Röster från Latinamerika

LATINAMERIKAGRUPPERNAS NYA TIDNING, NR 1/2011

Klimaträttvisa

Folkens klimatavtal borde gälla

sidan 6

Förändrat klimat drabbar

småbrukare sidan 4

Fotoreportage:Vatten - på

gott och ont sidan 10

DET GLOBALA KLIMATAVTALET som förhandlades fram i Cancún liknar Kejsarens

nya kläder av Hans Christian Andersen. Det menar analytikern Nick Buxton. Liksom kejsaren i sagan vet alla att uppgörelsen är naken och utan substans. Bolivia var det enda land som vågade uttrycka sin avvikande mening om Cancún-avtalet, men tystades snabbt av ordförandeklubban och stående ovationer från de övriga 191 länderna. Trots att de 191 regeringarna såg att avtalet var naket fortsatte de sin stolta marsch som om ingenting hänt, menar Buxton.

BOLIVIAS FÖRHANDLARE, Pablo Solón, sa i sin slutreplik att det enda sättet att bedöma om avtalet har några “kläder” är att se om det ingår bindande åtaganden för att minska utsläppen och om de är tillräckliga för att förhindra katastrofala klimatförändringar.

2 Ledare/Notis

Kejsarens nya kläder i Cancún

Tryckfakta

Röster från Latinamerika ges ut av Latinamerikagrupperna.

Redaktion: Kerstin Edquist, Pontus Björkman

Ansvarig utgivare: Pontus Björkman

Grafisk formgivning: Natalia Molina

Tryckeri: Mittmediaprint, 2011

Medarbetare: David Rosenberg, Hanna Helander, Joel Alvarez, Johanna Kvarnsell, Karin Ericsson, Kim Moberger, Maria Löfgren, Marie Sjöberg, Max da Rocha, Åsa Thomasson.

Omlagsfoto:Joel Alvarez

Kontakt: Kerstin Edquist, Latinamerikagrupperna, kerstin.edquist@latinamerikagrupperna.se, www.latinamerikagrupperna.se

Röster från Latinamerika – en annan röst

I REGERINGENS PINFÄRSKA utrikespolitiska deklaration har Latinamerika i princip suddats bort från regeringens

eurocentriska karta. Brasilien nämns som strategisk partner, i Haiti har det varit jordbävning, behovet av reformer på Kuba är stort. Det är allt.

STORA FRÅGOR FÖR OMVÄRLDEN som klimatförändringarna, skenande matpriser, hungern som drabbar över en miljard människor, naturkatastrofers påverkan på utveckling och kampen om naturresurser satte inga avtryck alls i regeringens deklaration. Populärt är i stället handeln, som förekommer 16 gånger i regeringens utrikespolitiska deklaration och tillväxt som kommer på andra plats (10 gånger). Kanske mest häpnadsväckande är att orden ”internationell solidaritet” inte förekommer alls.

SVERIGE VILL INTE längre vara solidariskt. För oss som haft solidariteten som ett rättesnöre i våra kontakter med den fattiga världen är det en omvälvande förändring. De i omvärlden som byggt sin uppfattning om Sverige utifrån den mångåriga solidariska utrikespolitiken häpnar över det drastiska politiska skiftet. Dagligen möts vi av undrande människor i Latinamerika. Varför styrs den svenska utrikespolitiken alltmer av egenintressen? De känner inte igen sig och undrar om Sverige verkligen vill förlora sitt internationella rykte som ett land som står upp för de fattigas och förtrycktas intressen och rättigheter. DET ÄR INTE LÄNGRE bara en känsla. Den näst sista meningen i den utrikespolitiska deklarationen slår fast att EU har fått "ökade möjligheter att påverka utvecklingen i världen enligt våra värden och intressen". Mot denna utveckling av egenintressen och avtagande solidaritet finns två stora händelser som skakar maktstrukturerna och som jag är övertygad kommer att sätta spår.

FÖRST DEN FOLKLIGA demokratirörelsen i Nordafrika och Mellanöstern som skickar tydliga budskap till omvärlden. I Nordafrika liksom i resten av världen är den ekonomiska och politiska koncentrationen av makt den mest grundläggande orsaken till den extremt skeva resursfördelningen och fattigdom. Västvärlden, inte minst EU, har överlag i sin utrikespolitik med regionen drivit egna intressen och behov av billiga naturresurser och struntat fullständigt i brotten mot mänskliga rättigheter och maktmissbruk. Det kanske viktigaste budskapet är hur en bred folkrörelse lyckas skaka om odemokratiska maktstrukturer och tvingar fram demokratiska förändringar.

DEN ANDRA STORA händelsen är domen i Ecuador mot USA-bolaget Chevron som förorenat ett stort område i Amazonas regnskog. Det är en folkrörelse med ursprungsfolk och bönder som efter många års kamp fått lagen på sin sida och vunnit vad som kan vara världens största miljörättgång. Chevron har dömts att betala cirka 60 miljarder

kronor i skadestånd. Indirekt har även en stor del av svenskar som pensionssparar blivit dömda för miljöförstörelse eftersom de svenska AP-fonderna sitter med närmare 2 miljarder kronor investerade i oljebolaget. Även här har egenintressen tagit över respekten för mänskliga rättigheter och miljön och återigen är det folkrörelserna som står emot dem.

DET HÄR ÄR Röster från Latinamerika. Det är Latinamerikagruppernas nya ansikte utåt. Vi har som mål att via tidningen leverera både perspektiv från folkrörelserna och röster från aktiva och engagerade människor i Sverige och Latinamerika. Vi är övertygade om att det finns en stor efterfråga av bra inspirerande information från den latinamerikanska kontinenten. Vi tror att vi gör skillnad i en annars rätt så enspårig medievärld. Vi är en annan röst.

