Övervakning av fåglarnas populationsutveckling

Årsrapport för 2006

Åke Lindström och Sören Svensson

Innehållsförteckning Summary 2Inledning 3Metoder 3Resultat och Diskussion 6Artkommentarer 11Tack 15Tabell 1. Antal inventerade punktrutter vintrarna 1975/1976–2005/2006 17Tabell 2. Antal inventerade punktrutter somrarna 1975–2006 17Tabell 3. Antal inventerade standardrutter 1996–2006 17Tabell 4. Antal observerade individer på punkrutterna vintrarna 2004/2005–2005/2006 18Tabell 5. Populationsindex för vintrarna 1975/1976–2005/2006 baserat på punkrutter 20Tabell 6. Antal observerade individer på punkrutterna somrarna 2005–2006 23Tabell 7. Populationsindex för häckningstid 1975–2006 baserat på punkrutter 26Tabell 8. Antal observerade individer på standardrutterna somrarna 2005–2006 30Tabell 9. Populationsindex för häckningstid 1998–2006 baserat standardrutterna 33Appendix 1. Deltagarförteckning för punktrutter gjorda senaste vintern och sommaren 36Appendix 2. Deltagarförteckning för standardrutter 2006 45Appendix 3. Diagramredovisning av beståndsindex vintertid, punktrutter 52Appendix 4. Diagramredovisning av beståndsindex under häckningstid 56Appendix 5. Svenska och vetenskapliga namn 67

Ekologiska institutionen, Lunds universitet Lund 2007

Omslagsbild/Cover: Rödhake Erithacus rubecula (foto: Åke Lindström)

2

Summary Lindström, Å. & Svensson, S. 2007. Monitoring population changes of birds in Sweden. Annual report 2006, Department of Ecology, Lund University. 68 pp. This report presents the results of the Swedish National Bird Monitoring programme, run by the Department of Ecology, Lund University, as a part of the National Monitoring Programme of the Swedish Environmental Protection Agency. The results from 2006 include data from 665 winter point count routes (31st year), of which 303 were carried out during the Christmas/New Year count, and 263 summer point count routes (32nd year). A third programme is running since 1996 with 716 fixed routes, systematically (and therefore semi-randomly) distributed over Sweden (combined line transect and point counts). In total 411 Fixed routes were completed in the summer of 2006 and 714 routes (99%) have been censused at least once since 1996. Trends were analysed using TRIM.

In the Christmas/New Year count 2005/2006, about 130,000 individuals of 137 species were counted by 257 different observers. Winter indices increased in 46% of the species compared to the winter before (Table 5). Strong long-term increases are present in many waterbirds like Cormorant, Grey Heron, Mallard, Tufted Duck, Goldeneye, Smew and Canada Goose, as well as in various species such as White-tailed Eagle, Raven, Rook, Blue Tit, Wren and Greenfinch (Appendix 3). Long-term winter declines are prominent in Black Grouse, Collared Dove, Hooded Crow, Willow Tit, Marsh Tit, Siskin, Common Redpoll, House Sparrow and Tree Sparrow. The declines in winter of the two sparrows are more pronounced than shown by the statistics, since in 1975-1989 many birds were reported as Passer sp., birds that can not be included in the analysis afterwards.

On the point count routes in summer 2006, almost 93,000 birds of 203 species were counted by 182 different observers. The TRIM indices increased in 48% of the species compared to the summer before (Table 7, graphs in App. 4). The strongest long-term positive trends in summer are present in Cormorant, Barnacle, Canada and Greylag Geese, Whooper Swan, Marsh Harrier, Red Kite, Crane, Raven, Wren, Blackcap, and the collybita subspecies of Chiffchaff. The following species show clear negative long-term trends: Black Grouse, Snipe, Curlew, Redshank, Common Gull, Black-headed Gull, Stock Dove, Cuckoo, Swift, Green Woodpecker, Wryneck, Skylark, House Martin, Sand Martin, Hooded Crow, Willow Tit, Marsh Tit,

Wheatear, Dunnock, Tree Pipit, White Wagtail, Yellow Wagtail, Red-backed Shrike, Starling, Linnet, Yellowhammer, Ortolan Bunting, Reed Bunting and House Sparrow.

From the Fixed routes were reported 115,000 birds of 213 species. Indices for a large number of species (for the period 1998-2006) are presented in Table 9 and there are graphs for about a hundred species in Appendix 4. More graphs are shown on the homepage (address below).

Bird indicators were calculated for Sweden based on summer point counts and the species selection and methods of the Pan-European Common Bird Monitoring Scheme (page 8). Farmland birds (“Vanliga jordbruksfåglar”, 11 species) show a 40% decline since 1975, although in 2006 the index increased. Woodland birds (“Vanliga skogsfåglar”, 26 species) have declined with about 20%, whereas a group of other common birds (“Övriga vanliga fåglar”, 21 species) show no average change in population size.

Appendix 5 holds a list of Swedish and scientific names of birds as help for foreign readers when interpreting the tables. Homepage: WWW.BIOL.LU.SE/ZOOEKOLOGI/BIRDMONITORING

Red Kite, a Swedish winner

3

INLEDNING Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2005/2006 och sommaren 2006. Det är nu den 31:e vintersäsongen och den 32:a sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarter presenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt, för projektets stora värde ligger istället i de långsiktiga trenderna, som ger en god bild av populationsutvecklingen de senaste drygt trettio åren, inte minst för de talrikaste arterna.

I år ger vi för första gången data från standardrutterna en starkare profil genom att lägga in trenderna från sommarpunktrutter och standardrutter i samma figurer. Standardrutterna startades för att komma ifrån en del svagheter med punktruttsmetoden och därmed bättre spegla fågel-populationstrenderna i Sverige. Det finns nu nio goda år av parallella data från de två projekten och jämförelsen är spännande. För en del arter är trenderna i stort sett identiska, för andra är skillnaden stor och oftast då så att det verkar gå bättre enligt standardruttsdata än enligt punktruttsdata. Här återstår mycket spännande analysarbete, där data kopplas bättre till region och habitat.

Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarna fungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi har beräknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2006 ökade jordbruksfågelindikatorn, skogs-fågelindikatorn sjönk i värde, medan indikatorn för övriga vanliga fåglar låg kvar på samma nivå.

På hemmaplan i Sverige är arbetet i full gång med att använda fågeldata från standardrutterna som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs och under våren kommer dessa indikatorer att läggas ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu). De blir, tillsammans med data för flodpärlsmusslan, de första biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige. Då kommer de tretåiga hackspettar, stenskvättor, sånglärkor, talltitor och andra fåglar som räknas på standardrutterna indikera hur väl Sverige och dess olika regioner lever upp till målen om, till exempel, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och en Storslagen fjällmiljö.

Fler länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjligheten att stärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2006 var 12 län anslutna, nämligen AC, BD, D, E, F, G, H, T, W, X, Y och Z län. Under 2007 ansluter S och U län.

Under 2006 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på punktruttsdata om de svenska jordbruksfåglarnas minskning. Uppsatserna ingick i Johan Wretenbergs doktorsavhandling, vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Du kan läsa mer i nummer 2/2007 av Vår Fågelvärld.

Värdet av det arbete som landets nästan 500 inventerare utför ökar ständigt, inte minst genom den status som fågeldata får genom de europeiska och svenska indikatorerna för biodiversitet. Därtill kommer det spännande i att för det egna intressets skull följa de svenska fåglarnas antalsförändringar. Det är vår förhoppning att detta har gjort inventeringsmödan värd för alla deltagare och att det sporrar till fortsatt inventerande och engagemang från fler personer. METODER Inventeringsmetoder Två huvudmetoder används inom fågelövervakningen för att räkna fåglar på ett jämförbart sätt: fritt valda punktrutter samt standardrutter, vilka kort beskrivs nedan. Mer detaljerade metod-beskrivningar finns på rapporteringsblanketterna och på projektets hemsida.

Fritt vald rutt med punkttaxering. Inventeraren väljer själv en rutt längs vilken 20 punkter (stopp) placeras ut på sådant avstånd från varandra att man undviker att dubbelräkna samma fåglar från olika punkter. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda fåglar under fem minuter. Räkning

4

sker en gång om året sommartid och upp till fem gånger vintertid vid ungefär samma datum och med start vid ungefär samma klockslag. Metoden har använts sedan 1975 i både Häckfågeltaxeringen och Vinterfågelräkningen.

Fast standardrutt med kombinerad punkt- och linjetaxering. Rutten är åtta kilometer lång (kvadrat om 2x2 km). I hörnen och mitt emellan hörnen ligger punkter där fåglarna räknas under fem minuter. Mellan punkterna räknas fåglarna medan man går långsamt (linjetaxering), ungefär 30–40 minuter per km. Rutterna har fasta, förutbestämda positioner över hela landet, med 25 km lucka i både nordsydlig och västöstlig riktning. Totala antalet rutter är nu 716, efter att åtta rutter uteslutits under 2005 på grund av otillgänglighet och/eller mycket litet förväntat fågelbestånd. Metoden infördes 1996 för att få jämn geografisk spridning och ett representativt stickprov av fågelfaunan i proportion till de olika naturtypernas arealer. Beräkning av index Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi förlita oss på stickprov, vars värden vi förväntar oss skall vara proportionella mot det sanna antalet fåglar. Resultaten från stickproven bearbetas sedan statistiskt och presenteras i form av index. Det är viktigt att tänka på att index inte ger sanningen, de speglar bara sanningen mer eller mindre bra. Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl materialet motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger på. Bland annat är stickprovets storlek viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar, desto bättre index. Vi använder en indexeringsmetod som kallas TRIM (se nedan).

TRIM TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett avancerat index som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Med hjälp av TRIM beräknas för varje art och delprogram (vinter- respektive sommarpunktrutterna, samt standardrutterna) ett index per år, samt en (log)linjär trend. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen över studieperioden, i % per år. Notera att endast (log)linjära trender kan beräknas med TRIM och alltså inga mer avancerade trendkurvor. För vissa arter, till exempel rosenfinken, med en kraftig uppgång följd av en kraftig nedgång blir en linjär trend relativt intetsägande, men metoden passar väl för arter med långsiktiga stabila trender.

Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihood-metoden” med antagandet att fågelantalen är Poisson-fördelade. Modellen kan ta hänsyn till de problem som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna ibland uppträder i kolonier eller stora flockar, samt att ett års data inte är helt oberoende av föregående år (”serial correlation”, många fåglar blir äldre än ett år och alltså finns med två år i rad). I TRIM räknas de mest sannolika värdena ut för de år en rutt inte inventerats och dessa används sedan vid den statistiska behand-lingen av index. De ifyllda värdena påverkar dock inte index som sådana. När ett nytt år läggs till förändras övriga års TRIM-index, normalt dock i mycket marginell omfattning. För mer sofisti-kerade detaljer om TRIM index hänvisas till manualen som kan hämtas på www.ebcc.info.

Trenddata och årliga index beräknat med TRIM återfinns i tabellerna 5, 7 och 9. Dessutom visas index i figurform för ett stort antal arter i Appendix 3 och 4. I årets rapport har figurerna ändrats något, detta för att standardrutterna skall få en mer framträdande roll. För alla de tre programmen har vi använt 1998 som basår (index = 1). Detta år gjordes 166 standardrutter, vilket är 23 % av rutterna och vi tror att från och med detta år täcks Sverige väl av standardrutterna. Som vi tidigare flaggat för har vi alltså uteslutit de två första årens data, då för få rutter gjordes. För Vinterfågelräkningen är den enda skillnaden mot tidigare års figurer att basåret är 1998 istället för 1975. För de två sommarprogrammen har vi valt att rita kurvorna i samma figur för att göra dem direkt jämförbara.

5

Så här läser du Vinterfågelräkningens figurer: Antalet fåglar (och därmed index) har för 1998 satts till 1. En blå linje binder ihop indexvärdena för de olika åren. I havsörnens fall betyder indexet på ungefär 0,5 för 1980 att det fanns 0,5 gånger så många individer som basåret, dvs. populationen 1980 var bara hälften så stor som år 1998. Basårets värde kan av ren slump ha varit ovanligt högt eller lågt och därför skall man inte lägga för stor vikt vid huruvida värden före och efter basåret ligger över eller under 1. Det viktiga är istället vilka trender som finns i kurvan. Den första siffran i parentesen efter artnamnet (”36” för havsörnen) visar det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år. Andra siffran (7,2), är den genomsnittliga årliga procentuella förändringen i populationsstorleken. Havsörnen har alltså ökat med i genomsnitt 7,2 % per år över hela perioden. Parentesen avslutas med en beskrivning av trendens statistiska säkerhet. NS (”not significant”) betyder att ingen säker trend finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p<0,05, p<0,01 och p<0,001. Ju fler stjärnor desto säkrare är trenden.

För sommarräkningarna har data från de två programmen sammanförts, här exemplifierat av talgoxen. Den röda linjen visar punktruttsdata och den svarta streckade linjen visar standard-

ruttsdata. Kurvorna sammanfaller i basåret 1998. I den andra rubrikraden återfinns motsvarande detaljinformation som för Vinterfågelräkningen, med data från sommarpunktrutterna till vänster och standardrutterna till höger. Det har på sommarpunktrutterna setts i genomsnitt 1980 talgoxar per år mellan 1975 och 2006. Arten har över denna period minskat med i genomsnitt 1 procent per år, med hög statistisk signifikans (***). För standardrutterna gäller att i genomsnitt 1885 fåglar setts per år 1998-2006 och arten har under denna period ökat med 5 % per år. Notera alltså skillnaden mellan de två

trendsiffrorna – de berör olika tidsperioder! För mer diskussion om likheter och skillnader mellan kurvorna för perioden 1998-2006, se sid. 9. Fågelindikatorer Under 2003 startade organisationen European Bird Census Council (EBCC) ett projekt för att i förenklad form beskriva hur det går för de vanligaste fåglarna i Europa. Trenderna hos fågelarter typiska för ett visst habitat, till exempel jordbrukslandskapet, summeras till en enda trend. Indika-torerna blir helt enkelt fåglarnas motsvarighet till aktievärldens Dow Jones eller Nasdaq. Under 2004 beslutades inom EU att denna indikator skall användas som ett sätt att spegla tillståndet för den biologiska mångfalden inom EU (se Vår Fågelvärld 2/2005). Här presenterar vi motsvarande siffror för Sverige, baserat på de urvals- och beräkningskriterier som används för hela Europa.

Tre indikatorer har beräknats: Vanliga jordbruksfåglar (”Common farmland birds”), Vanliga skogsfåglar (”Common woodland birds”) samt Övriga vanliga fåglar (”All other common birds”). På europisk nivå har valts ut 84 arter, av vilka 21, 36 resp. 27 placerats i de tre grupperna ovan. Av dessa ingår i de svenska beräkningarna 11, 26 resp. 21 arter. Vilka arter det rör sig om beskrivs nedan. Att färre arter finns med i Sverige beror på att vissa arter saknas helt och att andra är för fåtaliga för att möjliggöra indexering. Grupptillhörighet har bestämts utifrån en europeiskt perspektiv och speglar i en del fall inte förhållandena i Sverige speciellt väl. Vissa arter, likt ”jordbruksarterna” törnskata och gulsparv, förekommer i stor utsträckning även på hyggen och i kraftledningsgator, med risk att deras trender feltolkas om alla fåglar tas med. Vi har hittills valt att

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5Havsörn, Haliaeetus alb icilla - (36, 7.2, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Talgoxe, Parus major(1980, -1, ***; 1885, 5, ***)

6

behålla den europeiska standarden för jämförbarhetens skull. Det är dock vår ambition att från och med nästa år utveckla både arturval och ruttval för att bättre passa svenska förhållanden.

En art är inkluderad i de svenska indikatorerna ifall det finns tillräckligt med data för att beräkna ett TRIM index för samtliga år. Först har TRIM-index beräknats för varje art. Därefter har ett medelindex beräknats per år för alla arter. Medelindex är det geometriska medelvärdet, vilket gör att en dubblering av en art har samma påverkan på index som en halvering för en annan art. RESULTAT och DISKUSSION Utfört arbete 2006 Deltagare Huvuddelen av arbetet har utförts av ideellt arbetande ornitologer. Detta gäller nästan samtliga punktrutter såväl sommar som vinter. Enstaka personer som inventerat standardrutter i avlägsna och svårtillgängliga delar av Sverige har kunnat arvoderas och genom länsstyrelsernas försorg har mindre ersättningar utgått.

Totalt deltog under året 493 personer. Förteckning över deltagare återfinns i Appendix 1 (fria punktrutter) och Appendix 2 (standardrutter). Kontrollera gärna att uppgifterna stämmer. För de fria rutterna kan enstaka personer eller rutter saknas på grund av sent inkomna protokoll. Fria punktrutter Antalet vinterpunktrutterna minskade åter något (Tabell 1). Däremot ökade glädjande nog antalet inventerade sommarpunktrutter, om än marginellt (Tabell 2).

Totalt gjordes 303 vinterpunktrutter under huvudräkningsperioden runt jul och nyår (period 3) av 257 olika personer. Ungefär 90 rutter gjordes alla fem vinterperioderna. Totalt deltog 267 olika personer. Det är första gången sedan starten som färre än 100 rutter gjorts perioderna 1, 2, 4 och 5. Under period 3 räknades 2005/2006 totalt 130 165 individer av 137 arter (Tabell 4). Motsvarande siffror för 2004/2005 var 142 498 individer av 125 arter. Perioderna 1, 2, 4 respektive 5 sågs 122 951, 55 222, 25 902 respektive 27 477 individer. TRIM-index och trender för ett stort antal arter (period 3) finns i Tabell 5 och i figurform i Appendix 3.

Totalt gjordes 263 fria sommarpunktrutter av 182 olika personer. Rapporterna för 2006 omfattade 92 712 fågelindivider av 203 arter. Motsvarande siffror för 2005 var 93 703 fåglar av 206 arter. TRIM-index för ett större antal arter redovisas i Tabell 7 samt i figurform i Appendix 4. Standardrutterna Under året gjordes 411 rutter av 233 olika personer, vilket är bästa året hittills (Tabell 3). Totalt har nu 714 av de 716 rutterna inventerats minst ett av åren och 619 rutter (87 %) har inventerats åtminstone två olika år. Sexton rutter har inventerats alla 11 åren. Av kartorna på nästa sida framgår vilka rutter som inventerades 2006, hur många gånger var rutt blivit inventerad (ju mörkare och blåare ruta desto fler inventeringstillfällen), samt vilka två (2!) som hittills inte inventerats alls.

På de 411 inventerade standardrutterna sågs 115 511 fåglar av 213 arter längs linjerna och 38 003 av 192 arter vid punkterna. Sammanlagt sågs 216 arter. En detaljerad listning över antalet fåglar av olika arter sedda längs linjerna finns i Tabell 8. Totalt har genom åren 250 arter setts på standardrutterna.

TRIM-index för standardrutterna finns i Tabell 9 och för de flesta av dessa arter även grafiskt i Appendix 4. Figurer för dessa och ytterligare arter finns på hemsidan. Indexen är beräknade på data från och med 1998, vi har alltså bortsett från de två startåren då ganska få rutter gjordes.

7

Fågelåret 2006 jämfört med 2005 Vintern 2005/2006 För de 74 arter där årliga index beräknats för period 3 (jul/nyår), var det 34 arter (46 %) där index ökade jämfört med 2003/2004 och 40 arter (54 %) där index minskade (Tabell 5). För följande 15 arter ökade index med mer än 30 % mellan åren: storskarv, kanadagås, sparvhök, duvhök, havsörn, tornfalk, orre, fasan, spillkråka, strömstare, koltrast, ängspiplärka, stenknäck, gråsiska, bofink och gulsparv. Det var alltså en god vinter för flera av våra vanliga invasionsfåglar. För följande 14 arter minskade index med mer än 30 % mellan åren: ejder, storskrake, salskrake, kungsörn, tjäder, gråtrut, fiskmås, skrattmås, ringduva, sparvuggla, gröngöling, svartmes, björktrast, ob. Korsnäbb och bergfink. Sommaren 2006 Av 117 arter/raser för vilka index beräknats för de fria punktrutterna var det 56 arter (48 %) vars index ökade jämfört med sommaren 2005 och 61 arter (52 %) där index minskade (Tabell 7). För följande arter ökade index med mer än 30 % mellan åren: kricka, storskrake, sångsvan, glada, sothöna, hussvala, gulärla och gråsiska. För nio arter, vitkindad gås, ljungpipare, tornseglare, gröngöling, trädkrypare, gärdsmyg, rödvingetrast, kungsfågel och obestämd korsnäbb, minskade index med mer än 30 %.

För standardrutterna var siffrorna för 154 arter/raser att 77 ökade (50 %) och 77 minskade (50 %, Tabell 9). Smålom, alfågel, gravand, glada, bivråk, stenfalk, orre, strandskata, småspov, rödbena, svartsnäppa, brushane, silltrut, turkduva, råka, lavskrika, lappmes, ringtrast, rörsångare, sidensvans, törnskata, gråsiska, rosenfink och snösparv ökade med 30 % eller mer. För häger, svärta, fjällvråk, duvhök, fjällripa, ljungpipare, fjällabb, mindre hackspett, tretåspett, nötkråka, trädkrypare, kungsfågel, ängspiplärka och större korsnäbb minskade index med mer än 30 %.

8

För de arter som registrerades i tillräcklig mängd i båda sommarprogrammen var det 76 av 115 (66 %) som hade förändringar i samma riktning (båda upp eller båda ner) och 39 (34 %) som hade förändringar i olika riktning, mycket likt föregående år. För de 22 vanligaste arterna/raser (påträffade i genomsnitt i mer än 1000 exemplar på de fria punktrutterna) var mellanårs-förändringarna samstämmiga för 18 arter (82 %). Som väntat stiger alltså överensstämmelsen mellan de två räkningsprogrammen ju vanligare en art är. Bland de arter som noterats i mer än 100 exemplar på punktrutterna (88 arter) var det inte en enda art där index ökade med mer än 30 % i båda sommarprogrammen. Trädkrypare och kungsfågel var de arter där index minskade med mer än 30 % i båda delprogrammen. Fågelindikatorer Här presenteras tre indikatorer för svenska fåglar: Vanliga jordbruksfåglar, Vanliga skogsfåglar respektive Övriga vanliga fåglar. Figuren till höger visar indikatorerna i samma diagram. De tre figurerna nedan visar varje indikator för sig (de tunna linjerna visar 95 % konfidensintervall i förhållande till basåret 1998). Indikatorerna innefattar våra vanligaste fåglar. Inte minst för skogsfågelindex är detta viktigt att tänka på, eftersom många av de arter som kräver äldre och mer orörd skog (t.ex. lappmes, lavskrika, vissa hackspettar och ugglor) är relativt ovanliga och därför inte kommer med. Långsiktigt har det generellt gått sämst för jordbruksfåglarna, för vilka trenden dock vände uppåt under 2006. Även för de vanliga skogsfåglarna går det relativt dåligt och värdet för 2006 sjönk något jämfört med föregående år. Att det inte bara går neråt för Sveriges fåglar visar indikatorn Övriga vanliga fåglar (habitatgeneralister eller arter som är knutna både till jordbruksmark och till skog). Även bland dessa arter finns det dock flera som det går dåligt för, till exempel gök, kråka, hämpling och sävsparv (Appendix 3).

Som synes av populationskurvorna i Appendix 4 verkar det för många arter under perioden 1998-2006 gå bättre enligt standardruttsdata än enligt punktruttsdata, ett fenomen som visar sig nu när

Vanliga skogsfåglar: gröngöling, mindre hackspett, spillkråka, göktyta, trädlärka, nötskrika, blåmes, svartmes, entita, talltita, nötväcka, trädkrypare, rödstjärt, härmsångare, trädgårds-sångare, gransångare, grönsångare, kungsfågel, grå flugsnappare, sv-v flugsnappare, järnsparv, trädpiplärka, grönsiska, gråsiska, domherre, bergfink (n = 26).

Vanliga jordbruksfåglar: tofsvipa, ringduva, sånglärka, ladusvala, buskskvätta, törnsångare, gulärla, törnskata, stare, gulsparv, pilfink (n = 11).

Övriga vanliga fåglar: ormvråk, sparvhök, gök, större hackspett, kråka, kaja, skata, stjärtmes, talgoxe, gärdsmyg, dubbeltrast, taltrast, koltrast, rödhake, svarthätta, lövsångare, sädesärla, grönfink, hämpling, bofink, sävsparv (n = 21).

Vanliga jordbruksfåglar

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

1.2

1.4

1.6

1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006

Trim

inde

x

Vanliga skogsfåglar

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

1.2

1.4

1.6

1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006

Trim

inde

x

Övriga vanliga fåglar

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

1.2

1.4

1.6

1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006

Trim

inde

x

Svenska fågelindikatorer

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

1.2

1.4

1.6

1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006Tr

im in

dex

Övriga

Skog Jordbruk

9

tidsserien för standardrutterna blivit tillräckligt lång för att tåla en jämförelse. Vad detta beror på är ännu inte undersökt, men diskuteras här nedan. För t.ex. ringduva, buskskvätta, törnsångare, törnskata och gulsparv, alla ”jordbruksfåglar” enligt den europeiska standarden, spelar troligen det faktum in att arterna i stor utsträckning förekommer även i andra habitat än i jordbrukslandskapet (t.ex. törnskator på hyggen och i kraftledningsgator). Kanske går det bättre i dessa andra habitat och att vi med standardrutterna nu täcker desamma bättre. Vi kommer framöver att undersöka detta närmare, med avsikt att kunna producera indikatorer med större precision för de specificerade habitaten. Trender från punktrutter och standardrutter – varför är de inte alltid lika? Punktrutternas svagheter… Svensk Fågeltaxering har som uppgift att bevaka de vanliga svenska fåglarnas populations-utveckling. För detta ändamål startades punktrutterna 1975. Programmet har varit en succé inte minst på grund av sin enkelhet, för inventeraren så väl som för projektledaren. Efter ett par decennier infördes dock systemet med standardrutterna (1996), eftersom punktruttsprogrammet dras med en del mer eller mindre uppenbara svagheter. Tre huvudbekymmer har identifierats:

Skev geografisk fördelning. Ungefär 90 % av rutterna görs i södra halvan av landet (se hemsidan), vilket lämnar norra Sverige dåligt övervakat.

