Rödluvan nr 3-2011 - Den Globala Kampen

7/31/2019 Rdluvan nr 3-2011 - Den Globala Kampen

1/20

Rdluvan

Ett organ fr:

Nr 3 / 2011 Marxistisk iddebatt

Internationalismr svaretMaja Nordstrm

funderar kring hursocialdemokratinbr frhlla sig tillupproren runt omi vrlden. Sid. 4.

Ett land i frvand-lingJennifer Kyllergrdskriver om sinaerfarenheter frnKenya p sid. 6.

Krossa nationalis-menAnton Lberg ochTherese Bjrklundskriver om varfrvnstern aldrig frvara nationalistisk.Sid. 8.

Stoppa svinerietAnna Klaar analy-serar kttindu-strins miljkonse-kvenser p sid 12.

TEMA:

Den Globala Kampen


2/20

Information om SSU klubbarna:

Bors:SSU Frihet:Kontaktperson:Anna Klaar: 0766-456183

Bors S-studenter:Kontaktperson:Henrik Yrlid: 0768-056520SSU Fraternitas(skolklubb p Bckngsgymnasiet)

Kontaktperson:Therse Bjrklund: 0704-53334SSU Hssleholmen:Kontaktperson:Asmir Cemovic: 0765-562234

Mark:Rda Fanan/Rd Rebell

Kontaktperson:Jennifer Eriksson: 0762-453188

Ulricehamn:Kontaktperson:Ruza Glavic: 0763-482456

Rdluvan r ett organ fr SSU Sdra lvs-borg och gratis.

Redaktr:Redaktionskommittn

Ansvarig utgivare:Mikael M Karlsson

Redaktionskommittn fr nr 2/11:Sofia BohlinFelix SamuelssonJohan DahlbergJoakim KrgerTherse Bjrklund

Anton LbergAnna Klaar

Framsida:Malin Emanuelsson

Fr mer information:Telefon: 033-236650, 0703-236610Hemsida: www.ssusodraalvsborg.se

Postadress:SSU Sdra lvsborgSparregatan 12 B, 4 tr.503 36 Bors

Internationell Solidaritet,fr din egen skull!

Mae Sot, Thai-burmesiska grnsen.Ett stekhett kontor, undangmt pen plats dit thailndska polisen fr-hoppningsvis inte hittar. Hlar Re-ang jmte mig sliter med en redo-visning till organisationens utlnds-ka finansirer. Pltsligt dimper ettmejl ner i min inkorg. Det r frnRdda Barnen och handlar om enrapport om barnfattigdom som

dem precis slppt. Medan jag lservcks obehagliga frgor. Vad gr

jag hr? Vad gr jag p andra sidanjorden medan det samhlle jagftts och vuxit upp i sakta hller patt falla isr? Varfr kmpa fr rt-tigheter t mnniskor lngt borta ien tid d rtten till ett vrdigt livgng p gng nekas mnniskor drhemma?

Internationell solidaritet

handlar inte om att vara

snll

Fr mig handlar den internationellasolidariteten frmst om tv saker.Fr det frsta s handlar det ommoral. En vrldsordning dr 20 %

av vrldens befolkning ger 80 %av resurserna kan helt enkelt intevara rttfrdig.

Men den internationella solidarite-ten r ocks djupt rotad i vrtegenintresse. Fr utan den interna-tionella solidariteten kommer vrkamp hemma i Sverige aldrig kun-na n ngra reella framsteg. Idag

gller det mnniskorna i Burma,imorgon kan det vara vi som frsmot giljotinen. Str vi inte upp fr

Burma idag kommer det inte finnasngon dr att st upp fr oss imor-gon.

Ur ett historiskt perspektiv r den

svenska arbetarrrelsens landvin-ningar mycket unga. Sverige ficksitt sista U-landsstd 1905. I densvenska arbetarrrelsens begynnel-se var stdet frn andra lndermassivt. Vra kamrater runt om ivrlden hade frsttt att s lngearbetarna i Sverige lmnas efterkommer dem sjlva heller aldrig nngra strre framgngar. Idag, nr

den vrsta exploateringen och mi-sren flyttat utomlands, mste vihlla liv i den insikt som gjorde attomvrlden gav oss sitt std i 1900-talets brjan.

Internationell solidaritet handlarinte om att vara snll. Det handlarom att arbetaren inte har ngotfdernesland, som Marx sa. Det

handlar om att arbetarnas grund-lggande intresse r det sammaverallt, som Clara Zetkin sa. Dethandlar om en investering - inte enuppoffring, som mannen i mus-tasch sa. Drfr r den internatio-nella solidariteten viktig. Att HlarRenag blir klar med sin redovisningi tid gr ven oss starkare. Ochstrker oss i kampen mot barnfat-

tigdomen hemma i Sverige. Vi rmsesidigt beroende av varandra.

Mikael M KarlssonAnsvarig utgivare Rdluvan

7 artiklar skrivna av kvinnor, 9 av

mn. 4 mn och 3 kvinnor i redak-

tionen. Betyg: svagt G

2 rdluvan

Om SSU Sdra lvsborg Inledare

Om Rdluvan

Jmstlldhetspolisen


3/20


4/20

teruppliva den internationella solida-riteten!

Idag verkar arbetarrrelsen ha glmt bort mycket av

den internationalism som bar upp rrelsen i dessbarndom. Nu r upprorens tid r det upp till denunga socialdemokratin att vcka liv i den igen, skri-ver Maja Nordstrm.

Vi lever i en tid som r svr att frst. Det krver attman frmr att ta bde stora och sm grepp. Av mil-

jpartister kallas det den globala byn. Flummigt be-grepp. Vi knner global kapitalism och transnationellafretag. Klimatkatastrofen knner inte ngra natio-

nella grnser. Och i katastrofens flje kommer flyk-tingstrmmar med mnniskor som helt pltsligt intehar ngot land. Mat och varor som produceras i smnga olika lnder att vinst och utslpp blir omjligaatt kontrollera. Vad kallas vr vrlds tillstnd av socia-lister? Ett av de vackraste slagorden vi har rinternationell solidaritet arbetarklassens kampen-het. Vad betyder det idag?

Bygg samhllen dr mnniskor kan

leva goda liv. Ta makten frn de vitarika heterosexuella mn som styr vrl-

den.

Var finns den internationella solidariteten nr socia-listinternationalen stoltserar med ettgng rkapitalister som springer IMF:srende i sina lnder, med en ordfrandesom anklagade vldtktsmannen Strauss

-Kahn (friknd i slutet av augusti efter-som hotellstderskan var en lsslpptlgnare.) Var finns lojaliteten med arbe-tarklassen nr de samlas p sdra Euro-pas torg samlas tusen och ter tusen fratt protestera, p samma stt som tusenoch ter tusen samlats p torg och gatori Tunisien, Egypten, Libyen, Israel, Syri-en... Var finns socialdemokratin nr fol-ket brjar stlla demokratiska krav somhotar den rdande ordningen?