Francisco ContrerasOrdförande i Latinamerikgruperna

Bolivia var det enda land som var emot det slutgiltiga klimatavtalet i Cancún. Trots att det krävs ett enhälligt beslut klubbades avtalet igenom – utan landets godkännande. Röster från Latinamerika träffade Nemesia Achacollo, Bolivias minister för jord- och landsbygdsutveckling, på det alternativa klimatforumet i Cancún.TEXT OCH FOTO: David Rosenberg

Bolivia försvarade Moder Jord på klimattoppmötet

DET ÄR MYCKET folk på plats i idrottsanläggningen. Det alternativa klimatforumet pågår parallellt med FN:s

klimatkonferens och forumets slogan anger att de närvarande har lösningen på problemen. ”Bönder och småbrukare – låt oss kyla ner planeten”. Medlemmar från huvudarrangören Vía Campesina har kommit från hela världen för att tillsammans med andra inbjudna delta i paneldiskussioner, demonstrationer och möten om klimathotet.

MEN ÄVEN EN MINISTER fi nns på plats i idrottsanläggningen, långt från lyxhotellet Moon Palace där FN har sitt möte. Nemesia Achacollo är ansvarig för jord och landsbygdsutveckling och representerar en regering med helt andra mål än de på FN:s agenda. – Framför allt är jag här som småbrukare, kvinna och tillhörande Bolivias ursprungsfolk. Vi lever med konsekvenserna av klimatförändringarna varje dag. Jorden, skogarna och vattnet – allt det vi behöver i vår kultur är hotat, säger hon.

DEN OFFICIELLA klimatkonferensen slutade med en uppgörelse som skjuter fram förhandlingarna om ett nytt klimatavtal till nästa år. Beslutet som skulle vara enhälligt fattades utan Bolivias godkännande. Det räcker inte med att Kyotoprotokollet förlängs till 2017, tycker Nemesia Achacollo.

Hon anser att det bör inkludera en diskussion om Moder Jords rättigheter och hur dess resurser används.

COCHABAMBA-AVTALET BORDE GÄLLA“Moder jords rättigheter” var en del av namnet på folkens klimatkonferens som Bolivia arrangerade i staden Cochabamba i april, då sociala rörelser för första gången bjöds in att delta. Konferensen utmynnade i mycket ambitiösare krav än de som fi nns i Köpenhamnsavtalet, bland annat en gräns på 1,5 graders temperaturhöjning. – Vi kräver inrättandet av en internationell klimatdomstol. Vi kräver en mekanism som garanterar

transparens vid överföring av teknologi till fattigare länder. Vi kräver att sex procent av de rika ländernas BNP går till klimatbistånd, säger Nemesia Achacollo. Avtalet från Cochabamba tas upp i FN:s klimatkonvention, men utan bindande karaktär. Cochabamba-avtalet hade inget utrymme i förhandlingarna i Cancún. Alldeles för få länder delar Bolivias syn på en hållbar klimatpolitik. – Bolivias regering anser att klimatförändringarna beror på den ekonomiska modell som råder i världen. Vi kommer aldrig att stödja ett avtal som bygger på falska lösningar och som vill göra jordens resurser till en handelsvara, avslutar Nemesia Achacollo.

Cancún 3

EnkätVad betyder klimaträttvisa för dig?

Röster från Latinamerika pas-sade på att fråga några av deltagarna på klimattoppmötet i Cancún.

KLIMATTOPPMÖTET I CANCÚN (COP 16)

FN:s klimatmöte i Cancún i Mexiko var den 16:e upplagan av det förhandlingsmöte om klimatkonventionen som hålls varje år. Ministrar från alla FN:s länder samlades för att komma överens om klimatmål och åtaganden. Förväntningarna var låga inför Cancún-mötet så när man trots allt kom fram till ett avtal som godkändes av samtliga länder utom Bolivia ansågs det av många som en stor framgång. Samtidigt är innehållet i avtalet urvattnat. Förhoppningen är att kunna fortsätta förhandlingarna i Sydafrika i december.

DET ALTERNATIVA FORUMET I CANCÚN

Den globala bonderörelsen Vía Campesina anordnade ett alternativt forum, parallellt med COP 16. Representanter från sociala rörelser världen över samlades i paneldiskussioner, kulturella aktiviteter och ceremonier i Vía Campesinas läger i Cancún. Forumet kulminerade i en demonstration med tusentals deltagare, majoriteten klädda i Vía Campesinas gröna färg. Budskapet från forumet är till stor del en fortsättning på folkets klimatmöte i Cochabamba i april 2010. Läs mer om Vía Campesinas slutsatser från Cancún på sidan 6.

Ashlesha Khadse, Via Campesina, Indien – Rättvisa innebär att de som orsakar klimatförändringarna tar ansvar för dem. I dag är det vi småbrukare som drabbas hårdast av klimatförändringarna, trots att det inte är vi som har orsakat dem.

Rafael Alegría, ordförande för Vía Campesina i Centralamerika, Honduras – För mig innebär klimaträttvisa det maximala skyddet och bevarandet av naturresurserna. Vattnet, jorden och allt annat som är nödvändigt för livet på jorden. Dessa naturresurser är i dag hotade av klimatförändringarna, av de stora företagens uppköp av mark och den transnationella industrin.

Juana Batzibal, Waqib'Kej, Guatemala – Det handlar om en balans och harmoni mellan mänskligheten och moder jord. I dag existerar inte klimaträttvisan eftersom en sådan balans saknas. Klimaträttvisa innebär en respekt för livet i alla ordets bemärkelser.

