Sammanställd information om Ekosystemtjänster · 2012-11-23 · metoderna har genomgått en stor utveckling de senaste åren. Det råder dock inte koncensus om pålitligheten av

1

SKRIVELSE 2012-10-31 Ärendenr:

NV-00841-12

Sammanställd information om Ekosystemtjänster

2

Innehåll INNEHÅLL 2

SAMMANFATTNING 4

INLEDNING 12 Uppdraget 12

Genomförande 13

BAKGRUND OCH AKTUELLA PROCESSER 14 Internationellt och i EU 14 Nationellt arbete 20

INDELNING, URVAL OCH ÖVERVÄGANDEN 22 Viktiga utgångspunkter 22

Ekosystem 23

Ekosystemtjänst 25

Påverkansfaktorer 31

Värdering av ekosystemtjänster 32

EKONOMISK VÄRDERING AV DEN VÄLFÄRD EKOSYSTEMTJÄNSTERNA GENERERAR 37

SKOG 49 Valda ekosystemtjänster knutna till skogen 53

Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 56 Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster 66

ODLINGSLANDSKAP 69 Valda ekosystemtjänster knutna till odlingslandskapet 70

Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster 76

Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 77

SJÖAR OCH VATTENDRAG 83 Valda ekosystemtjänster knutna till sjöar och vattendrag 84

Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna 92

Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 96

HAV, KUST OCH SKÄRGÅRD 102 Valda ekosystemtjänster knutna till havet 104

Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster 109 Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 112

3

VÅTMARKER 116 Valda ekosystemtjänster knutna till våtmarker 117


Ekonomisk utbredning och areell omfattning av valda ekosystemtjänster 121

FJÄLLMILJÖ 125 Valda ekosystemtjänster knutna till fjällmiljö 126

Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna 128 Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 129

GOD BEBYGGD MILJÖ 131 Valda ekosystemtjänster knutna till bebyggd miljö 133


Ekonomisk utbredning och areell omfattning av valda ekosystemtjänster 136

BILAGA 1 BRUTTOLISTAN BILAGA 2 MEDVERKANDE BILAGA 3 DELRAPPORTERINGEN

4

Sammanfattning Uppdraget innebar att Naturvårdsverket skulle sammanställa information om vik-tiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige samt identifiera faktorer som på-verkar deras vidmakthållande. Den tid som funnits för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar och förenklingar. Rapporten bör därför ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändigt. Bakgrund och Aktuella processer Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag utanför vetenskapssamhället först genom Millenium Ecosystem Assessment (MEA) i början av 2000-talet. Konvent-ionen för biologisk mångfald, närmare bestämt den strategiska planen för biologisk mångfald från Nagoya 2010, med de så kallade Aichi-målen, har flera delmål om ekosystemtjänster. Det pågår olika initiativ för att öka medvetenheten om den biologiska mångfaldens ekonomiska värde genom metodutveckling för värdering av ekosystemtjänster, t.ex. har The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) fått stort politiskt genomslag. Utvecklingsarbete kring miljöräkenskaper, kartläggning och värdering av eko-systemtjänster pågår inom såväl Europeiska miljöbyrån (EEA) som i arbetsgrupper under DG Miljö. Inom EU används bl.a. indelningssystemet CICES (The Common International Classification of Ecosystem Services). För Sveriges del kan nämnas två nya etappmål för de svenska miljökvalitetsmålen med tydlig bäring på detta uppdrag, en beskrivning utifrån befintlig kunskap av bland annat det samhällsekonomiska värdet av havets ekosystemtjänster som gjorts för Östersjön och Västerhavet, arbetet med Färdplan 2050 (mot ett koldioxidne-utralt samhälle), implementeringen av den Europeiska Landskapskonventionen (ELC) samt mer konkreta tillämpningar som t.ex. marina samverkansplaner och arbetet med biosfärområden.

Indelning urval och överväganden Ämnets breda karaktär gör att man närmar sig begreppet ekosystemtjänster från helt skilda discipliner, med olika utgångspunkter och syften och delvis olika be-greppsapparater. Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är grun-den bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster. Både det faktum att män-niskors välbefinnande är beroende av ekosystemens strukturer, processer och funktioner och den negativa påverkan som människor i sin tur har på ekosystemen är fundamentala i analysen.

5

Ekosystem I Konventionen om biologisk mångfald definieras ekosystem som ”ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet”. Definitionen används även i denna rapport. Varje ekosystem, oavsett hur man väljer att avgränsa, påverkar eller påverkas av sin omgivning. Inom systemet påverkar de olika organismerna varandra, liksom de både påverkar och påverkas av den fysiska miljön de lever i. Indelning och urval av ekosystem Det finns inget enkelt svar på frågan vilken ekosystemindelning som är bäst utifrån ekosystemtjänstperspektivet. Vi har utgått från miljömålssystemets naturtypsindel-ning som grund för ekosystemindelning. Följande naturtypsmål ingår: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myll-rande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Storslagen fjäll-miljö, Ett rikt odlingslandskap samt En god bebyggd miljö. Av dessa har Storsla-gen fjällmiljö och En god bebyggd miljö utretts mer översiktligt på grund av upp-dragets korta tidsomfattning. Ekosystemtjänst Det finns många olika men snarlika definitioner på begreppet ekosystemtjänst, här har vi använt den definition som används av TEEB; Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Indelning av ekosystemtjänster Ett antal frågeställningar kopplade till definition och klassificering av ekosystem-tjänster har diskuterats. Det finns flertalet olika definitioner och ibland är de inte direkt jämförbara. De flesta har dock Millenium Ecosystem Assessments indelning i försörjande (producerande), reglerande, stödjande och kulturella tjänster som grund. Klassificering med CICES som utgångspunkt I rapportens bilaga 1 presenteras en tentativ lista över ekosystemtjänster i Sverige. Listan bygger i grunden på MEA och Europeiska miljöbyråns ansats om att skapa ett gemensamt klassificeringssystem för ekosystemtjänster, CICES. Mindre änd-ringar har gjorts jämfört med CICES där det ansetts relevant ur ett svenskt perspek-tiv. CICES används som utgångspunkt eftersom det antas öka jämförbarheten med andra medlemsländer och det finns ett mervärde i att flera aktörer har intresse för klassificeringssystemet. Med det sagt finns också flertalet problem. Det mest up-penbara är att CICES har uteslutit kategorin stödjande ekosystemtjänster. Ett antal stödjande ekosystemtjänster har därför lyfts fram vilka presenteras tillsammans med listan på ekosystemtjänster.

6

Direkta och indirekta ekosystemtjänster Direkta och indirekta ekosystemtjänster är begrepp som används för att underlätta samhällsekonomiska värderingar och inte riskera dubbelräkning vid den ekono-miska analysen. Genom att endast värdera den direkta ekosystemtjänsten, men samtidigt uppskatta tjänstens beroende av indirekta ekosystemtjänster, undviks risken att dubbelräkna värdet. Att kunna koppla en direkt ekosystemtjänst till en nyttighet/vara är ytterligare en metodologisk utveckling som skett på området. Detta synsätt är dock inte alltid konsekvent med listan över ekosystemtjänster i denna rapport, eftersom fr.a. de reglerande ekosystemtjänsterna kan vara indirekta i ett sammanhang och direkta i ett annat. Urval av ekosystemtjänster I likhet med CICES inkluderar vi enbart tjänster där en biologisk komponent ingår, vilket också ligger i linje med ovan givna definition av begreppet ekosystem. Detta innebär att vi utesluter:

Processer av fysikaliskt karaktär som vädersystem, vattnets storregionala kretslopp och vattenkraft,

Icke-förnybara resurser som mineraler och fossila bränslen, och Naturgivna förutsättningar som inte inbegriper biotiska faktorer, t.ex. land-

eller bottentopgrafi som underlättar transporter Urvalet av några ekosystemtjänster har därefter gjorts där minst ett av följande kriterier ska vara uppfyllt:

Stor ekonomisk betydelse Viktig för andra tjänster inom ekosystemet Lätt att relatera till Karakteristisk för ekosystemet

Tabell över utvalda ekosystemtjänster. Listan är en expertbedömning genomförd för detta uppdrag och bör beaktas som ett förslag för vidare diskussion och utveckl-ing. Den nedan presenterade tabellen är ett utdrag ur den fylligare ekosystem-tjänstlistan vilken återfinns i bilaga 1. Kategori Avdelning Ekosystemtjänst

Förs

örja

nde

Livsmedel

Livsmedel från odlade landväxter Livsmedel från tama landdjur Livsmedel från vilda djur och växter Livsmedel från odlade sötvattens- och marina djur Livsmedel från vilda sötvattens- och marina djur

Vattenförsörjning Dricksvatten Icke-drickbart vatten

7

Biotiska råvaror Fiberråvara från växter Bioenergi Bioenergi från skog

Reg

lera

nde

och

uppr

ätth

ålla

nde

Reglering av avfall och föroreningar

Utspädning, nedbrytning, remineralisering, återcirkulation

Reglering av fy-siska miljön

Global klimatreglering Lokal och regional klimat reglering Fluvial flödesreglering Bullerreducering

Reglering av bio-tisk miljö

Pollinering Livsmiljö för ungstadier Biologisk kontroll av skadegörare Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler

Kul

ture

lla Symboliska

Landskapskaraktär - naturarv Landskapskaraktär- kulturarv

Intellektuella/ upplevelsebaserade

Friluftsliv Resurs för forskning Estetiska värden Hälsa

Påverkansfaktorer Människors påverkan på ekosystemen beskrivs ofta med drivkrafter och påverkans-faktorer. De påverkansfaktorer och drivkrafter vi diskuterar är: ändrad mark- och vattenanvändning, förorenande ämnen, övergödning, klimatförändring, försurning, främmande arter och demografi. Värdering av ekosystemtjänster Värdering kan innebära olika saker beroende på vilken utgångspunkt man har. I denna rapport använder vi begreppen värde och värdering för mått respektive mät-ande av hur ekosystemtjänster bidrar till att uppfylla mänskliga behov. Ekonomisk värdering är ett sätt att värdera ekosystem och ekosystemtjänster som inte bara innefattar sådant som köps och säljs eller har en prislapp på marknaden. Att skydda ett område genom bildandet av naturreservat, eller vidta åtgärder för att skydda en hotad art, kan generera flera ekonomiska värden. En utgångspunkt för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster bör vara att det kan göras mer eller mindre specifikt beroende på situationen och dataunderlaget. Det är t.ex. inte alltid meningsfullt att utrycka värdet av ekosystemtjänster i monetära termer på grund av kunskapsbrist, vetenskapliga osäkerheter eller av sociala och etiska skäl.

8

Varför ska vi värdera ekosystemtjänster ekonomiskt?

Eftersom många ekosystemtjänster är s.k. kollektiva nyttigheter undervärderas de systematiskt i beslutsfattande då deras fulla värden inte går att realisera på en marknad eller helt enkelt inte är kända. Många ekosystem förvaltas med syftet att maximera ekosystemtjänster som kan säljas på en marknad, t.ex. mat eller virke, vilket ofta lett till att viktiga ekosystemtjänster gått såsom pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biologisk mångfald minskat eller gått förlo-rade. Att värdera ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra de värden som ekosystemen och ekosystemtjänsterna genererar för samhället. Vad är det vi värderar? Det behöver tydliggöras vilken ”vara” det är som människan tillgodogör sig (aktivt eller passivt) från ekosystemtjänsterna. En fördel med att tydliggöra ”varor” från ekosystemtjänster är att det ibland är fel att erlägga hela värdet av ”varan”, dvs. det som värderas, till den motsvarande ekosystemtjänsten. T.ex., även om stora skogs-resurser finns i Sverige måste human- och annat kapital tillskjutas för att erhålla timmer dvs. ekosystemtjänster fiberråvara från växter Hur värderas ekosystemtjänster En ekonomisk analys av ekosystemtjänster kräver att de grundläggande sambanden som styr ekosystemtjänstens utbud (bidrag till varan) är förstådda och integrerade i analysen. Analysen behöver också omfatta variationer i den underliggande natur-liga miljön och annat som kan påverka efterfrågan av varan. En ekonomisk analys, till skillnad från en finansiell analys, ska inkludera alla varor och tjänster som bi-drar till människans välfärd. Det betyder att analysen inte bara innefattar beslut baserade på marknadspriser utan också beslut som är ett resultat av sociala värde-ringar. Eftersom en stor andel av ekosystemtjänsterna är kollektiva varor (inte marknadsvaror) kommer beslut som fattas uteslutande på marknadsbaserade värden att undervärdera de totala ekosystemtjänsternas totala bidrag och därmed inte vara samhällsekonomiskt optimala. Det finns en rad olika metoder för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster och metoderna har genomgått en stor utveckling de senaste åren. Det råder dock inte koncensus om pålitligheten av alla värderingsmetoder. Ekosystemtjänster inom naturtyperna Ett urval av ekosystemtjänster diskuteras utifrån respektive naturtyps karaktär i skog, odlingslandskap, sjöar och vattendrag, hav, kust och skärgård, våtmarker, fjäll och bebyggd miljö. Urvalet av ekosystemtjänster har gjorts för att exemplifiera olika aspekter av ekonomisk betydelse, betydelse för andra tjänster inom ekosy-stemet eller karakteristik för ekosystemet. Inom varje naturtyp försöker vi belysa hur ekosystemets underliggande processer och funktioner kopplar till de valda ekosystemtjänsterna, hur de inverkar på varandra samt vilka påverkansfaktorer som förändrar eller hotar tjänsten. Inom ett antal av naturtyperna redovisas också mindre värderingsexempel för några ekosystemtjänster.

9

Nedanstående tre exempel är tagna ur rapportens beskrivningar av de olika ekosy-stemen och de ekosystemtjänster som valts ut för respektive ekosystem. Exempel försörjande tjänst: Livsmedel från odlade landväxter Biogeokemiska kretslopp och jordmånsbildning bidrar till markstruktur och bör-dighet samt direkt till grödans tillväxt. Betydande ekologiska samspel spänner alltifrån interaktioner på mikroorganismnivå i marken, som påverkar rotbildning och näringsupptag, till pollinering och biologisk kontroll av skadegörare som även räknas till de reglerandetjänsterna. Sammantaget ligger dessa stödjande ekosystem-tjänster till grund för primärproduktionen och därmed nyttjandet av ekosystem-tjänsten Livsmedel från odlade landväxter. Växtodling påverkas av ett antal reglerande tjänster. Tillgång till Vatten för bevatt-ning kan vara avgörande under torra perioder under växtsäsongen. Lokal och reg-ional klimatreglering utgörs till stor del av vegetationens bidrag till den fysiska livsmiljön genom bland annat transpiration, skuggning och vindskydd, vilket på-verkar reglering av temperatur, luftfuktighet och UVB-strålning. Markbearbetningen i samband med växtodling ökar också risken för näringsläck-age och därmed påverkan på nedströms liggande naturtyper, här har ekosystem-tjänster såsom Utspädning, infångning och återcirkulation knutna till våtmarker en betydande roll (diskuteras under våtmarker). Studier har funnit att erosionsskydd-ande åtgärder kan ha positiv effekt på jordbruksmarkens växthusgasbalans. De sorter som odlas är förädlade och det pågår ständigt utvecklingsarbete. En del av växtförädlingen utnyttjar genetiska resurser hos vilda arter för att få in nya eller nygamla egenskaper. Grödor som inte är vindpollinerade, t.ex. rybs och raps, behöver hjälp med polline-ring i tillräcklig omfattning och vid rätt tidpunkt för att ge bra skörd. Vid växtodling används ofta enbart frukten eller näringslagrande organ till human konsumtion. Skörderester kan ibland användas tillsammans med naturgödsel till framställning av biogas, dvs. bioenergi från jordbruksgrödor. Växtodling sker huvudsakligen på åkermark i odlingslandskapet. Odlingen är en del i upprätthållandet av odlingslandskapet och har därmed även betydelse för natur- och kulturarv, rekreation, turism och fritidsaktiviteter. Denna koppling kan vara både positivt (ett öppet landskap) och negativ (inskränkningar i allemansrätts-ligt tillgängliga marker). Den kan även ha betydelse för fastighetsvärden i närom-rådet. Odlingslandskapets mångfald av ekosystem med olika grad av påverkan utgör en omfattande resurs för utbildning på alla skalor från landskapsnivå till gennivå hos enskilda organismer. Värdering

10

Det samhällsekonomiska värdet av livsmedel reflekteras sällan i det pris som sätts på marknaden för livsmedel trots att det finns en marknad för dessa varor. Det beror bl.a. på att på att flera externaliteter som t.ex. utsläpp av koldioxid och nä-ringsämnen inte är internaliserade i priset. Det snedvrids också av subventioner som lantbrukare får inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Alla dessa aspekter bör justeras för att identifiera det samhällsekonomiska värdet. De indirekta ekosystemtjänsterna insektspollinering och biologisk kontroll är fun-damentala insatsvaror i produktionen av vissa odlade växter, t.ex. oljeväxter. Bety-delsen av dessa ekosystemtjänster för produktionen av oljeväxter kan analyseras genom produktionsfunktionsmetoden vilket innebär att deras bidrag till produkt-ionen av odlade växter är det som mäts. Sambanden mellan insektpollinering och biologisk kontroll, och deras effekt på produktionen av oljeväxter är dock mycket komplexa och varierar troligtvis mellan olika geografiska områden. Kunskapsbris-ter om dessa samband är en begränsning i värderingssteget. Exempel reglerande tjänst: Dämpning av avrinning och flöden Dämpning av avrinning och flöden spelar en mycket viktig roll i vattenregleringen eftersom de med vegetationens vattenhållande förmåga utgör effektiva flödesut-jämnare vid höga flöden. Till exempel, kan vegetationen hålla vatten och därmed dämpa flödet nedströms. Dämpning av avrinning och flöden är oftast av stor bety-delse i nedre delarna av avrinningsområden men behöver betraktas över ett helt avrinningsområde. Dämpning av avrinning är beroende av och/eller har effekter på bland annat vattnets kretslopp, näringsämnescirkulation, erosion, sedimentation, filtrering och lokalklimat. Värdering Vid en ekonomisk analys är det viktigt att ha en helhetsbild av våtmarkens alla funktioner och processer och de värden de genererar. En optimering av en eko-systemtjänst kan ske på bekostnad av en eller flera andra ekosystemtjänster. Varan är det översvämningsskydd våtmarken bidrar med. Den ekonomiska effekten av förändringar av hydrologiska förutsättningar kan då värderas utifrån sannolikheten och/eller skadekostnaden av översvämningar av en given storlek. Förutom direkta kostnader av skador på infrastruktur, byggnader etc. drabbas människor i över-svämningsområden av immateriella kostnader i form av stress och hälsorisker. Det finns ett stort antal värderingsstudier gjorda för våtmarker över hela världen. Svenska artiklar och rapporter är dock nästan uteslutande fokuserade på värdering av våtmarkers förmåga att binda näringsämnen, gynna biologisk mångfald och rekreationsvärdet medan dess funktion som dämpande vid avrinning är dåligt ut-redd. I en studie genomförd i Storbritannien där en värdetransferreringsfunktion använ-des beräknades värdet för våtmarkers funktion som översvämningsskydd vara

11

större än många av de tjänster som vanligtvis värderas mycket högt i Sverige (nä-ringsretention och biologisk mångfald). Det totala värdet för tjänsten ”översväm-ningsskydd” beräknades till £366 miljoner /år. Exempel kulturell tjänst: Oorganiserat friluftsliv För oorganiserat friluftsliv är skogen mycket viktig och nyttjad för ett brett spekt-rum av aktiviteter, från nöjesjakt över terrängcykling till dagliga promenader med hunden. Här finns en intern konflikten med fiberråvaror från växter och bioenergi från skog. Observera dock att värdet av att kunna idka friluftsliv kan variera beroende på var man bor. Värdering En nyligen gjord enkätstudie bekräftar att besöksfrekvensen i skogen är hög, Mängder av värderingsstudier för rekreationsvärdet av skog har genomförts både utomlands och i Sverige. SCB uppskattade 2001 det totala rekreationsvärdet från skogen till ca 20 miljarder SEK årligen vilket är samma storleksordning som sko-gens virkesproduktionsvärde. De vanligaste värderingsmetoderna för att erhålla rekreationsvärdet för olika typer av skog är resekostnadsmetoden som baseras på människors observerbara beteende och scenariometoder som baseras på svaret på direkta frågor om betalningsvilja.

12

Inledning Uppdraget Naturvårdsverket ska sammanställa information om viktiga ekosystem och eko-systemtjänster i Sverige samt identifiera faktorer som påverkar deras vidmakthål-lande. Därigenom kommer kunskapsunderlaget om ekosystemtjänster att förbättras avsevärt. I uppdraget ingår att tydligt definiera vad begreppet ekosystemtjänst är. För att uppdraget ska bli praktiskt genomförbart ska ett urval av viktiga ekosystem och ekosystemtjänster göras i ett relevant indelningssystem. Identifieringen och indelningen bör utföras på ett sådant sätt och med en sådan detaljeringsgrad som underlättar värdering av ekosystemtjänsterna i nästkommande steg. Redovisningen bör ske i form av en rapport som innehåller en sammanställning av viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige, där deras inbördes relationer och vikt redovisas. För varje ekosystemtjänst bör faktorer som påverkar denna åskådliggöras. Redovisningen ska vara praktiskt användbar i ett fortsatt arbete med att samhällsekonomiskt värdera de identifierade ekosystemtjänsterna. Uppdraget ska ge underlag till Miljömålsberedningens arbete med att ta fram ett förslag till strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning med etappmål, styr-medel och åtgärder. Uppdraget kan även ge underlag till Framtidskommissionens arbete med Grön tillväxt och till den utredning som regeringen tidigare har aviserat med syfte att utarbeta en strategi med verktyg för hur värdet av ekosystemtjänster kan integreras på ett bättre sätt i samhällets beslutsprocesser. Uppdraget ska utföras i samråd med Havs- och vattenmyndigheten samt efter sam-råd med Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Lantmäteriet, Trafikverket, Boverket och Sveriges lantbruksuniversitet. Naturvårdsverket ska senast den 31 maj 2012 lämna en delredovisning som beskri-ver myndighetens ansats och preliminära resultat och senast den 31 oktober 2012 lämna en slutredovisning till Regeringskansliet (Miljödepartementet) Delredovisningen har lämnats in, se bil 3.

13

Genomförande Vi har i arbetet utgått från Millenium Ecosystem Assessment1 (MEA), The Eco-nomics of Ecosystems and Biodiversity2 (TEEB), Konventionen om biologisk mångfald3 (CBD), EU:s strategi för biologisk mångfald4 och UK National Ecosy-stem Assessment5 (UK NEA). Ett stort antal artiklar och andra rapporter har också använts. Uppdraget har genomförts av Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vatten-myndigheten vilken har bidragit med vissa kapitel. Dialogen med myndigheterna ”efter samråd” och andra intressenter genomfördes vid ett möte den 20 september där deltagarna även gavs möjlighet att lämna skriftliga kommentarer. Muntliga och skriftliga synpunkter har inkommit och beaktats, bl a så har Boverket, Jordbruks-verket, Skogsstyrelsen, SLU och SGU lämnat värdefulla kommentarer. En grupp forskare har bidragit med synpunkter vid två tillfällen. De medverkande finns namngivna i bilaga 2. Den första delen av redovisningen innehåller diskussioner om begrepp, metodik, överväganden och värdering. I den andra delen appliceras konklusionerna från detta resonemang på några ekosystem och utvalda ekosystemtjänster. Den tid som funnits för genomförande av uppdraget har medfört stora avgräns-ningar och förenklingar. Rapporten bör därför ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändigt. Ekosystemens förutsättningar för att kunna leverera ekosystemtjänster är starkt beroende av människans påverkan. Överutnyttjande av en tjänst, t.ex. kan leda till att de underliggande strukturerna och funktionerna påverkas vilket i sin tur kan leda till att andra ekosystemtjänster minskar. För att säkerställa att ekosystemens strukturer och funktioner ska fortsätta fungera behövs dessutom en god ”kvalitet” i landskapet dvs. en fungerande grön infrastruktur.

1 http://www.maweb.org/en/Index.aspx 2 http://www.teebweb.org 3 http://www.cbd.int/ 4 http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/comm2006/2020.htm 5 http://uknea.unep-wcmc.org/

14

Bakgrund och Aktuella processer Internationellt och i EU Det pågår en intensiv forskning på bred front kring ekosystemtjänster. Millenium Ecosystem Assessment (MEA) och utvecklingen inom konventionen om biologisk mångfald (CBD), med ekosystemansatsen6 och kanske framför allt besluten från Nagoya7 2010, har initierat arbeten på alla nivåer från globalt till lokalt kring eko-systemtjänster. EU driver, bl.a. genom flaggskeppsinitiativ och strategiarbeten, frågor kring ekosystemtjänster vilket i sin tur ger drivkraft åt nationella regeringar, däribland Sveriges, att söka leva upp till globala eller gemenskapsmål. FN, Världs-banken med flera driver Wealth Accounting and the Valuation of Ecosystem Ser-vices8 (WAVES) kring räkenskaper som ligger nära värderingsfrågor kopplade till ekosystemtjänster. EEA har olika utvecklingsprojekt kopplade både till värderings- och räkenskapsfrågor och indikatorer. TEEB har nyligen uppdaterats och det pågår en hel del nationella TEEB-arbeten. Den hittills mest genomarbetade nationella studien har gjorts i Storbritannien. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag utanför vetenskapssamhället först genom Millenium Ecosystem Assessment i början av 2000-talet. Insikten om män-niskans beroende av naturen är sannolikt uråldrig, men dök i sin mer moderna aka-demiska form upp under 1800-talet9, dock utan något genomslag. Vid mitten av 1900-talet 10 formuleras tankar om ”naturkapital” och några årtionden senare myn-tas begreppet environmental services (miljötjänster) 11 för bl.a. insektspollinering, klimatreglering, fiske och översvämningskontroll. Daily (1997)12 ger en detaljerad beskrivning av ekosystemtjänstbegreppets historik. En översikt över ekosystem-tjänstbegreppets användning i ekonomisk teori och praktik ges i Gómez-Baggethun (2009) 13. 6 Se Naturvårdsverkets rapport 5782: Ekosystemansatsen. – en väg mot bevarande och hållbart nytt-

jande av naturresurser 7 http://www.cbd.int/decision/cop/?id=12268

8 http://www.wavespartnership.org/waves/ 9 Marsh, G.P. 1864 (1965). Man and Nature. Charles Scribner's Sons, New York. 472pp 10 Osborn, F. 1948. Our Plundered Planet. Little, Brown and Company: Boston. 217pp.

Vogt, W. 1948. Road to Survival. William Sloan: New York. 335pp. Leopold, A. 1949. A Sand County Almanac and Sketches from Here and There. Oxford University Press, New York. 226pp.

11 Study of Critical Environmental Problems (SCEP). 1970. Man’s Impact on the Global Environment. MIT Press, Cambridge. 319pp.

12 Daily, G.C., 1997. Nature's Services: Societal Dependence on Natural Ecosystems. Island Press, Washington, DC. 13 Gómez-Baggethun, E., et al., The history of ecosystem services in economic theory and practice: from early notions to markets and payment schemes, Ecological Economics (2009), doi:10.1016/j.ecolecon.2009.11.007

15

Inom Konventionen för biologisk mångfald betonas vikten av ekosystemtjänster Den strategiska planen för biologisk mångfald från Nagoya 2010, med de så kal-lade Aichi-målen, har t.ex. flera delmål om ekosystemtjänster: att bibehålla och utveckla ekosystemtjänster, restaurera degraderade ekosystem, integrera grön in-frastruktur i fysisk planering, kartläggning och värdering av ekosystemtjänsternas ekonomiska betydelse.14 EU:s strategi för biologisk mångfald15 2011-2020 har delmål - som i stora drag följer besluten från Nagoya - om att hejda förlusten av arter och livsmiljöer, grön infrastruktur i fysisk planering, mål för areella näringar och fiske, invasiva främ-mande arter, samt en global dimension. En EU-strategi för grön infrastruktur håller på att tas fram. Ekologisk kompensat-ion (“No net loss” dvs. att verksamhetsutövare som skadar naturmiljöer ska ersätta dessa med liknande miljöer i närheten) är en annan del som kommissionen planerar att utveckla metodik för till 2014. Ekologisk kompensation tas också upp i Natur-vårdsverkets förslag till plan för att skapa och behålla en grön infrastruktur16. Det har gjorts eller pågår allt fler försök att ta fram metoder för värdering av eko-systemtjänster, bl.a. The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) som fått stort politiskt genomslag. En omfattande analys och värdering av ekosystemen och deras möjligheter att framgent leverera ekosystemtjänster - The UK National Ecosystem Assessment – har gjorts i Storbritannien17. Där har också data från Countryside Survey (CS) analyserats för att bedöma tillstånd och trender för ekosystemtjänster18. CS är ett övervakningsprogram som inleddes 1978 och omfattar mark, vatten, vegetation och landskap. Några av de tjänster man nu bedömt är försörjning med rent vatten, ko- 14 Global Target 2: By 2020, at the latest, biodiversity values have been integrated into national and

local development and poverty reduction strategies and planning processes and are being incorpo-rated into national accounting, as appropriate, and reporting systems.

Global Target 14: By 2020, ecosystems that provide essential services, including services related to water, and contribute to health, livelihoods and well-being, are restored and safeguarded, taking into account the needs of women, indigenous and local communities, and the poor and vulnerable.

Global Target 15: By 2020, ecosystem resilience and the contribution of biodiversity to carbon stocks has been enhanced, through conservation and restoration, including restoration of at least 15 per cent of degraded ecosystems, thereby contributing to climate change mitigation and adaptation and to combating desertification.

15 EC 2011. Our life insurance, our natural capital: an EU biodiversity strategy to 2020. COM(2011) 244.

16 Naturvårdsverket 2011. Förslag till plan för att skapa och bibehålla en grön infrastruktur. Redovisning av ett regeringsuppdrag. 2011-05-10 NV4042-10

17 The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-WCMC, Cambridge 2011. http://uknea.unep-wcmc.org/

18 Smart, S. et al. eds. 2010. An integrated Assessment of Countryside Survey data to investigate Ecosystem Services in Great Britain. CS technical Report No. 10/07

16

linlagring i mark, nektarproducerande växter och kulturella tjänster såsom upple-velsevärden i landskapet. Värdet av de ekosystemtjänster som genereras av skyddade områden kan flera gånger överstiga samhällets kostnader för skyddet visar t.ex. en skotsk studie kring Natura 2000-områden19. Kostnaden för bristande implementering av befintlig lag-stiftning har bedömts inom EU20 med fokus på förlorade nyttor av att inte tillräck-ligt starkt stötta de mer generella målen för biologisk mångfald. Europeiska miljöbyrån (EEA)21 har tagit fram ett förslag till ramverk för vidare utvecklingsarbete med inriktning på bland annat ekosystemtjänster som en vidare-utveckling av miljöräkenskaper. Ett växande antal exempel på försök att skapa marknader för ekosystemtjänster22 och biologisk mångfald finns under utveckling, bland annat i USA23 och Austra-lien24. Trots brister har dessa försök på ett framgångsrikt sätt visat satt det går att sätta ekonomiskt värde på och skapa marknader för ekosystemtjänster. Ett forskningsinitiativ kring fjärranalyskartering av ekosystemtjänster för bättre beslutsfattande har tagits av Partnership for European Environmental Research 25 (PEER). Det är tänkt att resultera i en Atlas of Ecosystem Services. Liknande pro-jekt finns även i bl.a. USA 26 Arbete kring kartläggning och värdering av ekosystemtjänster pågår sedan mars 2012 i en av DG Miljö initierad arbetsgrupp (WG-MAES, working group on Map-ping and Assessment of Ecosystems and their Services) inom ramverket för ge-nomförandet av EU:s biodiversitetsstrategi för 2020. Målet för WG-MAES27 är att till 2014 stödja operationaliseringen av åtgärd 528 i denna strategi och ta de första stegen mot kartläggning och utvärdering av status för de större ekosystemen och

19 Jacobs, 2004 in TEEB, 2009. The Economics of Ecosystems andBiodiversity for National and Inter-

national Policymakers 20 EC 2011. The costs of not implementing the environmental acquis. Final report

ENV.G1/FRA/2006/0073. 21 EEA 2011. An experimental framework for ecosystem capital accounting in Europe. EEA Technical

report. No 13/2011 22 http://www.ecosystemmarketplace.com/ 23 http://www.speciesbanking.com/ 24 http://www.environment.nsw.gov.au/biobanking/ 25 http://www.peer.eu/news_events/detail/?tx_list_pi1%5Buid%5D=66 26 The National Atlas of Ecosystem Services: Spatially Explicit Characterization of Ecosystem Services. 27 Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An analytical framework for ecosystem

assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to 2020 28 Action 5: Improve knowledge of ecosystems and their services in the EU

17

utpekade ekosystemtjänster. Arbetet syftar även till att stödja beslutsfattande kring grön infrastruktur (åtgärd 629), utgör underlag för framtida utvärdering av netto förändringar av ekosystemtjänster, samt stöd för utveckling av finansiella instru-ment för investeringar i naturvärden (åtgärd 730). Inriktningen på kartläggning är i linje med INSPIRE-direktivet (Infrastructure for Spatial Information in the Euro-pean Community, Directive 2007/2/EC31). MAES-arbetsgruppens arbete utgår från ett stort antal avslutade eller pågående forsknings- och utvecklingsprojekt, bl.a. Rubicode32, TEEB, CICES (Common International Classification of Ecosystem Services)33, VOLANTE34 and PRESS (av JRC35 drivet PEER initiative on map-ping ecosystem services)36, för att skapa ett gemensamt ramverk kring kartlägg-ning, uppföljning och utvärdering av ekosystem och ekosystemtjänster i Europa. En del i ramverket är den s.k. “Rubicode matrix” (se figur 1) som korstabulerar de storskaliga ekosystemen med ekosystemtjänsterna. Det ska också på ett logiskt sätt sammanföra olika pågående kartläggningar och forskningsprojekt, såsom JRC-, EEA-, FP7-projekt37 och nationella TEEB-studier, med utfallet från rapporteringar från medlemsstater kring art- och habitatdirektiven.

29 Action 6: Set priorities to restore and promote the use of green infrastructure 30 Action 7: Ensure no net loss of biodiversity and ecosystem services 31 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2007:108:0001:0014:EN:PDF

32 http://www.rubicode.net/rubicode/index.html 33 Common International Classification of Ecosystem Services (CICES) v2 http://cices.eu/ 34 http://www.volante-project.eu/ 35 European Commission Joint Research Centre - Institute for Environment and Sustainability. Located

in Ispra, Northern Italy, the Institute for Environment and Sustainability (IES) is one of seven institutes that constitute the Joint Research Centre (JRC), which is a Directorate-General of the European Commission providing customer-driven scientific and technical support for the conception, develop-ment, implementation and monitoring of European Union policies.

36 http://www.peer.eu/news_events/detail/?tx_list_pi1%5Buid%5D=66 37 DG RTD started negotiations with two consortia (OpenNESS and OPERAs) starting FP7 research on

the operationalization of ecosystem services for decision making in public and private sectors

18

Fig 1 Rubicode matrix Källa: Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An analytical framework for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to 2020.Discussion paper.Draft version 04 June 2012 Det finns för närvarande tre olika internationella system för klassificering av eko-systemtjänster: MEA, TEEB and CICES med lite olika perspektiv och syften och därmed olika styrkor och svagheter De har stora överenstämmelser och inkluderar alla de olika huvudgrupperna av ekosystemtjänster38. De har var och ett sina för- och nackdelar. Alla är fortfarande under utveckling vilket gör det svårt att för när-varande bedöma vilket system som kommer att bli standard och hur detta kommer att se ut. Det är emellertid angeläget att det klassificeringssystem som väljs i Sve-rige enkelt kan anpassas till en eventuellt kommande internationell ”standard”.

I tabellen nedan jämförs de tre olika klassificeringsmodellerna.

Tabell 1 Kategorier av ekosystemtjänster. TEEB:s indelning bygger på MEA:s men utelämnar huvudkategorin”supporting”( ej heller medtagen i denna tabell) som ses som ekologiska proces-

38 Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An analytical framework for ecosystem

assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to 2020

19

ser. CICES indelning (som också utelämnar ”supporting”)kopplar till naturkapital och miljöräken-skaper. MEA categories TEEB categories CICES class

Food (fodder) Food

Provisioning services

Terrestrial plants and animal foodstuffs Freshwater plants and animal foodstuffs Marine algae and animal foodstuffs

Fresh water Water Potable water Non-potable water

Fibre, timber Raw Materials Biotic materials

Genetic resources Genetic resources Biotic Materials (Genetic resources)

Biochemicals Medicinal resources Biotic Materials (Medicinal and cosmetic resources)

Ornamental resources Ornamental resources Biotic Materials (Ornamen-tal resources)

Biomass based energy Air quality regulation Air quality regulation

Regulating services

(MEA and TEEB)

Regulating and mainte-

nance (CICES)

Atmospheric regulation

Water purification and water treatment

Waste treatment (water purification)

Bioremediation Dilution and sequestration Water quality regulation

Water regulation Regulation of water flows

Water flow regulation Moderation of extreme events

Erosion regulation Erosion prevention Mass flow regulation (erosion protection)

Climate regulation Climate regulation Atmospheric regulation

Air flow regulation Soil formation (sup-porting services) Maintenance of soil fertility Pedogenesis and soil quali-

ty regulation

Pollination Pollination Lifecycle maintenance, habitat and gene pool protection (pollination)

Pest regulation Biological control Pest and disease control including alien species Disease regulation

Primary production Nutrient cycling

Maintenance of life cycles of migratory species (incl. nursery service)

Lifecycle maintenance, habitat and gene pool protection

Maintenance of genetic diversity (especially in gene pool protection)

Lifecycle maintenance, habitat and gene pool protection

Spiritual and religious values

Spiritual experience

Cultural services

Spiritual

Aesthetic values Aesthetic information Aesthetic, Heritage Cultural diversity Inspiration for culture, art

and design Spiritual Aesthetic, Heritage

Recreation and eco-tourism

Recreation and tourism Recreation and community activities

Knowledge systems and educational values

Information for cognitive development Information

MEA provides a classification that is globally recognised and used in sub global assessments.

TEEB provides an updated classification, based on the MEA, which is used in on-going national TEEB stud-ies across Europe

CICES provides a hierar-chical system tailored to accounting and includes also abiotic resources and energy

20

CICES (The Common International Classification of Ecosystem Services) har en struktur som kopplar till det ramverk som används inom FN:s utvecklingsarbete kring miljöräkenskaper och naturkapital (UN System of Environmental-Economic Accounts, SEEA 2003)39.

Det pågår många olika forsknings- och utvecklingsarbeten kring värderingsmetodik och scenarioteknik: Europeiska miljöbyrån (EEA) utvecklar ett verktyg för beslut-stöd, Quickscan40, som ska möjliggöra rumslig visualisering av framtida föränd-ringar av markanvändningen. JRC and EEA genomför en utvärdering av metoder lämpliga för värderingar på nationell och Europeisk nivå41. Inom FP7 VOLANTE-projektet utvecklas visioner för markanvändning i Europa till 2040 kopplade till markanvändningsmodellering och utvärdering av ekosystemtjänster. JRC arbetar med utveckling av ett integrerat modellverktyg som ska kunna koppla markan-vändningsmodellering till förändringar av biologisk mångfald och förmåga att leverera ekosystemtjänster.

Nationellt arbete Bland de tretton nya etappmål för de svenska miljökvalitetsmålen som regeringen fastställde april 2012 märks två med tydlig bäring på detta uppdrag: -Etappmål om ekosystemtjänster och resiliens, som innebär att viktiga ekosystem-tjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och sys-tematiserade senast 2013. -Etappmål om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystem-tjänster, vilket innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställ-ningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. I Sverige har en beskrivning utifrån befintlig kunskap av bland annat det samhälls-ekonomiska värdet av havets ekosystemtjänster gjorts för Östersjön och Västerha-vet42.

39 https://unstats.un.org/unsd/envaccounting/seea.asp 40 QUICKScan: A pragmatic approach for bridging gaps in the science-policy interface; Manuel Winograd (European Environment Agency), Marta Perez-Soba (ALTERRA), Peter Verweij (ALTERRA), Rob Knappen (ALTERRA), LIAISE OPEN DAY, Bilbao, Spain, 14 March, 2012. 41 http://www.peer.eu/projects/press-project/ 42 Naturvårdsverket 2009. Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster.

Naturvårdsverket Rapport 5937.

21

Arbetet med Färdplan 2050 (mot ett koldioxidneutralt samhälle) har kontaktytor mot målen för biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Det kan särskilt gälla områdena bioenergi och vindkraft. Miljömålsberedningen har i uppdrag43 att till 2014 ta fram en ”strategi för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitetsmålen kopplade till en långsik-tigt hållbar markanvändning utifrån ett helhetsperspektiv”. Implementeringen av den Europeiska Landskapskonventionen44 (ELC) ger nya möjligheter, inte bara för arbetet med kulturmiljö och kulturarv, utan även för lo-kalt arbete med biologisk mångfald med koppling bland annat till planeringspro-cesser. De projekt som har inletts i svenska biosfärområden är av särskilt intresse för att testa det praktiska genomförandet lokalt. Arbetet länkar även till genomfö-randet av flera av Aichii-målen. Det finns också mer konkreta tillämpningar i olika skalor där bevarande och stär-kande av ekosystemtjänster ingår som en viktig del av arbetet med hållbar utveckl-ing. Utvecklingsarbetet med marina samverkansplaner45 och arbetet med biosfär-områden46 är två exempel. TEEB local47 är ett projekt drivs av fyra NGO (bl.a. Naturskyddsföreningen) i Sverige, Danmark och Finland, med ekonomiskt stöd av Nordiska Ministerrådet. Projektet syftar till att i tre kommuner, bl.a. Botkyrka i Sverige, testa TEEB:s hand-ledning för lokala och regionala beslutsfattare kring ekosystemtjänster. Det pågår omfattande forskning kring ekosystemtjänster och socioekonomiska system och mer konkreta sätt att beskriva, värdera och arbeta med att bevara och utveckla ekosystemtjänster bland annat vid Stockholm Resilience Centre, SLU, Lunds Göteborgs och Umeå Universitet.

