Rödluvan nr 3-2010 - Klassamhället i Klassrummen

7/31/2019 Rdluvan nr 3-2010 - Klassamhllet i Klassrummen

1/16

Rdluvan

Ett organ fr:

Nr 3 / 2010 Marxistisk iddebatt

Utbildning i en

diktaturSara Grner skri-ver om utbild-ningssystemet iBurma p sid. 3.

Mngfald av sko-lor eller mngfaldp skolor?Anton Lberg kriti-serar friskolesy-stemet p sid 4-5.

Ett klassamhlle ifrndringTherse Bjrklundoch Felix Samuels-son delar med sigav sin syn p klass-samhllet p sid.10.

Sagan om ringenRdluvans egenserietecknare Olof Yrlid bidrar meden tvsidorsseriep sid. 14-15.I detta nummer av Rdluvan tar vi tempen p den svenska skolan.

I ruinerna av den forna folkhemskolan dr vi hll samman vxer friskolorupp som svampar ur makten. Segregation och mngmiljardvinster t aktie-

garna fljer i dess spr. r det s vi vill att framtidens skola ska se ut?I detta nummer av Rdluvan finner du svaren!

TEMA:

Klassamhllet i Klassrummen


2/16

Information om SSU klubbarna:

Bors: SSU Frihet:Kontaktperson:Marcus Jacobson: 0736-108235

Bors S-studenter:Kontaktperson:Camilla Persson: 0702-218713SSU Fraternitas(skolklubb p Bckngsgymnasiet) Kontaktperson:Therse Bjrklund: 0704-53334Viskadalens S-Studenter:Kontaktperson:Jacob Arvidsson: 0734-050635

Mark:Rda Fanan/Rd RebellKontaktperson:Simon Ryndal: 0738-098767

Ulricehamn:Kontaktperson:Ruza Glavic: 0763-482456

Rdluvan r ett organ fr SSU Sdra lvs-borg och gratis.

Redaktr:Redaktionskommittn

Ansvarig utgivare:Mikael M Karlsson

Redaktionskommittn fr nr 3/10:Anton LbergOlof YrlidMikael M KarlssonJohan DahlbergTherse Bjrklund

Tryckeri:Sdra lvsborgs Socialdemokratiska Parti-distrikt

Fr mer information:Telefon: 033-236650, 0703-236610Hemsida: www.ssusodraalvsborg.se

Postadress:SSU Sdra lvsborgSparregatan 12 B, 4 tr.503 36 Bors

Tipsa Rdluvan!Skicka tips, artiklar, bildermed mera till:[email protected]

Vi vill ha utbildning - Inte utsortering

Fr ngra mnader sedan avslutadesvalrrelsen. Fr oss i SSU blev det ett

bittert avslut, vi kmpade tappert mentyvrr rckte det inte. Den borgligaregeringen sitter kvar och Sverigede-mokraterna har tagit sig in i demokra-tins finrum. Lite trst r visserligen attBors fr ett nytt styre. Efter 12 rsborgligt styre fr Bors nu en rdgrnledning och det r dags att styra inutvecklingen p en ny bana.

Detta nummer av Rdluvan r att ut-

bildningspolitiskt temanummer. Huru-vida utbildningsfrgan gdes av ngotblock kan man frga sig. Man mrkte ivalrrelsen att borgarna ville neutrali-sera friskoleproblematiken genom attsga att friskolor inte ska f ta ut vins-ter om kvaliteten frsmras. Tyvrrkunde inte friskolefrgan bli en valvin-narfrga fr oss dels eftersom vrteget partis instllning var allt fr tamoch dels drfr att vr koalitionskolle-

ga Miljpartiet r fr friskolor. Istlletkom skoldebatten att prglas av attborgarna vill har fler betyg, mer disci-plin och mer tidiga val i skolan. Och deRdgrna drev bl.a. att skolan ska hamer resurser fr fler vuxna i skolansom kar tryggheten. Av de hr fr-gorna tycker jag att debatten om lr-lingsjobb blev mest ideologisk. Borgar-na sa att det r bra med lrlingsjobbfr alla vill inte bli akademiker och att

mnga hoppar av utbildningen. Detsvar som ofta gavs p det pstendettycker jag var bra nmligen att vi intevet hur framtiden kommer utvecklass drfr mste man st rejlt rustad.Under ens livstid kommer det kanskeocks hnda att man utbildar sig igenfr att f ett nytt jobb.

Anledningen till att jag tycker att mankan se detta som en ideologisk frgar om man vger in hela synen p ar-betsmarknaden. Att inte kunna f hg-skolebehrighet under gymnasietiden

eller att inte kunna komplettera sinabetyg p komvux kan leda till att manblir hnvisad till lglnejobb. I och frsig har frgan om lrlingsplatser mesthandlat om hantverkaryrken som inte

r de yrkena med de lgsta lnerna.Men vger man in den borgliga politi-ken med frsmrad anstllningstrygg-het och hga avgifter fr att vara medi facken s kan det nog bli verklighet.

Fr att beskriva arbetsmarknader pra-tar man ibland om insiders och outsi-ders . Dr insiderna r de som har vl-avlnade jobb och anstllningstrygg-het medan outsiderna mste ta jobb

till lga lner och jobben som inte harngon anstllningstrygghet. Fr attterknyta till skolan s kan man nogocks se ett samband mellan lndersutbildningspolitik ochinsiders/ outsiders- arbetsmarknad. Om detinte r ltt att kunna studera kommerdet ocks pverka jobbmjligheter frdem som hamnar utanfr. Det handlarinte om att servicejobb eller hantver-karjobb r smre. Men det kan vara

olyckligt om arbetsmarknaden bliruppdelad mellan de som har mjlighetatt studera vidare och de som intekan. Det rcker nog inte bara att arbe-ta med den fackliga politiken utanven utbildningspolitik.

Det r med ett visst mtt av oskerhetsom man spanar efter hur utbildnings-politiken kommer utvecklas de kom-mande ren. Tyvrr r jag lite pessi-

mistisk. Det knns som att skolan kanbli mer segregerad inte bara betrf-fande ekonomiska frhllanden utanocks efter hur ltt man har det i sko-lan och vilken hjlp man kan f hem-ifrn. Jag tror att samhllet som hel-het inte kommer att tjna p det. Fralla nya frslag som lggs p skolom-rdet mste SSU vara p hugget frskolan frtjnar inte frsmringar.