Peter Rosset, Via Campesina, Mexiko– Klimaträttvisa innebär att kämpa för dem som drabbas mest av klimatförändringarna, det vill säga jordens landsbygdsbefolkning. Det innebär att kämpa mot de falska lösningar som det förhandlas om här i Cancun, som handel med utsläppsrätter och biobränslen.

Nemesia AchacolloBolivias Minister for jord och landsbygdsutveckling

Förändrat klimat drabbar småbrukareKlimatförändringarna slår hårt mot Ecuadors småbrukare. Torka, översvämningar och ett allt mer oförutsägbart väder gör att gamla sanningar om sådd och skörd inte längre gäller.TEXT OCH FOTO: Johanna Kvarnsell

4 Reportage

JOSÉ VASQUEZ ursäktar sin smutsiga uppsyn där han kommer gående över åkern. Han och familjen är mitt uppe

i arbetet med att ta upp potatis från den kraftigt lutande jordplätten ovanför deras hus. Potatis som egentligen inte skulle tas upp förrän om en månad. – De blir inte större än så här och de håller redan på att torka, säger han, med stövlarna i den torra jorden. DET ÄR JANUARI och mitt i regnperioden i Ecuador, men här i byn La Florida, i provinsen Imbabura i norra Ecuador har inget regn fallit på tre veckor. Tvärtom var det under november och december, då regnet öste ner i sällan skådade mängder.

Det krävs ingen betänketid för att få José Vasquez att svara på frågan om det har hänt något med klimatet under hans livstid. – Det är en total förändring. Man vet aldrig när det kommer regna. Förut var vädret mer stabilt. Under snart sju år, men framför allt de tre senaste har det förändrats, säger han.

DET SMÅSKALIGA jordbruket i Ecuador bygger till stor del på förutsägbarhet. Eftersom småbrukarna sällan har tillgång till bevattningssystem eller möjligheter att skydda sina grödor från stark sol, är det livsviktigt att veta under vilken period det regnar och inte. Annars kan hela skördar gå förlorade i torka eller för mycket fukt.

NÅGRA HUNDRA METER från José Vasquez familj bor Beatrice Pupiales med sin man och deras fyra barn. Runt familjens hus växer bland annat majs, potatis, björnbär och quinoa. Hon delar bilden av att de perioder av torka respektive nästan dagliga regn som förut infann sig punktligt under året inte längre går att förutsäga. – Förut visste man hur vädret skulle bli en viss månad. Nu kan det regna eller vara torrt när som helst, säger hon uppgivet. Den senaste tiden har familjen förlorat flera skördar som en följd av de långvariga regnen i slutet på förra året.

– Vi förlorade allt, potatis, majs, quinoa. Potatisen fick bladmögel av regnet och gick inte att äta. Inte heller quinoan. Om det regnar nära skördetiden förstörs den, berättar hon. Med den allt osäkrare

vädersituationen blir överskottet av

familjens jordbruk allt mindre. De

gånger skörden slår väl ut säljer de

delar av det de producerar, andra gånger räcker det bara till familjens egen konsumtion. Familjens räddning är deras kor. På mjölken gör Beatrice Pupiales ost som hon säljer. På så sätt får familjen in lite pengar även när skörden slår fel.

Nu kan det regna eller vara torrt när

som helst

Klimatförändringarna har gjort att jordbruket i Ecuador blivit allt mer svårförutsägbart. José Vasquez och hans familj måste skörda sin potatis en månad för tidigt på grund av bristen på regn under regnperioden.

– Det räcker till vardagskostnaderna, till barnens skolgång. Men även korna påverkas av det nyckfulla vädret.   – När det inte regnar finns det inget gräs och ibland måste vi sälja djuren eftersom det inte finns något att äta för dem, fortsätter Beatrice Pupiales. Carolina Zambrano, tidigare klimatsamordnare på Ecuadors miljödepartement som nu arbetar med miljöfrågor för Quitos borgmästare, bekräftar den bild som småbrukarna i La Florida ger. – Man pratar oftast om global uppvärmning. Men det handlar inte bara om det utan om en förvrängning av klimatet, säger hon. Klimatförändringarna visar sig på olika sätt i olika delar av Ecuador,

men är i högsta grad närvarande i hela landet. Carolina Zambrano berättar att på knappt 40 år har medeltemperaturen ökat med en grad, nederbördens distribution har förändrats och förekomsten av extremt väder, med torka, oversvämningar och jordskred som följd blir allt vanligare. För jordbrukare på Ecuadors landsbygd blir effekterna drastiska. – I länder som Ecuador har man förlitat sig mycket på traditionella kunskaper. På en ort kanske man har vetat att när en viss fjäril visar sig är det dags att så. Nu har de cyklerna som vi tidigare levde efter förändrats.

Och människor måste lära sig att leva med den osäkerheten. Vi är inte vana vid det, säger Carolina Zambrano. Förändringarna i Ecuadors klimat beror med största sannolikhet på de utsläpp av växthusgaser som vi i de rika länderna gjort oss skyldiga till.

Själv ligger Ecuador långt ner på

listan över klimatbovar. Men även här

finns förstås problem. Ironiskt

nog är det jordbruket som är den största klimatboven. – På den globala agendan talas det ständigt om energi. I vårt fall står utsläppen från energi, om man räknar bort transporter, för sju procent. Vi måste i stället

koncentrera oss på åtgärder inom jordbruket och att kontrollera avskogningen och utsläppen från transportsektorn, säger Carolina Zambrano. Den största delen av växthusgaserna från jordbruket står konstgödsel med kväveoxid för. Men även utsläppen av metangas från Ecuadors många kor och från risodlingar är allvarliga problem.

