Årsredovisning 2007 Norsjö kommun politik...Helga-projektet som har till syfte att förbättra vårdkedjan och samarbetet mellan kommun och landsting, fortgår. Äldreomsorgens Helga-ombud

Årsredovisning 2010

I Torgny Lindgrens bok Pölsan beskrivs färden förbi mjölkborden i Raggsjö. I sommar invigs Norsjö

kommuns nya besöksmål "Raggsjöliden – Torgny Lindgrens litterära landskap".

FOTO: Jonny Stenmark

Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse

Vision 3

Styrmodell 3

Kommunens samlade måluppfyllelse 3

Förväntad utveckling 8

Ny styrmodell 8

Omvärldsanalys 11

Organisation 13

Fem år i sammandrag 14

Finansiell analys och framtidsbedömning 15

Driftsredovisning 17

Investeringsredovisning 18

Väsentliga personalförhållanden 19

Viktiga förhållanden 22

Verksamhetsberättelser

Modellbeskrivning 23

Kommunstyrelse (allmän verksamhet) 24

Kommunstyrelse (teknisk verksamhet) 29

Trepartens renhållningsnämnd 33

Bygg- och miljönämnd 36

Utbildnings- och kulturnämnd 39

Socialnämnd 44

Bokslut kommunen

Resultaträkning, finansieringsanalys 49

Balansräkning 50

Särredovisning Va-verksamheten (ingår i kommunens

resultat och balansräkning) 51

Noter 53

Redovisningsprinciper 56

Sammanställd redovisning (kommunkoncernen)

Principer för koncernen 57

Kommunala bolag 57

Resultaträkning, finansieringsanalys 59

Balansräkning 60

3

Förvaltningsberättelse

Vision I det kommunala målsättningsarbetet är det viktigt

att det finns en övergripande vision – ett mål att

sträva mot. En sådan vision, med tidsperspektiv

10-15 år, ska vara en gemensam ledstjärna för alla i

kommunen. Följande vision gäller för Norsjö

kommun:

Norsjö - En attraktiv och företagsam kommun, där

kropp och själ hinner med

Styrmodell

Norsjö kommun har från och med den 1 januari

2006 infört styrmodellen, mål- och resultatstyrning,

som bygger på teorin om balanserad styrning.

Syftet med modellen är att förbättra den kommuna-

la styrningen genom bl.a. en ökad tydlighet i

måldokumenten, färre konkreta mål och mer tid för

analys. Verksamheten ska ses ur tre perspektiv och

man ska hitta den rätta balansen mellan perspekti-

ven för att nå de uppsatta målen och visionen.

Mål

Målen ska ge en tydlig inriktning av hela den

kommunala verksamheten och effekterna för dem

som verksamheten är till för ska sättas i centrum.

Resultaten ska nås genom att fokus riktas mot

styrda mål och inte som tidigare mot en fastställd

ekonomisk ram.

Arbetet är koordinerat med att tjänstegarantier

införts i den kommunala verksamheten.

Perspektiv

Perspektiven är valda för att stödja styrningen av

verksamheten. Följande tre perspektiv är satta i

fokus:

- Medborgare/Kund

- Medarbetare

- Ekonomi

Framgångsfaktorer

För att nå visionen och satta mål visar framgångs-

faktorerna vilka områden som måste förbättras och

vilka faktorer som är avgörande för att nå fram-

gång.

Tjänstegarantier

För att stärka kvalitén på de tjänster som kommu-

nen erbjuder sina invånare och de som är verksam-

ma i kommunen, har beslut tagits om att införa

tjänstegarantier inom en rad olika områden.

Grad av måluppfyllelse

Uppföljning av kommunens verksamhet sker

genom delrapporter och årsredovisning. Tillsam-

mans med kommentarer och redovisning av mätre-

sultat används färger för att visualisera graden av

måluppfyllelse.

Röd färg betyder att verksamheten

ej uppnår målet

Gul färg betyder att verksamheten

delvis uppnår målet

Grön färg betyder att verksamheten

uppnår målet

Kommunens samlade måluppfyl-lelse

Uppföljningen per december 2010 görs enligt

kommunens styrmodell mål- och resultatstyr-

ning. Måluppfyllelsen inom respektive perspek-

tiv har bedömts utifrån varje nämnds ställnings-

tagande och då på årsbasis. Då vedertagna mät-

metoder finns har dessa använts. Där de saknas

har en bedömning gjorts om genomförda aktivi-

teter har lett till måluppfyllelse. Hösten 2010 har

en större och heltäckande kommunenkät genom-

förts. Enkäten har genomförts sedan hösten

2007. Enkäten har köpts av SCB och innehåller

förutom en allmän del ett mindre antal kom-

munspecifika frågor. Vidare har samtliga an-

ställda, vartannat år, möjlighet att besvara en

medarbetarenkät. Senaste enkät har genomförts

hösten 2010. Enkäterna tillsammans med en rad

mindre egna enkäter har försett förvaltningarna

med ett bra underlag i anslutning till arbetet med

bokslutet. Fastställda mål och framgångsfakto-

rer framgår av nämndsrapporterna som finns på

sidan 24.

Kommunstyrelsens samlade bedömning av

verksamheternas måluppfyllelse per perspektiv

framgår av nedanstående diagram.

Medborgare Medarbetare Ekonomi

April 2010 Grön Grön Grön

Augusti 2010 Grön Grön Grön

Helår 2010 Gul Grön Grön Ekonomi

Med-

borgare/

kund

Med-

arbetare

4

Måluppfyllelse - Medborgare/kund-

perspektivet

Helhetsbedömningen är att kommunens mål

delvis har uppfyllts (gul signal). Merparten av

nämnderna indikerar att måluppfyllelse nåtts

inom perspektivet. Generellt har införandet av

perspektivet och de mätningar som genomförts

inneburit att alla verksamheter med dess politi-

ker och anställda har fått en tydligare fokusering

på medborgarna och kunderna.

Kommunstyrelsen (allmän verksamhet) uppnår

fem av sju mål inom perspektivet. Delvis mål-

uppfyllelse uppnås för målen ”vara en attraktiv

och företagsam kommun som med god livsmiljö

får invånarna att vilja bo kvar, ökar sin befolk-

ning, skapar nya arbetstillfällen och minskar ar-

betslösheten” samt ”förbättra företagsklimatet”.

Kommunen har under året fortsatt att ta emot

ensamkommande asylsökande barn, kvotflyk-

tingar och övriga flyktingar med uppehållstill-

stånd. Vid årets slut fanns det 89 flyktingar med

uppehållstillstånd i kommunen.

Konjunkturläget har förbättrats under 2010 efter

den kraftiga nedgången som påbörjades sista

kvartalet 2008 och pågick under 2009. Ung-

domsarbetslösheten är fortfarande mycket hög.

I syfte att öka den samlade informationen till

företagen skriver utvecklingsenheten månads-

brev som distribueras via mail. Informationen

finns även tillgänglig på hemsidan.

Inom den tekniska förvaltningen uppnås samtli-

ga mål inom perspektivet. Lokala entreprenörer

anlitas i mycket hög grad för bygg- och anlägg-

ningsprojekt. Ny upphandling av entreprenad-

tjänster har påbörjats.

Omfattande lägerverksamhet och arrangemang

knutna till Norsjö Arena ger positiva företagsef-

fekter.

Trepartens renhållningsnämnd uppnår fyra av

fem mål inom perspektivet. Där delvis målupp-

fyllelse uppnås är ”uppfylla miljökrav, nuvaran-

de och kända framtida, för kommunernas av-

fallshantering”. Upphandling av komplett ren-

hållningsfordon är genomförd. Leverans har

skett februari 2011.

Bygg- och miljönämnden uppnår två av tre mål.

Där man uppnår delvis måluppfyllelse är

”nämnden ska uppnå de lokala och relevanta

nationella miljö- och folkhälsomålen”. Bygg-

och miljönämnden/enheten ingår fr.o.m. 1 jan.

2011 i en gemensam nämnd och kontorsorgani-

sation med Malå kommun.

Ett nytt tillägg till översiktsplan 2010 - Lands-

bygdutveckling i strandnära lägen, där kommu-

nen kan peka ut områden med lättnader i strand-

skyddet, har påbörjats och kommer att färdig-

ställas under 2011.

Utbildnings- och kulturnämnden uppnår samtli-

ga fem mål inom perspektivet. Anpassning av

verksamheter efter det sjunkande elevunderlaget

fortgår. Fr.o.m. hösten 2010 har Norsjö kom-

mun endast en byskola (Bastuträsk) kvar, sedan

nedläggningen av Norsjövallens skola verk-

ställts.

Fr.o.m. augusti 2010 har förskoleverksamheten

tillgång till en specialpedagog. Förhoppningsvis

kommer det att ge goda effekter som följer med

till förskoleklass och grundskola.

Eleverna vid grundsärskolan går ut till hösten

och har valt gymnasiesärskola på annan ort. En

minskning av lärartjänster har vidtagits i gym-

nasiesärskolan.

Socialnämnden indikerar att av fyra mål nås

måluppfyllelse för två mål, medan delvis mål-

uppfyllelse nås för ”socialnämndens verksamhe-

ter ska utgå från en gemensam värdegrund”

samt ”socialnämndens verksamheter ska fokuse-

ra på utsatta grupper”.

Efterfrågan på dagvård har ökat, vilket speglar

bilden av att våra äldre bor kvar i hemmet och

därför behöver stimulans och avlösning.

Informationsmaterial om äldreomsorgens taxor

har färdigställts i lättläst form. Informationen

finns som broschyr på kommunens hemsida.

Utbetalningarna av socialbidrag för gruppen 16-

25 år har minskat och de två sista månaderna

2010 inkom inga ansökningar från den ålders-

gruppen.

Det är god tillgång på särskilda boendeplatser.

35 platser har blivit tillgängliga under året.

Projektet socialt innehåll pågår inom äldreom-

sorgen. Aktiviteternas antal har ökat.

Redovisning av vissa intressanta jämförelsetal

N ä r i n g s l i v o c h s y s s e l s ä t t n i n g:

År 2009 År 2008

Antalet arbetstillfällen: 1 845 st. 1 965 st.

Redovisning av förvärvsfrekvens för personer som

bor i kommunen och arbetar i eller utanför kommu-

nen: (jämförelsetal för riket inom parentes)

Åldersgrupp År 2009 År 2008

20-24 år 59 (52) % 75 (60) %

25-44 år 85 (78) % 88 (81) %

45-64 år 74 (76) % 78 (78) %

5

F o r t s n ä r i n g s l i v o c h

s y s s e l s ä t t n i n g

Arbetssökande Feb 2011 Feb 2010

Öppet arbetslösa: 5,6 (3,6) % 6,6 (4,3) %

I arbetsmarknads-

åtgärder: 4,2 (3,1) % 4,5 (3,0) %

(jämförelsetal för riket inom parentes)

U t b i l d n i n g:

År 2010 År 2009

Andel elever i kommu-

nen som lämnar grund-

skolan med betyget

godkänd i samtliga

ämnen: 85 (77) % 86 (76) %

Andel elever i kommu-

nen som fullföljer ett

gymnasieprogram

inom 4 år: 83 (75) % 84 (76) %

(jämförelsetal för riket inom parentes)

Ä l d r e o m s o r g:

2010-12-31 2009-12-31

Antal hemtjänst-

ärenden: 76 personer 88 personer

Antal i särskilt

boende: 76 personer 79 personer

Korttidsboende: 6 platser 6 platser

Måluppfyllelse – Medarbetare

Medarbetarperspektivet

Sammantaget värderas perspektivet till målupp-

fyllelse (grön signal). Ett flertal mål mäts i med-

arbetarenkäten som genomförs vartannat år.

Medarbetarenkäten har genomförts under sep-

tember i år.

Kommunstyrelsen allmän verksamhet signalerar

att fyra av sju mål uppnås inom perspektivet.

Delvis måluppfyllelse uppnås för målen ”för-

bättra företagsklimatet”, ”vara en attraktiv ar-

betsgivare och trygga personalförsörjningen ge-

nom ett gott ledarskap, ökad arbetstillfredsstäl-

lelse och förbättrad hälsa”, samt ”vara en attrak-

tiv och företagsam kommun, som med god

livsmiljö får invånarna att vilja bo kvar, ökar sin

befolkning, skapar nya arbetstillfällen och

minskar arbetslösheten”. Kommunfullmäktige

fastställde 2009-12-08 en ny politisk organisa-

tion. Beslutet innebär bl. a. en vitalisering av

fullmäktige, mindre antal nämnder och en star-

kare kommunstyrelse med tre utskott.

Den utredningsorganisation som tillsattes för att

skapa en till den nya politiska organisationen

anpassad kontorsorganisation, slutförde sitt ar-

bete under hösten. Enligt fastställs tidplan an-

togs den nya tjänstemannaorganisationen av

fullmäktige 2010-10-19.

Kommunstyrelsen har beslutat att utse Skellef-

teå Kraft till leverantör av ny växel. Installatio-

nen påbörjas under våren 2011.

Samarbetet inom Trekom Norr fortsätter i

samma positiva anda som tidigare. Gemensam

nämnd inom området överförmyndarverksamhet

gäller fr.o.m. 2011 och gemensam nämnd för

drift av personalsystem är bildad för Trekom

Norr-kommunerna tillsammans med Arvidsjaurs

kommun. Ett nytt inköpsavtal med Skellefteå

kommun har börjat gälla fr.o.m. 2010-04-01.

Teknisk verksamhet signalerar att man uppnår

målet för samtliga sju mål inom perspektivet.

Tekniska förvaltningens kundservice och

tillgänglighet har begränsats p.g.a. vakanser och

sjukdom.

Lyftet-projektet har stöttat kommunens parkför-

valtning i arbetet med försköning av infarter och

naturområden i Norsjö och Bastuträsk.

Efterfrågan på städtjänster tenderar att minska

något medan parktjänster ökar.

Inom trepartens renhållningsnämnd har målen

nåtts med undantag vad gäller målet ”uppfyllda

miljökrav, nuvarande och kända framtida, för

kommunernas avfallshantering” där delvis mål-

uppfyllelse nås. Trepartens kommuner jobbar

översiktligt med ny renhållningsordning i sam-

verkan.

Bygg- och miljönämnden har klarat sina tre mål

inom perspektivet. Större ändringar i Plan- och

bygglagen (PBL) planeras träda i kraft 2 maj

2011. Ändringarna kommer att medföra fler ar-

betsuppgifter för Bygg- och miljönämnden.

Utbildnings- och kulturnämnden signalerar

måluppfyllelse för samtliga mål inom perspekti-

vet.

Under hösten har implementering av den nya

skollagen och läroplanen påbörjats. Lagen

kommer att gälla från 2011-07-01.

Fortbildning för våra elevassistenter genomförs

i höst tillsammans med Specialpedagogiska

6

myndigheten för att ge våra assistenter en större

kompetens för att kunna hjälpa elever i behov av

särskilt stöd.

Tre av förvaltningens rektorer går skolledarut-

bildning. En av våra lärare forskarutbildas. Nor-

sjö kommun deltar i Lärarlyftet och Förskollä-

rarlyftet med en handfull lärare från förskola till

gymnasium.

Socialnämnden uppnår måluppfyllelse för

samtliga fyra mål inom perspektivet. Vårdtyng-

den på särskilt boende ökar, främst på Solbacka

som förstärkt bemanning för att klara verksam-

heten. Arbetet med att kvalitetssäkra omvårdna-

den på Solbacka pågår.

Helga-projektet som har till syfte att förbättra

vårdkedjan och samarbetet mellan kommun och

landsting, fortgår. Äldreomsorgens Helga-

ombud har deltagit i två träffar under året där

man fått information och möjlighet att delta i

förbättringsarbetet kring dessa frågor.

Övergripande arbetsmiljömål

Mål: Total sjukfrånvarotid i förhållande till

ordinarie arbetstid ska uppgå till högst 5 %.

Måluppfyllelse: Sjukfrånvaron har för 2010

uppgått till 3,3 %. Målet har uppnåtts. Norsjö

kommun har fortsatt med sitt arbete att tidigt

sätta in olika åtgärder för att fånga upp den kor-

ta sjukfrånvaron. Kommunen har en god över-

blick över sjukfrånvaron och arbetar strukturerat

med frågan.

Mål: Alla medarbetare ska ha ett årligt medarbe-

tarsamtal inkl. förberedande lönesamtal och lö-

nesamtal, samt ha regelbundna arbetsplatsträf-

far.

Måluppfyllelse: Alla medarbetare tillhörande

samtliga fackliga organisationer omfattas sedan

2009 av individuell och differentierad lönesätt-

ning. Detta innebär att samtliga fackliga organi-

sationer och deras medlemmar omfattas fr.o.m.

2009 av kommunens samtalsmodell. Medarbe-

tarenkäten som genomfördes under hösten 2010

visar att 75 % av kommunens medarbetare har

årliga medarbetarsamtal med sin chef. 95 % av

kommunens medarbetare har svarat att man har

regelbundna arbetsplatsträffar. Målet har inte

uppnåtts.

Mål: 60 % av Norsjö kommuns medarbetare

deltar i någon form av friskvårdsgruppens akti-

viteter eller motionerar på egen hand.

Måluppfyllelse: Friskvårdsgruppens arbete fort-

sätter som tidigare med att erbjuda olika frisk-

vårdsaktiviteter för kommunens medarbetare.

Under året har 36 % (2009 40 %) av kommu-

nens medarbetare deltagit i någon motionsakti-

vitet eller motionerat på egen hand. Målet är

inte uppnått.

Den samlade bedömningen av övergripande

arbetsmiljömål är ej måluppfyllelse, endast ett

av tre mål uppfylls.

Måluppfyllelse - Ekonomiperspektivet

Sammantaget görs bedömningen att kommunen

har en god måluppfyllelse inom perspektivet

(grön signal). Samtliga förvaltningar, förutom

teknisk verksamhet, visar överskott mot budget.

Teknisk verksamhet visar visserligen underskott

med 784 tkr men i resultatet ingår nedskrivning

av anläggningstillgångar med 2 473 tkr. (se ta-

bell nedan). Kommunen har uppnått målet om

en budget i balans. Beträffande de långsiktiga

finansiella målen visar utfallet att fyra av fem

finansiella mål uppnås. Årets resultat är ett

överskott på 6,5 Mkr, vilket är 7,3 Mkr högre än

budget 2010 inkl. tilläggsanslag för drift 0,9

Mkr. Resultatet 2009 var ett överskott på 3,0

Mkr.

Styrelse och nämnder redovisar följande budgetav-

vikelser (tkr) för 2010 års verksamhet:

Kommunfullmäktige + 99 tkr

Kommunstyrelsen allmän verks. *) + 1 482 tkr

Kommunstyrelsen teknisk verks. **) - 784 tkr

Bygg- och miljönämnden + 143 tkr

Utbildnings- och kulturnämnden + 2 920 tkr

Socialnämnden + 1 886 tkr

Summa + 5 746 tkr *) Avvikelse exkl. nedskrivning

av anläggningstillgångar +2 361 tkr

**) Avvikelse exkl. nedskrivning

av anläggningstillgångar + 1 689 tkr

Skatter och bidrag är 3,9 Mkr högre än budget.

Ombudgeteringar uppgår till 1,4 Mkr. Bidraget

till LSS-kostnader, samt finansnettot, är oför-

ändrat mot budget. Pensionskostnader m.m. blev

0,9 Mkr högre än budget. Dessutom har pen-

sionsavsättning förtroendevalda för första gång-

en kostnadsförts, beloppet uppgår till 1,2 Mkr.

Lägre arbetsgivaravgift för födda 1984 och se-

nare har gett ett plus mot budget med 0,2 Mkr.

Enligt SCB:s officiella befolkningsstatistik per

31 december 2010 har kommunens invånarantal

minskat med 57 personer från årets början och

uppgår nu till 4 304 invånare. 35 barn har fötts

och 70 personer har avlidit under samma period.

Flyttningsnettot är -17.

Investeringsverksamhet

Av årets budgeterade investeringar på 16,4 Mkr,

inklusive ombudgeteringar och tilläggsanslag,

har endast 2,8 Mkr upparbetats. Orsak är fram-

förallt att teknisk verksamhet haft anställningen

som fastighetsingenjör obesatt från nov. 2009

7

till april 2010. För helåret 2009 uppgick inve-

steringarna till 8,7 Mkr.

Balanskravet

Kommunallagens krav på god ekonomisk

hushållning har skärpts från redovisningsåret

2005. I dessa betonas att varje kommun ska

formulera tydliga och mätbara finansiella och

verksamhetsmässiga mål i sin verksamhetsplan

och budget och att dessa ska följas upp. Enligt

balanskravet ska kommunens budget vara ba-

lanserad d v s intäkterna ska överstiga kostna-

derna. Om ett negativt resultat uppstår ska det

negativa resultatet regleras under de närmaste

tre följande åren.