Undersökta habitat är ej representativa. Varje inventerare väljer själv var punktrutten läggs. Det finns en klar risk därmed att rutternas placering inte speglar landskapet i stort. Inventeringarna sker proportionellt sett mer i människonära och –täta områden, dvs. oftare runt byn i stället för i storskogen, och oftare i Mälardalen, runt Göteborg och i Skåne, än i Halland och Värmland. Möjligen läggs rutterna också i ”finare” och fågelrikare habitat än vad som i genomsnitt finns inom inventerarens närområde, dvs. hellre i naturreservat än i produktionsskog (detta vet vi dock lite om). Om trenderna för en art skiljer mellan sådana habitat och regioner riskerar vi få en skev bild av beståndsutvecklingen.

Rutter avbryts när habitatet försämras. Vi nås då och då av brev från inventerare som kan se ut så här: ”på tre av punkterna ligger nu ett nybyggt villakvarter, så jag avslutar rutten och startar en ny på andra sidan byn”. Det är naturligtvis lätt att förstå inventeraren, men på detta sätt missar vi precis det som vi vill undersöka – hur habitaten förändras och fåglarnas antal med dem. Rent teoretiskt kan vi på detta sätt få ett scenario där vi alla om några sekler inventerar endast i våra nationalparker. Månne finner vi då att fågelpopulationerna klarar sig ganska bra, medan resten av Sverige ligger i ruiner. Hur många punktrutter som avslutas på grund av habitatförsämring vet vi ej. …standardrutternas styrka Standardrutterna designades för att råda bot på dessa svagheter. Genom rutternas fördelning täcks Sverige nu geografiskt helt proportionerligt. Visserligen görs varje år proportionellt färre inven-teringar i Norrland, men analysmetoden TRIM gör att fåglarna i norr ändå väger lika tungt som Sydsveriges fåglar. Vidare skall rutternas systematiska fördelning borga för att de ytmässigt största habitattyperna täcks helt proportionerligt, t.ex. jordbruksmark och skogsmark. Utgör jordbruks-marken 7 % av Sveriges yta kommer 7 % av linjerna att gå genom jordburksmark och standard-rutterna kommer att gå genom fågelfattiga produktionsskogar i den utsträckning sådana finns. Vidare skall en standardrutt fortsätta räknas, även om det längs rutten byggs industrier eller

Gulsparv, inte enbart en jordbruksfågel. Yellowhammer, not only a farmland bird.

10

gammelskogen huggs ner. En nackdel med standardrutterna är att förr eller senare byts inventeraren ut och detta skapar en oönskad variation mellan åren. Denna nackdel har inte punktrutterna. En första jämförelse av de två metoderna Efter elva år av standardruttsinventeringar, varav nio år med rejält många rutter gjorda, har det blivit möjligt att på allvar jämföra resultaten från de två metoderna. För att förenkla jämförelsen har vi lagt in de två programmens kurvor i samma diagram (Appendix 4). Om det inte vore någon skillnad i hur antalet individer av en fågelart förändras i olika delar av landet, eller i olika habitat, skulle inventeringsmetoden inte spela någon roll och kurvorna skulle i stort vara identiska. Nästan

identiska kurvor är det faktiskt för en del arter, t.ex. häger, tornseglare, svartmes, tofsmes, gärdsmyg, näktergal, rödhake, sävsångare, nordlig gransångare och kungsfågel (se figur ovan).

För andra arter är mellanårsvariationen mycket likvärdig (båda går upp eller båda går ner ett givet år), men trenderna över de nio åren skiljer sig åt, såsom hos kanadagås, tofsvipa (se figur till vänster), talgoxe, talltita, dubbeltrast, taltrast, svarthätta, ärtsångare, sydlig lövsångare och grönfink. I övervägande antalet fall går

det till synes bättre längs standardrutterna än längs punkt-rutterna, dvs. på standardrutterna är trenden mer positiv, som hos tofsvipa, eller mindre negativ, som hos sånglärka.

För ytterligare en grupp arter är skillnaden markant mellan de två programmen, så att både mellanårsvariationen och trenderna skiljer sig rejält åt. Exempel på sådana arter är knipa, ringduva, nordlig lövsångare (se figur till höger), bofink och gulsparv. Varför dessa mönster? Precis som vi förväntat oss finns både likheter och skillnader mellan kurvornas form för de olika arterna. Uppenbart krävs här en rejäl analys och genomgång av bakomliggande faktorer, vilket dock inte låter sig göras redan till denna årsrapport. Men låt oss kort diskutera vilka faktorer som kan ha betydelse för kurvornas form.

Nu räknas även Norrlands fåglar: Många arter förekommer över nästan hela landet, men det är i huvudsak de sydliga fåglarna som följs med punktrutterna (90 % av rutterna ligger söder om Östersund). För en given art kan trenderna mycket väl ha varit olika för norra respektive södra Sverige under perioden 1998-2006, vilket kan förklara varför de två kurvorna för en art ser olika ut. Detta kan testas genom att beräkna trender på standardrutterna separat för norra och södra Sverige, och då bör de sydliga fåglarnas trend bättre stämma överens med punktruttsdata.

Nu räknas fåglarna i representativa habitat: Om det är så att punktrutterna läggs i ”finare” habitat än standardrutterna, vilket dock återstår att visa, finns det tre möjliga scenarier. 1) Ekologisk teori säger att de finaste habitaten kommer att ha en stabilare fågeltillgång eftersom fåglarna alltid fyller upp dessa först, medan de sämre habitaten oftare lämnas tomma. Då skulle vi förvänta oss att populationskurvorna var stabilast för punktrutterna och att det oftast gick sämre längs standardrutterna. Så verkar dock inte vara det generella mönstret. 2) En annan möjlighet är att ifall de bästa biotoperna väljs för punktrutterna och att all natur genomgår cykler av bättre och sämre

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Kungsfågel, Regulus regulus(501, -0.7, **; 1459, -4.5, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Tofsvipa, Vanellus vanellus(602, -1, **; 567, 4.6, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Lövsångare (N), Ph. t. acredula(827, 0.9, NS; 4410, 3.8, ***)

11

tillstånd, så startas punktrutterna när habitaten är på topp och fyllda med fåglar. Det kan då i princip bara gå sämre med åren och kanske är det till och med så att inventeraren då byter rutt eller slutar. Detta är ett inte helt orealistiskt scenario. För standardrutterna skall detta inte på sikt ha någon betydelse. 3) Punktrutterna har i stor utsträckning gjorts nära befolkningscentra i södra Sverige. Det är inte orealistiskt att det gått generellt sämre för många fåglar i just dessa områden. Standardrutterna görs oftare längre bort från städer, byar och gårdar, helt enkelt i proportion till hur bebyggelsen är fördelad. Det går kanske bättre där. Detta kan i alla fall delvis testas genom att undersöka trenderna för punkt- och standardrutter från samma människotäta områden.

Det är olika kategorier av inventerare som räknar i de två programmen: Detta är en betydligt mer snårig fråga att reda ut. De flesta av oss ser och hör sämre med åren och medelåldern på inven-terarna fortsätter att öka. Medelåldern är några år högre hos punktruttsinventerarna. Ifall medel-åldern på punktruttsinventerarna över de nio senaste åren generellt sett ökat mer än den gjort hos standardruttsinventerarna skulle kunna bidra till att ge en relativt sett bättre bild för standard-rutterna. Så är dock inte fallet – medelåldern hos standardruttsinventerarna har ökat mest (ungefär två respektive fyra år över perioden). En annan möjlighet vore att standardruttsinventerarna generellt lärt upp sig med åren och ser mer för vart år (på samma rutt). Detta borde dock gälla punktruttsinventerarna i ungefär samma utsträckning. Dessutom är det 48 inventerare som gör både punkt- och standardrutter (26 % av punktrutts- och 21 % av standardruttsinventerarna).

Mellanårsvariationen: Med våra data kan vi analysera både trender (diskuterat ovan) och mellanårsvariation. För en given art kan det vara samma eller olika faktorer som förklarar variation respektive trend. Därtill är det viktigt att tänka på att dessa faktorer kan påverka fåglarna i Sverige, t.ex. hur häckningsutfallet påverkas av skogens kvalitet, eller utanför Sverige under flyttning och övervintring, t.ex. överlevnaden beroende på vintervädret i Nordvästeuropa eller ökenspridning i Afrika. För tofsvipan, till exempel, är det möjligen vintervädret i Nordvästeuropa som gör att mellanårsvariationen är så lik i de båda programmen, medan de spretande trenderna kan bero på skillnader i de habitat som räknas här i Sverige. Mycket hög samstämmighet i räkningarnas mellan-årsvariation finns hos flera vinterväderskänsliga arter (t.ex. häger, gräsand, rödhake, gärdsmyg och kungsfågel), men även för många tropikflyttare (t.ex. stenskvätta, buskskvätta och näktergal). Samarbete med landets länsstyrelser Under 2006 gick länsstyrelsen i Jämtlands (Z) län med i det sällskap av länsstyrelser som använder standardrutterna inom sina egna regionala övervakningsprogram. Därmed är tolv länsstyrelser med (de övriga är AC, BD, D, E, F, G, H, T, W, X och Y län). Vi hoppas fler länsstyrelser kommer med och deltar i standardruttsprogrammet! Hemsidan På Svensk Fågeltaxerings hemsida: WWW.BIOL.LU.SE/ZOOEKOLOGI/BIRDMONITORING kan du läsa om Historik, Metoder, Resultat och Indikatorer (bland annat de figurer som presenteras i års-rapporterna), Länkar till andra hemsidor, Koordinatörer (namn på viktiga regionala kontakt-personer) samt Blanketter (inventeringsprotokoll). För sommar- och vinterpunktrutter, samt för standardrutterna, finns excel-filer som kan användas för rapportering (fylls i på egen dator och skickas in som bifogad fil till ett e-mail).

12

Artgenomgång Här följer kommentarer till ett urval arter. Det är få arter som det bedrivits tillräcklig god forskning på för att säkert kunna fastställa orsaker till populationsförändringar. Däremot finns det många rimliga förklaringar, men i kommentarerna nedan är dessa oftast bara mer eller mindre kvalificerade gissningar. För några arter finns en kod (t.ex. V+ eller S-) som visar att arten under senaste vintern (V) eller sommaren (S) hade sitt högsta (+) eller lägsta (-) index sedan starten 1975. För första gången kör vi data från punktrutterna och standardrutterna parallellt, vilket självfallet väcker en hel del nya tankar. Övergripande orsaker till likheter och skillnader diskuteras på sidorna 9-11. Information om populationsförändringar i våra grannländer har hämtats från följande publikationer: Danmark (Heldbjerg 2005, Dansk Orn. Foren. Tidsskr. 99:182-195), Norge (Husby et al. 2004, Norsk Hekkefugltaksering 2003), Finland (Väisänen 2005, Linnut-vuosikirja 2004: 105-119). Data från sträckräkningarna vid Falsterbo (Nils Kjellén) och ringmärkningen vid Ottenby refereras också till (Ottenby fågelstation). Storlom. Sparsam i punktruttsdata men uppvisar faktiskt en stadig ökning över de 32 åren, vilket är

glädjande för en art som ägnas stort naturskyddsintresse. Även om ungproduktionen 1994-2005 varit ungefär den nödvändiga för att hålla populationen stabil så har den samtidigt minskat långsiktigt (Eriksson 2006, Vår fågelvärld, suppl. 45:51-57). För en långlivad art kan det dröja innan negativa faktorer slår igenom på beståndsnivå.

Häger. En vinnare bland Sveriges fåglar. Har ökat med 2,2 % per år i sommarpunktrutterna och 6,7 % per år på vintern. Mellanårsvariationen är nästan identisk för punktrutter och standardrutter och den långsiktiga kurvan liknar mest gärdsmygens (!). Mellanårsvariationen hos dessa båda arter styrs av vinterns hårdhet (se årsrapporten för 2005) och troligen är de allt mildare vintrarna en viktig orsak till de långsiktiga ökningarna. I övrigt har hägern och gärdsmygen inte mycket gemensamt…

Kungsörn. Enligt Vinterfågelräkningen är läget i stort sett stabilt för den svenska kungsörnsstammen, även om antalet observerade individer är litet. Dock ses även havsörnen i låga antal och har ändå en kurva som väl speglar den från andra undersökningar kända populationsutvecklingen. I Sydsverige pågår en långsam men stadig ökning för kungsörnen. Kungsörnen ses nästan inte alls under sommarinventeringarna.

Ormvråk (V+). Både sommar- och vinterdata visar på en svag sentida ökning efter en svacka i början på 1980-talet. Utvecklingen sammanfaller med antalet sträckande fåglar i Skåne.

Dalripa. En art som vi genom standardrutterna nu äntligen kan följa. Har de senaste 40 åren i Ammarnäs haft en stadig, möjligen även ökande population (Svensson 2006, Ornis Svecica 16:183-210). De senaste nio åren har arten enligt standardrutterna en svag tendens till ökning.

Orre. Vinter- och sommarkurvorna följs åt hos denna extrema stannfågel, med en långsiktig minskning om drygt 2 % per år. Möjligen har minskningen planat ut det senaste decenniet och

enligt standardrutterna, som bättre täcker hela Sverige, har den kanske även ökat. Möjligen går det bättre för orren i de mer obefolkade områdena av Sverige. Nedgången har varit särskilt markant längs utbredningsgränsen i delar av Sydsverige. Jobs Karl Larsson, Uppsala universitet, har nyligen (2005) lagt fram en avhandling om orrens populationsutveckling och genetik i norra och västra Europa. Ökad fragmentering av landskapet har isolerat flera bestånd med populationsnedgång och genetisk utarmning som följd. Sydsveriges orrar kan möjligen vara utsatta för en sådan process, för vilken utpräglade stannfåglar är särskilt känsliga.

Tjäder. Även tjäderns populationsutveckling kommer nu, tack vare standardrutterna, att kunna följas. Har under de senaste nio åren haft en positiv utveckling.

Ormvråk, håller ställningarna. Common Buzzard, has a stable population.

13

Järpe. En skogens doldis som standardrutterna nu låter oss följa. Antalet sedda fåglar är dock lågt. Trenden de senaste nio åren är stabil.

Ljungpipare. Med standardrutternas intåg kan vi följa förändringen i artens huvudområde – fjällen. I Ammarnäs har arten ökat svagt över 40 år (Svensson 2006, Ornis Svecica 16:183-210) och standardrutterna indikerar en stabil population de senaste nio åren.

Morkulla. Även om mycket få spelande individer kommer med i standardrutterna (inga kvälls-inventeringar) så ses ändå tillräckligt många individer för att ge en bild av artens populations-utveckling. Både punkt- och standardrutter visar på god tillväxt det senaste decenniet.

Småspov och gluttsnäppa. Ytterligare två vanliga norrlandsarter som nu kan övervakas bättre. Har båda hittills varit stabila i standardruttsserien.

Silltrut. Varken punkt- eller standardrutter indikerar några beståndsförändringar sedan 1980-talet, men täcks likt alla kolonihäckare relativt dåligt av dessa metoder. Flera studier visar på stora lokala förändringar. Vid Ottenby försvann samtliga 150 par mellan 1980 och millennieskiftet (Ottenby fågelstation), med likartat minskning på Karlsöarna (Lif et al. 2005, Ornis Svecica 15:105-112). På Karlsöarna har dock arten ökat igen det senaste decenniet, vilket den också gjort i Vänern (Landgren & Landgren 2004, Vänerns vattenvårdsförbund Rapport 30) och i Gästrikland (Axbrink 2006, Fåglar i X-län 37:36-50).

Skogsduva. Det senaste decenniet har arten varit stabil i punkrutterna men ökat kraftigt i standardrutterna. Sträckräkningarna vid Falsterbo talar starkt för att den positiva trenden i standardrutterna är den som bäst speglar förändringarna i Sverige. Kraftiga sentida ökningar har också ägt rum i Danmark, Finland, Holland och Storbritannien.

Större hackspett. Varierar i antal mellan åren beroende på tillgången av barrträdsfrön. Någon motsvarande cyklisk variation finns anmärkningsvärt nog inte i Finland och ej heller i standardruttsmaterialet. Är cyklerna ett sydsvenskt fenomen?

Sånglärka. Sedan länge en minskande art och samma mönster framträder i standardrutterna. För Sverige visar våra egna analyser att intensifieringen av jordbruket är en viktig faktor. Under en period med mindre intensitet (”Omställning 90”, 1987-1995), när stor åkerareal ställdes av och blev vad vi idag skulle kalla bioträda, gick det betydligt bättre för sånglärkan. Men sedan Sverige inträdde i EU och den gemensamma jordbrukspolitiken har nedgång för sånglärkan sammanfallit med den återupptagna intensifieringen (Wretenberg et al. 2006, doktorsavhandling, SLU, Uppsala).

Backsvala. Har minskat stadigt över drygt trettio år, så även som sträckfågel vid Falsterbo. Det är visat att variationen i mängden regn i vissa delar av Afrika påverkar det årliga antalet backsvalor som återvänder. Långsiktigt torde det dock vara tillgången på artificiella häckplatser i Sverige som bestämmer hur många backsvalor vi kommer att ha. Fortfarande är det så att ett nyöppnat och för backsvalor lämpligt sandtag snabbt attraherar en koloni, vilket indikerar att det produceras ett överskott av fåglar. Backsvalan håller därför troligen nu på att återgå till en lägre men kanske mera ”naturlig” beståndsnivå med kolonier på traditionella platser såsom erosionsbranter vid kuster och vattendrag. Tyvärr är många vattendrag i dag rätade eller reglerade, vilket minskar det naturliga nyskapandet av lämpliga branter.

Lavskrika. Runt 100 lavskrikor per år ses nu på standardrutterna. Vi har alltså äntligen chans att följa denna viktiga indikatorart för naturlig boreal barrskog, som verkar ha varit stabil under senaste decenniet. Lavskrikan är också föremål för flera intensiva forskningsprojekt både i Sverige och i Finland, senast i en avhandling av Magdalena Nystrand vid Uppsala universitet. Studierna har visat att lavskrikan får sämre födoutbud och blir mycket predationskänslig så snart de moderna skogs-planteringarna introduceras. Fragmenteringen av landskapet, där

Lavskrika, nu övervakad. Siberian jay, now surveyed.

14

skogsskiften med lavskrikans favoritbiotop, äldre skog med stort graninslag, ligger åtskilda av områden med gles öppen tallskog eller hyggen, gör att lavskrikan snart försvinner.

Blåmes. Arten har långsiktigt ökat signifikant i antal både vinter- och sommartid, samtidigt som den ökar som flyttare vid Falsterbo och Ottenby. Den sprider sig också norrut i Sverige. Vi känner till orsaken till variationen mellan år i antalet flyttare dvs. flest flyttare vid dålig bokollonskörd och hög populationstäthet (Nilsson et al. 2006, Global Change Biology 12:2014-2022), men anledningen till den långsiktiga ökningen i Sverige är okänd.

Svartmes (V-). Både vinter- och sommardata visar på två toppar under perioden, den största runt 1990, med en stadig nedgång därefter. Mönstret är mer eller mindre identiskt i Finland. Tyvärr verkar svartmesen följa de minskande titorna i spåren.

Tofsmes. Glädjande nog en skogsmes som det går ganska bra för. Lappmes. Tack vare standardrutterna följer denna art lavskrikan i spåren och blir förhoppningsvis

en värdefull indikator på tillståndet i de boreala skogarna. Lappmesen kan, till skillnad från talltitan, hjälpas med holkar om biotopen i övrigt är acceptabel.

Entita (V-, S-). Långsiktigt en stor förlorare. Sommar- och vinterindex är lägst någonsin även om det är mycket marginellt. Möjligen ser vi en stabilisering de senaste 10 åren.

Talltita (V-). Har likt tvillingarten entita varit en av skogens stora förlorare. Standardrutterna ger en något mer positiv bild, men utvecklingen är likt för entitan starkt oroande och ännu i detalj oförklarad. Huvudförklaringen måste ändå vara frånvaron av boplatser i moderna planterade skogar, men eftersom talltitan också lagrar vinterföda kan minskad mängd bra gömställen i sådana skogar vara en bidragande orsak.

Dubbel-, björk-, tal-, rödvinge- och koltrast. Det går generellt bra för alla Sveriges vanligare trastar och inte minst det senaste decenniet är trenderna mycket lika varandra.

Stenskvätta. Har långsiktigt minskat på (de främst sydsvenska) punktrutterna. Arten har dock sin numeriska tyngdpunkt i fjällen där de nu täcks ganska väl av standardrutterna. Mellanårs-variationen är nästan identisk i punkt- respektive standardruttsdata, vilket indikerar, att i alla fall på kort sikt (årsbasis), styrs antalet stenskvättor av faktorer verksamma utanför Sverige.

Buskskvätta. Buskskvättan är långsamt men stadigt på väg utför som svensk häckfågel. Utvecklingen är tyvärr likartad i Danmark och Finland. I Schweiz har arten gått tillbaka främst beroende på tidigarelagd slåtter.

Kärrsångare. En sydsvensk slättfågel som genom standardrutterna nu övervakas och där en sentida ökning kan skönjas. Har vid Ottenby ökat det senaste decenniet efter tidigare nedgång.

Härmsångare. En tropikflyttare som det glädjande nog går bra för, inte minst efter 1998. Svarthätta (S+). Fortsätter öka i Sverige och har mer än dubblerat sina antal sedan 1975. Lövsångare. Sedan fjolåret beräknar vi separata trender för de två förekommande raserna trochilus

(sydlig) och acredula (nordlig), med breddgraden 62ºN som antagen gräns. Långsiktigt har det gått marginellt upp och ned för båda raserna. Den markanta sentida ökningen i norr, indikerad av standardrutterna, återstår att förklara. Vi lägger dock märke till liknande förhöjda värden för standardrutterna i förhållande till punktrutterna hos flera tropikflyttare, såsom andra sångare, flugsnappare, trädpiplärka, ärlor och törnskata. Vi diskuterar preliminärt skillnader och likheter mellan de två inventeringsmetoderna på sid. 9.

Gransångare. Arten har långsiktigt minskat i norra Sverige (företrädd av rasen abietinus), men glädjande nog visar både punktrutter och standardrutter på en tydlig och stark återhämtning de senaste 8-10 åren, ett mönster som även gäller Finland. I Sydsverige (söder om 60ºN, rasen collybita) har arten en fortsatt starkt positiv utveckling. De sydliga gransångarnas ökning med 9.7% per år sedan 1975 motsvaras av 6.3% ökning per år i Danmark.

Kungsfågel. Minskar i vinter- och sommarräkningarna sedan 1990 och hade i sommarräkningarna sitt näst lägsta index hittills. Populationskurvan är näst intill identisk med den i Finland och

Den köldkänsliga kungsfågeln. The cold sensitive Goldcrest.

15

likaså är punkt- och standardruttskurvorna otroligt synkrona. Säkerligen styrs populationen starkt av vintervädret (se även gärdsmygen).

Varfågel. Långsiktigt stabil eller möjligen svagt minskande i vinterinventeringarna (ses knappt alls på sommaren). Har minskat långsiktigt som flyttare vid Ottenby.

Sädesärla. Artens långsiktiga minskning har sin motsvarighet i sträckräkningarna vid Falsterbo, där den dock ökat dramatiskt det senaste decenniet. Även i standardruttsdata återfinns en sådan kraftig ökning. Det är naturligtvis glädjande ifall den negativa trenden är bruten.

Gulärla. Minskar långsiktigt i södra halvan av landet, hittills med ungefär 4 % per år. Är stabil det senaste decenniet på standardrutterna, vars kurva styrs av den stora norrländska populationen (artens huvudområde). I norr verkar det alltså gå bättre.

Sidensvans. Under de nio år vi har standardruttsdata från inföll tre starka sommarinvasioner, nämligen 2003, 2004 och 2006. I alla tre fallen sågs stora antal på vintern före men inte efter. En mindre topp 1999 föregicks av en god vinter 1998/99. Vintertoppen 2000 hade visserligen ingen sommarmotsvarighet, men annars verkar vinterantalet styra det kommande häckfågelbeståndets storlek (jmf. större hackspett) och inte tvärtom.

Grönfink. Har en långsiktig ökning, som är tydligast på vintern. Liksom blåmesen har grönfinken expanderat kraftigt i norra Sverige, vilket säkert bidrar till att den sentida ökningen syns tydligast i standardrutterna. I Finland fortsätter arten oförtrutet att öka!

Hämpling (S-). Långsiktigt rör det sig om en mycket kraftig nedgång. Hämplingen har troligen missgynnats av att dikesrenar och frösättande ogräsbestånd blir allt ovanligare i jordbruksbygd. Arten återhämtade sig något under första halvan av 1990-talet när stora markarealer låg i träda på ett fördelaktigt sätt. Därefter har minskningen fortsatt och kurvans form liknar därmed sånglärkans. Utveckling har varit densamma i Danmark.

