Årsredovisning 2005 · Kaj Persson Uldis Skuja Britt Steiner Daniel Svärd För ekonomifakta svarar: Cecilia Andersson, Peter Flyckt och Kaj Persson-4-Kommunstyrelsens ordförande

Årsredovisning 2005

-2-

Kommunen i sammandrag

Utdrag från sammanställd redovisning, kommun och bolagMiljoner kronor Koncern Kommun Energib. Bostadsb. Parkeringsb.Kostnader 6 920 4 557 2 137 512 15Resultat före skatt 273 198 29 89 5Skatt, minioritetsandel 40 - 9 29 1Fastigheter, anläggningar mm 8 118 2 593 2 288 3 092 103Finansiella anläggningstillgångar 178 1 903 2 007 4 -Avsättningar -2 579 -1 949 -552 -43 -1Långfristiga skulder -3 373 -193 -2 649 -2 151 -45Kortfristiga skulder -1 823 -720 -929 -366 -10Soliditet (inkl. hela pensionsskulden) 20% 40% 27% 18% 49%

-3-

Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Kommundirektören har ordet 7

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 9

Omvärld 11

Finansiell analys 13

Kvalitet 24

Verksamhet 30

Miljö 31

Personal 32

Verksamhetsredovisning Ekonomi 33

Kvalitet 43

Miljö 49

Personal 53

Finansiella rapporter Resultaträkning samt finansieringsanalys 59

Balansräkning 60

Noter till finansiella rapporter 61

Tillämpade redovisningsprinciper 69

Drift- och investeringsredovisning 71

Större investeringar 72

Exploateringsredovisning 73

Jämförelsetal och nyckeltal Jämförelsetal 74

Nyckeltal 77

Övrigt Revisionberättelse 82

5 år i sammandrag 85

Huvudansvarig: Kommunkontoret Staben, Carl-Gustaf FolkesonFormgivning och original: Informationsenheten Helena Nilsson, Cecilia ÅkessonFoto: Informationsenheten Helena Nilsson, Cecilia Åkessonsamt StadsbyggnadskontoretTryck: Grahns Tryckeri ABInnehåll:Årsredovisningen 2005 har utarbetats under mars och april 2006 av följande arbetsgrupp:Marie Björklund Carl-Gustaf Folkeson Åsa Johansson Lisane Küller Kaj Persson Uldis Skuja Britt Steiner Daniel Svärd

För ekonomifakta svarar:Cecilia Andersson, Peter Flyckt och Kaj Persson

-4-

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Tillväxt, kvalitet, dialog och resultat. Det är fyra ord som kännetecknar kommunens verksamhet under 2005. Lund har stärkt sin position som Skånes tillväxtmotor sam-tidigt som kommunens verksamheter har visat bra resultat räknat i kvalitet och kronor. Nya initiativ

har tagits för en utökad dialog med kommuninvånarna om kommunens utveckling och framtid.

TillväxtLunds tillväxt kan mätas i ökad befolkning, fler bostä-der och ökat antal arbetsplatser och företag.

Befolkningsökningen är den högsta sedan 1994 och den fjortonde högsta i landet: +834 personer eller 0,8 procent.

Folkmängden, som passerade 100.000 i september 2002 uppgår vid årsskiftet till 102.257.

2003 2004 2005Folkökning 593 428 834Folkmängd 100.995 101.423 102.257

Bostadsbyggandet är också det högsta på många år:

2003 2004 2005Påbörjade 497 517 997Färdigställda 223 485 550Varav hyresrätt 96 250 86

Majoritetens målsättning att fördubbla bostads- produktionen jämfört med föregående period nås tack vare en aktiv bostadspolitik och en gynnsam bygg-marknad. Hälften av nyproduktionen bör vara hyres-rätt.

Arbetsmöjligheterna i Lund är mycket goda. Lund har under året 2005 passerat Helsingborg, (som har 20.000 fler invånare) som den näst största kommunen i Skåne räknat i antalet arbetsplatser. Lund ingår i ett arbetsmarknadsområde som sträcker sig från Trelle-borg till Helsingborg. Inom detta område är det tack vare utbyggd kollektivtrafik möjligt att arbetspendla med en restid i varje riktning under en timme. Pend-lingen till arbetsplatserna i Lund fortsätter att öka. Nu är det lika många som pendlar till Lund för att arbeta som det är som bor i Lund och arbetar i Lund (30.000).

Näringslivet avspeglar också att det går bra för Lund. Tillväxten visar sig i ett ökat antal företag. Under året har till exempel Ideon haft fler nya före-tag än någonsin (47 stycken). Sony Ericsson, Astra Zeneca och Tetra Pak har fortsatt att växa i Lund och fler företag planerar att expandera. Universitetet och de internationella företagen hälsar nu med tillfreds-ställelse att Lund satsar på en internationell skola.

Lund NE är beteckningen på den marknadsföring av Lund som under året har planerats i kommunstyrelsens näringslivsgrupp (Brunnshögsgruppen). Där beskrivs kunskapsaxeln från universitetsom-rådet över forskningsbyn Ideon till Brunnshög och de planerade forskningsanläggningarna där. Lund är en kommun med expansionskraft och framtidstro.

Arbetslösheten börjar nu minska och var vid årets slut under 4 procent och idag 3,6 procent. Antalet nyanmälda jobb i Lund ökar kraftigt. Lund är en kommun med stark tillväxt.

KvalitetDe kommunala verksamheterna skall motsvara de behov och krav som lundaborna har. Därför måste kvaliteten vara bland de bästa i landet.

Skolan

Lund har under de senaste åren varit en av de främsta skolkommunerna i landet, i år fick Lund en femte-placering. Personaltätheten per 100 elever har ökat från 13,8 (2002) till 17,4 (2005) för de tidiga skolåren och från 11,7 till 12,9 för de senare skolåren. Antalet elever som saknar betyg i något av ämnena svenska, engelska eller matematik har minskat från 4,4 procent (2002) till 3,7 procent (2005).

Förskolan

Satsningen inom förskola på mindre barngrupper, med 44 miljoner kronor, är unik i landet. Målet har varit 11 barn i småbarnsgrupper och 16 barn i grupper med åldern 3-5 år. Statistiken försvåras av att det finns syskongrupper och blandade grupper.

Lennart Prytz

-5-


För 2005 kan vi redovisa följande genomsnittliga barnantal/grupp i kommunal regi:

Småbarngrupper11,6 (Norr), 13,8 (Söder), 11,5 (Öster)Övriga grupper16,2 (Norr), 14,0 (Söder), 17,3 (Öster)

Genomsnittligt antal barn per barngrupp i kommunal regi är nu nere i 14,4.* (*= om 2/5 av grupperna är småbarnsgrupper skulle målet vara ett genomsnitt på 14,0).

Antalet barn har ökat med 290 och antalet nytill-komna platser var 340 jämfört med 2002.

Barnökning har speciellt inom barn och skolnämnd Öster krävt en kraftig utbyggnad och försenat målupp-fyllelsen. Personaltätheten har ökat så att idag går det 10 procent färre barn per anställd jämfört med 2002. Således en väsentligt förbättrad kvalitet uttryckt i gruppstorlek och personaltäthet.

Äldreomsorgen

Det särskilda boendet genomgår för närvarande en planerad och genomgripande om- och nybyggnad för att förbättra boendet och ge bättre vård till de mest vårdbehövande. Antalet platser i särskilt boende har minskat från 906 till 891 (-15), varav de demens-boende är 223 mot tidigare 159 (+64). Samtidigt med ombyggnaderna sker personalförstärkningar för att möta det ökade vårdbehovet.

Om antalet platser i särskilt boende minskat något så har antalet timmar i hemvård ökat från ca 24000 (2002) till nästan 36000 (2005) mätt under en månad. Slutsatsen bör vara att fler äldre får bättre vård efter behov med ökad trygghet som följd.

Miljöfrågorna

Dessa har under året uppmärksammats särskilt och ett långsiktigt program med starka kvalitetsmål på miljöområdet har tagits fram och remissats under året. Det kallas LundaEko och anger hur Lund skall nå högt ställda miljömål utifrån de nationella miljömålen.

Kulturfrågorna

Dessa har på motsvarande sätt hamnat i fokus, som en följd av kommunfullmäktiges beslut att Lund skall ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad 2014. Ett program för att stegvis öka kulturaktiviteterna i Lund har tagits fram och genomförs successivt under de kommande åren.

Tillsammans med universitetet planeras en stor inter-nationell konferens om ”Jakten på den femte frihe-ten” om kulturens och tankens fria rörlighet i dagens Europa.

Övriga områden

Alla förvaltningar rapporterar goda kvalitativa resultat. Problem finns inom tekniska förvaltningen till följd av tidigare besparingar med eftersatt underhåll på parker och vägar som följd. Extraanslag kommer i år att ges till parkskötsel och blomsterprogram i centrum. Ett annat problem har varit den upphandling av färdtjäns-ten som skett under året. Den nye utföraren har inte kunnat leva upp till avtalad kvalitet och kommunen har nu tvingats utdöma vite från bolaget för bristande service. En förbättring med en tydlig resegaranti är nödvändig för att situationen inte skall bli omöjlig. Redan nu har kommunen fått gå in och med egna fordon skött några av de mest känsliga transporterna.

DialogUnder året har särskilda ansträngningar gjorts för att för-djupa demokratin och intensifiera dialogen mellan lundabor och politiker.

Kommuninformationen har förbättrats genom en förnyad hemsida och en hushållsbroschyr om årsredo-visningen för 2004.

En ”Tyck om Lund-dag” arrangerades för första gången på Stortorget och i Stadshallen, där kommu-nens olika verksamheter presenterades och seminarier arrangerades med möjlighet för lundaborna att få del av information och debatt i aktuella ämnen. Mer än 300 synpunkter från allmänheten lämnades under och efter dagen.

Ungdomstinget har under året fortsatt sin verksam-het med över 100 ungdomar per möte, som behandlat för ungdomarna angelägna ämnen. En rikskonferens för ungdomsfrågor har också genomförts i Lund med anledning av att Lund i ett år varit Sveriges ungdoms-kommun.

Medborgarstämmor har genomförts i kommun-delarna med stort deltagande från invånarna. Dagord-ningen gjordes utifrån de frågor som inlämnats från medborgarna och politiker och tjänstemän ställde upp och besvarade på välbesökta möten. Erfarenheterna har lett till att kommunfullmäktige nu beslutat att fort-

-6-


sätta med den dialogformen. Beslut har också fattats om att införa medborgarförslag till nämnder och fullmäktige och om ett särskilt demokratiutskott under kommunfullmäktige.

ResultatDet ekonomiska resultatet blev kraftigt positivt +198 miljoner kronor. Det beror dels på ej budgete-rade intäkter till följd av avslutade exploateringsom-råden +49 miljoner kronor och markförsäljning +12 miljoner kronor, dels på en positiv budgetavvikelse inom verksamheterna på +64 miljoner kronor och på +29 miljoner kronor för reserverade medel. Räntekostnaderna på lån var också +19 miljoner kronor lägre än beräknat.

För tredje året i rad har nämnderna och förvaltning-arna genomfört sin verksamhet och hållit sin budget samt i de flesta fallen fått positiva resultat efter att ha haft negativa under förra mandatperioden. Det är dock inte troligt att nämnderna under kommande år skall kunna uppvisa motsvarande positiva resultat med tanke på de uppgifter och behov som finns inom verk-samheterna. Det är min bedömning att vi inte heller kommer att kunna sälja mark och byggnader i samma utsträckning eller att räntan stannar på samma låga nivå som under 2005. Årets stora överskott får därför till stora delar ses som en engångsföreteelse.

När budgeten för 2005 beslutades var resultatkravet 29 miljoner kronor. Samtidigt togs ett beslut att kom-munen måste få en bättre avkastning på sitt bundna kapital. Därför försåldes i december 2004 Lunds Energi till Kraftringen AB och i stället för budgeterad utdelning får kommunen en ränta på försäljningssum-man som är 25 miljoner kronor högre än utdelningen. Under övergångsåret 2005 fick kommunen dock både utdelning och ränta, det vill säga 67 miljoner kronor mer än beräknat.

Sammanlagda engångseffekter för 2005 var 49+67=116 miljoner kronor. Resultat utan engångs-effekter var således 198-116=82 miljoner kronor.

Ekonomiska mål

Den nuvarande majoriteten har haft som mål att budgeten skall vara i balans exklusive engångsintäkter över perioden. Detta uppnås nu för 2003-2005.

2003 -31 miljoner kronor, 2004 -44 miljoner kronor, 2005 +82 miljoner kronor

Kommunfullmäktige har beslutat om ekonomiska mål som innebär att 98 procent av skatteintäkterna får användas till verksamhet, med resterande 2 procent tillsammans med avskrivningar skall finansiera nya investeringar. Vi tycker att varje generation skall betala sin egen välfärd och inte skjuta över skulder och betal-ningsansvar till nästa. Därför måste detta resultatmål som motsvarar 70-75 miljoner kronor uppnås. Resul-tatet blev utan engångsintäkter 82 miljoner kronor.

En stark kvalitet och god ekonomi i den kommunala verksamheten är en förutsättning för att Lund även fortsättningsvis skall vara attraktivt för sina invånare och för dem som vill medverka till att Lund utvecklas som bostadsort, kunskapsstad och kulturstad.

Lennart Prytz (s)Kommunstyrelsens ordförande

-7-

Kommundirektören har ordet

Ett framgångsrikt år

2005 var ett mycket positivt år för Lunds kommun. Dock började året mycket mörkt. Den tragiska händelsen med tsunamikatastrofen i Syd-ostasien. Allteftersom tiden

framskred fick vi kunskap om vidden av tragedin. Vårt eget beredskapsarbete fungerade väl med ett mycket gott stöd av olika frivilliga krafter. Ett stort tack till alla engagerade. Under inledningen av 2005 sattes också kommunen på prov av stormen Gudrun. Även vid detta tillfälle fungerade beredskapen på ett mycket förtjänstfullt sätt. Vårt energibolag har dock fortfarande stora åtaganden med att bygga upp en ny ledningsinfrastruktur i gränstrakterna mellan Småland och Blekinge efter stormens framfart.

Vårt ekonomiska resultat för 2005 var lysande. Resultatet för Lunds kommun med dess bolag blev 273 miljoner kronor för år 2005. Omsättningen uppgick till cirka 6,7 miljarder kronor. För kommu-nens verksamhet blev resultatet 198 miljoner kronor. Av dessa utgjorde 111 miljoner kronor intäkter av engångskaraktär såsom aktieutdelning från Lunds Energi med 42 miljoner kronor, avslutande av exploa-teringsområden 49 miljoner kronor, markförsäljningar 12 miljoner kronor etcetera. Lunds kommun är en av de få kommunerna i Sverige som har valt att redovisa pensionsskulden i balansräkningen. Enligt den kom-munala redovisningslagen uppgår därför resultatet till 229 miljoner kronor och enligt statens balanskrav uppgår resultatet till 213 miljoner kronor. Vårt resul-tatmål är att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag skall vara högst 98 procent. Utfallet för 2005 blev 97 procent. Jämfört med 2004 då utfallet blev 105 procent.

Under 2005 genomfördes vissa organisatoriska för-ändringar. Ett holdningbolag, Kraftringen AB, bilda-des i december 2004 med Lomma, Eslöv och Hörby kommuner. Ett omstruktureringsarbete har genomförts under 2005. En servicenämnd med tillhörande servi-ceförvaltning bildades. Avsikten är att förbättra och effektivisera den interna servicen till övriga förvalt-ningar samt lyfta fram internservice som ett kärn-område inom serviceförvaltningen. Totalt berördes åtta förvaltningar av personal- och andra resursöver-föringar till serviceförvaltningen. Tillsammans med Malmö, Kävlinge, Burlöv och Eslövs kommuner har kommunalförbundet Räddningstjänst Syd bildats. Det

operativa ansvaret för Lunds Brandförsvar övertas den 1 januari 2006. Nya delägare har inträtt i våra regionala bolag Sysav och Sydvatten, samtidigt har även särskilda ägardirektiv upprättats för bolagen. En utredning om att samla IT-verksamheten i en gemen-sam e-organisation har utretts under året. Avsikten är att den nya e-organisationen träder ikraft under 2006.

Lunds kommun är en tillväxtmotor för Öresunds-regionen. Näringslivet, universitetet och andra organi-sationer fortsätter att expandera. Det innebär en positiv befolkningstillväxt. Under 2005 ökade befolkningen med över 800 nya medborgare. Vårt mål är en tillväxt med cirka 1 procent per år vilket motsvarar cirka 1.000 nya medborgare. Bostadsbyggandet sköt fart under 2005, vilket innebar ett färdigställande av 615 bostäder och byggstart för över 1000 bostäder. Projekt ökat bostadsbyggande har gett resultat.

Markförsäljningarna inom Gastelyckans företags-område har varit mycket positiv. Ny mark söder om Gastelyckan för företagsamhet tas fram. Planeringen av nordöstra Lund, LundNE pågår. En ny stadsdel kommer att växa fram bestående av bostäder, före-tag, forskningsanläggningar och olika verksamheter. Betydande investeringar är att vänta under de kom-mande åren. Lund intar en unik position i Sverige när det gäller tillväxt inom näringslivet. Lunds kommun är också aktiv i arbetet med att skapa förutsättningar för innovation och nyföretagande.

Under 2005 beslutade Lunds kommun att kandidera till Europas kulturhuvudstad 2014. En ökad satsning kommer att ske inom kulturområdet och andra områ-den som stärker Lunds kandidatur. En särskild projekt-organisation bildas för arbetet och för att tillgodose olika aktiviteter.

Inom ramen för Utvecklingsprogrammet har arbete bedrivits inom nio olika utvecklingsområden. Dessa har varit Ökad delaktighet och demokrati, Utveckling av stadskärnan, Utveckling av byarna, Jämställdhet, Forskning och näringsliv, Miljösamverkan, Mångfald och integration, Framtidens kulturstad samt Hälsa, trygghet och säkerhet. Konkreta åtgärdsförslag har under 2005 utarbetats inom dessa områden.

Jan-Inge Ahlfridh

-8-

Under 2005 har vi fortsatt att arbeta inom tre huvud-sakliga utvecklingsstrategier. Lunds kommun som Kulturstaden med att börja kraftsamla kring olika akti-viteter som förstärker Lund som kulturstad. Kunskaps- och vetenskapsstaden där satsningar görs för att skapa förutsättningar för näringslivets och olika organisa-tioners tillväxt och utveckling i form av infrastruktur, bostäder mm. Som Kvalitetsstad där vi fortsätter att utveckla och ständigt förbättra våra kärn- områden skola, vård och omsorg samt olika åtgär-der för idrotts- och fritidsanläggningar, kommunens parker och grönytor, gator och andra miljöer. Vi skall ständigt förbättra och utveckla det som förhöjer kom-munens trivsel, trygghet, tillgänglighet och attrakti-vitet. Kulturstaden, Kunskaps- och vetenskapsstaden och Kvalitetsstaden fortsätter vi att utveckla tillsam-mans även under 2006.

Ett stort tack till alla förtroendevalda och medarbetare som har bidragit till ett mycket positivt år.

Jan-Inge Ahlfridh

Kommundirektör

Kommundirektören har ordet

Under året har genomförts särskilda medborgarstäm-mor på försök. Medborgarstämmorna avses fort-sätta under 2007. Dessutom har en särskild aktivitet benämnd ”Tyck om Lund” genomförts. Avsikten var att i dialog med lundaborna diskutera de olika utveck-lingsområdena och även andra åtgärdsförslag för Lunds utveckling.

I årsredovisningen för 2005 framkommer den mycket höga kvalitet som vår verksamhet ger medborgare, brukare och andra som tar del av vår service och tjänster. Bland annat konstateras detta i den kvalitets-mätning som görs för äldre och funktionshindrade invånare i Lunds kommun. Den visar på att 85 procent är som helhet mycket nöjda med sin hemvård och 84 procent är som helhet mycket nöjda med vården och omsorgen i de särskilda boendena. Under året har tre nya äldreboenden tillkommit och ombyggnader och renoveringar pågår.

Inom förskoleområdet fortsätter utbyggnaden i snabb takt för att kunna uppfylla kvalitetssatsningen med mindre storlek på barngrupperna. Målet är att för-skolegrupperna för de större barnen skall vara högst 16 och för de mindre högst 11 barn.

Ett nytt utbildningspolitiskt program har lagts fast för utvecklingen av all skolverksamhet i Lunds kommun. Programmet är uppbyggt kring tre huvudteman som speglar samhällets utmaningar för framtiden, en skola för lärande, demokrati samt hälsa och miljö. Lunds kommuns skolor tillhör de bästa i landet och där ska vi förbli även för de kommande åren. Ett utredningsupp-drag pågår för närvarande med att inrätta en interna-tionell skola från och med hösten 2006. Detta förstär-ker kommunens kvalitetssatsningar inom skolområdet även för internationella personer som är tillfälligt boende i Lunds kommun.

Medarbetarna inom Lunds kommun har blivit friskare. Sjukfrånvaron minskar, men vi kan bli ännu bättre. I Lund bor Sveriges friskaste invånare efter Danderyd. (Välfärdsbeskrivningen 2005) Detta ska vi ytterligare försöka avspegla även inom den kom-munala organisationen. Därför kommer välbefinnande och hälsa att vara ett prioriterat område för personal-politiken under 2006. Ett annat område som ytterligare prioriteras under 2006 är ledarskap och medarbetar-skap. Under 2005 har vi påbörjat ledarskapsutveck-lingsprogram för våra 450 chefer. Detta kompletteras med särskilda ledarskapsdagar och andra aktiviteter för att stärka ledarskapet i organisationen.

En av Lunds studentorkestrar framträder

-9- Förvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushåll-ning innebär uppföljning av målenI kommunallagens 8 kap 1 § stadgas det att en kommun ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I Kommunallagen gjordes 2004 en förändring så att det i §5 anges ”För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning”. Det anges i texten bland annat att kommuner och landsting måste, för att kunna styra verksamheterna, säkerställa processer av bety-delse för förutsättningarna att bedriva dessa kostnads-effektivt och ändamålsenligt. Förvaltningsberättelsen ska från 2005 innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslut är förenliga med de mål Kommunfullmäktige beslutat om i budgeten för ekonomin under perioden.

Finansiella mål - båda uppnådda2005 togs beslut om en ny finansiell målsättning:

• Kommunen ska ha ett årligt positivt resultat som minst uppgår till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag

Balanskravet skall uppfattas som ett golv och inte ett tak. Det behövs ett bättre resultat än 0 kronor för att uppnå vad lagen menar med god ekonomisk hushåll-ning. Kommunfullmäktige har därför fastställt ekonomiska mål som anger att resultatet skall mot-svara minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket för år 2005 motsvarar cirka 70 miljoner kronor. Från 2005 belastar också skuldök-ningen för intjänade pensioner före 1998 resultatet. Om kommunen kan uppvisa ett resultat i nivå med fastställda finansiella mål får kravet på god ekonomisk hushållning anses vara uppfyllt.

Vid avstämning mot balanskravet ska kommunen från resultatet räkna av 8 miljoner kronor för reavin-ster vid fastighetsförsäljningar, 8 miljoner kronor för återföring av aktievärde, samt till resultatet lägga mel-lanskillnaden av bokförd uppräkning av pensionsskul-den och vad utbetalningen av pensionsutbetalningen blivit om vi bokfört enligt den kommunala redovis-

ningslagen, 31 miljoner kronor. Kommunens resultat ökar då till 213 miljoner kronor. 2004 saknades 44 miljoner kronor och 2003 saknades 31 miljoner kronor för att nå upp till kravet. Täckning av underskotten sker således 2005.

• Kommunens investeringar skall till 100 procent finansieras med egna medel (årets avskrivningar och resultat). Undantag kan göras för finansiellt lön-samma investeringar.

Sammanfattningsvis har de båda finansiella målen som kommunen antog uppnåtts.

Gemensamma mål och riktlinjerFöljande nämndsgemensamma mål och riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige:

• God budgetföljsamhet ska vara ett prioriterat mål för kommunens nämnder och styrelser

• Nämnder och styrelser ska löpande under året från sina förvaltningar få information om det verksam-hetsmässiga och ekonomiska utfallet

• Vid befarad negativ budgetavvikelse skall nämnder och styrelser upprätta en åtgärdsplan för hur budget-följsamhet skall uppnås

• Nämnder och styrelser skall årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt tillse att kontrollåtgärder vidtas samt årligen redovisa vilka kontrollåtgärder som har vidtagits och resultatet av dessa

• Nämnder och styrelser skall ha en rättvisande och aktuell redovisning

• Nämnder och styrelser skall ha ändamålsenlig ekonomimodell samt planerings- och uppföljnings-system

-10-Förvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning

Följande har gjorts:

• Kommunens ledningsgrupp (förvaltningscheferna) har diskuterat lämpliga verksamhetsspecifika mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Nämnder och styrelser uppmanades att i sina bud-getframställningar för 2006 lämna förslag på minst två för nämndens verksamhet specifika mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Dessa framgår av ekonomi- och verksamhetsplan 2006-2008. Kvalitén på dessa mål varierar mellan nämnderna. Vissa nämnder har missuppfattat upp-draget. Här kan förbättringar ske. Se vidare kvali-tetsavsnittet i årsredovisningen.

• En plattform har tagits fram för budgetarbetet i syfte att integrera budget och årsredovisning. Den består av följande delar: Vision, Utvecklingsprogram, Övergripande mål, Omvärld, Struktur för verksam-hetsledning, Finansiella mål för en god ekonomisk hushållning, Mål och riktlinjer för verksamheten, Val av perspektiv som ska lyftas fram i budgetarbe-tet samt Val av fokuseringsfrågor inom respektive perspektiv.

• Beträffande processer för att bedriva en ändamåls-enlig verksamhet kan som exempel nämnas att kommunen arbetar med verksamhetsplaner, kvali-tetspolicy, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy, personalförsörjningsplan och underhållsplaner.

• Budgetdisciplin: Nämndernas visar en positiv avvi-kelse på 64 mk jämfört med budget. Se en närmare redogörelse i den finansiella analysen. De nämnder som befarat negativa budgetavvikelser har i delårs-rapporterna angett åtgärder för att komma till rätta med detta. Enligt de uppgifter Ekonomiavdelningen har, får alla nämnder och styrelser regelbunden information om det ekonomiska utfallet.

• Nämnderna ska varje år lämna en plan över vilka interna kontrollåtgärder man planerar. Detta beskrivs närmare på sidan 17.

• För nämnderna verkar nu periodiseringen av intern-budgeten ha funnit sina former efter att tidigare ha varit missvisande i vissa fall. Samtliga nämnder har sin budgeterar inrapporterade. Vissa nämnder har endast fördelat ut klumpbelopp på vissa större verksamheter medan de flesta fördelar ner till lägsta ekonomiska enhet. Redovisningen är uppdaterad med skulder och fordringar vid andra tertialets

utgång så att rapporter kan tas ut från redovisnings-systemet. Ytterligare kontroller kommer att ske så att nämnderna uppmärksammas på en rättvisande redovisning.

• Ekonomimodellen för barn- och skolnämnderna kommer att ses över i det projekt som pågår om skolans ekonomi.

• För uppföljningsarbetet har arbete pågått med ett datalager som ska vara underlag till ekonomi- och personalrapporter. I detta ska finnas information om ekonomi, personal- och lön samt verksamheten. Ett nytt rapportverktyg har anskaffats som på grund av förseningar kommer i drift först 2006. Rapporterna kommer då att distribueras i flera format och beställ-ningar i form av prenumeration med valfri intervall ska kunna ske. Analysverktyg i form av Excel-kuber utvecklas efterhand och är tillgängliga för alla som har tillgång till persondator.


Omvärld

Ekonomisk utveckling

Den positiva utvecklingen av konjunkturen i om- världen ger Sverige förutsättningar för en god tillväxt och ökad sysselsättning. Den svenska tillväxten är god och sysselsättningen förbättras successivt.

Kommunsektorn uppvisar ett överskott efter extra-ordinära engångsposter på 8,5 miljarder vilket är en resultatförbättring med cirka 6 miljarder jämfört med 2004. Överskottet för 2005 kan sättas i relation till den totala nettokostnaden för kommunsektorn som uppgår till 328 miljarder. Av landets 290 kommuner visar endast 17 kommuner ett underskott för 2005.

Resultatet är ett gott betyg för kommunerna och indikerar att flertalet nu har en god ekonomisk hus-hållning. Utrymmet för att kunna bedriva en mer aktiv kommunal politik har ökat.

För åren 2006-2008 tillförs kommunerna ytterligare resurser genom en höjning av det generella statsbi-draget vilket skapar möjligheter till att utveckla den kommunala verksamheten.

De ekonomiska förutsättningarna för Lunds kommun ser relativt gynnsamma ut de närmaste åren. Lunds kommun uppvisar ett mycket starkt finansiellt resultat, betydligt bättre jämfört med tidigare år. Den ekonom-iska utvecklingen skapar förutsättningar för att under de följande åren leva upp till kraven på en god ekono-misk hushållning. En viktig förutsättning är dock att nettokostnaderna inte tillåts öka i för snabb takt.

Utveckling i Öresundsregionen

Öresundsregionen har 3,5 miljoner invånare och är nordens mest tätbefolkade region. Här finns 25 pro-cent av Danmark och Sveriges samlade befolkning, 25 procent av de båda ländernas befolkning i yrkes-verksam ålder (20-64 år) och 26 procent av ländernas samlade BNP. Konjunkturen spås bli ännu starkare till nästa år.


