Riktlinjer för remittering till bilddiagnostikec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/118_sv.pdf · data kan i framtiden komma att utgöra ett bra verktyg i sådana situationer

1415

KH

-29-00-408-SV

-C

Se vår bokkatalog:http://europa.eu.int/comm/environment/pubs/home.htm

Europeiska kommissionen

ISBN 92-828-9460-6

BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNASOFFICIELLA PUBLIKATIONER

L-2985 Luxembourg

Pris (exkl. moms) i Luxemburg: 16 EUR

9 789289 894609

SV

STRÅLSKYDD 118

Riktlinjer för

remittering till

bilddiagnostik

Sammanfattning

I det nyligen reviderade direktivet ommedicinsk bestrålning (97/43/Euratom)fastställs de allmänna principerna förstrålskydd för personer i samband medmedicinsk bestrålning. Direktivet skulleinförlivas i nationell lag senast den 13 maj2000. Enligt artikel 6.2 i direktivet skallmedlemsstaterna säkerstä l la at trekommendationer som gäller kriterier förremittering till medicinsk bestrålning finnstillgängliga för remitterande läkare.

Denna skrift innehåller riktlinjer som kananvändas av alla yrkesverksamma inomsjukvården med rätt att remittera patientertill diagnostisk radiologi. Syftet är attsäkerställa att alla undersökningar är välmotiverade och optimerade.

Som utgångspunkt för utarbetandet haranvänts ”Making the best use of aDepartment of Clinical Radiology:Guidelines for Doctors”, som är riktlinjerutgivna 1998 av UK Royal College ofRadiologists. Föreliggande riktlinjer harantagits av experter som representerareuropeisk radiologi och nuklearmedicinoch de kan nu antas av medlemsstaternasom modell.

Riktl injerna är inte bindande förmedlemsstaterna. De utgör del av ett antaltekniska handböcker som har utarbetatsför att underlätta genomförandet avdirektivet om medicinsk bestrålning. Lokalavariationer kan krävas beroende påsjukvårdspraxis och till buds stående medel.

Kontinuerlig användning av detta slagsrekommendationer förväntas leda till bättreklinisk praxis och till en minskning av antaletremisser för undersökning, och följaktligentill en minskning av associerad medicinskbestrålning.

STR

ÅLS

KY

DD

118

Strålskydd 118

Riktlinjer förremittering tillbilddiagnostik

Antagna av experter inom området förradiologi och nuklearmedicin i Europa

I samarbete med Royal College ofRadiologists i Storbritannien

Samordnat av Europeiska kommissionen

2000

En stor mängd övrig information om Europeiskaunionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int).

Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.

Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernasofficiella publikationer, 2001

ISBN 92-828-9460-6

© Europeiska gemenskaperna, 2001

Kopiering tillåten med angivande av källan.

Printed in Italy

TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

De åsikter som framförs i detta dokumentåterspeglar inte nödvändigtvis Europeiskakommissionens åsikter. Varken kommissionen ellernågon person som handlar på kommissionensvägnar är ansvarig för det bruk som kan göras avinformationen nedan.

Förord

Föreliggande riktlinjer för remittering till diagnostiskradiologi har utarbetats med utgångspunkt i boken”Making the best use of a Department of ClinicalRadiology: Guidelines for Doctors” som publicerades1998 av UK Royal College of Radiologists (1). Dehar antagits av flera expertgrupper i flera länder.Kommentarer har även inhämtats från radiologiskaföreningar i medlemsstaterna genom europeiskasammanslutningar för radiologi och nuklearmedicin.Europeiska kommissionen samordnade dennaprocess.

Riktlinjerna kan nu antas som modell imedlemsstaterna, även om man är medveten om attytterligare lokal anpassning kan vara nödvändig pågrund av variationer i praxis och olika föreskrifterinom hälsovården. Nästa utgåva av dessa riktlinjer förremitterande läkare kommer att utarbetas av RoyalCollege of Radiologists (ordförande för arbetsgruppenär professor Gillian Needham, Aberdeen) i samarbetemed Europeiska kommissionen och olika expertorganinom Europeiska gemenskapen. De nya riktlinjernakommer att i ännu högre grad vara evidensbaseradeoch beakta praxis både i Storbritannien och i övrigaEuropa.

I rådets direktiv 1997/43/Euratom (2) fastställs attmedlemsstaterna skall främja att diagnostiskaremitteringskriterier införs och används vidradiodiagnostiska undersökningar och att vägledningfinns tillgänglig i detta syfte. Föreliggande riktlinjerkan användas för sådana ändamål. Denna publikationhade inte varit möjlig utan det arbete som utförts iden underkommitté som sammanträdde tre gångerunder 1999 och som hade följande sammansättning:

Professor Dr W Becker, Nuclear Medicine, Göttingen,Tyskland

3

Professor Angelika Bischof Delaloye, ordförande förEuropean Association of Nuclear Medicine,Lausanne, Schweiz

Dr Vittorio Ciani, Europeiska kommissionen,Generaldirektoratet för miljö, Bryssel, Belgien

Professor Adrian K Dixon, Royal College ofRadiologists, Cambridge, Förenade kungariket

Steve Ebdon-Jackson, Department of Health, London,Förenade kungariket

Dr Keith Harding, Nuclear Medicine, Birmingham,Förenade kungariket

Dr Elisabeth Marshall-Depommier, Paris, Frankrike

Professor Iain McCall, ordförande, UEMS RadiologySection, Oswestry, Förenade kungariket

Professor Gillian Needham, Royal College ofRadiologists, Aberdeen, Förenade kungariket

Professor Hans Ringertz, European Association ofRadiology, Stockholm, Sverige

Dr Bruno Silberman, Generalsekreterare, UEMS,Paris, Frankrike

Dr Diederik Teunen, Europeiska kommissionen,Generaldirektoratet för miljö, Bryssel, Belgien

Dr Ciska Zuur, Ministry of Housing, Spatial Planningand the Environment, Haag, Nederländerna

Vi framför ett stort tack till alla dessa personer.

4

Innehållsförteckning

Förord till fjärde utgåvan (1998) avriktlinjerna från Royal College of Radiologists(RCR) ................................................................ 7

Inledning............................................................ 11

Varför behövs riktlinjer ochremitteringskriterier?................................... 11

Vilket stöd finna att få? .............................. 12

Vilka bilder tas? .......................................... 14

För vem är riktlinjerna avsedda? ................ 14

Hur man använder rekommendationerna ... 15

Graviditet och skydd av fostret......................... 17

Optimering av stråldosen .................................. 19

Typiska effektiva doser från diagnostiskamedicinska exponeringar under 1990-talet..................................................... 20

Kommunikation med en avdelning fördiagnostisk radiologi ......................................... 23

Teknikbaserad diagnostisk radiologi................. 24

Datortomografi (CT) ................................... 24

Interventionell radiologi (inbegripet angiografi och minimalinvasivbehandling).................................................. 26

Magnetisk resonanstomografi (MRT)......... 27

Nuklearmedicin (NM) ....................................... 29

Nuklearmedicinsk terapi ............................. 30

Ultraljud (UL) ................................................... 31

Ordlista .............................................................. 33

5

Klinisk frågeställning, undersökning,rekommendation och kommentarer .................. 34

A. Huvud (inklusive öron-, näs- ochhalsproblem) ......................................... 34

B. Nacke/hals............................................. 40

C. Ryggrad................................................. 43

D. Muskuloskeletala systemet ................... 47

E. Kardiovaskulära systemet..................... 56

F. Thorax ................................................... 60

G. Gastrointestinala systemet .................... 63

H. Urologiska, adrenala ochgenitourinära systemen ......................... 76

I. Obstretik och gynekologi ..................... 81

J. Bröstsjukdomar ..................................... 84

K. Trauma .................................................. 88

L. Cancer ................................................... 104

M. Pediatrik ................................................ 116

Litteraturförteckning.......................................... 127

Bilaga................................................................. 131

6

7

Förord till fjärde utgåvan(1998) av riktlinjerna frånRoyal College ofRadiologists (RCR) (1)Syftet med denna skrift är att hjälpa remitterandeläkare att utnyttja avdelningarna för diagnostiskradiologi på ett optimalt sätt. Om rekommendationerav detta slag genomgående följs, minskar antaletremisser för undersökning och även exponeringen förmedicinsk bestrålning (3–7). Det primära syftet medskriften är dock att förbättra den kliniskaverksamheten. Rekommendationer av detta slagfungerar bäst om de används i kombination med enklinisk-radiologisk dialog och som ett led iuppföljningsprocessen. Rekommendationerna äravsedda att användas av både sjukhusläkare (på allanivåer) och läkare inom primärvården. Redaktören(Adrian Dixon, Cambridge) har biträtts avarbetsgruppens övriga medlemmar: Dr JohnBradshaw (Bristol), Dr Michael Brindle (ordförandeför Royal College of Radiologists, King’s Lynn),framlidna Dr Claire Dicks-Mireaux (London), Dr RayGodwin (Bury St Edmunds), Dr Adrian Manhire(ordförande för underkommittén för RCR-övervakning, Nottingham), Dr Gillian Needham(Aberdeen), Dr Donald Shaw (London), Chris Squire(rådgivare inom klinisk RCR-övervakning), Dr IainWatt (Bristol) och professor J Weir (dekanus förfakulteten för radiologi, Aberdeen). Barry Wall frånNational Radiological Protection Board (NRPB) harvänligen tillhandahållit uppgifter om stråldoser förflera olika slags undersökningar.

Efter att den tredje utgåvan utkom har det skettytterligare framsteg inom magnetiskresonanstomografi (MRT), vilket även avspeglas irekommendationerna. Denna utgåva innehåller ävenrekommendationer för några av de nya nischroller

8

som ultraljud (UL), datortomografi (CT) ochnuklearmedicin (NM), inbegripet positronemissionstomografi (PET), har fått. Detsystembaserade synsätt som infördes 1995 harbibehållits, eftersom största delen av kommentarernahar gett vid handen att detta format är till större nyttaän det tidigare.

Även här har vi indikerat när bokensrekommendationer är grundade på vedertagnavetenskapliga bevis. I enlighet med de principer somUK National Health Service Executive tillämpargällande utvecklandet av kliniskarekommendationer (8) har vi använt följandeklassificering:

A. Randomiserade kontrollerade studier (RCT),metaanalyser, systematiska granskningar.

B. Omfattande experimentella studier ellerobservationsstudier.

C. Andra studier där rekommendationen bygger påexpertutlåtanden och stöds av behörigamyndigheter.

Det är intressant att notera att sådanaklassificeringssystem nu har blivit vanliga inom mångadelar av hälsovården, efter att ”evidensbaseradmedicin” har accepterats som metod (9–10).Genomgången av studierna har varit myckettidskrävande. Arbetsgruppen har stor anledning atttacka Dr Rachael Harrison som gjorde en betydandedel av den ursprungliga datainsamlingen inom ramenför REALM-projektet som finansierades av RoyalCollege of Radiologists (RCR). De påföljandelitteratursökningarna har utförts av arbetsgruppensindividuella medlemmar och av flera medlemmar ispecialistgrupper inom diagnostisk radiologi, vilket harresulterat i tillgång till data som har varit till stor nytta.

Den tredje utgåvan (1995) av handboken hardistribuerats i cirka 85 000 exemplar och innehållet

har vid flera tillfällen rekommenderats av NationalHealth Service Executive (NHSE) (8, 11), UK ChiefMedical Officers och Audit Commission (12). Det äranmärkningsvärt att rekommendationerna har antagitsav flera upphandlingsavdelningar, av vilka många nukopplar användningen av RCR-rekommendationernatill avtal med avdelningarna för diagnostisk radiologi.Rekommendationerna har antagits inom den privatasektorn och har antagits och översatts av månganationella radiologiska föreningar.Rekommendationerna används också i storomfattning som standard för uppföljningsstudier (13).Ett antal sjukhus har anskaffat elektroniska versionerav rekommendationerna i syfte att införa dem isjukhusets informationssystem. Denna fjärde utgåvahar redan rekommenderats av Academy of MedicalRoyal Colleges och har godkänts av GuidelinesAppraisal Unit vid St George’s Hospital, London,Förenade kungariket.

Rekommendationerna har stor betydelse ocharbetsgruppen har varit fullt medveten om vikten avatt få allt ”så korrekt det rimligen är möjligt”. Vi troratt denna fjärde utgåva, som har utarbetats efteromfattande samråd (se bilagan), representerar enaktuell och rimlig syn på hur avdelningarna fördiagnostisk radiologi bör utnyttjas för ett antal av devanligaste kliniska frågeställningarna. Det kommermed säkerhet att förekomma vissa impopulära beslut– vi har i en del fall fått diametralt motsatta råd.Detta kan dock troligen inte undvikas när man rör siginom ett specialområde som utvecklas mycket snabbt.

Vi hoppas att denna fjärde utgåva skall vara till nyttaoch vi är övertygade om att vi i fortsättningenkommer att få ta emot råd och referensförseddakommentarer som ett led i det fortsattautvecklingsarbetet när det gäller dessarekommendationer. Nästa utgåva av RCR:s riktlinjerär planerad till 2002.

Adrian K Dixon å RCR-arbetsgruppens vägnar

9

11

Inledning

Varför behövs riktlinjer ochremitteringskriterier?En värdefull undersökning karakteriseras av attresultatet – positivt eller negativt – medför en ändringav behandlingen eller bidrar till att bekräfta läkarensdiagnos. Det förekommer ett stort antal radiologiskaundersökningar som inte uppfyller dessa krav ochsom i onödan ökar patientbestrålningen (14).Huvudorsakerna till onödig användning av radiologiär följande:

1. Upprepning av undersökningar som redanhar gjorts, t.ex. på ett annat sjukhus, enpoliklinik eller ett akutintag. HARUNDERSÖKNINGEN REDAN GJORTS? Manbör med alla medel försöka få fram tidigaretagna bilder. Elektronisk överföring av digitaladata kan i framtiden komma att utgöra ett braverktyg i sådana situationer.

2. Undersökningar när det är osannolikt attresultatet får konsekvenser för behandlingenav patienten, på grund av att det förväntade”positiva” fyndet oftast är irrelevant, t.ex.degenerativ ryggsjukdom (lika ”normalt” somgrånande hår i lägre medelåldern) eller på grundav att ett positivt fynd är mycket osannolikt.BEHÖVER JAG UNDERSÖKNINGEN?

3. Undersökningar som görs för ofta, dvs. innansjukdomen kan ha framskridit eller fastslagitseller innan resultaten kan påverka behandlingen.BEHÖVER JAG GÖRA UNDERSÖKNINGENNU?

4. Fel undersökning. Metoderna inom diagnostiskradiologi utvecklas snabbt. Det är ofta till nyttaatt diskutera undersökningen med en specialist

12

inom diagnostisk radiologi eller nuklearmedicininnan den specifika undersökningen begärs. ÄR DETTA DEN BÄSTAUNDERSÖKNINGSMETODEN?

5. Bristande förmåga att tillhandahålla lämpligklinisk information och lägga fram defrågeställningar som undersökningen meddiagnostisk radiologi skall ge svar på. Bristerav detta slag kan leda till att fel metod används(t.ex. har man missat en väsentlig faktor?). HARJAG FÖRKLARAT FRÅGESTÄLLNINGEN?

6. Överundersökning. En del läkare tenderar attoftare än andra läkare förlita sig påundersökningar. Vissa patienter känner sig tryggaav att bli undersökta. UTFÖRS DET FÖRMÅNGA UNDERSÖKNINGAR?

Vilket stöd finns att få?För vissa kliniska situationer har man fastställt fastariktlinjer. Riktlinjer kan definieras enligt följande:

Systematiskt utvecklade rekommendationer som äravsedda att hjälpa läkaren och patienten att avgöralämplig behandling vid specifika kliniskaomständigheter ... (Field & Lohr 1992, 15).

Som framgår av denna definition är riktlinjer inte enstrikt avgränsning av kliniska förfaringssätt, utan ettkoncept för god praxis mot vilken man kan väga enenskild patients behov. Riktlinjerna är inga absolutaregler, även om det bör finns goda skäl för att frångådem. Det finns inga riktlinjer som kan ge universelltstöd och därför bör alla läkare alltid diskutera allafrågeställningar med sina radiologer.

Utarbetandet av riktlinjer har blivit något av envetenskap, och det produceras ett stort antalavhandlingar och rapporter inom detta framväxandevetenskapsområde. Det kan särskilt nämnas attexperter har tagit fram detaljerade metoder för hur

13

riktlinjer skall tas fram, utarbetas och utvärderas (8,15–21). För att utveckla en enskild vetenskapligthållbar rekommendation med användning av dessametoder krävs en avsevärd akademisk arbetsinsats.För de 280 kliniska frågeställningar som tas upp idenna skrift hade det inte varit praktiskt genomförbartatt använda så mycket tid och så mycket resurser. Enstor del av filosofin bakom metoderna förutarbetandet av riktlinjer följdes dock närföreliggande rekommendationer togs fram. Vi harsärskilt genomfört omfattandelitteraturundersökningar med analys avnyckelreferenser. Royal College of Radiologists hållerett arkiv över referenser, och textens utlåtandengrundar sig på dessa. Vi har i största möjliga månlåtit företrädare för andra vetenskapsgrenar ochföreträdare för patienter komma fram medsynpunkter. Vi har uppmanat många grupper attlämna kommentarer om vissa fakta, om lokalariktlinjer osv. Vi har särskilt fått ett aktivt stöd frånspecialistgrupper inom området för metoder inomdiagnostisk radiologi. Vi har fört en omfattandedialog med andra yrkesgrupper, inklusive företrädareför patienter och alla Royal Colleges, vilket nådde sinkulmen i stödet från Academy of Medical RoyalColleges (se bilagan). En del av styrkan i dessariktlinjer är dessutom det att de har granskats ochmodifierats under utarbetandet av fyra utgåvor frånoch med 1989.

Som ett parallellt utvecklingsarbete har AmericanCollege of Radiologists (ACR) utarbetat”Appropriateness Criteria” (22). I stället för att avgeutlåtanden om optimala undersökningar räknar ACRupp alla tänkbara undersökningar och klassificerardem efter lämplighet (poäng på en skala upp till 10).Klassificeringen har utvecklats med användning av enmodifierad Delphi-teknik som går ut på enhällighetmellan experter. RCR har följt denna intressantautveckling och har även införlivat en del av ACR:sslutledningar.

14

I föreliggande skrift indikeras tyngden hosbakomliggande bevis (8) för de olika utlåtandena påföljande sätt:

A. Randomiserade kontrollerade försök (RCT),metaanalyser, systematiska granskningar.

B. Omfattande experimentella studier ellerobservationsstudier.

C. Andra bevis där rekommendationen bygger påexpertutlåtanden och stöds av behörigamyndigheter.

För vissa kliniska situationer (t.ex.ultraljudsundersökningar vid normal graviditet) hittarman motstridiga uppgifter inom en stor mängdutmärkta vetenskapliga rapporter. Därför lämnas ingafasta rekommendationer och bevisen klassificerasmed C. Det bör även noteras att det finns mycket fårandomiserade försök där man jämför olikaradiologiska diagnostiska procedurer. Sådana försökär svåra att utföra och får eventuellt inte etisktgodkännande.

Vilka bilder tas?Alla avdelningar för diagnostisk radiologi bör haprotokoll för varje vanlig klinisk situation. Det finnsdärför inga definitiva rekommendationer om detta.Det kan räcka med att konstatera att allaundersökningar bör optimeras så att de ger maximalmängd information med minimal mängd strålning.Det är viktigt att vara medveten om detta, eftersompatienten kanske inte får det som den remitterandeläkaren har förväntat sig.

För vem är riktlinjerna avsedda?Riktlinjerna är avsedda för alla yrkesverksamma inomhälso- och sjukvården med rätt att remittera patientertill undersökning med diagnostisk radiologi. Isjukhussammanhang är det sannolikt nyligen

15

utexaminerade läkare som har den största nyttan avriktlinjerna och många sjukhus ger en kopia till varjenyligen utnämnd yngre läkare i syfte att främja godpraxis.

Det utbud av undersökningar som finns tillgängligaför olika yrkesverksamma inom hälso- ochsjukvården måste avgöras i samråd med lokalaspecialister inom radiologi och nuklearmedicin medbeaktande av tillgängliga resurser. Riktlinjerna ärockså värdefulla för personer som är intresserade avgranskningar av en avdelnings remitteringsmönsteroch arbetsbelastning (13).

Hur man använder rekommendationernaI skriften tas särskilt upp områden som är svåra ellerkontroversiella. Sidorna är i regel uppdelade i femkolumner. I den första kolumnen anges den kliniskasituation som ligger till grund för begäran av enundersökning, i den andra uppräknas ett antaltänkbara metoder inom diagnostisk radiologi (ochstorleken av den därmed förenade stråldosen), i dentredje kolumnen ges rekommendationen (ochklassificeringen för tillgängliga bevis) om huruvidaundersökningen är lämplig eller inte och i den fjärdekolumnen finns förklarande kommentarer. Kolumnfem ger frågeställningens beteckning.

Följande rekommendationer används:

1. Rekommenderas. Det betyder attundersökningen (undersökningarna) högstsannolikt är till hjälp för en klinisk diagnos ochför behandlingen. Rekommendationen kanavvika från den undersökning läkaren hadeönskat, t.ex. ultraljudsundersökning i stället förflebografi i fråga om djup ventrombos.

2. Specialistundersökning. Dessa är komplexaeller dyra undersökningar som i regel endastutförs på begäran av läkare som har relevantklinisk expertis för att utvärdera de kliniska

fynden och vidta åtgärder på grundval avresultaten av undersökningen med diagnostiskradiologi. Här är det i regel motiverat medindividuella diskussioner med en specialist inomområdet radiologi eller nuklearmedicin.

3. Rekommenderas inte som första åtgärd. Gällersituationer där erfarenheten har visat att denkliniska frågeställningen i regel får sin lösningmed tiden. Vi föreslår i sådana fall attundersökningen skjuts upp med tre till sexveckor och endast genomförs om symtomenfortsätter. Axelsmärtor är ett typiskt exempel.

4. Rekommenderas inte rutinmässigt. Med dettabetonas att ingen rekommendation är absolut ochatt undersökningen bara genomförs i det fall enläkare kan lägga fram övertygande argument. Ettexempel på en sådan motivering kan varakonventionell röntgen för en patient som harryggsmärtor och där man hittat kliniska fynd somtyder på något annat än degenerativ sjukdom(t.ex. osteoporotisk kotfraktur).

5. Rekommenderas inte. För undersökningarna idenna kategori gäller att de tänktamotiveringarna för undersökningen äroförsvarliga (t.ex. IVU för högt blodtryck).

16

Graviditet och skydd avfostret

• Bestrålning av foster bör alltid undvikas när detär möjlig (23–25). Detta inbegriper situationerdär kvinnan själv inte misstänker graviditet. Detprimära ansvaret för identifiering av en sådanpatient ligger hos den remitterande läkaren.

• Kvinnor i fertil ålder som kommer till enundersökning där primärstrålen träffarbäckenområdet, direkt eller viasekundärbestrålning (i det närmaste varje slag avjoniserande strålning mellan diafragma och knän)eller till ett förfarande som inbegriper radioaktivaisotoper, bör tillfrågas om huruvida de kan ellerinte kan tänkas vara gravida. Om patienten intekan utesluta möjligheten till graviditet, bör hontillfrågas om hennes menstruation har uteblivit.

• Om möjligheten till graviditet kan uteslutas, kanundersökningen fortsätta. Om patienten däremotär gravid eller sannolikt är gravid (t.ex.menstruationen har gått över tiden), måstemotiveringen för den föreslagna undersökningengranskas av radiologen och den remitterandeläkaren, och beslut måste fattas om huruvidaundersökningen skall skjutas upp till efterförlossningen eller till dess att nästa menstruationhar kommit. Ett förfarande som är till kliniskfördel för modern kan också vara till indirektfördel för hennes ofödda barn, och enfördröjning av ett viktigt förfarande till en senaredel av graviditeten kan öka risken både förfostret och för modern.

• Om en graviditet inte kan uteslutas menmenstruationen INTE har gått över tiden ochförfarandet innebär en relativt låg dos för fostret,kan undersökningen genomföras. Om däremot

17

undersökningen innebär relativt höga doser (i deflesta avdelningar skulle de vanligaundersökningarna i denna kategori vara CT avbuk och bäcken, IVU, fluoroskopi och NM-undersökningar), måste frågan diskuteras pågrundval av lokala rekommendationer.

• Om radiologen och den remitterande läkarentillsammans konstaterar att bestrålning av engravid eller eventuellt gravid livmoder kanmotiveras kliniskt, bör ett sådant beslut alltidregistreras. Radiologen måste därefter säkerställaatt exponeringen begränsas till det minimum somkrävs för att få den nödvändiga informationen.

• Om det blir uppenbart att fostret har blivitoavsiktligt bestrålat, trots ovannämnda åtgärder,kan den lilla risk som bestrålningen innebär förfostret, även vid de högre doserna, sannolikt intemotivera de större risker som invasiva fetaladiagnostiska förfaranden skulle medföra (t.ex.amniocentes) eller riskerna förknippade med attgraviditeten avslutas. När sådan oavsiktligbestrålning har skett, bör en individuellriskbedömning utföras av en sjukhusfysiker ochresultatet diskuteras med patienten.

• RCR har nyligen deltagit (tillsammans medNRPB och College of Radiographers) iutgivandet av en skrift med rekommendationerom skydd av fostret vid diagnostiskaundersökningar av modern (25).

18

Optimering av stråldosen

Användning av radiologiska undersökningar är enaccepterad del av medicinsk praxis och är berättigadom den kliniska nyttan för patienten med stormarginal uppväger den lilla strålrisken. Ändå är inteens små stråldoser helt riskfria. En liten del av degenmutationer och elakartade sjukdomar somförekommer hos befolkningen kan sägas bero på dennaturliga bakgrundsstrålningen. Diagnostiskmedicinsk exponering, som är den största källan tillartificiell bestrålning av befolkningen, utgör ett tilläggpå cirka en sjättedel till den dos avbakgrundsstrålning som befolkningen utsätts för (iSverige en fjärdedel).

I EU-direktivet från 1997 (2) förutsätts att allaberörda parter reducerar onödig exponering avpatienter vid bestrålning. Ansvariga organisationeroch individer som använder joniserande strålningmåste följa dessa föreskrifter. En viktig faktor när detgäller att reducera stråldosen är att undvika onödigaundersökningar (särskilt upprepade undersökningar).

Den effektiva dosen vid en radiologisk undersökningär den viktade summan av doserna till ett antal organ,där viktningsfaktorn för varje organ beror på dessrelativa känslighet för strålningsinducerad cancer ellerallvarliga ärftliga effekter. Man får alltså ett endavärde för dosen som är relaterat till den totalastrålrisken, oberoende av hur stråldosen fördelar sigöver kroppen.

De typiska effektiva doserna för ett antal vanligadiagnostiska radiologiundersökningar spänner över ettområde inom en faktor på cirka 1 000: frånmotsvarigheten till en eller två dagars naturligbakgrundsstrålning (0,02 mSv för lungröntgen) till4,5 år (t.ex. för datortomografi av buken). Detförekommer dock avsevärda variationer ibakgrundsstrålning mellan och inom länder. Doserna

19

20

Typiska effektiva doser från diagnostiskamedicinska exponeringar under 1990-talet

Diagnostisk Typisk Motsv. Ungefärligprocedur effektiv dos antal motsv.

(mSv) lungröntgen periodav naturligbakgrunds-

strålning (1)

Röntgenundersökningar:

Extremiteter och leder(utom höft) < 0,01 < 0,5 < 1,5 dagarLungor (en enkel posteroanterior (PA) projektion) 0,02 1 3 dagarSkalle 0,07 3,5 11 dagarBröstrygg 0,7 35 4 månaderLändrygg 1,3 65 7 månaderHöft 0,3 15 7 veckorBäcken 0,7 35 4 månaderBuk 1,0 50 6 månaderIVU 2,5 125 14 månaderEsofagus 1,5 75 8 månaderVentrikel 3 150 16 månaderTunntarmspassage 3 150 16 månaderKolon 7 350 3,2 årCT huvud 2,3 115 1 årCT thorax 8 400 3,6 årCT buk eller bäcken 10 500 4,5 år

Radionuklidundersökningar:Lungventilation (Xe-133) 0,3 15 7 veckorLungperfusion (Tc-99m) 1 50 6 månaderNjure (Tc-99m) 1 50 6 månaderSköldkörtel (Tc-99m) 1 50 6 månaderSkelett (Tc-99m) 4 200 1,8 årDynamisk hjärtundersökning (Tc-99m) 6 300 2,7 årPET huvud (F-18 FDG) 5 250 2,3 år

(1) I Storbritannien är den genomsnittliga bakgrundsstrålningen 2,2mSv per år (i Sverige 3 mSv inklusive radon i bostäder). Deregionala genomsnittsvärdena varierar från 1,5 till 7,5 mSv per år.

för konventionella röntgenundersökningar grundar sigpå de resultat som nationella organ förbestrålningsskydd (NRPB) har sammanställt pågrundval av patientdosmätningar gjorda på 380sjukhus i Storbritannien från 1990 till 1995. De är ide flesta fall lägre än de doser som beskrivits itidigare utgåvor av denna skrift och som baserade sigpå data från början av 1980-talet, vilket tyder på entillfredsställande tendens mot ökat patientskydd.Doserna för CT-undersökningar ochradionuklidundersökningar härrör från nationellasammanställningar som gjorts av NRPB och BNMSoch som troligen inte har genomgått betydandeförändringar sedan dess.

Lågdosundersökningar av extremiteter och lungor ärde vanligaste radiologiska undersökningarna. Det ärdock de relativt ovanliga högdosundersökningarnasåsom CT av bålen och bariumundersökningar sommedför det största tillskottet till den kollektiva dosen.Doserna vid vissa CT-undersökningar är särskilt högaoch visar inga tecken på att minska. Användningen avCT ökar fortfarande. CT bidrar för närvarandetroligen till nästan hälften av den kollektiva dosenfrån alla röntgenundersökningar. Det är därför särskiltviktigt att varje begäran om CT är särskilt berättigadoch att metoderna används med den minimidos sombehövs för erhållande av den väsentliga diagnostiskainformationen. Enligt vissa experters uppskattning ärden extra risk under en livstid för att få cancer meddödlig utgång efter CT-undersökning av buken cirka1 på 2 000 för en vuxen person (jämförd med risken1 per miljon för röntgen av lungor) (26). Detta ärdock en liten extra risk i jämförelse med denallmänna risken för cancer (nästan 1 på 3) och denuppvägs i regel med stor marginal av den nytta somerhålls från CT-undersökningen.

I föreliggande riktlinjer har doserna grupperats ibreda band för att hjälpa den remitterande läkaren attuppfatta storleksordningen för stråldosen vid olikaundersökningar.