43 http://regeringen.se/content/1/c6/17/82/48/b815d16e.pdf 44 http://www.coe.int/t/dg4/cultureheritage/heritage/Landscape/default_en.asp 45 Naturvårdsverket 2011. Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden - Projektrapport och

rekommendationer för vidare arbete. Naturvårdsverket Rapport 6471 46 Unescos Man and the Biosphere (MAB) Programme: http://www.unesco.org/new/en/natural-sciences/environment/ecological-sciences/man-and-biosphere-programme/ Biosfärområden. http://www.biosfaromrade.org/mab2009/ 47 http://teeblocal.wordpress.com/

22

Indelning, urval och överväganden Utvecklingsarbetet kring ekosystemtjänster sker såväl inom den akademiska värl-den som i mer praktisk tillämpning inom myndigheter, intresseorganisationer och företag. Ämnets breda karaktär gör att kontaktytan mot skilda ämnesområden är stor. Det innebär också att man närmar sig begreppet ekosystemtjänster från helt skilda discipliner, med olika utgångspunkter och syften och delvis olika begrepps-apparater. Sammansmältningen av begreppsapparater från skilda akademiska fält ställer därmed en del frågor om språkbruk och betydelse. Vi har under utredningsarbetet sökt jämföra och förstå hur olika författare använt begreppen för att hitta tillämpningar som passar vårt uppdrag i svensk kontext. Ett problem är att ekosystemtjänstbegreppet kan användas med olika syften och där-med kan delvis olika begreppsapparater behövas. T.ex. kan syftet att ge beslutsfat-tare en ökad förståelse för vårt beroende av ekosystemens strukturer, processer och funktioner, som ett underlag i planerings- eller förvaltningssammanhang, skilja sig markant från syftet att ge underlag till naturkapitals- eller gröna räkenskaper. Olika syften kan också ge begrepp eller funktioner andra betydelser. Sålunda kan en och samma ekosystemtjänst ge en direkt nytta ur en aspekt, samtidigt som den kan vara indirekt stödjande eller reglerande ur andra aspekter. En annan vanlig benämning på direkta tjänster är finala tjänster. Bakomliggande tjänster, som ibland kallas intermediära, har vi valt att kalla indirekta. Viktiga utgångspunkter En grundläggande utgångspunkt för begreppet ekosystemtjänster är nyttoaspekten ur ett antropocentriskt (människan sätts i centrum) perspektiv. Ekosystemtjänster påverkar direkt eller indirekt människors välmående och därmed välfärd. I prakti-ken är överlappet mycket stort mot begrepp inom ekologin kring ekosystemens strukturer, processer och funktioner då vi inte gör någon distinktion mellan männi-ska och natur - vi är alla en del i ekosystemen. Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är alltså grunden bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster. Både det faktum att människors välbefinnande är beroende av naturens tjänster och den negativa påver-kan som människor i sin tur har på naturen är fundamentala i analysen. Relationen mellan naturen och människors välbefinnande brukar illustreras med en figur lik-nande figur 2. Figur 2 Figuren visar hur människors välbefinnande är beroende av nyttigheter/varor som produceras av ekosystemen och dess ekosystemtjänster. Figuren visar också hur människors välbefinannde, direkt eller indirekt, kan påverkan ekosystemen.

23

En annan utgångspunkt är långsiktig hållbarhet utifrån Bruntlandskommissionens definition48. Ekosystemen måste nyttjas för mänsklig välfärd, men på ett sätt som inte riskerar kommande generationers möjligheter. För att agera hållbart är det viktigt med en förståelse för (och värdering av) hela kedjan och sambanden. Ekosystem Ett ekosystem kan definieras som ”ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet.”49. Teoretiskt kan ett ekosystem vara allt ifrån en muslort till att omfatta hela biosfären. Viktiga använda begrepp är biom (eller storskaliga globala ekosystem), ekosystem, biotoper eller naturtyper, samhällen, mikrohabitat, populat-ioner etc. i en gradient från det storskaliga och alla komponenter omfattande till det småskaliga och i delkompomenter uppdelade. Praktisk kan ekosystem, allt efter syfte, också behöva studeras och förvaltas i olika skalor, från hällkar, sjöar eller myrar till hela avrinningsområden där flera landskapstyper och ekosystem interage-rar. Varje ekosystem, oavsett hur man väljer att avgränsa, påverkar eller påverkas av sin omgivning. Inom systemet påverkar de olika organismerna varandra, liksom de både påverkar och påverkas av den fysiska miljön de lever i. En del av ekosyste-men är strukturer som kan vara avgörande för enskilda arter eller hela system.

48 http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm nerladdat oktober 2012 49 Definition enligt artikel 2, Konventionen om biologisk mångfald.

24

Inom ekosystemen – och givetvis även mellan – verkar processer som kan vara av mer eller mindre fysikalisk eller biologisk karaktär, och inom ekosystemen kan strukturer eller arter också vara delar i funktioner av betydelse för hela systemet. Urval av ekosystem En del av uppdraget handlar om att peka ut viktiga ekosystem med utgångspunkt i de tjänster de levererar. I Norden finns en indelning i naturgeografiska regioner. Jord- och skogsbruket, kulturmiljövården m.fl. har sedan länge haft sinsemellan olika regionala indelningssystem. Det svenska miljömålssystemet är till en del indelat naturtypsvis med ett stort antal indikatorer för uppföljning. Art- och habi-tatdirektiven har naturtypsindelningar för Natura 2000 kopplade till lagstiftning och uppföljningskrav. EUNIS är ett Europeiskt heltäckande system för klassifice-ring och harmonisering av data för alla typer av habitat, såväl naturliga som artifi-ciella. MEA och TEEB har snarlika indelningar som till en del knyter an till gängse indel-ningar i biom eller storskaliga (globala) ekosystem. TEEB har vid revisionen nyli-gen gjort vissa förändringar i sitt indelningssystem. UK National Ecosystem As-sessment har utgått ifrån MEA och TEEB men gjort en nationell anpassning. Det finns med andra ord inget enkelt svar på frågan vilken ekosystemindelning som är bäst utifrån ekosystemtjänstperspektivet. Med tanke på ekosystembegreppets oklarhet vad gäller rumslig avgränsning och storlek har vi antagit ett pragmatiskt förhållningssätt. Vad vi dock betraktat som självklart är att oavsett indelningssystem så bör det finnas en hierarki inom syste-met så att oavsett nivå, ska möjligheten finnas att aggregera uppåt respektive ytter-ligare finfördela nedåt i systemet. Varje indelningssystem har sina för- och nackdelar. Efter jämförelse av de olika systemen har vi valt att föreslå miljömålssystemets naturtypsindelning som grund. Denna har stor likhet med indelningen i storskaliga ekosystem eller biom. Det finns en uppenbar fördel i detta då det numera är ett väl inarbetat system, som inkluderar övervakning och uppföljning och därmed redan har system för datafångst. De stora likheterna mellan TEEB:s och i synnerhet UK NEA:s indelningssystem och miljö-målssystemet ser vi som ett stöd för vårt resonemang. Olika underindelningar från t.ex. N2000 kan relativt väl sorteras in under miljömålssystemets rubriker. Ett urval miljökvalitetsmål Av de svenska miljömålen är det följande som är av naturtyps- (eller biom) karak-tär: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt odlingsland-skap samt God bebyggd miljö. Vi har med den tid som stått till vårt förfogande inte sett någon möjlighet att hantera samtliga berörda miljökvalitetsmål fullt ut. Stor-slagen fjällmiljö har behandlats översiktligt bl.a. eftersom detta mål inte kommer

25

att tas upp i Miljömålsberedningen markstrategi. Likaså är God Bebyggd Miljö endast översiktligt genomgånget. Målet Ett rikt växt- och djurliv, är liksom målet för grundvatten, tvärgående över alla ekosystem och tas inte heller upp som ekosystem. Ekosystemtjänst Det finns många olika men snarlika definitioner på begreppet ekosystemtjänst. Här följer några olika definitioner på engelska: Ecosystem services are the conditions and processes through which nat-

ural ecosystems, and the species that make them up, sustain and fulfill human life. They maintain biodiversity and the production of ecosystem goods, such as seafood, forage timber, biomass fuels, natural fiber, and many pharmaceuticals, industrial products and their precursors50

Benets human populations derive, directly or indirectly, from ecosys-tem functions51

The benefits people obtain from ecosystems52 The aspects of ecosystems utilized (actively or passively) to produce

human well-being53 The direct and indirect contributions of ecosystems to human well- be-

ing54 Outputs from ecosystems for which people derive benefits55 A result of ecosystem structures and processes that deliver things that,

when experienced or consumed by people, provide benefits that individ-uals and/or society values56.

Vi har i detta uppdrag anslutit oss till den definition som används av TEEB; Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande Defiitionen inbegriper processer och funktioner i ekosystemen och dess arter vilka bidrar både till biologisk mångfald och produktionen av nyttig-

50 Daily, Gretchen (Ed) et al. (1997) Nature's Services: Societal Dependence On Natural Ecosystems,

Island Press 51 Costanza, R. m.fl. (1997) The value of the world’s ecosystem services and natural capital, Nature,

Vol. 387 52 MEA. (2005). Ecosystems and human well-being - Synthesis. Washington, DC. 53 Fisher, B., m.fl. (2008). Ecosystem services and economic theory: integration for policy-relevant

research. Ecological applications : a publication of the Ecological Society of America, 18(8), 2050-67. 54 TEEB (2010) Ecological and Economic Foundations, Earthscan 55 UK NEA (2011) Technical Report, http://uknea.unep-wcmc.org 56 CBD. (2011). Developing Ecosystem Service Indicators: Experiences and lessons learned from sub-

global assessments and other initiatives.

26

heter/varor som t.ex. timmer, livsmedel och biologisk bekämpning av ska-degörare. Eftersom ekosystem förutsätter en levande (biotisk) komponent har vi valt att till ekosystemtjänsterna inte räknat ”naturtjänster” som, huvudsakligen baseras på system och processer av rent fysikalisk karaktär och som finns oberoende av ett ekosystems biotiska delar. Exempel på abiotiska (icke-levande) faktorer är rent fysiska strukturer som berggrund, mark och vatten. Även vattnets storregionala kretslopp betraktar vi som i huvudsak en fysikaliskt betingad process som sker oberoende av de levande organismerna. Till detta hör även de storskaliga vädersy-stemen som huvudsakligen drivs av fysikaliska processer. Av liknande skäl anser vi att vattenkraft, en direkt effekt av tyngdkraften, ej ska ses som en ekosystem-tjänst i detta uppdrag. De delar av vattnets kretslopp som sker inom eller mellan närliggande ekosystem räknar vi däremot som ekosystemtjänster liksom den rening av ytvatten som ekosystemen står för och ekosystemens inverkan på mikroklimat, samt jordmånsbildande processer av mer eller mindre biotisk karaktär. Ytvattnet och grundvatten är nära kopplade och för de ekosystemtjänster som handlar om vatten görs ingen djupare analys om det menas yt- eller grundvatten. Vi har också valt att inte räkna in sådant som brukar betraktas som icke förnybart, även om det delvis kan betraktas som resultat av något historiskt ekosystem. Ett exempel är mineral, bergarter och fossila bränslen som vi föreslår inte ska räknas som ekosystemtjänster oavsett deras bildningshistorik. Nyttjande av en del av ett ekosystem som inte inbegriper biotiska faktorer i något led anses inte heller vara en ekosystemtjänst i detta uppdrag. Därför bör, till exempel, möjligheten till transporter på land, till sjöss eller i luften inte räknas som en ekosystemtjänst. Dessa avgränsningar har dock inte följts av alla system för indelning av ekosystem-tjänster57. Avgränsningarna ska inte tolkas som att de uteslutna tjänstetyperna och deras bakomliggande processer saknar samhällsekonomisk betydelse. De i detta uppdrag uteslutna ekosystemtjänsterna behöver beaktas på ett systematiskt sätt vid beslutfattande, i naturresursräkenskaper m.m. Ekosystemtjänster genereras av ekosystem och kan räknas som förnybara naturre-surser. Dock kan överuttag av en ekosystemtjänst eller annan mänsklig påverkan stressa ekosystemens underliggande funktioner och processer (som utgör eko-systemtjänsternas produktionsbas) så att ekosystemet förändras med följden att vissa ekosystemtjänster inte längre kan produceras. Ekosystemens funktioner kan

57 Det system som legat till grund för förslaget i Bilaga 1, CICES, innefattade i tidigare versioner förny-

bar energi. I senaste versionen lämnar de öppet frågan om vattenförsörjning ska ingå eller ej.

27

också förändras av störningar som inte är av direkt mänsklig påverkan. I vissa fall går förändringen av ett ekosystem så långt att det ursprungliga ekosystemet övergår i ett annat tillstånd, så kallat ekosystemskifte som ofta är irreversibelt. Sådana övergångar är svåra att förutse eftersom de ofta inträffar då något visst tröskelvärde överskrids (till exempel halten av näringsämnen som tillförs en sjö) och skapar oftast ett system som är mindre önskvärt ur biologisk och ekonomisk synvinkel. På grund av detta har i vissa sammanhang ekosystemtjänster klassificerats som icke-förnybara naturresurser med förnybart resursflöde. Stor hänsyn bör därför tas till hur ekosystemets sammansättning och tillstånd förvaltas för att inte riskera fram-tida produktion av ekosystemtjänster. Ekosystemens förmåga att tåla störningar betecknas som resiliens och graden av resiliens beror bl.a. på hur stor biologisk mångfald ett ekosystem har där mångfalden utgör en försäkring genom fler möjlig-heter att funktioner och processer kan upprätthållas efter en störning. För att få ett hanterbart antal ekosystemtjänster har vi alltså använt oss av följande avgränsningar: * Processer av fysikalisk karaktär som vädersystem, vattnets storregionala krets-lopp och vattenkraft ingår inte. Inte heller * Icke-förnybara resurser som mineraler och fossila bränslen eller, * Nyttjande som inte inbegriper biotiska faktorer, t.ex. transporter I dagens samhälle är många ekosystem påverkade av människan i varierande grad och vissa viktiga ekosystem är knutna till halvnaturliga kulturpåver-kade landskap, till exempel naturbetesmarker som levererar flera viktiga ekosystemtjänster. I de fall ett ekosystem modifieras för att maximera pro-duktionen av ett fåtal ekosystemtjänster påverkas ofta utfallet av andra eko-systemtjänster som ett mer opåverkat system kunnat producera.

28

Figur 3 Figuren ska läsas från vänster där en kombination av grundläggande processer och funktioner (indirekta ekosystemtjänster) leder till direkta ekosystemtjänster som kan kopplas till nyttigheter/varor. Värdet kan bestå av en del genererad av ekosystemet och en del som genereras av mänskligt insatskapital t.ex. maskiner inom jordbruket.

Indelning av ekosystemtjänster Definitioner och klassificering Ett antal frågeställningar kopplade till definition och klassificering av ekosystem-tjänster har diskuterats. Det är uppenbart att det finns flertalet olika definitioner, och att dessa ibland inte är direkt jämförbara. De flesta har dock Millenium Ecosy-stem Assessments indelning i försörjande (producerande), reglerande, stödjande och kulturella tjänster som grund. Hur man kan organisera ekosystemtjänster i ett klassificeringssystem är en fråga med många svar. Utgångspunkten i denna rapport är att det inte finns något ”rätt” sätt att definiera eller klassificera ekosystemtjänster. Beroende på syftet med analysen kan olika definitioner och klassificeringssystem vara mer eller mindre ändamålsenliga. Fi-scher mfl.58 argumenterar för att sammanhanget ställer olika krav på hur man defi-nierar och klassificerar ekosystemtjänster. Om syftet t.ex. är att öka kunskapen och förståelsen hos en bred publik menar författarna att ett annat, mindre komplicerat, klassificeringssystem bör användas än om syftet är att göra en samhällsekonomisk värdering.

58 Fisher, B., Turner, R. K., & Morling, P. (2009). Defining and classifying ecosystem services for deci-

sion making. Ecological Economics, 68(3), 643-653.

Ekosystemtjänster

Sätt att värdera Monetärt € kvantitativt +/- kvalitativt /

Primärproduktion Näringsomsättning Vattenförsörjning Pollinering Biologisk kontroll..

spannmål kött grönsaker

Matproduktion

Indirekta ekosystemtjänster, ekosystemens processer och

funktioner

Direkta ekosystem-tjänster

Nyttighet-er/varor

Värde (består av varor + annat insatskaital

29

Klassificering med CICES som utgångspunkt I rapportens bilaga 1 presenteras en lista över ekosystemtjänster i Sverige. Listan bygger i grunden på Europeiska miljöbyråns ansats om att skapa ett gemensamt klassificeringssystem för ekosystemtjänster, CICES.59 Mindre ändringar har gjorts där det ansetts relevant ur ett svenskt perspektiv. Justeringar har gjorts i de kultu-rella tjänsterna samt i någon mån placeringen i klass och underklass. Syftet var ursprungligen som ett verktyg för statistik och räkenskaper. Därför är indelning hierarktisk, till skillnad från t.ex. MEA och TEEB. Inom ramen för EU:s strategi för biologisk mångfald60 har kommissionen angett att man har för avsikt att an-vända CICES för att hjälpa medlemsländerna att kartlägga och utvärdera statusen på ekosystem och ekosystemtjänster (Target 2, action 5). Att använda en lista base-rad på CICES antas öka jämförbarheten med andra medlemsländer. Med det sagt finns också flertalet problem. Det mest uppenbara är att kategorin stödjande61 ekosystemtjänster har uteslutits med motiveringen att ekosystemtjäns-ter inom CICES endast avser den direkta (slutgiltiga/finala) varan eller tjänsten som är till nytta för människor. De stödjande tjänsterna behandlas istället som un-derliggande strukturer, processer och funktioner som karaktäriserar ekosystem. Enligt CICES blir dessa tjänster endast använda eller konsumerade som insatsvaror till de direkta ekosystemtjänsterna, alltså på ett indirekt sätt snarare är direkt. Kun-skapsbristen är fortfarande stor när det gäller de stödjande tjänsterna. Ett övergripande syfte med ekosystemtjänstbegreppet och detta uppdrag har tolkats vara att synliggöra ekosystemens samband och underliggande interaktioner som sker för att skapa de ekosystemtjänster som människor drar nytta av. I vissa sam-manhang62 har det diskuterats att betydelsen av stödjande ekosystemtjänster riske-rar att undervärderas då de inte finns med i CICES klassificeringssystem. För att morverka en sådan situation har ett antal stödjande ekosystemtjänster lyfts fram vilka presenteras tillsammans med listan på ekosystemtjänster, se bilaga 1. Direkta och indirekta ekosystemtjänster För att underlätta samhällsekonomiska värderingar så har i denna rapport ett klassi-ficeringssystem med indirekta- och direkta ekosystemtjänster samt nyttigheter (se figur 3) använts. Det var efter MEA och deras indelning i stödjande-, försörjande-, reglerande- och kulturella ekosystemtjänster som främst ekonomer argumenterade för att indelningen riskerade att leda till dubbelräkning, och därmed underminera

59 Common International Classification of Ecosystem Services (CICES), www.cices.eu 60 COM(2011) 244 final 61 supporting 62 Se t.ex. Paper prepared following consultation on CICES Version 4, September 2012, www.cices.eu

30

den ekonomiska analysen. 63 Genom att endast värdera den direkta ekosystemtjäns-ten, med samtidigt uppskatta tjänstens beroende av indirekta ekosystemtjänster, undviks risken att dubbelräkna värdet. Att kunna koppla en direkt ekosystemtjänst till en nyttighet är ytterligare en metodologisk utveckling som skett på området.64 Att tydligt skilja på indirekt- och direkt ekosystemtjänst samt de nyttigheter som de ger upphov till skapar alltså bäst förutsättningar för en samhällsekonomisk analys av ekosystemtjänster. Detta synsätt är inte alltid konsekvent med listan över eko-systemtjänster i denna rapport, dvs. ibland är det svårt att avgöra var som är en direkt ekosystemtjänst och nyttighet i CICES-indelningen. I vissa fall kan en och samma tjänst verka såväl indirekt som direkt. Exempelvis kan ekosystemtjänsten erosionsskydd direkt skydda liv och hälsa, men också indirekt ha betydelse genom att påverka ekosystemtjänster som livsmedel från odlade landväxter eller möjlig-heter till rekreationsaktiviteter. Ett visst mått av flexibilitet är alltså nödvändigt, samtidigt som det är viktigt att förstå de olika systemens fördelar och nackdelar. Det är också viktigt att vara tydlig med vilken ansats man använder då man redogör för en analys av ekosystemtjäns-ter. Urval av ekosystemtjänster för närmare analys Med utgångspunkt i den lista på ekosystemtjänster som tagits fram med CICES indelning som underlag och genom att använda minst ett av nedanstående kriterier har ett fåtal ekosystemtjänster valts ut: * Stor ekonomisk betydelse * Viktig för andra tjänster inom ekosystemet * Karakteristisk för ekosystemet Tabell 2. Utvalda ekosystemtjänster. Listan är en expertbedömning genomförd för detta uppdrag och med stora osäkerheter. Den nedan presenterade tabellen är ett utdrag ur den mer omfat-tande ekosystemtjänstlistan i bilaga 1.

Kategori Avdelning Ekosystemtjänst

Förs

örja

nde

Livsmedel

Livsmedel från odlade landväxter Livsmedel från tama landdjur Livsmedel från vilda djur och växter Livsmedel från odlade sötvattens- och marina djur Livsmedel från vilda sötvattens- och marina djur

Vattenförsörjning Dricksvatten

63Se t.ex. Balmford, A. m.fl. (2008). The Economics of ecosystems and biodiversity: Scoping the Sci-

ence, European Commission contract ENV/070307/2007/486089/ETU/B2Balmford 64 Se t.ex. UK Ecosystem Assessment, www.uknea.unep-wcmc.org/

31

Icke-drickbart vatten Biotiska råvaror Fiberråvara från växter

Bioenergi Bioenergi från skog R

egle

rand

e o

ch u

pprä

tthål

land

e Reglering av avfall och föroreningar

Utspädning, nedbrytning, remineralisering, återcirkulation

Reglering av fy-siska miljön

Global klimatreglering Lokal och regional klimat reglering Fluvial flödesreglering Bullerreducering

Reglering av bio-tisk miljö

Pollinering Livsmiljö för ungstadier Biologisk kontroll av skadegörare Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler

Kul

ture

lla Symboliska

Landskapskaraktär - naturarv Landskapskaraktär- kulturarv

Intellektuella/ upplevelsebaserade

Friluftsliv Resurs för forskning Estetiska värden Hälsa

Påverkansfaktorer Drivkrafter och påverkansfaktorer Människors påverkan på ekosystemen beskrivs ofta med drivkrafter och påverkans-faktorer. Denna påverkan kan vara både positiv och negativ. En påverkansfaktor (direct driver of change) är något som har en direkt påverkan på ekosystemets processer strukturer och funktioner, t.ex. habitatförlust, besprut-ning, olika typer av skördestrategi eller förlust av biologisk mångfald. En direkt påverkan är i princip alltid mätbar på ekosystemnivå. En drivkraft (indirect driver of change) kan representeras av stora samhällsföränd-ringar som t.ex. demografiska, ekonomiska eller teknologiska förändringar som ligger till grund för, och leder till påverkansfaktorerna. Drivkrafter och påverkan är också delar av det av EEA utvecklade DPSIR-systemet, en modell för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle och miljö. Driving force - aktiviteter som ligger bakom ett miljöproblem Pressure - fysiska aktiviteter som orsakar problemet State - tillståndet i miljön

32

Impact - konsekvenser av ett påverkat miljötillståndet Response - samhällets åtgärder för att minska eller rätta till problem Miljökvalitetsmålen kan ur detta perspektiv ses ha karaktären av inriktning mot antingen D/P (”hotmålen”) eller S/I (”naturtypsmålen”). Förslag till åtgärder eller styrmedel blir då exempel på R. Vi har i första hand analyserat påverkansfaktorers effekter på olika ekosystemtjäns-ter men även berört några drivkrafter. De påverkansfaktorer och drivkrafter vi diskuterar är: (radikalt) ändrad markanvändning, modifierad markanvändning, toxiska föreningar, eutrofiering, försurning och demografi. Värdering av ekosystemtjänster Värdering kan innebära olika saker beroende på vilken utgångspunkt man har. Detta diskuteras också i den vetenskapliga litteraturen.65 Teoribildning om värde och värdering finns inom flera vetenskapliga discipliner, t.ex. filosofi, sociologi. Inom miljöstudier finns en lång tradition av att arbeta med andra metoder än de ekonomiska. Ekosystemens betydelse, eller värde, kan ses och tolkas på en rad olika sätt bero-ende på vetenskapliga, filosofiska eller kulturella utgångspunkter. En första di-stinktion kan göras mellan antropocentriska och inneboende värden. Ekosystem och ekosystemtjänster genererar antropocentriska värden i den mån de bidrar till att möta mänskliga, materiella och icke-materiella, behov. Inneboende värden refere-rar istället till att ekosystemen och dess arter har ett värde oavsett dess värde för mäniskor. Att naturen har ett inneboende värde är ett ställningstagande som delas av många. Ur ett praktiskt förvaltningsperspektiv är dock ett sådant synsätt svårt att använda eftersom människor ställs inför beslutssituationer där avvägningar måste göras på grund av knappa resurser. I denna rapport används begreppet värde och värdering synonymt med värdebe-greppet ur ett antropocentriskt perspektiv, dvs. ekosystemtjänsters bidrag till att uppfylla mänskliga behov. Men även inom det antropocentriska värdeområdet finns kontroverser. Utredningar som de senaste åren diskuterat begreppet värde och värderingar i relation till ekosystem och ekosystemtjänster har entydigt argumente-rat för att värdebegreppet måste kunna ses från olika perspektiv och kunskapsteore-tiska skolor.66 65 Se t.ex. Dietz, T., Fitzgerald, A., & Shwom, R. (2005). Environmental Values. Annual Review of Environment and Resources, 30(1), 335-372. doi:10.1146/annurev.energy.30.050504.144444 66 Se t.ex. MEA (2003), Ecosystems and Human Well-being – a framewotk for assessment, Washing-

ton DC, United States Environmental Protection Agency. (2009). Valuing the Protection of Ecological

Systems and Services. Gómez-Baggethun, E., de Groot, R. (2010). Natural capital and ecosystem

33

Ekonomisk värdering är ett sätt att värdera ekosystem och ekosystemtjänster som under senare tid har uppmärksammats flitigt inom forskning och bland beslutsfat-tare.67 Den teoretiska grunden för sådana analyser är nationalekonomisk välfärds-teori. Det ekonomiska värdet erhålls genom att analysera människors faktiska be-slut och beteende eller genom att via enkäter undersöka deras preferenser för olika varor som ekosystemen bidrar till att skapa. Det är viktigt att påpeka att ekono-miska värden inte bara innefattar sådant som köps och säljs på marknaden, eller som har en prislapp. Att skydda ett område genom bildandet av naturreservat, eller vidta åtgärder för att skydda en hotad art, kan generera flera ekonomiska värden. Till exempel kan människor finna ett stort värde av rekreation i området, eller i möjligheten att kunna lämna över området till kommande generationer. Ekono-miska värden beskrivs ytterligare i kap 4. En utgångspunkt för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster bör vara att det kan göras mer eller mindre specifikt beroende på situationen och dataunderlaget. Det är inte alltid meningsfullt att utrycka värdet av ekosystemtjänster i monetära termer på grund av kunskapsbrist, vetenskapliga osäkerheter eller av sociala och etiska skäl. Ett sätt att analysera värdet från ekosystemtjänster på olika detaljnivå är ge-nom kvalitativ beskrivning, kvantitativ analys eller monetär värdering. Detta syn-sätt kan illustreras genom ”värderingspyramiden” i figur 4.

Figur 4. Värderingspyramiden visar att värdering kan göras på olika nivåer. Källa TEEB (2008) Interim Report.

services: the ecological foundation of human society. In: R. E. Hester and R. M. Harrison (Eds.), Eco-

system services: Issues in Environmental Science and Technology 30, Royal Society of Chemistry,

Cambridge, pp. 118-145. & TEEB (2010) The Ecological and Economic Foundations 67 TEEB (2010) Mainstreaming the Economics of Nature, A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of TEEB

34

Ibland kan det räcka med att beskriva värdet av ekosystemtjänster kvalitativt. I andra fall kan det göras kvantitativa analyser i lämpliga enheter t.ex. rening av antal m3 vatten, eller antal besök till en nationalpark. Ett sista steg är att göra en monetär värdering. Begränsningar i kunskap, både naturvetenskapliga och ekono-miska (människors preferenser), gör att inte alla ekosystemtjänster som kan ut-tryckas i monetära enheter. Kunskapsbrist kan även begränsa den kvantitativa ana-lysen, och i viss mån, den kvalitativa beskrivningen. Pyramiden i figur 4 visar att värderingar, på en grov nivå, kan göras på tre olika nivåer. Den visar också hur monetär värdering är beroende av kunskap om de biofysiska och ekonomiska förutsättningarna (kvantitativ analys) och en grundläg-gande förståelse för hur ekosystemen påverkar människors välbefinnande (kvalita-tiv beskrivning). Varför ska vi värdera ekosystemtjänster ekonomiskt?

Hälsosamma och livskraftiga ekosystem är grunden för många ekosystemtjänster och en förutsättning för ekonomisk aktivitet och i slutändan människors välbefin-nande. Många ekosystem har dock, på grund av mänsklig påverkan, degraderats så att viktiga ekosystemtjänster gått förlorade. Denna situation har uppstått därför att många ekosystemtjänster, så som pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biologisk mångfald är i hög grad s.k. kollektiva nyttigheter68 som systematiskt undervärderas i beslutsfattande eftersom deras fulla värden inte går att realisera på en marknad eller helt enkelt inte är kända.69 Ekosystemen förvaltas istället oftast med syftet att maximera andra typer av ekosystemtjänster, sådana som kan säljas på en marknad, t.ex. mat eller virke. Stora ekonomiska värden blir alltså inte beaktade i beslut om hur mark- eller vat-tenområden ska användas. I TEEB-rapporten menar man att naturens värden är ”osynliga” då viktiga samhällsbeslut fattas. Att värdera ekosystemtjänster kan där-för bidra till att synliggöra de värden som ekosystemen och ekosystemtjänsterna genererar för samhället. Man kan tänka sig tre breda kategorier som beskriver hur värdering av ekosystem-tjänster kan användas i beslutsfattande:70

68 En kollektiv nyttighet är en vara eller tjänst som kännetecknas av icke-rivalitet och icke-

exkluderbarhet. Icke-rivalitet medför att marknaden kan underskatta värdet av nyttigheten kraftigt, eftersom många människor samtidigt kan ha nytta den, men marknaden bara speglar värdet hos en, köparen. Icke exkluderbarhet innebär att ingen kan utestängas från att använda varan eller tjänsten. . En marknadslösning leder i allmänshet till sub-optimal produktion av kollektiva nyttigheter.

69 MEA. (2005). Ecosystems and human well-being - Synthesis. Washington, DC. & TEEB (2010) Main

streaming the Economics of Nature: A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of

TEEB. 70 Laurans, Y. et al. (2012) Actual use of ecosystem services valuation for decision-making: questioning a literature blindspot, Journal of Environmental Management, Submitted

35

Värdering inför beslutsfattande i specifika situationer

Denna kategori innefattar situationer där värdering kan vara en viktig input inför ett specifikt beslut. Värdering är därför en del av en ex ante analys där olika alternativ analyseras och jämförs. Eftersom ekosystem producerar flera olika ekosystemtjänster samtidigt så innebär olika sätt att förvalta ekosystem avvägningar. Nytta idag ska vägas mot kostnader i framtiden eller nytta på en plats ska vägas mot kostnader någon annanstans. Här kan värdering spela en viktig roll, inte minst i att identifiera och kartlägga olika effekter som de olika alternativen medför. Det underlättar analysen om det finns tydliga geografiska gränser för vilket område som ska analyseras. Det kan också vara en fördel att engagera olika aktörer för att tydliggöra vilka som påverkas och hur de påverkas. Kommunala översiktsplaner är t.ex. ett policybeslut där olika ekosystemtjänstvärderingar kan utgöra ett beslutsunderlag för vilka områden som ska skyddas från exploatering.

Värdering för beslutsfattande i allmänhet (informativ värdering)

Värdering inom denna kategori kan sägas vara inriktad på att påverka beslut indi-rekt. Ofta handlar det om att öka kunskapen hos beslutsfattare eller allmänheten om människors beroende av naturen. Denna typ av värdering är därför oftast avsedd att bidra till en diskussion eller påverka attityder. En studie av Costanza et al. (1997) som värderade jordens alla ekosystem genom benefit transfer-metoden är ett exempel som resulterat i mycket diskussion, inte minst om studiens vetenskapliga relevans. De intensiva diskussionerna har i regel åtminstone nått en bredare publik vilket kan anses vara ett gott resultat i sig. Andra typer av värderingar inom denna kategori är sådana som är avsedda för att ingå i olika typer av välfärdsmått som alternativ till vedertagna ekonomiska mått så som bruttanationalprodukt (BNP).

Värdering för att skapa nya (incitamentsbaserade) policyverktyg Det argumenteras ofta för att marknadsbaserade policyinstrument är ett användbart verktyg i kombination med andra mer konventionella bevarandeinstrument. Ett marknadsbaserat policyinstrument innebär att marknadsliknande förhållanden gäl-ler. Det kan exempelvis innebära att lantbrukare får ekonomisk ersättning från staten för att vidta vissa åtgärder som förväntas gynna produktionen av vissa eko-systemtjänster. Ett sådant system finns redan idag inom landsbygdprogrammet inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och kallas miljöersättningar. Denna typ av ekonomiskt stöd för bevarandeåtgärder har inom forskningen fått samlingsnam-net ”payments for ecosystem services” .71 Värdering av ekosystemtjänster kan

71 Betalning för ekosystemtjänster

36

också vara användbar för att analysera samhällsekonomiskt optimala nivåer för normativa styrmedel.72 En annan typ av värdering inom denna kategori är fall då skadekompensation ska beräknas utifrån ett intrång i naturen som påverkar vissa ekosystemtjänster. I båda dessa fall, ekonomisk kompensation och skadekompensation, kan värdering av ekosystemtjänster vara ett verktyg för att sätta rätt kompensationsnivåer. Vidare syftar båda fallen också till att skapa incitament för agerande som ligger i linje med ett hållbart nyttjande av ekosystemen och dess tjänster.

72 T.ex. kvantitativa regleringar, teknikregleringar m.m.

37

Ekonomisk värdering av den väl-färd ekosystemtjänsterna genere-rar Det här kapitlet beskriver det konceptuella ramverk som behövs för att underlätta en ekonomisk värdering av de ekosystemtjänster som sammanställts. Just värde-ring av ekosystemtjänster är ett område som expanderat starkt de senaste decenni-erna. Medan MEA bidrog till att förbättra definitioner och indelningen av eko-systemtjänster utvecklade TEEB den praktiska tillämpningen av värdering av tjäns-terna. Medan TEEBs arbete framför allt skedde på global nivå framställde Storbri-tannien 2011 en nationell värdering av ekosystemtjänster som involverade mer än 500 forskare från en rad olika discipliner73 . Värdena som rapporteras i den brit-tiska studien är väsentliga och visar på hur viktig miljön är för dagens välfärd i Storbritannien och för att säkra en hållbar framtida ekonomi för landet. Värdet av våtmarkers vattenreningsförmåga beräknades t.ex. uppgå till £ 1.5 miljarder per år, pollineringstjänster till £430 miljoner per år och nyttan för människors hälsa av att bo nära ett grönområde estimerades till £300 per person och år74. Eftersom analysen i den här rapporten avser ekosystemtjänster inom Sveriges nat-ionella gränser och den brittiska värderingen av ekosystemtjänster är den enda i sitt slag eller som de själva uttrycker det ”bygger på de bästa tillgängliga bevisen, det senaste mest uppdaterade konceptuella tänkandet och analytiska verktygen”, är den ekonomiska delen i den här rapporten starkt inspirerad av den engelska studiens framsteg. Vad är det vi värderar? Funktionerna och processerna i ekosystemen eller själva ekosystemorganisationen eller strukturen bidrar till att skapa tjänster eller varor som människor drar nytta av. Vid värdering görs skillnad mellan ekosystemtjänster och de varor som bidrar till och har direkt påverkan på människans välfärd (livsmedel) som sedan kan värderas monetärt eller med andra enheter. Varorna produceras ofta av ekosystemet i kom-bination med andra typer av kapital t.ex., mänskligt kapital, kunskap och maskiner. Vidare är det viktigt att separera direkta och indirekta ekosystemtjänster eftersomt endast de direkta tjänsterna kan summeras utan att dubbelräknas. Samma eko-systemtjänst kan emellertid generera flera olika varor för människan (översväm-

73 The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-WCMC, Cambridge

2011. http://uknea.unep-wcmc.org/ 74 The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-WCMC, Cambridge

2011. http://uknea.unep-wcmc.org/

38

ningsskydd, dricksvatten och rekreation) som kan summeras. Samtidigt är skillna-den mellan vad som är en indirekt ekosystemtjänst och en direkt ekosystemtjänst inte helt bestämd utan en funktion av användarens perspektiv. Som exempel kan ekosystemtjänsten vattenreglering vara en direkt ekosystemtjänst för en person som är intresserad av ett stabilt vattenflöde men en indirekt tjänst för någon som är intresserad av rekreation. Det viktiga för en värdering är att förstå att endast de direkta ekosystemtjänsterna är de som värderas men att dessa härstammar från eller är en funktion av ekosystemfunktioner och processer som är indirekta ekosystem-tjänster. På grund av ekosystemens komplexitet och deras processer kan emellertid en rad olika samband uppstå. Det finns därför flera olika sätt att förstå de direkta och de indirekta tjänsterna. Om vi t.ex. ska analysera ekosystemtjänstens bidrag till pro-duktionen av livsmedel kan vi kalla den direkta ekosystemtjänsten för livsmedels-produktion eller helt enkelt grödor, fisk etc. Det viktiga är att vara överrens om var gränsen går mellan den direkta ekosystemtjänsten och varan (som är till nytta för människan) så att ekosystemtjänsten kan bevakas, förvaltas och hanteras så att den kan fortsätta producera nytta75 . Hur ekosystemtjänsten används påverkar de pro-cesser och funktioner (indirekta ekosystemtjänster) som bidrar till att generera den direkta ekosystemtjänsten men också andra närliggande direkta ekosystemtjänster. Om träden används till timmer eller står kvar och utgör en blandad äldre skog på-verkar bl.a. tillgången på bär, svamp skadereglerande insekter, stormskydd, rekre-ationsmöjligheter och kulturarv. Ibland är användningen av ekosystemtjänsten därmed ”konkurrerande” d.v.s. användandet av en typ av vara som t.ex. timmer kan innebära att en annan typ av vara uteblir eller förlorar värde t.ex. rekreation. I andra fall bidrar samma ekosystem till flera varor samtidigt. T.ex. kan ju bevarandet av skog skapa rekreationsmöjligheter, skade- och sjukdomsreglerandetjänster, buller-dämpning, stormskydd, bär, svamp, genetiska resurser samtidigt. När värdet av att bevara skogen jämförs med att användas för timmerproduktion ska alla dessa vär-den tas med vilket beskrivs senare i ett ”totalt ekonomiskt värde”. Ett viktigt skäl för att analytiskt hålla isär ”varor” från ekosystemtjänster är som nämnts att även om ekosystemtjänster är oerhört viktiga för att skapa ”varor” är det ibland fel att erlägga hela värdet av ”varan” till den motsvarande ekosystemtjäns-ten. För att ekosystemtjänsten fiberråvara från växter ska kunna realiseras måste human- och annat kapital tillskjutas för att erhålla varan timmer. Det blir då inkor-rekt att tillskriva hela värdet av timmer till ekosystemtjänsten eftersom en del av

75 Fisher, B. & Turner, R.K. (2008) Ecosystem services: classification for valuation. Biological Conservation,

141, 1167–1169. och

Fisher, B., et al.. (2008). Ecosystemservices and economic theory: Integration for policy-relevant

research. Ecological Applications 18, 2050-2067

39

kapitalet kan användas till att skapa alternativa värden. På samma sätt ska inte värdet på förädlade varor av trä t.ex. möbler heller räknas med eftersom det i så fall resulterar i dubbelräkning. Begreppet ”vara” står således för alla produkter och företeelse som ökar männi-skans välfärd men är alltså inte värdet (nyttan av varan). Genom att särskilja be-greppen ekosystemtjänst, vara och slutligen nytta/värde tydliggörs skillnaden mel-lan företeelsen som värderas (varan) och storleken på värdet (nyttan). Genom att separera ”vara” och värdet av varan kan vi se att värdet av samma ”vara” beror på sammanhanget och varierar över tid och rum. Rekreationsvärdet av två för övrigt identiska skogar (om vi antar att det finns) kan t.ex. vara större i närheten av en stor stad än långt ut på landsbygden eftersom efterfrågan är mindre där. Och rekreat-ionsvärdet av en identisk skog i två identiska städer kan vara olika om det finns andra alternativa skogar att besöka i den ena staden men inte i den andra. Dessutom kan ju befolkningen i ena staden värdera rekreationsskog högre än vad de gör i den andra staden. Det kan bero på att de är rikare eller har andra preferenser dvs att de prioriterar rekreation i skog högre (eller lägre) då de väljer hur de använder sina resurser. Folks preferenser påverkas i sin tur av många faktorer i komplexa sam-band, t.ex. utbildning, ålder, kultur och kön. Varor behöver nödvändigtvis inte vara fysiska föremål som köps och säljs på en marknad, även om de givetvis kan vara det. I detta sammanhang inkluderar de också tjänster som köps och säljs på en marknad. Men begreppet ”vara” inkluderar också välfärdsföreteelser som antingen delvis eller fullständigt skapas av eko-systemtjänster men som inte alls har något marknadspris t.ex. välfärd som erhålls från att vandra i fjällen. Det är alltså ett brett begrepp som även innefattar immate-riella företeelser som miljön inspirerar till inklusive andliga övningar och estetiska värden.” Sammanfattningsvis kan vi konstatera att; 1) Den ekonomiska analysen fokuserar på de ”direkta tjänsterna” d.v.s. den sista länken i kedjan av naturliga processer som bidrar till mänsklig välfärd. 2) Värdet av förändringen av en ekosystemtjänst är i termer av förändring av män-niskans välfärd det skapar (vilket leder till att samma vara kan resultera i olika nyttor beroende på sammanhang och plats). 3) Endast ekosystemtjänstens bidrag räknas när andra insatser som annat kapital eller arbetskraft krävs. Hur värderas ekosystemtjänster En ekonomisk analys av ekosystemtjänster kräver en integrerad ekonomisk- och ekologisk modellering. Det är svårt att värdera en ekosystemtjänst om de grundläg-gande sambanden som styr ekosystemtjänstens utbud (bidrag till varan) inte är förstådda och integrerade i analysen. Det betyder att analysen också behöver om-fatta spatiala variationer i den underliggande naturliga miljön och dessutom hur det

40

och annat påverkar efterfrågan av varan. En ekonomisk analys, till skillnad från en finansiell analys, ska inkludera alla varor och tjänster som bidrar till människans välfärd och som kan påverkas i en viss beslutssituation. Det betyder att analysen inte bara innefattar beslut baserade på marknadspriser utan också beslut som är ett resultat av sociala värderingar. Eftersom en stor andel av ekosystemtjänsterna är kollektiva varor (inte marknadsvaror) kommer beslut som fattas uteslutande på marknadsbaserade värden att undervärdera de olika ekosystemtjänsternas totala bidrag och därmed inte vara samhällsekonomiskt optimala. Det betyder inte att en monetär värdering alltid är nödvändig eller önskvärd. Olika typer av index som sparade liv, sårbarhet eller t.ex. lycka kan användas som supplement beroende på vilken typ av policyfråga som behandlas. Det viktiga är att undvika dubbelräkning. Det viktiga är att inte dubbelräkna. Figur 5 Struktur TEV En sammanställning av de typer av värden som en ekonomisk analys åtminstone ska omfatta finns i ramverket Totalt Ekonomiskt Värde (TEV) se fig 5. Ramverket delar upp en beskrivning av värden som ekosystemtjänsterna genererar på ett annat sätt än MEAs ramverk med försörjande-, reglerande-, kulturella- och stödjande-tjänster. MEAs indelning syftar till att underlätta en sammanställning av typer av ekosystemtjänster som ekosystemet levererar medan TEV förtydligar och delar in dessa tjänster baserade på vilket sätt människan använder varorna som ekosyste-men bidrar till att generera. Att åskådliggör varorna ekosystemtjänsten levererar underlättar en värdering genom att tydliggöra vilken typ av värden vi vill ta fram och därmed vilken värderingsmetod eller metod(er) som är mest fördelaktig att använda. MEAs indelning och TEV kan på så sätt ses som komplement till varandra.