Kritiken mot president Al-Assad i Syrien

r mycket lam han hller ju ordning p Hizbollah.Fram till dagen innan Natos aktion mot Libyen starta-de handlade USA och EU olja av Gadaffi. Nr ungamnniskor krver arbete, rttigheter och anstndigavillkor i Spanien, Portugal och Grekland r det social-demokratiska ledare som skickar sin egen polis ochmilitr fr att mta dem. Maktfrdelningen r s passskev att ett ftal anvnder sig av begreppet demokra-ti fr att frsvara sitt maktmissbruk.Den marxistiske ekonomen och terrorexperten Loret-ta Napoleoni var i Sverige i somras. Det var under dentiden som unga spanska mnniskor samlades p torgrunt om i landet fr att krva sin rtt till inflytande.Napoleoni efterfrgar att starkare samhrighet byggsmellan alla de unga med vrldar som rasar det r

samma vrld, men det krvs att man pratar med var-andra. Aldrig frr har det varit lttare. Kommunikatio-nen sker idag ver twitter och facebook. Och ingenannanstans finns informationen. Vi mste prata medvarandra. Napoleoni undrade vad vi gjorde i Sverige?Var inte arbetslsheten hg ven hr? Bostadsbris-ten, segregationen? Nr hon sa att hoppet stod tilloss, unga, kunde innerligheten i hennes rst inte varitmer vertygande. Frgan blir bara hur innerlig hopp-lsheten r, och hur man tar sig vidare frn den? I

lten p vg om kampen fr kvinnors rttigheterformulerade Hoola Bandoola band det s hr: Man

vill frstena oss och man vill dela oss, fr ensammaoch splittrade r vi lttare att sl. Men om vi enar oss,om vi frenar oss, s finns det inget som kan hindraoss frn att tillsammans n vrt ml.

4 rdluvan

Tema: Den Globala Kampen


5/20

Vi behver tala om konsekvenserna av ett ojmliktsamhlle som motvision till de globala klyftor sombreder ut sig. Om vra liknande upplevelser av det.Upploppen i Storbritannien gav oss en hint om hurdet skulle se ut i vr del av vrlden. Mnga av de somgav sig ut p gatorna var andra generationens ar-betslsa. Premirminister Cameron bemter detmed att vilja censurera facebook, internet, vrka fa-miljer till brkmakare samt skylla problemen p dliguppfostran. Frtryckets lsningar kommer nrmareoss.

Ett av de vackraste slagorden vi har

r internationell solidaritet arbetar-

klassens kampenhet. Vad betyder detidag?

Vi sger ofta att demokrati (vsterlndsk demokrati)inte r perfekt, men det bsta vi har.Denna slappa attityd r inget annatn ett maktgrepp fr att slippa fr-ndra en korrupt situation. Vad rdet fr demokrati vi lever i? Det ren demokrati som har cementeratmakten hos de ldre generationer-nas rika, vita mn. Nr unga mnni-skor upprrs ver sina situationer,ver hur vrldens klimat vanskts,ver krig, ver ojmlikhet dristas detill att g ver moraliska grnser ochbilar brnns, stenar kastas. Dr or-den tryter, ingen lyssnar, dr tar vl-det vid.

Alla vet, och den senaste tidens hn-delser med Murdochimperiets fall iStorbritannien bl.a. har gjort detnnu tydligare, det r pengarna somstyr. Pengarna styr USA:s president-val vrldens strsta demokrati?Bankerna rddas ur finanskrisen.Pengar r smrjmedel i vrt samhl-le politiken r helt beroende avdem. Demokrati vore att mnniskor

sjlva byggde och organiserade desamhllen de ville leva i.

Strk civilsamhllet, deltagandet, fackfreningarnaoch freningslivet. Delegera makten. Bygg samhllendr mnniskor kan leva goda liv. Ta makten frn devita rika heterosexuella mn som styr vrlden. Delap makten och infr demokrati i alla delar av samhl-let. Det vore en vision fr socialismen 2011.

Fr att svara p Napoleoni vad kan vi gra? Vadkan SSU Sdra lvsborg gra? Sk samarbeten vernationsgrnser, ver partigrnser. Sk kontakt medde som demonstrerar i Grekland, Portugal och Syri-en. Internationell solidaritet r att frst hur arbets-lshet och bostadsbrist knns oavsett i vilket landdet r. Tillsammans r vi enade och kan ska fiendenmycket lngre upp.

Maja NordstrmRedaktionsmedlem Tvrdrag

5 rdluvan


Bild: Malin Emanuelsson


6/20

6 rdluvan


Afrikas sjlvstndigheten utveckling att kmpa fr

Kolonialismen psts vara frpassad till historiebck-erna, men Afrikas beroende av vstvrlden gr ipraktiken sjlvstndigheten obefintlig. Det hvdarJennifer Kyllergrd som hr delger ngra av sina tan-kar efter att nyss ha kommit hem frn ett r i Kenya.

I alla minnes tider har Afrika varit kontinenten med devrdefulla naturrikedomarna,bebodd av de ondligt mnga

folkgrupper och stammarna,prglad av kultur, makt, krlekoch konflikter. P 1600-talet in-togs kontinenten av de giriga ko-lonisatrerna p uppdrag av sinanationer som skte finna nymark, mer rikedomar, strremakt. Detta var brjan p ett fle-ra hundra r vansinnigt och sans-lst exploaterande av den upp-tckta kontinenten, Afrika. 1900-talet var det omtum-lande rhundradet d nya sjlvstndiga nationer upp-stod nr kolonierna stegvis avvecklades. Men trots attde afrikanska lnderna idag r sjlvstndiga ligger dep efterklken och str mer eller mindre i skuld tillbistndsgivare frn vstvrlden. Nr jag studerade un-der ett r i Kenyas huvudstad Nairobi mttes jag oftaav tecken p landets beroende av de rika lndernasvlvilja; bistndsorganisationers nrvaro, utlndskafretagare, verbetalda diplomater. Jag brjade fun-dera kring huruvida Afrika verkligen r sjlvstndigt.

Mitt svar r nej.

Nr fretagen fr helt fritt spelrum och

kapital spelar det ingen roll om folk dr

i processen, det r bara pengar som r

viktigt.

ven om Afrikas lnder idag inte r officiellt styrda avkolonialmakterna s rder ett slags indirekt utnyttjan-de av Afrikas naturtillgngar. Mnga aktrer vill stllasig i kn fr att f delta i tvlingen om vem som kan

utvinna mest olja, mineraler, delstenar och spann-ml. De rika lndernas fretag siktar sig d in p defattigare utvecklingslnderna dr mnniskorna knnersig svikna av sina egna korrupta ledare och drfr sersitt hopp i de utlndska hjltarna som ger dem arbe-

te. Problemet r att ledarna i u-lnderna och de ut-lndska fretagen i mnga fall arbetar sida vid sidaoch p s stt hjlper varandra att utvinna maximalavinster ur fabriksarbetarnas slit. Samtidigt r freta-gen medvetna om att alla dessa mnniskor r s bero-ende av deras vlvilja och jobberbjudanden att freta-gen inte ser ngon direkt pong i att ge mnniskorna

skliga lner och bttre och tryg-gare arbetsvillkor. Man r inteheller rdd fr att etablera sig ifattiga lnder d man alltid vetatt om ngon av arbetarna grmotstnd och krver strre er-sttning s r det bara att kastaut denne och ppna drren frnsta arbetare bland alla somstr i kn.

Det r viktigt att stlla sig frgan:Vems fel r detta? Det kan ju knappast vara folkets.