Henrik YrlidOrdf. SSU Sdra lvsborg

2 rdluvan

Om SSU Sdra lvsborg Ledare

Om Rdluvan


3/16

Utbildning i Burma, endast t de rika

Jue studerade p universitetet i Bur-ma och lste botanik. Hon har aldrig

ftt lra sig om politik eller mnskli-ga rttigheter. I skolan fick hon fickaldrig ngra bra betyg, eftersom hen-nes familj inte hade tillrckligt medpengar fr att muta hennes lrare.Nr hon brjade studera p SYCB(Student and Youth Congress of Bur-ma) ppnades en ny vrld fr hennenr hon fick upp gonen fr traditio-nella genusstrukturer.

Jag studerade p ett universitet ochgick dr varje dag, sger Jue. Min fa-milj fick betala vldigt mycket fr att jag skulle kunna studera dr, bdebcker och terminsavgifter kostademycket pengar. Mitt huvudmne varbotanik, jag studerade trd och vx-ter. Jag lste i fyra r p universitetetfr att f min examen. Vi diskuteradenstan aldrig p lektionerna, vi lyssna-de och antecknade mest. Vldigt fgnger s fick vi frga lraren, men ide flesta fall s fick vi inte frga om viinte frstod.

Vi gick i skolan ifrn nio till fyra varjedag, varje lektion var exakt 55 minu-ter lng. Efter lunch brukade vi ha tvtimmars praktiska studier, d tog lra-ren ibland med sig riktiga vxter somvi fick studera, det gillade jag. Andralrare visade bara foton ifrn lrobo-ken. Vi var tvugna att lsa vldigtmycket och det var svrt att frstmnga gnger, det berodde helt pvilken lrare som undervisade.

Mnga studenter kte hem till lrarenefter skolan och fick extrahjlp. Derasfrldrar betalade lraren. Men destudenter som inte hade rika frldrarfick ingen extrahjlp. Min familj hadeinte s mycket pengar, s jag gjordealdrig det. Jag hade svrt att frstmnga gnger och fick mycket pro-blem i skolan. Det fanns ngra f lra-re som inte accepterade mutor ifrn

elever, men de var inte mnga. Ngrarika elever kpte svaren till provensom vi skulle ha, s de behvde aldrigplugga infr dem och fick alltid hgstabetyg. De anstrngde sig aldrig och

frskte aldrig lra sig. De gick ivgtill stranden och tog droger, drackalkohol och hade sexuella relationermed varandra medan vi andra stude-rade infr proven.

Fattiga mnniskor har ingen mjlighetatt f utbildning i Burma, de kan aldrigbrja p hgstadiet eller universite-

tet. Mnga gnger gr elevernas fr-ldrar till lrarnas hus och ger dempengar och presenter s att derasbarn ska kunna komma in p skolan.Mnga fattiga familjer har aldrig denmjligheten och deras barn kommerinte in p skolan. Mina brorsbarn grocks tillsammans med mina brdertill lrarnas hus med presenter ochpengar fr att komma in p skolan ivr by.

Utbildning r frlorat i min by. Ingendr har ngonsin studerat politik ellersamhllskunskap. Ingen vet ngontingom det. En gng i hgstadiet hade jagen jttebra lrare som berttade fross om politik p lektionen. Det varfarligt, men vldigt intressant. Jaghade aldrig ngra pengar eller ngonnra relation till mina lrare i skolans jag knde mig alltid ledsen, ven

om jag frskte att studera och frsthela tiden.

Universitetet i Burma r bara som ettomslag men inget riktigt innehll,man fr ingen riktig examen eller ut-bildning drifrn. Det frstod jag nr jag kom till SYCB, att min utbildning

inte var av ngon bra kvalit alls, s jag behvde lra mig massor. SYCBsutbildning r av hg kvalit. Hr disku-terar vi en massa och fr mycket prak-tiska erfarenheter. Jag gillar att f

dela med mig av mina egnaerfarenheter och tankar. Puniversitetet dr jag studeradehade vi aldrig diskussioner.

Personligen r det viktigaste

som jag lrt mig p SYCB ge-nusstrukturer. I min by s rden gamla traditionen rdandefortfarande, att kvinnor skallvara hemma och ta hand ommannen och barnen och intearbeta utanfr hemmet. Innans accepterade jag det, ven

om min hjrna inte gillade det. Jagknde att det var fel ngonstans, venom jag gjorde det jag skulle gra. Nu

p SYCB s har jag lrt mig att frstgenusstrukturer. Jag r tjej men jagkan gra en massa saker. Det var somatt jag frstod att min hjrna hadertt innan, jag r tjej men jag kan graen massa olika saker nd. Det frstr jag klart och tydligt nu. Jag knner att jag har bttre sjlvfrtroende n in-nan.

Jag tog min examen p universitetet

fr fem r sedan, men allting har blivitnnu smre nu n vad det var nr jagstuderade. Ibland nr jag studeradep universitetet innan s var jag vl-digt ledsen nr jag kom hem. Jag fr-skte s mycket, och nr jag fick till-baka mina prov s fick jag aldrig ngrabra betyg. Jag frgade min pappa:- Pappa jag frskte mitt bsta menvarfr kan jag aldrig f bra betyg?

Sara GrtnerS-studenters volontr Mae SotThai-burmesiska grnsen

Gstkrnikan

3 rdluvan

Foto: Frida Perjus


4/16

Avskaffa friskolesystemet! Under 2000-talet har det frts ett borgerligt skolexperi-ment. Det r ett system som segregerar mnniskor ifrnvarandra, som skiljer invandrare frn svenskar, religisafrn icke-religisa. Samtidigt plockar aktiegare ut mil- jardbelopp i vinst, pengar som istllet borde gtt till btt-re utbildning. Vi vill istllet skapa en sammanhllen skoladr mnniskor frn olika kulturer kan mtas. En skolautan vinstintressen, dr alla pengar investeras i barnensframtid.

Friskolor frmjar religis extremismReligisa friskolor r fel eftersom inga barn ska utbildas ireligionens namn. Det finns inga kristna barn, det finnsinga muslimska barn. Det finns bara barn till kristna ellermuslimska frldrar. En religis friskola gder religis ex-tremism, religis segregation och socialt arv.

Vr grundtanke r att skolan ska vara en smltpunkt fralla barn ur alla klasser och grupper i samhllet. Det skainte vara s att 30 % av barnen p den kristna skolan rs-tar p kristdemokraterna som generellt sett bland unga frrunt 2 % i skolvalen. Det visar verkligen p segregation!Visst, man kan aldrig f lika p alla skolor men nr ett partifr 15 gnger mer n snittet r det ngot som r fel i klass-uppsttningen.