TEV

Direkt användar värde

Indirekt använ-darvärde

Användar- värden

Icke- användar- värden

Opt-ionsvär-det

Arvs- värde

Existens-värde

41

Beskrivning av värden i TEV Direkta användarvärden är den direkta användningen av ekosystemtjänsten och innefattar så väl försörjande- som kulturella tjänster t.ex. virke och rekreation. Indirekta användar-värden är värden från reglerande processer som indirekt ”ger stöd och skyddar” mänskliga aktiviteter. Det kan tex vara vattenreglering och borttagande av näringsämnen. Optionsvär-den är det värde individerna tillskriver möjligheten till framtida konsumtion utöver d(diskonterade) framtida användarvärdent.ex. värdet av att hålla möjligheten öppen att kunna besöka en viss park senare. Options värde kan ses som ett försäkringsvärde. Kvasi-optionsvärdet refererar till värdet av att skjuta upp ett beslut tills mer information finns tillgänglig. Med tanke på osäkerheten i användandet av många ekosystem och risken för oåterkalleliga beslut kan det här vara ett viktigt värde. Icke-användarvärden är associerade med de nyttor som uppkommer bara genom vetskapen om att ett särskilt ekosystems funkt-ioner upprätthålls. Dessa kan delas in i altruistiska värden (vetskapen om att andra kan njuta av tjänsten), existensvärden (vetskapen om att tjänsten existerar) och ”arvsvärden” (vet-skapen om att tjänsten kan lämnas över till kommande generationer). När man ska upp-skatta dessa värden används olika värderingsmetoder. Ju längre åt höger man rör sig i Fig 5 desto svårare är det att uppskatta värdet. Ekonomiska analyser kan grovt delas in i två typer av analyser; ”hållbarhetsana-lyser” som vanligtvis analyserar naturtillgångars ”lager” (stockar) och ”projektana-lyser” som vanligtvis försöker värdera flödet av ekosystemtjänster från samma naturtillgång. För att genomföra hållbarhetsanalyser krävs kunskap och förståelse om storleken på naturresursens lager, graden av uttag eller förstörelse av resursen eller systemet och eventuella tröskeleffekter. Den här typen av både naturveten-skaplig och samhällelig information är ofta bristfällig. Defra (2011) begränsar sig till att värdera flöden från ekosystemtjänster76. De motiverar detta med att flödes-beräkningar är helt acceptabla så länge som uttaget eller påverkan håller sig innan-för tröskelvärdet bortom vilket lagret och därmed det hållbara flödet kollapsar. T.o.m. när inte det är fallet kan analyser av flödet vara helt acceptabla givet att värdet som används återspeglar flödets långsiktiga samhällsnytta där alltså även värdet av att urholka resursen eller systemet (skuggpriser) finns med. Förmågan att ekonomiskt värdera ”lager” bör utvecklas eftersom det är nödvändigt för att för-säkra att viktiga pågående och framtida flöden är hållbara. Även om det finns teo-retiska och metodologiska lösningar så är kunskapen om storleken på lagren och hur de påverkas av förändrat uttag eller utarmas otillräcklig och ibland obefintlig, man vet väldigt lite om stockars tröskelnivåer. Detta kräver multidisciplinärt sam-arbete. Vi nämnde tidigare att två identiska varor (två skogar) som är placerade olika långt från en stad kan ha olika värden. Eller att identiska skogar placerade på samma

76 The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-WCMC, Cambridge

2011. http://uknea.unep-wcmc.org/

42

avstånd från två identiska städer också kan ha olika värden baserat på att det runt en av städerna finns mängder av liknande skogar att besöka (substitutplatser). Vär-det är alltså beroende av människans efterfrågan av varan som i sin tur styrs av en mängd faktorer som t.ex. tillgång på varan. Efterfrågan kan uttryckas med hjälp av efterfrågekurvor. Dessa är kurvor över marginalnyttan vilket är essentiellt när vi ska formalisera och kvantifiera den roll som ekosystemtjänster har i att skapa väl-färd för människan. Marginalitet i det här sammanhanget betyder att värdet av en speciell ekosystemtjänst (oavsett vilken enhet vi mäter det i) är en funktion av (små) förändringar i flödet av den ekosystemtjänsten. Om det t.ex. finns ett över-flöd av träd (direkt ekosystemtjänst) som kan användas till ved (vara) och efterfrå-gan är liten är vår vilja att betala för ytterligare en enhet ved liten. Om antal träd minskade och vi hade brist på energi skulle värdet öka. Att förstå hur värdet ändras med förändringar av flödet är viktigt för att göra ekosystemtjänstperspektivet rele-vant för beslutsfattare därför att det är på marginalen som politiska och ekonomiska beslut fattas77. Alternativet att beräkna det totala värdet av skogen är t.ex. inte an-vändbart för att informera politiker och beslutsfattare78. Det ska dock nämnas att samtidigt som vikten av att visa på att det ekonomiska värdet är en funktion av marginella förändringar ständigt poängteras så är det få värderingsstudier som i praktiken gör det79 80 Det är inte alltid tydligt hur man ska kvantifiera marginella förändringar för komplexa system som ekosystem (Turner et. al. 1998). Enligt Fisher et al. (2008) behöver två saker förtydligas innan en analys av margi-nalvärden görs81. För det första måste storleken vara meningsful. Det är varken meningsfullt eller rätt att använda all världens skog som ” nästa enhet”. När man sätter ett värde på hela världens skog så antar man att den nästa enhet som går för-lorad är all skog på jorden. På samma sätt är det t.ex. inte meningsfullt att beräkna det totala värdet av vatten eftersom vatten är helt vitalt för mänskligt liv. Det är

77 Fisher, B. & Turner, R.K. (2008) Ecosystem services: classification for valuation. Biological Conser-

vation, 141, 1167–1169.

Fisher, B. et.al, (2008). Ecosystemservices and economic theory: Integration for policy-relevant re-

search. Ecological Applications 18, 2050-2067. 78 Bockstael N.E. Freeman A.M.III, Kopp R. J, Portney P.R. , Smith V. K. (2000) On measuring eco-

nomic values for nature. Envrionmental Science and Technology 34 1384-1389. 79 Balmford A. Bruner A. Cooper P. Constanza R. Farber S. Green R.E. Jenkins M Jefferis P. Jessamy

V. MadeenJ. Munro K, Myers N. , Naeem S., Paavola J., Rayment M.,Rosendo S., Roughgarden J.,Trumper K.,Turner R.k. (2002) Economic reasons for conserving wild nature. Science 297, 950-953.,

80 Turner R.K, Paavola J. Cooper P. Farber S. Jessamy V. Georgiou S. (2003) Valuing Nature: Lessons

learned and future research directions. Ecological Economics, 46, 492-510. 81 Fisher, B., Turner, K., Zylstra, M., Brouwer, R., de Groot, R., Farber, S., Ferraro, P., Green, R.,

Hadley, D., Harlow, J., Jefferiss, P., Kirkby, C., Morling, P., Mowatt, S., Naidoo, R., Paavola, J., Strass-

burg, B., Yu, D., and Balmford, A. (2008). Ecosystemservices and economic theory: Integration for

policy-relevant

research. Ecological Applications 18, 2050-2067.

43

troligtvis inte heller användbart ur policysynpunkt. Mindre förändringar i vatten-tillgången är dock intressant att analysera. Ett bra riktmärke för ”nästa enhet” är att fundera på storleken för det geografiska område som ett politiskt beslut kan fattas för. För ett beslut som angår en global vara som t.ex. klimatreglering är troligtvis de nationella gränserna den geografiska storlek som bör analyseras. För andra typer av varor kan ett landskap eller ett avrinningsområde vara den bästa geografiska begränsningen. För det andra antar analyser av marginalvärden att reaktionen på ekosystemet från den förändring man analyserar inte resulterar i ett stort hopp i produktionen av ekosystemtjänsten, d.v.s. det antas att man håller sig utanför trös-kelvärdena. Detta är dock lättare sagt än gjort eftersom den vetenskapliga kunskap-en om var dessa tröskelvärden finns är liten. Om dessa två kriterier är uppfyllda anser Fisher et. al att analyser av marginalvärden är meningsfulla och korrekta. Defra (2011) går här längre och anser att marginalvärden är meningsfulla även utanför tröskelvärdets gränser givet att värdet som används återspeglar flödets långsiktiga samhällsnytta, dvs. skuggpriserna inkluderas82. Det är viktigt att komma ihåg att det finns begränsningar i de nationalekonomiska metodernas ekonomers förmåga at fånga hela värdet som kopplas till ekosystem-tjänsterna när endast flödet av tjänster för ett helt system värderas. Det resulterar då ofta i en undervärdering83. Dessutom finns det värden som kan vara svåra att fånga. Ett värde som inte omfattas av TEV ramverket är naturens ”inneboende värde”84 vilket hänvisar till att miljön och naturen har ett värde i sig själv även om det inte påverkar människans välfärd. Det är ett etiskt ställningstagande som inte ska inte förväxlas med options-, existens- och arvsvärdet som kan vara svåra att värdera men som är av betydelse för många människors välbefinnande. Existens-värdet definieras som beskrivits tidigare som värdet för en individ att veta att eko-systemtjänsten finns utan att använda den. I Defra (2011) görs ett försök att fånga ”shared values” som avser ”delade värden” som samhället sätter på naturen. Det är inte är direkt observerbart i människans individuella beteende men kan dock vara viktigt för många människor85. Sammanfattningsvis kan man säga att för att värdera en ekosystemtjänst (vara) krävs;

82 Se kaptiel 22 I The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-

WCMC, Cambridge 2011. http://uknea.unep-wcmc.org/

83 Se t.ex Turner R.K, Paavola J. Cooper P. Farber S. Jessamy V. Georgiou S. (2003) Valuing Nature:

Lessons learned and future research directions. Ecological Economics, 46, 492-510 och Gren I-M.

Folke C, Turner K. Bateman I. (1994) Primary and secondary values of wetland ecosystems. Environ-

ment and Resource economics 4:55-74. 84 ”Intrinsic value” på engelska 85 Sekapitel 24 The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-

WCMC, Cambridge 2011. http://uknea.unep-wcmc.org/ för ytterligar information.

44

1) Förståelse för hur utbudet av varan (effekterna mäts i någon enhet t.ex. ton CO2, hektar, kg etc.) ändras givet förändringar i miljön, politiska beslut el-ler samhällstrender.

2) Robusta och tillförlitliga beräkningar av marginalvärdet av varan vars ut-bud ändras

3) Kunskap om hur 2) förändras då 1) förändras. Punkt 3) handlar om att för många varor och tjänster ändras marginalvärdena med den totala storleken på ”lagret”. Hittills har vi antagit att värden (kostnader och nyttor) infaller i nutid. Så är ju inte alltid fallet. En del av den välfärd vi njuter av idag resulterar i kostnader som in-träffar i framtiden (t.ex. klimatpåverkan) och investeringar vi gör idag kanske kommer till nytta längre fram i tiden. Detta leder oss till en diskussion om hur man värderar effekter över tiden. Ett sätt att hantera detta är diskontering. Diskontering är det sätt på vilket ekonomiska analyser reflekterar individers tidspreferenser ge-nom att justera framtida kostnader och nyttor till vad de är värda i nuläget. I regel värderas kostnader och nyttor lägre ju längre i framtiden kostnaden eller nyttan inträffar. Förenklat betyder det att vi värderar nyttor och kostnader högre idag än senare. Både hur detta görs och med vilken storlek kostnader och nyttor bör dis-konteras har under väldigt lång tid varit omdebatterat. En viktig aspekt i debatten är om valet av diskonteringsgrad endast ska baseras på preferenser för framtiden som syns i människors faktiska beteende idag, eller om det är möjligt att inkludera mo-raliska värderingar t.ex. baserade på rättvisa mellan generationer. På grund av kli-matforskningen har diskonteringsdebatten delvis tagit en ny vändning. Det beror på att växthuseffekten kan resultera i en icke-marginell effekt som leder till att vår utvecklingspotential försämras och konsumtionen går ner86 . Detta har lett till ut-vecklandet av en tidsberoende diskonteringsgrad där nyttor och kostnader som ligger lång fram i tiden har lägre diskonteringsränta (ges mer tyngd i nuvärdet) än närbelägna nyttor och kostnader. Metoder för ekonomisk värdering Värden som illusteras i TEV erhålls för det mesta genom att använda metoder ba-serade på enskilda individers preferenser (eller ibland hushåll). Det finns en rad olika metoder för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster och de har genomgått en stor utveckling de senaste åren. Det råder dock inte koncensus om pålitligheten av alla värderingsmetoder. Ett omtvistat värde är t.ex. existensvärdet d.v.s. välfär-den som människor upplever av att bara veta att ett ekosystem och dess komponen-ter finns och kommer att finnas utan att själva ha någon ambition av att använda eller uppleva det.

86 Hoel M., Sterner T. (2007) Discounting and Relative Prices. Climate Change 84, 265-280.

45

De ekonomiska värderingsmetoderna kan delas in i två huvudgrupper; metoder baserade på faktiskt marknadsbeteende87 och scenariometoder88.89 Metoder base-rade på faktiskt marknadsbeteende går som namnet indikerar ut på att man använ-der sig av befintliga kopplingar mellan ekosystemtjänster och en eller flera varor som redan är prissatta på en marknad. Med hjälp av priset på t.ex. fiskekort kan värdet av fritidsfiske uppskattas. Med hjälp av metoder baserade på faktiskt mark-nadsbeteende kan endast användarvärden fångas. En ytterligare begränsning är att det är bara vissa typer av användarvärden de kan mäta. Användarvärden som kän-netecknas av icke-rivalitet eller icke-utestängbarhet (kollektiva nyttigheter), eller som är i hög grad indirekta kan vara mer eller mindre omöjliga att skatta värdet av med dessa metoder. En fördel med metoderna är att de grundas på faktiskt bete-ende, vad folk i verkligheten har valt att konsumera. Detta kan användas för att skatta deras värderingar. Användarvärden finns för försörjande, reglerande och kulturella tjänster. Den andra huvudgruppen utgörs av scenariometoder. Här försöker man istället med hjälp av direkta frågor till människor uppskatta värdet av olika ekosystemtjänster. Genom scenariometoderna kan man även försöka uppskatta värdet på icke-användarvärden som arvsvärdet och existensvärdet. Att genomföra en scenariostu-die är ofta komplext och resurskrävande. Nedan ges en kort beskrivning av meto-der att värdera ekosystemtjänster med. För vissa ekosystemtjänster vars varor finns representerade på riktiga marknader, exempelvis timmer, fisk och bär kan det ekonomiska värdet för dessa tjänster be-räknas med hjälp av marknadsvärden. Hänsyn måste dock tas till eventuella sned-vridningar på marknaden pga. skatter, subventioner eller andra prisregleringar. För ekosystemtjänster som fungerar som insatsvaror till marknadsvaror som t.ex. livsmedel är produktionsfunktionsmetoden ett bra alternativ. Målet med produkt-ionsfunktionsmetoden är att skatta en produktionsfunktion där ekosystemtjänsten ingår som en av flera produktionsfaktorer tillsammans med t.ex. maskiner, arbets-kraft och expertis. För detta krävs ofta detaljerad kunskap om naturvetenskapliga förhållanden, när det gäller livmedel t.ex. kunskap om agronomiska faktorer som påverkar produktionen. I tabell 3 görs en sammanställning av metoder som kan användas för olika typer av ekosystemtjänster och metodernas styrkor respektive svagheter.

87 Revealed Preferences på engelska. 88 Stated preferences på engelska. 89 Ibland benämns de indirekta och direkta metoder

46

Tabell 3 Sammanställning av ekonomiska värderingsmetoder för olika typer av ekosystemtjäns-ter.

Värder-ingsmetod

Del av TEV som fångas

Typ av EST

Ekosys-temtjänst som värderas

Bra med metoden

Metodens begränsningar

Marknadspris-er

Direkta och indirekta användar värden

Förs

örja

nde

De som köps och säljs på en marknad, tim-mer, fisk, ge-netisk inform-ation

Marknads-data finns tillgänglig och är pålit-lig.

Begränsad till ekosystem-tjänster som finns på en marknad

Undvika ska-dekostnad


Reg

lera

nde

Exempel in-kluderar mänskligt skapade storm-skydd eller när kostnader för vatten rening används som proxy för vär-det av vatten föroreningar


Lätt att över-värdera det faktiska värdet

Produkti-nosfunktions-inrikatade metoder

Indirekta användar värden

Förs

örja

nde

Reg

lera

nde

Tjänster som fungerar som ”input” till marknads baserade pro-dukter t.ex effekten på luft eller vatten kvalité på jordbruks-produktion eller virkes-produktion.


Informations krävande och data om för-ändringar av tjänster och påverkan på produktionen saknas ofta.

Hedoniska metoder

Indirekta användar värden och Icke-användar-värden R

egle

rand

e

Kul

ture

lla

Ekosystem-tjänster som bidrar til l luft kvalité, natur-värden, undvi-ker buller etc.

Baserat på marknads-data så rela-tivt robust.

Informations-krävande och begränsat till tjänster som relaterar till fastigheter

47

Resekostnads metoden


Kul

ture

lla

Alla eko-systemtjänst-er som bidrar till rekreations aktiviteter

Baseras på observerat beteende

Begränsat till rekreations-tjänster. Be-gränsat när besökare be-söker flera destinationer.

Random utili-ty model (RUM)

Direkt och indirekta användar värden

Kul

ture

lla

Alla eko-systemtjänster som bidrar till rekreations-aktiviteter

Baseras på observerat beteende

Begränsat till anvä-ndarvärden

Be-talningsvilje-studier (CVM)

Användar och icke-användar värden

Förs

öjan

de

Reg

lera

nde

Alla eko-systemtjänster förutom biolo-gisk mångfald

Förmåga att fånga både användar och icke-användar värden. Ge-nomgått stor utveckling.

Hypotetisk metod och förekommer flera bias.

Choice model-ing

Användar och icke-användar- värden

Förs

örja

nde

Reg

lera

nde

Alla ekosys-temjtänster

Förmåga att fånga både användar och icke använ-dar- värden. Driver den kognitiva delen framåt.

Samma som CVM.

Metoder för att värdera ekosystemtjänster utvecklas ständigt vilket också leder till att vissa metoder ”försvinner” eller tillämpas i mindre utsträckning. En metod som Defra (2011) t.ex. tar avstånd från är att använda ersättningskostnad som proxy för värdet av ekosystemtjänster. Anledningen till det är att man anser att ”ersättnings-varan” sällan är ett bra substitut till ekosystemtjänsten som ska värderas. Ett värde som är svårt att värdera är existensvärdet av biologisk mångfald, dvs. värdet av att veta att biologisk mångfald finns utan att förvänta sig att någonsin direkt eller indirekt att använda och uppleva det själv. En stor anledning till att det är svårt att värdera är att många människor helt enkelt inte förstår vad biologisk mångfald är. För att kunna värderas måste människor veta vad det är för ”vara” de värderar. I situationer där det går att omvandla biologisk mångfald till en ”vara” t.ex. bevarandet av en enskild art som blåvalar eller pandor eller öppna odlings-landskap är det tillsynes relativt enkelt att värdera. Frågan är om det kan kallas mångfald när endast enskilda men dock utrotningshotade arter värderas? När det

48

gäller mångfaldens bidrag till produktionen av andra tjänster och dess resiliens-värde (förmågan att stå emot störningar) borde det vara lättare att värdera men komplexiteten i hur olika funktioner och processer hänger samman försvårar även detta. Ofta uppmuntras då till att anamma försiktighetsprincipen och använda ”safe minimum standards”. Problemet med att värdera biologisk mångfald men även många andra ekosystem-tjänster består till stor del på vetenskapliga kunskapsluckor om hur tjänsterna rela-terar till produktionen av en vara. Bristen på vetenskaplig kunskap försvårar också förmågan att sätta värde på systemens resiliens eller inkludera ickelinjära samband som tröskelvärden och s.k. ”tipping points”. Värdering, som nämnts innan, behöver alltså koppla förändringar i ekosystemtjäns-ten till förändringar i välfärd. Att mäta förändringar i välfärd kan vara både dyrt och tidskrävande. In linje med detta har det utvecklats indikatorsystem som strävar efter att utveckla konkreta och specifika indikatorer som kopplar till välfärdsför-ändringar. Det ska dock påpekas att det är skillnad på att mäta förändringar och hur dessa förändringar värderas. Federal Office for the Environment (FOEN) i Schweiz utvecklade 2011 ett konceptuellt ramverk för hur den här typen av indikatorer för direkta ekosystemtjänster kan utvecklas. Inledningsvis kategoriseras och konkreti-seras ekosystemtjänsten så att det bestäms att det verkligen är en direkt ekosystem-tjänst (inte indirekt). Sedan dras en indikatorprofil upp gnom att ställa sex nyckel-frågor. Den första frågan går ut på att hitta grunden för ekosystemtjänsten i.e. de komponenter i naturen som genererar varorna t.ex. den naturmiljö som skapar möj-ligheter för rekreation eller de träd som dämpar buller. I andra hand undersöks om det är utbudet eller efterfrågan på varan som ska mätas. Märk att utbud som inte efterfrågas inte heller resulterar inte i något värde. Det tredje steget innebär att kontrollera kopplingen till välfärd. Indikatorn ska kunna tolkas utan tvetydligheter. Det fjärde steget utgår därför från devisen “mer är bättre” vilket betyder att ett högre indikatorvärde likställs med en ökning av varan som genereras av eko-systemtjänsten90. Den femte frågan handlar om den spatiala variabiliteten och den sjätte om indikatorn resulterar i ett ”flödesvärde” (nyttobidrag per år) hellre än ett lagervärde (potentialen att generera varor och tjänster). En alldeles nypublicerad rapport från Nordisk aministerrådet undersöker på samma sätt möjligheten att använda indikatorer91. 90 Välfärdsekonomiskt betyder det att, givet att allt annat är oförändrat, finns ett monotonskt (?svenska

för monotonically?) ökande men inte nödvändigtvis linjärt samband mellan indikator och välfärd. 91 Kettunen M, Vihervaara P. Kinnunen S. D´AmatoD., Badura T. Argimon M.,ten Brink P., (2012)

synthesis in the context of the The Economics of Ecosystem and Biodiversity (TEEB) Norden. Nordic Council of Ministers.

49

Skog

Skogsekosystemen täcker cirka två tredjedelar av den svenska landarealen92. De har haft en dominerande roll alltsedan istidens slut, men såväl areal, artsammans-sättning som struktur har varierat kraftigt. I södra Sverige innebar jordbrukets intåg och successiva utbredning att skogsarealen minskade och att kvarvarande skog blev utglesad genom svedjebruk, kreatursbete och vedtäkt, en process som gick i vågor men som kulminerade i mitten på 1800-talet. Även gruvnäringen bidrog starkt till minskningen i vissa bygder, genom behov av träkol till fr.a. masugnar. Även i norra Sverige (Nordvästra Dalarna och Norrland) fanns en motsvarande påverkan från jordbruket i många bygder (se också kap 6), och även från samernas på tam-renhållning baserade ekonomi. Men påverkan var svagare och mera fläckvis, och stora delar av området var före skogsbruksnäringens expansion under andra halvan av 1800-talet dominerat av vad som idag skulle kallas naturskogar. Dessa boreala naturskogar lika väl som sina tidigare försvunna sydsvenska motsva-righeter var ingalunda de homogent täta och mörka pelarsalar av jätteträd som de ofta framställs som i populärlitteraturen - tänk Tolkiens Mörkmården. Sådana be-stånd kan ha funnits (och finns) lokalt, men var inte generellt dominerande. Fram-för allt de barrträdsdominerade skogarna brann i allmänhet med kortare eller längre intervall, efter blixtnedslag eller pga. människans avsiktliga eller oavsiktliga påtändning. Undantag var mindre fuktiga områden eller ”öar” av skog på riktiga öar eller i våtmarker dit bränder hade svårt att sprida sig (s.k. brandrefugier) samt områden med fuktigt och svalt sommarklimat, exempelvis många fjällnära skogar. Även södra Sveriges ädellövskogar brann mera sällan eller aldrig. Bränderna dö-dade vanligtvis all gran samt en del av tallarna, vilket öppnade för uppslag av löv-träd som björk och ask, och senare även ny generation barrträd. Detta innebar att skogen kom att bestå av en mosaik av områden med olika tid sedan senaste brand och med varierande inslag av löv- och barrträd och fr a beträffande tall en mycket blandad ålderssammansättning av trädindivid som överlevt olika många bränder. Men såväl dessa skogar såväl som de som sällan eller aldrig brann präglades av att enstaka träd eller mindre område av träd dödades av stormfällning, insekt- och svampangrepp, bävergnag osv. och skapade luckor för nya träd att komma upp, s.k. gapdynamik.

92 Skogsdata 2011. Sveriges officiella statistik. Institutionen för skoglig resurshushållning, 2011.

Miljökvalitetsmålet Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

50

Den mosaik av olikåldriga bestånd som det moderna kalhyggesskogsbruket skapar påminner delvis om det landskap som en naturlig brandregim i en boreal skog skapar, men det är också mycket stora skillnader. Någon egentlig analog till brand-refugier och brandtåliga gammeltallar saknas, varför den skogliga kontinuiteten bryts. Skogsbeståndens åldersstruktur är mycket homogenare och de avverkas in-nan träden når hög ålder. Detta minskar förekomsten av grov död ved och under-trycker gapdynamiken. Genom markberedningsåtgärder, plantering och ibland gödsling skapas täta bestånd av önskade arter (framför allt gran och tall, i delar av Norrland även contortatall, som jämfört med vanligt tall växer snabbare och har tätare krona) medan röjning samtidigt minskar inslaget av mindre önskavärda träd, ofta lövträdsarter. Efter att miljömålet i lagstiftningen jämställdes med produkt-ionsmålet 1993 har vissa åtgärder skett för motverka dessa effekter, genom lagstadgade miljöhänsyn vid slutavverkning, rådgivning och konsumentdrivna styrsystem såsom certifiering. Initiativ för att bedriva skogsbruk utan kalvverkning (s.k. kontinuitetsskogsbruk) har också tagits. Det viktigaste strukturella särdraget med skogsekosystemen är den omfattande, fleråriga (perenna) tredimensionella struktur av levande och död biomassa som byggs upp av trädskiktet. Denna struktur har en fundamental påverkan på mikroklimatet, bland annat genom att (1) Dämpa vinden; (2) Jämna ut temperaturskillnaden mellan dag och natt, (3) Minska evaporation och transpiration från mark- och markvegetation (4) hindra en del av nederbörden att nå marken, (5), vintertid ge ett pålitligare, jämnare fördelar och luftigare snötäcke än i ett öppet landskap. Detta har bl.a. effekten att skydda många marklevande djur för extrem kyla samt mot predatorer. Trädskiktets perenna karaktär – undantagandes ovan nämnda episoder av bränder och större stormfällen – skapar också en stor stabilitet år från år hos den kompo-nent i ekosystemet som är den dominerande primärproducenten, dvs. uppbindare av biomassa genom fotosyntes. (Jämför med ett pelagisk marint ekosystem, där de dominerande primärproducenterna är växtplankton med livslängder på högst några veckor och där olika arter kan dominera algblomningarna olika år.) Detta bidrar till skogsekosystemets resiliens. Den utvecklade tredimensionella strukturen, med knoppar, lövverk, fina grenar, grövre grenar, stammar av olika grovlek osv. skapar också en stor diversitet av stabila mikrohabitat vilka i sin tur utgör underlag för en stor artdiveristet.

51

Fig 6 (Källa Kompendium av Göran Petersson, Professor i Kemisk Miljövenskap, Kemi- och Bioteknik, Chalmers, 2008. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/72641.pdf.)

Den biomekaniska förutsättningen för denna tredimensionella perenna struktur är veden med dess höga innehåll av cellulosa- och ligninfibrer, varav merparten består av sedan länge döda celler. Detta skapar en näringsväv och ett energiflöde i skogs-ekosystemet som fundamentalt skiljer sig från det i ett ekosystem dominerat av kortlivade icke förvedade växtindivid eller växtdelar, såsom ett gräsdominerat landekosystem eller ett marint ekosystem. Bara en mindre del av den årligen pro-ducerade biomassan konsumeras i levande (eller ”nydött”) skick av betande djur. Merparten konsumeras av nedbrytande organismer i flera successioner i en process, som kan ta från något år för ett blad till många hundra eller t.o.m. tusen år för kärnveden i t.ex. gammal ek. Inne i veden och barken är det framför allt svampar och vedinsekter som står för nedbrytningen; i markens förna tillkommer en hel del andra evertebrater och ´framför allt på näringsrikare jordar, bakterier. Det är också i marken den slutliga mineraliseringen av de i den döda veden och i övrig förna uppbundna näringsämnena sker. I ett klimat som det svenska, som kännetecknas av humida förhållanden, är det för ekosystemets produktionsförmåga viktigt att de frigjorda näringsämnena återcirku-leras i stället för att urlakas. Samtidigt har dock det delvis nedbrutna organiska materialet – humusen – en viktig roll för att skapa strukturer (ytor) på vilka nä-ringsämnena binds i stället för att utlakas. I detta medverkar även bakterier vilka producerar slemämnen i vilka näringsämnen kan bindas. En omblandning mellan finare förna, humus och mineraljordspartiklar är ofta gynnsam för att hålla kvar mycket näringsämnen, och ombesörjs där pH inte är för lågt fr.a. av daggmaskar. Den svenska skogsmarken domineras dock av surare podsoljordar, där denna om-blandning inte sker och där jordpartiklarnas förmågas att hålla näringsämnen kvar

52

därför är sämre. Under dessa förhållanaden spelar svamphyfer, framför allt i sym-bios med trädens och andra kärlväxters rötter – mykorrhiza – en avgörande roll för att återcirkulera näringsämnena. Där återcirkulationen inte räcker spelar mykorrhi-zan därtill en viktig roll för att mobilisera fram ny näring genom att orsaka vittring av i marken befintliga mineralkorn (även bakterier tycks vara inblandade i denna process). Humusinnehållet i marken har utöver sin påverkan på markstrukturen en roll som uppbindare av kol (viktigt för ekosystemtjänsten global klimatreglering) och även kväve (viktigt för ekosystemtjänsten infångning, absorption). Det är framför allt de mest lignin- och kväverika delarna som förblir onedbrutna93. På våtare mark hind-ras nedbrytningsprocessen på ett tidigare stadium, varvid torvbildning sker. Detta binder kol och kväve, men också fosfor och andra näringsämnen som behöver återcirkuleras för att träd och annan vegetation ska växa bra, varför primärprodukt-ionen av biomassa oftast blir lägre på sådana marker. Såväl populationer av betande som nedbrytande organismer regleras av predation eller parasitism. Där den regleringen är otillräcklig kan stora utbrott av fr a insekter leda till kalätning av hela träbestånd, som om de upprepas flera år allvarligt kan försvaga eller döda träden. I den subalpina björkskogen utgör fjällbjörkmätaran-grepp en naturlig process som genom att döda eller försvaga björkbestånden skapar en beståndsdynamik av samma typ som boreala skogars bränder. För fältskikt och unga trädplantor i subalpin och nordboreal skog spelar gnagar- och lämmelår en liknande roll. I övriga mera naturliga skogsekosystem är inte denna typ av angrepp lika betydande, och det finns skäl att misstänka att moderna skogsbruksmetoders stimulans av täta jämnåriga monokulturer hjälper utbrotten på traven genom att skapa så mycket lättåtkomlig föda för betarna och nedbrytarna att predatorer och parasiter inte hinner med att kontrollera deras populationsstorlek. Granbarkborre-angrepp gynnas således av stor tillgång till solexponerad granved, vilken bl.a. upp-står vid stormfällen. Stormfällning uppstår mycket lätt i täta granbestånd, vilka normalt inte utvecklar stormfasthet i och med att tätheten skyddar mot vindstress. Men när väl några träd fällts i stormen så att luckor uppstår eller – än vanligare – ett nyöppnat kalhygge redan skapat en stor sådan lucka, skapas en dominoeffekt av trädfällning. De täta ungträdbestånden har också skapat underlag för stora stammar av betande vilt, fr.a. älg och rådjur, vilka skapar problem för föryngring av lövträd men även för tall. Tillgängliga stammar av predatorer har varken förmått (varg och lo) eller velat (människa) reglera detta tillfullo. Inom ramen för skogslandskapet har vi valt att fördjupa oss i ekosystem-tjänsterna Livsmedel från vilda landdjur och växter, fiberråvaror från växter, bioenergi från skog, global klimatreglering och oorganiserat friluftsliv. De är samtliga ekonomiskt eller socialt betydelsefulla och det

93 Källa: http://www-umea.slu.se/kontakt/stem/kolklimat/Humus/frame1_humus.htm).

53

finns också målkonflikter dem emellan. En fördjupad analys av värdering har gjorts för oorganiserat friluftsliv. Valda ekosystemtjänster knutna till skogen Livsmedel från vilda landdjur och växter I äldre tid innebar det ännu kvarvarande svedjebruket att skogen hjälpte till att leverera ekosystemtjänsten livsmedel från odlade landväxter, eftersom svedjeåk-rarnas höga men kortvariga bördighet var direkt beroende av gödslingseffekten av den nedbrända skogen. På samma sätt innebar det nu nästan försvunna tamdjursbe-tet på skogskädda utmarker att skogen bidrog till livsmedel från tama landdjur. I liten skala är den fortfarande också betydelsefull som nektarkälla för tambin. Ett långt mera betydelsefullt undantag är givetvis också skogsbetet av tamren i norra halvan av Sverige. Skogsbetets upphörande bidrog till att lämna plats för de senaste hundra årens starka expansion för tjänsten Livsmedel från vilda djur och växter, framför allt i form av jakt på hjortdjur men eventuellt också för bärplockningen. Kopplingar till andra ekosystemtjänster Det kvantitativt dominerande hjortviltet har gynnats av skog anpassad för tjänsten fiberråvaror från växter. Detta pga. att dagens skogsbruksmetoder skapar rikligt med bestånd av ung skog i lämplig beteshöjd. Det exakt omvända gäller för bärtill-gång, där täta och därmed skuggiga skogar minskar tillgången på bärris94. Frilufts-liv (hela ekosystemtjänstklassen möjligheten till rekreationsaktiviteter) kan inne-bära störning och hinder under jaksäsongen. Fiberråvaror från växter Som försörjande ekosystemtjänst står i Sverige skogen som producent av fiberåva-ror från växter i särklass, i form av den vedråvara från skogsträden som utgör ba-sen för den svenska skogsnäringen. Kopplingar till andra ekosystemtjänster Beträffande livsmedel från vilda landdjur och växter finns en negativ påverkan från viltsidan, eftersom en ut jaktavkastningssynpunkt optimal stam av älg och ren kan åstadkomma betydande skador framför allt tall- och lövskogsplantor. Vissa före-slagna åtgärder för att öka skogens roll som kolsänka (dvs. global klimatreglering), exempelvis minskad markberedning och förlängd omloppstid skulle påverka pro-duktiviteten ur fibersynpunkt negativt. Hänsyn till friluftsliv, kan utgöra en häm-sko. Råd för skogsbruk i tätortsnära skogar från bl.a. Skogsstyrelsen innehåller

94 Minskning av blåbärris har belagts av Riksskogstaxeringen, se Skogsdata 2011. Sveriges officiella

statistik. Institutionen för skoglig resurshushållning, 2011. Sambandet med tätare skog beläggs för den viktigaste bärresursen blåbär i landmiljöövervakningen publikation Skog & mark 2012, som ut-kommer i november.

54

anvisningar för att skogsskötseln ska modifieras för att ta hänsyn till sådana i all-mänhet produktionssänkande önskemål95. Bioenergi från skog Användningen av bioenergi från skog, som historiskt alltid varit viktig i form av brännved, har de senaste årtiondena ökat kraftigt på grund av ansträngningarna att bryta beroendet av kol, olja och andra fossila bränslen. I alls väsentligt är det rest-produkter från den fiberbaserade skogsnäringen som börjat utnyttjas. Kopplingar till andra ekosystemtjänster Liksom för fiberråvaror från växter finns en betydande negativ påverkan från livsmedel från vilda landdjur och växter i form av högt betestryck på unga träd från älg och rådjur. Målkonflikten med friluftsliv är också likartad. Global klimatreglering Den i dagens läge viktigaste reglerande tjänsten är skogens kapacitet till global klimatreglering – att den fungerar som en sänka för växthusgasen koldioxid genom att ackumulera kol i biomassa och mark. Kopplingar till andra ekosystemtjänster Ett hårdare uttag av biomassa för fiberråvaror från växter och än mer från bioe-nergi från skog innebär ett minskat kolupptag. (Vad som är bra för klimatet är en helt annan fråga, och beror bl.a. på i vilken grad bioenergin ersätter fossil energi och hur fiberråvaran används.) Oorganiserat friluftsliv För oorganiserat friluftsliv är skogen mycket viktig och nyttjad för ett brett spekt-rum av aktiviteter, från nöjesjakt över terrängcykling till dagliga promenader med hunden. Kopplingar till andra ekosystemtjänster Målkonflikten med fiberråvaror från växter och bioenergi från skog har tagits upp ovan i samband med tätortsnära skog. Observera dock att boende i mindre orter och på landbygden idkar friluftsliv i jämförbar utsträckning (om än med lite annorlunda preferenser för enskilda aktiviteter än boende i tätortskommuner)96, samtidigt som annat utbud av fritidsaktiviteter kan vara sämre än i tätorter, varför den relativa välfärdbetydelsen av bra förutsättningar för friluftsliv kan väga tyngre för dem97.

95 Se t.ex. Skogsstyrelsens Planering för rekreation - Grön skogsbruksplan i privatägd tätortsnära skog.

Rapport 7: 2005. http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098/art91/4646091-ac40a4-1739.pdf. 96 SCB, Levnadsförhållanden rapport 118, Fritid, 2006–07. 97 Frågan om glesbygdsbors tillgång till bra skog för fritidändamål var ett tema i Maciej Zarembas

omdiskuterade reportageserie i DN ”Skogen vi ärvde”, se speciellt DN 2012-05-13, http://www.dn.se/kultur-noje/skonheten-och-odjuren-sa-drivs-manniskan-ut-ur-skogen.

55

Andra ekosystemtjänster (än de utvalda) Tjänster ornamentala resurser finns i någon mån, exempelvis insamlas fönsterlav (”vitmossa) för dekorationsändamål. Genetiska resurser hos vilda arter utnyttjas i form att speciella tall- och granbestånd med lämpliga egenskaper (”plusträd”) väljs ut för frötäkt. Skogen har också länge utnyttjats som bas för kemikalieråvaror (tjära är ett klas-siskt exempel), en verksamhet som dock länge marginaliserats i konkurrensen från den petrokemiska industrin. Det finns dock för närvarande ett starkt ökat intresse för området, som bl.a. får en framskjuten plats i en på regeringens uppdrag i år producerade rapport från Formas98. Av skogens reglerande ekosystemtjänster är förmågan till filtrering och infångning, absorption betydelsefulla. Bl.a. mykorrhizans förmåga att återcirkulera näringsäm-nen bidar till att den svenska skogen läcker förhållandevis lite kväve till vattendra-gen trots stort atmosfäriskt nedfall under lång tid. (Samma mekanism kan natur-ligtvis också innebära att olämpligt höga halter av skadliga substanser kan hållas kvar i skogsekosystemet, som fallet är med radioaktivt cesium efter Tjernobylo-lyckan.) Förekomst av skog påverkar vind-, temperatur- och nederbördsklimat i regional till lokal skala på ett i många fall för människan gynnsamt sätt, vilket ger ekosystem-tjänster lokal och regional klimatreglering. Skog kan också bidra till bullerreduce-ring. Den bidrar till dämpning av avrinning och flöden genom trädens vattenupptag samt rikligt förnalager, och sumpskogar och alluviala skogar kan också reglera redan uppkomna flöden, dvs. tjänsten flödesreglerande vattenmagasinering. Sam-mafunktioner fungerar också som erosionsskydd respektive reglering av sedimen-tation. Skogsträdens kan mekaniskt ge skydd mot effekter av skred och ras, och i vissa fall även mot deras uppkomst. Framför allt en del lövträd har en förna som gynnar förekomst av daggmaskar m.m. vilka bidrar till upprätthållande av markens bördighet samt upprätthållande av markens struktur. På de lite magrare podsol-markerna spelar, som nämnts ovan, mykorrhiza en nyckelroll för att hålla kvar näring i marken samt även mobilisera ny genom vittring. Skogen tillhandahåller pollinering, inte bara till skogens egna bär utan även till näraliggande jordbruks- och trädgårdsgrödor, varför fr.a. brynzoner mot den od-lande marken är betydelsefulla. Inom skogsbruket är ekosystemtjänsten frösprid-ning viktig fr a för föryngringen av tall, vilken ofta sköts genom kvarlämnade fröträd. Naturlig biologisk kontroll av skadegörare via predation och parasistism torde vara ekonomiskt betydelsefull. Såväl beträffande ovannämnda pollinatörer,

98 Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi. Formas Rap-

port: R2:2012. http://www.formas.se/PageFiles/4798/Strategi_Biobaserad_samh%C3%A4llsekonomi.pdf.

56

som beträffande arter som utövar biologisk kontroll kan skogen tjäna som livsmiljö för ungstadier (exempelvis larvstadiet) och som livsmiljö för andra stadier än ungstadier (t.ex. äggläggningsplats, övervinringplats för vuxna) som utövar sin tjänst i jordbrukslandskapet. Skogen, ensam eller i kombination med andra naturtyper, är en viktig area för olika kulturella ekosystemtjänster. Beträffande ekosystemtjänsten landskapskaraktär – naturarv, så har den säkerligen en viss betydelse, men troligen gör skogens vanlig-het och därmed vardaglighet i Sverige att detta motiv för att bevara skog väger lättare än i länder, där mer av den ursprungliga skogsarealen försvunnit. För orga-niserat friluftsliv är skogen viktig. Detta gäller såväl ideella aktiviteter, såsom scouting, som kommersiella. [Skogen är också viktig för vissa idrottsaktiviteter, exempelvis orienteringstävlingar. Skogen är betydelsefull som resurs för forskning, exempelvis många långliggade skogsbruksförsök, men också som källa till gammal död ved för olika slag av pa-leorekonstruktion genom dendrokronologi m.m. Många skogsområden är också en resurs för utbildning museer m.m., s.k. skolskogar är exempel på detta99. Skogen har uppenbara estetiska värden, men de är kanske mera förknippade med skogen som komponent i ett ofta halvöppet landskap, än det upplevda skönhetsvär-det av att vara inne i skogen. En skog som skymmer en vidare utsikt uppfattas ofta negativt av boende, eller av bilturister längs en väg som på kartan såg naturskön ur.

Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster Livsmedel från vilda landdjur och växter Statistik över avskjutning sammanställs av Svenska Jägareförbundet100. Det finns data om viltköttets värde som kommersiell produkt, men eftersom merparten konsumeras av jägarna själva är de siffrorna en grov underskatt-ning. En beräkning genom Contingent Valuation-metod, av jaktens brutto-

99 Se

http://www.skogeniskolan.se/sites/skogeniskolan.se/files/files/pages/examensarbete_lina_bergquist.pdf.

100 I rapportform senast publicerat för jaktsäsong 2007/8, http://www.jagareforbundet.se/Global/ViltoVetande/V%c3%b6v/viltforum2_2009_low%20till%20web.pdf

57

värde för 2005/6 redovisades av det av Naturvårdsverket finansierade SLU-forskningsprogrammet Adaptiv förvaltning av vilt och fisk101:

Figurens bruttovärden summerar till drygt 3 miljarder kronor. Av detta utgör köttvärdet 36% och rekreationsvärdet resterande 64%, men köttvärdets an-del – vilket är det intressanta för denna ekosystemtjänst – varierar över lan-det, och är störst i Norrland där den ligger kring 50% Skogen dominerar kvantitativt som ”leverantör” av vilt som jagas, men även ett typiskt skogsdjur som älg betar gärna en del på jordbruksmark om sådan finns. Detsamma gäller i högre grad annat hjortvilt, vildsvin och hararna, särskilt fälthare och, en trofinivå upp, räv och grävling. För samtliga är dock skogspartier alltid viktiga som skydd. Kommersiell plockning av svamp och bär torde – utöver att ha blivit mera uppmärksammat pga. den oftast importerade arbetskraftens villkor – också ha ökat i kvantitet på senare år, men säkra data saknas. I gällande svenskt system för branschindelning för statistikändamål, SNI (Svensk Näringsgren-sindelning) 2007, ingår den i en kod benämnd ”Insamling av annat vilt väx-ande skogsmaterial än trä” vilken omfattar ”insamling av vilt växande material: svampar, tryfflar, bär, nötter, växthår, bandtång, ekollon, hästkas-tanjer, mossa och lavar”

101 Leif Mattsson, Mattias Boman och Göran Ericsson, 2008. Jakten i Sverige – Ekonomiska värden

och attityder jaktåret 2005/06. Adaptiv förvaltning av vilt och fisk Rapport nr: 1.

58

För de tre åren då den nya koden tillämpats, är produktionsvärdet i miljoner kronor102: 2008 17 2009 20 2010 21 Med tanke på mellanårsvariationen i bär- och svamptillgång är tiden för kort för att indikera någon tydlig trend. En SLU-publikation från 2002103 uppskattade att den kommersiellt plockade kvantiteten vilda bär i Sverige låg någonstans mellan 10 000 och 20 000 ton, vilket skulle motsvara ca 2-4% av bärproduktionen på svensk skogsmark. Av de i ej blöt skog växande plockade bären – hjortron och de i Sverige obetydligt plockade tranbären är ju våtmarksväxter – dominerade blåbär över lingon i ungefär proportionen 3:1, en omkastning av förhållandena fram till början av 1900-talet, då de utan frys mera lättlagrade lingonen do-minerade. Den exakta proportionen påverkas också starkt av bärtillgången enskilda år. Ett pågående projekt med EU-stöd för att öka och genom föräd-ling (till sylt, saft, vin etc.) diversifiera kommersiellt nyttjande av vilda svenska bär, Bärkraft104, refererar muntliga uppgifter105 att ”av de bär som tas tillvara är häften blåbär, en tredjedel lingon och c:a 20% hjortron”. I ovan refererade SLU-publikation refereras också enkätstudier om husbe-hovsplockningen av bär och svamp från 1977 och 1997. 1977 beräknas hus-hållen totalt ha samlat in ca 40 000 ton bär, en siffra som minskat till ca en tredjedel tjugo år senare. Andelen personer som uppgav att de plockat bär eller svamp under det senaste året var 69% år 1977 och 58% 1997. Det sak-nas data för att avgöra om nedgången fortsatt därefter106. Åtminstone vad gäller svamplockning anser sig en svampkännare ha noterat en uppgång för intresset för svampplockning bland unga människor på sista tiden107. Fr.a. på den kommersiella sidan finns dock, drivet av såväl kulinariskt in-tresse som olika försök till landsbygdsutveckling, tendenser till att ta nya arter i bruk. Ovan nämnda Bärkraft jobbar exempel med att utveckla pro-

102 Utsökt i SCB:s onlinedatabas. 103 Lena Jonsson och Roger Uddstål, En beskrivning av den svenska skogsbärsbranschen. SLU,

Vindelns försöksparter, Skog & Trä 2002:1 104 http://www.barkraft-sik.se/sv/about/Sidor/default.aspx 105 Från ovan refererade Lena Jonsson samt prof. em. vid SLU Lars Kardell. 106 Tyvärr särskiljer SCB, som regelbundet insamlar statistik om fritid inom sina enkätundersökningar

över levnadsförhållanden (ULF; senast redovisat 2006-7 vad gäller fritid), inte bär- och svamplockning från vanliga skogspromenader utan frågan enbart om man har ”Strövat i skog och mark (t.ex. för att titta på naturen, plocka svamp och bär”. Detta i motsats till exempelvis jakt och fritidsfiske om vilka det frågas separat.

107 Svampkonsulenten Mikael Krikoriev i TV2:s Aktuellt 30/9-12.

59

dukter av kråkbär. Ätbara produkter av skogsträden, exempelvis baserade på björksav och granskott, har börjat säljas. Ramslök, som växer i vissa lövskogar upp till Svealand, har också introducerats på marknaden på senare år. Detsamma gäller inhemsk tryffel på fr.a. Gotland. I båda fallen före-kommet också odling, och i fr.a. det senare fallet under former som gör det svårt att skilja vilt från odlat, när mycel sätts ut vid träd i ekskogar. Detta såväl som det höga priset har aktualiserat frågan om de omfattas av alle-mansrätten, något som kan komma att avgöras i domstol108.

Fiberråvaror från växter Som försörjande ekosystemtjänst står i Sverige skogen som producent av fiberrå-vara ( i särklass, och uttagen har ökat.

Fig 8 Årlig bruttoavverkning Skogsstyrelsen tillhandhåller utförlig statistik på området, i publikationen Skogs-statistisk årsbok och på sin hemsida109, varifrån följande uppgifter är hämtade Skogsindustrins rundvirkesförbrukning under 2010 var 69,9 miljoner m3f ub110 varav40 % tall, 50 % gran, 8 % björk och 2 % övrigt löv. Av den i Sverige avverkade virlesmängden går ungefär lika mycket, ca 45%, till vardera sågtimmer och massaved.

108 Se http://www.dn.se/ekonomi/tryffeln--det-svarta-guldet. 109 http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/. Även Skogsstatistisk årsbok kan laddas ner

härifrån. 110 Kubikmeter fast ved utan bark.

020406080

100120

19501955196019651970197519801985199019952000200520102015

Milj

m3s

k

År Year

Årlig bruttoavverkning beräknad av SkogsstyrelsenAnnual gross felling calculated by Swedish Forest Agency

Källa: Skogsstyrelsen. Source: Swedish Forest Agency

60

Figur 9 Olika sortiments andel av bruttoavverkningen, 1942-2010. Källa: Skogsstyrelsen Olika förbrukningsändamål ställer olika krav på råvarans ursprung och kvalitet, exempelvis accepterar massindustrin viss röta i sina stockar, vilket inte accepteras för sågverkstimmer. För olika produkter finns olika krav på fiberlängdsfördelning, dimension på rundvirke, olika hållfasthetskrav m.m. vilket i sin tur ställer krav på dimension, veddensitet, trädslag m.m. hos de skogsträd som ska leverera råvaran. Export och import av vedråvara spelar roll för att utjämna diskrepanser mellan tillgång och efterfrågan, men höga transportkostnader innebär ändå att profilen på den svenska skogsindustrins efterfrågan utövar en stor tryck på den svenska pro-duktionen av skogsråvara. Bioenergi från skog Användningen av skog för energiproduktion, som historiskt varit mycket viktig i form av brännved, har de senaste årtiondena ökat på grund av ansträngningarna att bryta beroendet av kol, olja och andra fossila bränslen. (Även brännved fick en viss renässans efter oljekrisen på 1970-talet, se figur ovan,) En kraftig expansion har skett och sker av användning av trädbränslen i fjärrvärmeverk111.

111 Figuren efter data från Energimyndigheten, excelfil Energilaget i siffror 2011 uppdaterad

120514.xlsx.

61

Fig 10 Användning som trädbränsle Åtminstone så sent som 2008 var dock ca en tredjedel av detta från spån och bark och från returträ, dvs. från sådant som redan forslats ut ur skogen i samband med fiberproduktion. Resten innebär uttag av biomassa som tidigare lämnades kvar, främst grenar och toppar – GROT – men på senare tid också uppbrutna stubbar, s.k. helträdsutnyttjande. Den största enskilda posten energimässigt, också den ökande, är dock massaindu-strins egen energianvändning av sina egna biprodukter (returlutar m.m.). Denna energieffektivisering innebär således att en totalt sett större ekosystemtjänst skapas av samma skogsråvaruuttag112:

112 Källa till figuren: Trädbränslestatistik i Sverige - en förstudie. Skogsstyrelsen, Rapport 2006:24.

0

10

20

30

4019

8119

8319

8519

8719

8919

9119

9319

9519

9719

9920

0120

0320

0520

0720

09

Trädbränsle i fjärrvärmeverk TWh

62

Fig 11 Trädbränslestatistik Global klimatreglering På grund av internationella rapporteringsåtaganden enligt Kyotoprotokollet är skogen som sänka för koldioxid relativt väl beräknad, även om fr a be-räkningarna av det kol som binds i marken är osäker. Under perioden 1900-2010 var skogen en sänka för växthusgaser och medförde att Sverige som helhet fick ett starkt negativt netto som utsläppare av växthusgaser från markanvändning 113.

113 Källa till figuren: http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Statistik/Vaxthusgaser/Aktuell-utslappsstatistik/LULUCF-sektorn-i-Sverige/

63

Fig 12 Växthusgaser från LULUCF-sektorn Denna effekt domineras av upptaget av koldioxid från trädens fotosyntes, som ger ett nettoöverskott eftersom trädens tillväxt är större än avverkning-en. (För metan och dikväveoxid är skogsmarken däremot en viss nettokälla). Trenden är att sänkan minskar- eftersom gapet mellan tillväxt och avverk-ning minskat. Både tillväxt och avverkning har ökat, men avverkningen har ökat mera. Oorganiserat friluftsliv Att nyttja skogen för rekreation och friluftsliv har en lång och stark tradition i Sve-rige. Allemansrätten tillsammans med stora skogstillgångar gör tillgängligheten relativt enkel för Sveriges befolkning. Skogen är därför den enskilda naturtyp som är viktigast för det rörliga frilutslivet i Sverige – inklusive det oorgani-serade, vilket kvantitativt helt dominerar. I en enkätundersökning 2007 av forskningsprogrammet friluftsliv i förändring beskrev 45,2% av de tillfrå-gade som ”mest skog” det naturområde inom 10 mil från bostaden som var viktigast för dem114. Nedanstående tabell visar ett urval aktiviteter utomhus som de tillfrågade ägnat sig åt de senaste 12 månaderna, och där skogen i många fall torde vara den viktigaste platsen: Ingen 1-5ggr 6-20ggr 21-

60ggr >60ggr

114 Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, Rapport nr 3, Juni 2008. Observera att bostad inklu-

derar fritidsbostad. Efter skog kom vatten och stränder, övriga rent terrestra typer kom långt efter.

64

Strövat i skog och mark (inkl. bär- och svampplockning)

9,6% 27,0% 27,1% 20,3% 16,0%

Tagit nöjes- och motionspromenader av annat slag

5,3% 12,6% 21,5% 28,2% 32,5%

Promenerat med hund 61,5% 11,1% 6,6% 5,0% 15,8% Vandrat på vandringsleder i lågland-sterräng

69,5% 20,2% 7,2% 2,1% 1,1%

Joggat/terrängsprungit 64,1% 12,6% 9,8% 7,6% 6,0% Cyklat i terrängen 86,2% 7,3% 3,9% 1,6% 1,0% Åkt längdskidor/turskidor 74,6% 13,8% 8,2% 2,5% 0,9% Kört/åkt snöskoter 89,3% 6,6% 2,6% 1,1% 0,5% Jagat 91,3% 3,0% 2,1% 2,3% 1,3% Orienterat 94,4% 3,8% 1,0% 0,6% 0,2% Ridit i terräng 92,4% 4,2% 1,4% 0,6% 1,3% Tältat/övernattat i naturen 80,0% 14,2% 3,4% 1,4% 1,0% Studerat växter/djur/fågelskådat 61,3% 22,8% 9,8% 3,3% 2,7% Mediterat, yoga eller liknande i naturen

89,9% 6,5% 2,3% 0,7% 0,5%

Tabell 4 1 Källa till tabell: Friluftsliv i förändring, Rapport nr 1, Juni 2008. Observera att detta är ett urval av i rapporten redovisade 44 svarsalternativ. Drygt 90 procent av de svarande hade strövat i skog och mark åtminstone en gång de senaste 12 månaderna och 20 procent hade strövat i skog och mark mellan 21-60 gånger de senaste 12 månaderna. SCB följer mera regelbundet (om än mindre mångsidigt) upp friluftslivet som en del av sina enkätundersökningar över levnadsförhållanden (ULF)115. Värdering oorganiserat friluftsliv Mängder av värderingsstudier för rekreationsvärdet av skog har genomförts både utomlands och i Sverige. Från en databas över svenska värderingsstudier116 kan 37 relateras till rekreation, friluftsliv och turism och 15 av dessa har direkt koppling till skogen. De vanligaste värderingsmetoderna för att erhålla rekreationsvärdet för olika typer av skog är resekostnadsmetoden som baseras på människors observer-bara beteende och scenariometoder som baseras på svaret på direkta frågor om betalningsvilja. Skogens värde för rekreation och friluftsliv varierar beroende på skogens karaktär och på dess placering relativt tätortområden. Ungefär 1 procent av Sveriges totala areal av skog klassificeras som urban skog och besöksfrekvensen beräknas där vara 250 gånger högre än i övrig skog117. Just avståndet till skog verkar vara en avgö-

115 Senaste större rapport: SCB, Levnadsförhållanden rapport 118, Fritid, 2006-07. 116 Sundberg A.och Söderquist T. (2004) The economic value of environmental change in Sweden.

Swedish 117 Hörnsten L. Och Fredman P. (2000) On the Distance to Recreational forest in Sweden. Landscape

and Urban Planning 51 (2000) 1-10.

65

rande faktor för hur ofta den används för rekreation. Kardell (1982) upptäckte ett negativt icke-linjärt avtagande samband mellan avstånd till skogs för rekreation och besöksfrekvensen118. Enligt Lindhagen och Hörnsten (2000) sker 75 procent av alla besök inom 2 km avstånd från bostaden. När det gäller skogens karaktär så visar t.ex. Holgen med flera (2000) att värdet av friluftsliv i Västerbottens län skulle öka signifikant genom minskad kalhuggning med markberedning och plantering. Trädsammansättningen påverkar också värdet där lövträd värderas högre än t.ex. gran119. År 1977 skickade forskare ut en enkät fotografier över olika skogar, vilka de tillfrågade fick rangordna efter vilken skog de föredrog eller undvek vid idkande av sina fritidsaktiviteter Fotona visar skogar i olika faser av den tidens typiska skogsskötsel, samt ett mindre antal från ”orörd” skog. Studien upprepades av en annan forskargrupp med samma foton 1997120. Gemen-samt för båda studierna var att uppvuxna skogar med lite undervegetation och god sikt och framkomlighet rankades högts. Låg rankning fick täta ungskogsbestånd, samt platser med mycket stående eller liggande döda träd eller avverkningsrester. Såväl avverknings- som ungskogsfaser av modernt skogsbruk som den orörda skogen hamnade i den sista kategorin. Det fanns dock signifikanta skillnader, och den största var att värderingen av foton med orörd skogen stigit, särskilt bland yngre svarande. Författarna tolkat detta som ett resultat av viss ökad medvetenhet om betydelsen av biologisk mångfald, samtidigt som mera utilitaristiska motiv, såsom framkomlighet vid bärplockning, avtagit en del i betydelse. SCB uppskattade 2001 det totala rekreationsvärdet från skogen till ca 20 miljarder SEK årligen vilket är samma storleksordning som skogens virkesproduktions-värde121.. Beräkningen baserades på skattningar av antalet besök i skogen av rekre-ationskaraktär multiplicerat med uppskattat värde per besök. Antalet besök av re-

118 Kardell L. (1982) Hur Linköpingsborna utnyttjar sina stadsnära skogar. Report 23. Swedish Univer-

isty of Agridultural Sciences. Section of Environmental Forestry. 119 Holgén P, Mattsson L & Li C-Z (2000). Recreation values of boreal forest stand types and land-

scapes resulting from different silvicultural systems: An economic analysis. Journal of Environmental Management 60: 173-180. Se också för ädellövskog: Johan Norman, Leif Mattsson och Mattias Bo-man: Rekreationsvärden i Skånes och Blekinges skogar – hur viktig är ädellövskogen? SLU fakta skog nr 2 2001.

120 Lindhagen, A. & Hörnsten, L. 2000. Forest recreation in 1977 and 1997 in Sweden: changes in public preferences and behaviour. Forestry, 73, (2), 143-153.

121 SCB (2001) Environmental accounts for forests. Test of a proposed framework for Non ESA/SNA functions , maj.

66

kreationskaraktär uppskattades till 37,3 besök per år122 och värdet per besök upp-skattades till mellan 60-250 SEK123 124. I en studie som jämförde svenskars beteende när det gällde nyttjandet av skogen 1977 och 1997 så visades det i stort sett vara oförändrat. Besöksfrekvensen till skogen hade ökat något för äldre människor under vinterhalvåret. Givet turistnä-ringens utveckling kan man inte heller utesluta att dessa värden kommer att öka med tiden125. Faktorer som påverkar valda ekosystemtjäns-ter Livsmedel från vilda landdjur och växter Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen Varken dagens jakttyck eller bärplockning medför generellt sett ett överutnytt-jande. Det finns dock lokala exempel på bådadera. Vad gäller jakt har återkomsten av rovdjursstammar med vilka jaktbytet ska delas varit en orsak till detta. Ökat viltbete har också anfört som skäl att bärris minskat i södra Sveriges skogar, men sambandet är oklart. Extern påverkan Kväverikt nedfall bidrar till övergödningen och antas ha missgynnat bärris, men sambandet är oklart; ovan nämnda ökade viltbete samt tätare skogsskikt kan också påverka. Fiberråvaror från växter Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen Det finns en potentiell konflikt mellan massa- och timmerproduktion, eftersom kraven på råvaran vid för den senare är högre, och för riktigt hög kvalitet kan pre-miera mera längsamväxande träd med tätare ved, och eventuellt byte till andra trädslag.

122 Estimerat i Lindhagen A. och Hörnsten L. (2000) Forest recreation in 1977 and 1997 in Sweden:

Changes in Public Preferences and Behaviour. Forestry, 73 (2) s. 143-153. 123 Jämttjärn J. (1996) Den svenska skogens rekreationsvärde. Konjunkturinstitutet, Stockholm. 124 125 Brännlund R. Lundmark R. Söderholm P (2010) Kampen om skogen-koka såga bränna eller bevara.

SNS förlag. Stockholm.

67

Extern påverkan Den viktigaste miljöfaktorn är effekter av förändrat klimat, som kan ge ökad skogs-tillväxt pga. mera nederbörd och längre vegetationsperiod, eller minskat tillväxt pga. ökad sommartorka och mera angrepp av skadedjur och patogener. Sannolikt överväger den förra effekten, varför resursbasen för ekosystemtjänsten kan komma att öka. Invasiva arter av skadedjur och patogener är (oavsett hjälp från klimatförändring-en) ett ökande hot, exempelvis tallvedsnematoden. Exploatering, dvs ändrad markanvändning, för bebyggelse vägar m.m. minskar resursbasen förtjänsten, men kompenseras än så länge av ny skog på nedlagd jord-bruksmark. Bioenergi från skog Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen Eftersom biobränsleproduktion, vare sig den sker som biprodukt till fiberinriktat skogsbruk eller som ett huvudmål, innebär en än större borttransport av biomassa och därmed näringsämnen än vad enbart fiberinriktat skogsbruk finns vissa farhå-gor att näringsutarmning och försurning skulle kunna leda till nivåer där skogspro-duktionen minskar, om inte ökad askåterföring och gödning kompenserar. Extern påverkan Biobränsleproduktionspotentialen torde påverkas i samma riktning som fiberpro-duktion av ett förändrat klimat, dvs. med ett sannolikt netto på plussidan. Även i övrigt är påverkansfaktorerna likartade. Global klimatreglering Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen Inga speciell problem här. Extern påverkan Hur den förväntade klimatförändringen påverkan kolsänkan är svårbedömt, ef-tersom vissa faktorer (mera sommartorka, mera respiration under mörka årstiden) pekat mot en minskad kolsänka och andra (ökad fotosyntes, ökad total nederbörd) pekar åt andra hållet. Oorganiserat friluftsliv Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen För högt tryck från rörligt oorganiserat friluftsliv kan generellt åstadkomma pro-blem med slitageskador, nedskräpning m.m. Det finns också en hel del problem mellan olika kategorier av frilutsidkare, med olika pöreferenser. Den potentiella konflikten mellan jägare och övriga kategorier under jakttid har nämnts ovan. Fri-luftsidkare som uppskattar tystnad, exempelvis många längdskidåkare, uppskattare

68

inte för tät snöskotertrafik. De som promenerar uppskatter inte alltid slitagespår av terrängcyklister. Och så vidare. Extern påverkan Tillgång till friluftsskog inom rimligt avstånd kan hotas av urban expansion dvs ändrad markanvändning. Detta gäller både vid stadsförtätning, som kan gå ut över kvarvarande fickor av skog, eller vid stadsspret (”urban sprawl”), om homogena mattor av villaområden rullas ut, där det gröna (och kanske även en hel del träd) blir kvar men bara som privatiserad tomtmark. Trafikleder utan lämpligt placerade under- eller övergångar kan också effektiv avskärma från tillgång till fritidsskog som tillsynes ligger nära, och minska rekreationsvärdet genom buller.

69

Odlingslandskap

Odlingslandskapet omfattar inte bara jordbruksmarken, utan också det öppna och variationsrika odlingslandskapet med sina kultur- och bebyggelsemiljöer,och natur-typer vars artsammansättning uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel. Ur ett landskapsperspektiv innehåller odlingslandskapet många inslag av naturtyper som hanteras under andra miljökvalitetsmål och avgränsningen är många gånger flytande. Det finns också historiska rester av odlingslandskap inom i stort sett alla övriga naturtyper. Jordbruksmarken består idag av markslagen åker, betesmark och ängsmark som sammantaget utgör 7,6 % av Sveriges yta. Av jordbruksmarken är 85 % åker. Geo-grafiskt är den mycket ojämnt fördelad med tyngdpunkter i slättbygderna i Götal-and och Svealand. Skåne utgörs till nära hälften av jordbruksmark. I norrlandslänen är bara någon procent jordbruksmark. Helt dominerande är odlingen av vall och spannmål med 45 resp. 37 % av åkerarealen. Den ekologiska odlingens andel126 var 2011 knappt 16 %. Kulmen på odlingslandskapets omfattning nåddes i sydligaste Sverige mot slutet av 1800-talet, i större delen av Götaland och Svealand efter första världskriget, och i norra Norrland först under 1950-talet. Parallellt sker en mycket omfattande föränd-ring av odlingslandskapet, med sjösänkningar och dikningsprojekt för ny åker, uppodling av ängsmark och skapandet av inhägnade betesmarker (hagar) både i skog och på åker, och en tilltagande nedläggning med skogsplantering eller passiv igenväxning av tidigare brukad mark. Åkerarealen var i Sverige som störst år 1919. Antalet jordbruksföretag eller brukningsenheter var som flest 1932 med 428.600 stycken och på 93% av dessa hade man då nötkreatur. Det fanns med andra ord betesdjur i stort sett över hela landet och i hela odlingslandskapet. 2011 finns nöt-kreatur på endast 20.500127 av totalt ca 70.000 jordbruksföretag. Det är främst de minsta enheterna som försvunnit och ersatts av färre men större och större företag. Produktionen per hektar eller djur har också ökat mycket kraftigt. Under 1860–70-talen svarade värdet av produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske för mellan 40 % och 45 % av Sveriges BNP. Därefter har denna andel sjunkit. Jordbrukssektorns bidrag till BNP128 uppgick 2011 till ca 0,4 %.

126 Jordbruksstatistisk årsbok 2012, Ekologisk produktion, www.jordbruksverket.se 127 Jordbruksstatistisk årsbok 2012, Historisk jordbruksstatistik, www.jordbruksverket.se 128 Jordbruksstatistisk årsbok 2012, Jordbrukets ekonomi, www.jordbruksverket.se

Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsme-delsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljö-värdena bevaras och stärks.

70

Odlingslandskapet är i grunden ett resultat av samspelet mellan naturgivna förut-sättningar och människans nyttjande och formande av landskapet. Organisation, teknikutveckling m.m. har gett större påverkansmöjligheter och därmed även större utbyte av de ekosystemtjänster man främst inriktat sig mot, som livsmedelspro-duktion i olika former. I och med befolkningstillväxt, innovationsspridning och teknikutveckling har mer och mer land tagits i anspråk och odlingslandskapet ex-panderat till att i stort sett täcka hela södra Sverige och Norrlandskusten. Före skif-tesreformerna och sektoriseringen av de areella näringarna gjordes heller ingen åtskillnad mellan jord- och skogsbruk. All mark hanterades integrerat inom byarna, men på delvis olika sätt beroende på naturförutsättningarna. Tidigare lantbruks mångfald av nyttjandeformer har ersatts av få (på åker dominerad av intensivodlad spannmål eller vall). Förändringar på landskapsnivå fortgår med fortsatt marginalisering av ekonomiskt svaga delar och koncentration till och intensifiering i andra områden. Landskapet blir mer ensartat då småskaligheten försvinner genom nedläggning, upphört bru-kande, igenväxning etc. Fragmentering av ekosystem och arters livsmiljöer och upphörd hävd påverkar såväl många arter som flertalet ekosystemtjänster negativt. I norra Norrlands inland har mer än halva åkerarealen lagts ned under de senaste 30 åren. I Bergslagen och kring småländska höglandet är runt en tredjedel nedlagd under samma period129. Jordbruket är i och med EU-medlemskapet och den gemensamma jordbrukspoliti-ken (CAP) i hög grad reglerat och för all jordbruksmark utgår ett arealbaserat gårdsstöd, som ersatt de tidigare produktionsstöden. Dessutom finns inom lands-bygdsprogrammet ett stort antal ersättningsformer, till största delen inriktade på bevarande av natur- och kulturmiljövärden och miljöförbättrande åtgärder. Inom ramen för odlingslandskapet har vi valt att fördjupa oss i ekosystemtjänsterna Livsmedel från odlade landväxter, Livsmedel från tama landdjur, Pollinering, Biologisk kontroll av skadegörare, Landskapskaraktär- kulturarv samt Estetiska värden eftersom dessa tjänster har stor ekonomisk betydelse, påverkas i hög grad av hur verksamheter i odlingslandskapet bedrivs samt att de i hög grad påverkar varandra. Valda ekosystemtjänster knutna till odlings-landskapet Livsmedel från odlade landväxter

129 Bernes C. 2011. Biologisk mångfald i Sverige. Naturvårdsverket. Monitor 22

71

Primärproduktion – dvs. växtens omvandling av oorganiska ämnen till organiska med hjälp av solenergi är grunden för tillväxt och upplagring i näringsrika delar och kan i odlingssammanhang betraktas som en inneboende ekosystemtjänst. Såväl växtodling som där särskilt biogeokemiska kretslopp och jordmånsbildning bidrar till markstruktur och bördighet samt direkt till grödans tillväxt. Betydande ekolo-giska samspel spänner alltifrån interaktioner på mikroorganismnivå i marken, som påverkar rotbildning och näringsupptag, till pollinering och biologisk kontroll av skadegörare som även räknas till de reglerandetjänsterna. Sammantaget ligger dessa stödjande ekosystemtjänster till grund för primärproduktionen och därmed nyttjandet av ekosystemtjänsten Livsmedel från odlade landväxter. Mänskligt nyttjande av ekosystemens grundförutsättningar för växtodling har sedan jordbruksrevolutionen flertalet gånger skiftat karaktär och nyckeln till denna skill-nad består av en varierande grad av insatsvaror, såsom konstgödsel, bekämpnings-medel och förädlade foderråvaror. En produktionsforms grad av insatsvaror har effekter på ekosystemtjänster både direkt och i ett landskapsperspektiv. Mång-funktionella landskap med låg avkastning, s.k. ”land sharing”, kräver stor areal, medan ensartade landskap med hög avkastning, s.k. ”land sparing”, kräver en liten areal men ger istället möjlighet att avsätta områden med höga naturvärden. Hur balansen mellan land sharing och land sparing bör se ut för att säkerställa upprätt-hållandet av nödvändiga ekosystemtjänster är ett område som behöver studeras mer. Växtodling påverkas av ett antal reglerande tjänster. Tillgång till Vatten för bevatt-ning kan vara avgörande under torra perioder under växtsäsongen. Lokal och reg-ional klimatreglering utgörs till stor del av vegetationens bidrag till den fysiska livsmiljön genom bland annat transpiration, skuggning och vindskydd, vilket på-verkar reglering av temperatur, luftfuktighet och UVB-strålning. Denna tjänst på-verkar vad som kan odlas på en plats, årsmån och därmed skördeutfall. Den påver-kar även indirekt genom effekter på ekologiska interaktioner såsom pollinering och förekomst av skadegörare. Val av brukningsform (kopplat till typ av gödselmedel som tillförs), bekämp-ningsmedel eller typ av markberedning ger återverkningar på ekologiska samspel i marken. Användning av naturgödsel ger näringstillförsel till den växande grödan och tillför samtidigt mullbildande ämnen vilket är gynnsamt för markens bördighet och struktur. Användning av stallgödsel medför dock en risk för ökat kväveläck-age, och medföljande nedströmseffekter, även om givan balanserats korrekt mot grödans behov130. Denna s.k. efterverkanseffekt beror på att stallgödsel som sprids på våren under efterföljande höst kommer att ge ett tillskott till utlakningen på

130 Aronsson H, Torstensson G, 2004. Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen. SLU Ekohydrologi 78.

72

grund av frigörelse av utlakningsbart kväve från stallgödseln organiska beståndsde-lar. Växtodling innebär vanligtvis att jorden bearbetas maskinellt. Detta återverkar på markstruktur och bar jord saknar det erosionsskydd som växtlighet med tät rotfilt utgör. Markbearbetningen i samband med växtodling ökar också risken för nä-ringsläckage och därmed påverkan på nedströms liggande naturtyper, här har eko-systemtjänster såsom Utspädning, infångning och återcirkulation knutna till våt-marker en betydande roll (diskuteras under våtmarker). Studier har funnit att eros-ionsskyddande åtgärder kan ha positiv effekt på jordbruksmarkens växthusgasba-lans131. De sorter som odlas är förädlade och det pågår ständigt utvecklingsarbete. En del av växtförädlingen utnyttjar genetiska resurser hos vilda arter för att få in nya eller nygamla egenskaper. Grödor som inte är vindpollinerade, t.ex. rybs och raps, behöver hjälp med polline-ring i tillräcklig omfattning och vid rätt tidpunkt för att ge bra skörd. Vid växtodling används ofta bara frukter eller näringslagrande organ till human konsumtion. Skörderester kan ibland användas tillsammans med naturgödsel till framställning av biogas, dvs. bioenergi från jordbruksgrödor. Växtodling sker huvudsakligen på åkermark i odlingslandskapet. Odlingen är en del i upprätthållandet av odlingslandskapet och har därmed även betydelse för natur- och kulturarv, rekreation, turism och fritidsaktiviteter. Denna koppling kan vara både positivt (ett öppet landskap) och negativ (inskränkningar i allemansrätts-ligt tillgängliga marker). Den kan även ha betydelse för fastighetsvärden i närom-rådet. Odlingslandskapets mångfald av ekosystem med olika grad av påverkan utgör en omfattande resurs för utbildning på alla skalor från landskapsnivå till gennivå hos enskilda organismer. Livsmedel från tama landdjur Dagens djurhållning bygger till största delen på grödor från åkerbruk och bidrar därför väsentligt till åkermarkens upprätthållande. Det som beskrivits under tjäns-ten Livsmedel från odlade landväxter gäller idag i allt väsentligt även för tjänsten Livsmedel från tama landdjur. Till detta ska läggas en inte oväsentlig andel impor-terat djurfoder som alltså härrör från ekosystemtjänster utanför landets gränser. Traditionellt har djurhållningen i huvudsak baserats på ett brukande av ”gräs-svålen” i naturbetesmarker och ängar utan tydlig gräns mot vare sig skog eller våtmarker. Djurhållning har därför varit grunden för största delen av odlingsland-

131 Johnson et al., 2007. Agricultural opportunities to mitigate greenhouse gas emissions. Environ.

Pollut., 150, 107–124

73

skapet. Långt innan de moderna produktionshöjande insatsvarorna sökte man på olika sätt höja produktionen genom svedjning, hålla djuren på utmarkerna (dvs. skogen), insamling av vinterfoder från perifera marker, lövängsbruk (där träd och buskars rotsystem tar upp näring och vatten från betydligt djupare marklager än grässvålen), fäbodbruk (nyttjande av större arealer) etc. Fortfarande är växtätande tamdjur av stor vikt för natur- och kulturarv, rekreation, turism och fritidsaktivite-ter (exklusive renbete) då de upprätthåller de öppna örtrika betesmarkerna direkt genom bete eller indirekt genom att de utfordras med hö från traditionella foder-marker. vilket ger positiva effekter på ekosystemtjänsterna pollinering och biolo-gisk kontroll. Djurhållning på stall, med foder från åkrar, kan minska potentialen i dessa tjänster. Naturbetesmarker och ängar kan med rätt skötsel utgöra kolsänkor132 och därmed bidra positivt till global klimatreglering, om än litet jämfört med skogsmarken. Pollinering Ekosystemtjänsten pollinering innebär att pollinatörer hjälper till att föra pollen från växters hanorgan, ståndare, till honorganen, pistiller. Det finns många olika djurarter som fungerar som pollinatörer i naturen. För svenska föhållanden är de viktigaste humlor och andra bin, blomflugor, skalbaggar och fjärilar. Humlor är norra halvklotets viktigaste pollinerare och besöker flest arter av blommande växter. Humlornas pollinering av klövervallar är av stor ekonomisk betydelse för jordbruket. Andra exempel med ekonomiskt betydelse är pollinering av oljeväxter, bärbuskar och fruktträd. Tjänsten pollinering påverkas av hur landskapet ser ut och i vilken grad det finns lämpliga miljöer för pollinerare, såsom örtrika betesmarker och ängar eller blomrika brynmiljöer. Även inslag av olika blommande träd och buskar i landskapet är av stor betydelse. Särskilt viktiga är de tidigt blommande sälgarna. Upprätthållande av den naturliga pollinatörsfaunan är av stor betydelse för såväl den biologiska mångfalden som vissa grödor människan nyttjar samt för en rad andra ekosystemtjänster, såsom natur- och kulturarv, rekreation, turism och fri-tidsaktiviteter, och är beroende av att landskapet har en mångfald öppna hävdade marker av varierande karaktär med stor örtrikedom. Honungsbiet är en av få insekter som hålls som husdjur, främst på grund av sin förmåga att tillverka honung av nektar, men också för den tjänst det utför genom pollinering av fruktträd och andra odlade växter. I Sverige är tambin den viktigaste pollinatören på odlade fält av oljeväxter. Rybs är i hög utsträckning beroende av insektsmedierad pollinering. Även raps, som till stor del är självfertil, gynnas av

132 Soussana et al., 2007. Full accounting of the greenhouse gas (CO2, N2O, CH4) budget of nine

European grassland sites. Agriculture, Ecosystems & Environment, 121, 121–134

74

insektspollinering med ökad skörd och bättre kvalitet om bin tillförs odlingarna. Odling av tambin kan påverka den vilda pollinatörsfaunan, dock har inga sådana effekter ännu observerats i Sverige. En svensk litteraturstudie är nyligen gjord över insektspollinering av frukt och bär133. Biologisk kontroll av skadegörare Biologisk kontroll av skadegörare sker framför allt genom naturligt förekommande fiender till de som kan uppträda som skadegörare. Naturligt förekommande fiender är ofta en del av komplexa ekologiska samspel. Sambanden mellan biologisk mångfald och ekosystemtjänsten biologisk kontroll är komplicerade och kunskapsläget är delvis bristfälligt. Av stor betydelse är i vilken utsträckning olika arter äter av varandra, dvs. hur födovävsstrukturen ser ut. Som ett exempel på komplexiteten kan nämnas att de viktigaste grupperna av bladlusfiender inkluderar vargspindlar, mattvävarspindlar, marklevande skalbaggar som jordlöpare och kortvingar, nyckelpigor, stinksländor, blomflugor och parasitsteklar. Förutom diversiteten av bladlusfiender, är även tillgången på alternativa bytesdjur och förekomst av ogräs av betydelse. Dessa tre faktorer kan påverka biologisk kontroll både positivt och negativt och födovävstukturen anses avgörande för utfallet. Till exempel har man visat att ökad fiendediversitet kan vara negativt för biologisk kontroll om fienderna i stor utsträckning äter av varandra, medan en positiv effekt av ökad fiendediversitet ofta observerats när fienderna har kompletterande nischer, t.ex. genom att de attackerar olika stadier av skadegöraren134. Förutsättningar för biologisk kontroll påverkas även av förekomst av miljögifter, t.ex. från kemisk bekämpning av skadegörare135. De medel som används vid be-kämpning i odlade grödor riskerar att även ta kål på naturligt förekommande fien-der till skadegörarna, vilket ofta leder till sämre förutsättningar för biologisk kon-troll av skadegörare. Upprätthållande av naturlig biologisk kontroll bidrar till ett minskat beroende av bekämpningsmedel. En variant av biologisk kontroll är biologisk bekämpning i växthusodling, frukt- och bärodling, samt frilandsodling av grönsaker. Rovinsekter används då för att bekämpa skadeinsekter, t.ex. parasitsteklar mot gurkbladlus och minerarflugor. Rovflugor kan användas för att bekämpa husflugor i djurstallar. Rovkvalster har länge använts för att bekämpa spinnkvalster i växthusodling av gurka och tomat. Nematoder används mot larver i krukväxtodling. Svampar kan bekämpa såväl

133 Madjidian J. A. 2012. Litteraturstudie och behovsanalys om insektspollinering av frukt och bär. 134 Jonsson M. 2010. Sambanden mellan fiendediversitet, födovävsstruktur och biologisk kontroll på

ekologiska och konventionella. Formas dnr: 2010-1906. 135 Östman et al. 2003. Yield increase attributable to aphid predation by ground-living polyphagous

natural enemies in spring barley in Sweden. Ecological Economics 45, 149-158

75

skadedjur som svampsjukdomar. Bakterier kan användas mot t.ex. fjärilslarver i kålodling och för att beta utsäde. 136 Landskapskaraktär- kulturarv Landskapskaraktär kan beskrivas som det tydliga och igenkännbara mönster av element som förekommer konsekvent i en särskild typ av landskap och hur detta uppfattas av människor. Det avspeglar särskilda kombinationer av geologi, land-form, jordart, vegetation, markanvändning och bosättning. Mönstret ger den sär-skilda platskänslan hos olika områden i landskapet137. Kulturarvet utgör ofta en väsentlig del av landskapet karaktär. Till landskapets kulturarv hör en stor mängd olika typer av element såsom bosättningsmönster, byggnadstyper, markanvändning och arrondering, historiska lämningar, kommuni-kationselement (vägar, järnvägar), gränser eller avgränsande element (häckar, trä-rader, stängsel). Andra aspekter som är landskapskaraktäriserande är bland annat skala, struktur, mönster, mänsklig närvaro, rumskänsla och uppfattad tillgänglighet. Det relativt unga begreppet biologiskt kulturarv lyfter fram människans och den historiska markanvändningens särskilda betydelse i formandet av många av de naturtyper och landskap vi har idag. Skötsel och markanvändning påverkar även förekomst av enskilda arter. Både internationella och svenska studier har visat att fastighetspriser påverkas av landskapet i närområdet, vilket bl.a. kan härledas till jordbrukslandskapets kvali-tet138. Estetiska värden Odlingslandskapet är för många en viktig källa till estetisk, spirituell, psykologisk och annan inspiration. Den växande naturturismen kan ses som ett uttryck för män-niskors behov av sådan inspiration. Estetiska värden behöver inte alltid upplevas på plats, utan kan även upplevas på avstånd, vilket illustreras av mängden böcker, kostverk, filmer och teveprogram som på olika sätt anspelar på avlägsna ekosy-stem, däribland odlingslandskap. Ekosystemen har även enväxande roll som inspirationskälla för s.k. eco-design, inom arkitektur, landskaps- och stadsplanering139.

136 Nationalencyclopedin

137 The Countryside Agency 2002. Landscape Character Assessment – Guidance for England and

Scotland. www.countryside.gov.uk/Images/LCA_Guidance_tcm2-19316.pdf 138 Ängs- och betesmarkers betydelse för fastighetsvärden Jordbruksverket. Rapport 2010:5 139 TEEB 2010 update: Chapter 2 Biodiversity, ecosystems and ecosystem services.

76

Faktorer som påverkar valda ekosystemtjäns-ter Från att under lång tid ha expanderat har jordbruket sedan mellankrigstiden krympt och tidigare odlingsmarker har i huvudsak omvadlats till skog genom aktiv plante-ring eller passiv igenväxning. Även tätortsexpansion och infrastrukturens utbygg-nad har tagit stora arealer i anspråk, dvs. radikalt ändrad markanvändning. De demografiska förändringarna i Sverige har varit mycket stora, särskilt i de delar av landet som kännetecknas av en långt gången nedåtspiral med avfolkning, före-tagsnedläggningar och en åldrande kvarvarande befolkning, och påverkar i hög grad de areella näringarna. I skogs- och mellanbygd sjunker fortfarande antalet verksamma brukare stadigt och kvarvarande driver de mest produktiva eller lätt-brukade markerna till många tidigare gårdar. Problem med arrondering140 gör att de mest perifera markerna marginaliseras och brukandet upphör. Samtidigt pågår en koncentration och intensifiering av brukandet till de bördiga slättbygderna med grader av överutnyttjande, påverkan av bekämpningsmedel (förorenande ämnen) och näringsläckage (Övergödning). Det krympande odlingslandskapet har under minst ett sekel genom upphört bru-kande skapat rikligt med igenväxningsmarker, till förmån för t.ex. många insekter och fåglar (radikalt ändrad eller modifierad markanvändning). Fortsatt igenväx-ning eller aktiv beskogning gör dock brynzonerna till relativt temporära företeelser om inte nya igenväxningsmarker hela tiden tillkommer genom upphört brukande eller genom aktiv skötsel av bryn. Utvecklingen från ett samlat utnyttjande av landskapet inom byns marker, mot en tudelning i två helt skilda näringar, (jordbruk på i huvudsak åker och skogsbruk) med delvis olika lagstiftningar, har brutit många av de historiska sambanden i land-skapet. De ändrade produktionsförhållandena och den omfattande strukturrational-isering som inleddes på 1950-talet har också lett till att mängder med byggnader knutna till gångna tiders markanvändning tappat sin ursprungliga funktion och blivit till överloppsbyggnader som många gånger förfaller. Sammantaget har detta stor inverkan på kulturella tjänster som kultur- och naturarv, rekreation, turism och friluftsliv. Det pågår en viss ”gentrifiering” även utanför städerna, då personer med hög so-cioekonomisk status flyttar till delar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser. Till en del har nya ägargrupper tagit över gårdar och där-med en del av landskapet. Antalet hästgårdar har t.ex. ökat markant kring större tätorter eller tätortsnära landsbygd141.