Rosenfink. Populationskurvan liknar mest ”upp som en sol, ner som en pannkaka”. Mönstret sammanfaller väl med fångstdata från Ottenby och finska häckdata. Minskningen har bromsats de senaste sex åren.

Bergfink. Sommarpunktrutterna indikerar en långsiktigt kraftig minskning (96 %!), men denna kan knappast vara med verkligheten överensstämmande. Arten har varit stabil i långtidsserierna från Ammarnäs (Enemar et al. 2004, Ornis Svecica 14:63-106) och några indikationer på kraftig tillbakagång finns i övrigt inte. Rimligen är de höga indexen de första åren alltså en slumpeffekt. Dock, även om man utesluter de första sju, åtta åren så är det en tydlig neråtgående trend. Från finska långtidsstudier känner man till att artparet bofink och bergfink förskjuter sina nord- resp. sydgränser i takt med klimatskiften. Möjligen pågår en förskjutning av bergfinkens sydgräns norrut?

Gulsparv. Gulsparven har minskat långsiktigt både vinter och sommar, med samma mönster vid Ottenby och Falsterbo. I jordbrukslandskapet har den säkert missgynnats av allmän intensifiering och borttagande av småbiotoper. Emedan trenden planat ut på sommar-punktrutterna är det slående att arten ökat det senaste decenniet såväl i Ottenbys fångsiffror, i Falsterbo, som på standardrutterna. Än finns det alltså hopp!

Ortolansparv. Har minskat dramatiskt och nu återstår bara 20-25% av landets ortolansparvar, jämfört med 1975. Minskningen är välbelagd även vid sträcklokalerna Ottenby och Falsterbo och i Finland är läget lika katastrofalt. En detaljerad finsk biotopstudie (Vepsäläinen et al. 2005, Ann. Zool. Fenn. 42:91-107) fann att utöver kända viktiga faktorer såsom lågintensivt jordbruk, var den enskilt viktigaste faktorn förekomst av bar jord på våren, t.ex. vårsådd eller rotfrukter. Men författarna menar också att lokala biotopförändringar inte kan förklara hela tillbakagången utan även faktorer i övervintringskvarteren måste spela en viktig roll.

Videsparv. Sparsamt förekommande på standardrutterna, men är ändå möjlig att övervaka. Förhoppningsvis är inte den sanna minskningen lika stor som siffrorna antyder, men ringmärkare i Umeå-trakten rapporterar sjunkande siffror på sistone.

Hämplingen fortsätter att tappa. The Linnet continues to decline.

16

Sävsparv (S-). Minskar klart och tydligt långsiktigt, även vid Ottenby och Falsterbo. Trots att den i södra Sverige är en vassfågel liknar trenden den hos många jordbruksfåglar, med en kraftig minskning 1975–1985. I England, där arten räknas som jordbruksfågel, är trenden densamma och där har minskningen knutits till sämre vinteröverlevnad på grund av minskad tillgång till stubbåkrar med spillsäd (Peach et al. 1999, J. Appl. Ecol. 36:798-811). Hur lever de svenska fåglarna på vintern i Västeuropa?

Gråsparv (S-). Åter igen ett bottenår. Har minskat långsiktigt både vinter och sommar. Arten går starkt tillbaka i de flesta Västeuropeiska länder av flera orsaker, bland annat sämre tillgång till spillsäd och boplatser. Fram till 1989 rapporterades obestämda fåglar av släktet Passer på vintrarna, av vilka många var gråsparvar. Antalet gråsparvar denna period var alltså högre än vad index visar och minskningen vintertid över de trettio åren är alltså större än vad kurvan visar.

Pilfink. Minskar svagt men stadigt. Minskningen vintertid är större än vad kurvan visar (på grund av de obestämda fåglar av släktet Passer som rapporterades fram till 1989). I Europa är bilden splittrad och svårtolkad. I Danmark till exempel har antalet pilfinkar fördubblats på 30 år, medan i England har den minskat dramatiskt. I norra Sverige och i Finland har pilfinken gått framåt. I en färsk finsk studie (Väpsäläinen et al. 2005, Ornis Fennica 82:117-128) kunde man inte finna något samband mellan förändrad markanvändning och pilfinkens etableringsmönster. Nyligen rapporterades om hög äggdödlighet hos pilfinkar i Uppland, vilket är oroväckande och en möjlig bidragande orsak till artens minskning (Svensson et al. 2007, J. Orn. 148:117-122).

Tack Svensk Fågeltaxering vore inget utan den stora grupp dedikerade fågelräknare som varje år utan ersättning räknar fåglar på punkt- och standardrutter. Därtill kommer ett par dussin personer som mot begränsad betalning gör standardrutter som annars inte skulle bli gjorda, inte minst i Norrlands inland och fjälltrakter. Vi hoppas att fina stunder i fält med fåglarna och vetskapen om att ni bidragit till övervakningen av den svenska fågelfaunan gör mödan värd.

Följande personer har fungerat som värdefulla koordinatorer för standardrutter och punktrutter på lokal och regional nivå: Anders Bengtsson, Marie Björklund, Henrick Blank, Per Ekerholm, Lars Gezelius, Urban Grenmyr, Per Hedenbo, Jonas Hedin, Thomas Johansson, Olle Kellner, Ulf Kolmodin, Raimo Laurila, Håkan Lundberg, Peter Nilsson, Stefan Persson, Helena Rygne, Lars Schütt och Roger Vallin.

Henrik Dahl och Ola Olsson har varit oumbärliga för utvecklandet av analysverktyg för de gigantiska datamängder som projektet har. Karin Pramborg har snabbt och elegant framställt kartor för standardruttsinventeringarna. Per Andell har i många år svarat för snabb och noggrann inmatning av data. Petr Vorisek, Arco van Strien och Richard Gregory har försett oss med nödvändig information för beräkning av fågelindikatorerna. Samarbetet med Sveriges Ornitologiska Förening vad gäller exponering av inventeringsresultat och hjälp med rekrytering av nya inventerare är mycket uppskattat. Svensk Fågeltaxering finansieras genom Naturvårdsverkets miljöövervakning, tema Landskap, under ledning av Ola Inghe. Ett stort och varmt tack till er alla!

17

Tabell 1. Antal inventerade fria punktrutter under vintrarna 1975/76–2005/06. Table 1. Number of free point count routes during winter in 1975/76–2005/06 for the five different count periods. Each route consists of 20 points where all birds are counted during five minutes.

Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5 Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5

1975/76 133 108 351 102 125 1991/92 151 151 362 151 156 1976/77 160 133 644 116 139 1992/93 150 149 412 154 152 1977/78 211 163 537 148 197 1993/94 155 147 386 138 141 1978/79 162 152 353 130 126 1994/95 147 145 384 139 139 1979/80 123 120 346 114 113 1995/96 135 130 379 126 128 1980/81 133 129 333 120 117 1996/97 138 129 375 126 135 1981/82 163 151 304 138 135 1997/98 136 134 378 138 136 1982/83 120 117 281 120 116 1998/99 116 119 358 117 123 1983/84 103 101 246 95 102 1999/00 118 118 337 115 124 1984/85 117 118 309 102 106 2000/01 135 136 394 133 132 1985/86 103 98 274 95 89 2001/02 135 131 361 130 134 1986/87 283 275 510 260 251 2002/03 120 118 333 117 124 1987/88 219 208 439 201 193 2003/04 111 101 329 110 108 1988/89 184 177 432 177 170 2004/05 105 96 314 100 100 1989/90 199 195 440 185 186 2005/06 92 92 303 89 89 1990/91 179 167 388 157 161

Tabell 2. Antal inventerade fria punktrutter under häckningstid åren 1975–2006. Table 2. Number of free point count routes during summer in 1975–2006. Each route consists of 20 points where all birds are counted during five minutes.

År N År N År N År N

1980 143 1990 206 2000 269 1981 109 1991 192 2001 306 1982 94 1992 242 2002 291 1983 84 1993 246 2003 285 1984 117 1994 269 2004 282

1975 88 1985 128 1995 246 2005 257 1976 139 1986 121 1996 275 2006 263 1977 154 1987 201 1997 289 1978 146 1988 198 1998 285 1979 139 1989 192 1999 286

Tabell 3. Antal inventerade standardrutter 1996–2006. Table 3. Number of fixed routes censused in 1996–2006.

År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006N 48 86 166 180 204 226 329 402 401 402 411

18

Tabell 4. Totala antalet fåglar observerade under vintern på de fria punktrutterna 2005/2006 (”2005” i tabellhuvudet), jämfört med 2004/2005 (”2004” i tabellhuvudet). Endast data från period 3 är medtagna. Antal gjorda rutter var 314 (2004/2005) och 303 (2005/2006). Table 4. Total number of birds observed in winter 2005/2006 on the free point count routes, with data for 2004/2005 as comparison. ”Sedda individer” = observed individuals, ”Antal rutter med arten” = number of routes with the species. No. of routes the two years were 314 (2004/2005) and 303 (2005/2006).

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2004 2005 2004 2005 Smålom 18 4 2 1 Skäggdopping 544 192 13 14 Gråhakedopping 2 1 1 1 Svarthakedopping 2 1 2 1 Smådopping 6 16 4 10 Storskarv 806 1367 43 39 Toppskarv 3 1 Häger 168 143 44 38 Gräsand 11711 12384 123 100 Kricka 23 34 4 7 Snatterand 1 5 1 1 Bläsand 459 658 10 9 Stjärtand 1 1 Bergand 39 50 3 5 Vigg 22027 19213 38 30 Brunand 965 740 11 7 Knipa 2297 1623 92 66 Alfågel 77 54 11 6 Svärta 252 1 Sjöorre 66 209 2 2 Ejder 2138 1157 13 17 Småskrake 164 181 17 21 Storskrake 1462 847 70 50 Salskrake 362 117 13 11 Gravand 3 2 2 1 Grågås 3156 2124 24 15 Bläsgås 47 116 5 3 Spetsbergsgås 10 4 4 2 Sädgås 9461 4739 14 9 Vitkindad gås 6 61 2 3 Kanadagås 4192 8101 40 36 Knölsvan 1937 2235 70 63 Sångsvan 917 860 74 69 Kungsörn 27 14 17 13 Ormvråk 240 315 71 90 Fjällvråk 41 44 26 26 Sparvhök 41 56 37 49 Duvhök 14 17 14 17 Glada 57 51 16 16

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2004 2005 2004 2005 Havsörn 82 96 32 34 Blå kärrhök 11 13 10 9 Fiskgjuse 1 1 Pilgrimsfalk 4 4 Stenfalk 1 1 1 1 Tornfalk 16 38 14 26 Dalripa 2 14 1 1 Orre 62 78 19 14 Tjäder 8 5 6 4 Järpe 13 13 8 8 Rapphöna 54 7 Fasan 91 128 29 33 Vattenrall 2 1 2 1 Rörhöna 1 7 1 4 Sothöna 2980 2731 22 21 Enkelbeckasin 1 1 Morkulla 2 1 2 1 Storspov 2 9 1 2 Rödbena 4 12 2 5 Skärsnäppa 3 1 Kärrsnäppa 2 1 Havstrut 289 315 38 32 Gråtrut 6924 4695 88 67 Fiskmås 799 411 36 31 Skrattmås 888 453 24 21 Tordmule 1 1 Sillgrissla 3 2 Alkekung 1 1 Tamduva 728 793 59 48 Skogsduva 3 4 2 3 Ringduva 570 136 49 20 Turkduva 44 63 8 12 Hökuggla 3 2 3 2 Sparvuggla 16 10 11 10 Kattuggla 2 7 1 6 Pärluggla 1 1 1 1 Kungsfiskare 3 3 2 3 Gröngöling 155 74 89 56 Gråspett 14 11 13 11

19

Tabell 4. forts. (cont.)

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2004 2005 2004 2005 Större hackspett 660 687 221 229 Mindre hackspett 11 8 10 8 Tretåspett 6 6 6 6 Spillkråka 86 114 71 78 Trädlärka 13 2 Sånglärka 1 14 1 3 Korp 1348 1350 242 232 Kråka 8314 7537 266 273 Råka 1033 1130 29 26 Kaja 9894 10821 178 178 Skata 2956 3105 269 260 Nötkråka 16 13 11 12 Nötskrika 617 694 184 196 Lavskrika 15 14 8 5 Stjärtmes 229 243 38 41 Talgoxe 5494 4946 295 283 Blåmes 3678 3538 283 265 Svartmes 265 167 98 85 Tofsmes 281 265 106 98 Lappmes 1 1 Entita 537 414 149 125 Talltita 655 454 137 111 Nötväcka 1294 1177 244 230 Trädkrypare 180 147 94 76 Strömstare 65 63 31 36 Gärdsmyg 149 149 71 79 Dubbeltrast 4 10 1 7 Björktrast 2592 1526 133 104 Taltrast 1 1 Rödvingetrast 6 4 2 2 Koltrast 845 1207 137 162

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2004 2005 2004 2005 Rödhake 72 83 41 39 Skäggmes 7 2 2 1 Kungsfågel 1183 1058 182 172 Järnsparv 2 5 1 5 Ängspiplärka 23 91 3 6 Skärpiplärka 37 12 2 5 Sidensvans 1896 1079 54 67 Varfågel 36 31 32 25 Stare 117 151 4 4 Stenknäck 78 109 29 37 Grönfink 4582 4073 227 217 Steglits 75 103 19 27 Grönsiska 1762 1930 105 64 Hämpling 9 2 Gråsiska 1423 2708 119 154 Snösiska 1 3 1 2 Vinterhämpling 10 214 1 4 Gulhämpling 1 1 Domherre 2658 1847 264 226 Tallbit 19 54 4 3 Mindre korsnäbb 272 7 24 2 Större korsnäbb 22 7 7 2 Korsnäbb ob 470 38 42 12 Bofink 157 316 41 55 Bergfink 2881 279 21 44 Gulsparv 4218 5700 190 194 Sävsparv 8 10 7 5 Snösparv 22 63 3 7 Gråsparv 758 733 75 69 Pilfink 1271 1449 136 136

20

Tabell 5. Populationsindex (TRIM) för vinterpunktrutterna (enbart period 3), samt medelantalet individer registrerade för alla år. Index anger talrikheten i förhållande till vintern 1998/99 (”1998”), som satts till 1 (för diagram, se Appendix 3). ”Ind” är det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år, ”%/Y” är indexets genomsnittliga förändring i procent per år. Symbolerna *, ** resp. *** i kolumnen ”S” visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p<0,05, p<0,01 resp. p<0,001. Ju fler stjärnor desto säkrare trend. Årtalen anger vinterns första år. Art Ind 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989Storskarv 800 0.34 0.59 0.43 0.42 0.79 0.76 0.19 0.33 0.46 1.08 0.56 0.46 0.57 0.68 0.91 Häger 130 0.90 0.28 0.85 0.21 0.15 0.24 0.08 0.69 0.24 1.11 1.44 2.38 0.64 1.31 1.16 Gräsand 9635 0.42 0.32 0.43 0.35 0.34 0.60 0.26 0.40 0.34 0.46 0.36 0.36 0.69 0.96 0.60 Vigg 9240 0.60 0.24 0.29 0.52 0.35 0.49 0.06 1.62 0.79 0.96 1.02 0.37 0.52 0.63 0.58 Brunand 223 0.13 0.03 0.06 0.07 0.41 0.39 0.08 6.06 1.95 2.21 1.99 0.91 0.30 0.51 0.94 Knipa 1912 0.33 0.33 0.47 0.46 0.89 1.00 0.57 0.95 0.66 0.89 0.52 0.32 0.96 0.78 0.67 Alfågel 2073 0.35 0.14 0.76 1.17 0.38 0.67 0.06 0.30 0.23 0.36 0.53 0.26 0.87 0.77 0.24 Ejder 690 1.88 1.69 1.03 2.04 2.06 5.88 3.81 2.64 0.67 0.54 0.65 0.29 0.29 1.76 0.21 Småskrake 198 0.57 0.40 0.63 0.66 0.88 0.96 0.32 1.05 0.74 1.10 0.66 0.24 1.80 0.77 1.30 Storskrake 1290 0.62 0.19 0.54 0.23 0.33 0.34 0.33 0.71 0.27 0.83 0.36 0.36 0.47 0.50 0.57 Salskrake 109 0.31 0.06 0.28 0.06 0.19 0.11 0.06 0.07 0.11 0.11 0.41 0.03 0.06 0.13 0.06 Kanadagås 4069 0.04 0.01 0.01 0.01 0.03 0.04 0.01 0.03 0.05 0.09 0.12 0.07 0.32 0.53 0.62 Knölsvan 1723 0.68 0.16 0.67 0.31 0.44 0.48 0.57 0.55 0.59 0.80 0.78 0.28 0.54 0.65 0.77 Sångsvan 1007 0.59 0.46 0.64 0.37 0.44 0.83 0.32 0.78 0.55 1.76 0.76 0.99 1.05 0.82 0.85 Kungsörn 17 1.25 1.14 0.58 0.79 0.41 0.55 0.89 0.33 0.68 0.51 0.49 1.06 1.01 0.48 0.39 Ormvråk 267 1.08 0.91 1.00 0.93 0.85 0.77 0.78 0.83 0.59 0.62 0.92 0.74 0.89 0.91 0.85 Fjällvråk 45 0.70 0.73 1.34 1.48 1.15 1.23 1.35 1.28 1.33 1.46 1.01 1.52 2.40 2.64 1.59 Sparvhök 62 1.04 1.66 1.03 0.86 0.89 0.93 1.31 0.94 1.36 1.08 1.03 0.90 0.68 0.93 1.16 Duvhök 30 0.80 1.28 0.75 1.73 0.92 0.73 1.24 1.23 0.84 1.31 1.12 1.47 0.86 1.26 1.05 Havsörn 36 0.60 0.18 0.46 0.25 0.28 0.47 0.26 0.25 0.42 0.19 0.41 0.43 0.73 0.35 0.39 Tornfalk 27 2.71 1.16 1.04 0.81 0.79 0.72 0.97 0.61 0.55 0.64 0.52 0.40 0.81 1.26 0.84 Orre 128 1.99 2.59 2.27 2.01 1.41 0.99 3.43 2.07 3.49 3.69 2.18 3.67 4.00 2.65 2.04 Tjäder 10 0.77 0.35 0.86 1.07 0.87 0.48 0.32 0.53 1.21 2.16 1.14 2.10 1.92 2.04 1.96 Järpe 14 0.17 0.45 0.25 0.24 0.75 1.19 1.25 1.13 1.11 1.41 0.45 0.61 2.07 0.97 0.93 Fasan 182 2.35 2.71 1.57 1.68 0.60 0.73 0.87 0.61 0.24 0.68 0.97 2.16 1.06 1.40 1.87 Sothöna 1885 2.89 3.10 3.74 1.27 0.64 1.53 0.32 1.48 3.04 0.94 0.71 0.33 0.33 0.61 0.27 Havstrut 361 0.78 0.87 1.29 1.91 1.32 1.11 0.92 1.12 1.24 1.24 1.07 0.86 1.03 1.37 0.82 Gråtrut 5595 0.80 0.29 0.30 0.33 0.58 0.63 0.36 0.72 0.75 0.46 0.40 0.47 0.68 0.87 0.63 Fiskmås 797 0.87 0.38 0.67 0.23 0.30 0.45 0.24 1.45 1.00 0.59 0.88 0.28 0.61 1.26 0.48 Skrattmås 804 2.13 1.17 2.49 1.19 1.02 2.68 1.17 2.72 2.73 3.13 1.87 1.24 2.45 2.80 1.63 Tamduva 922 0.62 0.40 0.66 0.43 0.60 1.04 0.60 0.94 0.94 1.16 1.29 0.84 1.02 1.27 0.97 Ringduva 748 0.07 1.61 0.03 0.45 0.27 0.20 0.10 0.36 1.82 0.95 0.12 0.48 0.30 0.15 0.68 Turkduva 37 8.80 6.21 2.72 3.51 3.30 5.03 1.54 7.25 5.55 0.53 2.44 2.02 0.85 0.44 2.40 Sparvuggla 8 0.19 0.10 0.31 0.25 0.12 0.10 0.15 0.08 0.06 0.11 0.20 0.38 0.18 0.45 0.35 Gröngöling 121 0.51 0.60 0.89 0.24 0.51 0.68 0.27 0.61 0.82 0.47 0.50 0.33 0.60 0.74 0.84 St. hackspett 839 0.42 0.74 0.47 0.74 0.92 1.23 0.66 0.52 0.91 0.81 0.62 0.99 0.68 0.56 1.11 M. hackspett 15 2.61 2.73 1.90 2.16 1.47 2.14 1.19 1.32 1.08 0.79 2.08 1.41 0.55 0.67 0.95 Spillkråka 130 0.95 0.98 0.77 0.33 0.82 0.86 0.52 0.86 0.77 1.01 0.47 0.57 0.51 1.05 1.05 Korp 1198 0.47 0.55 0.49 0.74 0.66 0.87 0.69 0.55 0.80 0.68 0.78 0.77 1.01 0.87 1.04 Kråka 10741 1.12 1.02 1.39 1.08 1.36 1.72 1.47 1.33 1.26 1.38 1.11 1.01 1.44 1.39 1.20 Råka 757 0.11 0.07 0.09 0.15 0.31 0.42 0.22 0.86 0.34 0.85 0.40 0.31 0.32 0.35 0.37 Kaja 8937 0.57 0.45 0.89 0.63 0.95 1.06 0.97 0.70 0.81 1.41 0.98 0.66 1.50 1.04 0.84 Skata 3757 0.85 0.88 1.01 0.87 1.00 1.08 0.87 1.00 0.94 1.02 0.99 0.92 1.22 1.23 1.12 Nötkråka 28 0.74 0.98 1.27 0.78 1.02 0.83 0.67 0.81 1.16 0.53 1.05 1.22 1.47 1.06 0.94 Nötskrika 926 0.56 1.41 1.34 0.57 1.19 0.74 1.20 0.51 0.96 0.60 0.92 1.48 0.94 0.87 0.98 Stjärtmes 355 1.34 1.15 0.97 0.59 0.39 0.73 0.62 0.91 1.11 0.82 0.93 0.49 0.27 0.27 0.39 Talgoxe 6097 0.84 1.13 0.96 0.69 0.95 1.14 0.90 0.92 1.03 0.91 0.93 0.93 1.12 1.01 1.14 Blåmes 3066 0.50 0.61 0.58 0.48 0.65 0.67 0.51 0.53 0.65 0.65 0.63 0.66 0.78 0.83 0.99

21

TRIM indices based on the winter point count routes (midwinter period only, period 3). Index is set to one for the winter 1998/99. “Ind” is the average yearly number of individuals observed, ”%/Y”is the average change in index per year. The symbols *, ** and *** in column “S” indicates statistical significance at the p<0.05, p<0.01 and p<0.001 level, respectively. For graphs, see Appendix 3. The year is the first year of each winter.