Det statliga balanskravet infördes från och med

den 1 januari 2000. Under alla 11 åren därefter

har Norsjö kommun uppvisat ett positivt årsre-

sultat. Kommunstyrelsen tycker att det är gläd-

jande med ett positivt årsresultat på + 6,5 Mkr

och att kommunen klarat målet att ha en bud-

get/redovisning i balans även under 2010. Att

notera är att staten detta år lämnat ett extra

statsbidrag på 5,5 Mkr.

God ekonomisk hushållning

Finansiellt perspektiv

För att leva upp till kommunallagens krav på

god ekonomisk hushållning har kommunen fast-

ställt långsiktiga finansiella mål. Avstämning av

resultat- och investeringsprognosen mot dessa

indikerar följande:

Mål: En balanserad budget utan skattehöjning

Måluppfyllelse: Kommunen har 2010 lagt en

balanserad budget utan skattehöjning. Resultatet

visar att målet har uppnåtts.

Mål: Årsresultatets andel av skatteintäkter och

statsbidrag ska uppgå till minst 2 %

Måluppfyllelse: Resultatet 2010 är ett överskott

med 6,5 Mkr eller 2,7 % av skatteintäkter och

statsbidrag. Målet har uppnåtts.

Mål: Soliditeten bör inte understiga 70 %. Med

soliditet menas det egna kapitalet i förhållande

till totala tillgångar

Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts eftersom so-

liditeten 2010 uppgår till 76 %.

Mål: Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäk-

ter och statsbidrag ska under planperioden 2008-

2010 sammantaget inte överstiga 7 %

Måluppfyllelse: Utfall 2008, 2009 och 2010

inkl. ombudgeteringar för investeringar visar att

målet har uppnåtts.

Mål: Kommunens betalningsberedskap får inte

understiga 30 dagars löpande utbetalningar

Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts eftersom

kassa/bank och kortfristiga placeringar vid års-

skiftet uppgår till 95 Mkr.

Den samlade bedömningen i det finansiella

perspektivet är måluppfyllelse (grön signal) ef-

tersom samtliga fem mål uppfyllts.

Verksamhetsperspektiv

Viktigt för god ekonomisk hushållning är ett

effektivt användande av kommunens resurser i

verksamheten och att resurserna är rätt anpassa-

de utifrån demografin.

För åren 2009 och 2010 har kommunstyrelsen

upprättat övergripande verksamhetsmål. Angiv-

na verksamheter utgör en mycket stor del av

kommunens totala verksamhet. Eftersom upp-

följning av målen görs efter verksamhetsåret

kan ej redovisning av måluppfyllelse göras för

2010 men utfallet för 2009 redovisas.

Mål 1: Indextalet för kommunens kostnad för

barnomsorg i jämförelse med kommunens stan-

dardkostnad ska för 2009 uppgå till högst

+15 %. Utfall 2009 visar + 22,5. Målet har inte

uppnåtts. *


grundskola i jämförelse med kommunens stan-

dardkostnad för grundskola ska för 2009 uppgå

till högst -6 %. Utfall 2009 visar + 5,7. Målet

har inte uppnåtts. *


äldreomsorg i jämförelse med kommunens stan-

dardkostnad ska för år 2009 uppgå till högst

+8 %. Utfall 2009 visar + 18,8. Målet har inte

uppnåtts. *

Sammantaget visar uppföljningen av de över-

gripande verksamhetsmålen för 2009 att inget

av målen uppfyllts.

*) Standardkostnad är den kostnad kommunen

skulle ha om man bedrev verksamheten på en i

riket genomsnittlig avgifts-, ambitions- och ef-

fektivitetsnivå med hänsyn till de egna struktu-

rella faktorerna enligt kostnadsutjämningen.

En positiv avvikelse innebär att kommunen

har en kostnadsnivå som är högre än vad

strukturen motiverar, en negativ avvikelse

visar det omvända.

Tjänstegarantier

För att stärka kvalitén på de tjänster kommunen

erbjuder sina invånare och de som är verksam-

ma i kommunen har tjänstegarantier införts

fr.o.m. 2006. Under år 2010 har det kommit in

två ärenden inom socialnämndens område och

båda två har åtgärdats.

8

Upplysning om pensionsförpliktelser och pen-

sionsmedel

2010-12-31 2009-12-31

Avsättningar inkl. lö-

neskatt för pensioner

och liknande förplikt-

elser: 2 046 tkr 1 090 tkr

Ansvarsförbindelser –

Pensionsförpliktelser

inkl. löneskatt som inte

redovisats bland av-

sättningar: 121 598 tkr 126 007 tkr

Som en följd av blandmodellen redovisar

kommunen sina pensionsförpliktelser dels som

avsättning i balansräkningen, dels som ansvars-

förbindelse beroende på när i tiden pensionsför-

pliktelsen är intjänad. Kommunens åtagande för

pensioner intjänade före 1998 redovisas som

ansvarsförbindelse. Medel för pensionsförplik-

telser finns ej placerade på särskilt konto utan

finns dels tillgängliga i kommunens likvida me-

del, dels återlånade i verksamheten.

Styrelsen och nämndernas resul-tat och måluppfyllelse Beträffande respektive styrelse/nämnds måluppfyl-

lelse och ekonomiska utfall hänvisas till respektive

verksamhetsredovisning.

Kommunens bolag I kommunkoncernen ingår det helt kommunägda

bolaget Norsjölägenheter AB.

Norsjölägenheter AB har upprättat årsbokslut

per 31 december. Bokslutet visar vinst före skatt

på 142 tkr. Fastän investering gjorts 2008 i nytt

trevåningshus på Köpmannen 5 med 12 lägen-

heter och påbyggnad på Vaktmästaren 8 med 10

lägenheter, visar företaget vinst delvis beroende

på fördelaktig räntenivå på upptagna lån.

Fasadrenoveringen på Orionhusen är färdig-

ställd och besiktigad. Fasadrenovering på Åkar-

gatan 19 har påbörjats under sommaren, fasad

mot söder kvarstår dock och kommer att utföras

under våren 2011.

Kommunens borgensåtagande gentemot Norsjö-

lägenheter AB uppgår till 77,3 Mkr. I det korta

perspektivet på några års sikt är bedömningen

från kommunens sida att det inte föreligger nå-

gon risk för kommunens engagemang i bolaget.

Förväntad utveckling

Konjunkturläget på arbetsmarknaden har för-

bättrats under 2010 efter den kraftiga nedgången

som påbörjades sista kvartalet 2008 och pågick

under 2009. Fortfarande finns kvar ett stort bort-

fall av sysselsatta särskilt vid de större företagen

och ungdomsarbetslösheten är fortfarande

mycket hög. Den ekonomiska krisen kommer

enligt framställda prognoser att på ett påtagligt

sätt påverka kommunens skatteinkomster även

under de närmaste åren.

Befolkningsminskningen under året har varit 57

personer. 2009 uppgick befolkningsminskning-

en till endast två personer och där hade flyk-

tingmottagningen, som började i mars 2008, stor

betydelse för förbättringen. För kommunen är

en viktig faktor att konjunkturen för träindustrin

förbättras ytterligare.

En ny politisk organisation fastställdes av

kommunfullmäktige 2009-12-08. Beslutet

fr.o.m.2011 innebär en vitalisering av fullmäkti-

ge, mindre antal nämnder och en starkare kom-

munstyrelse med tre utskott.

Samarbete med andra kommuner i form av

gemensamma nämnder tog fart 2010. Sedan ti-

digare finns Trepartens renhållningsnämnd och

under året fattades beslut om ytterligare tre ge-

mensamma nämnder. Dessa är gemensam bygg-

och miljönämnd inkl. räddningstjänst med Malå

kommun, gemensam överförmyndarnämnd med

Skellefteå kommun samt gemensam nämnd drift

av personalsystem för Trekom Norr-

kommunerna tillsammans med Arvidsjaurs

kommun.

Av vikt är att verksamheter och resurser går

hand i hand. En väl fungerande ekonomi- och

verksamhetsstyrning är en bra plattform.

För framtiden är det viktigt att arbetet med

omställningar intensifieras på områden där be-

hoven ändras och att olika mätmetoder utveck-

las för att säkerställa en så kvalitativ och effek-

tiv verksamhet som möjligt. En kommunal an-

passningsgrupp har arbetat intensivt med an-

passning av verksamheterna för 2009 och 2010.

Arbetet ska inte ses som någon engångsföreteel-

se utan verksamheter uppmuntras att fortlöpan-

de komma in med nya sparförslag för att klara

den kommunala verksamheten inom de alltmer

krympande ekonomiska ramarna.

Ny styrmodell

Kommunen avser att införa en ny styrmodell

från år 2012. Norsjö kommun anmälde sig under

hösten 2010 till SKL:s arbete Kommunens Kva-

litet i Korthet (KKiK), som ger kommunerna

möjligheter att jämföra sig med andra. Nedan

redovisas några resultat från den datainsamling

som Norsjö bidragit med tillsammans med ca

130 andra kommuner och som avser verksamhe-

terna under 2010. Totalt finns det i undersök-

9

ningen 60 mått eller frågor som kommunerna

skall besvara, eller att data samlas in på annat

sätt. Med dessa mått beskrivs kommunerna ur

följande aspekter: kommunens tillgänglighet,

trygghetsaspekter i kommunen, medborgarnas

delaktighet och kommunens information, kom-

munens effektivitet, kommunen som samhälls-

byggare.

Informationen som finns i databasen

www.kolada.se är offentlig och skall fungera

dels som ett underlag för politikerna i styrning-

en av kommunen och utvecklingen av kvaliteten

i verksamheterna, men även som en objektiv

beskrivning av förhållandena i den egna kom-

munen, varför det är viktigt att resultaten kom-

mer medborgarna till del och att politiken gör

det möjligt att skapa dialog kring dessa med in-

vånarna.

Eftersom Norsjö är med i undersökningen för

första gången 2010 har kommunen ännu inte

kunnat arbeta fram formerna för hur resultaten

skall tillhandahållas på bästa sätt. Ambitionen är

att detta blir gjort under 2011. I nedanstående

sammanställning görs inga analyser över resul-

taten, utan den får i nuläget ses som en redovis-

ning över områden där kommunen kommit långt

i sin målsättning att vara en attraktiv och före-

tagsam kommun, där kropp och själ hinner med,

och även områden där det finns utvecklingsmöj-

ligheter.

Mikael Lindfors

Kommunstyrelsens ordf.

Björn Clasinder

Kommunchef

Kommunens tillgänglighet

Andel i procent som får svar på enkel fråga via

e-post inom 2 dagar

Lägst 32 Medel 77 Högst 96

Norsjö 69

Andel i procent av medborgare som får prata med

handläggare i telefon

Lägst 35 Medel 56,5 Högst 83 Norsjö 60

Andel i procent som upplever gott bemötande i tele-

fon

Lägst 57,1 Medel 82,8 Högst 100

Norsjö 82,8

Bibliotekets öppethållande utom kontorstid, timmar

Kortast 2 Medel 12 Längst 24

Norsjö 6

Simhallens öppethållande utom kontorstid, timmar

Kortast 3 Medel 26 Längst 54

Norsjö 17

Andel i procent som erbjudits förskoleplats och fått

önskat placeringsdatum


Norsjö 98

Trygghet

Hur trygga känner sig medborgarna


Norsjö 79

Antal barn per anställd inom förskolan

Minst 4,2 Medel 5,4 Flest 6,4

Norsjö 5,4

http://www.kolada.se/

10

Din delaktighet och kommunens information

Hur god kommunens information via hemsidan till

medborgarna är, %

Lägst 37 Medel 69 Högst 92 Norsjö 57

Hur stort inflytande över kommunala verksamheter

anser sig invånarna ha


Kommunens effektivitet

Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan, kr

Lägst 87 177 Medel 115 247 Högst 144 379 Norsjö 124 036

Andel i procent av grundskoleelever som är behöriga

till gymnasiet

Lägst 71,4 Medel 87,8 Högst 100

Norsjö 85

Kostnaden per betygspoäng i grundskolan, kr


Norsjö 370

Kostnad per plats i särskilt boende, kr

Lägst 275 943 Medel 549 323 Högst 767 300

Norsjö 592 566

Nöjd kund-index särskilt boende


Nöjd kund-index hemtjänst


Norsjö 78

Kommunen som samhällsbyggare

Förändring i antal förvärvsarbetande per 1000 invå-

nare

Flest -52,8 Medel -23,9 Minst -2,2

Norsjö -35

Andel invånare med försörjningsstöd, procent


Ohälsotalet bland kommunens invånare, dagar

Minst 14,3 Medel 33 Flest 55,5

Norsjö 42,2

Invånarnas syn på om kommunen är attraktiv att bo i


Norsjö 61

11

Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter

påverkar eller kan påverka Norsjö kommun. Påver-

kande faktorer är bland annat demografiska föränd-

ringar, utvecklingen på arbetsmarknaden, reformer

beslutade av riksdagen och andra statliga beslut

samt löne- och inflationsutveckling.

Den samhällsekonomiska utveck-lingen

Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och

Landsting (SKL),december 2010, Budgetförut-

sättningar, SKL, februari 2011.

Sveriges ekonomi har ökat med över 5 procent

2010, trots att återhämtningen i de ”gamla” in-

dustriländerna är skakig vilket håller tillbaka

exporttillväxten. Bakgrunden till de mycket

höga tillväxttalen är produktionsraset 2009 och

den kraftiga rekylen 2010. Trots återhämtningen

blir skatteunderlaget i stort sett realt oförändrat

mellan 2008 och 2010. Resursutnyttjandet i sto-

ra delar av den svenska ekonomin är fortfarande

lågt. Detta innebär att det framöver finns poten-

tial för fortsatt starka tillväxttal och en positiv

utveckling på arbetsmarknaden.

Återhämtningen fortsätter efter att finanskrisen

tryckt ner den globala ekonomin i den djupaste

konjunkturnedgången sedan depressionen på

1930-talet. Även om det värsta nu är över gäller

det att behålla perspektiven. Trots att flera eko-

nomier har studsat upp starkare än vad som

kunde förväntas har världsekonomin i flera av-

seenden ännu inte nått de nivåer som rådde före

krisen.

Den starkaste tillväxtkraften finns även fram-

över i växande ekonomier som Kina, Indien och

Brasilien. Dessa länder kommer att ge ett bety-

dande bidrag till den globala tillväxten även de

kommande åren.

I resten av världen går återhämtningen betydligt

långsammare. Mycket talar för att USA:s åter-

hämtning blir fortsatt svag med historiska mått

mätt. SKL räknar med en BNP-tillväxt i USA på

2,5 procent de närmaste åren. Eftersom USA

fortfarande är världens överlägset största eko-

nomi bådar detta för en relativt måttlig global

konjunkturuppgång.

I Europa plågas många länder av underskotts-

och skuldproblem i finanskrisens spår. När fas-

tighetsmarknaderna kollapsade och konjunktu-

ren dök i länder som Irland och Storbritannien

drabbades banksystemet av enorma kreditförlus-

ter. I andra länder som Grekland, Portugal och

Spanien hade dessutom kraftigt fallande räntor

efter EMU:s bildande drivit på en dramatiskt

ökad skuldsättning såväl hos hushållen som i

staten redan innan den finansiella krisen. Även

om en ny finansiell kris är osannolik finns det

skäl att räkna med en relativt svag återhämtning

i många europeiska länder – Sveriges viktigaste

handelspartners - eftersom den nödvändiga of-

fentliga budgetsaneringen kommer att innebära

en svag efterfrågeutveckling.

Sverige har emellertid, av olika skäl, klarat sig

bättre än många andra länder. En totalt sett lju-

sare internationell bild samt företagens och hus-

hållens positiva förväntningar inför framtiden

gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt

även 2011. BNP beräknas öka med 4,3 procent

samtidigt som sysselsättningen stiger med 1,8

procent. Även 2012 blir BNP-tillväxten hög,

drygt 3 procent. SKL räknar med att invester-

ingar lyfter rejält 2011. Den dåliga tillgången på

krediter under finanskrisens mest kritiska skede

innebar att många investeringar stannade av el-

ler helt uteblev. De svenska företagen ser idag

betydligt ljusare på framtiden. Investeringarna

har under andra halvåret 2010 ökat kraftigt och

beräknas även framöver att växa i snabb takt.

Arbetsgivaravgiften ligger kvar på den relativt

låga nivån 39 procent 2011. 1 procent i lägre

arbetsgivaravgift innebär för kommunsektorn en

kostnadsminskning med ca 2 miljarder kronor.

BNP-utvecklingen beräknas bli: 2011 4,3

procent, 2012 3,3 procent och 2013 3,3 procent.

KPI ökade preliminärt med 1,3 % 2010 och

beräknas öka med 2,3 % 2011 och med 2,2 %

2012.

Den öppna arbetslösheten (i procent av arbets-

kraften) har under 2010 uppgått till 8,4 %. 2011

förväntas arbetslösheten minska till 7,8 % och

2012 är den öppna arbetslösheten 7,5 %.

Sysselsättning i timmar har ökat med 2,0 %

2010, förväntas öka med 1,8 % 2011 samt öka

med 0,7 % 2012.

Kommunernas ekonomi

Tillfälliga tillskott, sänkta sjukförsäkringspre-

mier och förbättrade skatteintäkter gör att kom-

munerna redovisar starka resultat 2010. Att stör-

re delen av tillskotten är tillfälliga medför att

kommunerna måste hålla i pengarna för att inte

tvingas till neddragningar 2011, då intäkter från

skatter och statsbidrag utvecklas svagt. En stor

utmaning för kommunerna kommer att bli att

anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till

avsevärt minskade elevkullar samtidigt som

statsbidrag dras in i samband med den nya gym-

nasiereformen.

12

Kommunerna redovisar mycket starkt resultat

2010. För att mildra effekterna av den ekono-

miska krisen tillfördes kommunerna 11,9 mil-

jarder i extra statsbidrag 2010. Men minskning

av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt

svag skatteunderlagstillväxt medför betydligt

sämre förutsättningar 2011. Ett av skälen till den

höga resultatnivån 2010 är att tillskotten har

aviserats sent i kommunernas budgetprocess och

sjukförsäkringspremierna har sänkts under lö-

pande budgetår. De sena beskeden har begränsat

kommunernas möjligheter att använda medlen

till annat än tillfälliga insatser och förstärkning

av resultatet. Dessutom skapar det pedagogiska

problem i kommunikationen av kommunens

budget och resultat.

I en enkätundersökning som SKL gjort uppger

mer än hälften av kommunerna att de kommer

att genomföra besparingar under 2011. Förutom

generella besparingar på samtliga verksamheter

planeras som exempel neddragningar inom sko-

lan till följd av färre elever.

Skatteunderlagstillväxt 2011– 2014

2011 2012 2013 2014

Summa % * 2,3 4,1 4,1 4,0

Bidrag till förändringen %

Timlön 2,3 2,7 2,9 3,1

Sysselsättning 1,4 0,6 0,5 0,4

Sociala ersättn. -0,1 1,0 1,0 0,9

Övr. inkomster 0,2 0,2 0,2 0,2

Avdrag -1,5 -0,3 -0,5 -0,5

*) Procentuell förändring från föreg. år

Den statliga fastighetsskatten på bostäder

avskaffades år 2008 och ersattes av en kommu-

nal fastighetsavgift. Första året är effekten helt

neutral för såväl staten som varje enskild kom-

mun. Kommande år ska den årliga intäktsför-

ändringen från fastighetsavgiften tillföras re-

spektive kommun. För Norsjös del är årets in-

täkt av fastighetsavgift 5 817 tkr (5 755 tkr år

2009).

För att framgent uppnå god ekonomisk hushållning

krävs av kommunerna bl.a. att:

Fortsätta effektivisera verksamheterna.

Se över det kommunala uppdraget och tydliggö-

ra vad medborgarna kan förvänta sig av sina

skattepengar i sin kommun.

Av regering och riksdag krävs bl.a. att:

Se över och avgränsa uppdraget till kommuner-

na.

Öka långsiktigheten i finansieringen genom att

t.ex. införa indexreglering av generella statsbi-

drag.

Se till att när nya reformer och ambitionshöj-

ningar införs, så går de att finansiera fullt ut.

Befolkning

Befolkningsutvecklingen för Norsjö senaste 6 åren

är en minskning med 179 personer eller i snitt 30

personer/år. Åren 2008 – 2009 var den en måttlig

nedgång med 17 respektive 2 personer. Flykting-

mottagningen som startade 2008 är naturligtvis en

del i detta. 2010 var befolkningsminskningen 57

personer.