I LA FLORIDA, 3200 meter över havet har det blivit sen eftermiddag och för första gången på tre veckor faller faktiskt regnet. Ett regn som gör luften kylig och vägarna upp till byn leriga. Kanske gör det att Beatrice Pupiales quinoaskörd klarar sig från torka. Men för José Vasquez potatisar är det redan för sent.

Människor måste lära sig att leva med

osäkerheten

På över 3000 meters höjd och utan bevattning klarar sig bara vissa grödor. Beatrice Pupiales odlar bland annat quinoa och björnbär utanför sitt hus i byn La Florida.

6 Via Campesina

RESULTATET AV FN:s klimatkonferens i Cancún är dåliga nyheter för småbrukare, för naturen och

för hela mänskligheten. I stället för att bekämpa klimatkrisen ser avtalet i Cancún till att förvärra den. FN-länderna misslyckades med att skapa bindande regelverk och obligatoriska mål för att minska utsläppen av växthusgaser. I stället förstärktes koldioxidmarknaden.

FN-LÄNDERNAS REGERINGAR förespråkade instrument som Clean Development Mechanisms (CDM) och Reduction of Emissions from Deforestation and Forest Degradation (REDD). Åtgärder som vi menar är falska lösningar. Genom CDM kan rika länder och transnationella företag fortsätta att förorena i sina egna länder och samtidigt uppfylla utsläppsmålen genom att fi nansiera ”clean development”-program utomlands. Många CDM-projekt orsakar dessutom stora utsläpp, miljöförstöring som sociala problem eftersom alltifrån stora dammar till industijordbruk kan räknas som CDM-projekt. På det sättet orsakar de både nya utsläpp och sociala problem.

REDD+ gör skogar och odlingsmark till en del av koldioxidmarknaden, så att transnationella företag kan skapa vinster av dem. REDD+ betyder att skogar privatiseras, att lokala invånare fördrivs och att skog och mark blir en del av fi nansmarknaden.

I CANCÚN SEGRADE handeln och de som vill spekulera i naturen. De förslag som vi hade med oss från klimatkonferensen för Moder Jords rättigheter i Cochabamba, Bolivia ratades systematiskt.

Agendan i Cancún styrdes av bankerna, oljebolagen, jordbruksindustrin och andra som vill spekulera i klimatet och naturen. De leder hela världen till randen av en enorm katastrof med oåterkalleliga konsekvenser.

SMÅBRUKARNA INOM Vía Campesina

förkastar och underkänner resultaten

i Cancún. Vi beklagar att FN:s

klimatkonvention snabbt har blivit en plattform som legitimerar och lägger grunden för en ny ekonomisk världsordning: Den gröna kapitalismen.

Vía Campesinas offi ciella uttalande efter FN:s klimatkonferens i Cancún (förkortad version):

Folkens klimatavtal borde gälla

Liten ordlista

Vía Campesina är ett globalt nätverk av bonderörelser. Det samlar uppskattningsvis 150 miljoner småbrukare världen över . Vía Campesina var värdar för det alternativa forumet i Cancún.

CDM (Clean Development Mechanisms) är ett system som tagits fram av FN som en del av Kyotoprotokollet. Det innebär att de rika länderna kan köpa sig extra utsläppsrätter på hemmaplan genom att investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländerna.

REDD och REDD+ Se sidan 7.

Cochabamba-avtalet togs fram på folkens klimatkonferens som hölls i april 2010 i staden Cochabamba i Bolivia. Det var första gången sociala rörelser bjöds in att delta i klimatförhandlingar. Konferensen samlade 35 000 människor från hela världen och utmynnade i mycket ambitiösare krav än de som fi nns i FN-avtalen, bland annat en gräns på 1,5 graders temperaturhöjning. Målet är att göra Cochabamba-avtalet till bindande krav i FN:s klimatavtal.

Matsuveränitet är ett begrepp som myntades av Vía Campesina 1996. Det innebär att länder och samhällen själva ska få bestämma över sin jordbrukspolitik och främst odla för den egna befolkningens behov, först i andra hand för export. Det handlar om bönders och lantarbetares rätt att producera livsmedel och konsumenternas rätt att välja vad de äter och hur det produceras.

VÍA CAMPESINA KRÄVER:

• Anta principerna i folkens klimatavtal från Cochabamba 2010.• Skriv ett bindande avtal för att minska utsläppen av växthusgaser i industriländerna med 50

procent till 2017.• Anslå sex procent av industriländernas BNP för att fi nansiera klimatåtgärder i Syd.• Fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna, för ursprungsfolkens rättigheter och för

klimatfl yktingarnas rättigheter. • Inrätta en internationell domstol för Klimaträttvisa.• En statlig politik för att främja hållbart jordbruk och matsuveränitet.

I Cancún segrade

handeln och de som vill spekulera i naturen.

Tusentals människor demonstrerade för Vía Campesinas klimatförslag i Cancún.Foto: Hanna Helander

Ursprungsfolk 7

ASENCIO FARIANGO sitter i styrelsen för Ecuarunari som organiserar ursprungsfolk i Ecuadors bergstrakter.

Organisationen är motståndare till REDD och likaså till det liknande statliga programmet för kompensation som redan fi nns i Ecuador, Socio bosque. Avtalet om REDD (Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation) var en stor framgång under klimatförhandlingarna i Cancún. Syftet är att utvecklingsländer ska ges ekonomisk ersättning för att se till att skogsavverkningen minskar. Bakgrunden är den förmåga som skogar har att lagra koldioxid.

