Samhälle Låt oss höra dina åsikter

vinter 2013

Ekonomi visionen styr budgeten

Öster teamet som ger stöd vid demens

Kultur Kungen av lilla scenen

En trygg famn vid sidan av

familjenPelle Barrstrand Norén har tagit emot åtskilliga familjehemsbarn»

såklartborås

2

Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

såklartborås

Såklart Borås är en tidning från Borås Stad

Grafisk form Charlotte OhlssonLayout Studio Desktop

Ansvarig utgivare Marie IngvarssonOmslagsbild Emelie Asplund

tryckeri ResponstryckWebb boras.se/saklart

Lyssna påsåklartborås:

boras.se/saklart

Nu är vi snart 106 000 invånare i Borås! Det firar vi med att ge alla nyinflyttade ett

nykomponerat välkomstpaket – med chans till ett unikt och personligt mottagande.

De nya boråsarna har möjlighet att vinna ett speciellt välkomnande och det finns fyra specialupplevelser att välja mellan.

Att bli välkomnad till Borås av » fotbollsspelaren Stefan Ishizaki, » cheerleadertruppen Musketeer Funky Cheer, » skådespelaren Lars G Svensson » Borås Symfoniorkester De nyinflyttade tävlar om välkomnandet på

boras.se/nyinflyttad.Som sig bör får alla nyinflyttade en blomma,

levererad antingen direkt till dörren eller som en blomstercheck. De får dessutom erbjudanden om att besöka badhusen, konstmuseet, stadsteatern och djurparken till rabatterat pris.

Se hit om du är nyinflyttad

gOD jul

I jämförelser med hela Sverige så står sig eleverna som slutat i Borås Stads gymnasieskolor mycket väl. En undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting gjort visar att elev-erna från Borås ligger ordentligt över genomsnittet när det gäller andelen elever som kom-mit ut på arbetsmarknaden två år efter sin gymnasieutbildning. Boråsgymnasisterna ligger också väldigt bra till i högskolebehörighet.

En tredjedel av Boråseleverna har jobb två år efter examen. Riksgenomsnittet ligger på 27 procent. För Borås del är det ett stort framsteg: från 26 procent förra året till 33 i år.

Borås bästa resultat gäller behörigheten till högskolestudier, där Boråsgymnasisterna lig-ger stabilt över 90 procent, fem procentenheter över riksgenomsnittet.

unga boråsare redo för högskola och arbetsliv

Snövit får sällskap av sju miffon på Borås Stadsteaters scen. Familjeföreställningen spelas från den 7 december

och fram till efter jul. Läs mer på sidan 9.

illu

stra

tion

: id

A B

rO

Gr

en

Var med och

rösta fram vinnaren.

resultat tack vare våra medarbetare

ledare

Hösten innebär budgetarbete för många politiker och tjänstemän i kommunen. Debet och kredit för 2014 ska gå ihop. Inte alltid en enkel resa när viljor och önskemål står mot varandra och

kan vara nästan lika många som vi är boråsare. Då är det tryggt att veta att de som i slutändan förverkligar fattade be-slut är alla engagerade medarbetare i Borås Stad. Det borgar för ett gott resultat utifrån givna resurser.

Vi möter den kommunala verksamheten varje dag, till exempel skola, bibliotek, fritid, barn- och äldreomsorg i våra stadsdelar. Men stadsdelarna kan mer än så. De har också utvecklingsansvar för olika specialområden för hela Borås. Det får vi en inblick i, i detta numrmer av Såklart Borås.

Mycket har hänt sedan sist. Roligast är nog invigningen av den framröstade lekplatsen i Stadsparken men också internationalisering i bemärkelsen samarbete över nations-gränserna. Det kunde vi uppleva när 215 deltagare, från 39 länder deltog i en FN-konferens för hållbara städer. Platsen var Textile Fashion Center och att konferensen hölls i Borås har sin förklaring i det framgångsrika arbetet i Waste Recovery som är ett samarbete mellan Borås Stad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Högskolan i Borås och Borås Energi och Miljö AB.

Att med bibehållen ödmjukhet skriva om när Borås upp-märksammas positivt i olika sammanhang är alltid lika ro-ligt. Värt att uppmärksamma är dels att tidningen Sport & Affärer utsett Borås till Sveriges främsta breddidrottskom-mun. Just bredden i vårt arbete, att ge invånarna möjlighet till idrott på sina egna villkor, skall vi fortsätta med och även känna stolthet över.

Det andra är vårt lyft i Sveriges Kommuner och Lands-tings (SKL) Kommunkompassen där en betygsättning av kommunerna görs. Bland annat bedöms tillgänglighet, effektivitet, demokrati och resultat. Ett bättre kvitto på att systematiskt kvalitetsarbete lönar sig är svårt att få. Viktigt att påpeka igen är att utan alla ambitiösa medarbetare skulle vi aldrig kunna ha den utveck-lingen.

Nu stundar lucia, jul och nyår. Traditioner som sitter djupt i folk-själen. Det brukar också innebära att många pas-sar på att ta lite ledigt. Det är min förhoppning att alla får möjlighet att njuta av såväl helger som ledighet. Och visst skall ni unna er den där extra lusse bullen eller peppar kakan.

3

Ulf Olsson (S)Kommun-styrelsens ordförande i Borås Stad

N

V Ö

En svår uppgift för alla kommuner är att ge förutsättningar så att så få personer som möjligt är beroende av ekonomiskt bistånd. Borås Stad har fått stor uppmärksamhet nationellt för sitt goda arbete.

Borås Stad fortsätter sänka både antalet biståndstagare och kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2013 visar dessutom att både antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd samt antalet unga vuxna med bistånd har sjunkit.

– Vår konsekventa strävan efter att ge jobb i stället för bidrag visar resultat, säger ansva-riga kommunalrådet Lena Palmén (S).

Borås Stad använder sig av sin egen metod ”växla bidrag mot jobb” och har hittat flera framgångsfaktorer. Få klienter per handläggare och tydlighet i kraven för att få ekono-miskt bistånd är några. Det ska också vara tydligt att den som är låginkomsttagare ska ha mer pengar på fickan än den som lever på bistånd.

Försörjningsenheten i Borås Stad har fått stor uppmärksamhet i Sverige för resultaten. Det senaste året har Borås kunnat sänka andelen personer som har ekonomiskt bistånd

från 4,4 till 4,1 procent. Andelen barnfamiljer och unga vuxna med bistånd visar en mot-svarande sänkning. Även andelen bland biståndstagarna som är långvarigt beroende av biståndet har sjunkit, från 40,9 till 39,2 procent.

Fler lever på lön i stället för bidrag

På boras.se kan du hitta Budget 2014. Du kan ladda ner den eller läsa den i webbläsaren. På sidorna 6–7 i det här numret av Såklart Borås kan du också läsa om några nyheter i nästa års budget.

Du vet väl att du kan jämföra för-, grund- och gymnasieskolorna i Borås. Underlaget kommer från skolorna och omfattar kom-munala såväl som fristående skolor.

Du går in på boras.se/jamforDär kan du också jämföra äldreomsorg

och annat omsorgsboende.

Ta en titt på budgeten

jämför innan du väljer skola

Om du är nyfiken på att arbeta i kom-munen – eller bara vill se vad som händer till vardags på den största arbetsplatsen i Borås – kan du titta in på Borås Stads instagramkonto Job-bar i Borås Stad. Där kan du följa en ny medarbetares vardag, arbetsvecka efter arbetsvecka. Hittills har du till exempel kunnat följa fritidspeda-gog, kommunikatör, förvaltnings-chef, lärare, assistent, enhetschef och marknadsförare.

Ta häng på en medarbetare

vissa verksamheter sköts av stadsdelarna för hela kommunens räkning. Läs mer om detta på sidorna 11–17.

4

samhälle

Genom medborgardialogen blir vi alla vin-nare. Samtidigt som du ger de folkvalda i Borås ett bättre och bredare underlag för att fatta bra beslut, kan du själv lära dig mer om den demokratiska processen i kommunen.

Medborgardialoger är enkla och informella samtal som görs på ett strukturerat sätt. Struktur gör bland annat att den som är med på ett dialogcafé eller en framtidsverk-stad får återkoppling efteråt och att både Borås Stad och medborgarna kan utvärdera resultatet av samtalen.

Under höstmarknaden ifjol tog flera folkvalda chansen att prata med boråsare ute på stan.

– Politikerna var positivt överraskade över att många engagerade sig och gjorde sina röster hörda, både via kommunens hemsida, sms och genom att träffas, säger Ingegerd Eriksson, chef på Stadskansliet Kvalitet och utveckling.

