseet 28 okt-1 apr 2007

Oslo, Kulturhistorisk museum 21 april-16 sept

Klimat Politik Ekonomise även sidan 20. I tre

utställningstorn visar

riksutställningar

tillsammans med

naturhistoriska riksmuseet en utställning

om klimat, politik och ekonomi. Tornen

placeras i det offentliga rummet: på torg,

buss- och tågstationer och riktar sig

till förbipasserande. Den galopperande

mängden växthusgaser de senaste 50 åren

är ett resultat av människans påverkan på

naturen. Det är en effekt av politiska beslut

och ekonomiska drivkrafter. Vad händer till

exempel om Golfströmmen vänder och en

miljard kineser vill börja köra bil och ha det

lika varmt och skönt som vi inomhus?

cLIMATE

also see Page 20. In collaboration with

the Swedish Museum of natural History,

riksutställningar shows an exhibition

on climate, politics and economics to be

shown in three exhibition towers. The rapid

increase in emissions of greenhouse gases

during the last fifty years is a result of

human activities. It results from political

decisions and economic forces. What will

happen, for example, if the Gulf Stream

slows down or if a billion Chinese people

vandRingsutställningaR

Page 55: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR ��

decide to drive cars and to have the same

heating comfort that we expect in our

homes?

Målgrupp/target group: vuxna och ungdomar/

adults and youngsters. Utställningsyta/area: 30m2

utomhus/outdoor. Utställnings- och turnéansvarig: Elsabet

Adebo, tel. +46 (0)8-691 60 06. Formgivare och grafisk

form/Exhibition design and graphic design: Hanna Werning

Göteborg, Universeum 15 sep-8 okt

norrköping, utanför biblioteket 13 okt-5 nov

Åkersberga, Centrum 10 nov-3 dec

KonstfeminismUtställningen vill ge

en samlad bild av den

feministiska konsten

i Sverige från slutet

av 60-talet fram till idag. Projektet är

ett samarbete mellan riksutställningar,

Dunkers kulturhus, Liljevalchs konsthall

och författaren och konstvetaren Barbro

Werkmäster. Syftet med utställningen är

bland annat att synliggöra den feministiska

konst som gjordes på 70-talet men som

oförtjänt riskerar att glömmas bort.

ART-FEMINISM

The exhibition aims to give an overview

of feminist art from the end of the 1960s

up to the present. The project has been

undertaken jointly by riksutställningar, the

Dunkers kulturhus in Helsingborg, Liljevachs

konsthall and author and art historian

Barbro Werkmäster. One of the main aims

of the exhibition is to bring visibility to the

feminist art of the 1970s that risks falling

into an unmerited oblivion.

Målgrupp/Target group: vuxna/adults. Utställningsyta/

area: 1 000 m2. Projektledare/project manager: Anna Livion-

Ingvarsson.Ansvarig tekniker/technician: Anna Mazetti.

Turnéproducent Lisa Lundström

tel. +46 (0)8-691 60 52.

Hudiksvall, Hälsinglands museum 17 sept-31 dec

Göteborgs konstmuseum 13 jan-15 apr 2007

LEK!En allvarlig utställning

LEK! har två lika viktiga

inspirationskällor – Fn: s

konvention om barnets

rättigheter och författaren

Astrid Lindgren. Fn:s konvention om barnets

rättigheter slår fast att barn har rätt till

livet, omsorgen, leken och vilan. Astrid

Lindgren förmedlar sin tro på leken som

kraftkälla och övertygelse att barn har rätt

att bemötas med hänsyn och respekt. Med

utställningen vill vi ge barnen en plats att

leka på och genom barnens lek visa de vuxna

lekens kraft. I utställningen finns texter med

bl a utdrag ur Fns barnrättskonvention

och Astrid Lindgrens verk. Utställningen

turnerade internationellt 2004-2006 och i

Sverige från våren 2007 Samarbete mellan

riksutställningar och Svenska institutet.

LEK! ingår i en större internationell satsning

från Svenska institutet – “Astrid Lindgren

och barnens rätt”.

PLAy!

A SERIOUS ExHIBITION.

There are two equally important sources of

inspiration underlying the exhibition PLAY! –

the Un Convention on the rights of the Child

and the Swedish children’s writer Astrid

Lindgren. The Un convention stipulates the

right of children to life, care, play and rest.

