ETT MAGASIN FRÅN MDH - 2016

ALUMNI

ÅreTS ALuMn FÖRÄNDRARMÄNNISKORS LIV

gäSTFÖreLäSAre SOM GERTILLBAKA FOrSKning FÖR

FRAMTIDEN

DrÖMJOBBeT GENOMVFU

HäFTigT ATT VARAEXPERT

FJärrAn VYKORTFRÅN

2

SAMSPeL ALuMni är magasinet för dig som är alumn, det vill säga tidigare student på MDH. Här

kan du läsa om vad några av våra alumner gör idag, och få inspiration kring

hur du som alumn kan fortsätta din relation med oss!

MÄLARDALENS HÖGSKOLABox 325, 631 05 Eskilstuna, 016-15 36 00Box 883, 721 23 Västerås, 021-10 13 00alumni@mdh.se, www.mdh.se

Ansvarig utgivareVeronica Hedman

ProduktionMDH

TryckArkitektkopia

Upplaga2 000 ex. Utgiven april 2016

Intern redaktionAnni Rosenberg, Nina Ngo, Sofia Norling, Kristin Molander Våtz

SAMSPEL ALUMNI .................................................................................2

VÄRDEFULLT SAMSPEL ..........................................................................3

MDH ALUMNI - NOTISER ......................................................................3

ÅRETS ALUMN FÖRÄNDRAR MÄNNISKORS LIV ................................4

FORSKNING FÖR FRAMTIDEN ..............................................................6

HÄFTIGT ATT VARA EXPERT............. ......................................................7

HITTADE DRÖMJOBBET GENOM VFU .................................................8

GÄSTFÖRELÄSARE SOM VILL GE TILLBAKA .......................................9

VFU-STUDENTER UPPSKATTAS AV ARBETSGIVARE .............................9

DRIVEN DOKTORAND ........................................................................10

EXJOBB - EN MÖJLIGHET FÖR STUDENTER OCH ARBETSGIVARE .. 11

FRÅN STUDENT TILL EGEN FÖRETAGARE ..........................................12

ETT VYKORT FRÅN FJÄRRAN ..............................................................14

NOTISER ...............................................................................................15

INNEHÅLL

TACK TILL VÅR STUDENTREDAKTION!Magasinets innehåll och formgivning har till stor del producerats av studenter som läser första och andra året på informationsdesignsprogrammet inriktning textdesign, som en del i deras utbildning.

Bakre raden: Camilla Toth, Alida Alm, Jenny Rydén, Sara Bast, Sarah Larsson, Ronja Persson.Främre raden: Siiri Laitinen, Maria Waldekrantz.Ej på bild: Matilda Andreasson, Lucas Andersson, Lina Daun.

3

Sedan MDH startade 1977 har flera tusentals programstudenter tagit ut sin examen. Till exempel lämnar cirka 300 ekonomer, 300 sjuksköterskor, 200-

300 lärare samt närmare 200 ingenjörer högskolan varje år. Och fler blir det – just nu studerar cirka 14 000 studenter vid MDH. De allra flesta studenter

som lämnar högskolan, hela 84 procent, har arbete inom ett år efter examen.

För MDH är samverkan med det omgivande samhället av största vikt. Samproduktion är en av anledningarna

till att en högskola i Eskilstuna och Västerås etablerades och samproduktion är minst lika viktigt idag. MDH

har strategiska avtal med ABB, Bombardier, och Volvo Group, VEMM-avtalet med Vafab, Eskilstuna Energi

och Miljö och Mälarenergi samt Samhällskontraktet med Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget

Sörmland och Landstinget Västmanland. De är alla avtal som är viktiga för utvecklingen av MDH:s forskning

och utbildning.

Många alumner väljer att komma tillbaka till MDH på olika sätt. En del väljer att gå en påbyggnads utbildning

eller att bli doktorander. Andra blir mentorer, medverkar i branschråd eller håller gästföreläsningar. Det är värde-

fullt och mycket uppskattat och bidrar till att MDH kan fortsätta förse regionen, Sverige och världen med väl

förberedda studenter, framtidens entreprenörer och kunniga medarbetare.

I det här magasinet får du möta några alumner som berättar om sina resor – som alla en gång i tiden startade

med studier vid MDH. Jag hoppas att deras berättelser kan inspirera dig att också hitta sätt att engagera dig för

högskolan och våra studenter!

I gruppen MDH Alumni på Linkedin lyft er vi fram aktuella alumner och intressant information för dig som alumn. Tipsa oss gärna om du har något spännande på gång! En länk till gruppen fi nns på mdh.se/alumni

SHAre & inSPireSom alumn kan du bli en viktig del av våra studenters utbildning. Genom att berätta om dina erfarenheter och lärdomar från arbetslivet kan du bidra med värdefull kunskap. Du kan också vara en stor inspiration för de som är osäkra inför studievalet.

Engagera dig genom att:

• Gästföreläsa• Bli mentor• Inspirera till studier

AKTueLLAALUMNER

Registrera ditt intresse på mdh.se/alumni

VärDeFuLLT SAMSPeL!

Paul Pettersson

vikarierande rektor, MDH

4

gisele tänkte strategiskt när hon började

sina studier i datalogi och datavetenskap

på MDH 1999. IT var ett hett område

med bra arbetsmarknad och stora möjligheter.

Men mitt under utbildningen sprack IT-bubblan,

och Gisele fick se en hel marknad kollapsa.