Det r viktigt att skolan och lrarna lr ut en opartisk bildav naturvetenskap och andra livsskdningar. I en kristen

eller muslimsk skola kan lrarna ltt ta en partisk position ifrgor som rr tillexempel Big Bang eller evolutionen. Ele-ver som brjar bli oskra p sin tro kan knna sig otrygga ien milj dr bn och tro r sjlvklart. Barn med annan trokan ltt bli utsttta, vilket r mycket mer sllsynt i en skolamed blandad tro och etnicitet.

Ett exempel r min engelska kusin i London. Han gr p enkatolsk skola dr alla barnen stller sig p led utanfr sko-lan. Dr mste alla sl ihop hnderna och be innan de frg in. Av rdsla fr att bli utsttta r det mnga som grsom lrarna sger, ven fast de kanske inte tror p sammareligion eller p ngot alls.

Istllet fr mngfald av skolor vill vi semngfald p skolor

Till de religisa friskolornas frsvar lggs ofta fram fakta iform av inspektioner som visar p objektivitet i undervis-

ningen. D stller vi oss frgan: hur svrt kan detvara fr en sekt att framst som normal i en tim-me eller tv?

Folk som vi pratat med vittnar om att hjrntvttfrekom p deras frra skola i Bors. BKS, BorsKristna Skola, nr de alla skulle sluta 9an. Rek-torn hade pratat illa om vissa partier och uppma-

nat alla att g med i en underorganisation tilllivets ord. Bors kristna skola har kopplingar tillodemokratiska samfund som Livets Ord. r detngot som staten ska finansiera med skatteme-del?

Skolan ska frmja kritiskt tnkande och religistolerans, drfr r det en skam att ideologiskaeller religisa friskolor fr existera med skatte-pengar.

Friskolor urholkar kommunens budgetFriskolor fr existera med konkurenssyfte som

argument. Flera skolor fr tillstnd fr att de ska ka kon-kurrensen och drfr pressa de kommunala skolorna. Detenda som hnder r att vi fr undermliga skolor dr lrar-na r outbildade och eleverna lockas med MVG i alla m-nen och en gratis dator. Skolan ska inte behva satsa 20 %i sin budget i matkuponger p restauranger och datorersom lockemedel nr det leder till att man mste satsamindre pengar p bibliotek, skolbcker, gympasal och ut-bildade lrare. Och det r inte nog med det! Skolan tarofta ut vinst ur skattepengarna som gr till ett storfretag.Skolans uppgift blir inte att lra ut bra kunskap till elever-na utan att maximera sin egen vinst.

4 rdluvan

Tema: Klassamhllet i klassrummen


5/16

Friskolor segregerar Om man fr pengar i belning s borde ju utbildningen blibttre fr frldrarna vill ju ge bra utbildning till sinabarn, vad r problemet? Jo, problemet r fr det frstaatt det leder till ett samhlle dr frldrarna r ansvariga

fr att ordna bra utbildning fr sina barn. Om varje gene-rations utbildning r beroende p frldrars engagemangkommer vi se att det sociala arvet blir strre och klyftanmellan akademiker och underklass blir mycket strre.

Kunskapskolan r en relativt ny skola hr i staden dr allasom vill kan brja studera p grundskoleniv nr denkommunala skolan av ngon anledning inte passar. Dettahar lett till att en anmrkningsvrd del av alla svenska tjejer frn mer vlbestllda omrden i Bors har brjat pskolan. Tjejer som skulle vart placerade p skolor i invand-

rartta miljonprogramsom-rden som Norrby och Hss-leholmen om kommunenftt bestmma. Varfr tjejer-na (eller tjejernas frldrar)gr s hr r inte en svrfrga att besvara om manlst Bors tidning de senasteren. S fort en hndelse avvldsam karaktr intrffar peller utanfr srlaskolan s

blir det stora reportage iBors tidning. Samhlletsegregerar sig sjlvt om manger folk chansen att gradet!Det r verkligen dags att visger ifrn innan vi fr gatedcommunities i stan precissom det finns i Malm och istort sett varje strre stad iUSA.

Drmmen om en samman-hllen skola lever n Vi vill inte ha ett samhllesom r uppdelat! Det fr viinom skolan med friskolesy-stemet! Skolan avgr vilkapersoner som ska finnas i dinumgngeskrets under enstor del av ditt liv. Vi tror attdet r viktigt att trffa olikasorters mnniskor. Det renligt oss inskrnkande attendast trffa de som r lika

en sjlv och i vrat samhlle med vxande frmlingsfient-lighet r det oansvarigt att lta experimentet med dendelade skolan fortg!

Drfr r det rent ut sagt dligt fr hela samhllet ombarn till kristna frldrar bara trffar barn till kristna fr-

ldrar, om svenska tjejer bara trffar svenska tjejer. Omtjejer med muslimska frldrar bara trffar tjejer medmuslimska frldrar. Om duktiga elever endast trffarduktiga elever eller om barn till rika frldrar endast trf-far barn till rika frldrar.Istllet fr mngfald bland skolor vill vi se mngfald pskolor.

Anton LbergSSU Fraternitas

5 rdluvan

Tema: Klassamhllet i Klassrummen


6/16

6 rdluvan


Regeringen skapar elituniversitet i offentlighetenstystnad

Borgerligheten har under den senaste mandatperiodengenomfrt mnga frndringar (och alla har varit frsm-ringar) inom utbildningspolitiken, svl p grund- och gym-nasieniv som p hgskoleniv. Nr jag skulle skriva denhr texten funderade jag ver tv olika teman hur viinom socialdemokratin har ltit borgarna stta agendangllande skolpolitiken ven under de ren vi har suttit vidmakten och tacksamt varit nickdockor t deras frslag (frdet r sknt att slippa utforma frslagen sjlva, eller hur?)eller hur vi har ltit Folkpartiet vldta kunskapsbegreppet.Men jag kunde inte bestmma mig, s jag valde ngot helt

annat. En sakpolitisk frga som kanske inte s mnga vetom, men som kommer att pverka vr framtida hgre ut-bildning enormt mycket. Det kallas kort och gott frdet nya kvalitetsutvrderingssystemet fr den hgre utbild-ningen.

Ordet fick hela hgskolevrlden inklu-sive studentvrlden samt forskar- ochlrarvrlden att enas mot ett gemen-samt offer vr (fre detta) hgskole-minister och utbildningsdepartemen-tet."