Astrid Lindgren communicates her faith in

the importance of play in a child’s life and of

her conviction that children have the right to

be treated with consideration and respect.

The exhibition aims to provide a place where

children can play so that adults will receive

a practical lesson in the importance of play.

The exhibition also contains quotations from

the Un Convention on the rights of the Child

and from books by Astrid Lindgren. And

there is a display of some 30m2 devoted to

the life and works of Astrid Lindgren. PLAY!,

produced jointly by riksutställningar and the

Swedish Institute, will tour until the spring

2007. The exhibition forms part of a major

international project led by the Swedish

Institute under the heading “Astrid Lindgren

and the rights of the child”.

Målgrupp/target group: Barn 4–10 år samt vuxna

/children and adults. Utställningsyta/area: 120 m2–150

m2. Projektledare och producent/project manager and

producer: Ann-Sofie Axelsson. Formgivare/Exhibition

design: Sara Szyber. Grafisk form/Graphic design:

Elisabeth Björkbom. Ansvarig tekniker/ technician: Anna

Mazetti nissen. Projektledare Turné och pedagogik,

internationell turné/Project manager exhibition and tour

coordinator: Helene Larsson, tel. +46 (0)8-691 60 57.

Turnéansvarig Sverigeturné/ tour coordinator Sweden:

Birgitta nåsby, tel. +46 (0)8-691 60 37

Vimmerby, Fokushuset Vimmerby 27 jan-04 mars 2007

Kungälv, Mimers Hus Kulturförvaltningen 17 mars-29 apr

Mölndal, Mölndals Museum 14 maj-05 aug

nacka, Dieselverkstaden 20 aug-30 sept

Sundsvall, Sundsvalls Museum,

Kulturmagasinet 15 okt-25 nov

Östersund, Jamtli-Jämtlands

läns museum 09 dec-17 feb 2008

Oxelösund, Oxelösunds bibliotek 03 mar-13 apr

Katrineholm, Kulturhuset Ängeln 28 apr-08 jun

Malmö, Malmö museer 27 okt-07 dec

Leva i två världarJudiska, romska och samiska

ungdomar har tillsammans

utformat en utställning om

hur det är att ha tillgång till

två världar. Hur går det ihop? Utställningen

är inte ett försök att spegla en generaliserad

minoritet utan ett avstamp i ungdomarnas

gemensamma men också olika erfarenheter

och upplevelser. Utställningen produceras

av riksutställningar i samarbete med

Malmö Museer, Judiska Museet och Samiskt

Informationscentrum. Vi vill samarbeta kring

olika programaktiviteter på orterna där

utställningen visas.

LIVING IN TWO WORLDS.

Jewish, roma and Sámi youngsters have

together created an exhibition that describes

what it is like to have access to two different

Page 56: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006�6

worlds – How does this work? The exhibition

is not an attempt to portray a generalized

minority but is based on the young people’s

actual experiences; some that are common

to them all and some specific to a particular

group. The exhibition is being produced by

riksutställningar in collaboration with the

Malmö Museums, the Jewish Museum in

Stockholm and the Sámi Information Centre.

rikstutställningar will be collaborating

with local partners in organizing events in

conjunction with the exhibition.

Målgrupp/target group: Ungdomar och vuxna/young

people and adults. Utställningsyta/area: ca 80 m2.

Projektledare/Project manager: Sofie Bergkvist, Malmö

Museer, tel. +46 (0)40-34 24 64. Formgivare och grafisk

form/Exhibition design and graphic design: Lina Sporrong.

Utställningskoordinator/exhibition co-ordinator: Lina

Ahtola, tel. +46 (0)8-691 60 14.

Malmö, Malmö museer 1 okt-19 nov

Stockholm, Judiska museet 26 nov-29 jan 2007

Turnéläggning pågår

Kaos LinnéÅr 2007 är det 300 år sedan

Carl von Linné föddes. Han

är en av vårt lands främsta

vetenskapsmän genom

tiderna. Till Linnéjubiléet 2007 producerar

riksutställningar och Länsmuseet

på Gotland en vandringsutställning i

samarbete med Vetenskapsrådet och

Kungl. Vetenskapsakademien. Utställningen

ska spegla Linnés tänkande i samtiden

och inspirera besökaren att refl ektera

kring människans sätt att se och ordna.