Det r inte deras fel att deras land styrs av ett korrupt,orttvist system av en girig elit. En orsak r snarareledarnas maktgirighet samt att det alltfr ofta skervalfusk vid nationella val vilket terigen leder till attngon korrupt och olmplig person anfrtros till attleda landet. Det blir som en enda ond cirkel. Afrikavlkomnar utlndska fretag och tror blgt p att dekommer fr att investera i kontinentens utveckling.Afrikanerna fr jobb (oftast tillflliga och med dligalner och otrygga arbetsvillkor), fretagen investerar

pengar i mark och natur och skickar produkter till sinalnder, men nr vl den dagen kommer d den afri-kanska jorden r utarbetad av fretagen och dem sis-ta naturtillgngarna har utvunnits s finns inget kvaratt hmta och fretagen tackar fr sig och sticker.Kvar blir mnniskorna, utnyttjade, nnu fattigare ochnu utan odlingsbar mark. Det bsta vore om Afrikaslnder utvecklade starkare och mer stabila institutio-ner som har koll p sina marker och kan kontrollerautvecklingen av olika projekt, vare sig utlndska eller

inhemska.


7/20

Man skulle med andra ord kunna delvis jmfra da-gens utveckling i Afrika med kolonialismen p 1900-talet. Frr nrvarade stormakterna i lnderna och fr-de ut rikedomarna och maten ut kolonierna. Nu rdet ungefr samma princip fast lnderna r sjlvstn-diga men luras att vinna p att slppa in de utlndskafretagen. I mnga fall har folk drivits bort frn derasmarker nr fretag frn till exempel USA och Kinakommit dit och byggt upp sina stora plantager ochfabriker. Att stora lnder som USA, Kina och Indienmste skra sina matbehov r inte konstigt och givet-vis r det bra att en handel rder mellan dessa lnderoch Afrika, dr odlingsbara marker finns, men detmste vara Afrika sjlv som stller kraven och som

begr bttre ersttning. Potentialen finns redan i Afri-ka, tillgngarna och mjligheterna finns, men mnni-skorna mste utbilda sig och lra sig utnyttja rikedo-marna i sina lnder.

Nr jag bodde p internatet p Svenska Skolan i Nai-robi lg mitt rum precis bredvid ett stort byggschaktdr ett stort hyreshus med lgenheter byggdes. Varjedag nr jag satt vid skrivbordet kunde jag se kenyans-ka mn som stod p ostadiga byggstllningar vid hus-

vggen, brandes p plankor och tegelstenar, utanskyddsklder, utan hjlmar, utan trygghet. Jag hrdesenare ett rykte att de tjnade 12 kronor i timmen.Tack och lov fick jag aldrig upplevaatt ngon arbetare fll ner och ska-dade sig, men jag ryser bara vidtanken p hur fretagsledningenskulle ha hanterat en sdan inci-dent. Om ngon dog skulle de barata in nsta villiga arbetare. Och livet

skulle g vidare. verallt i Nairobisg jag lgenheter vxa upp ur denafrikanska jorden likt svampar, f-retagsbyggnaderna blomstrade,mnniskor hamrade och spikade,slet och jobbade. Utvecklingen somsker i Afrika just nu r imponeran-de, stark, revolutionerande. Menvad ska utvecklingen f kosta? Nrfretagen fr helt fritt spelrum och

kapital spelar det ingen roll om folkdr i processen, det r bara pengarsom r viktigt. Arbetarna vgar inte

klaga eftersom facken inte finns i samma omfattningsom i Europa och eftersom de slitjobb de har i allafall r bttre n ingenting. I grund och botten handlarAfrikas framtid om demokrati. Om folket fr en bttrelevnadsstandard och utbildning kan de krva mer avsina ledare och vga ifrgastta utvecklingar i sinalnder. Om handeln mellan lnderna r rttvis ochtransparent vgar mnniskorna krva mer och f uten rttvis ersttning fr deras arbetsinsatser.

Potentialen finns redan i Afrika, till-

gngarna och mjligheterna finns, men

mnniskorna mste utbilda sig och lra

sig utnyttja rikedomarna i sina lnder.

Afrika r fritt i den aspekten att de r rika. Afrika harmjligheterna; oljan, mineralerna, grdorna. Men demste vga krva ngot i gengld av den hungrigaomvrlden. Och mnniskorna mste vga krva avsina ledare att de fullt fr ta del av den ekonomiskautvecklingen. Jag hoppas att denna text p ngot setthar bidragit till en sdan utveckling.

Jennifer KyllergrdSSU Frihet

7 rdluvan


Nairobi . En stad med dr lyxskraporna breder ut sig. Men runt hrnet finns

fattigdomen kvar.


8/20

8 rdluvan


Arbetare vrlden ver, frena eder!

Nationalism r fel i alla dess former. En hllbar soci-

alism mste vara en global socialism, hvdar Ther-se Bjrklund och Anton Lberg.

Sommaren har nog lmnat f oberrda. Hndelsernap Utya har tagit mycket uppmrksamhet och lm-nat ytterst f gon torra. Ungdomarsom kallblodigt mrdades fr vadde trodde p: ett samhlle i mng-fald. Reaktionen frn omvrlden varomtumlande stark, och budskapet

var tydligt: du siktade p arbetarr-relsen, men hela folket drabbades.Beundransvrda ord, men vad inne-br de egentligen? Anders BehringBreiviks ml var inte det norska fol-ket, hans lskade fosterland. Hansml var de som ville inkludera helamnskligheten i den norska social-demokratin, de som ville tnka bortnationen i frmn till vrlden. Att

sttta norska folket som grupp ratt frska ta tillbaka nationens be-tydelse, att tvtta bort den smutsi-ga stmpel Brevik satt. Men r detverkligen mjligt? Och nnu viktigare, r det efter-strvansvrt?

Socialismen mste vara hllbar. Den mste vara lng-siktig. Demokratin r aldrig permanent, utan msteervras gng p gng av nstkommande generatio-ner. Likvrdigt mste man stlla idn om socialism.Ja, den ska komma underifrn. Ja, det ska vara fol-kets vilja. Ja, den mste fortstta att ervras. Kmpasfr. Erknnas och argumenteras fr.

Men. Och detta r ett stort MEN. Man kan aldrig n-gonsin, under ngra omstndigheter, tro att det gratt bevara utan att utveckla och utveckla utan attsprida. Vi kan alltid vara stolta ver vad vi har stad-kommit. Men en stolt rrelse utvecklas ltt till ennjd rrelse.

Nr den frra socialdemokratiska regeringen infrdeSveriges nationaldag som rd dag argumenterademan fr att skaka lssen ur fanan. F bort fascisternaur vr vackra nation. Det skulle bli folkligt med natio-nalism och alla medborgare skulle vara en del av fol-ket.

Fr att fortstta p samma spr som tidigare, att so-cialismen mste spridas fr att behllas, fr det oss

nrmare ett annat fenomen,nmligen kibbutzer. En kibbutzr ett kollektivt samhlle, renadrmmen, som just nu gr attskda i Israel. Mrk vl att vi kanskda dem, fr att ta del av den-na socialistiska vta drm grinte svida de inte rstar in dig.Grnserna r stngda, och dehller hrt i vad de kallar fr de-ras. Visst kan de dela sinsemel-lan, de r ju godtrogna socialis-ter. Men gud frbude att enfrmling kommer in och strden lugna tillvaron. Och efter-som resurserna frdelas rttvist

mellan befolkningen, kan sam-hllet tas fr socialistiskt. Men,borde inte ett socialistiskt sam-hlle ocks inkludera ett inter-

nationalistiskt perspektiv? Borde inte de som hyllarkibbutzerna ocks fundera p om det skulle vara hll-bart om de andra 10-15 miljoner mnniskorna sombor i regionen skulle frbruka lika mycket vatten, eleller pengar?

