1 (29)

Bfd

22 1

41107

Rättsavdelningen 2019-08-29 SR 23/2019

Rättsligt ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien

2 (29)

Sammanfattning

Migrationsverket ska först pröva om den sökande är flykting enligt

4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Det ska vid en sådan

bedömning beaktas om personen tillhör en särskilt utsatt grupp i

Syrien. En individuell framåtsyftande bedömning av de anförda

skyddsskälen måste göras.

Om sökanden inte är flykting ska frågan om ett alternativt

skyddsbehov föreligger enligt artikel 15 a-b skyddsgrundsdirektivet

och 4 kap. 2 § första stycket 1 första ledet utlänningslagen bedömas.

En individuell framåtsyftande bedömning av de anförda

skyddsskälen måste göras.

I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Idlib, Hama, Homs respektive

Raqqa (se karta ovan, samt under avsnitt 4.2.3) föreligger inre

väpnad konflikt och den rådande situationen av urskillningslöst våld

är så allvarlig att alla och envar riskerar att utsättas för

skyddsgrundande behandling enligt artikel 15 c i

skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov

enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen är

därför uppfyllda för sökande med hemvist/vanlig vistelseort i dessa

provinser.

Säkerhetsläget i övriga delar av Syrien, utom i provinsen Tartous, är

sådant att inre väpnad konflikt enligt artikel 15 c i

skyddsgrundsdirektivet föreligger. Säkerhetsläget varierar dock

mycket inom och mellan dessa provinser. En individuell prövning av

den sökandes utsatthet ska göras i enlighet med Elgafaji-domens

kriterier. Den som vid en individuell prövning bedöms vara

skyddsbehövande på grund av säkerhetsläget omfattas av artikel 15 c

i skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet

utlänningslagen.

I Tartous bedöms andra svåra motsättningar föreligga enligt 4 kap.

2 a § första stycket 1 utlänningslagen.1

Rättsskyddet i Syrien innehåller sådana brister att det inte går att

hänvisa någon till den syriska staten för myndighetsskydd. Det finns

inte heller någon annan part eller organisation som kontrollerar hela

eller en betydande del av Syriens territorium som kan ge skydd.

1 Enligt 3 och 4 §§ lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få

uppehållstillstånd i Sverige ska en utlänning varken beviljas statusförklaring eller

uppehållstillstånd på grund av att denna är övrigt skyddsbehövande.

3 (29)

Damaskus stad kan, i de fall det bedöms vara relevant, i tydliga

undantagsfall vara ett rimligt internflyktsalternativ för den som har

tillräckliga gynnsamma sociala och ekonomiska förutsättningar, t.ex.

genom ett tillräckligt socialt etablerat och ekonomiskt stabilt

nätverk.

Frågan om uteslutande från att anses som flykting eller alternativt

skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 b-c §§ utlänningslagen ska beaktas

i varje enskilt ärende.

Det saknas för närvarande grund att återkalla en statusförklaring pga.

upphört skyddsbehov med anledning av det förbättrade

säkerhetsläget i Syrien. Bedömningen av om ett skyddsbehov har

upphört görs enligt andra bestämmelser och enligt andra kriterier än

de som gäller vid bedömningen av om skyddsbehov föreligger vid

en ansökan om statusförklaring. Vid bedömning av återkallelse på

grund av upphört skyddsbehov med anledning av en förbättrad

säkerhetssituation i ett land kan endast väsentliga och bestående

förändringar beaktas. Migrationsverket bedömer att sådana

väsentliga och bestående förändringar vad gäller förhållandena i

Syrien inte har kommit till stånd.

Fråga om återkallelse av skyddsstatusförklaring kan komma ifråga

om skyddsbehovet upphört av andra anledningar än förbättrat

säkerhetsläge, den sökande tidigare har lämnat oriktiga uppgifter

som ledde till att denna fick en skyddsstatusförklaring eller att den

sökande har bedömts vara utesluten från en skyddsstatus.

4 (29)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ................................................................................................ 5

2. Allmänt om prövningen av skyddsbehov ............................................... 5

3. Flyktingskap ........................................................................................... 6

3.1. Allmänt om prövningen av om en person är flykting ......................... 6

3.2. Bedömning av flyktingskap ................................................................ 7

3.2.1. Utsatta grupper m.m. .................................................................... 7

3.2.2. Särskilt om tillskriven politisk uppfattning .................................. 9

3.2.3. Särskilt om frågor hänförliga till militärtjänsten i Syrien .......... 10

3.2.4. Särskilt om statslösa och statslösa palestinier ............................ 11

3.2.5. Särskilt om kvinnors utsatthet .................................................... 12

4. Alternativt skyddsbehov........................................................................... 13

4.1. Skyddsbehov på grund av dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan

omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ..................... 13

4.1.1. Omständigheter som kan grunda alternativt skyddsbehov enligt 4

kap. 2 § första stycket 1 första ledet utlänningslagen .......................... 13

4.1.2. Särskilt om illegal utresa ............................................................ 14

4.2. Skyddsbehov på grund av inre väpnad konflikt (4 kap. 2 § första

stycket 1 andra ledet utlänningslagen) ..................................................... 15

4.2.1. Allmänt om den rättsliga bedömningen av en konfliktsituation 15

4.2.2. Säkerhetsläget i Syrien ............................................................... 15

4.2.3. Rättslig bedömning av säkerhetsläget ........................................ 17

4.2.3.1. Inre väpnad konflikt ............................................................ 18

Provinser där våldet inte innebär en generell risk ............................ 18

Provinser där en alla och envar-situation föreligger ........................ 20

4.2.3.2. Andra svåra motsättningar .................................................. 20

5. Resväg ...................................................................................................... 21

6. Myndighetsskydd ..................................................................................... 22

7. Internflykt ................................................................................................. 22

7.1. Bedömning av internflykt ................................................................. 23

8. Uteslutande ............................................................................................... 25

9. Synnerligen och särskilt ömmande omständigheter ................................. 26

10. Återvändande/verkställighet .................................................................. 26

11. Förlängningsansökningar och återkallelse av statusförklaring .............. 27

11.1. Allmänt om förlängningsärenden .................................................... 27

11.2. Återkallelse av statusförklaring....................................................... 27

5 (29)

1. Bakgrund Rättschefen beslutade den 6 november 2015 om ett rättsligt

ställningstagande avseende prövningar av ansökningar från personer som

kommer från Syrien.2 Rättschefen beslutade därefter den 2 februari 2018 om

en rättslig kommentar avseende säkerhetsläget i Syrien.3 Den bedömning

som gjordes i februari 2018 avseende säkerhetsläget i landet innebar att alla

och envar vid ett återvändande till Syrien löpte en individuell risk för

skyddsgrundande behandling i enlighet med artikel 3 i Europakonventionen

och artikel 15 b i skyddsgrundsdirektivet4.

I SR 47/2018, Rättsligt ställningstagande angående prövning av

internationellt skydd vid urskillningslöst våld av sådan art att alla och envar

riskerar att drabbas, konstaterar rättschefen att i en situation av väpnad

konflikt där alla och envar riskerar att drabbas av det urskillningslösa våldet,

ska fortsättningsvis artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet tillämpas.

I detta rättsliga ställningstagande ges ny vägledning till verksamheten

avseende prövningen av asylansökningar av personer från Syrien. Det

rättsliga ställningstagandet av den 6 november 2015 och den rättsliga

kommentaren av den 2 februari 2018 upphör därmed att gälla.

Riksdagen har beslutat att förlänga giltigheten av lagen (2016:752) om

tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

från och med den 20 juli 2019 till och med den 19 juli 2021. Vid prövning

enligt utlänningslagen gäller således även fortsatt de begränsningar som

följer av denna lag.

2. Allmänt om prövningen av skyddsbehov

Prövningen av skyddsbehov ska göras mot den sökandes

medborgarskapsland. Om personen är medborgare i mer än ett land krävs

det att personen är skyddsbehövande gentemot båda länder för att personen

ska anses vara i behov av internationellt skydd.5 Om personen uppger sig

vara statslös ska prövningen av skydd göras gentemot det land där personen

tidigare hade sin vanliga vistelseort.

2 SR 40/2015, Rättsligt ställningstagande angående prövningen av ansökningar från

personer som åberopar att de kommer från Syrien. 3 SR 4/2018, Rättslig kommentar angående säkerhetsläget i Syrien. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer

för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till

internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller

kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade

skyddet. 5 MIG 2015:22.