Omvärld

Av de 3,5 miljoner människorna i Öresundsregionen är cirkaa 2,2 miljoner i yrkesverksam ålder. Syssel-sättningsnivån är lägre på den svenska sidan än på den danska vilket innebär att det finns en arbetskrafts-reserv på den svenska sidan.

Befolkning och bostadsbyggande i Lund

Till år 2010 antas befolkningen öka till 110 827 per-soner i kommunen för att växa ytterligare till 116 003 år 2015. Störst ökning blir det mellan åren 2007-2008 på grund av det förväntade ökade bostadsbyggandet som beräknas ligga på cirka 800 bostäder per år.

Antalet personer i åldersgruppen 55 + kommer att öka i framtiden. De stora årskullarna födda kring 1990 har nu nått högstadiet och når gymnasieskolan med full kraft 2008. Efter det kommer en period av minskade barngrupper i skolan. I början av 2000 steg barnafödandet återigen vilket på sikt ställer nya krav på skolplaneringen.

Arbetsmarknad och sysselsättning

Trots att tillväxten i Sverige steg med 3,5 procent ökade inte sysselsättningen under 2004. Sysselsätt-ningen vände svagt uppåt under våren 2005 och väntas öka ytterligare nästa år. Uppgången beror dels på arbetsmarknadspolitiska åtgärder dels på en faktisk sysselsättningsökning.

I Lund har arbetslösheten de senaste åren ökat. För-utom grupper med traditionellt hög arbetslöshet som handikappade, ungdomar och äldre har det funnits en ökning bland akademiker. Under 2005 skedde dock en smärre minskning av arbetslösheten.

Den framtida arbetsmarknaden i MalmöLund områ-det ser positiv ut. Den förväntade årliga ökningen under den kommande tio-årsperioden uppgår till 0,5 procent årligen.

Nya lagstiftningar och handlingsplaner som påverkar kommunen:

Förändringar i arbetstidslagen trädde i kraft 2005 och ska tillämpas från och med 2007. Bestämmelser införs som motsvarar arbetstidsdirektivets regler om bland annat högst 48 timmars genomsnittlig veckoarbetstid. Direktivet är till för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet genom att ange begränsningar i hur lång arbetstid som kan läggas ut och hur arbetstiden kan förläggas.

En ny vallag träder i kraft från och med 2006 som bland annat innebär att det lokala ansvaret för att genomföra val samlas hos kommunerna. Motsvarande ekonomiska resurser överförs från staten till kommu-nerna. Vidare skärps kraven på kommunerna att ordna vallokaler och röstningslokaler som är tillgängliga för funktionshindrade.

En ny typ av särskilt anställningsstöd, Plusjobb, införs från och med 2006 för anställningar inom bland annat kommuner. Syftet är dels att stärka arbetslösas möjligheter att få ett stadigvarande arbete dels att öka eller tidigarelägga en ökad servicenivå inom offentlig finansierad verksamhet.

Den nationella handlingsplanen för handikappoliti-ken ”Från patient till medborgare” sträcker sig fram till och med år 2010 och involverar alla samhälls-områden. Det handikappolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktions-hinder. Arbetet ska också inriktas på att förebygga och bekämpa diskriminering.

Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder ska få förutsättningar för självständighet och själv-bestämmande. Enkelt avhjälpta hinder mot tillgäng-ligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bör vara åtgärdade före utgången av år 2010 i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.


Finansiell analys

Sammanställd redovisning, kommunen och dess bolagEnligt den kommunala redovisningslagen ska års-redovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av kommu-nens ekonomi och åtaganden. Inom koncernen Lunds kommun finns verksamheter som bedrivs i aktiebo-lagsform. Företagen är helt eller delvis ägda av Lunds kommun. I avsnittet är det främst bolagen som kom-menteras. Under rubriken ”Kommunen” redogörs för kommunens resultat och ekonomiska ställning.

”Koncernen” Lunds kommun – första året med holdingbolag för energiverksamheten

Kommunen har två helägda bolag, Lunds Kommuns Fastighets AB, nedan kallat Fastighetsbolaget och Lunds Kommuns Parkerings AB, nedan kallat Parke-ringsbolaget, samt ett delägt bolag, Kraftringen AB (holdingbolag för Lunds Energikoncernen AB), nedan kallat Energibolaget.

I december år 2004 slogs Ringsjö Energi AB samman med Lunds Energi AB. Därefter ägs det till-sammans med Eslövs kommun, Lomma kommun och Hörby kommun. Lunds kommun har ett avgörande inflytande i bolaget med 82,4 procent av aktierna.

Lunds Energi AB såldes i december år 2004 för 2 000 miljoner kronor till ett nyskapat holdingbolag, Kraftringen AB, som ägs av Lund, Lomma, Eslöv och Hörby kommuner. Det nybildade bolaget finansierade förvärvet genom att ta upp ett lån hos delägarkommu-nerna på motsvarande belopp eftersom detta var det mest förmånliga för bolaget jämfört med att låna av en extern finansiär. Ränta betalas löpande till de fyra kommunerna och kommer årligen att uppgå till 70-100 miljoner kronor beroende på framtida ränte-läge och räntebindningstid. Syftet är att kommunerna ska få en avkastning som motsvarar utdelning enligt utdelningspolicyn plus vad bolaget skulle ha betalat i faktiskt skatt. För att uppnå detta syfte kan det vid vissa tillfällen vara nödvändigt för bolaget att ge en viss aktieutdelning till ägarna, vilket kan ske genom att bolaget har disponibla vinstmedel på cirka 300 miljoner kronor. Det omvända kan också bli nödvän-digt om vinstnivån skulle sjunka. Ägarna kan då ge ett ovillkorat aktieägartillskott till bolaget.

Holdingbolagets ändamål är att äga och förvalta aktier och andelar i bolag som bedriver verksamhet i form av energiproduktion och energidistribution, IT-kommunikation inom kommunerna, förvaltning av fastigheter och anläggningar för dessa rörelsers behov samt ägande av aktier i företag inom energisektorn. Lunds Energikoncernen AB är moderföretag till 15 bolag i koncernen och upprättar egen koncernredo-visning.

Resultat – Kapacitet

Resultatet positivt för alla enheterna, omsättningen nära 7 miljarder kronor

Resultatet enligt den sammanställda redovisningen över kommunen och dess bolag var 273 miljoner kronor. Resultatet har påverkats positivt med 69 mil-joner kronor genom engångsposter, främst avslutade exploateringsområden, 49 miljoner kronor. Resultat-utvecklingen för de ingående enheterna framgår av tabell (för bolagen, resultatet före skatt och boksluts-dispositioner).

Omsättningen för koncernen år 2005 var cirka 6,7 miljarder kronor jämfört med cirka 6,5 miljarder kronor år 2004.

För Energibolaget medförde orkanen i januari direkta kostnader som uppgick till cirka 40 miljoner kronor.

För Fastighetsbolaget blev resultatet 3 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet påverkades positivt av lägre räntekostnader, lägre värmeförbrukning, med mera. Dessutom har aktieförvaltningen gett ett positivt resultat.

Soliditeten för koncernen uppgår till 20 procent (18). Hade inte kommunen räknat med pensionsskuld intjänad före 1998, såsom Kommunallagen föreskri-ver, hade soliditeten varit 38 procent.

Långfristiga skulder för koncernen uppgår till 3 373 miljoner kronor. Fastighetsbolaget har en belåningsgrad på 87 procent vilket är en marginell ökning sen 2002.

Prognosen för Fastighetsbolaget 2006 ligger på 42 miljoner kronor. För Energibolaget bedöms resulta-tet återgå till en normal nivå. Avkastningen till ägarna bedöms emellertid bli något lägre än 2005.


Finansiell analys

Risk – Kontroll

Borgensförbindelserna 208 miljoner kronor

Kommunen har externa borgensförbindelser utanför koncernen på 208 miljoner kronor. Inom koncernen har Fastighetsbolaget en borgen på 2 250 miljoner kronor. Kommunen utökade borgensramen för Fast-ighetsbolaget till 3 000 miljoner kronor från och med år 2005. Skälet är att upplåningen blir billigare för bolaget samt att kommunens ägande är långsiktigt. Fastighetsbolaget är också ett välkonsoliderat företag med hög uthyrningsgrad. Fastighetsbolaget ska också bygga äldreboende för 450 miljoner kronor, en inves-tering som kommunen annars skulle göra.

Balansomslutningen uppgår till 9,8 miljarder kronor. Av de materiella tillgångarna avser 38 procent Fastighetsbolaget och vardera cirka 30 procent avser kommunen respektive Energibolaget.

Av de långfristiga lånen på 3,4 miljarder kronor avser 2,2 miljarder kronor Fastighetsbolaget.

Planerade investeringar för Energibolaget är stora fram till 2010. Det finns ett principbeslut om uppfö-rande av ett biokraftvärmeverk till en beräknad utgift av 1 miljard kronor. Detta kommer att ge sänkta kost-nader och betydande miljövinster.

Resultat 3 år

2003 2004 2005

Koncernen, miljoner kronor 169 58 273

Lunds kommun -1 17 198

Energibolaget 151 16 29

Fastighetsbolaget 112 59 89

Parkeringsbolaget 3 3 5

Avgår resultat inom koncernen -95 -37 -48

Soliditet, procent 2003 2004 2005

Koncernen 21 18 20

Energibolaget 54 28 27

Fastighetsbolaget 17 17 18

Parkeringsbolaget 61 59 49

Omslutning koncernen miljoner kronor

2003 2004 2005

Bruttoomsättning 5 985 6 545 6 657

Balansomslutning 8 825 9 467 9 782

Investeringsvolym 712 1 011 767

Kommunen, skatte- och avgifts-finansierad verksamhet hos nämnder och styrelserResultat Resultatet blev +198 miljoner kronor, men av detta är 111 miljoner kronor intäkter av engångskaraktär.

Posterna av engångskaraktär är aktieutdelning från Lunds Energikoncernen, 42 miljoner kronor, avslutade exploateringsområden 49 miljoner kronor, mark-försäljning 12 miljoner kronor och uppskrivning av aktievärde 8 miljoner kronor.

Resultatet utan engångsintäkterna är 87 miljoner kronor. Resultatet år 2005 är 200 miljoner kronor bättre än år 2004. Skattehöjningen gav ca 120 miljoner kronor och ränteintäkter från Kraftringen AB uppgår till 67 miljoner kronor. Kostnaderna ökade inte i mot-svarande grad.


Finansiell analys

Resultatet är +213 miljoner kronor jämfört med sta-tens balanskrav. Resultatet gör att lagens krav om täck-ning av tidigare års underskott uppfylls, det vill säga år 2003 och år 2004, där underskottet sammanlagt var -75 miljoner kronor. Vid avstämningen mot balans-kravet kan 31 miljoner kronor räknas kommunen till godo för att kommunen redovisar pensionskostnader på annat sätt än redovisningslagens modell. Däremot skall några intäktsposter inte räknas med, nämligen försäljning av anläggningstillgångar 8 miljoner kronor samt uppskrivning av aktievärde 8 miljoner kronor.

Resultatmålet är +70 miljoner kronor, vilket mot-svarar 2 procent av skatteintäkter och generella statsbi-drag.

Lunds kommun har valt att ha med pensionsskulden, intjänad före 1998, i balansräkningen. Denna modell innebär att skuldökningen, det vill säga ränta och löneskatt på intjänade förmåner, påverkar resultatet. Däremot påverkar inte själva pensionsutbetalningen resultatet. Den högre kostnaden enligt detta redovis-ningssätt är 31 miljoner kronor. Resultatet är +229 miljoner kronor om kommunen redovisat enligt den kommunala redovisningslagen.

Resultatet är +177 miljoner kronor bättre än budget. Orsaken är:

• nämndernas budgetavvikelse på +64 miljoner kronor (se sidan 30)

• förbrukade medel som varit reserverade men inte använts, +29 miljoner kronor

• avslutade exploateringsområden +49 miljoner kronor (se sidan 34 och 72)

• ränteintäkter från lån till Kraftringen AB +67 miljo-ner kronor (se sidan 12)

• pensionskostnader enligt nytt redovisningssätt -31 miljoner kronor (se sidan 38)

• markförsäljning +12 miljoner kronor

• lägre räntekostnader på lån +19 miljoner kronor

• övrigt inom finansförvaltningen -32 miljoner kronor

Verksamhetens kostnader och intäkter – skatteintäkterna ökade betydligt mer än kostnaderna

Verksamhetens nettokostnader bör inte öka mer än skatteintäkter tillsammans med generella statsbidrag. Då försämras resultatet vilket tvingar fram en skat-tehöjning.

Verksamhetens nettokostnader uppgår till 3 344 miljoner kronor, en ökning sedan år 2004 med 100 miljoner kronor eller 5,2 procent om inte posterna av engångskaraktär räknas med. Tar man hänsyn till förändringen i redovisningen av pensionerna mellan år 2004 och år 2005 är kostnadsökningen cirka 6,4 procent.

Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 11 procent och uppgår till 3 436 miljoner kronor. Skattehöjningen med 75 öre gav en intäktsökning med cirka 120 miljoner kronor. Skatteintäkter blev 76 miljoner kronor lägre än budget. Orsaken är att skatteintäktsprognosen för år 2005 skruvats ner i för-hållande till prognosen från i maj månad år 2004, som budgeten bygger på. Dessutom har Lunds kommun haft en lägre skattekraftstillväxt än riket. Statsbidragen blev 64 miljoner kronor högre än budget. Skälet är att inkomstutjämningen ger Lund 19 miljoner kronor mer, sysselsättningsbidraget förbättras med 26 miljo-ner kronor (uppgår totalt till 56 miljoner kronor, varav 34 miljoner kronor redan upptagits i budget). Dess-utom ger kostnadsutjämningen, LSS-utjämningen och regleringsavgiften förbättringar på 17 miljoner kronor.


Finansiell analys

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag är 97 procent

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbi-drag visar hur stor del av skatteintäkterna som går till den löpande verksamheten. En rimlig nivå bör högst ligga på cirka 95–98 procent, eftersom en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkter. Målet för Lunds kommun är att investeringarna helt ska täckas med skattemedel.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, frånräknat poster av engångskaraktär, är för Lunds kommuns del 97 procent jämfört med 105 procent år 2004.

Investeringarna har varit 250 miljoner kronor om året i genomsnitt

Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning och hålla en ganska jämn nivå över tiden.

Investeringarna för kommunen under en femårspe-riod har varierat från som lägst 184 miljoner kronor år 2002 till 300 miljoner kronor år 2004. År 2005 uppgick de till 225 miljoner kronor.

Investeringsvolym 2001 2002 2003 2004 2005

Nettoinvesteringar 248 184 289 300 225

KapacitetSoliditeten ökade till 40 procent, utan pen-sionsskuld är den 76 procent

Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv finan-sierat, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas och skuldernas förändring.

Pensionsskulden på 1 665 miljoner kronor har tagits med i balansräkningen från och med år 2004. Tidigare klassificerades pensionsåtagandet som en ansvars-förbindelse och låg därmed utanför balansräkningen. Kommunen valde att ta med skulden i samband med att holdingbolaget för energiverksamheten bildades. Vid detta bildande ökade kommunens eget kapital med 1 207 miljoner kronor. Soliditeten var 17 procent 2003, men ökade genom transaktionerna till 37 pro-cent. År 2005 har soliditeten ökat till 40 procent.

Om inte pensionsskuld intjänad före 1998 räknas in bland skulderna är soliditeten 76 procent.

Skuldsättningsgraden är 19 procent

Den del av kommunens tillgångar som finansieras med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad.

Skuldsättningsgraden är 19 procent. De långfristiga skulderna minskade med 217 miljoner kronor och uppgår till 193 miljoner kronor. Låneskulden är låg jämfört med många andra kommuner.

Investeringsbehovet är i ett treårsperspektiv 800 miljoner kronor

Investeringsbehoven har under år 2005 ägnats ett större intresse än tidigare år. Detta har skett på kort sikt genom en särskild prövning av vissa större inves-teringar för perioden 2006-2008, men också på längre sikt genom det särskilda investeringsseminarium med utblick mot år 2013 som genomfördes i december månad. På kort sikt, 2006-2008, uppgår investerings-behovet till drygt 800 miljoner kronor. På längre sikt kan man konstatera att en fortsatt satsning för att skapa förutsättningar för näringslivets och olika orga-nisationers tillväxt och utveckling kommer att kräva investeringar i infrastruktur, bostäder mm. Detta i sin tur kommer att leda till följdinvesteringar inom främst skola, kultur- och fritid samt vård- och omsorg. Som kvalitetsstad är det viktigt att olika åtgärder för idrotts- och fritidsanläggningar, parker och grönytor, gator och andra miljöer ständigt utvecklas och förbättras i syfte att höja kommunens trivsel, trygghet, tillgänglighet och attraktivitet. Ett fortsatt stort framtida investe-ringsbehov kan således förväntas.


Finansiell analys

Risk Betalningsförmåga på kort sikt - låg betal-ningsförmåga men den hanteras genom en stor koncernkontokredit

Ett sätt att mäta kommunens betalningsförmåga på kort sikt är kassalikviditeten. Kassalikviditeten är skillnaden mellan omsättningstillgångar (frånräknat förråd) och kortfristiga skulder. Ett tecken på en god betalningsberedskap är en kassalikviditet som över-stiger 100 procent. Kommunens betalningsberedskap kan ligga under denna nivå med hänsyn tagen till att semesterlöneskulden inte utbetalas med kort varsel.

Kassalikviditeten är 35 procent. Den finansiella beredskapen på kort sikt är enligt traditionella begrepp inte tillfredsställande vilket beror på att kommunen har som mål att hålla en låg kassalikviditet och istället minska låneskulden. Istället har kommunen försäkrat sig om omfattande kreditlöften, vilket ska göra att kommunen kan uppfylla sina betalningsförpliktelser.

Borgensåtagandet är 2 479 miljoner kronor men av det är 2 250 miljoner kronor till Lunds kommuns Fastighets AB

Borgensåtaganden och ägande av andra bolag innebär ett risktagande.

Kommunens totala borgensåtagande uppgick till 2 479 miljoner kronor. Av dessa var 2 250 miljoner kronor beviljade till kommunens helägda bostadsbolag Lunds Kommuns Fastighets AB samt 121 miljoner kronor till Sydvatten som ägs till 13 procent. Någon risk avseende borgensåtagandena till Fastighetsbo-stadsbolaget föreligger för närvarande inte, eftersom bolagen har en stabil finansiell ställning.

Kommunens avtal om kommunal borgen med Fastighetsbolaget gäller t o m 2010. Borgensramen uppgår till 3 000 miljoner kronor och inkluderar tillika bolagens utnyttjade kredit på koncernkontot. Samtliga aktiebolag som har erhållit kommunens borgen har god ekonomisk ställning och goda framtidsutsikter.

Finansnettot är +35 miljoner kronor

Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäk-ter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid hög upplåning.

Finansnettot har varit positivt den senaste femårspe-rioden. Om inte den extra aktieutdelningen från Kraft-ringen AB på 42 miljoner kronor räknas in år 2005 är finansnettot negativt, -7 miljoner kronor. Aktieutdel-ningen kommer att ersättas med en ränteintäkt från holdingbolaget Kraftringen AB. År 2005 uppgick den till 67 miljoner kronor. År 2005 ingår uppräkningen av pensionsskulden, intjänad före 1998, i kostnaderna med 68 miljoner kronor.

Kommunens långfristiga upplåning uppgår till 171 miljoner kronor, vilket innebär ett litet finansiellt risktagande. Allt ingår i den koncernkredit kommunen har tillsammans med de kommunala bolagen.

Pensionsskulden räknas upp med statslåneräntan.

Pensionsskulden är totalt 1 949 miljoner kronor

Den totala pensionsskulden, som redovisas som en skuld/avsättning, uppgår till 1 949 miljoner kronor inkl löneskatt vilket var en ökning med 59 miljoner kronor. Skulden avser främst de anställdas intjänade pensioner före 1998.

De ekonomiska framtidsutsikterna är relativt goda

De ekonomiska förutsättningarna för Lunds kommun ser relativt stabila ut de närmaste åren. Skattehöj-ningen år 2005, det ökade bostadsbyggandet och den förväntade befolkningsökningen, aviserade statsbi-dragshöjningar samt ränteintäkten från holdingbolaget Kraftringen AB ger goda förutsättningar att leva upp till kraven på en god ekonomisk hushållning. Ser-vicenivån inom förskola, skola och äldreomsorg är väl utbyggd. Investeringsbehov finns inom skola och äldreomsorg men ryms inom den nivå som kommunen haft de senaste åren. Utrymmet för skattehöjningar får anses som liten med hänsyn till att den ligger högt vid jämförelse av skattesatsen inom regionens kommuner.

KänslighetsanalysSkatteunderlaget +/- 1% 35 miljoner kronor10 öre i utdebitering 16 miljoner kronorLöneförändring +/- 1% 26 miljoner kronorRänteförändring +/- 1% 2 miljoner kronorBefolkningsökning 100 pers. 3 miljoner kronor


Finansiell analys

KontrollBudgetdisciplinen har varit god de senaste åren

Hur budget och utfall överensstämmer är ett mått på den kontroll kommunens beslutsfattare har över den egna ekonomiska utvecklingen.

I ursprunglig fullmäktigebudget för år 2005 fanns en överfinansiering på 29 miljoner kronor. Detta belopp minskade under året genom tilläggsanslag till 22 miljoner kronor. Utfallet blev 176 miljoner kronor bättre men där ingår engångsposter på 69 miljoner kronor, från främst exploateringsområden, som inte var beräknade samt ränteintäkter från Kraftringen AB på 67 miljoner kronor.

Kommunens verksamheter visade överskott mot budget. Det är främst Vård- och omsorgsnämnden och Barn- och skolnämnd Söder som vardera har cirka 20 miljoner kronor i överskott. Jämfört med budget har nämnderna ett överskott på +64 miljoner kronor. Finansförvaltningen har ett plus på +112 mil-joner kronor, varav merparten avser ränteintäkter från Kraftringen AB samt vinster från avslutade exploa-teringsområden. Finansnettot är 17 miljoner kronor bättre än budget. Avskrivning och intern ränta avviker med -11 miljoner kronor och den interna pensionsav-giften från nämnderna med -7 miljoner kronor.

Budgetföljsamheten har under de senaste åren utvecklats i positiv riktning för de flesta nämnderna. Några större budgetöverdrag har inte redovisats under de tre senaste åren. Vård- och omsorgsnämnden som omfattar en tredjedel av den kommunala budgeten hade år 2004 och år 2005 ett överskott på +12 respek-tive +21 miljoner kronor jämfört med ett underskott på -17 miljoner kronor 2003.

Prognoserna visade efterhand bättre och bättre resultat

Under året har två delårsrapporter gjorts med tillhö-rande prognoser. Ytterligare prognoser gjordes per den 15 augusti samt den 30 november. Utfallet blev bättre än april- och septemberprognoserna. Då hade nämnderna prognoser som slutade på -24 miljoner kronor. Vinster från avslutade exploateringsområden var inte kända, och de finansiella kostnaderna beräk-nades bli högre. Totalt beräknades ett överskott uppstå på 36 miljoner kronor. I september beräknades över-skottet till 124 miljoner kronor. Decemberprognosen angavs till +161 miljoner kronor.

Rapport över intern kontroll och delårsrapporter lämnas

Under året antogs ett nytt reglemente för den interna kontrollen. En viktig anledning till att ett nytt regle-mente togs fram var att skapa förutsättningar för ett vidgat synsätt på den interna kontrollens innehåll och betydelse. I detta reglemente fastslås bland annat att Kommunstyrelsen årligen ska besluta om ett antal nämndsgemensamma kontrollmål, vilket har skett inför 2006.

Varje nämnd ska sedan komplettera med egna, nämndsinterna kontrollmål. I reglementet fastslås vidare att varje nämnd ska upprätta en åtgärdsplan där det tydligt framgår hur man avser att åtgärda de brister som framkommer i granskningen och vem som är ansvarig. Nämnden ska även göra en samlad bedöm-ning av hur väl det interna kontrollarbetet fungerar inom sitt eget ansvarsområde.

Arbetsgruppen gör även en samlad bedömning av den interna kontrollen till Kommunstyrelsen med utgångspunkt från nämndernas redovisningar. Kom-munstyrelsen ska sedan med utgångspunkt från denna bedömning, tillsammans med nämndernas och revisionens granskningsrapporter, utvärdera kommu-nens samlade system för intern kontroll, och i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana.

Nämnderna lämnar två gånger om året delårsrap-porter till Kommunstyrelsen. Om budgetavvikelse befaras ska en åtgärdsplan upprättas och redovisas för Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har fortlöpande kontakt med de kommunala bolagen där resultatut-vecklingen och verksamheten redovisas.

Båda de finansiella målen uppnåddes

År 2005 togs beslut om en ny finansiell målsättning:

• Kommunen ska ha ett årligt positivt resultat som minst uppgår till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag

• Kommunens investeringar ska till 100 procent finansieras med egna medel (årets avskrivningar och resultat). Undantag kan göras för finansiellt lön-samma investeringar.

Båda målen uppnåddes.


Finansiell analys

Utveckling 2001 – 2005, överskott tack vare intäkter av engångskaraktär

Kommunens kostnader ökade mellan år 2001 och år 2005 mer än vad skatteintäkter och generella statsbi-drag ökade. Resultatet gav trots detta ett plus på sam-manlagt 230 miljoner kronor. Skälet är att kommunen kunnat redovisa en rad engångsposter som förbättrat resultatet då kommunen:

• sålt fastigheter, • avslutat gamla exploateringsområden, • erhållit diverse andra engångsintäkter.

Om posterna av engångskaraktär dras ifrån resultatet har kommunen ett sammanlagt underskott på 85 miljoner kronor.

Nettokostnader (efter avdrag för poster av engångskaraktär) och skatteintäkter/statsbidrag följdes åt fram till 2002. Från 2003 ökade nettokostnaderna snabbare och år 2004 ökade gapet trots att nettokost-nadsökningen stannar vid 2,7 procent.

Från år 2005 hämtades obalansen in genom att kom-munalskatten höjdes med 75 öre.

Budget 2006-2007, balanskravet klaras men inte de finansiella målen

Resultatet för 2006 är budgeterat till +2 miljoner kronor och resultatet mot balanskravet till +48 miljoner kronor. Det finansiella målet, som är 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, är +73 miljoner kronor.

Budgetramarna för 2007 ger ett plusresultat på +15 miljoner kronor, medan resultatet mot balans-kravet uppgår till +54 miljoner kronor.


Finansiell analys

Kommunen i siffror 2003-2005

miljoner kronor 2003 2004 2005

Bruttoomsättning 4 028 4 164 4 297

Balansomslutning 3 365 4 698 4 790

Skattesatser, kr

primärkommunal 20,49 20,49 21,24

totalkommunal, inkl kyrkoskatt 32,06 32,05 32,82

Kommun / Finansiella nyckeltal 2003-2005

2003 2004 2005

Nettokostnad/Skatteintäkt exkl engångsintäkt, % 102,8% 104,7% 97,4%

Årets res. exkl engångsposter/skatteint. -2,0% -3,6% 2,6%

Årets resultat, miljoner kronor -1 17 198

Årets res exkl engångsposter, miljoner kronor -62 -113 87

Självfinansieringsgrad investeringar 55% 62% 100%

Soliditet, % 17 37% 40%

Soliditet exkl pensionsskuld 65% 72% 76%

Risk och kontroll 2003 2004 2005

Kassalikviditet, % 32 29 35

Borgensåtagande, miljoner kronor 1 936 2 131 2 479

Budgetavvikelse, resultat efter finansiella poster, miljoner kronor 18 68 177

Balanskravet uppfyllt Nej Nej Ja

Nyckeltal


Kraftringen ABSyfte/ Mål:

• Äga och förvalta aktier och andelar i bolag som bedriver verksamhet i form av energiproduktion och energidistribution, IT-kommunikation inom kommu-nerna, förvaltning av fastigheter och anläggningar för dessa rörelsers behov samt ägande av aktier i företag inom energisektorn.

Operativt bolagLunds Energikoncernen ABSyfte/ Mål:

• Svara för en god och allsidig energiförsörjning.

• Tillgodose behovet av elenergi, naturgas, fjärrvärme och andra energitjänster.

• Hög leveranssäkerhet och servicenivå.

• Rimlig prisnivå med hänsyn till konsolideringsbe-hov och investeringsberedskap.

• Rationell energianvändning och liten miljöpåverkan ska eftersträvas.

Måluppfyllelse:

• Under året har koncernens fjärrvärmeverksamhet REKO-certifierats i enligt med principer som utarbetats av branschen. Det innebär bland annat att kundinformationsmöten kommer att hållas minst en gång om året och att prisanpassningen endast sker en gång per år. I enlighet med REKO kommer vi att tillämpa särredovisning och en stor öppenhet i redovisningen av fjärrvärmeverksamheten.

Finansiell analys

Övrigt

• Principerna för Energibolagets taxor ska godkännas av kommunfullmäktige.

• Bolagens styrelser ska i förvaltningsberättelserna redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med bolaget.

• Kommunfullmäktige väljer bolagsstyrelser samt väljer och instruerar revisorer.

• Kommunstyrelsen väljer och instruerar ombud till bolagsstämmorna.