Här presenteras Linnés tanke- och

bildvärld. Besökaren ska tillsammans med

vetenskapsmän, konstnärer, arkitekter,

trädgårdsmästare och poeter kunna fundera

över hur vi ordnat och ordnar vidare. En

rad idéseminarier genomförs med inbjudna

från konst- och vetenskapsvärlden och det

kommer att finnas ett pedagogiskt program

kopplat till utställningen. Turné planeras i

Sverige januari 2007-maj 2008.

cHAOS LINNAEUS

AN ExHIBITION ABOUT ORDERING THE

WORLD. A MISHMASH OF ART, ScIENcE

AND EVERyDAy ExPERIENcE

Jointly produced for the Linnaeus

tercentenary year by riksutställningar and

the County Museum of Gotland together with

the Swedish research Council and the royal

Swedish Academy of Sciences.

Man and nature will soon have been

charted down to their tiniest elements.

Yet the world seems no less chaotic today

than it did three hundred years ago. The

vandRingsutställningaR

Foto: Riksutställningar

Page 57: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR ��

exhibition Chaos Linnaeus has several aims.

To show that not all order is a good thing.

And that not all chaos is bad. We are faced

with living scientists and artists. We meet

more or less superseded theories about

human nature. We are obliged to evaluate

everyday objects and phenomena that have

no apparent rankings. We are confronted by

overly explicit issues as well as questions

that are impossible to answer. A number of

vague conclusions are presented. There are

no promises of absolute truths. The starting

point for the exhibition is naturally Linnaeus

and his epoch-making ideas. Our greatest

prefect of order would have had his three-

hundredth birthday on 23 May 2007.

Målgrupp/Target group: Ungdomar och vuxna/Young people

and adults Utställningsyta/Area: ca 150 m2.

Projektledare/Project manager: Annmari Kastrup,

tel. +46 (0)70-765 80 31. Formgivare, producent/Exhibition

design, producer: Anders rabenius. Texter/Texts: Lars

Forsberg, Grafisk formgivare/Graphic designer: Henrik

nygren, Ansvarig tekniker/Exhibition technician: Pernilla

Tenje, Turnéansvarig/Tour co-ordinator: Birgit Lindholm,

tel. +46 (0)8-691 60 48

NattpäronEn utställning på väg motsmå och stora berättelser

se också sidan 22. Den första

turnén i riksutställningars

nya mobila rum är en

berättarutställning.

Utställningen är ett berättarbygge där

barnen kan experimentera med språket

och pröva berättarknep för att skapa egna

berättelser. Utställningens byggstenar ska

sätta fantasin i rörelse och ge besökaren

tilltro till den egna förmågan att se, tänka

och berätta. Utställningen vänder sig till

barn mellan

9-12 år men är även öppen för allmänheten

på kvällar och helger. nattpäron invigs under

Berättaråret och Mångkulturåret i augusti

2006 och beräknas besöka 15 platser där

många språk talas. Ett antal olika kriterier

har varit underlag för turnéplaneringen.

NIGHT-PEARS

AN ExHIBITION ON ITS WAy TO

STORIES GREAT AND SMALL

also see Page 22. The first exhibition to tour

in riksuställningar’s new mobile space

deals with narrative in all its facets giving

children an opportunity to experiment with

language and try out different sorts of

story-telling techniques. The exhibition is

aimed at children aged 9 to 12 but will be

open to the general public in the evenings

and at weekends. The night-pears exhibition

was opened during Sweden’s narrative Year

and Multicultural Year in August 2006 and

will visit 13 different places where many

languages are spoken. The places visited

have been chosen on the basis of a range

of criteria. The night-pears project consists

of a travelling exhibition, a book and a

programme of special events. This is a joint

project involving riksutställningar and the

publishers rabén & Sjögren and Bonnier Ca

Målgrupp/Target group: barn 9-12 år på platser där

många olika språk talas/children (9-12) in areas where

many languages are spoken. Utställningsyta/Area: ca

90 m2 i riksutställningars nya mobila rum/ca 90 m2 in

riksutställningar’s new exhibition trailer. Projektledare och

producent/Project manager and producer: Ulla Arnell.