Fakta om befolkningen 2010 2009

Medelålder 44,6 år 44,6 år

Andel kvinnor 49,0 % 49,0 %

Andel män 51,0 % 51,0 %

0 – 6 år 7,1 % 6,7 %

7 – 15 år 9,1 % 9,5 %

16 – 18 år 4,7 % 5,1 %

19 – 64 år 54,2 % 53,8 %

65 – 84 år 21,5 % 21,8 %

85 - 3,4 % 3,1 %

Tabellen visar att medelåldern i kommunen

ligger kvar på 44,6 år. 0-6 år samt 19-64 år är de

grupper som ökat mest. Största minskningen är i

grupperna 7-15 år samt 16-18 år. Trycket på

äldreomsorgen borde inte öka i någon större

omfattning medan behovet av förskoleplatser

ökar.

En minskad befolkning innebär för kommunen

minskade skatteintäkter med i genomsnitt ca 50

tkr per person. Samtidigt minskar kommunens

kostnader i form av lägre efterfrågan på service.

Ökad befolkning innebär å andra sidan ökade

skatteintäkter och större möjlighet att upprätt-

hålla servicenivån i kommunens verksamheter.

Befolkningsutveckling

4200

4300

4400

4500

2005 2006 2007 2008 2009 2010

13

Kommunens organisation

KOMMUN-

STYRELSE

KS-STAB

Kommunled-

ningskontor

Social-

nämnd

Social-

förvaltning

Utbildnings-

och kultur-

nämnd

Bygg- och

miljönämnd

Teknisk

förvaltning

Utbildnings-

och kultur-

förvaltning

Bygg- och

miljöenhet 2)

Arbets-

utskott

KOMMUN-

FULLMÄKTIGEC KD FP S V

7 5 2 15 2

Valnämnd

Revision

Företag

Norsjö-

lägenheter AB

100 %

(Ingående i koncernredovisningen. Procentsatsen

anger andel kommunalt ägande)

Trepartens

renhållnings-

nämnd

1)

1)

Ingående

kommuner:

Norsjö, Malå

och Sorsele

2)

Personalen

underställd

kommunlednings.-

kontoret

Kommentarer

Styr-

grupp

Närings-

liv

Överförmyndare

14

Fem år i sammandrag

År 2010 2009 2008 2007 2006

Folkmängd 31/12 4 304 4 361 4 363 4 380 4 437

Kommunal skattesats (kr) 23,15 23,15 23,15 23,15 23,15

Skattesats totalt (kr) 1) 33,65 33,65 33,65 33,65 33,65

Medelskattekraft i förhållande

till riket (%) 86 % 86 % 85 % 87 % 87 %

Årets resultat (Mkr) + 6,5 + 3,0 + 2,7 + 6,1 + 7,2

Soliditet (eget kapital i %

av totala tillgångarna) 76 % 74 % 77 % 78 % 78 %

Balanslikviditet (omsättnings-

tillgångar/kortfristiga skulder) 2,18 1,83 1,88 2,24 2,25

Skuldsättningsgrad (skulder och

avsättningar/eget kapital) 30,9 % 34,4 % 29,3 % 27,9 % 27,5 %

Nettokostnadernas andel av

skatteintäkter och statsbidrag 98 % 100 % 101 % 99 % 97 %

Eget kapital (Mkr) 198,5 192,0 189,0 186,3 180,2

Eget kapital/invånare (kr) 46 117 44 024 43 314 42 536 40 615

Låneskuld (Mkr) 0 0 0 0 0

Nettoinvesteringar (Mkr) 2,8 8,7 25,8 12,2 5,8

Ansvarsförbindelser (Mkr) 87,8 87,3 87,6 73,1 63,4

1) Kyrkoavgift f.n. 1,40 kr redovisas ej i skattesats totalt.

15

Soliditetsutveckling i %

70%

75%

80%

78% 78% 77% 74% 76%

2006 2007 2008 2009 2010

Nettokostnadernas andel av

skatteintäkterna i %

90

100

110

97 99 101 100 98

2006 2007 2008 2009 2010

Årets resultat

0

5

10

7,2 6,1 2,7 3,0 6,5

2006 2007 2008 2009 2010

Eget kapital

170

180

190

200

180 186 189 192 198

2006 2007 2008 2009 2010

Finansiell analys och framtidsbedömning

Årets resultat

Norsjö kommun redovisar ett positivt resultat på

6,5 Mkr. Mot budget är det en resultatförbätt-

ring med 7,3 Mkr då årsbudgeten efter

tilläggsanslag och ombudgeteringar från 2009

uppgick till 793 tkr i underskott. Nämndernas

verksamhet redovisar ett samlat resultat på 5,7

Mkr bättre än budget. Kommunfullmäktige och

kommunstyrelsen inkl teknisk verksamhet redo-

visar överskott med 0,8 Mkr, utbildnings- och

kulturnämnden överskott med 2,9 Mkr, bygg-

och miljönämnden överskott med 0,1 Mkr och

socialnämnden redovisar överskott med 1,9

Mkr. I nämndernas resultat ingår att sjukförsäk-

ringspremierna år 2010 sänkts med 0,7 Mkr.

Skatteintäkter och bidrag visar överskott mot

budget med 3,9 Mkr. Extra statsbidrag p.g.a.

rådande lågkonjunktur är förklaring till över-

skottet. Finansnettot blev som budget överskott

med 1,5 Mkr. Pensionskostnader m.m. blev 2,1

Mkr högre än budget, lägre arbetsgivaravgift för

födda 1984 och senare har gett ett plus för

kommunen med 0,2 Mkr och kapitalkostnader

ett minus med 0,4 Mkr. Balanskravet har även

2010 uppnåtts med god marginal. Resultatut-

vecklingen de senaste fem åren framgår av ned-

anstående diagram.

Utvecklingen av det egna kapitalet åren 2006 –

2010 framgår av följande diagram. Egna kapita-

let visar skillnaden mellan tillgångar och skulder

och avsättningar.

Koncernen

Verksamheten i kommunen bedrivs både i

förvaltnings- och bolagsform. Koncernen Nor-

sjö kommun består av, förutom kommunen, det

helägda bolaget Norsjölägenheter AB. Bolaget

redovisar ett plusresultat på 142 tkr, en klar för-

bättring mot föregående års resultat + 8 tkr.

Räntekostnaderna har gått ner rejält vilket bi-

dragit till resultatförbättringen. Sammanställd

resultat- och balansräkning se sid. 59 – 60.

Soliditeten

Soliditeten är ett mått på kommunens ekono-

miska styrka på lång sikt. Den visar hur stor an-

del av kommunens tillgångar som finansierats

med eget kapital. De faktorer som påverkar so-

liditeten är resultatutvecklingen och tillgångar-

nas förändring. Soliditeten har under året stigit

med två procent till 76 %. Tar man hänsyn till

de pensionsförpliktelser, som redovisas som an-

svarsförbindelse, minskar soliditeten till 30 %

vilket är 4 % högre än föregående år. Soliditets-

utvecklingen framgår av nedanstående diagram.

Nettokostnader och skatteintäkter

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna

visar hur stor del av skatteintäkter och bidrag

som går åt till den löpande verksamheten. Under

2010 minskade nettokostnaderna med 0,3 %

medan skatteintäkter och bidrag ökade med 2,1

%. För 2010 uppgår kvoten till 98 %. Om man

lägger till kommunens finansnetto till skattein-

täkterna förändras situationen något. Nettokost-

nadernas andel av skatteintäkter inklusive fi-

nansnetto uppgår då till 97 %. Diagram nedan

visar utveckling över ett antal år.

Finansnetto, likviditet, upplåning

Kommunens finansiella intäkter minus finansi-

ella kostnader kallas finansnetto. För 2010 upp-

går finansnettot till +1,5 Mkr. De finansiella in-

täkterna uppgår till 1,7 Mkr och avser avkast-

16

ning från likvida medel. De finansiella kostna-

derna uppgår till 0,2 Mkr och består av ränta på

pensionsförpliktelser samt bankkostnader. Lik-

viditeten har under året ökat med 5,8 Mkr till

95,3 Mkr. Av beloppet utgör 1,5 Mkr förvaltade

bygdeavgiftsmedel.

Upplysning om pensionsförpliktel-ser och pensionsmedel

Nedan följer en samlad bild av kommunens

pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Som

en följd av blandmodellen redovisar kommuner

sina pensionsförpliktelser dels som avsättning i

balansräkningen, dels som ansvarsförbindelse.

Kommunens åtagande för pensioner intjänade

före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

2010-12-31 2009-12-31

Avsättningar inkl. löne-

skatt för pensioner och

liknande förpliktelser: 2 046 tkr 1 090 tkr

Ansvarsförbindelser –

Pensionsförpliktelser

inkl. löneskatt som inte

upptagits bland avsätt-

ningar: 121 598 tkr 126 007 tkr

Medel för pensionsförpliktelser finns ej placera-

de på särskilt konto utan finns dels tillgängliga i

kommunens likvida medel, dels återlånade i

verksamheten.

Investeringsverksamhet

Årets nettoinvesteringar uppgår till 2,8 Mkr och

har finansierats helt med egna medel. De största

posterna är ”Godsterminal Bastuträsk” 0,5 Mkr,

”Köksutrustning Vinkelbokök” 0,4 Mkr och

”Akutintag hälsocentralen” 0,4 Mkr. I övrigt har

investeringar framförallt skett i gator och led-

ningsnät, byte av två servicebilar, inköp av

möbler och övriga inventarier.

Borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser

Förutom tidigare redovisade pensionsförpliktel-

ser har kommunen relativt stora borgensåtagan-

den. Dessa uppgår vid årsskiftet till 87,8 Mkr.

Under året har inga infrianden av borgensåta-

ganden skett. Åtagandena mot kommunens eget

bostadsbolag uppgår till 77,3 Mkr och betraktas

för närvarande som ingen risk. Till medborgar-

hus- och folketshusföreningar har kommunen

åtagande på 8,9 Mkr.

Framtiden

Höga intäktsökningar 2010 åtföljs av mycket

begränsade resursförstärkningar 2011 för kom-

munsektorn. För att klara pris- och löneökningar

2011 behövs en resursförstärkning till kommu-

nerna med drygt 10 miljarder, att jämföra med

intäkterna som endast ökar med cirka 4 miljar-

der. Detta innebär lägre resultat alternativt att

effektiviseringar genomförs. Det starka resulta-

tet 2010 ger dock många kommuner en välbe-

hövlig marginal inför 2011 och skapar möjlighe-

ter att bättre kunna bedriva verksamheten med

bibehållen kvalitet och ambition.

Kommunerna har många utmaningar framöver.

Behoven och resurserna skiftar snabbt, beroende

på storleken på barnkullar, befolkningens flytt-

mönster, regelförändringar, reformer och kon-

junkturläge. Att kommunal verksamhet har för-

ändringar är mer regel än undantag. Utmaningen

är att anpassa verksamheten efter skiftningarna.

Norsjö har från 1 januari 2011 ny politisk

organisation och ny kontorsorganisation. Efter-

som beslutet bl.a. innebär mindre antal nämnder

och en starkare kommunstyrelse med fler utskott

är utmaningen att komma ifrån ”stuprörstänkan-

det” och i stället se till hela kommunens bästa i

alla avseenden. Samarbetet inom Trekom Norr

har fått till följd ett antal nya gemensamma

nämnder som startats 1 januari 2011 och ambi-

tionen är att samarbetet utökas framöver.

Känslighetsanalys

Nedanstående bild visar hur en förändring av

nedanstående faktorer påverkar Norsjö kommun:

Ränta +/-1 % +/- 0,8 Mkr

Löneökningar 1 % + 2,1 Mkr

Bruttokostnader +/- 1 % +/- 3,1 Mkr

Statsbidrag +/- 1 % +/- 0,8 Mkr

Skattesats +/- 25 öre +/- 1,8 Mkr

Befolkning +/- 10 pers. +/- 0,5 Mkr

Den största och mest betydelsefulla orosfaktorn

är skatteutveckling och statsbidrag som i första

hand är beroende av konjunktur och befolk-

ningsutveckling. Alltfler åldringar kräver ökade

resurser och ett visst eftersatt underhåll av

byggnader och anläggningar kommer att kräva

ökade resurser framöver. Av vikt är att kommu-

nen kan behålla sin befolkning och att en ut-

flyttning hejdas trots ökning av arbetslösheten

främst för ungdomar. Detta påverkar i högsta

grad de kommande skatte- och bidragsintäkter-

na. Med ovan redovisade förhållanden är det

viktigt att inte verksamhetskostnaderna tillåts

”skena” iväg utan anpassas till förändringen av

kommunens intäkter. Detta behövs för att vi

även i fortsättningen ska klara balanskravet.

Kenneth Holmgren

Ekonomichef

17

Driftsredovisning 2010 (tkr) Avvikelse: + = överskott

– = undeskott

Budget Utfall Budget Bokslut 2010

2009 2009 2010

Redovisning per verksam-hetsblock Netto Netto Netto Kostnad Intäkt Netto Avvikelse

1. Politisk verksamhet 4 127 3 672 4 329 5 197 1 122 4 075 254

2. Infrastruktur, skydd m m 14 541 13 977 13 857 23 807 8 761 15 046 -1 189

3. Fritid och kultur 14 144 13 677 14 311 15 318 1 420 13 898 413

4. Pedagogisk verksamhet 96 134 95 435 97 242 103 836 9 310 94 526 2 716

5. Vård och omsorg 90 864 92 881 94 750 115 064 22 502 92 562 2 188

6. Särskilt riktade insatser 1 676 1 059 1 748 31 394 30 359 1 035 713

7. Affärsverksamhet 3 782 3 138 1 184 21 591 19 554 2 037 -853

8. Gemensamma verksamheter 18 601 19 542 17 712 61 511 45 303 16 208 1 504

Summa verksamhet 243 869 243 381 245 133 377 718 138 331 239 387 5 746

Redovisning per nämnd

Kommunfullmäktige 1 405 1 253 1 285 2 312 1 126 1 186 99

Kommunstyrelsen 46 750 45 396 43 083 145 927 103 542 42 385 698

Bygg- och miljönämnden 2 097 2 020 1 840 3 086 1 389 1 697 143

Utbildnings- och kulturnämnden 103 368 102 454 104 780 111 614 9 754 101 860 2 920

Socialnämnden 90 249 92 258 94 145 114 779 22 520 92 259 1 886

Summa verksamhet 243 869 243 381 245 133 377 718 138 331 239 387 5 746

Finansiering

Skatter och bidrag -240 410 -236 702 -237 705 0 241 579 -241 579 3 874

Finansiella intäkter/kostnader -3 300 -3 649 -1 500 181 1 742 -1 561 61

Övriga intäkter/kostnader -3 470 -6 038 -5 135 3 438 6 185 -2 747 -2 388

Årets resultat 3 311 + 3 008 -793 381 337 387 837 + 6 500 7 293

Av resultaträkningens finansiella kostnader 181 tkr ingår 11 tkr i verksamheternas kostnader.

Av årets resultat (överskott med 6 500 tkr) har 1 500 tkr ombudgeterats till 2011.

Driftsredovisningen visar att enligt redovisning per verksamhetsblock har samtliga block, frånsett infrastruktur, skydd

m m -1 189 tkr och affärsverksamhet -853 tkr, klarat sina åtaganden inom den budgetram som fastställts av fullmäkti-

ge. Enligt redovisning per nämnd är det överskott hos samtliga nämnder. Totalt har driften enligt driftsredovisningen

lämnat överskott med 5,7 Mkr.

18

Investeringsredovisning 2010 (tkr) Avvikelse: + = överskott

– = undeskott

Redovisning per verksam-hetsblock

Budget 2009

Utfall 2009

Budget 2010

Utfall 2010

Varav pågående

investering

Avvikelse netto

Politisk verksamhet 71 48 119 0 0 0

Infrastruktur, skydd mm 2 309 1 062 3 371 257 257 5 604

Fritid och kultur 200 51 251 128 0 0

Pedagogisk verksamhet 713 618 1 331 552 51 171

Vård och omsorg 748 520 1 268 159 0 117

Särskilt riktade insatser 0 0 0 0 0 0

Affärsverksamhet 1 470 1 281 2 751 632 7 2 583

Gemensamma verksamheter 8 366 5 089 13 455 1 047 270 5 250

Totalt 13 877 8 669 22 546 2 775 585 13 725

Redovisning per styrel-se/nämnd

Kommunstyrelsen 12 345 7 489 19 834 2 115 585 13 486

Bygg- och miljönämnden 7 6 13 0 0 0

Utbildnings- och kulturnämnden 770 648 1 418 502 0 171

Socialnämnden 755 526 1 281 158 0 68

Totalt 13 877 8 669 22 546 2 775 585 13 725

Varav färdigställda fleråriga investeringar 2010

Total budget

Redovisat tidigare år

Redovisat 2010

Redovisat totalt

Avvikelse jämfört

med plan

Akutintag vårdcentralen 670 378 357 735 -65

Dokumenthanteringssystem 300 300 0 300 0

Noret utgrävning Sörbyvägen 250 226 22 248 2

Varav pågående fleråriga investeringar 2010-12-31

Total budget

Redovisat tidigare år

Redovisat 2010

Redovisat totalt

Prognos totalt

Avvikelse jämfört

med plan

IT-nät "Fyran" 2 500 2 083 -201 1 882 1 882 618

Ombyggn Sörbyv/dagvattenledn 500 437 7 444 500 0

Skyltning Norsjö samhälle 339 0 77 77 339 0

Tillgänglighetsanpassn lokaler 207 0 5 5 207 0

Fastighetsanpassn reservkraft 70 0 14 14 70 0

Ombyggnad kök 2000 0 174 174 2000 0

Fritidshemslokaler 50 0 51 51 51 -1

Terminal Bastuträsk 4 615 0 458 458 4615 0

Anledningen till att investeringarna 2009, 2 775 tkr, är 13 725 tkr lägre än budgeterade investeringar inkl.

ombudgeteringar och tilläggsanslag, är att investeringar senarelagts av olika anledningar men också att teknisk

verksamhet har haft anställningen som fastighetsingenjör obesatt från nov. 2009 till april 2010. Huvuddelen av

kvarstående investeringar beräknas att genomföras 2011.

19

Väsentliga personalförhållanden Som centralt politiskt organ har kommunstyrel-

sen det samlade arbetsgivaransvaret i kommu-

nen. Det övergripande målet med kommunens

personalpolitik är att kommunen ska vara en at-

traktiv arbetsgivare som på kort och lång sikt

kan klara personalförsörjningen.

Viktiga arbetsområden som personalenheten

arbetar med är bland annat att arbeta fram un-

derlag för strategiska personalpolitiska beslut,

förhandlingar med fackliga organisationer, jäm-

ställdhet, arbetsmiljö, friskvård, löneadministra-

tion, förvaltningsövergripande utbildningar,

pensionsfrågor samt olika arbetsmarknadsåtgär-

der. Under 2010 har delar av personalenheten

deltagit i översynen av ny kontorsorganisation

samt rekrytering av ny kommunchef och övriga

verksamhetschefer.

Året som gått

Arbetet sker inom många områden och inrikt-

ning kan förändras över tid. Verksamhetsområ-

den som har varit mer aktuella under 2010 är:

Åstadkomma en effektiv och rationell or-

ganisation inom personalenheten som sva-

rar upp mot det nya löne- och PA-

systemets möjligheter.

Sjösätta arbetsgivarportalen på intranät.

Strukturera/samordna arbetet med olika

arbetsmarknadsåtgärder .

Bygga upp en praktikbank för mottagande

av praktikanter i kommunen.

Bygga upp och genomföra en handledarut-

bildning.

Bygga upp rutiner kring introduktion av

nya medarbetare.

En ny jämställdhetsplan har utarbetats och

antagits.

Revidering av kommunens samverkansav-

tal.

Genomförande av medarbetarenkät 2010.

Biträtt socialförvaltningen angående ned-

läggningen av bemanningsenheten.

Hantering av personalfrågor i samband

med gemensam Bygg och Miljönämnd

med Malå kommun som arbetsgivare.

Översyn av nya arvodesbestämmelser för

förtroendemän.

Under 2010 har friskvårdsgruppen fortsatt sitt

långsiktiga arbete. Antalet aktivt motionerande

inom kommunen har under 2010 varit cirka

36 % (40 % året före). Friskvårdsgruppens mål-

sättning är att 60 % av kommunens medarbetare

ska delta i någon form av de friskvårdsaktivite-

ter som erbjuds och/eller motionera på egen

hand.