21

22

TABELL Klassificering av typiskaeffektiva doser av joniserandestrålning vid vanligaförfaranden inom diagnostiskradiologi

Kategori Typisk effektiv Exempeldos (mSv)

0 0 UL, MRT

I < 1 CXR, Extremitets-XR, bäcken-XR

II (*) 1–5 IVU, ländryggs-XR, NM (t.ex. skelett-scintigram), CT av huvud och nacke/hals

III 5–10 CT av thorax och buk, NM (t.ex. hjärta)

IV > 10 Vissa NM-undersökningar (t.ex. PET)

(*) Den genomsnittliga årliga bakgrundsdosen i de flesta delar avEuropa faller inom denna kategori.

23

Kommunikation med enavdelning för diagnostiskradiologi

Remiss för en undersökning med diagnostiskradiologi ses i regel som en begäran om utlåtandefrån en specialist i radiologi eller nuklearmedicin.Utfallet från denna begäran om utlåtande skallpresenteras i form av ett utlåtande som används somstöd vid handläggningen av en klinisk frågeställning.

Remissen bör fyllas i exakt och läsligt i syfte attundvika alla missförstånd. Orsaken till begäran böranges klart och tydligt och tillräckliga kliniskauppgifter bör tillhandahållas för att ge specialisteninom diagnostisk radiologi möjlighet att förstå densärskilda diagnostiska eller kliniska frågeställningsom man avser klarlägga genom en radiologiskundersökning.

I en del fall kan den bästa undersökningen för att fåsvar på en frågeställning vara en alternativundersökning med diagnostisk radiologi.

Om det råder tvivel om huruvida en undersökningbehövs eller vilken undersökning som är den bästa,bör man samråda med en lämplig specialist iradiologi eller nuklearmedicin. Avdelningarna fördiagnostisk radiologi diskuterar gärna undersökningarmed remitterande läkare. Regelbundna ronder medremitterande läkare och radiologer är ett bra forumför sådana diskussioner och har konstaterats vara godpraxis (27).

Samtidigt som det bör noteras att dessarekommendationer har fått ett brett godkännanderåder insikt om att vissa avdelningar kommer attanpassa dem till lokala förhållanden och principer.

Teknikbaserad diagnostiskradiologi

Datortomografi (CT)Datortomografi finns nu att tillgå överallt i Europa.Tekniken har dessutom nyligen genomgått betydandeframsteg tack vare utvecklandet av spiral-CT ochmultisnitts-CT som gör det möjligt att samla intredimensionella data medan patienten håller andan.Dessa framsteg har öppnat nya diagnostikmöjligheter,t.ex. användningen av spiral-CT för diagnos avlungemboli. Icke desto mindre har vissa sjukhus sinegen policy när det gäller hur man accepterar begäranom CT-undersökningar. Det är värt att notera att CTär en relativt dyr undersökning som medför en högstråldos för patienten. Det lönar sig därför alltid attöverväga alternativ, särskilt med tanke på MRT:sökade betydelse. UK National Radiological ProtectionBoard har gett ut flera allmänna rekommendationerom CT i Protection of the Patient in X-Ray ComputedTomography (26), ur vilken några utdrag återgesnedan:

Med tanke på de potentiellt höga doserna bör CTendast användas efter det att en erfaren radiologvederbörligen prövat det kliniska berättigandet.Undersökningar på barn kräver en högre nivå avberättigande, eftersom bestrålning medför högrerisker för barnpatienter.

När det är kliniskt lämpligt bör alternativanvändning av säkrare, icke-joniserande tekniker(UL och MRT) eller röntgentekniker med lågadoser övervägas.

CT bör inte utföras på gravida patienters buk ellerbäcken utan sunda kliniska skäl och under särskiltbeaktande av lågdostekniker.

Stor vikt bör alltid fästas vid att minimeraexponering av ögonen, särskilt i fråga om patientersom sannolikt kommer att bli föremål för fleraundersökningar.

24

25

Alla CT-remisser som faller utanför de fastställdarekommendationerna bör, på samma sätt som när detgäller begäran om radiologisk undersökning,diskuteras med en radiolog. På grund av behovet attminimera undersökningens omfattning (och därmedkostnaden och stråldosen) är det till fördel om dekliniska anteckningarna och tidigare undersökningarmed diagnostisk radiologi finns tillgängliga förgranskning när CT-undersökningen görs.

Några ytterligare faktorer att beakta:

• CT kvarstår som den optimalaundersökningsmetoden för många kliniskathorax- och bukfrågeställningar, trotsstrålriskerna.

• CT används fortfarande i stor omfattning förintrakraniella frågeställningar, särskilt stroke ochtrauma.

• CT är fortfarande en enkel metod förstadiebestämning av många maligna sjukdomar(t.ex. lymfom) och vid uppföljning avterapirespons.

• CT ger värdefull preoperativ information omkomplexa massor och används i stor utsträckningvid postoperativa komplikationer.

• CT ger möjlighet till exakt styrning viddräneringförfarande, biopsier och anestetiskanervblockeringar.

• CT spelar en viktig roll vid trauma.

• CT-bilderna kan försämras av proteser,fixeringsanordningar osv.

• CT ger bättre anatomiska detaljer när det gälleröverviktiga patienter än vad UL gör. I fråga omslankare patienter och barn bör UL användasalltid när det är möjligt.

26

• CT av buken ger en stråldos som motsvarar cirka500 CXR.

Interventionell radiologi (inbegripetangiografi och minimalinvasivbehandling)Detta område inom radiologin expanderar förnärvarande mycket snabbt. Medan alla avdelningarför diagnostisk radiologi under många år hargenomfört angiografi och associerade procedurer(t.ex. angioplastik), har flera nya tekniker nyligenkommit fram. De flesta abscesser i buken behandlasnu med perkutan dränering under radiologiskvägledning. Likaså utförs huvuddelen avleverbiopsierna numera av radiologer (med UL-vägledning). Lymfkörtelsbiopsier är rutin på de flestaUL- och CT-avdelningar.

Ny teknik håller snabbt på att ytterligare utökaområdet för interventionsradiologi. Till dessainnovationer hör följande:

• Perkutan diskektomi för lumbalt diskbråck (oftamed CT-vägledning).

• Perkutan isättning av transplantat föraortaaneurysm i buken.

• Olika tekniker för behandling av icke-operablaleverskador (t.ex. laserablation med vägledninggenom genomlysning).

• Interventions-MRT med bildtagning ”i realtid”som ger möjlighet att följa med i de terapeutiskamanövrarna.

Vid ovan nämnda exempel på de senasteinnovationerna förutsätts nära samarbete med kliniskakolleger. Den exakta utformningen av arrangemangenkan variera avsevärt beroende på lokal expertis ochtillgången på utrustning. Det pågår en diskussion pånationell nivå om de bästa arrangemangen för dessainterventionsförfaranden. Det är ofrånkomligt att

begäran om något av dessa förfaranden inbegriperdetaljerade diskussioner mellan flera specialister.

Magnetisk resonanstomografi (MRT)Antalet MRT-system har ökat betydligt i hela Europa.Det finns därför även ett stort antalrekommendationer för användningen av MRT. I ochmed de senaste tekniska framstegen och ökaderfarenhet håller MRT:s roll på att expandera och denbegränsande faktorn för ytterligare expansion är nuofta av finansiell karaktär.

Eftersom MRT inte använder joniserande strålningbör MRT föredras i fall där både CT och MRT gerliknande information och om båda står till buds. MRTlöper dock risk att bli föremål för orimlig efterfrågan vilket kan leda till långa väntetider. Därförbör varje remissbegäran för MRT avtalas med enradiolog.

Några ytterligare faktorer att beakta:

• MRT ger ofta mer information än CT när detgäller intrakraniella, ryggradsrelaterade ochmuskuloskeletala rubbningar samt huvud- ochnacke-/halsbesvär, tack vare högkontrastkänslighet och möjligheten tillbildtagning i flera plan. Detta hjälper attfastställa diagnosen och vidta lämplig behandlingmed högre tillförlitlighet. Metoden används iökande grad inom onkologin.

• Viktiga nya framsteg: MR-undersökning av bröstoch hjärta, angiografiska tekniker ochinterventionstekniker, MRCP och andravätskekänsliga MR-tekniker, funktionell MR-undersökning av hjärnan. Flera av dessa teknikerär dock ännu inte fullt utvärderade.

• MRT är inte en beprövad metod undergraviditetens första tre månader. MRT kan dockväl visa sig vara säkrare än vissa andra alternativ.

27

28

Alla undersökningar under graviditeten bördiskuteras med radiologiavdelningen.

• Det finns ett antal absoluta kontraindikationer föranvändningen av MRT: metalliska främmandekroppar i ögonhålorna, aneurysmklämmor,pacemakers, cochleaimplantat osv. Dessutomförsämras MRT-bildkvaliteten t.ex. intill proteser.Fullständiga förteckningar överkontraindikationer finns i flera böcker ochmonografier. Varje osäkerhet när det gällerkontraindikationer bör diskuteras i förväg medavdelningen för diagnostisk radiologi.

29

Nuklearmedicin (NM)

I EU-länderna är NM en oberoende specialitet ochanvändningen av öppna radionuklidkällor för diagnosoch terapi är begränsad till NM-specialister. I vissaandra länder kan andra specialister, i regel radiologer,även tillhandahålla NM-tjänster. Oberoende av delokala arrangemangen finns det alltid en erfarenspecialist tillgänglig för att diskutera lämplig NM-teknik i en given klinisk situation. Dessa specialisterkan även ge råd om exakt vilken NM-undersökningsom bör användas. Remitterande läkare bör ange denexakta kliniska frågeställningen som behöver utredas,eftersom detta avgör vilken radionuklidundersökning(eller alternativ undersökning) som används.

Trots vissa missuppfattningar står sig stråldoserna vidde flesta NM-tekniker bra i jämförelse med dosernavid många andra undersökningar inom diagnostiskradiologi som anses vara ”säkra”. Såsom framgår avdiagrammet i avsnittet om minimering av stråldosenär den effektiva dosen vid de flesta rutinmässiga NM-undersökningar avsevärt lägre än vid CT-undersökning av buken.

Särskilt värdefulla är de funktionella data som kan fåsmed NM-tekniker. På basnivå kan man med NMavgöra om ett utvidgat njurbäcken, som kan ses medUL, endast beror på stor kapacitet hosuppsamlingssystemet eller om det beror på enobstruktion. Samma undersökning kan ge informationom det procentuella bidraget från vardera njure tillden totala njurfunktionen. Mer komplexa studier kanvisa den vänstra ventrikelns ejektionsfraktion ellerblodflödet till hjärnbarken.

PET har på senaste tid genomgått stora framsteg ochär gradvis alltmer tillgängligt. På grund av denkortlivade karaktären hos de centrala radionukliderna(glukosanalogen F-18 fluordeoxyglukos, FDG,används omfattande), kan PET endast erbjudas när

det finns en cyklotron och ett radionuklidlaboratoriumi närheten. Utvecklandet av gammakameror med tvåhuvuden och modifierade PET-möjligheter är ettbetydande framsteg som bör öka tillgängligheten ochär för närvarande föremål för mycket forskning.Eftersom man med PET kan identifiera små härdar avviabla tumörer, ger tekniken utomordentligamöjligheter för stadieindelning av olika typer avcancer (t.ex. bronkialcancer) och förcanceruppföljning (t.ex. lymfom), i fall där andraundersökningstekniker inte kan skilja mellan fibrotiskrestvävnad och aktiv sjukdom. PET kan också getillgång till unik information om hjärnmetabolism ochmyokardviabilitet. Dessa aspekter studeras vid fleraforskningsenheter. Under de närmaste åren kommerPET att i ökande grad införas i klinisk praxis och denpotentiella användningen av denna teknik indikerasför vissa kliniska frågeställningar i de bifogaderekommendationerna.

Nuklearmedicinsk terapi

Även om ämnet inte behandlas vidare i dessariktlinjer är det värt att beakta nuklearmedicinensviktiga roll vid behandling av både benigna ochmaligna sjukdomar. Sköldkörteln är fortfarande detviktigaste målet men fältet håller snabbt på att utökas.Övriga indikationer inbegriper neuroendokrinatumörer, plågsamma skelettmetastaser, vissaartropatier, polycytemi och maligna effusioner.Nuklearmedicinska behandlingsalternativ är föremålför undersökning när det gäller leukemier ochlymfom samt vissa levertumörer.

30

Ultraljud (UL)

Efter den föregående utgåvan av dessarekommendationer har de flesta avdelningarna fördiagnostisk radiologi erfarit en stor ökning i remisserför ultraljudsundersökningar. Under denna period harultraljudsutrustningen och sakkunskapen i ämnet gåttframåt och remissernas räckvidd (färg-Doppler,Power-Doppler, transvaginalt (TV) gynekologisktarbete osv.) har ökat. Dessa tendenser bör välkomnas,eftersom ultraljud är en metod utan joniserandestrålning. Det finns dock ringa bevis på att ökningenav ultraljud skulle ha åtföljts av en betydandeminskning av antalet remisser för andra radiologiskaundersökningar och därmed en minskning av dentotala stråldos som befolkningen utsätts för.

I själva verket har den ökade användningen avultraljud skett samtidigt med en fortsatt ökadefterfrågan på andra radiologiska undersökningar. Detenda anmärkningsvärda undantaget är IVU somefterfrågas mycket mer sällan sedan ultraljud kom ibruk. Eftersom ultraljud är en icke-invasiv metod hardet totala antalet undersökta patienter meduroradiologiska frågeställningar dock ökat.Avdelningarna för diagnostisk radiologi har utvecklatolika lokala principer för hanteringen av den ökandearbetsmängden när det gäller ultraljud.

Själva tagningen av en ultraljudsbild bör göras av enerfaren operatör, även om inte ens erfarna operatörerfår perfekta bilder av varje patient. Ultraljud kan t.ex.vara svårt att använda och ge otillfredsställanderesultat när det gäller överviktiga patienter. Dessutomkan tarmgaser maskera vissa fynd. Icke desto mindreär ultraljud en billig, snabb, tillförlitlig och icke-invasiv metod som är utmärkt som förstaundersökning inom ett brett område av den kliniskaremitteringen. Följaktligen rekommenderas ultraljudalltid när det är möjligt som en lämpligundersökningsmetod.

31

Eftersom ultraljud inte medför joniserande strålningoch metoden är relativt billig, rekommenderas denofta när dyrare undersökningar (t.ex. CT) inte ärberättigade eller resurserna är begränsade. Det är åandra sidan svårt att neka en begäran omultraljudsundersökning med hänsyftning tillinvasivitet eller kostnader. Det finns därför risk för attultraljudsavdelningarna överbelastas med gränsfallvad beträffar undersökningens lämplighet.Följaktligen är det fortfarande de remitterandeläkarnas plikt att omsorgsfullt överväga om varjebegäran om ultraljud är berättigad och huruvidaresultaten (t.ex. förekomsten av gallstenar) påverkarbehandlingen (se Inledning, Varför behövsrekommendationer?).

32

33

ORDLISTA

FÖRKORTNING DEFINITION

XR Konventionell röntgen, en eller flera filmer

CXR Lungröntgen

AXR Bukröntgen

UL Ultraljud

Skelettöversikt Ett antal konventionella röntgenbilder för att påvisa förekomsten och utbredningen av patologiska förändringar

Mammografi Bröströntgen

Oes/ventr/passage Undersökning av matstrupe/magsäck/tunntarm

Tunntarmslavemang Detaljerad bariumundersökning via nasoduodenal intubation

Kolon Bariumundersökning av grovtarm

IVU Intravenös urografi

CT Datortomografi

CTA CT-angiografi

HRCT CT med hög upplösning

NM Nuklearmedicin

SPECT Single Photon Emission Tomography

MRT Magnetisk resonanstomografi

MRA MR-angiografi

MRCP Magnetisk resonans-kolangiopankreatografi(Magnetic Resonance Cholangio Pancreatography)

DSA Digital subtraktionsangiografi

ERCP Endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi(Endoscopic Retrograde Cholangio Pancreatography)

PET Positron-emissionstomografi

A.

Hu

vud

(in

klu

sive

öro

n-,

näs

- o

ch h

alsp

rob

lem

)K

onge

nita

la s

törn

inga

r M

RT

[0]

Rek

omm

ende

ras

Def

initi

v un

ders

ökni

ng f

ör a

lla m

issb

ildni

ngar

.[C

]R

öntg

enst

råln

ing

undv

iks.

Tre

dim

ensi

onel

l C

Tka

n (f

ör b

arn,

kräv

as f

ör b

enan

omal

ier.

Lug

nand

e m

edic

iner

ing

kräv

s se

avs

nitt

M)

A1

i re

gel

för

små

barn

. Öve

rväg

UL

för

nyfö

dda.

Cer

ebro

vask

ulär

kat

astr

of

CT

[II]

Rek

omm

ende

ras

CT

ger

adek

vat

bedö

mni

ng i

de

fles

ta f

all,

och

påvi

sar

(CV

A);

str

oke

[C]

blöd

ning

.

MR

T[0

] oc

hSp

ecia

listu

n-M

RT

och

NM

är

käns

ligar

e än

CT

vid

tidig

a in

fark

ter

NM

[II

]de

rsök

ning

[B

]oc

h po

ster

iora

fos

sale

sion

er.

UL

karo

tis

[0]

Rek

omm

ende

ras

Und

anta

g fö

r a)

ful

lt åt

erst

älld

a fö

r vi

lka

karo

tiski

rurg

i in

te r

utin

mäs

sigt

öv

ervä

gs, b

) en

CV

Aun

der

utve

cklin

g dä

r di

ssek

tion

A2

[C]

elle

r em

bolu

s m

isst

änks

.

Tra

nsie

nt i

sche

mis

k at

tack

U

Lka

roti

s [0

]R

ekom

men

dera

s O

m d

et r

åder

tvi

vel

om d

iagn

osen

elle

r om

kir

urgi

(T

IA)

[B]

över

vägs

. Myc

ket

bero

r på

lok

ala

prin

cipe

r oc

h til

lgän

glig

exp

ertis

. UL

(med

fär

g-D

oppl

er)

ger

funk

tione

lla u

ppgi

fter

om

bif

urka

tione

r. A

ngio

graf

i, M

RA

och

CTA

är d

yrar

e al

tern

ativ

när

det

gäl

ler

att

visa

blo

dkär

len.

MR

Toc

h N

M k

an a

nvän

das

för

att

(se

ocks

å B

5)A

3vi

sa f

unkt

ion.

34

A. HuvudKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Dem

yelin

iser

ande

M

RT

[0]

Rek

omm

ende

ras

MR

Tär

myc

ket

käns

ligar

e än

CT

för

dem

yelin

iser

ande

sj

ukdo

mar

och

and

ra

[A]

sjuk

dom

ar. M

en M

RT

kan

fort

fara

nde

vara

neg

ativ

för

su

bsta

ntia

alb

asju

kdom

arup

p til

l 25

% a

v al

la p

atie

nter

med

eta

bler

ad

mul

tipel

skle

ros.

MR

Tär

ock

så b

ättr

e än

CT

för

att

loka

liser

a oc

h av

bild

a ut

bred

ning

av

andr

a sj

ukdo

mar

i

A4

subs

tant

ia a

lba.

Utb

redd

a le

sion

erC

T[I

I] e

ller

R

ekom

men

dera

s M

RT

är k

änsl

igar

e vi

d tid

iga

tum

örer

, eft

erso

m

MR

T[0

][B

]m

etod

en g

er e

xakt

pos

ition

(br

a fö

r ki

rurg

i) o

ch

käns

ligar

e vi

d po

ster

iora

fos

sa-l

esio

ner.

MR

Tka

n m

issa

för

kalk

ning

. CT

är o

fta

bret

t til

lgän

glig

och

oft

a til

lräc

klig

vid

sup

rate

ntor

iella

les

ione

r oc

h su

bdur

alhe

mat

om. M

RT

är ö

verl

ägse

n vi

d po

ster

iora

fo

ssal

esio

ner

och

för

vask

ulär

a le

sion

er. N

M k

an v

ara

bra

unde

r vi

ssa

omst

ändi

ghet

er –

tum

örvi

abili

tet

efte

r A

5te

rapi

, sär

skilt

eft

er r

adio

tera

pi.

Huv

udvä

rk:

akut

, svå

rC

T[I

I]R

ekom

men

dera

s C

Tge

r ad

ekva

ta d

ata

i de

fle

sta

fall

av s

ubar

akno

idal

a [B

]oc

h an

dra

intr

akra

niel

la b

lödn

inga

r oc

h as

soci

erad

hy

droc

efal

us. O

BS:

Neg

ativ

CT

utes

lute

r in

te

suba

rakn

oida

lblö

dnin

gar

och

i m

isst

änkt

a fa

ll bö

r en

se

nare

lum

balp

unkt

ion

utfö

ras,

för

utsa

tt at

t de

t in

te

finn

s ko

ntra

indi

katio

ner

(t.e

x. o

bstr

uktiv

hyd

roce

falu

s).

Lum

balp

unkt

ion

kan

ocks

å be

höva

s fö

r at

t ut

eslu

ta

men

ingi

t.

35

A. Huvud

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

MR

Tär

bät

tre

än C

Tvi

d in

flam

mat

ione

r. N

M k

an v

ara

NM

[II

]de

rsök

ning

[C

]de

n kä

nslig

aste

met

oden

för

enc

efal

it oc

h ka

n på

visa

A

6ci

rkul

atio

nsru

bbni

ngar

vid

mig

rän.

Kro

nisk

huv

udvä

rk

XR

ska

lle,

sin

us,

Rek

omm

ende

ras

Rad

iogr

afi

är t

ill l

iten

nytta

om

det

int

e fi

nns

foka

la

(för

bar

n, s

e av

snitt

M)

hals

rygg

[I]

inte

rut

inm

ässi

gt

teck

en e

ller

sym

tom

. Se

A13

ned

an.

[B]

CT

[II]

ell

erR

ekom

men

dera

s V

issa

und

anta

g fö

r sp

ecia

liste

r el

ler

om d

et f

inns

bev

is

MR

T[0

]in

te r

utin

mäs

sigt

på

för

höjt

intr

akra

niel

lt tr

yck,

pos

teri

or f

ossa

elle

r A

7[B

]an

dra

teck

en.

Hyp

ofys

- oc

h M

RT

[0]

Spec

ialis

tun-

Påvi

sand

et a

v m

ikro

aden

om ä

r in

te a

lltid

till

hjä

lp f

örju

xtas

ella

rpro

blem

ders

ökni

ng [

B]

vale

t av

beh

andl

ing.

CT

om M

RT

inte

fin

ns a

tt til

lgå.

B

råds

kand

e re

mis

s om

syn

en f

örsä

mra

s. V

issa

sju

khus

an

vänd

er s

peci

fika

NM

-med

el.

SXR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Patie

nter

som

beh

över

und

ersö

knin

g be

höve

r M

RT

inte

rut

inm

ässi

gt

elle

r C

T.A

8[C

]

Post

erio

ra f

ossa

-tec

ken

MR

T[0

]R

ekom

men

dera

s M

RT

är m

ycke

t bä

ttre

än C

T. C

T-bi

lder

na f

örsä

mra

s A

9[A

]of

ta a

v st

råln

ings

förs

tärk

ande

art

efak

ter.

36

A. HuvudKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Hyd

roce

falu

s C

T[I

I]R

ekom

men

dera

s C

Tlä

mpl

ig i

de

fles

ta f

all;

MR

Tbe

hövs

ibl

and

och

kan

[B]

vara

läm

plig

ast

för

barn

. UL

är f

örst

ahan

dsva

l fö

r sp

ädba

rn. N

M a

nvän

ds v

id v

issa

sju

khus

, sär

skilt

i

fråg

a om

shu

ntfu

nktio

n.

(för

bar

n,

XR

Rek

omm

ende

ras

XR

kan

vis

a he

la s

hunt

syst

emet

.se

avs

nitt

M)

A10

[C]

Sym

tom

i m

ella

n- e

ller

CT

[II]

Spec

ialis

tun-

Utv

ärde

ring

av

dess

a sy

stem

krä

ver

expe

rtis

ino

m

inne

röra

t (i

nklu

sive

yrs

el)

ders

ökni

ng [

B]

öron

-, n

äs-

och

hals

-, n

euro

logi

elle

r ne

urok

irur

gi.

A11

Sens

orin

eura

l dö

vhet

M

RT

[0]

Spec

ialis

tun-

MR

Tär

myc

ket

bättr

e än

CT,

sär

skilt

för

aku

stik

us

(för

bar

n,

ders

ökni

ng [

B]

neur

inom

. För

döv

het

hos

barn

, se

M4.

se a

vsni

tt M

)A

12

Sinu

ssju

kdom

ar

Sinu

s X

R [

I]R

ekom

men

dera

s Sl

emhi

nnes

vulln

ad ä

r et

t ic

ke-s

peci

fikt

fyn

d oc

h ka

nin

te r

utin

mäs

sigt

fö

reko

mm

a ho

s as

ymto

mat

iska

pat

ient

er.

[B]

CT

[II]

Spec

ialis

tun-

CT

löna

r si

g bä

ttre

och

ger

unik

inf

orm

atio

n om

ders

ökni

ng [

B]

skel

etta

nato

mi.

Låg

dost

ekni

k ön

skvä

rd.

Rek

omm

ende

ras

när

optim

al m

edic

insk

vår

d ha

r (f

ör b

arn,

m

issl

ycka

ts, n

är d

et u

ppst

år k

ompl

ikat

ione

r el

ler

om

se a

vsni

tt M

)A

13m

alig

nite

t m

isst

änks

.

37

A. Huvud

Dem

ens

och

SXR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Öve

rväg

und

ersö

knin

g om

det

klin

iska

för

lopp

et ä

r m

inne

sstö

rnin

gar,

inte

rut

inm

ässi

gtov

anlig

t el

ler

om d

et g

älle

r yn

gre

patie

nter

.in

sjuk

nand

e i

psyk

os[B

]C

T[I

I] e

ller

Sp

ecia

listu

n-C

Toc

h SP

EC

Tär

en

god

kom

bina

tion

för

Alz

heim

ers

MR

T[0

] el

ler

ders

ökni

ng [

B]

sjuk

dom

. MR

Tär

bät

tre

för

stru

ktur

ella

för

ändr

inga

r N

M [

III]

och

för

bedö

mni

ng a

v ”n

orm

altr

ycks

-hyd

roce

falu

s”.

PET

och

SPE

CT

ger

funk

tione

lla d

ata

enke

lt oc

h sn

abbt

. Und

ersö

knin

g av

hjä

rnan

s bl

odfl

öde

kan

skilj

a A

14A

lzhe

imer

s sj

ukdo

m f

rån

andr

a fo

rmer

av

dem

ens.

Les

ione

r i

ögon

håla

nC

T[I

I] e

ller

Sp

ecia

listu

n-C

Tge

r bä

ttre

anat

omis

ka d

etal

jer,

särs

kilt

av

MR

T[0

]de

rsök

ning

[B

]be

nstr

uktu

rer

(t.e

x. n

ästå

rgån

gen)

. Med

MR

Tun

dvik

s be

strå

lnin

g av

lin

sen

(men

rek

omm

ende

ras

inte

när

en

ferr

omag

netis

k fr

ämm

ande

kro

pp m

isst

änks

). Ö

verv

äg

A15

UL

för

intr

aoku

lära

les

ione

r.

Ögo

nhål

or:

met

allis

k X

R ö

gonh

ålor

R

ekom

men

dera

s Sä

rski

lt fö

r pa

tient

er s

om h

ar a

rbet

at m

ed m

etal

liska

främ

man

de k

ropp

[I

][B

]m

ater

ial,

kraf

tver

ktyg

osv

. Vis

sa s

jukh

us a

nvän

der

CT.

(f

öre

MR

T)

A16

Se a

vsni

ttet

gälla

nde

trau

ma

(K)

för

akut

a sk

ador

.

Syns

törn

inga

rSX

R [

I]R

ekom

men

dera

s E

nkla

XR

ger

säl

lan

resu

ltat.

Spec

ialis

ter

kan

kräv

a C

Tin

te r

utin

mäs

sigt

el

ler

MR

T.A

17[C

]

38

A. HuvudKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Epi

leps

i (v

uxna

) SX

R [

I]R

ekom

men

dera

s U

tvär

deri

ngen

krä

ver

spec

ialis

texp

ertis

. Sen

tin

te r

utin

mäs

sigt

be

gynn

ande

anf

all

bör

norm

alt

unde

rsök

as m

en

[B]

radi

olog

isk

unde

rsök

ning

kan

var

a on

ödig

om

det

fin

ns

ett

klar

t al

koho

lsam

band

.

CT

[II]

, MR

T[0

] Sp

ecia

listu

n-Pa

rtie

lla e

ller

foka

la a

nfal

l ka

n kr

äva

deta

ljera

d el

ler

NM

[II

I]de

rsök

ning

[B

]ut

värd

erin

g om

kir

urgi

öve

rväg

s. I

ktal

SPE

CT

max

imer

ar s

anno

likhe

ten

för

att

loka

liser

a fo

kus.

In

teri

ktal

fun

ktio

nell

bild

tagn

ing

är ä

ven

vikt

ig. L

okal

a (f

ör b

arn,

)pr

inci

per

har

stor

inv

erka

n på

hur

pro

cedu

rer

se a

vsni

tt M

A18

kom

bine

ras.

39

A. Huvud

B.

Nac

ke/h

als

(för

rygg

raden

, se

avs

nit

t C

[R

yggr

ad]

och

K [

Trau

ma]

)

Mju

ka v

ävn

ader

Knö

lar

i oc

h fö

rsto

ring

av

UL

[0]

och

Rek

omm

ende

ras

Vis

ar m

orfo

logi

, möj

liggö

r st

yrd

aspi

ratio

n fö

r ty

roid

ea (

sköl

dkör

teln

)N

M [

I][B

]cy

tolo

gi, e

ller

biop

si f

ör h

isto

logi

. En

del

läka

re g

år

vida

re t

ill a

spir

atio

n ut

an b

ildta

gnin

g. S

amtid

ig C

XR

B

1be

hövs

för

att

visa

luf

tstr

upen

.

Tyre

otox

ikos

NM

[I]

, UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Kan

ski

lja m

ella

n G

rave

s sj

ukdo

m, t

oxis

k kn

ölst

rum

a [B

]oc

h su

baku

t ty

roid

it. G

er f

unkt

ione

ll in

form

atio

n om

B

2kn

ölar

. Äve

n br

a vi

d ty

roid

it.

Ekt

opis

k ty

roid

eavä

vnad

N

M [

I]R

ekom

men

dera

s N

M ä

r ut

mär

kt f

ör s

må

ekto

pisk

a re

ster

av

(t.e

x. l

ingu

al t

hyro

id)

[C]

tyro

idea

vävn

ad. V

id a

llmän

tyr

oide

aför

stor

ing

elle

r fl

erkn

ölss

trum

a vi

sar

UL

retr

oste

rnal

utv

idgn

ing

enke

lt oc

h sn

abbt

. Rea

ltids

unde

rsök

ning

ar v

isar

eff

ekte

n av

ha

lsut

vidg

ning

osv

. CT

elle

r M

RT

behö

vs f

ör a

tt på

visa

B

3fu

ll re

tros

tern

al u

tvid

gnin

g oc

h in

verk

an p

å lu

ftrö

r.