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 %/Y S Art 1.08 1.27 1.10 2.25 2.76 1.10 1.03 1.59 1 1.31 1.53 1.11 1.10 1.47 1.03 1.75 5.0 *** Storskarv 2.00 1.72 2.07 1.68 1.48 0.57 0.65 1.16 1 1.16 2.11 1.52 1.47 4.02 2.12 1.67 6.7 *** Häger 0.72 0.63 0.80 0.93 0.82 0.57 0.41 0.83 1 0.84 1.13 0.72 0.84 0.88 0.95 0.87 3.7 *** Gräsand 1.08 0.65 0.53 1.02 1.00 0.52 0.23 0.57 1 1.03 0.74 0.72 0.66 1.41 1.91 1.63 3.8 *** Vigg 1.02 0.36 0.86 0.36 1.36 0.10 0.49 0.72 1 0.62 2.00 0.13 0.38 0.76 3.84 3.71 6.2 * Brunand 0.60 0.59 0.54 0.66 0.71 0.68 0.79 1.14 1 1.05 1.09 0.79 0.83 0.96 0.92 0.70 2.2 *** Knipa 0.24 0.34 0.50 0.53 0.78 0.34 0.67 0.82 1 0.73 0.84 0.83 0.43 0.26 0.26 0.19 1.1 Alfågel 3.56 3.26 2.88 1.19 0.85 0.55 0.73 1.09 1 2.20 2.05 1.97 1.77 1.69 4.61 2.53 0.6 Ejder 1.50 1.52 1.23 0.52 0.39 0.56 1.02 1.60 1 1.40 0.81 0.90 1.17 0.95 0.92 1.11 2.0 * Småskrake 0.95 1.52 1.06 0.68 1.41 0.79 0.67 0.88 1 1.10 0.96 0.40 0.39 0.99 0.94 0.53 3.3 *** Storskrake 0.39 0.30 0.05 0.21 0.31 0.47 0.55 0.69 1 0.16 0.69 0.71 0.86 1.55 1.49 0.47 8.7 *** Salskrake 0.59 0.66 1.00 0.45 0.77 0.48 0.52 0.43 1 0.49 0.88 0.45 0.73 1.11 0.45 0.70 15.9 *** Kanadagås 0.66 0.82 0.67 0.84 0.92 0.66 0.56 0.88 1 0.62 0.60 0.61 0.78 0.74 0.80 0.99 2.4 *** Knölsvan 1.05 1.22 0.88 1.00 1.56 0.55 0.59 1.05 1 0.77 2.05 0.76 0.94 1.43 0.90 0.84 2.5 *** Sångsvan 0.44 0.41 1.06 1.15 0.96 1.27 0.74 0.79 1 0.79 1.11 0.66 1.13 1.14 1.40 0.72 1.5 Kungsörn 0.96 0.86 0.92 0.97 1.05 0.84 1.02 0.88 1 0.88 1.18 1.24 0.90 1.01 1.07 1.26 0.9 *** Ormvråk 1.17 1.01 1.20 1.71 1.62 1.27 1.31 0.59 1 1.14 0.97 1.60 1.55 1.32 1.42 1.49 0.4 Fjällvråk 1.05 1.08 0.51 0.98 0.92 1.21 1.11 0.86 1 0.82 1.23 1.22 0.61 0.82 0.81 1.08 -0.7 Sparvhök 1.18 1.18 1.17 1.57 1.06 1.44 1.36 0.76 1 1.00 1.06 1.15 1.12 1.13 0.59 0.77 -0.3 Duvhök 0.69 0.33 0.73 0.83 0.63 0.75 1.15 1.05 1 1.51 1.34 1.71 1.63 2.23 1.53 2.10 7.2 *** Havsörn 1.06 0.42 0.75 0.65 0.94 0.72 0.80 0.79 1 1.25 1.20 1.23 1.05 0.91 0.51 1.08 0.0 Tornfalk 1.71 1.91 0.82 1.16 1.26 1.49 2.55 1.54 1 1.04 2.04 1.70 1.27 1.65 0.94 1.24 -2.3 *** Orre 1.76 1.65 1.34 0.44 0.93 1.00 0.77 0.65 1 1.36 1.54 0.92 2.19 1.08 1.01 0.68 1.4 Tjäder 0.74 1.12 0.60 0.34 0.16 0.13 0.24 0.21 1 0.91 0.95 0.49 0.84 0.96 0.33 0.36 -0.5 Järpe 1.69 1.28 1.13 0.96 0.51 0.74 1.52 0.91 1 0.88 0.75 0.68 1.42 0.65 0.53 0.72 -1.7 *** Fasan 0.74 0.95 1.29 1.34 1.37 0.25 0.43 1.60 1 1.22 1.67 1.05 1.20 3.80 2.06 2.05 0.1 Sothöna 1.18 1.42 1.30 1.39 0.93 1.10 0.74 1.41 1 1.21 1.01 0.98 0.77 1.34 0.87 0.71 -0.6 Havstrut 0.79 1.03 0.75 0.89 0.76 0.40 0.67 0.91 1 1.01 0.90 0.91 0.87 0.96 0.94 0.54 2.6 *** Gråtrut 0.91 1.10 1.35 1.49 0.67 0.61 0.42 0.92 1 1.80 1.17 0.85 0.66 0.76 1.38 0.75 2.8 *** Fiskmås 1.99 1.45 1.62 0.97 1.26 0.43 0.40 0.91 1 0.83 1.03 0.70 0.59 0.91 1.46 0.63 -3.7 *** Skrattmås 1.17 1.03 0.90 1.08 1.08 0.88 1.18 1.25 1 1.72 0.77 1.16 1.16 1.49 1.06 1.05 2.4 *** Tamduva 0.07 0.11 0.51 0.38 0.08 0.52 0.03 0.25 1 0.09 2.23 0.15 1.27 0.06 0.39 0.09 -0.1 Ringduva 0.59 1.21 1.17 0.71 0.43 0.39 1.65 0.80 1 1.19 0.71 0.58 0.82 0.38 0.66 0.68 -7.4 *** Turkduva 0.10 0.39 0.32 0.29 0.20 0.78 0.66 0.15 1 0.68 0.87 0.63 0.78 0.38 0.89 0.60 6.6 *** Sparvuggla 0.62 0.41 0.39 0.62 0.51 0.36 0.22 0.63 1 0.59 0.93 0.29 0.41 0.60 0.82 0.42 0.1 Gröngöling 0.52 0.40 0.66 1.10 0.59 1.04 0.72 0.57 1 0.50 0.65 0.63 0.81 0.57 0.65 0.70 0.0 St. hackspett 0.69 1.08 0.99 1.60 0.67 1.50 0.97 1.03 1 0.69 1.52 1.69 1.39 1.88 1.49 1.08 -1.4 M. hackspett 0.76 0.83 0.92 0.84 0.66 0.62 0.89 0.91 1 1.09 0.95 0.57 0.76 0.68 0.62 0.85 0.4 Spillkråka 0.90 1.04 0.93 0.98 0.85 0.78 0.93 1.09 1 1.16 1.16 0.94 1.03 0.99 1.10 1.16 2.3 *** Korp 1.23 1.16 1.04 1.10 0.96 0.82 0.89 0.93 1 0.96 0.94 1.08 0.81 0.79 0.99 0.87 -1.5 *** Kråka 0.39 0.48 0.63 0.53 0.28 0.31 0.60 0.72 1 0.66 0.80 0.70 0.77 0.73 0.77 0.78 5.8 *** Råka 1.00 0.85 0.90 0.77 0.54 0.67 0.85 0.69 1 0.84 1.19 1.22 0.82 0.83 0.93 1.02 0.7 ** Kaja 1.08 1.17 1.00 1.03 1.06 0.84 0.98 1.03 1 1.20 1.06 1.10 0.96 1.05 0.99 1.05 0.4 ** Skata 0.92 0.42 1.14 1.04 0.51 2.19 0.45 0.55 1 0.77 0.51 0.45 0.45 0.35 0.52 0.39 -2.4 ** Nötkråka 0.73 0.52 0.65 1.03 0.69 0.65 1.05 0.64 1 1.10 0.97 1.00 0.70 0.58 0.74 0.83 -0.4 * Nötskrika 0.54 0.61 1.33 1.18 0.62 0.78 0.54 0.95 1 0.76 0.97 0.95 0.87 0.79 0.64 0.67 0.1 Stjärtmes 1.08 0.94 1.04 0.96 0.76 0.86 0.85 0.96 1 0.89 1.04 0.88 1.07 0.97 1.10 1.00 0.2 Talgoxe 0.94 0.85 0.89 0.89 0.73 0.84 0.80 0.89 1 0.87 1.04 0.84 1.12 1.01 1.18 1.15 2.5 *** Blåmes

22

Tabell 5. forts. TRIM index för vinterpunktrutterna (period 3). TRIM indices based on the winter point count routes, the midwinter period only (cont.).

Art Ind 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 Svartmes 409 0.77 0.75 0.61 0.81 0.91 1.31 1.05 1.03 0.89 0.73 0.64 0.75 1.14 1.08 1.37 Tofsmes 374 0.97 1.02 1.13 1.09 1.28 1.18 1.01 1.20 1.04 0.96 0.73 0.77 1.12 1.05 1.20 Entita 998 1.53 1.73 1.56 1.58 2.08 2.00 1.71 1.70 1.65 1.52 1.65 1.50 1.64 1.70 1.69 Talltita 909 1.11 1.32 1.14 1.13 1.20 1.76 1.19 1.19 1.17 1.23 1.00 1.04 1.15 1.26 1.25 Nötväcka 1279 0.68 0.87 0.75 0.53 0.86 0.91 0.83 0.75 0.93 0.75 0.77 0.81 0.93 0.99 1.29 Trädkrypare 225 1.20 1.30 1.34 1.19 1.69 1.76 1.25 1.21 1.10 1.15 0.97 0.98 0.91 0.93 0.97 Strömstare 90 1.13 0.99 0.64 1.01 0.71 0.74 1.61 0.50 0.86 0.94 1.05 0.91 0.89 1.05 1.37 Gärdsmyg 107 0.82 0.58 0.79 0.33 0.36 0.68 0.35 0.57 0.33 0.56 0.19 0.28 0.29 0.46 0.76 Björktrast 10798 0.08 3.39 0.16 0.10 0.41 0.23 0.03 0.17 1.76 0.40 0.15 0.20 0.18 0.05 2.20 Koltrast 1079 0.44 2.10 0.65 0.83 0.71 0.41 0.59 0.65 0.73 0.85 0.77 0.93 0.35 0.39 1.38 Rödhake 54 0.86 0.98 0.71 0.22 0.76 0.62 0.51 1.19 0.38 0.57 0.28 0.62 0.65 0.48 0.81 Kungsfågel 1937 1.15 1.05 1.27 0.96 1.15 1.23 1.35 1.07 1.12 1.01 0.85 0.75 0.93 0.74 1.59 Ängspiplärka 35 0.54 0.18 0.02 0.43 2.59 0.43 0.38 0.45 0.97 2.10 0.18 0.58 0.57 0.26 0.84 Sidensvans 1370 0.17 0.35 0.13 0.12 0.20 0.01 0.06 0.06 0.07 0.02 0.29 0.20 0.03 0.20 0.65 Varfågel 35 2.16 1.63 1.89 1.96 1.53 1.71 1.04 2.43 2.35 1.42 1.48 1.05 1.54 2.02 1.10 Stenknäck 137 0.02 0.51 0.11 0.21 0.88 0.12 0.39 0.75 3.22 0.40 0.52 1.22 4.64 0.66 1.83 Grönfink 4178 0.38 0.69 1.07 0.72 0.99 1.08 0.60 0.71 0.71 1.29 0.69 0.81 1.77 1.57 1.47 Steglits 122 1.05 0.74 0.57 0.21 0.51 0.43 0.61 0.25 0.20 0.60 0.08 0.24 0.52 0.31 0.47 Grönsiska 4425 0.11 2.28 0.15 0.77 0.96 0.88 0.23 0.70 0.77 0.37 0.25 0.10 0.95 0.06 1.45 Gråsiska 3908 0.92 2.13 1.63 0.10 1.80 0.29 0.55 1.70 0.57 1.21 1.68 0.53 0.44 0.17 0.88 Domherre 3100 0.86 0.84 0.92 0.49 1.20 0.78 0.81 0.55 0.81 0.51 0.70 0.82 0.81 0.71 0.96 Korsnäbb ob 714 0.18 1.44 0.14 0.32 0.28 0.41 0.24 0.23 1.54 0.38 0.10 0.93 0.70 0.25 1.57 Bofink 461 1.25 6.88 0.92 1.17 1.19 1.06 0.88 2.25 1.86 2.61 0.84 4.43 3.86 0.62 1.81 Bergfink 8228 0.06 1.15 0.06 0.03 0.08 0.02 0.01 0.26 0.15 0.18 0.03 0.19 0.57 0.00 0.52 Gulsparv 8500 1.34 1.29 1.70 1.71 2.20 1.89 1.38 1.60 1.35 1.67 1.27 1.79 1.52 1.78 1.61 Gråsparv 1298 1.56 1.56 2.05 1.45 1.54 1.74 1.51 1.21 1.66 1.37 1.19 1.43 1.27 1.45 1.37 Pilfink 2102 1.43 1.07 1.35 1.14 1.34 1.47 1.14 1.19 0.92 0.86 0.97 1.28 1.39 1.43 1.32 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 %/Y S Art 1.51 1.59 1.30 1.39 0.94 0.90 0.86 0.99 1 0.76 0.96 0.73 0.73 0.80 0.85 0.56 -0.2 Svartmes 1.01 1.01 0.95 0.88 1.01 0.71 0.90 0.99 1 1.13 0.97 1.04 1.15 1.03 0.91 0.88 -0.4 Tofsmes 1.35 1.17 1.24 1.17 0.94 0.97 0.86 0.90 1 0.83 1.01 0.79 0.97 0.82 1.00 0.78 -3.0 *** Entita 0.97 0.93 0.85 0.77 0.74 0.70 0.72 0.73 1 0.68 0.72 0.59 0.64 0.72 0.74 0.55 -2.7 *** Talltita 1.04 0.83 1.11 1.18 0.83 1.01 0.91 0.97 1 0.78 0.99 0.85 1.05 0.94 1.23 1.12 1.2 *** Nötväcka 1.26 1.21 1.16 0.94 0.97 1.01 1.05 1.23 1 0.85 1.25 0.91 0.98 0.73 1.11 0.96 -1.2 *** Trädkrypare 0.98 1.12 1.14 1.25 1.28 1.81 1.32 0.90 1 1.17 0.77 1.20 1.07 0.76 0.81 1.17 0.7 Strömstare 0.84 0.96 1.45 1.22 0.71 1.09 0.86 0.92 1 0.97 2.62 1.19 0.93 0.80 1.26 1.27 4.1 *** Gärdsmyg 0.07 0.23 2.90 0.29 0.07 3.34 0.04 0.20 1 0.04 0.85 0.04 0.98 0.04 0.25 0.16 -0.8 Björktrast 0.59 0.77 2.07 1.03 0.75 3.15 1.07 0.48 1 0.66 2.26 1.50 1.84 0.99 0.99 1.37 2.5 *** Koltrast 0.83 1.15 1.33 0.60 1.58 1.59 1.26 0.98 1 1.00 5.24 1.89 1.46 2.01 1.96 2.02 5.0 *** Rödhake 1.23 1.14 1.28 0.95 0.73 1.11 0.84 0.89 1 0.80 1.12 0.44 0.84 0.70 0.76 0.64 -1.6 *** Kungsfågel 0.24 1.32 0.75 0.62 1.59 0.81 1.31 2.89 1 0.75 1.22 1.63 0.14 1.75 0.68 2.94 5.3 ** Ängspiplärka 0.08 0.33 0.28 0.11 0.08 2.86 0.07 0.33 1 0.05 0.80 0.04 0.86 0.08 0.54 0.33 4.5 ** Sidensvans 1.52 1.32 1.25 1.83 1.67 1.14 1.13 1.26 1 1.99 1.40 1.51 1.27 1.19 1.95 1.72 -0.8 Varfågel 1.50 0.50 7.58 1.67 0.30 2.53 0.16 0.44 1 0.45 5.01 0.87 2.06 0.41 0.78 1.04 5.8 *** Stenknäck 1.43 1.15 1.29 1.28 0.95 0.90 1.03 1.08 1 1.30 1.22 1.09 1.28 1.42 1.32 1.23 2.1 *** Grönfink 0.55 0.73 1.03 1.04 0.66 0.44 0.79 0.42 1 0.51 1.38 0.34 0.85 0.56 0.41 0.53 1.6 Steglits 0.09 0.63 0.14 1.02 0.03 0.47 0.14 0.05 1 0.02 1.13 0.05 0.36 0.05 0.27 0.30 -4.3 *** Grönsiska 0.50 0.41 0.06 0.80 0.12 1.33 0.11 0.19 1 0.05 1.43 0.27 1.11 0.15 0.29 0.60 -3.8 *** Gråsiska 0.58 0.54 0.68 0.57 0.52 1.30 0.52 0.83 1 0.51 0.68 0.54 0.85 0.70 0.77 0.57 -0.6 *** Domherre 0.34 0.20 1.19 1.81 0.20 0.70 0.15 0.14 1 0.10 0.16 0.12 0.93 0.05 0.37 0.03 -3.0 *** Korsnäbb ob 0.55 0.82 1.31 0.99 0.53 3.37 0.48 0.34 1 0.66 6.63 1.44 2.72 0.56 0.65 1.28 -1.8 ** Bofink 0.01 0.12 0.26 1.69 0.00 1.18 0.01 0.00 1 0.00 2.48 0.06 0.09 0.00 0.08 0.01 -3.1 Bergfink 1.67 1.46 1.69 2.16 1.45 1.00 1.66 1.24 1 1.26 1.29 1.48 1.39 1.05 0.91 1.27 -1.2 *** Gulsparv 1.55 1.19 1.33 1.44 1.33 1.54 1.80 1.39 1 1.44 1.04 0.82 1.11 0.80 0.93 0.87 -1.8 *** Gråsparv 1.46 1.04 1.12 1.39 1.10 0.98 1.07 1.00 1 0.93 1.11 0.97 1.08 0.87 0.85 0.96 -1.0 *** Pilfink

23

Tabell 6. Totala antalet fåglar observerade under sommaren på de fria punktrutterna 2006, jämfört med 2005. Antal gjorda rutter var 257 (2005) och 263 (2006). Table 6. Total number of birds observed in summer 2006 on the free point count routes, with data for 2005 as comparison. ”Sedda individer” = observed individuals and ”Antal rutter med arten” = number of routes with the species. No. of routes the two years were 257 (2005) and 263 (2006).

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Storlom 133 139 51 46 Smålom 21 25 13 12 Skäggdopping 362 431 51 53 Gråhakedopping 17 18 6 7 Svarthakedopping 18 25 7 7 Svarthalsdopping 2 2 1 1 Smådopping 16 17 9 7 Storskarv 1033 1047 48 49 Häger 112 92 61 49 Rördrom 30 34 9 6 Vit stork 2 1 Gräsand 1125 1248 154 140 Kricka 45 98 17 23 Årta 1 4 1 3 Snatterand 17 5 5 3 Bläsand 54 80 12 16 Stjärtand 1 1 Skedand 5 23 3 8 Bergand 6 1 Vigg 198 344 33 38 Brunand 17 22 4 4 Knipa 584 693 126 119 Alfågel 5 1 Svärta 11 6 4 3 Sjöorre 19 22 3 2 Ejder 1102 1016 19 23 Småskrake 77 101 24 20 Storskrake 181 271 54 52 Salskrake 6 1 4 1 Gravand 332 398 24 28 Grågås 1803 1860 58 66 Vitkindad gås 269 198 7 9 Prutgås 26 80 1 1 Sädgås 2 2 Kanadagås 938 768 112 117 Knölsvan 569 635 55 56 Sångsvan 136 206 43 45 Mindre sångsvan 9 1 Kungsörn 2 1 2 1 Ormvråk 145 168 82 94

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Fjällvråk 2 5 2 4 Sparvhök 12 27 11 22 Duvhök 6 12 6 11 Glada 28 40 16 18 Brunglada 2 2 Havsörn 13 11 5 5 Bivråk 4 14 3 7 Brun kärrhök 42 35 20 25 Ängshök 5 2 5 2 Fiskgjuse 39 50 30 34 Lärkfalk 8 10 7 9 Pilgrimsfalk 2 2 Stenfalk 1 1 Tornfalk 26 19 19 15 Dalripa 1 1 Fjällripa 1 1 Orre 211 236 46 44 Tjäder 13 6 9 4 Järpe 10 10 6 8 Vaktel 5 1 4 1 Fasan 393 341 79 80 Trana 366 504 90 106 Vattenrall 6 7 6 4 Småfl. sumphöna 1 1 Kornknarr 5 6 3 6 Rörhöna 9 9 7 8 Sothöna 175 237 38 42 Strandskata 260 275 31 32 Tofsvipa 828 1017 111 122 Större strandpipare 16 22 8 9 Mindre strandpipare 8 7 5 4 Ljungpipare 42 20 8 6 Roskarl 1 1 Enkelbeckasin 235 257 95 98 Morkulla 67 45 28 21 Storspov 369 357 58 56 Småspov 8 3 3 3 Rödspov 5 5 2 2 Skogssnäppa 112 149 73 83 Grönbena 56 65 18 23

24

Tabell 6. forts. (cont.)

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Drillsnäppa 126 101 54 50 Rödbena 148 175 32 34 Svartsnäppa 3 2 1 2 Gluttsnäppa 46 28 20 15 Mosnäppa 24 4 Kärrsnäppa 2 2 1 1 Kustsnäppa 20 1 Brushane 4 10 1 3 Skärfläcka 49 45 5 5 Labb 2 1 Havstrut 153 149 39 38 Silltrut 260 240 22 26 Gråtrut 1803 1846 104 95 Fiskmås 1831 2320 181 183 Dvärgmås 135 162 7 7 Skrattmås 4178 3510 99 111 Svarttärna 17 20 1 3 Skräntärna 10 5 5 5 Fisktärna 315 303 74 61 Silvertärna 92 115 18 17 Småtärna 8 8 4 5 Kentsk tärna 4 22 1 6 Tordmule 6 1 Tamduva 125 89 28 26 Skogsduva 169 185 60 58 Ringduva 3710 3924 247 251 Turkduva 27 36 14 14 Gök 666 736 140 161 Berguv 2 4 1 3 Sparvuggla 2 2 Kattuggla 23 19 11 11 Slaguggla 1 2 1 2 Lappuggla 1 1 Hornuggla 5 3 3 3 Jorduggla 2 2 Pärluggla 1 2 1 2 Nattskärra 7 11 1 1 Tornseglare 2709 1912 130 140 Kungsfiskare 1 1 Gröngöling 275 186 114 88 Gråspett 2 3 2 3 Större hackspett 584 532 176 181 Mindre hackspett 28 37 25 27 Tretåspett 7 4 5 3 Spillkråka 180 224 111 122 Göktyta 105 96 56 43

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Trädlärka 52 50 22 28 Sånglärka 1067 1120 126 135 Ladusvala 1228 1502 168 178 Hussvala 746 1023 102 102 Backsvala 197 312 19 19 Sommargylling 7 9 3 1 Korp 405 413 143 140 Kråka 2112 2151 227 237 Råka 730 570 23 22 Kaja 3023 3427 161 169 Skata 956 848 175 178 Nötkråka 7 8 7 8 Nötskrika 277 271 123 128 Lavskrika 6 1 4 1 Stjärtmes 45 47 19 18 Talgoxe 2530 2705 253 256 Blåmes 1313 1258 201 201 Svartmes 179 187 72 88 Tofsmes 102 95 50 47 Entita 88 72 48 41 Talltita 101 115 55 60 Nötväcka 397 392 128 137 Pungmes 2 1 Trädkrypare 168 95 90 62 Strömstare 3 2 2 2 Gärdsmyg 637 445 173 147 Dubbeltrast 159 178 70 74 Björktrast 2327 1840 194 188 Taltrast 1971 1635 237 233 Rödvingetrast 1553 1048 160 154 Ringtrast 4 1 4 1 Koltrast 3429 3155 238 244 Stenskvätta 117 107 51 49 Buskskvätta 303 301 107 102 Svart rödstjärt 2 4 2 2 Rödstjärt 219 265 90 91 Näktergal 385 393 72 71 Blåhake 2 9 2 3 Rödhake 1500 1358 231 222 Skäggmes 1 1 Gräshoppsångare 16 11 13 9 Flodsångare 1 2 1 2 Trastsångare 1 1 Rörsångare 148 181 65 74 Kärrsångare 80 70 27 24 Sävsångare 84 103 31 40

25

Tabell 6. forts. (cont.)