• Samordning mellan bolagen och kommunen ska ske där så finnes lämpligt och ändamålsenligt

• För Kraftringen finns ett Ägarforum, där samtliga ägarkommuner är representerade. Från kommunen deltar Kommunstyrelsens ordförande, Kommunsty-relsens 2:e vice ordförande och kommundirektören. Det är i Ägarforum som bland annat räntan ska fastställas efter förhandlingar mellan långivaren och låntagaren.

BolagenFöretagspolicy

Kommunledningens styrning av bolagen sker genom långsiktiga beslut avseende:

• målsättningar och avkastningskrav etcetera.

• policybeslut för varje bolag. Innan bolagsstyrelsen fattar beslut i ärenden av principiell karaktär ska kom-munfullmäktige yttra sig.

• samråd mellan kommunstyrelsen och respektive bolagsledning.

Som övergripande företagspolicy slås fast att ända-målet med bolagen inte ska vara att bereda vinst åt aktieägare. Bolagen ska inte heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med kommunens kompetens. De kommunala självkostnads- och likställighetsprinci-perna gäller.


Finansiell analys

Lunds Kommuns Fastighets AB Syfte/ Mål:

• Bolaget ska förvärva, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslä-genheter och kollektiva anordningar. Ändamålet med bolagets verksamhet är att i sam-arbete med Lunds kommun främja bostadsförsörj-ningen i kommunen.

Måluppfyllelse:

• Det kommunala ändamålet med LKFs verksamhet är att erbjuda lundabor bostäder med hyresrätt. I detta syfte nyproducerar LKF bostäder samt samverkar med kommunen om specialbostäder. LKFs bostäder tillhandahålls enligt villkor som är transparanta och lika för alla. Företaget erbjuder hög kvalitet och rimlig hyra, god service och boende-miljö samt utvecklat boendeinflytande.

• Under senare delen av år 2005 påbörjades flera större bostadsprojekt efter att detaljplanerna fast-ställts. Detta innebär en kraftig ökning av antalet pågående bostadsprojekt. Därmed ökar antalet fär-digställda lägenheter betydligt under slutet av 2006 och 2007.

• Soliditeten är 18,5 procent (17,1), direktavkast-ningen är 8,3 procent (8,2), belåningsgraden är 80 procent (82). LKF har uppfyllt sin målsättning att direktavkastningen på totalt kapital ska överstiga den 5-åriga statsobligationsräntan med 2 procenten-heter.

• Koncernen är sedan 1998 miljöcertifierat enligt standarden ISO 14001. Från maj år 2005 ingår även Ringsjö Energi AB i koncerncertifikatet. Koncer-nens omställning från fossilberoende mot förnyelse-bara energikällor påbörjades under verksamhetsåret genom principbeslut om biokraftvärmeverk med placering i Örtofta i Eslövs kommun. Det nya kraft-värmeverket kommer att ge sänkta kostnader och betydande miljövinster både för vår region och globalt sett, genom minskade utsläpp av bland annat koldioxid. Anläggningen beräknas kosta 1 000 miljoner kronor och planerad driftstart är vintersäsongen år 2010.

• Soliditeten är 41,7 procent (43,2), avkastning på eget kapital är 4,9 procent (0,9), aktieutdelning/ koncernbidrag var 86,1 miljoner kronor (55,0)

Fakta:

Lunds Energikoncernen AB (publ) är moderföretag till 15 st bolag i koncernen och upprättar egen koncernre-dovisning.

Nettoomsättningen inom koncernen uppgick till 2 022 miljoner kronor (2 029). Av försäljningen svarar produkten Gas för 112 miljoner kronor (102), produk-ten El och Eldistribution för 1 238 miljoner kronor (1 308), produkten Värme för 533 miljoner kronor (524), produkten Fjärrkyla för 17 miljoner kronor (16), Entreprenader 77 miljoner kronor (64) och övrigt 45 miljoner kronor (16).

Övrigt:

• Stormen Gudrun som drabbade Sydsverige i början av året orsakade omfattande skador på koncernens eldistributionsnät i KREAB bolagen och Ringsjö Energi. De ekonomiska konsekvenserna för kon-cernen blev omfattande, drygt 40 miljoner kronor i återställningskostnader och utrangeringar och cirka 32 miljoner kronor nyinvesteringar under året.


Fakta:

2004 2005

• Bostadslägenheter, antal 8 149 8 168• Hyresavtal prima lokaler 234 238

Investeringar

Äldreboenden, Brunnslyckan, 66 miljoner kronor

Äldreboenden, lgh, Fodermarsken, 68 miljoner kronor

Bostadshus, Valdemars väg, 11 miljoner kronor

Vindslägenheter, Plåtslagaren, 3 miljoner kronor

Flera större bostadsprojekt påbörjades år 2005 såsom i kvarteren Sandryggen, Karhögstorg (101 lgh), Harlö-sabanan Öst (82 lgh), Långskeppet på Linero (64 lgh), Hillebarden (5 lgh), Russet i Veberöd (24 lgh), samt äldreboenden på Solhällan (48) och Hillebarden (6).

Övrigt

• I samråd med Vård- och omsorgsförvaltningen har två äldreboenden färdigställts för 48 boende per enhet. I kv Solhällan pågår byggandet av ett äld-reboende för 48 boende och i kv Kråkelyckan vid Ribbingska sjukhemmet påbörjas 2006 byggandet av ytterligare ett äldreboende. Därefter är avsikten att bygga om det nuvarande sjukhemmet till cirka 30 lägenheter. På S:t Lars-området och vid Linero Centrum planeras också för nya äldreboendeenheter.

• Antalet aktiva bostadssökande hos LKF är 6 500 (7 500)

Lunds Kommuns Parkerings ABSyfte/ Mål:

• Bolaget ska vara kommunens gemensamma och samordnande organ för civilrättslig parkering och genomföra lösningar för allmän parkering, boende-parkering och verksamhetsparkering på kvarters-mark i samverkan med berörda kommunala myndig-heter.

• Bolaget ska drivas enligt affärsmässiga principer under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av bolagsordningen och detta ägardi-rektiv.

Måluppfyllelse:

• Bolaget har enligt styrelsens bedömning bedrivit sin verksamhet helt i linje med det kommunala syftet. Bolaget har verkställt av kommunen fattade beslut, medverkat i den kommunala planeringen och i övrigt för sin del följt ägarens direktiv.

• Soliditeten är 49 procent (2004: 59), utdelningen är 8,5 procent på aktiekapitalet

Fakta:

2004 2005

• Parkeringshus, antal 5 5• Platser, antal 1 725 1 725• Hyrda eller arrenderade

anläggningar. 1 038 1 063

Investeringar

Påbyggnaden av p-huset Dammgården med fyra halv-plan har påbörjats under året. Byggnationen kommer att färdigställas under mars 2006 och med cirka 200 ytterligare platser blir Dammgården bolagets största p-hus med drygt 500 bilplatser. Investeringen år 2005 var 22,2 miljoner kronor.

Finansiell analys


Fullmäktigemål för nämndernaEn viktig del i beskrivningen av hur kommunens verksamheter utvecklats under året är hur långt kommunen kommit när det gäller att uppfylla de mål som finns för verksamheten. Varje nämnd har ett antal fullmäktigemål för sin verksamhet. Nämnderna redovisar årligen ett eller två av sina mål till kom-munfullmäktige. Här redovisas kortfattat för resultatet för utvalda mål.

Mål

Lundabon ska uppleva att kommunens verksamhet svarar mot behoven hos den enskilde, har god kvalitet, är rättvis, effektiv och möjlig att påverka.

Resultat

Budget- och årsredovisning har knutits ihop där även den personalekonomiska redovisningen integrerats. Projekt för att föra samman uppgifter från ekonomi, personal och verksamhetssystem pågår. Att hantera kommunens fakturor elek-troniskt förväntas på sikt öka effektiviteten. Nytt försäkringsskydd har handlats upp. Försök med medborgarstämmor har genomförts under hösten.

Mål

För att Lund skall vara en säker och trygg kommun skall Lunds Brandförsvar förbättra den enskilda människans möjlighet att agera på rätt sätt vid olyckor, bränder, katastrofer och svåra påfrestningar på samhället i fred och under höjd beredskap.

Resultat

Utbildningar har genomförts i systematiskt brandskyddsarbete, förestån-dare för brandfarliga varor, utförande av heta arbeten, hjärt- lungräddning och första hjälpen. Kampanjen för att alla hushåll i Lunds kommun skall ha minst en fungerande brandvarnare har fortsatt. Målet är uppnått till cirka 85 procent. Övningar har genomförts för krisledningsnämnden och utredning avseende POSOM färdigställts. Systemtillsyn avseende systematiskt brand-skyddsarbete har genomförts.

Mål

Verka för en god bebyggd miljö.

Resultat

Antagna planer leder till en god bebyggd miljö.Begreppet god bebyggd miljö innefattar inte enbart bostäder och lokaler utan även den omgivande miljön samt tillhörande infrastruktur och service som sammantaget utgör en fung-erande helhet. Varje nytt verksamhetsår ges den bebyggda miljön nya tillskott som över tiden leder till en förnyelse och förbättring av den bebyggda miljön.

Kvalitet


Kvalitet

Mål

Upprätthålla tillfredsställande planberedskap.

Resultat

Detaljplaner för bostäder är antagna för byggstart för att möjliggöra önsk-värd utbyggnad 2006-2008 med tillfredsställande framförhållning. Länssty-relsen har bekräftat att översiktsplanen kan aktualitetsförklaras under 2006. Fördjupningar har genomförts beträffande Värna och Vinna staden samt Östra Flanken och Skrylle. Ramprogram för detaljplaner har upprättats för Sockerbruksområdet, Råby/Hasslanda och har påbörjats för Brunnshög.

Mål

Tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre skall öka.

Resultat

Ytterligare ett område i staden har tillgänglighetsinventerat, 235 hinder påträf-fades varav 20 enkla hinder har åtgärdats. Uppskattad kostnad för att åtgärda samtliga inventerade hinder inom det aktuella inventerade området är 2 300 tkr.

Mål

Parker och grönområden skall vårdas, utformas och anläggas så att de fyller sina funktioner ur social, estetisk, ekologisk och kulturhistorisk synpunkt.

Resultat

Sex hektar parkmark har anlagts, bland annat på Ladugårdsmarken och Kyr-kovången i S. Sandby. Beskärningsarbeten har genomförts i samtliga stadsde-lar. Underhåll har genomförts i Stadsparken, Lundagård, Kobjersparken och Sofielundsparken i Södra Sandby. Underhåll har genomförts på 20 lekplatser.

Mål

Behovet av mark för bostäder, företagsetableringar och övrig samhällsservice skall tillgodoses genom en aktiv markpolitik och hög planberedskap. Mar-kreserven skall präglas av långsiktighet, god framförhållning och successiv anpassning till gällande översiktsplan.

Resultat

Stora strategiska markaffärer för såväl framtida bostads- som verksamhetsom-råden har kunnat fullföljas.

Mål

Elever som lämnar grundskolan skall ha lägst betyget godkänt i alla ämnen.

Resultat

87,8 procent av eleverna i årskurs 9 har lägst betyget godkänt i alla ämnen

95 procent av eleverna var behöriga till gymnasie-skolan

Det genomsnittliga meritvärdet för slutbetyg i årskurs 9 var 236 poäng


Mål

Barngruppernas storlek ska minskas mot en norm på 16 barn (3-5 årsgrup-perna) respektive 11 barn (1-2 årsgrupperna) med en personaltäthet på 2,75 personal per grupp.

Resultat

Mål

Elev som lämnar gymnasieskolan skall ha grundläggande behörighet för fortsatta studier och i förekommande fall föreskriven yrkeskompetens.

Resultat

84 procent av 20-åringar har fullföljt gymnasieutbildning

78 procent av 20-åringar har behörighet till högskola

69 procent har börjat på högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbild-ning

Mål

Kultur- och fritidsverksamheten skall utformas utifrån Lundabornas önskemål och behov.

Resultat

En kultur- och fritidsvaneundersökning har genomförts. Öppna fritidsverksam-heten har fått i uppdrag att bedriva verksamhet för alla kommuninvånare med tonvikt på barn/ungdomar från 10 års ålder och att den ska bygga på de behov och önskemål som finns i närområdet. Idrott Lund har anordnat idrottsting, ordförandekonferens och brukarråd

Kvalitet


Kvalitet

Mål

Den enskilde skall garanteras största möjliga självbestämmande och infly-tande över de insatser som rör honom själv eller hans familj. När åtgärder rör barn skall barnets bästa alltid sättas i första rummet enligt FN´s barnkonven-tion.

Resultat

Skriftliga arbetsplaner/vårdplaner upprättas tillsammans med den berörda. För ungdomar som har insatser tillämpas en utvärderingsmodell (ADAD), där den enskildes uppfattning om insatserna utvärderas. Överlag anser ungdomarna att de får komma till tals, är delaktiga och att de är nöjda med insatsen. För psykiskt funktionshindrade tillämpas en modell med skattning av behov utifrån funktionshindret (CAN-skattning). Utifrån skattningen och den enskildes medverkan utformas en individuell arbetsplan för stöd och insatser.

Mål

God hälsa och god miljö i Lunds kommun.

Resultat

Mätningar av luftkvalitén visar att föroreningshalterna i Lund ligger inom ramen för miljökvalitetsnormer och nationella miljömål. Informationsmate-rial om trädgårdsskötsel utan kemiska bekämpningsmedel har skickats ut till boende inom vattenskyddsområden. 250 bostadsfastigheter har radonhalter överstigande gränsvärdet, fastighetsägaren har uppmanats att vidta åtgärder för att sänka radonhalten. I kommunen finns ungefär 2 500 enskilda avlopps-anläggningar där en lösning krävs för 580 fastigheter. Två försöksdjursanlägg-ningar, en Zoo-butik, två ridskolor, alla mjölkproducenter, 12 svinproducenter, 42 hästverksamheter, samtliga köttdjursbesättningar, två av tre C-anläggningar samt sex av sju B-anläggningar har inspekterats. Serveringsställen har inspek-terats för att kontrollera efterlevnaden av tobakslagen

Mål

Vård- och omsorgsverksamheten ska utföras med kvalitet och respekt för den enskildes integritet.

Resultat

En kvalitetsmätning visar att 85 procent av brukarna är som helhet mycket nöjda med sin hemvård och 84 procent är som helhet mycket nöjda med vård och omsorg i de särskilda boendena. Personalen ges högst omdöme, 93 procent i hemvården och 92 procent i särskilt boende instämmer i att personalen som helhet har ett bra bemötande. Över 80 procent av brukarna i ordinärt och särskilt boende ger områdena hemvård och vård och omsorg ett gott omdöme. 80 procent av brukarna i hemvården ger boendemiljö och upplevelser ett gott omdöme, endast 75 procent i särskilt boende tycker så. Lägst omdöme ges påverkansmöjligheter där endast 76 procent i hemvården och 73 procent i särskilt boende anser att möjligheterna till påverkan som helhet är god.


Mål

Vattenverkets kunder skall tillhandahållas ett dricksvatten som minst uppfyller vid varje tidpunkt gällande krav från tillsynsmyndigheten.

Resultat

318 mikrobiologiska undersökningar av dricksvattnet som levererades till kom-munens innevånare har genomförts. 98,7 procent gav resultat utan anmärkning. Fyra undersökningar gav resultatet tjänligt med anmärkning.

Mål

Avloppsvattnet från avloppsverkets kunder skall omhändertas på ett miljörik-tigt sätt.

Resultat

Inga överskridanden av gällande utsläppsvillkor har förekommit för utgående vatten från avloppsreningsverken i Dalby, Veberöd, Torna Hällestad, Revinge, Björnstorp och Håstad. Vid Källby avloppsreningsverk överskreds riktvärdet för fosfor under juni månad. I övrigt överskreds inga utsläppsvillkor under året. I Genarp innehölls utsläppsvillkoren som årsmedelvärde även om reningsresultatet enstaka månader legat under 90 procent. Vid reningsverket i Södra Sandby har riktvärdet för ammoniumkväve överskridits. Gränsvärdet för fosfor som årsmedelvärde innehölls liksom gränsvärdena för BOD. Arbe-tet med att förbättra slamkvaliteten var fortsatt framgångsrikt.

Mål

Renhållningsverksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt för att möjliggöra väl avpassade taxor i förhållande till ett prisvärt serviceutbud i enlighet med kundernas önskemål.

Resultat

Renhållningsstyrelsen har beslutat att införa utsortering av matavfall från hushåll under 2006-2010. All verksamhet särredovisas för att möjliggöra en effektiv uppföljning av olika verksamheterna samt ge förutsättningar för en riktig taxesättning. Returmaterial samlas in i flerfacksbilar, vilket minskat antalet besök hos kunderna. Sorteringsanläggningen för grovavfall och verk-samhetsavfall i Dalby har varit i drift hela året. Fyrfacksbilar som samlar avfall och returmaterial i de östra kommundelarna omlastas i Dalby, vilket gynnar transporterna med dessa bilar betydligt. Ruttoptimering har gjorts för grov-sopsinsamlingen, vilket påverkar taxan för hämtning av hushållsavfall.

Kvalitet


Verksamhet

Större händelser under åretInledningen av verksamhetsåret 2005 präglades starkt av de tragiska händelserna i Asien med de oerhörda konsekvenserna som flodvågskatastrofen förde med sig. Stormen ”Gudrun” framkallade behov av ytter-ligare åtgärder. Kommunens Kris- och katastrofbered-skap sattes på stora prov.

Mycket arbete har under året lagts i frågor kring kommunens utveckling och ledning. Ett mycket kon-kret uttryck för detta var arrangemanget den åttonde oktober ”Tyck om Lund” som arrangerades för första gången. Under denna dag fick medborgarna möjlighet att tillsammans med tjänstemän och politiker diskutera hur det framtida Lund år 2013 skulle kunna se ut.

Som ett sätt att öka den lokala demokratin startades en försöksverksamhet med medborgarstämmor som väckte mycket uppmärksamhet.

Bostadsbyggande i LundProjekt ökat bostadsbyggande innebar byggstart för knappt 1 000 nya bostäder i kommunen under året. Luftfartsverket har tillsvidare satt stopp för utbygg-nadsplaner i Dalby vilket innebär att kommunens planering och bostadsbyggande står still i avvaktan på länsstyrelsens bedömning.

Viktiga detaljplaner som avslutats under året är Linero III, Östra Torn III, Påskagänget I, Kv Utsädet, Råbylund, Domkyrkans besökscentrum och Karhögs torg.

NäringslivIdeon Innovations skapar en mötesplats för innovation och nyföretagande i Lund. Lunds Nyföretagar- Cen-trum bidrar till att bredda nyföretagarrådgivningen, allt ifrån det mer forskningsinriktade till det mer var-dagsnära företagandet. Parallellt bidrar stödföretag till att bilda ett näringslivsverk för Lund. Mycket arbete har lagts kring utveckling av nordöstra Lund, Brunns-högsområdet, i synnerhet de båda forskningsanlägg-ningarna Max IV och ESS.

KulturBeslutet att Lund ska kandidera till Europas kultur-huvudstad 2014 var en mycket stor händelse under året. Kulturlivet förstärks och kompletteras i hela Lund. Arbetet förutsätter att ett stort antal intressenter samarbetar kring en gemensam utvecklingsinriktning med kommunala och regionala ambitioner.

Kommunen har övertagit ansvaret för skötsel av Kulturens byggnader. På sätt skapas förutsättningar för att det långsiktiga underhållet av byggnaderna säkras.

Lund – UngdomskommunenUtnämningen av Lund till årets Ungdomskommun 2004 innebar en fokusering på ungdomsfrågor i kom-munen. Samtidigt sporrade utmärkelsen till fortsatt kraftfull satsning på ungdomsfrågorna. Ett mycket konkret önskemål sedan många år tillbaka i tiden från ungdomarna själva var en gemensam mötesplats. Denna fråga fick sin lösning under året där Wick-manska gården blir den efterlängtade träffpunkten för ungdomar i Lund.

Ny ishall i LundIshallen är från 1970. Byggnaden är i dåligt skick och uppfyller inte dagens krav på komfort, teknisk säker-het och miljö. Under året togs det därför ett beslut om att en ny ishall ska uppföras med en stor och en liten rink.

MiljöBullerfrågor såsom trafikbuller, inomhusbuller och flygbuller har kommit i fokus i många av de miljöä-renden som hanterats under året. Från och med den 1 juni 2005 trädde en ny lag ikraft som förbjuder rökning i restauranger och på andra serveringsställen vilket blivit uppskattat av lundaborna.

Ungdomar utanför Wickmanska - mötesplats för Lunds unga


Verksamhet

Vård- och omsorgAndelen 65 år eller äldre i Lunds kommun uppgick till drygt 13 000 invånare eller cirka 13 procent av befolk-ningen (motsvarande siffra för Sverige är 17 procent). Av dessa var cirka 1 900 personer som fick antingen insatser via hemvård eller som bodde i äldreboende. Utvecklingen fortsätter i allt större utsträckning mot att fler personer får vård i det egna hemmet.

Under året uppfördes två nya äldreboenden, Brunns-lyckan samt Fäladshöjden som ersätter gamla äldre-boenden som inte svarar upp till de krav som ställs idag på lokaler mm. Dessutom färdigställdes ombygg-nationen av Solhem, äldreboende i Genarp.

SkolaKommunfullmäktige beslutade om ett Utbildnings-politiskt program för hela skolområdet. I detta pro-gram upptas tjugofem mål för barn- och skolverksam-heten i Lund. Ny verksamhet har öppnats i Veberöd där förskolan Lammet har byggts ut med två avdel-ningar, i Dalby där Östra Mölla gård utökas med två avdelningar och i Södra Sandby där Solbacken med tre avdelningar öppnades.

Svaleboskolan i Veberöd har fått en elevcafeteria och viss renovering har skett av Nyvångsskolans lokaler ibland annat i hemskunskapssalarna.

Statens beslut om att i ”Elva steg till utveckling” för-ändra gymnasieskolan från och med läsåret 2007/2008 innehöll även beskedet att kvaliteten på Individuella programmet skulle stärkas redan från och med halv-årsskiftet 2006.

Starten av den sedan länge planerade lärlingsutbild-ningen i Malmö-Lund ägde rum läsåret 2005/2006.

Kvarteret Päronet på Järnåkraområdet som färdigställdes under 2005


Miljö

Kommunfullmäktige har som mål att ”Lund ska erbjuda god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveck-ling”. Kommunfullmäktige antog 1997 Lunds lokala Agenda 21, ett övergripande måldokument som syftar till hållbar utveckling och god livsmiljö för Lunda-borna. Agendan har varit grunden för ett omfattande arbete där bland annat trafikfrågor och arbete med biologisk mångfald lyfts fram.

LundaEko kräver stora insatserArbete med revidering av Lunds Agenda 21 har pågått sedan 2000 och utgår från Riksdagsbeslutet om 16 nationella miljö-kvalitetsmål. Miljötillståndet i Lund har kartlagts i tretton omfattande rapporter. Riksdagens miljömål har brutits ned på lokal nivå. En mängd åtgärder, som huvudsakligen ska genomföras av kommunala nämnder och styrelser, har formulerats i dialog med dessa och en bred allmänhet. Det fär-diga dokumentet, som både är en revidering av Lunds Agenda 21 från 1997 och ett program för uppfyllande av Riksdagens miljömål, kallas LundaEko. Beslut i kommunfullmäktige förväntas 2006.

Miljöledningsarbetet går framåtArbetet med miljöledning i Lund bedrivs på bred front. Idag uppfyller åtta av kommunens nämnder/bolag/verksamheter kommunstyrelsens miljöutskotts krav på miljöledningssystem. De andra verksamhe-terna arbetar vidare med att införa miljölednings-system.

Statliga bidrag stöttar miljöarbetetLunds kommun erhöll 1998, 2001 och 2004 statliga medel för investeringsprogram för ekologisk hållbar-het och klimat. Programmen innehåller miljörelate-rade investeringar på över 600 miljoner kronor med en bidragsdel på mer än 200 miljoner kronor. Inves-teringarna görs huvudsakligen inom den kommunala sektorn, cirka en fjärdedel inom den privata sektorn.

Ungdomar har inflytandeUnder året har Ungdomsforum engagerat högstadie- och gymnasieelever i många aktiviteter exempelvis utbildningar, ungdomstingets miljöutskott, ekologisk modevisning och miljöutbyte med elever i Spanien.

Mer ekologisk matProjektet Ekologisk mat i Lund, EMIL, har genom utbildning och information till kommunens kök hjälpt till att öka andelen ekologiska livsmedel till i genom-snitt 10 procent (7 procent 2004). Över hälften av för-skolorna har mer än 15 procent ekologiska livsmedel.

KlimatkommunsamarbeteKlimatkommunerna är ett nätverk av kommuner som arbetar aktivt med klimatfrågor. Lund är en av Sve-riges 18 klimatkommuner. Lunds kommun är också värd för detta nätverk, vilket innebär att kommunen har kontakter med andra kommuner, regionförbund, organisationer, näringsliv, universitet, myndigheter, departement och riksdagsledamöter etc.

En bra grund, men större insatser krävsLunds kommun har goda förutsättningar för ett effek-tivt miljöarbete. Här finns intresserade politiker och tjänstemän, bland annat 600 miljöombud och miljö-ledningsaktiva. I det kommande arbetet att uppfylla Riksdagens miljömål genom arbetet med LundaEko krävs stora insatser av den kommunala organisationen. Samtidigt krävs ett arbete som är mer utåtriktat mot kommuninvånarna.

Ungdomstinget 2005


Personal

InledningUtgångspunkten för personalpolitiken i Lund är att i mötet mellan brukare och anställda uppstår kvaliteten i arbetet. Därför är personalpolitiken ett strategiskt medel för att Lunds kommun ska kunna ge kom-munens invånare en god omvårdnad, utbildning och annan samhällsservice.

Lunds kommun med sina närmare 9 000 tillsvidare- och visstidsanställda är den största arbetsgivaren inom kommunens geografiska område. Det betyder att kommunen som arbetsgivare även är en viktig del av sysselsättningen i kommunen.

Ledarskap och medarbetarskapInom ramen för utvecklingsprogrammet har ett ledar-utvecklingsprogram för kommunens cirka 400 mellan-chefer inletts. Under 2005 deltog cirka 100 mellan-chefer från samtliga nämnder utom Miljönämnden och Socialnämnden.

Utgångspunkten i programmet är de grundläggande värdena i kommunens ledningsfilosofi dialog, mång-fald, engagemang och framtidstro. Det är ledarnas uppdrag att sedan föra denna värdegrund vidare till sina medarbetare.

I Dialogen diskuteras medarbetarskapet. Detta ger ett underlag för att varje medarbetare ser sin roll, tar sitt ansvar och också blir sedd.

Sjukfrånvaron har minskat igenSjukfrånvaron har nu för andra året i rad minskat. Den är nu 8,0 procent av den ordinarie arbetstiden. Antalet tidsbegränsade sjukersättningar har ökat och de permanenta har minskat i omfattning. Det påverkar sjukfrånvarostatistiken negativt.

Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid uppdelad på kvinnor och män

Ålder Kvinnor Män Kvinnor och män

– 29 år 6,4 % 4,1 % 5,7 %

30 – 49 år 9,0 % 3,5 % 7,5 %

50 år – 10,1 % 5,8 % 9,0 %

Totalt 9,3 % 4,6 % 8,0 %

Sjukfrånvaron är högst för kvinnor över 50 år. Denna andel har dock minskat jämfört med år 2004.

Nämnderna har arbetat aktivt med förebyggande arbetsmiljöarbete, friskvård och med rehabilitering.

Även andra faktorer har sannolikt påverkat minsk-ningen. Försäkringskassan arbetar t ex mer offensivt idag.

Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av total sjukfrånvaro

Kvinnor 72,5

Män 59,1

Kvinnor och män 70,5

Kvinnor är mer långtidssjukskrivna än män.

Mångfaldsarbete på många planDet finns en stor öppenhet och intresse för all slags mångfald vare sig det handlar om etnisk bakgrund, kön, ålder med mera i Lunds kommun. För att öppen-heten ska övergå till aktiva åtgärder krävs ledningens insikt, vilja och stöd.

Kommunkontoret har fått Växtkraft Mål3-medel till att öka kvaliteten och bredden i detta arbete. Cirka 50 mångfalds- och jämställdhetsombud kommer att delta i ett projekt där de får kunskaper och verktyg för att inspirera, initiera och implementera mångfalds- och jämställdhetsarbetet.

Jämställdhetsarbete har gett högre lönerUtvecklingsgruppen för jämställdhet har arbetat fram en handlingsplan för jämställda löner. I denna upp-märksammas särskilt lågavlönade kvinnodominerade yrkesgrupper. Under året avsattes sju miljoner kronor för att minska löneskillnaderna mellan olika yrkes-grupper.

Hög genomsnittsålder bland våra medarbetareGenomsnittsåldern bland kommunens medarbetare är hög. Av kommunens medarbetare är 30 procent 56 år eller äldre.

När de stora pensionsavgångarna kommer måste kommunen konkurrera med andra arbetsgivare om arbetskraften. För kommunen gäller det då att ha en beredskap för generationsväxlingen och att kunna erbjuda goda arbetsvillkor. Den viktigaste marknads-föringen av kommunen är den som sker genom våra redan anställda medarbetare.