Trots det visste Gisele att hon var inne på rätt

spår, fortsatte sin utbildning, och tog både en

masterexamen i datalogi och en civilingenjörs-

examen i datavetenskap. Efter utbildningen

startade hon ett IT-bolag tillsammans med en

kompanjon, men efter några år kände Gisele att

hon ville arbeta med sin passion, att förändra

människors liv.

Gisele startade därför 2012 företaget Soft

solutions Partner, vars två huvudspår gör just

det som Gisele strävar efter – förändrar män-

niskors liv. Den ena tjänsten, Okapi Finance, har

vuxit till ett eget bolag, och den andra, SAFI -

Språk App För Inkludering, har både expanderat

till fler områden och mottagit ett innovationspris.

Efter att ha beslutat sig för att följa sin passion startade alumnen Gisele Mwepu företaget Soft Solutions Partner. Målet – att förändra män-niskors liv. Något hon uppnått och nu arbetar med varje dag.

Text: Anni RosenbergFoto: Pia Nordlander, istock

– Det som väckte idén till språkappen var att

jag hörde så mycket i media om hur barn till

invandrare i Sverige inte fick lika bra resultat i

skolan som andra barn. Jag visste ju att de barnen

är precis lika duktiga som alla andra!

Gisele insåg att en del av problemet beror på

bristen av föräldrarnas inkludering i barnens

skolgång. Eftersom föräldrarna inte förstår språket

kan de heller inte ta del av meddelanden från

skolan om utvecklingssamtal, läxor eller skolk.

Därför utvecklades SAFI för att vara ett sätt för

skolorna att kommunicera med föräldrarna, på

det språk som föräldrarna kan läsa, eller via tal-

syntes för föräldrar som är analfabeter. Appen

har fått stort genomslag och Gisele mottog 2015

Post och Telestyrelsens innovationspris, och fick

1,2 miljoner för att anpassa appen för personer

med funktionshinder. Utöver det så har tjänsten

också utvecklats för att användas i förskola,

sjukvård, för ensamkommande flyktingbarn och

som en introduktion till Sverige för nyanlända.

ÅRETS ALUMN FÖränDrAr MänniSKOrS LiV

ÅreTS ALuMn 2015giSeLe MWePu

Ålder: 41 årutbildning: Civilingenjörsexamen i datateknik och magister i datalogiArbete: Egna företagen Soft Solutions Partner och Okapi FinanceFamilj: Man och två barnBor: I en villa i VästeråsHobby: Läsa, träna och umgås med vänner

5

iDÉn TiLL OKAPi FinAnCe kom Gisele på när

hon besökte sitt hemland Kongo. Det visade

sig att väldigt många personer står utanför

banksystemet och för att betala sina

räkningar måste de själva besöka

de företag som de ska betala,

något som både är ansträng-

ande och tar mycket tid i

anspråk:

– Vissa personer fick

köa på elbolaget från tre

på natten för att betala

sin elräkning. Då förstod

jag att det fanns ett stort

behov av en lösning!

För människorna, i vad Gisele

kallar den lägsta delen av pyramiden,

som ofta bor i slummen, så finns inga

möjligheter att göra enkla finansiella trans-

aktioner på något annat sätt, då de står utanför

banksystemet och är finansiellt exkluderade.

50 procent av världens befolkning, och hela

80 procent av Afrikas befolkning, är finansiellt

exkluderade. Okapi Finance skapades för att

låta dessa människor genomföra transaktioner.

Men tjänsten har utvecklats till att bli mycket

mer än så, bland annat har användarna också

möjlighet att bli försäkrade, något som tidigare

varit svårt då de inte varit intressanta kunder

för försäkringsbolagen på grund av stora admi-

nistrativa kostnader. Men genom tjänsten kan

de nu teckna, betala och sköta sin försäkring.

Okapi möjliggör också att användarna kan få

lån, genom att tjänsten kan tillgängliggöra

ekonomisk dokumentation gentemot banker.

Det kan bevisa att en person har en viss ekono-

misk säkerhet, vilket kan ge honom eller henne

möjlighet att utveckla sin verksamhet och på

så vis ta sig ur slummen.

– Målet är att finansiellt in-

kludera cirka två miljoner

människor som f inns i

slumområden. När man blir

finansiellt inkluderad kan

det innebära att man får möj-

lighet att låna och därmed ha

bättre kontroll över sin eko-

nomi. Det hjälper människor

att ta sig ur fattigdom.

Gisele har i arbetet med Okapi

Finance tagit hjälp av MDH, genom pro-

fessor Peter Funk som skrivit algo-

ritmer för applikationen. Och hans

engagemang kommer fortsätta allt

eftersom tjänsten utvecklas och

fler algoritmer behövs. Förutom att

genom sina kontakter på högskolan

driva sitt företag framåt så har Gisele

också engagerat sig som mentor

genom högskolans mentorskapspro-

gram. Det resulterade i en anställ-

ning för den student som Gisele var

mentor för. När det kommer till att

anställa människor i företaget så

tycker Gisele att personens vilja och

engagemang är avgörande.

– För mig spelar det ingen roll

hur du ser ut eller vad du har för

efternamn. Jag ser på kompetensen och möjlig-

heten till utveckling. Vi pratar både engelska

och svenska här på kontoret och det är inga

problem.

TACK VAre SiTT BrinnAnDe engAgeMAng

för människor och att göra en skillnad blev Gisele

utsedd till Årets alumn 2015 på MDH, något hon

är stolt över. Trots att det inte är första gången

Gisele får en utmärkelse för sitt arbete, så betyder

det ändå extra mycket att ha blivit utsedd till

Årets alumn.