I dag kommer runt 20 procent av de utsläpp av växthusgaser som orsakas av människan från avskogning. Ecuarunari menar att program för att kompensera lokalbefolkningar om de inte hugger ner skog är fel väg att gå för att komma till rätta med jordens klimatproblem. De menar att det är ytterligare ett sätt för länder i västvärlden att köpa sig fria men samtidigt kunna fortsätta släppa ut växthusgaser. MEN FRAMFÖR ALLT menar man att det är ett nytt sätt att kolonisera länder i syd, genom att stater och internationella

FN:s skogsavtal REDD är tänkt att ge befolkningar i till exempel Latinamerika kompensation för att bevara sina skogar. Men ursprungsfolk i Ecuador förkastar systemet. – Vår ståndpunkt är att moder jord inte är till salu, säger Asencio Fariango.TEXT: Johanna Kvarnsell

Ursprungsfolk kritiska till REDD

Perspektiv som skakar om

REDD LANSERADES första gången under FN:s klimatmöte 2005 på initiativ av Papua Nya Guinea och Costa Rica. Genom en REDD-mekanism kan utvecklingsländer, som inte har några utsläppsåtaganden ändå få en roll i att minska utsläppen av växthusgaser. 2007 breddades frågan, förhandlingarna ska hädanefter inte bara handla om avskogning och utarmning av skog, utan även ”skydd av skogar, hållbar förvaltning av skogar och förstärkning av skogars kollager”. REDD med detta tillägg kallas för REDD+.

UNDER KLIMATFÖRHANDLINGARNA i Cancún kom de deltagande länderna överens om ett ramverk för hur REDD ska fungera. Utvecklingsländerna ska nu utarbeta nationella strategier eller handlingsplaner för hur REDD ska implementeras. Flera frågor om hur REDD+ ska fungera återstår dock, till exempel hur fi nansieringen ska se ut.

Källa: Naturskyddsföreningen

TÄNK DIG en global folkomröstning om klimatförändringarna. En omröstning där naturens

rättigheter står i fokus. Det är vad Bolivias president Evo Morales och de latinamerikanska sociala rörelserna vill genomföra. Men de ifrågasätts av europeiska organisationer inom den globala småbrukarrörelsen. Att skapa politiska förslag utifrån ett perspektiv där naturen blir något annat än en ekonomisk resurs tror man helt enkelt inte går hem hos vare sig politiker eller allmänhet på vår kontinent. Det är en främmande tanke för européer.

ECUADORS KONSTITUTION slår fast att naturen har rättigheter och gör därmed naturen till ett juridiskt subjekt. Samma sak uttryckte Folkens klimattoppmöte i Cochabamba i april förra året då man beslutade att mobilisera sig på

global nivå kring ett erkännande av Moder Jords rättigheter.

VAD BETYDER DÅ det här för dig och mig som svenskar och européer? Vi talar inte bara om respekt för världens lunga eller de andinska ekosystemen, utan även om de norrländska älvarna och det skånska grundvattnet. Både ursprungsfolkrörelsen och småbrukarrörelsen i Latinamerika ställer sig bakom kampen för naturens rättigheter. Men medan småbrukarrörelsen tenderar att ha en nära relation till progressiva regeringar och kämpar i socialismens namn så intar ursprungsfolksrörelsen en mer kritisk hållning och menar att både höger- och vänsterregeringar driver samma typ av ekonomiska politik som baseras på utvinning av naturresurser utan hänsyn till naturens eller ursprungsfolkens rättigheter.

VILKET SAMHÄLLE kan vi då föreställa oss som tillåter harmoni och respekt att bli ledord? Utformandet av en ekonomisk politik som faktiskt bryter med

Karin Ericssonkoordinatör Latinamerikagrupperna Sydamerika

organisationer får större kontroll över ursprungsfolkens territorier och placerar in deras mark i en kommersiell logik. I slutändan, menar Asencio att det riskerar leda till att staten och internationella organisationer tillskansar sig allt större makt över ursprungsfolkens landområden. – I grunden handlar det om att jaga bort oss från våra territorier med de här miljöersättningarna, säger Asencio Fariango.

ECUADOR VAR LÄNGE ett av de värsta länderna i världen när det gäller skogsavverkning med en årlig avskogningstakt på 1,6 procent. Nya siffror visar visserligen att takten kan ha stannat av, men problemet är fortfarande mycket allvarligt. Ecuarunari förnekar inte heller problemet med avskogning. Men i stället för ekonomisk kompensation menar de att världen måste bryta med den utvecklingsmodell som bygger på utvinnande av naturresurser och lära sig att leva på ett mer hållbart sätt.

dagens respektlösa sätt att förhålla sig till både natur och människa tycks vara en både central och brådskande uppgift. Hur denna politik ska se ut kan dock ingen ge oss svar på. Inte ännu.

NÄR EUROPÉERNA inom småbrukarrörelsen motsätter sig idén om en global mobilisering kring naturens rättigheter speglar

det vår oförmåga att tänka utanför kända tankemönster. Portugisen Boaventura de Sousa Santos, som har ett nära förhållande till ursprungsfolkrörelsen i Latinamerika, menar att dagens tänkande inte längre skapar kritiska idéer som står på egna ben. Det vi

gör idag är att lägga till adjektiv till allmänt kända, och accepterade, teorier. På så sätt talar vi idag om ”alternativ utveckling”. Vi menar att en konventionell utveckling inte är lösningen, men är det som vi istället förespråkar egentligen så alternativt? De Sousa Santos menar att de idéer och begrepp vi använder defi nierar den intellektuella och politiska horisonten.