Hyp

erpa

rath

yroi

dism

Bil

dtag

ning

Spec

ialis

tun-

Fråg

a om

råd

. Dia

gnos

en g

örs

på k

linis

ka o

ch

ders

ökni

ng [

C]

biok

emis

ka g

rund

er. B

ildta

gnin

g ka

n hj

älpa

vid

pr

eope

rativ

lok

alis

erin

g m

en b

ehöv

s ev

entu

ellt

inte

om

40

B. Nacke/halsKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

kiru

rgen

är

erfa

ren.

Lok

ala

prin

cipe

r sa

mt

tillg

ängl

ig

tekn

ik o

ch e

xper

tis h

ar s

tor

inve

rkan

. UL

, NM

, CT

och

B4

MR

Tär

alla

exa

kta

på e

n ic

ke-o

pere

rad

hals

.

Asy

mto

mat

iskt

U

Lka

roti

s [0

]R

ekom

men

dera

s Si

gnif

ikan

ta l

esio

ner

på c

arot

is i

nter

na h

ittas

säl

lan.

karo

tisbl

åslju

din

te r

utin

mäs

sigt

B5

[B]

Sval

d el

ler

inha

lera

d Se

Tra

uma

K 3

0.fr

ämm

ande

kro

ppB

6

Tum

ör a

v ok

änt

ursp

rung

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

är f

örst

ahan

dund

ersö

knin

g so

m ä

ven

kan

styr

a [C

]bi

opsi

. MR

Tel

ler

CT

i re

gel

enda

st e

fter

B

7re

kom

men

datio

n av

rad

iolo

g el

ler

spec

ialis

tläka

re.

Saliv

obst

rukt

ion

UL

[0]

elle

r R

ekom

men

dera

s Fö

r in

term

itten

t, liv

smed

elsr

elat

erad

svu

llnad

. MR

Si

alog

ram

[II

][C

]si

alog

rafi

kan

för

edra

s vi

d vi

ssa

sjuk

hus.

XR

Rek

omm

ende

ras

Uto

m v

id k

onkr

emen

t i

mun

botte

n, d

är X

R k

an v

ara

inte

rut

inm

ässi

gt

allt

som

beh

övs.

B8

[C]

Saliv

anho

pnin

gU

L[0

]R

ekom

men

dera

s U

Lär

en

extr

emt

käns

lig m

etod

och

bör

, ber

oend

e på

[B

]lo

kal

expe

rtis

, utg

öra

en f

örst

ahan

dsun

ders

ökni

ng.

MR

Tär

utm

ärkt

för

utb

redd

elle

r åt

erko

mm

ande

sj

ukdo

m. C

Tan

vänd

s nu

mer

a be

grän

sat.

Inge

n B

9in

dika

tion

för

CT-

sial

ogra

fi.

41

B. Nacke/hals

Mun

torr

het

– U

L[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

Eft

erfr

ågas

säl

lan.

Sia

logr

am k

an v

ara

diag

nost

iska

, bi

ndvä

vssj

ukdo

mSi

alog

ram

[II

] de

rsök

ning

[C

]m

en N

M g

er b

ättr

e fu

nktio

nell

bedö

mni

ng. M

R-

B10

elle

r N

M [

II]

sial

ogra

fi a

nvän

ds ä

ven

här.

Tem

pora

l-m

andi

bula

r X

R [

I]Sp

ecia

listu

n-R

öntg

enbi

lder

vis

ar b

enre

late

rade

abn

orm

alite

ter,

som

ledf

unkt

ions

stör

ning

ders

ökni

ng [

B]

dock

är

norm

ala

i de

fle

sta

fall,

eft

erso

m b

esvä

ren

i re

gel

hör

sam

man

med

led

disk

funk

tions

stör

ning

ar.

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

Eft

er a

tt ko

nven

tione

ll be

hand

ling

har

mis

slyc

kats

och

artr

ogra

fi [

II]

ders

ökni

ng [

B]

inte

rn s

törn

ing

mis

stän

ks. M

ed a

rtro

graf

i er

hålls

äkt

a B

11dy

nam

isk

dem

onst

ratio

n.

42

B. Nacke/halsKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

C.

Ryg

grad

All

män

t (f

ör

trau

ma,

se

avsn

itt

K)

Kon

geni

tala

rub

bnin

gar

XR

[I]

Spec

ialis

tun-

T.ex

. ful

läng

dsrö

ntge

n st

åend

e fö

r sk

olio

s. S

e av

snitt

Mde

rsök

ning

[C

]fö

r ry

ggvä

rk (

M10

).

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-M

RT

defi

nier

ar a

lla r

yggr

adsm

issb

ildni

ngar

och

de

rsök

ning

[B

]ut

eslu

ter

asso

cier

ad t

ecaa

bnor

mal

itet.

CT

kan

behö

vas

(för

bar

n,

för

att

visa

ben

deta

ljer,

men

bea

kta

den

stor

a se

avs

nitt

M)

C1

strå

lnin

gsbe

last

ning

en.

Mye

lopa

ti: t

umör

er,

MR

T[0

]R

ekom

men

dera

s M

RT

är d

et k

lara

för

stah

ands

vale

t fö

r al

la

infl

amm

atio

n, i

nfek

tion,

[B

]ry

ggm

ärgs

lesi

oner

och

för

utv

ärde

ring

av

infa

rkt

osv.

mär

gkom

pres

sion

. CT

kan

behö

vas

om b

ättr

e be

ndet

alje

r kr

ävs.

Mye

logr

afi

enda

st o

m M

RT

inte

är

tillg

ängl

ig e

ller

är o

möj

lig. N

M a

nvän

ds f

ortf

aran

de

allm

änt

och

för

met

asta

sscr

eeni

ng, o

ch f

ör a

tt C

2id

entif

iera

fok

ala

skel

ettle

sion

er (

såso

m o

steo

id o

steo

m).

Hal

sryg

gE

vent

uell

atla

ntoa

xial

X

R [

I]R

ekom

men

dera

s E

n en

skild

sid

o-X

R a

v ha

lsry

ggen

med

pat

ient

en i

su

blux

atio

n[C

]öv

erva

kad

och

kom

fort

abel

t bö

jd s

tälln

ing

bör

avsl

öja

alla

sig

nifi

kant

a su

blux

atio

ner

hos

patie

nter

med

re

umat

oid

artr

it, D

owns

syn

drom

osv

. MR

T(b

öjni

ng/s

träc

knin

g) v

isar

eff

ekte

n på

mär

gen

när

XR

C

3är

pos

itiv

elle

r de

t fi

nns

neur

ala

teck

en.

43

C. Ryggrad

Nac

ksm

ärto

r, br

akia

lgi,

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Deg

ener

ativ

a fö

ränd

ring

ar b

örja

r i

den

lägr

e de

gene

rativ

för

ändr

ing

inte

rut

inm

ässi

gt

med

elål

dern

och

är

ofta

int

e re

late

rade

till

sym

tom

en,

[B]

som

i r

egel

ber

or p

å di

sk-

elle

r lig

amen

tänd

ring

ar s

om

inte

syn

s på

van

lig X

R. M

RT

anvä

nds

allt

ofta

re,

särs

kilt

om b

raki

algi

för

ekom

mer

.

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-Ö

verv

äg M

RT

och

spec

ialis

trem

iss

när

smär

tan

ders

ökni

ng [

B]

påve

rkar

liv

skva

litet

en e

ller

när

det

finn

s ne

urol

ogis

ka

teck

en. M

yelo

graf

i (m

ed C

T)

kan

i vi

ssa

fall

behö

vas

för

att

få y

tterl

igar

e av

bild

ning

elle

r nä

r M

RT

inte

är

C4

tillg

ängl

ig e

ller

är o

möj

lig.

Brö

stry

ggSm

ärto

r ut

an t

raum

a:

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Deg

ener

ativ

a fö

ränd

ring

ar f

örek

omm

er o

undv

iklig

en

dege

nera

tiv s

jukd

omin

te r

utin

mäs

sigt

fr

ån o

ch m

ed m

edel

ålde

rn. U

nder

sökn

ing

är s

älla

n til

l[B

]ny

tta o

m d

et i

nte

före

kom

mer

neu

rolo

gisk

a te

cken

elle

r in

dika

tione

r på

met

asta

ser

elle

r in

fekt

ion.

Öve

rväg

mer

br

ådsk

ande

rem

iss

i fr

åga

om ä

ldre

pat

ient

er m

ed

plöt

slig

a sm

ärto

r, fö

r at

t vi

sa o

steo

poro

tisk

kolla

ps e

ller

andr

a fo

rmer

av

benf

örst

örin

g. Ö

verv

äg N

M f

ör

möj

liga

met

asta

tiska

les

ione

r.

44

C. RyggradKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-M

RT

kan

vara

läm

plig

t om

lok

al s

mär

ta k

vars

tår,

om

ders

ökni

ng [

B]

fråg

estä

llnin

gen

är s

vår

att

hand

lägg

a el

ler

om d

et

C5

före

kom

mer

tec

ken

på c

ervi

kal

spon

dylo

s m

yelo

pati.

Län

dry

ggK

roni

ska

rygg

smär

tor

utan

XR

[II

]R

ekom

men

dera

s

Deg

ener

ativ

a än

drin

gar

är v

anlig

a oc

h ic

ke-s

peci

fika

.in

dika

tione

r på

inf

ektio

n in

te r

utin

mäs

sigt

V

ärde

fulla

st i

frå

ga o

m y

ngre

pat

ient

er (

t.ex.

und

er 2

0,el

ler

neop

lasm

[C]

spon

dylo

liste

s, p

elvo

spon

dylit

, osv

.) e

ller

i fr

åga

om

äldr

e pa

tient

er, t

.ex.

öve

r 55

.

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

I fa

ll dä

r ha

nter

inge

n är

pro

blem

atis

k. N

egat

iva

fynd

C

T[I

I] e

ller

de

rsök

ning

[C

]ka

n va

ra t

ill h

jälp

.C

6N

M [

II]

Ryg

gsm

ärto

r m

ed

Bil

dtag

ning

Rek

omm

ende

ras

I ko

mbi

natio

n m

ed b

råds

kand

e sp

ecia

listr

emis

s är

ev

entu

ella

svå

ra d

rag

såso

m:

[B]

MR

Ti

rege

l de

n bä

sta

unde

rsök

ning

smet

oden

. •

Bör

jat

< 2

0 >

55

år.

Bild

tagn

inge

n sk

all

inte

för

dröj

a re

mis

sen

till

en•

Sfin

kter

- el

ler

spec

ialis

t. N

M a

nvän

ds o

ckså

bre

tt fö

r ev

entu

ell

gång

stör

ning

ar.

benf

örst

örin

g oc

h vi

d kr

onis

ka s

mär

tor

elle

r om

•R

idby

xane

stes

i.in

fekt

ion

mis

stän

ks.

•Sv

år e

ller

prog

ress

iv

förl

ust

av m

otor

isk

förm

åga.

•U

tbre

dd n

euro

logi

sk

svag

het.

(”N

OR

MA

L”

KO

NV

EN

TIO

NE

LL

XR

KA

N V

AR

A•

Tid

igar

e m

alig

nite

t.FA

LSK

TSÄ

KE

RST

ÄL

LA

ND

E).

45

C. Ryggrad

•Sy

stem

atis

kt d

ålig

.•

HIV

.•

Vik

tför

lust

.•

Intr

aven

öst

drog

mis

sbru

k.•

Ster

oide

r.•

Stru

ktur

ella

de

form

atio

ner.

•Ic

ke-m

ekan

iska

sm

ärto

r.C

7(F

ör b

arn,

se

avsn

itt M

.)

Aku

ta r

yggs

mär

tor:

XR

[II

]R

ekom

men

dera

s A

kuta

ryg

gsm

ärto

r be

ror

ofta

på

orsa

ker

som

int

e ka

n di

skbr

åck;

isc

hias

uta

n in

te r

utin

mäs

sigt

di

agno

stic

eras

på

konv

entio

nell

XR

(m

ed u

ndan

tag

avne

gativ

a dr

ag (

se o

van)

.[C

]os

teop

orot

isk

kolla

ps).

”N

orm

al”

konv

entio

nell

XR

kan

va

ra f

alsk

t sä

kers

tälla

nde.

För

att

påvi

sa d

iskb

råck

kr

ävs

MR

Tel

ler

CT.

Des

sa b

ör ö

verv

ägas

om

edel

bart

ef

ter

att

konv

entio

nell

beha

ndlin

g ha

r m

issl

ycka

ts.

MR

T[0

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

MR

Tär

i r

egel

att

före

dra

(bre

dare

vyf

ält,

Con

us,

CT

[II]

inte

som

för

sta

post

oper

ativ

a än

drin

gar

osv.

) sa

mtid

igt

som

åt

gärd

[B

]rö

ntge

nstr

ålni

ng u

ndvi

ks. M

RT

elle

r C

Tbe

hövs

för

e in

grep

pet

(t.e

x. e

pidu

ral

inje

ktio

n). M

RT

är b

ättr

e än

C

8C

Tfö

r po

stop

erat

iva

fråg

estä

llnin

gar.

46

C. RyggradKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

D.

Mu

sku

losk

elet

ala

syst

emet

Ost

eom

yelit

XR

[I]

+N

M [

II]

Rek

omm

ende

ras

2–3-

fasi

gt s

kele

ttsci

ntig

ram

är

käns

ligar

e än

XR

.el

ler

MR

T[0

][B

]Fy

nden

är

dock

int

e sp

ecif

ika

och

ytte

rlig

are

spec

ialis

erad

NM

med

alte

rnat

iva

ämne

n ka

n be

höva

s.

Fettd

ämpa

d M

RT

hålle

r på

att

få s

tälln

ing

som

opt

imal

un

ders

ökni

ng.

CT

[II]

ell

erSp

ecia

listu

n-C

Tan

vänd

s fö

r at

t id

entif

iera

sek

vest

er. B

åde

CT

och

UL

[ 0]

ders

ökni

ng [

C]

UL

kan

visa

läm

plig

a pl

atse

r fö

r st

yrd

perk

utan

bio

psi.

UL

kan

vara

till

hjä

lp, s

ärsk

ilt i

frå

ga o

m b

arn,

om

m

etal

lför

emål

ger

art

efak

ter

på M

RT

elle

r C

Tel

ler

om

NM

är

icke

-spe

cifi

k på

gru

nd a

v ny

ligen

utf

örd

D1

oper

atio

n.

Prim

är b

entu

mör

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

XR

kan

kar

akte

rise

ra l

esio

nen.

[B]

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

MR

Tär

bra

för

ytte

rlig

are

kara

kter

iser

ing

och

CT

[II]

ders

ökni

ng [

B]

nödv

ändi

g fö

r ki

rurg

isk

stad

iein

deln

ing;

bör

utf

öras

da

gen

före

en

biop

si. C

Tka

n va

ra b

ättr

e fö

r at

t vi

sa

bend

etal

jer

på v

issa

pla

tser

(t.e

x. r

yggr

ad)

och

för

viss

a sm

å le

sion

er, o

ch b

ehöv

s om

MR

Tin

te ä

r til

lgän

glig

. M

RT

är b

ättr

e fö

r ut

värd

erin

g av

om

fattn

ing.

B

rösk

orgs

-CT

om C

XR

är

nega

tiv, f

ör a

tt ut

värd

era

pulm

onär

a m

etas

tase

r i

fråg

a om

ett

stor

t an

tal

prim

ära

mal

igna

les

ione

r (s

e L

41).

Det

ta g

älle

r fö

r vu

xna

och

D2

barn

.

47

D. Muskuloskeletala systemet

Kän

d pr

imär

tum

ör

NM

[II

]R

ekom

men

dera

s M

ed N

M e

rhål

ler

man

en

utvä

rder

ing

av h

ela

skel

ette

tSk

elet

tmet

asta

ser

[B]

och

met

oden

är

myc

ket

mer

kän

slig

än

konv

entio

nell

XR

, om

än

min

dre

spec

ifik

. Lok

alis

erad

e X

R k

an

behö

vas

för

att

utes

luta

and

ra o

rsak

er t

ill ö

kad

aktiv

itet,

t.ex.

deg

ener

ativ

sju

kdom

. Vid

pro

stat

acan

cer

kan

biok

emis

ka m

arkö

rer

(PSA

– pr

osta

tasp

ecif

ikt

antig

en)

anvä

ndas

för

att

följa

med

fra

msk

rida

ndet

av

skel

ettin

volv

erin

g. N

M k

an o

ckså

hjä

lpa

att

kara

kter

iser

a le

sion

en (

t.ex.

ost

eoid

ost

eom

) oc

h är

bra

vi

d up

pföl

jnin

g.

Skel

ett-

Rek

omm

ende

ras

unde

rsök

ning

in

te r

utin

mäs

sigt

[I

I][C

]

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-M

RT

är k

änsl

igar

e oc

h m

er s

peci

fik

än N

M, s

ärsk

ilt

ders

ökni

ng [

C]

vid

mär

gbas

erad

e le

sion

er. B

ildom

råde

t är

doc

k D

3be

grän

sat.

Mju

kväv

nads

tum

ör,

MR

T[0

]R

ekom

men

dera

s M

RT

är b

ättr

e än

CT

för

utes

luta

nde,

det

ektio

n oc

hev

entu

ellt

åter

fall

[B]

stad

iein

deln

ing

av m

jukv

ävna

dstu

mör

er (

bättr

e ko

ntra

stup

plös

ning

, mul

tiski

ktsk

apac

itet,

påvi

sar

om

neur

ovas

kulä

ra f

aski

klar

och

mus

kler

/mus

kelr

um ä

r

48

D. Muskuloskeletala systemetKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

inbl

anda

de).

CT

är k

änsl

igar

e i

fråg

a om

för

kalk

ning

. Ö

kand

e in

tres

se f

ör U

Lfö

r vi

ssa

anat

omis

ka s

tälle

n.

MR

acc

epte

ras

som

bäs

ta u

nder

sökn

ing

för

even

tuel

lt åt

erfa

ll äv

en o

m U

Lha

r si

na f

öres

pråk

are

och

kan

D4

anvä

ndas

för

bio

psi.

Öve

rväg

NM

(t.e

x. P

ET

).

Ben

vävn

adss

mär

tor

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

End

ast

loka

l gr

ansk

ning

av

sym

tom

atis

ka o

mrå

den.

[B]

NM

[II

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

När

sym

tom

en ä

r ih

ålla

nde

och

konv

entio

nell

XR

är

D5

MR

T[0

][B

]ne

gativ

.

Mye

lom

Skel

ett-

Rek

omm

ende

ras

För

stad

iein

deln

ing

och

iden

tifie

ring

av

lesi

oner

där

un

ders

ökni

ng [

II]

[C]

radi

oter

api

kan

hjäl

pa. V

id u

ppfö

ljnin

g ka

n un

ders

ökni

ngen

var

a m

ycke

t be

grän

sad.

NM

[II

]R

ekom

men

dera

s Sk

elet

tsci

ntig

rafi

är

ofta

neg

ativ

och

und

ersk

atta

r in

te r

utin

mäs

sigt

sj

ukdo

men

s ut

bred

ning

. Öve

rväg

[B

]be

nmär

gsun

ders

ökni

ngar

.

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-M

RT

är m

ycke

t kä

nslig

, om

än

begr

änsa

d til

l ry

ggra

d,de

rsök

ning

[B

]bä

cken

och

lår

ben.

Sär

skilt

bra

vid

ick

e-se

kret

oris

kt

mye

lom

elle

r vi

d fö

reko

mst

av

diff

us o

steo

peni

. Kan

an

vänd

as f

ör b

edöm

ning

av

tum

örm

assa

och

D

6up

pföl

jnin

g.

49


Met

abol

isk

bens

jukd

omSk

elet

t-R

ekom

men

dera

s D

et r

äcke

r i

rege

l m

ed b

ioke

mis

ka t

est.

Om

un

ders

ökni

ng

inte

rut

inm

ässi

gt

unde

rsök

ning

en b

ehöv

s bö

r de

n be

grän

sas

(t.e

x.

[II]

[C]

händ

er, C

XR

, bäc

ken

och

länd

rygg

i s

idop

roje

ktio

n).

Ben

täth

etsm

ätni

ngar

kan

beh

övas

(se

D9)

.

NM

[II

]R

ekom

men

dera

s Sk

elet

tsci

ntig

ram

bra

vid

kom

plik

atio

ner.

D7

(C)

Ost

eom

alak

iX

R [

0]R

ekom

men

dera

s L

okal

iser

ad X

R f

ör a

tt et

able

ra o

rsak

en t

ill l

okal

a [B

]sm

ärto

r el

ler

okla

r le

sion

på

NM

.

NM

[II

]Sp

ecia

listu

n-N

M k

an v

isa

ökad

”ak

tivite

t” o

ch v

issa

lok

ala

ders

ökni

ng [

C]

kom

plik

atio

ner.

Ben

täth

etsm

ätni

ngar

kan

beh

övas

D

8(s

e D

9).

50


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Smär

tor

– os

teop

orot

isk

XR

[II

] R

ekom

men

dera

s Si

dopr

ojek

tion

visa

r ko

mpr

essi

onsf

rakt

urer

. NM

elle

r ko

llaps

sido

proj

ekti

on

[B]

MR

Tär

bät

tre

för

att

skilj

a m

ella

n ny

a oc

h ga

mla

br

öst-

och

fr

aktu

rer

och

kan

hjäl

pa t

ill a

tt ut

eslu

ta p

atol

ogis

ka

länd

rygg

frak

ture

r. B

entä

thet

smät

ning

(D

ual

Ene

rgy

XR

A

psor

ptio

met

ry [

DE

XA

] el

ler

kvan

titat

iv C

Tge

r ob

jekt

iva

mät

ning

ar a

v be

nmin

eral

inne

håll.

Kan

ock

så

D9

anvä

ndas

för

met

abol

iska

ben

sjuk

dom

ar (

se D

7, D

8).

Art

ropa

ti, f

örst

a X

R [

I] b

erör

d R

ekom

men

dera

s K

an v

ara

bra

för

att

fast

stäl

la o

rsak

äve

n om

ero

sion

erun

ders

ökni

ngle

d[C

]är

en

rela

tivt

sen

egen

skap

.

XR

[I]

R

ekom

men

dera

sH

os p

atie

nter

med

mis

stän

kt r

eum

atoi

d ar

trit

kan

fot-

hä

nder

/föt

ter

[C]

XR

vis

a er

osio

ner

även

när

sym

tom

atis

ka h

ände

r ve

rkar

nor

mal

a.

XR

[II

] fl

era

Rek

omm

ende

ras

lede

rin

te r

utin

mäs

sigt

[C

]

UL

[0]

elle

r N

MSp

ecia

listu

n-A

lla k

an v

isa

akut

syn

ovit.

NM

kan

vis

a di

stri

butio

n.

[II]

ell

er M

RT

ders

ökni

ng [

C]

MR

Tka

n vi

sa l

edbr

osk.

D10

[0]

Art

ropa

ti, u

ppfö

ljnin

gX

R [

I]R

ekom

men

dera

s X

R b

ehöv

s av

spe

cial

iste

r so

m s

töd

för

besl

ut

inte

rut

inm

ässi

gtan

gåen

de b

ehan

dlin

gen.

D11

[C]

51


Smär

tand

e ax

elle

dX

R [

I]R

ekom

men

dera

s D

egen

erat

iva

ändr

inga

r i

akro

mio

klav

ikul

arle

der

och

inte

som

för

sta

rota

tork

uff

är v

anlig

a. T

idig

are

XR

om

för

kalk

ning

av

D12

åtgä

rd [

C]

mju

kväv

nad

förv

änta

s.

Smär

tand

e pr

otes

XR

[I]

+N

M

Rek

omm

ende

ras

En

norm

al N

M-u

nder

sökn

ing

utes

lute

r de

fle

sta

sena

[I

I][B

]ko

mpl

ikat

ione

r. Y

tterl

igar

e N

M-s

peci

alis

erad

e un

ders

ökni

ngar

kan

gör

a de

t lä

ttare

att

skilj

a lo

ssni

ng

från

inf

ektio

n.

UL

[O]

elle

r Sp

ecia

listu

n-K

oppl

as i

reg

el t

ill a

spir

atio

n/bi

opsi

/art

rogr

afi.

Det

ta

fluo

rosk

opi

[II]

ders

ökni

ng [

C]

ger

defi

nitiv

t re

sulta

t oc

h an

vänd

s i

allt

stör

re

D13

utst

räck

ning

.

Skul

derf

örsl

itnin

gM

RT

[0]

Spec

ialis

tun-

Äve

n om

sku

lder

förs

litni

ng ä

r en

klin

isk

diag

nos

ders

ökni

ng [

B]

reko

mm

ende

ras

diag

nost

isk

radi

olog

i nä

r ki

rurg

i öv

ervä

gs o

ch d

et k

rävs

exa

kt a

vbild

ning

av

anat

omin

. D

egen

erat

iva

förä

ndri

ngar

är

dock

äve

n va

nlig

a ho

s de

n as

ymto

mat

iska

bef

olkn

inge

n.

UL

[0]

Spec

ialis

tun-

Suba

krom

ial

och

akro

mio

klav

ikul

ar l

edfö

rslit

ning

är

D14

ders

ökni

ng [

B]

dyna

mis

ka p

roce

sser

som

kan

utv

ärde

ras

med

UL

.

52


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Axe

linst

abili

tet

CT

artr

ogra

fi

Spec

ialis

tun-

Lab

rum

gle

noid

ale

och

syno

vial

kavi

tete

n ka

n m

ed

[II]

ders

ökni

ng [

B]

förd

el a

vbild

as m

ed b

åda

tekn

iker

na. V

issa

MR

-te

knik

er m

ed g

radi

ente

ko k

an v

isa

labr

um v

äl u

tan

artr

ogra

fi.

MR

art

rogr

afi

Spec

ialis

tun-

D15

[0]

ders

ökni

ng [

C]

Rot

ator

kuff

skad

aA

rtro

graf

i [I

I]Sp

ecia

listu

n-L

okal

exp

ertis

och

kir

urgi

ska

plan

er h

ar s

tor

inve

rkan

.el

ler

UL

[0]

ders

ökni

ng [

B]

Alla

tre

tek

nike

rna

påvi

sar

rota

tork

uffs

kado

r.D

16el

ler

MR

T[0

]

SI-l

edle

sion

XR

SI-

lede

r [I

I]R

ekom

men

dera

s K

an v

ara

till

hjäl

p vi

d un

ders

ökni

ng a

v se

rone

gativ

[B

]ar

trop

ati.

SI-l

eder

na k

an i

reg

el p

åvis

as a

dekv

at p

å A

Pav

län

dkot

pela

ren.

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

MR

Tel

ler

NM

elle

r C

Tnä

r ko

nven

tione

ll X

R ä

r ok

lar;

NM

[II

] el

ler

ders

ökni

ng [

C]

MR

Tm

edfö

r in

gen

strå

ldos

.D

17C

T[I

I]

Höf

tsm

ärto

r: f

ull

XR

bäc

ken

[I]

Rek

omm

ende

ras

XR

end

ast

om s

ymto

men

och

tec

knen

är

ihål

land

e el

ler

röre

lsef

örm

åga

inte

rut

inm

ässi

gt

det

finn

s ko

mpl

ex h

isto

ria

(t.e

x. r

isk

för

avas

kulä

r

(för

bar

n,[C

]ne

kros

, se

D20

).

se a

vsni

tt M

)D

18O

BS:

Den

na r

ekom

men

dati

on g

älle

rin

te b

arn.

Höf

tsm

ärto

r: b

egrä

nsad

X

R b

äcke

n [I

]R

ekom

men

dera

sSy

mto

men

är

ofta

öve

rgåe

nde.

XR

om

höf

tpro

tes

röre

lsef

örm

åga

inte

som

för

sta

över

vägs

elle

r om

sym

tom

en k

vars

tår.

PET

kan

vara

53


(för

bar

n,

åtgä

rd [

C]

till

hjäl

p om

XR

, MR

Toc

h st

anda

rd-N

M ä

r no

rmal

a.

se a

vsni

tt M

)D

19O

BS:

Den

na r

ekom

men

dati

on g

älle

rin

te f

örba

rn.

Höf

tsm

ärto

r: a

vask

ulär

X

R b

äcke

n [I

]R

ekom

men

dera

s O

norm

al v

id e

tabl

erad

sju

kdom

.ne

kros

[B]

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-M

RT

är b

ra n

är X

R ä

r no

rmal

, sär

skilt

för

de

rsök

ning

[B

]hö

gris

kpat

ient

er. N

M o

ch C

Tka

n oc

kså

ge i

nfor

mat

ion

D20

här.

Knä

smär

tor:

uta

n lå

snin

gX

R [

I]R

ekom

men

dera

s

Sym

tom

en k

omm

er o

fta

från

mju

ka v

ävna

der

och

kan

elle

r rö

rels

ebeg

räns

ning

inte

rut

inm

ässi

gt

inte

påv

isas

på

XR

. OA

-för

ändr

inga

r är

van

liga.

XR

D21

[C]

kräv

s om

kir

urgi

öve

rväg

s.

Knä

smär

tor:

med

lås

ning

, X

R [

I]R

ekom

men

dera

s Fö

r at

t id

entif

iera

rad

ioop

aka

lösa

kro

ppar

.rö

rels

ebeg

räns

ning

elle

r [C

]ef

fusi

on (

lös

krop

p)D

22

Knä

smär

tor:

art

rosk

opi

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-M

RT

kan

hjäl

pa f

atta

bes

lut

om a

tt ev

entu

ell

gå v

idar

e öv

ervä

gsde

rsök

ning

[B

]til

l ar

tros

kopi

. Äve

n ho

s pa

tient

er m

ed d

efin

itiva

kl

inis

ka a

bnor

mal

itete

r so

m m

otiv

erar

ing

repp

får

ki

rurg

en h

jälp

av

preo

pera

tiv M

RT

för

iden

tifie

ring

av

D23

ovän

tade

les

ione

r.

54


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Hal

lux

valg

us (

X-t

å)X

R [

I]Sp

ecia

listu

n-Fö

r be

döm

ning

för

e ki

rurg

i.D

24de

rsök

ning

[C

]

Plan

tar

fasc

iit –

häl

spor

reX

R [

I]R

ekom

men

dera

s Pl

anta

ra b

ensp

orra

r är

van

liga

oför

utse

dda

fynd

.in

te r

utin

mäs

sigt

Ors

aken

till

sm

ärta

n ka

n sä

llan

dete

kter

as p

å X

R. U

L,

[B]

NM

och

MR

Tär

kän

slig

are

när

det

gälle

r at

t vi

sa

infl

amm

ator

iska

änd

ring

ar m

en f

ör m

ajor

itete

n av

pa

tient

erna

kan

beh

andl

inge

n sk

e ut

an u

nder

sökn

ing

D25

med

dia

gnos

tisk

radi

olog

i.

55


E. K

ard

iova

sku

lära

sys

tem

etSm

ärto

r m

itt i

brö

stet

: C

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

CX

R f

år i

nte

förd

röja

int

agni

ng p

å sp

ecia

lista

vdel

ning

.hj

ärtin

fark

t[B

]C

XR

kan

bed

öma

hjär

tsto

rlek

, lun

göde

m o

sv. o

ch k

an

utes

luta

and

ra o

rsak

er. A

vdel

ning

sfilm

är

att

före

dra.