– Jag har vunnit en del priser, men just från

akademiska världen är det en hög standard och

konkurrensen var väldigt hård. Utmärkelsen

har också fått mig att stanna upp och uppskatta

hur långt jag har kommit, säger Gisele.

ÅRETS ALUMN FÖränDrAr MänniSKOrS LiV

Okapi Finance kan hjälpa människor att ta sig ur fattigdom.

"DET HJÄLPER MÄNNISKOR

ATT TA Sig ur FATTigDOM"

6

Mycket av forskningen vid MDH handlar om att skapa ett bättre och mer hållbart samhälle. Här möter du några av de cirka 500 personer som, i olika omfattning, forskar vid högskolan.  

Text: Sofi a Norling Foto: Kim Norman, Mälardalens högskola Formgivning: Alida Alm

MiKAeL eKSTrÖM SAMArBeTAnDe rOBOTAr Robotik kommer, i allt

större utsträckning, att

hjälpa människan att

städa och hålla ordning. De

ska inte ersätta människor, men göra sådant

som är svårt eller skadligt,  som exempelvis

giftsanering. Mikael Ekström forsk ar för att ta

fram robotar som kan bärga olja från vrak och

ta upp gamla gifttunnor som sänktes i haven

under tidigare decennier. 

– Så länge gifttunnor och oljetankar är hela

klarar sig vatten och miljö, men när de vittrar

sönder blir det stora miljökonsekvenser. Med

autonoma, samarbetande undervattensrobotar

kommer det bli både säkrare och mer kostnads-

effektivt att ta hand om den här typen av problem. 

Mikael ska skapa ett lag av samarbetande un-

dervattensrobotar. Några ska se hela ”pl a ne n”,

andra ska bidra med snabbhet och styrka. Forsk-

ningsområdet är nytt och kallas adjust able au-

tonomy eller varierbar autonomi – det vill säga

att robotarna har förståelse för sin tillvaro och

kan, när det behövs, ta hjälp av varandra. 

– Robotarna ska kunna söka av ett om råde

och lämna över uppgifter till varandra. De

måste kunna uppfatta och reagera på saker i

omgivningen. För att lyckas med det måste det

finnas bra sensorsystem som kan se, känna och

uppleva omgivningen och som kan kommun-

icera med varandra.   

eVA LinDeLL ArBeTSMArKnAD i FÖränDring Arbetsmarknaden blir

allt mer upphackad och

flytande eftersom många

jobb försvinner eller om van-

dlas, vilket påverkar yrkesidentitet och karriär-

mönster. Samtidigt finns det också trögrörliga

eller stabila strömningar på arbetsmarknaden,

så som att vissa yrken och arbetsuppgifter utförs

övervägande av antingen män eller kvinnor. 

–  Människors  beskrivningar av väge n in

på arbets marknaden och tänkbara fram-

tids scenarion i syfte att försöka förstå för-

ändringarna på arbetsmarknaden och dess

konsekvenser  är intressant i sig. Men det är

ocks å viktiga frågor att förstå för att kunna

planera framtidens sam h älle, säger Eva Lindell.

MOniCA ODLAre FrAMTiDenS energi Monica Odlare forskar i

energi- och miljöteknik

med fokus på vatten-

rening, marksanering

och biogasproduktion med

hjälp av biologiska och kemiska processer. 

– Med bakterier och alger som arbetar på rätt

sätt, går det att spara både energi och pengar.

Vatten går att rena mer effektivt och vi kan

utvinna mer biogas från avfall. Genom ett

cirkulations tänk kan vi använda och återinföra

restprodukter i kretsloppet. 

Hon vill att energiproduktion och renings-

processer ska ske i mindre anläggningar och

ser en framtid med f lera energilösningar i

olika kombinationer, så som solpaneler, vind-

kraft verk och biogas. Det fungerar bra i den

industria liserade världen, men framför allt i

utveckling sländer, där man lätt kan dra nytta

av matrester och an dra restprodukter i närmiljön. 

– Stora system kan fungera bra, men ofta gör

de samhällen mer sårbara. De kostar mycket,

kräver stora resurser och ofta långa transporter

av exempelvis kol, olja eller sopor.   

LenA MArMSTÅL HAMMAr Hur SÅng ger BäTTre KOMMuniKATiOn Demenssjukdom kan

försvåra komm unikation och

interaktion. Pro b lem atiska bete enden som mot-

strävighet och aggressivitet är vanliga och leder

ofta till att antipsykotiska läkemedel används.

Eftersom dessa har betydande biverkningar

rekom menderas alternativa behandlingar först,

som till exempel vårdarsång inom demens-

vården, vilket är ett av Lenas forskningsområden. 

– Genom att sjunga kan vårdarna lättare

kommunicera, trots att de inte använder tradi-

tionellt tal,  och personerna med demens kan

medverka mer i omvårdnadsaktiviteten, sam-

tidigt som de också  blir lugnare och mindre

oroliga. 

FAriD MOnSeFi MATeMATiK i HäLSOTeKniK Farid Monsefi har med

hjälp av matematis k

modellering löst ett

elektromagnet iskt sprid-

nings problem för att göra det möjligt att upp-

täcka bröst cancer med hjälp av mikrovågsteknik. 

– Min matematik ger forskare i min om-

givning möjlighet att komma vidare i sin

forskning. För mig är det både intressant och

spännande att här på MDH vara länken mel-

lan matematiker och experter inom inbyggda

syst em och hälsoteknik och att samtidigt få

arbeta med människors hälsa.  