140 Hur marken är rumsligt uppdelad.

141Jordbruksverket, 2011. Antalet hästar och anläggningar med häst 2010. JO 24 SM 1101

77

Reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken CAP ändrar de ekonomiska förutsättningarna vilket också påverkar svenskt jordbruk. Det är nu i hög grad marknaden som driver utvecklingen i södra Sverige, medan landsbygdsprogram-mets miljöersättningar driver i norr. Täta regelförändringar och osäkerhet i tillämp-ningen är i sig faktorer som kan avgöra beslut om ändrad produktionsinriktning eller nedläggning av jordbruksföretag, med radikalt ändrad markanvändning som följd. Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster Livsmedel från odlade landväxter Livsmedel från odlade växter utgörs av spannmål, oljeväxter, rotfrukter, grönsaker och frukt för human konsumtion. Dessa produceras på åkrar och i handelsträdgårdar (både friland och i växthus). Ett visst bidrag kommer dessutom från odlingslotter och odlingar på tomter, se vidare under Bebyggd miljö. Av åkerarealen utnyttjas omkring 10-15 % till produktion av landväxter. Sverige är idag inte självförsörjande inom livsmedelsproduktionen, vilket betyder att vi är beroende av dessa tjänster även från andra länder. Statistik över odlade grödor och konsumtion tas fram av SCB och Jordbruksverket. Värderingsexempel Det samhällsekonomiska värdet av livsmedel reflekteras sällan i det pris som sätts på marknaden för livsmedel trots att det finns en marknad för dessa varor. Det beror bl.a. på att på att flera externaliteter som t.ex. utsläpp av koldioxid och nä-ringsämnen inte är internaliserade i priset. Det snedvrids också av subventioner som lantbrukare får inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Alla dessa aspekter bör justeras för att identifiera det samhällsekonomiska värdet. De indirekta ekosystemtjänsterna insektspollinering142 och biologisk kontroll är fundamentala insatsvaror i produktionen av vissa odlade växter, t.ex. oljeväxter. Betydelsen av dessa ekosystemtjänster för produktionen av oljeväxter kan analyse-ras genom produktionsfunktionsmetoden vilket innebär att deras bidrag till pro-duktionen av odlade växter är det som mäts. Sambanden mellan insektpollinering och biologisk kontroll, och deras effekt på produktionen av oljeväxter är dock 142 Rybsen är i hög utsträckning beroende av insektsmedierad pollinering, men även rapsen, som till

stor del är självfertil, gynnas av insektspollinering med ökad skörd och bättre kvalitet om bin tillförs odlingarna.

78

mycket komplexa och varierar troligtvis mellan olika geografiska områden. Kun-skapsbrister om dessa samband är en begränsning i värderingssteget. En möjlig värderingsituation kan vara en tillståndsprocess där en planerad exploa-tering förväntas ha negativ effekt på områden som bedöms vara viktiga habitat för vilda pollinatörer. I närområdet produceras oljeväxter som antas gynnas av den rika pollinatörsfaunan. Ett sätt att värdera pollineringen är dess roll som insatsvara till skörden av oljeväxter. En modellering av hur pollineringen påverkar skördens kvantitet och kvalitet genomförs. Beräkningar kan sedan visa hur skörden påverkas av att pollinatörerna minskar i antal och vad detta leder till i inkomstbortfall för lantbrukaren. Den faktiska minskningen (mätt i antal kilo skörd) värderas genom det justerade marknadspriset. Ett alternativt sätt är att använda skadekostnadsme-toden och beräkna kostnaden av att hyra tama pollinatörer som kan bidra med samma mängd extra skörd som de förlorade vilda pollinatörerna. Livsmedel från tama landdjur Livsmedel från tama djur kommer fr.a. från nötkreatur, får, svin och höns. Nötkreatur och får betar på såväl naturbetesmarker som vallar och de utfordras med dels grovfoder (hö, ensilage m.m.), dels kraftfoder som är koncentrerat djurfoder av spannmål, rapskaka eller soja, men även biprodukter från livsmedelsindustrin såsom melass, drav och vassle. Mjölkkor, svin och fjäderfä utfordras vanligen endast med kraftfoder från spannmål, rapskaka, soja, fiskmjöl med mera. Den största delen av åkerarealen utnyttjas till vall, grönfoder och foderspannmål för djuruppfödning. En betydande del av betesmarkerna och ängarna utnyttjas också till denna tjänst. Dock utnyttjas enligt en skattning 544 000 hektar 143 av åker och betesmark för landets hästar (som bör räknas som kulturell tjänst). Sverige är idag inte självförsörjande inom fodermedelsproduktionen. 27 % av fod-ret för svensk djurproduktion är importerat144. Omvänt kan sägas att av den areal som totalt krävs för djuruppfödningen i landet finns omkring en fjärdedel utanför landets gränser. Statistik över produktion och konsumtion tas fram av SCB och Jordbruksverket.

143 Hästskattningarna 2004 och 2010 en analys utifrån näringens perspektiv. Jordbruksver-ket och Hästnäringens Nationella Stiftelse. 144 Deutsch, L. (2006). ”Hur svensk är en svensk ko?

79

Pollinering Pollineringens stora ekonomiska betydelse för frukt- och bärodling illustreras av tabellen145.

Fig 13 Pollinatörers betydelse för skörden Olika undersökningar visar att bin ökar skörden i oljeväxter med 5–15 %. Rybs är självsteril och här kan närvaron av bin öka utbytet med 10–15 %. Raps är till 70 % självbefruktad. Pollinering med bin ökar skörden med 5–10 % i höstraps. Raps och rybs är bra dragväxter för biodlaren och ger därför även mycket honung. Även humlesamhällen har stort ekonomiskt värde vid t.ex. klöverodling. Jordbruksverket har tagit fram räkneexempel för beräkning av lönsamheten i att hyra bi- eller humlesamhällen till odling av vitklöver och raps eller rödklöver och åkerböna i slättbygden 146.

Fig 14 Olika pollinatörers betydelse

145 Jordbruksverket. Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling Jordbruksinformation 6 – 2008

146 Jordbruksverket. Öka skörden med honungsbin och jordhumlor. Jordbruksinformation 21 – 2007

80

Tabell 5 Jämförelse skördeutfall med respektive utan pollinatörer

Biologisk kontroll av skadegörare (inklusive invasiva arter) Ekosystemtjänsten biologisk kontroll av skadegörare är en mycket viktig eko-systemtjänst i odlingslandskapet. Beroende på plats och sammanhang kan eko-systemtjänsten leda till en rad nyttigheter. Biologisk kontroll är en indirekt eko-systemtjänst, vilket innebär att den ofta värderas för sitt bidrag till andra eko-systemtjänster som kan kopplas direkt till nyttigheter/varor. Som beskrivits ovan innebär biologisk kontroll naturligt förekommande fiender till skadegörare. Två generella nyttigheter där biologisk kontroll är en viktig indirekt ekosystemtjänst är livsmedelsproduktion och natur- och kulturarv genom att biologisk kontroll bidrar till att vidmakthålla öppna jordbrukslandskap. Ytterligare ett viktigt ekonomiskt bidrag är att väl fungerande biologisk kontroll kan dämpa användning av kemiska bekämpningsmedel dvs. pesticider mot skadegörare. Användning av kemiska be-kämpningsmedel kan påverka flera nyckelarter i jordbruksekosystemet, bla. polli-natörer.147. Sådan användning kan därför medföra att ekosystemets förmåga att leverera ekosystemtjänster minskar över tid. Värderingsexempel Ett sätt som det ekonomiska värdet av biologisk kontroll har uppmärksammats på är dess roll som insatsvara i produktionen av odlade växter. Mer specifikt kan upp-rätthållande av biologisk kontroll, genom komplexa ekologiska interaktioner i den omgivande biologiska mångfalden, öka skörden genom att hindra skadegörare att negativt påverka skörden.148 Det omgivande landskapet är viktigt så att lämpliga habitat för olika arter finns. Naturlig biologisk kontroll är generellt mindre före-kommande i monokulturlandskapet än ett mer mosaikartat odlingslandskap.149

147 Jorbruksverket (2010) Massdöd av bin, RA09:24 148 Östman, Ö., Ekbom, B., & Bengtsson, J. (2003). Yield increase attributable to aphid predation by

ground-living polyphagous natural enemies in spring barley in Sweden. Ecological Economics, 45(1), 149-158.

149 Geider F. m.fl. (2010) Persistent negative effects of pesticedes on biodiversity and biological control potential on European farmland, Basic and Applied Ecology, 11(2):97-105

81

Forskning har visat att investeringar för att gynna naturlig biologisk kontroll ofta är mycket lönsamma, dvs, nyttan överstiger vida kostnaden.150 Ett försök att kvantifi-era värdet av biologisk kontroll av insekter i USA uppskattade värdet till $4,5 mil-jarder per år.151 Produktionsfunktionsmetoden innebär att värdet av en ekosystemtjänst beräknas genom att analysera betalningsviljan för en nyttighet genererad av en direkt eko-systemtjänst, och sedan analysera en indirekt ekosystemtjänst som om de vore insatsvaror till den direkta ekosystemtjänsten.152 Denna metod är lämplig för att värdera biologisk kontroll, eftersom tjänsten i princip endast värderas som insats till andra ekosystemtjänster. En värdering med produktionsfunktionsmetoden krä-ver modellering om hur marginella förändringar, i t.ex. det omgivande landskapet, påverkar slutskördar genom att habitat för naturliga fiender förstörts. En sådan analys är svår, främst på grund av de komplexa samband som bidrar till att biolo-gisk kontroll upprätthålls, Kunskapen om dessa samband är ofta bristfällig. Landskapskaraktär – kulturarv Närhet till en ängs- och betesmark kan antas betyda 30.000-40. 000 kronor för ett fastighetsvärde på landsbygden, sannolikt mer om fastigheten ligger i ett område med många ängs- och betesmarker i närområdet153. Utbrottet av mul- och klövsjuka i Storbritannien 2001 hade en dramatisk effekt på människors möjlighet att besöka landsbygden för rekreation och upplevelse av kulturvärden154. Värdering Det traditionella odlingslandskapet dvs. åker- betes och ängsmarksarealer med landskapselement som gärdsgårdar, enskilda träd och åkerholmar har ett estetiskt och kulturarvsrelaterat värde för många människor. Dessa innehåller användarvär-den i form av rekreation men också estetiska värden och existens- och arvsvärden. Studier som genomförts visar att betalningsviljan för att bevara det svenska od-lingslandskapet uppgår till 1 062 kr per person och år155 (Drake, 1992) eller totalt

150 Ross C. et al. (2008) Economics and adoption of conservation biological control, Biological Control,

45(2):272-280 151 Losey, J. & Vaughan, M. (2006) The economiv value of services provides by insects, BioScience,

56(4):311-323 152 Barbier, E. B. (2007). Valuing ecosystem services as productive inputs. Economic policy, 153 Ängs- och betesmarkers betydelse för fastighetsvärden Jordbruksverket. Rapport 2010:5 154 TEEB 2010 update: Chapter 2 Biodiversity, ecosystems and ecosystem services.

155 Studien beräknade betalningsviljan till 541 kr år 1986 (Studien genomfördes maj 1986) vilket motsvarar 1 062 kr år 2012 (augusti) justerat för inflation. Detta innebär en förändring med 96 %.

82

5,7 mdkr per år156 (Hasund, 1998). Vid en uppdelning av betalningsviljan per per-son och år så beräknades kulturarv till 200 kr, fågel och djurliv till 300 kr, flora till 250 kr och tillgänglighet till 110 kr. För att kunna rikta stödet till de element som värderas högst undersöktes också vad i landskapet som uppskattas mest. I en cho-iceexperimentstudie värderades t.ex. gärdesgårdar till 240 kr per person och år följt av ängsvägar där betalningsviljan var 147 kr per person år (Hasund et al., 2009). Enligt Jordbruksverket har drygt 2 mdkr betalats ut i miljöersättningar per år sedan 2007. Mest har betalats till vallodling, ekologisk produktion samt betesmarker och slåtterängar. Det betyder att mindre än 2 mdkr betalas till bevarande av de kultu-rella värden som estimeras vara värda långt mer än det dubbla. Värdet av tillgängligheten eller närheten till öppna odlingslandskap (bland andra naturtyper) värderas genom hedonisk prissättning, dvs. där fastighetspriserna an-vänds som proxy för miljövärdet och då rankas odlingslandskap betydligt lägre än de flesta andra naturtyper som sjöar, skogslandskap, kusten och våtmarker. Även nationalparker och naturskyddsområden värderas högre. Estetiska värden Detta är en kulturell ekosystemtjänst. De har visat sig vara svåra att göra en mone-tär värdering på.

156 4,7 mdkr år 1998 (Årsmedeltal) motsvarar 5,7 mdkr år 2012 (Januari). Detta innebär en föränd-ring med 21 %

83

Sjöar och vattendrag

I Sverige finns det omkring 100 000 sjöar med en areal om 42 000 kvadrat-kilometer, 9,3 procent av landets yta. Det exakta antalet sjöar och sjöarealen förändras ständigt på grund av landhöjning, sjösänkning, indämning, erosion och igenväxning. Den totala färskvattenresursen som kan användas till aktiviteter baserat på rinnande vatten har uppskattats till 178 000 miljoner kubikmeter, vilket är lika med den årliga avrinningen till havet. Cirka 80 000 av sjöarna är mindre än 10 hektar. De 20 största sjöarna utgör tillsammans 30 % av landets totala sjöareal. Den största sjön är Vänern, med en volym om 153 000 miljoner kubikmeter och den djupaste är Hornavan, som är 228 meter djup157. I Svenskt vattenarkiv fanns det 27 663 vattendrag registrerade år 2010, med totalt 190 000 km längd158. Inom vattenförvaltningen har merparten av Sveriges vatten delats in i 27 000 vattenföre-komster. Många av sjöarna har bildats i sänkor som uppstått genom förkastningar och sprickor i berggrunden eller ojämnheter i moränavlagringar som skapas efter in-landsisens rörelser. Under den högsta kustlinjen har sänkor i lösa jordar också for-mats genom havens bearbetning. Några sjöar har också bildats genom meteoritned-slag159. Vattendragens karaktär har formats efter inlandsisens smältning för cirka 10 000 år sedan. Smältvattnet förde med sig stora mängder sediment som sedan avsattse i kustområdet och dalgångar, i vilket vattenflödet skar sig ner allt mer. Sediment avsattes på lägre nivåer längre ned i dalgångarna och raviner bildades i morden med fina sediment. Meandrande vattendrag har bildats i områden med liten lutning och lätteroderade sediment och där vattendrag når en sjö eller havet har det ibland bildats deltan160.

157 SMHI, 2008. Sveriges sjöar. Faktablad nr 39.

http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.504!Faktablad%252039_webb.pdf 158 SMHI, 2010. Sveriges vattendrag. Faktablad nr 44. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.10713!webbSveriges%20vattendrag%2016.pdf 159 SMHI, 2008. Sveriges sjöar. Faktablad nr 39.

http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.504!Faktablad%252039_webb.pdf 160 SMHI, 2010. Sveriges vattendrag. Faktablad nr 44. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.10713!webbSveriges%20vattendrag%2016.pdf

Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

84

Människors aktiviteter har under lång tid påverkat vattnets sammansättning och kvalitet samt livsmiljön i övrigt för människor, djur, växter och andra organismer. Jord- och skogsbruk har medfört en förändrad hydrologi och utsläpp och urlakning av ämnen, industriproduktion har medfört utsläpp av näringsämnen eller farliga ämnen, vattenkraft har förändrat eller hindrat vattnets väg, transporter har medfört utsläpp av partiklar och förbränningsprodukter och fiske har påverkat fiskbestån-den. Denna påverkan pågår fortfarande och medför effekter på vattnets kvalitet, den biologiska mångfalden och den omgivande livsmiljön, kulturmiljövärden och friluftslivets värden. Tillgång till vatten av bra kvalitet utgör på flera sätt en livsnödvändig resurs för vår överlevnad och har också på många sätt stor betydelse för vår livskvalitet. Det utgör även en grund för biologisk mångfald, många kulturmiljövärden och för vår rekreation. Vatten från sjöar och vattendrag används idag på olika sätt till dricksvatten, odling, friluftsliv, energiproduktion, processvatten, transporter och reningsprocesser samt som recipient med mera. För att vi långsiktigt ska kunna fortsätta att använda vatt-net krävs att det håller en god kvalitet och tillräcklig kvantitet. De mänskliga akti-viteternas påverkan på vattenmiljöerna behöver därför förändras så att användning-en av och påverkan på vattnet blir långsiktigt hållbar. Hur vi gemensamt beslutar oss för att använda och påverka vattnet, marken vid vatten samt vattnets resurser i form av fisk, skaldjur med mera, påverkar förutsättningarna för ekosystemen att tillhandahålla de tjänster vi önskar och behöver, såväl nu som i framtiden. Valda ekosystemtjänster knutna till sjöar och vattendrag I tabell 6 beskrivs ett urval av vattnets tjänster som har stor betydelse för männi-skan. Vid urvalet har tjänster valts som har koppling till vattnets kvalitet. Listning-en utgör inte någon fullständig eller slutlig sammanställning av sjöar och vatten-drags ekosystemtjänster.Många av de stödjande ekosystemtjänsterna så som biolo-gisk mångfald ingår i princip inte. Inte heller abiotisk energiproduktion eller trans-porter, då dessa faller utanför klassningssystemet. Några andra tjänster har över-vägts men inte tagits med i det slutliga urvalet på grund av lägre dignitet i förhål-lande till andra tjänster vattnet bidrar med, eller på grund av överlapp. Dessa är global klimatreglering, flödesreglerande vattenmagasinering, andliga tjänster, bo-stadsrelaterade naturkvalitéer, byte och andra naturkvalitéer för nöjesjakt och sport-fiske, resurs för forskning och miljöövervakning samt utbildning.

85

Tabell 6: Några ekosystemtjänster av stort värde för människan knutna till sjöar och vattendrag

Utvalda ekosystemtjänster Exempel Livsmedel från sötvattensorganismer Fångst från yrkesfiske och vattenbruk Dricksvatten Uttag av vatten med dricksvattenkvalitet Icke-drickbart vatten Bevattning i jordbruk och uttag till industri

med vissa kvalitetskrav Utspädning, infångning och återcirkulation Renande och reglerande processer Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler

Livsmiljöer. Lek-, bo-, skydds- och rastplatser.

Kultur och naturarv Landskap, historia och tillhörighet Möjligheten till rekreationsaktiviteter Upplevelser med koppling till vatten Hälsa Avkoppling, återhämtning Livsmedel från sötvattenorganismer Livsmedel från sötvattenorganismer inkluderar bland annat fisk och skaldjur. Yr-kesfisket är av stor vikt framför allt i de fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Mäla-ren och Hjälmaren. Några andra sjöar där fisket bedrivs yrkesfiske bedrivs och uppgifter inhämtas finns i Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skånes, Hallands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Jämtlands och Norrbot-tens län161. Vattenbruk – akvakultur - omfattar odling av alla slags djur och växter i vatten. I Sverige har extensiva former av fiskodling förekommit i hundratals år (t.ex. odling av karp och ruda i dammar). I dagens svenska vattenbruk bedrivs intensiv odling av matfisk och skaldjur för konsumtionsändamål, samt sättfiskodling för utsättning i syfte att förstärka naturliga eller introducerade bestånd. En del av sättfiskodlingen avser även produktion för leverans till matfiskodlarna162 Den limniska miljöns förmåga att förse människan med livsmedel i form av fisk och skaldjur är beroenda av funktionen hos ett stort antal stödjande och reglerande ekosystemtjänster som gör vattnet till en lämplig livsmiljö. Det handlar t.ex. om vattenflödens syresättning och näringsomvandling. Biologisk mångfald i vatten stödjer många av de reglerande tjänsterna, det vill säga bidrar till och styr funktion-en av dem. Många processer har betydelse, från den fundamentala primärprodukt-ionen som utgör det första steget i näringsväven, via den näringsvävsdynamik som möjliggör för människan att tillgodogöra sig näring genom konsumtion av arter på 161 SCB, 2011. Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2011. Preliminära uppgifter. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden. JO 56 SM 1201. http://www.havochvatten.se/download/18.4ac364c413727adcb8d80006507/JO56SM1201.pdf 162 SCB, 2011b. Vattenbruk 2011. Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande JO 60 SM 1201.

http://www.scb.se/Statistik/JO/JO1201/2011A01/JO1201_2011A01_SM_JO60SM1201.pdf

86

högre trofinivåer. Organismerna bidrar bland annat till att fånga in och omsätta kol och växter producerar syre. För att detta ska vara möjligt krävs ett fungerande bio-geokemiskt kretslopp, tillgång till fungerade livsmiljöer som kan erbjuda skydd, föda och spridning samt en förmåga hos ekosystemet att motstå externa störningar, resiliens. Huruvida livsmedlen som hämtas från de limniska miljöerna är lämpliga för mänsklig konsumtion avgörs delvis av de reglerande ekosystemtjänsterna, som exempelvis förmågan att reglera och ta hand om miljögifter. Dricksvatten Vatten är vårt viktigaste livsmedel och av fundamental vikt för människans över-levnad. I hushållen använder vi ett kvalitativt bra vatten till mat och dryck, person-lig hygien, disk och tvätt och mycket annat. Det vatten som produceras vid de kommunala vattenverken håller dricksvattenkvalitet och det används till exempel till hushåll, industri, allmänna ändamål som t.ex. skolor och sjukhus. Av det totala dricksvattenuttaget från ytvatten används även en viss del inom industri, jordbruk och övrigsektor163. Den limniska miljöns förmåga att förse människan med livsmedel i form dricksvatten är beroende av vattenmiljöernas förmåga till utspädning, infångning och återcirkulation och även till nedbrytning och omsättning av olika ämnen i vattnet. För att detta ska vara möjligt krävs ett fungerande biogeokemiskt kretslopp. Biologisk mångfald stödjer många av dess tjänster, det vill säga bidrar till och styr funktionen av dem. Huruvida dricksvatten är lämpligt för mänsklig konsumtion avgörs även av ekosystemens förmåga att ta hand om miljögifter, samt utföra filtrering och rening genom fastläggning i sediment och organismer. Tillgång till ett bra dricksvatten utgör i sin tur en viktig faktor för såväl hälsa som möjligheten till rekreation. Icke-drickbart vatten (med vissa kvalitetskrav) För en stor del av det vatten som klassas vara icke-drickbart vatten krävs ofta ändå en god kvalitet. Inom jordbruket behövs vatten av god kvalitet för bevattning av gröda och för djurhållning. Vatten som används inom jordbruket har bedömts komma till 80 % från ytvatten. Industrisektorn är den största vattenanvändaren i Sverige och vattnet är av stor betydelse för dess processer. Även här krävs många gånger ett kvalitativt bra vat-ten. Sett till användarkategori används största delen Sveriges vattenuttag inom

163 SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vatten-distrikt och län. Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande MI 27 SM 0701. Diagram: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx

87

industrisektorn. Den allra största delen av det vatten som används inom industrin kommer från egna täkter och främst från ytvatten164. Massa-, papper- och pappersvaruindustrin är den bransch som har i särklass högst vattenuttag. Även industrin för tillverkning av kemikalier och kemika-liska produkter samt stål- och metallverk använder mycket vatten165 Indu-strin använder i hög grad vatten för kylning i i produktionsprocesser166 Den limniska miljöns förmåga att förse människan med nyttjbart vatten är, liksom för den tidigare beskrivna tjänsten dricksvatten, beroende av funktionen hos ett stort antal stödjande och reglerande ekosystemtjänster, bland annat ekosystemens förmåga att reglera och ta hand om miljögifter, filtrering och rening genom fast-läggning i sediment och organismer. Även om vattnet inte behöver vara drickbart för människan, behövs ofta en god kvalitet för att kunna användas i specifika indu-striprocesser. Även vid jordbrukets bevattning av grödor och till djurhållning krävs en god vattenkvalitet. Biologisk mångfald stödjer många av de reglerande tjänster-na, det vill säga bidrar till och styr funktionen av dem. Utspädning, infångning och återcirkulation Sjöar och vattendrag har en stor betydelse för reglering av avfall och föroreningar genom utspädning, infångning och återcirkulation. Ämnen späds ut, bryts ned och lagras i sediment och i organismer, varvid vattnet renas. Genom utspädning mins-kar vattnet även effekterna av övergödningen såväl till övriga delar av den akva-tiska miljön. Kolinlagring sker, vatten syresätts och blir även syrefattigt i vissa miljöer. Detta påverkar de kemiska processerna, bland annat genom att rena vattnet från kväve (kvävecykeln). I vattendragen finns också en stor mängd organismer som bryter ned organiska ämnen och omsätter dem i kretsloppet. Funktionen på-verkas bland annat av belastningen och därmed av den omgivande miljön. Vissa ämnen kan inte brytas ner naturligt i sötvatten, alternativt fångas upp och bindas in av organismer och i sediment genom infångning och absorption. Förekomsten av föroreningar i de limniska organismer som är av relevans för mänsklig konsumtion minskar möjligheten till att nyttja livsmedel från limniska organismer.

164 SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vatten-distrikt och län. Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande MI 27 SM 0701. Diagram: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx 165 SCB, 2010. Industrins vattenanvändning 2010. Uttag, användning och utsläpp av vatten i industri-

sektorn. Statistiska meddelanden MI 16 SM 1101

http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0903/2010A01/MI0903_2010A01_SM_MI16SM1101.pdf 166 SCB, 2007. Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995-2005. Rapport 2007:1

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/MI1301_1995I05_BR_MI71OP0701.pdf

88

Sjöars bottensediment har en förmåga att binda överflödigt fosfor vilket minskar effekten av övergödningen. Denitrifikation, som sker i sedimenten, utgör en natur-lig kväverening. På samma sätt som bottenmiljön kan fungera som sänka för nä-ringsämnen kan den även fungera som källa under förändrade förhållanden. Grunda limniska områden är ofta närsaltsfilter och fungerar som buffertzon i trans-porten av växtnäring från land till vattenmiljöerna. Denna förmåga att kunna fil-trera bort näring är kopplat till ljusförhållanden och upprätthållandet av en hög fotosyntes. Utspädning, infångning, nedbrytning och återcirkulation är av avgörande betydelse för upprätthållandet av många viktiga processer i den limniska miljön. Här ingår omsättningen av syre, vatten, kol, kväve och fosfor. Dessa cykler utgör förutsätt-ningen för och samverkar därmed med ekosystemets produktivitet och förmåga att leverera livsmedel som drickvatten och annat vatten med kvalitetskrav samt livs-medel från sötvattenorganismer som fisk och skaldjur. Processerna bidrar även till biologisk mångfald samt förmågan att motstå externa störningar och dess förmåga att leverera nyttigheter till samhället. Genom sin påverkan på vattenkvalitet och mångfald utgör processerna en viktig grund även för möjligheten till friluftsliv. I tillägg är ekosystemet beroende av organismer som kan härbärgera kväve och fos-for för att omsättningen av näring ska fungera. Vattenmiljöerna bidrar även med bakteriell nedbrytning, lagring i organismer samt inlagring i sediment. Naturens förmåga att ta hand om och bryta ner miljöfarliga föreningar är beroende av ekosy-stemens biologiska mångfald. Ett stort antal arter och individer bidrar till nedbryt-ning över tid, lämpliga livsmiljöer där inlagring kan ske samt och detta medför en väl fungerande näringsvävsdynamik. Ekosystemets förmåga till reglering av för-oreningar har även stor betydelse för möjligheten till rekreation samt bidra till förbättrad hälsa. Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler Genom upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler reglerar vattnet den biotiska miljön. Livsmiljöerna skapar habitat för unga stadierna av akvatiska organismer. Strandlinjen med tillhörande grunda vattenområden fungerar som barnkammare och är ytterst viktiga som lek-, uppväxt- och födoområde för många arter. Lämpliga livsmiljöer utgör ett självklart fundament i ett fungerande ekosystem för arternas möjlighet till fortplantning, födosök och skydd under upp-växten. Detta gäller såväl för limniska arter som människan drar nytta av för kon-sumtion(livsmedel från limniska organismer),, som för arter längre ner i närings-kedjan. I sin viktiga roll för ekosystemets funktion och för den biologiska mångfalden är ekosystemtjänsterna som rör livsmiljö för ungstadier nödvändiga för många andra ekosystemtjänster. Vattenmiljöerna skapar också habitat och utrymme för akva-tiska organismer i deras andra livsstadier. När dessa miljöer får utvecklas på ett naturligt sätt skapas meandring, olika bottenstrukturer och även strukturer i vattnet som död ved. Det ger habitat som t.ex. höljor, strömsträckor, lugnvatten m.m. som

89

passar för olika organismer och bidrar därmed till att bibehålla en större genpool. En riklig mångfald av limniska organismer i vattensystemen ger en god grund för möjligheten till friluftsliv, bland annat sport- och fritidsfiske. Kultur- och naturarv Det natur- och kulturarv som är förknippat med sjöar och vattendrag erbjuder land-skap med tillgänglighet, rekreation och upplevelser av kultur- och naturmiljöer, historia samt känsla av gemenskap och tillhörighet167. Människan har format och fortsätter att forma landskapet genom sin användning. Användning av sjöar och vattendrag har pågått sedan människan först koloniserade den svenska marken och vattnet, efter den förra istiden och framåt. Den senare tidens användning åter-speglas tydligast, exempelvis genom flottningslämningar, kraftverk och broar, dammar, färjelägen, hamnar och båtbryggor. Karaktären på ett landskap idag baseras till stor del på hur området använts histo-riskt och de naturgivna förutsättningarna. Oftast kan man finna flera tidsepoker från förhistorisk, historisk och modern tid sida vid sida. Spåren av människors användning avgör hur pass lätt det är att förstå omgivning-en, vilket i sin tur påverkar oss människor168. Såväl natur- som kulturlandskapen består till dels av en biologisk mångfald i form av såväl terrestra som limniska organismer. En del av kulturarvet har uppstått ge-nom vård och brukande av naturmiljöer och biologisk mångfald. Boplatser har förlagts till områden med vackra vyer och med god tillgång på dricksvatten samt livsmedel från sötvattensorganismer, framför allt fisk. Även möjligheten till rekre-ation och hälsa är intimt förknippad med kulturarvet, då människor gärna vistas i kulturarvsrika naturmiljöer. Kulturarvstjänsterna verkar i hög grad i samma rikt-ning som de mer biologiska, då skydd och bevarande av kulturmiljöer ofta även gynnar naturmiljöer. Ibland riskerar dock kulturmiljöer förändras i negativ riktning i samband med insatser för naturvård, till exempel i samband med restaurering av vandringsvägar i områden med stora kulturarv som grundar sig i människans nytt-jande av anläggningar som dämmer upp vatten. Möjligheten till rekreationsaktiviteter Rekreation, turism och friluftsliv vid vatten har stor betydelse för såväl vår eko-nomi som för vårt välmående. Turismen bidrar samtidigt till att skapa förståelse och broar mellan människor från olika platser och kulturer. Den är också ett hand-lesskapande och välståndsbyggande verktyg. Med en hållbar utveckling skapas ett

167 RAÄ, 2008. Metodhandledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys. Kulturmiljön i miljömålsar-

betet. Rapport 2008:2 http://www.raa.se/publicerat/9789172095083.pdf 168 Trafikverket, 2011. Kulturmiljö i landskap. Miljöaspekterna forn- och kulturlämningar, annat kulturarv

samt bebyggelse – Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner. Arbetsversion

4 april 2011. http://www.trafikverket.se/PageFiles/55980/miljoaspekt_kulturmiljo_i_landskap_110901.pdf

90

bredare utbud av natur- och kulturaktiviteter och besöksmål och attraktivare boen-demiljöer. Flertalet friluftsaktiviteter människor anser vara allra viktigast för dem har kopp-lingar till vistelse vid vatten, t.ex. promenader, bad utomhus i sjö eller hav samt fritidsfiske. Utöver bad och fritidsfiske anges dykning och snorkling, segling samt vind- och vågsurfande vara aktiviteter som man skulle vilja ägna sig mer åt under längre ledigheter169. Nyttjandet av vatten för olika aktiviteter som bad, båtliv och fiske är i hög grad beroende av att vattnet har en god kvalitet och därmed av de reglerande och stöd-jande tjänsterna som utspädning, infångning och återcirkulation. Rekreationen är också i hög grad knuten till förekomst av en rik biologisk mångfald med långsiktigt hållbara populationsnivåer av fisk och skaldjur, som utgör grunden för livsmedel från sötvattenorganismer. Sverige har många sjöar och kanaler och därmed goda förutsättningar för ett rikt båtliv. Allemansrätten och strandskyddet gör dessa miljöer öppna och tillgängliga för alla. Svenskarna är ett båtintresserat folk och båtlivet är en av de största folkrö-relserna. Sverige har därför blivit ett av världens mest fritidsbåttäta länder. Mer än hälften av alla båtar i undersökningen används till fiske. Friluftslivet inom padd-lingen har stor betydelse för både regional utveckling samt förmänniskors hälsa. Båtlivet ökaroch det kommer att fortsätta öka i framtiden170. Sveriges många tillgängliga sjöar med god badvattenkvalitet medför även rika möjligheter till bad. De allra flesta badvattnen i Sverige är tjänliga. Smittskyddsin-stitutet samt Havs- och vattenmyndigheten har ett ansvar för databas och övervak-ning. Blå Flagg är en internationell miljöutmärkelse för hamnar och stränder. Den finns i ett 40-tal länder, både inom och utanför EU. Utmärkelsen delas ut till de hamnar och stränder som uppfyller ett antal kriterier som rör vattenkvalitet, säker-het, service och miljö171. Den goda badvattenkvaliteten är i hög grad beroende av vattnets reglerande tjänster som infångning, utspädning och återcirkulation

169 Lundmark, 2009. Efterfrågan på naturturism. Nuläge och potential för regional utveckling. Friluftsliv i

förändring. Rapport nr. 10.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=efterfr%C3%A5gan%20p%C3%A5%20naturturisme&source=we

b&cd=1&sqi=2&ved=0CCIQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.divaportal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva

2%3A303295%2FFULLTEXT01&ei=iS0_UJiRMZTO4QTqhYCYAw&usg=AFQjCNFEnsAXbKLH-

W05Vqb5PRss19NlgA 170 Båtbranschens riksförbund, 2012. Fakta om båtlivet i Sverige 2012. http://www.sweboat.se/fakta-om-

batlivet.aspx 171 Morrison, 2009. Mälarens värde. En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjäns-

ter och sociotekniska systemtjänster, samt dess värde för människans välbefinnande. Vatten miljö

91

Sportfiske bedrivs i hög grad på grund av att det ger naturupplevelser, utmaning och kamp. Sportfisket har ett mycket stort ekonomiskt värde, utöver köttvärdet för själva fisken, livsmedel från sötvattenorganismer, i form av möjligheten till rekre-ation , samt hälsa, välbefinnande, gemenskap och andra sociala värden. Fisken är i sig helt beroende av vatten av god kvalitet och fungerande reglerande tjänster som infångning, utspädning och återcirkulation. Sportfisket genererar turistinkomster och arbetstillfällen och dess värdeinnehåll skiljer sig kraftigt från yrkesfisket, där köttvärdet (fiskens förstahandsvärde) dominerar. Även inomhusak-tiviteter som redskapstillverkning, flugbindning samt samlande av äldre sportfiske-redskap och litteratur skapar värden172. Några viktiga faktorer för att fiska mer anges vara tid, sällskap att fiska med samt förbättrade egna kunskaper om fiske173.

Hälsa174 Vistelse i naturen påverkar generellt sett människors hälsa på ett positivt sätt. Att ta till vara naturens hälsobringande effekter är både kostnadseffektivt och en viktig strategi. Sveriges natur och friluftstradition gör att vi har en helt unik möjlighet till att ändra inaktivitetstrenden. Med ökad naturkontakt kan vi därför förvänta oss ett förbättrat hälsoläge hos befolkningen, samt positiva effekter på samhällsliv i form av förbättrade studieresultat hos unga, ökad produktivitet och sysselsättning samt en dämpad kostnadsutveckling för vård och omsorg. Naturmiljöerna upplevs inte separat per naturtyp och kan inte delas upp i biotisk och abiotisk upplevelse. Vis-telse vid eller i vatten utgör en betydande faktor vid vistelse i naturen. Här ingår biotiska komponenter som upplevelse av fågelsång, sus i strandvegetation, synin-tryck av fåglar och andra vattenanknutna djur och växter, vilket påverkar oss i ett sammanhang tillsammans med andra komponenter i naturmiljön. I följande stycken beskrivs något om hur det kan påverka vår hälsa. Vistelse i naturen har en lugnande inverkan på oss, stresshormonerna går ner och återhämtningen är effektiv. Även korta naturmöten på 4-5 minuter har

teknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 2009-02-12

http://www.dricks.chalmers.se/files/rapporter/Malarens_varde.pdf 172 Outdoor.se, 2012. Sportfiske – vad är det? 2012-08-24 Webbsida:

http://www.outdoor.se/sportfishnews/articles/vad/ 173 Fiskeriverket, 2005. Fiske 2005, en undersökning om svenskars fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete

med SCB.http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AA9999_2005A01_BR_JOFT0501.pdf 174 Texten i hela detta avsnitt är hämtad från samma källa och rör den positiva effekt vistelse i naturen

har totalt sett, då specifika data för vatten saknas. Frisk i naturen, Ett nordiskt projekt. Frisk i naturen.

initierat av Nordiska ministerrådet. En broschyr med argument hälsorelaterade aspekter om friluftsliv i

naturen baserat på vetenskapliga studier, med referenser till dessa.

http://www.friskinaturen.org/media/argumentationsfolder_sista.pdf

92

visat sig hjälpa. Bara åsynen av natur kan leda till att patienter mår bättre, oroar sig mindre, upplever mindre smärta och tillfrisknar snabbare. Det gör att mängden kronisk stress och livsstilssjukdomar såsom hjärt- kärl sjukdomar, diabetes, depression, demens och cancer kan minskas. I naturen blir vi mindre sjuka ute på grund av att luftburna smittämnen får svårare att spridas. Äldre som genom sin vistelse i naturen lägger om sin livsstil från passiv till aktiv kan förlänga oberoendet och klara sig själva i ytterligare 8-10 år. Balans, koordination och rörlighet tränas bra i naturen. Bättre sömnkvalitet, mindre av ångest, minskad risk för akut hjärtåkomma och förbättrat socialt liv är andra positiva effekter. Tankarna klarnar i naturen, vi upplever mer ”spon-tan uppmärksamhet” och kopplar bort den ”riktade uppmärksamheten” som kräver mental energi och stör vårt undermedvetna. Spontan uppmärksamhet stimuleras av mjuka sinnesintryck som skänker vila och återhämtning. I naturen finns något spirituellt, den anknyter till vårt inre och skapar sam-manhang i tillvaron, samtidigt som människor får intryck av att vara del av något större. Naturen tjänster kan ge själslig styrka och friluftsliv kan ge perspektiv på livet i såväl vardag som i svårare stunder av sorg eller kris. När vi hör ljudet av vatten, fåglar som kvittrar eller suset i löven så ger det oss ny energi. Den hälsa som vistelse i naturen kan ge oss är intimt förknippad med kvaliteten på de naturmiljöer som besöks, vilket bland annat är beroende av de producerande tjänsterna som exempelvis produktion av livsmedel från sötvattenorganismer som fisk och skaldjur. Natursköna och friska miljöer har ett starkt samband med möjligheten till rekreat-ion. Kvaliteten på miljöerna är i sin tur beroende av biologisk mångfald inom stöd-jande tjänster samt många reglerande tjänster som upprätthåller naturliga processer och producerar dess mångfald av organismer och miljöer. Dessa tjänster verkar i samma riktning och förstärker varandra.

Faktorer som påverkar de valda ekosystem-tjänsterna Ett flertal aktörer, sektorer och företeelser påverkar och belastar sötvattenmiljöerna och påverkar därmed dess ekosystemtjänster, framför allt jord- och skogsbruk, industri, hushåll/ privat-personer, vägtrafik, vattenverksamheter, energiproduktion, bygg- och anläggningsverksamhet, fiske, sjöfart och vattenbruk. Fysisk och hydrologisk påverkan samt ohållbar exploatering Påverkan från jord- och skogsbruk

93

Kant- och svämzoner vid vattenmiljöer kan påverkas av exempelvis jord- och skogsbruk, vilket förändrar strandmiljöer och påverkar vattenkvaliteten, exempel-vis genom ökad utlakning av humus, jordpartiklar och näringsämnen, vilket bland annat påverkar vattnets kvalitet och även de organismer som är beroende av en god vattenkvalitet. Borttagande av träd och buskar vid vattendragen ge negativ påver-kan på den biologiska mångfalden i och vid vattendragen, eftersom död ved i vat-tendrag, beskuggning och föda från dessa zoner medverkar till upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler och därför är av stor vikt för många av de vattenanknutna organismerna. Verksamheterna kan även leda till ökat utflöde av närsalter, sediment och miljögifter till vattendraget, vilket gör att det tar lång tid att späda ut, fånga in och återcirkulera ämnen i och från vattnet. Skyddsdikning, muddring och anläggning av vägar över vattendrag medför dessutom inte sällan vandringshinder för fisk och försämring av vattendragens vattenhållande och flö-desutjämnande funktion. Ibland försämras även möjligheten till rekreation, bland annat fritidsfiske. Expolatering och verksamheter vid vatten Strandnära byggande med flera verksamheter kan medföra störning i närheten till/i (känsliga) vattenmiljöer, vilket kan göra att de ekosystemtjänster sjöar och vatten-drag bidrar med försämras/förstörs. Bland annat genom påverkan på biologisk mångfald och natur- och kulturarv, tillgängligheten för friluftslivet, möjligheterna till produktion av dricksvatten och vatten med andra kvalitetskrav samt tillgången på fredade områden. Genom fragmentering av värdefulla miljöer försämras möjlig-heten för arter att fortleva och sprida sig. Reglerade vatten för vattenkraft har ge-nomgått såväl habitatförändringar som fragmentering.Påverkan består av bl.a. vat-tenkraftsutbyggnad, kanalisering och rensning 175. I dagsläget drivs ett stort antal vattenkraftverk med tillstånd som har medde-lats med stöd av äldre lagstiftning, det stora flertalet enligt 1918 års vatten-lag. I denna lag fanns utifrån dagens synsätt och kunskap relativt låga krav på ekologisk hänsyn. Av totalt 3 656 prövningar som ägde rum enligt äldre lagstiftning än miljöbalken har endast 78 därefter omprövats enligt miljö-balken. Det finns även äldre anläggningar som drivs utan tillstånd samt ned-lagda äldre anläggningar för nyttjande av vattnets kraft där dammarna trots upphörd drift står kvar och hindrar vattenorganismernas vandring upp- och nedströms i vattendragen176.