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Härmsångare 172 179 77 71 Svarthätta 1223 1396 190 199 Höksångare 2 11 2 3 Trädgårdssångare 1094 1239 186 198 Törnsångare 486 573 112 134 Ärtsångare 257 287 111 121 Lövsångare 6842 6986 248 250 Gransångare 239 171 76 62 Grönsångare 384 420 110 129 Kungsfågel 639 370 161 126 Grå flugsnappare 230 218 90 87 Sv-v flugsnappare 1167 1146 205 209 Halsb.flugsnappare 15 14 3 5 Mindre flugsnappare 3 3 Järnsparv 276 271 124 121 Ängspiplärka 133 117 53 50 Fältpiplärka 3 1 Trädpiplärka 1483 1600 206 215 Rödstrupig piplärka 1 1 Skärpiplärka 4 3 3 2 Sädesärla 984 982 218 222 Forsärla 26 37 14 21 Gulärla 68 133 33 34 Sidensvans 16 8

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Törnskata 76 91 42 49 Stare 4306 3588 179 187 Stenknäck 105 78 38 31 Grönfink 1485 1589 209 219 Steglits 84 62 30 29 Grönsiska 841 973 135 139 Hämpling 210 173 43 53 Gråsiska 23 60 11 14 Domherre 133 129 63 69 Rosenfink 90 74 45 34 Mindre korsnäbb 224 268 26 33 Större korsnäbb 5 13 2 9 Korsnäbb ob 286 128 35 34 Bändelkorsnäbb 1 1 Bofink 7861 7509 253 259 Bergfink 129 201 20 26 Gulsparv 1653 1712 218 222 Ortolansparv 14 15 7 9 Videsparv 6 2 3 2 Dvärgsparv 1 1 Sävsparv 270 226 113 99 Snösparv 1 1 Gråsparv 295 318 68 67 Pilfink 551 555 100 112

26

Tabell 7. Populationsindex (TRIM) för sommarpunktrutterna, samt medelantalet individer registrerade för alla år. Index anger talrikheten i förhållande till 1998, som satts till 1 (för diagram, se Appendix 4). ”Ind” är det genomsnittliga antalet fåglar observerade, ”%/Y” är indexets genomsnittliga förändring i procent per år. Symbolerna *, ** resp. *** i kolumnen ”S” visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p<0,05, p<0,01 resp. p<0,001. Art Ind 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990Storlom 87 0.92 0.72 0.97 0.54 0.76 0.87 1.06 0.69 1.24 0.99 1.09 1.11 1.03 1.12 1.15 0.76Skäggdopping 284 0.72 1.04 1.51 1.51 1.28 1.61 1.19 0.90 1.02 1.05 0.67 0.98 0.84 0.73 0.83 0.72Storskarv 375 0.02 0.28 0.20 0.17 0.17 0.40 0.25Häger 104 0.44 0.44 0.56 0.70 0.48 0.59 1.08 0.51 0.97 0.64 0.57 0.51 0.38 0.74 1.12 1.03Gräsand 893 0.98 0.84 0.76 0.88 0.57 1.03 1.02 0.79 0.72 0.86 1.16 1.08 1.01 1.23 1.39 1.47Kricka 68 4.53 4.77 1.90 2.52 1.95 2.93 2.40 3.02 1.29 1.89 1.77 0.89 1.68 1.67 1.51 1.14Knipa 436 0.70 1.04 0.96 0.96 0.81 1.05 1.06 0.63 0.57 1.02 0.91 1.00 1.15 0.96 1.25 1.06Ejder 1334 0.84 1.65 2.11 1.15 1.27 2.48 2.33 2.22 1.77 1.30 0.98 1.06 1.93 1.21 0.96 1.76Småskrake 72 0.66 0.63 0.23 0.70 0.36 0.64 0.96 1.00 1.10 0.60 0.95 0.66 0.75 1.00 0.47 0.63Storskrake 178 0.33 0.34 0.86 0.58 0.72 0.66 0.85 0.67 0.57 0.76 0.72 0.59 0.76 0.83 0.82 1.13Gravand 247 1.19 0.92 0.65 0.97 1.33 1.48 1.26 1.43 1.10 0.82 1.21 1.03 1.31 1.06 1.14 1.18Grågås 680 0.19 0.20 0.28 0.76 1.68 0.90 1.31 1.64 1.94 1.69 1.96Vitkindad gås 256 Kanadagås 488 0.03 0.06 0.11 0.13 0.20 0.20 0.31 0.46 0.49 0.38 0.40 0.55 0.61 0.85 0.75 1.02Knölsvan 352 0.92 0.63 0.76 0.99 0.52 0.59 0.82 0.66 0.70 1.00 0.86 1.06 0.69 0.70 0.82 0.82Sångsvan 93 0.23 0.43 0.72 0.63Ormvråk 124 1.14 1.03 1.24 1.38 0.92 0.88 1.02 1.10 0.94 0.95 0.83 1.08 0.80 0.83 0.97 1.14Glada 22 0.15 0.77 0.33 0.41 0.43 0.72 0.99 0.74 0.74Brun kärrhök 26 0.30 0.15 0.09 0.21 0.47 0.29 0.20 0.33 0.51 0.44 0.98 0.19 0.93 0.61 1.05 1.61Fiskgjuse 32 0.18 0.46 0.52 0.36 0.33 0.29 0.52 0.94 0.50 0.48 0.75 0.67 0.76 0.86 0.80 0.67Orre 221 2.81 1.34 1.39 1.21 1.17 1.13 1.21 0.92 1.71 1.54 1.97 1.70 1.94 2.26 1.50 1.51Fasan 360 1.52 1.46 1.70 1.74 1.11 1.04 0.89 0.82 0.98 1.32 1.47 1.75 1.54 1.40 1.94 2.01Trana 203 0.25 0.29 0.39 0.22 0.27 0.10 0.57 0.47 0.32 0.41 0.60 0.47 0.65 0.48 0.63 0.77Sothöna 175 1.81 3.85 3.06 2.79 1.14 1.02 1.44 1.09 1.04 1.40 0.59 0.63 0.41 0.62 0.94 1.06Strandskata 216 1.23 1.55 1.44 1.40 0.58 1.30 1.68 1.27 1.56 1.32 1.90 0.80 1.21 1.45 0.96 1.34Tofsvipa 602 1.87 1.60 1.57 1.56 1.10 1.18 1.25 1.21 0.74 0.89 1.00 0.65 0.79 1.08 1.17 1.03Ljungpipare 43 0.53 0.04 1.97 0.03 0.26 0.26 0.77 2.68 2.42 1.16 2.59 0.87 1.73 0.53 1.57 1.95Enkelbeckasin 183 2.78 2.69 2.36 2.48 1.96 2.16 2.17 1.75 2.05 1.39 1.67 1.98 1.80 1.29 1.47 1.28Storspov 227 2.27 1.95 1.80 1.81 1.88 1.66 1.34 1.24 0.92 0.95 1.21 0.97 0.96 0.82 1.12 1.06Skogssnäppa 78 0.82 1.68 1.43 1.54 1.23 1.29 1.45 0.74 1.04 1.22 1.16 1.50 1.07 1.23 1.79 1.39Grönbena 51 2.14 1.32 4.54 1.86 1.42 0.55 1.10 0.72 1.62 0.80 2.33 0.98 1.95 1.52 1.18 0.68Drillsnäppa 119 1.94 1.12 1.71 1.42 1.84 1.14 1.52 1.71 0.93 0.94 0.97 1.21 1.35 1.44 1.31 1.20Rödbena 96 1.24 1.46 2.84 3.26 2.26 1.46 1.45 0.95 0.82 1.46 1.42 1.40 1.37 1.28 1.11 1.21Gluttsnäppa 27 0.26 1.04 1.45 0.35 1.40 0.32 0.42 0.59 0.79 0.95 2.34 0.92 0.45 0.72 0.54 0.69Havstrut 399 0.27 0.46 0.71 0.81 0.85 1.11 1.17 1.26 0.95 0.97 1.03 0.68 0.75 0.65 0.68 0.61Silltrut 131 1.38 4.03 2.14 2.09 0.99 1.42 0.56 0.60 0.35 1.06 1.20 0.87 1.21 0.80 1.17 0.93Gråtrut 2929 2.68 3.01 3.67 7.10 2.36 2.66 2.71 3.24 2.56 2.42 2.37 2.10 1.80 1.93 1.30 1.56Fiskmås 2127 1.29 1.64 1.56 1.60 1.89 1.97 2.01 2.01 1.76 1.92 1.56 1.48 1.20 1.14 1.18 1.21Skrattmås 3869 2.21 2.70 3.25 2.80 3.02 3.03 3.31 2.96 3.69 1.88 1.79 1.80 1.42 1.17 1.33 1.39Fisktärna 265 0.87 0.82 0.94 1.15 1.98 1.87 2.02 2.17 2.21 0.95 1.05 1.12 1.22 1.38 1.16 0.95Tamduva 159 0.76 0.78 1.11 0.72 0.63 0.80 0.72 1.77 1.08 1.02 0.85 1.10 0.95 1.57 0.92 1.12Skogsduva 160 3.28 2.79 2.53 2.38 2.71 3.75 3.20 2.95 3.48 3.41 2.94 2.74 2.57 2.95 2.59 2.25Ringduva 2579 0.86 0.88 0.90 0.99 0.91 0.97 0.84 0.85 1.11 0.85 0.88 0.94 0.91 0.80 0.87 0.88Gök 610 2.29 2.29 2.25 2.28 2.02 1.56 2.02 1.79 1.79 1.71 1.42 1.50 1.28 1.39 1.27 1.26Tornseglare 2158 1.09 0.84 0.91 2.00 1.93 1.84 2.38 1.80 1.15 0.75 0.72 1.32 1.11 0.76 1.02 0.71Gröngöling 189 2.55 2.37 2.04 2.17 1.79 1.49 1.43 1.50 1.60 1.40 1.72 1.67 1.53 1.41 1.38 1.16St. hackspett 418 1.06 0.88 1.00 1.15 1.35 1.67 2.07 1.43 1.10 1.77 1.60 0.96 1.33 1.46 0.97 1.48M. hackspett 15 0.33 0.94 1.04 0.82 1.04 1.07 0.88 0.32 0.68 0.32 1.03 0.52 0.61 0.52 0.39 1.03Spillkråka 163 0.69 0.84 0.55 0.71 0.45 0.60 0.94 0.69 0.73 0.94 0.94 1.00 0.82 0.79 0.79 0.71Göktyta 86 2.09 3.23 3.40 3.22 2.43 3.42 4.37 3.42 3.12 1.84 1.85 1.49 2.24 1.62 2.15 1.68Trädlärka 24 0.97 0.26 0.11 0.44 0.25 1.33 1.42 0.13 1.05 0.73 0.55 0.78 0.39 0.49 0.14 0.07Sånglärka 1233 1.95 2.04 2.15 1.99 1.76 1.49 1.73 1.39 1.47 1.49 1.12 1.10 1.16 1.11 1.16 1.13Ladusvala 861 0.76 1.07 1.11 1.16 1.16 1.35 1.61 1.40 1.06 1.16 0.90 0.98 1.15 0.85 1.06 0.94Hussvala 843 1.65 1.36 1.68 1.52 1.45 1.46 1.52 1.23 1.24 1.30 1.61 1.29 1.23 0.89 1.16 0.98Backsvala 266 1.31 3.36 4.66 3.77 3.95 2.49 4.04 3.67 2.29 3.01 1.59 2.69 1.67 2.84 2.84 2.86Korp 275 0.16 0.48 0.33 0.43 0.45 0.44 0.56 0.47 0.43 0.37 0.43 0.44 0.58 0.55 0.63 0.61Kråka 2184 1.79 1.59 1.75 1.81 1.48 1.52 1.42 1.68 1.58 1.37 1.54 1.54 1.62 1.28 1.45 1.35

27

Table 7. TRIM indices based on the summer point count routes. Index is set to one for the year 1998. “Ind” is the average number of individuals observed, ”%/Y” is the average change in index per year. The symbols *, ** and *** in column “S” indicates statistical significance at the p<0.05, p<0.01 and p<0.001 level, respectively. For graphs, see Appendix 4. 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 %/Y S Art 1.06 1.06 1.20 1.09 1.23 1.13 1.29 1 1.09 1.42 1.08 1.76 1.66 1.20 1.35 1.39 1.9 ** Storlom 0.84 0.90 0.67 1.00 1.02 0.84 0.89 1 0.85 0.76 1.14 1.05 1.08 0.96 1.14 1.42 -0.3 Skäggdopping 0.74 0.56 0.64 0.94 1.72 2.49 1.02 1 1.31 1.21 0.97 1.69 2.08 2.84 2.57 2.16 16.1 *** Storskarv 1.27 1.15 0.80 0.87 0.90 0.66 0.65 1 1.06 0.95 1.34 1.08 0.86 1.05 0.93 0.69 2.2 ** Häger 1.06 0.94 1.24 1.17 1.05 1.01 0.95 1 1.07 1.27 1.24 1.29 1.31 1.15 1.12 1.24 1.4 *** Gräsand 4.21 1.26 1.14 1.76 1.76 1.36 1.08 1 1.93 2.40 2.18 1.91 2.46 1.29 0.84 1.60 -2.1 * Kricka 1.23 1.22 1.03 1.11 1.21 1.18 1.14 1 1.37 0.82 1.03 0.82 1.14 0.89 1.05 1.15 0.8 Knipa 1.18 1.73 0.86 1.13 1.07 1.16 0.74 1 0.97 0.69 0.74 0.66 0.72 0.66 0.98 0.75 -2.8 *** Ejder 1.36 0.93 0.50 0.88 1.33 1.30 0.90 1 0.83 0.84 0.82 0.66 1.02 0.53 0.68 0.69 1.2 Småskrake 1.11 0.98 0.95 1.18 1.46 1.10 1.06 1 0.94 0.73 0.81 0.57 0.52 0.80 0.59 0.87 1.4 Storskrake 0.96 0.95 0.78 0.82 0.82 0.62 0.92 1 1.04 0.90 1.17 0.90 0.95 1.04 0.72 0.92 -0.8 Gravand 1.57 1.86 1.49 1.91 1.74 1.31 0.96 1 1.88 2.60 2.47 1.96 2.97 2.52 3.49 3.90 7.6 *** Grågås 0.16 0.18 0.12 0.15 0.19 2.95 1 0.90 0.85 23.4 1.34 5.93 2.85 3.83 2.18 31.7 *** Vitkindad gås 1.31 1.56 1.15 0.95 1.17 1.04 1.05 1 1.12 1.19 1.69 1.65 1.39 1.11 1.58 1.41 10.0 *** Kanadagås 1.68 1.04 1.08 1.24 1.10 1.04 1.08 1 0.97 0.95 0.95 1.08 1.66 1.00 1.27 1.26 1.9 ** Knölsvan 0.62 0.91 0.81 0.85 1.09 1.03 1.25 1 1.11 1.09 1.19 1.43 1.42 1.23 1.31 1.98 7.3 *** Sångsvan 1.05 1.23 1.41 1.29 0.98 1.11 1.12 1 1.21 1.29 1.53 1.29 1.14 1.31 1.18 1.28 0.8 Ormvråk 0.86 1.12 0.96 0.98 0.53 0.64 0.93 1 0.88 1.26 1.46 2.79 1.59 1.37 1.59 2.18 7.1 *** Glada 0.76 1.24 0.82 1.50 1.74 1.17 1.20 1 1.07 1.31 1.32 1.71 1.04 1.37 1.39 1.25 7.4 *** Brun kärrhök 0.63 0.80 0.59 0.87 0.77 0.95 0.72 1 0.88 0.61 0.66 0.99 0.69 0.91 0.69 0.87 2.9 ** Fiskgjuse 1.32 1.39 1.36 1.05 1.20 1.12 1.04 1 0.79 0.86 0.81 0.71 0.67 0.85 0.79 0.81 -2.5 *** Orre 1.79 1.49 1.48 1.24 1.07 1.09 0.96 1 1.30 1.25 1.14 0.98 1.30 1.13 1.04 0.88 -0.8 * Fasan 1.03 1.03 0.89 1.11 0.79 0.86 1.19 1 0.85 1.93 1.35 1.42 2.10 1.54 1.20 1.37 6.9 *** Trana 1.34 1.16 1.49 0.95 1.22 1.21 0.71 1 1.13 1.64 1.63 0.92 1.87 1.15 1.17 1.58 -0.9 Sothöna 1.37 1.58 1.31 1.12 1.30 1.23 1.04 1 0.98 0.97 1.12 0.92 1.75 1.20 0.98 1.17 -0.6 Strandskata 0.91 1.06 0.93 1.01 0.81 0.92 1.05 1 1.07 1.12 0.98 1.07 1.07 1.00 0.90 1.03 -1.0 ** Tofsvipa 1.77 2.83 1.14 1.49 3.34 0.96 1.09 1 0.72 1.33 2.69 1.09 1.19 0.72 0.42 0.21 3.1 Ljungpipare 1.22 1.14 0.87 1.17 1.40 1.16 1.09 1 1.09 1.14 1.24 1.35 1.37 0.94 1.25 1.30 -2.8 *** Enkelbeckasin 2.00 1.31 1.17 1.36 1.22 1.27 1.17 1 1.01 0.89 0.92 0.84 0.92 0.88 0.98 0.99 -2.0 *** Storspov 1.05 1.23 1.16 1.30 1.14 1.13 0.93 1 1.34 1.52 1.36 1.40 1.38 1.32 1.33 1.42 0.2 Skogssnäppa 1.52 0.47 0.81 1.22 2.39 2.37 1.94 1 1.23 1.70 1.50 1.65 1.36 1.62 1.25 1.27 -0.1 Grönbena 1.12 1.06 0.99 1.26 1.25 1.18 1.16 1 0.83 1.09 1.06 1.00 1.07 1.07 0.90 0.77 -1.6 *** Drillsnäppa 1.71 1.09 1.09 0.83 1.07 0.92 0.81 1 0.70 0.83 0.97 0.89 0.83 1.02 0.75 0.86 -2.8 ** Rödbena 0.63 0.77 0.52 0.87 1.13 0.94 1.01 1 1.25 0.83 1.07 0.98 0.81 0.79 1.07 0.80 1.5 Gluttsnäppa 0.49 0.57 0.64 0.69 0.68 0.79 0.76 1 0.80 0.46 0.55 0.51 0.79 0.72 0.80 0.78 -0.2 Havstrut 0.73 0.64 1.47 1.34 1.05 0.96 0.50 1 0.59 0.83 0.60 0.61 0.76 1.35 1.36 1.25 -1.6 Silltrut 1.01 0.93 1.24 1.33 1.29 1.08 0.97 1 1.09 0.66 0.87 0.76 0.75 0.75 0.77 0.76 -5.7 *** Gråtrut 1.26 0.99 1.13 1.11 1.11 0.95 0.88 1 1.08 1.02 1.02 0.99 1.05 1.01 0.94 1.21 -2.2 *** Fiskmås 1.44 1.09 1.39 1.10 1.06 1.00 0.97 1 0.86 0.62 0.72 0.79 0.90 0.77 1.07 0.91 -5.0 *** Skrattmås 1.16 1.25 1.19 1.27 1.08 1.26 1.19 1 1.02 1.91 1.24 1.55 1.76 1.55 1.70 1.67 0.6 Fisktärna 1.29 1.68 1.77 1.51 1.57 1.57 1.64 1 1.74 1.25 1.83 1.36 1.48 1.45 0.99 0.77 1.8 * Tamduva 2.46 1.74 1.26 1.34 1.41 1.10 1.00 1 1.18 1.32 1.56 1.07 1.35 1.12 1.18 1.18 -4.1 *** Skogsduva 0.97 1.00 0.78 0.82 0.80 0.73 0.66 1 0.64 0.89 0.75 0.88 0.80 0.86 0.79 0.81 -0.5 ** Ringduva 0.71 1.18 1.30 0.96 1.03 1.03 1.01 1 0.91 1.00 0.78 0.97 0.97 1.01 0.96 0.98 -3.2 *** Gök 0.73 0.91 1.16 1.29 1.34 0.96 0.60 1 0.72 0.85 0.79 0.69 0.88 0.74 0.86 0.56 -2.2 *** Tornseglare 1.21 0.84 1.04 1.25 1.01 1.01 0.96 1 1.08 1.13 1.34 1.02 1.03 1.15 1.44 0.89 -2.4 *** Gröngöling 1.15 0.89 1.10 1.28 1.00 1.29 1.09 1 1.23 0.89 1.02 0.92 1.14 0.91 1.19 1.06 -0.8 ** St. hackspett 1.05 1.06 0.91 1.47 0.67 1.55 1.22 1 1.00 0.84 1.02 1.11 1.32 1.40 1.49 1.93 2.8 * M. hackspett 0.88 0.84 0.82 0.86 0.80 0.97 0.98 1 0.86 0.95 0.87 0.81 0.82 0.77 0.71 0.89 0.8 * Spillkråka 2.39 0.85 0.89 0.86 1.32 1.32 1.15 1 0.75 0.73 1.10 1.12 1.32 0.94 1.39 1.23 -4.3 *** Göktyta 0.37 0.91 0.41 0.71 1.92 1.71 0.97 1 1.01 1.79 1.65 1.26 1.81 1.40 1.31 1.10 5.1 *** Trädlärka 1.21 1.16 1.08 1.14 1.25 1.16 1.00 1 0.88 0.84 0.80 0.78 0.78 0.68 0.64 0.64 -3.3 *** Sånglärka 0.84 0.88 0.81 0.93 0.83 1.57 1.09 1 1.99 1.19 1.12 1.17 1.17 1.06 1.19 1.43 0.3 Ladusvala 0.97 0.98 0.84 1.02 0.90 1.11 0.96 1 0.97 0.98 1.02 0.92 0.74 0.91 0.70 0.99 -2.1 *** Hussvala 1.18 2.61 2.48 1.40 2.45 1.70 1.17 1 1.41 1.92 2.20 1.47 1.01 1.60 1.33 1.10 -3.2 *** Backsvala 0.64 0.65 0.77 1.24 1.05 1.07 1.06 1 0.88 0.96 1.27 0.83 0.68 0.86 0.81 0.77 3.9 *** Korp 1.62 1.21 1.17 1.19 1.11 1.01 1.03 1 1.12 1.13 1.12 1.08 1.04 1.03 0.94 0.94 -2.0 *** Kråka

28

Tabell 7. forts. TRIM index för sommarpunktrutterna. TRIM indices based on the summer point count routes (cont.). Art Ind 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990Kaja 2236 1.14 1.33 0.95 1.16 0.89 1.14 1.20 1.56 1.14 1.10 1.42 1.56 1.28 1.16 1.20 1.20Skata 804 0.72 1.07 1.28 1.24 1.01 1.09 1.21 1.11 1.25 1.26 1.26 1.43 1.23 1.14 1.17 1.13Nötskrika 236 1.15 1.11 1.28 1.15 0.92 1.15 1.18 0.94 1.05 1.23 0.84 0.95 1.11 0.82 0.82 0.84Stjärtmes 29 2.07 0.67 0.51 0.22 0.62 0.77 0.87 0.79 1.05 0.99 0.73 1.64 0.26 0.34 1.99 0.49Talgoxe 1980 1.33 1.43 1.32 1.39 1.23 1.32 1.44 1.20 1.24 1.14 1.25 1.18 1.25 1.24 1.13 1.19Blåmes 777 0.88 0.90 1.01 0.98 0.92 0.92 0.96 0.84 0.88 0.93 1.06 0.93 0.86 1.02 0.97 1.13Svartmes 180 0.99 1.18 0.70 0.80 1.02 1.40 1.36 1.65 1.16 1.08 0.97 1.52 1.09 1.10 1.34 1.56Tofsmes 70 1.18 1.63 1.55 2.16 1.47 2.52 2.31 1.09 1.09 1.95 0.97 1.75 0.87 1.12 1.42 1.45Entita 129 3.09 2.49 2.63 2.92 2.19 2.75 2.35 2.08 2.48 2.20 1.76 1.58 1.53 1.71 1.81 2.11Talltita 177 2.38 2.42 1.78 2.27 1.89 2.25 2.90 2.41 2.01 1.79 1.68 1.91 1.45 1.73 1.30 1.71Nötväcka 269 0.52 1.09 1.07 1.04 0.85 0.99 1.11 1.15 0.99 1.09 0.86 1.22 0.95 1.20 1.18 1.26Trädkrypare 108 0.94 1.13 1.17 1.11 1.21 1.09 1.11 0.83 0.89 1.39 0.87 0.80 0.49 0.77 0.69 0.83Gärdsmyg 336 0.55 0.73 0.42 0.52 0.23 0.29 0.60 0.26 0.48 0.72 0.23 0.29 0.16 0.43 0.82 1.02Dubbeltrast 85 0.55 0.71 0.94 0.79 0.80 1.16 0.78 0.38 0.92 0.88 1.25 1.01 0.77 0.68 0.60 0.65Björktrast 2001 2.60 1.81 1.94 1.46 1.01 1.13 1.25 1.11 1.28 1.49 1.24 0.93 1.15 1.45 1.78 1.78Taltrast 1273 0.83 0.88 0.91 1.08 1.08 1.26 1.01 1.00 1.44 1.14 1.09 0.98 1.19 1.13 0.98 0.98Rödvingetrast 808 1.07 1.28 1.42 1.50 1.30 1.18 1.30 1.45 1.77 1.76 1.65 1.21 1.06 1.25 1.20 1.32Koltrast 2278 0.87 0.92 0.88 0.90 0.83 0.81 0.87 0.84 0.92 0.90 0.70 0.77 0.73 0.71 0.87 0.97Stenskvätta 96 1.45 1.74 2.18 1.58 1.63 2.46 1.86 1.66 1.33 1.40 1.20 1.25 1.48 1.34 1.31 0.97Buskskvätta 263 1.38 1.38 1.29 1.11 1.03 1.12 1.09 1.15 0.99 1.33 1.11 1.01 1.14 1.13 0.95 0.98Rödstjärt 182 1.21 2.18 1.90 1.71 1.29 1.78 1.38 1.72 1.21 1.06 0.65 0.89 0.89 0.74 0.82 0.82Näktergal 375 1.96 1.80 1.53 1.39 1.48 1.35 1.90 1.61 1.64 1.49 1.14 1.48 1.73 1.94 1.92 1.63Rödhake 1183 1.13 1.03 0.90 1.30 1.33 1.48 1.37 1.39 1.18 1.30 0.88 1.03 0.88 1.20 1.46 1.63Gräshoppsångare 18 0.85 1.67 1.63 0.76 2.42 1.84 1.33 2.07 1.70 1.65 0.66 1.59 1.87 1.43 1.56 1.00Rörsångare 180 0.67 0.84 0.80 0.85 0.99 1.05 1.09 1.13 1.28 1.24 1.11 1.10 1.16 1.06 1.03 1.09Sävsångare 86 1.96 3.77 4.47 3.50 3.95 3.20 1.90 2.32 2.58 1.31 0.99 1.03 1.35 1.33 1.24 0.94Härmsångare 115 1.06 0.92 0.94 1.09 1.22 0.97 1.11 1.50 1.36 1.34 1.22 1.36 0.81 0.95 1.10 0.99Svarthätta 809 0.49 0.64 0.69 0.64 0.69 0.66 0.81 0.86 0.96 0.87 0.77 0.92 0.75 0.98 1.02 1.15Trädgårdssångare 1087 0.81 0.75 0.90 0.78 0.98 0.97 1.06 0.95 1.16 1.04 0.94 1.10 1.09 1.21 1.15 1.11Törnsångare 452 0.93 1.05 1.01 0.99 1.04 0.82 1.08 0.92 0.92 1.02 0.88 1.00 1.03 1.14 1.21 1.16Ärtsångare 198 1.48 1.70 1.21 1.42 1.48 0.97 1.14 1.07 1.00 1.25 0.66 1.00 1.44 0.95 0.84 0.96Lövsångare (N)1 827 0.59 0.69 0.58 0.76 0.74 0.73 0.80 0.86 0.87 0.70 0.58 0.74 0.69 0.91 1.21 0.98Lövsångare (S)1 4738 0.93 0.99 1.02 1.08 1.08 1.18 1.14 1.25 1.24 1.10 1.08 1.24 1.25 1.21 1.23 1.08Gransångare (N)2 83 3.78 2.73 2.99 3.96 3.45 3.30 2.66 3.24 4.00 2.86 2.23 1.85 1.19 1.03 1.59 2.03Gransångare (S)2 48 0.25 0.15 0.12 0.14 0.13 0.14 0.05 0.09 0.12 0.36 0.07 0.10 0.26 0.37 0.32 0.55Grönsångare 314 0.69 0.85 0.77 0.88 0.76 0.83 0.87 0.92 1.02 0.90 1.02 1.14 1.20 1.26 1.17 1.01Kungsfågel 501 1.41 1.10 1.02 1.09 0.77 1.15 1.35 1.20 1.71 1.10 0.69 0.73 0.41 0.82 1.30 1.76Grå flugsnappare 172 1.52 1.43 1.61 1.53 1.44 1.58 1.39 1.71 1.02 1.49 0.96 1.08 0.45 0.89 0.85 0.94Sv-v flugsnappare 1039 1.01 0.99 1.12 1.12 1.19 1.29 1.25 1.23 1.25 1.22 1.15 1.24 1.46 1.29 1.40 1.25Järnsparv 275 1.64 1.82 2.00 1.88 2.35 2.30 2.84 2.24 2.49 1.77 1.42 1.50 1.25 1.34 1.48 1.56Ängspiplärka 169 1.61 1.45 1.26 1.72 1.12 3.64 2.01 1.68 1.66 1.61 2.42 1.73 2.37 2.00 2.33 2.46Trädpiplärka 1361 1.78 1.71 1.89 1.70 1.89 1.84 1.96 1.77 1.56 1.50 1.44 1.51 1.83 1.51 1.42 1.32Sädesärla 830 1.02 1.17 1.21 1.19 1.16 1.19 1.17 1.05 0.95 0.93 0.87 1.00 1.02 1.19 1.15 1.24Gulärla 105 0.97 0.79 1.71 0.86 0.64 0.61 0.77 0.74 1.56 0.40 0.30 0.46 1.62 0.82 0.67 0.65Törnskata 95 1.76 1.99 1.97 1.30 0.78 0.77 1.52 1.08 1.09 0.65 0.94 0.85 1.04 1.41 1.28 1.30Stare 3626 2.26 2.03 2.18 2.01 1.56 1.65 1.61 1.50 1.56 1.90 1.21 1.25 1.14 1.14 1.24 1.60Grönfink 1087 0.58 0.73 0.83 0.84 0.81 0.92 0.95 0.82 0.70 0.68 0.91 0.90 1.16 1.11 1.07 0.88Grönsiska 978 0.52 0.40 0.67 0.40 0.57 1.08 0.98 0.92 1.53 0.52 0.99 0.38 0.83 1.00 0.98 0.96Hämpling 193 2.49 2.24 2.71 1.80 1.23 1.46 1.20 1.08 1.33 0.91 0.77 1.06 0.72 0.73 0.72 1.01Gråsiska 98 0.43 0.15 0.47 0.00 0.00 0.03 0.15 0.42 0.16 0.17 0.11 0.71 1.13 1.24 0.56 0.29Domherre 150 2.77 1.68 1.58 1.51 1.80 2.13 1.71 1.30 1.25 0.51 0.89 1.30 0.96 0.72 0.63 0.58Rosenfink 81 0.15 0.21 0.29 0.33 0.32 0.24 0.46 0.57 0.65 0.91 0.85 0.76 1.06 1.18 1.24 1.44Korsnäbb ob. 479 1.91 0.81 3.01 0.20 0.56 0.74 0.63 0.75 0.56 10.64 2.71 1.36 4.88 3.31 1.29 6.46Bofink 6249 1.00 1.06 1.12 1.10 1.11 1.09 1.15 1.08 1.08 1.12 1.14 1.13 1.14 1.09 1.09 1.16Bergfink 285 9.29 10.73 3.18 10.80 5.01 4.04 3.00 2.99 1.98 1.76 3.57 1.55 1.81 2.18 3.14 1.62Gulsparv 1433 1.77 1.56 1.40 1.57 1.59 1.52 1.70 1.59 1.58 1.30 1.48 1.41 1.47 1.40 1.36 1.32Ortolansparv 32 2.10 2.86 2.60 1.76 2.10 1.67 1.12 1.86 1.67 2.06 1.78 1.32 1.58 1.41 1.43 2.01Sävsparv 239 2.20 1.97 1.66 1.52 1.17 1.31 1.38 1.62 1.46 1.43 0.91 1.11 0.94 1.10 1.28 1.34Gråsparv 445 2.15 2.17 2.68 2.31 2.60 2.84 2.59 2.55 2.07 1.67 1.31 1.50 1.37 1.36 1.26 1.41Pilfink 411 0.97 0.93 1.43 0.85 1.17 1.36 1.45 1.03 0.81 0.80 0.71 0.98 0.98 1.00 1.26 1.111Lövsångare norr respektive söder om 62ºN. 2Gransångare norr respektive söder om 60ºN.