Samtidigt finns idag många sökande till de flesta utannonserade tjänsterna och Lund har länge varit attraktiv som arbetsgivare.

-33- Verksamhetsredovisning

Ekonomi

Driftredovisningen, budget och utfall per nämndVerksamheten redovisas dels per ansvarsenhet det vill säga politisk nämnd, som presenteras i detta avsnitt, dels i en verksamhets indelning som Sveriges Kom-muner och Landsting gjort, som presenteras tillsam-mans med resultaträkningen.

Driftredovisning per förvaltning/nämnd samt av-vikelser mot budget:

Avvikelse

Miljoner kronor Utfall Budget Skattefin. Affärsverken

Kommunstyrelsen -66,4 -70,2 3,9

Politisk ledning -21,9 -22,1 0,1

Räddnings- och beredskapsnämnd -45,7 -44,5 -1,2

Servicenämnd 52,9 54,4 -1,5

Byggnadsnämnd -19,3 -16,7 -2,6

Teknisk nämnd -148,3 -148,1 -0,3 0,1

Renhållningsstyrelse 1,3 0,4 0,9

Miljönämnd -9,1 -10,3 1,2

Kultur- och fritidsnämnd -226,0 -224,5 -1,5

Socialnämnd -311,4 -316,1 4,7

Vård- och omsorgsnämnd -964,3 -985,7 21,4

Central skolnämnd -86,3 -84,2 -2,1

Utbildningsnämnd -363,2 -371,7 8,7

Barn- och skolnämnd Norr -554,3 -562,0 7,7

Barn- och skolnämnd Söder -434,7 -455,3 20,6

Barn- och skolnämnd Öster -435,0 -439,0 4,0

Summa -3 631,5 -3 695,6 63,1 1,0

Finansförvaltningen 3 829,2 3 717,6 111,5

Summa 197,6 22,0 174,6 1,0

Avvikelser mot budget

Byggnadsnämnden, -3,5 miljoner kronor på grund av ett skadestånd

Avvikelsen beror på att nämnden ålagts att betala ett skadestånd på 3,5 miljoner kronor i ett bygglovs-ärende.

Utbildningsnämnden, + 9 miljoner kronor

Av avvikelsen avser 5 miljoner kronor gymnasiesko-lan och 4 miljoner kronor kommunal vuxenutbildning. För gymnasieskolan är det framför allt kostnaderna för lundaelever hos annan huvudman som varit lägre än budgeterat.

Socialnämnden, institutionskostnaderna minskade och ekonomiskt bistånd ökade

Socialnämnden har en positiv budgetavvikelse med 4,7 miljoner kronor. Kostnaderna för det ekonomiska biståndet fortsatte att öka under år 2005, men öknings-takten avtog i jämförelse med år 2004. Kostnaderna var 9,6 miljoner kronor över tilldelad budget.

Nämnderna har en rambudget för hela sin verksam-het. Avvikelserna mot budget diskuteras i en bered-ning i februari månad och i mars tar Kommun- styrelsen beslut om vilka belopp som ska föras över till kommande år, antingen som tilläggsanslag eller som eget kapital. I detta avsnitt finns en sammanfatt-ning av de förklaringar till budgetavvikelserna som nämnderna lämnat i sina årsanalyser.

-34-Verksamhetsredovisning

Ekonomi

Avdelningen för arbete och integration har ett överskott med 3,7 miljoner kronor. Intäkterna för arbetsmarknadsåtgärder fluktuerar under året och har medfört svårigheter att anpassa verksamheten. Flyk-tingkostnaderna blev inte så stora som prognostiserats tidigare under året och uppvisar totalt ett överskott med cirka 3 miljoner.

Den stora förändringen för individ- och familje-omsorgen har skett inom avdelningen för ungdom och familj, där trenden med höga institutionskostnader och köpt öppenvård är bruten. Totalt har institutionskost-naderna minskat med 6 miljoner kronor och avdel-ningen har ett överskott med 5,4 miljoner kronor.

Vård- och omsorgsnämnden, andra året med över-skott, främst på grund av att reserverade medel inte använts

Vård- och omsorgsnämndens redovisar ett resultat med +21,4 miljoner kronor (föregående år +12,8 miljoner kronor). Efter ett antal år med stora negativa resultat redovisar nämnden för andra året i rad ett positivt resultat. Det är en utveckling som beror både på effektiviseringar i den operativa verksam-heten, som har medfört minskade kostnader, och en ökning av nämndens ekonomiska ram.

Äldreomsorgsverksamheten redovisar ett resultat för året med +26,3 miljoner kronor. Särskilda boen-den redovisar ett resultat med +7,4 miljoner kronor. Det beror på lägre personalkostnader. Detta är en följd av anpassning av resurserna i förhållande till en successiv minskning av antal platser. Man har också under år 2005 anpassat sig till införande av ny intern resursfördelning från och med år 2006. Kostnader för bostadsanpassning redovisar ett resultat +4,2 miljoner kronor som beror på effektiviseringar av hanteringen av ärende, lägre kostnader för åtgärder genom att använda flera uppdragstagare samt en större återan-vändning av produkter.

Gemensamt reserverade medel för volymföränd-ringar och oförutsedda händelser har inte disponerats, vilket innebär ett resultat med +15 miljoner kronor.

LSS- verksamhetens redovisar ett resultat med -5,8 miljoner kronor. Omsorg och habiliterings resultat är -8,1 miljoner kronor.

Barn- och skolnämnd Norr, +8 miljoner kronor

Nämnden redovisar en budgetavvikelse på +7,6 miljo-ner kronor. Anledningen är att fler barn och elever har tagits emot från andra kommuner samt att fler försko-lor och skolor visar ett bättre ekonomiskt resultat.

Barn- och skolnämnd Söder, överskott främst genom färre barn än beräknat och lägre lokalkostnader

Barn- och skolnämnden redovisar ett resultat på cirka +20 miljoner kronor. Sammantaget har nämnden från fullmäktige fått knappt 9 miljoner kronor för mycket i ersättning för förskole- och skolverksamhet för Söder-barn. Antalet Söderbarn har således i verkligheten varit färre än den prognos fullmäktige grundade sina ersättningar på. Lokalkostnaderna visar +7,5 miljoner kronor. Nämnden har budgeterat för nystart av för-skoleavdelningar som blivit senarelagda eller startade först vid årsskiftet 2005/2006.

Kommunkontoret, +4 miljoner kronor

Ett underskott på -2 miljoner kronor hänför sig till kommungemensamma försäkringar som inte fördelas vidare till övriga nämnder. Motsvarande underskott redovisades år 2004.

Ekonomi- och personaladministration har ett totalt överskott på +3,5 miljoner kronor.


Ekonomi

InvesteringsverksamhetenInvesteringsredovisning per förvaltning/nämnd:

(miljoner kronor) UtfallExkl fastighets.

försäljning Budget

Kommunstyrelsen -6,0 -6,0 -2,2

Räddnings- och beredskapsnämnd -0,5 -0,5 -4,6

Servicenämnd -92,5 -95,3 -231,8

Byggnadsnämnd -0,1 -0,1 -1,1

Teknisk nämnd -57,7 -59,3 -90,8

Renhållningsstyrelse -11,5 -11,5 -19,7

Miljönämnd -0,4

Kultur- och fritidsnämnd -17,0 -17,0 -68,0

Socialnämnd -1,0

Vård- och omsorgsnämnd -9,1 -9,1 -13,5

Central skolnämnd -1,3 -1,3 -32,6

Utbildningsnämnd -8,0 -8,1 -6,6

Barn- och skolnämnd Norr -2,6 -2,6 -6,2

Barn- och skolnämnd Söder -0,8 -0,8 -2,0

Barn- och skolnämnd Öster -3,9 -3,9 -9,1

Finansförvaltningen -7,3 -9,6 -4,8

Ej verkställda investeringar 69,5

Summa -218,1 -224,9 -424,7

Lundafastigheter

Nedan ges en redogörelse för ett antal större pågående projekt:

Miljöutredning; Budgeterad totalutgift var 12 mil-joner kronor. Inventering och bedömning är slutförd. Åtgärder utförs under åren 2005-2006.

Projekt Vård och Omsorg. Tidigare budgeterade utgifter per projekt har utgått och ersatts med ett anslag om 75 miljoner kronor. Av beloppet har Vevre-hemmet byggts om för 8,7 miljoner kronor (slutredo-visades år 2004) samt om- och tillbyggnad av Solhem för 9,4 miljoner kronor (slutredovisas år 2005). För Fästan pågår en projektering. Totalutgiften beräknas till 52,8 miljoner kronor. Dessutom pågår en utredning avseende en ombyggnad av Papegojelyckan. I investe-ringsprövningen i höstas har totalutgiften för ”projekt Vård och Omsorg” utökats till 146,8 miljoner kronor.

Förskolor lokalanpassning: Anslaget är på 90 miljoner kronor. Åtgärden avser om-, ny- och tillbyggnader av förskolor i takt med beslut om åtgär-der i de olika objekten. Förskolan Lammet har varit föremål för en om- och tillbyggnad. Slutkostnaden beräknas till 16 miljoner kronor. Härutöver pågår pro-

jektering av Holken, Rapphönan och Parkstugan samt diverse utredningar såsom Enestugan etc.

Nya Vindmöllan. Anslaget är på 16 miljoner kronor. Produktion pågår.

Skryllegården. Anslaget är på 9 miljoner kronor. Konsultupphandling pågår.

Bygården. Anslaget är på 5,2 miljoner kronor. Pro-duktion pågår.

Vipeholmskolan byggnad 4. Anslaget är på 5,8 mil-joner kronor. Dett är en entreprenadupphandling.

Medel från Centrala Skolnämnden: Almelundskol-an (ombyggnad). Anslaget är 5,2 miljoner kronor. Pro-jektet är färdigställt men slutfakturering och slutredo-visning återstår. Preliminär slutkostnad är 5,2 miljoner kronor. Fäladshallen (tillbyggnad) där anslaget är 12,8 miljoner kronor. Projektet är färdigställt men slutfakturering och slutredovisning återstår. Preliminär slutkostnad är 12,8 miljoner kronor.


Ekonomi

Tekniska nämnden

Under året fortsatte trafiksatsningarna med både informationsinsatser och fysiska ombyggnader. På Norra Fäladen öppnades en ny gång- och cykeltunnel under Norra Gränsvägen medan Fasanvägen och Trol-lebergsrondellen byggdes om under året. Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår med tillhörande kom-munal infrastruktur avslutades till största del i augusti, några smärre planteringsarbeten återstår och kommer att genomföras under år 2006. Av kommunens egna arbeten kan nämnas att den nya Nöbbelövsvägen mellan Nöbbelöv och Gunnesbo öppnades. Tillsam-mans med Vägverket startade utbyggnaden av en ny högvärdig gång- och cykeltunnel i den olycksdrabbade korsningen Norra Ringen – Svenshögsvägen.

Förberedelserna för att kunna förverkliga en ny tra-fikplats på E22 fortsatte. Fastigheter löstes in för drygt 4 miljoner kronor. Under hösten ljusnade framtidsut-sikterna då Vägverket meddelade att man tillsammans med Region Skåne är beredda att försöka hitta en finansieringslösning.

VA-verken: Några stora, enskilda investeringsobjekt har ej pågått under året. Däremot har ett stort antal mindre projekt till ett sammanlagt belopp på cirka 19,8 miljoner kronor genomförts. Vissa projekt, fram-för allt ledningar i exploateringsområden, har liksom tidigare år framflyttats i tiden på grund av att detaljpla-ner har försenats.

Lunds renhållningsverk

Av de 11,5 miljoner kronor som investerades under året märks bland annat, sopbilar, lastväxlare, samt ett fordon för gångbanerenhållningen. Kvarvarande budgetbelopp 8,2 miljoner kronor är fordon som är beställda men fördröjda i upphandlingsförfarandet och kommer att levereras under år 2006.

Kultur- och Fritidsnämnden

Under året har nämnden bland annat tagit i bruk ny omklädningsbyggnad vid Dalby idrottsplats samt renoverat golv i bland annat Victoriastadion och Vikingahallen. Högevallsbadets undervisningsbassäng har erhållit ny höj- och sänkbar botten. Arbete med att driva fram en utveckling av Högevallsbadet har påbörjats. Förslag till tillbyggnad av Skryllegården har arbetats fram tillsammans med Lundafastigheter och Friluftsfrämjandet.

Investeringar 2001-2005De flesta investeringarna är inom skolverksamhe-ten och några stora inom infrastruktur

Investeringsnivån har legat på i genomsnitt 240 miljo-ner kronor under perioden. De stora investeringsom-rådena är skolor. Även inköp av skolor har skett från LKF, Lunds Kommuns Fastighets AB. Samtidigt har ett antal äldreboenden sålt till LKF. De större projek-ten har varit följande:

Backaskolan 56 mkrVipeholmskolan 50 mkrGenarps högstadieskola 38 mkrPolhemskolan 31 mkrJärnåkraskolan 22 mkrLovisaskolan 22 mkrSvenshögskolan 21 mkrVictoriastadion, köp 63 mkrFörskolor, köp av LKF 61 mkrLundalänken 87 mkrVästkustbanan 31 mkrSporthall Genarp 27 mkr

Investeringar per verksamhet

exkl finansiella invest 2001 2002 2003 2004 2005 Summa

Gator, vägar, parker o dyl 53 62 26 33 26 200

Fritid o kultur 79 12 26 47 26 190

Skolor o förskolor 56 68 157 163 70 514

Äldreomsorg 7 7 7 16 30 67

Vatten o avlopp, renhållning 42 28 44 29 47 190

Förvaltningsfastigheter o likn 6 -4 22 -1 15 38

Summa 243 173 282 287 214 1199


Ekonomi

ExploateringsverksamhetFörsäljningen av industrimark fortsatte i god fart, framförallt inom Södra Gastelyckan i Lund. Drygt 50 000 kvm såldes och inbringade drygt 15 mil-joner kronor mot budgeterade 25 miljoner kronor. Utgifterna stannade på 5 miljoner kronor mot budgete-rade 14 miljoner kronor, avvikelserna beror på förse-nade byggstarter. Inom Pilsåkers verksamhetsområde etablerade sig ytterligare handelsföretag vilket krävde ett färdigställande av Avtalsvägen för att gatan skulle fungera för den ökade trafiken. I Genarp förbereddes en utvidgning av Kärrvallen västerut för att skapa nya etableringsmöjligheter.

Trycket på bostadsmarknaden var fortsatt högt, och förvaltningen arbetade intensivt för att driva nybygg-andet framåt.

I Lund färdigställdes nya etapper inom NCC:s stora projekt Annehem och Vipeholmsparken och JM:s Päronet. Ett hyresprojekt vid Dalbyvägen ägt av Skånesund visade att nyproduktion av hyresrätter med investeringsstöd kunde genomföras. På Brunns-hög färdigställde Brinova ytterligare hyresrätter nära Lundalänken.

Efter en utdragen planprocess kunde LKF starta ett stort hyresprojekt vid Södra vägen, dels i kvarteret Harlösabanan, dels en förtätning vid Karhögstorg.

I en särskild satsning benämnd Ökat Bostadsbyg-gande märktes omfattande förberedelser för utbygg-nad i Lunds östra delar och i Dalby. Tio byggherre-företag arbetade tillsammans med kommunen för att komma igång dels på Linero i Lund, dels på Påska-gänget i Dalby. Tyvärr hämmades tidplanen för Påska-gänget av oenighet kring flygets påverkan på befintlig och ny bebyggelse i Dalby. På Linero kom en första etapp småhus igång.

I Södra Sandby fortsatte utbyggnaden inom Kyrko-vången. Grupphusföretag fyllde flera kvarter inom området och efterfrågan var god. I Veberöd färdigställ-des ett 20-tal hyresrätter på Idalaområdet. I Genarp fylldes Kryddvången i norra delen av samhället på med småhus och i Stångby kom JM igång med sin omfattande utbyggnad av Haraldsfält.

Försäljning av bostadsmark inbringade drygt 90 miljoner kronor, helt enligt budget, medan utgift-erna uppgick till 45 miljoner kronor mot budgeterade 75 miljoner kronor. Avvikelsen beror på förskjutningar i flera projekttidplaner.

Under år 2005 färdigställdes preliminärt 500 lägen-heter och preliminärt påbörjades 990 lägenheter – ett tydligt tecken på den ökade aktiviteten på bostads-marknaden.

Slutredovisade objekt : År 2005 avslutades 19 objekt medan 15 delavslutades, enligt kommunens antagna riktlinjer, vilket gav ett överskott på 49,1 miljoner kronor som från och med år 2003 redovisas mot finansförvaltningen.

Bland objekten som avslutas kan nämnas Annehem väster, Östra torn II, Klosterängshöjden och Riddar-sporren i Dalby. Stora delavslut görs inom områdena Gastelyckan söder, Linero III, Solhällan samt Kyrko-vången III.

Kostnadsjämförelser med andra kommunerLunds satsar mer pengar på förskola, grundskola och äldreomsorg än vad de flesta jämförbara kommuner gör. Medelstora städer (kommuner mellan 50 000 – 150 000 invånare) ligger väsentligt under Lunds kostnader jämförelseåret 2003.

Förskola och grundskola har 12 procent högre kostnader än jämförelsekommunerna

När det gäller kostnaden per barn och elev i förskola och grundskola är Lunds kostnader 12-13 procent högre än snittet. Det ger en sammanlagd högre kost-nad på 128 miljoner kronor. Lund ligger också nästan i kostnadskurvans topp vid jämförelsen. Endast en kommun har högre kostnader för grundskolan.

Om en jämförelse i stället görs med en kommun som ligger lågt på kostnadskurvan så ökar skillnaden. Jäm-fört med Helsingborg satsar Lund drygt 133 miljoner kronor mer enbart på grundskolan.


Ekonomi

Gymnasieskolan kostar mindre än hos jämförelse-kommunerna

För gymnasieskolan har Lund däremot låga kostnad-er. Skillnaden mot snittet för större städer ger Lund 40 miljoner kronor lägre kostnad. Orsaken är bland annat att Lundaeleverna väljer teoretiska program, som är billigare än praktiska program.

Äldreomsorgen kostar mer i Lund än för snittet av större städer.

Sävål hjälp i hemmet som särskilt boende är dyrare per producerad tjänst. På en kostnadskurva hamnar Lund nästan i topp. Sammanlagt ger det en skillnad på 140 miljoner kronor mot genomsnittet.

Lund har lägre kostnader för några verksam-heter

Inom en rad andra verksamheter har Lund lägre kost-nader. Det gäller fritid och kultur, politisk verksamhet, infrastruktur och skydd. Sammanlagt ligger Lund 81 miljoner kronor under snittet.

En summering av de redovisade kostnadsskillna-derna visar att Lunds kostnader är 147 miljoner kronor högre för år 2003.

Kostnads- och volymutveckling Kostnad per brukare år 2000 till 2005, det är stor skillnad i kostnadsökning - förskolan och hem-tjänst +25 procent, gymnasieskolan +4 procent

Nedan redovisas kostnaden per brukare för vissa verksamheter:

Kostnad per brukare m.m. för vissa verksamheter

(kr) 2000 2004 2005 Förändr

Kostnad 1) per barn/elev i 2000-2005

¤ förskola 85 100 105 600 106 800 25%

¤ familjedaghem 70 500 79 200 81 300 15%

¤ grundskolan 66 500 72 700 78 200 18%

¤ gymnasieskolan, skrivna i kommunen 69 700 69 100 72 500 4%

Kostnad 2) per vårdtagare med

¤ äldreomsorg – ordinarie boende 3) 190 964 264 800 241 500 26%

¤ äldreomsorg – särskilt boende 3) 431 200 496 600 506 900 18%

Utbetalt ekonomiskt bistånd/socialbidrag

¤ per bidragshushåll exkl. flyktingar 29 700 32 400 34 300 15%

¤ per flyktinghushåll 71 600 71 800 77 500 8%

1) Vägda medelvärden

3) Avser 2001, efterom uppgift saknas om 2000

2) Exkl. lokalkostnad

Volymförändring år 2000-2005, bland annat mins-kade antalet platser vid ålderdomshem med 142 och fristående skolor ökade med nära 300 elever

Antalet platser / elever för de större verksamheterna har utvecklats enligt nedan:

Antal platser alt elever 2000 2005 Förändring

Förskoleplatser 3 250 3 449 6%

Familjedaghemsplatser 430 340 -21%

Barn plac i priv förskola 906 972 7%

Ålderdomshemsplatser m fl 1033 891 -14%

Fritidshemsplatser 3 100 3 035 -2%

Grundskoleelever 11 550 10 729 -7%

Fristående skolor, elever 515 804 56%

Gymnasieelever, skrivna i kommunen* 3 273 3 817 17%

* avser 2004


Ekonomi

Kostnadsförändring mellan år 2004 och 2005, all ökning på förskola, grundskola samt äldre- omsorgen

Nedan framgår kostnad och kostnadsökning år 2004-2005:

Miljoner kronor 2004 2005 Skillnad

Politisk verksamhet -34 -34 0

Gator, parker, brandskydd mm -198 -198 0

Fritid och kultur -218 -226 8

Pedagogisk verksamhet -1 740 -1797 57

Vård och omsorg, arbetsmarknad -1 240 -1280 40

Summa 105

Nettokostnadsutveckling 2001-2005, miljoner kronor

Justerat för jämförbarhet m. åren 2001 20052004-2005 förändring

2001-2005 förändring

Större verksamhetsområden % % mkr

10 Nämnds och styrelseverksamhet -17 -15 2% -9% -1

20 Fysisk/tekn planering,bostadsförb. -14 -18 1% 28% 4

24 Gator/vägar samt parkering -54 -66 4% 22% 12

26 Parker -36 -43 10% 20% 7

27 Miljö-,hälsoskydd -16 -17 -9% 2%

28 Räddningstj,totalförsv,samh.sk -40 -45 2% 15% 6

32 Allmän kulturverksamhet -37 -39 11% 5% 2

33 Bibliotek -52 -55 -1% 6% 3

34 Kulturskola -17 -18 5% 8% 1

35 Allmän fritidsverksamhet -11 -13 4% 13% 1

36 Idrotts- o fritidsanläggningar -39 -46 2% 18% 7

37 Fritidsgårdar -36 -41 6% 14% 5

40 Förskoleverksamhet -323 -403 4% 25% 80

41 Skolbarnomsorg -38 -65 5% 70% 27

42 Förskoleklasser/sexårsverksamh -11 -12 1% 2%

43 Grundskola -777 -880 3% 13% 103

44 Obligatorisk särskola -26 -32 8% 24% 6

45 Gymnasieskola -241 -303 4% 26% 62

47 Kommunal vuxenutbildning -43 -36 -6% -17% -7

49 Gemensamt pedagogisk verksamh -46 -54 3% 18% 8

51 Vård o omsorg äldre o funkt.hi -789 -945 4% 20% 156

53 Förebyggande verksamhet -27 -25 9% -9% -3

54 Gemensamt för vård- o omsorgsv -47 -57 13% 22% 10

56 Missbrukarvård vuxna -48 -50 -10% 4% 2

57 Barn o ungdomsvård -78 -76 -5% -3% -2

58 Övrig individ- o familjeomsorg -89 -90 1% 1% 1

62 Arbetsmarknadsåtgärder -27 -27 9% 2%

74 Kommunikationer -22 -39 49% 79% 17

83 Central administration -35 -40 2% 15% 5

Summa -3 036 -3 550 3,6% 17% 515

Totalt för de verksamheter som är medtagna i jämfö-relsen är nettokostnadsökningen 3,6 procent.

• Verksamheten äldre- och funktionshindrade, som är den största kostnadsposten, ökade med 3 procent

• Grundskolan, som är den näst största kostnadspos-ten, ökade med 3 procent

• Gymnasieskolan har ökat med 4 procent

• Kommunikationer, det vill säga kollektivtrafik ökade med 50 procent

Kostnadsutveckling åren 2001-2005, störst ökningar inom äldreomsorg, grundskola och förskola


Ekonomi

I de förändringar som skett åren 2001-2005 kan note-ras:

• Kostnadsökningen är totalt 17 procent

• Beloppsmässigt har vård och omsorg ökat mest, 156 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent.

• Förskolan har ökat med 80 miljoner kronor eller 25 procent.

• Individ- och familjeomsorgen har legat på samma kostnadsnivå

• Grundskolans kostnader har ökat med 103 miljoner kronor eller 13 procent medan gymnasieskolan ökat med 26 procent

• Gator och parker har en kostnadsökning på drygt 20 procent främst på grund av ökad mängd gator och parkytor

Skatter o statsbidrag 2001 2002 2003 2004 2005

Kommunalskatt, allmän -2 735 -2 906 -3 068 -3 148 -3 344

Statsbidrag,generella -413 -388 -372 -352 -394

Generellt sysselsättningsstöd -19 -23 -37 -56

Nyanställningsstöd -14 1

Inkomstutjämn,avgift 44 60 73 79

Kostnadsutjämningsavgift 258 276 318 336 313

Regleringsavgift 23

Utjämning LSS 25 20

-2 845 -2 990 -3 071 -3 098 -3 438

Kostnader och intäkterIntäkter - taxor och avgifter ligger på samma nivå som 2001

Förändringen de senaste fem åren framgår av nedan-stående tabell:

Intäkter 2001 2005 Ökning

Försäljn verksamhet -209 -282 35%

Taxor/avgifter -433 -432 0%

Försäljning material/varor -69 -75 8%

Övriga intäkter -296 -405 37%

Skatteintäkter -2 735 -3 344 22%

Generella statsbidrag -110 -94 -14%

Finansiella intäkter -39 -117

Intäkter -3 892 -4 748 22%

Lund är näst största betalare till kostnadsutjäm-ningen

Skatteintäkter och generella statsbidrag för kommunen fördelar sig enligt nedanstående tabell:

År 2005 infördes ett nytt utjämningssystem för såväl inkomster som kostnader. Nettoutfallet av utjämnings-systemen samt det generella sysselsättningsstödet uppgår år 2005 till +94 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor mindre än år 2001. I kostnadsut-jämningsbidrag till andra kommuner lämnades 313 miljoner kronor. Beloppet har ökat med cirka 20 miljoner kronor per år sedan införandet av utjämningssystemet år 1996. Det första året fick Lund lämna från sig 124 miljoner kronor. Det är bara Umeå kommun, av landets samtliga kommuner, som betalar mer i kostnadsutjämningsavgift än Lund. Sedan år 2001 har kostnadsutjämningsavgiften ökat med 55 miljoner kronor. Sedan år 2004 finns också ett utjämningssystem för LSS-kostnader, som år 2005 innebar kostnader med 20 miljoner kronor. Trots dessa kostnadsökningar på totalt 75 miljoner kronor, har således nettominskningen sedan år 2001 stannat vid 17 miljoner kronor. Mellanskillnaden förklaras av successivt ökade statsbidrag.


Ekonomi

Kostnader – personalkostnaderna ökar mer än andra kostnader

Förändringen de senaste fem åren framgår av nedan-stående tabell:

Kostnader 2001 2005 Ökning

Personalkostnader 2 396 2 806 17%

Köp av verksamhet 512 569 11%

Bidrag 142 177 25%

Lokalkostnader 244 280 15%

Övriga kostnader 434 466 7%

Avskrivning, intern ränta 160 171 6%

Finansiella kostnader 27 81

Kostnader 3 916 4 550 16%

Finansnettot, en stor ökning av både intäkter och kostnader

Finansnettot, som förutom räntor innefattar utdelning på aktier från de kommunala bolagen, uppgår till 36 miljoner kronor. Av de finansiella intäkterna avser 42 miljoner kronor aktieutdelning från kommunala bolag, huvudsakligen Energibolaget. I resultaträk-ningen har denna intäkt lagts under rubriken ”post av engångskaraktär” av det skälet att aktieutdelningen ersätts med ränta på ett lån till Kraftringen AB, men år 2005 får kommunen både ränta och utdelning. De finansiella intäkterna har ökat med 67 miljoner kronor på grund av räntan från Kraftringen AB. De finan-siella kostnaderna har ökat med 67 miljoner kronor på grund av att kostnaden för uppräkning av pensions-skulden intjänad före år 1998 har tillkommit.

Verksamhet i entreprenadform – dess andel är oför-ändrad den senaste femårsperioden

Kostnaden för verksamhet som köps in i entreprenad-form utgör 11 procent av verksamhetens totalkostnad. Den har legat på samma andel under flera år bakåt. Redovisningen är uppdelad på följande typer av entre-prenader och köp av verksamhet:

Köpta tjänster

(miljoner kronor) 2001 2005 Förändr

Elevplatser 90 135 50%

Vårdplatser 138 113 -18%

Förskoleverksamhet 69 100 45%

Kollektivtrafik 58 82 41%

Färdtjänst 18 22 22%

Skolskjuts 11 14 27%

Öppen vård 9 12 33%

Övrigt 9 19

Fritidshem/klubb 9 14 56%

Vård i enskilda hem 9 11 22%

Transport 9 9 0%

Park- och trädg.skötsel 6 6 0%

Städning 4 5 25%

Matdistribution, måltider 4 5 25%

Dagverksamhet 4 5 25%

Summa 447 552 23%

PensionsförpliktelserKommunens pensionsåtaganden redovisades åren 1998-2003 enligt den så kallade blandmodellen enligt Kommunal redovisningslag. Detta innebär att pensio-ner som intjänats före 1998 enbart redovisades som en ansvarsförbindelse inom linjen. I bokslutet för år 2004 lyftes ansvarsförbindelsen in som en avsättning i balansräkningen. Motivet till detta var att kommunen ansåg det i högsta grad vara förenligt med god ekono-misk hushållning att göra på detta sätt. Att det skedde då berodde på att kommunen sålde sin del av Lunds Energi AB till ett kommunägt holdingbolag (Kraft-ringen AB) och därigenom synliggjorde ett dolt värde. Värdet på Kraftringen AB uppgick till 1 648 miljoner kronor och låg i nivå med pensionsskulden intjänad före 1998.