Det hr komplicerade ordet har franlett att universitets-kanslern, som r chef ver Hgskoleverket, avgick i protestmot regeringen. Ordet fick hela hgskolevrlden inklusivestudentvrlden samt forskar- och lrarvrlden att enas motett gemensamt offer vr (fre detta) hgskoleministeroch utbildningsdepartementet. Snabbt sammanfattat be-handlar frslaget hur man mter kvalitet inom hgskolanoch hur man drifrn ocks frdelar pengar till olika l-rosten. Intressesektorn hade utarbetat ett frslag tillsam-mans, som alla var njda med. Alla frutom regeringen,som kastade frslaget i papperskorgen och freslog etteget frslag som rstades igenom innan sommaren av Riks-dagen. Drav uppkommandet till ovanstende konflikt.Detta beteende visar p den borgerliga utbildningspolitikeni sitt esse.

Regeringens frslag som grund fr kvalitetsbedmandet avlrosten ska gras utifrn tv faktorer;studenters sjlvstndiga examensarbeten samt alumnien-kter. Med dessa tv kvalitetsindikatorer stryks allts heltoch hllet processen som leder fram till examensarbete.

Det sger sig sjlvt att det kommer att gynna vissa stora,knda lrosten och missgynna andra. Universitet medflitiga studenter ska premieras sa den gamla hgskolemi-nistern. Med den ensidiga viktningen av sjlvstndiga arbe-ten fr vi ett kvalitetssystem som premierar utbildningar

som redan frn brjan har en stor andel flitiga studenter inte utbildningar som strvar efter att hja studenternasresultat oavsett ingngslge, utbildningar som utvecklaralternativa metoder fr att gra s att de nt dit eller ut-bildningar som jobbar med breddad rekrytering. Kort ochgott: det nya utvrderingssystemet skapar elituniversitet iSverige.

Istllet fr att satsa p kvalitetsindikatorer som behandlartill exempel universitetslrarens mnes- och pedagogiskakompetens, antalet lrarledda timmar och s vidare, kom-

mer nu pengarna till landets universitet och hgskolor attfrdelas s att ngra f (elit)universitet fr merparten av deekonomiska resurserna d de lyckas rekrytera de bsta stu-denterna inte ndvndigtvis frvalta de studenterna somgr p universitetet bst. Och detta pgr i det tysta...

Sara FranssonUtbildningspolitiskt ansvarig

Socialdemokratiska Studentfrbundet

Friskolor? Vad vi ska gra t friskolor? Vi ska rka ut dom!

Anonym socialdemokrat frn Bors som stod p plats 4:a p riksdagslistan

S sant som det var sagt

Gammal affisch, men budskapet r fortfarandeaktuellt


7/16

Recension av Jonas Hellmans Det blommar iSkolsverige

Det r med stor spnning jag stter mig ned i fina ftljen ivardagsrummet. Korkar upp en flaska rtt. Lutar mig baktoch ppnar boken Det blommar i Skolsverige. Lnge har jag vntat p att boken frn Timbro medieinstituts bokhan-del skulle dimpa ned i brevldan. Att kunna lsa om fre-tagssamma mnniskor som skapat sin egen lycka r minstora passion. Och fretagsamma mnniskor r precis vadboken handlar om. Den handlar nmligen om de vackrafriskoleentreprenrerna.

Sedan vaknar jag upp. Jag kommer p att jag varken rverklass eller nyliberal. Jag sitter hr i vardagsrummetoch lser en bok, utgiven av det extremnyliberala Timbropropagandainstitut, som hvdar att friskolor r lsningenp alla av svenska skolans problem. Jag blir cklad.

Trots att det r en bok gjord som ett serist projekt, r det svrt att ta bokenseris.

Bokens frfattare Jonas Hellman skriver i boken hur han

lskar fretagsamheten hos de entreprenrer som brinnerfr Sveriges ungdomar. Han beskriver hur vackert det rmed skolor dr endast en etnisk grupp finns representera-de. Att se mjligheten i att det finns olika etniska grupperr sann entreprenrsanda.

Hellman tar upp det faktum att friskolornas gare tjnarstorkovan p att ha sina skolar, att de suger ut vra skatte-pengar och lgger i egen ficka. Men han framstller dettasom ngot positivt, som om det vore ett hjltedd. Och detr det ocks i den liberales vrld. Att tjna pengar, hur man

n gr det, r ngot vackert.Trots att det r en bok gjord som ett serist projekt, r detsvrt att ta boken seris. Hellman skriver p ett barnsligtstt och det r ltt att ibland dra paralleller till en barnbok.Jag rekommenderar boken starkt till dem som brukar lsarysare d man blir mycket rdd nr man lser den. I vrigtrekommenderar jag ingen att lsa den och de som redanhar kpt boken rdes att slnga den i frysen fr att skyddasig ifrn den.

Magnus ThorSSU Frihet

Vi knner oss motarbetade av skolledningen

Bckngsgymnasiet skryter ofta om sitt rika freningsliv.

Men nu frsker skolledningen stta stopp fr politiskafreningar p skolan. SSU freningen p skolan, SSU Fra-ternitas, r rasande. Deras agerande str i total motstt-ning till allt vad demokrati heter sger klubbens ordf-rande Therse Bjrklund.

SSU Fraternitas r en frening med stolta anor. Klubbenhar funnits sedan 50-talet d Ingvar Carlsson var aktiv iklubben. Aktiviteten har sedan dess varit lite upp och ner,men de senaste ren har klubben blomstrat. Vi har nuvxt till en av skolans strsta freningar. Frmodligen r

det s att de andra knner sig hotade av oss nu och drfrvill stta t oss sger Therse till Rdluvan.

Skolan ska verka fr demokrati, menvljer att gra tvrtom

Sedan brjan av hsten har klubbens mjligheter kringsku-rits bit fr bit. De brjade med att frbjuda oss frn attaffischera. Sen kom krav p att vi skulle uteslutas ur BB(samorganet fr alla skolfreningar). Nu har de kommitfram till att vi ska f finnas som frening, men inte f lnaskolans lokaler eller kampanja fritt. De r uppenbart att debara vill ha lek-och skojfreningar. fortstter Therse.Hon r mrkbart upprrd ver hndelseutvecklingen .Skolan ska verka fr demokrati, men vljer att gra tvrt-om. Det r skitdligt!

Nr Rdluvan ringer upp gymnasiechef Lars-Gran Lorvnfr en kommentar svarar att han inte har ngon knnedomom att politiska freningar srbehandlas p skolan. Vi le-ver i en demokrati och d ska alla freningar f verka. Shoppas och tror jag att det r ven p vr skola. Regelver-ket r dock tydligt, det r gymnasiechefen som har det yt-tersta ansvaret fr vad som sker p skolan. Att han inteknner till att det pgtt en hxjakt p en speciell freningp skolan r i sig ett alarmerande tecken.