Utställningen innehåll, manus och texter/Content, script

and texts: Johan Althoff. Gestaltning och scenografi/

Exhibition design: Johan Killgren. Ansvarig tekniker/

Exhibition technician: Jane Bengtsson. Grafisk form/

Graphic design: Sarah Sheppard. Projektledare turné,

pedagogik och kommunikation/Tour manager, education and

communications officer: Helene Larsson,

tel. +46 (0)8-691 60 57

Malmö, Stortorget 18 okt-1 nov

Örebro, Vivalla 8 nov-26 nov

Haninge, Kulturhuset 30 nov-17 dec

Borlänge, Sveatorget 17 jan-4 feb 2007

Södertälje, Stortorget 8 feb-25 feb

Växjö, Videum 1 mar-16 mar

Umeå, Kulturcentrum för barn och unga 21 mar-9 apr

Sundsvall, Stora Torget 14 apr-1 maj

Luleå 7 maj-22 maj

Haparanda 24 maj-10 juni

Show unitShow Unit är en skön

möbel där man möter ett

spännande program med

aktuell videokonst, i ett litet

och behändigt format. Show Unit är liten –

själva enheten består av en sittplats för två

personer, hörlurar och en TV-monitor – och

kan därför placeras överallt där det finns

plats och folk. Video-filmerna som visas ingår

i en serie paket, som förnyas över tiden.

SHOW UNIT

Show Unit is a comfortable piece of furniture

in which visitors are confronted with an

exciting programme of current video art in

a convenient form. Show Unit is small – the

unit itself consists of seating for two people,

earphones and a TV screen – and can thus

be placed wherever there are people and

a little space. The video films are part of a

package that will be updated from time to

time.

Målgrupp/target group: Ungdom, vuxna/young people,

adults. Utställningsyta/Area: 5–7 m2. Projektledare och

curator/Project manager and curator: Anna Livion-

Ingvarsson. Turnéansvarig/Tour coordinator: Lina Ahtola,

tel. +46 (0)8-691 60 14. Under 2006 turnerar Show Unit

genom Sveriges Konstföreningar

tel. 040-36 26 60

Körkort förprojektledare

Med utbildningen Körkort för projektledare vill Riksutställningar erbjuda en inspirerande, vass och gedigen utbildning under våren 2007.

Page 58: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/2006��

Under 2006 turnerar Show Unit genom Sveriges

Konstföreningar tel. 040-36 26 60

Se hjärnan!Evolutionen, forskningen,Sjukdomarna, framtiden

En vandringsutställning

från KKstiftel.sen

riksutställningar och

Vetenskapsrådet. Forskare

hävdar att vi har producerat mer kunskap

om den mänskliga hjärnan under de senaste

tio åren än under människans hela tidigare

historia. Precis nu börjar vi förstå vad

hjärnan sysslar med och hur det går till

– bl.a. genom att vi idag kan se rakt in i den

levande organismen – och detta kommer

snabbt att förändra hela vår tillvaro.

Projektet omfattar vandringsutställningen,

en webbplats på www.forskning.se

och en film. Programverksamhet ska

engagera publiken i det kanske märkligaste

forskningssprånget människan någonsin

åstadkommit. Utställningen är uppbyggd

kring en hjärnspegel. Här följer man

aktiva “nervtrådar” som bl.a. skildrar hur

vårt nervsystem fungerar, hur hjärnan

utvecklats under 500 miljoner år, hur

nervcellens minsta delar är konstruerade,

vilka sjukdomar som drabbar oss, hur minnet

fungerar, vilka svåra frågor vi ställs inför

genom ökad kunskap samt hjärnans framtida

utveckling tillsammans med datorerna.

Vid varje station finns en bänk för egna

experiment.

BEHOLD THE BRAIN!

EVOLUTION, RESEARcH,

DISEASES, THE FUTURE.

A travelling exhibition from the Knowledge

Foundation riksutställningar and the

Swedish research Council. Scientists claim

that we have discovered more about the

human brain during the last ten years than

in the whole of mankind’s earlier history. It

is now that we are beginning to understand

what the brain does and how it does it

– partly because we are able to look right

into the living organism – and this will rapidly

change our entire existence. Our project

comprises a travelling exhibition, a website

at www.forskning.se and a film. A programme

of events in conjunction with the exhibition

will engage the public with what is, perhaps,

the most remarkable scientific breakthrough

in human history. The exhibition is built up

around a three-dimensional image of the

brain through which one can navigate and

thereby comprehend the basic structure.

Visitors can trace active “nerve fibres” to

13 different stations that show such things

as how the nervous system works, how

the brain has developed over 500 million

years, how the smallest parts of a nerve

cell are constructed, what illnesses affect

us, how the memory works, which difficult

questions we are faced with on account

of our improved understanding and the

future development of the brain together

with computers. At each station there is

a worktop allowing visitors to experiment

themselves.