6 (29)

Om en statslös palestinier har erhållit skydd eller bistånd från UNRWA

strax innan ankomsten till Sverige kan det finnas förutsättningar för

flyktingstatusförklaring enligt artikel 1 D i Genèvekonventionen och artikel

12.1 a i skyddsgrundsdirektivet.6

För att kunna göra en erforderlig bedömning av en sökandes skyddsbehov är

det viktigt att identitet, medborgarskap och hemvist utreds noggrant.7

Generella frågor om bedömning och utredning av identitet, hemvist och

medborgarskap behandlas närmre i separata rättsliga ställningstaganden.8

Utgångspunkten är att identiteten åtminstone ska göras sannolik, men även i

fall där denna inte gjorts sannolik kan en person bedömas ha ett

skyddsbehov.9

3. Flyktingskap

3.1. Allmänt om prövningen av om en person är flykting Vid bedömning av skyddsbehov ska frågan om flyktingskap alltid prövas

först. Detta är särskilt viktigt att påminna om när det är fråga om

ansökningar om internationellt skydd från personer som kommer från länder

där det pågår en väpnad konflikt. Personer som tvingas lämna hemlandet på

grund av internationella eller nationella konflikter är som regel inte att anses

som flyktingar enligt Genèvekonventionen10. Detta gäller dock endast när

det inte finns något samband mellan det personen riskerar och någon av

förföljelsegrunderna.11 Kravet på orsakssamband är uppfyllt om någon av de

grunder för förföljelse som räknas upp i flyktingdefinitionen är uppfylld.12

Att en person tidigare utsatts för illabehandling eller förföljelse kan utgöra

en indikation på att en person ånyo riskerar skyddsgrundande behandling

vid ett återvändande.13 Det är emellertid inte en förutsättning för

skyddsbehov att personen tidigare utsatts för förföljelse eller annan

skyddsgrundande behandling. Det är förhållandena vid prövningstillfället

6 Se MIG 2018:3 och SR 13/2018, Rättsligt ställningstagande angående prövningen av

ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande

MIG 2018:3. 7 Se t.ex. Migrationsverket, Syrien – medborgarskap och officiella dokument, 2018-09-12

(Lifos nr 41978). 8 Se SR 20/2019, Rättsligt ställningstagande angående kraven på klarlagd identitet och pass

i ärenden om uppehållstillstånd; SR 19/2019, Rättsligt ställningstagande angående

utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort

i asylärenden; SR 18/2019, Rättsligt ställningstagande angående sannolik identitet i

asylärenden; SR 30/2017, Rättsligt ställningstagande angående begreppet hemvist i

asylärenden. 9 MIG 2019:1. 10 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. 11 P 164 i Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga

ställning enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga

ställning, UNHCR, och p. 10, UNHCR:s riktlinjer för internationellt skydd no 12. 12 Prop. 2005/06:6 s. 23. 13 Artikel 4.4 i skyddsgrundsdirektivet.

7 (29)

som är av avgörande betydelse och det är en framåtsyftande riskbedömning

som ska göras.14 Personen kan ha lämnat hemlandet innan han eller hon

råkade ut för något eller så kan skyddsbehovet ha uppstått sur place, dvs.

efter att personen lämnade hemlandet. Om en person tillhör en viss

riskgrupp och det av relevant och aktuell landinformation framgår att alla

personer från denna grupp i landet ifråga eller på en viss ort i landet riskerar

förföljelse, föreligger tillräcklig bevisning för att konstatera förföljelse.15

Personen ifråga behöver inte därutöver lägga fram bevisning till stöd för att

han eller hon är mer utsatt än andra i gruppen. Den individuella risken är då

redan utredd. Om sådant tillräckligt och tydligt stöd saknas i

landinformation, ska personens individuella förhållanden och erfarenheter

ligga till grund för bedömningen av om personen är särskilt utsatt vid ett

återvändande.16

När det gäller information kring situationen i ett visst land eller del av land

och hur konfliktsituationen påverkar t.ex. vissa grupper på vissa platser och

huruvida det därvid föreligger risk för förföljelse, har både den enskilde och

Migrationsverket ett ansvar för att tillse att nödvändig utredning genomförs

och att nödvändigt utredningsmaterial tillförs ärendet.17

3.2. Bedömning av flyktingskap 3.2.1. Utsatta grupper m.m.

Syrien har under lång tid varit och är fortsatt en mycket repressiv stat. Den

väl utbyggda säkerhetsapparaten har även under konfliktåren kunnat

vidmakthålla sin kontroll över medborgarna.18 Politiska uttryck mot regimen

eller dess företrädare accepteras inte och bestraffas hårt.

I Lifos rapport19, liksom i UNHCR:s rapport20 finns ett flertal exempel på

riskgrupper uppräknade. Personer som kan inrymmas under en eller flera

kategorier kan, beroende på personens individuella förhållanden samt

personens tidigare agerande och aktiviteter, riskera förföljelse.

Uppräkningen nedan är varken uttömmande eller rangordnad och även

annan rapportering bör beaktas.

- Personer som är motståndare eller som uppfattas som motståndare

till regimen, däribland personer hemmahörande i områden som är

eller har varit kontrollerade av oppositionella.

14 MIG 2013:15. 15 Se t.ex. MIG 2014:20. Jfr även MIG 2017:12. 16 Se MIG 2018:7, avsnitt 3.2.2. och MIG 2018:8, avsnitt 3.2.2. 17 MIG 2012:18. 18 Lifos, Temarapport: Syriens säkerhetsapparat, 2016-11-10, (Lifos nr 38443). 19 Lifos, Säkerhetsläget i Syrien, februari 2019, avsnitt 3.5. 20 UNHCR, International protection considerations with regard to people fleeing the Syrian

Arab Republic, update V, 2017-11-03, (Lifos nr 40481) avsnitt III a.

8 (29)

- Personer som oavsett tidigare aktiviteter kan uppfattas som

motståndare till regimen är bl.a. hjälparbetare, MR-personer, läkare

eller annan vårdpersonal, akademiker, journalister, konstnärer,

aktivister, medborgarjournalister och andra personer inom media.

- Personer som är motståndare eller uppfattas som motståndare till

grupperingar som kämpar mot regimen samt de som är eller

uppfattas som motståndare till SDF21/PYD22/YPG23 i de områden de

har kontroll. Samma sak gäller för personer i områden där HTS24 har

kontroll.

- Desertörer från de regimkontrollerade styrkorna.

- Religiösa och etniska minoriteter, såsom exempelvis yezidier, druser

eller kristna. Statslösa palestinier och statslösa kurder. Även shiiter

och sunniter beroende på område. Situationen för olika grupper

varierar från område till område beroende på vilken aktör som har

kontrollen, liksom på hur konfliktsituationen sett ut över tid i ett

område.25

- Kvinnor, särskilt kvinnor utan manligt nätverk, men också kvinnor

och flickor som riskerar att utsättas för våld i hemmet, sexuellt våld,

tvångsäktenskap eller trafficking. Kvinnor som ensamma

familjeförsörjare kan också vara utsatta.2627

- Utöver flickor ovan, barn som har eller antas ha en relation till

oppositionella, barn som är utsatta till följd av tillhörighet till en

särskild samhällsgrupp.28

- HBTQ-personer.

Utifrån en persons profil, bakgrund och aktiviteter kan flera flyktinggrunder

vara aktuella. En person som åberopar förföljelse på grund av religion kan

mot bakgrund av samma omständigheter åberopa förföljelse på grund av

(tillskriven) politisk uppfattning.

21 Syrian Democratic Forces – en multietnisk koalition av väpnade grupper under ledning

av kurdiska YPG. 22 Partiya Yekîtiya Demokrat (Demokratiska unionspartiet) - kurdiskt parti verksamt i

nordöstra Syrien. 23 Yekîneyên Parastina Gel (Folkets försvarsenheter) – kurdisk milis i Syrien, PYD:s

militära gren. 24 Hay’at Tahir al-Sham – en jihadistkoalition i Syrien. 25 UNHCR International protection considerations with regard to people fleeing the Syrian

Arab Republic, update V, November 2017, avsnitt III A 8). 26 Se här SR 26/2017, Rättsligt ställningstagande angående utredning och bedömning av

förföljelse på grund av kön avseende kvinnor. 27 Norge, Landinfo. Syria: Ekteskapslovgivning og ekteskapstradisjoner, 2018-08-22 (Lifos

nr 42012). 28 Jfr MIG 2017:6. En samhällsgrupp måste förutom en gemensam egenskap ha en särskild

identitet som uppfattas som annorlunda av omgivningen. Domstolen uttalar att enbart

risken att utsättas för skyddsgrundande behandling kan inte definiera en samhällsgrupp.

Barn med vissa egenskaper, till exempel funktionshinder, skulle dock kunna utgöra en

särskild samhällsgrupp.

9 (29)

Relevant och aktuell landinformation angående situationen i Syrien samt

förhållandena på aktuell hemvist/vanlig vistelseort måste beaktas vid

beslutstillfället. Aktuell sökandes profil måste även beaktas i förhållande till

dessa uppgifter vid beslutstillfället. Framkommer det av landinformationen

att alla personer från en viss grupp och/eller från en viss plats riskerar

förföljelse är personen flykting såtillvida det inte föreligger någon

uteslutandegrund.

3.2.2. Särskilt om tillskriven politisk uppfattning

Migrationsöverdomstolen har i avgöranden avseende frågan om

flyktingstatus för personer från Syrien konstaterat att vid prövningen måste

det beaktas att en särskild aspekt av konflikten i landet är att olika aktörer

ofta tillskriver större grupper av människor, såsom hela städer, byar eller

grannskap, en viss politisk uppfattning. Risken att utsättas för våld t.ex. med

anledning av grupptillhörighet varierar beroende på våldets intensitet,

stridande aktörer och vilken eller vilka grupper som har territoriell kontroll

över ett visst område. Domstolen har vidare konstaterat:

”Bedömningen av om en person från Syrien ska beviljas

flyktingstatusförklaring innefattar svåra överväganden och

statusförklaringen har stor betydelse för den enskilde. Utredningen hos

Migrationsverket måste därför genomföras på ett sådant sätt att den kan

ligga till grund för en omsorgsfull bedömning av om sökanden är flykting

eller alternativt skyddsbehövande.”