SSU Fraternitas ger inte upp. Vi undersker nu om detfinns ngot stt att f en lokal utan att blanda in BB. Vikommer fortstta brka om det hr. Vi ger oss aldrig! av-slutar Therse.

Mikael M KarlssonReporter Rdluvan

7 rdluvan



8/16

8 rdluvan

ena sidan ... andra sidan...

Vi inte ska ha varg i vra skogar!

Vargdebatten kommer med jmna mellanrum upp i me-dia. Fr ett par r sedan skulle en jgare som i ren despe-ration skt en varg f sexmnaders fngelse. Det r full-stndigt absurt att ngon som skyddar sina tamboskapska kunna dmas till samma fngelse straff som ngonsom misshandlat nn i vredesmod i krogkn fick. Att skju-ta en varg som river ens tamboskap r inte annat n attbetrakta som skyddande av egendom. Lagen om ndvrnger en ngon som upptcker en inbrottstjuv i sin bostadrtten att bruka det vld som krvs fr att f tjuven dr-ifrn. Varfr skulle man inte f bruka det vld som krvsfr att f bort en varg?

Vargar r inga gulliga hundar som en del mnniskor trorutan ett brutalt rovdjur som faktiskt tom har ddat mn-niskor. Det sgs ofta att varg inte r ngot hot mot mnni-ska och att varg inte ddar mnniskor. Som till exempelkan nmnas att vargar i Ryssland mellan 1944 och 1950mrdade 22 barn mellan 3 och 17 r. Som ett annat ex-empel ddade vargar i Indiska Bihar 122 barn och skada-de 100 barn. De som hvdar att vargar r ofarliga frmnniskor har med andra ord helt fel.

Ett annat argument fr att inte ha varg r att de skador

som de orsakar p svenska tamboskap. Markgare ochbnder i de omrden dr vargen r som mest aktiv upple-ver att regeringen inte lyssnat p deras sikter. Ett bevisp detta r att desperata markgare skjuter vargar utanatt frst be om tillstnd hos lnsstyrelsen. Varfr skasvenska bnder behva betala fr naturvnners ivran attplantera in ett farligt rovdjur?

Vissa kanske argumenterar att det finns andra farliga djuri svenska skogar ssom lgar och bjrnar. Sverige harlnge varit vrldsstolta ver att vara en av vrldens sk-

raste lnder dr man inte tar ondiga risker. Det r att taondiga risker fr mnniskors hlsa och egendom attplantera in varg i dagens sverige. Det r ocks en klar skill-nad mellan farliga lgar och vargar. Vargen r ett rovdjursom alltid r instllt p att dda andra medan lgen mestr farlig om den provoceras eller r brunstig. Inte hellerbjrnen har samma jaktinstikt som vargen d den r all-tare ven om den kan vara mycket farlig om den anfal-ler. En bra varg r en dd varg fr vi inte ska riskera mn-niskor liv och egendom i ondan.

Rickard GrossmanSocialdemokraterna i Mark

Utrota de verkliga mrdarna, inte vargarna!

I dag finns det personer som tycker att vi ska utrota var-gen i Sverige. Vargen som redan r en djurart som r ho-tad i vrat land tycker vissa att vi ska skjuta ihjl helt. Pdet svarar jag: VI SKA HA KVAR VARGEN I SVERIGE!

De personer som tror p utrotning av denna djurart harsom argument att de r vldigt farliga fr oss mnniskor.Detta argument stmmer inte. I Sverige r det ytters sll-synt att en person blir angripen av en varg. I Sverige harinte en varg ddat ngon sen 1700-talet och man ska intebli straffad fr ngot som ens frfder gjorde fr 300 rsedan.

Det r ocks en strre risk att d av ett getingstick n attbli skadad av en varg. Risken r ven strre att d av tillexempel jordntter. Jordntter frbjuder vi inte s varfrska vi d frbjuda vargarna, som inte utger ngot hot?Mnga ser ocks vargen som en symbol fr Skandinavienoch Sverige, precis som lgen.

Vi kan inte utrota ett djur som r enviktig del i naturens ekosystem

I Sverige finns lgjakt och den behvs fr att annars skullelgarna bli alldeles fr mnga. Ser vi tillskillnad frn var-garna dr det finns en stor risk att de utrotas helt i Sverigeom vi tillter en vargjakt.

Bnder som har fria boskap r oroliga fr att vargen skadda deras renar eller fr. Detta r ett problem men ombnderna vill s kan de ska pengar fr att f bygga stng-sel kring boskapen s att de skyddas frn vargen. Om bon-den r tillrkligt rdd om sina djur finns det hjlp fr attskydda djuren.

Vi kan inte utrota ett djur som r en viktig del i naturensekosystem. Vargar r naturliga i den svenska miljn ochatt rubba ett eko-system kan f vldiga konsekvenser. Vikan inte frutse de exakta konsekvenserna som skulle skeom vi utrotade vargstammen i Sverige.

Det verkliga hotet i denna frga r inte vargarna utan depersoner som anser att vi ska utrota dem och tar saken iegna hnder. Ge vargarna chansen att leva kvar!

Anna KlaarSSU Fraternitas


9/16

9 rdluvan

Kriskommissionren har ordet

Socialism i vr tid

Den frsta timmen i galgen lr varaden vrsta, skriver den socialdemokra-

tiske ideologen Ernst Wigforss eftervalnederlaget 1928. Sedan drar handen fullkomligt korrekta slutsatsen attunder de frsta dagarna efter ett val-nederlag kan man nog sga det sam-ma. I direkt anslutning till valnederla-get r det svrast att p ett nyktertstt vga frlusterna, utan den pessi-mism som fds av svikna frhoppning-ar. Den kriskommission som nu tillsattsinom Socialdemokraterna kommer att

gra en sjlvprvning om nederlagetsorsaker i ett enda syfte. Syftet r attdra lrdomar fr framtiden, att graoss bttre rustade fr vr uppgift somsamhllsomvandlande parti. Socialde-mokraternas krismedvetenhet r intep lnga vgar tillrcklig. Vi nddeinte ut r en av alla trstande valana-lyser som sprids. terigen definierarman problemet som att det handlarom kommunikation inte bristen p

politik.Socialdemokratin lyckades varken mo-bilisera den nya underklassen eller"den radikala ungdomen". Allt frre LO- medlemmar litade p vra lften.Den vlutbildade storstadsmedelklas-sen sg oss som ett parti fr "mindrelyckligt lottade". Var ska en djuparesocialdemokratisk valanalys brja?Kanske i att frst valets verkliga vin-

nare - Moderaterna. De nya Modera-ternas genialitet ligger i den konse-kventa berttelsen om "arbetslinjen".Dr terupprttas arbetets vrde -"det ska lna sig att arbeta", och ar-betsetiken - "det r bttre att ha ettlgbetalt jobb n inget jobb alls". Nralla jobbar s mycket de kan lses ock-s problemet med hur "vlfrdens kr-na" ska finansieras, enligt logiken. Meden separering av arbetskraften i "de

som jobbar med huvudet" och ska habttre utbildning och de som "jobbarmed hnderna" och br ta lglnejobb

besvaras dessutom frgan om hur Sve-rige ska klara sig i den globala konkur-rensen. Det r, dessvrre, ett partimed en sammanhngande berttelseom Sverige.