Kommunen har beslutat att de anställda från och med år 2000 skall få placera hela årets intjänande i form av en så kallad individuell del. Detta innebär att det endast är pensioner som intjänats till och med år 1999 som redovisas som en avsättning i balansräkningen samt den del som inte omfattas av det nya pensionsav-talet. Dessa senare pensionsförmåner leder till en årlig ökning av pensionsavsättningen.

Kommunfullmäktige har beslutat att årligen avsätta årets ökning av kommunens pensionsskuld till en särskild intern ”pensionsfond”, som redovisas som en särskild balansräkningsenhet. Eftersom den pension som intjänats från och med år 2000 betalas ut som en individuell del, är det i stort sett endast den pension


Ekonomi

som intjänats under åren 1998-1999 som förvaltas på detta sätt. Pensioner intjänade före år1998 redovisas inte inom pensionsenheten.

Enligt Kommunfullmäktiges föreskrifterna får ränte-bärande värdepapper utgöra maximalt 70 procent och aktier och aktierelaterade instrument maximalt 60 pro-cent av pensionsenhetens tillgångar. På balansdagen, räknat i marknadsvärde, uppgick räntebärande värde-papper till 65 procent och aktierelaterade värdepapper till 35 procent av pensionsenhetens tillgångar.

Under år 2000 placerade pensionsenheten 50 miljo-ner kronor i externa aktiefonder. Återstående medel återlånade kommunen. Kommunen redovisar för detta en räntekostnad internt till pensionsenheten, 4,4 miljoner kronor, medan pensionsenheten belastas med den finansiella kostnaden, 9,1 miljoner kronor, för hela pensionsavsättningen. Målet är att den långsiktiga avkastningen minst skall motsvara stats-låneräntan. Det bokförda värdet på aktiefondandelar och aktieindexobligationer har under innehavstiden minskat med 18,5 procent eller 13,7 miljoner kronor.

Resultat- och balansräkning för kommunens pensions-enhet framgår av nedanstående tabeller.

Pensionsenheten

BALANSRÄKNING år 2005 år 2004

Tillgångar

Återlån till finansförvaltningen 166,1 138,3

Aktiefonder och -indexobl, anskaffn.värden 74,0 71,3

Aktiefonder och -indexobl, värdereglering -13,7 -22,1

Depåkonto hos fondbolag 0,4 0

Summa tillgångar 226,8 187,5

Eget kapital och avsättningar

Eget kapital

Balanserat resultat -26,1 -30,6

Avsättningar

Avsättning framtida pensioner 236,9 207,1

Avräkningsskuld till finansförvaltningen 16,0 11,0

Summa eget kapital och avsättningar 226,8 187,5

Pensionsenheten

RESULTATRÄKNING 2005 2004

Finansiella intäkter

Räntor, utdelningar o realisationsvinster 5,5 5,6

Återföring tidigare nedskrivna 8,5 1,7

14,0 7,3

Finansiella kostnader

Räntor och nedskrivningar -0,4 -0,6

Avsättning pensioner finansiell kostnad -9,1 -9,2

-9,5 -9,8

Årets resultat 4,5 -2,5


Kvaliteten i den kommunala verksamheten värderas utifrån uppsatta mål. Kommunfullmäktige har antagit fyra övergripande mål för all verksamhet. I det följ-ande avsnittet beskrivs kommunens samlade resultat.

MålLundaborna ska uppleva att i det nära Lund

• bryr vi oss om varandra • har vi en väl utbyggd omsorg för barn och äldre• fattas beslut nära invånarna och service ges i

samråd med brukarna.

ResultatDialog i praktiken

Närheten till brukare och medborgare är viktig. Dialo-gen om vad som är väsentligt för att verksamheten ska upplevas som kvalitativt god pågår ständigt. Allmän-hetens synpunkter är en kunskapskälla som påverkar verksamheten kontinuerligt. Genom arrangemang, utställningar, enkäter med mera fångas Lundabornas åsikter i särskilda frågor in. Aktiviteten den 8 okto-ber Tyck om Lund blev en mötesplats för Lundabor, politiker och tjänstemän. Nästan 300 synpunkter kom in under dagen och via hemsidan. Dessa har sedan använts i utvecklings- och förändringsarbetet.

Höga socialbidragskostnader

Den för Lund relativt höga arbetslösheten, speciellt bland ungdomar och akademiker, har lett till höga socialbidragskostnader för kommunen. Arbete istället för bidrag har varit prioriterat men på grund av den fortsatt höga arbetslöshetssituationen har det varit svårt att nå. En ljusning på arbetsmarknaden syns men någon avgörande förbättring i sysselsättningen har inte skett.

Barnen i fokus

Att värna barnets rätt att yttra sig i frågor som berör dem är viktigt i all kommunal verksamhet. Socialför-valtningen har genom att delta i projektet Barnets röst i utredningen utvecklat sin kompetens ytterligare.

Kvalitet

Utvecklade metoder inom socialtjänsten lyckade

I det förebyggande arbetet för barn och ungdomar utvecklas arbetsmetoderna. Två nya modeller för föräldrautbildningar (COPE och KOMET) har intro-ducerats. Målmedvetet arbete har förstärkt de hemma-baserade lösningsmetoderna för både barn, unga och vuxna. Institutionsvården har kunnat begränsas och bättre samplaneras med insatser i närmiljön. Det mål-medvetna arbetet har gett resultat men innebär tyvärr lång kö till de egna öppenvårdsinsatserna.

Stöd, vård och omsorg

Boendesituationen för drogmissbrukare har förbättrats genom öppnandet av ett boende för äldre missbrukare.

Äldre- och funktionshindrade invånare i Lund ska få stöd, hjälp och en god vård och omsorg när de behöver det. Kvalitetsmätningen våren 2005 visar att kvalite-ten i verksamheten är god. 85 procent är som helhet mycket nöjda med sin hemvård och 84 procent är som helhet mycket nöjda med vården och omsorgen i de särskilda boendena.

Under våren byggdes Solhems äldreboende i Genarp om. Två nya äldreboende har invigts i staden, Brunns-lyckan med 48 lägenheter och Fäladshöjden. Bygg-start har även skett för ett nytt äldreboende i kvarteret Solhällan. För att utveckla fritids- och kulturaktivi-teterna i äldreomsorgen har ett projekt om kultur i vården på äldreboendet Arendala startat.

Försöksverksamhet med kamratkort, att ledsagaren inte betalar inträde till aktiviteter, har satts igång för att underlätta för Lundabor med funktionshinder att ha en aktiv fritid.

Från Tyck om Lund


MålLundaborna ska uppleva att i idéernas Lund

• finns högkvalitativ utbildning från grundskola till universitet, rik tillgång på meningsfulla arbeten, fritids och kulturaktiviteter och ett kreativt och innovativt klimat för arbete och företagande i fram-tidsinriktade projekt.

ResultatGoda förutsättningar för kvalitet i förskola och skola

Ett nytt utbildningspolitiskt program för Lunds kommun fastställdes på försommaren av kommunfull-mäktige och utgör mål och utvecklingsinriktning för all skolverksamhet i Lund. Programmet är uppbyggt kring tre huvudteman som tydligt speglar skolans och samhällets utmaningar för framtiden, en skola för lärande, demokrati samt hälsa och miljö.

Kvalitet

Förskola

Förskoleverksamheten präglas av ett kreativt tänkande. Att på ett strukturerat sätt involvera barnets tankar och önskemål i planering och utvärdering av verksamheten gör att barnens inflytande blir påtagligt. Modersmåls-stödet i förskolan har förbättrat verksamheten för barn med annat modersmål än svenska.

En kvalitetssatsning görs i Lunds kommun för att grupperna i förskolan inte ska vara större än 16 för de större och 11 för de mindre barnen. Nya avdelningar har öppnats för att minska barngrupperna i riktning mot angivna riktvärden. Satsningen har i första hand minskat grupperna för de minsta barnen. Den 15 oktober 2005 hade ingen barngrupp med små barn fler än 12 barn. Det genomsnittliga barnantalet för alla grupper är lågt. I centrala Lund finns fortfarande brist på förskoleplatser, varför det inte varit möjligt att fullt ut minska barngruppernas storlek där till det mål som fullmäktige satt.

Lund har även ett förhållandevis lågt antal barn per vuxen i jämförelse med kommuner av samma storlek.

Barn på utflykt


Kvalitet

Inflytande

I en undersökning om grundskoleelevers i åk 8 inflyt-ande över lärandet jämfördes önskat inflytande med upplevt inflytande.

Grundskola

Eleverna i årskurs 9 hade ett genomsnittligt meritvärde om 235 poäng att genomföra med rikets 205 poäng. Gymnasiebehörighet uppnåddes av 95 procent av eleverna, för riket var samma mått endast 89 procent. Individuella utvecklingsplaner säkrar det livslånga lärandet och ger eleverna och deras föräldrar större inflytande över det egna lärandet.

Gymnasieskola

Lunds kommun är en stor anordnare av gymnasieut-bildning; drygt 40 procent av eleverna i gymnasieskol-orna kommer från de närmaste grannkommunerna Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Kävlinge. Gym-nasieskolan fortsätter att visa goda resultat. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola i Lund är högst i regionen och även högre än riksgenomsnittet och samtliga storstäder. Lunds resultat jämförs här med fyra lika stora städer.

Inflytande

En undersökning om gymnasieelevers inflytande över lärandet visar att tre gymnasieelever av tio tycker att de kunde påverka, ta ansvar för och vara delaktiga i arbetet på lektionerna. Sex elever av tio angav att de (bara) hade visst inflytande och en av tio tyckte sig inte ha något inflytande alls.


Lund och våra nordiska vänorter Viborg i Danmark, Hamar i Norge, Borgå i Finland och Dalvik på Island träffas gemensamt vartannat år. I år var det Lunds tur att stå värd för det Nordiska Vänortsmötet som hölls den 17 och 19 juni.

Kommunfullmäktiges ordförande har varit värd för åtskilliga mottagningar i Rådhusets Knutssal. I sam-arbete med UD och näringslivet har reception ord-nats vid fyra tillfällen med grupper från Kina. Lunds kommun har också stått som värd för UD: s besök av hederskonsuler från Tyskland, Österrike, Schweiz och Lichtenstein.

Ungdomar från ungdomstinget har haft många inter-nationella kontakter och utbyten. Exempel är studiebe-sök på Island och miljöutskottets ungdomsutbyte med Spanien. En ungdomssamordnare inbjöds till Egypten för att tillsammans med Ungdomsstyrelsen och Euro-parådet diskutera ungdomspolitik med åtta länder från Nordafrika, mellanöstern samt Slovakien, Makedonien och Turkiet.

Twin Cities

Ett fördjupat utbyte sker mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under året startade ett projekt benämnt Twin Cities för att stimulera och öka kommu-nernas attraktionskraft i den nationella och internatio-nella konkurrensen.

Integrationspriset

Årets integrationspris gick till Fakultetsambassa-dörerna - ett 100-tal frivilliga studenter vid Lunds universitet - som genom engagerat arbete med gym-nasieelever i Lund, Malmö, Landskrona och Eslöv, minskat den sociala och etniska snedrekryteringen till Lunds Universitet.

Attraktivitet och kultur

Lunds attraktivitet har alltid varit god och dragnings-kraften från Lunds Universitet och de innovativa effekterna av utbildning och forskning är stark. För att kunna bibehålla attraktiviteten, stärka den lokala identiteten och därmed ytterligare höja Lunds image i relation till andra kommuner, nationellt och interna-tionellt, beslutade kommunfullmäktige i oktober 2005 att anta planen ”Första steget mot Lund som Europas Kulturhuvudstad 2014”.

Konsthallen håller hög internationell klass och har med sin senaste utställning nått rekordhöga besöks-siffror. Utställningarna på Konsthallen ”The Light Set Up” och ”Offentlig handling” har visat hur Lunda-borna mycket aktivt kunnat delta i den konstnärliga verksamheten. Litteraturfestivalen för barn arrangera-des första gången 2005 och återkommer varje år.

Projektet Alla vinner ökar tillgängligheten till kultur och fritidsaktiviteter för funktionshindrade.

Ungdomarnas Lund

Lund som Årets Ungdomskommun har inneburit stor fokusering på ungdomsarbetet. Ungdomstinget utvecklar ständigt nya former för ungdomarnas infly-tande. Arbetet har uppmärksammats såväl nationellt och internationellt med höjdpunkten i Ungdomssty-relsens rikskonferens i Lund i november. Ungdomarna har äntligen fått sin egen träffpunkt – Wickmanska gården.

MålLundaborna ska uppleva att i det öppna Lund

• är de internationella kontakterna många och det regionala ansvaret stort, finns ett demokratiskt och jämställt klimat där alla får göra sin röst hörd med lika möjligheter och samma rättigheter samt ett stort intresse för mångfaldens möjligheter.

ResultatDet internationella Lund

Expansionen i Öresundsregionen fortsätter. Det ger en fortsatt positiv påverkan för Lund som blir än mer intressant för lokalisering av forskning och företag. Lunds universitet har under året fått bevis på att vissa forskningsområden är av världsklass och tilldelningen av forskningsmedel har speglat detta på ett positivt sätt.

Kvalitet

Fri talan, utställning på Stortorget


MålLundaborna ska uppleva att i miljöLund

• finns en fysisk planering som värnar miljön• finns en utbyggd och miljöanpassad kollektivtrafik• finns ett gott samspel mellan land och stad och rika

möjligheter att leva i enlighet med målen för ett långsiktigt uthålligt samhälle.

ResultatÖkat bostadsbyggande

Målet att öka bostadsbyggandet har resulterat i att cirka 1 000 nya bostäder påbörjades under 2005. Detta är en fördubbling jämfört med 2004 och målsättningen för året. Stora byggprojekt som Margaretedal och Karhögs torg har påbörjats. I Lund färdigställdes nya etapper inom Annehem, Vipeholmsparken, kvarteret Päronet, vid Dalbyvägen och på Brunnshög. I Södra Sandby fortsatte utbyggnaden inom Kyrkovången. I Veberöd färdigställdes ett 20-tal hyresrätter på Idala- området. I Genarp fylldes Kryddvången i norra delen av samhället på med småhus och i Stångby har utbyggnad startat. Utbyggnaden i Dalby har på grund av överklaganden avstannat.

För att säkerställa Lunds framtida utveckling genom-fördes under året två stora strategiska markköp. Med Domkyrkan i Lund skiftades mark så att en utbyggnad av Linero-Norränga kan förverkligas. Av Lunds Stift förvärvades två stora fastigheter i Stångby som en förberedelse för utbyggnaden väster om stambanan.

Forskning och näringsliv

Planeringen fortsätter för de framtida forskningsan-läggningarna MAX IV och ESS. För företagsverksam-het sker utvecklingen i huvudsak inom södra Gaste-lyckan och Pilsåker.

Trafikmiljön

Lunds arbete för att skapa en bättre trafikmiljö grun-das på utredningen LundaMaTs, som har uppdaterats under 2005. Cyklandet har ökat och olycksstatistiken visar att antalet skadade sjunker kraftigt. Antalet svårt skadade i det kommunala vägnätet har halverats jäm-fört med föregående femårsperiod.

Resandet med stadstrafiken sjönk kraftigt i januari jämfört med föregående år. Med ny entreprenör från den 1 maj och ökad marknadsföring kunde dock tren-den vändas och resandet ökade totalt under 2005 med en procent.

Föreningen Svenska Stadskärnor uppmärksammade kommunen och Skånetrafiken för satsningarna på Lundalänken. Priset i kategorin God tillgänglighet vanns med motiveringen:

”Lundalänken utgör ett mycket gott exempel på en genom-förd strategi för kollektivtrafik och tätortsutveckling som kan inspirera andra kommuner.” Genom utbyggnad av fram-tida bostäder och arbetsplatser längs Lundalänken kan man nå ytterligare förbättringar av kollektivtrafiken. Kanske är en framtida spårtrafik på Lundalänken inte bara en tanke”.

Tågtrafik

Lund har en relativt välutbyggd infrastruktur och under 2005 förbättrades den ytterligare genom att Västkustbanan öppnades för trafik. Resandet med tåg har ökat kraftigt, t ex fick Gunnesbo station av femtio-procentig ökning av antalet resenärer. Även resandet till Lund C ökar vilket visar att satsningarna på Lundalänken varit riktiga.

Färdtjänsten

Inom färdtjänsten tillträdde en ny entreprenör. Nytt färdtjänstreglemente och ny entreprenör har tyvärr inneburit stora problem för brukarna. Arbetet med att förbättra kvaliteten har prioriterats.

Miljö i stad och land

Projektet Rent i City har med en extra städpatrull städat i centrum vid stängningsdags under sommar-perioden.

Lunds kolonirörelse uppmärksammades i samband med 100-årsdagen och designåret 2005. Installatio-nerna på Stortorget ”Designkolonier” och ”Volt” på Bantorget och i Stadsparken var väldigt uppskattade av lundaborna.

Vattenvårdsprojekten för Kävlingeån, Sege å och Höje å har visat på fördelarna med ett bredare sam-arbete mellan kommunerna och övriga intressenter. Östra Tvets ängar är ett restaureringsprojekt där cirka 30 ha betes- och slåttermark inom Klingavälsåns naturreservat skall översilas i syfte att gynna fågel-livet. Naturbussen återupptog sin verksamhet under hösten och ett 20-tal guidade vandringar genomfördes i anslutning till bussen.

Lunds renhållningsverk samarbetar med ett flertal aktörer för att ge kommuninvånarna en miljöriktig, prisvärd och modern avfallshantering.

Kvalitet


Livskvalitet för alla

Lunds kommuns första välfärdsbeskrivning har tagits fram under året. Förhoppningen är att beskrivningen skall kunna fungera som tidig varningsklocka och vägvisare i arbetet för att förbättra livskvalitén för våra kommuninnevånare. En ny allergiplan som tagits fram under året kommer att ligga till grund för kommunens arbete med att förebygga och minska allergiproblem.

Brandförsvaret har genom utbildnings- och infor-mationskampanjer bidragit till att göra Lund till en säkrare och tryggare kommun.

Kvalitet

Vy mot Dalby


Miljö

Denna redovisning är en sammanfattning av delar av nämndernas miljöredovisningar 2005 samt en redogö-relse för hur Lund som geografiskt område ligger på några områden i jämförelse med andra kommuner.

Lunds bredd i miljölednings- arbetet unikt1999 rekommenderade Kommunstyrelsen samtliga nämnder och styrelser att införa miljöledningssystem. Samtliga nämnder och styrelser har följt rekommen-dationen och jobbar med denna metodik vars syfte är att få ett strukturerat och effektivt miljöarbete som säkerställer att miljölagstiftning och kommunala krav uppfylls. Ungefär hälften av landets kommuner arbetar med miljöledningssystem inom sina verksamheter, dock är det endast få av dem som har infört det på så bred front som Lund vilket betyder att kommunen är unik i detta sammanhang.

Under året har alla nämnder genomfört åtgärder för att uppnå sina mål. Några har arbetat med att få in miljöperspektivet vid planering och remissarbete. Många mål innehåller kompetenshöjande inslag och kan på sikt leda till effektiviseringar och förbättringar av verksamheten. Andra målområden är: transporter, inköp, avfall, kemikalier, biologisk mångfald och miljöpedagogik. Nämnderna redovisar många kon-kreta resultat.

Nyckeltalen ger färdriktningenNämnderna redovisar för fjärde året nyckeltal inom områdena miljöutbildning, koldioxidutsläpp från transporter, energi och avfall. Barn- och skolnämn-derna samt Utbildningsnämnden redovisar nyckeltal för tredje året avseende andelen skolor/förskolor med Grön Flagg eller utmärkelsen Miljöskola. De flesta har lyckats ta fram nyckeltalen, dock återstår vissa svårigheter som beror på att många nämnder är stora och utspridda. I flera nämnder har man valt ut referen-sobjekt som möjliggör jämförelse från år till år inom nämnden. En del nämnder har dålig kontroll över sina kostnader avseende värme- och elförbrukning och kan därför inte upptäcka eventuell besparingspotential.

Revision av miljölednings- systemenUnder 2005 har fem externa revisioner genomförts av en opartisk revisor som har kontrollerat att kom-munstyrelsens miljöutskotts krav på miljölednings-system i Lunds kommun uppfyllts. Komvux (Utbild-ningsnämnden) genomförde förstagångsrevision och LKF, Renhållningsstyrelsen, Lundafastigheter inom Servicenämnden och Räddningsnämnden genomförde omrevision. Komvux, LKF och Renhållningsstyrelsen godkändes vid extern revision 2005. Lundafastigheter och Räddingsnämnden väntar besked våren 2006. Totalt har åtta stycken verksamheter i kommunen god-känts och utöver ovanstående är Tekniska nämnden, Miljönämnden och Polhemskolan (Utbildningsnämn-den) godkända. Renhållningsstyrelsen har dessutom certifierats enligt ISO 14001. Övriga verksamheter håller på att införa miljöledningssystem.

Miljökompetens inom nämnderna ger möjligheter till förbättringarVarje nämnd har en miljöledningsorganisation bestå-ende av en miljösamordnare och en arbetsgrupp. Totalt finns cirka 140 personer i nämndernas miljölednings-grupper. Miljöstrategiska enhetens två projektledare har erbjudit handledning, rådgivning och miljöled-nings-, intensiv-, internrevisions-, tema- och breddut-bildningar samt utbildning om lagar och kommunala krav till alla nämnder och kommunala bolag. Det finns totalt 450 miljöombud, resurspersoner i miljöarbetet på arbetsplatserna, i kommunen. Antalet miljöombud har ökat med 10 procent sedan året innan, vilket tyder på ett växande intresse bland de anställda för dessa frågor. Miljöstrategiska enheten har erbjudit både grund- och fortbildningsutbildningar för miljöombu-den under året.

Alla nämnder har miljöutbildat del av sin personal under året. Kravet från kommunstyrelsens miljöutskott är att all personal bör ha deltagit i en miljöutbildning någon gång under de senaste fem åren. Åtta nämnder har lyckats med detta hittills och har under 2002 till 2005 haft utbildning i miljökunskap och miljöledning för all sin personal en eller flera gånger. Utbildning är viktigt för att man ska se sin egen roll i miljö- arbetet och känna till sin miljöpåverkan och potential till förbättringar.


Miljö

Lund har låg andel miljöfordonAndelen miljöanpassade fordon i kommunen har ökat från 6 procent år 2003 till cirka 8 procent 2005 vilket kommer att ge positiva effekter framöver. Dock ligger Lund inte bra till jämfört med andra svenska kom-muner enligt en undersökning av föreningen Gröna Bilister. Kommunen får betyg 4 av maximala 10 år 2005 och föreningen anser att miljöbilsarbetet inte är i paritet med det föredömliga arbete kommunen gör för att till exempel ändra resemönster eller stimulera cykling.

Fem nämnder har lyckats minska sina utsläpp av koldioxid från transporter från 2004 till 2005; Barn- och skolnämnd Norr, Lundafastigheter inom Service-nämnden, Renhållningsstyrelsen, Miljönämnden och Byggnadsnämnden. Barn- och skolnämnd Norr har lyckats minska sina koldioxidutsläpp tre år i rad! Fem nämnder har ökat sina utsläpp; Kultur- och fritids-nämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Socialnämn-den, Tekniska nämnden och Utbildningsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden har nu ökat sina utsläpp fyra år i rad! Vad förändringarna beror på måste varje nämnd analysera. Alla nämnder kommer att behöva fortsätta med åtgärder såsom ecodriving, inköp av mil-jöanpassade fordon och att följa den av kommunsty-relsen antagna transportstrategin. Här finns potential för alla nämnder att minska sina utsläpp.

Energiförbrukningen i kommunen måste minskas ytterligareEnergikostnaderna för Lunds kommun har minskat något 2005 jämfört med 2004. Energiförbrukningen har dock inte minskat. Här finns en stor besparingspo-tential (figur 1). Ett pilotprojekt startade under 2004 inom BSN Öster där varmhyra infördes. Under kom-mande år är energihushållning en prioriterad uppgift för Servicenämnden. Energiförbrukningen bedöms kunna minska med cirka 10 procent med beprövad teknik och utan större investeringar.

Figur 1. Kommunens sammanlagda energiförbrukning år 2000 till 2005. Uppgifterna för kWh inbegriper inte eldningsolja då erhållna siffror är av otillfredsställande kvalitet.


Miljö

Energianvändningen måste effektiviseras och bli grönareLunds koldioxidutsläpp och energianvändning per invånare går åt rätt håll enligt de senast tillgängliga siffrorna (tabell 1). Lund ligger på plats 49 av Sveriges 290 kommuner i tävlan om lägst koldioxidutsläpp per invånare. Lund ligger på plats 36 i tävlan om lägst energiförbrukning per invånare. Här finns mycket kvar att göra om vi ska lyckas få ett långsiktigt hållbart samhälle. Lunds föreslagna mål är att koldioxidut-släppen per invånare 2008 – 2012 ska ligga 6 procent under 1990 års nivå. Ska vi lyckas med detta måste energianvändningen effektiviseras och energislagen bytas mot förnyelsebara energislag. Idag är till exemp-el 30 procent av Lunds fjärrvärmeproduktion så kallad grön energi bestående av bland annat geotermi.

Tabell 1. Energi- och utsläppsstatistik för Lunds kommun från SCB

1990 1995 2000 2001 2002 2003

Koldioxidutsläpp per invånare (kg/inv) 2 765 3 157 3 180 3 485 3 019

ingen uppgift

Energianvändning per invånare (kWh/inv) 27 139 28 697 26 516 27 754 28 478 26 053

Minskad mängd hushållsavfallNågra nämnder, framförallt Barn- och skolnämnd Söder, Markentreprenad inom Servicenämnden och Centrala skolnämnden, har minskat mängden hus-hållsavfall, vilket kan bero på förbättrad källsortering. Barn- och skolnämnd Norrs grundskolor och Vård- och omsorgsnämndens referensobjekt har tvärtemot ökat sina avfallsmängder jämfört med tidigare år. Det är viktigt att respektive nämnd analyserar sina nyck-eltal. Lund ligger bra till jämfört med många andra kommuner när det gäller avfallssortering. Lund ligger tyvärr efter när det gäller insamling av matavfall till biologisk behandling då 109 av landets 290 kommuner redan genomför detta. I Lund har dock genomförts ett lyckat pilotförsök som kommer att leda till en större satsning på rötning av biologiskt avfall.

Grön Flagg på långsam uppgångI Lunds kommun finns 18 skolor och förskolor som erhållit miljöutmärkelsen Grön Flagg och en Miljö-skola (tabell 2). Därutöver har två gymnasieskolor certifierats enligt kraven för miljöledning i Lunds kommun och erhållit diplom. Långsamt men säkert ökar intresset i skolorna och förskolorna att jobba med dessa certifieringar, vilket kompletterar deras miljö-ledningsarbete väl. Skåne är det län i Sverige som har högst andel Grön Flagg certifieringar, totalt 288 skolor och förskolor. Lund ligger på fjärde plats bland de skånska kommunerna.

Tabell 2. Antal och andel skolor/förskolor som har Grön Flagg eller utmärkelsen Miljöskola av totala antalet skolor/förskolor inom respektive Barn- och skolnämnd i Lunds kommun.

2003 2004 2005

Barn- och skolnämnd Norr 3 (7%) 1 (2%) 2 (4%)

Barn- och skolnämnd Söder 4 (12%) 5 (15%) 5 (15%)

Barn- och skolnämnd Öster 10 (35%) 11 (33%) 12 (35%)

Totalt 17 (15%) 17 (16%) 19 (17%)

Cyklar i Lund


Andelen ekologisk mat fortsatte att öka under 2005Under 2005 ökade andelen inköpta ekologiska livs-medel i Lunds kommun till 10 procent (tabell 3 och 4). Kommunens förslag på mål är att andelen inköpta ekologiska livsmedel ska öka till 40 procent av livsmedelsbudgeten 2012. Idag har över hälften av förskolorna mer än 15 procent ekologiskt. Mest ökade inköpen av ekologiskt kött, men även andelen ekolo-giska grönsaker ökade något. Hälften av de ekologiska inköpen var mejeriprodukter, inte mindre än 550 000 liter ekologisk mjölk köptes in av kommunen under 2005, detta motsvarar en mjölkproduktion från 69 kor och att 140 hektar åker har kunnat hållas i ekologisk produktion.

Förskolan Hagen är den enhet som kommit längst med att använda ekologiska livsmedel, hela 54 procent av den mat som serverades på Hagen var ekologiskt producerad. Livsmedelskostnaden per ätande på för-skolan Hagen var 2200 kronor för 2005, detta är lägre än 2003 då livsmedelskostnaden var 2500 kronor per ätande, men då var bara 33 procent ekologiskt. Livs-medelskostnaden per ätande i alla förskolor i Lund har granskats av EMIL (Ekologisk mat i Lund) projektet. Enligt denna undersökning går det inte att se något samband mellan en hög andel ekologiskt och en hög livsmedelskostnad.