S klart vi kan tycka att mnniskorna i en stad kanleva i socialism. Men gr vi utanfr staden och mn-niskorna dr lever under smre frhllanden kom-mer vi att se en ny orttvisa. Och vart slutar vr vrldom inte p det globala planet? Och s lnge varjesamhlle, oavsett om det r ett land, ett gated com-munity eller en kibbutz, stter en mur omkring sig,kommer vi se en fortsatt global orttvisa. Och vadkan vi d dra fr slutsats? Jo, att socialistiska samhl-len med stngda grnser aldrig kan vara socialistiska

samhllen.


9/20

9 rdluvan


Visst, alla Svenska medborgare r inte rika och vi haren stor underklass som samhllet i sin tur skiter i. Vilever ju inte i ett samhlle dr man delar p kakan,men en sak kan inte frnekas. Vi tillhr en global ver-klass som utgr mindre n en femtedel av vrldensbefolkning. En verklass som kmpar hand i hand frfortsatt suvernitet p kpenhamnsmtet, i EU, pmarknaden och mot fackfreningarna i den fattigavrlden. En politisk drivkraft som sugit ut sydameri-kanska, afrikanska och asiatiska lnder i hundratals r,och som aldrig tvekat fr att stta in militra medelfr att tysta de som protesterat. Vi fr aldrig glmmap vilkas bekostnad vi lever i vlstnd. Vi fr aldrigstlla oss bakom en politik som frutstter andra ln-ders kollektiva frlust.

Vi ska inte skaka ngra lss ur den

Svenska fanan. Vi ska bara lta den

vara. Kmpa fr ngot annat.Anders Behring Breivik har fel. Men det har ven desom tror att hans attack var mot det norska folket.Han attackerade en id, en drm om en utopi, ett ml.

Vi kommer aldrig att bli bttre p att vara nationalis-ter n vad nationalisterna sjlva kan vara. Han attack-erade de som tror p mnniskan och drfr ocks helamnskligheten. Drfr mste vi fortstta kampen,bredda den, och ta med oss varje sjl mot den globalasocialismen vi behver. Vi ska inte skaka ngra lss urden Svenska fanan. Vi ska bara lta den vara. Kmpafr ngot annat. Fr att nr den dagen kommer, sttaden p ett museum. Ett museum dr guiden kommeratt peka p den och bertta om den bisarra freteel-

sen i historien d mnniskor ur alla samhllsklasserenade sig under en av verklassen skapad romantiskgeografisk gemenskap. Dr mnniskor som kan ha va-rit frenade av musiksmak, intressen och personlig-het, ddat varandra fr sitt eget land.

Therse BjrklundOrdf. SSU Fraternitas

Anton Lberg

SSU Frihet

Socialdemokratin behver en EU-kritiskdebatt

En frga som har delat upp socialdemokratin var fr-gan om EU och nu senare frgan om EMU. Jag vill klar-gra att jag tycker att det r viktigt att det mste ffinnas en debatt i vrt parti om EU och framfrallt omEU-kritik. Det r inte bra att det blir stridigheter i ettparti. Men det r inte heller bra att det blir en situa-tionen dr man bara frsker kvva en debatt. Jagtycker att samarbete r viktigt i Europa om miljfr-gor, asylfrgor, fredsfrgor, regionala utvecklingsfr-gor med mera. Det tycker jag att EU kan syssla med,

men jag tycker inte att samarbetet r fruktsamt om vii Sverige mste acceptera att exempelvis arbetsmark-nadsmodeller frndras till det smre. Att EU r h-gervridet och marknadsliberalt r ett problem ochvisst kan man sga att det handlar om att vi socialde-mokrater har tappat inflytande p grund av dliga na-tionella val och val till EU-parlamentet.

Men r det sker att EU gr att frndra bara om vihar framgngar i framtida val? Och om vi mrker att

EU inte gr att ndra p varfr ska man acceptera attvara med? r det verkligen efterstrvans vrt att EUska bli en supermakt med antagligen en militr kapaci-tet? Borde vi inte istllet strva mot en mer jmlikvrld och r verkligen supermakter det rtta d? Ettskl som frs fram fr att EU ska g mot mer av enfederation r fr att d kan man prata med en rstoch stta press p tillexempel Israels agerande motpalestinier. Givetvis r det viktigt att alla lnder i Euro-pa och att andra lnder gemensamt stter press p

Israel och andra lnder nr mnskliga rttigheterbryts. Men finns inte den mjligheten redan nu baraatt det inte grs i tillrcklig hg grad?

Avslutningsvis vill jag bara sga att jag tycker att EUhar en framtid om man betonar samarbetet p tillex-empel de omrdena jag nmnde tidigare och om EUbygger mer p tankar om jmlikhet och ekonomiskdemokrati n marknadslsningar.

Henrik YrlidOrdf. Bors S-studenter


10/20

I revolutionernas tid

Att folk vrlden ver nu reser sig mot sina frtrycka-

re r ngonting oerhrt positivt. Men nu mste enorganiserad arbetarrrelse fra upp kraven till denpolitiska arenan, pstr Jonas Ryberg.

Varje vecka dyker det upp nya platser dr mnniskorsom trttnat p frtryck och utsugning reser sig upp.Nu senast r det i London och Israel. Formerna ochstyrkan i protesterna varierar men slagorden ochbanderollerna knns igen, ver-allt stlls samma krav p social

rttvisa och verklig demokrati.

Varfr dyker d alla dessa pro-tester upp nu, orttvisorna harvl funnits lnge? En del av sva-ret hittar man i de ekonomiskafrhllandena i vrlden, sedan2008 har vi genomlevt en djup

kris i kapitalismen. Hela det fi-nansiella system med bankeroch lngivare hll p att kollap-sa vilket fick mnga lnder attsa in miljarder i banksystemetfr att f igng hjulen. Nu ettpar r senare ser vi konsekvenserna av den frda po-litiken, ekonomin har inte rullat igng och mnga sta-ter r nu skuldsatta upp ver ronen. Effekterna frvanligt folk blir arbetslshet och en lavinartad kningav fattiga.

Fr att klara av sina skulder har flera lnder, blandannat Grekland, Irland, Portugal och troligtvis snartSpanien ftt ta nya ln ifrn Vrldsbanken. De hrlnen kommer med krav p stora nedskrningar i of-fentlig sektor, privatiseringar och snkta lner. venlnderna i Arabvrlden har ftt genomlida sammaekonomiska stlbad, dr ocks i kombination meddiktatoriska regimer.

Allt detta har skapat ett folkligt missnje som nububblar upp verallt, frn de frsta protesterna i Tu-

nisien fram tills tltlgren i Spanien och nu upplop-pen i London. Paroller sprids och demonstranter fr

mod och inspiration ifrn sina kamrater i andra ln-der. Det som skett nu under vren och sommaren ren av de strsta folkrrelserna i modern tid, styrkan iett enat folk r ondligt stor.