Målgrupp/target group: alla intresserade, från dagisbarn

till neurovetenskapare/anybody interested from nursery-

school children to neurologists. Utställningsyta/area:

flexibel, 500 m2/flexible, c. 400–500 m2. Projektledare/

project manager: Pär Stolpe. Utställningsansvarig/tour

co-ordinator: Marianne Sjöborg, tel. +46 (0)8-691 60 34.

Utställningsformgivare: Codesign

Umeå, Bildmuseet 3 sep-22 okt

Uppsala, Upplandsmuseet 3 nov-4 feb 2007

Stockholm, naturhistoriska riksmuseet 20 feb-2 sep 2007

UNG 06/07young Swedish Design

Ung är en återkommande

jurybedömd

vandringsutställning vars

syfte är att öka och bredda

kunskapen om ung nyskapande svensk

formgivning. Projektet genomförs för sjätte

gången och är öppet för formgivare under

30 år. Bidragen består av formgivning inom

media, arkitektur, inredning, utställningar,

mode och hantverk. Valda bidrag visas i

utställningen och presenteras tillsammans

med juryns utlåtande i utställningskatalogen.

UnG 06/07 genomförs i smarbete mellan

Föreningen Svensk Form, Form/Design

Center i Malmö, riksutställningar och

Stockholmsmässan, där den premiärvisades

på Stockholm Furniture Fair 2006. Läs mer

på www.ung0607.se

yOUNG 06/07

yOUNG SWEDISH DESIGN

Young Swedish Design is a recurring, juried,

travelling exhibition aimed at increasing

public awareness of creative new, young

Swedish design. The project, open to

designers under the age of thirty, has been

held on five occasions. Contributions are

welcomed in the following fields: media,

architecture, interior design, exhibition

design, fashion and crafts/applied art.

Items chosen by the jury are exhibited

and are presented in a catalogue along

side the jury’s motivations. Young 06/07

will be organized jointly by Föreningen

Svensk Form (Swedish Society of Crafts

and Design), Form/Design Center in

Malmö, riksutställningar and Stockholm

International Fairs where it opened at the

Stockholm Furniture Fair 2006. More info at

www.ung0607.se

Målgrupp/target group: Ungdomar och vuxna /young people

and adults. Utställningsyta/area: 120 m2. Projektledare/

project manager: Karin Wiberg, Form/Design Center.

Utställnings- och turnéansvarig/exhibition and tour

co-ordinator: Elisabet Adebo, tel. +46 (0)8-691 60 06

Sollefteå, Textilarkivet i Västernorrland 7 okt-7 nov

Umeå 18 nov-7 jan 2007

vandRingsutställningaR

Page 59: Riksutställningar Gringonumret

nr 3-4/2006 RiksutställningaR ��

Riksutställningarefterlyser unga tankar

är du ung? Så där någonstans under 20 år. Har du idéer

om vad Riksutställningar kan göra för dig och andra

unga? Vill du ingå i en referensgrupp och vara med och

påverka Riksutställningars barn- och ungdomsprofil?

Skicka ett mail med intresseanmälan till:

[email protected]

Riksutställningar söker omvärldskorrespondenterGillar du att skriva, ser du mycket utställningar och har tankar kring det du ser? Vill du bli en av våra spejare och spanare?

Skicka en intresseanmälan till:[email protected]

Ansökidag!

Page 60: Riksutställningar Gringonumret

RiksutställningaR nr 3-4/200660

B adressupdatering110 108 800Vid definitiv avflyttning eller felaktig adress sänds försändelsen vidare till nya adressen. rapportkort med nya adressen sänds till postkontoret.110 04 Stockholm

Box 4715, 116 92 Stockholm, tel. fax +46 (0)8 691 60 20, fax +46 (0)8 691 60 20, [email protected], www.riksutstallningar.seRiksutställningarSwedish Travelling Exhibitions

Tack för den här gången!På Gringo brinner vi för att utveckla svenska kulturinstitutioner och skapa plattformer som fungerar för alla svenskar. Vi ser tre prioriteringar som kulturen i Sverige måste jobba på för att bredda sig: personalen, produktionerna och kommunikationen. Får man igång något av de tre kommer ofta det andra automatiskt. Den här tidningen är förhoppningsvis ett sånt steg!

POrTO BETALT

SVErIGE