– Vi vill nå många, utmaningen är att ge alla människor möjlighet

att delta, särskilt de som berörs av beslut men kanske inte varit så aktiva tidigare.

Eftersom medborgardialoger tar upp aktu-ella ämnen är innehållet för de 32 dialogerna som ska hållas 2014 långtifrån klara. Men några kommer att handla om Nedre Norrby.

– Politikerna vill få Norrby och centrum att hänga ihop bättre och för att göra det på bästa sätt vill de tidigt höra medborgarnas åsikter, bland annat om hur Nedre Norrby ska be-byggas, säger Marie Persson, hållbarhetsstrateg på Stadskansliet.

2014 börjar arbetet för att hållbarhetscertifiera Norrby och Nedre Norrby. De ska alltså bli ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsdelar. I arbetet med att få en stadsdel hållbarhetscertifierad är medborgardialog en naturlig och nödvändig del.

– Nu har politikerna både en möjlighet och en skyldighet att gå från ord till handling. Engagemanget från invånarna är väldigt vik-tigt, säger Marie Persson.

AnnA vöröS Lindén

våra politiker vill ha med dig i beslutsprocessen för att själva göra ett bättre jobb. Under nästa år ska minst 32 organiserade medborgardialoger hållas – dialoger där du får säga ditt. välkommen att delta!

DIAlOg pågåR!

exempel på olika metoder och olika nivåer av medborgardialog. Ofta kan flera metoder användas i samma fråga.

Konsultation: i en geopanel får du uttrycka åsikter till exempel om var kommunen ska bygga en ny lekplats eller cykelväg. du lämnar förslag t ex genom att markera på en karta. Andra former: fokusgrupp, medborgarpanel.

Dialog: På ett dialogcafé träffar du politiker och samtalar i avslappnad och bekväm miljö, även om arbetet dokumenteras. Andra former: rådslag, öppet områdesmöte.

Inflytande: På trygghetsvandringar går man runt i ett område för att analysera otrygga miljöer och därefter göra en åtgärdsplan. Förutom boråsare och politiker kan även förvaltning, bostadsbolag och föreningar delta. Andra former: framtidsverkstad, samråd.

Medbeslutande: Metoden medborgarbudget kan användas och innebär att boråsare (allmänt eller en utvald grupp) inbjuds att komma med synpunkter, förslag och i vissa fall får medbeslutande när det gäller ekonomiska prioriteringar på ett visst område.

läs mer på www.boras.se, klicka på rutan Mötesplats i högerspalten. i vänsterspalten på nästa sida finns ”Medborgardialog”.

MEDbORgARDIAlOg

Ingegerd Eriksson Marie Persson

diskutera med politikerna

5

Har du en jättebra idé som du vill dela med fler?tyck till om något som du vill förbättra i

vardagen för dig själv och andra som bor i Borås. Skriv en e-petition!

Med en e-petition har du möjlighet att bidra med förslag i den politiska beslutsprocessen i Borås. Du lämnar ditt förslag skriftligt på kommunens webbplats, efter att ha registrerat dig.

Stadskansliet ser efter att förslaget dels handlar om en fråga som kommunen har hand om, dels att det inte finns formuleringar som till exempel är stötande eller rasistiska. När förslaget sedan lagts ut på webbplatsen kan den som håller med, eller vill kommentera, göra det.

– Därefter hanteras förslaget som andra förslag, alltså hos berörd nämnd, säger Bertil Ekwall, blocksekreterare i Stadskansliet.

Sedan då? Ja, förslaget kan läggas fram inför berörd nämnd som kan ta ett

beslut. Eller så kan förslaget bli en del av en politikers motion och komma upp i Kommunfullmäktige.

Cykelvägar, buller, skolmat, trafikfrågor. Vad går du igång på?– Vi hoppas att e-petitioner ska göra fler boråsare ännu mer del-

aktiga i vad som händer. Borås är bland de tio första kommunerna i landet som inför e-petitioner. Vi är förväntansfulla och ser fram emot många bra förslag, säger Bertil Ekwall.

AnnA vöröS Lindén

lämna ditt förslag på vår webbplats

illu

stra

tion

er: i

dA

Br

OG

ren

6

ekonomi

Kommunledning

Stadskansliet

Kommungemensam

verksamhet

Fritid och folkhälsa,

allmänt

Föreningsbidrag

Samhällsbyggnad

Väghållning, skog,

parker med mera

Persontransporte

rKultu

r

Utbildningsnämnden

Arbetslivsnämnden

Sociala omsorgsnämnden

Grundskolan

Förskolan

Äldreomsorgen

Individ- och familjeomsorgen

Administration, fri

tid, kultu

r

Kommungemensam verksamhet

Övriga verksamheter

i kommunen

(61 600 tkr)

(94 400 tkr)

(140 200 tkr)

(39 200 tkr) (32 700 tkr) 

(139 350 tkr)

(57 200 tkr)

(464 900 tkr)

(210 400 tkr)

(621 250 tkr)

(1 067 900 tkr)

(525 900 tkr)

(1 001 400 tkr)

(151 400 tkr)

(109 600 tkr) (117 050 tkr)

(70 000 tkr)

(132 500 tkr)97 950 tkr60 850 tkr

143 200 tkr

37 100 tkr 33 400 tkr

142 750 tkr

58 100 tkr

214 400 tkr

458 700 tkr

648 400 tkr

1 104 000 tkr

567 300 tkr

1 031 500 tkr

147 600 tkr151 600 tkr

111 250 tkr 121 750 tkr

75 600 tkr

Kommunstyrelsen

Fritids- och folkhälsonämnden

Samhällsbyggnadsnämnden

Tekniska nämnden

Arbetslivsnämnden

Utbildningsnämnden

Kulturnämnden

Sociala omsorgs nämnden

Stadsdelsnämnderna

Övrigt

(2013 års siffror inom parentes)

’’det krävs framsynthet för investeringar som gör Borås både effektivt och lockande

Ulf Olsson, Kommun styrelsens ordförande (S)

buDgET MED vISIOnER

en kommunal budget för ofta tankarna till kronor och ören men egentligen är den ett dokument fyllt av mål och visioner. därför har visionen Borås 2025 nu flyttat in i fullmäktiges budget.

Om visionen inte är en del av budget så blir det svårt – för att inte säga omöjligt – att nå den drömbild vi tillsammans satt upp för Borås.

• Företagandet växer genom samverkan.• Livskraftig stadskärna.• Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande.• Goda resvanor och attraktiva kommunikationer.• Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt.Det här betyder förstås inte att kommunen slutar med den

service som den tidigare gett. Men det finns ett tydligt fokus på att göra målbilden som Borås 2025 målar upp till verklig-het.

Kommunfullmäktige bestämmer det mest övergripande i sin budget. Sedan är det upp till nämnderna att se hur pengarna ska fördelas inom nämndens eget ansvarsområde.

Om Kommunfullmäktige till exempel bestämmer hur många elever i grundskolan som ska klara målen, så kan de tre stads-delsnämnderna – Öster, Väster och Norr – var för sig besluta om hur skolorna ska arbeta för att nå målet.

Från och med budget för 2014 måste nämnderna koppla även sin budget till visionens målområden.

– När verksamheterna kopplas ihop med visionen i budge-ten så här, kommer den att nötas in undan för undan. Så får vi visionen att leva, säger Roger Cardell.

– För att det ska bli konkret och tydligt har vi valt att koppla budgeten till visionens målområden, säger budgetchef Roger Cardell, Borås Stad.

En kommunal budget har ofta de stora verksamheterna som rubriker. Kulturen får ett kapitel, skolan får ett och äldreom-sorgen ett. Ungefär så har även Borås Stads budget sett ut fram till nu. Från och med nästa år blir det ett nytt upplägg. Nu är det vart och ett av de sju strategiska målområdena i visionen som står för de övergripande rubrikerna. Under dessa ska all verksamhet rymmas oavsett vilken kommunal nämnd det gäller.

De sju målområdena är:• Människor möts i Borås.• Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga.