175Havs- och vattenmyndigheten, 2012a. Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag samt Ingen övergödning. http://www.havochvatten.se/miljopolitik-och-lagar/politikomraden-och-strategier/miljokvalitetsmal.html

176 Havs- och vattenmyndigheten, 2012b. Underlag inför en sammanhållen vattenpolitik.

http://www.havochvatten.se/download/18.4ac364c413727adcb8d80009174/20120614+HaV+Underlag_

sammanh%C3%A5llen_vattenpolitik+-slutversion.pdf

94

Värdefulla vattenanknutna kulturarv, så som äldre dammkonstruktioner och broar, flottningslämningar, bykhus, flottarkojor, mjölnarbostäder och kvarnar kan skadas vid exploatering, exempelvis strandnära byggande, i vissa fall även vid restaurering av vattendrag i natur- och fiskevårdande syfte. Samtidigt försämrar ofta kulturmil-jövärden möjligheten till fri vandring för fiskar och andra organismer. Alltså finns det ibland vissa motsättningar mellan bevarande av kulturarv och möjligheten till en grön infrastruktur för biologisk mångfald samt produktion av livsmedel från sötvattenorganismer. En del av dessa motsättningar kan dock redas ut genom god ömsesidig hänsyn. Förlust av kulturmiljövärden riskeras även vid exploatering i form av fiskodling, muddring och brobyggen. Förlust av kulturmiljövärden kan försämra möjligheten till friluftsliv. Det ökade trycket från turismen kan å sin sida betyda både hot och möjligheter för kulturmiljöns värden. Skador på vårt kulturarv försämrar våra möjligheter till upplevelse av landskapet och dess historia. Övergödning Utsläpp av (kväve och) fosfor från jord- och skogsbruk, industrier, kommunala och enskilda avlopp och vissa andra verksamheter ger negativ påverkan på siktdjup, näringsämnesstatus, sammansättning av fisk-, makrofyt (makroalg)-, bottenfauna-, påväxtalg- och växtplanktonsamhällen. Det påverkar de renande och reglerande processerna, inklusive kapaciteten för utspädning, infångning och återcirkulation och kan leda till algblomning samt där vattenomsättningen är begränsad, syrebrist. Sammantaget medför detta ibland en stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Följden kan även bli att möjligheten till rekreation försämras. Över-gödningsproblematiken utgör ett särskilt stort problem i södra Sverige. Farliga och förorenande ämnen Utsläpp av giftiga/förorenande ämnen påverkar de renande och reglerande proces-serna, bland annat möjligheten till utspädning, infångning och återcirkulation. Ut-släppen kan även ha toxiska, mutagena och cancerogena effekter och därigenom påverka såväl människors hälsa som den biologiska mångfalden. De kan skapa långsiktiga effekter i vattenmiljön och på organismerna i vattenmiljön. Farliga och förorenande ämnen har sin källa i utsläpp från bland annat avloppsre-ningsverk, dagvatten, nedlagda deponier, utsläpp från andra länder som kommer till Sverige via atmosfäriskt nedfall, fordonstrafik, bekämpningsmedel och genom läckage från varor. Förekomst av miljögifter är ofta större i anslutning till större orter, vägar, intensivt odlade jordbruksområden samt gamla industrier. Påverkan från kvicksilver som lösgörs från marken vid skogsbruk medför bland annat att Sveriges inlandsvatten inte klarar kravet för god kemisk status på grund av för höga halter av kvicksilver i fisk. Avloppspåverkan på råvatten är en grundorsak till många dricksvattenburna sjuk-domsutbrott, med stark, akut påverkan på vår hälsa som följd. Denna påverkan kan

95

komma både från enskilda avlopp och från avloppsreningsverk. Förmågan att av-lägsna fekala mikroorganismer är inte fullständig under normala förhållanden och i händelser av skyfall sätts avloppsreningsverken under större press. Denna försäm-ring av råvattnet, med förekomst av obehandlat avlopp, kan leda till akut sjukdom. Försurning Försurning orsakas av nedfall av sura luftföroreningar från förbränning av fossila bränslen inom bl.a. energiproduktion och transportsektorn och via mark som inte har förmåga att neutralisera syrorna. Vissa geologiska förutsättningar samt påver-kan från skogsbruk medför även markförsurning genom att neutraliserande ämnen förs bort från marken. Försurning påverkar vattnets kvalitet och de renande och reglerande processerna som förmågan till infångning och återcirkulation av olika ämnen. Den medför även negativ påverkan på den biologiska mångfalden och på möjligheten till livsmedelsproduktion av sötvattenorganismer, genom att det försu-rade vattnet utgör en sämre livsmiljö för fisk och andra vattenlevande organismer. Försurningen via luftburna försurande partiklar har under de senaste decennierna minskat, men kvarstår som en av de faktorer som påverkar våra sjöar och vatten-drag allra mest. En ökad efterfrågan på biobränsle har medfört att mer organiskt material tas ut ur skogen. Detta riskerar att leda till ökad markförsurning och ut-armning av näringsämnen med efterföljande negativa effekter på vatten177. Klimatförändring Användning av fossila bränslen för elproduktion, transporter, industriproduktion och uppvärmning, utsläpp av metan m.m. ökar halterna av växthusgaser i atmosfä-ren, vilket bidrar till klimatförändring. Detta påverkar de limniska miljöer och dess resurser, samt möjligheten att nyttja dem, genom ändrat väder, nederbörd, isförhål-landen, avrinning och omsättning, temperatur och syreförhållanden. Klimatföränd-ringen förväntas medföra fler intensiva regnperioder, höga vattennivåer/flöden, ev. våtare vintrar och torrare somrar samt fler översvämningar. Det medför även ökad avrinning med risk för ökad utlakning av närsalter och humus. Sammantaget för-väntas detta i sin tur medföra försämrad drickvattenkvalitet, påverkan på regle-rande processer som utspädning, infångning och återcirkulation samt genomgri-pande förändringar av ekosystemens funktion och artsammansättning, t.ex. miss-gynnas kallvattenarter. Risken för översvämningar ökar och som en följdeffekt även riskerna för förorening av dricksvatten samt ras och skred samt ökad sprid-ning av farliga ämnen från förorenad mark, vilket kan påverka vår hälsa. Även brukandet av jord och skog nära vatten riskerar vid klimatförändring ge ökad nega-

177 Havs- och vattenmyndigheten, 2012a. Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen Hav i

balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag samt Ingen över-gödning. http://www.havochvatten.se/miljopolitik-och-lagar/politikomraden-och-strategier/miljokvalitetsmal.html

96

tiv påverkan på de limniska miljöerna genom ökade körskador, ökat utläckage av näringsämnen m.m.

Främmande arter Antalet främmande arter i våra vatten ökar. Några av de problem som före-kommer är olagliga utsättningar av signalkräftor, som är kroniska bärare av kräftpest samt introduktion/expansion och spridning av främmande arter med barlastvatten från fartyg. Dessa arter påverkar befintliga organismer negativt och kan medföra stora samhällsekonomiska kostnader. Buller och andra störningar Transport av varor och människor på sjöar och längs vattendrag för olika ändamål har ägt rum sedan människan koloniserade Sverige. I det moderna samhället har en del av dessa transporter ersatts av transporter på väg och med flyg. Ännu idag finns dock flera viktiga transportleder kvar, t.ex. i Vänern, Mälaren samt Göta- och Trollhättekanal. Även friluftsliv vid vatten kan medföra buller och andra störning-ar. Ljudstörningar ovan och under vattenytan från bland annat motorer och anlägg-ningar kan påverka störningskänsliga organismer, t.ex. häckande fåglar. Buller och andra ljudstörningar kan även påverka möjligheten till friluftsliv negativt. Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster För närvarande saknas sammanfattande redovisningar av de limniska miljöernas samhällsekonomiska och areella värden. Nedan anges dock några uppgifter om kända ekonomiska värden kopplade till de utvalda ekosystemtjänsterna

Livsmedel från sötvattenorganismer

Betydelsen av ekosystemtjänsten livsmedel från sötvattenorganismer återspeglas i omfattningen på det svenska fisket. Uppgifter kan hämtas från studier genomförda i samarbete mellan SCB och Havs- och vattenmyndigheten, tidigare Fiskeriverket. Fångsterna i det yrkesmässiga sötvattensfisket uppgick år 2011 till totalt 1 484 ton och ett värde i första handelsledet av 84,9 miljoner kronor. Motsvarande uppgifter för år 2010 var 1 366 ton respektive 79,0 miljoner kronor. Köttvärdet från fritidsfisket återspeglas i Fiskeriverkets undersökning om fritidsfis-ket 2007. Under år 2006 fångades och behölls 937 + 244 ton fisk vid fiske i de stora sjöarna, 4434 + 2035 ton i övriga sjöar, 636 + 336 ton i rinnande vatten och

97

571 + 181 ton i fjällregionen. Den första siffran anger fångst med handredskap och den andra med mängdredskap178. År 2011 producerades inom svenskt vattenbruk 10 140 ton matfisk i slaktad vikt, vilket motsvarar 11 970 ton i beräknad hel färskvikt. Detta är 29 % högre än 2010 års produktion. Den slaktade fisken bestod till 90 % av regn-båge. Vidare producerades bl.a. 1 128 ton röding och 1 470 ton musslor. Det sammanlagda värdet av all produktion för konsumtion har beräknats till 328 miljoner kronor. Motsvarande värde för år 2010 var 254 miljoner kronor. Produktionen av sättfisk och sättkräftor skattas till 1 064 ton. Värdet av produktion för utsättning beräknas till 77 miljoner kronor179. Dricksvatten Uppgifter om dricksvatten kan uppgifter främst hämtas från vattenräkenskaper utförda av SCB. År 1995 var det totala dricksvattenuttaget av sötvatten 2,6 miljar-der kubikmeter i Sverige. Merparten av vattnet, 73 % var ytvatten, d.v.s. från sjöar och vattendrag. 9 % kunde inte fördelas mellan yt- och grundvatten. Samspelet mellan yt- och grundvatten är dock stort. Uttaget var i stort sett oförändrat jämfört med år 2000. Ytterligare 9 % kan inte fördelas mellan yt- och grundvatten. Hushål-len står för drygt 20 %, övrigsektorn för 11 % och jordbruket för 5 %180. Varje dygn använder varje person i genomsnitt cirka 160 liter vatten, varav 10 liter för dryck och mat, liter för toalettspolning, liter för disk, 20 liter för tvätt, 60 liter för personlig hygien och 10 liter för övrig användning181. År 2005 beräknades ungefär 7 860 000 människor i Sverige, 85 % av befolkningen, använda kommu-nalt vatten182.

178 Fiskeriverket, 2007. Fritidsfiske och fritidsbaserad verksamhet. http://www.jordbruksverket.se/download/18.4b2051c513030542a9280003565/Fritidsfiske_web%5B1%5D.pdf

179 SCB, 2011b. Vattenbruk 2011. Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande JO 60 SM 1201.

http://www.scb.se/Statistik/JO/JO1201/2011A01/JO1201_2011A01_SM_JO60SM1201.pdf 180 SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vattendistrikt och län.

Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande MI 27 SM 0701. Diagram:

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx 181 Svenskt vatten, 2011. Värt att veta om vatten. Frågor och svar om vårt dricksvatten. 2011-10-07

http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Information/2011-10-

07_V%c3%a4rt%20att%20veta%20om%20vatten.pdf 182 Brånvall et. al., 1999. Water accounts – physical and monetary data connected to abstraction, use

and discharge of water in the Swedish NAMEA. Gunnar Brånvall, Marianne Eriksson, Ulf Johansson,

Peter Svensson, Environment Statistics, Statistics Sweden, December 1999

98

Vid de kommunala vattenverken producerades 891 miljoner kubikmeter vatten, d.v.s. knappt en kubikkilometer vatten årligen183. Detta vatten är av dricksvatten-kvalitet. Om allt kommunalt dricksvatten som produceras fördelas på alla använ-dare förbrukas cirka 280 liter per person och dygn. 60 procent av detta vatten an-vänds i hushållen, 10 procent inom industrin, 10 procent för allmänna ändamål som till exempel för bruk vid sjukhus och skolor och 20 procent används vid vattenver-ken för egen förbrukning. I dessa 20 procent ingår också ledningsförluster184

Icke-drickbart vatten (med vissa kvalitetskrav) Inom jordbruket används vatten för bevattning av gröda och för djurhållning. Drygt 2/3 av jordbrukets vattenanvändning, 94 miljoner kubikmeter, åtgår för bevattning och resterande andel, 38 miljoner kubikmeter, används inom djurhållningen. Vatten som används inom jordbruket har bedömts komma till 80 % från ytvatten. Den befintliga statistiken hämtas från uppgifter om årlig vattenförbrukning per djurart i antal liter och antalet djur i lantbruksregistret185. Sett till användarkategori används största delen Sveriges vattenuttag inom industri-sektorn, drygt 60 % av den totala sötvattenvolymen. 95 % av det vatten som an-vänds inom industrin kommer från egna täkter och främst från ytvatten. Kommu-nalt vatten och grundvatten utgör endast en liten andel186. Industrins uttag av vatten uppgick år 2010 till 2,3 miljarder kubikmeter. Av detta var 1,7 miljarder kubikme-ter sötvatten (uttag av grund- eller ytvatten från egen täkt eller kommunalt vatten). Ytterligare två procent av vattenet kan inte fördelas på källa. Cirka 1,5 miljarder av uttaget utgörs av ytvatten. Uttagen sker främst, till 95 %, från egen täkt medan 5 % består av kommunalt eller annat inköpt vatten. Industrins kostnader för inköpt vat-ten/avlopp från kommunala verk eller motsvarande uppgick under år 2010 till 764 miljoner kronor187.

183 SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vattendistrikt och län.


http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx 184 Svenskt vatten, 2011. Värt att veta om vatten. Frågor och svar om vårt dricksvatten. 2011-10-07

http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Information/2011-10-

07_V%c3%a4rt%20att%20veta%20om%20vatten.pdf 185 SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vattendistrikt och län.


http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx 186 SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vattendistrikt och län.


http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx 187 SCB, 2010. Industrins vattenanvändning 2010. Uttag, användning och utsläpp av vatten i industrisek-

torn. Statistiska meddelanden MI 16 SM 1101

http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0903/2010A01/MI0903_2010A01_SM_MI16SM1101.pdf

99

Utspädning, infångning och återcirkulation samt upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler Flera av de reglerande ekosystemtjänsterna som valts ut i arbetet har en fundamen-tal betydelse för de producerande och kulturella ekosystemtjänsterna och det blir därför svårt att diskutera dem i termer av ekonomisk eller areell utbredning. Det gäller såväl de utvalda tjänsterna utspädning, infångning, nedbrytning och återcir-kulation som upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler. Långt från alla reglerande tjänster kan dock uppskattas ekonomiskt i form av finala tjäns-ter. Utvecklingsarbete krävs för att försöka närma sig betydelsen av och värdering av de delar som inte fångas in på annat sätt.

Värdering De reglerande ekosystemtjänsternas areella omfattning sträcker sig till alla lim-niska vattenmiljöer. En beskrivning av deras ekonomiska omfattning behöver emellertid kopplas till den ekonomiska beskrivningen av de direkta tjänster som de är en förutsättning för. Detta genom att den ekonomiska beskrivningen av de sist-nämnda kompletteras med kvalitativa och om möjligt kvantitativa beskrivningar av den betydelse som de reglerande tjänsterna representerar. Då beslut fattas, exem-pelvis om olika förvaltnings- eller exploateringsalternativ är värderingen av eko-systemtjänster ett viktigt underlag. För att i sådana processer också belysa vilken effekt olika beslut kan få för den framtida tillgången till direkta ekosystemtjänster är det viktigt att också belysa hur de regelerande tjänsterna påverkas. Kultur- och naturarv Även tjänsterna kultur- och naturarv har varit svårt att koppla till monetära data. Möjligheten till rekreationsaktiviteter Turismen i Sverige har en mycket stor ekonomisk omfattning, vilket kan belysas av att den omfattar 3,1 procent av BNP, att dess andel av BNP är större än för jord-bruk, skogsbruk och yrkesfiske och att dess exportvärde är större än exportvärdet för järn och stål och svenska personbilar tillsammans. Turismen omsätter 264 mil-jarder kronor samt bidrar med 162 300 arbetstillfällen De svenska hushållens tur-ismkonsumtion i Sverige är 119 miljarder kronor och totalt utgör turistnäringen 2,9 procent av Sveriges BNP. Den utgör över 7 % av de svenska hushållens konsumt-ion188. Sett till utvecklingen så ökar den utländska konsumtionen i Sverige mer än den inhemska. Några motsvarande uppgifter för naturturismen finns inte. Däremot finns det gott om indikationer, från såväl olika organisationer som forskare, på naturturismen allt större betydelse. Äventyrs- och ekoturism har utpekats utgöra två (av sammanlagt fem) produktområden som kan komma att ha den största tillväxten

188 Tillväxtverket, 2011. Fakta om svensk turism. Turismens effekter på ekonomis, export och syssel-

sättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan.

http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1804

100

under 2000-talets inledande decennier189. En betydande del av denna turism är förknippade med vistelse vid sjöar och vattendrag. Ekonomiska data om turism kan bland annat hämtas från tillväxtverkets räkenskaper.

En undersökning utförd inom forskningsprogrammet friluftsliv i förändring har granskat vilka friluftsaktiviteter människor anser vara allra viktigast för dem. Fler-talet av dessa aktiviteter har kopplingar till vistelse vid vatten. Den i särklass van-ligaste enskilda aktiviteten under längre ledighet är promenader (angavs av 15 % av de svarande). Även bad utomhus i sjö eller hav och fritidsfiske anses vara vik-tigast av många, 8 %, respektive 4 % av de svarande. Utöver bad och fritidsfiske angavs bland annat dykning och snorkling, segling samt vind- och vågsurfande vara aktiviteter som man skulle vilja ägna sig mer åt under längre ledigheter190.

Data om fritidsbåtar kan bland annat inhämtas från transportstyrelsen. Andelen fritidsbåtar i inlandet år 2010 var 27,7 %. Hemmahamnen för 70 % av de små bå-tarna fanns i inlandsvatten, för de ruffade motorbåtarna 51 %, för dagturbåtarna 38 % av samt för de ruffade segelbåtarna 30 % . 64 % av de som vistades i båt upplevde att båtlivet påverkat deras hälsa ganska eller mycket positivt191.

Data om vattnets tjänlighet för bad hämtas från Smittskyddsinstitutets övervakning och databas för badvatten. Även data om utmärkelsen Blå Flagg kan användas. Dataunderlag om blå flagg kan inhämtas från organisationen Håll Sverige Rent. Ett exempel på kostnadsvärdering för bad är den som genomförts för Mälaren. Där uppskattades badplatser vara värda 3 miljarder kr/år, ett värde som uppskattnings-vis skulle minska med upp till 0,5 miljarder kr/år om vattenkvaliteten var otjänlig. I metoden användes uppskattning av antalet besökare, vattenkvalitetsstatistik, blå flagg märkning och tjänlighetsbedömning192.

189 Fredman et. al., 2009. Turism i natur – definitioner, omfattning, statistik. Peter Fredman, Sandra Wall

Reinius & Christine Lundberg Med bidrag av C. Michael Hall, Michael Yuan & Laila Gibson. Turism-

forskningsinstitutet ETOUR. R 2009:23 190Lundmark, 2009. Efterfrågan på naturturism. Nuläge och potential för regional utveckling. Friluftsliv i

förändring. Rapport nr. 10.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=efterfr%C3%A5gan%20p%C3%A5%20naturturisme&source=we

b&cd=1&sqi=2&ved=0CCIQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.divaportal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva

2%3A303295%2FFULLTEXT01&ei=iS0_UJiRMZTO4QTqhYCYAw&usg=AFQjCNFEnsAXbKLH-

W05Vqb5PRss19NlgA 191 Transportstyrelsen, 2010. Båtlivsundersökningen 2010.

http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fritidsbatar/Batlivsundersokningen_2010.pdf 192 Morrison, 2009. Mälarens värde. En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjäns-

ter och sociotekniska systemtjänster, samt dess värde för människans välbefinnande. Vatten miljö

teknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 2009-02-12

http://www.dricks.chalmers.se/files/rapporter/Malarens_varde.pdf

101

Datamängder om fritidsfiske kan inhämtas från fritidsfiskeunderökningar. Tidigare undersökningar har utförts av Fiskeriverket. Totalt fiskade 877 000 personer i in-landsvatten under år 2006. Det stora flertalet av fritidsfiskare, nyttjar därmed nå-gon gång fisket i sötvatten. Totalt genomfördes nästan åtta miljoner fiskedagar. De stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren) stod för 14 %, övriga sjöar för 59 %, rinnande vatten i övriga landet för 19 % och fjällregionen för åtta pro-cent. Vanligen används handredskap. Inlandsvattnen är mycket betydelsefulla för fisketurismen. Fisketurismen står för mer än 80 % av det totala antalet fiskedagar. Under år 2006 fångades och behölls 937 + 244 ton fisk vid fiske i de stora sjöarna, 4434 + 2035 ton i övriga sjöar, 636 + 336 ton i rinnande vatten och 571 + 181 ton i fjällregionen. Den första siffran anger fångst med handredskap och den andra med mängdredskap. I en studie över betalningsvilja för fritidsfiske år 2006 beräknades betalningsviljan till 180 kronor per fiskedag, faktiska kostnader för utövandet till 135 kronor per dag och nettovärdet ca 55 kr per dag193 Hälsa En stor mängd hälsorelaterade samhällsekonomiska uppgifter om vistelse i naturen har samlats och sammanställts inom ramen för ett nordiskt projekt benämnt Frisk i naturen. Några exempel på uppgifter från denna studie är att friluftsliv är den akti-vitet som lättast motiverar människor till ökad fysisk aktivitet och vid samma typ av aktivitet rör man sig mer utomhus. Fysisk aktivering av inaktiva över 75 år, minskar till exempel hälskostnaderna med en tredjedel och bristande motion kan motsvara cirka 2,5 % av hälsovårdens totala kostnader, 200-250 miljoner euro. En norsk studie visar att om 10 000 människor går 10-15 minuter varje dag kan det innebära en välfärdsvinst på 250 miljoner norska kronor årligen. Vidare ger vis-telse i naturen färre sjukdagar i skolan. Redan 1998 visste vi att: 5-25 tim-mars vistelse i lärmiljön utomhus ger 7 sjukdagar/år medan mindre än 5 timmars utomhus ger 37 dagarssjukfrånvaro.

193 Fiskeriverket, 2007. Fritidsfiske och fritidsbaserad verksamhet.

http://www.jordbruksverket.se/download/18.4b2051c513030542a9280003565/Fritidsfiske_web%5B1%5

D.pdf

102

Hav, kust och skärgård

Miljökvalitetsmålet omfattar både natur- kultur- och upplevelsevärden i Västerha-vet och Östersjön och sträcker sig även till värden på land i anknytning till kusten. Målet spänner över en mängd ekosystem vilka tillhandahåller ett flertal mycket värdefulla ekosystemtjänster. Några exempel är rekreation och turism, livsmedel, natur- och kulturarv, biologisk mångfald och energi. Havet hjälper även till med nedbrytningen av miljögifter i havsbottnarnas sediment och ger oss därmed ett renare vatten att simma i samt reglerar klimatet både på lokal och global nivå (dessa utgör exempel på reglerande ekosystemtjänster). De viktigaste av produkt-ionsfunktionerna, och som samtidigt har det största ekonomiska värdet, är livsme-del och möjligheten till rekreation. Havets försörjande ekosystemtjänster erbjuder mer än fisk och skaldjur. Det finns en marknad för hälsokost baserad på råvarorna alger och sjögräs och alger kan användas som gödningsmedel inom jordbruket.194 Förutom de tjänster som köps och säljs eller är lätta att värdera finns det ett antal kulturtjänster som ökar det mänskliga välbefinnandet. Till dessa hör Intellektu-ella/upplevelsebaserade värden så som möjligheten att ta en simtur, fritidsboende vid kusten samt att havet leder till positiva hälsoeffekter för människor. Kusten och skärgården har en lång historia av traditionellt brukande som har format de speci-ella kulturmiljöerna här. De kulturella ekosystemtjänsterna bidrar också till utbild-ning och vetenskaplig information. Nästan samtliga tjänster är direkt beroende av de stödjande och reglerande ekosystemtjänsterna som primärproduktion, biogeo-kemiska kretslopp (tex omsättningen av näringsämnen), livsmiljöer, och klimatre-glering. I kust- och skärgårdslandskapet finns en mångfald av kulturmiljöer och såväl natur-liga som av människan skapade naturmiljöer. Närheten till havet, fiskenäringen och mångsyssleriet har skapat samhällen som kännetecknas av småskalighet, täthet, samfälligheter, ett varierat odlingslandskap och en blandad bebyggelse med både boende och anläggningar. Andra karaktäristiska miljöer har formats av sjöfarten, det militära nyttjandet, turism och fritidsboende195. Kust- och skärgårdens jordbruk

194 Naturvårdsverket. 2009. Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster.

Rapport 5937. 195 Riksantikvarieämbetet. 2004. Indikatorer för levande kust och skärgård. Rapport 2004:3.

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

103

och djurhållning som ofta bedrivits i ett system baserat på mångsyssleri har under lång tid präglat och lämnat spår i områdena. Ett öppet landskap hävdat genom bete och åkerbruk är en viktig del av kust och skärgårdens kvalitet och attraktionskraft. Även fiskenäringen, både historiskt och i nutid, har ett högt symboliskt värde även om fiskets ekonomiska betydelse idag har minskat. De stora sillperioderna i Bohus-län har haft en mycket stor betydelse för kusten och flera av de karaktäristiska fiskelägen som då bildades är idag viktiga kulturminnesplatser, så som Fiske-bäckskil, Klädesholmen och Marstrand. Kulturlandskap erbjuder ofta tillgänglig-het, rekreation och upplevelser av kultur- och naturmiljöer, historia samt känsla av gemenskap och tillhörighet. Sveriges marina vatten från strandlinjen ut till gränsen för ekonomisk zon är cirka 154 000 km2 till ytan196. Kuststräckan är cirka 2000 km och därmed Europas längsta sammanhållna kuststräcka. Många av Sveriges kust- och skärgårdslandskap är unika, med få motsvarigheter i världen. På grund av stor tillförseln av sötvatten till Östersjön varierar salthalten och påverkar därmed förutsättningarna för djur och växter i havet. Variationsrikedomen av ekosystem och biotoper ger förutsättningar för en rik biologisk mångfald. I Östersjöns brackvatten utgörs stommen i närings-väven av färre antal nyckelarter än jämfört med i Nordsjön. Detta innebär att Öster-sjöns ekosystem är mer känsliga för störningar vilket förstärks ytterligare av den låga salthalten som innebär att många arter lever på gränsen av vad de klarar av. I Skagerrak salta vatten finns ungefär 5000 djurarter, vilket är tio gånger fler än i Östersjön. Utbredningsområdena för olika arter bestäms till stor del av livsmiljöer-nas utbredning. Art och habitatdirektivet listar skyddsvärda arter och naturtyper inom EU. Av de naturtyper som direktivet omfattar återfinns 16 längst kusten eller i havet. I Sveri-ges senaste rapportering år 2007 bedömdes de flesta naturtyper ha en otillfredsstäl-lande eller dålig status när det gäller kvalitet och utsikter för framtiden197. Situat-ionen bedömdes som bättre för vissa naturtyper, så som havsklippor, skär och sandstränder i Östersjön. Generellt bedömdes flera naturtyper vara i behov av åt-gärder för att inte ytterligare försämras. Anledningen till att många naturtyper i havs- och kustmiljö inte uppfyller kraven för god bevarandestatus är bland annat övergödningen, att förvaltningen av många marina arter ännu inte är tillfredstäl-lande, att effekterna av vissa mänskliga aktiviteter är betydande och utbredningen av främmande arter. Idag ökar efterfrågan på att etablera nya verksamheter, främst för energiproduktion och sjöfart men även turism- och friluftsaktiviteter och till viss del vattenbruk. Vissa verksamheter kan orsaka en negativ påverkan på havsbotten, vattenkvaliteten

196 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötill-

stånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19. 197 ArtDatabanken. 2007. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007.

104

och/eller växt- och djurliv. Enligt den senaste fördjupade utvärderingen av miljö-målet återstår mycket arbete för att nå ett hållbart nyttjande av havet. Flera av eko-systemtjänsterna är hotade till följd av miljöproblem, ofta orsakade av mänskliga aktiviteter både på land och i havet. Påverkan från människor i form av tillförsel av näringsämnen och miljögifter samt fiske har utpekats som de största problemen för havsmiljön och de ekosystemtjänster som havet tillhandahåller. Framtida hot mot flera av tjänsterna är effekterna av klimatförändringar, bland annat försurning av havsvattnet och fler främmande arter. Havets ekosystemtjänster finns beskrivna i Naturvårdsverkets rapport Vad kan havet ge oss?198 och även här framgår det att flera av havets kulturella, försörjande , stödjande och reglerande ekosystemtjänster är hotade. Bland de 24 ekosystemtjänster som beskrivs är det bara tio som fungerar väl i Östersjön. Bland annat är produktionen av livsmedel i dåligt skick. Flera av de stödjande tjänsterna bedöms vara svårt hotade. Valda ekosystemtjänster knutna till havet Havet har länge nyttjats av människan och bidragit med nödvändiga resurser, möj-ligheter till transport och rekreation. Havets ekosystemtjänster är många och spän-ner över ett brett område. Inom ramen för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård har vi gjort ett urval av ekosystemtjänster som bedömts vara av särskild vikt för människan och som är speciellt karaktäristiska för havets ekosystemtjänster (tabell 7). De utvalda tjänsterna är på klass-nivå. Det innebär att varje utvald tjänst i sin tur kan innehålla flera tjänster på underklass-nivå. Nedan görs en beskrivning av dessa och hur det hänger ihop med andra tjänster. I texten anges de utvalda ekosystemtjänsterna (tabell 7) med kursiv stil.

Tabell 7. Ekosystemtjänster av stort värde för människan knutna till miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Utvalda ekosystemtjänster Exempel Livsmedel från marina organismer Fisk, vild och odlad Utspädning, infångning och återcirkulation Upptag av näringsämnen Atmosfärisk reglering Global och lokal klimatreglering Upprätthållande av livscykler, skydd av habi-tat och genpooler

Livsmiljö för ungstadier

Kultur- och naturarv Fiskelägen Möjligheten till rekreationsaktiviteter Bad, segling Estetiska värden Fritidsboende i närheten av natur-

skön miljö Hälsa Avkoppling/återhämtning

198 Naturvårdsverket. 2009. Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster.

Rapport 5937.

105

Livsmedel från marina organismer Den stödjande ekosystemtjänsten primärproduktion – produktion av växtplankton och alger utifrån solljus och näringsämnen - är grunden för den viktiga försörjande ekosystemtjänsten Livsmedel från marina organismer. Den inbegriper fisk och skaldjur och annat som kan skördas från naturligt levande bestånd i havet eller odlas. Alger kan till exempel användas som gödningsmedel eller i livsmedel och skönhetsprodukter. Andra stödjande ekosystemtjänster som är nödvändiga för att kunna förse människan med livsmedel från havet är tillgången till väl fungerande livsmiljöer, inte minst sådana som särskilt nyttjas av yngre individer (Upprätthål-lande av livscykler, skydd av habitat och genpooler). Ett exempel är ålgräsängar som utgör värdefulla uppväxtområden för flera fiskarter som nyttjas kommersiellt.

Att utvinna livsmedel ur havet har också gett upphov till flera av de kulturella eko-systemtjänster som exempelvis det kulturarv som existerar i de miljöer och sam-hällen som uppstått genom generationer av yrkesmässigt fiske (Kultur och natur-arv). Fiske är också av stor betydelse för möjligheten till rekreationsaktiviteter. Huruvida livsmedlen som hämtas från havet är lämpliga för mänsklig konsumtion avgörs till stor del av de reglerande ekosystemtjänsterna, som exempelvis ekosy-stemens förmåga att reglera och ta hand om miljögifter (Utspädning, infångning och återcirkulation). Att fisk och skaldjur tillhör de för människan nyttigare livs-medlen är välkänt och på så sätt bidrar de också positivt till mäniskor hälsa Kultur- och naturarv Till havets kulturella ekosystemtjänster hör symboliska värden som natur- och kulturarv. Havets naturarv omfattar uppskattning av havet av etiska skäl (existens-värden) och viljan att bevara havets värden för framtida generationer (arvsvärden). En del av havets kulturarv har uppstått genom vård och brukande av naturmiljöerna för att kunna nyttja dess tjänster (livsmedel från marina organismer). Exempelvis har boplatser förlagts till områden med vackra vyer och med god tillgång på fisk. Även ekosystemtjänsterna möjligheten till rekreationsaktiviteter och hälsa är såle-des intimt förknippade med kulturarvet. Kulturarvstjänsterna verkar i hög grad i samma riktning som de mer biologiska, då skydd och bevarande av kulturmiljöer ofta även gynnar naturmiljöer. Förvaltning av naturvärden, så som fiskeregleringar, kan påverka kulturmiljövärdena negativt då aktiva fiskesamhällen överges och bevarandet av byggnader med mera försämras. Möjligheten till rekreationsaktiviteter och hälsa Till de kulturella ekosystemtjänsterna hör också den mycket högt värderade möj-ligheten till rekreationsaktiviteter som att bada, snorkla, campa, segla och fiska. Turismen, som är mycket viktig för regional utveckling i Sverige och har en stark anknytning till kust och skärgårdsmiljöer, hör också hit. Havet har även en positiv effekt på människors hälsa som en plats dit människor söker sig för avkoppling och som bidrar till återhämtning. Dessutom lockar havet och kusten till ett aktivt friluftsliv som även medför positiva hälsoeffekter. Forskning visar att den vanlig-aste, ofta omedvetna åtgärden för att minska stress och öka livskvaliteten är natur-

106

upplevelser och utomhusaktiviteter199. Bara åsynen av natur kan leda till att patien-ter mår bättre, oroar sig mindre, upplever mindre smärta och tillfrisknar snabb-bare200. Ekosystemtjänsterna möjligheten till rekreationsaktiviteter och hälsa är i hög grad beroende av naturen och dess tjänster. Kustens och skärgårdens utform-ning och vyer utgör en grund för en stor del av våra upplevelser och nyttjandet av vattnet för olika aktiviteter. Bad, båtliv och fiske är i hög grad beroende av att vatt-net har en god kvalitet och är därmed nära kopplade till de reglerande och stöd-jande tjänsterna som biologisk mångfald med långsiktigt hållbara populationsni-våer av fisk och skaldjur, bevarade livsmiljöer med mera. Estetiska värden Våra kust- och skärgårdsområden är attraktiva områden för boende och fri-tidsvistelse. Den historiska betydelsen av att använda vattenvägar avspeglas än idag i den geografiska koncentrationen av befolkning längs kusterna. Inom 5 kilometer från kustlinjen återfinns 36 procent av befolkningen. Om kustzonen utökas till 10 kilometer är antalet uppe i 49 procent av befolk-ningen201. Ekosystemtjänsten medför sådant som möjligheten att kunna se ut över havet och att kunna gå eller cykla till stranden från sin bostad, som värderas mycket högt av de flesta. Dessa estetiska värden är beroende av de symboliska tjänsterna kultur- och naturarv. En vacker natur och en bevarad kulturmiljö lockar till fritidsboende och åretruntboende Värdet av både per-manentboende och fritidsboende ökar med närheten till kusten202. Möjlig-heten till båtliv och annat friluftliv är också viktigt för de estetiska värdena. Det finns negativa samband mellan ökad bebyggelse och exploatering och bevarandet av naturvärden. Grunda kustnära miljöer är viktiga för eko-systemtjänsten Livsmiljö för ungstadier samtidigt som allt fler grundområ-den tas i anspråk för exempelvis nya brygganläggningar eller utbyggnad av hamnar. I sin tur medför negativ påverkan på Livsmiljö för ungstadier även negativ påverkan på Livsmedel från marina organismer eftersom den senare tjänsten är starkt sammankopplad med den första. Atmosfärisk reglering Flera försörjande ekosystemtjänster är direkt beroende av de stödjande och regle-rande ekosystemtjänsterna som primärproduktion, biologisk mångfald, upprätthål-lande av livscykler, skydd av habitat och genpooler, minskad övergödning och global, lokal och regional klimatreglering. De marina ekosystemen är beroende av en fungerande primärproduktion i form av plankton och marin växtlighet. De två

199 Naturvårdsverket. 2008. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report 5873. 200 Frisk i naturen, Ett nordiskt projekt. www.friskinaturen.org/media/argumentationsfolder_sista.pdf 201 SCB. 2012. Varannan svensk bor nära havet. Välfärd nr 2012:2. 202 Naturvårdsverket. 2008. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report 5873.

107

ekosystemtjänster som har störst inverkan på primärproduktionens omfattning är det biogeokemiska kretsloppet (näringsämnens, vattnets och kolets kretslopp) och havets förmåga att reglera klimatet. I ett väl fungerande ekosystem hanteras stör-ningar av de reglerande tjänsterna. I det marina ekosystemet hjälper en mildring av övergödningen, biologisk reglering och regleringen av föroreningar till att bevara mångfalden, näringsväven, livsmiljön och resiliensen. De reglerande tjänsterna åtgärdar störningar som har ett naturligt eller ett allt oftare mänskilt ursprung Havet har en viktig klimatreglerande funktion som bromsar global uppvärmning. På global skala utgör haven den största källan till syre genom produktionen av växtplankton. I tillägg bidrar haven till att bibehålla den kemiska sammansättning-en i atmosfärens genom reglering av ozon, dimetyl sulfid samt i utbytet och om-sättningen av kol. Havens klimatreglerande funktion innebär stöd till flertalet andra ekosystemtjänster. Genom bindandet av koldioxid, CO2, bromsas den globala upp-värmingen vilket har en positiv effekt på ett flertal ekosystemtjänster. Utöver det är primärproduktionen i havet beroende av den koldioxid som binds. Havets upptag av CO2 har på senare år också inneburit att haven försuras. Sannolikt beror detta på den ökande mängden CO2 i atmosfären men kan också vara en del av en naturlig fluktuation203. Försurningen av haven kan innebära att havens förmåga att binda CO2 i framtiden avtar. Detta kan medföra att den globala uppvärmningen påskyn-das med stora konsekvenser, bl.a. med avseende på fördelning och förekomst av marina arter som förväntas ändras i relation till deras temperaturtolerans. Flertalet ekosystemtjänster bedöms påverkas negativt vid en sådan utveckling, tex biologisk mångfald och livsmedel från marina organismer. Havet har även viktig klimatreglerande funktion på lokal och regional skala. Kli-matet längs kusten påverkas starkt av närheten till havet och havets förmåga att binda värmeenergi. Havstemperaturer ändras långsamt jämfört med landytors tem-peratur. Därför utjämnas temperaturvariationerna över året och dygnet hos kustnära orter jämfört med platser i inlandet. Utspädning, infångning och återcirkulation Genom den reglerande tjänsten utspädning, infångning och återcirkulation har havsmiljön en renande funktion. Ekosystemtjänsterna möjligheten till rekreations-aktiviteter, upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler och livs-medel från marina organismer är beroende av rent vatten. Denna ekosystemtjänst utgör förutsättningen för flera stödjande ekosystemtjänster så som ekosystemets produktivitet, den biologiska mångfalden, förmågan att motstå externa störningar (resiliens) och därmed dess förmåga att leverera nyttigheter till samhället. Genom utspädning och upptag av näringsämnen minskar havet effekterna av övergödning-en. De viktigaste nyttorna som denna ekosystemtjänst erbjuder samhället med av- 203 Naturvårdsverket. 2008. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report 5873.

108

seende på miljöfarliga ämnen utgörs av; bakteriell nedbrytning, lagring i organ-ismer samt inlagring i sediment. Tillförsel av miljöfarliga ämnen är uteslutande ett resultat av mänsklig verksamhet. Naturens förmåga att ta hand om och bryta ner miljöfarliga föreningar är beroende av ekosystemens status/funktion och biologiska mångfald som medför att ett stort antal arter och individer kan bidra till nedbryt-ning över tid, lämpliga livsmiljöer där inlagring kan ske samt en väl fungerande näringsvävsdynamik. Vissa ämnen kan inte brytas ner naturligt i havet, men kan fångas upp och bindas in av organismer och i sediment. Detta gäller till exempel organiska föroreningar som PCB, DDT och dioxiner samt tungmetaller som bly och koppar. Genom bioackumulation överförs föroreningar mellan olika trofinivåer i näringskedjan. Vid uttag av dessa förorenade organismer överförs föroreningarna från den marina miljön till den terrestra. Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler Lämpliga livsmiljöer utgör ett självklart fundament i ett fungerande ekosystem för arternas möjlighet till fortplantning, födosök och skydd under uppväxten. Detta gäller för såväl de marina arter som människan drar nytta av för konsumtion, som för de arter som står lägre i näringskedjan. I sin viktiga roll för ekosystemets funkt-ion och för den biologiska mångfalden kan ekosystemtjänsten livsmiljö för ungsta-dier sägas vara nödvändig för flertalet av övriga ekosystemtjänster. Strandlinjen med tillhörande grunda vattenområden fungerar som havets barnkammare och är ytterst viktiga som lek-, uppväxt- och födoområde för flera arter. Med barnkam-mare menas att unga fiskar finns i högre täthet, undviker rovdjur bättre eller växer snabbare där. Ålgräsängar är ett exempel på viktig livsmiljö för ungstadier som utöver att bidra till denna ekosystemtjänst tillhandahåller flera andra viktiga tjäns-ter så som förbättrad vattenkvalitet, minskad syrebrist i sediment och minskad erosion. På så sätt bidrar livsmiljö för ungstadier positivt till ekosystemtjänsten utspädning, infångning och återcirkulation, och vice versa. Livsmiljö för ungstadier är direkt sammanlänkad med livsmedel från vilda marina djur eftersom flera av de både kommersiellt fiskade och fritidsfiskade fiskarterna är beroende av en funktionell livsmiljö för sina ungstadier. Som exempel kan nämnas att de grunda mjukbottnarna på västkusten är viktiga uppväxtområden för röd-spotta. Områdena bidrar med drygt tre fjärdedelar av den totala tillförseln av nya rödspottor till den vuxna populationen i Skagerrak och Kattegatt204. Ekosystem-tjänsten livsmiljö för andra stadier än ungstadier är starkt kopplad till livsmiljö för ungstadier och är även av stor betydelse för flera andra tjänster. Fungerande livs-miljöer gynnar möjligheten till rekreationsaktiviteter eftersom de utgör grunden för ett rikt växt- och djurliv med möjligheten att fiska och skåda marina däggdjur och fåglar. Habitaten i sig lockar också genom att utgöra attraktiva dyk- och snorkel-platser.

204 Ståhl, J. 2007. Essential Fish Habitats. The importance of coastal habitats for fish and fisheries. PhD

Thesis. Göteborgs universitet.