I MIG 2018:7 gjorde Migrationsöverdomstolen bedömningen att

landinformationen inte gav tillräckligt stöd för att personens tidigare

hemvist på oppositionellt område samt omständigheten att personen var

sunnimuslim, medförde att personen riskerade förföljelse på grund av

tillskriven politisk uppfattning. Domstolen ansåg dock att landinformation

gav stöd för att den sökande tillhörde en särskild riskgrupp, såsom tidigare

bosatt i oppositionskontrollerat område. Därtill innebar omständigheten att

personen var sunnimuslim en förstärkt risk. Dessa omständigheter

tillsammans med tidigare utsatthet och att den sökande var i vapenför ålder

gjorde att personen sammantaget riskerade att genomgå en

säkerhetsundersökning och i samband med denna tillskrivas en politisk

uppfattning på grund av sin tidigare hemvist, religiösa tillhörighet och

agerande.

I MIG 2018:8 gjorde Migrationsöverdomstolen bedömningen att det

saknades stöd i landinformation för att komma fram till att enbart den

omständigheten att den sökande var kvinna och hade sökt asyl utomlands,

var tillräckligt för att hon skulle tillskrivas en politisk uppfattning vid ett

återvändande. I egenskap av kvinna utan manligt nätverk tillhörde hon dock

en särskild riskgrupp enligt landinformationen. På grund av sin profil, och

då hon hade sin hemvist i regimkontrollerat område riskerade hon dock inte

förföljelse på grund av sitt kön.

10 (29)

Sammanfattningsvis poängterar båda avgörandena vikten av avvägningen

mellan att tillhöra en särskild riskgrupp och de personliga förhållandena och

erfarenheterna. Vid utredning och bedömning av flyktingskap för en person

från Syrien måste således en noggrann utredning göras mot bakgrund av den

komplicerade och föränderliga situation som råder där. Alltså kan inte

aktuell och relevant landinformation anses ge hela bilden utan en

framåtsyftande bedömning måste ta hänsyn till alla uppgifter i ärendet.

3.2.3. Särskilt om frågor hänförliga till militärtjänsten i Syrien

Män mellan 18 och 42 år förväntas vara tillgängliga för militärtjänst.

Det finns möjlighet för en syrier som levt utomlands en viss tid och som inte

har gjort militärtjänsten att betala en stor summa för att slippa göra

militärtjänst vid ett återvändande.29 Det finns även möjlighet till

undantag/uppskov för den som är ende son i en familj samt, mer temporärt,

för vissa universitetsstudenter. Annars kommer en man som regel mellan 18

och 42 år kallas in till militärtjänst vid ett återvändande. Det finns inga

andra legala möjligheter att undgå inkallelse. Den syriska armén är i stort

behov av rekryter.30

Av vad som framkommer av landinformationen slipper den som endast har

undvikit militär- eller reservtjänstgöring rättsliga påföljder.31 Den som har

deserterat, i synnerhet i fält, kan emellertid riskera strängare straff.

Att riskera att kallas in till militären vid ett återvändande är inte i sig

skyddsgrundande. Även om att inte hörsamma en kallelse inte räknas som

politisk handling, finns det en påtaglig risk för en säkerhetsutredning vid ett

återvändande.32 En person som tidigare inte hörsammat en kallelse kan

därför, vid en sammanvägd bedömning tillsammans med i övrigt

försvårande omständigheter i personakten tillskrivas en politisk uppfattning

vid ett återvändande. En bedömning av samtliga individuella

omständigheter i ärendet måste göras.33 Personer i sådana situationer kan

riskera förföljelse vid ett återvändande. En person som deserterat löper dock

generellt risk att utsättas för förföljelse vid ett återvändande.34

29 Danish Immigration Service (DIS) och Danish refugee council Council (DRC), Syria:

Security Situation in Damascus Province and Issues Regarding Return to Syria, 2019-02-

21, avsnitt 3.7.1. 30 Lifos, februari 2019, avsnitt 4. 31 Lifos, februari 2019, avsnitt 4; Norge, Landinfo, temanotat, Syria: Reaksjoner mot

desertörer og personer som unndrar seg militartjeneste, 2018-01-03, (Lifos nr 40830),

avsnitt 3; Lifos intervju med Fabrice Balanche, docent på avdelningen för geografiska

studier vid Université Lumière Lyon 2, 2019-06-19 (opublicerad). 32 Lifos, februari 2019, avsnitt 4 och avsnitt 4.1. 33 Jfr MIG 2018:7. Se även Lifos, februari 2019, avsnitt 4.1. 34 Lifos, februari 2019, avsnitt 4. Se även Landinfo, januari 2018 (Lifos nr 40830.

11 (29)

Om en sökande gör sannolikt att denne vid ett återvändande skulle hamna i

en situation där fullgörande av militärtjänst skulle innebära att

krigsförbrytelser begås och att enda möjligheten att undvika detta är att

vägra inställa sig, finns det grund för flyktingskap enligt artikel 9.2 e i

skyddsgrundsdirektivet. Det måste emellertid göras sannolikt i det enskilda

fallet att den sökande kan komma att ingå i ett förband där det begås

krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten.35

3.2.4. Särskilt om statslösa och statslösa palestinier

Statslösa palestinier

Statslösa palestinier som strax före ansökan om asyl erhållit skydd eller

bistånd av UNRWA och som inte kan återvända till Syrien av skäl

hänförligt till skyddsbehov, är flyktingar i enlighet med artikel 1 D i

Genèvekonventionen och artikel 12.1 a i skyddsgrundsdirektivet. Om

personen inte är flykting enligt dessa bestämmelser ska den statslöses

skyddsbehov prövas enligt utlänningslagens regler. Initialt måste då utredas

i vilket land den sökande tidigare haft sin vanliga vistelseort, vilket utgör det

land mot vilket skyddsbehovet ska prövas.36

Vid en prövning av statslösa palestiniers skyddsbehov gentemot Syrien

måste det beaktas att statslösa palestinier är en utsatt grupp. De områden där

statslösa palestinier haft sin vanliga vistelseort i Syrien har generellt sett

drabbats direkt av krigshandlingar.37 Flyktinglägret Yarmouk i Damaskus är

sedan maj 2018 under regeringskontroll. De krävs dock tillstånd för in- och

utpassering.38

Statslösa kurder

Det finns registrerade (ajanib) och oregistrerade (maktoumin) statslösa

kurder i Syrien.39 Båda gruppers rättigheter är kraftigt begränsade, varför

man vid prövningen av en person som tillhör endera gruppen måste beakta

utsattheten mot bakgrund av statslösheten.40

35 EU-domstolens dom den 26 februari 2015 I mål C-472/13 (Shepherd mot

Bundesrepublik Deutschland), 2015-02-26, p. 40-43; UNHCR, Guidelines on international

protection No 10: Claims to refugee status related to military service within the context of

article 1 A (2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of

refugees, 12 November 2014, p. 26-30. 36 Se MIG 2018:3 samt SR 13/2018, Rättsligt ställningstagande angående prövningen av

ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande

MIG 2018:3. 37 UNHCR, november 2017, avsnitt III A 13) (Lifos nr 40481). 38 Danish Immigration Service (DIS) och Danish refugee council Council (DRC), februari

2019. 39 Se Lifos september 2018, avsnitt 4.1 (Lifos nr 41978). 40 Enligt Migrationsöverdomstolens avgörande är enbart tillhörigheten till gruppen

maktouminer inte tillräcklig för att anses vara flykting, se MIG 2008:21.

12 (29)

Vid utredning av en person som uppger sig vara statslös kurd krävs en

ytterst omsorgsfull utredning. Det är den sökande som ska göra sannolikt

att han eller hon är statslös och tillhör gruppen ajanib eller maktoumin.41

3.2.5. Särskilt om kvinnors utsatthet

Kvinnor har varit och är en mycket utsatt grupp under den långvariga

konflikten.

Regimen har systematiskt frihetsberövat kvinnor i utpressningssyfte eller för

att komma åt motståndaren. Många rapporter vittnar också om att kvinnor

systematiskt våldtas i syfte att demoralisera motståndaren.42 En kvinna som

har anknytning till oppositionella eller som kommer från ett oppositionellt

eller tidigare oppositionellt område kan därav riskera förföljelse både pga.

kön och tillskriven politisk uppfattning.