Miljö

Tabell 3. Andelen ekologiska livsmedel och ekolo-giska mjölkprodukter inköpta i Lunds kommun under fem år.

2001 2002 2003 2004 2005

Andel ekologiska livs-medel 3% 3% 5% 7 % 10%

Andel ekologiska mjölk-produkter* 10% 12% 20% 40% 44%

*Mjölkprodukter från Skånemejerier

Tabell 4. Andelen ekologiska livsmedel inköpta hos sex nämnder i Lunds kommun under 2003 till 2005

2003 2004 2005

Barn- och skolnämnd Norr 5,7% 9,3% 15,3%

Barn- och skolnämnd Söder 4,1% 9,5% 16,3%

Barn- och skolnämnd Öster 11,9% 18,3% 23,2%

Utbildningsnämnd 1,5% 3,6% 5,7%

Vård- och omsorgsnämnd 0,9% 1,0% 1,2%

Servicenämnd - - 8,2%

Areal ekologiskt brukad mark ökar

Antalet växtodlingar certifierade av KRAV har ökat något i Lund under 2005 trots att antalet minskat totalt i Skåne (tabell 5). Arealen KRAV-certifierad mark har ökat i Lund de senaste åren liksom i Skåne (tabell 6). I realiteten har dock arealen KRAV-certifierad växt-odling minskat 2005 samtidigt som arealen KRAV-certifierad betesmark ökat. Både antal producenter och areal måste öka om vi ska lyckas nå de nationella och regionala miljömålen. Senast år 2012 bör minst 15 procent av den brukade arealen vara ekologiskt odlad enligt kommunens föreslagna mål och försäljningen av ekologiska varor bör därmed ha ökat i motsvarande grad.

Tabell 5. Antal producenter med växtodling certifierad av KRAV

2003 2004 2005

Lund 8 9 10

Skåne 252 248 239

Tabell 6. Andel KRAV-certifierad åker och betesmark i Lund och Skåne

2003 2004 2005

Andel KRAV-certifierad mark i Lund 9,2% 9,6% 10,6%

Andel KRAV-certifierad mark i Skåne 2,8% 2,9% 3,0%


Personal

Våra medarbetareLunds kommun är den största arbetsgivaren inom kommunen med totalt 8 961 medarbetare. Det är en ökning med 16 personer från år 2004. Till detta antal kommer även timavlönade, vars arbetstid motsvarar totalt 594 årsarbetare.

Den största förändringen av antalet anställda per förvaltning beror på tillkomsten av Servicenämnden som tagit över verksamhet från åtta olika nämnder, det vill säga den totala verksamheten inom Nämnden för Lundafastigheter och Nämnden för Markentreprenad, måltidsservice från de fyra skolnämnderna och Vård- och omsorgsnämnden samt post- och kontorsservice från kommunstyrelsen.

Personalpolitiska dokumentÅr 2002 fastställdes kommunens personalpolitiska program. Till detta kopplas årliga handlingsplaner.

För att förenkla uppföljningen och utvärderingen av handlingsplanen och samtliga personalpolitiska policyer görs varje år en omfattande personalpoli-tisk uppföljning som kompletterar årsredovisningens personaldel.

Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kön

2004 2005 2004 2005 Kvinnor Män Ålder

Kommunstyrelse 135 121 37 33 56% 44% 48,9

Räddnings- och beredskapsnämnd 74 75 10 5 13% 87% 45,2

Servicenämnd – 348 – 30 47% 53% 48,8

Byggnadsnämnd 61 66 10 6 53% 47% 48,3

Teknisk nämnd 96 100 21 9 37% 63% 48,2

Renhållningsstyrelse 99 102 10 11 14% 86% 46,5

Miljönämnd 21 22 2 2 50% 50% 45,8

Kultur- och fritidsnämnd 344 346 96 87 60% 40% 46,7

Socialnämnd 346 352 87 105 73% 27% 46,8

Vård- och omsorgsnämnd 2 307 2 313 457 453 87% 13% 45,1

Central skolnämnd 118 125 34 41 67% 33% 51,7

Utbildningsnämnd 711 733 193 186 64% 36% 49,8

Barn- och skolnämnd Norr 1 153 1 127 173 198 84% 16% 46,8

Barn- och skolnämnd Söder 977 926 127 129 85% 15% 47,5

Barn- och skolnämnd Öster 894 859 138 125 89% 11% 47,3

Totalt 7 541 7 615 1 404 1 420 77% 23% 48,7


Personal

Välbefinnande och hälsaSjukfrånvaron har sjunkit igen

Sjukfrånvaron har sänkts med 0,4 procentenheter från föregående år. Kvinnors sjukfrånvaro har sjunkit med 0,4 procentenheter medan männens sjukfrånvaro är oförändrad. Sjukfrånvaron har framför allt minskat för kvinnor över 50 år.

Målet i den personalpolitiska handlingsplanen var en minskning till 7 procent, vilket alltså inte uppnåddes. I genomsnitt satsade kommunen en företagshälso-vårdstimma per medarbetare, målet var 1,2 timmar.

Total sjukfrånvaro i procent av den ordinarie arbetstiden

2003 2004 2005

Kommunstyrelse 8,20% 4,00% 4,60%

Räddnings- och beredskapsnämnd 4,90% 4,60% 3,10%

Servicenämnd 7,00%

Byggnadsnämnd 5,50% 6,60% 4,50%

Teknisk nämnd 3,50% 4,10% 4,40%

Renhållningsstyrelse 6,10% 8,50% 9,40%

Miljönämnd 4,00% 5,40% 4,10%

Kultur- och fritidsnämnd 5,30% 4,80% 4,50%

Socialnämnd 6,60% 7,20% 7,70%

Vård- och omsorgsnämnd 10,40% 9,80% 9,70%

Central skolnämnd – 4,30% 3,70%

Utbildningsnämnd 6,30% 6,00% 5,40%

Barn- och skolnämnd Norr 9,40% 8,90% 8,70%

Barn- och skolnämnd Söder 10,50% 10,00% 9,50%

Barn- och skolnämnd Öster 9,60% 8,20% 8,10%

Totalt 8,70% 8,30% 8,00%

Sjukfrånvaron har sjunkit mest i Utbildningsnämnden av de nämnder som har fler än 300 tillsvidareanställda.

Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av total sjukfrånvarotid

Kön 2003 2004 2005

Kvinnor 71,4 % 73,3 % 72,5 %

Män 58,5 % 58,5 % 59,1 %

Alla 71,4 % 71,2 % 70,5 %

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid och fördelat på åldersgrupper samt kvinnor och män

Medfinansieringen gynnade kommunen

Från och med den 1 januari 2005 gäller lagen om särskild försäkringsavgift, allmänt kallad medfinansie-ringsavgift. Denna innebär att arbetsgivaren betalar 15 procent av sjukpenningkostnaden för anställda som är heltidssjukskrivna och inte har tidsbegränsad sjukersättning. Samtidigt återställdes sjuklöneperioden för arbetsgivaren från tre till två veckor.

Kostnaden för kommunen minskade med cirka 8 miljoner kr tack vare de nya reglerna. I detta ingår också en sänkning av arbetsgivaravgiften.

Deltidssjukskrivningarnas andel av sjukskrivningar över 28 dagar ökade med två procentenheter till 48 procent. Inom skolnämnderna ligger andelen deltidssjukskrivningar mellan 56 till 63 procent; inom vård- och omsorgsnämnden är andelen enbart 35 procent.

Friskvårdsveckan


Personal

Aktivt arbetsmiljöarbete inom många nämnder

Under året har kommunens nämnder arbetat förebygg-ande för att minska ohälsan. Det har skett i form av ett systematiskt arbetsmiljöarbete, utbildningar inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet samt olika slag av hälso- och friskvårdsprojekt.

Barn- och skolnämnd Öster har fortsatt med sin arbetsmiljökartläggning, AK/PAK, i samarbete med företagshälsovården och Göteborgs universitet. Det har bland annat inneburit uppföljningar av resultatet, handlingsplaner på arbetsplatsnivå samt en upprepad kartläggning under 2005.

Andra exempel på aktiviteter är rehabiliterings-grupper för sjukskrivna och medarbetare som har en upprepad korttidssjukfrånvaro inom Vård- och omsorgsnämnden. Inom Utbildningsnämnden har arbetsrotation i grupperna skolmåltid, vaktmästare och lokalvårdare införts på en gymnasieskola. Detta har lett till att sjukfrånvaron minskade.

Inom Barn- och skolnämnd Norr har en deltidsan-ställd terapeut gett individuellt samtalsstöd. Efter en utvärdering har projektet nu permanentats.

Inom Barn- och skolnämnd Söder har ett projekt Hej – det är från företagshälsovården startat i samarbete med företagshälsovården. De anställda blir uppringda av en sjuksköterska redan under någon av de första sjukdagarna. Hon kan ge råd, hänvisa vidare och fånga upp eventuella problem

Hälsokurvan är en tjänst som företagshälsovården erbjuder förvaltningarna. Det är en individuell livs-stilsundersökning som stödjer medarbetarnas vilja att förbättra sina levnadsvanor. Under 2005 har den bland annat genomförts inom enheter inom Utbild-ningsnämnden, Barn- och skolnämnd Öster, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden och Servicenämnden.

Många olika slag av friskvårdsaktiviteter

Inom flera verksamheter finns olika slag av frisk-vårdsgrupper och friskvårdsplaner. Friskvårdstimman används i varierande grad, många gånger ersätts den av bidrag till motionskort. Rabatterad friskvård har även getts genom ett centralt anslag.

Cirka 500 entusiastiska medarbetare deltog i Lun-daloppet. Under de centralt anordnade hälsoveckorna under hösten gjordes cirka 2 400 anmälningar till 55 olika fysiska aktiviteter och föreläsningar.

Under 2005 utbildades 47 nya hälsoinspiratörer – totalt finns det nu cirka 200 utbildade hälsoinspiratö-rer/folkhälsomotorer i kommunen.

Arbetet med rehabilitering är prioriterat

Inom kommunen arbetas aktivt med rehabilitering. Vård- och omsorgsnämnden har t ex två medarbetare som enbart arbetar med dessa uppgifter.

Lunds kommun antog en ny rehabiliteringspolicy i mars 2005. Enligt denna innebär kommunens rehabi-literingsskyldighet i första hand att arbetstagaren ska återgå i ordinarie arbete i enlighet med anställningsav-talet, i andra hand pröva annat arbete inom den egna förvaltningen eller i tredje hand omplaceras till annat arbete inom kommunen. I sista hand kan en uppsäg-ning av personliga skäl bli aktuell.

Inflytande och delaktighetSamverkansavtal nästan överallt

Samverkansavtal fanns vid årets slut inom samtliga nämnder utom utbildningsnämnden. Där finns ett till-lämpningsdokument som sex av tio berörda fackliga organisationer skrivit på.

I handlingsplanen anges att Lunds kommuns utveck-lingsprogram ska göras känt för samtliga anställda.

Inom några arbetsplatser har man informerat de anställda vid arbetsplatsträffar; andra har velat avvakta tills cheferna/arbetsledarna deltagit i kommunens ledarutvecklingsprogram. En information om utveck-lingsprogrammet har skickats ut tillsammans med lönebeskedet.

Lust att läraÄnnu har inte alla medarbetarsamtal

Handlingsplanen anger att alla chefer och arbetsledare ska ha minst ett medarbetarsamtal med sina medarbe-tare per år. Inom nästan samtliga nämnder tycks detta fungera bra, även om det i många fall saknas rutiner för att följa upp att så sker. Anmärkningsvärt är att endast tre av fyra chefer inom Vård- och omsorgs-nämnden håller medarbetarsamtal.

Lönesamtal har hållits med de flesta anställda utom med Kommunals medlemmar. Deras tvååriga löneav-tal innehåller ett generellt utfall och innebär således ingen individuell bedömning.


Personal

Många har inte kompetensutvecklingsplaner

Målet för 2005 var att minst 50 procent av kommu-nens tillsvidareanställda ska ha skriftliga individuella kompetensutvecklingsplaner. Cirka hälften av nämn-derna uppnår detta mål.

Att vara ledareLedarutvecklingen bygger på kommunens ledningsfilosofi

Inom ramen för utvecklingsprogrammet har ett ledarutvecklingsprogram för kommunens cirka 400 mellanchefer inletts under år 2005. Syftet är att skapa en samsyn på ledarskapet i kommunen. De grundläg-gande värdena i kommunens ledningsfilosofi dialog, mångfald, engagemang och framtidstro tillsammans med kriterierna för kommunens ledare våga – tåla och vilja – förstå genomsyrar programmet.

Under 2005 deltog cirka 100 mellanchefer från samt-liga nämnder utom Miljönämnden, Räddnings- och beredskapsnämnden och Socialnämnden.

Blivande skolledare utbildas

En utbildning för 21 blivande skolledare avslutades under våren 2005. De som deltagit i utbildningen, även om de inte gått in på en rektorsbefattning, har tillfört verksamheten ökad kompetens och ett stöd för befintliga skolledare.

EtikJämställdhetsarbetet har påverkat lönerna

Cirka 77 procent av kommunens medarbetare är kvinnor och 23 procent är män. Kvinnorna har 4,7 procentenheter högre sjukfrånvaro än männen. Deras medianlön är 1 606 kr lägre än männens. Detta är dock en förbättring med 108 kr jämfört med år 2004. Av samtliga kvinnor arbetar 36 procent deltid, samma andel som under år 2004. Av männen arbetar 14 pro-cent deltid.

Arbetsgruppen inom utvecklingsområdet Jämställd-het har arbetat fram en handlingsplan för jämställda löner. I denna uppmärksammas särskilt lågavlönade kvinnodominerade yrkesgrupper.

Handlingsplanen innehåller cirka 30 yrken. De är fördelade inom fyra grupper där de olika yrkena är att betrakta som likvärdiga inom respektive grupp. I samtliga grupper finns löneskillnader mellan manligt respektive kvinnligt dominerade yrken som inte går att

förklara sakligt. Kostnaden för att uppfylla det första delmålet har beräknats till drygt 20 miljoner som ska fördelas inom tre år.

Utvecklingsgruppen behandlar även rekrytering och arbetsfördelning ur ett jämställdhetsperspektiv.

Samtliga nämnder utom Miljönämnden har jäm-ställdhetsplaner/åtgärdsplaner för jämställdhet, vilket är en klar förbättring jämfört med år 2004.

Alla nämnder har mångfaldsombud

Under år 2004 var andelen tillsvidareanställda med-arbetare med ett annat födelseland än Sverige 11,7 procent av samtliga tillsvidareanställda. Motsvarande andel bland befolkningen i kommunen var 14,3 pro-cent. Statistik för år 2005 kommer att presenteras i den personalpolitiska uppföljningen.

Samtliga nämnder har mångfaldsombud och cirka en tredjedel har särskilda åtgärdsplaner. För mångfalds-ombudens anordnades en tredagarsutbildning MOD – Mångfald och Dialog.

Projektet Mångfaldens Lund

Kommunkontoret beviljades i december 2005 Växt-kraft Mål3-medel om cirka en halv miljon kronor för projektet Mångfaldens Lund. Med mångfald menas här allt som gör en människa unik. Alla, oavsett kön, etnisk bakgrund eller fysisk förmåga, ska ha samma möjligheter att ta en aktiv del i kommunen – både som arbetstagare och medborgare.

Under projektet kommer cirka 50 mångfalds- och jämställdhetsombud att ges kunskaper och verktyg för att inspirera, initiera och implementera mångfalds- och jämställdhetsarbetet.

Utanför Stadshuset


Personal

PersonalförsörjningÖvertaligheten inom skolan har fortsatt

År 2005 liksom föregående år har präglats mer av övertalighet än av brist på personal på grund av den demografiska utvecklingen. Barn- och skolnämnderna har haft ett stort antal övertaliga lärare som alla har kunnat erbjudas likvärdiga tjänster inom eller utom den egna nämnden.

Rekryteringsproblem i framtiden inom vården

Rekryteringsläget för vårdpersonal har hittills varit bra. Regionen Skåne har nyligen släppt sitt anställ-ningsstopp och det ger redan ökade svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och framöver även övrig vårdpersonal.

Under år 2005 har 25 personer erbjudits tillsvidare-anställning inom vården genom avtal med arbetsför-medlingen. Detta innebär att arbetslösa och vikarier får en omvårdnadsutbildning och sedan erbjuds en tillsvidareanställningar inom Vård- och omsorgsnämn-den.

I slutet av 2005 startade en ny bemanningsenhet för att lösa behovet av korttidsvikarier och möta kom-mande rekryteringssvårigheter. Den har under 2005 successivt byggts ut till att stödja hela hemvården och ska under 2006 även ge service till äldreomsorgen.

Få yngre medarbetare – många äldre

Antal tillsvidareanställda per åldersgrupp

Som framgår av diagrammet har kommunen förhål-landevis få yngre medarbetare, endast 17 procent är 40 år eller yngre. De som 56 år och äldre utgör 30 procent av samtliga tillsvidareanställda. Den genom-snittliga åldern är 48,7 år.

Viktigt att skapa intresse för de kommunala jobben

Med tanke på kommande rekryteringsbehov i sam-band med de stora pensionsavgångarna har många verksamheter kontakt med utbildningsinstitutioner av olika slag för att skapa intresse för den egna verksam-heten, mestadels genom att erbjuda praktik.

Personal på mätuppdrag


Personal

Att påverka de egna arbets- förhållandenaDeltid

Cirka 36 procent av samtliga kvinnor och 14 pro-cent av samtliga män arbetar deltid. Det finns lokala kollektivavtal om önskad sysselsättningsgrad inom Kommunals område inom vården och inom renhåll-ningsverket.

Mertid/övertid motsvarar 100 årsarbetare

Totalt motsvarar mertiden/övertiden nästan 100 årsar-betare vilket är 7 årsarbetare färre än för år 2004.

En levande personalpolitikAnvändningen av Dialogen varierar stort

Dialogen utarbetades under år 2003 som ett komple-ment till det personalpolitiska programmet. En upp-följning av Dialogen gjordes vid halvårsskiftet 2005. De som hade använt materialet var i regel mycket nöjda med detta. En viktig förutsättning för att arbetet ska vara effektivt är att det finns en struktur, uppfölj-ning och intresse för resultatet inom alla nivåer inom nämnderna.

Samtliga nämnder utom Barn- och skolnämnd Öster har kommit igång med materialet, om än i högst varierande grad. Inom Barn- och skolnämnd Öster har arbetet i stället koncentrerats till den tidigare nämnda arbetsmiljökartläggningen.

-59- Finansiella rapporter

Resultaträkning - Finansieringsanalys

Resultaträkning(mkr) not Koncernen Kommunen

2005 2004 Budget 2005 2005 2004

Verksamhetens intäkter 1 3 623 3 523 1 163 1 131 1 090

Verksamhetens kostnader 2 -6 206 -6 062 -4 410 -4 297 -4 164

Avskrivningar 4 -451 -484 -185 -179 -170

Poster av engångskaraktär 3 69 128 69 130

Verksamhetens nettokostnader -2 965 -2 895 -3 432 -3 276 -3 114

Skatteintäkter 5 3 344 3 148 3 420 3 344 3 148

Generella statsbidrag och utjämning 5 94 -50 14 94 -50

Finansiella intäkter 6 62 54 53 75 48

Finansiella kostnader 7 -262 -198 -34 -81 -14

Finansiell post av engångskaraktär 3 42

Resultat efter finansiella poster 8 273 58 22 198 17

Skatt -34 -32

Minoritetsandel 9 -6 -2

Resultat före extraordinära poster 232 24 22 198 17

Extraordinära poster

Årets resultat 232 24 22 198 17

Finansieringsanalys(mkr) not Koncernen Kommunen

2005 2004 Budget 2005 2005 2004

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat efter finansiella poster 273 58 22 198 17

Justering för av- och nedskrivningar 442 483 185 170 169

Just. andra ej likvidpåverkande poster 13 107 43 59 10

Skattekostnader -52 -15

Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 676 633 250 427 196

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -147 -74 -57 -19

Ökn./minskn lager, exploateringsverks. 12 -5 6 3

Ökning/minskning kortfristiga skulder -550 321 1 53 20

Justering skuld som bokförts direkt mot eget kapital -17 -17

Medel från löpande verksamhet -9 858 251 429 183

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv immateriella anläggn.tillgångar 10 -90 -59

Sålda immateriella tillgångar 10 48 36

Förvärv materiella anläggn.tillgångar 11 -684 -1 016 -422 -234 -320

Sålda materiella anläggningstillgångar 11 15 11 3 10

Inkomster materiella anl.tillg. 15 24 8 15 24

Förvärv finansiella anläggn.tillgångar 12 -139 -7 -35 -11 -14

Sålda finansiella anläggningstillgångar 12 68 2

Medel för investeringsverksamhet -767 -1 011 -449 -225 -300

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 640 285 206 86

Amortering av skuld -20 -1 -8 -217 -1

Minskning av eget kapital -137

Långfristig utlåning 62 -2 8 1

Medel från finansieringsverksamhet 682 145 198 -209 86

Förändring av likvida medel -94 -8 0 -5 -32

-60-Finansiella rapporter

Balansräkning

Balansräkning(mkr) not Koncernen Kommunen

2005 2004 2005 2004

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 10 484 461 1 2

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader, tekniska anläggningar 11 7 883 7 643 2 392 2 358

Maskiner och inventarier 11 235 233 202 197

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar, bostadsrätter 12 140 69 203 133

Långfristiga fordringar 13 38 101 1 700 1 762

Summa anläggningstillgångar 8 781 8 507 4 498 4 452

Omsättningstillgångar

Förråd, lager och exploateringsområden 14 61 73 44 50

Kortfristiga fordringar 15 822 676 241 184

Kortfristiga placeringar 46 40

Kassa och bank 71 171 7 12

Summa omsättningstillgångar 1 001 960 292 246

SUMMA TILLGÅNGAR 9 782 9 467 4 790 4 698

EGET KAPITAL, AVSÄTTN O SKULDER

Eget kapital 16 1 768 1 721 1 730 1 713

Årets resultat 232 24 198 17

Eget kapital 2 000 1 745 1 928 1 730

Minoritetsintressen 6 11

Avsättningar

Avsättning för pensioner och likn. förpliktelser 17 1 967 1 951 1 949 1 890

Uppskjuten skatt 587 606

Andra avsättningar 25 29

Summa avsättningar 2 579 2 586 1 949 1 890

Långfristiga skulder 18 3 373 2 753 193 410

Kortfristiga skulder 19 1 823 2 372 720 667

Summa skulder 5 196 5 125 913 1 077

SUMMA EGET KAP, AVSÄTTN O SKULDER 9 782 9 467 4 790 4 698

Panter och ansvarsförbindelser

Ställda säkerheter 61 509

Borgensåtagande 20 211 217 2 479 2 131

Andra förpliktelser 21 24 20 371 391

Övrigt 21 24 23 24 23


Noter till finansiella rapporterTillämpade redovisningsprinciper finns direkt efter notförteckningen. Beloppsavrundning kan göra att slutsumman i en not kan avvika från summan av de enskilda posterna och från summorna i den ekonomiska sammanställningen.

Not 1 Verksamhetens intäkter

år 2005 år 2004Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen

Verksamhetens intäkter enl. redovisn. 3 919,5 3 044,0 3 894,9 2 990,6Avgår interna intäkter -235,5 -1 852,2 -244,9 -1 772,0 3 684,0 1 191,8 3 650,0 1 218,6Avgår jämförelsestörande poster enl not 3 -60,8 -60,9 -126,8 -128,6 3 623,2 1 130,9 3 523,2 1 090,0

Not 2 Verksamhetens kostnader


Verksamhetens kostnader enl. redovisn. -6 413,8 -6 319,8 -6 789,8 -6 104,5Avgår avskrivningar och nedskrivningar 442,8 170,6 482,4 168,5Avgår interna kostnader 235,5 1 852,2 244,9 1 772,0 -6 206,5 -4 297,0 -6 062,5 -4 164,0

Not 3 Poster av engångskaraktär


Verksamhetens intäkter och kostnader Försäljning tomträtter 3,9 3,9 20,5 20,5 Reavinst vid försäljn. anläggn.tillgångar 7,8 7,9 58,3 60,0Avslut exploateringsområden 49,1 49,1 33,9 33,9Momsåterbäring P-avgifter 14,1 14,1 60,8 60,9 126,8 128,5AvskrivningarÅterföring av tidigare nedskrivet aktievärde 8,5 8,5 1,7 1,7Nedskrivningar -0,4 -0,4 8,5 8,5 -2,4 -2,4 69,3 69,4 128,1 129,8Finansiella posterExtra aktieutdelning från Kraftringen AB (Energibolaget) 42,1

Not 4 Avskrivningar


I resultaträkningen belastas verksamheten med avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda funktionella livslängd. Följande avskrivningstider används.

Goodwill 3-15 år Markanläggningar 20-27 årUttagsrättigheter vattenkraft 55 år Verksamhetsfastigheter 5-33 årAndra immateriella tillgångar 3-5 år Lokaler för affärsverksamhet 10-33 årMaskiner och inventarier 3-15 år Byggnader, bostäder 50 årBilar, transportmedel 5-10 år VA-anläggningar 30-50 årKonst 0 Utrustning VA-verk 12 årMaskiner o tekniska anläggningar (Energibol.) 20-30 år Publika anläggningar, parkeringshus 10-33 årMark 0 Fastigheter för annan verksamhet 10-33 år


Noter till finansiella rapporterNot 5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning


KommunalskatteintäkterPreliminära skatteintäkter 3 381,2 3 381,2 3 190,8 3 190,8Preliminär slutavräkning för bokslutsåret -34,5 -34,5 -29,9 -29,9Justerad slutavräkning för föregående år -3,0 -3,0 -13,0 -13,0 3 343,7 3 343,7 3 147,9 3 147,9 Generella statsbidrag och utjämningInkomstutjämningsbidrag 394,1 394,1 352,2 352,2Generellt sysselsättningsstöd 56,4 56,4 37,4 37,4Inkomstutjämning -78,8 -78,8Kostnadsutjämning -313,2 -313,2 -336,3 -336,3Regleringsavgift -22,5 -22,5Mellankommunal utjämning -0,5 -0,5Utjämningsbidrag LSS 0,7 0,7 Utjämningsavgift LSS -20,4 -20,4 -25,3 -25,3 94,4 94,4 -50,1 -50,1Avräkningsbelopp per invånarePreliminär slutavräkning för bokslutsåret -340 -340 -296 -296Slutavräkning för föregående år -327 -327 -422 -422

Not 6 Finansiella intäkter


Ränteintäkter 30,0 69,2 29,6 5,8Realisationsvinster 6,8 0,5 Kursvinst 6,6 3,7 Aktieutdelning 2,6 2,2 2,0 39,2- varav kommunala bolag 2,2 39,2Statliga bostadssubventioner 9,1 8,9Nedskrivning aktier (kortfristig placering) -2,4 -8,3 Återföring tidigare nedskrivna aktier 8,4 14,6Borgensavgifter 2,1 1,8Övriga finansiella intäkter 1,1 1,1 2,7 1,1 62,2 74,6 53,7 47,9

Kommunen har erhållit 42,1 mkr i aktieutdelning från Kraftringen AB. Eftersom detta skett i ett övergångsskede då aktieutdelning i fortsättningen ersätts av ränta på lån, har kommunen 2005 fått både aktieutdelning och ränta. Därför visas aktieutdelningen separat, som post av engångskaraktär.

Not 7 Finansiella kostnader

År 2005 år 2004Koncernen Kommunen Koncernen Kommunen

Ränta pensionsavsättning -75,3 -75,3 -7,4 -7,4Nedskrivn. aktier, optioner (kortfr. plac.) -6,1 Reaförlust aktier -0,1 -6,1 Förlustreservering räntederivat -6,5 -12,9 Valutakursförluster -8,9Övriga finansiella kostnader -171,7 -6,1 -165,7 -6,9 -262,5 -81,4 -198,2 -14,3

Not 8 Resultat efter finansiella poster


Kommunens skattefinansierade verksamhet 196,2 196,1 15,3 15,3Kommunens affärsverk 1,5 1,5 2,1 2,1Lunds Energikoncernen AB/Kraftringen AB 29,1 16,5Lunds Kommuns Fastighets AB 89,3 58,7Lunds Kommuns Parkerings AB 4,7 2,6avgår resultat inom kommunkoncernen -48,3 -36,8 272,5 197,6 58,4 17,4


Noter till finansiella rapporterNot 9 MinoritetsandelAvser minoritetsägarens andel av årets resultat hos Energibolaget.