Eft

erfö

ljand

e un

ders

ökni

ng m

ed d

iagn

ostis

k ra

diol

ogi

inbe

grip

er s

peci

alis

tund

ersö

knin

gar

(NM

, hj

ärta

ngio

graf

i os

v.)

och

bero

r på

lok

ala

prin

cipe

r. N

M

visa

r m

yoka

rdis

k pe

rfus

ion

och

vent

riku

logr

afis

ka d

ata.

E

1Ö

kand

e in

tres

se f

ör M

RT.

Smär

tor

i br

öste

t: C

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

I hu

vuds

ak f

ör a

tt ut

eslu

ta a

ndra

ors

aker

, säl

lan

aort

adis

sekt

ion:

aku

t[B

]di

agno

stis

k.

CT

[III

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

Fråg

a lo

kala

rad

iolo

ger

om r

åd. S

tora

var

iatio

ner.

UL

[0]

elle

r [B

]M

oder

na C

T-sy

stem

ger

myc

ket

exak

ta r

esul

tat.

MR

T[0

]K

ombi

nera

s of

ta m

ed t

rans

thor

akal

UL

elle

r, än

nu

bättr

e, m

ed t

rans

esof

agea

l U

L. M

RT

är s

anno

likt

mes

t ex

akt

och

anvä

nds

i ök

ande

om

fattn

ing,

tro

ts l

ogis

tiska

pr

oble

m o

ch b

egrä

nsni

ngar

med

vis

sa l

ivsu

ppeh

ålla

nde

syst

em. A

ngio

graf

i be

hövs

säl

lan

utom

om

ova

nstå

ende

E

2un

ders

ökni

ngar

är

okla

ra.

56

E. Kardiovaskulära systemetKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Aor

tadi

ssek

tion:

kro

nisk

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-M

RT

är d

en b

ästa

und

ersö

knin

gen

för

att

bedö

ma

ders

ökni

ng [

B]

ändr

inga

r i

läng

sgåe

nde

rikt

ning

. Tra

nses

ofag

eal

UL

E3

och

CT

reko

mm

ende

ras.

Lun

gem

boli

NM

[II

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

Tolk

as t

illsa

mm

ans

med

sam

tidig

CX

R. O

klar

a fy

ndC

T[I

II]

[B]

(t.e

x. s

anno

likt

över

gång

ssta

dium

) ka

n m

edfö

ra b

ehov

fö

r yt

terl

igar

e kl

arlä

ggni

ng. V

issa

sju

khus

anv

ände

r U

Lfö

r at

t vi

sa t

rom

bose

r i

benv

ener

för

ytte

rlig

are

bevi

s.

En

norm

al p

erfu

sion

s-N

M k

an i

de

fles

ta f

all

utes

luta

lu

ngem

boli.

Spi

ral-

CT

anvä

nds

allt

ofta

re s

om

initi

alun

ders

ökni

ng, s

ärsk

ilt f

ör p

atie

nter

med

sam

tidig

t fö

reko

mm

ande

kar

dior

espi

rato

risk

sju

kdom

, och

för

e E

4lu

ngan

giog

rafi

.

Peri

kard

it pe

rika

rdvä

tska

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s K

an v

ara

norm

al. P

erik

ardv

ätsk

a se

s in

te.

[B]

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Ytte

rst

exak

t; ka

n be

höva

s br

ådsk

ande

för

tam

pona

d.

[B]

Kan

vis

a bä

sta

väge

n fö

r dr

äner

ing.

CT

behö

vs i

blan

d E

5vi

d fö

rkal

knin

g, l

okal

isat

ion

osv.

Mis

stän

kt

CX

R [

I] o

ch

Rek

omm

ende

ras

Anv

änds

för

ini

tialb

edöm

ning

och

när

den

klin

iska

klaf

fhjä

rtsj

ukdo

mE

6hj

ärt-

UL

[0]

[B]

bild

en f

örän

dras

.

Klin

isk

förs

ämri

ng e

fter

H

järt

-UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

kan

visa

kom

plik

atio

ner

som

kan

åtg

ärda

s hj

ärtin

fark

t[B

](v

entr

ikel

sept

umde

fekt

, pap

illär

mus

kelb

rist

ning

ar,

E7

aneu

rysm

osv

.).

57

E. Kardiovaskulära systemet

Upp

följn

ing

av p

atie

nter

C

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

End

ast

om t

eckn

en e

ller

sym

tom

en h

ar f

örän

drat

s, n

ärm

ed h

järt

sjuk

dom

elle

r in

te r

utin

mäs

sigt

jä

mfö

rels

e m

ed i

nitia

l-C

XR

kan

var

a til

l ny

tta.

högt

blo

dtry

ckE

8[B

]

Abd

omin

alt

aort

aane

urys

mU

L[0

] ao

rta

Rek

omm

ende

ras

Bra

för

dia

gnos

, bes

täm

ning

av

max

imal

dia

met

er o

ch

[A]

uppf

öljn

ing.

CT

är a

tt fö

redr

a vi

d m

isst

änkt

läc

ka m

en

skal

l in

te f

ördr

öja

bråd

skan

de k

irur

gi.

CT

[III

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

CT

och

MR

Tfö

r at

t på

visa

för

hålla

nde

till

njur

kärl

och

MR

T[0

][A

]hö

ftbe

n. Ö

kand

e ef

terf

råga

n på

det

alje

rad

anat

omis

k in

form

atio

n på

gru

nd a

v ök

ande

till

ämpn

ing

av

E9

perk

utan

beh

andl

ing.

Dju

p ve

ntro

mbo

sU

L[0

] un

dre

Rek

omm

ende

ras

Kän

slig

are

med

fär

gflö

des-

Dop

pler

. De

fles

ta k

linis

kt

extr

emit

eter

nas

[A]

sign

ifik

anta

tro

mbo

ser

uppt

äcks

. Öka

d er

fare

nhet

av

vene

rU

Lfö

r va

dven

stro

mbo

s. K

an v

isa

anna

n pa

tolo

gi.

Fle

bogr

afi

[II]

Rek

omm

ende

ras

Om

fatta

nde

vari

atio

ner

bero

ende

på

ultr

alju

dsex

pert

is

inte

rut

inm

ässi

gt

och

loka

l te

rape

utis

k st

rate

gi.

E10

[C]

58

E. Kardiovaskulära systemetKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Isch

emis

kt b

enA

ngio

graf

i [I

II]

Spec

ialis

tun-

Lok

ala

prin

cipe

r bö

r fa

stst

älla

s ge

nom

de

rsök

ning

[A

]öv

eren

skom

mel

se m

ed k

ärlk

irur

ger,

särs

kilt

vad

betr

äffa

r te

rape

utis

ka i

ngre

pp. U

Lan

vänd

s på

vis

sa

sjuk

hus

som

för

sta

unde

rsök

ning

. Spi

ral-

CT

och

MR

TE

11är

und

er u

tvec

klin

g.

Myo

kard

isk

bedö

mni

ngN

M [

III]

Rek

omm

ende

ras

NM

är

den

mes

t et

able

rade

und

ersö

knin

gen

för

[A]

bedö

mni

ng a

v m

yoka

rdis

k pe

rfus

ion.

Hjä

rt-M

RT

utfö

rs

E12

enda

st p

å nå

gra

få s

jukh

us.

59

E. Kardiovaskulära systemet

F. T

ho

rax

Icke

-spe

cifi

ka h

järt

smär

tor

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s T

illst

ånd

såso

m T

ietz

es s

jukd

om g

er i

nga

inte

som

för

sta

abno

rmal

itete

r på

CX

R. H

uvud

sakl

igt

ända

mål

är

F1

åtgä

rd [

C]

säke

rstä

lland

e.

Brö

sttr

aum

aC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Synl

ig r

evbe

nsfr

aktu

r ef

ter

min

dre

trau

ma

med

för

inte

inte

rut

inm

ässi

gt

ändr

inga

r av

beh

andl

inge

n (s

e T

raum

a, a

vsni

tt K

).F

2[C

]

Före

ans

tälln

ing

elle

r C

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Ej

berä

ttiga

t ut

om f

ör e

tt få

tal

högr

iskk

ateg

orie

r (t

.ex.

scre

enin

gund

ersö

knin

gar

inte

rut

inm

ässi

gt

risk

imm

igra

nter

uta

n ny

ligen

gjo

rd C

XR

). V

issa

mås

te

[B]

göra

s fö

r yr

kesä

ndam

ål (

t.ex.

dyk

are)

elle

r F

3em

igra

tions

ända

mål

(Fö

rena

de k

unga

rike

t, ka

tego

ri 2

).

Pre-

oper

ativ

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s U

ndan

tag

före

hjä

rt-l

ungk

irur

gi, s

anno

lik i

ntag

ning

till

in

te r

utin

mäs

sigt

in

tens

ivvå

rd, m

isst

änkt

mal

igni

tet

elle

r ev

entu

ell

[B]

tube

rkul

os. A

nest

esilä

kare

kan

ock

så b

egär

a C

XR

för

dy

spno

iska

pat

ient

er, p

atie

nter

med

kän

d hj

ärts

jukd

om

elle

r m

ycke

t ga

mla

pat

ient

er. M

ånga

pat

ient

er m

ed

kard

iore

spir

ator

isk

sjuk

dom

har

akt

uell

CX

R

F4

tillg

ängl

ig;

uppr

epad

CX

R b

ehöv

s då

i r

egel

int

e.

60

F. ThoraxKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Infe

ktio

n i

övre

luf

tväg

arna

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s in

te r

utin

mäs

sigt

F

5[C

]

Kro

nisk

obs

truk

tiv

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s E

ndas

t om

det

har

ske

tt än

drin

gar

i te

cken

elle

rlu

ftvä

gssj

ukdo

m e

ller

inte

rut

inm

ässi

gtsy

mto

m.

astm

a, u

ppfö

ljnin

gF

6[B

]

Lun

ginf

lam

mat

ion

vuxn

a:

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s Fö

r at

t be

kräf

ta u

ppkl

arni

ng o

sv. M

enin

gslö

st m

ed n

yup

pföl

jnin

g [A

]un

ders

ökni

ng m

ed k

orta

re i

nter

vall

än 1

0 da

gar,

(för

bar

n,

efte

rsom

upp

klar

ning

en k

an v

ara

lång

sam

(sä

rski

lt ho

s se

avs

nitt

M)

F7

äldr

e).

Pleu

ral

effu

sion

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s L

iten

effu

sion

kan

mis

sas,

sär

skilt

på

fron

tal

CX

R.

[B]

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

För

att

påvi

sa v

ätsk

ekon

sist

ens,

för

att

styr

a as

pira

tion.

[B

]C

Tbe

hövs

ibl

and

för

bättr

e lo

kalis

erin

g, b

edöm

ning

av

F8

fast

a ko

mpo

nent

er o

sv.

Hem

opty

sC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

PAoc

h la

tera

l pr

ojek

tion.

[B]

CT

[III

]Sp

ecia

listu

n-M

ånga

sju

khus

anv

ände

r C

Toc

h gå

r se

dan

vida

re t

illde

rsök

ning

[B

]br

onko

skop

i, m

ed ö

kad

anvä

ndni

ng a

v C

Tfö

rst

(se

Can

cer

L7)

. Öve

rväg

art

erio

graf

i av

bro

nker

na v

id

F9

mas

siv

hem

opty

s.

61

F. Thorax

Inte

nsiv

vård

spat

ient

erC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

CX

R ä

r til

l st

örst

a ny

tta n

är s

ymto

men

har

för

ändr

ats

[B]

elle

r vi

d in

sättn

ing

elle

r ut

tagn

ing

av e

n ap

para

t. F

10V

ärde

t av

dag

lig r

utin

-CX

R i

fråg

asät

ts m

er o

ch m

er.

Dol

d lu

ngsj

ukdo

mC

T[I

I]R

ekom

men

dera

s H

ögre

solu

tions

-CT

kan

visa

abn

orm

alite

ter

som

int

e [B

]sy

ns k

lart

på

CX

R, s

ärsk

ilt i

nter

stiti

ell

sjuk

dom

.

NM

[II

]Sp

ecia

listu

n-N

M k

an b

edöm

a sj

ukdo

men

s ak

tivite

t (t

.ex.

mät

a F

11de

rsök

ning

[B

]al

veol

itper

mea

bilit

et)

och

följa

med

eff

ekte

n av

ter

api.

62

F. ThoraxKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

G.

Gas

tro

inte

stin

ala

syst

emet

Gas

tro

inte

stin

ala

kan

alen

Svår

ighe

ter

att

sväl

jaH

ypop

hary

nx/

Rek

omm

ende

ras

Bar

ium

unde

rsök

ning

ar r

ekom

men

dera

s fo

rtfa

rand

e fö

reoe

soph

agus

[II

][B

]ev

entu

ell

endo

skop

i. D

e ge

r ex

akt

loka

liser

ing

av

lesi

oner

och

vis

ar l

ängd

en o

ch g

rade

n av

obs

truk

tion

orsa

kad

av f

örtr

ängn

ing.

För

gren

inga

r oc

h fi

ckor

syn

s vä

l. Sm

å fö

rträ

ngni

ngar

kan

påv

isas

med

en

mar

shm

allo

wun

ders

ökni

ng (

elle

r an

nan

NM

[I]

Spec

ialis

tun-

bolu

sund

ersö

knin

g). D

etal

jera

d fl

uoro

skop

i el

ler

NM

de

rsök

ning

[B

]be

hövs

för

mot

ilite

tsst

örni

ngar

. Vid

eosv

äljn

inga

r fö

r m

isst

änkt

sva

lgfu

nktio

nsst

örni

ng k

ompl

ette

rat

med

G

1ta

ltera

pi.

Brö

stsm

ärto

r –

hiat

usbr

åck

Oes

opha

gus/

Rek

omm

ende

ras

Äve

n om

bar

ium

unde

rsök

ning

är

bra

för

att

påvi

sael

ler

refl

uxve

ntri

kel

[III

]in

te r

utin

mäs

sigt

br

åck,

ref

lux

och

tillh

öran

de k

ompl

ikat

ione

r be

höve

r [C

]in

te a

lla s

ådan

a pa

tient

er u

nder

söka

s. R

eflu

x är

van

ligt

och

inte

nöd

vänd

igtv

is o

rsak

till

sm

ärta

n. N

M k

an v

ara

över

käns

lig, p

H-ö

verv

akni

ng a

nses

var

a de

n ”g

ylle

ne

stan

dard

en”

för

refl

ux m

en g

er i

ngen

ana

tom

isk

info

rmat

ion.

Met

apla

si o

ch e

sofa

git

dete

kter

as b

äst

med

end

osko

pi, s

om o

ckså

med

ger

biop

si. Ö

kand

e an

vänd

ning

av

bari

umun

ders

ökni

ngar

för

e G

2an

tiref

luxk

irur

gi.

63

G. Gastrointestinala systemet

Eso

fage

al p

erfo

ratio

nC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

CX

R k

an v

ara

tillr

äckl

ig, u

tom

om

lok

alis

erin

g fö

r [B

]ki

rurg

isk

repa

ratio

n pl

aner

as.

Oes

opha

gus

[II]

Spec

ialis

tun-

Und

ersö

knin

gen

bör

ske

med

vat

tenl

öslig

t ic

ke-j

onis

kt

G3

ders

ökni

ng [

B]

kont

rast

ämne

. Vis

sa s

jukh

us a

nvän

der

CT.

Aku

t G

I-bl

ödni

ng:

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

Vär

delö

s.he

mat

emes

inte

rut

inm

ässi

gt

[B]

Bar

ium

unde

r-R

ekom

men

dera

s E

ndos

kopi

ger

dia

gnos

av

övre

GI-

lesi

oner

, med

ger

sökn

inga

r [I

I]in

te r

utin

mäs

sigt

in

jekt

ion

av v

aric

er o

sv. B

ariu

mun

ders

ökni

ngar

[A

]om

öjlig

gör

angi

ogra

fi.

NM

[II

] Sp

ecia

listu

n-E

fter

end

osko

pi. N

M k

an d

etek

tera

(u

nder

sökn

ing

ders

ökni

ng [

B]

blöd

ning

shas

tighe

ter

ned

till

0,1

ml/m

in;

käns

ligar

e än

med

mär

kta

röda

angi

ogra

fi. U

nder

sökn

ing

med

mär

kta

röda

bl

odkr

oppa

r)bl

odkr

oppa

r är

mes

t an

vänd

bart

vid

int

erm

itten

t bl

ödni

ng.

Ang

iogr

afi

[III

]Sp

ecia

listu

n-N

är k

irur

gi e

ller

ingr

epp

(t.e

x. e

mbo

liser

ing)

öve

rväg

s G

4de

rsök

ning

[B

]fö

r ok

ontr

olle

rad

blöd

ning

.

64

G. Gastrointestinala systemetKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Dys

peps

i ho

s yn

gre

Vent

rike

lrön

tgen

R

ekom

men

dera

s D

e fl

esta

pat

ient

er u

nder

45

år k

an b

ehan

dlas

uta

npa

tient

er (

t.ex.

und

er 4

5 år

)[I

I]/e

ndos

kopi

in

te r

utin

mäs

sigt

ko

mpl

exa

unde

rsök

ning

ar o

ch g

enom

går

ett

tera

pipr

ov[0

][C

](m

ot m

agså

r el

ler

refl

ux).

Ven

trik

elrö

ntge

n el

ler

endo

skop

i fö

r pa

tient

er s

om i

nte

förb

ättr

as.

Ala

rmer

ande

sym

tom

som

ind

iker

ar t

idig

und

ersö

knin

g är

oav

sikt

lig v

iktm

insk

ning

, ane

mi,

anor

exi,

GI-

blöd

ning

, sm

ärta

som

krä

ver

inta

gnin

g på

sju

khus

, ic

ke-s

tero

ida

antii

nfla

mm

ator

iska

läk

emed

el, k

räkn

ing,

in

gen

förb

ättr

ing

efte

r be

hand

ling

av p

atie

nter

med

G

5po

sitiv

Hel

icob

acte

r py

lori

.

Dys

peps

i ho

s äl

dre

patie

nter

Ve

ntri

kelr

öntg

enR

ekom

men

dera

s E

ndos

kopi

är

ofta

den

för

sta

unde

rsök

ning

en.

(t.e

x. ö

ver

45 å

r)[I

I]/e

ndos

kopi

[C

]V

entr

ikel

rönt

gen

kvar

står

doc

k so

m e

tt ri

mlig

t [0

]al

tern

ativ

. Alte

rnat

iv u

nder

sökn

ing

bör

över

väga

s om

sy

mto

men

for

tsät

ter

efte

r ne

gativ

t re

sulta

t. D

et

vikt

igas

te ä

r de

tekt

ion

av t

idig

can

cer,

särs

kilt

G6

subm

ukos

ala

tum

örer

.

Upp

följn

ing

av m

agså

rB

ariu

mun

der-

Rek

omm

ende

ras

Ärr

bild

ning

ute

slut

er e

xakt

bed

ömni

ng. E

ndos

kopi

sö

knin

g [I

I]in

te r

utin

mäs

sigt

fö

redr

as f

ör a

tt be

kräf

ta f

ulls

tänd

ig l

äkni

ng o

ch f

ör a

tt[B

]vi

d be

hov

få b

iops

ier

(t.e

x. H

elic

obac

ter

pylo

ri).

Vis

sa

sjuk

hus

anvä

nder

NM

-und

ersö

knin

g (k

ol 1

4-an

dnin

gspr

ov)

för

att

bedö

ma

effe

kten

av

beha

ndlin

g G

7av

Hel

icob

acte

r py

lori

.

65


Tid

igar

e ut

förd

övr

e U

nder

sökn

ing

Rek

omm

ende

ras

För

bedö

mni

ng a

v an

asto

mos

och

pas

sage

till

G

I-ki

rurg

i (n

ylig

en)

med

vat

tenl

ösli

gt[B

]tu

nnta

rmen

.G

8ko

ntra

stm

edel

Tid

igar

e ut

förd

övr

e B

ariu

mun

der-

Rek

omm

ende

ras

Ven

trik

elre

sten

bed

öms

bäst

med

end

osko

pi (

gast

rit,

GI-

kiru

rgi

(gam

mal

)sö

knin

g [I

I]in

te r

utin

mäs

sigt

m

agså

rsbi

ldni

ng, å

terk

omm

ande

tum

ör o

sv.)

. [B

]T

värs

ektio

nell

bild

tagn

ing

(UL

, CT

osv.

) ka

n be

höva

s fö

r be

döm

ning

av

extr

amur

al s

jukd

om. E

ndos

kopi

sk

UL

kan

visa

sub

muk

osal

t re

cidi

v.

NM

[II

]Sp

ecia

listu

n-N

M k

an g

e fu

nktio

nella

dat

a om

töm

ning

.G

9de

rsök

ning

[B

]

Blo

dför

lust

i t

arm

en,

Bar

ium

unde

r-R

ekom

men

dera

sE

ndas

t ef

ter

unde

rsök

ning

av

övre

och

ned

re d

elen

av

kron

isk

elle

r åt

erko

mm

ande

sökn

ing

av

inte

som

för

sta

mag

-tar

mka

nale

n (b

ariu

mun

ders

ökni

ng e

ller

tunn

tarm

en [

II]

åtgä

rd [

C]

endo

skop

i).

NM

[II

] Sp

ecia

listu

n-N

är a

lla a

ndra

und

ersö

knin

gar

är n

egat

iva.

(und

ersö

knin

g de

rsök

ning

[B

]av

röd

a bl

odkr

op-

par

elle

r M

ecke

ls

unde

rsök

ning

) oc

h/el

ler

G10

angi

ogra

fi [

III]

66


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Aku

ta b

uksm

ärto

r –

CX

R [

I] (

ståe

nde)

Rek

omm

ende

ras

AX

R m

ed h

oris

onte

ll st

rålr

iktn

ing

för

att

visa

fri

luf

t

perf

orat

ion

– ob

stru

ktio

noc

h A

XR

[II

][B

]om

lig

gand

e C

XR

anv

änds

. Lig

gand

e A

XR

är

i re

gel

tillr

äckl

ig f

ör a

tt et

able

ra d

iagn

os o

ch v

isa

en

CT

[II]

Spec

ialis

tun-

anat

omis

k ob

stru

ktio

nsni

vå. Ö

verv

äg s

tåen

de A

XR

om

de

rsök

ning

[B

]lig

gand

e A

XR

är

norm

al o

ch d

et f

inns

sta

rk k

linis

k m

isst

anke

om

obs

truk

tion.

Anv

ändn

inge

n av

CT

ökar

, G

11t.e

x. f

ör a

tt fa

stst

älla

obs

truk

tione

ns p

lats

och

ors

ak.

Tun

ntar

mso

bstr

uktio

nK

ontr

ast-

Spec

ialis

tun-

Und

ersö

knin

gar

med

ick

e-jo

nisk

a äm

nen

kan

unde

rsök

ning

[II

]de

rsök

ning

[B

]be

stäm

ma

både

obs

truk

tione

ns p

lats

och

gra

d. V

issa

el

ler

CT

[III

]sj

ukhu

s an

vänd

er i

den

na s

ituat

ion

CT,

som

kan

G

12be

stäm

ma

nivå

och

san

nolik

ors

ak.

Tun

ntar

mso

bstr

uktio

n:

Bar

ium

unde

r-R

ekom

men

dera

sT

unnt

arm

slav

eman

g är

den

bäs

ta u

nder

sökn

inge

n.kr

onis

k el

ler

åter

kom

man

desö

knin

g av

[B

]G

13tu

nnta

rmen

[II

]

Mis

stän

kt t

unnt

arm

s-B

ariu

mun

der-

Rek

omm

ende

ras

Bar

ium

-”fo

llow

thr

ough

” te

nder

ar a

tt ge

läg

re s

trål

dos

sjuk

dom

(t.e

x. C

rohn

s sö

knin

g av

[C

]än

tun

ntar

msl

avem

ang.

Vis

sa s

jukh

us a

nvän

der

UL

sjuk

dom

)tu

nnta

rmen

[II

]oc

h/el

ler

CT

för

att

bedö

ma

tarm

vägg

en.

NM

(un

der-

Spec

ialis

tun-

Scin

tigra

fi m

ed m

ärkt

a vi

ta b

lodk

ropp

ar p

åvis

ar

sökn

ing

av v

ita

ders

ökni

ng [

B]

sjuk

dom

ens

aktiv

itet

och

omfa

ttnin

g. K

ompl

emen

t til

lbl

odkr

oppa

r)

bari

umun

ders

ökni

ngar

. CT

och

MR

Tre

serv

eras

för

G

14[I

II]

kom

plik

atio

ner.

67


Tjo

ckta

rmst

umör

elle

r B

ariu

mla

vem

ang

Rek

omm

ende

ras

OB

S. D

ubbe

lkon

tras

tlave

man

g bö

r en

dast

utf

öras

eft

er

infl

amm

ator

isk

[III

][B

]ko

rrek

ta f

örbe

rede

lser

av

tarm

en. D

essu

tom

bör

alla

ta

rmsj

ukdo

m:

smär

tor,

patie

nter

gen

omgå

rek

talu

nder

sökn

ing

för

bedö

mni

ng

blöd

ning

, för

ändr

inga

r i

av l

ämpl

ighe

ten

för

bari

umla

vem

ang

och

för

tarm

funk

tione

n os

v.ut

eslu

tand

e av

låg

rek

taltu

mör

. God

pra

xis

kräv

er e

n si

gmoi

dosk

opi

före

bar

ium

lave

man

g. B

ariu

mla

vem

ang

får

göra

s tid

igas

t 7

daga

r ef

ter

fullt

jock

leks

biop

si v

ia

stel

t si

gmoi

dosk

op. B

iops

ier

som

tas

vid

fle

xibe

l si

gmoi

dosk

opi

är i

reg

el y

tliga

och

ris

ken

för

påfö

ljand

e pe

rfor

erin

g är

låg

(id

ealis

k fö

rdrö

jnin

g 48

tim

mar

). V

issa

sju

khus

anv

ände

r ko

lono

skop

i in

itial

t oc

h an

vänd

er b

ariu

mla

vem

ang

enda

st v

id s

våra

elle

r of

ulls

tänd

iga

unde

rsök

ning

ar. V

issa

sju

khus

anv

ände

r C

Tfö

r sv

aga

äldr

e pa

tient

er. Ä

ven

om i

rrite

rad

tjock

tarm

är

den

vanl

igas

te o

rsak

en t

ill f

örän

drin

gar

i ta

rmfu

nktio

nen

behö

vs b

ariu

mla

vem

ang

elle

r G

15ko

lono

skop

i fö

r at

t ut

eslu

ta a

ndra

ors

aker

.

Tjo

ckta

rmso

bstr

uktio

n:

Lav

eman

g [I

II]

Spec

ialis

tun-

Enk

elko

ntra

stun

ders

ökni

ng (

hels

t va

ttenl

öslig

t ak

utde

rsök

ning

[B

]ko

ntra

stm

ediu

m)

kan

påvi

sa f

örtr

ängt

om

råde

och

ut

eslu

ta p

seud

oobs

truk

tion.

Vis

sa s

jukh

us a

nvän

der

CT

G16

som

kan

påv

isa

den

sann

olik

a or

sake

n.

68


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Infl

amm

ator

isk

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

I re

gel

tillr

äckl

ig f

ör b

edöm

ning

.ta

rmsj

ukdo

m i

tjo

ckta

rmen

[B]

NM

(un

der-

Rek

omm

ende

ras

Und

ersö

knin

g m

ed m

ärkt

a vi

ta b

lodk

ropp

ar ä

r de

t

sökn

ing

av v

ita

[B]

bäst

a al

tern

ativ

et, s

om v

isar

sju

kdom

ens

aktiv

itet

och

blod

krop

par)

om

fattn

ing.

[III

]

Bar

ium

lave

man

gR

ekom

men

dera

s B

ariu

mla

vem

ang

är f

arlig

t vi

d to

xisk

meg

akol

on.

[III

]in

te r

utin

mäs

sigt

O

förb

eret

t la

vem

ang

i va

lda

fall

efte

r di

skus

sion

er m

edG

17[B

]ra

diol

oger

.

Infl

amm

ator

isk

Bar

ium

lave

man

g R

ekom

men

dera

s K

olon

osko

piup

pföl

jnin

g fö

redr

as f

ör a

tt id

entif

iera

tarm

sjuk

dom

i t

jock

tarm

en:

[III

]in

te r

utin

mäs

sigt

m

alig

nite

tsut

veck

ling

hos

högr

iskp

atie

nter

, äve

n om

lå

ngva

rig

uppf

öljn

ing

[B]

bari

umla

vem

ang

fort

fara

nde

ofta

anv

änds

, sär

skilt

eft

er

kom

plex

tar

mki

rurg

i. L

ikas

å fö

redr

as b

ariu

mla

vem

ang

G18

för

bedö

mni

ng a

v fi

stla

r os

v.

All

män

na

bu

kbes

vär

Aku

ta b

uksm

ärto

r (s

om

AX

R [

II]

plus

R

ekom

men

dera

s St

rate

gin

best

äms

enlig

t lo

kala

pri

ncip

er. L

igga

nde

mot

iver

ar i

ntag

ning

på

ståe

nde

CX

R [

I][B

]A

XR

(fö

r ga

sbild

osv

.) ä

r i

rege

l til

lräc

klig

. Stå

ende

sj

ukhu

s oc

h öv

ervä

gand

e A

XR

ind

iker

as i

nte

rutin

mäs

sigt

. Öka

nde

anvä

ndni

ng

av k

irur

gi)

av C

Tso

m e

n ”a

llrou

nd”

unde

rsök

ning

här

. UL

anvä

nds

i st

or u

tstr

äckn

ing

som

pre

limin

är

G19

unde

rsök

ning

.

69


Palp

abel

tum

örA

XR

[II

]R

ekom

men

dera

s in

te r

utin

mäs

sigt

[C

]

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

löse

r i

rege

l fr

åges

tälln

inge

n oc

h är

myc

ket

[B]

tillf

örlit

lig f

ör s

mal

a pa

tient

er, h

ögre

övr

e kv

adra

nten

oc

h bä

cken

et.

CT

[III

]R

ekom

men

dera

s C

Tär

ett

alte

rnat

iv o

ch b

ra f

ör a

tt ut

eslu

ta e

n le

sion

; G

20[A

]sä

rski

lt br

a fö

r fe

ta p

atie

nter

.

Mal

abso

rbtio

nB

ariu

mun

der-

Rek

omm

ende

ras

Bild

diag

nost

ik b

ehöv

s in

te f

ör d

iagn

os a

v ce

liaki

men

sökn

ing

av

inte

rut

inm

ässi

gt

kan

vara

läm

plig

t fö

r je

juna

l di

vert

ikul

os e

ller

när

tunn

tarm

en [

II]

[B]

biop

sin

är n

orm

al e

ller

okla

r. C

Tka

n va

ra b

ättr

e om

ly

mfo

m m

isst

änks

.