Till följd av den långvariga konflikten har könsrelaterat våld gentemot

kvinnor generellt spritt sig i landet och normaliserats, såsom våld i hemmet,

hedersvåld eller tvångsgifte/giftermål med minderårig i syfte att sexuellt

exploatera kvinnan/flickan. Konflikten har också lett till att många kvinnor

eller flickor blivit ensamma försörjare av sina respektive familjer. I sin

strävan att finna försörjning är dessa personer, framförallt i konflikt- eller

avlägsna områden, utsatta för en ökad risk för våld, övergrepp och

diskriminering.43

Vid bedömningen av behovet av skydd, i fråga om en kvinna som utsatts för

sexuellt våld, räcker det inte bara med att göra en framåtsyftande

bedömning i förhållande till förövarna. En bedömning måste också göras i

förhållande till familj och släkt. En kvinna som har utsatts för sexuellt våld

riskerar att förskjutas från familjen och stigmatisering, i synnerhet i mer

traditionella miljöer. I detta sammanhang kan det inte endast tas hänsyn till

vad kvinnan faktiskt har varit utsatt för. Det finns t.ex. en förväntan eller

antagande om att en kvinna som frihetsberövas i samband med detta

kommer att bli utsatt för sexuellt våld.44 En kvinna som riskerar att bli utsatt

för våld eller våldtäkt i hemmet eller i samhället i övrigt kan inte räkna med

skydd från myndigheterna (se avsnitt 6 nedan).

Vid bedömningen av risken för skyddsbehov på grund av kön måste hänsyn

även tas till övriga omständigheter, såsom hemvist/vanlig vistelseort, social

position, religion och etnicitet (se även under avsnitt 3.2.2.).45

41 Se vidare Norge, Landinfo, Temanotat, Syria: Staslöse kurdere, 2018-02-12 (Lifos

40943). 42 Lifos, Temarapport, Kvinnor under Syrienkonflikten - mönster av utsatthet, 2015-10-29,

avsnitt 5 (Lifos nr 36115). 43 UNHCR, november 2017, avsnitt III A 10) (Lifos nr 40481), Lifos oktober 2015 avsnitt

5.2.2 (Lifos nr 36115). 44 Lifos, oktober 2015, avsnitt 5 (Lifos nr 36115). 45 Jfr MIG 2018:7 och MIG 2018:8

13 (29)

4. Alternativt skyddsbehov

4.1. Skyddsbehov på grund av dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 4.1.1. Omständigheter som kan grunda alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 första ledet utlänningslagen

I de fall som den utsatthet som en person riskerar inte kan hänföras till en

förföljelsegrund i 4 kap. 1 § utlänningslagen kan de omständigheter och den

utsatthet som redogörs för under rubriken flyktingskap ligga till grund för

att komma fram till att en person kan vara alternativt skyddsbehövande.

Om en person kan göra sannolikt att han eller hon riskerar ett fängelsestraff

eller att frihetsberövas vid ett återvändande, utgör frihetsberövandet i sig

grund för ett individuellt skyddsbehov. Situationen i syriska fängelser och

förvar, bland annat mot bakgrund av risken för tortyr och de allmänt dåliga

förhållandena där, får anses utgöra skyddsgrundande behandling.46 Vidare

kan barn som riskerar våld och andra övergrepp vid en sammantagen

bedömning i ett enskilt fall vara alternativt skyddsbehövande.47 Därtill kan

personer med psykiska eller fysiska funktionshinder vara särskilt utsatta. I

undantagsfall kan en utvisning av en person med mycket allvarliga

medicinska problem utgöra omänsklig och förnedrande behandling enligt

artikel 3 Europakonventionen.48

De individuella omständigheterna måste utredas noga gällande varje enskild

sökande. Barns eventuella egna asylskäl ska utredas och prövas i alla

ärenden där barn ingår oavsett om barnet är ensamkommande eller del av en

familj. Vid varje utredning med ett barn måste det beaktas att barn är

särskilt utsatta i Syrien. Detta gäller både barn i familj och ensamkommande

barn.49

Ovan angiven uppräkning av faktorer och omständigheter som gällande en

sökande kan grunda ett individuellt skyddsbehov är inte uttömmande.

Relevant och aktuell landrapportering måste beaktas i varje enskilt fall.

46 UN Human Rights Council, Report of the Independent International Commission of

Inquiry on the Syrian Arab Republic, 2016-08-11; Jfr Lifos november 2016(Lifos nr

38443) och MIG 2014:24. 47 Jfr MIG 2017:6 där Migrationsöverdomstolen ansåg att de allmänna riskerna för en del

barn som återvänder till Afghanistan innebär ett skyddsbehov. 48 Se SR 37/2018, Rättsligt ställningstagande angående tillämpning av artikel 3 i

Europakonventionen då sjukdom åberopas. 49 UNHCR, november 2017, avsnitt III a 11) (Lifos nr 40481).

14 (29)

4.1.2. Särskilt om illegal utresa

Att lämna Syrien illegalt är straffbart enligt syrisk lag.50 Huruvida personer

faktiskt riskerar att straffas vid ett återvändande är inte entydigt av

tillgänglig landinformation utan förefaller snarare bero på orsaken till den

illegala utresan.51 Det tycks inte som att det i sig är något problem att en

person har lämnat landet illegalt, förutsatt att personen inte har något

problem med syriska myndigheter, om personen har lämnat Syrien under

konfliktåren (sedan 2011).52 En person från Syrien kan uppsöka syrisk

beskickning i landet där personen befinner sig för att där genomgå en

intervju som syftar till att personen ska få ”klartecken” efter att ambassaden

stämt av med säkerhetstjänst på plats.53 Detta torde inte gälla en person som

har lämnat landet illegalt men som inte hade några problem vid utresan och

inte heller är föremål för några misstankar eller på annat sätt är intressant för

myndigheterna.54

Detta synes även gälla en person i vapenför ålder som lämnat landet illegalt

och som vid ett återvändande förväntas göra militärtjänsten. De amnestier

som har utfärdats genom dekret har uttryckt möjlighet för personer som

undanhållit sig militärtjänst, eller till och med deserterat, att återvända utan

att riskera straff. Dekretens räckvidd, varaktighet och innehåll är dock

svårtydda och kan tolkas olika av olika tjänstemän och myndigheter i

Syrien, varför det synes svårt att dra några säkra slutsatser av amnestierna.55

Migrationsverkets bedömning är att den omständigheten att en person i

vapenför ålder lämnat landet illegalt, inte i sig innebär att personen riskerar

att tillskrivas en politisk uppfattning som motståndare till regimen.5657

Däremot, som konstaterats ovan, innebär en faktisk desertering att det

föreligger en stark presumtion för att personen ses som en politisk

motståndare vid ett återvändande och därför riskerar förföljelse.58 Görs det

sannolikt i ett enskilt fall att personen, efter en säkerhetskontroll, kan

komma att riskera straff eller frihetsberövande på grund av illegal utresa

och/eller på grund av att inte ha inställt sig till militärtjänst, innebär

50 Enligt uppgift ska detta ha ändrats genom administrativt beslut, se Lifos februari 2019,

avsnitt 3.3.1.4. 51 Danish Immigration Service (DIS) och Danish refugee council Council (DRC), februari

2019, avsnitt 3.2. och Lifos februari 2019, avsnitt 3.3.1.4. 52 Danish Immigration Service (DIS) och Danish refugee council Council (DRC), februari

2019, avsnitt 3.1. 53 Danish Immigration Service (DIS) och Danish refugee council Council (DRC), februari

2019, avsnitt 3.2. 54 Lifos februari 2019, 3.3.1.4. 55 Danish Immigration Service (DIS) och Danish refugee council Council (DRC), februari

2019, avsnitt 3.7. Lifos februari 2019 avsnitt 4.1. 56 Jfr Lifos, februari 2019, avsnitten 3.3.1.4. och 4.1. 57 I den bedömningen har även beaktats Migrationsöverdomstolens uttalanden i

MIG 2017:12 om att straff för illegal utresa i vissa situationer kan utgöra förföljelse. En

viktig del av Migrationsöverdomstolens bedömning i MIG 2017:12 var att nationaltjänsten

i Eritrea ansågs vara en del av ett projekt att bygga upp landets ideologi och att detta

framgick av aktuell landrapportering. Så kan inte anses vara fallet avseende Syrien. 58 Se avsnitt 3.2 ovan.

15 (29)

omständigheten att personen riskerar straff/frihetsberövande att personen

riskerar skyddsgrundande behandling enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 första

ledet utlänningslagen.

4.1.3. Särskilt om ensamkommande barn utan nätverk

Barn i Syrien har drabbats mycket hårt av den långvariga konflikten. De

riskerar både tvångsrekrytering och tvångsarbete, vilka utgör

människohandel. Vidare har våldet mot dem och den sexuella

exploateringen av dem ökat under konflikten. För de ensamkommande barn

som i hemlandet saknar föräldrar eller övrigt nätverk som kan beskydda och

tillvarata deras intressen, blir situationen särskilt utsatt.59 Migrationsverket

bedömer därför att situationen för dessa barn i Syrien är så allvarlig att det

får anses som sannolikt att de kommer utsättas för alternativt

skyddsgrundande behandling enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 första ledet

utlänningslagen.60 För det fall dessa barn inte på annan grund är att anses

som flyktingar, ska de anses vara alternativt skyddsbehövande.

4.2. Skyddsbehov på grund av inre väpnad konflikt (4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen) 4.2.1. Allmänt om den rättsliga bedömningen av en konfliktsituation

Vid analys och bedömning av en väpnad konflikt i en asylrättslig kontext är

det ett flertal parametrar som måste beaktas och värderas. Ett

helhetsperspektiv måste intas.