Personalenhetens verksamhet styrs även av de

krav som rådande konjunkturläge ställer. Under

2010 har Norsjö kommun fortsatt hög arbetslös-

het, både när det gäller äldre arbetskraft och

ungdomar i åldersgruppen 18-24 år. Detta har

inneburit att personalenheten under 2010 gjort

insatser för att utveckla arbetet med arbetsmark-

nadsfrågor.

De arbetsmarknadsåtgärder som har varit igång

under 2010 framgår nedan.

Åtgärd Ärenden

Arbetsmarknadsprogram 2010 65

Offentligt skyddat arbete (OSA) 1

Nystartsjobb 5

Trygghetsanställning 1

Lönebidrag 1

Merkostnadsersättning/Jobbgaranti 1

Anordningsbidrag/Jobbgaranti 1

Stöd till personligt biträde 2

LYFT 50

Utvecklingsanställning 1

Feriepraktik 105

Sommarlovsentreprenör 4

Åttorna i vården 10

Antal anställda och personal-kostnader

2010-11-01 hade kommunen 496 (489) tillsvi-

dareanställda personer (inkl deltidsbrandmän)

och 62 (71) visstidsanställda. Totalt 558 (560)

personer. Föregående år anges inom parentes.

Personalkostnaderna, som uppgår till 206 (204)

Mkr utgör en betydande del av kommunens to-

tala kostnader. Av detta utgör 59 (56,9) Mkr ar-

betsgivaravgifter och pensionskostnader.

Norsjö kommun har inga pensionsutfästelser

(fallskärmar) till någon anställd utöver de av-

talsreglerade pensionerna. För kommunens hel-

och deltidssysselsatta förtroendevalda utgår

pensionsförmåner enligt normalreglementet

fastställt av kommunfullmäktige 2002-12-17.

20

Kalkylerade pensionsavgångar

Kategori Inom 5 år Inom 10 år

Personal inom vård

och omsorg 34 78

Dagbarnvårdare 0 2

Barnskötare 1 4

Förskollärare 1 10

Vårdbiträden, under-

sköterskor, vårdare 30 55

Sjuksköterskor 1 3

Övrig vårdpersonal 1 4

Personal inom utbildning

och fritid 9 19

Lärare 8 17

Övrig skolpersonal 1 2

Personal inom teknik 12 24

Ekonomi- och skolmåltid 5 8

Städpersonal 2 4

Kommunalarbetare 4 10

Brandpersonal 1 2

Övrig personal inom teknik 0 0

Personal inom adm. 17 29

Chefer 6 7

Handläggare 4 8

Kontorspersonal 7 14

72 150

Antal tillsvidareanställda personer som blir 65

år inom en tioårsperiod uppgår till 150 (144)

personer, vilket utgör cirka 30 (29) % av kom-

munens totala antal tillsvidareanställda.

Frånvaro

Av den totala arbetstiden utgör 21,0 (21,8) %

frånvaro av olika slag enligt diagrammet nedan.

De vanligaste frånvaroorsakerna är semester och

föräldraledighet.

Semester 10,0% Sjukdom 3,3%

Övrig tjänstledighet

2,2%

Föräldraledighet 4,9%

Kompledighet 0,6%

Arbetad tid 79,0%

Frånvaroorsak i % av den totala arbetstiden 2010

Siffrorna gäller total arbetad tid inom kommunen, d.v.s. timvikarier såväl som fast tillsvidareanställd personal. Siffrorna

bygger på perioden 2010-01-01--2010-12-31.

Uttag av semester har under åren legat relativt

konstant. Frånvaroorsaken sjukdom ökade från

1996 fram till 2003 konstant sin andel av den

totala arbetstiden. År 2003 var siffran 9,3 %.

Fr.o.m. 2004 och framåt har sjukfrånvaron

minskat. Under 2007 hade vi dock en marginell

ökning från 6,1 till 6,5 %. Mellan åren 2009 och

2010 minskade sjukfrånvaron från 4,2 % till 3,3

%. Frånvaroorsaken föräldraledighet har under

perioden 1998 – 2002 varit under 4 %, men är

nu 4,9 (4,7) %. Övriga tjänstledigheter har under

perioden 1996 – 2002 pendlat kring 3 % men

steg markant 2003 till 6,7 %. Värdet år 2010 är

2,2 (2,0) %.

Frånvarons andel av total arbetad tid ökade

stadigt mellan åren 1996 – 2003. 1996 var den

arbetade tiden 75,6 % av total arbetad tid. 2003

var siffran nere i 68,3 %. Värdet för 2010 är 79

(78,2) %, vilket visar att frånvaron har minskat

bland personalen och att 2010 års nivå är betyd-

ligt högre än 1996 års nivå.

Kön- och åldersfördelning

Av kommunens 496 (489) tillsvidareanställda

utgör kvinnorna 79 (81) %. De flesta av dessa

392 (397) kvinnliga arbetstagare arbetar inom

vård och omsorg samt inom skola och barnom-

sorg.

Medelåldern bland kommunens tillsvidarean-

ställda kvinnor är i år 48 (46,1) år. För kommu-

nens tillsvidareanställda män är medelåldern 47

(46,7) år. Medelåldern för samtliga tillsvidare-

anställda uppgår till 48 (46,2) år

21

Arbetsmiljö

Enligt kommunens arbetsmiljöhandbok ska en

redovisning ske på årsbasis när det gäller an-

mälda arbetsskador, beviljade icke tidsbegrän-

sade sjukersättningar samt personalomsättning.

Anmälda arbetsskador:

Socialförvaltningen 9 st

Utbildning och kulturförvaltningen 2 st

Teknisk verksamhet 2 st

Anmälda arbetsskador fördelar sig på följande

orsaker:

Den skadade föll: 8

Skadad av fallande/flygande föremål (ej egen

hantering) 1

Fysisk överbelastning: 3

Fordonsolycka eller påkörd: 1

Beviljade icke tidsbegränsad sjukersätt-ning

En person har erhållit icke tidsbegränsad sjuker-

sättning under 2010.

Personalrörlighet

Definition av personalrörlighet är då personal

anställs eller slutar sin anställning (räknat på

tillsvidareanställda och visstidsanställningar)

I förhållande till antalet tillsvidareanställd och

visstidsanställd personal har Norsjö kommun en

personalrörlighet på cirka 34 (29) %.

Redovisning av sjukfrånvaron

Obligatorisk redovisning enligt indikatorer: Redovisningen skall, enligt Sveriges kommuner och landstings

cirkulär 2003:96, omfatta följande sju indikatorer (nyckeltal).

Indikator (nyckeltal) I förhållande till 2010 2009

1 Total sjukfrånvarotid Sammanlagd ordinarie arbetstid 3,3 % 4,2 %

2 Summa tid med långtidssjukfrånvaro,

d v s sjuktillfällen med 60 dagar eller

mer

Total sjukfrånvarotid

35,5 % 39,5 %

3 Summa sjukfrånvarotid för kvinnor Sammanlagd ordinarie arbetstid för

kvinnor 3,5 % 4,5 %

4 Summa sjukfrånvarotid för män Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 2,6 % 3,1 %

5 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen

29 år eller yngre

Sammanlagd ordinarie arbetstid i ålders-

gruppen 29 år eller yngre 1,6 % 2,8 %


30-49 år


gruppen 30-49 år 3,1 % 4,2 %


50 år eller äldre


gruppen 50 år eller äldre 4,1 % 4,8 %

Sjukfrånvaron enligt ovan, per personalkategorier (enligt huvudindelningen)

%

Förskola

Vård/omsorg Skola Fritid/kultur Teknik Adm Övriga

(brandmän)

1 4,0 3,3 1,5 1,2 2,3 4,9 4,6

2 58,9 30,0 2,8 0,0 15,5 49,8 11,0

3 4,0 3,5 1,7 1,2 3,0 5,0 5,8

4 0,0 1,6 1,1 1,1 1,6 4,7 3,3

5 1,6 1,0 2,2 0,2 0,0 1,9 5,8

6 2,9 3,4 1,6 1,6 4,2 3,4 5,3

7 5,9 4,1 1,3 2,8 1,3 6,1 2,6

22

Viktiga förhållanden

Förhållanden viktiga för bedöm-ning av ekonomin

Kommunstyrelsen:

Finansieringen för att starta byggandet av

godsterminalen i Bastuträsk blev klar under hös-

ten. Kommunen har i form av investeringspro-

jekt beviljat 4,6 Mkr varav 0,5 Mkr upparbetats.

Inom ramen för IT-infrastrukturprojektet Fyran

pågår arbete med kvalitetshöjningar av nät och

utbyggnad av nät till delar av kommunen, som

idag saknar bra infrastruktur. Projekttiden för-

längdes t.o.m. 2010-12-31. Lösningar för ut-

byggnad av nät i de delar av kommunen som

saknar bra nät har inte hittats förutom för Båt-

fors, som kommer att anslutas mot Skellefteå

Krafts fibernät.

Ansökan om bidrag till energieffektivisering är

beviljad för fem år, total bidragssumma är 1,4

Mkr. Norsjö kommun har tillsammans med

Malå kommun anlitat konsultföretaget Apoidea

för att ta fram en handlingsplan för projektet.

Bygg- och miljönämnden:

Överskott för bygg- och miljönämnden beror

bl.a. på att intäkter för miljöavgifter blivit högre

än budget. Sammanslagningen i gemensam

nämnd och förvaltning med Malå kommun har

medfört en rad kostnader som inte fanns plane-

rade i budget .

Utbildnings- och kulturnämnden:

Gymnasieskolan har för andra året i rad inte nått

rekryteringsmålet att 40 % av avgående årskurs

ska välja Norsjö Gymnasium. Frågan är om må-

let är för högt ställt. 26 elever påbörjade studier

på Norsjö gymnasium vilket är åtta elever färre

än förra läsåret. Arbetet med att finna utbild-

ningsvägar inför Gymnasiereformen 2011 upp-

tar just nu planeringsresurser och fortbildnings-

insatser.

Socialnämnden:

Strukturförändringen inom äldreomsorgen med

bl.a. nedläggning av särskilda boenden har gett

som resultat att kostnaderna hållits tillbaka. Un-

der samma tid har emellertid handikappomsor-

gen haft en utveckling med kraftig ökning av

antalet ärenden med krav på utökade resurser.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under året

Kommunstyrelsen:

En extra satsning görs för att förbättra kommu-

nens mottagande av personer i olika arbets-

marknadsprogram.

Jämställdhetsprojektet ”Mer kvinnor i basen”

startades under sommaren och har uppmärk-

sammats både i media och på ministernivå.


Anpassning av verksamheter efter det sjunkande

elevunderlaget fortgår. Från och med hösten

2010 har Norsjö kommun endast en byskola

(Bastuträsk) kvar, sedan nedläggningen av Nor-

sjövallens skola verkställts.

Skriftliga omdömen har införts som en del i

elevernas individuella utvecklingsplan. Det

kommer att ge rektor och personal ett tydligt

instrument för att tidigt kunna informera sig om

hur måluppfyllelsen ser ut för den enskilda ele-

ven.

Socialnämnden:

Alla förändringar och besparingar i 2010 års

budget har genomförts. Bl.a. avveckling av be-

manningsenheten, kraftiga besparingar inom

medicinska enheten och det administrativa stö-

det som delvis har flyttat ut till äldreboendena.

Förväntad utveckling

Kommunstyrelsen:

Förberedande planering har initierats i syfte att

bättre kunna tillgodose framtida markbehov för

industriändamål.

Den ekonomiska krisen kommer enligt fram-

ställda prognoser att på ett påtagligt sätt påverka

kommunens skatteintäkter även under de när-

maste åren. För framtiden är det viktigt att arbe-

tet med omställningar sker där behoven ändras

och att kommunen säkerställer en så kvalitativ

och effektiv verksamhet som möjligt med till-

gängliga resurser.


Ny skollag och läroplan kommer att gälla från

2011-07-01 och gymnasiereformen GY2011 har

presenterats. Detta innebär att en del långsiktiga

strategiska beslut måste fattas, implementering

av ny skollag och läroplan ska göras och att an-

passning till GY 2011 verkställs.

Socialnämnden:

Diskussioner och överläggningar om ett kom-

munalt övertagande av hemsjukvården har förts

bland annat i Västerbottens län. Kartläggning

har genomförts och diskussioner har förts om

nivå på skatteväxling. Regeringen har gett en

nationell samordnare i uppdrag att stödja lands-

ting och kommuner i processen att föra över an-

svaret för hemsjukvården från landstinget till

kommunerna. Uppdraget ska redovisas den 30

juni 2011.

23

MODELLBESKRIVNING

GrGu

Rö

Vision

Givet vårt uppdrag svarar visionen på vart vi vill föra kommunen. Tidsperspektivet är 10-15

år. Visionen definieras endast på kommunövergripande nivå men är lika gällande för hela

kommunen.

Övergripande mål

Nämndernas övergripande mål för verksamheten.

Framgångsfaktorer

Det vi ska ha fokus på för att nå målen.

Delmål/mått (balanserade styrkort)

Målen reglerar vilken inriktning verksamheten ska ha inom aktuella perspektiv. Målen ska

mätas genom de mått som tagits fram. I samband med framtagning av styrkort har handlings-

plan/aktiviteter som stödjer delmålen utarbetats.

Perspektiv

Samtliga styrkort omfattar mål inom tre olika perspektiv. Perspektiven ses som organisatio-

nens värdeskapare.

Medborgare/kund

Medarbetare

Ekonomi

Visualisering

För att visualisera graden av måluppfyllelse används färger inom respektive perspektiv.

Grön färg (Gr) betyder att verksamheten i stort uppnår målen.

Gul färg (Gu) betyder att verksamheten delvis uppnår målen.

Röd färg (Rö) signalerar om att verksamheten inte uppnår målen.

Måluppfyllelse har bedömts på årsbasis, dvs. vilken grad av

måluppfyllelse som verksamheten bedöms nå under inne-

varande år.

Cirkeldiagram används för att visualisera måluppfyllelsen inom

varje perspektiv.

Trendpilar används för att visualisera åt vilket håll måluppfyllelsen pekar.

24

Nämnd: Kommunstyrelse (allmän verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT

Dec 2010

Gu Gu Gu

Gr Gu Gu

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gr Gu Gr

Gr Gr Gr

Rö Gr Gr

Nämndsrapportens inledande del bygger på verksamhetens delmål och måluppfyllelse per

perspektiv samt övriga kommentarer

Måluppfyllelse

Övergripande mål Måluppfyllelse och trend


1. Vara en attraktiv och företagsam kom-

mun, som med god livsmiljö får invånar-

na att vilja bo kvar, ökar sin befolkning,

skapar nya arbetstillfällen och minskar

arbetslösheten

2. Förbättra företagsklimatet

3. Öka samarbetet/samverkan med andra

offentliga aktörer

4. God ekonomisk hushållning

5. Vara en attraktiv arbetsgivare och trygga

personalförsörjningen genom ett gott le-

darskap, ökad arbetstillfredsställelse och

förbättrad hälsa

6. Upprätthålla och utveckla en målinriktad

och effektiv kommunal beslutsordning

och organisation

7. Öka flyktingmottagandet och skapa en

bra modell för integration.


April 2010 Gul Grön Grön

Augusti 2010 Gul Gul Grön

Helår 2010 Gul Gul Grön Ekonomi

Med-

borgare/

kund

Med-

arbetare

25


Dec 2010

Framgångsfaktorer

- Ge förutsättningar för ett bra företagsklimat (2)

- Förverkliga fler kommunala samverkansprojekt samt pröva nya typer av

samverkansformer (3)

- Stark ekonomi och effektivt resursutnyttjande (4)

- Fortlöpande kompetensutveckla kommunens politiker och anställda (5)

- Öka deltagandet i kommunens friskvårdssatsningar (5)

- Fullt ut införa individuell lönesättning (6)

- Handha kommunens informationsverksamhet på ett samlat och utåtriktat sätt (6)

- Ökat engagemang och förståelse för ett mångkulturellt samhälle (7)

Kommentar

Utvecklingstendenser

Konjunkturläget har förbättrats under 2010 efter

den kraftiga nedgången som påbörjades sista

kvartalet 2008 och pågick under 2009. Ung-

domsarbetslösheten är fortfarande mycket hög.

Med anledning av lågkonjunkturen hade skatte-

prognosen för 2010 försämrats med 10 Mkr när

budgeten fastställdes. Dock har staten för detta

år lämnat ett extra statsbidrag på 5,5 Mkr.

Kommunfullmäktige fastställde 2009-12-08 en

ny politisk organisation. Beslutet innebär bl.a.

en vitalisering av fullmäktige, mindre antal

nämnder och en starkare kommunstyrelse med

fler utskott. Fullmäktige tog också ett tilläggs-

beslut om att utreda förutsättningarna för att

med en annan kommun bilda en gemensam

bygg- och miljönämnd. Under årets första må-

nader inledde kommunen samtal med Malå

kommun om att bilda en gemensam nämnd för

området bygg, miljö och räddningstjänst.

Nämndens arbete påbörjades den 1 januari

2011.

Den utredningsorganisation, som tillsattes för att

skapa en till den nya politiska organisationen

anpassad kontorsorganisation, slutförde sitt ar-

bete under hösten. Enligt fastställd tidplan an-

togs den nya tjänstemannaorganisationen av

fullmäktige 2010-10-19.

Kommunens befolkningstal uppgick per den

sista december till 4 304 personer vilket är 57

personer färre än vid det förra årsskiftet.

Kommunen har under året fortsatt att ta emot

ensamkommande asylsökande barn, kvotflyk-

tingfamiljer och övriga flyktingar med uppe-

hållstillstånd. Vid årets slut fanns det 89 flyk-

tingar med uppehållstillstånd i kommunen.

Det finns ett behov att ta fram en modell för all

inflyttning. Den utarbetade NYMF-modellen för

flyktingmottagandet och erfarenheter från pro-

jekt Inland kommer att ligga till grund för denna

modell. På grund av organisationsförändringar

inom kommunförvaltningen har arbetet inte

kunnat slutföras.

Kommunledningskontoret har utarbetat ett

förslag till introduktionsplan. Det introduk-

tionsmaterial som är kopplat till planen ska re-

videras.

Dokumenthanteringsprojektet påbörjar internut-

bildning första kvartalet 2011.

Web-sidan är under uppbyggnad i en ny struktur

med fokus på tillgänglighet och utifrån medbor-

garnas perspektiv. Den nya webben kan behöva

en utökning av webb-redaktörer för att snabbt

och effektivt hålla webb-informationen aktuell.

Sociala medier och information kring detta ökar

i omfång. Förändringar i kommunikationstren-

der söker sig in i offentlig verksamhet, vilket

kan göra plattformen bred.

Gemensam service etableras som en del av den

nya kontorsorganisationen och primärt fokus

blir att hitta samarbetsformer för en förbättrad

service.

Viktiga händelser

Finansieringen för att starta byggandet av

godsterminalen i Bastuträsk blev klar under hös-

ten.

I syfte att öka den samlade informationen till

företagen skriver utvecklingsenheten månads-

brev som distribueras via mail. Informationen

finns även tillgänglig på hemsidan.

Flyktingprojektet Inland startade i januari.

Jämställdhetsprojektet "Mer kvinnor i basen"

26


Dec 2010

och "Litterärturismprojektet i Torgny Lindgrens

fotspår" startade under sommaren.

Arbetet med en arbetsgivarportal är i stort sett

färdigställt.

Översyn och revidering av kommunens samver-

kansavtal har skett i samverkan med de fackliga

organisationerna. Förhandlingar och utbildning

återstår.

En extra satsning pågår för att förbättra kom-

munens mottagande av personer i olika arbets-

marknadsprogram. En inventering av praktik-

platser och en handledarutbildning har genom-

förts.

Kommunstyrelsen har beslutat att utse Skellef-

teå Kraft till leverantör av växeltjänster. Instal-

lationen påbörjas under våren 2011.

Kommunens översiktsplan antogs av kommun-

fullmäktige i december.

Ny politiker- och tjänstemannaorganisation har

medfört en stegrande arbetsbelastning inom

kansli-, personal- och ekonomienhet.

Nytt räddningsindex har utarbetats tillsammans

med SOS Alarm. Det hjälper larmoperatören att

anpassa vilka resurser som ska larmas beroende

på typ av händelse.

Två brandmän har internutbildats i systematiskt

brandskyddsarbete och tre brandmän har gått

kompetensutbildning vid Sandöskolan.

Avtalet med Skellefteå kommun om räddnings-

samverkan upphörde vid årsskiftet 2010/2011.

Samarbete sker nu med Malå kommun.