109

Faktorer som påverkar valda ekosystemtjäns-ter Generellt sett påverkas havets ekosystemtjänster negativt av tillförsel av närings-ämnen och miljögifter, fiske, exploatering, buller och spridning av främmande arter. Framtida hot mot flera av tjänsterna är effekterna av klimatförändringar, bland annat försurning av havsvattnet och fler främmande arter. Överutnyttjande Ekosystemtjänsterna livsmedel från marina organismer, biologisk mångfald, livs-miljöer och möjligheten till rekreationsaktiviteter (ex fritidsfiske) påverkas negativt av ett för intensivt fiske. Mer än 50 procent av EU:s fiskbestånd är överutnyttjade vilket innebär att fisket i dag bedrivs på ett icke hållbart sätt. Det finns två huvud-skäl till detta. Dels är uttaget av fisk för stort i förhållande till fiskebeståndens stor-lek, vilket kan förklaras av att fiskekvoterna är högre än de vetenskapliga rekom-mendationerna. Dels finns det i dag en överkapacitet inom fisket i relation till fiskbeståndens storlek, och detta är ännu mer tydligt i relation till vad ekosystemen tål under en längre tid205. Utöver uttaget påverkas livsmiljöer negativt av den fy-siska påverkan från fiskeredskapet, främst bottentrål. Bottentrålning kan bland annat leda till dödlighet av känsligliga arter, förstörelse av tredimensionella struk-turer och förändring av sedimentstruktur206. Främmande arter Invasiva främmande arter kan hota havens biologiska mångfald genom att slå ut och försämra överlevnadsmöjligheterna för naturligt förekommande arter. Global handel med ökade transporter och kortare transporttider gör att fler främmande organismer följer med exempelvis i fartygs barlastvatten eller på deras skrov, vilket underlättar att de introduceras och sprids i den svenska miljön. Utsläpp av barlast-vatten, rymlingar från fiskodlingar, avsiktlig eller omedveten introduktion av org-anismer, levande importerat livsmedel och exotiska växter och förändringar i kli-matet är några faktorer som påverkar spridningen av främmande arter207. Spridning och omflyttning av främmande arter har potentiell betydelse för flera ekosystem-tjänster. Genom att utgöra ett hot mot tjänsten biologisk mångfald påverkar sprid-ningen av främmande arter tjänsten livsmedel från marina organismer. Ändrad mark- och vattenanvändning Tätortsexpansion och infrastrukturens utbyggnad i kustområden, där störst del av befolkningen bor, tar stora arealer i anspråk både vid och i havet. Detta orsakar


stånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19. 206 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötill-

stånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19. 207 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.

110

fysiska störningar som har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden och värdefulla livsmiljöer. Exempel på fysiska störningar är muddring och tippning av sedimentmassor, hamnanläggningar, bryggor, anläggandet av vindkraftsparker och utfyllnad av grundområden. Muddringen orsakar störningar på bottnarna och i vattenmassan dels genom att substrat tas bort och dels genom att orsaka grumling och sedimentspridning. Som en konsekvens av utvecklingen ökar hoten mot viktiga livsmiljöer för ungstadier av fisk som utgörs av grunda kustnära havsområden. Undervattensbuller är en annan belastning som kan antas påverka marina däggdjur och fiskar. Sjöfart är den största källan, men även militär aktivitet, seismiska undersökningar, konstruktionsarbeten och vindkraftverk i drift kan bidra till stör-ningar208. Buller från trafik både på land (exempelvis militärövningar i skärgården) och på vatten (exempelvis båtmotorer och vattenskotrar) påverkar också eko-systemtjänsten möjligheten till rekreationsaktiviteter och estetiska värden negativt. Utökad mark- och vattenanvändning i kusten kan även påverka möjligheten till rekreationsaktiviteter på flera sätt. Friluftslivets tillgänglighet till hav, kust och stränder är generellt mycket god. I tätorter och särskilt i städer nära vatten förtätas dock bebyggelsen så att friluftslivets tillgänglighet till stränder successivt mins-kar.209 Utvecklingen för vissa av kust- och skärgårdslandskapets natur- och kulturarv är negativ. Detta beror dels på ökad exploatering och intensivare mark- och vattenut-nyttjande i framför allt tätortsnära kustområden, dels på den allmänna samhällsut-vecklingen med sämre försörjningsmöjligheter på landsbygden och avflyttning av permanentboende från mindre samhällen. Den ökade exploateringen av mark och vatten medför samtidigt i många fall en ökad fragmentering av livsmiljöer, ökad belastning på de naturliga ekosystemen från avlopp, buller och nedskräpning samt minskad tillgänglighet för friluftslivet. Sjöfart och hamnar samt den del av marin turism som sker med båt eller fartyg har också en negativ inverkan på ekosystemtjänsten livsmedel från marina organismer genom spridning av miljöfarliga ämnen inklusive oljespill samt genom tillförsel av näringsämnen och organiskt material. Övergödning I havet är problemen med övergödning störst i Östersjön, huvudsakligen Egentliga Östersjön, men även i Västerhavet påverkar övergödningen miljötillståndet i ha-vet210. De huvudsakliga antropogena källorna för belastning av kväve och fosfor på


stånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19. 209 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500. 210 Havet 2011

111

havet är utsläpp från jordbruk, industri och kommunala reningsverk211. En följd av övergödningen är försämrade syreförhållanden i havet, algblomningar och föränd-ringar av växt- och djursamhällenas artsammansättning. Övergödningen är ett hot mot flera ekosystemtjänster, inte minst livsmedel från marina organismer och möj-ligheten till rekreationsaktiviteter. Övergödningen skapar på sina håll algblom-ningar vilket begränsar möjligheterna till bad. Övergödningen leder också till sämre siktdjup som försämrar ljusförutsättningarna för vissa makroalger och kärl-växter vars djuputbredning minskar som en följd. Detta har till exempel observerats för ålgräsängar som bidrar till ekosystemtjänsten upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler. Utsläppen av näringsämnen som leder till över-gödning av haven stör havets naturliga biogeokemiska kretslopp. Förorenande ämnen Utsläpp av kemiska ämnen påverkar havets ekosystem och dess funktioner. Situat-ionen när det gäller förorenande ämnen i havet är fortsatt problematisk. Åtgärder för miljögifter så som PCB, DDT och vissa bromerade flamskyddsmedel har dock lett till minskade halter i miljön. Halten av dioxin, ett annat långlivat organiskt miljögift, i vissa fiskar i Östersjön överskrider EU:s riktvärde för dioxin i mat-fisk212, vilket begränsar möjligheterna till fritidsfiske. Läkemedelsrester och andra farliga ämnen i kommunala avloppsvatten är ett kvarvarande problem. Det är även problem med tillförsel av tungmetaller som kadmium, kvicksilver, bly, koppar och zink. Källorna till belastningen av tungmetaller på havet är flera, bland annat, jord- och skogsbruk samt dagvatten från tätorter och utsläpp från industrier. Precis som för flera andra påverkansfaktorer påverkar tillförseln av förorenande ämnen flera ekosystemtjänster negativt. En annan belastning på den marina miljön som leder till ökad mängd föroreningar är marint avfall. Det handlar både om avfall som hamnar på stränderna, antropo-gent tillförda mikroskopiska partiklar i vattenmassan och avfall som konsumeras av djur. Förekomsten av avfall på stränderna påverkar ekosystemtjänsterna möjlighet-en till rekreationsaktiviteter och estetiska värden negativt. Mikroskopiska partiklar kan sprida farliga ämnen till omgivningen och påverkar därför bland annat tjäns-terna biologisk mångfald, utspädning, infångning och återcirkulation och livsmedel från marina organismer negativt213. Klimatförändring Utöver de negativa effekter från mänskliga aktiviteter som redovisas ovan utgör även de pågående klimatförändringarna ett allvarligt hot mot havets ekosystem-tjänster. Utsläppen av CO2 till atmosfären stör havets naturliga biogeokemiska

211 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500. 212 Livsmedelsverkets hemsida. http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Kemiska-amnen/Dioxiner-

och-PCB/Utredning-om-dioxinundantaget/ 213 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Marine litter in Sweden. Rapport 2012:3.

112

kretslopp och därmed även de reglerande ekosystemtjänsterna utspädning, infång-ning och återcirkulation samt atmosfärisk reglering. Havets förmåga att lagra CO2 och därmed minska effekterna av klimatpåverkan är inte oändlig. Möjligheten för redan tillbakapressade bestånd att återhämta sig bedöms minska då effekterna av sjukdomar och hälsofarliga ämnen förvärras av varmare vatten214. Klimatföränd-ringar kan också påverka introduktionen och spridningen av främmande arter vilket i sin tur påverkar bland annat den biologiska mångfalden. Klimatförändringarna kan även påverka tjänsten estetiska värden negativt då förändrat klimat kan för-ändra möjligheten till kustnära bebyggelse. Försurning Ett annat växande potentiellt hot mot ett flertal arter med kalkhaltiga skal är försur-ningen av haven. Minskningar av bestånden av skaldjur, koraller och plankton skulle innebära stora störningar i de marina ekosystemen. Försurningen kan också leda till misslyckad fortplantning bland ryggradslösa djur och störningar i utveckl-ingen av hörselorgan hos juvenil fisk. Det senare medför konsekvenser för fiskens navigationsförmåga vilket sannolikt kommer att ge upphov till stora konsekvenser för det kommersiella fisket (och därmed livsmedel från marina organismer). Utsläppen av CO2 till atmosfären som har lett till en begynnande försurning av haven stör havets naturliga biogeokemiska kretslopp (en stödjande ekosystem-tjänst). Detta påverkar därmed de reglerande ekosystemtjänsterna utspädning, in-fångning och återcirkulation samt atmosfärisk reglering. Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster I God havsmiljö 2020215 beskrivs de huvudsakliga kopplingarna mellan havets ekosystemtjänster och drivkrafter (mänskliga aktiviteter). Det görs bland annat en sammanställning av påverkan på olika ekosystemtjänster från olika maritima branscher (fiske, vattenbruk, sjöfart, hamnar, marin turism mm). I rapporten valdes tre ekosystemtjänster ut för en djupare analys: biologisk mångfald, minskad över-gödning och estetiska värden. I samma rapport görs en beskrivning av havets roll i den svenska ekonomin. Omsättningen för de maritima aktiviteterna uppgick till totalt 329,6 miljarder kr för 2009 (kustnära industri och kärnkraftsproduktion in-går). Detta motsvarar 5,2 procent av näringslivets totala omsättning. Den maritima

214 Naturvårdsverket. 2008. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report

5873. 215 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötill-

stånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19.

113

sektorn definierades som aktiviteter och sektorer som är beroende av havet för sin verksamhet. För den största delen stod tillverkning, tex kustnära industrier tillsam-mans med marin turism och rekreation. Därefter följer sektorerna sjöfart och energi. Försörjande tjänster Betydelsen av ekosystemtjänsten livsmedel från vilda marina djur återspeglas av omfattningen på det svenska yrkes- och fritidsfisket samt beredningsindustri. Svenska yrkesfiskare har för närvarande möjlighet att bedriva fiske på 42 olika bestånd som omfattas av reglering inom den gemensamma fiskeripolitiken. Den svenska fiskeflottan bestod 2010 av 1358 registrerade fiskefartyg och 1459 licensi-erade yrkesfiskare som bedrev yrkesfiske till havs. Av dessa var ca 51% hemmahö-rande på västkusten, 22% på sydkusten och 27% på ostkusten. Förutom Kattegatt, Skagerrak och Östersjön har svenska fiskare även tillträde till Nordsjön och Norska havet. Under 2009 landades knappt 200 000 ton fisk av svenska fartyg, med ett värde motsvarande ca 900 miljoner kronor i försäljningsledet. Fångstvärdet förde-lar sig lika mellan Västerhavet och Nordsjön med en mindre del i Nordsjön216. De ekonomiskt viktigaste arterna för svenskt yrkesfiske är sill och skarpsill som fiskas med trål eller not, samt torsk, havskräfta och räka som fiskas med bottentrål217. Den svenska fiskberedningsindustrin bestod år 2009 av 217 företag av varierande storlek med en omsättning på nära fem miljarder kronor och totalt ca 1700 an-ställda. Sektorn består både av små familjeföretag som bereder fisk av råvara från eget fiske till stora industrier som köper råvara från svenska och utländska fiskefö-retag. Ungefär 80 procent av råvaran importeras, främst från Norge. Företagen tillverkar en rad olika produkter där de ekonomiskt mest viktiga produkterna är framställda av sill och torsk men även produkter beredda av skarpsill, lax, makrill och räka är viktiga218. Sverige har stora möjligheter till fritidsfiske och fisketurism, både i inlandsvatten och i havet. Totalt 1 miljon personer bosatta i Sverige fiskade vid minst ett tillfälle under 2006. Antalet fiskedagar uppgick till närmare 13,8 miljoner varav antalet fiskedagar i haven uppgick till knappt fem miljoner. Huvuddelen av utövarna upp-ger att syftet med fritidsfisket är rekreation, naturupplevelser, social gemenskap och fångst av fisk för egen konsumtion. De generellt sett viktigaste arterna, räknat i fångstmängd, är gädda och abborre. Fritidsfiskebaserade verksamheter definieras som verksamheter som levererar varor och tjänster till fritidsfiskare i direkt anslut-ning till deras fiskeupplevelse. Antalet företag bedöms ligga i storleksordningen 2 600 företag med en sammanlagd omsättning på strax under en miljard kronor.


stånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19. 217 Fiskeriverket 2011. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten, resurs och miljööversikt 2011. 218 JRC, Scientific and technical reports (2010) Report of the working group on the evaluation of data

collectedon the fish processing sector (SGECA 10-04)

114

Antalet anställda i företagen som genereras av fritidsfisket bedöms ligga i storleks-ordningen 2 000 helårsanställningar219. Reglerande tjänster De reglerande ekosystemtjänster som valts ut i detta arbete, exempelvis i klassen Utspädning, infångning och återcirkulation har en fundamental betydelse för många direkta ekosystemtjänster, Här ryms ekosystemens förmåga att ta hand om miljögifter genom utspädning, inlagring i biomassa eller i sediment med stor bety-delse för exempelvis fiske och olika rekreationsaktiviteter. Här ryms också geoke-miska processer som tillgängliggör näring genom nedbrytning av organiskt materi-al som på så sätt möjliggör primärproduktion i haven. Andra ekosystemtjänster av samma fundamentala karaktär återfinns i klassen Atmosfärisk reglering. Genom dessa ekosystemtjänster sker global klimatreglering (inklusive CO2-infångning) samt lokal och regional klimatreglering genom havens modererande effekt på kust-klimat. Båda ekosystemtjänsterna är av fundamental betydelse för ett flertal mänsk-liga aktiviteter. I klassen Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler återfinns ekosystemtjänsterna Livsmiljöer för ungstadier samt Livsmiljöer för andra stadier än ungstadier. Den förra avser exempelvis ålgräsängar i grunda kustnära områden som återfinns runt den svenska kusten och som spelar en central roll för nyrekryte-ringen av flera kommersiella fiskarter då den erbjuder både en skyddad uppväxt-plats och tillgång till mat. Den areella omfattningen på ovanstående ekosystemtjänster sträcker sig till alla eller flertalet av våra marina vattenmiljöer. När det gäller atmosfärisk reglering kan inte omfattningen särskiljas från den globala skalan när det gäller exempelvis CO2-infångning. En beskrivning av deras ekonomiska omfattning behöver emellertid kopplas till den ekonomiska beskrivningen av de direkta tjänster som de är en för-utsättning för. Detta genom att den ekonomiska beskrivningen av de sistnämnda kompletteras med kvalitativa och om möjligt kvantitativa beskrivningar av den betydelse som de reglerande tjänsterna representerar. Kulturella tjänster De flesta kulturella ekosyetmtjänsterna är relevanta för den marina miljön. I klas-sen natur och kulturarv ingår ekosystemtjänsten Landskapskaraktär-naturarv som huvudsakligen omfattar icke-användarvärden, bl.a. uppskattning av naturen av etiska skäl (existensvärden) och viljan att bevara naturens inneboende värden för framtida generationer (arvsvärden). En studie som nyligen publicerades av Bal-ticStern sekretariatet vid Stockholm Recilience Center (SRC) visar att betalnings-viljan bland befolkningen runt Östersjön för ett förbättrat miljötillstånd uppgår till 40 miljarder euro årligen. Undersökningen visar att icke-användarvärden, kopplade till kulturella ekosystemtjänster, kan vara av betydande storlek.

219 Fiskeriverket 2009, Fem studier av fritidsfiske 2002-2007. Finfo 2009:1. Göteborg 2009.

115

En annan ekosystemtjänst i klassen är Landskapskaraktär-kulturarv. Tjänsten avser all användning av naturliga miljöer av andliga eller historiska orsaker. Hit hör ex-empelvis naturdyrkan eller ursprungsbefolkningarnas religioner, men även den kulturella anknytningen till olika miljöer genom historiska aktiviteter med koppling till naturmiljöer. De fiskarsamhällen längs den svenska västkusten som växt fram i anslutning till sillperioderna är exempel på kulturmiljöer som uppstått på grund av havsrelaterad verksamhet och som idag representerar ett stort värde för många människor. En annan mycket betydande klass av ekosystemtjänster är Möjligheten till rekreat-ionsaktiviteter. Totalt har 85 svenska kommuner en kuststräcka mot havet, men det saknas en etablerad exakt definition av vad som ska räknas in som kustnära turism. För att ändå ge en bild av turismen i angivna områden kan sektorn delas upp i flera underrubriker:

Kryssningstrafik

Övrig kommersiell båttrafik

Fritidsbåtar

Fritidshus

Kommersiellt boende

Övrigt boende

Dagbesök Genom sammanställning av statistik från Rese- och Turistdatabasen (TDB), SCB statistik och statistik över kommersiell båttrafik från sjöfartssektorn har omsätt-ningen från kustnära och marin turism uppskattas mellan 58,6 och 75,2 miljoner kronor220. Omsättningen för den totala turismsektorn i Sverige under 2010 var 255 000 miljoner kronor (Tillväxtverket 2011), vilket betyder att kustnära och marin turism motsvarade mellan 23 procent och 29 procent. Med upp mot 900 000 fritidsbåtar är Sverige ett av världens mest fritidsbåtstäta länder221. Av dessa har ungefär hälften hemmahamn i marint vatten. Till kustens mängder av småbåtshamnar söker sig både svenska och utländska båtar framförallt sommartid. Omsättningen av fritidsbåtssektorn för Nordsjön uppskattades till 126 miljoner kronor år 2010 och för Östersjön 165 miljoner kronor (exklusive utländska båtar).


stånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19. 221 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.

116

Våtmarker

Särdraget hos våtmarker utgörs av myrmark, översvämningsmark och fastmark med en övervägande hydrofil vegetation där marken under en stor del av året är fuktig eller blöt. Vattenmättnaden skapar syrefattiga förhållanden vilket gör att nedbrytningen av växtdelar blir ofullständig och torv bildas. Miljömålet, Myllrande våtmarker, hanterar också småvatten som omges av myr eller blöt fastmark samt vassar i sjöar och dammar.

I Sverige finns cirka 6,3 miljoner hektar myrmark vilket motsvarar ca 14 procent av den totala landytan. Upp till en fjärdedel av den ursprungliga arealen våtmark har minskat på grund av en omfattande markavvattning (utdikning och sjösänk-ning) för att få mer produktiv skogs- och jordbruksmark. Minskningen av våtmar-ker har varit särskilt påtaglig i södra Sverige.

Idag är mer än 80 % av de kvarvarande våtmarkerna påverkade av mänsklig aktivi-tet såsom markavvattning, jord- och skogsbruk, vägar, terrängkörning och torv-brytning. Våtmarkernas tidigare stora utbredning i landet gjorde dem till viktiga slåttermarker, vilket höll dem fria från igenväxning och gynnade deras biologiska mångfald. När hävden i fuktiga slåttermarker nu till stor del upphör är det ytterli-gare en faktor som bidrar till igenväxning utöver markavvattning och kvävenedfall. Påverkan och ingrepp i våtmarkerna medför att livsmiljöer för flera växt- och djurarter försvinner och att deras förmåga att leverera ekosystemtjänster minskar.

Enligt habitatdirektivet delas de svenska myrmarkerna in i följande typer aapamy-rar, agkärr, alpina översilningskärr, högmossar, kalktuffkällor, källor och källkärr, palsmyrar, rikkärr, skadade högmossar, terrängtäckande mossar, öppna mossar, kärr och som namngivningen antyder har de olika typerna mycket varierande ka-raktär som beror av underliggande jordart och tillflödet av vatten. Våtmarker i ett vidare perspektiv omfattar även strandängar, fukthedar, fuktängar, svämängar, skogsbevuxen myr, svämlövskog och sumpskog. Vissa av typerna utgör också en mosaik av flera våtmarkstyper, så kallade myrkomplex.

Fungerande ekosystem i våtmarker, är framförallt beroende av nederbörd (mossar), naturliga flöden och fluktuationer i vattenstånd och vattenkvalitet. Våtmarker gene-rerar många konkreta ekosystemtjänster som till exempel att rena vatten, jämna ut vattenflöden, binda läckande näringsämnen och reglera klimatet lokalt. I mossen har vegetationen förlorat kontakten med grundvattnet på grund av ett ackumulerat torvlager och därmed tillförs både vatten och näringsämnen från nederbörden var-

Miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

117

för de är mycket näringsfattiga. Vegetationen domineras av vitmossor som utsönd-rar humussyror och vilket skapar en karg miljö där endast ett fåtal kärlväxter åter-finns vilka istället är specialiserade för miljön och ofta inte återfinns i andra natur-typer. De utgör känsliga system som är lätta att förstöra.

Inom ramen för våtmarker har vi valt att fördjupa oss på ekosystemtjänster-na Livsmedel från tama landdjur (den underliggande tjänsten foder), In-fångning absorption, Global klimatreglering, Dämpning av avrinning och flöden, Oorganiserad naturturism/friluftsliv och Resurs för forskning ef-tersom dessa tjänsters upprätthållande är viktiga för det hållbara nyttjandet av våtmarker samt har stor effekt på ekosystem inom flera naturtyper. Valda ekosystemtjänster knutna till våtmarker Våtmarkernas ekosystemtjänster kan bäst utvärderas i ett sammanhang där hela vattnets kretslopp omfattas eftersom de varierar med och är tätt kopplade till var i avrinningsområdet våtmarken är lokaliserad samt typ av våtmark och till vilken naturtyp den angränsar. En del av variationen i de ekosystemtjänster som våtmar-ker producerar är känd men det finns fortfarande kunskapsluckor om hur de indi-rekta och stödjande ekosystemtjänsterna påverkar de direkta tjänsterna. Högt upp i avrinningsområdet kan till exempel en mosse angränsande till barrskog tjäna med atmosfärisk reglering genom bindande av koldioxid medan en fuktäng nära kusten kan tillhandahålla foder samt bidra med infångning och absorption av näringsäm-nen. Utöver vattnets kretslopp är flertalet stödjande ekosystemtjänster av betydelse för att upprätthålla våtmarkernas direkta ekosystemtjänster där kanske, biogeoke-miska kretslopp, jordmånsbildning, ekologiska samspel, livsmiljöer, stabilitet har störst betydelse för att skapa resiliens hos ekosystemen i våtmarker. Livsmedel från tama landdjur (foder) Våtmarkernas I odlingslandskapet utgjorde våtmarkerna historiskt viktiga foder-marker som inte bara tillhandahöll foder utan även hade effekter på indirekta eko-systemtjänster eftersom de hölls fria från igenväxning därför skulle en förstärkning av våtmarkernas nutida betydelse som foderproducenter för livsmedel från tama landdjur sannolikt ha stora positiva effekter på flertalet ekosystemtjänster. Den hävdade våtmarken har, jämfört med den igenvuxna, högre biologisk mångfald något som påverkar de reglerande tjänsterna, kunskapsläget kring dessa samband behöver fördjupas för att säkerställa de positiva effekterna av de reglerande indi-rekta tjänsterna. Klart är att sambandet mellan såväl infångning, absorption som global klimatreglering via ökad kolbindning är beroende av en hög fotosyntes som öppenheten i sig upprätthåller. Positiva effekter av hävd på våtmarkens biologiska mångfald ses hos både kärlväxter och våtmarksfåglar vilket i sin tur gynnar eko-systemtjänster såsom pollinering, fröspridning, biologisk kontroll och friluftsliv. Hävdade våtmarker, till exempel betade strandängar, har en stor funktion, framför-allt för att förhindra näringsläckage från odlingslandskapet till vattendrag. Ur ett landskapsekologiskt perspektiv ger användningen av foder från våtmarker för pro-

118

duktion av livsmedel från tama landdjur störst positiva effekter i nedre delen av ett avrinningsområde. Foderproduktion i våtmarker är också bundna till och har verk-ningar på bland annat näringsämnescirkulation, erosion, sedimentation, filtrering, upprätthållande av markens bördighet och struktur samt landskapskaraktär. Infångning, absorption Den syrefattiga miljön i våtmarken kan fungera som sänka för näringsämnen. Med infångning och absorption avses vegetationens och mikroorganismers förmåga att ta upp näringsämnen och föroreningar och därmed hindra transport av näring från land till vattenmiljöer. Retention (kvarhållande) av näringsämnen sker i våtmarker framförallt genom denitrifikation i sedimenten följt av upptag i vegetationen vilket utgör en naturlig kväverening av vatten. Våtmarken utgör alltså en värdefull kväve-fälla. Även fosforrening sker i våtmarker också i anlagda våtmarker avsedda som kvävefällor, fosforreningen sker främst genom sedimentation av fosfor som är bunden till organiskt material222. Förmågan att kunna filtrera bort näring är kopplat till ljusförhållanden och upprätthållandet av en hög fotosyntes och gynnas därmed av att våtmarken hävdas. Retentionen av näringsämnen påverkas av vattenregimen, vid höga flöden passerar höga halter ut i vattendragen, och även nedbrytningsför-hållandena ändras med variation i vattenståndet och våtmarken kan då fungera som källa. Den trädbevuxna våtmarkstypen alkärr har förmåga att bryta ned metyl-kvicksilver och förhindra läckage av ämnet till vattendragen och kan genom under-liggande ekologiska samspelet mellan al och mikroorganismer även ha viss regle-rande effekt på depositionen av luftburet kväve. Kopplingen till de underliggande fysikaliska, kemiska och biologiska processerna (indirekta ekosystemtjänsterna) är i nuläget bara delvis klarlagda. Global klimatreglering Det är särskilt de öppna näringsfattiga våtmarkerna som har förmåga att ta upp och lagra mer koldioxid från atmosfären än de avger och därmed bidra till global kli-matreglering. Det är under de syrefattiga förhållandena i våtmarken som torvbild-ningen av dött vegetabiliskt material leder till att kol lagras. I våtmarken sker dock flera processer där gaser (metan, koldioxid och dikväveoxid) både avges till och upptas från atmosfären223. Vid torvbildning under syrefattiga förhållanden avges till exempel metan och ett nettoutsläpp med avseende på växthusgaser blir resulta-tet. Metan har dock en kortare livslängd i atmosfären än koldioxid och våtmarker kan därför på lång sikt ha en viktig roll som kolsänka. Även här har troligtvis igen-växning av våtmarken påverkan på växthusgasernas nettobalans men effekter av ökad trädtäckning på torvbildningen är relativt oklara. Torvbildande våtmarker återfinns över hela avrinningsområdet.

222 Johannesson, K. et al. 2011. Efficiency of a constructed wetland for retention of sediment-

associated phosphorus. Hydrobiologia, 674 (1): 179-190. 223 Lloyd, C.R. 2006. Annual carbon balance of a managed wetland meadow in the Somerset Levels,

UK. Agriculture and Forest Meteorology, 138: 168–179.

119

Dämpning av avrinning och flöden Dämpning av avrinning och flöden spelar en mycket viktig roll i vattenregleringen eftersom våtmarker med vegetationens vattenhållande förmåga utgör effektiva flödesutjämnare vid höga flöden. Till exempel, kan vegetationen hålla vatten och därmed dämpa flödet nedströms. Förmågan att minska höga flöden är i kombinat-ion med reglering av sjöar och vattendrag framförallt kopplad till arealen våtmark som finns kvar i landskapet, här kan en mångfald av översvämningsmarker, mindre våtmarker, småvatten och dammar fylla en stor funktion. Dämpning av avrinning och flöden är oftast av stor betydelse i nedre delarna av avrinningsområden men behöver betraktas över ett helt avrinningsområde. Dämpning av avrinning är bero-ende av och/eller har effekter på bland annat vattnets kretslopp, näringsämnescir-kulation, erosion, sedimentation, filtrering och lokalklimat. Oorganiserad naturturism/friluftsliv Våtmarker är ett viktigt habitat för en rad vilda djur och har ett stort värde för det oorganiserade friluftslivet, till exempel växtdelsplockning, fågelskådning och jakt. Många av dessa värden förstärks om våtmarken hålls öppen genom hävd. En stor del av våtmarkernas betydelse för det friluftslivet är även kopplat till den särpräg-lade miljön i fjällandskapet. Våtmarkernas betydelse för friluftslivet kopplar fram-förallt till de indirekta ekosystemtjänsterna, utspädning, infångning och återcirku-lation, fluvial flödesreglering, pollinering, fröspridning samt livsmiljö för ungsta-dier och migrerande arter. Resurs för forskning Insikten om våtmarkernas betydelse för en rad ekosystemtjänster växer stadigt och omfattande program för restaurering och nyskapande av våtmarker ibland annat odlingslandskapet och den urbana miljön pågår. De kvarvarande opåverkade våt-markerna utgör en viktig resurs för att kunna göra fördjupade studier om de funkt-ioner och processer som ligger till grund för till exempel optimering av kvävere-ning genom infångning och absorption eller för våtmarkernas roll som kolsänka. Faktorer som påverkar de valda ekosystem-tjänsterna Den mycket kraftiga minskningen av arealen våtmarker under de senaste 100 åren i kombination med kraftig hydrologisk påverkan på många av de kvarvarande våt-markerna har bland annat i våra svenska havsmiljöer lämnat avtryck som tydligt visar vikten av att upprätthålla de ekosystemtjänster som är karakteristiska för våtmarker.

120

Positiv påverkan på våtmarker sker genom den ökande medveteheten om våtmar-kernas betydelse för många viktiga ekosystemtjänster som resulterat i minskad markavvattning samt flertalet restaurerings- och nyanläggningsprojekt. Generellt sett påverkas våtmarker negativt av markavvattning, jord- och skogsbruk, vägar, terrängkörning och torvbrytning. För näringsfattiga torvmossar är tillförsel av näring genom kvävedeponering via nederbörden ett överhängande hot mot den biologiska mångfalden. Igenväxande myrar på grund av upphörd hävd ger mindre bärproduktion samt ändrad fauna. Torv är en fossil naturresurs och torvbrytning är i de flesta fall en destruktiv utvinning som har stor negativ påverkan på flertalet av våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster. Livsmedel från tama landdjur (foder) Påverkas framförallt av ändrad markanvändning kombinerat med markavvattning, till exempel omställning till skogsproduktion (se ovan). Markavvattning av häv-dade våtmarker har stor effekt på indirekta ekosystemtjänster, bland annat föränd-ras förutsättningarna för infångning och absorption. Föroreningar kan leda till vegetationsförändringar. Övergödning har måttlig till stor effekt via vegetat-ionsförändringar och ökad igenväxning. Försurning har oftast låg till obe-tydlig effekt. Överutnyttjande är obetydligt i nuläget men för stort uttag ger negativ påverkan genom påverkan på vegetation och hydrologi. Klimatför-ändringar får måttlig till stor effekt via förmodade minskade vårfloder och minskning av strandnära våtmarker som följd av höjd havsnivå. Främmande arter kan ge förändrad vegetation, nya parasiter (bete), effekten är svårbe-dömd men kan bli måttlig till stor. Infångning, absorption Våtmarkers förmåga till infångning och absorption påverkas av vattenregim, kvä-venedfall, klimatförändringar via vegetationsförändringar eller tillväxtstörningar i befintlig vegetation. Ändrad markanvändning ger stor effekt via ökad igen-växning, markavvattning och felaktig flödesregim. Föroreningar kan bland annat påverka mikroorganismfloran. Försurning kan påverka via metallför-eningar. Överutnyttjande och övergödning får måttliga till stora effekter via näringsbelastning som ökar variationen i retentionsförmågan, och leder till minskad biologisk mångfald. Klimatförändringar ger stora effekter via för-ändringar i nederbörd och temperatur, vegetationsförändringar, geografisk variation, i norra Sverige räknas med ökad försumpning. Främmande arter kan få stor effekt via vegetationsförändring, sekundärt på vattenregim och sedimentation. Global klimatreglering Påverkan sker framförallt via effekter på torvbildning av förändrad vattenregim, kvävenedfall, minskande palsmyrar och ökad medeltemperatur, klimatföränd-ringar har alltså potential att minska potentialen i ekosystemtjänsten. Våtmarks-hävd genom bete och slåtter kan genom borttagande av näring från våtmarkerna

121

förbättra nettobalansen av växthusgaser. Ändrad markanvändning ger stora effekter via till exempel markavvattning, vattenreglering och torvbrytning. Effekter av föroreningar är svårbedömt. Övergödning kan få mycket stora effekter via vegetationsförändringar och ökad igenväxning. Försurning ger oftast mindre effekter. Främmande arter - se infångning och absorption Dämpning av avrinning och flöden Störst påverkan av lokalisering och areal i avrinningsområdet, påverkas också av naturlig eller reglerad flödesregim, överutnyttjande via extrema flöden reducerar tjänsten. Övergödning får måttliga till stora effekter via förändringar i vege-tation och sedimentation. Försurning och föroreningar försumbara direkta effekter på tjänsten. Klimatförändring ger stor effekt via förändrade flöden, areal och utbredning. Effekter av främmande arter är svårbedömt men kan påverka via effekter på vegetationssammansättning och sekundärt på sedi-mentation. Oorganiserad naturturism/friluftsliv Minskad biologisk mångfald, förlust av typiska arter och förändrad landskaps-karaktär genom förändringar orsakade av förändrad markanvändning, till exempel upphörd hävd. Föroreningar kan ha måttliga till stora effekter genom minsk-ning eller förlust av typiska arter. Övergödning ger stora effekter via igen-växning, minskad biologisk mångfald, förlust av typiska arter. Försurning har låg eller försumbar effekt. Överutnyttjande ger stora effekter genom slitage, annan störning (djurliv) och oavsiktlig markavvattning. Klimatför-ändring får stor effekt genom vegetationsförändringar och ökad försump-ning som kan ge minskad tillgänglighet till välbekanta platser. Främmande arter kan få mycket stora effekter, bland annat på typiska arter. Resurs för forskning Förlusten av våtmarker minskar utbytet av referensområden för att utvärdera och planera nyanläggning av våtmarker med syfte att öka vattenrening, dämpa flöden, effekter av föroreningar och på biologisk mångfald. Övriga påverkansfaktorer minskar på samma sätt utbudet av ostörda studieobjekt men kan utnyttjas för att studera effekter och ta fram åtgärder. Ekonomisk utbredning och areell omfattning av valda ekosystemtjänster Utbredningen av de olika våtmarkstyperna avgörs främst av de långsiktiga klima-tiska förutsättningarna och mänsklig påverkan. Andra viktiga faktorer är topografin och de geologiska förutsättningarna (hur lätt jordarten släpper igenom vatten). Den areella utbredningen av ekosystemtjänster i våtmarker är knuten till respektive våtmarkstyper och deras påverkansstatus. Våtmarker med störst yta i Sverige är

122

topogena kärr (1 127 000 ha), strängflarkkärr (395 000 ha) och strängblandmyrar (295 000 ha). I syfte att naturvärdesklassificera alla svenska våtmarker identifiera-des i Våtmarksinventeringen (VMI) 47 olika våtmarkstyper224. Utifrån våtmarksty-pernas rumsliga utbredning delades Sverige in i fem olika myrregioner: fjällmyr-region, palsmyrregion, aapamyr-region, högmosse-region och tallmosse-strandvåtmarks-region. I södra Sverige domineras våtmarkerna av mossar, i norr dominerar istället kärr och blandmyrar. I östra Götaland och Svealand saknas flera av myrtyperna där är istället strandvåtmarker tillsammans med sumpskogar mest frekventa. Våtmarksinventeringen fann att 11 % av våtmarksobjekten hade mycket höga na-turvärden, 24 % höga naturvärden, 51 % hade alltifrån relativt höga till ringa beva-rade naturvärden och 14 % hade låga naturvärden. En stor andel (80 %) av de in-venterade våtmarkerna hade registrerade ingrepp och endast 20 % var helt ostörda. Den vanligaste ingreppstypen var dikning, skogsavverkningar och vägdragning-ar225. Våtmarksinventeringen har varit ett viktigt verktyg för det nationella skyddet av våtmarkerna. Även beträffande viktiga ekosystemtjänster är klassificering av våtmarksobjekt väsentlig eftersom olika typer av våtmarker har varierande bety-delse för olika ekosystemtjänster och kan tillsammans med andra data användas för att kartlägga och värdera viktiga ekosystemtjänster knutna till våtmarker. Våtmarkernas värde för det oorganiserade friluftslivet och som resurs för forskning beror till stor del av att vissa typer av våtmarker hör till de mest produktiva och artrika ekosystemen. Våtmarkernas betydelse för friluftsliv, turism och såväl kun-skaps- som kunskapsöverföring är stora tillgångar som på olika sätt kan värderas. Opåverkade myrområden och våtmarker är viktiga referensområden för forskning, eftersom de bär på information om både vegetations- och klimatförändringar sedan istiden. Flera unika och sällsynta växter och djur finns till exempel i rikkärren. Våtmarkernas ymniga insektsproduktion utgör föda för många arter av både fåglar, fladdermöss och groddjur. Många terrestra arter är beroende av produktion från våtmarkerna och ökad kunskap om våtmarkernas betydelse för komplexa artsam-spel kan ge möjligheter att identifiera ytterligare värden, till exempel pollinering och biologisk kontroll som gynnar produktion i både jordbruket och skogsbruket. VÄRDERING Dämpning av avrinning och flöden Våtmarker I våtmarker sker mängder av ekologiska processer och funktioner som bidrar med en rad viktiga värden för människan. En viktig ekosystemtjänst är att dämpa avrinning och flöden och därmed skydda marker och områden från oväl-

224 Naturvårdsverket 2009. Rapport 5925 Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sve-

rige. 225 ibid

123

komna översvämningar. Det senaste decenniet har en omfattande anläggning av nya våtmarker skett, dock har huvudsyftet framförallt varit att minska transporten av näringsämnen till hav och vattendrag samt att gynna den biologiska mångfalden. Nya anläggningar har därför inte optimerats för att deras förmåga att dämpa avrin-ning och flöden. Med klimatförändringar och dess inverkan på vattenflöden kan sannolikt tjänsten få större uppmärksamhet i Sverige. Vid en ekonomisk analys är det därför viktigt att ha en helhetsbild av våtmarkens alla funktioner och processer och de värden de genererar. En optimering av en ekosystemtjänst kan ske på bekostnad av en eller flera andra ekosystemtjänster. Våtmarker med hög hydrologisk belastning ger en stor avskiljning av kväve och fosfor per ytenhet, vilket ger kostnadseffektiva våtmarker med tanke på vattenre-ning men i sådana våtmarker är den flödesutjämnande effekten marginell. På samma sätt gynnas den flödesutjämnande effekten av en låg vattennivå i förhål-lande till en hög marknivå på bekostnad av våtmarkens rekreations- och estetiska-värde. Dock föreligger ingen konflikt med värdet för bilogisk mångfald226. I vilken utsträckning våtmarker bidrar till en flödeutjämning är dåligt utrett. Jord-bruksverkets utvärdering av den flödesutjämnande effekten i några nya våtmarker i Skåne skriver att om många våtmarker anläggs i ett avrinningsområde som är bra utformade med avseende på flödesutjämning kan sannolikt en betydande flödesut-jämning uppnås även om det knappast kommer ha någon inverkan på extrema flö-den däremot på flödesutjämningen vid medelmåttiga flöden227. Vid en värdering av våtmarkens förmåga att dämpa avrinning och flöden är vi intresserade av hur människans välfärd ökar eller minskar med anledning av eko-systemtjänsten eller av en förändring av ekosystemtjänsten. Varan är således det översvämningsskydd våtmarken bidrar med. Den ekonomiska effekten av föränd-ringar av hydrologiska förutsättningar kan då värderas utifrån sannolikheten och/eller skadekostnaden av översvämningar av en given storlek. Förutom direkta kostnader av skador på infrastruktur, byggnader etc. drabbas människor i över-svämningsområden av immateriella kostnader i form av stress och hälsorisker. En brittisk hushållsundersökning visar att den viktade genomsnittliga betalningsviljan för att undvika den här typen av immateriella kostnader värderas till £200/hushåll/år för en 1% risk att översvämmas. Värdet av våtmarkers flödesreglerande funktion beror således både på deras hyd-rogeomorfiska placering i landskapet samt deras närhet till mänsklig bebyggelse eller annan ekonomisk aktivitet som drar nytta av tjänsten. Det är därför viktigt att en värdering sker på rätt skala Ur policysynpunkt är den naturliga avgränsningen

226 Jordbruksverket (2010) Konsekvenser för Jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat.

Rapport 2010:27. Jordbruksverket. 227 ibid

124

hela det landområde som ett vattendrag avvattnar det vill säga avrinningsområdet. Det man gör i en del av avrinningsområdet kan ha stor betydelse för vattenflödet i en annan del av avrinningsområdet. Det finns ett stort antal värderingsstudier gjorda för våtmarker över hela världen. Svenska artiklar och rapporter är dock nästan uteslutande fokuserade på värdering av våtmarkers förmåga att binda näringsämnen, gynna biologisk mångfald och rekreationsvärdet medan dess funktion som dämpande vid avrinning är dåligt ut-redd. Morris och Camino (2011) utvecklade en värdeöverföringsfunktion för våtmarker i Storbritannien genom att omarbeta en metaanalys av 264 värderingar från 78 olika Europeiska våtmarker228 ( tabell 8 Värdet för våtmarkers funktion som översväm-ningsskydd är större än många av de tjänster som vanligtvis värderas mycket högt i Sverige (näringsretention och biologisk mångfald). I Storbritannien fann man att marginalvärdet av att utöka antalet våtmarker (med syfte att förbättra dämpning av avrinning och flöden) var lägre än genomsnittsvärdet vilket tydde på avtagande marginal nytta av att öka resursen). Tabell 8Uppskattat medel-, totalt- och marginalvärde för specifika ekosystemrelaterade varor från inlandsvåtmarker i Storbritannien (omfattar 1 519 våtmarker med en total areal av 601 550 ha)

Ekosystemrelaterad vara

Totalt värde av tjänst givet att det finns i alla Storbritanniens inlandsvåtmar-ker (£ miljoner/år)

Medelvärde av tjänst (£/ha/år)

Marginalvärde av tjänst (£/ha/år)

Biodiversitet 273 454 304 Vattenrening 263 436 292

Vattenförsörjning 2 2 1 Översvämningskydd 366 608 407

Estetiska värden 204 339 227 En annan egenskap som är viktig att beakta vid en värdering av våtmarkers eko-systemtjänster är att de kan producera värden under väldigt lång tid (nästan i all evighet), troligen mycket längre än någon mänskligt producerat alternativ eller användningsområde. I en cost-benefit analys är ett långsiktigt perspektiv därför ett måste för att synliggöra våtmarkens rätta värde. Slutligen är det också viktigt att jämförelser mellan ekosystemtjänster hos opåverkade, restaurerade och anlagda våtmarker utreds både med avseende på produktionen av ekosystemtjänster och värdering av dem.