Utöver den kvantitativa aspekten såsom antal civila dödsoffer, skadade och

fördrivna, måste även den kvalitativa aspekten, såsom vilka parterna är i

konflikten, metoderna för krigsföring, geografisk spridning, socio-

ekonomiska villkor och/eller den kumulativa effekten av en långvarig

konflikt beaktas vid en aktuell rättslig bedömning av säkerhetsläget.61

4.2.2. Säkerhetsläget i Syrien

Konflikten i Syrien har pågått i cirka sju års tid och har under denna tid

utvecklats till en internationaliserad inre väpnad konflikt. Ryssland, Iran,

Turkiet, Israel och USA (jämte flera allierade) är direkt involverade i

krigföringen om än i olika grad och på olika nivåer. Konfliktnivån har under

senare tid dämpats i stora delar av landet och risken för civila att drabbas av

urskillningslöst våld med anledning av konflikten har minskat i flera

59 UNHCR, november 2017, avsnitt III A 11) (Lifos nr 40481). 60 Jfr MIG 2017:6. 61 Se bl.a. EASO, Article 15 (c) Qualification Directive (2011/95/EU) A Judicial Analasis,

december 2014, s. 31 f. Se även SR 47/2018 Rättsligt ställningstagande angående prövning

av internationellt skydd vid urskillningslöst våld av sådan art att alla och envar riskerar att

drabbas med bilagd rättsutredning.

16 (29)

provinser. Nedan visas statistik på antalet döda civila till följd av

konfliktrelaterat våld i Syrien.

Tabell 1

Tabell 2

Den internationella dimensionen, jämte hur tidigare konflikteskaleringar sett

ut, innebär att riskerna för civila att drabbas vid lokala konflikteskaleringar

kraftigt kan komma att öka. Den förväntade konflikteskaleringen i Idlib62

kommer sannolikt att leda till ett mycket stort antal civila offer och i övrigt

förhöjda risker för civila. Detta kan även påverka kringliggande provinser,

såsom Aleppo, Latakiya och Hama. En upptrappning i Idlib kan därutöver

också skapa osäkra följder för relationerna mellan länderna som är

inblandade i konflikten, vilket i sin tur kan leda till en ökad

konfliktintensitet på andra håll. Sammantaget kan detta leda till ökade risker

för civila att skadas, drivs på flykt osv. Härvid måste också beaktas att den

syriska militären jämte övriga aktörer har genomfört sin krigföring genom

att visa en total brist på hänsyn till civila.

62 Se Lifos februari 2019 avsnitt 2.1.2.

30912

26333

17421

12351 11824

78645979

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Konfliktrelaterade dödstal Syrien,avlidna civila per helår

6354

13078

8876

5298

3707 35414443

702

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Konfliktrelaterade dödstal Syrien,avlidna civila per 1 januari - 31 maj

17 (29)

Civilbefolkningen har drabbats av både riktat och urskillningslöst våld

vid upprepade tillfällen under konfliktåren. Vidare föreligger bevis för att

kemvapen har används vid flera tillfällen.63

Intensiteten i krigföringen har medfört att stora delar av större städer och

dess infrastruktur i princip raserats. Avsaknaden av planer och resurser för

återuppbyggnad innebär att situationen i de områden där det för närvarande

råder viss stabilitet, ändå är oerhört skör och kan påverkas markant av nya

strömningar av internflyktingar och spridningseffekter från mer

konfliktintensiva områden.

Antal internflyktingar är fortsatt mycket högt. En del har tvingats fly flera

gånger. En majoritet av landets befolkning är i behov av nödhjälp.

Hjälporganisationer har svårt att få fram hjälpsändningar till rätt personer.

Sanktionerna mot landet har tenderat att framförallt drabba ”den vanliga”

befolkningen och inte eliten eller regimen. I nuläget saknas förutsättningar

för någon form av återuppbyggnad. Beaktande den enorma förstörelsen av

nödvändig infrastruktur som konflikten genererat, är utsikterna för att kunna

sörja för människors grundläggande behov, såsom grundläggande sjukvård,

elektricitet, mat och vatten små.

Den så kallade Islamiska staten (IS) har i princip förlorat all territoriell

kontroll. Den mycket dåliga situation avseende mänskliga rättigheter som

därigenom förelegat i de områden som IS tidigare kontrollerat, finns således

inte kvar. IS har dock kvar celler och grupperingar på många håll i landet

och kommer sannolikt att fortsätta ha det under överskådlig tid. Risken för

en ökning av asymmetrisk krigföring i form av sprängdåd mot både militära

och civila mål bedöms kunna öka.64 Andra radikala islamistiska

grupperingar, såsom Hay´at Tahir al-Sham (HTS), har fortsatt kapacitet att

agera i stora delar av landet. HTS har i nuläget kontrollen över stora delar av

provinsen Idlib.65

4.2.3. Rättslig bedömning av säkerhetsläget

Det får anses föreligga en inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i

hela Syrien med undantag för provinsen Tartous.

Såsom nämnts ovan måste ett helhetsperspektiv intas där både kvantitativa

och kvalitativa aspekter tas hänsyn till vid bedömningen av säkerhetsläget.

Bland annat måste den kumulativa effekten av en långvarig väpnad konflikt

beaktas vid bedömningen enligt artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet.66

Med hänvisning till vad som redogörs för ovan måste stor försiktighet

iakttas vid bedömningen av konfliktnivån i Syrien. Utgångspunkten för

bedömningen är dock den rådande konfliktintensiteten och våldsnivån. En

63 Lifos februari 2019 avsnitt 3. 64 Lifos februari 2019 avsnitt 1. 65 Lifos februari 2019 2.1.2. 66 Se rättsutredningen i bilaga till SR 47/2018 och EASO art 15 c s.31, 32.

18 (29)

avvägning får sedan göras mellan hur situationen varit och framtida

prognoser eller risker. I den framåtsyftande prognosen görs vid

bedömningen av den generella våldsnivån skillnad mellan risken för en

eskalering av en redan förekommande väpnad konflikt mellan två eller flera

parter och en potentiell risk för en konflikt som ännu inte finns, men som

kan tillkomma i ett senare skede pga. den sköra situationen i landet eller

delar av landet. Vid bedömningen av den generella våldsnivån får det alltså

betydelse om intensiteten i stridigheter alldeles nyligen har klingat av eller

om de i det närmaste kommer att blossa upp igen. Härvid får den kontroll

som den dominerande parten har betydelse. Däremot beaktas inte potentiella

risker för konflikter som skulle kunna uppstå i framtiden. Sådana risker

tillmäts betydelse vid bedömningen av om det skett en sådan väsentlig och

bestående förbättring av säkerhetssituationen att skyddsbehovet har upphört.

Exempel på sådana potentiella risker för en konflikt är den som eventuellt

kan uppstå i Hassakah till följd av hur Syrien eller Turkiet i ett senare läge

väljer att agera i förhållande till SDF som kontrollerar större delen av

provinsen. Detsamma gäller den potentiella risken för israeliska operationer

i Quneitra och Dara’a till följd av att Iranstödd milis är etablerad där (se

nedan under avsnitt 10.2).

Mot den bakgrunden och med beaktande av tillgänglig information, finns

det vid en samlad bedömning anledning att i ett antal provinser i Syrien

kvarstå vid en bedömning att det fortfarande föreligger en situation där i

princip alla och envar riskerar att drabbas av urskillningslöst våld med

anledning av den väpnade konflikten. Migrationsverket finner dock att det i

flera provinser finns skäl att nu göra en annan bedömning.

4.2.3.1. Inre väpnad konflikt

Provinser där våldet inte innebär en generell risk

I det följande sker en genomgång av de provinser där en förändrad

bedömning görs av säkerhetsläget.

Provinserna Damaskus/Rif Dimashq

I samband med regeringens offensiv mot östra Ghouta i början av 2018,

drabbades även centrala Damaskus av attacker. Efter att regeringen tagit

total kontroll av provinsen har avmattning skett och någon form av stabilitet

inträtt. Regeringen har kontroll över staden och provinsen får anses relativt

stabil och oaktat en konflikteskalering i andra delar av landet, är det

sannolikt att kontrollen över huvudstaden kommer att vidmakthållas av

regeringen.67 Majoriteten av de vägspärrar som funnits i staden har tagits

bort och det finns inga uppgifter om att det finns särskilda restriktioner

p.g.a. etnicitet, till exempel för palestinier. Emellertid är t.ex. stadsdelen

Yarmouk fortsatt obeboelig och kräver tillstånd för in- och utpassering.68 I

övriga delar har fokus flyttats till att ha kontroll över vägarna in i

67 Lifos februari 2019, avsnitt 2.1. 68 Danish Immigration Service (DIS) och Danish refugee council Council (DRC),

februari 2019, avsnitt 2.3.

19 (29)

Damaskus samt i områden i staden där regeringsanställda bor och arbetar. I

januari 2019 detonerade två bomber vid två olika tillfällen med ett antal

dödsoffer till följd. Med beaktande av regeringens kontroll över Damaskus

stad och provinsen Rif Dimashq i stort, är det sannolikt att den typen av

asymmetrisk krigföring från motståndsfickor kan komma att drabba

Damaskus stad även framöver.

Dara’a

Provinsen är sedan 2018 helt under regeringskontroll. Flera städer

drabbades hårt av flygbombningar och artilleribeskjutningar fram till

vapenstilleståndet i juli 2018. Återtagandet skedde dock smidigare och var

mindre destruktivt än offensiver i andra rebellkontrollerade områden.