Det som behvs nu r en kraft som fr fram kravenp den politiska arenan. Dr har vi i arbetarrrelsenvr viktigaste uppgift. All den energi och ilska som nufinns mste vi ta tillvara p. I Egypten och Tunisienvxer fackfreningar och nya socialistpartier framsom stdjer och driver p kampen fr social rttvisa.

Den strsta utmaningen liggerkanske dock i Europa dr arbe-tarrrelsen varit tillbakatrngdoch tvingats acceptera en nyli-beral politik. I Spanien och Grek-land sitter socialdemokratiskaregeringar som genomfr ned-skrningar, i England var detvrt syskonparti Labour sombrjade utarmningen av vlfr-den. Att vnda arbetarrrelsenoch terskapa vrt frtroendekommer att bli tufft, men det r

ett mste. I Egypten och Tunisi-en var generalstrejkerna somtillslut knckte diktatorerna. Nr

den ekonomiska makten r hotad kan arbetarklassenf igenom sina krav. Drfr r det oerhrt viktigt attvi str tillsammans med dem som protesterar ochstdjer dem.

ven hr hemma i Sverige mste arbetarrrelsengra en comeback, visserligen har vi inte sett ngra

massiva protester hr (n?), till stor del beroende patt vi fortfarande har en stark ekonomi. Men precissom i resten av Europa r frtroendet fr arbetarr-relsen urholkat, det bsta vi kan gra fr vra kamra-ter runt om i Europa och Arabvrlden r att visa atten stark arbetarrrelse r mjlig och att det gr attha en offensiv reformagenda dr vi bygger ut vlfr-den och skapar jobb. En stark, ideologisk och offensivarbetarrrelsen r enda vgen framt!

Jonas RybergSSU Rda Fanan/Rd Rebell


10 rdluvan


11/20

11 rdluvan

Den moderna kolonialismen

Strukturomvandlingar och vrldsbanksprogrammen

fungerar som vr tids kolonialism. Om arbetarrrel-sen i Sverige inte lyckas stoppa utvecklingen kom-mer ven vi bli ett nyliberalismens drmland, hv-dar Johan Dahlberg.

Efter att mnga stater blivit sjlv-stndiga s tvingades nyliberalerg p retrtt i takt med att manfrlorade inflytande i allt fler ln-der. Men under 80- och 90-talet

hittade man ett stt att ta mak-ten i framfrallt de lnderna somtidigare blivit sjlvstndiga. Ge-nom regelverk inom ramen frinternationella institutioner ssom EU, OECD, WTO, Vrldsban-ken och Internationella Valuta-fonden (IMF) brjade man stllakrav p avregleringar och konkur-rensutsttning. P en hgre nivtalade man ppet om att lsa

in marknadsekonomiska refor-

mer. Eller fr att sga vad det verkligen var det hand-lade om, lsa ute den politiska demokratin.

Ifall vi inte lyckas gra ngot t situa-

tionen i Sverige kommer vi att hamna i

den nyliberala drmmen. Dr vi fds

hos vrdkoncernen McHealth, fostras

p McBaby och avslutar vrt liv pMcOld.

Den hr moderna formen av kolonialism brjade un-der uppsvinget p 80-talet nr man infrde de s kal-lade strukturanpassningsprogrammen, under verin-seende av Vrldsbanken och IMF. De hr program-men innehll i princip bara krav p privatiseringaroch resultatet blev s dligt att strukturanpassningblev ett skllsord.

Resultatet var en vilda-vstern ekonomi och r allra

tydligast i fre detta Sovjetunionen och Afrika drenorma inkomst- och frmgenhetsklyftor uppstod.Det enskilt tydligaste exemplet p strukturanpass-ningsprogrammen r de ryska oligarkerna som harVrldsbanken och IMF att tacka fr sina frmgenhe-ter.

Efter fiaskot med strukturanpass-ningsprogrammen s brjademan ndra retorik och brjadeinse att vissa samhllsinstitutio-ner r viktiga fr att folk ska kn-na frtroende fr samhllet. Denya vrldsbanksprogrammen r igrunden samma sak som dengamla strukturanpassningen.Men man pratar numera mycketom fattigdomsbekmpning ochanvnder mnga fina frkort-ningar som tillexempel PRS(Poverty Reduction Strategy).

Men i praktiken handlade detbara om mindre skuldlttnadermot att man gick med p den ny-liberala politiken med liberalise-

ring och privatisering.

Man har effektivt utnyttjat olika skuldkriser som till-exempel Portugal och Grekland fr att tvinga framprivatiseringar. Fr att klara EMU:s konvergenskrav idet hr fallet s tvingas man slja ut fretagen tillutlndska (ofta amerikanska) intressen. Man pratarnu mycket om att lnderna ven ska ha ett bra nr-

ingsklimat vilket p nyliberalt sprk betyder avsak-

nad av regelverk p arbetsmarknaden och mindre

skydd fr arbetarna.

Man frsker ven genom regelverk tvinga fram ut-frsljningar av vlfrd. Ifall vi inte lyckas gra ngott situationen i Sverige kommer vi att hamna i dennyliberala drmmen. Dr vi fds hos vrdkoncernenMcHealth, fostras p McBaby och avslutar vrt liv pMcOld. Det ifall vi har frmnen att ha rd med det.

Johan Dahlberg

Kassr SSU Sdra lvsborg



12/20


Griskapitalism svinar ner miljn

Svenskar ter mycket ktt. I Sverige slaktas cirka 6

miljoner grisar varje r. Ktt ingr i nstan alla avvra mltider. Ungefr 1/3 av varje hushlls klimat-pverkan r ifrn maten och den vrsta boven rkttet. Vi mste minska vr kttkonsumtion fr attf ett hllbart samhlle, hvdar Anna Klaar.

Ur ett miljperspektiv s finns det mnga brister iktt- och grisproduktionen. Bland annat transportenutav djuren bde som le-vande och slaktade. Det r

oftast bnder som fderupp grisarna, sedan skickasde till ngot slakteri dr destyckas, ut till affrer ochsedan kper ngon kttetoch tar med det hem fr attta det. S ven om str attkttet r nrproducerat iaffren, s behver det intebetyda det, fr nrproduce-

rat ktt kan ha tagit lngavgar fr att komma till af-fren. Det behvs i mngafall att kttet fraktat en brabit uppt landet eftersomungefr hlften av grispro-duktionen sker i de sdradelarna av Sverige.

Det r inte miljmssigt hllbart an-

ser forskare att vi fortstter konsume-ra p detta stt, men tvrtemot det

som borde ske kar kttproduktionen.

Men faktum r att 6 miljoner grisar inte rcker fr atttillfredstlla svenskarnas behov av grisktt. Ngraexempel av kttexportrer till Sverige r Danmark,Irland och Brasilien. Det r ungefr 15 % av griskttetsom r importerat. Av dessa 15 % s r ver hlften

frn grannlandet Danmark. Om Sverige slaktar 6 mil-joner grisar p ett r s slaktas det i Danmark 25 mil-joner grisar p ett r. Det betyder att om man skulle

jmfra Danmarks grisproduktion per kvadratkilome-ter s skulle den ha en mycket hgre siffra jmfrtmed Sveriges. Fr att hlla sina priser uppe i Dan-mark r exporten en viktig del. Efterfrgan mstevara hgre n tillgngen fr att f en hgre vinst. Sistllet fr att frska att s mycket ktt som mjligtr nrproducerat transporteras det till andra lnderfr att hlla uppe priserna.