VAD BETYDER DÅ det här för dig och mig i ett svenskt och europeiskt politiskt landskap? Där vi som solidaritetsorganisation agerar som politisk allierad till ursprungsfolkrörelsen och småbrukarrörelsen i Latinamerika? Vad blir konsekvenserna av att erkänna att naturen har rättigheteri ett svenskt och europeiskt sammanhang? Och vilka politiska förslag arbetar vi fram utifrån ett sådant erkännande? Det vill jag uppmana oss alla att refl ektera över. Låt oss släppa fantasin lös och försöka frigöra oss från invanda tankemönster. Att vara en politisk allierad och samtalspartner till rörelserna i Latinamerika är en uppgift som skakar om.

REDD gången under FN:s klimatmöte 2005 på initiativ av Papua Nya Guinea och Costa Rica. Genom en REDD-mekanism kan

Fakta REDD och REDD+

Foto: Kim Moberger

8 Insamling

Smältande glaciärer och oregelbundet väder slår hårt mot småbrukare och ursprungsfolk i

Sydamerika. I projektet mellan Latinamerikagrup-perna och CAOI, Nätverket för ursprungsfolksor-ganisationer i Anderna, är klimatförändringarna

en prioriterad fråga.TEXT OCH FOTO: Kim Moberger

Klimatfokus i Latinamerikagruppernas samarbetsprojekt

I CAOI:s och Latinamerikagruppernas gemensamma projekt ingår bland annat:• fi nansiering av en

regional studie om klimatförändringarna

• fl era kurstillfällen där organisationernas åsikter och förslag i relation till klimatförändringarna ska diskuteras

• uppföljning av Cancún-förhandlingarna

• deltagande i ursprungsfolkens forum i Abya Yala. Abya Yala är ursprungsfolkens egna namn på den latinamerikanska kontinenten.

PÅ TOPPEN AV en av Perus största glaciärer samlas representanter från nätverket CAOI för ett möte.

Under de senaste trettio åren har landets glaciärer minskat med en fjärdedel. Något som kommer att få stora konsekvenser eftersom glaciärerna står för både vatten- och elförsörjning till en majoritet av befolkningen.

ENLIGT EN STUDIE som CAOI genomförde 2010 lider människorna i området redan nu av klimatförändringarna. Smältande glaciärer leder till översvämningar av sjöar och oregelbunden vattentillförsel. Sötvattenreserver försvinner i torra områden och försvårar för jordbrukare i området. Många är tvungna att överge sina hem och fl ytta in till staden.

GEMENSAMMA KRAVCAOI arbetar i de andinska länderna för att de nationella regeringarna ska uppmärksamma klimatförändringarna och skydda den utsatta befolkningen på landsbygden. Men de arbetar även på internationell nivå genom att bland annat närvara vid klimatmöten, nu senast vid COP 16 i Cancún. För att stärka sin röst vid sådana tillfällen samarbetar CAOI med andra nätverk av ursprungsfolk i både Amazonas och Centralamerika. I Cancún bildade nätverken en gemensam delegation. – Det fi nns mycket information om klimatförändringarna inom alla nätverken. Nu behöver vi sammanställa den och komma fram till förslag och krav som vi alla stödjer, säger Luis Vittor, projektansvarig på CAOI.

KRITIK MOT DE GLOBALA FÖRHANDLINGARNAEn sådan gemensam fråga är vikten av att skydda ursprungsfolkens rättigheter i avtal som sluts under klimatförhandlingarna. Vissa lösningar som diskuteras, som till exempel skogsavtalet REDD (se sidan 7), kritiseras hårt av nätverken. Det ses som ett sätt för de rika länderna att köpa sig fria från sitt ansvar och fortsätta med sina koldioxidutsläpp. Samtidigt hotas ursprungsfolkens rättigheter att besluta över sina territorier. – Vi kommer att jobba intensivt med förberedelserna inför klimatförhandlingarna i Sydafrika i december. Flera ledare kommer att genomgå utbildningar där de får förståelse för tekniska termer och kunskap om den historiska process som har lett fram till COP 17, säger Luis Vittor.

Samverkan och påverkansarbete

ska rädda klimatet

SMS:a

LA till 72970

och skänk 50

kronor till folkrörelser

i Latinamerika

Vid en av Perus högsta glaciärer samlas Nätverket för ursprungsfolksorganisatioer i Anderna, CAOI, för att diskutera klimatfrågor.

Riv av och lägg bland dina räkningar, som en påminnelse om att du kan vara med och bidra!

Till PlusGirokonto

Betalningsmottagare

Avsändare

PG 901017-4

Latinamerikagrupperna

En som tror på förändring!

Ja, jag vill stödja CAOI och andra latinamerikanska

folkrörelsers arbete med följande belopp:

100200300Annat belopp

PlusGirot

CAOI är en av många starka folkrörelser som kämpar för social rättvisa i Latinamerika.Du kan vara med och stödja kampen för ett rättvisare och mer hållbart samhälle.

Ge ett bidrag!

Förening 9

Latinamerikagrupperna ger sig ut på

sommarturné för fjärde året i rad!

Nu är det dags igen för Latinamerikagrupperna att börja planerandet för att ge sig ut på vägarna och festivalsommaren 2011. Under 2011 fokuserar vi på hur konsumtionsmönster i Sverige påverkar miljö och människor i Latinamerika.