228 Morris och Camino (2011) Economic Assessment of Freshwater, Wetland and Floodplain (FWF)

Ecosystem Services. UK National Ecosystem Assessment. Working Paper. UK NEA Economic Anal-ysis Report.

125

Fjällmiljö

Fjällen utgör ungefär en tiondel av Sveriges landareal och karakteriseras av det kärva klimatet i den alpina regionen som ger upphov till det karga men storslagna landskapet med vida vidder bestående av består av glaciärer, hedar, myrmarker, dalgångar och högfjäll. Det relativt hårda klimatet begränsar livsutrymmet för många arter trots det finns en stor artrikedom av kärlväxter, mossor och lavar, flera av dem endemiska. Låglandsregionens fjällbjörkskog övergår högre upp till lågal-pin hed och i den högalpina delen dominerar lavar och mossor tillsammans med en del kärlväxter. Fjällen är en känslig miljö som många olika intressen gör anspråk på. Skador på mark och vegetation i framför allt de södra fjällen beror främst på påverkan från barmarkskörning, storskalig turism och övrig exploatering inom olika verksamhet-er. Klimatförändringarna och en utveckling mot kortare och mildare vintrar ökar risken för slitage och vegetationsskador främst i de exploaterade delarna av fjällen. Det finns natur- och kulturmiljövärden i fjällen som ännu inte har säkerställts för framtiden. Arbete pågår för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Det behövs mer kunskaper om fjällens kulturmiljövärden som är mycket bristfälligt kända, samt satsningar på skydd, stöd och skötsel av kulturmiljöer. Kunskapsbris-ten är också stor om vilken påverkan fjällen och dess ekosystem tål229. Vi har valt att beskriva fjällmiljön mycket översiktligt eftersom Miljömålsbered-ningen har gjort bedömningen att en strategi för Storslagen fjällmiljö bör utvecklas av Naturvårdsverket utan att området behandlas av den parlamentariska beredning-en (SOU 2010:101). Naturvårdsverket avser därför att återkomma närmare till dessa frågor i kommande arbete med strategin. Inom ramen för fjällmiljö har vi valt att fördjupa oss på ekosystemtjänsterna Livs-medel från tama landdjur, Livsmedel från vilda djur och växter, Landskapskarak-tär - naturarv, Landskapskaraktär - kulturarv, Organiserat friluftsliv, Oorganiserat friluftsliv eftersom dessa tjänster återspeglar stora delar av människans relation till fjällmiljön och utgör både hot och möjligheter för hållbart nyttjande av fjällens resurser. 229 NVRapport 6500, 2012. Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen 2012

Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevel-sevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

126

Valda ekosystemtjänster knutna till fjällmiljö Fjällandskapets ekosystemtjänster är dels sådana som är knutna till naturtyper som även finns utanför fjällen, främst våtmarker, sjöar och vattendrag, och som redovi-sas där, dels tjänster som är unika för fjällen. Livsmedel från tama landdjur I fjällen handlar livsmedel från tama landdjur till övervägande del om renskötseln, som endast får utövas av den som är av samisk härkomst samt är medlem i en sa-meby. Dagens renskötsel har utvecklats ur de Nordeuropeiska jägarkulturerna som sedermera övergick i nomadiserande renskötsel. Det finns cirka 4 600 renägare, varav 85 procent bor i Norrbottens län. Inom en sameby finns flera renskötselföre-tag. Omkring 2000 personer i drygt 900 renskötselföretag har sin huvudsakliga inkomst från renskötsel.230 Antalet renar varierar i cykler mellan 225 000 och 280 000 i vinterhjord. Antalet renar räknas efter slaktuttag och före kalvning. Under 2010/11 uppgick slaktuttaget till ca 56000 renar. Den totala omsättningen beräknas uppgå till ca 80-100 miljoner kr/år. Fäbodbruket är av betydligt mindre omfång, men är lokalt viktigt. Bete bidrar till biologisk mångfald och att hålla landskapet öppet något som också har effekter på landskapskaraktären och upplevelsen av såväl natur- som kulturarv. Födotillgången styr renskötsels flyttningar av ren och i Sverige flyttas renen mellan vinterbete på företrädesvis lavhävdade marker i skogsområdet och sommarbete i fjällen231. Livsmedel från vilda djur och växter Våtmarkerna i fjällen tillhandahåller bär, till exempel hjortron och tranbär. Livs-medel från jaktbart vilt finns främst i form av älg, ripa, övriga hönsfåglar och annat småvilt. I tillägg till jakten så finns god tillgång på fisk i fjällens sjöar och vatten-drag. Produktion av bär beror i fjällen av bland annat fluvial flödesreglering, regle-ring av fastmaterialflöden och markens kvalitet, pollinering, fröspridning, biologisk kontroll av skadegörare samt biologisk mångfald, ekologiska samspel och livs-miljö. Möjligheter till fiske är knutet till de ekosystemtjänster som reglerar sjöar och vattendrag (se kap 6). Förekomsten av vilda djur är bunden till och har verk-ningar på bland annat biologisk mångfald, ekologiska samspel, livsmiljöer samt primärproduktion. Livsmedel från vilda djur och växter kopplar i fjällvärlden ofta till viktiga värden från de kulturella tjänsterna såsom landskapskaraktär och fri-luftsliv. Landskapskaraktär – naturarv 230 Sametingets webbplats 231 Utsi, P. M. 2007: Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen – relaterat till

bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Sametinget, Kiruna & Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.

127

Fjällen brukar ofta beskrivas som Europas sista vildmark. Även om den bilden på senare år har nyanserats, finns det stora naturgivna värden i detta landskap som gör det unikt inom ett europeiskt sammanhang. Naturarvsvärdet är en kombination av det ofta öppna relativt karga men mycket heterogena landskapet med stora variat-ioner i topografin i de högalpina områdena och de unika arterna. Även fluvial flö-desreglering, reglering av fastmaterialflöden, reglering av markens kvalitet har en stor betydelse för det olikartade landskapet och styrs i stor utsträckning av variat-ioner i snösmältning och tjällossning och de stora variationerna i snödjup. I anslut-ning till snölegor som årligen uppträder på ungefär samma platser skapas ett sär-präglat lokalklimat. I fjällen kan dessa ekosystemtjänster delvis anses ha omvänd karaktär, till exempel kan ett skred vara önskvärt istället för något som man i andra sammanhang önskar hindra med hjälp av reglerande ekosystemtjänster, eftersom störningar ger vegetationsfria ytor där ny vegetation av annan, ofta unik, karaktär kan kolonisera. För naturarvet har den biologiska mångfalden ett stort värde som understöds av pollinering, fröspridning, unika livsmiljöer och ekologiska samspel. De ekologiska samspelen i fjällen styrs alla på olika sätt av den begränsade peri-oden med primärproduktion på grund av den mycket korta sommaren. Landskapskaraktär – kulturarvFjällandskapet har alltmer uppmärksammats som ett kulturpräglat landskap. Rennäringen i sig utgör ett viktigt kulturarv, liksom, i mer begränsad omfattning, fäbodbruket. Renbetet formar landskapet, bidrar till att upp-rätthålla öppna miljöer men problem med överbete kan också förekomma. Renbe-tets effekter på den biologiska mångfalden är fortfarande relativt dåligt studerat men bör, särskilt i fjällbjörkskogen, ha positiva effekter genom bidrag till att skapa ört- och artrik ängsflora232, med utrymme för krävande arter vilket har positiva återkopplingar på flertalet av de ekologiska interaktioner som nämnts under natur-arv. Organiserat friluftsliv Det organiserade friluftslivet i Sverige har sitt ursprung i Svenska turistföreningens arbete med att göra fjällen tillgängliga för turister. Än i dag spelar fjällen en myck-et viktig roll i det organiserade friluftslivet, både på sommaren och på vintern. Fjällen lockar både svenska och utländska turister. Fjällturismen har dessutom på senare tid diversifierats i betydande grad och ett växande antal aktivitetsarrangörer vilka nyttjar fjället som landskapsresurs har tillkommit. Som exempel kan nämnas snöskotersafari, hundspannsturism, alpin skidåkning i skidanläggning, guidade och organiserade upplevelser med turåkning, klättring, kiting med skärm, helikopter-skidåkning, cykling (Mountainbike), organiserad småviltsjakt, sportfiske, och fjäll-vandring. Mervärdet med det organiserade friluftslivet i fjällen kopplar till de eko-systemtjänster som är viktiga för natur- och kulturarv.

232 Linkowski, W. & Lennartsson, T. (2006), Renbete och biologisk mångfald. Kunskapssammanställ-

ning. Länsstyrelsen i Norrbottens län, 18/2006.

128

Oorganiserat friluftsliv Fjällvärlden är mycket populär som arena för storslagna naturupplevelser. Många turister men också boende i närområden tillbringar några dagar eller veckor av semestern i fjällen och ägnar sig åt allt ifrån dagsturer med fjällhotell/fjällstation eller stuga som bas till veckolånga turer med tält där man är helt självförsörjande. En stor del av fjällturismen sker i form av vistelse i en större alpin skidanläggning där många olika aktiviteter kan upplevas. Fjällens friluftsliv och naturturism karak-täriseras inte längre av bara vandring och längdåkning utan liksom inom det orga-niserade friluftslivet så är snöskoteråkning, jakt och fiske, klättring stadigt ökande aktiviteter i antal utövare. Kopplingen till framförallt naturarv men även kulturarv är viktig för den oorganiserade fjällturismen. Faktorer som påverkar de valda ekosystem-tjänsterna Ändrad markanvändning

Pågående förändringar i renskötseln påverkar utformningen på det hävdade land-skapet genom ökad igenväxning i vissa områden och ökat slitage i andra, bland annat på grund av en ökad användning av terrängfordon i samband med flytt, sköt-sel och tillsyn av renarna. Stora förändringar i rensskötselkulturen kan också för-väntas i framtiden då det finns indikationer på lågt intresse för traditionell rensköt-sel hos yngre samer.

Vattenkraftens effekter på den biologiska mångfladen kvarstår trots avstannad utbyggnad bland annat genom återverkningar på flödesreglering, möjligheter till fiske och har också påverkat landskapskaraktären. Vindkraft påverkar i storgrad både friluftslivet och denna förnybara energikälla skapar många målkonflikter genom sin stora påverkan den naturarvsrelaterade landskapskaraktären. Gruvdrift har haft och kommer att få en stor påverkan och även i de delar av fjällen som omfattas av områdesskydd genomförs mineralprospekteringar.

Föroreningar

Kvävedeponering från luften, se våtmarker.

Övergödning Låg, se förorenringar

Försurning

Måttlig till stor, framförallt vissa sjöar och vattendrag.

Överutnyttjande

Ett överutnyttjat bete av renar inom vissa områden i fjällvärlden kan leda till vege-tationsskiften och viss erosionsrisk via uttunnad markvegetation. Terrängkörning

129

på barmark ger markskador som kan leda till ökad erosion och oavsiktlig markav-vattning. Skador och markförändringar kan vara irreversibla i det karga klimatet. För stort jakttryck och för högt fiskeuttag kan påverka den biologiska mångfalden negativt och därmed upplevelsen av natur- och kulturarv samt friluftslivets mervär-den.

Klimatförändring

Stor, effekter på snömängd och fördelning (särskilt snölegor), trädgränsen vandrar uppåt, utbredning av typisk alpin flora minskar, störningar i ekologiska interaktion-er genom förändrade fenologimönster (fenologi = tid för blomning, reproduktion, fruktmognad mm).

Främmande arter Potentiellt stor i kombination med ökande temperatur. Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster Småviltjakten av främst Ripa omsätter stora pengar varje år och över 10,000 jägare kommer varje år till fjällen för att nyttja viltresursen i from av jakt. Säsongen 2011/2012 uppgick antalet jaktmandagar till totalt 35000 st.233 Omsättningen av enbart försäljningen av jaktkort uppgick till ca 10 miljoner kronor. Andra varor från ekosystemtjänster som redan idag finns på marknaden är viltkött och vilda bär och beräkningar på fjällens produktion av livsmedel från vilda djur och växter kan göras för kommande värdering av dessa tjänster. Rennäringen omsätter ca 80-100 miljoner kronor i direkta slaktintäkter årligen. Den kanske största näringsgrenen sett till omsättning i pengar är dock fjällturismen (omsätter ca 3400 miljoner kr boende, mat, skidhyra, skidskola, restaurangbesök, aktiviteter förutom skidåkning samt resan till destinationen) och då i synnerhet den anläggningsbaserade turismen i samband med möjligheter till alpin skidåkning som omsätter ca 860 miljoner i liftkortsomsättning varje år. STF:s fjällstationer och fjällstugor omsätter ca 150 miljoner kr.234 Friluftslivets uppleva värden har mätts för friluftslivet som helhet i Sverige (ej kopplat till fjällen) och man fann att den genomsnittliga betalningsviljan utöver de utgifter man har för friluftsaktiviteter är ca 4 800 kr för de personer som hade nå-gon form av utgift för friluftsaktiviteter. För de som inte hade några utgifter för 233 Enligt tillgänglig statistik vid Länsstyrelsen 234 Enligt SLAO och STF

130

friluftsaktiviteter var motsvarande betalningsvilja ca 3 800 kr och den totala betal-ningsviljan (konsumentöverskottet) för friluftsaktiviteter uppgår till ca 33 400 mil-joner kr. Betalningsviljan var positivt korrelerad med höga utgifter för friluftsliv, hög inkomst, män, låg ålder samt stor naturkontakt som barn235.

235 Fredman, P et al. 2010. Ekonomiska värden i svenskt friluftsliv - en enkätundersökning. Friluftsliv i

förändring, rapport nr 14. Östersund.

131

God bebyggd miljö

Som ekosystem – och därmed potentiell leverantör av ekosystemtjänster – räknas här miljöer i eller i anslutning till bebyggelsen såsom villaträdgårdar, grönytor, parkmark, impediment och ruderatmark samt större grönområden som tätortsnära natur, ängs- och hagmark, skog och vattenmiljöer. I den byggda miljön finns även skapade grönytor genom anläggning av gröna tak som sedumtak, ”gröna väggar” med klätterväxter och vissa trädgårdar med odlingssystem inom rörelsen för urban odling. Här anläggs vattendammar och vattendrag som ger attraktiva boendemiljöer i vattennära läge. Nya ekosystem bildas som ger tjänster som attraktion, pollinering m.m. Enligt satellitbildsmätningar har grönytan per person minskat i de större tätorterna mellan år 2000 och 2005.236 Generellt sett är de kulturella ekosystemtjänsterna i den bebyggda miljön starkare än de försörjande ekosystemtjänsterna. De reglerande ekosystemtjänsterna är också viktiga, särskilt i de större tätorterna, och behovet av dem ökar i takt med ett för-ändrat klimat. Historiskt sett har städer alltid varit beroende av tillförsel av olika biologiska natur-reseurser från omgivande landsbygd. Äldre tiders städer hade dock mer av nyttood-ling och djurhållning på gårdsmiljöer inne i själva staden, något som minskade i och med industrialismens nya organisation av arbete och bostäder samt utveckling-en av transportsystemen.. I Humlegården i Stockholm odlades tidigare t.ex. humle till kungens öl. Staden var full av kålodlingar. Det var vid städernas stora utbygg-nad vid förra sekelskiftet som behovet av parker, trädplanteringar och grönområden uppmärksammades för att rena luft, förhindra att bränder spred sig och för att er-bjuda rekreationsytor för den allt växande stadsbefolkningen som hade hälsopro-blem på grund av industrier och koleldning. Många koloniområden utvecklades också under denna tid som ett sätt att erbjuda den mindre bemedlade arbetarbefolk-ningen möjlighet till egen försörjning av grönsaker, potatis, frukt och bär. Samma tankar finns i egnahemsrörelsen där väl tilltagna tomter gav utrymme för husbe-

236 SCB. (2009). Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000-2005 De tio största tätorterna 2005. www.scb.se

Miljökvalitetsmålets formulering: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

132

hovsodling. Under de båda världskrigens störningar av den internationella handeln expanderade också uppodlingen av urban mark för försörjningsändamål temporärt. Många odlingslottsområden och kolonilottsområden finns kvar än idag, men har en mer social och kulturell funktion än livsmedelsförsörjande. Under påverkan av en förnyad resurs- och klimatdebatt, och kanske också påverkat av krisen in den glo-bala ekonomin, har stadsodlingen på senare år fått ett visst uppsving under påver-kan av den internationella urban gardening-trenden. Icke-odlade livsmedel som bär och svamp finns i den tätortsnära naturen och större grönområden. Odlade livsmedel som grönsaker, örter, frukt och bär levereras från tomtmark och kolonilotter som också ger en hel del ornamentala resurser i form av snittblommor m.m. till sina ägare eller brukare. Någon målstyrd produktion av fibrer eller bioenergi förekommer knappast, men avverkade träd från tomt- och parkmark kan tas om hand som virke, fiberråvara eller, i likhet med sly och ris, användas som bioenergi. Såväl villaträdgårdar som urban parkmark kan vara betydelsefull som bevarare av genetiska resurser hos domesticerade arter som slagits ut i mera kommersiella och storskaliga odlingssystem. Många medlemorganisationer under Fritidsodlarnas Riksförbund (www.for.se) organiserar amatörodlare som gör insatser på detta om-råde. Äldre parker och tätortsnära natur innehåller ofta många äldre träd som utgör livsmiljö för många hotade arter. Ca 600 rödlistade arter finns i den Infiltration av dagvatten till grundvattnet bidrar också till att motverka att marken sätter sig genom minskande vattenhalt med skador på byggnader och infrastruktur som följd, vilket är ett betydande problem fr a på lerjordar. Vegetation längs med åar och vattendrag binder jorden och motverkar erosion och minskar risken för skred och ras (reglering av fastmaterialflöden). Genom lämplig skötsel kan de urbana markernas bördighet och struktur upprätt-hållas. Förutom problem med deposition av olika förorenande ämnen är ofta kväv-nedfallet betydande och kan snedvrida näringsbalanser till förfång för exempelvis svampförekonsten. Gårdstomter och urban park- och tomtmark är ofta blomrikare och med en större diversitet av arter än genomsnittlig skogs- och jordbruksmark, varför pollineringen vanligvis är väl ombesörjd och kan gynna såväl inom områden befintliga nyttoarter med behov av insektspollinatörer som kanske i vissa fall intilliggande kommersi-ella odlingar. Det är samtidigt stor variation beroende på hur marken konkret an-vänds – en välklippt gräsmatta underhåller knappast många pollinatörer. Såväl parker som gröna tomtmarker runt hus kan vara en betydande estetisk inspi-rationskälla och en viktig resurs för forskning och utbildning, i synnerhet för förskola och grundskola.

133

Urbana ekosystem kan i flera viktiga avseenden skilja sig från andra typer av eko-system: 1) urbana miljöer är mycket heterogena och grönaområden är ofta starkt isolerade från varandra och ekologiska processer kan där ske på helt andra skalor än i icke-urbana system, 2) naturliga störningar som påverkar ekosystem utanför bebyggda områden (t.ex. bränder, översvämningar), förhindras eller förändras i städer, 3) medeltemperaturen är ofta 0,5-3 grader högre i en stad, med en förlängd växtsä-song och lokala mikroklimat som följd 4) den naturliga successionen bromsas upp, förändras eller styrs i stor omfattning 5) urbana ekosystem är ofta mycket mer störda av föroreningar, buller och hårt nyttjande Dessa faktorer har redan gett påtagliga förändringar i urbant levande arters bete-ende och morfologi i många städer världen över. Exempelvis har vissa insekter snabbt utvecklat förmåga att utnyttja nya växter som introducerats i urbana områ-den. Fåglars morfologi har förändrats. Bakterier, ryggradslösa djur och däggdjur har utvecklat resistens mot t.ex. antibiotika, gifter och bekämpningsmedel. Urbana ekosystem kan förmodligen vara lika artrika som icke urbana, även om de ofta kan uppvisa en större dominans av generalister och introducerade arter. Hur detta påverkar ekosystemens funktion vet vi ännu lite om, liksom hur för männi-skan viktiga ekosystemtjänster påverkas. Vi vet att de ekosystem som finns i städer i form av grönområden och parker, producerar tjänster av stor betydelse för stads-befolkningens välbefinnande, t.ex. rekreation/kulturvärden, bullerreducering, regn-vattenreglering, och avfallshantering237. Inom ramen för den bebyggda miljön har vi valt att fördjupa oss på ekosystem-tjänsterna Infångning/absorption, lokal och regional klimatreglering, möjlighet till rekreationsaktivitet samt hälsa och buller Valda ekosystemtjänster knutna till bebyggd miljö Infångning/absorption Vegetation och nedbrytande organismer spelar en viktig roll för att filtrera och fånga in/absorbera luftburna föroreningar och föroreningar som kommer via av-

237 Elmqvist,T.,Folke,C.,Colding,J., Wirèn,L. 2002 Stadens ekosystem lever av andra ekosystem.

Milöforskning Nr 1, Februari:12-14

134

rinnande dagvatten från hårdgjorda ytor: vägar, koppartak osv. Föroreningarna filtreras genom marken och näringsämnen tas upp av vegetationen . Detta minskar föroreningsbelastningen på vattenrecipienterna, men marksystemen kan överlastas och leda till kontaminerad mark. Vattendragen bidrar även med flödesregleringen vilken minskar risken för översvämningar. Bevarande av icke hårdgjorda och ve-getationsklädda ytor minskar alltså såväl flödestoppar som tototal volym vatten som behöver tas omhand av dagvattensystemet. På icke hårdgjorda ytor minskar ett sammanhängande växttäcke erosionen, med bland annat minskade kostnader för att rensa dagvattenbrunnar som följd. Grönområden i och nära tätort samt vattendammar har stor betydelse för att förd-röja vatten lokalt vid kraftiga regn och därmed förhindra översvämning av fastig-heter och anläggningar. I takt med klimatförändringarna finns ett ökat behov av lokala fördröjningsmagasin för att förhindra översvämning av dagvattensystem och eventuellt sammankopplade avloppsvattenssystem. Plattsättning och borttagning av genomsläpplig mark i villaträdgårdar gör att mindre vatten tas omhand lokalt och mer släpps ut i det kommunala dagvattensystemet.238 Grönområden bidrar med sin växlighet till att stadsluften renas ifrån koldioxid, sot och stoftpartiklar. Träd, i synnerhet städsegröna barrträd, har bättre reningseffekt än gräs och buskar. Barrträd är å andra sidan känsligare för luftföroreningar. Det finns studier som visar att det finns 85% mindre luftföroreningar i en park, samt att vid en gata med träd är luftföroreningarna 70% mindre än en jämförbar gata utan träd. Här verkar inte bara reningsfaktorn. Träd skapar också förhållanden så att förorenad luft stiger uppåt och alltså inte blir lika skadlig för människor. I en nylig-en publicerad svensk studie beräknas att ekosystemen i Stockholms län skulle kunna absorbera en koldioxidmängd motsvarande ca 40% av koldioxidutsläppen från trafiken i länet239. Damm och andra partiklar fastnar på träden och sköljs ner i jorden, gaser absorberas. Träden fungerar därmed som naturliga filter (svaga sam-band 2012). Ekosystemtjänsten (infångning och absorption av växtlighet, främst träd) är beroende av reglering av markens kvalitet men även biologisk kontroll av skadegörare. Fröspridning förekommer också även om många av träden i en stadsmiljö är ditplanterade. Lokal och regional klimatreglering Bevuxna områden och speciellt förekomsten av träd har också en lokalt och reg-ionalt klimatreglerande effekt genom att motverka den s.k. urbana värmeö-effekten, dvs. att städer fr a på eftermiddagar och nätter sommartid tenderar att ha

238 Boverket. 2010. Mångfunktionella ytor – klimatanpassning genom grönstruktur. 239 Elmqvist,T.,Folke,C.,Colding,J., Wirèn,L. 2002 Stadens ekosystem lever av andra ekosystem.

Milöforskning Nr 1, Februari:12-14

135

högre temperatur och lägre relativ fuktighet än omgivningen, vilket kan vara ett hälsoproblem vid värmeböljor. Den direkta skuggeffekten av träd är också gynn-sam i detta avseende, liksom att de kan dämpa vindar. Möjlighet till rekreationsaktivitet Vad gäller kulturella ekosystemtjänster är det utan tvivel så att tillgång till och kvalitet på grönytor i det omdelbara närområdet är en viktig faktor för efterfrågan (och för villor och bostadrätter prisnivån) på bostäder. Inom ett större geografiskt omland till bostaden - hur stort varierande på slag av aktivitet – nyttjas olika park-områden och andra anlagda grönområden för såväl organiserat som oorganiserat friluftsliv. Förekomst av väldesignade parker kan också öka en orts värde för kon-ventionell turism. Betydelsen av städernas grönområden som rum för rekreation och socialt liv ökar också alltmer –och spelar en viktig roll för många människors välbefinnande och hälsa. Tillgången till vattenområden är av stor betydelse, vilket visas av den höga efter-frågan på bostäder i strandnära läge. Det handlar inte bara om utsikt utan också om möjlighet till bad, vintersporter, båtliv och fiske. Ekosystemtjänsten är beroende av vegetation, rent vatten, naturens estetiska värden och dess förmåga att reglera avfall och föroreningar, klimatregleringen och dämpa buller. Bullerreducering Buller minskas av gröna områden och parker. Kostnader för att minska bullerstör-ningar är hög idag - c:a 1% av BNP inom EU-länderna240. Enligt den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen241 (steg på väg 2012)ökar vägtransporterna med ökad med klimatpåverkan, försämrad luftkvalitet och buller som följd. Eftersom bullret ökar har gröna områden och parker en viktig funktion som buller-dämpare men också som tillhandahållare av tysta miljöer. Hälsa Studier i Skåne visar att närhet till gröna miljöer med många upplevelsekvaliteter från sin bostad påverkar den självupplevda hälsan och människors fysiska aktivi-tet.242 Studier från England visar att människor som bor nära grönområden i snitt

240 Elmqvist 2002 241 Steg på vägen. Naturvårdsverket rapport 6500, 2012. 242 Jong K.d. et al. 2012. Percieved green qualities were associated with neighbourhood satisfaction,

physical activity, and general health. I: Health & Place 2012.07.001. Elsevier Ldt.

136

lever längre oavsett inkomst- och utbildningsnivå. Forskning visar också hur bara åsynen av grönska kan sänka stresshalter och blodtryck.243 Träd och vegetation ger också skugga som skyddar mot skadlig UV-strålning. Tydliga samband finns mellan hälsa och ekosystemtjänsterna möjligheter till rekreationsaktivitet och estetiska värden. Faktorer som påverkar de valda ekosystem-tjänsterna God planering enligt PBL för långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning och tillgång till kvalitativa och relevanta planeringsunderlag. Det finns här ett behov av att utveckla metoder och verktyg för att integrera EST i en sektorsövergripande planering. Ändrad markanvändning har stor påverkan på de valda ekosystemtjänsterna. Ex-ploatering av grönytor och omkringliggande mark, i många fall genom utförsälj-ning av kommunal mark leder till minskad tillgång på allmänna grönytor i stads-rummet. Därmed begränsas möjligheterna för flertalet stadsbor att ta del av de kulturella tjänster som grönområden i stadslandskapet tillhandahåller244. En stor del av de förorenande ämnen som finns i staden kommer från ut-släpp från vägtrafiken. På flera gator i Stockholm överskrids periodvis till-låtna halter av vissa föroreningar. Varken EU:s gränsvärden eller svenska miljökvalitetsnormer uppnås när det gäller luftkvalitet245. Kemikalier och hygienprodukter för konsumentbruk bidrar med förorenande ämnen till re-ningsverken Ekonomisk utbredning och areell omfattning av valda ekosystemtjänster Ekosystemtjänster i bebyggd miljö levereras av ekosystemen på en liten yta. De har ekonomisk betydelse både i form av exempelvis rekreation och hälsa eller genom att rena luftföroreningar, reglera temperatur och fuktighet mm. Värderingsexempel

243 Annerstedt M. 2011. Nature and Public Health – aspects of promotion, prevention, and intervention.

Doktorsavhandling SLU Alnarp. 244 Colding,J. 2011. Creating incentives for increased public engagement in ecosystem management

through urban commons. Chapter 3 in Adapting institutions:Meeting the Challenge og Global Envi-ronmnetal Change. Boyd,E. Folke,C (Eds). Cambridge University Press, Cambridge, UK.

245 http://www.stockholm.se/KlimatMiljo/Luft/ Nedladdat oktober 2012

137

Lokal och regional klimatreglering Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man tänka sig följande frågeställning: är det samhällsekonomiskt lönsamt för en stad att investera i gröna element för 50 miljo-ner kronor för att dra nytta av ekosystemtjänsten lokal och regional klimatregle-ring? En sådan investering vore alltså lönsam om nyttan av investeringen översti-ger kostnaden, dvs. om värdet av de ekosystemtjänster som genereras överstiger 50 miljoner kronor över investeringsperioden. Gröna element i urbana miljöer genera-rar en rad ekosystemtjänster utöver lokal och regional klimatreglering. Ur ett inve-steringsperspektiv ska alla konsekvenser av investeringen beaktas. Att uppskatta värdet av just denna ekosystemtjänst utgör därför endast en del av analysen. Det finns betydande svårigheter med att göra en sådan analys. Framför allt är det svårt att kvantifiera de effekter som den nya grönstrukturen skulle innebära, alltså hur t.ex. värme ö-effekten skulle minska, mätt i antal °C. En studie från Storbritan-nien visade att en ökning med 10 % av gröna element i områden med låg andel vegetation bidrog till att sänka temperaturen med 2,5°C under vissa scenarion.246 Det finns också svårigheter med att uppskatta vilka positiva effekter förändringen skulle ge upphov till för människor, och hur dessa ska värderas. Det finns med andra ord svårigheter, både avseende de naturvetenskapliga och samhällsveten-skapliga sambanden. Inte desto mindre är en sådan analys viktig. Det visar sig ofta att gröna investeringar i den bebyggda miljön genererar nyttor som vida överstiger kostnaderna genom produktionen av ekosystemtjänster.247 En investering i ekosystemtjänsten lokal och regional klimatreglering leder till minst tre nyttigheter: (1) dämpade temperaturer under värmeböljor vilket minskar problem som t.ex. sjukdomar och dödsfall, (2) mindre energiförbrukning för kyl-ning och (3) behagligare klimat genom minskade luftströmningar. Dämpade temperaturer och minskad energiförbrukning kan värderas genom att använda undvika skadekostnadsmetoden248. Detta kan ske genom att två scenarion jämförs med varandra. I det ena scenariot, där investeringen inte genomförs, drar staden på sig kostnader i form av sjukvård och ökad energianvändning. Dessa kostnader kan alltså ses som skadekostnader av ökande temperaturer från klimat-förändringar. Det andra scenariot, där staden genomför investeringen, innebär att flera kostnader inte uppstår. Dessa scenarion är beroende av flera antaganden, t.ex. temperaturutveckling. Ett annat viktigt ställningstagande är hur framtida kostnader

246 Gill, S.E. et al. (2007). Adapting cities for climate change: the role of the green infrastructure. Built

Environment 33, 115–133. 247 Clark, C., P. Adriaens, and F.B. Talbot. 2008. Green roof valuation: a probabilistic economic analy-

sis of environmental benefits. Environmental Science and Technology 42(6):2155–2161. 248 Se kapitel 4

138

och nyttor ska vägas mot kostnader och nyttor idag, det vill säga hur värden ska diskonteras.249 Att mäta värdet av ett behagligare klimat i form av minskade luftströmningar kan göras genom betalningsviljestudier. En sådan kan genomföras genom att låta folk uppleva skillnaden på två olika platser för att sedan ange vad de vore villiga att betala för att förbättringen ska ske på en specifik plats. För vissa, som aldrig vistas på platsen, är värdet troligtvis noll, medan värdet för en person som bor i området kan vara betydande. Det finns få svenska studier som studerat den ekonomiska effekten av lokal och regional klimatreglering. Några internationella exempel finns beskrivna i olika rapporter, ofta ur ett klimatanpassningsperspektiv.250

249 En diskussion om diskontering finns i kapitel 4 250 Se t.ex. Foster, J. et al. (2011) The value of green infrastructure for urban climate mitigation, Centre

for Clean Air Policy och Forest Research (2010). Benefits of green infrastructure. Report to Defra and CLG. Forest Research, Farnham.

139

Bilaga 1 Tabell med ekosystemtjänster baserad på CICES (EU), justerad till svenska förhållanden och kompletterad med stödjande ekosystemtjänster. Juste-ringarna hänförs till ändringar i kulturella tjänsterna, placering i klass och underklass samt tillägg av några underklasser.

Ekosystemtjänstkategori

Nr Sektion Avdelning Klass Underklass Kommentar

(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras) 1 Försör-

jande Livsmedel Livsmedel från

landorganismer Livsmedel från odlade landväx-ter

Avser livsmedel för människor och sällskapsdjur, inte som foder till tamdjur som ingår i annan e-tjänst. ”Växter” inkluderar här och nedan även svampar o.dyl.

2 Livsmedel från tama landdjur 3 Livsmedel från vilda landdjur

och -växter

4 Livsmedel från söt-vattensorganismer

Livsmedel från vilda sötvat-tensdjur

Dvs. från fiske i sötvatten.

5 Livsmedel från odlade sötvat-tensdjur

Dvs. Vattenbruk med sötvattensdjur.

6 Livsmedel från sötvattensväxterSåväl odlade som vilda. Nära obefintlig i Sverige, men det kan ändras, eftersom det finns ett ökande intresse för okonventionella livsmedel inom fr.a. restaurang-branschen.

7 Livsmedel från marina organismer

Livsmedel från vilda marina djur

Dvs. havsfiske.

140



(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras) 8 Livsmedel från odlade marina

djur Dvs.vattenbruk på marina djur.

9 Livsmedel från marina växter Såväl odlade som vilda. 10 Vattenför-

sörjning Dricksvatten Dricksvatten från ytvatten Notera att även avsaltat havsvatten ingår.

11 Dricksvatten från grundvatten 12 Icke-drickbart vat-

ten Vatten för bevattning Översättning av ”non-potable water”,

13 Vatten för industri 14 Vatten för kylning 15 Biotiska råva-

ror Fiberråvaror Fiberråvaror från växter

16 Fiberråvaror från djur Även ben, skinn och horn ingår. 17 Ornamentala resur-

ser Ornamentala resurser T.ex. snäckskal, snittblommor.

18 Genetiska resurser Genetiska resurser hos vilda arter

Gäller arter vilka aktivt nyttjas i avelsarbete o.dyl.

19 Genetiska resurser hos dome-sticerade arter

Gamla lantraser/sorter, för vilket speciella insatser på-går.

141



(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras) 20 Kemikalieråvaror Medicinska och kosmetiska

råvaror Underklasserna är bara förslag – kan skäras på många sätt.

21 Naturgödsel 22 Övriga biobaserade kemikalie-

råvaror T.ex. bekämpningsmedel (pyrehtrum, nässelvatten), lösningsmedel (terpentin från cellulosa), impregne-ringsmedel (trätjära).

23 Bioenergi Bioenergi från väx-ter

Bioenergi från skog

24 Bioenergi från jordbruksgrödor 25 Övrig bioenergi från växter Kan vara (icke-destruktiv) metangasutvinning från

torvmossar, vasskörd m.m. 26 Bioenergi från djur Bioenergi från djur T.ex. från fisk- och djuravfall. 27 Regleran-

de och upprätt-hållande

Reglering av avfall och föroreningar

Biologisk efter-behandling

Efterbehandling med hjälp av växter

Syftar på sanering av kontaminerad områden, inte på löpande rening av utsläpp.

28 Efterbehandling med hjälp av mikroorganismer

Exempelvis kompostering,

29 Efterbehandling med hjälp av djur

142



(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras) 30 Utspädning, infång-

ning och återcirku-lation

Utspädning, nedbrytning, remi-neralisering och återcirkulation

Förslaget följer i stort sett CICES, som dock medger att underklasserna inte är färdigdefinierade,

31 Filtrering 32 Infångning, absorption 33 Reglering av

fysiska miljön Atmosfärisk regle-ring

Global klimatreglering (inklu-sive C-infångning)

34 Lokal och regional klimatregle-ring

35 Bullerreducering 36 Fluvial flödes-

reglering Dämpning av avrinning och flöden

Avser dämpning vid eller nära källan i ett vattensystem.

37 Flödesreglerande vattenmaga-sinering

Avser dämpning av redan uppkomna flöden i ett vatten-system.

38 Reglering av fast-materialflöden

Erosionsskydd

39 Reglering av sedimentation 40 Skydd mot skred och ras Inkluderar snöskred. 41 Reglering av mar-

kens kvalitet Upprätthållande av markens bördighet

143



(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras) 42 Upprätthållande av markens

struktur

43 Reglering av biotisk miljö

Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpoo-ler

Pollinering Ytterligare klasser eller underklasser kan behöva tillföras.

44 Fröspridning 45 Livsmiljö för ungstadier 46 Livsmiljö för andra stadier än

ungstadier Lek- och spelplatser, boplatser, rastplatser för flyttfåg-lar osv.

47 Biologisk kontroll av skadegörare (inklusive invasiva arter)

Biologisk kontroll av skadegö-rare (inklusive invasiva arter)

Nuvarande skrivning från CICES syftar tydligt på skadeinsekter, svampangrepp och sjukdomar. Men eventuellt skulle klassen kunna generaliseras och tillfö-ras underklasser ang. predatorers reglering av betande däggdjur och fåglar som äter på skogsplantor och gröda, betares kontroll av ogräs m.m.

48 Kulturella Symboliska Kultur- och Natur-arv

Landskapskaraktär - naturarv Omfattar huvudsakligen icke-användarvärden; upp-skattning av naturen av etiska skäl (existensvärden) och vilja att bevara naturens inneboende värden för framtida generationer (arvsvärden)

49 Landskapskaraktär - kulturarv Avser all användning av naturliga miljöer av andliga eller historiska orsaker. Här ingår exempelvis naturdyr-50

144



(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras) 51 kan, ursprungsbefolkningarnas religioner, men även

den kulturella anknytningen till olika miljöer genom historiska aktiviteter med koppling till naturmiljöerna.

52

Intellektu-ella/upplevelse-baserade

Möjligheten till rekreationsaktivite-ter

Organiserat friluftsliv Kommersiella boendeanläggn, bussresor, kryssningar, skidanläggningar, badanläggningar, campingplatser m.m., men kan även omfatta vissa av de aktiviteter som anges under oorganiserat friluftsliv. Byte och andra naturkvalitéer för nöjesjakt och sportfiske

53 Oorganiserat friluftsliv Fjällvandring, fiske, paddling, fågelskådning, bad, dyk-ning etc. Byte och andra naturkvalitéer för nöjesjakt och sportfiske

54 Idrottsaktiviteter 55 Resurs för forskning

och utbildning Resurs för forskning

56 Resurs för utbildning, mu-seer,m.m.

57 Estetiska värden

De ”varor” som resulterar från denna kulturella eko-systemtjänst är bl.a. fritidsboende i närheten av natur-skön miljö. Rekreationsaktiviteter och turism i ostörd miljö

58

145



(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras) 59 Hälsa Passivt erhållna hälsoeffekter såsom att trädbevuxna

miljöer har blodtryckssänkande effekter, möjligen också att vågskvalp har lugnande effekter (om nu vågs-kvalp kan räknas som en ekosystemtjänst).

Stödjande tjänster delmängd Kommentarer Primärproduktion I huvudsak genom fotosyntes Biogeokemiska kretslopp Näringsämnescirkulation

Vattnets kretslopp Finns även delvis som reglerande tjänster

Jordmånsbildning Starkt kopplat till bl.a. biogeokemiska kretslopp och regle-rande tjänster

Biologisk mångfald Bevarande av genpool och hotade arter Mångfald på genetisk, art-, eller habitatnivå

Ekologiska samspel Näringsvävars dynamik Interaktioner mellan trofiska nivåer Evolutionära processer

Livsmiljöer Barnkammare (nursery habitats) Livscykler hos migrerande arter

Tas även upp som reglerande tjänster

Stabilitet och resilience hos ekosystem

Starkt kopplat till ekologiska samspel och biologisk mångfald

(Baseras i huvudsak på TEEB)

146

147

Bilaga 2 Medverkande Rapporten har tagits fram av Fredrik Granath, Göran Blom, Hannah Östergård, Jessica Andersson Ola Inghe och Ulrika Hagbarth vid Naturvårdsverket samt Mats Ivarsson, Malin Hemmingsson och Ulrika Siira från HavsochVattenmyndigheten. En grupp forskare bestående av Göran Bostedt SLU Umeå, Henrik Smith, Lunds universitet, Jan Bengtsson SLU, Max Troell Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och Thomas Hahn Stockholm Resilience Centre har bistått med råd och kommenta-rer. Synpunkter har inkommit från Boverket, Jordbruksverket, Kemi, SGU samt Skogs-styrelsen. Synpunkter har även inkommit från Jernkontoret och Skogsindustrierna.

148

Bilaga 3 Delredovisning

Delredovisning av uppdrag att sammanställa information om ekosystemtjäns-ter (M2012/176/Nm).

Naturvårdsverket ska senast den 31 maj 2012 lämna en delredovisning som beskri-ver myndigheternas ansats och preliminära resultat.

Arbetet är upplagt så att vi i ett första steg definierar begrepp och tittar på avgräns-ningar. Denna fas är viktig för att skapa en gemensam plattform och är väl framme. En av utgångspunkterna är de analyser som genomförts i Storbritannien.

Nästa steg är att sammanställa information om för Sverige viktiga ekosystem och ekosystemtjänster. Här var vi valt att fokusera på ekosystemtjänster, och det finns en bruttolista framtagen vilken nu bearbetas. Några av utgångspunkterna är miljö-målsindelningen, tidigare framtagna listor på ekosystemtjänster t ex från Millenium Assessment och DPSIR-modellen.

Därefter kommer vi att ta fram kriterier för att välja ut (viktiga) ekosystemtjänster och göra själva urvalet. Denna del är påbörjad men mycket återstår.

Steget som innebär att ta fram ett relevant indelningssystem som underlättar kom-mande värdering är också påbörjat, det hänger ihop med informationssammanställ-ningen.Arbetet med att identifiera faktorer som påverkar ekosystemtjänsterna är påbörjat men viss osäkerhet finns fortfarande om hur vi ska hantera detta.

Processuellt sker arbetet i en arbetsgrupp där samrådsmyndigheten deltar och inte har haft några invändningar mot delredovisningen. Ett möte planeras i september för att höra andra myndigheter och aktörer. Resultatet kommer inte att remitteras före redovisningen. På grund av den korta genomförandetiden har vi valt att under-hand stämma av arbetet med en grupp forskare.

Beslut om denna delredovisning har fattats av generaldirektören Maria Ågren Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit avdelningschefen Martin Er-iksson föredragande, enhetschefen Gunilla Sallhed samt Ulrika Hagbarth. Maria Ågren Martin Eriksson