29

Tabell 7. forts. TRIM index för sommarpunktrutterna. TRIM indices based on the summer point count routes (cont.). 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 %/Y S Art 1.74 1.15 0.93 1.24 1.48 0.99 1.00 1 1.08 1.23 1.26 1.21 1.25 1.29 1.17 1.33 0.1 Kaja 1.49 1.13 1.25 1.17 1.09 1.10 1.10 1 1.29 1.17 1.19 1.13 1.05 1.10 1.18 1.10 0.1 Skata 1.22 0.72 0.74 1.04 0.91 0.92 1.09 1 0.97 0.85 0.89 0.79 1.01 0.87 0.82 0.76 -1.0 ** Nötskrika 1.70 1.20 1.11 0.71 0.46 0.78 0.67 1 1.13 1.01 1.36 0.85 2.01 0.87 1.27 1.31 1.8 Stjärtmes 1.29 1.17 1.10 0.95 1.03 1.16 1.09 1 1.03 0.91 0.97 0.97 1.16 1.04 1.09 1.16 -1.0 *** Talgoxe 1.18 0.97 1.08 1.01 1.13 1.27 1.09 1 1.16 0.82 1.09 1.07 1.35 1.20 1.29 1.30 1.0 *** Blåmes 2.04 2.24 2.19 1.12 1.45 1.22 0.97 1 0.82 1.02 0.70 0.82 0.95 0.72 0.77 0.74 -0.9 * Svartmes 2.14 1.15 1.73 1.21 1.37 1.02 1.46 1 1.15 1.35 1.18 1.19 1.48 1.31 1.53 1.30 -0.8 Tofsmes 1.23 1.40 1.21 1.45 1.25 1.43 1.06 1 0.74 0.73 0.90 0.88 0.89 0.99 0.79 0.63 -4.6 *** Entita 1.93 1.69 0.99 0.84 0.96 1.01 1.10 1 0.65 0.75 0.60 0.45 0.71 0.65 0.47 0.53 -5.2 *** Talltita 1.23 1.02 1.35 1.31 1.03 1.14 1.11 1 1.21 0.95 1.12 0.97 1.01 1.12 1.29 1.25 0.8 * Nötväcka 1.37 0.97 1.26 0.87 0.94 0.97 1.08 1 0.91 0.82 0.87 0.67 0.90 0.78 0.95 0.51 -1.0 * Trädkrypare 0.96 1.15 1.32 0.91 1.16 0.67 0.71 1 1.35 1.42 1.81 1.01 0.95 0.94 1.21 0.79 4.4 *** Gärdsmyg 1.03 0.77 1.07 0.95 1.03 0.78 0.99 1 1.15 1.57 1.57 1.49 1.30 1.39 1.31 1.34 2.3 *** Dubbeltrast 1.86 1.40 1.28 1.36 1.26 1.14 1.12 1 1.32 1.28 1.66 1.52 1.38 1.32 1.20 0.97 -0.7 ** Björktrast 1.16 1.04 1.04 1.08 1.05 0.87 0.90 1 0.98 0.93 1.20 1.29 1.23 1.22 1.27 1.07 0.4 * Taltrast 1.46 1.35 1.20 1.21 1.22 1.07 1.16 1 1.03 1.18 1.44 1.57 1.57 1.51 1.57 1.09 -0.1 Rödvingetrast 0.99 0.94 1.12 1.06 1.13 1.09 1.01 1 1.14 1.04 1.15 1.11 1.16 1.11 1.22 1.12 1.3 *** Koltrast 1.01 1.00 0.96 1.11 1.02 0.91 1.01 1 0.82 0.98 0.85 0.57 0.51 0.96 0.85 0.74 -3.3 *** Stenskvätta 0.86 1.01 0.88 0.91 0.83 0.83 0.92 1 0.77 0.88 0.92 0.92 0.84 0.92 0.73 0.75 -1.5 *** Buskskvätta 0.84 0.97 0.92 0.69 0.77 0.74 0.86 1 0.86 0.85 0.80 0.86 0.69 0.88 0.82 1.03 -2.4 *** Rödstjärt 1.51 1.48 1.26 1.05 1.14 0.95 0.81 1 0.96 0.94 0.77 0.81 0.90 0.99 0.82 0.80 -2.7 *** Näktergal 1.39 1.16 1.28 1.31 1.31 1.06 0.97 1 1.26 1.08 1.12 1.05 1.06 0.96 1.14 1.03 -0.4 * Rödhake 1.00 1.43 0.85 0.96 0.91 1.21 0.95 1 0.81 0.68 0.62 0.68 0.51 0.49 0.61 0.46 -3.5 *** Gräshoppsångare 1.06 1.22 1.10 1.16 1.25 1.17 1.13 1 1.08 1.03 1.00 1.20 0.85 0.93 0.78 0.88 0.2 Rörsångare 1.01 1.08 1.02 1.06 1.60 1.54 1.40 1 1.24 1.76 1.61 1.36 1.07 1.35 0.95 1.17 -3.2 *** Sävsångare 1.02 1.05 1.07 0.97 0.88 1.11 1.08 1 1.08 1.06 0.95 1.13 1.38 1.20 1.27 1.19 0.1 Härmsångare 0.82 1.05 1.05 0.98 0.95 0.85 0.94 1 1.10 1.22 1.15 1.18 1.26 1.37 1.31 1.44 2.4 *** Svarthätta 0.59 1.03 0.97 0.90 0.96 0.81 0.94 1 0.96 1.05 0.89 1.00 0.89 0.90 0.83 0.88 0.0 Trädgårdssångare 0.75 1.32 1.20 0.99 0.96 0.89 0.96 1 1.10 1.20 1.04 1.02 1.06 1.07 0.88 1.01 0.2 Törnsångare 1.08 0.91 0.99 1.31 1.30 1.09 0.84 1 1.25 1.01 1.48 1.32 1.24 1.31 1.06 1.20 -0.2 Ärtsångare 1.44 0.99 1.00 0.97 1.16 1.04 1.00 1 0.85 0.75 0.84 0.83 0.81 0.82 0.80 0.77 0.9 Lövsångare (N) 1.07 1.02 0.95 0.88 0.92 0.95 0.97 1 1.00 1.04 0.89 0.94 0.88 0.99 0.97 0.97 -0.6 *** Lövsångare (S) 2.54 1.46 1.85 1.31 1.33 1.02 0.71 1 1.10 1.28 1.39 1.44 1.71 1.52 1.72 1.33 -3.6 *** Gransångare (N) 0.41 0.54 0.53 0.47 0.94 0.83 0.74 1 0.89 0.60 1.02 0.92 1.26 1.61 1.39 1.06 9.7 *** Gransångare (S) 1.17 1.31 1.24 1.06 1.16 1.18 1.00 1 1.00 0.99 0.99 0.88 0.98 0.96 0.94 1.04 0.7 * Grönsångare 1.23 1.35 1.49 1.18 1.09 1.20 1.10 1 1.19 0.89 1.01 0.67 1.04 0.79 1.06 0.58 -0.7 ** Kungsfågel 0.84 0.96 0.82 0.97 0.91 1.06 0.92 1 0.92 1.12 1.03 1.08 1.15 0.85 0.90 0.86 -1.6 *** Grå flugsnappare 1.22 1.13 1.04 1.03 0.97 0.93 1.00 1 0.80 0.94 1.02 1.08 0.95 1.06 0.90 0.90 -0.8 *** Sv-v flugsnappare1.58 1.31 1.25 1.45 1.45 1.23 0.93 1 0.84 0.90 1.12 0.95 1.04 0.81 0.89 0.88 -3.2 *** Järnsparv 2.27 2.36 2.35 2.34 3.28 1.29 1.20 1 0.76 0.96 1.80 1.29 1.43 1.39 1.08 0.90 -1.4 Ängspiplärka 1.32 1.29 1.12 0.83 0.91 0.98 0.96 1 1.02 0.98 0.95 0.98 0.88 0.90 0.91 0.93 -2.8 *** Trädpiplärka 1.02 0.92 0.94 0.98 0.90 0.81 0.84 1 0.97 0.99 0.89 0.80 0.72 0.82 0.86 0.83 -1.1 *** Sädesärla 0.55 0.47 0.33 0.52 0.72 0.84 0.71 1 0.22 0.33 0.33 0.38 0.30 0.26 0.17 0.34 -3.9 *** Gulärla 0.59 0.83 1.16 1.17 1.21 1.02 1.21 1 0.98 1.04 0.92 0.69 0.83 0.72 0.64 0.67 -1.8 *** Törnskata 1.46 1.09 1.32 1.28 1.19 1.01 0.93 1 1.36 1.45 0.94 1.14 1.00 0.91 1.07 0.82 -2.4 *** Stare 1.30 0.97 0.89 1.10 1.05 1.01 1.18 1 0.88 1.01 1.09 0.94 1.11 1.08 1.13 1.26 1.4 *** Grönfink 0.77 0.78 0.78 1.52 0.80 0.77 1.06 1 0.89 0.58 0.91 0.99 0.72 0.64 0.49 0.58 0.6 Grönsiska 0.95 1.09 1.17 1.54 1.30 0.93 0.83 1 0.71 0.70 0.72 0.60 0.72 0.53 0.53 0.40 -3.7 *** Hämpling 0.35 0.88 5.41 2.05 0.77 5.47 0.90 1 1.19 0.29 0.99 0.59 2.35 0.76 0.36 0.69 10.8 * Gråsiska 1.21 0.71 0.60 1.81 1.11 1.07 1.33 1 0.60 0.59 1.11 0.59 0.72 0.68 0.68 0.69 -3.1 *** Domherre 2.10 1.41 1.94 1.74 1.93 1.49 1.15 1 0.84 0.59 0.76 0.70 0.63 0.64 0.71 0.58 3.7 *** Rosenfink 3.31 3.78 8.87 5.17 1.72 2.95 3.67 1 2.37 0.38 1.86 1.15 3.07 0.47 1.17 0.50 0.7 Korsnäbb ob. 1.29 1.03 1.04 1.09 0.99 1.09 1.09 1 1.05 1.02 1.04 1.00 1.10 1.00 1.08 0.98 -0.2 ** Bofink 1.48 1.33 1.59 1.32 1.46 1.10 1.20 1 1.30 1.17 2.59 1.15 1.71 0.74 0.46 0.53 -6.7 *** Bergfink 1.52 1.15 1.28 1.29 1.14 1.21 1.05 1 1.00 0.94 0.92 0.88 1.01 0.89 0.93 0.92 -2.1 *** Gulsparv 2.90 1.04 1.21 1.27 1.24 1.30 1.00 1 0.80 0.58 0.89 0.56 0.59 0.39 0.49 0.41 -4.9 *** Ortolansparv 1.43 1.29 1.19 1.15 1.23 1.20 1.16 1 1.18 1.04 0.99 1.02 0.96 0.88 1.00 0.84 -1.8 *** Sävsparv 2.15 1.05 1.01 1.02 0.92 1.14 0.88 1 0.96 0.88 0.75 0.68 0.69 0.69 0.55 0.51 -4.9 *** Gråsparv 1.06 0.69 1.03 0.98 0.84 0.74 0.94 1 0.98 0.89 0.89 0.96 1.01 0.80 1.03 1.00 -0.5 Pilfink

30

Tabell 8. Totala antalet fåglar observerade under sommaren på standardrutterna 2006, jämfört med 2005. Enbart data från linjetaxeringsdelen av standardrutten är listade. Antal inventerade rutter var 402 (2005) och 411 (2006). Table 8. Total number of birds observed in summer 2006 on the standardised routes, with data for 2005 as comparison. Only data from the line transect part of the routes are included. ”Sedda individer” = observed individuals and ”Antal rutter med arten” = number of routes with the species. No. of censused routes the two years were 402 (2005) and 411 (2006).

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Storlom 190 179 89 79 Smålom 40 50 24 30 Skäggdopping 79 63 17 21 Gråhakedopping 1 3 1 1 Svarthakedopping 7 11 1 5 Storskarv 172 436 30 35 Häger 99 60 50 37 Rördrom 9 8 7 5 Gräsand 540 589 119 122 Kricka 131 108 47 47 Årta 2 4 2 1 Snatterand 2 4 2 1 Bläsand 26 32 9 11 Stjärtand 1 3 1 1 Skedand 4 22 2 6 Bergand 11 2 Vigg 134 178 28 37 Brunand 1 2 1 1 Knipa 371 437 122 123 Alfågel 7 12 3 3 Svärta 49 32 8 7 Sjöorre 67 18 7 2 Ejder 719 490 19 16 Småskrake 73 61 20 20 Storskrake 131 157 42 51 Salskrake 8 6 Gravand 55 115 11 18 Vitkindad gås 151 787 7 7 Prutgås 9 1 Grågås 1374 1421 42 53 Sädgås 4 3 Kanadagås 536 428 90 101 Knölsvan 115 107 25 28 Sångsvan 190 187 66 68 Kungsörn 6 3 6 3 Ormvråk 204 167 108 88 Fjällvråk 24 5 16 4 Sparvhök 26 25 22 24 Duvhök 21 13 19 10

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Glada 23 40 11 13 Havsörn 6 13 4 6 Bivråk 8 13 8 11 Brun kärrhök 18 22 13 20 Blå kärrhök 3 2 3 2 Ängshök 4 4 1 4 Fiskgjuse 37 42 27 27 Lärkfalk 22 20 17 15 Stenfalk 4 13 4 11 Tornfalk 31 31 21 25 Dalripa 160 86 44 33 Fjällripa 41 18 14 8 Orre 292 383 116 140 Tjäder 165 163 99 96 Järpe 49 58 35 42 Rapphöna 1 1 1 1 Vaktel 4 4 3 4 Fasan 162 218 51 55 Trana 468 410 142 154 Vattenrall 6 8 4 4 Kornknarr 5 6 4 5 Rörhöna 6 5 Sothöna 55 71 17 19 Strandskata 94 190 22 23 Tofsvipa 557 798 83 91 Större strandpipare 19 26 6 11 Mindre strandpipare 10 7 6 4 Fjällpipare 2 3 2 3 Ljungpipare 430 270 46 40 Kustpipare 1 1 Roskarl 4 8 2 1 Enkelbeckasin 355 328 162 156 Dvärgbeckasin 1 3 1 2 Morkulla 76 74 55 54 Storspov 144 191 48 69 Småspov 89 120 34 36 Skogssnäppa 313 370 171 180 Grönbena 336 416 103 94 Drillsnäppa 172 115 98 72

31

Tabell 8. forts. (cont.)

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Rödbena 71 135 28 38 Svartsnäppa 11 35 5 12 Gluttsnäppa 213 203 79 82 Mosnäppa 1 13 1 6 Kärrsnäppa 15 21 3 6 Myrsnäppa 2 9 1 4 Brushane 5 13 2 7 Skärfläcka 5 1 Smaln. simsnäppa 14 17 6 1 Fjällabb 62 2 10 1 Labb 3 4 1 1 Havstrut 92 86 19 19 Silltrut 67 124 14 19 Gråtrut 748 602 84 82 Fiskmås 1760 2001 194 207 Dvärgmås 31 73 5 4 Skrattmås 1426 1455 81 85 Skräntärna 1 4 1 1 Fisktärna 202 205 56 55 Silvertärna 109 148 22 25 Småtärna 1 5 1 2 Kentsk tärna 3 2 Tobisgrissla 2 1 Tamduva 113 151 20 26 Skogsduva 125 144 51 44 Ringduva 3375 3685 303 311 Turkduva 5 11 4 5 Gök 927 1127 309 328 Berguv 1 1 Hökuggla 15 4 9 4 Sparvuggla 2 2 2 2 Kattuggla 4 9 4 7 Hornuggla 2 2 Jorduggla 7 2 7 2 Pärluggla 2 2 Nattskärra 3 1 3 1 Tornseglare 1405 1286 140 144 Härfågel 1 1 Gröngöling 159 123 96 69 Gråspett 7 6 5 6 Större hackspett 717 685 254 262 Mindre hackspett 21 11 18 10 Tretåspett 40 26 23 20 Spillkråka 265 289 168 179 Göktyta 58 64 42 51 Trädlärka 50 47 32 26

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Sånglärka 1242 1221 90 100 Ladusvala 955 1083 182 196 Hussvala 533 681 93 98 Backsvala 184 130 16 17 Sommargylling 1 1 1 1 Korp 464 388 189 177 Kråka 1576 1744 247 266 Råka 141 390 7 6 Kaja 2162 2732 123 130 Skata 572 692 140 147 Nötkråka 18 7 15 7 Nötskrika 415 382 176 167 Lavskrika 85 93 32 30 Stjärtmes 94 73 35 30 Talgoxe 2761 2815 334 328 Blåmes 857 995 210 200 Svartmes 332 394 155 156 Tofsmes 353 281 139 125 Lappmes 15 15 7 8 Entita 154 115 68 54 Talltita 489 478 182 179 Nötväcka 359 273 113 98 Trädkrypare 328 219 147 116 Strömstare 3 1 3 1 Gärdsmyg 1252 935 233 208 Dubbeltrast 367 408 171 173 Björktrast 1525 1534 235 221 Taltrast 2819 2622 361 355 Rödvingetrast 2038 1817 282 276 Ringtrast 6 12 4 4 Koltrast 3476 3345 297 296 Stenskvätta 215 194 66 69 Buskskvätta 553 499 186 181 Blåstjärt 1 1 Rödstjärt 1192 1319 227 243 Näktergal 184 221 47 50 Blåhake 75 73 19 25 Rödhake 3675 2853 341 336 Gräshoppsångare 16 20 11 15 Vassångare 2 1 1 1 Trastsångare 1 4 1 3 Rörsångare 80 128 35 46 Kärrsångare 72 66 32 32 Sävsångare 70 93 28 34 Härmsångare 136 172 64 72 Svarthätta 1586 1909 218 228

32

Tabell 8. forts. (cont.)

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Höksångare 1 3 1 3 Trädgårdssångare 1303 1737 271 279 Törnsångare 567 759 124 143 Ärtsångare 496 550 203 223 Lövsångare 17419 17267 398 404 Gransångare 307 277 89 98 Grönsångare 463 540 155 166 Lundsångare 2 1 1 1 Nordsångare 1 1 Kungsfågel 2587 1203 300 259 Grå flugsnappare 639 660 200 219 Sv-v flugsnappare 1143 1192 283 288 Halsb.flugsnappare 10 8 3 3 Mindre flugsnappare 4 7 3 6 Järnsparv 887 811 258 256 Ängspiplärka 1028 646 111 101 Trädpiplärka 3563 3820 367 366 Skärpiplärka 1 1 Sädesärla 786 895 223 229 Forsärla 6 7 4 6 Gulärla 388 402 106 106 Sidensvans 29 150 16 49 Varfågel 15 6 6 5 Törnskata 124 157 70 86 Stare 3787 3159 152 162

Sedda individer Antal rutter med arten

Art 2005 2006 2005 2006 Stenknäck 41 40 22 21 Grönfink 1173 1430 196 204 Steglits 49 59 20 23 Grönsiska 2769 2320 290 299 Hämpling 169 170 49 48 Gråsiska 285 945 59 85 Snösiska 2 1 Domherre 212 222 117 124 Rosenfink 30 59 21 34 Tallbit 17 8 5 6 Mindre korsnäbb 1052 815 96 126 Större korsnäbb 229 107 36 30 Korsnäbb ob 1427 1065 97 126 Bändelkorsnäbb 58 6 9 2 Bofink 12784 11217 365 367 Bergfink 1729 2311 107 134 Gulsparv 1783 1797 240 234 Ortolansparv 28 21 20 15 Videsparv 75 40 22 20 Dvärgsparv 1 1 1 1 Sävsparv 367 381 124 138 Lappsparv 216 79 11 9 Snösparv 17 34 3 7 Gråsparv 401 539 50 64 Pilfink 454 529 70 81