Kan du berätta något om syftet med projektet? Ja, syftet är att lyfta fram vad vi kan göra för att stoppa utnyttjandet av människan och miljön. Det kommer vi att göra genom att belysa hur till exempel konsumtion i Nord påverkar Syd. Dessutom kommer vi att föra fram rättvisa och hållbara alternativ, inte minst här i Sverige.

Vilka aktiviteter kommer MJV att genomföra inom ramen för projektet?Det första året kommer vi att ordna ett sommarläger, en workshopturné på folkhögskolor och fl era seminarier och föredrag. Dessutom är en viktig del av projektet att samarbeta med Latinamerikagrupperna och Jordens Vänner i Finland, så vi kommer att mötas en hel del hoppas jag.

Kommer projektet att innebära att Latinamerika får större utrymme i MJV:s aktiviteter?Jo, jag skulle säga att det får en del utrymme redan, men visst, i april ska vi till exempel få besök från någon från de jordlösas rörelse MST i Brasilien. Först ska hon/han vara med vid mötet i Ramsele (Återta makten över maten och naturbruk 15-17 april) och sedan på Stora Ensos årsmöte i Helsingfors. Latinamerika är intressant, där fi nns starka folkrörelser och en spänning mellan utveckling och miljö. I Brasilien bygger man stora dammar i Amazonas och i Bolivia ordnar man ett jättebra radikalt klimatmöte, men fortsätter samtidigt med kontroversiell gruvdrift.

Finns det någon speciell aktivitet som du vill uppmärksamma eller bjuda in till?Ja, sommarlägret! Det tror jag kommer bli en utmärkt blandning av politik och häng, mycket folkbildning och folkrörelsesamarbete, och inspiration från Nord och Syd. Datumet är inte helt spikat, men i slutet på juli eller början på augusti blir det.

...Miljöförbundet Jordens Vänner

Hallå där...

Mat, Människa och Miljö är temat för det nya samarbetet mellan Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV), Friends of the Earth Finland och Latinamerikagrupperna. Det är ett EU-fi nansierat projekt som syftar till att sprida kunskap, starta dialog och påverka i frågor som rör hållbar utveckling och klimaträttvisa, i Latinamerika såväl som i Europa. Vi har ställt några frågor till Ellie Cijvat, styrelseordförande i Miljöförbundet Jordens Vänner. TEXT: Marie SjöbergBILD: Emil Schön

– Vi kommer prata om monokulturer, rättvis handel, makt över vår mat, men även mer allmänt om Latinamerika och hur man kan engagera sig för en rättvis och hållbar värld, säger Josefi ne Höijer som är koordinatör för årets sommarturné.

Varför just en sommarturné? – Det har varit en mycket intressant metod för att möta tusentals unga människor i diskussioner och debatt om globala frågor. I fjol tog cirka 5 000 personer del av Latinamerikagruppernas information, 2 300 av dessa valde att skriva på namninsamlingen för global rättvisa och drygt 10 000 kronor samlades in till våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. – Det visar att det fi nns massa människor på Sveriges festivaler som vill engagera sig i globala rättvisefrågor och för en rättvis värld. Musik, fest och engagemang hör ihop helt enkelt, säger Josefi ne Höijer.

Kallelse till årsmöte

Alla medlemmar är hjärtligt välkomna till Latinamerikagruppernas årsmöte som hålls i Stockholm den 21-22 maj.

VAD?Årsmötet är ett tillfälle att mötas, vara med och styra inriktningen för vår förening, och bidra till att demokratin hålls levande. På årsmötet ska vi bland annat ha en visions-workshop, besluta om ett förslag på starkare genusperspektiv i den strategiska planen, och diskutera strategisk plan och verksamhetsplan för 2011. Vi ska också välja vår styrelse.

VEM?Anmäl dig senast den 21 april till årsmötet genom att mejla ditt namn, adress, telefonnummer och e-postadress till arsmotet@latinamerikagrupperna.se. Som anmäld deltagare får du reseersättning för billigaste ressätt.

VAR?Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40 i Stockholm.

NÄR?Lördag 21 maj 9.00 – 17.00 (plus mingel på lördag kväll) och söndag 22 maj 9.00 – 13.00.

LÄS MER PÅ http://latinamerikagrupperna.se/arsmoten.

Välkommen!Styrelsen

Vill du följa med oss? Vi söker dig som:

• Är engagerad eller vill engagera dig i Latinamerikagrupperna

• Gillar att möta nya människor • Gärna tar diskussion och pratar om våra frågor• Är beredd att jobba hårt och bo lite obekvämt

under några dagar för att sprida vårt budskap i en schyst musikmiljö!

Kom med och planera arbetet, häng med på någon av festivalerna! Din aktivism, dina idéer och kunskaper behövs.

Maila till josefi ne.hoijer@latinamerikagrupperna.se, eller ring 08-55 69 75 42 om du är intresserad av att delta på något sätt!

Sommarturnén 2011

Preliminärt kommer vi att åka till:

Peace & Love, Borlänge 28/6-2/7Politikerveckan i Almedalen, Visby 3-10/7Urkult, Näsåker 4-6/8

Varför ändra på ett lyckat koncept?

Ellie Cijvat

10 Fotoreportage

Vatten – på gott och ont

DET ÄR EN STOR dag i byn Chirimoyas i regionen Santa Cruz i Bolivia. De jordlösas rörelse,

MST, har sitt årsmöte i byn och det ska bli fest och utvärdering av det gångna året.

Dessutom ska den nya vattentanken installeras och invånarna ska få rinnande vatten! Om

nu klimatet tillåter.

Översvämningar, torka och kyla har påverkat allt som har med jordbruk att göra. Under 2010

nådde staden Santa Cruz bottenrekord i kyla. En period gick temperaturen ner till 0 grader, i en

stad där medeltemperaturen är 21 grader.