Jennie SCHAeFFer Hur ruMMeTPÅVerKAr innOV-ATiOnSKLiMATeT Jennie Schaeffer forskar

om människors relation

till sina arbetsplatser och

hur arbetsplatsens form giv n ing påverkar inno-

vationskulturen. Att skapa utrymme för att ta

fram något helt nytt eller för att göra stegvisa

förbättringar av redan befintlig verksamhet är

en stor utmaning för företag och organisationer. 

– Att tänka att kunskap och viktig in formation

bara berör några få är ett slöseri med krea tivitet.

Jag vill hitta metoder som gör att alla kan in-

volveras i design- och innovationsprocesser.  

MDH BEDRIVER

FOrSKning FÖr FrAMTiDen

Mer om MDHs forskning hittar du på mdh.se/forskning

7

HäFTigTFredrik Starfelt är utvecklingsingenjör på Sigholm i Väster ås. Tidigare arbetade han som bagare, men bytte efter några år inriktning och började studera. Som ny-examinerad högskoleingenjör bestämde han sig för att studera vidare och har idag en doktorsexamen i energi- och miljöteknik.

Text: Lina Daun Foto: Alexandra Holm Formgivning: Alida Alm

Fredrik Starfelt gick från att vara bagare till att bli expert.

Fredriks väg till att bli ingenjör var lite krokig. Han började på ett två-

årigt bagerigymnasium och arbetade som bagare i nästan sju år. När

han senare ville studera vidare läste han in det sista gymnasieåret

på Komvux. Det var där han fick idén att studera till ingenjör.

– Jag hade en mattelärare som kopierade upp mitt prov och använde

det som facit till resten av klassen. Då blev man lite stolt, säger Fredrik.

Läraren tyckte att Fredrik hade talang och rådd e honom att studera

något inom teknik, ett råd som han följde. Examensarbetet gjorde han på

ENA Energi i Enköping där han hade en handledare som var doktorand.

Fredrik tyckte det verkade spänn and e och som nyexaminerad högskole-

ingenjör beslutade han sig för att fortsätta studierna på forskarnivå.

– Som doktorand får man möjligheten att verkligen djupdyka i ett

problem. När man hittade ett spår som man tyckte var spännande kund e

man fokusera på det. Att vara doktorand är att studera, men det liknar

mer ett jobb; man har lön, man får resa mycket och man har en arbets-

plats på högskolan.

eFTer TVÅ År SOM DOKTOrAnD började Fredrik arbeta på Vattenfall

i Stock ho lm. Två år senare var han tillbaka vid MDH som lärare och fort-

satte samtidigt sin forskarutbildning. Efter tre år och avslutade forskar-

studier började han arbeta som energiingenjör på Mälarenergi, och

fortsatte sedan till en tjänst som utvecklingsingenjör på Sigholm, där han

arbetar med optimering.

– Det finns mycket jobb för energiingenjörer. Energi är också ett

område som alltid kommer att vara aktuellt, oavsett om det är hög- eller

lågkonjunktur.

Fredrik anser att MDH:s forskningsutbildningar är bättre än många

andra högskolor.

– I jämförelse med äldre lärosäten får MDH lite anslag, vilket gör att hög-

skolan måste söka samarbeten med företag för att kunna bedriva forskar-

utbildning. Därför blir forskningen på MDH mer applicerad på riktiga pro-

blem, något som är väldigt värdefullt. Det tycker jag är viktigt att lyfta.

Som doktorand fick Fredrik möjligheten att resa mycket, vilket han

tyckte var spännande. Han förklarar att man har hela världen som sitt

nätverk och att man måste ha koll på vad andra gör, inte bara i Sverige.

Enligt Fredrik är en annan fördel med att doktorera att man får mycket

kunskap om det man är intresserad av.

– Man blir expert i ett ämne och det är ganska häftigt att vara expert.

ATT STUDERA PÅ FOrSKArniVÅInom Sveriges utbildningsväsende är forskarstudier den högsta utbildningsnivån. Du kan ta ut två olika examina: licentiatexamen (120 hp) och doktorsexamen (240 hp). Studier på forskarnivå består delvis av kurser och delvis av ett forskningsprojekt. När du studerar på forskarnvivå kallas du inte för student, utan doktorand. Idag fi nns cirka 230 aktiva doktorander på MDH.

Läs mer om forskarutbildning på mdh.se/forskning.

Ålder: 39 årutbildning: Energiingenjörs programmet i energiteknik, forskar examen i energi- och miljöteknikArbete: Utvecklingsingenjör på SigholmÖvrigt: Är mentor för en student på energiingenjörsprogrammet genom Mentorprogrammet vid MDH

ATT VARA EXPERT

MDH BEDRIVER

FOrSKning FÖr FrAMTiDen

Fredrik Starfelt

88

GÄSTFÖRELÄSARE SOM GER TILLBAKA

Text: Nina Ngo Foto: Privat Formgivning: Matilda Andreasson

Ålder: 26 årutbildning: Informationdesign inrikning textdeisgnArbete: Kommunikatör på Eskilstuna kommuns service-organisation Konsult och uppdrag

MY SVenSSOn

Alumnen Sandra Stendahl studerade informationsdesign med inriktning textdesign, men kom fram till att hon hellre ville bli sjuksköterska. Genom sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) stod det klart för henne vad hon ville jobba med och idag arbetar hon i Norrköping på en klinik för palliativ vård.

HITTADEDrÖMJOBBeTGENOM VFU

Ålder: 28 årutbildning: SjuksköterskeprogrammetArbete: Sjuksköterska på Linnéa-enheten i Norrköping

S andra Stendahl minns känslan av den där

första dagen på MDH. Det kändes stort

och hoppfullt att börja på högskolan och

hon hade mycket att lära sig. Från början var det

skrivandet som lockade, men efter två år på infor-

mationsdesignprogrammet blev hon gravid och

insåg att hon hellre ville arbeta med människor.