Målen

1. Vara en attraktiv och företagsam kommun,

som med god livsmiljö får invånarna att vilja bo

kvar, ökar sin befolkning, skapar nya arbetstill-

fällen och minskar arbetslösheten

Projektverksamheten har varit omfattande det

senaste året och en rad åtgärder har vidtagits för

att medvetandegöra värdet av dessa. Flera pro-

jekt bedrivs med medel där kommunen inte har

medfinansierat något.

Inom ramen för IT-infrastrukturprojektet Fyran

pågår arbete med kvalitetshöjningar av nät och

utbyggnad av nät till delar av kommunen, som i

dag saknar bra infrastruktur. Projekttiden för-

längdes t.o.m. 2010-12-31. Lösningar för ut-

byggnad av nät i de delar av kommunen som

saknar bra nät har inte hittats förutom för Båt-

fors, som kommer att anslutas mot Skellefteå

Krafts fibernät.

På grund av den lågkonjunktur som varit och

problemen med i första hand den låga syssel-

sättningen för ungdomar är målet sammantaget

bara delvis uppfyllt.


Kommunen ligger kvar på ett sammanfattande

omdöme på 3,3 vid den mätning som gjordes

hösten 2010.

Utvecklingsenheten ansvarar för att olika

dialogmöten hålls med näringslivet i syfte att

skapa positiva förändringar och därmed bättre

omdömen från näringslivets sida.

Officiell statistik visar på 20 nyregisterringar av

företag under 2010 varav tre är skogsförvalt-

ning.

Det uppsatta målet uppnås delvis.

3. Öka samarbetet/samverkan med andra offent-

liga aktörer

Samarbetet inom Trekom Norr fortsätter i

samma positiva anda som tidigare. Kommun-

ledningen i respektive kommun undersöker bl.a.

möjligheten att skapa nya samarbetsformer.

Gemensam nämnd inom området överförmyn-

darverksamhet gäller fr.o.m. 2011och gemen-

sam nämnd för drift av personalsystem är bildad

för Trekom Norr-kommunerna tillsammans med

Arvidsjaurs kommun. Ett nytt utökat inköpsav-

tal med Skellefteå kommun har börjat gälla

fr.o.m. 2010-04-01. Kommunen köper genom

detta avtal tjänster motsvarande 20 % av en hel-

tidsanställning.

Intresseföreningen Sambruk har gett kommunen

ett flertal positiva utvecklingsmöjligheter.

Strategisk samverkan mellan en rad kommuner

sker i projektform för att utveckla och förbättra

processen för flyktingmottagning.

Ett positivt länssamarbete håller på att utvecklas

inom vindkraftsområdet genom projektet Med-

vind.

Sammantaget beräknas det uppsatta målet bli

uppfyllt.


Kommunstyrelsens allmänna verksamhet klarar

sin budget för 2010.

Målet uppnås.

27


Dec 2010


personalförsörjningen genom ett gott ledarskap,

ökad arbetstillfredsställelse och förbättrad hälsa

Det interna arbetet med utarbetande av förslag

till sparåtgärder, verksamhetsanalyser och eko-

nomifakta ställer stora och ökade krav på den

centrala administrationen.

Kommunens friskvårdsgrupp är ständigt aktiv

med nya idéer och uppslag.

Flera arbetstagare vid kommunledningskontoret

har bekymmer med sin arbetsbelastning, vilket

kan ge upphov till arbetsrelaterade besvär.

Det uppsatta målet inom perspektivet Medarbe-

tare beräknas därmed bara delvis kunna uppnås.

6. Upprätthålla och utveckla en målinriktad och

effektiv kommunal beslutsordning och organisa-

tion

Det nya styrdokumentet gällande hur politiker

och anställda ska uppnå en optimal samverkan

har på olika sätt presenterats för kommunens

beslutande organ och förvaltningar. Upplevelsen

är att dokumentet på ett bra sätt klarlagt de olika

uppdragens innehåll och omfattning samt vilka

roller som berörda personer bör inta.

De kundenkäter som under perioden skickats ut

från enheterna kansli, personal och ekonomi vi-

sar på ett godtagbart nöjdindex.

Det nyinförda felavhjälpningssystemet inom IT-

enheten har medfört att antalet ärenden i kö för

åtgärd har minskat jämfört med samma period

förra året.

Den nya IT-organisationen och dess arbetssätt

har hittills upplevts som positiv hos såväl enhe-

tens anställda som hos datoranvändarna ute i

förvaltningarna.

En ny tjänstemannaorganisation, som bygger på

den tidigare beslutade politiska organisationen

har processats under året. Den nya organisatio-

nen för den gemensamma förvaltningen träder

ikraft den 1 januari 2011.

Personalenheten har på intranät satt upp en

arbetsgivarportal . Syftet med detta IT-stöd är

att stötta cheferna i deras dagliga verksamhet.

Det uppsatta målet beräknas totalt sett bli

uppfyllt.

7. Öka flyktingmottagandet och skapa en bra

modell för integration.

Antalet ensamkommande flyktingbarn samt

kvot- och familjeflyktingar följer helt tecknade

avtal med Migrationsverket.

Det uppsatta målet bedöms delvis bli uppfyllt.

28


Dec 2010

Ekonomi

Driftsredovisning

Anslagsredovisning: (tkr)

Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse mot

budgetanslag

2010

Styrelseverksamhet 1 091 1 347 -196

Gemensam kommunadministration 24 618 24 599 1 770

Kommunnät IT 526 92 -92

Totalt 26 235 26 038 1 482

Verksamhetsredovisning: (tkr)

Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse

mot budget-

anslag 2010

Styrelseverksamhet 1 091 1 347 -196

Övrig politisk verksamhet 428 663 317

Fysisk och teknisk planering (bredbandsprojekt) -1 0 0

Näringslivsfrämjande åtgärder 2 417 1 782 270

Turistverksamhet 344 339 16

Hälsoskydd 138 102 39

Räddningstjänst 3 161 3 170 236

Totalförsvar och samhällsskydd -8 -35 35

Allmän fritidsverksamhet 106 4 2

Högskoleutbildning 111 95 25

Vård och omsorg enl SOL och HSL (bostadsanpassning) 876 597 320

Flyktingmottagande 1 1 -1

Arbetsmarknadsåtgärder 1 058 1 034 714

Kommersiell verksamhet 523 89 -94

Buss och biltrafik 2 499 2 726 -226

Gemensam kommunadministration 12 485 13 082 -119

Gemensamma personalvårdskostnader 1 006 1 042 144

Totalt 26 235 26 038 1 482

Kommentar

Underskottet på "styrelseverksamhet" består huvud-

sakligen av kostnader för personalrekrytering med

anledning av den nya organisationen. Överskottet

på "övrig politisk verksamhet" har uppkommit

genom att anslagna medel för utredningar ej utnytt-

jats fullt ut, samt att anslaget "kommunstyrelsens

förfogande" ej nyttjats fullt ut.

Överskottet på "näringslivsfrämjande åtgärder"

hänförs till uthyrning av arbetskraft samt intäkter

för lokaler utöver budget.

Överskott på "hälsoskydd" är högre intäkter för

avgifter. Verksamheten "bostadsanpassning" har

gett ett överskott. Det har varit många åtgärder (29

st), men de har varit billiga.

"Arbetsmarknadsåtgärder" har gett ett större över-

skott genom att statliga medel erhållits för sommar-

lovssatsning samt s k anordningsbidrag.

Underskottet på "Kommersiell verksamhet" består i

avskrivningar av kommunens IT-nät.

Överskottet på "gemensamma personalvårdskost-

nader" är huvudsakligen orsakat av billigare före-

tagshälsovård jämfört med budget.

29

Nämnd: Kommunstyrelse (teknisk verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT

Dec 2010

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr



Måluppfyllelse



1. Vara en attraktiv och företagsam kom-

mun, som med god livsmiljö får invånar-

na att vilja bo kvar, ökar sin befolkning,

skapar nya arbetstillfällen och minskar

arbetslösheten


3. Öka samarbetet/samverkan med andra

offentliga aktörer



personalförsörjningen genom ett gott le-

darskap, ökad arbetstillfredsställelse och

förbättrad hälsa

6. Upprätthålla och utveckla en målinriktad

och effektiv kommunal beslutsordning

och organisation

7. Öka flyktingmottagandet och skapa en

bra modell för integration.




Helår 2010 Grön Grön Grön Ekonomi

Med-

borgare/

kund

Med-

arbetare

30


Dec 2010

Framgångsfaktorer

- Ge förutsättningar för ett bra företagsklimat (2)

- Förverkliga fler kommunala samverkansprojekt samt pröva nya typer av

samverkansformer (3)

- Stark ekonomi och effektivt resursutnyttjande (4)

- Fortlöpande kompetensutveckla kommunens politiker och anställda (5)

- Öka deltagandet i kommunens friskvårdssatsningar (5)

- Fullt ut införa individuell lönesättning (6)

- Handha kommunens informationsverksamhet på ett samlat och utåtriktat sätt (6)

- Ökat engagemang och förståelse för ett mångkulturellt samhälle (7)

Kommentar


Tidig vinter har inneburit att budgeten för

snöröjning inte hållit .

Högt utnyttjande av kommunens lokaler allmänt

sett. Brist på lokalytor för industriändamål bör-

jar noteras.

Alltjämt positiv tendens till hög beläggning i

Norsjö Arena även kommande säsong

Efterfrågan på städtjänster tenderar att minska

något medan parktjänsterna ökar.

Förvaltningens kundservice och tillgänglighet

har begränsats p.g.a. vakanser och sjukdom.

Viktiga händelser

Lyft-projektet har stöttat kommunens parkför-

valtning i arbetet med försköning av infarter och

naturområden i Norsjö och Bastuträsk.

Stor nöjsamhet har noterats vad gäller skötseln

av kommunens rabatter, tomter, parker m.m.

Översyn/uppdatering har skett av förvaltningens

hemsidor.

Kompletterande åtgärder har genomförts gällan-

de enkelt avhjälpta hinder.

Ansökan om bidrag till energieffektivisering är

beviljad för fem år. Total bidragssumma 1,4

Mkr. Norsjö kommun har tillsammans med

Malå anlitat konsultföretaget Apoidea för att ta

fram en handlingsplan för projektet.

Nya taxor och avgifter inom fritidsområdet har

tagits fram för politiskt ställningstagande.

Finansieringen av ny 7-mannaplan invid Ränna-

ren verkar lösa sig.

Köksutredningen går framåt men är ännu under

utredning.

Inrättandet av arenavärd har avlastat övrig

personal samtidigt som övertiden minskat.

Energideklarationer gällande kommunens

fastigheter är färdigställda.

Nytt samarbetsavtal är tecknat om fortsatt

Trepartssamverkan fram till och med år 2020.

Sopbil och aggregat har upphandlats. Leverans i

februari 2011.

Årets stora skogsförsäljning är avslutad med

resultat över förväntan.

Målen

1. Vara en attraktiv och företagsam kommun,

som med god livsmiljö får invånarna att vilja bo

kvar, ökar sin befolkning, skapar nya arbetstill-

fällen och minskar arbetslösheten

Introduktion av nytt webbaserat system (Defgo)

för kundundersökningar/enkäter medför att nya

målgrupper nås samtidigt som snabbare respons

erhålls. Målet förväntas kunna uppfyllas.


Lokala entreprenörer anlitas i mycket hög grad.

Ny upphandling av entreprenadtjänster har på-

börjats.

Omfattande lägerverksamhet och arrangemang

knutna till Norsjö Arena ger positiva företagsef-

fekter.

Förberedande planering har initierats i syfte att

bättre kunna tillgodose framtida markbehov för

industriändamål.

3. Öka samarbetet/samverkan med andra offent-

liga aktörer

Fortsatt fördjupat och utökat samarbete inom

Trekom Norr och Treparten. För Trepartens del

är ett nytt 10-årigt samarbetsavtal klart.

31


Dec 2010

Aktivt deltagande i länets samrådsarbete såsom

Samrådsgrupp Avfall och VA-sen.


Verksamheten klarade uppsatt budget och plan

Årets skogsförsäljning gav ett klart bättre

resultat än förväntat.

Uppstart av vissa investeringsprojekt och delar

av fastighetsunderhållet har fördröjts något

p.g.a. vårvinterns rådande personalsituation och

klimatbetingelser.


personalförsörjningen genom ett gott ledarskap,

ökad arbetstillfredsställelse och förbättrad hälsa

Medarbetarsamtal har hållits med samtlig

personal.

6. Upprätthålla och utveckla en målinriktad och

effektiv kommunal beslutsordning och organisa-

tion

Hemsidan är omarbetad för ökad service och

information.

Måluppfyllelsen är svårbedömd innan detaljerna

i omorganisationen är klar.

7. Öka flyktingmottagandet och skapa en bra

modell för integration.

Ungdomar med flyktingbakgrund har ferieprak-

tiserat i vissa verksamheter under sommaren.

32


Dec 2010

Ekonomi

Driftsredovisning


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse mot

budgetanslag

2010

Gator, vägar, parker, idrotts- och fritidsanläggningar 16 188 17 764 -1 258

Skogshantering -44 -2 377 151

Vattenförsörjning och avloppshantering 984 1 099 -688

Avfallshantering -392 -62 62

Fastigheternas drift- o underhåll inkl städning

brutto 31 856 27 638 851

netto 2 425 -77 949

Totalt 19 161 16 347 -784


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse

mot budget-

anslag 2010

Fysisk och teknisk planering 160 476 -14

Gator, vägar, parkeringar, parker 6 001 7 725 -1 903

Allmän fritidsverksamhet 1 024 1 025 7

Idrotts- och fritidsanläggningar 5 809 5 815 180

Arbetsområden och lokaler -521 499 -39

Kommersiell verksamhet -44 -2 377 151

Bostadsverksamhet 90 63 -19

Vattenförsörjning och avloppshantering 984 1 099 -688

Avfallshantering -393 -62 62

Teknisk administration 2 850 2 882 285

Städverksamhet -145 -186 186

Förråd 542 475 -79

Gemensamma servicefunktioner -134 -241 241

Verksamhetsfastigheter och anläggningar 2 938 -846 846

Totalt 19 161 16 347 -784*

Kommentar

*) Nettoavvikelsen omfattar följande delar:

2010 års resultat +1 689 tkr

Nedskrivning Norsjövallens skola,

mark Förrådet 3 och 4, Simhall Norsjö äldsta delar, m m -2 473 tkr

-784 tkr

33

Nämnd: Trepartens renhållningsnämnd VERKSAMHETSRAPPORT

Dec 2010

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gu Gu Gu

Gr Gr Gr



Måluppfyllelse



1. Åstadkomma en avfallshantering som är

till gagn för kommuninvånarna i de sam-

verkande kommunerna

2. Åstadkomma optimalt nyttjande av

befintliga resurser, både personellt och

maskinellt

3. De samverkande kommunerna skall

behålla egen kompetens inom avfallssek-

torn

4. Uppfylla miljökrav, nuvarande och

kända framtida, för kommunernas av-

fallshantering





Helår 2010 Grön Grön Grön

Med-

arbetare

Med-

borgare/

kund

Ekonomi

34


Dec 2010

Framgångsfaktorer

- Bra samverkan mellan kommunerna som stärker regionens betydelse inom avfallsområ-

det.(1)

- Goda logistiklösningar som optimerar ekonomi, miljö, personal och kompetens. (1, 2)

- Aktivt deltagande i samrådsgrupp avfall i Västerbotten (1, 3, 4)

- Gemensam upphandling av tjänster avseende lastning och borttransport av hushållsavfall till

godkänd mottagningsanläggning. (1, 2, 4)

Kommentar


Trepartens kommuner jobbar översiktligt med

ny renhållningsordning i samverkan.

Nytt samverkansavtal undertecknat och klart.

Fortsatt tjänstesamverkan planeras.

Viktiga händelser

Upphandling av komplett renhållningsfordon

genomförd. Leverans februari 2011.

Malå kommun genomför utökad kärlhämtning.

Målen

1. Åstadkomma en avfallshantering som är till

gagn för kommuninvånarna i de samverkande

kommunerna

Målet förväntas uppfyllas.

2. Åstadkomma optimalt nyttjande av befintliga

resurser, både personellt och maskinellt

Översyn av transportlogistiken förväntas opti-

mera verksamheten. Måluppfyllelse kan tidigast

mätas vid kommande årsskifte.

3. De samverkande kommunerna skall behålla

egen kompetens inom avfallssektorn

Det nya avtalet förutsätter egen hög kompetens

bland arbetsledning och övrig personal. Hög

måluppfyllelse förväntas på kort sikt medan

måluppfyllelsen på längre sikt är svårare att be-

döma.

4. Uppfylla miljökrav, nuvarande och kända

framtida, för kommunernas avfallshantering

Nuvarande krav är uppfyllda gällande hämtning

av hushållsavfall. Framtida miljökrav är inte

helt kända. Målformuleringen är förändrad i nya

avtalet. Måluppfyllelsen enligt nuvarande av-

talstext är svår att bedöma.


Verksamheten följer plan. Måluppfyllelsen mäts

kontinuerligt och extraordinära händelser rap-

porteras direkt till arbetsledning samt i samband

med TRN:n sammanträden. Målet förväntas

uppnås.

35


Dec 2010

Ekonomi

Driftsredovisning


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse mot

budgetanslag

2010

Trepartens renhållningsnämnd 0 0 0

Totalt 0 0 0


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse

mot budget-

anslag 2010

Avfallshantering 0 0 0

Totalt 0 0 0

Kommentar

36

Nämnd: Bygg- och miljönämnd VERKSAMHETSRAPPORT

Dec 2010

Gr

Gr

Gu

u

u

u

Gu

Gr

Gr

Gr

Gr

Gr



Måluppfyllelse



1. Nämnden ska uppnå de lokala och rele-

vanta nationella miljö- och folkhälsomå-

len

2. Långsiktigt öka kostnadstäckningen för

bygg- och miljönämndens verksamhet


Framgångsfaktorer

- Hög kompetens och rätt teknisk utrustning för effektivare ärendehantering (1, 2, 3)

- Utveckla samverkan med andra kommuner och organisationer (1, 2, 3)

- Miljö- och folkhälsomålen är kända (1)

- Kontinuerlig taxeöversyn (2)

- Effektivt resursutnyttjande (3)

Kommentar


Bygg- och miljönämnden/enheten ingår fr.o.m.

1 jan 2011 i en gemensam nämnd och kontors-

organisation med Malå kommun. Arbetet inför

sammanslagningen har tagit och kommer att

fortsätta ta tid i anspråk från tillsynsarbetet un-

der början av 2011.

Nya, gemensamma taxor med Malå kommun

kommer under året att utarbetas för minst två av

nämndens områden. Dessa ska användas 2012.

Ett nytt tillägg till Översiktsplan 2010 – Lands-

bygdsutveckling i strandnära lägen, där kom-

munen kan peka ut områden med lättnader i





Med-

borgare/

kund

Med-

arbetare

37


Dec 2010

strandskyddet, har påbörjats och kommer att

färdigställas under 2011.

Större ändringar i Plan- och bygglagen (PBL)

planeras träda i kraft 2 maj 2011. Ändringarna

kommer att medföra fler arbetsuppgifter för

Bygg- och miljönämnden.

Viktiga händelser

Bygg- och miljönämnden/enheten ingår fr.o.m.

1 jan 2011 i en gemensam nämnd och kontors-

organisation med Malå kommun.

Översiktsplan 2010 samt tillägg till översikts-

planen ”Vindkraft i Malå och Norsjö” antogs i

kommunfullmäktige 2010-12-07. Kulturmiljö-

program 2010 antogs i kommunfullmäktige

2010-10-19.

Målen

1. Nämnden ska uppnå de lokala och relevanta

nationella miljö- och folkhälsomålen

I verksamhetsplanen för 2010 har 11 tillsynsmål

fastställts. Sju av dessa (64 %) har uppnåtts i sin

helhet, två av målen har delvis uppnåtts.

Målet "Bättre struktur på arbetet, effektivare,

lättare att prioritera, mindre stress" bedöms

uppnås då sjukfrånvaron under året endast upp-

går till 0,4 %.

Den kundenkät som skickades ut i början på

året, gällande handläggning och tillsyn enligt

miljöbalken, visade på ett gott resultat, d.v.s.

nöjda kunder. Mest nöjd är man med bygg- och

miljöenhetens tillgänglighet och bemötande och

minst nöjd med taxor och avgifter.

Målet har delvis uppnåtts.

2. Långsiktigt öka kostnadstäckningen för bygg-

och miljönämndens verksamhet

Målet att minska medborgarnas nettokostnader

till 422 kr/innevånare för 2010 har uppnåtts.