TEXT OCH FOTO: Joel Alvarez

MILJARDDOM MOT CHEVRON I ECUADOROljebolaget Chevron har dömts till miljardböter av en ecuadoriansk domstol för att ha förorenat områden i Amazonas under framförallt 60- och 70-talen. Domen i fallet, som har pågått i 18 år, är början på slutet i ett av världens största miljömål.

SKADESTÅND TILL OFFREN FÖR INBÖRDESKRIGETMånga civila offer för det inbördeskrig som rasade i Peru mellan 1980-2000 ska snart kunna få skadestånd från staten. Utbetalningarna kommer främst att gå till äldre personer på den fattiga landsbygden, där också de fl esta övergreppen begicks.

KOLGRUVA VID NATURRESERVAT OROAR I CHILEChiles regering sa nyligen ja till att inleda kolbrytning med open pit-teknik på ön Isla Riesco i södra Chile. Det faktum att kolgruvan planeras några få mil från ett naturreservat, på en ö med stora sötvattenreserver och fl era sällsynta djurarter, har fått miljöorganisationer såväl som civila att reagera.

Nyheter frånFölj de senaste nyheterna från Latinamerika på www.latinamerika.nu

Raymundo Ramos från centret Educar es Fiesta (Lära ut är en fest) håller en teaterföreställning för barn och vuxna i byn. Pjäsen uppmuntrar barnen att börja tänka på miljöfrågor, men också på de rättigheter de har som ursprungsfolk.också på de rättigheter de har som ursprungsfolk.

Den nyinköpa vattentanken ska förse byns hushåll med rinnande vatten. Men för att den ska fungera krävs det en regelbunden regnperiod och att det fi nns vatten i den närliggande fl oden.

Invånarna i byn hoppas att de snart ska få

det rinnande vattnet att fungera.

I byn Chirimoyas har man inte bara kämpat med att få tillbaka sin mark,

utan även mot klimatförändringarna och de oregelbundna regnfall som

försvårar jordbruket.

Den nyinköpa vattentanken ska förse byns hushåll med rinnande vatten. Men för att den ska fungera krävs det en regelbunden regnperiod och att det fi nns vatten i den

Invånarna i byn hoppas att de snart ska få

det rinnande vattnet att fungera.

I byn Chirimoyas har man inte bara kämpat med att få tillbaka sin mark,

utan även mot klimatförändringarna och de oregelbundna regnfall som

försvårar jordbruket.

I byn Chirimoyas har man inte bara kämpat med att få

tillbaka sin mark, utan även mot klimatförändringarna och

de oregelbundna regnfall som försvårar jordbruket.

Latinamerikagrupperna samarbetar med och stödjer sociala rörelser – jordlösa, småbrukare och ursprungsfolk – som arbetar för social rättvisa i Latinamerika. I Sverige har vi tagit initiativ till kampanjen GlobalRättvisa.Nu som kämpar för en mer ansvarsfull global politik, i både Sverige och EU. I år startar vi tillsammans med ursprungsfolksrörelsen och det globala nätverket för småbrukare, Vía Campesina, ett kontinentalt program i Latinamerika. I Sverige drar vi igång en rikstäckande kampanj för klimaträttvisa och påverkar kommuners utsläpp av växthusgaser. Vi behöver bli fler medlemmar för att med kraft påverka politiker, företag och myndigheter i Sverige och i Latinamerika för hållbar utveckling och global rättvisa. För endast 20 kr/månad är du en del av arbetet för en rättvis värld – och ett stabilt klimat. Som medlem får du tidningen Röster från Latinamerika fyra gånger per år och du får möjlighet att delta i lokal- och temagrupper samt riksträffar. Mejla register@latinamerikagrupperna.se, för att bli medlem.

Stöd arbetet för klimat och rättvisa – bli medlem i Latinamerikagrupperna

följ oss på www.facebook.com/latinamerikagrupperna

Foto: Joel Alvarez

Den globala uppvärmningen går snabbare än förväntat. Redan idag finns det 25 miljoner klimatflyktingar och extrema väderfenomen gör att fattiga människor i Latinamerika dör eller blir hemlösa. I Anderna smälter glaciärerna bort och lokalbefolkningen håller på att förlora sitt färskvatten. Folkrörelser över hela världen engagerar sig nu för att förhindra klimatförändringarna. Latinamerikagrupperna kommer under 2011 att dra igång en kampanj för klimaträttvisa tillsammans med nätverket Global Rättvisa Nu. Vad kan du göra?

• Bor du på en plats där Latinamerikagrupperna har en lokalgrupp? Du hittar dem på www.latinamerikagrupperna.se. I lokalgruppen finns likasinnade som engagerar sig för klimaträttvisa och andra frågor som rör Latinamerika.

• Gå med i temagruppen ”Makten över maten och klimatet” och engagera dig i den rikstäckande namninsamlingen för klimaträttvisa inför toppmötet i Sydafrika i december 2011. Påverka din kommun eller skola att påbörja klimatomställningen. Allt du behöver veta finns i ”Mat och klimat – guide för påverkan”.

• Engagera dig i årets sommarturné• Vill du rivstarta, har vi riksträff i Malmö den

12-13 mars.

Kom med i arbetet för klimaträttvisa och minskade utsläpp! Vill du veta mer, kontakta Josefine Höijer, josefine.hoijer@sal.se eller gå in på vår hemsida www.latinamerikagrupperna.se. Där kan du bli medlem, hitta våra lokalgrupper och följa kalendariet.

Du behövs i arbetet för klimaträttvisa!