NM

[I]

Spec

ialis

tun-

Det

fin

ns f

lera

NM

-und

ersö

knin

gar

som

bör

ver

ifie

ra

ders

ökni

ng [

B]

före

kom

sten

av

mal

abso

rptio

n. V

issa

av

dem

är

icke

-G

21ra

diol

ogis

ka)

(t.e

x. a

ndni

ngst

est)

.

App

endi

cit

Bil

dtag

ning

Spec

ialis

tun-

Stor

a va

riat

ione

r i

prax

is b

eroe

nde

på l

okal

de

rsök

ning

[C

]til

lgän

glig

het

på u

trus

tnin

g oc

h ex

pert

is o

ch p

å pa

tient

ens

krop

psha

bitu

s. A

ppen

dici

t är

i r

egel

en

klin

isk

diag

nos.

Und

ersö

knin

g m

ed d

iagn

ostis

k

70


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

radi

olog

i (t

.ex.

UL

med

gra

dera

d ko

mpr

essi

on)

kan

hjäl

pa i

osä

kra

fall

elle

r fö

r di

ffer

entie

ring

frå

n gy

neko

logi

ska

lesi

oner

. Sam

ma

gälle

r N

M

(und

ersö

knin

g av

vita

blo

dkro

ppar

) oc

h fo

kuse

rad

appe

ndix

-CT

(FA

CT

). U

Lre

kom

men

dera

s fö

r ba

rn o

ch

G22

unga

kvi

nnor

.

Förs

topp

ning

A

XR

[II

]R

ekom

men

dera

s M

ånga

nor

mal

a vu

xna

visa

r om

fång

srik

t fe

kalt

inte

rut

inm

ässi

gt

mat

eria

l, äv

en o

m d

etta

kan

var

a re

late

rat

till

förl

ängd

[C

]pa

ssag

etid

. Det

är

omöj

ligt

att

bedö

ma

bety

dels

en

(för

bar

n,

enba

rt m

ed A

XR

, men

AX

R k

an i

kro

nisk

a fa

ll hj

älpa

se

avs

nitt

M)

G23

viss

a sp

ecia

liste

r (t

.ex.

ger

iatr

iker

).

Abd

omin

al s

epsi

s; p

yrex

i U

L[0

] el

ler

CT

Rek

omm

ende

ras

Råd

gör

med

en

radi

olog

. Lok

al t

illgä

nglig

het

och

av o

känt

urs

prun

g (P

UO

)[I

II]

elle

r N

M

[C]

expe

rtis

har

sto

r in

verk

an. U

Lan

vänd

s of

ta f

örst

[I

II]

(sna

bbhe

t, ko

stna

d) o

ch k

an v

ara

defi

nitiv

, sär

skilt

om

de

t fi

nns

loka

liser

ande

tec

ken.

Sär

skilt

bra

för

su

bren

ala/

subh

epat

iska

utr

ymm

en o

ch b

äcke

net.

CT

är

sann

olik

t bä

sta

gene

rella

met

od. I

nfek

tione

r oc

h tu

mör

er k

an i

reg

el i

dent

ifie

ras

och

utes

luta

s. G

er

ocks

å m

öjlig

het

till

biop

si a

v no

der

elle

r tu

mör

er o

ch

drän

erin

g av

ans

amlin

gar

(sär

skilt

nyl

igen

ope

rera

de

patie

nter

). N

M ä

r sä

rski

lt br

a i

avsa

knad

av

loka

lisat

ion.

Sci

ntig

rafi

med

mär

kta

vita

blo

dkro

ppar

är

bra

för

kron

isk

post

oper

ativ

sep

sis.

Gal

lium

ans

amla

s G

24dä

r de

t fi

nns

en t

umör

(t.e

x. l

ymfo

m)

elle

r in

fekt

ion.

71


Leve

r, g

allb

låsa

och

bu

ksp

ott

kört

elH

epat

iska

met

asta

ser

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Huv

udde

len

av m

etas

tase

rna

kan

påvi

sas

med

UL

som

C

T[I

I] e

ller

[B

]oc

kså

med

ger

biop

si. U

Lbö

r va

ra i

nitia

lund

ersö

knin

gm

en m

etas

tase

rna

kan

uppv

isa

sam

ma

ekog

enis

itet

som

leve

rpar

enky

m o

ch k

an d

ärfö

r un

dgå

uppt

äckt

. M

RT

[0]

Spec

ialis

tun-

CT

/MR

Tan

vänd

s fö

r yt

terl

igar

e ut

eslu

tnin

g om

UL

är

ders

ökni

ng [

B]

okla

r el

ler

ovän

tat

norm

al o

ch f

ull

stad

iein

deln

ing

behö

vs e

ller

leve

rres

ektio

n pl

aner

as (

se o

ckså

Can

cer

L13

). Ö

kand

e in

tres

se f

ör t

våfa

sig

spir

al-C

T. M

RT

anvä

nds

i ök

ande

uts

träc

knin

g hä

r. V

isst

fär

skt

intr

esse

G

25fö

r N

M (

som

atos

tatin

anal

oger

och

PE

T).

Lev

erhe

man

giom

M

RT

[0]

elle

r R

ekom

men

dera

s M

RT,

CT

och

NM

vis

ar t

illfö

rlitl

igt

ytte

rlig

are

(t.e

x. p

å U

L)

CT

[III

][B

]ka

rakt

eris

tiska

ege

nska

per

hos

hem

angi

om o

ch a

ndra

so

litär

a le

verl

esio

ner.

NM

(rö

dcel

ls-

Spec

ialis

tun-

unde

rsök

ning

) de

rsök

ning

[B

]G

26[I

II]

Gul

sot

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Kän

slig

för

gal

lgån

gsdi

lata

tion.

Men

dila

tatio

nen

kan

[B]

vara

lite

n vi

d tid

ig o

bstr

uktio

n oc

h sk

lero

sera

nde

kola

ngit.

Vis

ar g

alls

tena

r oc

h de

fle

sta

form

er a

v

72


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

leve

rsju

kdom

ar. U

Lvi

sar

även

niv

å av

och

ors

ak t

ill

obst

rukt

ione

r i

gallg

ånge

n. D

isku

tera

eft

erfö

ljand

e un

ders

ökni

ngar

(C

T, E

RC

P, M

RC

Pos

v.)

med

G

27ra

diol

oger

.

Gal

lsju

kdom

ar

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

Kon

vent

ione

ll X

R v

isar

end

ast

cirk

a 10

% a

v (t

.ex.

gal

lste

nar)

inte

rut

inm

ässi

gt

galls

tena

rna.

[C]

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

ger

även

möj

lighe

t til

l be

döm

ning

av

andr

a or

gan.

[B

]C

hole

cyst

ogra

fi b

ehöv

s nu

mer

a sä

llan

(t.e

x. v

id d

ålig

av

bild

ning

på

UL

). C

T/e

ndos

kopi

kan

beh

övas

för

yt

terl

igar

e pr

ecis

erin

g. Ö

kat

intr

esse

för

MR

CP.

NM

[II

]Sp

ecia

listu

n-L

ever

scin

tigra

fi v

isar

gal

lgån

gsob

stru

ktio

n vi

d ak

ut

G28

ders

ökni

ng [

B]

kole

cyst

it. O

ckså

bra

vid

kro

nisk

kol

ecys

tit.

Pank

reat

it: a

kut

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

Uto

m o

m d

iagn

osen

är

okla

r. D

å be

hövs

AX

R f

ör a

tt in

te r

utin

mäs

sigt

ut

eslu

ta a

ndra

ors

aker

till

aku

ta b

uksm

ärto

r (s

e G

19).

[C]

Vis

sa p

atie

nter

som

kom

mer

in

med

aku

t pa

nkre

atit

har

unde

rlig

gand

e kr

onis

k pa

nkre

atit

som

kan

ors

aka

förk

alkn

ing

som

syn

s ty

dlig

t på

AX

R.

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

För

att

visa

gal

lste

nar

och

diag

nost

icer

a oc

h fö

lja m

ed

[B]

bild

ning

en a

v ps

eudo

cyst

or. S

ärsk

ilt b

ra m

etod

för

sm

ala

patie

nter

.

73


CT

[III

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

Res

erve

ras

för

klin

iskt

svå

ra f

all

(för

bed

ömni

ng a

vM

RT

[0]

inte

rut

inm

ässi

gt

nekr

osut

bred

ning

), h

os p

atie

nter

som

int

e bl

ir b

ättr

e av

[B

]be

hand

linge

n el

ler

om d

et r

åder

okl

arhe

t om

dia

gnos

en.

Med

CT

kan

man

få

hjäl

p at

t fö

ruts

på m

orbi

dite

t oc

h m

orta

litet

. Vis

sa s

jukh

us a

nvän

der

MR

T, s

ärsk

ilt o

m

G29

uppr

epad

upp

följn

ing

är s

anno

lik.

Pank

reat

it: k

roni

skA

XR

[II

]R

ekom

men

dera

s Fö

r at

t vi

sa f

örka

lkni

ng.

[B]

UL

[0]

elle

r C

TR

ekom

men

dera

s U

Lka

n va

ra d

efin

itiv

hos

smal

a pa

tient

er, C

Tär

[IV

][B

]ef

fekt

ivt

för

att

visa

för

kalk

ning

.

ER

CP

[II]

ell

er

Spec

ialis

tun-

ER

CP

visa

r gå

ngen

s m

orfo

logi

, men

avs

evär

d ri

sk f

örG

30M

RC

P[0

]de

rsök

ning

[C

]ak

ut p

ankr

eatit

. Där

av d

et a

ktue

lla i

ntre

sset

för

MR

CP.

Post

oper

ativ

gal

läck

aN

M [

II]

Rek

omm

ende

ras

UL

visa

r i

rege

l an

atom

in h

os a

nsam

linga

rna

osv.

NM

-[C

]un

ders

ökni

ng (

HID

A)

visa

r ak

tivite

ten

vid

läck

stäl

let.

MR

CP

anvä

nds

även

här

. ER

CP

visa

r lä

ckan

s ut

seen

de

G31

och

kan

med

ge i

ngre

pp (

t.ex.

ste

nt).

74


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Tum

ör i

pan

krea

s U

L[0

]R

ekom

men

dera

s Sä

rski

lt fö

r sm

ala

patie

nter

och

för

les

ione

r i

corp

us

(buk

spot

tkör

teln

)C

T[I

II]

elle

r [B

]oc

h ca

put

panc

reat

is. Ö

kand

e an

vänd

ning

av

MR

T[0

]en

dosk

opis

k oc

h la

paro

skop

isk

UL

. CT

(elle

r M

RT

) är

br

a fö

r fe

tare

pat

ient

er o

ch o

m U

Lär

okl

ar e

ller

exak

t st

adie

inde

lnin

g kr

ävs.

ER

CP/

MR

CP

kan

ocks

å va

ra

bra.

Med

NM

(t.e

x. P

ET

) ka

n m

an f

å hj

älp

att

skilj

a G

32m

alig

nite

t fr

ån p

ankr

eatit

.

Insu

linom

Rad

iolo

giSp

ecia

listu

n-N

är b

ioke

mis

ka t

est

är ö

vert

ygan

de. M

RT

hålle

r på

att

ders

ökni

ng [

B]

bli

den

bäst

a un

ders

ökni

ngen

äve

n om

art

ärfa

s-sp

iral

-C

Tär

lov

ande

. De

fles

ta s

jukh

us v

ill f

å tv

å po

sitiv

a un

ders

ökni

ngar

för

e ki

rurg

i (a

v C

T, N

M, M

RT

och

angi

ogra

fi).

End

osko

pisk

och

int

raop

erat

iv U

Lär

ock

så

G33

bra.

75


H.

Uro

logi

ska,

ad

ren

ala

och

gen

ito

uri

när

a sy

stem

enH

emat

uri,

mak

ro-

elle

r U

L[0

]+

AX

R

Rek

omm

ende

ras

Det

för

ekom

mer

sto

ra v

aria

tione

r nä

r de

t gä

ller

loka

la

mik

rosk

opis

k[I

I] e

ller

IV

U [

II]

[B]

prin

cipe

r. St

rate

gier

na f

ör u

nder

sökn

ing

bör

avta

las

med

lok

ala

nefr

olog

er o

ch u

rolo

ger.

Vid

mån

ga s

jukh

us

anvä

nds

UL

+A

XR

för

ini

tialu

nder

sökn

ing,

men

om

de

är

nega

tiva

är I

VU

for

tfar

ande

läm

plig

t fö

r pa

tient

er

med

for

tsat

t m

akro

skop

isk

hem

atur

i el

ler

patie

nter

öve

r 40

med

mik

rosk

opis

k he

mat

uri.

Om

vänt

, pat

ient

er v

ars

IVU

och

cys

tosk

opi

är n

orm

ala

men

som

for

tsät

ter

att

blöd

a bö

r un

derg

å U

L, e

fter

som

IV

U i

nte

allti

d ly

ckas

vi

sa e

n re

naltu

mör

och

UL

ibla

nd v

isar

uri

nblå

sele

sion

H

1so

m i

nte

syns

med

cys

tosk

opi.

Öka

d an

vänd

ning

av

CT.

Hög

t bl

odtr

yck

(uta

n IV

U [

II]

Rek

omm

ende

ras

IVU

är

okän

slig

för

ren

al a

rtär

sten

os. S

e H

3.te

cken

på

njur

sjuk

dom

)in

te r

utin

mäs

sigt

H

2[A

]

Hög

t bl

odtr

yck

hos

en u

ngU

L[0

] nj

urar

Rek

omm

ende

ras

För

bedö

mni

ng a

v re

lativ

nju

rsto

rlek

och

vuxe

n el

ler

patie

nt s

om

[B]

pare

nkym

mön

ster

. Dop

pler

-UL

är i

nte

tillr

äckl

igt

inte

rea

gera

r på

kä

nslig

t fö

r at

t an

vänd

as s

om v

erkt

yg f

ör s

cree

ning

.m

edic

iner

ing

76

H. Urologiska, adrenala och genitourinära systemenKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

NM

[II

] R

ekom

men

dera

s K

apto

pril

reno

graf

i är

en

etab

lera

d m

etod

för

re

nogr

am[B

]be

stäm

ning

av

funk

tione

llt s

igni

fika

nt r

enal

art

ärst

enos

.

Ang

iogr

afi

(DSA

Spec

ialis

tun-

För

att

visa

ste

nos

om k

irur

gi e

ller

angi

opla

sti

över

vägs

[III

], C

TA[I

II]

ders

ökni

ng [

C]

som

eve

ntue

ll be

hand

ling.

H3

elle

r M

RA

[0])

Nju

rsvi

ktU

L[0

]+

AX

R

Rek

omm

ende

ras

För

njur

stor

lek,

str

uktu

r, ob

stru

ktio

n os

v. O

BS:

Nor

mal

[I

I][B

]U

Lut

eslu

ter

inte

obs

truk

tion.

NM

[II

]R

ekom

men

dera

s I

läm

plig

a fa

ll ka

n m

an m

ed r

enog

rafi

bed

öma

rena

l H

4[B

]pe

rfus

ion,

fun

ktio

n oc

h ob

stru

ktio

n.

Nju

rkol

ik, l

änds

mär

tor

IVU

[II

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

Und

ersö

knin

gen

bör

utfö

ras

akut

med

an s

mär

torn

a U

L[0

] oc

h A

XR

[B]

pågå

r, ef

ters

om d

e ra

diol

ogis

ka t

eckn

en f

örsv

inne

r [I

I] e

ller

CT

snab

bt e

fter

att

sten

en h

ar p

asse

rat.

Att

vänt

a m

ed

[III

]fi

lmer

(up

p til

l 24

tim

mar

) ka

n be

höva

s fö

r at

t vi

sa

obst

rukt

ions

stäl

let.

En

ensa

m f

ilm i

sig

är

av r

inga

vä

rde.

Båd

e C

Toc

h U

Lan

vänd

s i

ökad

uts

träc

knin

g,

särs

kilt

för

patie

nter

med

kon

trai

ndik

atio

ner

för

H5

kont

rast

med

ium

.

Nju

rste

n (i

frå

nvar

on a

v U

L[0

]+

AX

R

Rek

omm

ende

ras

Enb

art A

XR

kan

var

a lä

mpl

ig u

ppfö

ljnin

g fö

r tid

igar

e ak

ut k

olik

)[I

I][C

]på

visa

de s

tena

r ef

ter

en o

kom

plic

erad

aku

t at

tack

. IV

U

kan

behö

vas

före

beh

andl

inge

n fö

r at

t vi

sa a

nato

min

. N

M k

an b

ehöv

as f

ör a

tt be

stäm

ma

den

rela

tiva

H6

funk

tione

n.

77

H. Urologiska, adrenala och genitourinära systemen

Ren

altu

mör

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

är b

ra f

ör a

tt sk

ilja

mel

lan

cyst

isk

och

solid

tum

ör.

[B]

AX

R [

II]

+IV

U

Rek

omm

ende

ras

CT

elle

r M

RT

är a

tt fö

redr

a fö

r yt

terl

igar

e be

döm

ning

.[I

I]in

te r

utin

mäs

sigt

N

M k

an b

ehöv

as f

ör a

tt be

stäm

ma

rela

tiv f

unkt

ion.

H7

[C]

Pros

tatis

mU

L[0

]R

ekom

men

dera

s U

Lka

n oc

kså

bedö

ma

de ö

vre

väga

rna

och

[B]

blås

voly

mer

för

e oc

h ef

ter

töm

ning

, hel

st m

ed l

åga

hast

ighe

ter.

Kan

ock

så v

isa

njur

sten

.IV

U [

II]

Rek

omm

ende

ras

inte

rut

inm

ässi

gt

H8

[B]

Pros

tata

mal

igni

tet

UL

[0]

Spec

ialis

tun-

Tra

nsre

ktal

UL

med

sty

rda

biop

sier

eft

er k

linis

k H

9de

rsök

ning

[B

]un

ders

ökni

ng. V

isst

int

ress

e fö

r M

RT

och

PET

här.

Uri

nret

entio

nU

L[0

]R

ekom

men

dera

s U

Lfö

r be

döm

ning

av

de ö

vre

väga

rna

(eft

er

[C]

kate

tris

erin

g oc

h av

last

ning

av

blås

utsp

änni

ngen

),

särs

kilt

om u

rinä

mne

sniv

åern

a fö

rblir

för

höjd

a.IV

U [

II]

Rek

omm

ende

ras

inte

rut

inm

ässi

gt

H10

[C]

78


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Tum

ör e

ller

smär

tor

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Till

åter

dif

fere

ntie

ring

mel

lan

lesi

oner

på

elle

r ut

anfö

r i

test

ikel

H11

[B]

test

ikla

rna.

Test

ikel

tors

ion

UL

[0]

Spec

ialis

tun-

Tors

ion

är i

reg

el e

n kl

inis

k di

agno

s. U

nder

sökn

inga

r de

rsök

ning

[C

]få

r in

te f

ördr

öja

den

prio

rite

t so

m b

ör g

es k

irur

gisk

un

ders

ökni

ng. D

oppl

er-U

Lka

n an

vänd

as o

m d

e kl

inis

ka f

ynde

n är

osä

kra

i po

stpu

bert

ala

test

ikla

r.

NM

[II

]Sp

ecia

listu

n-N

M-t

ekni

ker

kan

hjäl

pa v

id d

iagn

ostic

erin

gen

men

H

12de

rsök

ning

[C

]sn

abba

res

ulta

t är

vik

tiga.

Uri

nväg

sinf

ektio

n ho

s U

L[0

]+

AX

R

Rek

omm

ende

ras

I re

gel

behö

vs i

ngen

und

ersö

knin

g, u

tom

om

det

vu

xna

[II]

ell

er I

VU

in

te r

utin

mäs

sigt

fö

reko

mm

er å

terk

omm

ande

inf

ektio

ner,

njur

kolik

elle

r[I

I][C

]ut

ebliv

en r

eakt

ion

på a

ntib

iotik

a. T

rösk

eln

för

(för

bar

n,

unde

rsök

ning

av

man

liga

patie

nter

är

en a

ning

läg

re.

se a

vsni

tt M

)H

13O

BS:

Den

na r

ekom

men

dati

on g

älle

rin

te b

arn.

Adr

enal

med

ullä

ra t

umör

erC

T[I

II]

elle

r Sp

ecia

listu

n-M

edan

UL

kan

iden

tifie

ra l

esio

ner

av d

enna

typ

ger

CT

MR

T[0

]de

rsök

ning

[B

]oc

h M

RT

den

bäst

a an

atom

iska

avb

ildni

ngen

. D

iagn

ostis

k ra

diol

ogi

är s

älla

n at

t re

kom

men

dera

, om

de

t in

te f

inns

bio

kem

iska

bev

is p

å de

nna

typ

av

tum

örer

.

NM

[II

]Sp

ecia

listu

n-M

IBG

lok

alis

erar

fun

gera

nde

tum

örer

och

är

särs

kilt

H14

ders

ökni

ng [

B]

bra

för

ekto

pisk

a st

älle

n oc

h m

etas

tase

r.

79

H. Urologiska, adrenala och genitourinära systemen

Adr

enal

a hj

ärnb

arks

-C

T[I

II],

NM

Sp

ecia

listu

n-L

okal

a re

kom

men

datio

ner

om l

ämpl

igas

te

lesi

oner

, Cus

hing

s oc

h [I

V]

elle

r M

RT

ders

ökni

ng [

B]

unde

rsök

ning

bör

inh

ämta

s. B

åde

CT

och

MR

Tka

n C

onns

sju

kdom

och

[0

]di

ffer

entie

ra m

ella

n de

olik

a le

sion

erna

. NM

kan

ski

ljasy

ndro

mm

ella

n fu

nger

ande

och

ick

e-fu

nger

ande

ade

nom

.H

15Sa

mm

a gä

ller

fler

a M

RT-

tekn

iker

.

80


INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

I. O

bst

etri

k o

ch g

ynek

olo

giO

BS:

Tra

nsva

gina

l (T

V)

UL

-utr

ustn

ing

bör

finn

as t

illgä

nglig

på

alla

avd

elni

ngar

där

bäck

en-U

Lut

förs

Scre

enin

g un

der

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

-scr

eeni

ng h

ar i

nte

kons

tate

rats

påv

erka

den

grav

idite

ten

[C]

peri

nata

la m

orta

litet

en, u

tom

då

grav

idite

ten

avsl

utas

se

lekt

ivt

på g

rund

av

allv

arlig

a fo

ster

mis

sbild

ning

ar.

Met

oden

ger

vär

defu

ll in

form

atio

n om

fos

tret

s ål

der

och

ev. f

örek

omst

av

fler

a fo

ster

. UL

har

ocks

å vi

sat

sig

vara

vär

defu

ll vi

d be

döm

ning

av

plac

enta

pra

evia

oc

h in

trau

teri

n til

lväx

t. V

id s

peci

alis

tvår

d av

hö

gris

kgra

vidi

tete

r är

Dop

pler

-UL

av

nave

lstr

ängs

artä

ren

till

hjäl

p vi

d va

let

av b

ehan

dlin

g.

Det

för

ekom

mer

sto

ra v

aria

tione

r i

olik

a lä

nder

vad

I1

gälle

r an

vänd

ning

en a

v U

Lfö

r ob

stre

tik.

Mis

stän

kt g

ravi

dite

tU

L[0

]R

ekom

men

dera

s G

ravi

dite

tste

st ä

r de

t lä

mpl

igas

te. U

Lär

vär

defu

llt n

är

inte

rut

inm

ässi

gt

druv

börd

mis

stän

ks.

I2[C

]

Mis

stän

kt e

ktop

isk

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Eft

er p

ositi

vt g

ravi

dite

tste

st. T

V-U

Lär

att

före

dra.

gr

avid

itet

I3[B

]Fä

rgfl

ödes

-Dop

pler

öka

r kä

nslig

hete

n.

Eve

ntue

ll ic

ke-v

iabe

l U

L[0

]R

ekom

men

dera

s N

y U

Lef

ter

en v

ecka

kan

beh

övas

(sä

rski

lt om

grav

idite

t[C

]fo

ster

säck

en <

20

mm

elle

r lä

ngde

n kr

ona–

bakd

el <

6

mm

). G

ravi

dite

tste

st k

rävs

. Om

det

råd

er t

vive

l

81

I. Obstetrik och gynekologi

gälla

nde

grav

idite

tens

via

bilit

et, ä

r de

t vä

sent

ligt

att

I4fö

rdrö

ja t

ömni

ngen

av

livm

oder

n.

Mis

stän

kt t

umör

i b

äcke

net

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Oft

a kr

ävs

kom

bina

tion

av t

rans

abdo

min

al U

Loc

h T

V-

[C]

UL

. UL

bör

bekr

äfta

för

ekom

st a

v le

sion

och

be

stäm

ma

sann

olik

t ur

spru

ngso

rgan

. Se

Can

cer,

avsn

itt

L. M

RT

är d

en b

ästa

sek

undä

ra u

nder

sökn

inge

n, ä

ven

I5om

CT

fort

fara

nde

anvä

nds.

Bäc

kens

mär

tor,

inbe

grip

et

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Särs

kilt

när

det

är s

vårt

elle

r om

öjlig

t at

t ge

nom

föra

mis

stän

kt i

nfla

mm

ator

isk

[C]

klin

isk

unde

rsök

ning

.sj

ukdo

m i

bäc

kene

t oc

h m

isst

änkt

end

omet

rios

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-K

an v

ara

bra

för

att

loka

liser

a st

örre

här

dar

av

I6de

rsök

ning

[B

]en

dom

etri

os.

Förl

orat

liv

mod

erin

lägg

U

L[0

]R

ekom

men

dera

s (i

ntra

uter

int

[C]

prev

entiv

med

el)

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

Uto

m o

m i

nläg

get

inte

syn

s i

livm

oder

n på

UL

.in

te r

utin

mäs

sigt

I7

[C]

82

I. Obstetrik och gynekologiKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Åte

rkom

man

de m

issf

all

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Vis

ar d

e vi

ktig

aste

kon

geni

tala

och

för

värv

ade

[C]

prob

lem

en.

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-K

ompl

ette

rar

UL

för

livm

oder

ns a

nato

mi.

Vis

sa

I8de

rsök

ning

[C

]sj

ukhu

s an

vänd

er h

yste

rosa

lpin

gogr

afi.

Infe

rtili

tet

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

För

folli

kels

pårn

ing

unde

r be

hand

ling.

För

bed

ömni

ng

[C]

av l

edar

pass

age.

Vis

sa s

jukh

us a

nvän

der

MR

Toc

h/el

ler

I9hy

ster

osal

ping

ogra

fi.

Mis

stän

kt c

efal

opel

vin

XR

[II

] R

ekom

men

dera

sB

ehov

et a

v pe

lvim

etri

ifr

ågas

ätts

allt

oft

are.

De

loka

ladi

spro

port

ion

Pel

vim

etri

inte

rut

inm

ässi

gtpr

inci

pern

a bö

r fa

stst

älla

s ge

men

sam

t m

ed o

bstr

etik

er.

[B]

Des

suto

m b

ör M

RT

elle

r C

Tal

ltid

anvä

ndas

när

det

är

möj

ligt.

MR

Tär

bäs

t, ef

ters

om r

öntg

enst

råln

ing

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

undv

iks.

CT

med

för

i re

gel

en l

ägre

dos

än

I10

CT

[II]

ders

ökni

ng (

C)

konv

entio

nell

rönt

genp

elvi

met

ri.

83

I. Obstetrik och gynekologi

J. B

röst

sju

kdo

mar

Asy

mto

mat

iska

pat

ien

ter

Brö

stsc

reen

ing

Mam

mog

rafi

[I]

Fler

a ol

ika

Olik

a st

rate

gier

har

ant

agits

i o

lika

länd

er. D

etta

äm

neJ1

–4re

kom

men

datio

ner

beha

ndla

s in

te n

ärm

are.

Fam

iljeh

isto

ria

med

M

amm

ogra

fi [

I]Sp

ecia

listu

n-D

et f

inns

för

när

vara

nde

inga

bev

is p

å fö

rdel

arna

men

br

östc

ance

rde

rsök

ning

[C

]vi

ssa

bevi

s på

nac

kdel

ar. S

cree

ning

ska

ll en

dast

öv

ervä

gas

efte

r be

döm

ning

av

gene

tisk

risk

och

lä

mpl

igt

sam

råd

när

det

gälle

r ri

sker

och

för

dela

r so

m

inte

kan

påv

isas

. Det

råd

er f

ör t

illfä

llet

enig

het

om a

tt sc

reen

ing

enda

st s

kall

över

väga

s nä

r ri

sken

för

att

unde

r liv

stid

en f

å br

östc

ance

r är

hög

re ä

n 2,

5 gå

nger

ge

nom

snitt

et. A

vdel

ning

arna

ska

ll sa

mm

anst

älla

och

gr

ansk

a si

tt ar

bete

. Äm

net

är f

ör n

ärva

rand

e un

der

allv

arlig

dis

kuss

ion.

Ytte

rlig

are

bedö

mni

ng e

rhål

ls i

re

gel

med

UL

, NM

och

MR

T–

bero

ende

på

loka

l J5

expe

rtis

och

till

gäng

lighe

t.

84

J. BröstsjukdomarKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Kvi

nnor

öve

r 50

år

för

Mam

mog

rafi

[I]

Rek

omm

ende

ras

En

met

aana

lys

har

visa

t at

t kv

inno

r öv

er 5

0 år

som

har

vilk

a H

RT

har

över

vägt

s in

te r

utin

mäs

sigt

få

tt H

RT

i m

er ä

n 11

år

inte

har

hög

re r

isk

för

elle

r öv

ervä

gs[A

]br

östc

ance

r än

jäm

före

lseg

rupp

en. H

RT-

beha

ndla

de 5

0-år

iga

kvin

nor

och

äldr

e ka

n lä

mpl

igen

öve

rvak

as i

nom

J6

ram

en f

ör n

atio

nella

pro

gram

för

brö

st-s

cree

ning

.

Asy

mto

mat

iska

kvi

nnor

M

amm

ogra

fi [

I]A

nses

var

a bä

st s

åsom

del

av

det

natio

nella

pro

gram

m

ed f

örst

oran

de

för

brös

tscr

eeni

ng s

om a

nvän

ds (

se J

1–4)

.m

amm

arpl

astik

J7

Sym

tom

atis

ka p

atie

nte

rK

linis

k m

isst

anke

om

M

amm

ogra

fi [

I],

Rek

omm

ende

ras

Rem

iss

till

en b

röst

klin

ik b

ör f

öreg

å va

rje

radi

olog

isk

brös

tcan

cer

(dia

gnos

)[B

]un

ders

ökni

ng.

UL

[0]

Spec

ialis

tun-

Mam

mog

rafi

±U

Lbö

r an

vänd

as s

om d

el a

v de

rsök

ning

[B

]tr

ippe

lbed

ömni

ng, d

vs. k

linis

k un

ders

ökni

ng,

mam

mog

rafi

och

cyt

olog

i/bio

psi.

UL

är b

ra f

ör

styr

ning

av

biop

si.