Här är 2014 års siffror

7

Kommunledning

Stadskansliet

Kommungemensam

verksamhet

Fritid och folkhälsa,

allmänt

Föreningsbidrag

Samhällsbyggnad

Väghållning, skog,

parker med mera

Persontransporte

rKultu

r

Utbildningsnämnden

Arbetslivsnämnden

Sociala omsorgsnämnden

Grundskolan

Förskolan

Äldreomsorgen

Individ- och familjeomsorgen

Administration, fri

tid, kultu

r

Kommungemensam verksamhet

Övriga verksamheter

i kommunen

(61 600 tkr)

(94 400 tkr)

(140 200 tkr)

(39 200 tkr) (32 700 tkr) 

(139 350 tkr)

(57 200 tkr)

(464 900 tkr)

(210 400 tkr)

(621 250 tkr)

(1 067 900 tkr)

(525 900 tkr)

(1 001 400 tkr)

(151 400 tkr)

(109 600 tkr) (117 050 tkr)

(70 000 tkr)

(132 500 tkr)97 950 tkr60 850 tkr

143 200 tkr

37 100 tkr 33 400 tkr

142 750 tkr

58 100 tkr

214 400 tkr

458 700 tkr

648 400 tkr

1 104 000 tkr

567 300 tkr

1 031 500 tkr

147 600 tkr151 600 tkr

111 250 tkr 121 750 tkr

75 600 tkr

buDgET 2014 I SIFFROR

l ökar nämndernas ekonomiska utrymme med 3,6 procent.

l nettokostnaderna, efter intäkter, passerar för första gången fem miljarder kr och blir nära 5,2 miljarder, inklusive avskrivningar.

l Skatteintäkterna väntas öka med drygt hundra miljoner till 4,1 miljarder, och statsbidragen budgeteras till 1,1 miljarder.

l resultatet är budgeterat till 52 miljoner, med planerat uttag ur utjämningsreserven blir det ca 80 miljoner. 

l Kostnaderna når för första gången över sex miljarder kronor brutto.

l investeringsbudgeten är på 390 miljoner kr. Här finns bland annat de nya förskolorna Milstensgården och Johannelundsgatan, om- och nybyggnad av Bodaskolan och Kristinebergskolan, renovering av Sandaredsbadet och byggandet av orangeriet i Stadsparken. till detta kommer utbyggnad av industriområden.

vI REDER uT bEgREppEn!

borås 2025 – vision och strategi det mest övergripande av alla Borås Stads styrdokument. Alla beslut som tas och allt som görs i verksamheterna ska gå i linje med visionen.

budget Borås Stads viktigaste planeringsdokument. Budgeten visar hur kommunen har beslutat att använda sina pengar och vad man vill uppnå. Budgeten handlar alltså inte bara om pengar, utan preciserar även verksamheternas mål.

årsredovisning i årsredovisningen redovisas om planerna i budgeten verkligen genomfördes och uppfylldes och hur det gick med ekonomin.

Indikator ett mätetal som visar om vi är på väg att nå de mål vi satt upp. det finns olika indikatorer för visionens alla målområden. en indikator är till exempel hur många elever som uppfyller målen i nionde klass.

nämnd Här sitter de politiker som bestämmer över en viss verksamhet. Utbildningsnämnden beslutar till exempel om gymnasieskolan. de tre stadsdelsnämnderna beslutar bland annat om grundskolan och om äldreomsorgen.

Förvaltning de beslut som politikerna fattar genomförs av de anställda i förvaltningen.

Förskolorna får 20 miljoner för att minska antalet barn per vuxen.

En kraftsamling för att fler elever blir godkända i alla ämnen och behöriga

till gymnasiet.

Ingen ska vara bostadslös i Borås.

Inom kulturen

märks främst satsningen på Textil museets nya lokaler.

kultur

8

– Det är väldigt skojigt att komma till en stor teater. Det är fantast-iskt att ha de resurserna som finns här – en verkstad och kunnig perso-nal med specialister för rekvisita, kostym och mask. Man kan tänka lite större. Tidigare har jag snickrat ihop något själv, säger han.

Det fyra gånger två meter stora modellandskap som är scenografin i Teatermannen är ett sådant exempel.

– Det är så fantastiskt fint. Det enda könet av Katerine Kielos fanns på läslistan inför arbetet

med Teatermannen. Det är något av mannens kulturhistoria som be-rättas och monologen tar avstamp i historien om Odysseus.

– Teatermannen vill förändra bilden av oss själva som opåverkbara. Han vill lyfta fram vår längtan att vara tillsammans och påverkas. Men så börjar han problematisera. Vem vill han förändra? Publiken? Vem är då han? Eftersom han har höga krav på sig själv får han börja om många gånger.

Det finns en humor i botten, så som det ofta gör hos Erik Holm-ström.

– Jag är förtjust i humor. Det finns något väldigt kommunikativt i det.

Parallellt med Teatermannen förändrar världen arbetar Erik Holm-ström med manuset till Djävla nuläge! Uppsättningen är ett samarbete mellan Borås Stadsteater och Counterforce produktion/CP – som också låg bakom SCUM-manifestet

– Djävla nuläge! är inspirerad av kabaréformen. Det kan handla om det fruktansvärda faktum att vi alla ska dö, eller saker som faktiskt

Det började som en önskan från en skådespelare till teaterchefen. Ur den önskan växte tre teateruppsättningar fram – alla på lilla scenen på Borås Stadsteater.

David Rangborg ville göra en monolog. Han föreslog Erik Holm-ström som regissör. Dåvarande teaterchef Monica Wilderoth gillade idén och frågade om Erik Holmström kunde tänka sig att göra något mer. Det kunde han.

Nu spelas den nyskrivna monologen Teatermannen förändrar värl-den, som följs av Djävla nuläge! och en föreställning med Fanny Hill i centrum.

– Det känns som det är jag som förfogar över lilla scenen just nu. Det är härligt att få den kontinuiteten och verkligen lära känna scenen, säger Erik Holmström.

Han ser teatern som en viktig arena för samhällsdiskussion men hans angreppssätt skiljer sig från många andras. Det kanske är intellektuell teater men den är samtidigt lätt att ta till sig.

– Jag strävar inte efter att verka smart men tycker om att utmana självklarheter. Jag tycker att vi ska angripa komplicerade saker men ser ingen poäng i att göra det mer komplicerat än det är. Det värsta jag vet är att känna mig dum. Det är okonstruktivt. Men jag vill inte förenkla. Jag vill kommunicera, säger han.

Kombinationen av intellekt och underhållning är hans ideal. Och hittills har det gått väldigt bra. Erik Holmström hade stora framgångar på Turteatern i Stockholm, bland annat med uppsättning av SCUM-manifestet.

erik Holmström är kungen av lilla scenen i vinter.

Han vill ge oss underhållning med innehåll, och sätta berättelsen i centrum.

tur då att han kan regissera, skriva och spela.

lIllA SCEnEn äR HAnS I vInTER

’’jag strävar inte efter att verka smart men tycker om att utmana självklarheter

9

det blir dans, musik och färgstarka kostymer när Snövit och sju miffon intar scenen på Borås Stadsteater – en familjeföreställning som spelas hela december.

Pjäsen handlar om att vilja vara ”normal”. Och om hur vi vär-derar den som avviker och är udda. Grunden i historien känner vi från sagan om Snövit som bor med sin styvmor, den elaka drottningen. Kloker, Glader och de andra dvärgarna är en grupp funktionshindrade som har anställning på slottet.

Drottningen har en talande spegel som säger att hon är vack-rast i världen. Men här, på stora scenen i Borås, har hon en egen stylist som hjälper henne. Det kommer också en prins på besök. Han är från världens rikaste kungahus, landet Borra-Barra.

Snövit och de sju dvärgarna vet vi vad det är, men Snövit och sju miffon? Får man egentligen säga miffon? I den här pjäsen av Gunilla Boëthius är det personer med olika funktionshinder som blir kallade miffon av drottningen. På senare tid har vi kunnat se Miffo-TV, där programledarna själva kallar sig miffon för att avväpna och ta över ordet. För hur ordet tas emot, beror så klart på hur man säger det.

När pjäsen sattes upp första gången, med samme regissör som i Borås, Dan Kandell, bjöds en grupp från Moomsteatern in som provpublik. (Moomsteatern är en professionell teatergrupp i Malmö, där skådespelarna har någon form av intellektuell funk-tionsnedsättning.)

Dan Kandell berättar:– De fick frågan från vår ensemble om de tyckte att karaktä-

rerna var för överdrivna. Vi vill inte göra narr av någon. Men de svarade att ”ni är väldigt roliga, men inte alls så tokiga som vi.”

Så i föreställningen kan skådespelarna Gustav Berg, Hannah Canvert, Eva Claar, Mikael Dahl, Lennart Eriksson, Simon Rod-riguez Strömberg, Gunilla Rydholm-Eriksson, Natalie Sunde-lin och Lars G Svensson släppa loss all sin barnslighet och sin ”normalstördhet”. För egentligen är det nog så att vi alla är lite onormala.