Regimen har dock med hjälp av sina säkerhetstjänster återgått till den

repression som rådde före konflikten. Konfliktrelaterade dödsfall är relativt

få sedan vapenstilleståndet men rebellgrupper fortsätter operera i

provinsen.69

Hassakah

Med några undantag av Damaskusstyrda enklaver är provinsen inklusive

provinshuvudstaden under SDF-kontroll. IS trängdes ut ur provinsen redan

under 2017 och därefter har situationen varit relativt lugn. Situationen kan

komma att förändras beroende på hur relationerna med Damaskus och

Turkiet utvecklas.70

Latakiya

Säkerhetsläget bedöms som stabilt i denna del med undantag för

gränsområdena mot Idlib. Merparten är under regeringskontroll.

Bergsområden angränsande till Idlib i nordost är omstridda eller under

motståndsdominans. Dock har civilbefolkningen inte drabbats påtagligt.71

Quneitra

Provinsen är under regeringskontroll sedan 2018. Få konfliktrelaterade

incidenter har inträffat sedan dess. I april 2019 dödades tre civila till följd av

en explosion.72 Israeliska flyganfall och missilattacker har gjorts mot

regeringsstyrkor.73

Suwayda

Provinsen ligger sedan länge under regeringskontroll. Under 2018 utsattes

civila för brutala attacker av IS varför dödssiffran under det året steg i

jämförelse med tidigare år. Under 2019 har ingen civil hitintills dödats på

grund av konfliktrelaterat våld.74

69 Lifos februari 2019, avsnitt 2.1. 70 Lifos februari 2019, avsnitt 2.1. 71 Lifos februari 2019, avsnitt 2.1. 72 http://www.vdc-sy.net; Database, uppdaterad 2019-08-15. 73 Lifos februari 2019, avsnitt 2.1. 74 http://www.vdc-sy.net; Database, uppdaterad 2019-08-15.

20 (29)

Man brottas fortfarande med säkerhetsproblem såsom kidnappningar

och bortföranden utförda av väpnade grupper.75

Sammantaget är Migrationsverkets rättsliga bedömning att risken att

drabbas av urskillningslöst våld med anledning av den väpnade konflikten

i Damaskus/Rif Dimashq, Dara’a, Hassakah, Latakiya, Quneitra eller

Suwayda inte är så allvarlig att alla och envar riskerar att drabbas. Vid

bedömningen av om en sökande med hemvist/vanlig vistelseort i dessa

provinser är att anse som alternativt skyddsbehövande måste därför en

individuell prövning av den sökandes utsatthet och personliga förhållanden

göras i enlighet med Elgafaji-domens kriterier.76 Det innebär att vid

prövning av skyddsbehov ska konfliktnivån bedömas på så sätt att ju högre

konfliktnivån är desto lägre krav ställs på den sökandes individuella

utsatthet för att personen ska bedömas vara skyddsbehövande (”den

glidande skalan”). Härvid bör särskilt beaktas t.ex. barns utsatta situation i

Syrien. Den som vid en individuell prövning bedöms vara skyddsbehövande

på grund av säkerhetsläget omfattas av artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet

och 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen.

Provinser där en alla och envar-situation föreligger

I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Hama, Homs, Idlib och Raqqa får det

alltjämt anses föreligga en personlig risk för alla och envar att drabbas av

urskillningslöst våld. Det finns därför grundad anledning att förmoda att en

civilperson genom att bara vistas i någon av dessa provinser, utan att det

föreligger ett specifikt hot mot personen, löper en verklig risk att utsättas för

sådan skada som avses i artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna

för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet

utlänningslagen är därmed uppfyllda.

4.2.3.2. Andra svåra motsättningar Provinsen Tartous har sedan många år varit under full regeringskontroll.

Provinsen har under konflikten tagit emot en relativt stor mängd

internflyktingar. Provinsen har under hela konflikten legat mycket lågt vad

gäller civila dödsoffer. Inget talar heller för att en eskalering i andra delar av

landet skulle få spridningseffekter till Tartous med undantag för att en ökad

mängd internflyktingar kan komma att söka sig dit.77

Det synes för närvarande i provinsen saknas väpnade grupper som för vapen

mot den syriska regimen eller andra grupper. De tendenser till oppositionell

gruppering som har funnits har slagits ner hårt av regimen.78 I Tartous

75 Lifos februari 2019, avsnitt 2.1. 76 EG-domstolens dom i målet C-456/07 (Meki Elgafaji and Noor Elgafji v. Staatssecretaris

van Justitie) den 17 februari 2009. 77 Lifos, februari 2019, avsnitt 2.1.2. 78 Lifos, Militär utveckling och territoriell kontroll i Syriens 14 provinser, 2017-01-12,

(Lifos nr 38773), avsnitt 5.3.

21 (29)

bedöms det därmed föreligga andra svåra motsättningar i enlighet med 4 kap.

2 a § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen.79

5. Resväg

Om en sökande inte riskerar förföljelse eller inte är alternativt

skyddsbehövande vid en prövning av skyddsskälen gentemot personens

hemvist80, kan sökanden ändå riskera förföljelse eller annan

skyddsgrundande behandling på resvägen till hemvisten.81 Att resa i

regeringskontrollerat område torde i dagsläget inte i sig innebära några

svårigheter vid vägspärrar för en person som inte är av intresse för syriska

myndigheter eller regimlojala miliser. Det kan dock inte anses säkert för en

sökande att vid ett återvändande resa genom en provins där det anses

föreligga en alla och envar-situation. Vidare måste en bedömning alltid

göras mot bakgrund av aktuell och relevant landrapportering.

79 Enligt 3 och 4 §§ lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få

uppehållstillstånd i Sverige ska en utlänning varken beviljas statusförklaring eller

uppehållstillstånd på grund av att denna är övrigt skyddsbehövande. 80 SR 30/2017, Rättsligt ställningstagande angående begreppet hemvist i asylärenden. 81 SR 29/2016, Rättsligt ställningstagande angående bedömning av säker resväg i

asylärenden.

22 (29)

Det saknas flygförbindelse till Tartous och Latakiya från

Damaskus. Eftersom Homs ligger mellan Damaskus och Tartous kan

provinserna inte heller nås landvägen. Det saknas därmed säker resväg till

Tartous och Latakiya från Damaskus.

6. Myndighetsskydd

Rättssystemet i Syrien är varken oberoende, effektivt eller transparent utan

förblir under den verkställande maktens kontroll. Rättegångar bedöms inte

vara fria och rättvisa och domare saknar immunitet. Rättssystemet präglas

av omfattande korruption. Förekomsten av tortyr och godtyckliga gripanden

är utbredd. Hot från domare och åklagare eller tortyr bidrar till falska

erkännanden. Vidare åtnjuter polis och all säkerhetspersonal straffrihet. Det

redan svaga rättssystemet har ytterligare urholkats av den långvariga

konflikten.82 Sedan lång tid tillbaka är tillskott av resurser och träning

mycket eftersatt till fördel för de mångtaliga och mäktiga

säkerhetstjänsterna. Polisen, i synnerhet kriminalavdelningen, arbetar också

tätt sammanlänkat med säkerhetstjänsterna.83

Våld mot kvinnor i hemmet ses som problem som ska lösas inom familjen

och polisen tenderar att vara motvillig att lägga sig i dessa. Kvinnor som

försöker anmäla våldsbrott har enligt rapporter bemötts med sexuella

trakasserier och fysisk eller verbal misshandel.84

Mot denna bakgrund bedömer Migrationsverket att det inte finns någon

möjlighet att erhålla ett godtagbart myndighetsskydd i de

regimkontrollerade delarna. Migrationsverket bedömer inte heller att det

finns ett godtagbart myndighetsskydd i övriga delar av Syrien.

7. Internflykt I ett ärende där det konstaterats ett skyddsbehov måste det bedömas om det

finns ett internt flyktalternativ; dvs. huruvida det finns möjlighet för en sökande

att resa till ett visst område och om personen kan få tillträde dit samt om

personen kan bosätta sig där. Finns det en sådan möjlighet får man bedöma om

det aktuella området utgör ett relevant flyktalternativ, dvs. om det finns ett

effektivt skydd för personen i det aktuella området. Därefter får det bedömas

om det aktuella området utgör ett rimligt internt flyktalternativ, dvs. att den

sökande inte möts av otillbörliga umbäranden ur humanitär synvinkel på

orten.85

82 Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i

Syrien 2015–2016, 2017-04-26 (Lifos nr 39429); US Department of State, Syria 2017

Human Rights Report 2018-04-20 (Lifos nr 42143). 83 US Department of State, april 2018, (Lifos nr 42042) avsnitt 2. 84 US Department of State, april 2018,(Lifos nr 42042) avsnitt 6; Lifos, Fråga-svar, Syrien.

Hedersrelaterat våld och familjefejder, 2013-08-07 (Lifos nr 30680). 85 Se MIG 2008:20.