Not 10 Immateriella anläggningstillgångar


Goodwill 97,7 130,1 Uttagsrättighet vattenkraft 286,5 271,3Licensavgifter för IT- och telesystem 14,6 1,1 7,7 1,7Övriga immateriella tillgångar 85,4 57,3 484,2 1,1 461,3 1,7

Not 11 Materiella anläggningstillgångar


Ingående anskaffningsvärde 11 914,5 4 062,4 10 822,6 3 776,1Inköp under året 680,7 233,7 656,5 319,6Inkomster -14,7 -14,7 -23,7 -23,7Finansiell leasing -0,2 9,2Förvärv dotterföretag/ övertag vid fusion 474,6Omklassificering -1,9 -10,0 Försäljning/ utrangering/ överföring -27,4 -4,4 -17,5 -9,6Utgående ackum. anskaffningsvärde 12 551,0 4 277,0 11 914,5 4 062,4

Ingående avskrivningar -4 038,1 -1 506,8 -3544,0 -1 347,0Försäljning/ utrangering/ överföring 14,5 1,0 17,4 10,0Finansiell leasing -1,6 Omklassificering 0,8 Förvärv dotterföretag/ övertag vid fusion -126,5 Årets avskrivningar -408,8 -177,6 -384,2 -169,8Utgående avskrivningar -4 432,4 -1 683,4 -4 038,1 -1 506,8

Utgående restvärde 8 118,6 2 593,6 7 876,4 2 555,7

Anläggningsavgifter redovisas som en investeringsinkomst. Se avsnittet om redovisningsprinciper.

SpecifikationMark 336,0 43,4 270,4 24,1Byggnader, anläggningar 5 275,5 2 313,9 5 071,2 2 296,4- varav kommunens verksamhetsfastigheter 1 681,2 1 675,5- varav kommunens publika fastigheter 377,9 365,1- varav kommunens fastigheter för affärsverksamhet 228,2 231,5- varav kommunens fastigheter för annan verksamhet 26,6 24,3Maskiner/tekniska anl. (Energibolaget) 2 074,8 2 212,9 Pågående investeringar 197,1 34,5 88,9 37,9Maskiner och inventarier 235,2 201,8 233,0 197,3 8 118,6 2 593,6 7 876,4 2 555,7

I Kommunens markreserv ingår jordbruksfastigheter och saneringsfastigheter. Verksamhetsfastigheter är förvaltningsfastigheter, förskolor, skolor, ålderdomshem, fritidsanläggningar och brandstationer. Publika anläggningar är gator, vägar, belysning, parker, torg, lekplatser, kolonier, lokaler för kollektivtrafiken. Annan verksamhet är hyresfastigheter, pensionärshem. Fastigheter för affärsverksamhet är affärsverkens fastigheter och anlägg-ningar.


Noter till finansiella rapporterNot 12 Aktier, andelar, bostadsrätter


Aktier som till största delen ägs av Lunds kommunKraftringen AB, 824 st (82,4%) 0,8 0,8Lunds Kommuns Fastighets AB, 70 000 st (100%) 40,4 40,4Lunds Kommuns Parkerings AB, 50 400 st (100%) 29,4 29,4 - 70,6 - 70,6 De fyra delägarna till Lunds Energi AB skapade 2004 ett holdingbolag och sålde Lunds Energi AB till detta. Holdingbolaget skapades genom att aktierna i ett befintligt bolag inom Lunds Energi, Kreab Värme AB (under namnändringen till Kraftringen AB), delades ut till ägarna i samma proportion som de ägde Lunds Energi. Det kommunen nu äger är en andel i Kraftringen AB. Kraftringens aktiekapital är 1 mkr. Lunds andel är 82,39 %. Omorganisering skedde 15 december 2004 så att Lunds Energikoncernen AB blir operativt moderbolag och således ägs av kommunerna genom holdingbolaget.

Andra långsiktiga värdepappersinnehavAktiefondandelar 60,3 60,3 49,2 49,2SYSAV, 846 st 0,8 0,8 0,8 0,8AB Sydvatten, 35 595 st 57,0 57,0 3,6 3,6Kommunassurans Syd Försäkrings AB 4,9 4,9 Skånska Energi AB 6,8 6,2 Andra aktier och andelar 0,5 0,5Bostadsrätter, andelar 9,5 9,5 8,5 8,5 139,8 132,5 68,8 62,1Aktier i ”dotterbolag”, enl ovan - 70,6 - 70,6 139,8 203,1 68,8 132,7

Kommunen har placerat pensionsmedel i aktiefonder och aktieindexobligationer. Placeringar i aktiefonder har skett med 52,1 mkr. Under år 2005 har värdet på innehavet ökat med 9,1 mkr. Under hela innehavstiden har värdet dock minskat med 13,7 mkr. Placeringar i aktieindexobligationer har skett med 21,9 mkr. Marknadsvärdet har under år 2005 ökat med 4,6 mkr och under hela unnehavstiden med 6,8 mkr.

Not 13 Långfristiga fordringar


Stöd till föreningar 23,6 23,6 23,1 23,1Energibolaget, skuld hos KPA 17,9 19,1Kraftringen AB 1 647,8 1 647,8AB Sydvatten 10,7 10,7 71,8 71,8Andra långfristiga fordringar 4,0 5,3 38,3 1 700,0 100,2 1 761,8

Kommunen ger föreningar bidrag i form av räntefria lån. Avtal för reglering av skulder med följande föreningar finns:

Lugi Alliansförening, Lugi Tennisförening, Lunds Bollklubb, Idrottsklubben EOS, Flyinge Ridhusförening, Veberöds Tennisklubb och Allmänna Tennisklubben. Avtalen innebär att skulderna betalas genom en årlig annuitet. Samtliga föreningar har verkställt avtalade betalningar för år 2005.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade i maj 2005 att ålägga Lunds Civila Ryttarförening en återbetalningsplan för obetalda hyror, uppgående till 1,1 mkr, under en period av 20 år och med en räntesats på 4 %. Återbetalning för 2005 har erlagts. Lunds Energi AB såldes i december 2004 för 2 000 mkr till ett nyskapat holdingbolag som ägs av Lund, Lomma, Eslöv och Hörby kommuner. Det nybildade bolaget finansierade förvärvet genom att ta upp ett lån på motsvarande belopp.

Not 14 Förråd, lager och exploateringsområden


Förråd och lager 20,8 3,7 26,1 3,5Exploateringsområden 40,2 40,2 46,6 46,6 61,0 43,9 72,7 50,1

Avser exploateringsområdet Brunnshög som redovisas separat, som en balansräkningsenhet. Eftersom detta område har negativt resultat, dvs de ackumulerade kostnaderna överstiger intäkterna, redovisas detta bland förråd/ lager. Övriga objekt har totalt ett positivt ackumulerat resultat, varför dessa redovisas under kortfristiga skulder.


Not 15 Kortfristiga fordringar


Kundfordringar 389,7 79,3 370,1 66,3Fordringar hos staten 32,9 25,7 40,0 28,6Andra kortfristiga fordringar 135,6 25,2 58,9 34,3Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 264,2 110,7 206,8 54,5 822,4 240,9 675,8 183,7 Not 16 Eget kapital


Ingående eget kapital 1 745,3 1 730,1 1 872,2 571,2Byte av redovisningsprincip -5,4 -17,1Förlust vid utdelning till min. i holdingbolag -99,5 Direktbokning mot eget kapital 0,5 -49,8 1 158,6Valutaomräkningsdifferens 22,1 4,0 Årets resultat 232,4 197,6 23,8 17,4Utgående eget kapital 2 000,3 1 927,7 1 745,3 1 730,1

I respektive bolags förvaltningsberättelse föreslås utdelning på 1,7 mkr i Fastighetsbolaget och 0,1 mkr i Parkeringsbolaget.

AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET ENL. KOMMUNALLAGEN 2005 2004 2003Årets resultat enligt resultaträkningen 197,6 17,4 -0,8- avgår realisationsvinster -7,9 -60,0 -26,9- tillkommer realisationsvinster enl undantag - - - synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 § - tillkommer ianspråktagande av sparande - - -- tillkommer återföring aktievärde -8,5 -1,3 -3,4- avgår uppräkning av pensionsskuld som tagitsupp i resultaträkningen utöver rekommendationerna 31,6 - -Justerat resultat 212,8 -43,9 -31,1

Kommunallagen föreskriver att underskott ska täckas de följande två åren. Kommunens ackumulerade underskott för åren 2003-2004 uppgår till -75 mkr. I och med årets resultat på 212,8 mkr är det ackumulerade underskottet täckt och lagkravet uppfyllt.

Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser


Pensioner och liknande förpliktelserGaranti- o visstidspensioner, inkl löneskatt 12,6 12,6 12,5 12,5Visstidspensioner ej utlösta, inkl löneskatt 3,0 3,0 5,6 5,6Andra pensionsavsättningar, inkl löneskatt 1 951,7 1 933,5 1 933,0 1 872,2- intjänat före 1998 (ansvarsförbindelse t o m 2003) 1 696,6 1 665,1- intjänat fr o m 1998 236,9 207,1 1 967,3 1 949,1 1 951,1 1 890,3VisstidsförordnandeKommunen har återstående visstidsavtal med sju förvaltningschefer. Av dessa har sex st avtal infriats och skulden för dessa, 10,8 mkr, finns bokförd bland avsättning för garantipensioner. För en återstående chef med visstidsförordnande har en beräkning gjorts med antagande att denne tar ut visstidspension när avtalet löper ut efter personen fyllt 60 år. Förutom denna finns ett avtal med Malmö stad om en fd anställd om att Lunds kommun ska betala för den tid som intjänats under anställningstiden här, med reducerad andel i proportion med anställningstiden i Malmö stad. Ingen avsättning har skett för detta avtal. Den beräknade skulden för ej utlösta visstidspensioner uppgår till 3 mkr och har bokförts under avsättning för visstidsförordnande. Denna avsättning avviker från RKR:s rekommendation. Kommunen har valt att följa Redovisningsrådets rekommendationer (RR16, 2000).

Pensionsförpliktelser

Kommunens pensionsåtaganden redovisades åren 1998-2003 enligt den s k blandmodellen enligt den kommunala redovisningslagen (se vidare under ”Redovisningsprinciper”). Detta innebär att pensioner som intjänats före 1998 enbart redovisades som en ansvarsförbindelse inom linjen. I bokslutet för 2004 lyftes ansvarsförbindelsen in som en avsättning i balansräkningen. Motivet till detta var att kommunen ansåg det i högsta grad vara förenligt med god ekonomisk hushållning att göra på detta sätt. Att det skedde då berodde på att kommunen sålde sin del av Lunds Energi AB till ett kommunägt holdingbolag (Kraftringen AB) och därigenom synliggjorde ett dolt värde. Värdet på fordran mot Kraftringen AB uppgick till 1 648 mkr och låg i nivå med pensionsskulden intjänad före 1998.

Noter till finansiella rapporter


Noter till finansiella rapporterKommunens anställda får fr o m år 2000 placera hela årets intjänande i form av en s k individuell del. Detta innebär att det endast är pensioner som intjänats t o m 1999 som redovisas som en avsättning i balansräkningen samt den del som inte omfattas av det nya pensionsavtalet (de som är födda före 1938, lön överstigande 7,5 basbelopp samt efterlevandepensioner). Dessa senare pensionsförmåner leder till en årlig ökning av pensionsavsättningen.

Pensionsmedelsförvaltning

Kommunfullmäktige har beslutat att årligen avsätta årets ökning av kommunens pensionsskuld till en särskild intern ”pensionsfond”, som redovisas som en särskild balansräkningsenhet. Eftersom den pension som intjänats fr o m 2000 betalas ut som en individuell del, är det i stort sett endast den pension som intjänats under 1998-1999 som förvaltas på detta sätt. Pensioner intjänade före 1998 redovisas inte inom pensionsenheten.

Under år 2000 placerade pensionsenheten 50 mkr i externa aktiefonder. Återstående medel återlånade kommunen. Kommunen redovisar för detta en räntekostnad internt till pensionsenheten, 4,4 mkr, medan pensionsenheten belastas med den finansiella kostnaden, 9,1 mkr, för hela pensionsavsättningen.

Målet är att den långsiktiga avkastningen minst skall motsvara statslåneräntan, vilken 2005 uppgick till i genomsnitt 3,24 %. För år 2005 har pensionsenheten fått ett finansiellt överskott på 4,5 mkr. Samtidigt fanns på balansdagen orealiserade vinster som uppgick till 6,8 mkr. Det bokförda värdet på pensionsenhetens aktiefondandelar och aktieindexobligationer har ökat med 23 % eller 11,1 mkr. Av ökningen svarar nyinvesteringar för 5 % eller 2,6 mkr medan återföring av tidigare gjorda nedskrivningar svarar för 18 % eller 8,5 mkr. Sammantaget har det bokförda värdet på aktiefondandelar och aktieindexobligationer under innehavstiden minskat med 18,5 % eller 13,7 mkr.

1. Finansiella placeringar – bokfört värdeår 2005 år 2004

Kommunen KommunenÅterlån till kommunen 166,1 138,3Aktiefondandelar 60,7 49,2 Avräkn fordr/skuld kommunen -16,0 -11,0

210,8 176,5

Aktiefondandelar och aktieindexobligationer har beräknats i enlighet med lägsta värdets princip. Värdepapperna har beräknats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. En återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med 8,5 mkr (2004: 1,3 mkr), vilket tillgodoförts kommunens resultat.

2. Totala förpliktelser / finansiella placeringar (bokf. värde) år 2005 år 2004Kommunen Kommunen

Totala förpliktelser -1 949,1 -1 890,2Finansiella placeringar 210,8 176,5

-1 738,3 -1 713,7

Om värdet av de finansiella placeringarna understiger värdet av de totala förpliktelserna innebär detta att kommunen har återlånat ytterligare medel. Skillnaden för år 2005 förklaras av pensionsförmåner intjänade före 1998 1696,6 mkr, garanti- och visstidspensioner, 15,6 mkr, samt balanserat negativt eget kapital för pensionsenheten med 26,1 mkr. Vad gäller pensionsförmånerna intjänade före 1998 samt garanti- och visstidspensionerna har kommunen valt att hantera dessa utanför pensionsenheten.

3. Finansiella placeringar (marknadsvärde) år 2005 år 2004Kommunen Kommunen

Återlån till kommunen 166,1 138,3Aktiefondandelar 67,5 51,7 Avräkningsfordran på kommunen -16,0 -11,0

217,6 179,0

De finansiella tillgångarna har redovisats enligt lägsta värdets princip. På balansdagen var marknadsvärdet totalt sett högre än anskaffningsvärdet. Detta förklaras av placeringar i aktieindexobligationer som på balansdagen 2005 hade ett marknadsvärde som översteg anskaffningsvärdet.

4. Finansiella placeringar (marknadsvärde)/ finansiella placeringar (bokfört värde)

år 2005 år 2004Kommunen Kommunen

Placeringar, marknadsvärde 217,6 179,0 Placeringar, bokfört värde 210,8 176,5

6,8 2,5

Ackumulerad nedskrivning av år 2000 anskaffade aktiefondsandelar uppgår totalt till 13,7 mkr. Detta innebär att marknadsvärdet överensstämmer med det bokförda värdet i denna del och att inga orealiserade vinster eller förluster finns. Däremot har placeringar i huvudsakligen aktieindexobligationer gjorts, som på balansdagen 2005 hade ett värde som översteg anskaffningsvärdet. Den orealiserade vinsten uppgår på balansdagen till 6,8 mkr.


Noter till finansiella rapporter

5. Summan av realisationsvinster/ realisationsförluster under året

år 2005 år 2004Kommunen Kommunen

Realisationsvinster 8,8 1,7Realisationsförluster 0,0 -0,4

8,8 1,3

Genom återföring av tidigare gjorda nedskrivningar av aktiefondsandelar med netto 8,5 mkr har en vinst realiserats under år 2005. Därutöver har värdesäkring av en aktieindexobligation gjorts som innebar en realisationsvinst med 0,3 mkr.

6. Realiserad och orealiserad vinst i relation till genomsnittlig finansiell placering

Genomsnittlig finansiell placering uppgår till 193,7 mkr (2004: 165,1 mkr). Realiserad och orealiserad vinst för år 2005 uppgår till 15,6 mkr (2004: 3,8 mkr) eller 8,0 % (2004: 2,3 %) av den genomsnittliga finansiella placeringen.

7. Avstämning mot kommunens placeringsföreskrifter

Kommunfullmäktige antog den 28 oktober 1999 ”Föreskrifter för förvaltning av pensionsmedel”. Enligt föreskrifterna får räntebärande värdepapper utgöra maximalt 70 % av pensionsenhetens tillgångar. Aktier och aktierelaterade instrument får utgöra maximalt 60 % av pensionsenhetens tillgångar. På balansdagen, räknat i marknadsvärde, uppgick räntebärande värdepapper till 65 % och aktierelaterade värdepapper till 35 % av pensionsenhetens tillgångar.

Not 18 Långfristiga skulder


Låneskulden fördelar sig enl följande:

Utnyttjad checkkredit, koncernkonto 221,3 170,5 441,2 385,9(totalt beviljad kredit: 550 mkr)Kreditinstitut 3 147,2 0,1 2 306,5 0,1Extern låneskuld 3 368,5 170,6 2 747,7 386,0Skuld till KPA för Energibolagets räkning (motsvaras av fordran på Energibolaget) 17,9 19,1 Övriga långfristiga skulder 4,9 4,9 5,3 5,3 3 373,4 193,4 2 753,0 410,4 Fastighetsbolaget har erhållit kommunal borgen som säkerhet för lån på totalt 2 250 mkr. Fastighetsbolaget har pantförskrivit fastighetsinteckningar om sammanlagt 60 mkr.

Not 19 Kortfristiga skulder


Amortering långfristig skuld 136,0 1 095,2 0,2Leverantörsskulder 249,0 120,8 295,7 124,3Exploateringsverksamhet 43,4 43,4 31,7 31,7Övriga kortfristiga skulder 655,2 125,9 345,4 111,8Förutbetalda intäkter, upplupna kostnader 739,5 429,4 604,6 398,7 1 823,1 719,5 2 372,6 666,8 Pågående exploateringsområden, där det ackumulerade resultatet är positivt, bokförs som kortfristig skuld p g a avsikten med innehavet. Kommunen har fått in inkomster före områdets alla utgifter redovisats. Brunnshögsområdet redovisas som kortfristig fordran eftersom de ackumulerade kostnaderna för detta område hittills överstiger inkomsterna. Slutredovisning sker när områdena är färdigställda eller delavslutas. De pågående objekten är av följande typ:Bostadsområden -40,5 -25,4Industriområden -2,9 -6,3 -43,4 -31,7

Områden som har slutredovisats och delavslutats 49,1 33,6


Noter till finansiella rapporterNot 20 Borgensansvar o liknande ansvarsförbindelser


Angivna borgensbelopp avser borgenstagarens skuld efter gjorda amorteringar. Aktiebolag där Lunds kommun har aktiemajoritet markeras med *. Borgensansvar 1. Borgen för lån Lunds Kommuns Fastighets AB* 2 250,0 1 895,0Sydvatten AB 121,1 121,1 121,1 121,1Studentbostadsföretag 47,8 47,8 50,6 50,6Andra företag och stiftelser 16,3 16,3 17,2 17,2Föreningar 8,4 8,4 8,9 8,9Ägare till småhus 6,7 6,7 8,8 8,8 200,3 2 450,3 206,6 2 101,62. Borgen för hyresavtal Plåstret, ekonomisk förening 0,1 0,1 0,1 0,1Montessoriförskolan Rosa Tornet 1,6 1,6Minideon ekonomisk förening 2,7 2,7 2,7 2,7 2,8 2,8 4,4 4,4

3. Borgen för pensionsutfästelser 7,6 25,5 6,2 25,3- varav Energibolaget* 17,9 19,1 211,0 2 478,6 217,2 2 131,3

Riskbedömning av borgensansvaret 2005-12-31:Fördelning mkr procentHelägt fastighetsaktiebolag 2 250,0 86Delägda aktiebolag 146,6 9Övriga borgenstagare 82,0 5 2 478,6 100Kommunen träffade under år 2002 nytt avtal om kommunal borgen med Lunds Kommuns Fastighets AB. Avtalet gäller t o m 2007-12-31. Enligt avtalet uppgår borgensramen till 2 000 mkr och inkluderar tillika bolagets utnyttjade kredit på koncernkontot. Kommunfullmäktige har vid sammanträde i december år 2004 utökat borgensramen till 3 000 mkr. Samtidigt har avtalet förlängts att gälla t o m 2010-12-31. Per 2005-12-31 uppgår kommunens borgen för reverslån till 2 250 mkr. Bolaget har på balansdagen inget utnyttjande av koncernkontokrediten. LKF anpassar sitt utbud till efterfrågan och har alla objekt uthyrda. Samtliga aktiebolag som har erhållit kommunens borgen har god ekonomisk ställning och goda framtidsutsikter.

Not 21 Andra förpliktelser


Övre gränser för koncernkontokrediter Lunds Kommuns Fastighets AB 175,0 175,0Lunds Kommuns Parkerings AB 55,0 40,0Lunds Energi AB 120,0 160,0 350,0 375,0Andra förpliktelser Ansvarsförbindelser 1,5 1,4 Leasingåtaganden 22,4 22,4 18,9 16,1Totalt 23,9 372,4 20,3 391,1

Kommunen har gjort bedömningen att inga leasingkontrakt är att betrakta som finansiell leasing.

ÖvrigtAktieägaravtal med Lomma kommun, Eslövs kommun och Hörby kommun Lunds kommuns regressrätt -3,1 -3,1 -3,4 -3,4Eslövs kommuns regressrätt 24,7 24,7 24,7 24,7 Hörby kommuns regressrätt 7,1 7,1 7,1 7,1

Räntefordran Sydvatten AB (erhålles 2007) -4,9 -4,9 -4,9 -4,9 23,8 23,8 23,5 23,5


Tillämpade redovisningsprinciper

Sammanställd redovisning (koncernen)

För kommunen gäller KRL, Kommunal Redovisnings-lag, samt anvisningar utfärdade av Rådet för kommu-nal redovisning, RKR. Räkenskaperna i den samman-ställda redovisningen är uppställda efter de principer kommunen tillämpar. Den sammanställda redovis-ningen omfattar Lunds kommun och samtliga dotter-bolag. Med dotterbolag avses de bolag där kommunen direkt eller indirekt innehar mer än hälften av aktierna. Som konsolideringsmetod har använts förvärvsmetod-en, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet eliminerats i sin helhet. I den sammanställda redovisningen ingår därför endast den del av dotterfö-retagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

Interna poster av väsentlig karaktär mellan de ingå-ende bolagen och kommunen har eliminerats. Obe-skattade reserver har efter avdrag för latent skatteskuld hänförts till eget kapital. I den sammanställda redovis-ningen redovisas dotterföretagens obeskattade reserver dels som eget kapital (72%), dels som uppskjuten skatt (28%). För närmare analys av räkenskaperna hänvisas till kommunens respektive bolagens årsredo-visningar med noter.

Årsredovisningen för bolagen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens all-männa råd. Tillämpade redovisnings- och värderings-principer är oförändrade i jämförelse med föregående år.

Kommunen

Lunds kommun följer den kommunala redovisnings-lagen och rekommendationer som lämnas av Rådet för Kommunal Redovisning på alla punkter utom några, vilka framgår nedan. Eftersom Lunds kommun är en stor organisation är det svårt att centralt ha överblick av nämndernas följsamhet mot Redovisningslagen. Samtliga nämnder har därför tillfrågats om de följer reglerna avseende några väsentliga punkter i lagen. Inga nämnvärda avvikelser har därvid anmälts.

De affärsdrivande verksamheterna särredovisas med egna resultat- och balansräkningar. Enheterna betalar sin del av kommungemensamma kostnader.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar har i balansräkningen uppta-gits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planen-liga avskrivningar. Avskrivning sker på ursprungligt anskaffningsvärde.

Inventarieanskaffningar med ett värde över 20 000 kronor ska redovisas som anläggningstillgång och skrivas av. Här följer inte nämnderna reglerna alltid utan redovisar anskaffningen över resultaträkningen. Detta är en avvikelse mot kapital 6, § 1 samt rekom-mendation nummer 11. Effekten blir att de verkliga kostnaderna för året inte redovisas. Ekonomiavdel-ningen kommer att ta upp ärendet vid kommande träffar med nämndernas ekonomer.

VA-anslutningsavgifter har minskat värdet av mot-svarande tillgångar i balansräkningen. Avgifterna redovisas alltså i investeringsredovisningen. Detta är en avvikelse mot kapitel 6, § 3. Summan av anslut-ningsavgifterna uppgick till 11 miljoner kronor. Enligt Kommunal Redovisningslag ska redovisning av anslutningsavgifter ske i resultaträkningen. Det finns också en information från det kommunala redovis-ningsrådet att den del av en fakturerad avgift som kan anses hänförlig till annat än själva anslutningen ska periodiseras och betraktas som en förutbetald intäkt. Kommunen tar ut anslutningsavgift för att täcka utgif-ten för det lokala ledningsnätet och servisledningen. Utgiften för huvudledningar och reningsverk täcks med brukningsavgifter. VA-domstolarna har i ett antal fall slagit fast att avskrivningsunderlaget inte får höjas med större belopp än skillnaden mellan investeringsut-gifterna och avskrivningsunderlaget i form av anlägg-ningsavgifter, statsbidrag etc.

Skolmöbler och vårdsängar skrivs i vissa fall av på längre tid än vad Kommunförbundet rekommenderar eftersom kommunen anser att dessa tider är för korta.

Investeringar som tar betydande tid i anspråk att fär-digställa belastas internt med byggtidsränta till inves-teringen. Denna reducerar kommunens räntekostnad i resultaträkningen.

Eget arbete för byggledning och kontroll aktiveras som utgift vid nybyggnation av fastigheter och anlägg-ningar.


Tillämpade redovisningsprinciper

Ett antal programvarulicenser har bokförts som immateriell tillgång och skrivs av på högst fem år.

Kommunen har placerat en del av pensionsmedlen i aktier som en långsiktig placering. En minskning av aktievärdet bokförs under posten Nedskrivningar. En ökning av aktievärdet på balansdagen återförs under posten Nedskrivningar. I båda fallen avräknas det bok-förda beloppet vid avstämning mot balanskravet.

Redovisning av exploateringsområden

Värdet av pågående exploateringsområden bok-förs som omsättningstillgång i balansräkningen. Ett område är upptaget på tillgångssidan medan övriga områden är upptagna på skuldsidan, dvs kommu-nen har fått in intäkter innan kostnaderna uppstått. Principer för exploateringsredovisningen finns. Vid årlig genomgång av exploateringsprojekten beak-tas värderingsreglerna för exploateringsfastigheter. Vid befarade förluster på tomtförsäljningar, dvs när försäljningspriset är lägre än den upparbetade kostna-den för exploaterad tomtmark, kostnadsbokförs denna förlust. Även framtida återstående arbeten beaktas. En koppling sker här till aktuellt EVP, Ekonomi- och verksamhetsplan. Försäljningsvärde baseras på avtal/bedömning av den framtida försäljningsintäkten. Den beräknade intäkten ställs mot den kalkylerade kost-naden för området. Exploateringsmarken kan aldrig redovisas till ett högre värde än det beräknade försälj-ningsvärdet. Intäkter för ett område som inte möts av framtida kostnader resultatförs när beloppet överstiger 5 miljoner kronor. Huvudregeln är att osålda tomter för bostadsmark som inte kunnat avyttras under en femårsperiod skrivs ner helt och redovisas till ett bok-fört värde av en krona. Rådet för Kommunal Redovis-ning kom under slutet av 2003 ut med en idéskrift om exploateringsredovisning. Kommunen har ännu inte tagit ställning till detta förslag till redovisning men har gjort ett utredningsmaterial med exempel. Konsekven-serna av förslaget är omfattande och bedöms medföra ett administrativt merarbete av inte ringa omfattning.

Kortfristiga skulder

Kommunen redovisar semesterlöneskulden som en kortfristig skuld.

Även upplupen skuld för timavlönade samt obekväm arbetstid under december månad redovisas som en skuld.

Avsättningar

Avsättningar i balansräkningen kan ske för förpliktel-ser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. I rekommendation nr 10 har räknats upp ett antal exempel. Någon avsättning för återstäl-lande av deponier (soptippar) i kommunen har inte gjorts. Beräkningar av framtida kostnader görs för när-varande av konsult. Därefter tas ställning till belopp som ska bokföras som skuld.

Visstidsavtal med en förvaltningschef finns bokförd bland avsättningar för garantipensioner. En beräkning har gjorts med antagande att personen tar ut viss-tidspension när avtalet löper ut efter det att personen fyllt 60 år. Kommunen har här valt att följa Redovis-ningsrådets rekommendation (RR16, 2000) istället för Rådet för Kommunal Redovisning. Avsättningen uppgår till 3 miljoner kronor.

Ansvarsförbindelsen för pensionsåtaganden, intjänad före 1998, redovisas som en avsättning i balansräk-ningen. Detta strider emot Kommunal Redovisnings-lag kapitel 5, § 2 och § 4 samt Kommunallagens bestämmelser i kapitel 8 § 14. Motivet till avvikelsen är att kommunen anser det i högsta grad vara fören-ligt med god ekonomisk hushållning att göra på detta sätt. Denna redovisning innebär att resultatet är 31 mkr lägre än om redovisningen hade följt Kommunal Redovisningslag.

Långfristiga fordringar

I bokslut finns en långfristig fordran mot Kraftringen AB som är holdingbolag i energikoncernen. Denna fordran togs upp samtidigt med att pensionsskulden intjänad före 1998 bokfördes.

Dokumentation av tillämpat redovisnings-system

Kommunen saknar vissa delar till dokumentation av redovisningssystemet. Det kommer att göras klart under året.

Leasing

Inom linjen i balansräkningen redovisas operationell leasing. Finansiell leasing förekommer inte. De lång-tidshyrningar som fanns 2004 finns inte längre.