Snövit och sju miffon har premiär 7 december och spelas över julhelgen. Anna Ardelius står för dans, musik och kostym.

Scenbild med projektioner har skapats av Ludde Falk.

Färgstarka miffon på Stadsteatern

Snövit och sju miffon är en familjeföreställning som vrider och vänder på frågan om vad som är normalt.

Erik Holmström ligger bakom manus till alla tre uppsättningar han gör på Stadsteatern i vinter. Men han tvekar att kalla sig dramatiker.

går att påverka som samhällsstruktur och förhållandet mellan män och kvinnor. Jag har en förkärlek för frustration, speciellt kvinnlig frustration. Kvinnor har över lag lite mer att spy ur sig, tror jag, säger han.

Men det blir inte någon kräkshow, det är själva den uppkäftiga attityden han är ute efter. En sorts rening, som både kan vara plump och smart.

– Just nu försöker jag se om vi kan basera det på Hamlet. Förutom Odysseus i Teatermannen så har Erik Holmström arbetat med

klassiker tidigare. Nyligen skrev han till exempel pjäsen Nya gudomliga komedin baserad på Dantes Den gudomliga komedin.

– Jag tycker att det kan vara ett konstruktivt sätt att använda klassiska verk, att göra nya pjäser.

En helt annan sorts klassiker ligger till grund för Erik Holmströms tredje uppsättning på Stadsteatern. Erica Jongs Fanny eller Den sanna berät-telsen om Fanny Hackabout-Jones öden och äventyr, boken som i sin tur bygger på Fanny Hill, en glädjeflickas bekännelser.

– Erica Jongs bok är humoristisk och superteatral med pirater och häxor och allt möjligt. Alla berättelser bär ju på ideologier och politik. Jag vill att en uppsättning ska sätta igång någonting. Tankeverksamhet. Det måste inte all teater göra men det är vad jag är intresserad av, säger Holmström.

CHArLOtte OHLSSOn

Teatermannen förändrar världen, på teatern nu.Djävla nuläge!, samarbete med CP. Med Andrea Edwards, Gunnel Fred och

Erik Holmström. Premiär i mitten av februari.Den nya människan, premiär den 11 april.

lIllA SCEnEn äR HAnS I vInTER

Bil

d: C

HA

rLO

tt

e O

HLS

SOn

Bil

d: n

AM

n n

AM

n

10

kultur

Måndagar på Kulturhuset är scenen för möten med människor och historier.

Det kan handla om ett Sverige som blir ifrågasatt, om en värld som stänger ute eller den där livshistorien som bara måste lyftas fram. Det viktigaste med måndagsscenen är att ämnena ska vara aktuella och relevanta.

– Det tycker jag att vi lyckats med. Vi försöker lyssna av omvärlden och har vid flera tillfällen lyck-ats fånga in det där som är aktuellt precis just nu fastän vi lägger programmet flera månader i förväg. Så någon slags finger-toppskänsla har vi nog, säger Marie-Louise Weise, producent.

Våren 2014 kommer att handla om världs-bilder. Hur upplever vi och tolkar det vi ser och hör? Varifrån inhämtar vi kunskap och information om världen? Hur nyanserad är bilden?

Från måndagsscenen ska många röster höras. En är journalisten och författaren Lena Sundström. I höstas gav hon ut boken ”Spår”. En hyllad dokumentär thriller om två egyptiska män som en eftermiddag i december 2001 grips i Sverige, ett land de sökt sig till för att fly förföljelsen i hem-landet Egypten.

De förs till Bromma flygplats där masker-ade män skär sönder deras kläder, kör upp stolpiller för att de ska hålla sig lugna samt sätter på dem overaller, huvor och hand-fängsel. Därefter förs de ut ur Sverige.

Historien kunde vara hämtad från en amerikansk agentfilm, men är i stället svensk verklighet. Måndagar startar igen den 20 januari. Vårens alla gäster hittar du på www.boras.se/måndagar i slutet av december.

Nästa år är det många av Borås kulturinsti-tutioner som fyller jämnt: Röda Kvarn fyller 100 år, Borås Museum 100 år, Kultursko-lan 70 år och Borås Stadsteater blir 50 år. Dessutom firar föreningen Hemgården 70 år, Kulturföreningen Tåget 30 år och Rock-borgen 40 år.

Det kommer att firas på många olika sätt under nästa år.

Förändra din världsbild en måndag

Till minne av Förintelsens offer

Många jubileer att fira 2014

och familj, menar Susanne Sznajderman-Rytz, boråsare och barn till föräldrar som överlevt Förintelsen.

Föräldrarna värnade om de traditioner som de burit eftersom dessa var det enda påtagliga arv de kunde förmedla till nästa generation. Efter att ha förlorat föräldrar, syskon och barn var det viktigt att återskapa trygghet och ge-menskap. Borås gjorde detta möjligt.

– Här bjöds arbetstillfällen, vänliga grannar, skolgång och social hjälp. I Borås blev våra föräldrar och vi en del av Sverige och det som kanske mest präglade oss var en stark känsla av identitet och att det fanns en stark fram-tidstro, säger Susanne Sznajderman-Rytz.

Den 27 januari är den internationella min-nesdagen för Förintelsens offer, samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades 1945. Minnesdagen lyfter fram engagemanget hos alla som bekämpar intolerans, främ-lingsfientlighet, rasism och antisemitism. På Kulturhuset i Borås blir det i form av utställ-ningar, minnestal och musik.

Program för Förintelsens minnesdag hittar du på boras.se i början av januari.

Efter andra världskriget kom en stor grupp judiska överlevare till Borås. De var ofta yngre personer som började sina liv på nytt. Borås erbjöd möjlighet till arbete och en chans att starta om livet i skuggan av kriget. Många äldre boråsare kan i dag minnas de nyinflyt-tade som grannar, arbetskamrater eller skol-kamrater. I Borås bildades en större judisk församling enbart av överlevande efter andra världskriget, vilket är unikt.

De judiska överlevarna gifte sig, bildade familjer. Barnen växte upp med ett ben i den judiska traditionen och det andra i det Borås som på många vis erbjöd det svenska. Här växte en pionjäranda och en vilja att återupp-rätta sin värdighet.

Nytt land och en främmande kultur och helt nya livsvillkor blev det öde som mötte dem som överlevt.

– Som barn upplevde vi förstås att våra föräldrars levnadshistoria skilde sig från våra vänners och skolkamraters. Men det fanns en gemenskap i att vi var så många som delade detta och på så vis kändes det som en själv-klarhet att betrakta varandra som besläktade

Förintelsens minnesdag är den 27 januari. då högtidlighåller Borås Stad minnet av dem som förlorade livet och dem som fick fortsätta sina liv, bland annat i Borås.

Bil

d: O

LA K

JeLB

ye

Lena SundströmMånga kom för att delta vid Förintelsens minnesdag i januari 2013.

Bil

d: K

ULt

Ur

Förv

ALt

nin

Gen

11

i Borås ansvarar de tre stadsdels förvaltningarna för fritid, kultur, förskola, grundskola, kost, lokal vård, social tjänst barn och familj samt äldre omsorg inom

sitt geografiska område. Men varje stadsdelsförvaltning arbetar också med frågor som rör hela kommunen. Stadsdelsförvaltningen Norr ansvarar för utvecklingen av den kommungemensamma grund- och förskolan, Väster för barn- och familjeomsorgen samt kost och Öster för äldre-

omsorgen och viss funktionshinderverksamhet. Att samla kompetensen och låta den arbeta nära verksamheten ger för-

hoppningsvis bästa resultat.i det här numret av Såklart Borås handlar stadsdelsförvaltningarnas sidor

enbart om deras kommun gemensamma verksamheter – det vill säga det som stadsdelen arbetar med för hela kommunen.

vårt gemensamma ansvar

Kommungemensam barn- och familjeomsorg: väster

Kommungemensam äldreomsorg: Öster

Kommungemensam skola: norr

Bil

d: e

MeL

ie A

SPLU

nd

Bil

d: A

nn

A S

iGG

e

Bil

d: A

nn

A S

iGG

e

N

V Ö

12

väster

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Sofia Cullberge-post: sofia.cullberg@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

N

V Ö

12

Ninni och Pelle Barrstrand Norén möter upp på sitt hunddagis som de driver tillsammans.