Medborgarnas kostnader för nämndens verk-

samhet uppgick till 395 kr per innevånare.

Målet "Bättre struktur på arbetet, effektivare,

lättare att prioritera, mindre stress" bedöms

uppnås då sjukfrånvaron under året endast upp-

går till 0,4 %.

Kostnadstäckningsgraderna har uppnåtts för

livsmedel och miljö och hälsa. Kostnadstäck-

ningen för bygglov har inte riktigt uppnåtts då

resultatet blev 27 % och målet var satt till 30 %.

Målet bedöms som uppnått.


Målet att minska medborgarnas nettokostnader

till 422 kr/innevånare för 2010 har uppnåtts.

Medborgarnas kostnader för nämndens verk-

samhet uppgick till 395 kr per innevånare.

Målet att eventuellt överskott ska användas till

extra resurser har uppnåtts då en del av det be-

räknade överskottet har använts till en extra

resurs under fyra månader.

Den kundenkät som skickades ut i början på

året, gällande handläggning och tillsyn enligt

miljöbalken, visade på ett gott resultat, d.v.s.

nöjda kunder. Mest nöjd är man med bygg- och

miljöenhetens tillgänglighet och bemötande och

minst nöjd med taxor och avgifter.

Målet bedöms som uppnått.

38


Dec 2010

Ekonomi

Driftsredovisning


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse mot

budgetanslag

2010

Bygg- och miljönämnd 220 190 +16

Bygg- och miljöverksamhet 1800 1507 +127

Totalt 2020 1697 +143


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse

mot budget-

anslag 2010

Bygg- och miljönämnd 220 190 +16

Bygg- och miljökontor gemensam administration 1513 1457 +34

Fysisk och teknisk planering 226 -16 +94

Trafik 1 6 -1

Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 33 15 0

Miljö, hälsa och hållbar utveckling 27 45 0

Kommunal energi- och klimatrådgivning 0 0 0

Totalt 2020 1697 +143

Kommentar

Bygg- och miljönämndens överskott beror delvis på

kurser som uteblivit. De årliga presidiedagarna och

en planerad plan- och bygglagsutbildning där

nämnden skulle deltagit ställdes in. Överskottet för

bygg- och miljökontorets gemensamma administra-

tion beror främst på att intäkterna för miljöavgifter

blivit högre än beräknat.

Överskottet på fysisk och teknisk planering beror

på att bygglovsintäkterna blivit högre än beräknat.

Trots att sammanslagningen i gemensam nämnd

och förvaltning med Malå kommun medfört en rad

kostnader som inte fanns planerade i budget redovi-

sar bygg- och miljönämnden ett överskott på 143

tkr.

39

Nämnd: Utbildnings- och kulturnämnd VERKSAMHETSRAPPORT

December 2010

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gr Gr Gr

Gu Gr Gr

Gu Gr Gr



Måluppfyllelse



1.Kontinuerligt förbättra kvalitén i våra

verksamheter

2.Barn, ungdomar, föräldrar och personal

ska uppleva delaktighet och trygghet

inom sin verksamhet

3.God ekonomisk hushållning

4.Ett aktivt arbete med jämställdhet ska

prägla verksamheten

5.Verksamheten ska genomsyras av ett

folkhälsoperspektiv

Framgångsfaktorer

- Hög måluppfyllelse avseende läroplanens intentioner (1, 2)

- Goda resultat i förskola/skola/kulturverksamhet (1, 2)

- Stöd till elever med särskilda behov (1, 2)

- Personal, barn och ungdomar visar respekt för andra människor och tar avstånd från att

någon utsätts för kränkande behandling (2)

- Ekonomi i balans (3)

- Pojkar och flickor ska uppnå samma resultat i skolan oberoende av kön (4)

- En jämn könsfördelning bland personalen bör eftersträvas (4)

- Personal, barn och ungdomar trivs och är friska (5)

- Mer rörelse i skolan samt främja utevistelse (5)

- Näringsriktig mat (5)


April 2010 Grön Grön Gul


Helår 2010 Grön Grön Grön Ekonomi

Med-

borgare/

kund

Med-

arbetare

40


December 2010

Kommentar


Anpassning av verksamheter efter det sjunkande

elevunderlaget fortgår. Från och med hösten

2010 har Norsjö Kommun endast en byskola

(Bastuträsk) kvar, sedan nedläggningen av Nor-

sjövallens skola verkställts.

Behovet av barnomsorgsplatser är högt i vissa

delar av kommunen. I Åmlidens upptagnings-

område finns ett akut behov av verksamhetsut-

ökning. Frågan behandlades i maj-nämnden.

Eleverna vid grundsärskolan går ut till hösten

och har valt gymnasiesärskola på annan ort. En

minskning av lärartjänster har vidtagits i gym-

nasiesärskolan. Ärendet är förhandlat enligt

MBL.

Barnantalet på fritidshemmen i Norsjö har ökat.

Idag är ca.110 barn inskrivna på fritidshemmen i

Norsjöskolan. Det beror både på att antalet barn

i Norsjöområdet ökat och att barn från Norsjö-

vallen får sin fritidsplats i Norsjö centralort. En

provisorisk lösning för att skapa platser till alla

barn är genomförd. Fritidshemmen använder sig

av fler lokaler bl.a. Duvan och fritidsgården.

Fritidshemmen har också fått tillgång till id-

rottshallen en gång/vecka. En utredning för en

långsiktig lösning för fritidshemmen har påbör-

jats. Detta eftersom tendensen är att antalet fri-

tidsbarn ökar de följande åren och sedan kom-

mer att vara konstant runt 130 barn. Även anta-

let fritidspedagoger har utökats och därmed har

personaltätheten ökat under hösten. En mycket

stor andel av föräldrarna är nöjda med verksam-

heten, vilket även gäller barnen. Dock tycker

barnen att de inte får påverka innehållet i dagar-

na tillräckligt mycket.

Förskoleklassen i Norsjö har 40 elever inskrivna

och förväntas att vara konstant under de närmas-

te åren. Fler förskollärare har anställts för att

behålla den lärartäthet vi haft de senaste åren.

Lokalerna är inte anpassade efter barngrupperna

och deras behov.

Gymnasiereformen GY 2011 har presenterats

och arbetet både i skola och inom kommunen

har intensifierats. Färre sökande i åk 1 medför

högre belastning på planering och samverkan

mellan personalen.

Under hösten har implementering av den nya

skollagen och läroplanen påbörjas. Lagen

kommer att gälla från 2011-07-01. En del lång-

siktiga strategiska beslut måste därigenom tas av

det nya utskottet.

Fortbildning av nämndens ledamöter har ge-

nomförts löpande om bland annat nya lärarut-

bildningen och GY 2011. I maj genomfördes en

genomgång av nya skollagen.

Tre av förvaltningens rektorer går skolledarut-

bildning. En av våra lärare forskarutbildas. I

höst deltar Norsjö kommun i Lärarlyftet och

Förskollärarlyftet med en handfull personal från

förskola till gymnasium.

Antalet nyanlända elever fortsätter att minska i

Bastuträsk. Familjerna väljer att flytta till Nor-

sjö eller andra kommuner. Förvaltningen har i

träff med Kommunstyrelsen fått ett uppdrag att

komma med åtgärder i frågan.

Fortbildning för våra elevassistenter genomförs

i höst tillsammans med Specialpedagogiska

myndigheten för att ge våra assistenter en större

kompetens för att kunna hjälpa elever i behov av

särskilt stöd.

Vid fritidsgården har det under året varit möjligt

för ungdomar (12-24 år) att söka medel från

projektet ” Påse pengar” till drogfria aktiviteter

och arrangemang. Det har använts flitigt och ett

flertal aktiviteter har genomförts av ungdomar

för ungdomar.

Enkäten som ungdomar fick fylla i på fritids-

gården under hösten visar att 92 % av besökarna

är nöjda med den delaktighet och inflytande de

har i gårdens verksamhet. Utfallet är 12 pro-

centenheter högre än föregående år.

Viktiga händelser

Förändringar av pausutrymmen på grundskola1-

5/förskoleklass/fritidshem upplevs positivt och

att trivseln har ökat.

En förändring i timplanen är också genomförd

när sexorna flyttade in till Norsjö där språkvalet

flyttades från åk 7-9 till att fördelas jämnt på åk

6-9. Idrott och hälsa har tre lektioner i veckan åk

6-9. Denna förändring bör utvärderas under

2011 inför nästa timplaneändring p.g.a. nya

skollagen.

Kommunen har genomfört en föräldrautbildning

COPE. Pedagoger från verksamheten har utbil-

dats och varit ledare i kurserna under våren.

Kursen visade sig vara mycket populär med ca

25 deltagare. All personal har också fått infor-

mation om COPE.

41


December 2010

En köksutredning för kommunens kök har

presenterats. Ett långsiktigt beslut förväntas un-

der våren 2011.

Från och med augusti har förskoleverksamheten

tillgång till en specialpedagog. Förhoppningsvis

kommer det att ge goda effekter som följer med

till förskoleklass och grundskola.

Prishöjningen av lunch för personalen i skolre-

staurangen från 40 kronor till 60 kronor har in-

neburit att intäkterna minskat med ca 25 % un-

der första halvåret. Nämnden har väckt frågan

om prissättning till Kommunstyrelsen under

2010.

Skriftliga omdömen har införts som en del i

elevernas IUP (Individuella Utvecklings- plan).

Det kommer att ge rektor och personal ett tyd-

ligt instrument för att tidigt kunna informera sig

om hur måluppfyllelsen ser ut för den enskilda

eleven.

Förvaltningen har i slutet av året utrett NUDDIS

- systemet, ett nytt sätt att registrera närvaro i

barnomsorgen som ska ligga till grund för diffe-

rentierade taxor.

Gymnasieskolan har för andra året i rad inte nått

rekryteringsmålen 40 % av avgående årskurs,

frågan är om målet är för högt ställt? 26 elever

påbörjade studier på Norsjö gymnasium hösten

2010, vilket är åtta elever färre än förra läsåret.

Elevtalen förbättras om elever som gått IV/IVIK

tas in samt några elever Norsjö gymnasium har

från annan kommun. Arbetet med att finna ut-

bildningsvägar inför Gymnasiereformen 2011

upptar just nu våra planeringsresurser och fort-

bildningsinsatser.

Andelen ensamkommande ungdomar och

kvotflyktingar ökar i höst och snart står vi inför

kö inom SFI. Vi har 38 av 42 platser tillsatta.

Yrkesvux lockar allt fler elever, främst inom

vård och omsorg där det just nu är 14 elever på

termin 1 och 3. Fler skulle kunna få plats inom

såväl gymnasiala yrkes- och kärnämneskurser.

Nedläggning av förvaltningen genomförs vid

årsskiftet 2010/2011 i samband med organisa-

tionsförändring.

Skolkulturgruppen har för skolan arrangerat

under året: ”Nappen Pappen” (teater) 2-5 åring-

ar. ”Tre gånger Benny” (film) förskolan 1-5 år-

ingar. ”Filiokusfredrik” (teater) åk 1-2, ”Mio,

min mio” (film) åk F-2, ”Näktergalen”(teater)

åk 2-3. ”Förortsungar” (film) åk 3-5. ”Jag är

här nu” (teater) åk 3-6.

Under kärleksveckan 2010 hade biblioteket

många aktiviteter. Sopplunch med uppläsning

för vuxna varje dag. Två klasser från åk 4 bjöds

in. De hade gjort fina hjärtan med kärleksdikter,

som de fick hänga upp i ett kärleksträd.

African Story Week genomfördes med bl. a

afrikansk afton då personalen delade med sig av

bok- och filmtips med tema Afrika.

Nätvandringsprojekt har startats upp på fritids-

gården i samverkan med bland andra Skellefteå

kommun och fritidsledarskap.

Fritidsgårdens hemsida är i gång i samarbete

med en ungdom. Adress: www.fritidsgarden-

norsjo.se

Målen

1. Kontinuerligt förbättra kvalitén i våra verk-

samheter

I stort kommer målen att nås. Förutom inom

fritidshemmen där barngrupperna är stora och

personaltätheten är förhållandevis låg jämfört

med andra kommuner i riket.

Måluppfyllelsen för Bastuträsk skola var vid

vårterminens slut inte tillfredsställande. Redan

2008 påpekades brister av Skolinspektionen av-

seende detta och ett aktivt arbete för att förändra

utvecklingen har påbörjats.

Förbättrad teknik och administrativt stöd under-

lättar för personalen i deras arbete. NUDDIS -

systemet utreddes under året och nämnden tog

ett inriktningsbeslut om införande.

Satsningen på Lärarlyftet och Förskolelyftet

fortgår under läsåret 2010/11 för ökad kompe-

tens bland vår personal. Kommunen har fler

sökande än antalet platser, vilket indikerar att

det finns ett intresse.

Från hösten 2010 har det anställts en specialpe-

dagog på 75 % tjänst till förskoleverksamheten.

Under hösten har vi haft igång studier och

utvecklingsgrupper för matematikundervisning-

en i årskurserna förskoleklass - åk 1-9 och gym-

nasiet. Målsättningen har varit att utveckla ma-

tematiken i alla skolformer samt att formulera

utvecklingsområden för en ansökan för grund-

skolans åk 1-9 i januari 2011 till Skolverket.

2. Barn, ungdomar, föräldrar och personal ska

uppleva delaktighet och trygghet inom sin

verksamhet

Som tidigare år genomförs enkätundersökningar

bland elever och föräldrar med frågor om delak-

tighet och trygghet. I samband med skolans slut

42


December 2010

kommer personalen att utvärdera sina lokala ar-

betsplaner . Medarbetarsamtalen är genomförda

under våren med positivt resultat.

Fritidsgårdspersonal har uppsökande verksam-

het vid speciella helger, som t.ex. marknadshel-

gen. Sociala är ute och tältar vid skolavslutning-

en och under beachhelgen. Information om natt-

vandring har lämnats till alla föräldrar på hög-

stadiet och gymnasiet under föräldramöten. Un-

der våren har även föräldrar i årskurs 6 fått in-

formation. Det är fler vuxna som anslutit sig till

nattvandringen än föregående år. Alla nattvand-

rare har fått utbildning i HLR. (Hjärt- och lung-

räddning)


Målen kommer att nås.

4. Ett aktivt arbete med jämställdhet ska prägla

verksamheten

Målen nås delvis. Vi genomför enkätundersök-

ningar bland elever och föräldrar med frågor om

jämställdhet. Under juni har personalen utvärde-

rat verksamheterna. Medarbetarsamtalen är

genomförda under våren med positivt resultat.

Resultatskillnader i betyg kvarstår dock mellan

pojkar och flickor i årskurs nio, vilket är mycket

bekymmersamt trots stora ansträngningar att

lyfta problematik i möten mellan skolledning

och lärare.

Vid planering av aktiviteter, t.ex. barnteater och

kulturlov, försöker vi bevaka detta mål.

5. Verksamheten ska genomsyras av ett folkhäl-

soperspektiv

Målen nås i de flesta verksamheter.

Skolledningen upplever att målen är svåra att nå

på grund att det är svårt att hinna med att arbeta

med frågan p.g.a. den ökade arbetsbelastning

som studierna för rektorsprogrammet innebär.

Medarbetarenkäten som genomfördes under

hösten gav ett liknande resultat som 2008 och

2006. Tyvärr så fungerade inte datorerna och

internet så att personalen kunde svara på medar-

betarenkäten på arbetsplatsen. Detta ledde till att

svarsfrekvensen blev betydligt sämre än tidigare

år.

I medarbetarsamtalen har det visat sig att

arbetsklimatet i förskolan, fritidshemmen, för-

skoleklassen och grundskolan är bra. Dock finns

det en oro över de förändringar som ständigt

görs. Nedläggningar av skolor/fritidshem och

förändringar i arbetslagen gör att tryggheten

minskar. Personalen oroar sig för hur de ska

planera sitt fortsatta arbete när de får byta ar-

betsplatser flera år i rad. Att lokalerna inte är

anpassade för verksamhetsförändringarna för-

sämrar också arbetsklimatet i fritidshemmen och

grundskolan. Lugn och ro samt kontinuitet efter-

frågas i förskoleklass och grundskolan. Skol-

måltidspersonalen upplever oro och otrygghet

p.g.a. den pågående måltidsutredningen. Fritids-

gårdspersonalen trivs bra enligt medarbetaren-

kät.

Under innevarande terminsstart har det inte

funnits mycket tid över för fortbildning på gym-

nasiet. Under kompetensutvecklingsdagarna

hann gy-personalen med en dag med fortbild-

ning i Moodle, distansmetodikredskapet för

vuxna och ungdomar. En del av dagarna använ-

des för GY11 och terminsstart.

Utökning av timplanen i idrott för åk 6-9 är inte

utvärderad. Det bör göras under 2011 för att ta

ställning till eventuell förändring på sikt inför

hösten 2011.

43


December 2010

Ekonomi

Driftsredovisning


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse mot

budgetanslag

2010

Nämndsverksamhet 391 375 5

Utbildnings- och kulturverksamhet 102 063 101 485 2 915

Totalt 102 454 101 860 2 920


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse

mot budget-

anslag 2010


Driftsbidrag samlingslokaler 1 120 1 403 0

Allmän kulturverksamhet 265 298 65

Stöd till studieorganisationer 300 305 0

Bibliotek 2 637 2 768 77

Musikskola 896 732 53

Fritidsgårdar 1 520 1 548 29

Förskoleverksamhet 14 608 14 957 485

Familjedaghem 3 248 3 400 -83

Fritidshem -732 1 382 281

Grundskola, förskoleklass, integrerat fritidshem 42 807 39 368 998

Särskola 2 927 2 769 544

Gymnasieskola 21 449 21 078 452

Gymnasiesärskola 1 552 1 555 -5

Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning 444 930 -234

Särvux 113 186 -82

Svenska för invandrare (SFI) 416 324 64

Gemensam administration för utbildning/kultur 1 410 1 425 83

Gemensamt för pedagogisk verksamhet 4 453 4 815 88

Gemensamt för grundskola/gymnasium/komvux 2 630 2 242 100

Totalt 102 454 101 860 2 920

Kommentar

Förskoleverksamhet ger ett större överskott, främst

beroende på lägre kostnader för PO-påslag under

2010 än budgeterat, samt en positiv förändring i

semesterlöneskuld och minskat behov av barnom-

sorg på OB-tid. Fritidshemmen ger också ett över-

skott bl.a. på grund av ej tillsatta anställningar i

avvaktan på ytterligare en fritidsavdelning. Grund-

skolan ger ett större överskott 2010, dock gick

Norsjövallens skola back med 200 tkr men ekono-

min räddades av att åk 6-9 hade budgeterat bl.a. för

en ej tillsatt anställning för en pensionerad lärare

samt särskilt stöd, som ej nyttjats. En annan orsak

är också ett lägre PO än förväntat i grundskolan.

Gymnasiet visar också plussiffror främst beroende

på återhållsam personaltillsättning och att man ej

nyttjat läromedelsanslag p.g.a. nya kursplaner.

Särskolans plusresultat beror på mindre kostnader

än budgeterat för elevassistenter. Underskottet på

gymnasial vuxenutbildning beror delvis på en

omfördelning av ej nyttjade yrkesvuxmedel till

Skellefteå från Norsjö. Förra året var situationen

den omvända mellan Skellefteå och Norsjö. Totalt

sett är plusresultatet mycket bra och resultatet av

bra personal- och verksamhetsplanering samt

återhållsam vikarietillsättning med en låg sjukfrån-

varo i förvaltningen.

44

Nämnd: Socialnämnd VERKSAMHETSRAPPORT

December 2010

Gr Gu Gu

Gr Gr Gr

Gr Gr Gu

Gr Gr Gr



Måluppfyllelse



1. Socialnämndens verksamheter skall utgå

från en gemensam värdegrund.

2. Socialnämndens verksamhet skall ge-

nomsyras av ett gott ledar- och medarbe-

tarskap.

3. Socialnämndens verksamheter ska foku-

sera på utsatta grupper.

4. Socialnämndens verksamheter skall

präglas av god ekonomisk hushållning.

Framgångsfaktorer

- 1 Under ledningsgruppens ansvar skall det utarbetas dokument som beskriver den värde-

grund som skall prägla verksamheternas alla delar.

- 2a Engagerade och aktiva medarbetare.

- 2b Aktiv kompetens- och verksamhetsutveckling med fokus på brukarens behov.

- 2c Vår verksamhet skall präglas av ett gott bemötande och värdskap i alla sammanhang.

- 2d Utveckla intern och extern information.

- 3 Ett utökat samarbete mellan olika verksamheter inom kommunen, liksom med andra aktö-

rer som jobbar med personer som tillhör olika utsatta grupper.