Som inbiten socialdemokrat tycker jaggivetvis att det r ett problem med enlglnemarknad som tar fste i denprivata, lgproduktiva tjnstesektorn.

De arbetande fattiga blir framver ettstort skikt hos oss, som i andra liberal-kapitalistiska lnder. De bda socialde-mokratiska idhistorikerna AndersNilsson och rjan Nystrm hnvisar tillden generella vlfrdspolitikens jrn-hrda lag, som utlses av drastisktkande inkomstklyftor. En allt mer vl-bestlld och gynnad medelklass efter-frgar allt fler exklusiva tjnster sominte ryms inom den generella vlfrds-

politiken. Effekten blir att denna me-delklass, som i Stockholm, sger uppkontraktet med vlfrdssamhllet (ochdrmed med socialdemokratin) ochsker privata lsningar inom utbildningoch vrd. Spegelbilden av detta blirsocial nedrustning fr den fattigaredelen av befolkningen och utarmningav exempelvis frorterna. Den mode-rata regeringen uppmuntrar den socia-la segregationen med gigantiska skat-

tesnkningar och privatiseringar. Pro-blemet fr oss inom arbetarrrelsen ratt vi inte har haft en egen berttelse

om hur vi vill bygga ett jmlikt ochrttvist Sverige - fr det tjnar alla p.

Drfr r socialdemokratins historiaintressant att studera, inte av nostal-

giska skl utan fr att tasats fr framtiden. Hi-storien om Sverigessocialdemokratiska ar-betareparti r historienom koalitionen mellanklassknsla och bild-ning. Partiet lyckadesattrahera breda sam-hllsgrupper frn ar-betarklass till intellektu-

ella, frn landsbygd tillstorstad. I val efter valvann socialdemokrater-na vljarnas frtroende.F andra demokratiskapolitiska partier i vrl-

den kan stoltsera med en sdan fram-gngssaga.

I dag lcker det s att sga ur socialde-mokratins bgge ndar mnniskor

som knner sig marginaliserade tyckerinte att vi talar deras sprk, och intel-lektuella/urbana anser inte att vr be-rttelse r attraktiv nog. Det knakar ikoalitionen mellan klassknsla ochbildning.Det som band samman det fyrtiopro-centiga socialdemokratiska partiet frn intellektuella till industriarbetare,frn Ystad till Sorsele var en gemen-sam vertygelse att utveckling r jm-

likhetens frutsttning, och jmlikhetutvecklingens drivkraft. Ur den insiktenformades en konkret, progressiv politiksom utjmnade skillnader. Socialde-mokratin stod upp fr jmlikheten ipraktisk politisk handling.

Anders sterbergLedamot av socialdemokraternas kris-kommission, idpolitik och omvrlds-

analys


10/16

10 rdluvan

Klasskampen lever, men harfrndrats

Tunga maskiner, lnga och hrda arbets-

dagar, ingen rast och knappt ngon ln.Hatar chefen och lyssnar p nationaltea-tern. Ska vara tacksam ver att ens fttett jobb. Detta r gemene mans syn poch definition av den i grunden kta arbe-taren. Idag r dock situationen annorlun-da; den "vanliga" arbetaren r svrdefini-erad. Sociala reformer har lett till att vihar en uppdelad arbetarklass. Det hand-lar inte lngre bara om fabriksarbetare,rrmokare och stdare, utan klassen somarbetar r mer splittrad n s.

Arbetarrrelsen uppkom som en konse-kvens av industrialismen, som den nyaklassen efter upplsandet av feodalismen,det gamla privilegiesamhllet. Utveckling-en ledde till en enorm lglnesektor, farli-ga arbetsmiljer och icke-existerande rt-tigheter. De ansgs sjlviska och skulleenbart tnka p att frbttra sin egen situ-ation, som om det de nskade sig var ver-fldiga lyxvaror som endast borde tillfalladen finare klassen, verklassen. All maktlg i arbetsgivarnas, kapitalisternas, hn-der, dtidens regenter. Detta r n idag envergripande tendens som kvarstr, dockmed en markant frbttring i de flesta fall.

Dessa, primitiva, arbetande mnniskorhar idag till en viss del frsvunnit. Frn attha arbetat 12 timmar per dag utan egent-lig semester fr en svltln dr arbetsgiva-ren besitter all makt att gra vad dennevill, till 8 timmar om dagen och till att fak-tiskt kunna st p sig och krva sin rtt parbetsplatsen. Frn hemliga grupper meden inte alltfr samordnad organisation tillen mobiliserad arbetarrrelse med politiskmakt, ocks kallat Socialdemokratiska Ar-betarpartiet.

Dagens arbetare r ju som tidigare nmntlite mer splittrade n dtidens. Karl Marxbenmnde arbetarklassen som de somslde sin arbetskraft utan att kpa elleranvnda sig av andras. Idag innefattar det-ta ganska mnga, men vad man d glm-mer r att ordets synonym oftast r under-klass, eller proletariat, och att de saknargande av kapital. D r det inte lngremnga som stmmer verens med denna

beskrivning, vilket r en positiv utvecklinggivetvis. Frbttrade omrden i samhllethar lett till framsteg i de flesta hushll.Majoriteten av befolkningen har nu flyttatupp frn under- till medelklass, frn trng-bebodd lgenhet till radhus och bil. Idag rskillnaden inte lika stor som frr, men denfinns dr.