– Verksamheten är bra ur ett familjehems-perspektiv, eftersom många barn mår

bra av att vara nära djur, säger Ninni Barrstrand Norén.

Parets familjehemsbarn Hampus är inget undantag. I dag är åttaår-ingen med på jobbet och klappar

oavbrutet kungspudeln Viskas grå-lurviga päls. Paret har tre pojkar som

bor hos dem på heltid men sjuttonåringen och nittonåringen valde att stanna hemma.

Ninni och Pelle får ofta höra att de gör en heder värd insats, men själva ser de det inte så.

– Det är ju vårt naturliga tillstånd, vår vardag. Eftersom min mamma bott i familjehem som liten och berättat om sina upplevelser, känns det självklart att ta emot barn som behöver det,

  Barn som placeras i familjehem har upplevt jobbiga saker. Därför är det viktigt att finnas där när barnet vill prata, men inte ställa för många frågor, tror Ninni. Men hon tror också att det är viktigt att ha förståelse för de biolo-giska föräldrarna.

– Att tvingas inse att man som förälder inte är kapabel att ta hand om sitt eget barn måste vara något av det svåraste som finns. Vi är måna om relationen med de biologiska föräldrarna, det är viktigt – för barnens skull – att vi kommer överens. Föräldrarna är alltid välkomna hos oss.

  Ninni och Pelle har haft åtta barn som bott hos dem över en längre tid. Har man en gång varit barn i Hunnaryd, är man alltid välkommen tillbaka.

– Alla ”våra” barn är betydelsefulla för oss och är alltid välkomna även när de flyttat ut.

Ninni berättar också att de inte kallar sig för mamma och pappa.

– Barnen får säga det som de tycker känns bäst, men det här kan vara en känslig fråga för de biologiska föräldrarna, att barn ser någon annan som sina föräldrar. Vi är ju inte ute efter att ta deras plats, utan ser oss hellre som bonus-föräldrar.

Ninni berättar att folk ibland tror att de är familje hem för att de inte kan få egna barn. Men så är det inte.

säger Ninni, som är uppvuxen med familje-hemsbarn hemma.

  Det första barnet som kom till Ninni och Pelle Barrstrand Norén var en femårig pojke, som de senare fick frågan om att bli familjehem för. De minns den noggranna utredningen som gjordes.

– De frågade om allt mellan himmel och jord och vissa frågor var obekväma. Men det är vik-tigt att vara så öppen som möjligt, säger Pelle.

Efter flera djupintervjuer och kontroll i poli-sens belastningsregister blev de godkända som familjehem. Det är Familjehemsenheten i kom-munen som rekryterar, utreder och utbildar blivande familjehem. Den ansvarar också för att det barn som behöver placeras får ett så pas-sande familjehem som möjligt. En gång om året ordnas en familjehemsträff, där familjehemmen kan utbyta erfarenheter.

– Vi har haft bra kontakt med enheten under alla år och känner att vi kan vända oss dit när vi undrar över något. Vi har också regelbunden handledning för att utvecklas och må bra.

Något som kan vara skönt att prata om med andra i samma situation är att familjehemmen saknar juridiska rättigheter.

– Vi kan till exempel inte bestämma att barnet ska få spruta mot mässlingen, om inte de biolo-giska föräldrarna samtycker.

– Mamma, vad har du i ögonen? – det är mascara, jag ville vara lite

fin i dag. du såg direkt att något var annorlunda!

Familjen skrattar och fnissar och hunden viska delar glatt ut blöta pussar.

ett familjehem är en plats öppen för barn och unga som behöver ett tryggt ställe vid sidan av sin vanliga familj. i Borås Stad har Stadsförvaltningen väster ansvar för verksamheten.

Familj med rum för barn

Ninni och Pelle Barrstrand Norén (och hunden Viska förstås) är Hampus familje-hem. Borås Stad söker alltid efter personer som kan ta emot barn och unga i sitt hem – familjehem.

13

I en satsning som görs tillsammans med Sisu Idrottsutbildarna i Sjuhärad, erbjuder IFO Asyl* under hösten 2013 ensamkom-mande ungdomar att prova på olika idrot-ter inom det lokala föreningslivet.

Många av de ensamkommande barn och ungdomar som anländer till Sverige mår psykiskt dåligt. I sitt hemland har många av dem haft en knackig skolgång. Ungdo-marna behöver ofta socialt stöd och hjälp i språkinlärningen för att få en fungerande vardag. Med idrottssatsningen hoppas man att fler ensamkommande barn och unga ska hitta en aktiv fritid som bidrar till bättre hälsa, fler sociala kontakter, en ökad inblick i det svenska samhället och möj-ligheter att lära sig svenska i ett vardagligt sammanhang.

*IFO står för individ- och familjeomsorg.

Stadsdelsförvaltningarna Väster och Öster deltar i Christina–projektet, som ska syn-liggöra och uppmärksamma barn som far illa och barn som lever med våld i nära re-lationer. Christina-projektet ska se att bar-nen får skydd, stöd och behandling. Målet är att utveckla en god och effektiv samver-kansmodell mellan barnavårdscentral, folk-tandvård och socialtjänst, samt att model-len efter projekttidens slut ska erbjudas och införas i hela Västra Götalandsregionen.

Krydda aptiten var temat när kommunens verksamhetsutvecklare för kostfrågor prat-ade om mat för äldre. Både vid senior-dagen och vid de informativa träffarna för 80-åringar fanns det möjlighet för de äldre och andra intresserade att få tips kring bra mat. Att äta protein- och D-vitaminrik mat med mycket energi var några av råden, men viktigaste budskapet var att välja den mat man själv tycker om och njuta av den.

13

Krydda aptiten med njutbar mat

Christina-projektet ser barn som far illa

Idrotten stöd för ensamkommande

Bil

d: e

MeL

ie A

SPLU

nd

– Vi har funderat en hel del kring det och kommit fram till att vi ändå inte äger våra barn och då spelar det inte någon roll om de är biologiska, adopterade eller inte, så vi valde bort det.

  Trots glöden och det stora engagemanget är det tufft ibland.

– Ovissheten om hur lång en placering blir kan vara jobbig både för barnet och familjehemmet.

  De berättar också att de inte alltid ser

vilken nytta de gör för barnen, förän de bli-vit vuxna och flyttat. Då är det trevligt med återkoppling.

– En dag fick vi ett meddelande från en tjej som bodde hos oss för över tio år sedan. Hon ville att vi skulle veta hur mycket året hos oss betytt för henne. Och om hon själv fick barn, ville hon uppfostra dem i samma anda som vi bemött henne. Ett bra kvitto på att det vi gör är betydelsefullt.

  SOFiA CULLBerG

FAMIljEHEMSEnHETEn En DEl I DE KOMMungEMEnSAMMA vERKSAMHETERnA

i Stadsdelsförvaltningen väster arbetar drygt 100 personer med de kommungemensamma verksamheterna inom Socialtjänst barn och familj och Kostverksamheten.

den kommungemensamma delen av Socialtjänst barn och familj kan erbjuda familjer ett brett stöd. Stadsdelsförvaltningen väster har bland annat ansvar för familjehemsenheten, familjerådgivningen, familjerätten, Missbruksenheten Cedern, arbetet mot våld i nära relationer och sociala jouren. Man driver också ungdomsboenden och boenden för ensamkommande barn. Läs mer på boras.se/socialtjanstbarnochfamilj.

inom den kommungemensamma kostverksamheten jobbar områdeschefen för kost och en verksamhetsutvecklare övergripande med att utveckla kosten inom förskola, skola och äldreomsorg. de arbetar med allt från upphandlingsfrågor till utbildning av personal och information till brukare. Mer information ges av Pernilla Landström, områdeschef för kost, 033-35 83 08.

Bil

d: B

iLd

Ar

Kiv

et.S

e

öster

Stadsdelsförvaltningen österredaktör: Emma Svenssone-post: emma.svensson@boras.seboras.se/stadsdeloster

14

– Vi gör allt för att det ska vara lätt att ta kontakt med oss och alla som har frågor kring demens kan ringa till oss, säger Jessica Engkvist som arbetar som arbetsterapeut på demens-teamet.

Helene Arvidsson är undersköterska och säger att demensteamet gärna vill vara med under hela insatsen. Till exempel kan de hjälpa till i kontakt med biståndshandläggare om det blir aktuellt.

– Vi vill få en tidig kontakt med dem som behöver stöd för att sedan kanske inte behövas alls i perioder och efter en tid när det blir jobbigare så kommer vi åter in och stöttar, berättar Helene Arvidsson.