- 4 Det ekonomiska ansvaret skall vara tydligt och det kommunövergripande direktivet om att

ekonomi går före verksamhet skall gälla.





Med-

borgare/

kund

Med-

arbetare

45


December 2010

Kommentar


Efterfrågan av dagvård har ökat, vilket speglar

bilden av att våra äldre bor kvar i hemmet och

därför behöver stimulans och avlösning.

Det är god tillgång på särskilda boendeplatser.

35 platser har blivit tillgängliga under året.

Vårdtyngden på särskilt boende ökar, främst på

Solbacka som förstärkt bemanning för att klara

verksamheten. Ansvarig politiker har informe-

rats om situationen. Arbetet med att kvalitets-

säkra omvårdnaden på Solbacka pågår.

Samverkan mellan arbetsgivare och gymnasie-

skolans vård och omsorgscollege har förbättrats

väsentligt under det senaste läsåret genom t.ex.

handledarträffar och s.k. branschråd. Målsätt-

ningen är att eleverna ska ha hög anställnings-

barhet vid examen.

Minskat underlag till handikappenheten gällan-

de barn och ungdomar. Det finns inga ansök-

ningar om insatser.

Ökat tryck/efterfrågan på den verksamhet som

bedrivs på Knut´n. Äskande finns om utökning

med 100 % aktivitetsledare.

Personligt ombud får fler och svårare ärenden

och en utökning med 25 % av anställningen har

inlämnats.

Flera LASS-brukare väljer andra assistansan-

ordnare.

Större kostnader för tomma lägenheter då det

finns 5 tomma lägenheter i gruppbostäderna

inom handikappomsorgen.

Försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd: 2010

visar en mycket liten ökning av nettokostnader-

na jämfört med 2009. Antalet inkomna ärenden

har ökat något till IFO.

Barnavårdsärendena minskar något, dock har

ärendena mer allvarlig karaktär, vilket ger större

och mer komplicerade utredningar. Missbruks-

utredningarna har fördubblats jämfört med

2009.

IFO har bedrivit sina verksamheter så att ett

visst överskott kan noteras. Insatserna missbruk

har dock ökat under 2010 jämfört med 2009.

Beslutade insatser under 2010 ger kostnader

även under 2011.

Samverkan mellan IFO och verksamhe-

ter/myndigheter utökas och förbättras. Informa-

tion angående BBiC:s dokumentationssystem

har genomförts.

Inom området vård i livets slut har registrering i

palliativa registret påbörjats. Enligt uppgift från

palliativa registret har 58,3 % av dödfallen inom

kommun och landsting registrerats. Målet var att

40 % av alla dödsfallen skulle registreras för att

få statsbidrag.

Trots ett omfattande besparingsarbete tenderar

personal- och materialkostnaderna inom medi-

cinska enheten öka. Detta genererar ett under-

skott för 2010.

Viktiga händelser

Projektet socialt innehåll pågår inom äldreom-

sorgen. Aktiviteternas antal har ökat. Samarbete

har också ökat med egna och andra kommunala

verksamheter. Exempel på aktiviter är midsom-

marfirande och utflykter anpassat till enheternas

önskemål.

Alla förändringar och besparingar i 2010 års

budget har genomförts. Bl.a. avveckling av be-

manningsenheten, kraftiga besparingar inom

medicinska enheten och det administrativa stö-

det som delvis flyttat ut till äldreboendena.

I november infördes datorstöd i kommunikatio-

nen mellan landsting och kommun när det gäller

vårdplaneringsrutiner – benämnt Prator. Enhets-

chefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor och

arbetsterapeuter har utbildats och nyttjar syste-

met.

Uppstart med att registrera riskbedömningar för

fall, undernäring och trycksår i nationella re-

gistret Senior alert påbörjades inom äldreom-

sorgen under november.

Medarbetarenkäten visar att äldreomsorgens

resultat har förbättrats i jämförelse med tidigare

mätningar.

Fyra nya personlig assistent-ärenden enligt

LASS har inkommit till handikappomsorgen

under året. En från november som har valt

kommunen som assistansanordnare samt en från

april, en från september och en från december,

som alla har valt annan anordnare.

Vi har gemensamma månatliga fritidsaktiviteter

som anordnas av de enskilda enheterna.

Personal har överflyttats från dagcenter till

Knut´n.

46


December 2010

Minskat bemanningen på Snäckans korttidsvis-

telse/korttidstillsyn på grund av besparingskrav

och minskat barnunderlag.

Samverkan mellan IFO och landstinget om

Salut, (hälsobefrämjande arbete bland barn och

unga upp till 18 år, Salut = salutogent/-

hälsobefrämjande perspektiv), har inletts, likaså

träffar med elevhälsan.

Totala antalet inkomna ärenden har stabiliserats.

BBiC dokumentationssystem används i alla bar-

navårdsärenden inom IFO. Samverkan: Elev-

hälsan och individ- och familjeomsorgen har

regelbundna träffar, syfte främst att tidigt upp-

täcka barn i riskzonen.

Utbetalningarna av socialbidrag för gruppen 16-

25 år har minskat och under årets två sista må-

nader inkom inga ansökningar från den ålders-

gruppen. Totala kostnaderna för ekonomiskt bi-

stånd överskred nettobudget med måttliga

30 000 kronor.

Nationella riktlinjer för demensvård och det

lokala vårdprogrammet för Västerbotten är fär-

digställt. Ett lokalt demensteam är bildat där två

sjuksköterskor, en arbetsterapeut och en under-

sköterska ingår. Förberedelser för utbildning

och handledning av personal pågår.

Legitimerad personal har deltagit i handledar-

utbildning tillsammans med Malå under tre da-

gar. Föreläsningar och utbildningar inom områ-

det demens har pågått under året. Utbildning för

omvårdnadspersonal om förebyggande åtgärder

mot trycksår har genomförts.

Målen

1. Socialnämndens verksamheter skall utgå från

en gemensam värdegrund.

Under första halvåret har de flesta arbetslag

påbörjat arbetet med att utarbeta en värdegrund.

Arbetet fortsatte under hösten men har inte kun-

nat slutföras.

Ett dokument som skall vara basen för det

fortsatta värdegrundsarbetet har fastställts av

ledningsgruppen.

Som tillägg i socialtjänstlagen kommer fr.o.m.

2011-01-01 bestämmelser kring värdegrundsga-

rantier inom äldreomsorgen. Staten kommer att

satsa resurser i form av prestationsbaserade sti-

mulansmedel kring denna fråga. Förhoppningen

är att detta ger oss möjlighet att under 2011 nå

måluppfyllelse.

Antalet avvikelser gällande läkemedelshantering

visar i nyckeltal 1,42 avvikelser/boendeplats för

2010 (jmf 1,76 år 2009). När det gäller antalet

fall så var nyckeltalet 1,42 fall/boendeplats 2010

(jmf 1,34 år 2009). Måluppfyllelsen har delvis

uppfyllts då läkemedelsavvikelserna har minskat

men fallen har ökat.

Målet uppnått delvis.

2. Socialnämndens verksamhet skall genomsyras

av ett gott ledar- och medarbetarskap.

Ett gott bemötande är en del av värdegrundsar-

betet. Resultat från brukarundersökningar

genomförda via SCB som redovisades under

december visar att vi ligger bra till när det gäller

hemtjänsten, men har försämrat våra värden på

särskilt boende. Vad detta beror på är svårt att

svara på utan analys. En anledning är förmodli-

gen att vårdtyngden på boendena ökar utan att

personalresursen kunnat utökas, varför kvalitén

upplevs försämrad. Även indragningarna av bo-

endeplatser och den offentliga diskussionen som

följt processen kan ha färgat resultatet.

Äldreomsorgens personal, har på ett förtjänst-

fullt sätt bidragit till att de aktiviteter som pro-

jektet ”Sociala innehållet” organiserat, kunnat

genomföras med gott resultat.

Helga-projektet, som har till syfte att förbättra

vårdkedjan och samarbetet mellan kommun och

landsting, fortgår. Äldreomsorgens Helga-

ombud har deltagit i två träffar under året där

man fått information och möjlighet att delta i

förbättringsarbetet kring dessa frågor.

Informationsmaterial om äldreomsorgens taxor

har färdigställts i lättläst form. Informationen

finns att tillgå som broschyr och på hemsidan.

Arbetet med att förbättra hemsidan och annat

informationsmaterial pågick under hela 2010

men är ännu inte slutfört, eftersom kommunen

planerar för helt nytt upplägg på hemsidan.

Information om försörjningsstöd och barn och

unga har gjorts lätt tillgänglig på kommunens

hemsida.

Uppföljning och behandling av avvikelser har

skett kontinuerligt under året på arbetsplatsträf-

far inom ÄO/HO. Alla i personalen som varit i

tjänst inom medicinska enheten under 2010 har

haft medarbetarsamtal med sin chef.

Måluppfyllelse nås.

47


December 2010

3. Socialnämndens verksamheter ska fokusera

på utsatta grupper.

Det finns ett större behov av Personligt ombud

(PO) än vad som finns utrymme till. Det har va-

rit kö under hela 2010. Äskande om ytterligare

PO tjänst med 25 % är inlämnad. En enkätun-

dersökning är gjord; 100 % av brukare är nöjda.

Insatserna som erbjuds inom IFO utgår från

hemmaplanslösningar, exempelvis socialpeda-

goginsatser (enskilt, hemterapi, cope), barn och

unga, föräldrar, rådgivningen Oden (missbruk),

hälsocentral (provtagningar), samtalsstöd m.m.

Socialpedagog för insatser till vuxna med miss-

bruksproblematik och psykiska funktionshinder

finns inte inrättat utan finansieras i dagsläget

generellt från driftbudgeten.

Samverkan mellan elevhälsa/Individ- och

familjeomsorgen samt Salutprojektet om barn

och ungas hälsa pågår, samverkan mellan lands-

tinget, kommun, förskolan m.fl. har utvecklats.


4. Socialnämndens verksamheter skall präglas

av god ekonomisk hushållning.

Samtliga verksamheter inom socialtjänsten med

dess personal och chefer har under år av tuffa

verksamhetsförändringar nu åstadkommit ett

överskott i verksamheten. Som exempel kan

nämnas äldreomsorgen som mellan 2005 och

2010 bara ökat sin nettokostnad med 7,7 %. Un-

der samma tid har t ex lönerna för den största

personalgruppen ökat med 20 % och antalet äld-

re i befolkningen (85+ år) ökat med 7,8 %.

Förändringar pga 2010 års budget är verkställda.

Bl.a. har Bemanningsenheten avvecklats, Medi-

cinska enheten minskats med 10 %, administra-

tiva stödet har organiserats om och delvis flyttat

ut till Solbacka och Vinkelbo för att ge enhets-

cheferna bättre stöd.

Arbetet med utredningarna enligt BBiC har

medfört stort engagemang och större tidsåtgång

än tidigare mot att utredningarna blir mer struk-

turerade och effektiva. Det är en läroprocess

som tar tid och som sker löpande.


48


December 2010

Ekonomi

Driftsredovisning


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse mot

budgetanslag

2010


Social verksamhet 91 970 91 945 1 873

Totalt 92 258 92 259 1 886


Verksamhet

Utfall netto

2009

Utfall netto

2010

Avvikelse

mot budget-

anslag 2010


Alkoholtillstånd m m -35 -20 5

Gemens., vård o omsorg äldre/handikappade 7 038 7 354 -218

Vård o omsorg enligt SOL och HSL 57 916 57 661 595

Insatser enligt LSS 18 663 18 641 714

Förebyggande verksamhet -10 24 -59

Färdtjänst 543 614 -64

Gemensamt för individ- och familjeomsorg 2 306 2 051 226

Missbrukarvård för vuxna 101 68 29

Öppna insatser för barn 575 420 346

Familjehemsvård för barn 632 803 378

Familjerätt 60 60 20

Ekonomiskt bistånd 634 642 -31

Övrig vuxenvård 671 538 10

Gemensam administration, socialnämnd 2 876 3 089 -78

Totalt 92 258 92 259 1 886

Kommentar

Den strukturförändring som äldreomsorgen arbetat

sig igenom under ett antal år med bl.a. nedläggning

av särskilda boenden har gett som resultat att

kostnaderna hållits tillbaka. Under samma period

har handikappomsorgen erfarit en utvecklig med en

kraftig ökning av antalet ärenden och behovet av

resurser för att leva upp till LSS-lagstiftningens

krav självklart även ökat. Individ- och familjeom-

sorgen har under många år fått klara sina åtaganden

med små resurser. Detta har skett trots att antalet

ärenden ökat, och framför allt att komplexiteten i

utredningarna och i behoven av insatser förändrats

så att kraven på resursförstärkningar blivit allt mer

påtaglig.

All personal inom socialtjänsten har bidragit till det

överskott som redovisas och är värda all respekt

och uppskattning för ett väl genomfört 2010.

Investeringsredovisning

Följande objekt har ej nyttjat hela budgetbeloppet.

Id 9743 Inventarier Gästis/Björkhem 25 tkr

Id 9744 Inventarier Medicinska enheten 16 tkr

Id 9753 Vinkelbo kök köksmaskiner 25 tkr

49

Resultaträkning (tkr) Kommunen Kommunen

2010 2009

Verksamhetens intäkter not 1 89 904 80 749

Verksamhetens kostnader not 2, 3 -317 116 -306 046

Avskrivningar not 4 -9 417 -12 035

Verksamhetens nettokostnader -236 629 -237 332

Skatteintäkter not 5 157 398 160 828

Generella statsbidrag och utjämning not 6 84 181 75 875

Finansiella intäkter not 7 1 742 3 868

Finansiella kostnader not 8 -192 -231

Resultat före extraordinära poster 6 500 3 008

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Årets resultat not 9 6 500 3 008

Finansieringsanalys (tkr) Kommunen Kommunen

2010 2009

Den löpande verksamheten

Årets resultat 6 500 3 008

Justering av avskrivningar not 4 9 417 12 035

Justering av ej likviditetspåverkande poster not 10 2 496 -1 210

Medel från verksamheten före förändring

av rörelsekapital 18 413 13 833

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -4 237 -3 854

Ökning/minskning förråd 15 106

Ökning/minskning kortfristiga skulder -5 644 10 965

Medel från den löpande verksamheten 8 547 21 050

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 775 -8 669

Försäljning av materiella anläggningstill-gångar not 11 438 1 533

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar not 12 -800 0

Försäljning av finansiella anläggningstill-gångar not 13 0 0

Medel från investeringsverksamheten -3 137 -7 136

Finansieringsverksamheten

Minskning av långfristiga fordringar not 14 375 0

Medel från finansieringsverksamheten 375 0

Årets kassaflöde 5 785 13 914

Likvida medel vid årets början 89 552 75 638

Likvida medel vid årets slut 95 337 89 552

50

Balansräkning (tkr) Kommunen Kommunen

2010 2009

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekn. anläggningar not 15 102 849 110 343

Maskiner och inventarier not 16 7 426 8 553

Finansiella anläggningstillgångar not 17 20 618 20 193

Summa anläggningstillgångar 130 893 139 089

Omsättningstillgångar

Förråd m.m 798 813

Kortfristiga fordringar not 18 32 768 28 530

Kortfristiga placeringar not 19 46 018 66 312

Kassa och bank 49 319 23 240

Summa omsättningstillgångar 128 903 118 895

Summa tillgångar 259 796 257 984

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital, ingående värde 191 989 188 981


Summa eget kapital not 20 198 489 191 989

Avsättningar

Avsättning för pensioner och likn. förpliktelser not 21 2 046 1 090

Skulder

Långfristiga skulder 0 0

Kortfristiga skulder not 22 59 261 64 905

Summa skulder och avsättningar 61 307 65 995

Summa eget kapital, avsättningar och skul-der 259 796 257 984

Panter och ansvarsförbindelser

Kommunstyrelsens ordförande har enl. PBF avgångs-

ersättning 1 år med 80 % av lönen. Samordnas med

förvärvsinkomster.

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp

i balansräkningen 97 858 101 406

Upplupen löneskatt på pensionsförpliktelser 23 740 24 601

Borgens- och övriga ansvarsförbindelser not 23 87 777 87 282

Summa ansvarsförbindelser 209 375 213 289

51

Särredovisning VA-verksamhet Ingår i kommunens resultat- och balansräkning

Kommunen Kommunen

Resultaträkning (tkr) 2010 2009

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens externa intäkter 110 31

Brukningsavgifter 6 481 6 369

Anläggningsavgifter 6 55

Periodisering av årets anläggningsavgifter 0 0

Periodisering av tidigare års anläggningsavgif-ter 0 0

Förändring av investeringsfond 0 0

Förändring av kortfristig skuld till abonnent-

kollektivet 0 0

Interna intäkter 485 499

Summa intäkter 7 082 6 954

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens externa kostnader 4 046 -3 659

Interna kostnader 3 069 -3 090

Avskrivningar 1 066 -1 189

Summa kostnader 8 181 -7 938

Verksamhetens nettokostnader -1 099 -984

Skatteintäkter not 1 1 099 984

Finansiella intäkter 0 0

Finansiella kostnader 0 0

Resultat före extraordinära poster 0 0

Extraordinära intäkter 0 0

Extraordinära kostnader 0 0

Årets resultat 0 0

52

Särredovisning VA-verksamhet 2010

Ingår i kommunens resultat- och balansräk-ning

Kommunen Kommunen

Balansräkning (tkr) 2010 2009

Anläggningstillgångar


Mark, byggnader och tekn. anläggn. not 2 14 172 15 369

Maskiner och inventarier not 3 145 601



Kundfordringar kommunen 0 0

Kundfordringar externt 602 1 023

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 82

Summa omsättningstillgångar 613 1 105


Eget kapital och skulder

Eget kapital 0 0

Skulder

Långfristiga skulder

Skuld kommunen 13 759 16 262

Investeringsfond 0 0

Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter 0 0

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 1 164 792

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 21

Summa skulder 14 930 17 075

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 930 17 075

53

Noter kommunen 2010 2009 2010 2009

Not 1: Verksamhetens intäkter Not 4: Avskrivningar

Intäkter enl driftredovisning 138 331 126 839 Planenliga avskrivningar sker linjärt dvs med lika stora

Interna enl driftredovisning -48 427 -46 090 belopp varje år. Nya investeringar under året från den

Verksamhetens intäkter 89 904 80 749 tidpunkt de tas i bruk och beräknas på anskaffnings-

värdet minskat med ev.statsbidrag.

Fördelat enligt nedan: Immateriella anläggningstillgångar 300 0

-taxor och avgifter 21 799 21 205 Inventarier, maskiner 2 130 2 277

-hyror och arrenden 6 501 7 078 Fastigheter, anläggningar 6 331 6 484

-bidrag 51 067 43 053 Nedskrivning, restvärden *) 656 3 274

-övriga intäkter 10 537 9 413 9 417 12 035

89 904 80 749 * varav jämförelsestörande post:

varav intäkter i projektverksamhet: 6 028 3 276 Nedskrivning av anläggn.tillgångar 584 3274

Not 2: Verksamhetens kostnader Not 5: Skatteintäkter

Kostn enl driftredovisning *) 377 718 370 221 Kommunalskatt innevarande år 155 304 165 951

Diff. kalkyl/verklig PO, pensioner, Slutavräkning föregående år 112 156

kostnader m m 3 438 469 Prel slutavr för innevarande år 1 982 -5 279

Avskrivningar -9 417 -12 035 157 398 160 828

Interna räntekostnader -6 185 -6 507

Internpris lokaler/städning -24 296 -24 912 Not 6: Generella statsbidrag och utjämning

Övriga internkostnader -24 131 -21 178 Strukturbidrag 5 945 5 959

Diverse kostnader (bankkostn) -11 -12 Inkomstutjämning 41 022 38 668

Verksamhetens kostnader 317 116 306 046 Kostnadsutjämning 18 862 20 164

Generella bidrag 4 238 0

Fördelat enligt nedan: Regleringsbidrag/ -avgift 1 115 -2 133

-personalkostnader 212 116 206 920 Statsbidrag LSS 7 182 7 461

-entreprenader/köp av verksamhet 37 967 33 524 Kommunal fastighetsavgift 5 817 5 756

-bidrag och transfereringar 15 607 13 859 84 181 75 875

-lokal- och markhyror, fastighetsserv. 13 226 15 027

-bränsle, energi, vatten 9 515 9 839 Not 7: Finansiella intäkter

-övriga kostnader 28 685 26 877 Räntor på utlämnade lån m.m. 771 913

317 116 306 046 Räntor på likvida medel m.m. 971 2 711

varav kostnader i projektverksamhet: 6 429 3 116 Återbäring från SKL 0 244

1 742 3 868

* varav jämförelsestörande post:

Utrangering av anläggn.tillgångar 1 843 253 Not 8: Finansiella kostnader

Ränta pensionsskuld -15 -81

Not 3: Redovisning av leasingavtal Bankkostnader/dröjsmålsräntor -177 -150

Operationella leasingavtal, tkr -192 -231

Förfaller till betalning inom ett år:

-Transportmedel 582 348 Not 9: Årets resultat

-Inventarier 231 209 Årets finansiella resultat på 6,5 Mkr

813 557 (2009 3,0 Mkr) avviker budgetmässigt med -7,3 Mkr

Förfaller till betalning senare än ett år Balanskravsutredning:

men inom fem år: Årets resultat 6 500

-Transportmedel 407 132 Avgår realisationsvinster -305

-Inventarier 266 192 Justerat resultat 6 195

673 324

Not 10: Justering av ej likviditets-

Förfaller till bet. senare än fem år: 0 0 påverkande poster

Förändring pensionsavsättning -232 -283

Totalsumma 1 486 881 Förändr löneskatt pensionsavsättn -56 -68

Förändring pensionsavsättning

Operationella leasingavtal årets avgifter, tkr förtroendevalda inkl. löneskatt 1 230 0

-Transportmedel 618 783 Ränta pensionsavsättning 15 81

-Inventarier 245 242 Reavinst/förlust 1 539 -940

863 1 025 2 496 -1 210

54

2010 2009 2010 2009

Not 11: Försäljn av materiella anl.tillgångar Not 16: Maskiner, inventarier och

Under denna rubrik redovisas försäljningar av fastig- transportmedel

heter, inventarier m.m.