Den allra strsta miljboven r inte transporterna,utan hur man valt att fda upp slaktdjuren. Slackt-djur mste ta fr att kunna ge avkastning. Vid upp-

fdning av grisar och andra slack-djur frekommer det i Europa attdjuren gdas med sojaprodukterfrn Brasilien. Sojaprodukter an-ses vara ett viktigt proteinfoder-medel. Sojaproduktionen harkat och i brjan var det starktifrgasatt p grund utav den dli-ga miljpverkningen det gav.Men med tiden har forskning letttill att det utvecklats mer effekti-va stt att odla och en kadskogsskvling r inte ndvndig.

Sojaprodukter och andra typer avdetta foder anvnds fr att manska kunna fda upp djur ssnabbt som mjligt men nd fett djur som ger mycket ktt. Vidgdning av djur med andra foders tar det lngre tid att fda upp

djuret. P s vis kan det ses som ekonomisk- och mil-jmssigt frdelaktigt att anvnda sojaprodukteristllet fr exempelvis spannml.

Nr spannml odlas anvnds ofta fosfor och det le-der till vergdning i hav och p kuster. Det r ettinternationellt problem. Problemet med spridningenav kvve r strre dr det r mer nederbrd.

Fr varje kilo grisktt krvs det tta kvadratmeterfoderodling. Nr spannmlet odlas till grisar kallasdet svinfoder. Nr det odlas svinfoder s tas detmark som istllet hade kunnat odla annat p. Bland

annat s konkurrerar svinodlingar ofta ut energiod-lingar*.

12 rdluvan


13/20


Frmst s fr de grisar som fds upp i Sverige in-hemskt spannml, men ven i Sverige s fr grisarnaproteinfoder som fr det mesta r kpt frn utlan-det. 75 % av proteinfodret r importerat frn andralnder.

Uppfdning utav slaktdjur str fr 18

% av utslppen av vxthusgaser enligt

naturskyddsfreningen. Detta r mer

n frn trafiken globalt.

Skog huggs ner fr att ge betesmarker till slaktdju-

ren. I lnder som har ett varmare klimat omvandlasregnskogar till betesmarker och d frigrs storamngder av koldioxid. Det r inte gynnsamt fr denbiologiska mngfalden nr detta sker, men det r f-retagsekonomiskt lnsamt och drfr fr det fortst-ta. I mnga lnder finns det inte ngon vervakningom hur markgaren skter sinmark. Vrdekningen p mar-ken i framtiden bidrar ockstill att markgare skvlar

skog. Fr att kunna behlladen ursprungliga naturen ochsamtidigt kunna f fler betes-marker krvs det att lnderkar sin kontroll ver hurmark fr behandlas.

Problemet med den biologisk-mngfalden kontra grispro-duktionen finns inte i Sverige.Sverige r inget stort import-land av ktt i jmfrelse medandra. kad sjlvfrsrjningav ktt i Sverige skulle troligt-vis leda till ytterligare ver-gdning av sjar och hav idessa omrden. Transporterutav djur hade dock minskatp mnga hll.

Uppfdning utav slaktdjur

str fr 18 % av utslppen avvxthusgaser enligt natur-

skyddsfreningen. Detta r mer n frn trafikenglobalt. Kttproduktionen kar idag ver hela vrl-den. Det r inte miljmssigthllbart anser forskareatt vi fortstter konsumera p detta stt, men tvrt-emot det som borde ske kar kttproduktionen. Detr ett globalt miljproblem och hela vrlden behveren omstllning. Det r upp till alla samtidigt r detupp till varje enskild mnniska. Att minska sittktttande och att vlja mer miljvnligt ktt r i nu-lget experternas lsning om vi vill ha en hllbarvrld att leva i.

Anna KlaarOrdf. SSU Frihet

*Energiodlingar producerar bioenergi, allts energi

som framstlls av material av biologiskt ursprung.Bioenergin r ett alternativ till anvndningen av fos-sila brnslen. Frbrnning utav fossila brnslen karvxthusgaserna vilket inte r bra fr miljn.

13 rdluvan


14/20

14 rdluvan


Majstantens kamp

Jag och min kenyanska vn stiger ur den vita taxin p

en oasfalterad gata i slummen Kibera. Dofter av mat,urin och sopor slr emot oss. Omkring oss rr sigmnniskor i alla riktningar, till sina jobb, till skolan,till nnu en dag av hrt arbete och kanske frhopp-ningar. Den jordiga vgen vi str p kantas av smbutiker och fretag byggda av plttak, kartonger, tor-kad lera. Tv kvinnor sitter p tv identiska grnaplastpallar utanfr deras butik. Dem tittar p denstora stekpannan framfr sig som r fylld med hetstekolja och pommes frites i, fr att sedan titta upp

p oss. Den ena kvinnan, som r kldd i en svart kjoloch en t-shirt frn Coca-Cola fnissar lgt och sgerhalvhgt till sin vninna: mzungu, viting. Min vn

och jag brjar promenera lngs med pltskjulen ochstnden dr borden r tckta med billiga klder: t-shirts, jeans, skor, saker som hade skickats frn dembarmhrtiga bistndsgivarna i USA och Europa. Pena sidan vgen finns en klunga pubar vars reklam-skyltar lockar kunder med sina lskande kalla lglasoch colaflaskor. P andra sidan finns en av tusentals

freningslokaler som organiserar hjlp och std frHIV- och AIDS-sjuka mnniskor. I en frisersalong somligger runt hrnet sitter ngra kenyanska mn sm-pratandes i ring runt en annan man som rakas avbarberaren. En klunga vansktta och magra hnorkilar raskt ver den bara jordmarken framfr oss.Sm kullar av sopor, matrester och skrp ligger vidsidan av. Ngra ungar str upp till knna i hgarnaletandes efter ngot t- eller sljbart. En smutsig grisbkar ivrigt i en annan hg. Vi brjar g lngs medhuvudgatan dr bilar, minibussar och andra fordonilar frbi t alla hll. Det afrikanska dammet yr i luf-ten. Morgonsolen vrmer efter den kyliga natten.