När föräldraledigheten var slut började hon stu-

dera till sjuksköterska och tog sin examen år

2014. Idag arbetar hon på Linnéa-enheten i Norr-

köping, en klinik för palliativ och lindrande vård,

något hon fastnade för efter att ha upplevt sin

första VFU.

– Jag fick arbeta med människor i livets slut-

skede och det tyckte jag var väldigt givande. Jag

bestämde direkt att det var något jag ville arbeta

med efter studierna.

Att ha VFU under studietiden tycker Sandra

är positivt.

– Jag fick lära mig mycket som inte går att

lära sig i teorin. Sjuksköterskeutbildningen är

väldigt teoretisk och det blir svårt att omvandla

i praktiken. När man studerar till ett specifikt

yrke måste man få prova för att kunna lära sig.

Jag kan tänka mig att det är samma sak i de

flesta yrken. Man måste få uppleva det för att

veta vad man ger sig in på.

PÅ MDH HAr STuDenTernA VFU och studier

samtidigt. Under dessa perioder får studenterna

uppgifter som de ska redovisa med hjälp av se-

minarier och hemtentor. Sandra läste två termi-

ner samtidigt och skrev därför C-uppsats under

tiden hon hade praktik. Det var tufft, men att

ha VFU hjälpte henne att utvecklas på ett per-

sonligt plan.

– Jag hade social fobi och tyckte det var jobbigt

att hälsa på människor, men efter ett tag lärde

jag mig det där och jag fick ut väldigt mycket

av det.

På sin nuvarande arbetsplats handleder Sandra

VFU-studenter.

– Jag är fortfarande ganska ny och det känns

lite skrämmande att jag ska lära upp dem, men

det är roligt eftersom det också ger nya per-

spektiv. Precis som praktiken är arbetslivet en

personlig utveckling. Jag lär mig hela tiden och

är inte färdig bara för att jag har tagit examen.

Text: Sarah Larsson Foto: Ulrika Raninger Formgivning: Matilda Andreasson

SAnDrA STenDAHL

99

MY SVenSSOn studerade informationsdesign med inriktning textdesign.

Nu arbetar hon som kommunikatör på Eskilstuna kommun. Vid tre till-

fällen har hon kommit tillbaka och gästföreläst på sitt tidigare program.

Att gästföreläsa ser hon som ett kul uppdrag.

– Jag får reflektera kring mig och min yrkesroll samtidigt som jag får

möjlighet att visa hur varierat det är att arbeta med kommunikation i en

kommun.

My kommer ihåg hur givande hon tyckte att det var när medarbetare från

kommunen kom och föreläste på MDH.

– Jag vill försöka ge något liknande till nuvarande studenter. Förhoppnings-

vis kan jag också ge ny kunskap och inspirera fler till att arbeta i kommunen.

Hon tror att hennes erfarenheter kan bidra till att väcka nyfikenhet hos

studenterna, få dem att se vikten av att kunna tidsuppskatta sin arbets insats

och skapa insikt om hur varierat det är att arbeta med kommunikation.

– Det är kul att visa vilka jobb man kan få med en utbildning som min i

bagaget, säger My.

My anmälde sitt intresse för att gästföreläsa på mdh.se/alumni.

– MDH är en plats jag tillbringade tre år av mitt liv på. Det skulle kännas

tråkigt att klippa banden helt, eftersom jag har många bra minnen därifrån.

Det är också ett enkelt sätt att behålla och skapa nya kontakter, få tips och

ha kvar en fot i högskolan.

GÄSTFÖRELÄSARE SOM GER TILLBAKA

Text: Nina Ngo Foto: Privat Formgivning: Matilda Andreasson

VFU-STUDENTER UPPSKATTAS AV ARBETSGIVARENyköpings kommun tar in studenter för att lära dem sitt framtida yrke och ser VFU som ett utmärkt tillfälle för kunskaps utbyte. Förhoppningen är också att det kan leda till rekryteringar till sjukhuset.

Amanda Ekman är huvudhandledare i

Nyköpings kommun. Det innebär att

hon ansvarar för alla VFU- studen ter

och är ett stöd för handledarna som tar hand

om studenterna när de har sin verksamhets-

förlagda utbildning där. I arbetet ingår det att

lägga studenternas schema och sätta betyg. Vidare

ser hon till att studenterna får regelbunden

handledning och att handledarna pratar om

studenternas arbetsinsats och utveckling.

– Det är viktigt att vi tar emot VFU-studenter.

De lär sig hur det fungerar hos oss och får testa

på vad yrket innebär, säger Amanda.

AMAnDAS KOLLegOr TYCKer också att det är

bra med studenterna. De brinner för yrket och

kommer med nya idéer och aktuell forskning.

VFU-studenterna får möjlighet att prata längre

stunder med patienterna, vilket uppskattas mycket.

– Det är viktigt att studenterna får träna på

att möta patienterna eftersom det är grunden i

yrket. Det är svårt att läsa sig till i kurslitteratur

hur man bemöter människor, speciellt när de

är sjuka. Den kunskapen kommer genom erfa-

renhet.

Amanda ser många fördelar med att ta emot

VFU-studenter och rekommenderar andra arbets-

givare att göra detsamma.

– En av de viktigaste faktorerna är kunskaps -

utbytet för man lär så mycket av varandra. För-

hoppningsvis kan vi också rekrytera många

VFU-studenter till vårt sjukhus, säger Amanda.