Försäljningspris: Ingående ack. anskaffnings-

Fordon räddningstjänst 13 193 värden 21 179 20 554

Mark 0 40 Nyanskaffningar under året 1 031 1 496

Köpmannen 2 (gamla postlokalen) 0 1 300 Försäljningar under året -124 0

Tingshuset 6 (f d Köpséns) 425 0 Nedskrivningar/utrangeringar -2 494 -871

438 1 533 Utgående ack.anskaffnings-

värden 19 592 21 179

Not 12: Förvärv av finansiella anl.tillgångar

Under denna rubrik redovisas förvärv av värde- Ingående ack. avskrivningar -12 626 -11 220

papper som förvärvats för långsiktig placering. Årets avskrivningar enl. plan -2 130 -2 277

Försäljningar under året 124 0

Medlemskonto Skogsägarna 0 0 Nedskrivningar/utrangeringar 2 466 871

Kommuninvest 800 0 Utgående ack. avskrivningar -12 166 -12 626

800 0

Utgående bokfört restvärde *) 7 426 8 553

Not 13: Försäljning av finansiella *) Specifikation

anläggningstillgångar Maskiner 850 1 022

Aktier NUAB 0 0 Inventarier 5 561 6 367

0 0 Bilar o andra transportmedel 1 015 1 164

7 426 8 553

Not 14: Minskning av långfristiga fordringar

Norsjölägenheter amortering. revers -375 0 Not 17: Finansiella anläggningstillgångar

-375 0 Kommunaktiebolaget, IUC 4 4

Länstrafiken i AC län 55 55

Not 15: Mark, byggnader och Norsjö medborgarhusförening 50 50

tekniska anläggningar VBTNS Skogsägar.förening 50 50

Norsjö medb.husför.reverslån 0 0

Ingående ack. anskaffnings- Kommuninvest andelskapital 980 180

värden 228 958 231 695 Koncernföretag:

Nyanskaffningar under året 1 744 7 173 Norsjölägenheter AB (aktier) 1 107 1 107

Försäljningar under året -420 -535 Norjsöläg AB (revers 08-06-25) 18 372 18 747

Omklassificering -300 900 20 618 20 193

Nedskrivning utrangeringar -623 -10 275

Utgående ack. anskaffnings- Not 18: Kortfristiga fordringar

värden 229 359 228 958 Kundfordringar 3 965 3 485

Förutbetalda kostnader och

Ingående ack. avskrivningar -118 615 -118 174 upplupna intäkter 6 208 5 783

Årets avskrivningar enl. plan -6 331 -6 483 Statsbidragsfordringar 19 533 17 026

Försäljningar under året 287 194 Övrigt 3 062 2 236

Omklassificering 0 -465 32 768 28 530

Nedskrivningar/utrangeringar -1 851 6 313

Utgående ack. avskrivningar -126 510 -118 615 Not 19: Kortfristiga placeringar

Statsskuldväxlar, kommun- och

Utgående bokfört restvärde *) 102 849 110 343 bankcertifikat 46 018 66 312

*) Specifikation

Pågående investeringar 3 105 3 424 Not 20: Eget kapital

Markreserv 1 894 1 940 Eget kapital ingående värde 191 989 188 981

Verksamhetsfastigheter 68 524 72 023 Årets resultat 6 500 3 008

Fastigheter för affärsverksamhet 12 799 15 211 198 489 191 989

Publika fastigheter 13 079 13 851

Fastigheter för annan verksamhet 3 448 3 894 Not 21: Avsättningar

102 849 110 343 Avsättning garanti-/visstidspensioner 112 268

Avsättning för pensioner bl modell 545 609

Avsättning för särskild löneskatt 159 213

Avsättning för pensioner inkl

löneskatt för förtroendevalda 1 230 0

2 046 1 090

55

2010 2009 2010 2009

Not 21: Avsättningar Not 23: Borgens- och övriga

Avsättning garanti- och visstids- ansvarsförbindelser

pensioner 112 268 Förlustansvar egnahem (SBAB) 1 016 1 139

Avsättning för pensioner bl modell 545 609 Förlustansvar egnahem (Balken) 155 66

Avsättning för särskild löneskatt 159 213 Norsjö medborgarhusfören (Fspb) 8 500 7 500

Avsättning för pensioner inkl Bsk Folkets hus (Fspb) 391 420

löneskatt för förtroendevalda 1 230 0 Norsjö Golf AB (SHB) 157 203

2 046 1 090 Ansvarsförbindelser (förordn

1991:1924) (BKN) 225 244

Not 22: Kortfristiga skulder Norsjölägenheter AB (Kommunin-vest) 77 333 77 710

Leverantörsskulder 14 589 13 411 87 777 87 282

Upplupna kostnader och förut-

betala intäkter 27 786 34 061

Anställdas skatter 3 104 3 125

Semesterlöneskuld/över-

tidsskuld inkl PO 13 782 14 308

59 261 64 905

Noter Särredovisning VA-verksamhet (tkr)

2010 2009 2010 2009

Not 1 Skatteintäkter Not 3 Maskiner och inventarier

Budgeterade skatteintäkter 411 828 Ingående bokfört restvärde 601 685

Skatteintäkter över/under budget 688 156 Nyanskaffningar 0 0

(över +/under -) 1 099 984 Försäljningar 0 0

Omklassificeringar -434 0

Not 2 Mark, byggnader o tekn anlägg-ningar Nedskrivningar/utrangeringar 0 0

Ingående bokfört restvärde 15 369 15 501 Avskrivningar -22 -84

Nyanskaffningar under året 292 1 168 Utgående bokfört restvärde 145 601

Försäljningar 0 0

Omklassificeringar -328 0

Nedskrivningar/utrangeringar -117 -195

Avskrivningar -1 044 -1 105

Utgående bokfört restvärde 14 172 15 369

56

Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen reglerar

kommunernas redovisningsmodell. Modellen

består av resultaträkning, balansräkning och

finansieringsanalys.

Resultaträkning

Resultaträkningen är en sammanfattning av årets

redovisade kostnader och intäkter. Överstiger

intäkterna periodens kostnader innebär det att det

egna kapitalet ökar och kommunens finansiella

styrka förbättras.

Resultaträkningen delas upp i tre olika resultatnivå-

er. Det första resultat som används är verksamhetens

nettokostnader. Det består av intäkter genererade i

verksamheten och som dragits av mot verksamhe-

tens kostnader och planenliga avskrivningar. Netto-

kostnaden beskriver det som återstår att skattefinan-

siera. Underskottet på nettokostnadsnivån reduceras

sedan med skatteintäkter och generella statsbidrag.

Finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella

kostnader minskar resultatet. Det resultat som då

erhålls kallas resultat före extraordinära poster. Det

resultat som genereras här skall finansiera årets

investeringar och helst ett framtida sparande. Efter

detta resultat kommer extraordinära intäkter och

kostnader, poster som inte har något direkt samband

med den ordinarie verksamheten och blir mer och

mer ovanliga i kommunerna. Det resultat som nu

framkommit visar årets resultat för kommunen.

Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställ-

ningen vid bokslutstillfället och utgör en förbindel-

selänk mellan de olika åren. Den visar det bokförda

värdet av kommunens tillgångar och hur dessa

finansierats – externt med främmande kapital (skul-

der) och internt med eget kapital. Tillgångarna delas

upp i omsättningstillgångar (t ex kassa och bank)

och anläggningstillgångar, tillgångar som skall

innehas och utnyttjas under flera år (t ex fastigheter,

maskiner). Beloppsgränsen för att skilja mellan

driftskostnader och investeringsutgifter på t.ex.

fastigheter, är 20 tkr. Förrådet inventeras före

årsskiftet och värdering är gjord utifrån inköpspris

med inkuransavdrag tre procent.

På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristi-

ga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kort-

fristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De

övriga skulderna sträcker sig över flera år. Avsätt-

ningar innefattar kommunens upplupna pensioner,

inklusive pensioner till förtroendevalda, intjänade

från år 1998 samt särskild löneskatt på dessa. En

avsättning är definitionsmässigt en skuld som man

inte vet hur stor den är eller när den skall betalas.

Finansieringsanalys Finansieringsanalysen ger upplysning om hur medel

har tillförts och hur dessa har använts. Till skillnad

från resultaträkningen, som redovisar kostnader och

intäkter, utgår finansieringsanalysen från gjorda

inbetalningar (inkomster) eller utbetalningar (utgif-

ter).

Några finansiella nyckeltal

Balanslikviditet – omsättningstillgångar minus

kortfristiga skulder. Ett mått på den kortsiktiga

betalningsberedskapen om lager/förråd inkluderas.

Kassalikviditet – är ett mått på hur god kommunens

betalningsberedskap är.

Nettolåneskuld – saldot mellan likvida medel och

långfristiga skulder.

Nettokostnadsandel – hur stor andel av skatteintäkter

och generella statsbidrag som har gått åt till att

finansiera verksamhetens nettokostnader.

Rörelsekapital – skillnaden mellan omsättningstill-

gångar och kortfristiga skulder, d v s den del av egna

kapitalet som används för att finansiera löpande

verksamhet och investeringar.

Skuldsättningsgrad – hur mycket av kommunens

tillgångar som är lånefinansierade.

Soliditet – eget kapital i förhållande till totala

tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga

betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto

större ekonomiskt handlingsutrymme finns.

Tillämpade redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningsla-

gen och de rekommendationer Rådet för kommunal

redovisning lämnat. Kommunalskatten har enligt

rekommendation periodiserats, innebärande att i

bokslutet för 2010 har den definitiva slutavräkning-

en för 2009 bokförts liksom en preliminär slutavräk-

ning för 2010. Slutavräkningen för 2009 års skatter

uppgår till - 1 186 kr per invånare, förbättring med

26 kr per invånare än prognos i bokslutet 2009,

vilket förbättrat bokslutet 2010 med 112 tkr. Den

preliminära slutavräkningen för 2010 års skatter

uppgår till + 456 kronor per invånare eller 2,0 Mkr

och har förbättrat årets resultat.

Kommunens pensionsskuld till arbetstagare och

pensionstagare uppgår totalt till 106,6 Mkr. Under

avsättningar redovisas 2,0 Mkr avseende garantipen-

sioner m m, under kortfristiga skulder redovisas 6,7

Mkr avseende upplupen pensionskostnad för 2010

för individuell del Pensionsvalet och resterande del,

97,9 Mkr, som avser de pensionsförpliktelser som

intjänats före 1998, redovisas som ansvarsförbindel-

se utanför balansräkningen. Semesterlöneskuld och

okompenserad övertid med beräknad upplupen

arbetsgivaravgift redovisas som kortfristig skuld.

57

Sammanställd redovisning

Principer för koncernen

Personal

All personal som medverkar i helägda kommunala

bolaget Norsjölägenheter AB är anställda av Norsjö

kommun. Kommunen har tecknat avtal med Nor-

sjölägenheter AB om försäljning/köp av tjänster.

Ekonomi

Kommunen har utarbetat spelregler för bolagen

som bl. a. innebär intern ränta via koncernkonto i

bank mellan kommunen och Norsjölägenheter AB.

Fastigheter

Alla bostäder med något enstaka undantag ägs och

administreras av Norsjölägenheter AB. Övriga

allmänna lokaler ägs och administreras av Norsjö

kommun.

Redovisningsprinciper

I koncernredovisningen ingår Norsjölägenheter AB

med kommunalt ägande om 100 % av aktiekapita-

let.

Koncernredovisningen har upprättats enligt för-

värvsmetoden med proportionell konsolidering,

med vilket menas att endast ägda andelar av dotter-

företagens resultat- och balansräkningar tas in i

koncernredovisningen.

Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för

dotterföretagens andelar har avräknats mot förvär-

vat eget kapital. I koncernens eget kapital ingår

härmed förutom kommunens eget kapital endast

den del av dotterföretagens eget kapital som intjä-

nats efter förvärvet. Obeskattade reserver, efter

avsättning för uppskjuten skatt, har hänförts till eget

kapital.

Då koncernredovisningen endast ska visa koncer-

nens relationer mot omvärlden har kostnader och

intäkter mellan koncernföretagen eliminerats.

Kommunens långfristiga lån till och från koncern-

företagen har eliminerats liksom att koncerninterna

fordringar och skulder har eliminerats.

Kommunens och dotterföretagets resultat- och

balansräkningar visas med icke eliminerade värden.

Årets resultat

Årets resultat totalt för koncernen Norsjö kommun

visar ett överskott om 6,6 Mkr. Detta är en förbätt-

ring jämfört med 2009 med 3,6 Mkr.

Nyckeltal

Koncernen 2010 2009

Soliditet 58 % 57 %

(eget kapital i % av totala tillgångar)

Balanslikviditet 208 % 174 %

(omsättningstillg./korta skulder)

Norsjölägenheter AB

Huvuduppgifter

Norsjölägenheter AB är ett allmännyttigt bostadsfö-

retag med Norsjö kommun som huvudman. Bola-

gets uppgift är att bygga och förvalta bostäder och

lokaler med tillhörande kollektiva anordningar.

Ändamålet med verksamheten är att med iakttagan-

de av de kommunala självkostnads- och likställd-

hetsprinciperna främja bostadsförsörjningen i

kommunen. Det ekonomiska målet för bolaget är att

verksamheten skall bedrivas så att minst nollresultat

uppnås.

Bolaget ägde 2010-12-31 50 byggnader innehållan-

de 326 bostadslägenheter, ett affärshus samt två

specialbyggnader för äldre- och omsorgsboenden.

Målgrupp

Norsjö kommuns innevånare, företag och organisa-

tioner.

Årets verksamhet

Årets resultat uppgår till +142 tkr. År 2009 var

resultatet + 8 tkr. Fasadrenoveringen av Orionhusen

har färdigställts under året och här har också repara-

tioner gjorts med 0,6 Mkr som belastat årets resul-

tat. Fasadrenovering på Åkargatan 19 påbörjades

under året men slutförs först våren 2011.

Driftskostnader har ökat med 0,9 Mkr till 11,7 Mkr.

Största ökning är ovan nämnda reparationer av

Orionhusen. Underhållskostnader däremot har

minskat med 0,3 Mkr till 2,5 Mkr.

Hyresbortfallet p.g.a. outhyrt för lägenheter uppgår

2010 till 3,9 procent av beräknade hyror. År 2009

var bortfallet 4,0 procent.

Budget 2011 visar ett överskott med 0,2 Mkr.

Resultaträkning (tkr) 2010 2009

Rörelsens intäkter 20 022,1 19 883,9

Rörelsens kostnader -14 417,2 -13 839,6

Avskrivningar -2 563,9 -2 533,4

Rörelseresultat 3 041,0 3 510,9

Finansiella intäkter 50,1 13,2

Finansiella kostnader -2 949,1 -3 516,6

Bokslutsdispositioner 0,0 0,0

Skatt på årets resultat 0,0 0,5

Årets resultat 142,0 8,0

58

Balansräkning (tkr) 2010 2009

Tillgångar

- anläggningstillgångar 98 938,0 101 477,0

- omsättningstillgångar 5003,2 1 489,5

Summa tillgångar 103 941,2 102 966,5


- eget kapital 2 466,7 2 324,7

- långfristiga skulder 95 335,8 95 957,0

- kortfristiga skulder 6 138,7 4 684,8

Summa Eget kapital och

skulder 103 941,2 102 966,5

Framtiden

Trots nybyggnationerna nytt våningsplan på Klock-

arbo och nytt trevåningshus i kvarteret Köpmannen

under 2008 kan tillskapande av nya bostäder bli

verklighet för i dagsläget finns ytterst få lediga

lägenheter i Norsjö samhälle.

Hela fastighetsbeståndet är väl underhållet men

åtgärder behöver göras för att bibehålla detta och år

2011 kommer byte att ske av alla lägenhetsdörrar

på kvarteret Hällan 2 och 3 samt på kvarteret

Hästen.

Den låga räntenivån har möjliggjort för företaget att

klara positivt resultat 2010. Ambitionen är att klara

åtminstone ett överskott kommande år men det

förutsätter att räntan på bostadslån inte stiger alltför

mycket över dagens nivå.

59

Resultaträkning (tkr)

Koncernen Koncernen

2010 2009

Verksamhetens intäkter 96 624 87 366

Verksamhetens kostnader -318 231 -306 619

Avskrivningar -11 981 -14 568

Verksamhetens nettokostnader -233 588 -233 821

Skatteintäkter 157 398 160 828

Generella statsbidrag och utjämning 84 181 75 875

Finansiella intäkter 1 022 3 036

Finansiella kostnader -2 371 -2 902

Resultat före extraordinära poster 6 642 3 016

Bokslutsdispositioner 0 0

Skattekostnader 0 0


Finansieringsanalys (tkr) Koncernen Koncernen

2010 2009

Den löpande verksamheten


Justering av avskrivningar 11 981 14 568

Justering av ej likviditetspåverkande poster 2 526 -1 210

Medel från verksamheten före förändring

av rörelsekapital 21 149 16 374

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -3 979 -3 108

Öklning/minskning förråd 15 106

Ökning/minskning kortfristiga skulder -4 811 10 545

Medel från den löpande verksamheten 12 374 23 917

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 859 -13 075

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 470 1 533

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -803 0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 22

Medel från investeringsverksamheten -3 192 -11 520

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 0 0

Amortering av lån 0 0

Ökning av långfristiga fordringar 0 0

Minskning av långfristiga fordringar 0 0

Medel från finansieringsverksamheten 0 0

Årets kassaflöde 9 182 12 397

Lilvida medel vid årets början 90 597 78 200

Likvida medel vid årets slut 99 779 90 597

60

Balansräkning (tkr)

Koncernen Koncernen

Tillgångar 2010 2009


Mark, byggnader och tekn. anläggningar 201 674 211 710

Maskiner och inventarier 7 426 8 553

Finansiella anläggningstillgångar 1 252 449



Förråd m.m. 798 813

Exploateringsfastigheter 0 0

Kortfristiga fordringar 31 635 27 899

Kortfristiga placeringar 46 018 66 312

Kassa och bank 53 761 24 285

Summa omsättningstillgångar 132 212 119 309



Eget kapital 199 849 193 207

Avsättningar 2 046 1 090

Skulder

Långfristiga skulder 76 964 77 210

Kortfristiga skulder 63 705 68 514

Summa skulder och avsättningar 142 715 146 814

Summa eget kapital, avsättningar

och skulder 342 564 340 021

Ansvarsförbindelser

Kommunstyrelsens ordförande har enl. PBF av-gångs-

ersättning 1 år med 80 % av lönen. Samordnas med

förvärvsinkomster.

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp

bland skulder/avsättningar 97 858 101 406

Löneskatt på pensionsförpliktelser 23 740 24 601

Borgens- och övriga ansvarsförbindelser 10 444 9 572

Summa ansvarsförbindelser 132 042 135 579

Documents

Årsredovisning 2007 Norsjö kommun politik...Helga-projektet som har till syfte att förbättra vårdkedjan och samarbetet mellan kommun och landsting, fortgår. Äldreomsorgens Helga-ombud