23 (29)

Vid bedömning av relevansen av en internflyktsort måste det tas hänsyn till

om skyddsbehovet på hemorten beror på den allmänna säkerhetssituationen

eller om det beror på en individuell hotbild. Vidare måste det tas ställning till

om andra hot kan uppstå på internflyktorten. Således måste både de allmänna

omständigheterna på den presumtiva internflyktorten och den sökandens

personliga förhållanden beaktas.86

Det är Migrationsverket som ska identifiera den ort som kan utgöra

ett internt flyktalternativ för den sökande.87 Resvägen till

internflyktsalternativet måste vara säker.88

7.1. Bedömning av internflykt

De civilas utsatthet och den generella risken för dem att drabbas av våld

i form av flyg- eller granatattacker eller annan beskjutning har minskat i

stora delar av landet. Den långvariga konflikten har dock bokstavligen

raserat städer och dess infrastruktur.89 Man talar inte om återuppbyggnation

utan om byggnation. På grund av den allmänt svåra situationen, en starkt

försvagad ekonomi och internationella sanktioner kan befolkningens

grundläggande behov inte tillgodoses ens i regeringskontrollerade

områden.90 I landet finns uppskattningsvis 11,7 miljoner människor som

beräknas behöva humanitärt stöd och 15,5 miljoner människor som är i

trängande behov av hjälp med vatten och sanitet.91 Ett stort behov beräknas

även finnas i Damaskus samt provinser som varit relativt förskonade i

konflikten.92

I de fall internflykt undantagsvis kan komma ifråga är Damaskus stad det

alternativ som kan övervägas.

Även om det råder inre väpnad konflikt i Damaskus stad har det skett

relativt få säkerhetsincidenter sedan hösten 2018. I och med regimens ökade

kontroll av landet förväntas visserligen att den asymmetriska krigföringen

kommer att öka. Dessa bedöms dock främst riktas mot militära och/eller

politiska mål.93 Enligt en källa är det mindre sannolikt att den typen av

attacker sker i Damaskus stad jämfört med andra syriska storstäder pga. den

stora närvaron av säkerhetsstyrkor.94

86 Jfr artikel 8.2 i skyddsgrundsdirektivet; se även MIG 2009:4. 87 MIG 2009:4 88 SR 29/2016, Rättsligt ställningstagande angående bedömning av säker resväg i

asylärenden. 89 Lifos, februari 2019, avsnitt 3.3.1.3. 90 Lifos, februari 2019, avsnitt 2.1. 91 https://www.unocha.org, 2019-05-05. 92 https://www.unocha.org/global-humanitarian-overview-2019, 2019-05-05 93 Lifos, februari 2019, avsnitt 2.1.1. 94 Danish Immigration Service (DIS) och Danish refugee council Council (DRC), februari

2019, avsnitt 2.1.

24 (29)

Utifrån den allmänna säkerhetssituationen kan Damaskus stad därför vara

ett relevant internflyktsalternativ.

Ifråga om bedömningen av om ett internflyktsalternativ är relevant på grund

av individuella skäl har det ovan konstaterats att det i Syrien saknas ett

godtagbart myndighetsskydd. Om hotet utgår från en icke-statlig aktör kan

den sökande därför inte räkna med beskydd från myndigheterna.

I vissa fall skulle räckvidden av en individuell hotbild från en icke-statlig

aktör kunna vara geografiskt begränsad beroende på vem som hotar och den

hotades profil. Stor försiktighet bör dock iakttas vid en sådan bedömning

och den måste ha föregåtts av en ytterst noggrann utredning. Med anledning

av att de flesta i Syrien är folkbokförda eller registrerade i andra register för

statslösa, måste utgångspunkten vara att den som eftersöker en person kan

finna denna på något sätt.95 Därmed torde man i de flesta fall där det

bedöms finnas en aktiv vilja att finna personen inte kunna komma till

slutsatsen att en individuell hotbild är lokalt begränsad.

Det saknas ett inre flyktalternativ om det finns en individuell hotbild som

utgår från syriska myndigheter eller regimtrogna trupper. I sammanhanget

måste det, beroende på var den sökande har sin hemvist eller vanliga

vistelseort, beaktas risken för en tillskriven politisk uppfattning vid en

internflykt (se avsnitt 3.2.2.).

För det fall ett internflyktsalternativ bedöms vara relevant måste det också

anses vara rimligt. Situationen i Damaskus färgas av brist på bl.a.

elektricitet och mediciner. Det är även brist på vissa matvaror. Det största

problemet vad gäller mat och bostad är dock främst de skenande priserna.

Även om det finns arbete att tillgå räcker lönerna normalt sett inte till. Detta

gäller både låginkomsttagare och medelklass. Invånarna i Damaskus måste

därför förlita sig på sina nätverk och ekonomiska bidrag från släkt och

vänner i utlandet för att kunna försörja sig.96 Extra utsatt är situationen för

de familjer som försörjs av ensamstående kvinnor.97 Mot bakgrund av detta

och den humanitära situationen i allmänhet, kan internflykt endast anses

vara rimligt i tydliga undantagsfall där de individuella förutsättningarna är

tillräckligt gynnsamma, socialt och ekonomiskt. Detta innebär, normalt sett,

bl.a. att det måste finnas någon form av nätverk som är tillräckligt socialt

etablerat och ekonomiskt stabilt för att både klara och vilja stötta, så att den

sökande inte riskerar att utsättas för otillbörliga umbäranden. Det är därför

viktigt att noggrant utreda de individuella förutsättningarna för internflykt.

Det ska i sammanhanget påminnas om att det är Migrationsverket som har

bevisbördan för att göra sannolikt att det finns ett relevant och rimligt

internflyktalternativ.

95 Lifos, Syrien: Identitetshandlingar och andra officiella dokument, 2012-11-15 (Lifos nr

28940). 96 The Danish Immigration Service, Syria, The Socio-Economic Situation in Damascus

City, mars 2019, avsnitt 3, 5 och 7. 97 The Danish Immigration Service mars 2019, avsnitt 8.

25 (29)

Med andra ord måste Migrationsverket göra sannolikt att villkoren enligt

ovan är uppfyllda. Det torde i flertalet ärenden vara svårt att göra detta

sannolikt, varför internflykt endast kan komma i fråga i just tydliga

undantagsfall.

Internflykt kan inte anses vara rimligt för barn utan vårdnadshavare på

internflyktsorten. Det kan inte heller anses vara rimligt för personer med

allvarliga funktionshinder eller personer som har en allvarlig sjukdom.

Vad gäller andra personkategorier måste en bedömning göras i varje enskilt

ärende med hänsyn till individens utsatthet både vad gäller relevansen och

rimligheten i att hänvisa till internflykt.

8. Uteslutande

Att en person inte är utesluten från skyddsbehov är en förutsättning för att

en person ska anses som flykting eller annan skyddsbehövande. I ärenden

med sökande från Syrien är det, med beaktande av den långvariga väpnade

konflikten samt med anledning av landets repressiva regim, särskilt

angeläget att vara uppmärksam på indikationer för uteslutande. Det kan

förekomma att sökande kan ha gjort sig skyldiga till gärningar som bl.a. kan

vara krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller gärningar som strider

mot FN:s syften och grundsatser.98 För att upptäcka indikationer är det

viktigt att i samtliga ärenden utreda var den sökande har befunnit sig och

vad denna har gjort under konflikten. Det är vidare angeläget att uppkomna

indikationer utreds noggrant i direkt anslutning till att de uppkommer för att

nå bästa möjliga utredningsresultat.99 Uteslutandespecialist ska konsulteras.

Personer med exempelvis följande bakgrund/profil kan bli aktuell för en

fördjupad utredning:

- Personer som tjänstgjort i specialförband eller tjänstgjort i förband

under en tid och på en plats där det har begåtts krigsförbrytelser.100

- Personer som tjänstgjort vid militärsjukhus.101

- Personer som arbetat åt säkerhetstjänst, som domare eller vid polisen

eller fängelser.

- Personer som varit aktiva i regimfientliga miliser eller förband.

- Personer som tillhört, arbetat åt eller givit understöd åt IS, HTS eller

andra radikala islamistiska organisationer.

- Personer som gjort sig skyldiga till eller medverkat till

tvångsäktenskap, våldtäkt mot barn m.m.

98 Se 4 kap. 2 b och 2 c §§ UtlL. 99 Jfr MIG 2017:29, avsnitt 3.2. 100 Jfr MIG 2017:29. 101 Jfr MIG 2017:11.

26 (29)

Uppräkningen är inte uttömmande.102

En person ska uteslutas från att anses som skyddsbehövande även om det

efter att personen beviljats skyddsstatus och uppehållstillstånd framkommer

att personen inte kan anses vara flykting eller alternativt skyddsbehövande.

Flyktingstatusförklaringen eller den alternativa skyddsstatusförklaringen ska

då återkallas.103

9. Synnerligen och särskilt ömmande omständigheter

Ifall det bedöms att sökanden saknar skyddsskäl ska det även alltid bedömas

om uppehållstillstånd kan beviljas på grund av synnerligen eller särskilt

ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen. Vid denna

bedömning ska beaktas den sökandes hälsotillstånd, anpassning till Sverige

och situationen i hemlandet. Mot bakgrund av den allmänna situationen i

Syrien bör situationen i hemlandet tas särskilt i beaktande, i synnerhet vad

gäller barn och deras möjlighet att återvända. I ärenden som rör barn ska

barnets bästa beaktas. Detta innebär bl.a. att barnets individuella

förutsättningar beaktas vid bedömningen av hälsotillstånd, anpassning till

Sverige samt av barnets situation i hemlandet. Vidare måste det bedömas

om risk för skada i barnets psykosociala utveckling föreligger vid ett

återvändande till hemlandet.104

Föreligger det synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter får

uppehållstillstånd, enligt 11 § lagen om tillfälliga begränsningar av

möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, endast beviljas om en

avvisning eller utvisning skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande.