Jessica Engkvist och Helene Arvidsson återkom-mer hela tiden till vikten av att vara lättillgäng-liga och synas. Flera gånger om året går de ut och ställer sig på vårdcentraler, i sjukhus entrén och på kommunala träffpunkter för att visa att de finns.

– Att prata lite allmänt och ta en broschyr är ofta ett bra sätt att börja en kontakt, säger Helene Arvidsson.

Efter boulen är det fika i kaféet utanför. Pelle Toresson är i början av sin demenssjukdom och är här tillsammans med sin sambo Anja Pers-son.

– Det är svårare att lösa sudoku nu, ibland går

Sjukdomen kan visa sig på olika sätt men vanligt är att minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor försämras.

Att arrangera olika aktiviteter och samtals-grupper både för anhöriga och sjuka, är en av demensteamets huvuduppgifter. Och i dag är det alltså boule som står på schemat. En del är erfarna boulespelare och har med sig egna kulor, handskar och måttband, boule är tydligen en riktig materialsport. För andra är det första gången de spelar. Efter att lagen delats upp är spelet i full gång och en blandning mellan lek och tävlingsinstinkt fyller den stora hallen och det skrattas mycket.

På dagens träff är det någon deltagare som varit med i flera år medan någon annan är där för allra första gången. Att kontakta demens teamet kräver inget mer än att lyfta på luren och ringa, inga blanketter behöver fyllas i och inga bistånds beslut behövs.

Det är Borås Stads demensteam som står bakom eftermiddagen i boulehallen. På

demens teamet arbetar en sjuksköter-ska, en arbets terapeut och två un-dersköterskor med att stötta demenssjuka och deras anhöriga, där den sjuka fortfarande bor hemma. Målet är att man med rätt

stöd ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt.

Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador.

demens teamet är ett stöd för hela familjeni entrén till boulehallen sitter ett gäng pensionärer i en soffa och laddar inför en eftermiddag med boulespel. Fler kommer in i entrén och det kramas och hälsas.

Att ungefär hälften av dem har en sjukdom är ingenting som syns utanpå. inte heller talet eller hur de agerar avslöjar till en början att flera av dem har ett minne som inte längre fungerar så bra som det en gång gjorde.

KOMMungEMEnSAM älDREOMSORg OCH FunKTIOnS-HInDERvERKSAMHET

Stadsdelsförvaltningen öster ansvarar för den kommun-gemensamma äldreomsorgen och vissa delar av funktionshinder-verksamheten. Förutom utvecklings- och kvalitetsfrågor så drivs det verksam het i form av till exempel bostadsanpassning, demensteam och anhörigkonsulenter. Här finns också en gemensam natt- och larmorganisation och bemannings-pool för sjuksköterskor.

Ungefär 70 personer, med olika anställningsformer, arbetar inom den kommungemensamma äldreomsorgen.

vill du veta mer om den kommun-gemensamma äldreomsorgen och funktionshinder verksamheten kontakta områdeschef Annika Olausson 033-35 82 86.

Det gäller att stå inom markerat område när kulan kastas iväg.

Kulorna är märkta i två olika färger så att alla lätt ska se skillnad på lagen.

N

V Ö

näR MInnET SvIKER

15

Just nu pågår ett arbete med att införa nyckel fria lås i Borås Stad. Alla som har någon form av hemtjänst eller trygghetslarm berörs av det nya systemet som ersätter da-gens nyckelhantering.

– Systemet har många fördelar, det finns inga nycklar att tappa bort och när någon lar-mar kan personal komma snab-bare, eftersom de inte behöver åka till någon lokal för att hämta nyckel. Det sparar tid och är bra för miljön, säger Fredrik Arvevik, projekt-ledare för nyckelfria lås.

Den boende får en enhet monterad på insidan av yt-terdörren, det blir ingen skada på dörren och det syns inget från utsidan. Per-sonalen låser upp enheten med en mobiltelefon.

Personal kan bara låsa upp dörrar de har be-hörighet till, för att låsa upp en dörr krävs en kod, så om personal skulle tappa sin mobiltelefon finns ingen risk att någon annan kan använda den för att låsa upp dörrar.

Installationen av nyckelfria lås har börjat som ett pilotprojekt i Viskafors och om sys-temet uppfyller Borås Stads krav så kommer det att installeras i hela kommunen efter års-skiftet. Det medför inga kostnader för den som får ett nyckelfritt lås.

Har du frågor kontakta Fredrik Arvevik på 033-35 30 95 eller läs mer på boras.se.

Äldreomsorgen i Borås arbetar med att förbättra vården i livets slutskede. Ett arbete som gett resultat, 2013 ligger Borås på sjätte plats i Sverige när det gäller palliativ vård, enligt statistik från Svenska Palliativregistret.

– I slutet av en människas liv handlar det om att skapa välbefinnande och lindra eventuella obehag från till exempel smärta och ångest. Dessutom är det viktigt att er-bjuda samtal med närstående efteråt för att höra hur de upplevde vården, säger Maria Björkman, verksamhetsutvecklare, Borås Stads äldreomsorg.

Samtalen är en del i förbättringsarbetet och något som lyfts fram i nationella styr-dokument för god vård i livets slut.

Förbättrad vård i livets slutskede

Säkrare hemtjänst med nyckelfria lås

Inga fler nycklar som kan tappas bort när nyckelfria lås införs.

det men ibland bara tittar jag på sifforna och förstår ingenting, säger Pelle Toresson. Anja Persson berättar att han tidigare var väldigt duktig på huvudräkning och hade ett bra lokalsinne men att det försvunnit. Och så är det minnet.

– Det som hände förr i tiden minns jag, det är närtiden som är det svåra, säger Pelle Toresson.

De tycker båda två att demensteamet har varit och är av stor betydelse. Anja Persson berättar att hon även är med på anhörig-cirklar.

– Det är jättebra, där får jag träffa andra i

samma situation och höra om andras erfarenheter och så får jag mer kunskap om sjukdomen.

Pelle Toresson och Anja Persson tycker det är viktigt att kunna prata öppet om demens-sjukdom.

Demensteamet arbetar mycket med att få bort tabun kring sjukdomen som kan leda till isolering. Samtidigt har personalen stor förståelse för att det kan vara svårt att prata om den och de märker att det fortfarande finns en skamkänsla kring sjukdomen.

– Det har blivit bättre men det finns fort-farande mycket att jobba med, säger Helene Arvidsson.

Och jobba kommer de fortsätta att göra, det märks att de brinner för sitt arbete.

– Det bästa med jobbet är alla fantastiska människor som vi möter, säger Jessica Eng-kvist och får medhåll från Helene Arvidsson.

– Ja verkligen! Den ena dagen är inte den andra lik och all mänsklig kontakt är unik, säger Helene Arvidsson.

eMMA SvenSSOn

DEMEnSTEAMET ARRAngERAR: Anhörigcirklar är precis som det låter bara för anhöriga. varje cirkel är sex träffar där det pratas och fikas. Personal är med och varje träff har olika teman att utgå ifrån i samtalet, men de anhöriga bestämmer själva vad de vill prata om. dessa träffar hålls på dagtid.

gruppträffar finns för anhöriga i tre olika former. en för barn mitt i livet med demenssjuka föräldrar. en för partner till yngre demenssjuk och en för barn till yngre demenssjuka. varje grupp träffas vid några tillfällen per termin och det brukar vara cirka 20 personer i varje grupp.

Aktiviteter är för både anhöriga och demenssjuka och arrangeras ungefär två gånger per månad. till exempel har man varit i Bagarstugan i Sandhult och i ridhuset.

Helene Arvidsson Jessica Engkvist

Bil

d: A

nn

A S

iGG

e

norr

Stadsdelsförvaltningen norrredaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

N

V Ö

nästa pass handlar det om att para ihop bilder med ord. Katt, hus, hund. Eleverna får läsa upp ordet och sedan skriva själva på tavlan. Alla gör rätt.

– Man får så otroligt mycket tillbaka i det här jobbet, säger Nalin Unsal. I början är det mycket kroppsspråk, men barnen lär sig fort och är fantastiskt duktiga.

Det handlar om fantasi och uppfinningsrike-dom bland både lärare och elever. Men det handlar också om smarta hjälpmedel. Under hösten kommer alla nyanlända barn att få låna läsplattor under ett halvår. Läsplattorna är ut-rustade med smarta hjälpmedel – pedagogiska program där barnen på enkla sätt får lära sig ämnen som matematik och svenska. Det finns också bra översättningshjälpmedel.