NM

[II

I] e

ller

Sp

ecia

listu

n-N

M e

ller

MR

Tär

ibl

and

värd

eful

la k

ompl

emen

t til

lJ8

MR

T[0

]de

rsök

ning

[B

]tr

ippe

lbed

ömni

ng a

v en

okl

ar l

esio

n.

85

J. Bröstsjukdomar

Fler

a kn

ölar

elle

r al

lmän

naM

amm

ogra

fi [

I]

Rek

omm

ende

ras

O

m a

ndra

tec

ken

på m

alig

nite

t in

te f

örek

omm

er, ä

r de

tsm

ärto

r i

brös

ten,

elle

r el

ler

UL

[0]

inte

rut

inm

ässi

gt

osan

nolik

t at

t bi

lddi

agno

stik

sku

lle f

å ko

nsek

vens

er f

öröm

het

elle

r lå

ngva

rigt

[C

]be

hand

linge

n. O

m s

mär

torn

a är

fok

ala

i st

älle

t fö

r in

drag

na b

röst

vårt

or.

J9al

lmän

na, k

an u

nder

sökn

ing

vara

bef

ogad

.

Cyk

lisk

mas

talg

iM

amm

ogra

fi [

I]R

ekom

men

dera

s O

m d

et i

nte

före

kom

mer

and

ra k

linis

ka t

ecke

n på

in

te r

utin

mäs

sigt

m

alig

nite

t el

ler

loka

la s

mär

tor,

är d

et o

sann

olik

t at

t J1

0[B

]un

ders

ökni

ng s

kulle

få

kons

ekve

nser

för

beh

andl

inge

n.

Förs

tora

nde

mam

mar

plas

tikU

L[0

]R

ekom

men

dera

s B

edöm

ning

av

inte

grite

ten

hos

brös

timpl

anta

t el

ler

[B]

koin

cide

nta

mas

sor

kräv

er s

peci

alis

tkom

pete

ns o

ch

spec

ialu

trus

tnin

g.

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

MR

Tär

num

era

etab

lera

d un

ders

ökni

ng f

ör l

äcka

nde

NM

[II

I]de

rsök

ning

[B

]im

plan

tat.

Den

kan

ock

så v

isa

tum

örer

. Sc

intm

amm

ogra

fi o

ch P

ET

spel

ar o

ckså

en

roll

om

J11

andr

a un

ders

ökni

ngar

int

e är

till

hjä

lp.

Page

ts s

jukd

om i

M

amm

ogra

fi [

I]R

ekom

men

dera

sU

ppgi

fter

na o

m f

örek

omst

en a

v sa

mtid

ig b

röst

canc

er

brös

tvår

torn

a[C

]va

rier

ar i

pub

licer

ade

unde

rsök

ning

ar, m

en

asso

ciat

ione

n är

kla

r oc

h m

otiv

erar

rem

iss

till

J12

spec

ialis

t.

86

J. BröstsjukdomarKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Brö

stin

flam

mat

ion

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

kan

skilj

a m

ella

n en

abs

cess

som

krä

ver

drän

erin

g [B

]oc

h di

ffus

inf

lam

mat

ion,

och

kan

när

det

är

läm

plig

t st

yra

aspi

ratio

nen.

Mam

mog

rafi

kan

var

a vä

rdef

ull

när

J13

mal

igni

tet

mis

stän

ks.

Brö

stca

ncer

Brö

st/a

rmhå

laSp

ecia

listu

n-R

olle

n fö

r no

dsci

ntig

rafi

för

öve

rvak

ning

och

Stad

iein

deln

ing:

arm

håla

brös

t N

Mde

rsök

ning

[C

]lo

kalis

erin

g är

för

när

vara

nde

före

mål

för

bed

ömni

ngar

mhå

la [

III]

Stad

iein

deln

ing:

allm

änt

NM

ske

lett

[II

]R

ekom

men

dera

s Fö

r pa

tient

er m

ed p

rim

ärtu

mör

stö

rre

än 2

cm

och

[B]

patie

nter

med

ben

smär

tor.

UL

leve

r [0

]R

ekom

men

dera

s in

te r

utin

mäs

sigt

J1

4[C

]

Brö

stca

ncer

Mam

mog

rafi

[I]

Rek

omm

ende

ras

Prin

cipe

rna

för

trip

pelb

edöm

ning

gäl

ler.

För

Upp

följn

ing

(öve

rvak

ning

)[A

]lo

kore

gion

alt

reci

dive

rand

e br

östc

ance

r ha

r N

M-

J15

scin

timam

mog

rafi

och

MR

Tbe

tyde

lse.

87

J. Bröstsjukdomar

K.

Trau

ma

Hu

vud

: A

llm

änt

Huv

udsk

ada:

Prot

okol

len

för

beha

ndlin

g av

huv

udsk

ador

är

före

mål

för

kon

stan

t öv

ersy

n oc

h va

rier

ar b

eroe

nde

pålo

kal

tillg

ängl

ighe

t på

CT,

tra

nspo

rtav

stån

det

till

neur

okir

urgi

ska

cent

rum

osv

. De

reko

mm

enda

tione

r so

mge

s hä

r m

åste

eve

ntue

llt a

npas

sas

efte

r sa

mrå

d m

ed n

ärm

aste

neu

roki

rurg

iska

cen

trum

, med

bea

ktan

de a

vlo

kala

om

stän

digh

eter

och

pri

ncip

er.

Vid

huv

udsk

ador

är

de v

iktig

aste

frå

gest

älln

inga

rna

gälla

nde

klin

isk

bedö

mni

ng o

ch b

ehan

dlin

g fö

ljand

e:

Klin

isk

bedö

mni

ng:

Fin

ns d

et t

ecke

n på

hjä

rnsk

ada?

Fin

ns d

et t

ecke

n på

int

rakr

anie

ll b

lödn

ing

elle

r fö

rhöj

t in

trak

rani

ellt

try

ck?

Fin

ns d

et k

lini

ska

teck

en p

å sk

allf

rakt

ur o

ch i

så

fall

, är

den

int

ryck

t?Ä

r an

dra

syst

em/o

mrå

den

inbe

grip

na?

Beh

andl

ing:

Beh

över

pat

ient

en t

as i

n på

sju

khus

för

obs

erva

tion

?B

ehöv

s C

T?

Beh

övs

ett

neur

okir

urgi

skt

utlå

tand

e?

Des

sa f

råge

stäl

lnin

gar

unde

rstr

yker

huvu

dpri

ncip

erna

när

det

gälle

rom

händ

erta

gand

et a

v pa

tien

ter.

Bes

lut

om k

rav

påun

ders

ökni

ngar

med

dia

gnos

tisk

rad

iolo

gi k

an i

nte

sepa

rera

s fr

ån f

rågo

rso

m i

nte

berö

rde

ssa,

t.e

x. i

ntag

ning

på

sjuk

hus.

88

K. Trauma

De

vanl

iga

indi

katio

nern

a fö

r in

tagn

ing

är f

ölja

nde:

för

virr

ing

elle

r ne

dsat

t m

edve

tand

e, f

rakt

ur p

å SX

R;

neur

olog

iska

sym

tom

elle

r te

cken

, atta

cker

, cer

ebro

spin

al v

ätsk

a el

ler

blod

frå

n nä

sa e

ller

öron

, koa

gule

ring

sstö

rnin

gar,

bris

t på

vux

enöv

erva

knin

ghe

mm

a, p

atie

nten

svå

r at

t be

döm

a (i

cke-

olyc

ksbe

tinga

d sk

ada,

dro

ger,

alko

hol

osv.

). O

m b

eslu

t fa

ttas

angå

ende

int

agni

ng f

örob

serv

atio

n, b

lir u

nder

sökn

inge

n m

ed d

iagn

ostis

k ra

diol

ogi

min

dre

bråd

skan

de, o

ch u

nder

sökn

inge

n bl

ir b

ättr

e nä

r pa

tient

en ä

rny

kter

och

mer

sam

arbe

tsvi

llig.

CT

anvä

nds

allt

ofta

re s

om f

örst

a un

ders

ökni

ng i

fal

l dä

r de

t fi

nns

med

elhö

g ri

sk f

örin

trak

rani

ell

skad

a, i

vilk

et f

all

SXR

i r

egel

int

e be

hövs

. Svå

righ

eter

vid

tol

knin

g av

bild

en e

ller

beha

ndlin

g av

pat

ient

en k

anlö

sas

geno

m r

emis

ser

via

bild

över

föri

ngss

yste

m t

ill v

alda

neu

rove

tens

kapl

iga

inst

itutio

ner.

Intr

akra

niel

la a

bnor

mal

itet

erso

m t

yder

på b

ehov

av

bråd

skan

de n

euro

kiru

rgis

k be

hand

ling

omfa

ttar

följ

ande

:

Hög

elle

r bl

anda

d fö

rsva

gnin

g, i

ntra

kran

iell

skad

a.M

edel

linje

över

skju

tnin

g (t

.ex.

tre

dje

vent

rike

ln).

Obl

itera

tion

av t

redj

e ve

ntri

keln

.R

elat

iv d

ilata

tion

av e

n el

ler

fler

a si

dove

ntri

klar

.O

blite

ratio

n av

bas

ala

cist

erne

r.In

trak

rani

ell

luft

.Su

bara

chno

idal

elle

r in

trav

entr

ikul

är b

lödn

ing.

Bar

nH

uvud

skad

or ä

r re

lativ

t va

nlig

a ho

s ba

rn. I

de

fles

ta f

all

är s

kada

n in

te a

llvar

lig, o

ch u

nder

sökn

ing

med

dia

gnos

tisk

radi

olog

ioc

h in

tagn

ing

på s

jukh

us b

ehöv

s in

te. D

en b

ehöv

s do

ck o

m d

et f

inns

his

tori

a på

med

veta

ndef

örlu

st, n

euro

logi

ska

teck

en e

ller

sym

tom

(m

ed u

ndan

tag

av e

n en

skild

krä

knin

g) e

ller

inad

ekva

t el

ler

osam

man

häng

ande

his

tori

a. C

Tär

det

enk

last

e sä

ttet

att

utes

luta

en

sign

ifik

ant

hjär

nska

da. O

m i

cke-

olyc

ksre

late

rad

skad

a m

isst

änks

, beh

övs

SXR

av

skal

len

som

del

av

skel

ettu

nder

sökn

ing.

Des

suto

m k

an M

RT

av h

järn

an b

ehöv

as s

enar

e fö

r yt

terl

igar

e do

kum

ente

ring

av

tidpu

nkte

n fö

r sk

adan

.

89

K. Trauma

Hu

vud

: Lå

g ri

sk f

ör

intr

akra

nie

ll s

kad

a•

Fullt

ori

ente

rad.

SXR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Des

sa p

atie

nter

sän

ds i

reg

el h

em m

ed i

nstr

uktio

ner

för

•In

gen

min

nesf

örlu

st.

inte

rut

inm

ässi

gt

huvu

dska

dor,

om d

e ka

n bl

i om

sköt

ta a

v en

ans

vari

g •

Inga

neu

rolo

gisk

a [C

]vu

xen.

Om

en

såda

n vu

xen

inte

fin

ns a

tt til

lgå,

kan

bo

rtfa

ll.pa

tient

en t

as i

n på

sju

khus

.•

Inge

n al

lvar

lig

CT

[II]

Rek

omm

ende

ras

skal

pför

slitn

ing.

inte

rut

inm

ässi

gt

•In

get

hem

atom

.K

1[C

]

Hu

vud

: M

edel

hö

g ri

sk f

ör

intr

akra

nie

ll s

kad

a•

Med

veta

nde-

elle

r C

T[I

I] e

ller

R

ekom

men

dera

s C

Tan

vänd

s al

lt of

tare

som

för

sta

och

EN

DA

min

nesf

örlu

st.

SXR

[I]

[B]

unde

rsök

ning

för

den

na p

atie

ntgr

upp,

för

att

•Sk

ador

ors

akad

e av

vål

d.til

lför

litlig

t ut

eslu

ta k

rani

ella

ska

dor.

Om

ing

en f

rakt

ur

•Så

r, sv

ulln

ad e

ller

syns

på

SXR

, sän

ds p

atie

nten

i r

egel

hem

med

sö

nder

slitn

ing

av s

kalp

enin

stru

ktio

ner

för

huvu

dska

dor,

om d

e ka

n bl

i om

sköt

ta

ned

till

bene

t el

ler

> 5

cm

.av

en

ansv

arig

vux

en. O

m e

n så

dan

vuxe

n in

te f

inns

att

•N

euro

logi

ska

sym

tom

tillg

å, k

an p

atie

nten

tas

in

på s

jukh

us. S

e av

snitt

M

elle

r te

cken

(in

klus

ive

(M13

) fö

r ic

ke-o

lyck

sbet

inga

d sk

ada

hos

barn

. MR

Tav

hu

vudv

ärk,

krä

knin

gar

hjär

nan

reko

mm

ende

ras

för

intr

akra

niel

la s

kado

r vi

dtv

å el

ler

fler

a gå

nger

, ic

ke-o

lyck

sbet

inga

de f

all,

men

SX

R k

an ä

ndå

behö

vas

uppr

epat

bes

ök).

för

att

utes

luta

ska

dor

som

int

e ha

r up

ptäc

kts

på C

T.

90

K. TraumaKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

•In

adek

vat

hist

oria

elle

r un

ders

ökni

ng (

epile

psi,

alko

hol,

barn

osv

.).

•B

arn

unde

r 5

år:

mis

stän

kt i

cke-

olyc

ksbe

tinga

d sk

ada,

ut

spän

d fo

ntan

ell,

fall

från

mer

än

60 c

m h

öjd

elle

r på

hår

d yt

a.K

2

Hu

vud

: H

ög

risk

fö

r in

trak

ran

iell

ska

da

•M

isst

änkt

frä

mm

ande

C

T[I

I]R

ekom

men

dera

s D

essa

pat

ient

er h

ar i

reg

el t

agits

in

för

obse

rvat

ion.

Om

krop

p el

ler

pene

trer

ande

[B

]de

t dr

öjer

med

att

få b

råds

kand

e C

T, b

egär

sk

ada

på s

kalle

n.ne

urok

irur

gisk

t ut

låta

nde.

•

Des

orie

nter

ad e

ller

OB

S: C

Tbö

rfå

s in

om 4

tim

mar

efte

rin

tagn

inge

n fö

rsva

gat

med

veta

nde.

för

pati

ente

rm

ed s

kallf

rakt

ur.

•Fo

kala

neu

rolo

gisk

a SX

R k

rävs

int

e fö

re C

T. V

id r

hino

rrho

ea/o

torr

hoea

sym

tom

elle

r te

cken

.ka

n N

M i

dent

ifie

ra l

äcka

gest

älle

t i

kron

isk

fas.

•A

ttack

er.

•Sk

allf

rakt

ur e

ller

sutu

ral

dias

tas

syns

på

SXR

.•

Cer

ebro

spin

al v

ätsk

a fr

ån

näsa

n el

ler

cere

bros

pina

l vä

tska

/blo

d fr

ån ö

rat.

91

K. Trauma

•In

stab

ilt s

yste

mis

kt

tills

tånd

som

utg

ör

hind

er f

ör ö

verf

örin

g til

l ne

urol

ogis

k av

deln

ing.

•O

klar

dia

gnos

.K

3

Hu

vud

: M

ycke

t h

ög

risk

fö

r in

trak

ran

iell

ska

da

•M

edve

tand

eför

säm

-rin

g C

T[I

I]R

ekom

men

dera

s B

RÅ

DSK

AN

DE

NE

UR

OK

IRU

RG

ISK

OC

Hel

ler

neur

olog

iska

tec

ken

[B]

AN

AST

ET

ISK

RE

MIS

S R

EK

OM

ME

ND

ER

AS.

Får

(t.e

x. p

upill

förä

ndri

ngar

).in

te f

ördr

öjas

gen

om u

nder

sökn

ing

med

dia

gnos

tisk

•Ih

ålla

nde

konf

usio

n el

ler

radi

olog

i. ko

ma

trot

s up

pliv

ning

.O

BS:

CT

skal

l ut

föra

s so

m a

kutå

tgär

d•

Uts

pänd

fon

tane

ll el

ler

(se

K3

ovan

).su

tura

l di

asta

s.•

Öpp

en e

ller

pene

trer

ande

sk

ada.

•In

tryc

kt e

ller

sam

man

satt

frak

tur.

•Fr

aktu

r på

ska

llbas

en. K

4

92

K. TraumaKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Tra

uma

på n

äsan

SXR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Uto

m p

å re

kom

men

datio

n av

en

spec

ialis

t. D

ålig

XR

ans

ikts

ben

inte

rut

inm

ässi

gt

korr

elat

ion

mel

lan

radi

olog

iska

fyn

d oc

h fö

reko

mst

en[I

], X

R n

äsbe

n [B

]av

yttr

e de

form

atio

n. B

ehan

dlin

gen

av n

ässk

ador

ber

or[I

]på

lok

ala

prin

cipe

r. I

rege

l av

görs

beh

ovet

av

XR

vid

up

pföl

jnin

g vi

d ör

on-,

näs

- oc

h ha

lskl

inik

elle

r K

5m

axill

ofac

ial

klin

ik.

Tra

uma

på ö

gonh

ålan

: X

R a

nsik

tsbe

n R

ekom

men

dera

s Sä

rski

lt i

fall

där

”blo

w-o

ut”-

skad

a är

möj

lig. M

RT

trub

big

skad

a[I

][B

]el

ler

lågd

os-C

Tka

n ev

entu

ellt

kräv

as a

v sp

ecia

liste

r, K

6sä

rski

lt om

XR

-bild

er e

ller

klin

iska

tec

ken

är o

säkr

a.

Tra

uma

på ö

gonh

ålan

: X

R ö

gonh

ålor

R

ekom

men

dera

s I

följa

nde

fall:

1. M

öjlig

het

för

radi

oopa

k in

trao

kulä

rpe

netr

eran

de s

kada

[I]

[C]

främ

man

de k

ropp

(se

A16

). 2

. Und

ersö

knin

g be

gärs

av

en o

ftal

mol

og. 3

. Mis

stan

ke o

m s

kada

på

ögon

håla

ns

vägg

ar.

UL

[0]

elle

r C

TSp

ecia

listu

n-U

Lel

ler

lågd

os-C

Tka

n be

höva

s. M

RT

är

[II]

ders

ökni

ng [

B]

kont

rain

dike

rat

vid

met

allis

ka f

räm

man

de k

ropp

ar

K7

(se

A16

).

Skad

or i

ans

ikte

ts m

elle

rsta

X

R a

nsik

tsbe

n R

ekom

men

dera

s Pa

tient

ens

sam

arbe

tsvi

lja ä

r do

ck v

äsen

tlig.

Det

är

tred

jede

l[I

][B

]til

lråd

ligt

att

förd

röja

XR

om

pat

ient

en i

nte

kan

sam

arbe

ta. H

os b

arn

är X

R o

fta

inte

till

hjä

lp.

Låg

dos-

CT

[II]

Spec

ialis

tun-

Dis

kute

ra m

ed e

n m

axill

ofac

ial

kiru

rg s

om k

an k

räva

K8

ders

ökni

ng [

B]

lågd

os-C

Tvi

d tid

igt

stad

ium

.

93

K. Trauma

Tra

uma

på k

äken

XR

käk

e [I

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

För

icke

-tra

umat

iska

frå

gest

älln

inga

r, se

B11

.or

topa

ntom

ogra

m[C

]K

9(O

PG

) [I

]

Hal

sryg

gPa

tient

vid

med

veta

nde,

XR

hal

sryg

g [I

]R

ekom

men

dera

s Pa

tient

er s

om u

ppfy

ller

alla

av

följa

nde

krite

rier

: en

dast

huv

ud-

och/

elle

r in

te r

utin

mäs

sigt

1.

Vid

ful

lt m

edve

tand

e.

ansi

ktss

kada

[B]

2. I

nte

beru

sad.

3.

Ing

a on

orm

ala

neur

olog

iska

fyn

d.

K10

4. I

ngen

sm

ärta

elle

r öm

het

i na

cken

/hal

sen.

Med

vets

lös,

huv

udsk

ada

XR

hal

sryg

g [I

]R

ekom

men

dera

s M

åste

var

a av

god

kva

litet

för

att

ge e

xakt

bed

ömni

ng.

(se

K3/

4)[B

]R

öntg

en k

an d

ock

vara

myc

ket

svår

t på

pat

ient

er m

ed

allv

arlig

a tr

aum

a –

rubb

ning

av

läge

bör

und

vika

s K

11(s

e oc

kså

K12

).

Nac

k-/h

alss

kada

: m

ed

XR

hal

sryg

g [I

]R

ekom

men

dera

s N

ackr

yggs

-XR

kan

var

a m

ycke

t sv

åra

att

bedö

ma.

sm

ärto

r[B

]R

öntg

en k

an v

ara

svår

t oc

h 1.

mås

te v

isa

C7/

T1

2. b

ör v

isa

odon

toid

stif

t (i

nte

allti

d m

öjlig

t vi

d in

itial

unde

rsök

ning

) 3.

kan

beh

öva

spec

ialp

roje

ktio

ner,

CT

elle

r M

RT

särs

kilt

när

XR

är

okla

r el

ler

skad

orna

K

12ko

mpl

exa.

94

K. TraumaKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Nac

k-/h

alss

kada

: m

ed

CT

[II]

ell

er

Spec

ialis

tun-

Dis

kute

ra m

ed a

vdel

ning

en f

ör d

iagn

ostis

k ra

diol

ogi.

neur

olog

iskt

bor

tfal

lM

RT

[0]

ders

ökni

ng [

B]

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

För

orto

pedi

sk b

edöm

ning

.[B

]

MR

T[0

]R

ekom

men

dera

s V

issa

beg

räns

ning

ar m

ed l

ivsu

ppeh

ålla

nde

syst

em.

[B]

MR

Tär

den

bäs

ta o

ch s

äkra

ste

met

oden

för

att

visa

in

nebo

ende

mär

gska

da, m

ärgk

ompr

essi

on,

ligam

ents

kado

r oc

h ko

tfra

ktur

er p

å fl

era

nivå

er. C

T-K

13m

yelo

graf

i ka

n öv

ervä

gas

om M

RT

inte

är

tillg

ängl

ig.

Nac

k-/h

alss

kada

: m

ed

XR

hal

sryg

g;

Spec

ialis

tun-

Proj

ektio

ner

tas

med

böj

ning

och

str

äckn

ing

(öve

rväg

sm

ärto

r m

en i

nitia

l-X

R

böjn

ing

och

ders

ökni

ng [

B]

fluo

rosk

opi)

så

lång

t pa

tient

en k

an u

tan

hjäl

p oc

h no

rmal

; m

isst

änkt

st

räck

ning

[I]

unde

r lä

karö

verv

akni

ng. M

RT

kan

vara

till

nyt

ta h

är.

ligam

ents

kada

K14

Brö

st-

och

län

dry

ggT

raum

a: i

nga

smär

tor,

XR

[II

]R

ekom

men

dera

s Fy

sisk

und

ersö

knin

g är

till

förl

itlig

i d

enna

reg

ion.

Om

inge

t ne

urol

ogis

kt b

ortf

all

inte

rut

inm

ässi

gt

patie

nten

är

vake

n, a

lert

och

uta

n sy

mto

m, ä

r K

15[B

]sa

nnol

ikhe

ten

för

skad

a lå

g.

Tra

uma:

med

sm

ärto

r, X

R s

mär

tand

e R

ekom

men

dera

s L

åg t

rösk

el f

ör X

R v

id s

mär

ta e

ller

ömhe

t, si

gnif

ikan

t in

get

neur

olog

iskt

bor

tfal

l om

råde

t [I

I][B

]fa

ll, a

llvar

lig r

enal

aci

dos,

and

ra k

otfr

aktu

rer

elle

r nä

rel

ler

patie

nten

kan

int

e de

t in

te ä

r m

öjlig

t at

t gö

ra e

n kl

inis

k be

döm

ning

av

bedö

mas

K16

patie

nten

. Öka

nde

anvä

ndni

ng a

v C

Toc

h M

RT

här.

95

K. Trauma

Tra

uma:

med

neu

rolo

gisk

t X

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

bort

fall

– sm

ärto

r[B

]

MR

T[0

]R

ekom

men

dera

s N

är d

et ä

r te

knis

kt m

öjlig

t. C

Tan

vänd

s of

ta, e

fter

som

[B

]pa

tient

en u

nder

går

CT

för

andr

a or

sake

r. M

RT

är d

ock

den

bäst

a m

etod

en f

ör a

tt vi

sa i

nneb

oend

e m

ärgs

kada

, K

17ry

ggm

ärgs

kom

pres

sion

elle

r ko

tfra

ktur

på

fler

a ni

våer

.

Bäc

ken

och

sac

rum

Fall

med

ofö

rmåg

a at

t bä

raX

R b

äcke

n [I

] R

ekom

men

dera

s

Fysi

sk u

nder

sökn

ing

kan

vara

otil

lför

litlig

. Kon

trol

lera

upp

vikt

enpl

us s

ido-

XR

[C

]om

det

fin

ns b

rott

på l

årbe

nsha

lsen

, vilk

et e

vent

uellt

hö

ft [

I]in

te s

yns

på i

ntiti

al-X

R, t

rots

god

a si

dobi

lder

. I v

alda

fa

ll ka

n N

M, M

RT

elle

r C

Tva

ra t

ill n

ytta

när

XR

är

K18

norm

al e

ller

okla

r.

Uri

nrör

sblö

dnin

g oc

h R

etro

grad

R

ekom

men

dera

s Fö

r at

t vi

sa u

rinv

ägar

nas

inte

grite

t, lä

cka,

rup

tur.

bäck

ensk

ada

uret

rogr

am [

II]

[C]

Öve

rväg

cys

togr

am o

m u

rinv

ägar

na ä

r no

rmal

a oc

h de

t K

19fi

nns

mis

stan

ke o

m b

låsl

äcka

.

Tra

uma

på k

occy

x el

ler

XR

koc

cyx

[I]

Rek

omm

ende

ras

Nor

mal

a te

cken

är

ofta

mis

sled

ande

och

fyn

den

får

kocc

ygod

yni

inte

rut

inm

ässi

gt

inga

kon

sekv

ense

r fö

r be

hand

linge

n.K

20[C

]

96

K. TraumaKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Övr

e le

mm

arSk

ada

på a

xeln

XR

axe

l [I

]R

ekom

men

dera

s V

issa

dis

loka

tione

r vi

sar

svag

a fy

nd. S

om e

tt m

inim

um

[B]

kräv

s or

togo

nala

pro

jekt

ione

r. U

L, M

RT

och

CT-

K21

artr

ogra

fi s

pela

r al

la e

n ro

ll vi

d m

jukv

ävna

dssk

ador

.

Skad

a på

arm

båge

nX

R a

rmbå

ge [

I]R

ekom

men

dera

s Fö

r at

t vi

sa e

n ef

fusi

on. R

utin

uppf

öljn

ings

-XR

[B

]re

kom

men

dera

s in

te v

id ”

effu

sion

, ing

en u

ppen

bar

frak

tur”

(se

ock

så a

vsni

tt M

). Ö

kad

anvä

ndni

ng a

v C

TK

22oc

h M

RT

här.

Skad

a på

han

dled

XR

han

dled

[I]

Rek

omm

ende

ras

Skaf

oidf

rakt

urer

kan

var

a os

ynlig

a fö

rst.

De

fles

ta

NM

[II

] el

ler

[B]

cent

rum

upp

repa

r X

R e

fter

10–

14 d

agar

om

det

fin

ns

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-st

arka

klin

iska

tec

ken

och

initi

al-X

R ä

r ne

gativ

. Vis

sa

ders

ökni

ng [

B]

avde

lnin

gar

anvä

nder

CT,

NM

elle

r M

RT

för

att

utes

luta

fra

ktur

er t

idig

are

än d

etta

. Öka

d an

vänd

ning

av

K23

MR

Tso

m e

nda

unde

rsök

ning

.

Ned

re l

emm

arSk

ada

på k

nä (

fall/

trub

big

XR

knä

[I]

Rek

omm

ende

ras

Särs

kilt

om d

e fy

sisk

a te

ckne

n på

ska

da ä

r m

inim

ala.

trau

ma)

inte

rut

inm

ässi

gt

Ofö

rmåg

a at

t bä

ra v

ikt

elle

r ut

tala

d be

nöm

het,

särs

kilt

[B]

vid

knäs

kåle

n oc

h va

dben

shuv

udet

kan

mot

iver

a rö

ntge

n. C

T/M

RT

kan

kräv

as o

m y

tterl

igar

e K

24in

form

atio

n be

hövs

(se

D23

).

97

K. Trauma

Skad

a på

vri

sten

XR

vri

st [

I]R

ekom

men

dera

s X

R m

otiv

eras

i f

ölja

nde

fall:

äld

re p

atie

nt,

inte

rut

inm

ässi

gt

mal

leol

ömhe

t, m

arke

rad

svul

lnad

av

mju

kväv

nad

och

K25

[B]

oför

måg

a at

t bä

ra v

ikte

n.

Fots

kada

XR

fot

[I]

Rek

omm

ende

ras

Uto

m o

m v

erkl

ig b

enöm

het

före

kom

mer

. Äve

n då

in

te r

utin

mäs

sigt

in

verk

ar p

åvis

ande

t av

en

frak

tur

sälla

n på

[B

]be

hand

linge

n. E

ndas

t sä

llan

reko

mm

ende

ras

XR

av

fot

och

vris

t til

lsam

man

s, i

ngen

dera

gör

s ut

an g

oda

skäl

. K

linis

ka a

bnor

mal

itete

r in

skrä

nker

sig

i r

egel

till

fot

K

26el

ler

vris

t.

Stre

ssfr

aktu

rX

R [

I]R

ekom

men

dera

s Ä

ven

om d

en o

fta

inte

lön

ar s

ig.

[B]

NM

[II

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

Utg

ör e

n m

etod

för

tid

ig d

etek

tion,

sam

t äv

en f

ör

MR

T[0

][B

]vi

suel

l be

döm

ning

av

bene

ts b

iom

ekan

iska

ege

nska

per.

K27

Vis

sa c

entr

um a

nvän

der

UL

här.

98

K. TraumaKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Främ

man

de

kro

pp

Skad

a på

mju

kväv

nad:

X

R [

I]R

ekom

men

dera

sA

llt g

las

och

viss

a m

ålar

färg

er ä

r ra

dioo

paka

. Rön

tgen

fr

ämm

ande

kro

pp (

met

all,

[B]

och

tolk

ning

en k

an v

ara

svår

, ta

förs

t bo

rt b

lodf

läck

ade

glas

, mål

at t

rä)

förb

and.

Öve

rväg

UL

, sär

skilt

för

om

råde

n dä

r de

t är

K

28sv

årt

med

rön

tgen

.

Skad

a på

mju

kväv

nad:

X

R [

I]R

ekom

men

dera

s Pl

ast

är i

nte

radi

oopa

k. T

rä ä

r sä

llan

radi

oopa

kt.

främ

man

de k

ropp

in

te r

utin

mäs

sigt

(p

last

, trä

)[B

]

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

av m

jukv

ävna

d ka

n vi

sa i

cke-

opak

a fr

ämm

ande

K

29[B

]kr

oppa

r.