33

Tabell 9. Populationsindex (TRIM) för standardrutterna, samt medelantalet individer registrerade för alla år. Index anger talrikheten i förhållande till 1998, som satts till 1 (för diagram, se Appendix 4). ”Ind” är det genomsnittliga antalet fåglar observerade, ”%/Y” är indexets genomsnittliga förändring i procent per år. Symbolerna *, ** resp. *** i kolumnen ”S” visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p<0,05, p<0,01 resp. p<0,001. Table 9. TRIM indices based on the standardised routes. Index is set to one for 1998. “Ind” is the average number of individuals observed, ”%/Y” is the average change in index per year. The symbols *, ** and *** in column “S” indicates statistical significance at the p<0.05, p<0.01 and p<0.001 level, respectively. For graphs, see Appendix 4. Art Ind 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 %/Y S Storlom 131 1 1.12 0.95 1.04 1.09 1.14 1.07 1.01 1.17 1.0 Smålom 42 1 1.26 1.71 1.15 1.31 1.33 1.69 0.81 1.28 -0.3 Skäggdopping 47 1 1.22 0.84 1.68 0.82 0.82 1.13 1.55 1.17 2.3 Storskarv 295 1 1.76 11.6 2.28 4.57 17.6 36.5 10.8 11.1 38.4 *** Häger 62 1 0.92 1.13 1.48 1.37 1.10 1.02 1.27 0.82 -0.6 Gräsand 399 1 0.99 1.61 1.87 1.81 1.77 1.38 1.81 1.83 6.6 *** Kricka 111 1 0.96 0.87 1.21 1.07 1.07 1.08 0.95 0.87 -0.5 Bläsand 33 1 1.75 1.21 1.96 2.18 0.52 0.80 0.68 0.85 -9.0 Vigg 127 1 2.09 0.73 0.89 1.08 0.84 1.10 0.71 0.77 -5.7 Knipa 266 1 1.02 1.02 1.01 0.87 0.83 1.12 1.10 1.11 1.0 Alfågel 14 1 6.32 5.92 1.34 5.36 8.25 5.95 1.58 2.17 1.3 Svärta 18 1 6.53 5.34 9.40 5.01 4.02 15.8 7.23 4.00 12.6 Ejder 385 1 1.37 2.20 1.71 1.67 1.61 2.68 2.20 1.58 6.1 Småskrake 58 1 2.84 1.40 2.97 0.97 1.85 1.77 1.12 0.85 -5.5 Storskrake 91 1 0.85 0.93 1.19 0.79 0.67 0.92 0.92 1.12 0.2 Gravand 86 1 0.84 0.39 1.37 1.46 0.76 0.51 0.40 0.77 -5.5 Grågås 602 1 3.14 2.71 4.61 5.87 8.59 4.12 14.6 13.8 32.1 *** Kanadagås 335 1 0.93 0.79 1.01 1.03 1.03 0.62 0.97 0.77 -2.2 Knölsvan 71 1 1.67 1.54 1.96 0.88 1.97 1.54 1.76 1.52 3.1 Sångsvan 123 1 2.95 1.26 1.20 1.11 1.36 1.10 1.96 1.73 1.5 Ormvråk 152 1 1.84 1.29 1.73 1.78 1.64 1.62 1.71 1.36 2.4 Fjällvråk 14 1 1.77 1.63 2.01 0.90 0.99 1.89 1.91 0.60 -3.4 Sparvhök 16 1 0.72 1.19 1.40 1.45 0.91 1.20 1.81 1.50 6.8 Duvhök 14 1 0.79 0.98 0.46 0.64 0.53 1.24 0.87 0.56 -2.3 Glada 16 1 0.41 0.56 0.42 0.77 0.64 1.13 1.26 1.71 13.0 ** Bivråk 10 1 0.38 0.13 0.18 0.59 0.51 0.28 0.22 0.35 -5.2 Brun kärrhök 17 1 0.70 0.95 0.97 1.12 1.06 1.24 1.10 1.00 3.2 Fiskgjuse 27 1 0.87 1.03 1.23 1.07 0.98 1.32 1.37 1.32 4.6 Stenfalk 10 1 0.88 0.55 0.68 0.85 0.75 0.41 0.21 0.87 -8.6 Tornfalk 23 1 1.57 1.48 0.52 0.81 1.02 0.99 1.12 1.08 -1.4 Dalripa 134 1 0.99 0.81 1.36 3.06 1.31 1.70 1.21 1.04 3.8 Fjällripa 26 1 0.11 0.81 2.03 1.42 0.64 1.09 1.04 0.46 5.1 Orre 253 1 1.36 1.06 1.53 1.33 1.42 1.59 1.11 1.53 3.1 * Tjäder 123 1 0.83 0.86 1.39 2.00 1.16 1.20 1.22 1.30 4.7 * Järpe 44 1 1.10 0.70 0.80 0.82 0.90 1.11 0.76 0.82 -1.4 Fasan 183 1 1.23 1.51 1.56 1.33 1.51 1.42 1.12 1.22 0.5 Trana 361 1 0.82 0.96 0.99 1.47 1.91 1.47 1.32 1.18 6.1 *** Sothöna 29 1 2.45 1.17 1.82 1.49 2.27 3.55 3.88 4.58 18.0 ** Strandskata 101 1 1.30 1.47 1.87 1.97 1.66 1.09 1.27 1.90 3.1 Tofsvipa 567 1 1.16 1.60 1.29 1.66 1.62 1.76 1.31 1.63 4.6 *** St. strandpipare 20 1 0.64 1.71 1.11 1.09 1.65 1.27 1.02 0.75 0.0 Ljungpipare 271 1 0.63 0.74 0.74 0.75 0.73 0.92 0.96 0.66 0.1 Enkelbeckasin 255 1 1.47 1.60 1.92 1.72 1.99 1.91 2.09 2.02 7.4 *** Morkulla 45 1 1.06 1.39 1.39 1.72 1.80 1.19 2.08 2.02 8.4 ** Storspov 149 1 1.31 0.97 0.99 1.14 1.24 0.97 0.89 0.95 -1.9

34

Tabell 9. forts. TRIM index för standardrutterna. TRIM indices based on the standardised routes (cont.). Art Ind 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 %/Y S Småspov 89 1 0.85 1.10 0.92 0.98 1.20 1.35 0.82 1.40 3.2 Skogssnäppa 239 1 1.00 1.05 1.29 1.29 1.23 1.36 1.18 1.41 4.1 *** Grönbena 347 1 0.96 1.15 1.07 1.02 0.87 1.00 0.87 0.93 -1.8 Drillsnäppa 111 1 0.91 0.74 0.78 0.84 0.83 1.13 0.87 0.71 -1.0 Rödbena 67 1 0.63 0.41 0.55 0.53 0.55 0.58 0.43 0.66 -3.4 Svartsnäppa 22 1 0.89 0.96 0.19 0.68 0.74 0.61 0.34 0.84 -5.2 Gluttsnäppa 174 1 0.89 0.98 1.22 1.36 1.11 1.15 0.95 0.99 0.7 Brushane 19 1 0.63 1.31 1.17 0.87 1.18 1.06 0.14 0.66 -10.4 Fjällabb 31 1 0.52 2.13 2.03 1.39 0.58 1.62 2.57 0.18 -6.6 Havstrut 99 1 1.53 0.64 2.00 0.74 1.17 0.91 1.18 1.05 -0.7 Silltrut 108 1 0.80 0.68 0.53 0.59 0.78 0.86 0.59 1.00 -0.1 Gråtrut 739 1 1.08 1.16 0.77 0.84 0.99 0.62 0.64 0.48 -8.8 *** Fiskmås 1284 1 1.43 1.57 1.46 1.36 1.70 1.51 1.57 1.67 4.0 *** Skrattmås 1144 1 1.75 1.56 1.56 1.05 1.14 1.05 1.07 0.88 -5.0 *** Fisktärna 158 1 1.61 1.44 1.37 1.50 1.94 2.70 1.48 1.55 5.4 * Silvertärna 117 1 2.61 2.79 2.74 2.31 2.62 4.66 1.82 1.56 2.8 Tamduva 132 1 0.71 1.10 1.11 1.14 0.97 0.63 0.85 0.79 -2.8 Skogsduva 102 1 0.84 1.20 0.89 1.46 1.30 1.95 1.30 1.49 7.4 ** Ringduva 2438 1 1.06 1.11 1.37 1.46 1.52 1.61 1.60 1.69 7.2 *** Turkduva 8 1 0.42 0.66 0.97 0.57 1.23 0.54 0.47 0.73 -2.0 Gök 769 1 0.86 0.91 0.82 0.99 1.00 1.14 0.91 1.11 2.1 *** Tornseglare 1225 1 0.78 0.94 1.00 0.95 0.82 0.75 0.82 0.68 -3.3 *** Gröngöling 110 1 0.96 1.17 1.31 1.24 1.18 1.24 1.33 0.96 1.4 St. hackspett 506 1 1.97 1.27 1.22 1.21 1.65 1.64 1.47 1.57 3.0 *** M. hackspett 11 1 6.16 4.19 6.89 2.95 4.01 6.74 7.65 3.62 10.9 Tretåspett 19 1 1.22 0.92 0.59 2.33 2.16 3.31 3.04 2.11 17.3 *** Spillkråka 218 1 0.92 0.83 0.84 0.75 0.72 0.90 0.72 0.80 -2.7 ** Göktyta 47 1 2.64 1.81 1.95 2.71 2.85 2.44 1.76 2.25 5.5 Trädlärka 31 1 0.87 0.97 0.82 0.87 0.60 1.33 1.16 1.08 2.6 Sånglärka 1098 1 0.97 0.99 0.92 0.94 0.87 0.94 0.88 0.79 -2.3 *** Ladusvala 750 1 0.93 1.14 1.20 1.10 0.98 1.09 1.15 1.20 1.9 Hussvala 493 1 0.77 0.82 1.25 0.94 0.79 1.04 0.83 1.05 0.7 Backsvala 122 1 1.02 0.60 0.93 0.91 0.79 1.12 1.05 0.79 0.4 Korp 334 1 1.28 1.08 1.10 1.24 1.35 1.25 1.23 1.11 1.3 Kråka 1349 1 1.08 1.05 1.18 1.03 0.96 1.05 1.01 1.03 -0.5 Råka 399 1 1.75 2.33 2.07 1.21 1.25 1.69 0.56 1.20 -6.3 Kaja 1774 1 1.52 1.41 1.44 1.62 1.55 1.54 1.69 1.80 5.0 *** Skata 487 1 1.31 1.24 1.20 1.21 1.19 1.19 1.31 1.32 1.8 * Nötkråka 9 1 0.38 0.78 0.84 0.58 0.73 0.82 1.00 0.43 -1.0 Nötskrika 293 1 0.99 0.91 1.04 1.03 1.20 1.23 1.15 1.03 2.2 * Lavskrika 92 1 0.44 0.44 0.45 0.62 0.66 1.12 0.36 0.55 -1.2 Stjärtmes 51 1 1.12 0.98 0.96 1.14 1.81 1.32 1.77 1.61 7.8 * Talgoxe 1885 1 0.98 1.00 1.00 1.05 1.40 1.28 1.34 1.33 5.0 *** Blåmes 620 1 1.05 1.01 1.15 1.29 1.42 1.51 1.55 1.61 7.0 *** Svartmes 297 1 0.83 1.02 0.82 0.78 0.94 0.76 0.67 0.75 -3.7 *** Tofsmes 218 1 1.09 1.43 1.16 1.23 1.47 1.48 1.44 1.24 3.5 * Lappmes 20 1 3.86 3.23 4.29 4.15 4.62 9.43 1.57 4.92 10.4 Entita 96 1 0.81 0.97 1.00 1.24 0.93 0.91 1.22 0.87 0.9 Talltita 401 1 0.78 1.24 0.79 0.79 1.04 1.29 0.90 0.91 0.7 Nötväcka 205 1 1.15 0.85 0.92 1.10 1.14 1.39 1.62 1.16 4.9 *** Trädkrypare 214 1 0.75 0.80 1.13 0.76 0.84 0.93 0.92 0.62 -2.1 Gärdsmyg 782 1 1.16 1.32 1.72 1.14 0.95 1.03 1.40 1.05 -0.5 Dubbeltrast 285 1 1.19 1.70 1.61 1.91 1.52 2.27 1.65 1.71 6.3 *** Björktrast 1414 1 1.27 1.56 1.91 1.89 1.86 1.75 1.36 1.27 2.3 ** Taltrast 2049 1 0.89 1.10 1.44 1.65 1.44 1.55 1.38 1.32 5.4 ***

35

Tabell 9. forts. TRIM index för standardrutterna. TRIM indices based on the standardised routes (cont.). Art Ind 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 %/Y S Rödvingetrast 1571 1 1.16 1.46 1.48 1.82 2.13 2.38 1.89 1.54 7.9 *** Ringtrast 9 1 0.38 0.50 0.78 1.04 0.62 1.27 0.50 1.13 5.0 Koltrast 2380 1 1.08 1.10 1.30 1.34 1.33 1.28 1.43 1.34 4.0 *** Stenskvätta 178 1 0.91 1.16 0.88 0.83 0.72 1.21 0.84 0.81 -2.0 Buskskvätta 460 1 0.78 1.03 1.03 1.06 0.90 1.29 0.94 0.83 0.2 Rödstjärt 880 1 0.93 0.92 0.95 0.97 0.90 1.12 1.06 1.05 1.6 Näktergal 165 1 0.97 0.96 0.70 0.81 0.80 1.01 0.86 0.88 -1.1 Blåhake 81 1 0.61 2.69 1.43 1.59 1.38 0.97 1.05 1.09 -0.2 Rödhake 2308 1 1.22 1.14 1.16 1.22 1.03 1.07 1.30 1.06 0.3 Gräshoppsångare 13 1 0.70 0.60 0.79 0.35 0.78 0.78 0.64 0.75 -1.6 Rörsångare 88 1 0.77 1.16 1.11 0.98 0.85 1.00 0.75 1.04 -0.7 Kärrsångare 55 1 0.95 0.45 0.92 1.13 0.90 0.92 1.12 0.87 2.3 Sävsångare 66 1 1.51 1.37 1.47 1.43 1.17 1.60 1.32 1.32 1.4 Härmsångare 109 1 0.84 1.12 1.11 1.43 1.16 1.36 1.21 1.49 5.4 *** Svarthätta 1152 1 1.22 1.33 1.45 1.42 1.47 1.69 1.58 1.88 6.5 *** Trädgårdssångare 1199 1 1.03 1.17 1.17 1.39 1.11 1.12 0.96 1.22 0.8 Törnsångare 562 1 1.07 1.31 1.22 1.32 1.19 1.43 1.07 1.25 1.8 * Ärtsångare 394 1 1.24 1.30 1.90 1.95 1.78 2.17 1.59 1.79 7.0 *** Lövsångare (N)1 4410 1 0.88 0.81 0.85 0.95 1.04 1.33 1.08 1.10 3.8 *** Lövsångare (S)1 7956 1 1.01 1.06 1.04 1.15 1.04 1.15 1.15 1.14 1.8 *** Gransångare (N)1 156 1 1.01 0.72 1.21 1.49 1.40 1.72 1.63 1.16 6.8 *** Gransångare (S)1 43 1 0.80 0.96 1.33 1.21 1.41 2.26 1.71 1.96 11.9 *** Grönsångare 356 1 1.19 1.12 1.30 1.16 1.19 1.19 1.14 1.33 1.7 Kungsfågel 1459 1 1.19 0.96 1.01 0.75 0.99 0.84 1.16 0.55 -4.5 *** Grå flugsnappare 540 1 0.96 1.13 1.17 1.48 1.29 1.91 1.22 1.23 4.7 *** Sv-v flugsnappare 873 1 0.88 0.93 1.12 1.22 1.06 1.38 1.12 1.14 3.3 *** Järnsparv 560 1 0.95 0.93 1.04 1.07 1.15 1.21 1.27 1.20 3.8 *** Ängspiplärka 781 1 0.76 1.11 1.10 1.37 1.22 1.29 1.32 0.74 1.5 Trädpiplärka 2728 1 1.05 1.08 1.11 1.25 1.22 1.29 1.10 1.24 2.4 *** Sädesärla 600 1 0.94 1.23 1.20 1.19 0.97 1.14 1.17 1.29 2.3 ** Gulärla 405 1 0.73 0.98 0.87 1.08 0.97 1.19 0.81 0.72 -0.8 Sidensvans 65 1 1.94 1.63 1.24 1.26 9.30 11.5 1.88 12.7 30.7 *** Törnskata 104 1 1.30 1.91 1.24 1.42 1.14 1.47 1.22 1.61 1.8 Stare 2836 1 1.22 1.93 1.22 1.96 1.10 1.02 1.48 1.10 -0.6 Stenknäck 37 1 2.57 3.98 2.72 2.29 2.05 3.77 2.18 1.80 2.5 Grönfink 866 1 0.90 1.18 1.49 1.18 1.51 1.60 1.59 1.74 7.9 *** Steglits 33 1 2.17 2.66 1.39 2.19 1.41 2.55 2.64 3.20 9.1 * Grönsiska 2186 1 1.04 0.79 1.10 1.29 0.92 1.26 0.95 0.81 -0.6 Hämpling 174 1 0.97 0.91 1.23 0.98 0.76 0.81 0.74 0.70 -4.8 ** Gråsiska 586 1 0.55 0.36 0.46 0.31 0.92 0.62 0.25 0.78 -2.6 Domherre 181 1 0.86 0.72 1.51 0.92 1.14 1.32 0.99 0.97 2.1 Rosenfink 49 1 0.97 0.70 0.56 1.02 0.84 0.75 0.45 0.66 -5.5 * Mindre korsnäbb 665 1 3.83 0.75 4.20 2.22 4.76 3.89 3.45 3.17 13.8 *** Större korsnäbb 139 1 2.13 0.27 0.60 1.16 1.18 2.02 1.77 0.70 4.7 Korsnäbb ob. 657 1 2.35 0.56 1.36 1.29 1.47 1.30 2.62 1.97 8.5 *** Bofink 8782 1 1.14 1.22 1.22 1.28 1.34 1.30 1.31 1.17 2.1 *** Bergfink 2021 1 0.89 1.21 1.31 1.12 1.10 1.24 0.78 0.90 -1.6 Gulsparv 1371 1 1.20 1.12 1.17 1.15 1.22 1.22 1.23 1.18 1.6 ** Ortolansparv 21 1 0.74 0.64 1.44 0.73 0.72 0.98 0.89 0.86 0.2 Videsparv 49 1 0.31 0.34 0.57 0.52 0.55 0.47 0.49 0.34 -3.7 Sävsparv 295 1 1.11 1.23 1.09 1.30 1.25 1.24 1.22 1.14 1.6 Snösparv 33 1 1.48 5.15 3.87 2.11 2.28 3.01 1.64 2.38 3.7 Gråsparv 393 1 1.13 1.23 1.09 0.99 1.19 0.96 1.01 1.05 -0.8 Pilfink 408 1 0.88 0.51 0.58 0.49 0.65 0.76 0.71 0.62 -2.8 * 1Lövsångare norr respektive söder om 62ºN. 2Gransångare norr respektive söder om 60ºN.

36

Appendix 1. Förteckning över punkttaxeringar vintern 2005/2006 och sommaren 2006. Kolumnen ”Ext” anger det tillägg till födelsedata som ersätter de tidigare fyra sista siffrorna i personnumret. Kolumnen ”Vin” anger de vinterperioder då inventering utförts.

37

Appendix 1. forts.

38

Appendix 1. forts.

39

Appendix 1. forts.

40

Appendix 1. forts.

41

Appendix 1. forts.

42

Appendix 1. forts.

43

Appendix 1. forts.

44

Appendix 1. forts.

45

Appendix 2. Förteckning över inventerade fasta standardrutter 2006.

Rutt Namn 02C2H Hyby 02C7H Örtofta 02D2C Blentarp 02D2H Spjutstorp 02D7C Sebbarp 02D7H Slätteberga 03C2C Raus 03C2H Kongaö 03C7C Vegeholm 03C7H Rya 03D2C Tjörnarp 03D2H Bockeboda 03D7H Tydingen 03E2C Trolle-Ljung 03E2H Hörvik 03E7C Skärsnäs 03E7H Svängsta 03F7C Tubbarp 03F7H Rödeby 03G7C Kristianopel 03G7H Grönhögen 04C2C Norrviken 04C2H Ålstorp 04C7C Tylösand 04C7H Simlångsdal 04D2C Markaryd 04D7C Mäen 04D7H Ivla 04E2C Havhult 04E2H Urshult 04E7C Eneryda 04E7H Tjugeboda 04F2C Dångebo 04F2H Vissefjärda 04F7C Linnehult 04F7H Algutsboda 04G2C Karlshult 04G2H Mörbylånga 04G7C Nybro 05B7H Varberg 05C2C Norakull 05C2H Örken 05C7C Ullared 05C7H Fegen 05D2C Unnen 05D2H Lagan 05D7C Reftele 05D7H Kassasjön 05E2C Älganässjön 05E2H Växjö 05E7C Gällaryd 05E7H Asa 05F2C Herråkra 05F2H Målerås 05F7C Norrhult 05F7H Fagerhult 05G2C Alsterbro 05G2H Ålem 05G7C Högsby

46

Appendix 2. forts. Rutt Namn 05G7H Påskallavik 05H2C Löt 05J7C Grötlingbo 06B2H Frillesås 06B7H Kungsbacka 06C2C Älekulla 06C2H Gravsjön 06C7C Bua 06C7H Sexdrega 06D2C Båraryd 06D2H Flaten 06D7C Nittorp 06D7H Bondstorp 06E2C Vrigstad 06E2H Sävsjö 06E7C Falla Ödestu 06E7H Hultarp 06F2C Vetlanda 06F2H Järeda 06F7C Skedesjön 06F7H Mariannelund 06G2C Björnhult 06G2H Fårbo 06G7C Vassemåla 06G7H Blankaholm 06J2C Etelhem 06J7C Ekeby 07B2C Björlanda 07B2H Lerum 07B7C Hakefjord 07B7H Skepplanda 07C2H Fristad 07C7C Lena 07C7H S. Björka 07D2H Nackebo 07D7C Brismene 07D7H Utvängstorp 07E2C Hökhult 07E2H Bälaryd 07E7C Visingsö 07E7H Äpplehult 07F2C Östra Lägern 07F2H Möckeln 07F7C Älgaberget 07F7H Långsjön 07G2H Blekhem 07J2H Valleviken 08A7H Hunnebostran 08B7C Hensbacka 08C2C Främmestad 08C7C Vänersnäs 08C7H St. Ro 08D2C St. Bjurum 08D2H Edåsa 08D7C Lundsbrunn 08D7H Stöpen 08E2H Disevid 08F2C Persmålen 08F2H Skeda Udde

47

Appendix 2. forts.

Rutt Namn 08F7C Rocklunda 08F7H Snavudden 08G2C Kungsvik 08G2H Narebo 08G7C Norsholm 08G7H Hjärterum 08H2C Getterö 08H7C Öbnebo 09A2H Kolmyrarna 09A7H Hedängen 09B2C Kynnefjäll 09B7C Mellankornsjön 09B7H Hällan 09D2H Mariestad 09E2C Bomängen 09E2H Olshammar 09E7H Stavsjön 09F2C Godegård 09F2H Hällestad 09F7C Lerbäck 09F7H Hinnern 09G2C Getsjön 09G2H Stavsjö 09G7C Beckershov 09G7H Täljaren 09H2C Svalsta 09H2H Rågö 09H7C Sibro 09H7H Solberga 09I7C Lisö 10C7C Öv Lofterud 10D7C V. Karlstad 10D7H Väse 10E2H Mullhyttan 10E7C Kväggen 10E7H No Karlskoga 10F2C Mosås 10F2H Segersjö 10F7C Lockenkil 10F7H Fellingsbro 10G2H Gamlamon 10G7H Hällbybrunn 10H2C Ekensholm 10H7H Mälsåker 10I2C Malmsjö 10I2H Tyresta 10I7C Lövsta 10I7H Askrikefjärd 11B2H Sågtorpet 11C2H Skärmnäs 11D7H Milberget 11E2C Prästbäcken 11E2H Lundsfjärden 11E7H Grönhult 11F2C Lindesb Sv 11F2H Iresjön 11F7C Ljusnarsberg 11F7H Riddarhyttan 11G2C Odensvi

48

Appendix 2. forts. Rutt Namn 11G2H Västerås 11G7C Virsbo 11G7H Sätra Brunn 11H2H Ekolsund 11H7C Ådalen 11I2H Vada 11I7C Lövsta 11I7H Kornan 11J2C Vettershaga 11J7C Estuna 12D2C Östersäter 12D7H Uvanå 12E2C Gustavsström 12E7C Milfallberge 12E7H Luxberget 12F2C Ställberget 12F2H Söderbärke 12F7H Björkljuster 12G2H Nässelbo 12G7C Hamre 12G7H Masarberget 12H2H Mångelbo 12H7C Gysinge 12H7H Tierp 12I2C Skyttorp 12I2H Ekeby 12I7H Östhammar 13C2H Nyskoga 13D2H Björktjärnbe 13D7C Rönnhällsj. 13D7H Edbergsmyran 13E2C Vansbro 13E7C Rämyrberg 13F2C Arvslindan 13F2H Oberget 13F7C Skvissberget 13F7H Rog 13G2C Högåsklack 13G2H Torsåker 13G7C Ljusnäs 13G7H Kungsberget 13H7C Lundbosjön 14C7H Ängesåsen 14D2C Strandkölen 14D2H Norrgårdssäl 14D7H Storsjön 14E2C Bramaråsen 14E2H Nusnäs 14E7C Lokbodarna 14E7H Hornberga 14F2C Östbjörka 14F2H Fagerberget 14F7C Näset 14F7H Snörnäset 14G2C Sixåsen 14G2H Åmot 14G7H Bofarssjön 14H2C Viksjö 14H7C Järvsjön

49

Appendix 2. forts.

Rutt Namn 15C7H Gammelfjäll 15D2C Fänn-Larsköl 15D2H Afstasrand 15D7C Björnsjön 15D7H Kalvfljot 15E2C Gyrisberget 15E2H Flarkarna 15F2H Nv Edsbyn 15F7C Hamra 15G2C Enstabo 15G2H Växbo 15G7C Milsjön 15G7H Nyvallen 15H2C Alebo 15H7C Iggesund 15H7H Hornslandet 16C2C Storgjotköle 16C2H Idre 16C7H Hällsjön 16D2C Öjavasseln 16D7H Sandbäcken 16E7H Sveg No 16F2H Gammelvallen 16F7C Gagnedsberge 16G2C Tallåsen 16G7C Kumsjön 16G7H Hassela 16H2C Ilsbo 16H7C Nyvallsåsen 17C7H Torbygget 17D7C Mittån 17E7C Fättjan 17F2C Rörmyrberget 17F2H Rödtjärnen 17F7C Ånge Nv 17G2H Fanbyklacken 17G7C Borgsjö 17G7H Nordanede 17H2C Attmar 17H2H Juniskär 17H7C Brattfallet 17H7H Söråker 18C7H Ljungsjöarna 18D7H Glen 18E7H Fåker 18F2H Sösjö 18G2C Alan 18G2H Storstensmyr 18H2C Vitmossamyran 18H2H Aldersjön 18I7C Bjärtrå 18I7H Mjällom 19C2H Bunnerfjäll 19C7H Tångböle/Ånn 19D2H Håckren 19E2H Frösön 19E7H Näversjöberg 19F7C Granbo 19G2H Runåberg

50

Appendix 2. forts. Rutt Namn 19H2C Långsele 19H2H Sånga 19I2C Degersjön 19I2H Bjästa 19I7C Bredbyn 19J2C Skagsudde 20D2H Bränna 20D7H Oldfjällen 20E7H Ålviken 20F7H Strömsund 20G2C Krokfors 20H2C Eden 20I2H Hemling 20I7H Bredträsk 20J7H Pengsjön 20K7C Klabböle 20K7H Ostnäs 21E2H Jalketsåjja 21F7C Torsfjärden 21G7C Röningsberg 21H2C Granberget 21H2H Björnmyrkull 21H7C Almsele 21H7H Åsele No 21I2C Granliden 21I2H Käringberget 21I7C Hemstad 21K2C Ådala 21K2H Bullmarks 21K7C Forsmyran 22E7C Vallarna 22F2H Storselet 22F7C Borgafjäll 22F7H Risbäck 22H2H Spettliden 22I2C Svanamyran 22I2H Stretberget 22I7C Kattisavan 22I7H Husbondliden 22J7C Rockträsk 22K2C Björnliden 22K7H Klutmark 22L2C Degerträsket 22L7C Skellefteham 23E7H Fasovardo 23F2C Fiskonfjället 23H2C Skarvsjöby 23J2H Uddengruvan 23J7C Långträsk 23K2H Fräkentjärn 24F7H Juksjaur 24G2C Umnäs 24G2H Akkan 24G7C Sjuktevuole 24G7H Granberget 24H2C Vatjoträsk 24H2H Abmoträsk 24H7H Oksåivemyr 24I2H Hedberg

51

Appendix 2. forts.