För ett barn som inte kan skriva på sitt eget språk kan läsplattan bli en ovärderlig hjälp ef-tersom eleven kan prata in ett ord eller en fras. Programmet översätter frasen och skriver ut den på skärmen, eller läser upp översättningen.

Efter förberedelseklassen, som varierar i längd – ibland går eleven bara ett par veckor, ibland några månader – placeras eleven i en ordinarie klass. Här tar studiehandledarnas ansvar vid. Det är viktigt att eleven klarar att nå målen, och

Den här situationen ställs många människor inför över hela vår värld, varje dag. Även i Borås. För att överbrygga de problem som den som kommer till Borås ställs inför

när han eller hon ska gå i skolan har Borås Stad ungefär 90 personer

speciellt anställda för att göra övergången så bra som möjligt. De arbetar i det som kallas Centrum för flerspråkigt lärande, CFL. Med-arbetarna i CFL är själva flerspråkiga – tillsam-mans talar de 32 olika språk.

– Vår verksamhet består av tre delar, säger Stefan Eriksson, rektor för CFL. Det är mo-dersmålsundervisning, studiehandledning och mottagande av nyanlända barn.

Ett barn som kommer från ett annat land

behöver komma in i skolan i det nya landet så fort som möjligt. Forskning visar att det är bra för ett barn att ha något att göra, speciellt i en ny situation. Målet är att barnet ska komma till skolan inom tre dagar. Här finns två val för alla rektorer. Antingen kan barnet komma till en så kallad förberedelseklass eller så kommer hen direkt till en vanlig klass. För att få reda på hur barnet bäst bör få hjälp, görs en kartläggning som består av samtal och information till hela familjen och sedan testas barnets matematik-, engelska- och modersmålskunskaper.

– Kunskaperna i just modersmål är viktiga att ha kännedom om eftersom det visat sig att personer som är duktiga på sitt modersmål ofta har större förutsättningar att lyckas bra i andra ämnen, säger Stefan Eriksson.

En av dem som jobbar med förberedelse klasser är Nalin Unsal. Hon är lärare i svenska som andraspråk och har arbetat inom CFL sedan 2011. Just denna höst arbetar hon med en grupp om 14 barn på Engelbrektskolan som nyligen kommit till Sverige. Ingen av dem har gått i skola tidigare.

Dagens lektion handlar om klockan. Nalin Unsal håller upp en stor klocka, ställer in visar-na och frågar om det är någon som vet vad klockan är. Nästan alla räcker upp handen. Vid

tänk dig att du kommer till ett land där du inte kan språket som talas. du har inte gått i skola tidigare så du kan varken läsa eller skriva. inte ens på ditt modersmål. Hur gör du dig förstådd i det nya landet?

Första steget in i skolan

Nalin Unsal undervisar en grupp på 14 elever som tidigare inte gått i skolan.

KOMMungEMEnSAM SKOlA OCH FÖRSKOlA

i Stadsdelsförvaltningen norr arbetar 180 personer inom de kommun-gemensamma verksamheterna inom förskola och skola.

vid Stadsdelsförvaltningen norr finns dessutom en utvecklingsenhet för skola och förskola som ansvarar för uppföljning och utvärdering av resultat samt för att genomföra insatser i syfte att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten vid förskolor och skolor i Borås Stad.

den kommungemensamma enheten ansvarar för grundskola för elever med funktionsnedsättning, grundsärskola och Centrum för flerspråkigt lärande, CFL, (mottagningsenhet för nyanlända elever) och Specialpedagogiskt Kompetenscentrum, SPKC.

1517

Inom alla kommunala förskolor i Borås Stad arbetar personalen med egenkontroll. Syftet är att förbättra kvaliteten genom att bedöma verksamheten.

Metoden som används kallas för ECER (Early Childhood Environment Rating Scale) och går ut på att klargöra styrkor och svagheter. Det viktigaste arbetet sker genom att fokusera på styrkorna och det handlar om verksamheten som helhet, inte enskilda barn eller medarbetare.

Om du vill veta mer, kan du läsa i kvali-tetsrapporten ”Undervisning och resultat 2013” som finns på boras.se.

För några år sedan visade resultaten i läsför-ståelse i de nationella proven att grundsko-lorna behöver göra mer för att hjälpa elever att utveckla sin läsförståelse. Att förstå och tolka en text är grunden i all undervis-ning, även i praktiska ämnen som slöjd och idrott. Därför startades ett omfattande läsprojekt som fortfarande pågår och som går ut på att stötta lärare till en ännu bättre form av läsundervisning.

Hittills är det alla låg- och mellanstadie-skolor som jobbar med ökad läsförståelse, men nytt för i höst är att arbetet även påbörjats bland några högstadieskolor. Tan-ken är att samtliga grundskolor ska arbeta med läsprojektet på sikt.

Under hösten har en särskild undervis-ningsgrupp startat på Bodaskolan för elever med autismspektrum-tillstånd, det vill säga elever som till exempel har Aspergers syndrom.

Tidigare har de eleverna inte kunna få det stöd de behöver i skolorna i Borås och har därför gått i skolor i andra kommuner. Stödet förbättras nu så att eleverna slipper åka från sin hemstad för att gå i skolan. Bland annat ska en skola i varje stadsdel speciellt anpassas för att ta emot elever med autismspektrum-tillstånd. Det arbetet ska starta under läsåret 2013/2014.

Skola även för elever med autism

läsa är en sak – att förstå är en annan

Förskolan är ständigt bedömd

då får inte språkbrister stå i vägen. Därför finns studiehandledarna som kan förbereda vissa lektioner och stötta eleven på olika sätt. Just detta läsår är det runt 300 elever i Borås som får studiehandledning.

Det märks att rektor Stefan Eriksson trivs med sitt arbete. Han är stolt. Flera delar av verksamheten är unika i Sverige. Som till exempel detta med modersmålsundervis-ning. Här är Borås Stad ensam i Sverige om att följa en fastslagen timplan för all modersmålsundervisning. Mellan 40 och

upp till 80 minuters modersmålsundervis-ning varje vecka får varje barn, beroende på i vilken årskurs de går.

– Jag tror på kulturkompetens, säger Stefan Eriksson. Detta att vi utbildar fler-språkiga personer som får kompetens inom minst två, kanske flera, kulturer är bra för Borås och bra för Sverige.

eLiSABetH eLiASOn

Vill du veta mer kontakta rektor Stefan Eriksson,

stefan.eriksson@boras.se eller 033-35 51 34.

Bil

d: B

iLd

Ar

Kiv

et.S

e

CEnTRuM FÖR FlERSpRåKIgT läRAnDE

l 90 medarbetare, motsvarande 50 heltidstjänster jobbar inom Centrum för flerspråkigt lärande, CFL.

l 1 989 elever fördelade på 238 grupper deltar i undervisningen.

l Under 2013 kommer cirka 450 nyanlända elever till Borås.

l 93 av dessa 450 barn går just nu i en av läsårets fem förberedelseklasser.

l CFL tar hand om elever från förskoleklass upp till gymnasiet.

l CFL arbetar för både kommunala och fristående skolor i Borås.

Bil

d: A

nn

A S

iGG

e

18

lättläst

Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklartborås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter.

Eleverna i grundskolan väljer mellan 31 utbildningarDet finns 31 olika utbildningarpå gymnasierna i Borås.Det kan vara svårt för eleverna i grundskolanatt veta vad de ska välja.Varje år gör Borås Stad en kampanjför att hjälpa dem göra ett bra val.

I år får de hjälp av 31 eleverfrån de olika utbildningarna på gymnasietsom har fotograferat på sin skola.Bilderna läggs ut på Instagram.Kampanjen heter ”Här är mitt liv”.Det finns även filmer om utbildningarnapå webben, boras.se/härärmittliv

Sidan 20

borås ordnar skolor för elever med autismI höst har elever med autismkunnat få undervisning på Bodaskolan.Under läsåret ska fler skolor anpassasför att ta emot elever med autism.Tidigare har de elevernagått i skola i andra kommuner,men nu ska de slippa resornaoch få gå i skola i Borås.

Sidan 17

Många elever kan läsa men har svårt att förståMånga elever i grundskolan kan läsamen har svårt att förstå vad de läser.Därför försöker skolorna i Boråsbli bättre på att lära eleverna läsa.

Ännu har bara årskurserna ett till sexarbetat med detta,men i höst börjar även högstadietarbeta med mera läsning.

Sidan 17

barn från många länder börjar skolan i boråsVarje år kommer cirka 450 barntill Borås från olika länder.En del av dem har aldrig gått i skola.