Sval

d fr

ämm

ande

kro

pp

XR

hal

sens

R

ekom

men

dera

s E

fter

dir

ekt

unde

rsök

ning

av

orof

aryn

x (d

är d

enm

isst

änks

i f

aryn

gala

elle

r m

jukv

ävna

d [I

][C

]fr

ämm

ande

kro

ppen

oft

ast

finn

s), o

ch o

m d

en

övre

eso

fage

ala

regi

onen

fr

ämm

ande

kro

ppen

san

nolik

t är

opa

k. K

an v

ara

svår

tA

XR

[II

]R

ekom

men

dera

s at

t di

ffer

entie

ra f

rån

förk

alka

t br

osk.

De

fles

ta f

iskb

enin

te r

utin

mäs

sigt

sy

ns i

nte

på X

R. H

åll

låg

trös

kel

för

lary

ngos

copi

elle

r[B

]en

dosk

opi,

särs

kilt

om s

mär

torn

a hå

ller

i ef

ter

24

(för

bar

n,

timm

ar (

se K

33).

OB

S: F

ör e

vent

uella

inh

aler

ade

se a

vsni

tt M

)K

30fr

ämm

ande

kro

ppar

hos

bar

n, s

e av

snitt

M (

M23

).

Sval

d fr

ämm

ande

kro

pp:

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s M

inor

itete

n av

sva

lda

främ

man

de k

ropp

ar ä

rjä

mn

och

liten

(t.e

x. m

ynt)

[B]

radi

oopa

ka. H

os b

arn

bör

det

räck

a m

ed e

n en

kel,

lätt

över

expo

nera

d fr

onta

l-C

XR

för

att

få m

ed h

alse

n. H

os

vuxn

a ka

n ko

mpl

ette

rand

e si

do-C

XR

beh

övas

om

99

K. Trauma

fron

tal-

CX

R ä

r ne

gativ

. Huv

udde

len

av d

e fr

ämm

ande

kr

oppa

r so

m h

ar i

nver

kan

har

det

vid

krik

ofar

ynx.

Om

de

n fr

ämm

ande

kro

ppen

int

e ha

r pa

sser

at (

t.ex.

ino

m 6

da

gar)

, kan

AX

R v

ara

bra

för

loka

liser

ing.

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

inte

rut

inm

ässi

gt

K31

[B]

Vas

sa e

ller

pote

ntie

llt

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

De

fles

ta s

vald

a fr

ämm

ande

kro

ppar

som

pas

sera

r

gift

iga

sval

da f

räm

man

de

[B]

esof

agus

pas

sera

r til

l sl

ut g

enom

åte

rsto

den

av

krop

par

(t.e

x. b

atte

ri)

mag

tarm

kana

len

utan

kom

plik

atio

ner.

Det

är

dock

vi

ktig

t at

t lo

kalis

era

batte

rier

, eft

erso

m l

äcko

r ka

n va

ra

farl

iga.

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s U

tom

om

AX

R ä

r ne

gativ

.in

te r

utin

mäs

sigt

K

32[B

]

Sval

d fr

ämm

ande

kro

pp:

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

sTa

ndpr

otes

er h

ar v

arie

rand

e ra

dioo

paci

tet,

de f

lest

a

stor

t fö

rem

ål

[B]

plas

tpro

tese

r är

rad

ioge

nom

skin

liga.

AX

R k

an b

ehöv

as(t

.ex.

tan

dpro

tes)

om C

XR

är

nega

tiv, s

amm

a gä

ller

bari

umsv

äljn

ing

K33

elle

r en

dosk

opi.

Sido

-CX

R k

an v

ara

till

nytta

.

100

K. TraumaKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Th

ora

xT

raum

a på

tho

rax:

lite

nC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Påvi

sand

et a

v re

vben

sfra

ktur

får

ing

a ko

nsek

vens

er f

örin

te r

utin

mäs

sigt

be

hand

linge

n.K

34[B

]

Tra

uma

på t

hora

x: m

oder

atC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Fron

tal-

CX

R f

ör p

neum

otho

rax,

vät

ska

elle

r [B

]lu

ngko

ntus

ion.

En

norm

al C

XR

ute

slut

er i

nte

aort

aska

da o

ch d

ärfö

r bö

r ar

teri

ogra

fi/C

T/M

RT

K35

över

väga

s.

Stic

kska

daC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

PAoc

h/el

ler

andr

a pr

ojek

tione

r fö

r at

t vi

sa

[C]

pneu

mot

hora

x, l

ungs

kada

elle

r vä

tska

. UL

är b

ra f

ör

K36

pleu

ral

och

peri

kard

isk

väts

ka.

Frak

tur

på b

röst

ben

XR

sid

a br

östb

enR

ekom

men

dera

s So

m t

illäg

g til

l C

XR

. Bea

kta

även

brö

stry

ggs-

och

K

37[I

][C

]ao

rtas

kado

r.

Buk

(in

begr

ipet

nju

re):

L

igga

nde

AX

R

Rek

omm

ende

ras

UL

värd

eful

lt fö

r de

tekt

erin

g av

hem

atom

och

T

rubb

ig s

kada

elle

r [I

I]+

ståe

nde

[B]

even

tuel

la s

kado

r på

vis

sa o

rgan

, t.e

x. m

jälte

, lev

er. C

Tst

icks

kada

K38

CX

R [

I]ka

n be

höva

s (s

e K

40–K

42).

101

K. Trauma

Tra

uma

på n

jure

Bil

dtag

ning

Rek

omm

ende

ras

Dis

kute

ra m

ed r

adio

loge

r. G

örs

enlig

t lo

kala

pri

ncip

er

[B]

och

tillg

ängl

ighe

t. U

Lär

oft

a til

lräc

klig

t fö

r sm

å lo

kala

sk

ador

. Mån

ga s

jukh

us h

ar b

egrä

nsad

IV

U, e

ndas

t fö

r at

t sä

kers

tälla

nor

mal

itete

n ho

s an

dra

sida

ns n

jure

. V

issa

pat

ient

er m

ed s

tora

ska

dor

(se

neda

n) g

enom

går

CT,

vilk

et g

ör a

tt IV

U i

nte

behö

vs. B

eakt

a nj

urar

tärs

kada

, sär

skilt

vid

dec

eler

atio

nssk

ador

; ar

teri

ogra

fi k

an b

ehöv

as. N

M k

an v

ara

till

nytta

för

K

39be

döm

ning

av

resi

dual

funk

tion.

Stö

rre

trau

ma

Stör

re t

raum

a –

allm

än

Hal

sryg

gs-X

R

Rek

omm

ende

ras

Förs

t sk

all

patie

nten

s til

lstå

nd s

tabi

liser

as. U

tför

end

ast

scre

enin

g av

med

vets

lös

[I],

CX

R [

I],

[B]

abso

lut

nödv

ändi

ga C

R v

id i

nitia

lbed

ömni

ngen

.el

ler

förv

irra

d pa

tient

bäck

en-X

R [

I],

Hal

sryg

gs-C

R k

an v

änta

så

läng

e so

m r

yggr

aden

och

CT

huvu

d [I

I]m

ärge

n är

läm

plig

t sk

ydda

de, m

en C

Tav

hal

sryg

gen

kan

kom

bine

ras

med

CT

av h

uvud

. Bäc

kenf

rakt

urer

är

ofta

för

knip

pade

med

stö

rre

blod

förl

ust.

K

40Se

huv

udsk

ador

K1–

K4.

102

K. TraumaKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Stör

re t

raum

a –

buk/

bäck

enC

XR

[I]

, R

ekom

men

dera

s Pn

eum

otho

rax

mås

te u

tesl

utas

. Bäc

kenf

rakt

urer

med

bä

cken

-XR

[I]

[B]

expa

nder

ad b

äcke

nvol

ym ä

r of

ta f

örkn

ippa

de m

ed

stör

re b

lodf

örlu

st.

CT

buk

[III

]R

ekom

men

dera

s K

änsl

ig o

ch s

peci

fik,

men

tid

skrä

vand

e oc

h ka

n [B

]fö

rdrö

ja k

irur

gi. C

Tbö

r ta

s fö

re m

agsk

öljn

ing.

Öka

t in

tres

se f

ör a

nvän

dnin

g av

UL

vid

akut

inta

g fö

r at

t vi

sa

K41

fri

väts

ka p

lus

skad

or p

å so

lida

orga

n.

Stör

re t

raum

a –

thor

axC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Med

ger

omed

elba

r be

hand

ling

(t.e

x. p

neum

otho

rax)

.[B

]

CT

[III

] th

orax

Rek

omm

ende

ras

Särs

kilt

värd

eful

l fö

r at

t ut

eslu

ta m

edia

stin

al b

lödn

ing.

K

42[B

]L

åg t

rösk

el f

ör a

tt gå

vid

are

till

arte

riog

rafi

.

103

K. Trauma

L. C

ance

r

Öro

nsp

ott

kört

elD

iagn

osU

L[0

]R

ekom

men

dera

s Fö

r at

t et

able

ra f

örek

omst

en a

v en

tum

ör, s

ärsk

ilt v

id

[B]

ytle

sion

er.

MR

T[0

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

Vär

defu

llt f

ör d

en d

jupa

del

en a

v kö

rtel

n oc

h fö

re

L1

CT

[II]

[B]

kom

plex

kir

urgi

.

Stad

iein

deln

ing

MR

T[0

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

Särs

kilt

när

kom

plex

kir

urgi

öve

rväg

s fö

r at

t se

L

2C

T[I

I][B

]re

latio

ner

och

invo

lver

ing

i lo

bus

prof

undu

s.

104

L. CancerKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Mån

ga a

v de

klin

iska

frå

gest

älln

inga

r so

m h

ör s

amm

an m

ed e

n ca

ncer

diag

nos

har

reda

n de

lvis

täc

kts

inom

de

ensk

ilda

syst

emav

snitt

en.

Här

ges

kor

ta k

omm

enta

rer

om a

nvän

dnin

gen

av d

iagn

ostis

k ra

diol

ogi

vid

diag

nos,

sta

diei

ndel

ning

och

upp

följn

ing

av v

issa

van

liga

prim

ära

mal

igni

tete

r. Pe

diat

risk

a m

alig

nite

ter

tas

inte

upp

, eft

erso

m b

ehan

dlin

gen

av d

em a

lltid

ske

r på

spe

cial

istn

ivå.

För

brö

stca

ncer

, se

avsn

itt J

. CX

R b

ehöv

s in

itia

lt v

id d

e fl

esta

mal

igna

les

ione

rfö

rid

enti

fier

ing

av e

vent

uella

lun

gmet

asta

ser.

Bet

änkl

ighe

ter

när

det

gälle

rdi

agno

stis

k be

strå

lnin

g är

i re

gel

min

dre

rele

vant

i d

etta

sam

man

hang

. CX

R u

tgör

ocks

å de

l av

mån

gaup

pföl

jnin

gspr

otok

oll

(t.e

x. t

esti

kulä

ra l

esio

ner)

. Upp

följ

ning

sund

ersö

knin

gar

för

över

vakn

ing

av f

ram

skri

dand

et (

t.ex

. eft

erke

mot

erap

i) b

ehöv

s of

ta;

en d

el d

rivs

mer

av b

ehov

av

prov

ning

spro

toko

ll än

av

klin

iska

beh

ov o

ch s

kall

därf

örva

rave

derb

örlig

en m

otiv

erad

e.

Stru

ph

uvu

dD

iagn

osB

ildt

agni

ngR

ekom

men

dera

s D

etta

är

en k

linis

k di

agno

s.in

te r

utin

mäs

sigt

L

3[B

]

Stad

iein

deln

ing

CT

[II]

ell

er

Rek

omm

ende

ras

CT

har

förd

elen

med

dir

ekt

koro

nal

bild

tagn

ing.

MR

TL

4M

RT

[0]

[B]

kom

mer

eve

ntue

llt a

tt bl

i er

sätta

nde

met

od.

Tyro

idea

Dia

gnos

UL

[0]

och

NM

R

ekom

men

dera

sSe

hal

s/na

cke,

avs

nitt

B1.

UL

-sty

rd h

ärdb

iops

i an

vänd

s L

5[I

][A

]al

lt of

tare

, sär

skilt

för

”ka

lla”

nodu

ler

på N

M.

Stad

iein

deln

ing

CT

[II]

ell

er

Rek

omm

ende

ras

För

utvä

rder

ing

av l

okal

utb

redn

ing

(t.e

x. r

etro

ster

nal

MR

T[0

][B

]ut

bred

ning

, lym

fkör

tlar)

.

NM

[IV

]R

ekom

men

dera

s E

fter

tyr

oide

ktom

i. N

M a

nvän

ds o

ckså

vid

upp

följn

ing

L6

[B]

när

åter

fall

mis

stän

ks.

Lun

gaD

iagn

osC

XR

PA

och

Rek

omm

ende

ras

Men

kan

var

a no

rmal

, sär

skilt

vid

cen

tral

a tu

mör

er.

late

ral

[I]

[B]

CT

[III

]R

ekom

men

dera

s M

ånga

sju

khus

går

dir

ekt

vida

re t

ill b

ronk

osko

pi s

om

[B]

ger

möj

lighe

t til

l bi

opsi

. CT

är b

ättr

e fö

r at

t id

entif

iera

L

7le

sion

er s

om l

ett

till

hem

opty

s.

105

L. Cancer

Stad

iein

deln

ing

CT

thor

ax, ö

vre

Rek

omm

ende

ras

Tro

ts b

egrä

nsni

ngar

gäl

land

e sp

ecif

icite

ten

hos

noda

lbu

k [I

II]

[B]

invo

lver

ing

osv.

Vis

sa c

entr

um u

tför

NM

med

tan

ke p

å ev

entu

ella

ske

lettm

etas

tase

r.

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-H

jälp

för

att

upps

katta

lok

al i

nvas

ion

i th

orax

vägg

en,

ders

ökni

ng [

B]

särs

kilt

för

apik

ala

och

peri

fera

les

ione

r oc

h in

vasi

oner

i

med

iast

inum

. Hjä

lper

ski

lja a

dren

al a

deno

m f

rån

met

asta

ser.

NM

[IV

]Sp

ecia

listu

n-FD

G-P

ET

är e

n dy

r en

gång

sund

ersö

knin

g so

m k

an

ders

ökni

ng [

B]

iden

tifie

ra s

må

met

asta

shär

dar

och

som

kan

spa

ra e

n L

8m

ängd

and

ra u

nder

sökn

inga

r oc

h ol

ämpl

ig k

irur

gi.

Eso

fagu

sD

iagn

osB

ariu

msv

äljn

ing

Rek

omm

ende

ras

Före

end

osko

pi v

id d

ysfa

gi.

L9

[II]

[B]

Stad

iein

deln

ing

CT

[III

]R

ekom

men

dera

s T

rots

beg

räns

ning

ar i

kän

slig

het

och

spec

ific

itet

när

det

[B]

gälle

r kö

rtel

invo

lver

ing.

Enk

lare

än

MR

Tfö

r lu

ng-

och

leve

r- s

amt

intr

aabd

omin

ala

kört

elm

etas

tase

r.

Tran

seso

fage

al

Rek

omm

ende

ras

Öka

d an

vänd

ning

av

tran

seso

fage

alt

UL

, i m

ån a

v L

10U

L[0

][A

]til

lgän

glig

het,

för

loka

l st

adie

inde

lnin

g.

106

L. CancerKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Leve

r: P

rim

ärle

sio

nD

iagn

osU

L[0

]R

ekom

men

dera

s M

ajor

itete

n av

les

ione

rna

iden

tifie

ras.

[B]

MR

T[0

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

I fa

ll av

för

höjd

a bi

okem

iska

mar

köre

r oc

h ne

gativ

t U

LC

T[I

II]

[B]

elle

r m

ycke

t ci

rrot

isk

leve

r. U

töka

d M

RT

och

artä

rfas

-L

11C

Tm

est

exak

ta f

ör a

tt få

red

a på

tum

örut

bred

ning

.

Stad

iein

deln

ing

MR

T[0

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

MR

Tär

san

nolik

t de

n op

timal

a un

ders

ökni

ngen

för

CT

[III

][B

]be

döm

ning

av

invo

lver

ade

segm

ent

och

lobe

r. In

trao

pera

tiv U

Lär

bra

, i m

ån a

v til

lgän

glig

het.

Leve

r: S

eku

nd

ärle

sio

nD

iagn

osU

L[0

]R

ekom

men

dera

s U

Lvi

sar

fler

tale

t m

etas

tase

r oc

h st

yr b

iops

i.[B

]

CT

[III

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

När

UL

är n

egat

iv o

ch d

e kl

inis

ka m

isst

anka

rna

star

ka.

MR

T[0

][B

]M

RT

är b

ättr

e fö

r ka

rakt

eris

erin

g av

les

ione

r. C

Tar

teri

ell

port

ogra

fi ä

r kä

nslig

men

int

e sp

ecif

ik. M

ånga

an

vänd

er d

ock

nu t

ripp

elfa

s-sp

iral

-CT-

tekn

iker

eft

er

intr

aven

ös f

örst

ärkn

ing.

CT

och

MR

Tut

gör

ofta

del

av

andr

a pr

otok

oll

för

stad

iein

deln

ing

och

uppf

öljn

ing.

Ö

kand

e in

tres

se f

ör P

ET

för

myc

ket

små

L13

met

asta

shär

dar.

107

L. Cancer

Pan

krea

sD

iagn

osB

ildt

agni

ngR

ekom

men

dera

s M

ycke

t be

ror

på l

okal

exp

ertis

och

kro

ppsh

abitu

s. U

L[B

]ge

r i

rege

l br

a re

sulta

t fö

r sm

ala

patie

nter

, CT

bättr

e fö

r fe

tare

pat

ient

er. M

RT

anvä

nds

för

klar

lägg

ning

av

prob

lem

. Bio

psi

med

UL

elle

r C

T. E

RC

Pel

ler

MR

CP

kan

ocks

å be

höva

s. E

ndos

kopi

sk U

L, i

mån

av

L14

tillg

ängl

ighe

t, är

kän

slig

ast.

Öka

t in

tres

se f

ör P

ET.

Stad

iein

deln

ing

CT

[III

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

Särs

kilt

om r

adik

al k

irur

gi ö

verv

ägs.

Sto

ra l

okal

a M

RT

[0]

buk

[B]

vari

atio

ner:

vis

sa s

jukh

us a

nvän

der

angi

ogra

fi, a

ndra

L

15sp

iral

-CT.

Lap

aras

kopi

sk U

Lan

vänd

s oc

kså.

Co

lon

och

rek

tum

Dia

gnos

Bar

ium

lave

man

gR

ekom

men

dera

sM

ycke

t be

ror

på l

okal

a pr

inci

per,

expe

rtis

och

[I

II]

elle

r [B

]til

lgän

glig

het.

Se a

vsni

tt G

. Öka

t in

tres

se f

ör C

Toc

hko

lono

skop

iM

RT

av c

olon

, sär

skilt

med

vir

tuel

la e

ndos

kopi

ska

L16

tekn

iker

.

108

L. CancerKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Stad

iein

deln

ing

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

[B]

För

leve

rmet

asta

ser.

End

olum

inal

UL

bra

för

loka

l re

ktal

utb

redn

ing.

CT

[II]

ell

er

Rek

omm

ende

ras

Lok

al p

reop

erat

iv s

tadi

eind

elni

ng f

ör b

edöm

ning

av

MR

T[0

] bu

k,

[B]

rekt

ala

lesi

oner

för

e pr

eope

rativ

rad

iote

rapi

. Mån

ga

bäck

ensj

ukhu

s be

hand

lar

nu s

ekun

därl

esio

ner

på l

ever

n m

ycke

t ag

gres

sivt

, vilk

et k

an f

öran

leda

beh

ov f

ör M

RT

och/

elle

r de

talje

rad

CT.

MR

Toc

h C

Tan

vänd

s of

ta s

om

kom

plem

ent.

Båd

a ka

n be

döm

a öv

rig

spri

dnin

g i

L17

buke

n. Ö

kat

intr

esse

för

PE

Thä

r.

Åte

rfal

lU

L[0

] le

ver

Rek

omm

ende

ras

För

leve

rmet

asta

ser.

Vis

s de

batt

om v

ärde

t ho

s [B

]ru

tinup

pföl

jnin

gar

med

UL

för

asym

tom

atis

ka

patie

nter

.

CT

[III

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

För

leve

rmet

asta

ser

och

loka

lt åt

erfa

ll.M

RT

[0]

buk,

[B

]bä

cken

NM

[IV

]Sp

ecia

listu

n-PE

Toc

h m

onok

lona

la a

ntik

ropp

ar k

an i

dent

ifie

ra

L18

ders

ökni

ng [

B]

leve

rmet

asta

ser

och

loka

lt åt

erfa

ll.

Nju

reD

iagn

osL

19U

L[0

]R

ekom

men

dera

s Se

H7

(ren

al t

umör

).[B

]

109

L. Cancer

Stad

iein

deln

ing

CT

[III

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

För

loka

l ut

bred

ning

, ven

ös, n

odal

och

M

RT

[0]

buk

[B]

uret

rain

volv

erin

g, m

otsa

tta n

jure

n os

v.

CT

[III

] th

orax

Rek

omm

ende

ras

Före

kom

sten

av

lung

met

asta

ser

får

i re

gel

inga

inte

rut

inm

ässi

gt

kons

ekve

nser

för

beh

andl

inge

n.[B

]

NM

[I]

Spec

ialis

tun-

Kon

vent

ione

ll N

M k

an b

edöm

a ko

ntra

late

ral

funk

tion.

L20

ders

ökni

ng [

C]

Öka

t in

tres

se f

ör P

ET.

Åte

rfal

lC

T[I

II]

buk

Rek

omm

ende

ras

För

sym

tom

som

tyd

er p

å re

laps

kri

ng

[B]

nefr

ekto

mib

ädde

n. R

utin

uppf

öljn

ing

reko

mm

ende

ras

L21

inte

.

Uri

nb

låsa

Dia

gnos

Bil

dtag

ning

Rek

omm

ende

ras

Cys

tosk

opi

är d

en o

ptim

ala

unde

rsök

ning

en (

om ä

n in

te r

utin

mäs

sigt

in

te o

felb

ar, t

.ex.

div

ertik

lar)

.L

22[B

]

Stad

iein

deln

ing

IVU

[II

]R

ekom

men

dera

s Fö

r be

döm

ning

av

njur

ar o

ch u

rinl

edar

e fö

r yt

terl

igar

e [B

]ur

otel

iala

tum

örer

.

110

L. CancerKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

CT

[III

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

När

rad

ikal

ter

api

över

vägs

. MR

Tär

san

nolik

t M

RT

[0]

buk

[B]

käns

ligar

e. C

Tan

vänd

s om

fatta

nde

för

L23

och

bäck

enra

diot

erap

ipla

neri

ng.

Pro

stat

aD

iagn

osTr

ansr

ekta

l U

LR

ekom

men

dera

s V

issa

var

iatio

ner

bero

ende

på

loka

l til

lgän

glig

het

och

[0]

[B]

expe

rtis

. Tra

nsre

ktal

UL

anvä

nds

omfa

ttand

e til

lsam

man

s m

ed s

tyrd

a bi

opsi

er. V

isst

int

ress

e fö

r L

24M

RT

och

PET

här.

Stad

iein

deln

ing

MR

T[0

]/C

TSp

ecia

listu

n-V

issa

var

iatio

ner

i fr

åga

om p

rinc

iper

na f

ör

[III

] bä

cken

ders

ökni

ng [

B]

unde

rsök

ning

och

ter

api.

Stad

iein

deln

ing

fort

sätts

in

i bu

ken

när

bäck

ensj

ukdo

m h

ittas

.

NM

[II

]R

ekom

men

dera

s Fö

r be

döm

ning

av

skel

ettm

etas

tase

r, nä

r PS

Aär

L

25[A

]si

gnif

ikan

t fö

rhöj

t.

Test

ikel

Dia

gnos

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Särs

kilt

när

klin

iska

fyn

d är

osä

kra

elle

r no

rmal

a.L

26[B

]

Stad

iein

deln

ing

CT

[III

] th

orax

,R

ekom

men

dera

s B

ehan

dlin

gen

bero

r nu

sta

rkt

på e

xakt

rad

iolo

gisk

L

27bu

k, b

äcke

n[B

]st

adie

inde

lnin

g. Ö

kat

intr

esse

för

PE

T.

111

L. Cancer

Upp

följn

ing

CT

[III

] bu

kR

ekom

men

dera

s V

issa

sju

khus

und

ersö

ker

rutin

mäs

sigt

äve

n th

orax

en,

[B]

särs

kilt

på p

atie

nter

uta

n bi

okem

iska

bev

is p

å sj

ukdo

m.

Vis

s de

batt

om h

uruv

ida

hela

bäc

kene

t be

höve

r om

fatta

s av

upp

följn

ing

utom

om

det

fin

ns

iden

tifie

rade

ris

kfak

tore

r.

NM

[IV

]Sp

ecia

listu

n-PE

Tka

n be

döm

a vi

abili

tete

n ho

s re

sidu

alm

asso

r.L

28de

rsök

ning

[C

]

Ova

rier

Dia

gnos

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Fler

tale

t le

sion

er d

iagn

ostic

eras

med

UL

(inb

egri

pet

[B]

TV

med

Dop

pler

), l

apar

osko

pi e

ller

lapa

roto

mi.

Vis

sa

iden

tifie

ras

geno

m C

T- e

ller

MR

T-un

ders

ökni

ngar

för

bu

ksym

tom

. MR

Tär

bra

för

kla

rgör

ande

av

L29

fråg

estä

llnin

gar.

Stad

iein

deln

ing

CT

[III

]/M

RT

Spec

ialis

tun-

Mån

ga s

peci

alis

ter

kräv

er C

Tel

ler

MR

Ti

tillä

gg t

ill

[0]

buk,

bäc

ken

ders

ökni

ng [

B]

stad

iein

deln

ing

geno

m l

apar

otom

i. C

Tär

for

tfar

ande

L

30bä

ttre

tillg

ängl

igt.

Upp

följn

ing

CT

[III

] bu

k,

Spec

ialis

tun-

I re

gel

för

bedö

mni

ng a

v re

spon

s på

adj

uvan

t te

rapi

. bä

cken

ders

ökni

ng [

B]

Anv

änds

ock

så, p

aral

lellt

med

mar

köre

r, fö

r at

t L

31de

tekt

era

åter

fall.

112

L. CancerKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Ute

rus:

Cer

vix

Dia

gnos

Bil

dtag

ning

Rek

omm

ende

ras

I re

gel

en k

linis

k di

agno

s. M

RT

kan

hjäl

pa i

kom

plex

ain

te r

utin

mäs

sigt

fa

ll.L

32[B

]

Stad

iein

deln

ing

MR

T[0

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

MR

Tge

r bä

ttre

påvi

sand

e av

tum

ör o

ch l

okal

C

T[I

II]

buk

och

[B]

utbr

edni

ng. O

ckså

bät

tre

för

lym

fkör

tlar

i lil

la

bäck

enbä

cken

et. P

araa

orta

la l

ymfk

örtla

r oc

h ur

inle

dare

mås

te

ocks

å un

ders

ökas

. Vis

sa s

jukh

us a

nvän

der

nu

L33

tran

srek

tal

UL

för

loka

l in

vasi

on.

Åte

rfal

lM

RT

[0]

elle

r Sp

ecia

listu

n-M

RT

ger

bättr

e in

form

atio

n om

bäc

kene

t. B

iops

i C

T[I

II]

buk

och

ders

ökni

ng [

B]

(t.e

x. a

v no

dal

tum

ör)

är e

nkla

re m

ed C

T.L

34bä

cken

Ute

rus:

Kro

pp

Dia

gnos

UL

[0]

elle

r R

ekom

men

dera

s M

RT

kan

ge v

ärde

full

info

rmat

ion

om b

enig

na o

chL

35M

RT

[0]

[B]

mal

igna

les

ione

r.

Stad

iein

deln

ing

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

Båd

e C

Toc

h M

RT

kan

visa

ext

raut

erin

sju

kdom

. Men

L36

CT

[III

]de

rsök

ning

[B

]M

RT

kan

ocks

å vi

sa i

ntra

uter

in a

nato

mi.

113

L. Cancer

Lym

fom

Dia

gnos

CT

[III

]R

ekom

men

dera

s C

Tär

bra

för

bed

ömni

ng a

v no

dals

tälle

n i

hela

[B

]kr

oppe

n. M

edge

r oc

kså

biop

si ä

ven

om e

xcis

ion

av

hela

nod

en a

lltid

är

att

före

dra

när

det

är m

öjlig

t.

NM

[II

I]Sp

ecia

listu

n-N

M (

galli

um)

kan

visa

här

dar

av d

old

sjuk

dom

L

37de

rsök

ning

[B

](t

.ex.

med

iast

inum

). P

ET

anvä

nds

på v

issa

sju

khus

.

Stad

iein

deln

ing

CT

[III

] th

orax

, R

ekom

men

dera

s B

eroe

nde

på s

jukd

omss

tälle

t be

hövs

eve

ntue

llt o

ckså

bu

k, b

äcke

n[B

]un

ders

ökni

ng a

v hu

vud

och

hals

/nac

ke. Ö

kat

intr

esse

L

38fö

r PE

Thä

r.

Upp

följn

ing

CT

[III

] el

ler

Rek

omm

ende

ras

MR

Tha

r en

öka

d ro

ll vi

d lå

ngtid

supp

följn

ing

och

MR

T[0

][B

]kv

arva

rand

e tu

mör

.

NM

[II

I]Sp

ecia

listu

n-Ö

verv

äg N

M f

ör g

alliu

mpo

sitiv

a sj

ukdo

mar

. En

del

L39

ders

ökni

ng [

B]

sjuk

hus

anvä

nder

PE

T.

Mu

sku

losk

elet

ala

tum

öre

rD

iagn

osX

R [

I]+

MR

TR

ekom

men

dera

s R

adio

logi

och

his

tolo

gi k

ompl

ette

rar

vara

ndra

. Bäs

t [0

][B

]fö

re b

iops

i. Se

Mus

kulo

skel

etal

, avs

nitt

D.N

M b

ehöv

s L

40fö

r at

t sä

kers

tälla

att

lesi

onen

är

solit

är.

114

L. CancerKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Stad

iein

deln

ing

MR

T[0

] lo

kal

Spec

ialis

tun-

Se M

usku

losk

elet

al, a

vsni

tt D

. CT

för

lung

met

asta

ser.

sjuk

dom

+C

Tde

rsök

ning

[C

]L

41th

orax

[II

I]

Met

asta

ser

från

okä

nd

pri

mär

tum

ör

Dia

gnos

av

prim

är l

esio

nR

adio

logi

Rek

omm

ende

ras

Sälla

n til

l ny

tta. V

issa

und

anta

g fö

r sp

ecia

liste

r, yn

gre

inte

rut

inm

ässi

gt

patie

nter

elle

r vi

d gy

nnsa

m h

isto

logi

.L

42[C

]

Brö

st –

se

avsn

itt

J

115

L. Cancer

M.