Text: Sara Bast Foto: Privat Formgivning: Matilda Andreasson

SAnDrA STenDAHL

Amanda Ekman, huvudhandledare och sjuksköterska på akuten, Nyköpings sjukhus.

"DET ÄR VIKTIGT ATT VI TAR EMOT VFU-STUDENTER"

Registera ditt intresse för att gästföreläsa eller på annat sätt dela med dig av dina erfarenheter och kunskaper från arbetslivet på din alumnsida på mdh.se/alumni

10

Det märks tydligt att Anna-Lena Anders-

son brinner starkt för det hon gör. Hon

pratar fort, gestikulerar och ler brett. Hon

undervisar på speciallärarprogrammet vid MDH

och går samtidigt en forskarutbildning med fokus

på läs/skriv/språk- och matematikutveckling för

barn med särskilda behov. Tjänsten som kommun-

doktorand innebär arbete inom en kommunal

verksamhet parallellt med en forskarutbildning

på MDH. Tanken är att denna samverkan ska bidra

till ny kunskap och förståelse inom kommunens

verksamheter och ge värdefull återkoppling till

forskningen på högskolan.

AnnA-LenA är i grunDen LärAre och

ämnesutvecklare för högstadiet. Hennes erfar-

enheter från grundskolan fick henne att vidare-

utbilda sig till speciallärare på MDH och ta magis-

terexamen i specialpedagogik.

– Det var svårt att möta och fånga upp de barn

som av olika anledningar hade det svårt i stora

klasser. Jag kallar dem gränslandsbarn och syftar

på alla elever som har svårt att följa med i den

vanliga undervisningen, utan att nödvändigtvis

ha en diagnos av något slag. Alla kan lära sig,

men skolan kanske inte har de förutsättningar

som barnen behöver för att komma vidare. Jag

ville förkovra mig och förstå den här problemati-

ken, säger Anna-Lena.

Hösten år 2012 började hon undervisa på spe-

ciallärarprogrammet vid MDH och blev ett år

senare antagen till en forskartjänst som kommun-

doktorand. Samarbetet med Västerås kommun

handlar bland annat om besök på skolor för att

studera barnens lärmiljö och finnas tillgänglig

att diskutera forskningen med skolpersonal och

föräldrar. Anna-Lena pratar mycket om den röda

tråden, om att aktörer inom kommunen kan dra

nytta av varandra, på alla nivåer, för att fånga

upp de här barnen tidigt.

– Jag vill skapa nätverk och samtalsytor. Jag

tror att många lärare känner sig frustrerande

och ensamma. Att få chans att delta i en utveck-

lingsprocess, det tror jag på. Lärarna har också

stora krav på sig från föräldrar och där behöver

vi fler forum för kommunikation.

– Det är givande att både forska och arbeta

som lärare. Den fördjupade förståelsen kan jag

ta med mig i mitt undervisningsarbete. Det ger

mig också en enorm motivation att få jobba med

min hjärtefråga utifrån olika perspektiv.

För Anna-Lena innebär forskarutbildningen

också personliga insikter.

– Det är otroligt utvecklande att hela tiden

behöva tänka om, prova nytt, byta perspektiv

och få ny förståelse. Dessutom lär man känna

sig själv. Det här är verkligen en personlig resa,

inte bara en utbildning.

Tjänsterna som kommundoktorand utlyses av

MDH och man behöver en magisterexamen för

att söka. Till de som är intresserade är Anna-Le-

nas råd solklart:

– Jag tycker att man ska ta chansen. Det ger

verkligen en möjlighet att påverka samhällets

utveckling och stödja andras lärande. Sen blir

det förstås väldigt intensiva arbetsperioder

ibland. Den som ger sig in i det här bör gilla

utmaningar, säger hon med ett leende.

DriVen DOKTOrAnDMED FOKUS PÅ KOMMUNENS SKOLUTVECKLINGAtt verksamhetsutveckla genom samarbete med högskolan har blivit allt viktigare för många kommuner. Anna-Lena Andersson är kommundoktorand på MDH och hoppas att hennes forskning ska bidra till en bättre grund-skolemiljö för barn med särskilda behov och deras lärare.

Är du intresserad av att blikommundoktorand? Läs mer på:

mdh.se/samverkan/koncept/kommundoktorand

Text: Jenny Rydén Foto: Tina Tripolitsiotis Formgivning: Ronja Persson

Ålder: 42 årutbildning: Speciallärarexamen Studerade lärarprogrammet vid Örebro Universitet och magisterprogrammet i specialpedagogik vid MDHArbete: Doktorand i didaktik samt universitets - adjunkt i specialpedagogik vid MDH

AnnA-LenA AnDerSSOn

11

ALLA PrOgrAMSTuDenTer PÅ MDH gör ett

examensarbete, också kallat exjobb, i slutet

av sin utbildning och många av dessa sker på

uppdrag av företag och myndigheter. ABB är ett

av de företag som erbjuder exjobbsplatser till

MDH-studenter och merparten av de exjobb

som ABB erbjuder är inom tekniska områden.

Företaget arbetar glob alt med kraft- och auto-

mationsteknik och har ett långsiktigt samar-

betsavtal med MDH.

En av dem som har erfarenhet av exjobb på

ABB är Caroline Andersson. Hon tog examen

från internationella marknadsföringsprogram-

met år 2014. Hennes examensarbete

handlade om employer branding

och om hur ABB marknadsför sig

som arbetsgivare. Caroline anser

att exjobbet är en viktig inkör-

sport till arbetslivet för många

studenter:

– Exjobbet kan vara den första

kontakten med yrkeslivet. Det är där

studenten får en bit av högskolan och en

bit av verkligheten.