Exempel p reformer som frbttrat frdtidens arbetare, var frkortningen avarbetstid och den efterlngtade semes-tern. Att vara ledig, fri att gra vad manknner fr och inte det man mste, var enfrga om klass. Drfr var infrandet avbland annat 8 timmars arbetsdag ett sttatt jmna ut de tydligaste klassklyftorna;ett stt att berika arbetarnas liv. 8 timmarsarbete, 8 timmars fritid och 8 timmars vilaskulle glla alla, inte bara verklassenstoppskikt. Dessa nya och frscha frnd-ringar banade vgen fr en utjmning avklassklyftor. En vinst fr arbetarklassennaturligtvis, medan det var en frsmringfr Sveriges rikaste pampar. De tvingades ju ge upp en del av sin frmgenhet i fr-mn till de 'fattigare' i samhllet. Arbets-villkoren blev bttre; ett arbetarparti somfaktiskt stod p arbetarens sida och intearbetsgivaren. Men allting har sitt pris.

Det som banade vgen fr Socialdemokra-tins framgng blev ocks brjan till derasundergng. Det var visionen om ett uto-piskt Sverige, folkhemmets Sverige, dralla fds med lika rttigheter och frutstt-ningar i livet, dr vardagen ska prglas avmer fritid n arbete och dr inkomstskill-nader ska utjmnas utan risk fr inflation.Men den klass som legat i rnnstenen,som fick hjlp upp p sina ben, blev ocksden klass som vnde Socialdemokratin

ryggen nr de ftt vad de behvde. Vissaur arbetarklassen fick ingen hjlp alls ochd gick deras steg mot missnjespartier,dribland Sverigedemokraterna. Det rrisken med att frska frbttra villkorenfr de utan acceptabel levnadsstandard;antingen hamnar de utanfr skyddsnteneller s medfljer egoistiska tendenser ochde blir alldeles fr mna om de godelarde faktiskt har. Solidaritet blir ett begreppingen vill hra talas om, ven om det var just det begreppet som gav dem mjlighet

att gra en klassresa sjlva.Klassmedvetandet frtvinar mer och mer.verklassen har pbrjat sin klasskamp

ovanifrn och plnbokspolitiken tar ver.Det rda r inte lika rtt och det bla intelika bltt. Sidor faller mot mitten i en mereller mindre socialliberal blandning ochden underklass som nnu inte hunnit seresultaten av reformerna, glms bort. Tan-ken om ett befintligt klassamhlle frsvin-ner, samtidigt som klyftorna kraftigt kar.Detta beror dels p den s kallade mitten-sammanslagningen, att vnster gr t h-ger och vice versa, men ocks p det nyaarbetarpartiet, Moderaterna. Folkhemmetoch dess innebrd, rttvisa t alla, r intelngre begrepp som socialdemokratin harpatent p, utan dessa r som repet i endragkamp; de som marknadsfr dem bst,vinner ran fr dem. Alternativen r intetillrckligt tydliga.

Tredje vgens politik lmnade kvar vns-terns vljarbas, konfunderade ver vadderas val egentligen var. Arbetarklassenhar inte frsvunnit, lngt ifrn, men den rluddigare, svrfrstelig och oorganiserad.Den finns dock kvar, i vntan p ett partisom terigen drar upp dem ur den rnn-sten de fddes i. Detta kan man se p detfaktum att vljarrrligheten har kat, ochatt man inte lngre rstar ideologiskt, ef-ter klass. Du rstar p det som gynnar dig,

och dig ensam. Det m vara 80 % somsympatiserar med solidaritetssamhllet,men nr det handlar om att ge upp det lillaman har, d sger frnuftet stopp. Egois-men fr sig ett litet upplyft, och nr dehungriga vl ftt smak av ktt, slutar dealdrig be om fdan. Samtidigt kan maninte neka den hungriga mat, och det bliren form av dubbelbestraffning. Svik demdu lskar, eller lt dem vnda dig ryggen.Vad ska man vlja? Drfr genererar flerrttigheter ocks fler krav p ett samhlle.

Men d de behvande hamnar i minoritet,glms de bort. Dtidens arbetarklass, da-gens underklass, sitter och vntar, saktamen skert, p att Partiet ska tervndafr att n en gng frska fullborda sittuppdrag; att utrota klassamhllet, en gngfr alla. Proletrer, frenen er. Klasskam-pen har terigen brjat.

Therse BjrklundOrdf. SSU Fraternitas

Felix SamuelssonStyrelseledamot SSU Fraternitas

Debatt


11/16

11 rdluvan

Bilder frn barrikaderna

Poesi

Krleken r storkrleken r varmkrleken r rdvarfr sitter jag hri min lilla lgenhetoch fryser undermin bla filt

Jennifer Lindqvist

SSU Fraternitas verkar haroligt p sina mten

Krleken r Rd!

Minnesstund fr Anna Lind.

Fotboll fr Socialism 2010

Jonathan frn SSU Hssleholmenhller tal p Fotboll fr Socialism

S-studenter delar ut Tvrdragutanfr hgskolan

Felix Samuelsson bunkrar uppinfr revolutionen

En helt vanlig SSU-kurs p Viskadalen


12/16

Homo economicus: en ny mnniskoart som reagerar enbart p ekono-miska stimuli, framfrallt i form av skattesnkningar.

Vetenskapssidan

12 rdluvan

Ny mnniskoart funnen!


13/16

Lngre straff r inte lsningen!

Den svenska kriminalpolitiska debattenbygger p vanfrestllningen att brott i

allmnhet och ungdomsbrott i synner-het kar. Eftersom att de sikternahelt saknar frankring i forskningen pomrdet s kan man drmed avfrdadet som politiskt kvacksalveri.

Kring rsskiftet presenterade Brottsf-rebyggande rdet nya uppgifter somvisade att brott som begtts av ungdo-mar har minskat de senaste ren. Attungdomsbrottsligheten minskar r inte

enbart ett svenskt fenomen. En liknan-de utveckling kan ses i andra lnder,inte minst i vra grannlnder.Moderaterna lgger fram och genom-fr det ena frslaget efter det andra.De allra flesta frslagen har den ge-mensamma nmnaren repression,trots att man erknner att det intekommer att frebygga brottslighet.Forskningen visar dock att folket inter lika blodtrstiga som Moderaterna

utan ifall man presenterar samma in-formation fr vanligt folk som fr dom-stolarna s r ofta folk i allmnhet mil-dare n domstolen.

Kraven p hrdare tag bygger allts pdlig kunskap om hur rttssystemetfungerar och saknar dessutom folkligtstd. Dessutom r reformerna dyra, enplats i fngelse kostar cirka en miljonkronor per r. Genom att avsevrtminska strafftiderna skulle man f merpengar ver till vrd och hjlp till attkomma in i samhllet igen.

Kriminalpolitiken ska inte anvndas fratt visa politisk vilja eller leda till att vikriminaliserar socialt utsatta mnni-skor. Dr har vi Danmark som ettskrckexempel.