Drift- och investeringsredovisning

Driftredovisning (mkr) 2005 2004 2003 2002 2001

kostnader 1) intäkter 1) netto netto netto netto Netto

Politisk verksamhet -39,8 6,0 -33,8 -33,9 -32,9 -29,5 -29,5

Infrastruktur och skydd -289,7 133,9 -155,7 -150,7 -189,4 -172,8 -130,0

Fritid och kultur -285,0 58,7 -226,3 -217,6 -208,2 -206,6 -223,1

Pedagogisk verksamhet -2 311,5 514,6 -1 797,0 -1 740,1 -1 652,8 -1 567,0 -1 615,5

Vård och omsorg -1 587,8 338,0 -1 249,7 -1 211,6 -1 190,3 -1 130,2 -1 099,6

Särskilt riktade insatser -78,5 49,7 -28,8 -27,8 -14,8 -27,6 -26,7

Affärsverksamhet -349,3 326,4 -22,9 54,9 4,3 -21,3 -13,4

Gemensamma lokaler o övrig verks. -1 415,3 1 363,4 -51,9 -83,3 -92,9 -123,7 -74,4

Avräkn. finansiella kostn. m.m. 292,3 -2,0 290,3 296,1 279,6 268,8 375,9

Summa driftsverksamhet -6 064,5 2 788,7 -3 275,8 -3 113,9 -3 097,4 -3 009,9 -2 836,3

Finansiering -273,3 3 746,7 3 473,4 3 131,4 3 096,6 3 005,0 2 857,7

Summa alla verksamhetsblock -6 337,8 6 535,5

Resultat 197,6 17,4 -0,8 -4,9 21,51) Interna köp avseende plats i pedagogisk verksamhet har eliminerats (294,9 mkr)

Investeringsredovisning(mkr) Utgifter Inkomster 2005 2004 2003 2002 2001

netto netto netto netto netto

Infrastruktur och skydd -31,2 2 -29,2 -33,1 -26,5 -61,9 -52,8

Fritid och kultur -26 0 -26 -47,4 -26,5 -11,8 -79,2

Pedagogisk verksamhet -70,3 0,1 -70,2 -163 -156,9 -68 -56,4

Vård och omsorg -29,9 0 -29,9 -15,5 -6,9 -6,9 -7,5

Affärsverksamhet -59,7 12,7 -46,9 -28,6 -37,6 -28,2 -41,7

Gemensamma lokaler o övrig verks. -28 19,3 -8,7 49,7 -5,7 -9,8 -13,1

Finansförvaltningen -9,6 2,3 -7,3 -13,1 -6,8 -0,9 0

Investeringsredovisningen -254,7 36,5 -218,1 -250,9 -267 -187,4 -250,7

Avgår försäljningspris netto* 0,4 -12,2 -11,8 -69,6 -29,9

minus bokfört värde* 4,7 4,7 9,9 3,1

Avgår övrigt 0,3 0,3 10,6 4,8

Nettoinvesteringar -254,0 29 -224,9 -300 -289

* avser Gemens. lokaler o övr. verks.


Större investeringar

Större investeringar (från 3 miljoner kronor)

Huvudprojekt2005

Utfall2005

budget2005 Diff

Total budget

Prognos färdigställt Kommentar

Teknisk nämnd

6074 Mindre markinköp 20 19 -1

6211 Västkustbanan 14 16 1 33 33 Avslut 2006

6237 Ruben Rausings gata 4 7 3 49 49 Pågår

6435 Lund, förnyelse ledningsnätet 4 7 3

Renhållningsstyrelsen

5400 Sophämtning 4 14 10

5401 Containerverksamhet 3 5 1

Utbildningsnämnd

5301 Undervisningsinventarier 4 3 -1

5310 Vipeholm 3 4

Kultur- och fritidsnämnd

5252 Folkbibliotek 3 5 1

7024 Idrott anläggningar 9 55 46

Vård- och omsorgsnämnd

5150 Inventarier, administration 4 8 3

Servicenämnd

6602 Energibesparande åtgärder 5 11 5 10 10 Pågår

6606 Miljöåtgärder 3 6 3 12 12 Pågår

6610 Diverse oförutsedda projekt 5 -5

6728 Margaretahemmet, Vindmöllan 3 13 9 16 16 Pågår

6729 Fäladshallen, nybyggnad 8 12 4 13 13 Färdigt

6730 Peterskolan, omb åt VOO 7 7 8 8 Avslut 2006

6798 Förskolor lokalanpassning 11 30 19 106 106

6799 Projekt Vård och omsorg 7 61 54 139 200

6824 Backaskolan om- o nyb LOFÖ 3 4 1 62 56 Avslut 2006

6830 Vipeholmskolan by 8 och 29 12 10 -2 20 22 Avslut 2006

6832 Almelundskolan, ombyggnad 4 5 1 5 5 Färdigt

Kommunkontor

9151 Intern leasing IT-enheten 5 -5


Exploateringsredovisning

Större områden (miljoner kronor)

Pågående områdenRedovisat t o m

2004Utfall 2005

Avslut/delavslut 2005

Utgående värde 2005

Industriområden

Pilsåker -4,1 2,0 -2,1

Gastelyckan, Söder -3,4 -13,5 16,9 0,0

Totalt industriområden -6,3 -10,3 13,7 -2,8

Bostadsområden

Harlösabanan Väster 17,0 -17,1 -0,1

Harlösabanan Öster -2,2 -7,1 -9,3

Klostervallen -5,3 3,6 -1,7

Östra Torn III 0,2 -14,2 -14,0

Linnero III 1,0 -18,7 17,6 -0,1

Solhällan 0,1 -5,5 5,0 -0,4

Ladugårdsmarken II -6,8 2,7 -4,2

Dalby, Påskagänget Ö 1,5 2,4 3,9

Kyrkovången III -4,0 -2,0 5,0 -0,9

Idala Gård Söder -0,9 -2,2 -3,0

Genarp, Kryddvången I 0,7 0,5 1,2

Totalt bostadsområden -10,9 -50,5 35,4 -26,1

Balansräkningsenhet

Brunnshög industriområde 52,8 3,8 56,6

Brunnshög bostadsområde -6,2 -10,1 -16,4

Totalt Brunnshög 46,6 -6,4 40,2

-74-Jämförelsetal och nyckeltal

Jämförelsetal

I tabeller nedan jämförs värden från Lunds kommun med medelvärdet för kommungrupperna ”större städer”, Skåne län och Sverige (samtliga kommuner). Observera att jämförelsetalen är från år 2004. I flera tabeller finns även värdena för år 2002 och 2003 men då endast för Lunds kommun. Källa: Statistiska centralbyrån, Skolver-ket, Socialstyrelsen och Kommunförbundet.

Befolkning

2004 2004

LundStörrestäder

Skåne Län Sverige

Befolkning 2003-12-31 (1000-tal) 101,4 2 473,6 1 160,9 9 011,4¤ därav i ålder 0-6 år 7,1 % 7,3 % 7,4 % 7,4 %¤ därav i ålder 7-15 år 10,1 % 11,3 % 11,3 % 11,5 %¤ därav i ålder 16-18 år 3,7 % 3,8 % 3,8 % 3,8 %¤ därav i ålder 19-64 år 66,3 % 61,1 % 60,0 % 60,0 %¤ därav i ålder 65-79 år 8,7 % 11,6 % 12,1 % 11,9 %¤ därav i ålder 80-w år 4,1 % 5,1 % 5,5 % 5,4 %

Kommunens utdebitering samt kostnader, intäkter och resultat per invånare (kr)

2004 2004

LundStörrestäder

Skåne Län Sverige

Utdebitering, Kommunal skatt 30,88 % 31,63 % 30,55 % 31,84 %¤ därav till kommunen 20,49 % 21,35 % 20,16 % 21,44 %Verksamhetens nettokostnader -30 702 -34 529 -32 686 -36 695Skatteintäkter 31 043 30 474 27 294 29 506Generella statsbidrag och utjämning -500 3 976 5 643 7 286Finansnetto 331 441 243 54Årets resultat 172 390 743 363

Verksamhetsområden - nettokostnad per invånare (kr)

2002 2003 2004 2004

LundStörrestäder

Skåne Län Sverige

Politisk verksamhet 304 338 347 439 531 633Gator, park, brandskydd m.m. 1613 1900 1959 2 213 2 208 2 460Fritid och kultur 1 907 1 906 1 973 2 020 1 684 1 746Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 3 897 4 459 4 990 4 290 4 133 4 069Utbildning inkl. förskoleklasser 10 871 10 989 11 248 11 574 12 239 13 178Äldre och funktionshindrade 9 010 9 603 9 826 11 315 10 214 12 355Individ och familjeomsorg 2 209 2 096 2 136 2 914 2 109 2 154Arbetsmarknadsåtg. och flyktingmottagning 301 299 302 375 240 277Summa egentlig verksamhet 30 112 31 590 32 781 35 140 33 358 36 872Affärsverksamhet 1) 108 117 102 369 82 5001) Omfattar den affärsmässiga verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. De mest omfattande verksamheterna är normalt energi,

vatten och avfallshantering. Kollektivtrafik, bostads- och hamnverksamhet är exempel på andra verksamheter som också redovisas här.

-75- Jämförelsetal och nyckeltal

Jämförelsetal

Kostnad per åldersgrupp för några verksamheter (kr)

2002 2003 2004 2004

LundStörrestäder

Skåne Län Sverige

Kostnad för handikappomsorgen¤ kr per invånare - åldersgrupp 0-64 år 3 956 4 403 4 731 5 558 4 216 5 557Kostnad för äldreomsorgen¤ kr per invånare - åldersgrupp 65-w år 56 240 57 654 56 276 50 035 47 479 51 729Kostnad för inst. & familjehemsvård ¤ kr per invånare - åldersgrupp 0-20 år 2 012 2 191 2 201 3 698 2 712 3 081¤ kr per invånare - åldersgrupp 21-64 år 374 520 501 398 283 343Kostnad för socialtjänstens öppenvård ¤ kr per invånare - åldersgrupp 0-20 år 1 148 1 304 1 368 1 444 1 032 1 124¤ kr per invånare - åldersgrupp 21-64 år 557 554 468 500 268 277

Kostnad per brukare m.m. för några verksamheter (kr)

2004 2004

LundStörrestäder

Skåne Län Sverige

Kostnad2) per barn/elev i¤ förskola 106 800 93 500 89 500 94 700¤ familjedaghem 81 300 77 100 75 500 78 000¤ fritidshem 35 200 31 100 30 700 31 400¤ förskoleklass 56 500 42 500 44 600 42 800¤ grundskolan 78 200 67 600 65 900 69 100¤ gymnasieskolan 72 500 80 000 80 100 81 900¤ komvux 36 400 36 300 31 800 35 200Kostnad3) per vårdtagare med¤ äldreomsorg - ordinarie boende 241 500 199 000 226 600 221 500¤ äldreomsorgen - särskilt boende 506 900 423 800 449 100 439 600¤ omsorg enl. SoL/HSL - hemtjänst 129 700 125 800 175 500 156 200¤ omsorg enl. SoL/HSL - särskilt boende 583 600 464 600 446 400 451 400¤ Insatser enl. LSS/LASS - boende 501 700 529 500 495 500 564 200Utbetalt ekonomiskt bistånd/socialbidrag¤ per bidragshushåll exkl. flyktingar 34 300 32 700 29 600 25 500¤ per flyktinghushåll 77 500 67 700 63 000 63 6002) Vägda medelvärden redovisas för Större städer, Skåne och Sverige. Har Skolverket inte

publicerat värdet för Skåne har detta beräknats.3) Exkl. lokalkostnad.


Kvalitetsindikatorer för några verksamheter

2002 2003 2004 2004

LundStörrestäder

Skåne Län Sverige

Förskolan¤ Antal barn per avdelning - 15,7 14,9 17,4 17,3 17,2¤ Småbarnsavdeln. - andelen med 11-13 barn - 56 % 45 % 26 % 33 % 27 %Förskolan - kommunal regi¤ Antal barn per personal i barngrupper 4,5 4,3 3,9 5,3 5,5 5,4¤ Personal - andel med pedagogisk utbildn.4) 57 % 66 % 55 % 57 % 54 % 52 %Grundskolan¤ Lärare per 100 elever 8,7 9,0 9,0 8,0 8,1 8,1¤ Lärare - andel med pedagogisk utbildning 4) 91 % 89 % 90 % 87 % 88 % 85 %¤ Genomsnittligt meritvärde i åk 9 230,8 231,6 236,4 206,4 205,8 205,7¤ Andel elever behöriga till gymnasieskolan 94,8 % 95,3 % 94,9 % 89,7 % 88,1 % 89,0 %¤ Övergångsfrekvensen till gymnasieskolan 5) 94 % 94 % 94 % 90 % 88 % 89 %Gymnasieskolan 6)

¤ Genomsnittlig betygspoäng (G=10, VG=15) 14,8 14,7 14,9 14 13,9 14¤ Andel som fullföljde utbildningen inom 4 år 80 % 80 % 83 % 75 % 75 % 75 %¤ Övergångsfrekvensen till högskolan/univ. 67 % 67 % 69 % 49 % 49 % 46 %Gymnasieskolan - kommunal regi¤ Lärare per 100 elever 7,1 7,1 7,2 8,0 8,0 8,2¤ Lärare - andel med pedagogisk utbildning 90 % 91 % 90 % 82 % 85 % 80 %¤ Andel elever behöriga till högskolan/univ. 89 % 91 % 92 % 90 % 88 % 89 %4) Pedagogisk utbildning på högskolenivå.5) Exkl. individuella programmet.6) Endast elever folkbokförda i kommunen.

Jämförelsetal


Nyckeltal

Nyckeltal från olika verksamhetsområden, med följande gruppindelning :

1. Befolkning 4. Pedagogisk verksamhet 7. Affärsverksamhet

2. Infrastruktur, Skydd mm 5. Vård och Omsorg 8. Gemensamma lokaler

3. Kultur och Fritid 6. Särskilt riktade insatser och övrig verksamhet

1.1. Befolkning per 31 December 2003 2004 2005

Årlig befolkningsförändring per 31 December 593 428 834

¤ varav födelseöverskott 414 395 369

¤ varav flyttningsnetto mot egna länet -697 -533 -63

¤ varav flyttningsnetto mot övriga Sverige 486 569 205

¤ varav flyttningsnetto mot utlandet 385 9 320

Befolkning per 31 December 100 995 101 423 102 257

Medelbefolkning 1) 100 699 101 209 101 840

¤ varav 0 år 1 122 1 102 1 107

¤ varav 1-5 år 4 945 5 100 5 258

¤ varav 6 år 981 968 935

¤ varav 7-15 år 10 529 10 333 10 088

¤ varav 16-18 år 3549 3 638 3 706

¤ varav 19-64 år 66 811 67 130 67 616

¤ varav 65-w år 12 764 12 940 13 1321) Medelvärdet av befolkning i början & slutet av året

2.1. Bygglovsärenden 2003 2004 2005

Antal inkomna ärenden 1 598 1 756 1 809

Antal beviljade bygglov 1 061 1 146 1 042

Antal beslut om kontrollplan 429 415 537

2.2. Detaljplansärenden 2003 2004 2005

Antal antagna eller godkända planer 17 15 22

Antal nya planuppdrag 22 27 18

Antal planer under arbete eller ej påbörjade 114 137 128

2.3. Lantmäteriverksamhet 2003 2004 2005

Antal fastighetsförteckningar 44 32 56

Antal nybildade fastigheter 111 194 149

Antal berörda fastigheter vid fastighetsreglering & dylikt 302 150 352

Antal utstakningar och lägesbesiktningar 527 661 514

Antal övriga mätningsuppdrag 116 144 117

2.4. Gator och trafik 2003 2004 2005

Huvudvägar (km) 77 77 77

Lokala gator (km) 245 246 247

2.5. Park och natur 2003 2004 2005

Parkmark och grön gatumark (ha) 641 654 658

Skogs- och naturmark (ha) 884 884 884

2.6. Brandförsvar 2003 2004 2005

Räddningsinsatser

¤ antal räddningsinsatser 1 265 1 278 1 253

¤ andelen boende med insats inom 10 minuter 90 % 90 % 90 %

2.7. Mark och exploatering 2003 2004 2005

Såld Industrimark (ha) 1,3 3,1 5,3

Färdigställda lägenheter 289 485 500


Nyckeltal

3.1. Kultur och Fritid 2003 2004 2005

Antal besökare (1000-tal) 2)

¤ Biblioteken 1 440 1 440 1 388

¤ Konsthallen 160 92 95

¤ Stadsteater 33 33 31

Utlåning via kommunens bibliotek

¤ antal lån (1000-tal) 1 259 1 255 1 228

¤ antal lån per kommuninvånare 13 12 12

Kulturskolan

¤ antal barn i kör och instrumentalundervisning 1 415 1 393 1 435

¤ antal barn i övrig undervisning 488 470 452

¤ antal visningar inom skolbio 350 323 274

Stöd till studieorganisationer (1000-tal)

¤ antal deltagartimmar - 1 413 1 429

Föreningsbidrag (1000-tal)

¤ antal bidragsberättigade sammankomstdeltagare 722 719 725

Turistbyrån

¤ antal besök på turistbyrån 62 569 63 873 59 542

Nettokostnader (kr) per invånare

¤ Konsthallen 46 51 54

¤ Stadsteater/Stadshall 66 64 63

¤ Kulturstöd/Kulturaktiviteter 236 231 244

¤ Kulturhuvudstad - - 15

¤ Stöd till studieorganisationer 56 56 54

¤ Folkbibliotek 544 558 544

¤ Kulturskola 159 172 179

¤ Idrott 512 554 561

¤ Öppen fritid 361 380 3862) För idrottsanläggningar finns uppgifter om antalet besökare men dessa är till varierande grad uppskattade.

4.1. Förskole- och grundskoleverksamhet 2003 2004 2005

Antal kommunalt producerade platser via 3)

¤ Förskola 3 194 3 279 3 449

¤ Familjedaghem (inkl skolbarn) 387 347 340

¤ Fritidshem 3 204 3 092 3 035

¤ Fritidsklubb (exkl. pl. via Kultur & Fritidsförvaltningen) - 936 998

¤ Grundskola 10 572 10 248 9 982

Antal 3) barn/elever från Lund placerade i

¤ Förskola 4 093 4 195 4 250

- varav i Enskild regi 925 947 972

¤ Familjedaghem (inkl skolbarn) 390 340 332

¤ Fritidshem 3 356 3 359 3 256

¤ Fritidsklubb 861 1 091 1 199

¤ Grundskola 11 212 10 972 10 729

- varav i Fristående grundskola 713 775 804

Nettokostnaden (tkr) per inskrivet barn/elev i

¤ Kommunal förskola 94,6 101,5 103,1

¤ Enskild förskola - 90,9 95,7

¤ Familjedaghem/-daggrupper 80,6 82,1 75,6

¤ Fritidshem 26,9 30,0 30,5

¤ Fritidsklubb 17,7 19,1 18,1

¤ Kommunal grundskola 73,3 76,3 78,9

¤ Fristående grundskola - 63,7 63,4


Nyckeltal

Antal årsarbeten per 100 barn/elever avseende 2003 2004 2005

¤ barngruppspersonal i förskolan 18,9 19,2 19,6

¤ pedagogisk personal i årskurs F-5 11,9 11,8 12,9

¤ pedagogisk personal i årskurs 6-9 8,9 8,8 8,8

Andel behöriga till gymnasieskolan (Vt-05, årskurs 9)

¤ Kommunal grundskola 96,0% 95,8% 96,3%

¤ Fristående grundskola 100,0% 94,8% 97,3%

Antal elever berättigade till hemspråksundervisning 1665 1 675 1 476

Barngruppsstorlek i kommunal förskola

¤ Andelen småbarnsgrupper 4) med färre än eller upp till 12 barn

- - 100,0%

¤ Andelen småbarnsgrupper 4) med 13 till 16 barn - - 0,0%

¤ Andelen övriga barnsgrupper 4) med färre än eller upp till 17 barn

- - 75,0%

¤ Andelen småbarnsgrupper 4) med 18 till 21 barn - - 25,0%3) Antal = Medelvärdet av Vt-05 & Ht-05 (april/oktober)4) Småbarngrupper har företrädesvis små barn medan övriga barngrupper har företrädesvis barn äldre än 2 år

4.2. Särskoleverksamhet 2003 2004 2005

Antal elever från Lund placerade i särskoleverksamhet 5) - 118 1195) Antal = Medelvärdet av Vt-05 & Ht-05

4.3. Gymnasieskolan och Gymnasiesärskola 2003 2004 2005

Antal kommunalt producerade platser via 6)

¤ Gymnasieskola 5 252 5 426 5 554

¤ Gymnasiesärskola 67 74 84

Andelen elever från Lunds kommun i

¤ Kommunens gymnasieskolor 60 % 59 % 58 %

¤ Kommunens gymnasiesärskola 48 % 44 % 45 %

¤ Annan kommuns gymnasieskola 5 % 5 % 5 %

¤ Fristående gymnasieskola 11 % 11 % 11 %

Kostnad (tkr) per elev i

¤ Gymnasieskolan exkl. skolskjuts, reseers. & inackord. 70,8 73,2 76,0

¤ Gymnasiesärskolan exkl. skolskjuts 211,3 238,1 250,8

Antal lärare per 100 elever i

¤ Gymnasieskolan 7,0 7,0 7,6

¤ Gymnasiesärskolan exkl. 17 20 19

Andelen gymnasieelever som

¤ blev intagna 96 % 97 % 97 %

¤ blev intagna på förstahandsvalet (beröriga) 94 % 91 % 86 %

¤ fullföljde ett program inom 4 år 85 % 88 % 86 %6) Antal = Medelvärdet av Vt-05 & Ht-05

4.4. Modersmålsundervisning 2003 2004 2005

Antal kommunalt producerade platser 7) 1 755 1 787 1 9217) Antal = Medelvärdet av Vt-05 & Ht-05

4.5. Komvux 2003 2004 2005

Antal kommunalt producerade platser via

¤ Grundläggande vuxenutbildning (heltidsstudier) 276 - 263

¤ Gymnasial vuxenutbildning (heltidsstudier) 1 005 - 1091

Kostnad (tkr) per heltidsstuderande elev i

¤ Grundläggande vuxenutbildning 41,0 - 33,1

¤ Gymnasial vuxenutbildning 29,0 - 38,2

Antal lärare per 100 elever i komvux 4,8 - 8,5


Nyckeltal

5.1. Omsorg och habilitering, funktionshindrade 2003 2004 2005

Antal bostäder med särskild service enligt LSS 190 200 208

Antal platser i daglig verksamhet 219 236 254

Bruttokostnaden (tkr) per år

¤ för bostad med särskild service enligt LSS 600 580 618

¤ för plats i daglig verksamhet 149 157 161

5.2.1 Vård och omsorg, äldre – särskilt boende 2003 2004 2005

Antal inrättade platser via äldreboende m.fl. 941 906 891

Bruttokostnad (kr) belagda dygnsplatser

¤ Äldreboende - 1 505 1 594

¤ Demensboende - 1 561 1 734

¤ Korttidsvård - 2 162 2 454

¤ Enskilda vårdhem - 1 335 1 356

Avgiftsfinansieringsgrad för särskilt boende 12 % 12 % 12 %

5.2.2 Vård och omsorg, äldre – ordinarie boende 2003 2004 2005

Hemvård, antal vårdtimmar under oktober 24 106 31 535 35 356

Assistans för äldre, antal timmar beviljade för oktober

¤ enl. stöd/service till vissa funktionshindrade (LSS) 1 175 1 010 841

¤ enl. assistansersättning (LASS) 27 707 24 290 20 965

5.3. Psykiatri 2003 2004 2005

Antal vårddagar via privata vårdhem 14 054 12 986 12 455

Nettovårdkostnad (kr) per vårddag 1 413 1 539 1 660

5.4. Institutions- och familjehemsvård 2003 2004 2005

Antal personer som erhållit

¤ Institutionsvård, barn & ungdom 55 50 46

¤ Familjehemsvård 96 90 76

¤ Institutionsvård, vuxna 127 112 73

Antal vårddagar

¤ Institutionsvård, barn & ungdom 8 912 9 003 9 368

¤ Familjehemsvård 26 827 24 226 21 006

¤ Institutionsvård, vuxna 17 463 15 683 11 379

Vårdkostnaden per vårddag

¤ Institutionsvård, barn & ungdom (kr) 2 745 2 860 2 713

¤ Familjehemsvård (kr) 596 597 670

¤ Institutionsvård, vuxna (kr) 1 472 1 546 1 607

5.5. Socialbidrag 2003 2004 2005

Antal bidragshushåll 1 650 1 740 1 816

Utbetalt socialbidrag (tkr) per bidragshushåll 36 35 35

6.1. Flyktingmottagning 2003 2004 2005

Antal mottagna flyktingar 76 70 74

Antal bidragshushåll (flyktingar) 140 118 99

Utbetalt socialbidrag (tkr) per bidragshushåll 69 71 68

6.2. Arbetsmarknadsåtgärder 2003 2004 2005

Antal personer i åtgärder 1 309 1 535 1 618

7.1. Kollektivtrafik 2003 2004 2005

Kollektivtrafiken – antal resor via (1000-tal)

¤ Stadstrafiken 5 900 5 940 5 996

¤ Färdtjänst 125 129 127

Avgiftsfinansieringsgrad

¤ Stadstrafiken- kostnader som täcks av intäkter 51 % 60 % 49 %

¤ Färdtjänsten- kostnader som täcks via intäkter 19 % 21 % 22 %


Nyckeltal

7.2. Affärsverksamhet 2003 2004 2005

Producerad/behandlad volym

¤ vattenproduktion (miljoner m3) 8,9 9,0 9,0

¤ behandlad volym avloppsvatten ( miljoner m3) 12,2 12,5 11,4

¤ materialflöde från hushållen (1000-tal ton ) 50,6 53,3 55,7

- varav farligt avfall 0,2 0,2 0,2

Brukningsavgift (kr/m3)

¤ rörlig avgift, vatten 5,35 5,35 5,35

¤ rörlig avgift, avlopp 5,35 5,35 5,35

8.1. Fastighetsverksamhet 2003 2004 2005

Fastighetsrelaterade nyckeltal beräknad per m2 (kr/m2)

¤ hyra 8) 916 978 986

¤ fastighetskostnader inkl. finansiella 822 953 951

¤ driftöverskott exkl. reavinster 85 75 99

¤ uppvärmnings kostnad 106 100 103

Uthyrningsbar yta (1000-tal m2) 518 508 518

Ekonomisk uthyrningsgrad 98,5 % 99,0 % 99,1 %8) inkl uppskattad hyra för ej uthyrda lokaler

8.2. Central administration 2003 2004 2005

Medborgarkontor

¤ antal kontakter 14 099 16 708 17 021

Personalavdelningen

¤ antal utbetalningar via lönesystemet per månad 11 214 11 284 11 643

¤ antal utbildningsdagar 1 548 1 700 1 781

¤ antal förhandlingar inkl. tvist & löneförhandlingar 81 102 74

¤ antal annonser 681 516 576

- varav deltidstjänster 230 183 203

Ärenden – Kommunfullmäktige

¤ antal ärenden 73 98 89

- varav avslutade ärenden 72 88 78

- vara öppna ärenden 1 10 11

Ärenden – Kommunstyrelsen

¤ antal ärenden 859 763 863

- varav avslutade ärenden 829 701 760

- vara öppna ärenden 30 62 103

-82-

Revisionsberättelse

-83-


-84-


-85-

5 år i sammandrag

2001 2002 2003 2004 2005

Koncernen. Resultat före skatt, mkr 12 49 169 58 273

Koncernens soliditet, % 41 38 21 18 20

Kommunen. Resultat, mkr 21 -5 -1 17 198

utan poster av engångskaraktär -16 19 -62 -113 87

Budgetavvikelse nämnder, mkr (exkl engångsposter) -38 -6 27 22 64

Nettokostnad/skatteintäkter och

generella statsbidrag, %, frånräknat engångsposter 101 100 103 105 97

Soliditet, inkl. pensionsskuld intjänad före 1998, % 19 18 17 37 40

Soliditet, exkl. pensionsskuld intjänad före 1998, % 66 65 65 72 76

Investeringar, netto 248 184 289 300 225

Exploateringsverksamhet, omslutning (utgifter) 100 92 55 44 69

Verksamhetens externa kostnader, mkr (ej avskrivn) 3 683 3870 4 038 4 164 4 298

Personalkostnader, mkr (driftredovisning) 2 390 2 520 2 635 2 730 2 804

Låneskuld mkr 281 330 299 386 171

Utdebitering 3) 20:49 20:49 20:49 20:49 21:24

Tillsvidareanställda, antal 7 259 7 393 7 445 7 541 7 541

Visstidsanställda, antal 1 760 1 654 1 534 1 404 1 420

Timavlönade, antal omräknat till årsarbetare 627 667 539 583 591

Antal invånare 31 dec 99 622 100 402 100 995 101 423 102 257

Årsredovisningen för Lunds kommun antogs av kommunfulmäktige i maj 2006.

För ytterligare information kring inne-hållet vänder du dig till Kommun- kontorets Ekonomiavdelning eller Stab.

Documents

Årsredovisning 2005 · Kaj Persson Uldis Skuja Britt Steiner Daniel Svärd För ekonomifakta svarar: Cecilia Andersson, Peter Flyckt och Kaj Persson-4-Kommunstyrelsens ordförande