10. Återvändande/verkställighet En person som ska återvända till Syrien kan vända sig till ambassaden i

landet denne befinner sig. Personen genomgår en intervju och

säkerhetsundersökning. Därtill kontrolleras identitet och medborgarskap.

Information kan då fås om det finns brottsmisstankar mot personen. Finns

brottsmisstankar kan det bli svårt att återvända om personen inte har

möjlighet att klara ut detta med syriska regeringen innan återvändandet.105

102 Se UNHCR november 2017 avsnitt D för vidare vägledning (Lifos nr 40481). 103 Se SR 19/2018, Rättsligt ställningstagande angående förutsättningarna för att återkalla

en skyddsstatusförklaring, avsnitt 3.5.2. och 3.7.3.1. 104 För metodstöd vid bedömning av barnets bästa, se Chefen för digitaliserings- och

utvecklingsavdelningen instruktion om handläggningsstöd för prövning av barnets bästa i

migrationsärenden, I-18/2019. 105 Danish Immigration Service (DIS) och Danish refugee council Council (DRC), februari

2019, avsnitt 3.4.

27 (29)

För en person som inte har något otalt med myndigheter eller säkerhetstjänst

i Syrien torde det dock inte vara nödvändigt att klarera sitt namn på detta

sätt innan ett återvändande.106

Flygplatsen i Damaskus är öppen för trafik. Det går alltså att resa in i Syrien

med flyg. De personer som har rest hem, de flesta från Libanon, har rest

landvägen, men det går att resa via flyg. Inrikes går reguljärflyg endast

mellan Damaskus och Qamishli.107

11. Förlängningsansökningar och återkallelse av statusförklaring

11.1. Allmänt om förlängningsärenden

En person som har en flyktingstatusförklaring eller en alternativ

skyddsstatusförklaring har en principiell rätt till uppehållstillstånd.108 I en

förlängningssituation innebär det som utgångspunkt att personen i fråga har

rätt till förlängt uppehållstillstånd på samma grund, såtillvida det inte finns

förutsättningar för att återkalla statusförklaringen (se nedan) eller det finns

förutsättningar för att bevilja personen en högre statusförklaring. En person

från Syrien som har beviljats alternativ skyddsstatusförklaring kan tidigare

ha anfört skäl eller kan vid förlängningsansökan anföra skäl som nu kan

ligga till grund för att bevilja personen flyktingstatusförklaring istället.

Även om åberopsbördan för nya skäl får anses ligga hos den enskilde, har

verket ett ansvar att tillse att den sökande ges möjlighet att lägga fram

kompletterande eller nya asylskäl. För att detta ska aktualiseras krävs dock

att sökanden signalerat att han eller hon vill åberopa nya eller

kompletterande skäl för sitt skyddsbehov. I ett enskilt ärende kan det även

mot bakgrund av vad den sökande tidigare har anfört och mot bakgrund av

hur den tidigare utredningen genomförts och den senare bedömningen av

skyddsbehovet, finnas förutsättningar för att bevilja den sökande

flyktingstatusförklaring.

11.2. Återkallelse av statusförklaring

En person som har ansetts vara skyddsbehövande och som följaktligen har

beviljats en skyddsstatus, har kvar denna skyddsstatus fram tills att någon

bestämmelse i utlänningslagen är uppfylld som gör att statusen kan eller ska

återkallas. Det saknas möjligheter att, utöver vad som anges i dessa

bestämmelser, återkalla en persons statusförklaring.109

106 Lifos, februari 2019, avsnitt 3.3.1.5. 107 Källa inom Syrian Airlines, 2019-05-23. 108 Artikel 24 i skyddsgrundsdirektivet samt 5 kap. 1 § utlänningslagen och 5 § lagen om

tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. 109 SR 19/2018, Rättsligt ställningstagande angående förutsättningarna för att återkalla en

skyddsstatusförklaring, avsnitt 3.1.

28 (29)

Ett flyktingskap kan upphöra på grund av ändrade förhållanden i

hemlandet.110 Förändringen måste vara väsentlig och bestående. Alternativt

skyddsbehov kan upphöra med anledning både av ändrade förhållanden i

hemlandet och att de individuella omständigheter som medförde att

skyddsbehovet beviljades inte längre föreligger. Även här måste det vara

fråga om väsentliga och bestående förändringar.

För att ett förbättrat säkerhetsläge i sig ska kunna ligga till grund för

upphörande av flyktingskap eller alternativt skyddsbehov, krävs att

förändringarna är väsentliga och bestående. I SR 19/2018 konstateras att

med detta avses endast klara och djupgående förändringar som är ägnade att

undanröja grunden för skyddsgrundande behandling. Enligt praxis

föreligger en väsentlig och bestående förändring om de omständigheter som

låg till grund för den skyddsgrundande behandlingen är permanent

undanröjda.111 Den bedömning som ska göras av om förhållandena i ett land

är väsentligen och bestående förbättrade är alltså en annan än den som ska

göras av om det föreligger ett generellt skyddsbehov på grund av

säkerhetsläget i samma land.

Den minskade konfliktintensiteten i stora delar av Syrien till trots är

situationen i landet fortsatt mycket skör och oförutsägbar (se ovan under

avsnitt 4.2 och framåt). Effekterna av den långvariga konflikten, liksom de

uppenbara riskerna för direkta effekter av en trolig våldsam eskalering i

vissa områden samt indirekta effekter med anledning av en lokal eskalering

i vissa områden gör att en bedömning av säkerhetsläget måste göras med

mycket stor försiktighet. Härvid måste också beaktas att den förbättrade

säkerheten för civilbefolkningen i regeringskontrollerade delar fortsatt i hög

grad bygger på närvaro av rysk militär och iranstyrda miliser.112

Mot bakgrund av befintlig praxis i detta avseende och som redovisas i SR

19/2018, bedömer Migrationsverket att den förbättring av säkerhetsläget i

Syrien som har skett, inte är en förbättring som kan karaktäriseras som

väsentlig och bestående i upphörandebestämmelsernas mening. 113 Det finns

därför inte förutsättningar att återkalla en beviljad skyddsstatusförklaring

med anledning av det förbättrade säkerhetsläget i Syrien.

I andra fall där rekvisiten för återkallelse är uppfyllda, t.ex. pga. uteslutande

eller att sökanden lämnat oriktiga uppgifter, är det likväl så att man inom

ramen för utredningen om återkallelse av statusförklaringen, måste utreda

huruvida den sökande ändå är skyddsbehövande. Om det kommer fram

sådana nya skäl är det den sökande som har bevisbördan för dem.114

110 Se ordalydelsen i 4 kap. 5 § första stycket 5 utlänningslagen samt SR 19/2018, avsnitt

3.4.2.2. Flyktingskap kan i vissa fall också upphöra på grund av utlänningens eget

handlande. Se 4 kap. 5 § första stycket 1–4 och SR 19/2018, avsnitt 3.4.2.1. Dessa

situationer berörs inte ytterligare i det nu aktuella ställningstagandet. 111 Se SR 19/2018, avsnitt 3.4.2.3. 112 Lifos, februari 2019, avsnitt 5. 113 SR 19/2018, avsnitt 3.4. 114 SR 19/2018, avsnitt 3.4.2.4. och 3.4.3.3.

29 (29)

Vid en utredning om återkallelse av skyddsstatusförklaring, oavsett om det

är fråga om eventuellt upphörande eller återkallelse på grund av oriktiga

uppgifter eller uteslutande115, åligger det verket att mycket noga utreda

tidigare anförda asylskäl, eventuella brister i tidigare utredning, nya asylskäl

kopplade till tidigare åberopade skäl eller nya anförda skäl kopplade till den

sökandes individuella situation eller situationen i Syrien. Vid bedömningen

av om personen är skyddsbehövande på grund av de nya anförda skälen, är

det omständigheterna vid prövningstillfället som är avgörande.116 Verkets

utredningsansvar aktualiseras ånyo i vanlig ordning och båda parter ansvarar

för att tillse att nödvändig utredning genomförs och att nödvändigt

utredningsmaterial tillförs.117 Eftersom det är verket som har bevisbördan

för att det finns förutsättningar för återkallelse och det i många fall är fråga

om en komplex bedömning, bör muntlig handläggning ske i ärende om

återkallelse.118

Detta rättsliga ställningstagande har beslutats av undertecknad rättschef

efter föredragning av rättsliga experten Johan Smith. I beredningen har

även rättsliga experten Johan Althini deltagit. Ställningstagandet ersätter

SR 40/2015 och SR 04/2018 som härmed upphävs.

Fredrik Beijer

Rättschef

115 Se avsnitt 8 ovan. 116 MIG 2013:15 och MIG 2013:21. 117 MIG 2012:18. 118 SR 19/2018, avsnitt 3.6.1.