Efter en kvarts promenad till utkanten av slumomr-det kommer vi fram till brjan p det ondliga havetav pltskjul. Ngra kenyanska mn traskar frbi oss.Vi beger oss int i virrvarret av hus, hukar oss underlga tak och tvttlinor, sicksackar ver vattenrnnilarfyllda med frorenat vatten, urin och matrester, hl-sar till ngra kenyanska ungar som nyfiket tittar fram

bakom husknutarna. Till slut knner jag igen grndenoch drren till huset dr min vn Pilista bor. Hon kal-

las ven majstanten eftersom hon varje dag sitter

utanfr vr skolport och grillar och sljer majskolvarfr sitt och sin familjs leverne. Pilista ler stort, strck-er ut armarna och omfamnar mig p sitt moderligastt. Hon vlkomnar oss in i hennes hus dr vi slross ner i en begagnad soffa och blir bjudna p te medsocker av henne och hennes syskonbarn. Vi sitter ochpratar om livet i slummen och tittar p foton av de-ras slktingar. Jag knner bde skuld gentemot minavnner men samtidigt stolthet ver att dem aldrigger upp eller slutar tro p sina rttigheter som mn-niskor. Pilista r mycket mer n majstanten fr

mig. Hon r en stark och modig kenyanska som alltidhar kmpat fr det hon tror p. Flera gnger undermitt r i Kenya har jag suttit mig ned en stund bred-vid henne utanfr skolan och knt den smutsiga,dammiga luften frn de frbiilande bilarna sl i ansik-tet, mtts av de nedslende blickarna frn rikare ke-nyaner i sina stadsjeepar, knt vrmen av den ste-kande solen i nacken. Trots att jag suttit dr p gat-hrnet bredvid henne i en halvtimme s kommer jagaldrig ngonsin kunna frst vad hon har ftt upple-va i ver tjugo r. Och nu sitter jag mittemot henne isoffan i hennes enkla men gstvnliga hem. Ler mothenne. Inspireras av henne.

Det r svrt att avgra hur gammal Pilista r menmed tanke p att hon suttit vid samma vgskl i vertjugo r och ftt bilarnas avgaser i ansiktet s kanhon mycket vl vara ver femtio. Hennes ltt rynkigaoch trda ansikte skiner upp nr hon ler. Pilista sgertill mig p kiswahili, som min vn verstter till eng-elska t mig, att det enda som har drivit henne fram-t och gjort att hon har orkat g vgen till min skolavarje dag fr att slja majs r vetskapen att Gud ls-

kar henne. Jag tror att vi alla har ett syfte med vraliv. Vare sig det r att vara religis eller tro p krle-ken eller helt enkelt gra en god grning fr sinamedmnniskor s tror jag att det handlar om att kun-na frst, respektera och hjlpa andra. Att f vittnaom Pilistas liv och hennes kamp fr sina nra ochkra fr mig att vilja kmpa nnu mer fr att graskillnad och frbttra ngon annans liv.

Jennifer Kyllergrd

SSU Frihet


15/20

15 rdluvan

Lr knna din ombudskamrat

Hall dr!

Madeleine Bengtsson, som

brjar som ny ombudskamrat

nu i september.

Grattis till jobbet! Vad har fttdig att vilja jobba som om-budskamrat fr Sdra?- Mjligheten att jobba fr enbttre vrld tillsammans medunga kloka. Jag vill vara en delav denna nya unga socialdemo-krati. Som ombudsman vill jaglocka nya medlemmar och skolain fler i vr fantastiska, underbara rrelse.

Vad har du pysslat med i livet fre detta d?- Jag har tills alldeles nyligen varit lokalreporter p Alingss Tid-nings Vrgrda-redaktion. Innan dess har jag ocks varit skolin-formatr fr Rttviseakademin, praktiserat i Sydafrika med Fr-nebo Folkhgskola och gtt Wigforssakademin p Viskadalen(rekommenderas!). Har dessutom hunnit med att flytta ut p

landet, brja odla grnsaker och skaffa fem helgr kattungar.

Vad ser du fram emot mest med att vara ombudskamrat?- Att f se hur arbetet ger resultat. Att ett skolbesk kan leda tillngra nya medlemmar. Att en SSU 1:a eggar till ytterligare enga-

gemang. Det r vad jag brinner fr, att ser hur vi vxer bde vadgller medlemsantal och i styrka.

Vad r det bsta med Sdra idag?- Energin och handlingskraften! Jag lskar hur snabbt det grmellan id och utfrande. Dessutom upplever jag msedig re-spekt mellan medlemmarna. Det knns som att taket r hgtoch att man fr vara som man vill.

Vad mste vi bli bttre p?- Jmstlldheten. Vi behver fler kvinnliga medlemmar och detjejer som redan r med mste synas och hras mer. Dr har vi

alla ett ansvar. Vi mste alla uppmuntra varann, lta varannmisslyckas och gra tokigt ibland. Lyft varandra! Det vinner vialla p!

Men dom dr valen 2014, hur vinner vi dom d?- Genom att visa p ett helt annat alternativ till borgarna istlletfr en lite annorlunda fjesig ljusbl variant. Vi mste visa att vivill mer, jobba fram lngsiktiga reformer. Jag menar ocks att vimste lyfta fram ungas rster. Fram till 2014 mste vi samla,skola, pverka och skratta!

Mikael M Karlsson

Bors S-studenter

Hall dr!

Jonas Bergstrm, som slu-

tade som ombudskamrat iSdra fr ngra mnadersedan.

Livet efter Ombudskamrat,finns det? Vad gr man d?- Kampen fortstter. Men nu ien annan form. Jag har flyttattill Alby, lng ut p rda linjeni Stockholm. Jag brjat pluggaidhistoria p Sdertrnshgskola och Att skriva politiskt p Viskadalens folkhgskola.

Vad kommer att hnda med ditt politiska engagemang nu?- Jag r ordfrande fr Ung Kristen Vnster som r ett ungdoms-ntverk till Troende Socialdemokrater dr ska jag se till att geden kristna hgern en match. Jag kommer ocks grva dr jagstr och engagera mig i SSU Botkyrka.

Vad r ditt bsta minne frn din tid som Ombudskamrat i Sd-ra?- Nr vi sista helgen i omvalet knackade 4150 drrar och nr visedan p valnatten kunde konstatera att vi segrat. Nu blir dettandvrdsreform, bttre kollektivtrafik och nej till utfrsljningav sjukhus i Vstra Gtaland.

Med erfarenhet frn att ha jobbat som Ombudskamrat i ryg-gen, hur anser du att Socialdemokratin ska bli en starkare folk-rrelse?- Politik och organisation hnger ihop. Vi vill frndra samhllet igrunden och fr att gra det behver vi mnga mnniskor. Menom politiken som nu istllet stter grnser fr vad som r mj-ligt d kommer ocks mnniskor att tvivla p att de kan frndrasin verklighet genom politiken. Vi mste vara en rrelse somvisar att allt r mjligt.

Vad kan SSU Sdra lvsborg gra bttre i framtiden?

- Vi mste bli bttre p jmstlldhet. Det handlar om att bestm-ma sig. Vi som r mn r till stor del problemet och drfr r viocks nyckeln till lsningen. S vi mn fr skrpa oss. Ta ett stegtillbaka, ge tjejerna utrymme och makt.

Sist men inte minst: Har du ngra bra tips till nsta Ombuds-kamrat?- Tnk p att din uppgift r att gra dig sjlv ondig. Anvnd dinenergi fr att samla unga radikala mnniskor och bygg SSU Sd-ra lvsborg starkt. Bygg och bygg tills distriktet och klubbarna tillslut str p egna ben.

Mikael M KarlssonBors S-studenter


16/20

Bilder frn barrikaderna

16 rdluvanSSU r krlekens ungdomsfrbund!

SSU beskte Liseberg. Tumme upp fr det! Blomsterflicka. Ordfrande Sofia Bohlin tackar avgende fr-

budsstyrelseledamot Anders sterberg med blommor .