Caroline hade en bakgrund på ABB redan

innan examensarbetet. År 2011 var hon nyss

hemkommen från en långresa i Asien och lite

vilsen i nya hemstaden Västerås. Genom ett

projekt på Arbetsförmedlingen fick Caroline

en prakt ikplats inom marknadsföring på ABB.

Före praktiken trodde Caroline att man be-

hövde vara väldigt tekniskt intresserad och att

ett stort industriföretag inte skulle vara något

för henne. Men praktiken ledde till ett sommar-

vikariat och extrajobb på företaget. Gen om

praktiken blev Caroline intresserad av att lära

sig mer om marknadsföring och blev via ABB

rekommenderad att börja studera på MDH.

Att ta in studenter blir ett tillfälle för arbetsgi-

vare att marknadsföra sig mot pot en ti ella medar-

betare. Denna bild bekräftas av Elin Sandell och

Terese Björklund på ABB HR Center:

– Vi som företag kan se till att vi vet vad stu-

denter förväntar sig av oss, men vi kan också

berätta för studenterna vad som väntar dem där

på andra sidan examen.

CArOLine JOBBADe DeLTiD PÅ ABB under stu-

dietiden, men sökte exjobbet på extern väg. ABB

hade formulerat en fråga som de ville att stu-

denter skulle undersöka och annonse-

rade exjobbet dels på sin webbplats,

dels i MDH:s exjobbsdatabas.

Idag arbetar Caroline som

kommunikatör på elföretaget

Sallén Elektriska i Uppsala. För

henne var exjobbet en positiv

och utveckl ande erfaren het, detta

mycket tack vare handledaren på ABB

som gav henne en stor mängd eget ansva r ,

men också stöd.

– Jag har lärt mig mycket som jag kan ta med

mig till arbets livet, säger Caroline.

Även på ABB ser man exjobbet som en möj-

lighet till ömsesidigt utbyte av kunskap mellan

studenter och arbetsgivare.

– I och med att exjobbarna är studenter

hoppas vi få in andra och nyare perspektiv än

vad vi skulle få utan dem. MDH är också en vik-

tig rekryteringskanal för oss, säger Elin Sandell

och Terese Björklund.

Caroline uppmanar alla slags företag att ta in

exjobbare från MDH:

– Våga ta chansen, för det kan ge åt båda håll!

CArOLine AnDerSSOn

Vill du också ta in exjobbare till ditt företag? Läs mer på:

mdh.se/samverkan/studentkontakt/exjobb

Examensarbetet är en viktig länk mellan högskolan och arbetslivet. Caroline Andersson gjorde sitt examensarbete på ABB och ser många fördelar med att studenter och arbetsgivare möts på detta sätt.

eXJOBB- EN MÖJLIGHET FÖR

STUDENTER OCH ARBETSGIVARE

Text: Siiri Laitinen Foto: Siiri Laitinen Formgivning: Camilla Toth

"EXJOBBET KAN VARA DEN FÖrSTA KOnTAKTen MED

YrKeSLiVeT"Ålder: 26 årutbildning: Internationella marknadsföringspro-grammetArbete: Kommunikatör på Sallén ElektriskaBästa MDH-minne: När jag kom tillbaka från utlands-terminen och fi ck träff a alla klasskomp isar igen och dela med mig av nya erfarenheter

12

DeBOrAH rOSMAn

Ålder: 30 årutbildning: Informationsdesignprogrammet med inriktning rumslig gestaltning Bor: Nyköping

”DET BLEV EN SuCCÉ

PÅ VÄLDIGT KORT TID”

Kort efter sin examen från informationsdesignprogrammet med inriktning rumslig gestaltning startade Deborah Rosmaninrednings byrån dDesign & Inredning. Två år har gått sedan dess. På den korta tiden har hon lyckats sätta sitt namn på kartan som före-tagare och vintern 2014 blev hon utnämnd till Årets mest företagsamma person i Sörmland, en utmärkelse som delas ut av Svenskt Näringsliv.

Text: Maria Waldekrantz Foto: Deborah Rosman, Lorant Gotenmalm Formgivning: Lucas Andersson

FRÅN STUDENT TILL

egenFÖreTAgAre

DeBOrAH rOSMAn är född och uppvuxen

i Nyköping där hon också valde att starta sitt

företag efter sin examen från MDH. Under hela

studietiden hade hon en tanke om att

starta eget och med stöttning

från Idélab, MDH:s inkubator,

tog hon första steget mot att

bli egenföretagare.

– Från Idélab fick jag lite

medel att starta min webb-

sida. De hjälpte mig även

med att få svar på mina frå-

gor och komma vidare med

mitt företagande. Jag startade

företag för att testa och hade

ingen aning om det skulle fungera.

Men Deborah tog chansen. I början hade

hon dock svårt att nå ut till kunderna.

– Jag kunde ingenting om att vara egen-

företagare och i början ringde jag runt för att få

kunder. Ofta hann jag knappt tala klart innan de

avböjde och ganska snart förstod jag att det inte

fungerade. Istället började jag nätverka och visa

upp mig för olika företag, vilket gav bättre resul-

tat. Jag gjorde ett jobb, fick ett till. Och det var

egentligen då jag etablerade mig som företagare.

DeT STOrA genOMBrOTTeT kom år 2014

då Deborah gjorde ett jobb för Boda Borg i

Oxelösund och tog fram konceptet Skärgårds-

våff lan. Dit har både turister och orts-

bor vallfärdat under sommaren

för att få smaka på belgiska

våfflor toppade med diverse

godsaker.