I Borås Stad arbetar 90 personermed att ta hand om barnenoch hjälpa dem att börja skolan här.Barnen får förbereda sig i en särskild klassinnan de börjar i en vanlig skola.De får också undervisningi sitt eget modersmål.

Sidan 16

Helene och jessica hjälper dem med demensOm man blir sjuk i demensfår man svårare att minnas sakeroch att göra enkla sysslor.

Helene Arvidsson och Jessica Engkvistarbetar i Borås Stad för att hjälpabåde demens-sjuka och deras anhöriga.De anordnar olika träffardär man kan prata med andrasom har samma problem.Alla som vill får vara med.Det är bara att ringatill Helene eller Jessica.

Sidan 14

Hemtjänsten låser upp dörren med sin mobiltelefonDe som har hemtjänst i Borås Stadkommer att få ett nytt lås på dörrensom kan låsas upp utan nyckel.Personalen i hemtjänsten låser uppmed en kod på sin mobiltelefon.

Det sparar tid för personalenatt inte behöva hämta en nyckelnär de får larm från en vårdtagare.

Sidan 15

27 januari en minnesdag för Förintelsens offerUnder andra världskriget dödades ungefär sex miljoner judar,många av dem i särskilda lägerdit de fördes av nazisterna.Det kallas för Förintelsen.

Cirka 300 tusen judarlyckades fly från Tyskland.Några av dem kom till Borås.Här kunde de skapa ett nytt livmed arbete och skola.

Varje år den 27 januariordnas en minnesdag för Förintelsen.Programmet för minnesdagen i Boråskommer att finnas på webben, boras.se

Sidan 10

budgeten visar vilka mål borås Stad ska nå 2014I budgeten 2014 bestäms hur Borås Stadska använda sina pengar nästa år.Men budgeten handlar inte bara om pengarutan också om vilka mål kommunen ska nå.De mål som budgeten handlar omär samma som i visionen för Borås år 2025som Borås Stad har beslutat om.

Kostnaderna för Borås Stad nästa årväntas bli över sex miljarder kronor.Det mesta betalas av kommunalskatten,som blir över fyra miljarder kronor.

Sidan 6

korsord

GÖR DENSOMHAR

NÅGOT

STORAPA

POJKE

EJ UT-NYTT-JAT

GARDI-NER PÅSCEN

VAL-PENS

MAMMA

STAD ITEXAS

EJ SLU-TA TÄTT

RESERMANTILLRIGA

DANSK Ö

VANLIGTGRÄS

LÄTTARESLAGSMÅL

LIVLIGA

HEYER-DAHLS

BÅT

EFTERJOBBET

ZLATAN

SÅ KANDET GÅ

ÅTSKOGEN

ERBJU-DER

KROPPS-VÅRD

SES IBANAKRING

PLANET

DRA PÅMUN-NEN

OHYF-SAD OCHNÅGOTBRUTAL

- - - - - - - SPARSÖR

PAUS ISKOLAN

ÄRCOLLIEBLAND

HUNDAR

HUND-RA ÅRS

TID

SKA GEGODA RELA-

TIONER

SITT-PLATS

HUTT

NON-SENSÖVER-HUS

DELFINKÄRLMEDLOCK

HÅLLERSIG

NÄRAFÖL

FYLLSIBLANDI KUDD-

VAR

KAPTENPÅ BÅTBEGERSIG AV

VING-BREDFÅGEL GÖR SYLT

TJOCKARE

VIMMEL-KANTIG

SVÄLJER MÅNGENMÖRT UTAN TVEKANJORD I VATTEN

SLAG ITENNIS

ENKELTMAT-

STÄLLE

VERB OMHÄSTAR

ENERGI-SLAG S

LÖ

URNAFÖR

ASTER

FLOCK-DJUR IHAGEN

OCKSÅETTOCK

ENKELTSJAPP

GÅR DUNOG

TYST PÅ

I SLU-TET PÅBREV

HOJTA

FÖLJEROFTA PÅOLYCKA

HAL FISK

KAN DUUPPLEVAPÅ ÅBY

KÄR-LEKSFULL

FÖR-ANKRARVÄXTENORAN-

GUTANGÄR JUEN DEL

FJÄDRAR

HÖRSMÅNGENMOPED

DEN SESÄVEN PÅCYKEL-STYRE

ROV-FÅGEL

OBE-STÄMD

HAR DENSOM JOB-BAT DÄRLÄNGRE

JÄTTE-STEG

BLEVVISSATYGER

RAD IVÄNTAN

OJÄMN

HÄRAD FÖR GINGRI

HALV-GRÄS

VANLIGPIPPI

TILL-LÄGGS-PLATS

SIM-HUDS-FÅGEL

FISKOCH

INSEKT

BRU-KAR ME-CENAT

KRYPINFÖR

FRUSENNALLE

TANKARKRINGMORAL

GUNGANDE SÄNG

© Ulf Thorén

2013

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 15 januari så har du chans att vinna ett litet pris.

vad tyckte du mest om att läsa i Såklart Borås?

namnGatuadressPostadress

tre

vinn

are

från

xxx

num

ret:

19

såbraborås

13.1

1

n

r 341

.234

.Hon har fotograferat affischer som hon har tryckt själv. Han har tagit bilder från prak-tiken som träslöjdslärare. Julia Berggren och Ersan Drenica går på Viskastrandsgymnasiet, på grafisk teknik och design respektive fin-snickare på hantverksprogrammet. I ett par månader har de varit experter med ett viktigt uppdrag: att med hjälp av bilder från sin skolvardag stötta niondeklassare i valet till gymnasiet.

– Jag har fotat det kreativa, det färdiga re-sultatet. Det är kul att få visa vad man gör på utbildningen, säger Julia Berggren.

– Jag fick många frågor av niorna när jag praktiserade, säger Ersan Drenica. De var nyfikna.

Ersan och Julia fotograferar skolvardagen

Just nu får alla niondeklassare extra smart hjälp inför det viktiga gymnasievalet. Under hösten har en elev från vart och ett av de 31 gymnasieprogrammen i Borås Stad delat med sig av bilder från sin vardag i informationskampanjen ”Här är mitt liv”.

med sina mobiler och lägger ut bilderna på Instagram, en gratis mobilapp med mer än 100 miljoner användare. En minut senare finns elevernas bilder på boras.se/härärmittliv.

– Det var ett realflöde av bilder, som visade det som hände precis då i elevernas liv, säger Anna Kjellgren, informations- och marknads-ansvarig på Utbildningsförvaltningen.

I informationskampanjen, som tagits fram i samarbete med reklambyrån Mecka, är motorn en webbplats där niorna hittar fakta om gymnasievalet och filmer om samtliga program. Det finns även möjlighet att ställa frågor till studie- och yrkesvägledare. Mer information fick niondeklassarna när de be-sökte gymnasieskolorna i slutet av november.

Under besöksdagarna ställde ”Instagram-eleverna” frågor om gymnasievalet till de nior som hade lust att vara med på film. Filmsnut-tarna laddas upp på boras.se/härärmittliv. Fram till den 2 december kunde alla rösta på sitt favoritklipp.

– Vinnarnas filmklipp kommer att sättas ihop till en reklamfilm som visas på Biosta-den 2001 i december, när bland annat filmen ”Hobbit 2” går upp, säger Anna Kjellgren.

En bonus för Ersan Denica och Julia Berg-gren är några roliga och oväntade upptäckter.

– Tack vare bilderna ser jag hur långt jag har kommit. Det gör mig glad och stolt över mig själv, säger Ersan. Julia har upplevt samma sak.

Den 31 januari är sista dagen att söka till gymnasiet inför nästa läsår.

– Valet är inte alltid så lätt. Förhoppnings-vis bidrar vår kampanj till att den som går i nian kan göra ett så bra och rätt val som möjligt ut ifrån sina intressen och tankar inför framtiden, säger Anna Kjellgren.

AnnA vöröS Lindén

vardag på gymnasiet

Medan Julia Berg-gren gärna har fotat arbetsmaterial och kreativa resultat har Ersan Drenica velat visa hur han jobbar på lektionerna och tagit hjälp av en klasskamrat för att ta bilden som han fått en idé om.

Julia Berggren

Ersan Drenica

En annorlunda del av informationskampanjen inför gym-nasievalet är att niondeklassare har möjlighet att bli ”film-stjärnor” i en reklamfilm som kommer att visas på Biostaden 2001 nu i december. Alla nior har fått ett vykort om det.