Ped

iatr

ikM

inim

era

rönt

genb

estr

ålni

ng p

å ba

rn, s

ärsk

ilt b

arn

med

kro

nisk

a sj

ukdo

mar

(för

ska

llska

dor

på b

arn,

se

Tra

uma,

avs

nitt

K.)

Cen

tral

a n

ervs

yste

met

Kon

geni

tala

mis

sbild

ning

arM

RT

[0]

Rek

omm

ende

ras

Bäs

ta u

nder

sökn

ings

met

od f

ör a

lla m

issb

ildni

ngar

. [C

]R

öntg

enst

råln

ing

undv

iks.

Sed

erin

g be

hövs

i r

egel

för

ba

rn u

nder

7 å

r. Ö

verv

äg U

Lfö

r ny

född

a.

M1

Tre

dim

ensi

onel

l C

Tka

n be

höva

s fö

r sk

elet

tano

mal

ier.

Abn

orm

t hu

vudu

tsee

nde

– U

L[0

]R

ekom

men

dera

s U

Lre

kom

men

dera

s nä

r fr

ämre

fon

tane

llen

är

hydr

ocef

alus

– a

bnor

ma

[B]

öppe

n.su

ture

rSX

R [

I]Sp

ecia

listu

n-N

är s

utur

erna

är

slut

na e

ller

hålle

r på

att

slut

as. M

RT

ders

ökni

ng [

C]

reko

mm

ende

ras

för

äldr

e ba

rn (

CT

kan

vara

läm

plig

M

2om

MR

Tin

te ä

r til

lgän

glig

).

Epi

leps

iSX

R [

I]R

ekom

men

dera

s D

ålig

t ut

byte

.in

te r

utin

mäs

sigt

[B]

116

M. PediatrikKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

MR

Tär

i r

egel

läm

plig

are

än C

T. I

ktal

och

int

erik

tal

NM

[II

]de

rsök

ning

[B

]SP

EC

Tan

vänd

s oc

kså

för

iden

tifie

ring

av

foku

s fö

re

M3

kiru

rgi.

Döv

het

hos

barn

CT

[II]

Spec

ialis

tun-

Båd

e C

Toc

h M

RT

kan

behö

vas

för

barn

med

M

4M

RT

[0]

ders

ökni

ng [

C]

kong

enita

l oc

h po

stin

fekt

iös

dövh

et.

Stör

ning

ar i

shu

ntfu

nktio

nen

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

X

R b

ör o

mfa

tta h

ela

shun

tsys

tem

et.

vid

hydr

ocef

alus

(se

A10

)[B

]

UL

[0]

elle

r R

ekom

men

dera

s U

Lom

det

är

prak

tiskt

, MR

Tfö

r äl

dre

barn

(el

ler

CT

MR

T[0

][B

]om

MR

Tin

te t

illgä

nglig

). N

M a

nvän

ds f

ör b

edöm

ning

M

5av

shu

ntfu

nktio

nen.

Förd

röjd

utv

eckl

ing

– K

rani

ell

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-Se

ock

så M

15 f

ör s

kele

ttund

ersö

knin

g av

fö

rlam

ning

gen

om

ders

ökni

ng [

B]

tillv

äxts

törn

ing.

hjär

nska

daM

6

Huv

udvä

rkSX

R [

I]R

ekom

men

dera

s O

m i

hålla

nde

elle

r til

lsam

man

s m

ed k

linis

ka f

ynd:

inte

rut

inm

ässi

gt

rem

iss

till

spec

ialis

tund

ersö

knin

gar.

[B]

MR

T[0

] el

ler

Spec

ialis

tun-

För

barn

är

MR

Tat

t fö

redr

a i

mån

av

tillg

ängl

ighe

t, på

CT

[II]

ders

ökni

ng [

B]

grun

d av

att

rönt

gens

trål

ning

und

viks

. Se

ocks

å A

6 fö

r M

7ev

entu

ell

men

ingi

t oc

h en

cefa

lit.

117

M. Pediatrik

Sinu

it, s

e oc

kså

A13

Sinu

s X

R [

I]R

ekom

men

dera

s E

j in

dice

rat

före

5 å

r, ef

ters

om b

ihål

orna

är

dålig

t in

te r

utin

mäs

sigt

ut

veck

lade

. Sle

mhi

nnes

vulln

ad k

an v

ara

ett

vanl

igt

[B]

fynd

hos

bar

n. E

n ne

rifr

ån v

inkl

ad f

ront

albi

ld k

an v

ara

läm

plig

are

än e

n st

anda

rd d

ito b

eroe

nde

på b

arne

ts

M8

ålde

r.

Hal

s/n

acke

och

ryg

grad

– f

ör

trau

ma

se a

vsn

itt

KTo

rtic

ollis

uta

n tr

aum

aX

R [

I]R

ekom

men

dera

s D

efor

mat

ione

n be

ror

i re

gel

på s

pasm

uta

n si

gnif

ikan

tain

te r

utin

mäs

sigt

sk

elet

tför

ändr

inga

r. O

m i

hålla

nde

kan

ytte

rlig

are

[B]

unde

rsök

ning

ar m

ed d

iagn

ostis

k ra

diol

ogi

(t.e

x. C

T)

M9

vara

ind

iker

ad e

fter

sam

råd.

Smär

tor

i ry

gg, n

acke

/hal

sX

R [

I]R

ekom

men

dera

s R

yggs

mär

tor

hos

barn

har

oft

ast

en m

orfo

logi

sk o

rsak

. [B

]U

ppfö

ljnin

g be

hövs

om

inf

ektio

n m

isst

änks

.

NM

[II

]Sp

ecia

listu

n-O

m s

mär

torn

a fo

rtsä

tter

och

XR

är

norm

al. B

ra v

id

ders

ökni

ng [

B]

smär

tsam

sko

lios.

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-Se

ock

så R

yggr

ad, a

vsni

tt C

. MR

Tde

fini

erar

de

rsök

ning

[B

]ry

ggra

dsm

issb

ildni

ngar

och

ute

slut

er s

amtid

ig t

heca

-ab

norm

alite

t. M

RT

kan

ocks

å de

mon

stre

ra j

uven

ila

M10

disk

lesi

oner

.

118

M. PediatrikKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Dol

t ry

ggm

ärgs

bråc

kX

R [

I]R

ekom

men

dera

s E

n va

nlig

var

iatio

n oc

h i

sig

inte

sig

nifi

kant

(en

s vi

d in

te r

utin

mäs

sigt

en

ures

). N

euro

logi

ska

sym

ptom

elle

r fy

nd k

räve

r do

ck

M11

[B]

unde

rsök

ning

.

Hår

ig f

läck

, kor

sben

sgro

pX

R [

I]R

ekom

men

dera

s K

an v

ara

bra

för

äldr

e ba

rn.

inte

rut

inm

ässi

gt

[B]

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

kan

vara

bra

und

er n

eona

talp

erio

den

för

scre

enin

g [B

]av

und

erlig

gand

e ry

ggm

ärgs

bråc

k os

v.

MR

T[0

]Sp

ecia

listu

n-M

RT

särs

kilt

om d

et f

örek

omm

er n

euro

logi

ska

fynd

.M

12de

rsök

ning

[B

]

Mu

sku

losk

elet

ala

bes

vär

Icke

-oly

cksr

elat

erad

ska

da,

XR

[I]

av

Rek

omm

ende

ras

Lok

ala

prin

cipe

r gä

ller,

nära

klin

iskt

-rad

iolo

gisk

t ba

rnm

issh

ande

l (f

ör

berö

rda

dela

r[B

]sa

mar

bete

är

väse

ntlig

t. Sk

elet

tund

ersö

knin

g fö

r ba

rnhu

vuds

kado

r, se

avs

nitt

K)

unde

r 2

år e

fter

klin

isk

unde

rsök

ning

. Kan

ibl

and

behö

vas

för

äldr

e ba

rn. C

T/M

RT

av h

järn

an k

an

behö

vas,

äve

n om

det

int

e fi

nns

någo

n sy

nlig

kr

anie

skad

a.

NM

[II

]R

ekom

men

dera

s K

änsl

ig f

ör d

old

frak

tur

på r

yggr

ad e

ller

revb

en.

M13

[B]

119

M. Pediatrik

Ext

rem

itets

skad

a: m

otsa

tt X

R [

I]R

ekom

men

dera

s R

ådfr

åga

en r

adio

log.

sida

för

jäm

före

lse

inte

rut

inm

ässi

gt

M14

[B]

Kor

tvux

enhe

t, X

R [

I] f

ör

Rek

omm

ende

ras

2–18

år:

end

ast

väns

ter

(elle

r ic

ke-d

omin

ant)

til

lväx

tstö

rnin

gar

benå

lder

med

läm

plig

a ha

nd/h

andl

ed. P

rem

atur

er o

ch n

yföd

da:

knä

inte

rval

l [B

](s

peci

alis

tund

ersö

knin

g). B

ehöv

er e

vent

uellt

ko

mpl

ette

ras

med

ske

lettu

nder

sökn

ing

och

MR

Tfö

r M

15hy

pota

lam

us o

ch h

ypof

ys (

spec

ialis

tund

ersö

knin

gar)

.

Cox

itis

sim

plex

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

visa

r ut

gjut

ning

som

kan

asp

irer

as f

ör d

iagn

ostis

ka

[B]

och

tera

peut

iska

änd

amål

. XR

kan

vän

ta, m

en b

ör

över

väga

s om

sym

tom

en ä

r ih

ålla

nde.

Öve

rväg

NM

el

ler

MR

Tom

Per

thes

sju

kdom

mis

stän

ks o

ch

M16

konv

entio

nella

XR

är

norm

ala.

Häl

taX

R b

äcke

n [I

]R

ekom

men

dera

s G

onad

skyd

d an

vänd

s ru

tinm

ässi

gt u

tom

om

des

sa

[C]

skym

mer

det

klin

iskt

mis

stän

kta

områ

det.

Om

ep

ifys

eoly

s m

isst

änks

, beh

övs

sido

-XR

av

båda

hö

fter

na.

UL

[0]

elle

r N

MSp

ecia

listu

n-E

nlig

t lo

kala

pri

ncip

er, e

xper

tis o

ch t

illgä

nglig

het.

[II]

ell

er M

RT

ders

ökni

ng [

B]

M17

[0]

120

M. PediatrikKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Foka

la b

ensm

ärto

rX

R [

I] o

ch U

LR

ekom

men

dera

s X

R k

an i

nitia

lt va

ra n

orm

al. U

Lka

n va

ra b

ra s

ärsk

ilt

[0]

[B]

vid

oste

omye

lit.

NM

[II

] el

ler

Spec

ialis

tun-

Öka

d an

vänd

ning

av

MR

Thä

r.M

18M

RT

[0]

ders

ökni

ng [

B]

Klic

kand

e hö

ftdi

slok

atio

nU

L[0

]R

ekom

men

dera

s X

R k

an a

nvän

das

som

kom

plem

ent

till

UL

-[B

]un

ders

ökni

ng e

ller

om e

xper

tis i

nte

finn

s til

lgän

glig

. M

19X

R r

ekom

men

dera

s fö

r äl

dre

späd

barn

.

Osg

ood–

Schl

atte

rs s

jukd

omX

R k

nä [

I]R

ekom

men

dera

s Ä

ven

om r

adio

logi

ska

förä

ndri

ngar

syn

s vi

d in

te r

utin

mäs

sigt

O

sgoo

d–Sc

hlat

ters

sju

kdom

är

dess

a öv

erla

ppan

de m

ed[C

]no

rmal

t ut

seen

de. S

amtid

ig m

jukv

ävna

dssv

ulln

ad b

ör

M20

hellr

e be

döm

as k

linis

kt ä

n ra

diol

ogis

kt.

Kar

dio

tho

raka

la b

esvä

rA

kut

brös

tinfe

ktio

nC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Initi

al-

och

uppf

öljn

ings

film

er r

ekom

men

dera

s om

det

in

te r

utin

mäs

sigt

fö

reko

mm

er i

hålla

nde

klin

iska

tec

ken

elle

r sy

mto

m

[B]

elle

r om

bar

net

är a

llvar

ligt

sjuk

t. Ö

verv

äg b

ehov

et a

v C

XR

om

det

för

ekom

mer

feb

er a

v ok

änt

ursp

rung

. M

21B

arn

kan

ha p

neum

oni

utan

klin

iska

tec

ken.

Åte

rkom

man

de p

rodu

ktiv

C

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Bar

n m

ed å

terk

omm

ande

brö

stin

fekt

ion

tend

erar

ha

host

ain

te r

utin

mäs

sigt

no

rmal

a C

XR

(ut

om s

vulln

a br

onke

r). R

utin

mäs

sig

[C]

uppf

öljn

ings

-CX

R r

ekom

men

dera

s in

te u

tom

om

det

fö

reko

mm

er k

olla

ps p

å in

itial

-CX

R. M

isst

änkt

cys

tisk

M22

fibr

os k

räve

r sp

ecia

listr

emis

s.

121

M. Pediatrik

Inha

lera

d fr

ämm

ande

C

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Inha

latio

nshi

stor

ien

är o

fta

inte

kla

r. B

ronk

osko

pi

krop

p (m

isst

änkt

) [B

]re

kom

men

dera

s, ä

ven

om C

XR

är

norm

al. N

M/C

Tka

n(s

e av

snitt

K)

hjäl

pa a

tt vi

sa s

må

luft

fick

or. S

tora

var

iatio

ner

i fr

åga

om l

okal

a pr

inci

per

gälla

nde

utan

dnin

gsfi

lmer

, M

23fl

uoro

skop

i, C

Toc

h N

M (

vent

ilatio

nssc

intig

rafi

).

Ros

slin

gC

XR

[I]

Rek

omm

ende

ras

Bar

n m

ed a

stm

a ha

r i

rege

l no

rmal

CX

R u

tom

svu

llna

inte

rut

inm

ässi

gt

bron

kväg

gar.

Vid

plö

tslig

, ofö

rkla

rlig

ros

slin

g [B

]re

kom

men

dera

s C

XR

, ors

aken

kan

var

a in

hale

rad

M24

främ

man

de k

ropp

(ov

an).

Aku

t st

rido

r (p

ipan

de

XR

hal

s [I

]R

ekom

men

dera

s E

pigl

ottit

är

en k

linis

k di

agno

s, m

en ö

verv

äg

andn

ings

ljud)

inte

rut

inm

ässi

gt

främ

man

de k

ropp

(ov

an).

M25

[B]

Blå

slju

d på

hjä

rtat

CX

R [

I]R

ekom

men

dera

s Sp

ecia

listr

emis

s ka

n be

höva

s. H

järt

-UL

kan

ofta

in

te r

utin

mäs

sigt

re

kom

men

dera

s.M

26[C

]

Gas

tro

inte

stin

ala

bes

vär

– se

ock

så a

vsnit

t G

för

mer

gen

erel

la b

ukf

råge

stäl

lnin

gar

Inva

gina

tion

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

Lok

ala

prin

cipe

r kr

äver

när

a pe

diat

risk

t, ra

diol

ogis

kt

[C]

och

kiru

rgis

kt s

amar

bete

. När

exp

ertis

stå

r til

l bu

ds k

an

122

M. PediatrikKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

både

UL

och

kont

rast

lave

man

g (l

uft

elle

r ba

rium

) be

kräf

ta d

iagn

os o

ch s

tyra

red

uktio

nen.

Ytt

erli

gare

Sp

ecia

listu

n-un

ders

ökni

ngar

de

rsök

ning

[B

]m

ed d

iagn

osti

sk

M27

radi

olog

i

Sval

d fr

ämm

ande

kro

pp

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

Uto

m f

ör v

assa

elle

r po

tent

iellt

gif

tiga

främ

man

de(s

e av

snitt

K)

inte

rut

inm

ässi

gt

krop

par,

t.ex.

bat

teri

er. S

e av

snitt

K. O

m d

et r

åder

[C

]tv

ivel

om

hur

uvid

a de

n fr

ämm

ande

kro

ppen

har

pa

sser

at, k

an A

XR

eft

er 6

dag

ar r

ekom

men

dera

s.

CX

R [

I]

Rek

omm

ende

ras

Om

det

råd

er t

vive

l om

hur

uvid

a de

n fr

ämm

ande

(i

nklu

sive

hal

s)[C

]kr

oppe

n ha

r pa

sser

at, k

an A

XR

eft

er 6

dag

ar

M28

reko

mm

ende

ras.

Min

dre

trau

ma

på b

uken

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

UL

kan

anvä

ndas

som

ini

tialu

nder

sökn

ing

men

CT

är

inte

rut

inm

ässi

gt

mer

spe

cifi

k, s

ärsk

ilt v

id t

raum

a på

inr

e or

gan.

XR

kan

[C

]vi

sa s

kele

ttska

dor

vid

allv

arlig

t tr

aum

a. P

rinc

iper

na f

ör

unde

rsök

ning

av

stör

re t

raum

a ho

s ba

rn ä

r sa

mm

a so

m

M29

för

vuxn

a (s

e St

örre

tra

uma,

K40

–K42

).

Häf

tig k

räkn

ing

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

UL

kan

bekr

äfta

för

ekom

sten

av

hype

rtro

fisk

M

30[A

]py

loru

sste

nos,

sär

skilt

om

de

klin

iska

fyn

den

är o

säkr

a.

123

M. Pediatrik

Åte

rkom

man

de k

räkn

inga

rK

ontr

ast-

Rek

omm

ende

ras

Det

ta s

ymto

m o

mfa

ttar

ett

bret

t sp

ektr

um, f

rån

unde

rsök

ning

av

inte

rut

inm

ässi

gt

obst

rukt

ion

unde

r ne

onat

alpe

riod

en t

ill r

eflu

x oc

h ba

rnöv

re G

I[C

]m

ed m

igrä

n. U

Lka

n hj

älpa

att

bekr

äfta

mal

rota

tion.

K

ontr

astu

nder

sökn

inga

r av

övr

e G

I ka

n re

kom

men

dera

s fö

r at

t ut

eslu

ta m

alro

tatio

n i

fall

där

bukr

öntg

en ä

r no

rmal

. Kon

tras

tund

ersö

knin

gar

för

nyfö

dda

bör

utfö

ras

som

spe

cial

istu

nder

sökn

ing.

Öve

rväg

NM

för

M

31ga

stri

sk t

ömni

ng o

ch g

astr

oeso

fage

al r

eflu

x.

Env

is n

eona

tal

guls

otU

L[0

]R

ekom

men

dera

s T

idig

(<

10

veck

or)

och

snar

und

ersö

knin

g är

väs

entli

g.

[B]

Från

varo

n av

dila

tatio

n av

int

rahe

patis

ka g

allg

ånge

n

NM

[II

]R

ekom

men

dera

s ut

eslu

ter

inte

en

obst

rukt

iv c

hola

ngio

pati.

M32

[B]

Rek

talb

lödn

ing

NM

[II

]Sp

ecia

listu

n-O

m M

ecke

ls d

iver

tikel

är

en m

öjlig

het,

gör

NM

för

st.

ders

ökni

ng [

B]

Det

kan

äve

n va

ra n

ödvä

ndig

t m

ed

kont

rast

unde

rsök

ning

av

tunn

tarm

en. N

M ä

r oc

kså

bra

vid

unde

rsök

ning

av

infl

amm

ator

isk

tarm

sjuk

dom

. E

ndos

kopi

är

att

före

dra

fram

för

bari

umla

vem

ang

för

bedö

mni

ng a

v po

lype

r oc

h in

flam

mat

oris

ka

tarm

sjuk

dom

ar. U

Lka

n an

vänd

as f

ör a

tt di

agno

stic

era

M33

dupl

ikat

ions

syst

or.

124

M. PediatrikKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Förs

topp

ning

AX

R [

II]

Rek

omm

ende

ras

Mån

ga n

orm

ala

barn

har

rik

ligt

feka

lt m

ater

ial

och

det

inte

rut

inm

ässi

gt

är o

möj

ligt

att

bedö

ma

sign

ifik

anse

n av

rad

iolo

gisk

a [C

]fy

nd. M

en i

env

isa

fall

kan

AX

R h

jälp

a sp

ecia

liste

r.

Kon

tras

t-R

ekom

men

dera

s O

m H

irsc

hspr

ungs

sju

kdom

mis

stän

ks, ä

r la

vem

ang

inte

rut

inm

ässi

gt

spec

ialis

trem

iss

plus

bio

psi

att

före

dra

fram

för

M34

[B]

radi

olog

iska

und

ersö

knin

gar.

Palp

abel

tum

ör i

buk

en

UL

[0]

och

Rek

omm

ende

ras

Om

mal

igni

tet

mis

stän

ks, b

ör y

tterl

igar

e el

ler

bäck

enet

AX

R [

II]

[B]

unde

rsök

ning

ar m

ed d

iagn

ostis

k ra

diol

ogi

utfö

ras

på

M35

spec

ialis

tavd

elni

ng.

Uro

rad

iolo

giE

nure

sis

Rad

iolo

giR

ekom

men

dera

s U

Loc

h ur

odyn

amis

ka u

nder

sökn

inga

r ka

n be

höva

s i

inte

rut

inm

ässi

gt

fall

av i

hålla

nde

enur

esis

.M

36[B

]

Fort

satt

vätn

ing

UL

[0]

Rek

omm

ende

ras

Båd

a un

ders

ökni

ngar

na k

an b

ehöv

as f

ör a

tt be

döm

a [B

]du

plex

syst

em m

ed e

ktop

isk

uret

är.

M37

IVU

[II

]R

ekom

men

dera

s

Ej

palp

abla

tes

tikla

rU

L[0

]R

ekom

men

dera

s Fö

r lo

kalis

erin

g av

tes

tikla

r i

ljum

sken

. MR

Tka

n [B

]hj

älpa

att

loka

liser

a te

stik

lar

i bu

ken,

men

allt

oft

are

M38

väljs

lap

aras

kopi

som

und

ersö

knin

gsm

etod

.

125

M. Pediatrik

Ant

enat

al d

iagn

os a

v U

L[0

]R

ekom

men

dera

s L

okal

a pr

otok

oll

bör

utar

beta

s. M

ild d

ilata

tion

kan

urin

vägs

dila

tatio

n[B

]no

rmal

t öv

erva

kas

med

UL

. Låg

trö

skel

för

M

39sp

ecia

listr

emis

s.

Påvi

sad

urin

vägs

infe

ktio

nR

adio

logi

Sp

ecia

listu

n-D

et f

örek

omm

er s

tora

var

iatio

ner

mel

lan

olik

a lo

kala

U

L[0

]/N

M [

II]/

de

rsök

ning

[C

]pr

inci

per.

Myc

ket

bero

r på

lok

al t

ekni

k oc

h ex

pert

is.

cyst

ogra

fi [

III]

De

fles

ta p

atie

nter

bör

ges

pro

fyla

ktis

k an

tibio

tika

i av

vakt

an p

å un

ders

ökni

ngsr

esul

tate

t. B

eslu

ten

påve

rkas

oc

kså

av p

atie

nten

s ål

der.

För

närv

aran

de f

äste

r m

an

stor

vik

t vi

d at

t m

inim

era

strå

ldos

en, o

ch d

ärfö

r re

kom

men

dera

s A

XR

int

e ru

tinm

ässi

gt (

konk

rem

ent

sälls

ynt)

. Exp

ert-

UL

är n

ycke

lund

ersö

knin

gen

vid

all

diag

nost

isk

radi

olog

i fö

r ba

rn i

den

na s

ituat

ion.

D

äref

ter

ger

NM

dat

a om

nju

rens

mor

folo

gi (

DM

SA)

och

har

här

prak

tiskt

tag

et e

rsat

t IV

U. N

M v

ärde

rar

funk

tione

n, u

tesl

uter

obs

truk

tion

och

kan

även

an

vänd

as f

ör c

ysto

graf

i (d

irek

t el

ler

indi

rekt

) fö

r at

t vi

sa r

eflu

x. F

orm

ell

dire

kt X

R-c

ysto

graf

i be

hövs

fo

rtfa

rand

e fö

r un

ga (

t.ex.

< 2

år)

pat

ient

er a

v m

anlig

t kö

n dä

r av

bild

ning

av

anat

omin

(t.e

x. u

retr

aval

vel)

är

M40

avgö

rand

e.

126

M. PediatrikKL

INIS

K FR

ÅG

ESTÄ

LLN

ING

UN

DER

SÖKN

ING

[DO

S]RE

KOM

MEN

DAT

ION

[KLA

SS]

KOM

MEN

TARE

R

Litteraturförteckning

(1) Royal College of Radiologists, Making the bestuse of a department of clinical radiology:guidelines for doctors. Fourth Edition (ISBN 1 872599 37 0), Royal College of Radiologists,London, 1998.

(2) Europeiska unionen, rådets direktiv97/43/Euratom av den 30 juni 1997 om skyddav personers hälsa mot faror vid joniserandestrålning i samband med medicinsk bestrålning(EGT L 180, 9.7.1997, s. 22.)

(3) Roberts C. J., ”Towards the more effective useof diagnostic radiology. A review of the work ofthe RCR working party of the more effectiveuse of diagnostic radiology 1976–1986”, ClinRadiol 1988, 39:3–6.

(4) National Radiological Protection board & TheRoyal College of Radiologists, Patient dosereduction in diagnostic radiology (ISBN 0 85951 327 0), HMSO, London, 1990.

(5) RCR working party, ”A multi-centre audit ofhospital referral for radiological investigation inEngland and Wales”, BMJ, 1991, 303:809–12.

(6) RCR working party, ”Influence of the RoyalCollege of Radiologists’ Guidelines on hospitalpractice: a multi-centre study”, BMJ, 1992,304:740–43.

(7) Roberts C. J., ”The RCR multi-centre guidelinestudy. Implications for clinical practice”, ClinRadiol, 1992, 45:365–8.

(8) NHS Executive, Clinical guidelines: usingclinical guidelines to improve patient carewithin the NHS (96CC0001), NHS Executive,Leeds, 1996.

127

(9) Sackett D. L., Richardson W. S., Rosenberg W.,Haynes R. B., Evidence-based medicine(ISBN 0 443 05686 2), Churchill Livingstone,Edinburgh, 1997.

(10) Dixon A. K., ”Evidence-based radiology”,Lancet, 1997, 350:509–12.

(11) NHS Executive, NHSE Clinical guidelines(annex to letter), NHS Executive, London,september 1996.

(12) Audit Commission, Improving your image: howto manage radiology services more effectively(ISBN 0 11 8864 14 9), HMSO, London, 1995.

(13) Godwin R., de Lacey G., Manhire, A. (red),Clinical audit in radiology(ISBN 1 872599 19 2), Royal College ofRadiologists, London, 1996.

(14) The ionising radiation (protection of personsundergoing medical examinations of treatment –POPUMET) regulations (SI1988/778), HMSO,London, 1988.

(15) Field M. J., Lohr, K. N. (red), Guidelines forclinical practice: from development to use,National Academy Press, Washington D.C.,1992.

(16) NHS Management Executive, Improving clinicaleffectiveness: clinical guidelines 1993(EL(93)115), NHS Management Executive,London, 1993.

(17) Dubois R. W., ”Should radiologists embrace orfear practice guidelines?” Radiology 1994,192:43–46A.

(18) Grimshaw, J. M., Freemantle, N., Wallace, S. etal., ”Developing and implementing clinicalpractice guidelines”, Effective health care 1994,8:1–12.

128

(19) Grimshaw, J. M., Russell, I. T., ”Achieving health gain through clinicalguidelines: 1. Developing scientifically valid guidelines”, Quality in health care, 1993, 2:243–8.

(20) Eccles, M., Clapp, Z., Grimshaw, J., et al.,”North of England evidence-based guidelinesdevelopment project: methods of guidelinedevelopment”, BMJ 1996, 312:760–62.

(21) Cluzeau, F., Littlejohns, P., Grimshaw, J. M.,Feder, G., Appraisal instrument for clinicalguidelines, St George’s Medical School,London, 1997.

(22) American College of Radiology,Appropriateness criteria for imaging andtreatment decisions, American College ofRadiology, Reston, Virginia, USA, 1995.

(23) Bury, B., Hufton, A., Adams, J., ”Radiation andwomen of child-bearing potential”, BMJ 1995,310:1022–3.

(24) National Radiological Protection Board, ”Boardstatement on diagnostic medical exposures toionising radiation during pregnancy andestimates of late radiation risks to the UKpopulation”, Documents of the NRPB, 1993,4:1–14.

(25) National Radiation ProtectionBoard/RCR/College of Radiographers,Diagnostic medical exposures: advice onexposure to ionising radiation duringpregnancy, NRPB, Didcot, 1998.

(26) National Radiological Protection Board,Protection of the patient in X-ray computedtomography (ISBN 0 85951 345 8), HMSO,London, 1992.

129

(27) Leung, D. P. Y., Dixon, A. K., ”Clinico-radiological meetings: are they worthwhile?”,Clin Radiol, 1992, 46:279–80.

130

BilagaFörteckning över organ som deltagit i samrådsarbetet för1998 UKRCR Guidelines

Royal College-sammanslutningar och dylikaAcademy of Medical Royal CollegesFaculty of Accident and Emergency MedicineFaculty of Dental Surgery, RCSFaculty of Clinical Oncology, RCRFaculty of Occupational MedicineFaculty of Public Health MedicineRoyal College of AnaesthetistsRoyal College of General PractitionersRoyal College of Paediatrics and Child HealthRoyal College of Physicians of LondonRoyal College of Physicians and Surgeons of GlasgowRoyal College of Physicians of EdinburghRoyal College of Physicians of IrelandRoyal College of PsychiatristsRoyal College of Obstetricians and GynaecologistsRoyal College of OphthalmologistsRoyal College of PathologistsRoyal College of Surgeons of EdinburghRoyal College of Surgeons of EnglandRoyal College of Surgeons of Ireland

Övriga organisationerBritish Institute of RadiologyBritish United Provident AssociationMedical Defence UnionMedical Protection SocietyNational Radiological Protection BoardThe Patients’ Association

SpecialistgrupperAssociation of Chest RadiologistsBritish Society of Nuclear MedicineBritish Society of GastroenterologyBritish Society of Interventional RadiologyBritish Society of NeuroradiologistsBritish Medical Ultrasound SocietyBritish Society of Skeletal Radiologists

131

Dental Radiology GroupPaediatric RadiologistsMagnetic Resonance Radiologists Association UKRCR Cardiac GroupRCR Breast GroupRCR Clinical Directors’ GroupRCR Interventional Radiology Sub-CommitteeRCR Nuclear Medicine Sub-CommitteeRCR Paediatric GroupRCR/RCOG Standing Committee on Obstetric ULRCR/RCP Standing Committee on Nuclear MedicineUK Children’s Cancer Study GroupUK Neurointervention Group

Anpassningen av 1998 UK RCR Guidelines till EU 2000remitteringskriterier utfördes i samråd med:

European Association of Nuclear MedicineEuropean Association of RadiologyUnion of European Medical Specialists

132

Europeiska kommissionen

Riktlinjer för remittering till bilddiagnostikStrålskydd 118

Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernasofficiella publikationer

2001 — 132 s. — 10 x 19 cm

ISBN 92-828-9460-6

Pris (exkl. moms) i Luxemburg: 16 EUR