Johan DahlbergSSU Frihet

Fackliga spalten

Fr ngra veckor sedan hrdes det pradion att 300 textilarbetare i Kambod-

ja blivit av med jobbet efter att destrejkat fr hgre lner. De tjnademotsvarande 410 kr i mnaden ochansg att det inte gick att leva p.Tankarna gr d tillbaka till hur vi hadedet i Sverige fr ver hundra r sedan.1906 s fick arbetarna rtt att organi-sera sig. Fre dess s kunde man blisparkad om man gick med i facket, de-samma om man strejkade. Att vi sedandess har haft rtten att organisera oss

och strejka fr bttre villkor har varitavgrande fr hur hg lnenivn i Sve-rige r idag.

Arbetarvnlig politik r avgrande

Man kan dra slutsatsen att organise-ring r avgrande, men ocks att detfrs en politik som lter arbetare stlla

krav. Arbetarvnlig politik r avgran-de fr den fackliga verksamhetens re-sultat.

Om vi gr tillbaka till Kambodja ochmina kollegor i textilbranschen dr skan man ven se att det inte finns n-got skyddsnt fr de sparkade. Detskyddsnt som vi har i Sverige, frmstA-kassan, har gjort att vi gng p gnghar kunnat krva hgre ln. Att det

inte finns mngder av mnniskor somgrna jobbar billigare n dig sjlv gratt man vgar stlla krav.

Kambodja r ett fattigt land, och harlngt kvar innan dess folk kan leva ettdrgligt liv. Men ett bttre fackligt ochpolitiskt klimat vore en bra hjlp pvgen.

Simon RyndalSSU:are och textilarbetare

Klasskmpens ABC,F som i feminism

Jag skall vara rlig, en del av de hr

klasskmpens abc-bokstver har mantagit med en klackspark, en del harman tagit fr att de lter kul och en delfr att de r oserisa. S r inte falletmed F som i feminism. Feminism rngot av det viktigaste och allvarligas-te vi hller p med. Som framtida hi-storielrare kan jag konstatera att hi-storien inte bara har varit historien omklasskamp, den har ocks i allra hgstagrad varit historien om kvinnokamp.

De var inte mnga generationer sedansom kvinnor inte fick rva, utbilda sigeller rsta. Det fanns en tid d halvabefolkningen frvgrades ngon in-komst eller sjlvfrverkligande. Detfanns ocks en tid nr Sverige varvrldsledande i jmstlldhet. Fortfa-rande har vi hga procent p hurmnga kvinnor som r ute i arbetslivet.Trots detta s r vi i Sverige inte lngre

bst i klassen. Norge har infrt kvote-ring i fretagsstyrelserna vilket desvenska styrelserummen har sagt sigkunna ordna sjlva, bullshit.

Vad hnde med den enormt aktuellafrgan om att kvinnor inte fr sammaln som mn fr samma arbete? Vadhnde med frgan om varfr kvinnorsom gr i pension fr lgre pension fratt de varit hemma med barnen? Vad

hnde med frgan om att kvinnor inteblir anstllda eftersom arbetsgivarenrknat ut att de kommer bli med barnoch vara borta fr lnge? Kort sagt,vad hnde med frgan om kvoteradfrldrafrskring? En del sger att detinte finns ngot kvar att gra i det hrlandet, en del sger att folkhemmetredan r byggt. Det r inte i nrhetklart, vi har mycket kvar att gra.

Olof YrlidRedaktionskommittn

Ordet r fritt

13 rdluvan


14/16

14 rdluvan

Serie


15/16

15 rdluvan

Serie


16/16

Posttidning BTill Kamrat:

SSU Sdra lvsborgSparregatan 12 B503 35 Bors

P G i Sdra:Frbundsordfrande besk. S-studenters ordfrande Magnus Nilsson kommer och hlsar p iBors den 23 november. P dagen finns han p hgskolan fr ett bokbord tillsammans medBors S-studenter. P kvllen gstar han klubbens mte fr att frelsa om utbildningspolitik.Mtet brjar 18,00 och frelsningen brjar 18,30. Vi hller till i SSU-lokalen p allgatan 61.Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor. Alla, oavsett frbundsmedlemskap, r vlkomna!

Frihetsmten. SSU Frihet har mten varje torsdag klockan 17,00 i lokalen p allgatan 61. Kon-takta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor.

Pysselkvll.Den 20 december klockan 18,00 har vi en pysselkvll infr Gemensam Jul. Samlingp expen 18,00. Sofia Bohlin ansvarar, 070-9324787.

Temakvll om arbete. Bors S-studenter anordnar en temakvll om arbete den 8 december.Frelsare ej spikat nnu. Klubbmtet brjar 18,00 och frelsningen brjar 18,30. Plats: SSU-lokalen p allgatan 61 i Bors. Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor. Alla r vlkomna!

Anti-rasistisk kurs.SSU hller en kurs med antirasisttema den 10-12 december p Viskadalen.Anmlan grs till [email protected] senaste den 2 december.

Gemensam jul. Den 24 och 25 december anordnar SSU traditionsenligt julfirande p hemgrdeni Bors. Det kommer behvas mnga som hjlper till med allt frn underhllning till matlagning.Kontakta Henrik Yrlid p 076-8056520 och anml ditt deltagande.

Segerkonferens. Den 21-23 januari anordnar SSU Skne en konferens dr vi diskuterar framtidenfr arbetarrrelsen. Det kommer bli himla kul! Hr av er till Jonas Bergstrm p 070-3236610 frfrgor eller anmlan.

SSU 3:an.SSU har tre grundkurser: steg 1, 2 och 3. Den 28-30 januari anordnar vi en SSU 3:a pViskadalen. Alla som har gtt en 1:a och en 2:a r vlkomna. Kontakta Jacob (se kontaktuppgifterovan) fr frgor.

DKen.Den 26-27 februari har vi distriktsrskonferens. Detta r rets viktigaste hndelse! Dvljer vi styrelse och antar politiska riktlinjer fr distriktet. Kontakta ordf. Henrik Yrlid (se kon-taktuppgifter ovan) vid frgor etc.

(Med verseende fr frndringar. Vill du veta mer g in p www.ssusodraalvsborg.seeller kontakta resp. klubbansvarig, se sid. 2. All distriktets verksamhet r gratis fr med-lemmar och alkohol- samt drogfri. Redaktionen rekommenderar att ni klipper ut dennasida och stter upp p kylskpet.)

Documents

Rödluvan nr 3-2010 - Klassamhället i Klassrummen