Rutt Namn 24I7C Bergnäs 24I7H Långträsk 24J2C Grundträsk 24J7H Lauker 24K2C Långträsk 24K7C Visttjärnlid 24K7H Älvsbyn 24L7H Bergnäset 24M7C Långön 25H2C Klippen 25I2C Jelleb 25J2C Moskosel 25K2C Vidsel 25K7H Ö. Bovallen 25L2C Långberget 25L2H Sundom 26G2C Glibbovardo 26H2H Änamus 26I2C Bergnäsviken 26I7C Puoitavata 26J7H Mattisudden 26K2H Lakaträsket 26K7C Kalludden 26M2H Ruona 26M7H Puostijärvi 27J2C Paktevare 27J7H Muddus 27K7H Raatukkav. 27M2H Ylinenjärvi 27M7H Aapua 28G2H Staddajåkk 28I7H Satihaure 28J2C Ijamjåkk 28J2H Haukijänkkä 28J7C Sjaunja 28J7H Harrå 28K2H Pahtavaara 28K7C Salimvaara 28K7H Skaulo 29G2H Rätjattj 29H7C Marko 29H7H Kaisejaure 29I7H Nikkaluokta 29J7C Buollanorda 29J7H Kiruna 29K2C Hopukka 29K2H Äijäjärvi 29K7C Paksuniemi 29K7H Sappisaasi 29L7C Pasmavaara 29L7H Lainio 30I7C Kårsavagge 30I7H Stordalen 30K7H Kurrakka 30L2C Pitkäjärvi 30L7C Koppavvuoma 30M2C Petäjävuoma

52

Appendix 3. Beståndsindex för vintern för 38 arter baserat på de fria punktrutterna. Data för period 3 (jul/nyår) har använts. Index är beräknat med TRIM (se Metoder). Indexvärdena anger beståndsnivån i förhållande till år 1998, som satts till 1. Talen i parentes efter artnamnet är medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt nivån på statistisk signifikans (se Metoddelen). Data i siffror för dessa och fler arter finns i Tabell 5. TRIM-indices for 38 species based on winter point count routes. Only data from Period 3 (Christmas/New Year) were used. Index 1 is the population level in 1998. The figures within brackets after the species name are the average no. of birds observed per year, the average trend in numbers (% per year), and level of statistical significance. Indices for these and other species can be found in Table 5.

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

5Häger, Ardea cinerea - (130, 6.7, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Gräsand, Anas platyrhynchos - (9635, 3.7, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Kungsörn, Aquila chrysaetos - (17, 1.5, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Ormvråk, Buteo buteo - (267, 0.9, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3Fjällvråk, Buteo lagopus - (45, 0.4, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2Sparvhök, Accipiter nisus - (62, -0.7, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2Duvhök, Accipiter gentilis - (30, -0.3, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5Havsörn, Haliaeetus alb icilla - (36, 7.2, ***)

53

Appendix 3. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5Ringduva, Columba palumbus - (748, -0.1, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

5

10Turkduva, Strept. decaocto - (37, -7.4, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Sparvuggla, Glauc. passerinum - (8, 6.6, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5St. hackspett, Dendrocopos major - (839, 0, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2Kråka, Corvus cor. cornix - (10741, -1.5, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Råka, Corvus frugilegus - (757, 5.8, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2Kaja, Corvus monedula - (8937, 0.7, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Skata, Pica pica - (3757, 0.4, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5Nötkråka, Nucifraga caryoc. - (28, -2.4, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Nötskrika, Garrulus glandarius - (926, -0.4, *)

54

Appendix 3. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).

*Index för 1975-1989 skall ökas med ca. 0,3 enheter *Index för 1975-1989 skall ökas med ca. 0,2 enheter

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Stjärtmes, Aegithalos caudatus - (355, 0.1, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Talgoxe, Parus major - (6097, 0.2, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Blåmes, Parus caeruleus - (3066, 2.5, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2Svartmes, Parus ater - (409, -0.2, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Tofsmes, Parus cristatus - (374, -0.4, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5Entita, Parus palustris - (998, -3, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2Talltita, Parus montanus - (909, -2.7, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Nötväcka, Sitta europaea - (1279, 1.2, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2Trädkrypare, Certhia familiaris - (225, -1.2, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2Strömstare, Cinclus cinclus - (90, 0.7, NS)

55

Appendix 3. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4Björktrast, Turdus pilaris - (10798, -0.8, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2Kungsfågel, Regulus regulus - (1937, -1.6, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3Sidensvans, Bombycilla garrulus - (1370, 4.5, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5Varfågel, Lanius excubitor - (35, -0.8, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

2

4

6

8Stenknäck, C. coccothraustes - (137, 5.8, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Domherre, Pyrrhula pyrrhula - (3100, -0.6, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3Bergfink, Fring. montifringilla - (8228, -3.1, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5Gulsparv, Emberiza citrinella - (8500, -1.2, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5Gråsparv, Passer domesticus - (1298, -1.8, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5Pilfink, Passer montanus - (2102, -1, ***)

*Index för 1975-1989 skall ökas med ca. 0,4 enheter

*Index för 1975-1989 skall ökas med ca. 0,3 enheter

56

Appendix 4. Beståndsindex för häckningstiden för 108 arter enligt fria punktrutter (röd kurva) och standardrutter (streckad kurva). Beståndsnivån är satt till 1 för 1998. Siffrorna under artnamnet visar medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt statistisk signifikans (se Metoddelen). Siffrorna till vänster gäller punktrutterna 1975-2006, de till höger gäller standardrutterna 1998-2006. Data i siffror för dessa och ytterligare arter finns i Tabellerna 7 och 9. Breeding period indices for 108 species based on free point counts (red curve) and fixed routes (black curve). The population level in 1998 is set at 1. The figures within brackets are the mean no. of birds observed per year, the average trend (% per year), and level of statistical significance, for the two datasets respectively. Individual index figures can be found in Tables 7 and 9.

r

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Storlom, Gavia arctica(87, 1.9, **; 131, 1, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Smålom, Gavia stellata(-, -, -; 42, -0.3, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Häger, Ardea cinerea(104, 2.2, **; 62, -0.6, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Gräsand, Anas platyrhynchos(893, 1.4, ***; 399, 6.6, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Knipa, Bucephala clangula(436, 0.8, NS; 266, 1, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Sångsvan, Cygnus cygnus(93, 7.3, ***; 123, 1.5, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Ormvråk, Buteo buteo(124, 0.8, NS; 152, 2.4, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Glada, Milvus milvus(22, 7.1, ***; 16, 13, **)

57

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Brun kärrhök, Circus aeruginosus(26, 7.4, ***; 17, 3.2, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Fiskgjuse, Pandion haliaetus(32, 2.9, **; 27, 4.6, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

Dalripa, Lagopus lagopus(-, -, -; 134, 3.8, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Orre, Tetrao tetrix(221, -2.5, ***; 253, 3.1, *)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Tjäder, Tetrao urogallus(-, -, -; 123, 4.7, *)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Järpe, Bonasia bonasia(-, -, -; 44, -1.4, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Trana, Grus grus(203, 6.9, ***; 361, 6.1, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Strandskata, Haematopus ostralegus(216, -0.6, NS; 101, 3.1, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Tofsvipa, Vanellus vanellus(602, -1, **; 567, 4.6, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

Ljungpipare, Pluvialis apricaria(43, 3.1, NS; 271, 0.1, NS)

58

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Enkelbeckasin, Gallinago gallinago(183, -2.8, ***; 255, 7.4, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Morkulla, Scolopax rusticola(22, 3.4, *; 45, 8.4, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Storspov, Numenius arquata(227, -2, ***; 149, -1.9, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Småspov, Numenius phaeopus(-, -, -; 89, 3.2, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Skogssnäppa, Tringa ochropus(78, 0.2, NS; 239, 4.1, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

5

Grönbena, Tringa glareola(51, -0.1, NS; 347, -1.8, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Drillsnäppa, Actitis hypoleucos(119, -1.6, ***; 111, -1, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

Rödbena, Tringa totanus(96, -2.8, **; 67, -3.4, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Gluttsnäppa, Tringa nebularia(27, 1.5, NS; 174, 0.7, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

2

4

6

8

Gråtrut, Larus argentatus(2929, -5.7, ***; 739, -8.8, ***)

59

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Fiskmås, Larus canus(2127, -2.2, ***; 1284, 4, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

Skrattmås, Larus ridibundus(3869, -5, ***; 1144, -5, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Fisktärna, Sterna hirundo(265, 0.6, NS; 158, 5.4, *)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

Skogsduva, Columba oenas(160, -4.1, ***; 102, 7.4, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Ringduva, Columba palumbus(2579, -0.5, **; 2438, 7.2, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Gök, Cuculus canorus(610, -3.2, ***; 769, 2.1, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Tornseglare, Apus apus(2158, -2.2, ***; 1225, -3.3, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Gröngöling, Picus viridis(189, -2.4, ***; 110, 1.4, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

St. hackspett, Dendrocopos major(418, -0.8, **; 506, 3, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Spillkråka, Dryocopus martius(163, 0.8, *; 218, -2.7, **)

60

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

5

Göktyta, Jynx torquilla(86, -4.3, ***; 47, 5.5, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Sånglärka, Alauda arvensis(1233, -3.3, ***; 1098, -2.3, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Ladusvala, Hirundo rustica(861, 0.3, NS; 750, 1.9, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Hussvala, Delichon urb ica(843, -2.1, ***; 493, 0.7, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

5

Backsvala, Riparia riparia(266, -3.2, ***; 122, 0.4, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Korp, Corvus corax(275, 3.9, ***; 334, 1.3, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Kråka, Corvus corone cornix(2184, -2, ***; 1349, -0.5, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Kaja, Corvus monedula(2236, 0.1, NS; 1774, 5, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Skata, Pica pica(804, 0.1, NS; 487, 1.8, *)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Nötskrika, Garrulus glandarius(236, -1, **; 293, 2.2, *)

61

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Lavskrika, Perisoreus infaustus(-, -, -; 92, -1.2, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Talgoxe, Parus major(1980, -1, ***; 1885, 5, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Blåmes, Parus caeruleus(777, 1, ***; 620, 7, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Svartmes, Parus ater(180, -0.9, *; 297, -3.7, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Tofsmes, Parus cristatus(70, -0.8, NS; 218, 3.5, *)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

5

10

Lappmes, Parus cinctus(-, -, -; 20, 10.4, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

Entita, Parus palustris(129, -4.6, ***; 96, 0.9, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Talltita, Parus montanus(177, -5.2, ***; 401, 0.7, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Nötväcka, Sitta europaea(269, 0.8, *; 205, 4.9, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Trädkrypare, Certhia familiaris(108, -1, *; 214, -2.1, NS)

62

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Gärdsmyg, Troglodytes troglodytes(336, 4.4, ***; 782, -0.5, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Dubbeltrast, Turdus viscivorus(85, 2.3, ***; 285, 6.3, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Björktrast, Turdus pilaris(2001, -0.7, **; 1414, 2.3, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Taltrast, Turdus philomelos(1273, 0.4, *; 2049, 5.4, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Rödvingetrast, Turdus iliacus(808, -0.1, NS; 1571, 7.9, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Koltrast, Turdus merula(2278, 1.3, ***; 2380, 4, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Stenskvätta, Oenanthe oenanthe(96, -3.3, ***; 178, -2, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Buskskvätta, Saxicola rubetra(263, -1.5, ***; 460, 0.2, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Rödstjärt, Phoenicurus phoenicurus(182, -2.4, ***; 880, 1.6, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Näktergal, Luscinia luscinia(375, -2.7, ***; 165, -1.1, NS)

63

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Rödhake, Erithacus rubecula(1183, -0.4, *; 2308, 0.3, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Gräshoppsångare, Locustella naevia(18, -3.5, ***; 13, -1.6, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Rörsångare, Acrocephalus scirpaceus(180, 0.2, NS; 88, -0.7, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Kärrsångare, Acrocephalus palustris(-, -, -; 55, 2.3, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

5

Sävsångare, Acroceph. schoenobaenus(86, -3.2, ***; 66, 1.4, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Härmsångare, Hippolais icterina(115, 0.1, NS; 109, 5.4, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Svarthätta, Sylvia atricapilla(809, 2.4, ***; 1152, 6.5, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Trädgårdssångare, Sylvia borin(1087, 0, NS; 1199, 0.8, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Törnsångare, Sylvia communis(452, 0.2, NS; 562, 1.8, *)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Ärtsångare, Sylvia curruca(198, -0.2, NS; 394, 7, ***)

64

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Lövsångare (N), Ph. t. acredula(827, 0.9, NS; 4410, 3.8, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Lövsångare (S), Ph. t. trochilus(4738, -0.6, ***; 7956, 1.8, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

5

Gransångare (N), Ph. c. abietinus(83, -3.6, ***; 156, 6.8, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Gransångare (S), Ph. c. collyb ita(48, 9.7, ***; 43, 11.9, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Grönsångare, Phylloscopus sib ilatrix(314, 0.7, *; 356, 1.7, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Kungsfågel, Regulus regulus(501, -0.7, **; 1459, -4.5, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Grå flugsnappare, Muscicapa striata(172, -1.6, ***; 540, 4.7, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Svartvit flugsnappare, Fic. hypoleuca(1039, -0.8, ***; 873, 3.3, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Järnsparv, Prunella modularis(275, -3.2, ***; 560, 3.8, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

4

Ängspiplärka, Anthus pratensis(169, -1.4, NS; 781, 1.5, NS)

65

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Trädpiplärka, Anthus trivialis(1361, -2.8, ***; 2728, 2.4, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Sädesärla, Motacilla alba(830, -1.1, ***; 600, 2.3, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Gulärla, Motacilla flava(105, -3.9, ***; 405, -0.8, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

5

10

15

Sidensvans, Bombycilla garrulus(-, -, -; 65, 30.7, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Törnskata, Lanius collurio(95, -1.8, ***; 104, 1.8, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Stare, Sturnus vulgaris(3626, -2.4, ***; 2836, -0.6, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Grönfink, Carduelis chloris(1087, 1.4, ***; 866, 7.9, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Grönsiska, Carduelis spinus(978, 0.6, NS; 2186, -0.6, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Hämpling, Carduelis cannabina(193, -3.7, ***; 174, -4.8, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

2

4

6

Gråsiska, Carduelis flammea(98, 10.8, *; 586, -2.6, NS)

66

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Domherre, Pyrrhula pyrrhula(150, -3.1, ***; 181, 2.1, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Rosenfink, Carpodacus erythrinus(81, 3.7, ***; 49, -5.5, *)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Bofink, Fringilla coelebs(6249, -0.2, **; 8782, 2.1, ***)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

5

10

15

Bergfink, Fringilla montifringilla(285, -6.7, ***; 2021, -1.6, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

Gulsparv, Emberiza citrinella(1433, -2.1, ***; 1371, 1.6, **)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Ortolansparv, Emberiza hortulana(32, -4.9, ***; 21, 0.2, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Videsparv, Emberiza rustica(-, -, -; 49, -3.7, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

2

2.5

Sävsparv, Emberiza schoeniclus(239, -1.8, ***; 295, 1.6, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

1

2

3

Gråsparv, Passer domesticus(445, -4.9, ***; 393, -0.8, NS)

1975 1980 1985 1990 1995 2000 20050

0.5

1

1.5

Pilfink, Passer montanus(411, -0.5, NS; 408, -2.8, *)

67

Appendix 5. Svenska och vetenskapliga artnamn. Swedish and scientific names. Swedish name Scientific name Backsvala Riparia riparia Bergand Aythya marila Bergfink Fringilla montifringilla Berglärka Eremophila alpestris Berguv Bubo bubo Bivråk Pernis apivorus Björktrast Turdus pilaris Blå kärrhök Circus cyaneus Blåhake Luscinia svecica Blåmes Parus caeruleus Bläsand Anas penelope Bläsgås Anser albifrons Bofink Fringilla coelebs Brandkronad kungsfågel Regulus ignicapillus Brun kärrhök Circus aeruginosus Brunand Aythya ferina Brunglada Milvus migrans Brushane Philomachus pugnax Buskskvätta Saxicola rubetra Busksångare Acrocephalus dumetorum Bändelkorsnäbb Loxia leucoptera Dalripa Lagopus lagopus Domherre Pyrrhula pyrrhula Drillsnäppa Actitis hypoleucos Dubbelbeckasin Gallinago media Dubbeltrast Turdus viscivorus Duvhök Accipiter gentilis Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus Dvärgmås Larus minutus Dvärgsparv Emberiza pusilla Ejder Somateria mollissima Enkelbeckasin Gallinago gallinago Entita Parus palustris Fasan Phasianus colchicus Fiskgjuse Pandion haliaetus Fiskmås Larus canus Fisktärna Sterna hirundo Fjällabb Stercorarius longicaudus Fjällgås Anser erythropus Fjällpipare Charadrius morinellus Fjällripa Lagopus mutus Fjälluggla Nyctea scandiaca Fjällvråk Buteo lagopus Flodsångare Locustella fluviatilis Forsärla Motacilla cinerea Fältpiplärka Anthus campestris Glada Milvus milvus Gluttsnäppa Tringa nebularia Gransångare Phylloscopus collybita Gravand Tadorna tadorna Grå flugsnappare Muscicapa striata Grågås Anser anser Gråhakedopping Podiceps griseigena Gråsiska Carduelis flammea Gråsparv Passer domesticus Gråspett Picus canus Gråtrut Larus argentatus Gräsand Anas platyrhynchos Gräshoppsångare Locustella naevia Grönbena Tringa glareola Grönfink Carduelis chloris Gröngöling Picus viridis

Swedish name Scientific name Grönsiska Carduelis spinus Grönsångare Phylloscopus sibilatrix Gulhämpling Serinus serinus Gulsparv Emberiza citrinella Gulärla Motacilla flava Gärdsmyg Troglodytes troglodytes Gök Cuculus canorus Göktyta Jynx torquilla Halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis Havssula Sula bassana Havstrut Larus marinus Havsörn Haliaeetus albicilla Hornuggla Asio otus Hussvala Delichon urbica Häger Ardea cinerea Hämpling Carduelis cannabina Härmsångare Hippolais icterina Höksångare Sylvia nisoria Hökuggla Surnia ulula Jaktfalk Falco rusticolus Jorduggla Asio flammeus Järnsparv Prunella modularis Järpe Bonasia bonasia Kaja Corvus monedula Kanadagås Branta canadensis Kattuggla Strix aluco Kentsk tärna Sterna sandvicensis Knipa Bucephala clangula Knölsvan Cygnus olor Koltrast Turdus merula Kornknarr Crex crex Kornsparv Miliaria calandra Korp Corvus corax Korsnäbb obestämd Loxia species Kricka Anas crecca Kråka Corvus corone cornix Kungsfiskare Alcedo atthis Kungsfågel Regulus regulus Kungsörn Aquila chrysaetos Kärrsnäppa Calidris alpina Kärrsångare Acrocephalus palustris Labb Stercorarius parasiticus Ladusvala Hirundo rustica Lappmes Parus cinctus Lappsparv Calcarius lapponicus Lappuggla Strix nebulosa Lavskrika Perisoreus infaustus Ljungpipare Pluvialis apricaria Lundsångare Phylloscopus trochiloides Lärkfalk Falco subbuteo Lövsångare Phylloscopus trochilus Mindre flugsnappare Ficedula parva Mindre hackspett Dendrocopos minor Mindre korsnäbb Loxia curvirostra Mindre strandpipare Charadrius dubius Morkulla Scolopax rusticola Mosnäppa Calidris temminckii Myrsnäppa Limicola falcinellus Myrspov Limosa lapponica Nattskärra Caprimulgus europaeus Nordsångare Phylloscopus borealis Näktergal Luscinia luscinia

68

Swedish name Scientific name Nötkråka Nucifraga caryocatactes Nötskrika Garrulus glandarius Nötväcka Sitta europaea Ormvråk Buteo buteo Orre Tetrao tetrix Ortolansparv Emberiza hortulana Pilfink Passer montanus Pilgrimsfalk Falco peregrinus Prutgås Branta bernicla Pungmes Remiz pendulinus Pärluggla Aegolius funereus Rapphöna Perdix perdix Ringduva Columba palumbus Ringtrast Turdus torquatus Rosenfink Carpodacus erythrinus Roskarl Arenaria interpres Råka Corvus frugilegus Rödbena Tringa totanus Rödhake Erithacus rubecula Rödspov Limosa limosa Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus Rödvingetrast Turdus iliacus Rördrom Botaurus stellaris Rörhöna Gallinula chloropus Rörsångare Acrocephalus scirpaceus Salskrake Mergus albellus Sidensvans Bombycilla garrulus Sillgrissla Uria aalge Silltrut Larus fuscus Silvertärna Sterna paradisaea Sjöorre Melanitta nigra Skata Pica pica Skedand Anas clypeata Skogsduva Columba oenas Skogssnäppa Tringa ochropus Skrattmås Larus ridibundus Skräntärna Sterna caspia Skäggdopping Podiceps cristatus Skäggmes Panurus biarmicus Skärfläcka Recurvirostra avosetta Skärpiplärka Anthus petrosus Skärsnäppa Calidris maritima Slaguggla Strix uralensis Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus Smådopping Tachybaptus ruficollis Småfläckig sumphöna Porzana porzana Smålom Gavia stellata Småskrake Mergus serrator Småsnäppa Calidris minuta Småspov Numenius phaeopus Småtärna Sterna albifrons Snatterand Anas strepera Snögås Anser caerulescens Snösiska Carduelis hornemanni Snösparv Plectrophenax nivalis Sommargylling Oriolus oriolus Sothöna Fulica atra Sparvhök Accipiter nisus Sparvuggla Glaucidium passerinum Spetsbergsgås Anser brachyrhynchus Spillkråka Dryocopus martius Stare Sturnus vulgaris Steglits Carduelis carduelis Stenfalk Falco columbarius Stenknäck Coccothraustes coccothraustes Stenskvätta Oenanthe oenanthe

Swedish name Scientific name Stentrast Monticola saxatilis Stjärtand Anas acuta Stjärtmes Aegithalos caudatus Storlom Gavia arctica Stormfågel Fulmarus glacialis Storskarv Phalacrocorax carbo Storskrake Mergus merganser Storspov Numenius arquata Strandskata Haematopus ostralegus Strömstare Cinclus cinclus Större hackspett Dendrocopos major Större korsnäbb Loxia pytyopsittacus Större strandpipare Charadrius hiaticula Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros Svartbent strandpipare Charadrius alexandrinus Svarthakad buskskvätta Saxicola torquata Svarthakedopping Podiceps auritus Svarthalsdopping Podiceps nigricollis Svarthätta Sylvia atricapilla Svartkråka Corvus corone corone Svartmes Parus ater Svartsnäppa Tringa erythropus Svarttärna Chlidonias niger Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca Svärta Melanitta fusca Sånglärka Alauda arvensis Sångsvan Cygnus cygnus Sädesärla Motacilla alba Sädgås Anser fabalis Sävsparv Emberiza schoeniclus Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus Talgoxe Parus major Tallbit Pinicola enucleator Talltita Parus montanus Taltrast Turdus philomelos Tamduva Columba livia Tjäder Tetrao urogallus Tobisgrissla Cepphus grylle Tofsmes Parus cristatus Tofsvipa Vanellus vanellus Tordmule Alca torda Tornfalk Falco tinnunculus Tornseglare Apus apus Trana Grus grus Trastsångare Acrocephalus arundinaceus Tretåspett Picoides tridactylus Trädgårdssångare Sylvia borin Trädkrypare Certhia familiaris Trädlärka Lullula arborea Trädpiplärka Anthus trivialis Turkduva Streptopelia decaocto Turturduva Streptopelia turtur Törnskata Lanius collurio Törnsångare Sylvia communis Vaktel Coturnix coturnix Varfågel Lanius excubitor Vattenpiplärka Anthus spinoletta Vattenrall Rallus aquaticus Videsparv Emberiza rustica Vigg Aythya fuligula Vinterhämpling Carduelis flavirostris Vitkindad gås Branta leucopsis Årta Anas querquedula Ängshök Circus pygargus Ängspiplärka Anthus pratensis Ärtsångare Sylvia curruca