17/20

Klasskmpens ABC;I som i indoktrinering

P vr frd genom alfabetet har vinu kommit till bokstaven I, I som iindoktrinering. Vad r indoktrine-ring? Det har att gra med vad manlr ut och hur man lr ut det. Omman lr sig om franska revolutio-nen i skolan s r det inte indoktri-nering, men om man i skolan lr sigom socialdemokraternas vision omett klassfritt samhlle s r det in-

doktrinering. Om man lr sig kunga-lngden i skolan s r det inte in-doktrinering, fast om man i skolanlr sig Sveriges socialdemokratiskastatsministrar s r det indoktrine-ring (kanske hade det inte varit in-doktrinering om man lrt sig deborgliga statsministrarna ocks,ven om det skulle vara fullstndigtmeningslst att lra sig eftersom de

aldrig utrttat ngot som kan be-traktas som bra).

S fort utlrning har att gra medpolitik och politiska visioner blir detallts helt pltsligt indoktrinering.Visa personer verkar stndigt varap sin vakt s att de eller i frstahand deras omgivning inte skallrka ut fr ngra politiska visioner

alls. Ssom om visionen var ett giftsom frdrvade mnniskan. Detkan det ocks vara om det r endlig vision. Ett samhlle som dis-kriminerar visa pga av deras hr-komst r exempel p en dlig visionsom dessutom r rtt korkad. Detenda som kan ha ihjl en korkadvision r en annan vision som rbttre och mer genomtnkt. Debra visionerna fr en mnniska attlsa problemen som finns i vrtsamhlle och dessutom att strka

sitt sjlvfrtroende p vgen.

Nr politiska ungdomsfrbund fr-bjuds frn att beska skolor sstoppar man effektivt all form avindoktrinering som ungdomar kanrka ut fr. Man hugger dessutom isamma veva av livsnerven i ett de-mokratiskt samhlle. De bra politis-ka visionerna (ls socialdemokratin)ger det frgngna ett syfte ochframtiden ett ml. Det gr ngotmeningslst meningsfult. Uppma-ningen lyder drfr: mer indoktri-nering! Och d frsts rtt sortsindoktrinering. De ogenomtnktavisioner, rovdjursliberalismen, denohmmade miljfrstringen, ver-klassarrogansen, tron p att alla iSverige redan har det bra, lt de

visionerna sakta tyna bort och be-segras av allas vr hjlte, socialde-mokratin.

Olof Yrlid

Bors S-studenter

Brev frn krleksfulla kritiker

"Snart gr vi utan er" r en brev-

samling till socialdemokratin pdess 120e fdelsedag, april 2009.Med en variation av poesi, personli-ga brev och lnga, hrda politiska

inlgg bde frn "unga" SSU:areoch utomstende till bde hger(ls; Jytte Guteland) och vnster

inom arbetarrrelsen. Sammanfatt-ningsvis har alla breven buskapet;Skrp dig fr fan!

Trots att frfattarna i de flesta fal-len kritiserar valrrelsen frn 2006r boken nd aktuell idag. Vilka r

egentligen arbetarklassen? r vi enfolkrrelse? Vad r solidaritet ipraktiken? Var r vi p vg?

Kristin Linderoth, tidigare frbunds-styrelseledamot i SSU, skriver etthgst personligt brev till sin part-ner, Socialdemokratiska Arbetare-partiet. Deras frhllande blir allt-mer mer anstrngt. Kristins tonrs-frlskelse brinner inte lika starktoch lgan blir svagare nr partiethgrar. Hller frhllandet? Kanpartiet skrpa sig, eller kommerKristin famla i bokstavkombina-tionsvnsterns mrker? KPML, ellerKMPL(r)? SAP(r)?

Vr nyvalda frbundssekreterare,Ellinor Eriksson, skriver om organi-sation och om hur vi terigen skabli en folkrrelse, fr vems r soci-aldemokratin egentligen? Partisty-relsens eller medlemmarna ochden klass vi ska representera?

David Jonstad, journalist p tidning-en Arbetaren, har skrivit en svidan-

de dystopi. En framtid dr naturenslagit tillbaka mot tillvxtvansinnet.Klimatflyktingar, en enorm kampmot de egna invnarna och ettsamhlle dr borgerligheten harftt fortstta med att bestmmavillkoren d socialdemokratin aldrigtog sig ur sin rdsla fr konflikteroch kritik frn borgerligheten samtmed det enda slagordet "Hopp!",

fljt av en pinsam tystnad.

Med nnu fler intressanta texter,och serier frn band annat FabianGransson r boken intressant ochen bra grund till iddebatt inom enhandlingsfrlamad socialdemokrati.

Felix SamuelssonSSU Fraternitas

Gott blandat

17 rdluvan


18/20

18 rdluvan

Serie


19/20

19 rdluvan

Serie


20/20

Posttidning BTill Kamrat:

SSU Sdra lvsborgSparregatan 12 B503 35 Bors

P G i Sdra:

Studentmten. Bors S-studenter har mten i SSU lokalen (allgatan 61) varje tisdagklockan 18,00. Alla vlkomna! Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor.

Frihetsmten. SSU Frihet har mten varje onsdag klockan 17,00 i SSU lokalen (allgatan61). Alla vlkomna! Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor.

SSU Trea. SSU har tre grundkurser. Den 30 september 2 oktober samlas vi p Viskada-lens folkhgskola fr den sista utav dessa kurser. Fr att g trean mste man ha gttettan och tvan. Under helgen kommer vi bland annat att prata om grundlggandemarxism, teoretisk feminism och andra ideologier. Anml dig till [email protected] senast den 22 september.

Internationell kurs. Den 14-16 oktober anordnar Sdra en kurs med internationellttema. Under helgen kommer vi att prata om imperialism, Vstsahara, Kenya och myck-et, mycket mer. Alla, nya som gamla medlemmar, r hjrtligt vlkomna. Anml dig till

[email protected]

SSU Tva. Den 20-30 oktober har vi en SSU tva p Viskadalen Folkhgskola. Alla somgtt ettan r vlkomna. Anml dig till [email protected]

Kristallnatten. Den 9 november 1938 gick nazisterna till attack mot judarna runt om iTyskland. Hndelsen har gtt till historien som kristallnatten. Varje r anordnar SSUBors en manifestation till minne av denna hndelse. Kampen mot fascismen r en avvra viktigaste uppgifter!

Gemensam jul. 24-25 december hller vi ppet hus p Allgrden. D r alla - ung somgammal, rik som fattig, kommunist eller moderat vlkomna. Vi bjuder p mat, gemen-

skap och solidaritet. Fr att kunna anordna Gemensam Jul behver vi din hjlp. Hr avdig till vr ombudskamrat Madeleine p 0703 - 23 66 10 om du vill hjlpa till.

DK. Distriktsrskonferensen r distriktets hgst beslutande organ. D vljer vi styrelse,beslutar om politisk inriktning fr distriktet och har allmnt kul tillsammans. Nsta DKr den 25-26 februari. rets viktigaste dagar s boka in det redan idag!

(Med verseende fr frndringar. Vill du veta mer g in p www.ssusodraalvsborg.se

eller kontakta resp. klubbansvarig, se sid. 2. All distriktets verksamhet r gratis fr med-lemmar och alkohol- samt drogfri. Redaktionen rekommenderar att ni klipper ut dennasida och stter upp p kylskpet.)

Documents

Rödluvan nr 3-2011 - Den Globala Kampen