– Första året hade vi öppet

i 41 dagar och sålde för två

miljoner kronor. Andra året

hade vi öppet i 58 dagar och

sålde för 3.2 miljoner kronor,

vilket är en dagskassa på cirka

60 000 kronor. Det blev en succé på

väldigt kort tid.

Efter den stora framgången med skärgårds-

våff lan har det kommit in mängder med

förfrågningar från olika håll, vilket har fått

Deborah på expansions tankar för att hinna

med företaget.

– Snart måste jag anställa en person som kan

sköta alla dagliga frågor så att jag kan ta in fler

uppdrag!

Vintern år 2014 blev Deborah utsedd till årets

mest företagsamma person i Sörmland, men

när hon fick samtalet om nomineringen kom

det som en överraskning.

– När de ringde från Svenskt Näringsliv visste

jag inte vad det var för tävling, men det kändes

stort att bli uppmärksammad på det sättet.

13

Lilla jag mot folk med företag på 40-50 anställda.

Det var stort för mig att ens bli nominerad.

Att hon i slutändan tog hem vinsten tror hon

beror på att hon sätter Sörmland på kartan med

sitt företag Skärgårdsvåff lan i kombination

med hennes passion för sitt arbete.

– Jag har gjort något speciellt och betydelsefullt

för en region, satt ett avtryck och det var nog

därför jag vann. Men också för att jag inspireras

av att kunna göra skillnad och framförallt att

jag älskar det jag gör.

- GÖR NYTTA AV DIN KUNSKAP

IDÉiDÉLABIDELAB är en mötesplats på MDH som fi nns till för att ge studenter, lärare och forskare inspiration

och stöttning att våga satsa på sina egna idéer. Idélab fungerar som ett bollplank för den som

vill starta eget företag och väg leder personer som söker ett alternativ till att ta anställning eft er

examen. Sedan starten har Idélab hjälpt cirka 3 300 studenter att utveckla sina aff ärsidéer och

av dessa har 350 företag startats.

14

SuZA 26 År är född och uppvuxen i Västerås

men har alltid drömt om att jobba internatio-

nellt. Hon har släktingar utomlands och hennes

familj har därför rest mycket och redan som liten

ville hon bli flygvärdinna eller reseledare. Intres-

set höll i sig, men bytte fokus när hon blev äldre.

– Jag läste Europaprogrammet på Carlforsska

gymnasiet i Västerås och det gjorde att mitt

internationella intresse växte. När det var

dags att studera vidare valde jag

internationella marknadsfö-

ringsprogrammet på MDH,

och stortrivdes. Jag märkte

snabbt att jag hade som allra

roligast när vi läste om för-

säljning, säger Suza.

Efter sin högskoleexamen

2012 påbörjade hon därför sin

karriär som säljare på Aurubis

Sweden AB, ett internationellt företag

i Västerås som säljer koppar- och mässings-

produkter. Där hade Suza hand om kunderna

i Tyskland och i Öst- och Centraleuropa.

– Fördelen med att arbeta i Sverige rent gene-

rellt tycker jag är att Sverige har ett bra arbets-

klimat. Man stöttar sina kollegor och arbetar

tillsammans. Det finns inte lika tydlig hierarki

när det kommer till exempelvis anställda och

chefer. Jag upplever att man har större möjlig-

het att utvecklas om ens chef ser att man har

potential, det satsas mer på sådant i Sverige.

Efter att ha jobbat tre år i Västerås fick hon

en förfrågan om hon skulle kunna tänka sig att

jobba utomlands. Hennes tidigare chef skulle gå

i pension och tjänsten flyttades i samma veva

till Dubai.

– Det var såklart jätteroligt att få frågan och

det kändes som en häftig utmaning att tacka ja

till den här möjligheten. Mitt mål är att utveck-

las som person, både privat och i mitt arbetsliv

och jag tror att ett steg på vägen är att arbeta

i olika länder eller på olika arbetsplatser. Det

bidrar till en bredare syn på hur saker och ting

fungerar.

Nu är hon anställd som Customer

and Sales Support på en säljavdel-

ning som ansvarar för markna-

den i Mellanöstern, Pakistan

och Indien. Hon beskriver själv

tjänsten som en typ av spindeln

i nätet-funktion.

– Jag hanterar hela kedjan, från

de första samtalen till slutleverans.

Jag lägger in ordrar och har den övergri-

pande kommunikationen under arbetet samt

följer upp allt runt omkring en beställning.

FÖr SuZA HAr uTLAnDSViSTeLSen varit

övervägande positiv. Hon tycker att Dubai

känns som vilken europeisk stad som helst

med en blandning av den europeiska och den

arabiska kulturen, vilket respekteras av alla

boende och turister i staden. Men flytten har

även inneburit vissa kulturkrockar.

– Man får lära sig att allting tar sin tid här. I

Sverige kan man få svar omgående, det är bara

att ta upp telefonen och ringa. Här tillhör det

processen att man får man tjata lite. Allting

måste diskuteras flera gånger innan man kom-

mer fram till en lösning och bara för att man

bestämt något betyder inte det att det blir av.

Det händer att säljarna sliter sitt hår av frustra-

tion, skrattar Suza.

Det Suza saknar mest med Sverige är sin släkt

och sina vänner. Men hon planerar att f lytta

hem till Sverige i framtiden, kanske när det är

dags att skaffa egen familj. Än så länge trivs hon

dock med sitt internationella liv.

– Just nu planerar jag att stanna här i minst

två år till. Jag vill ge mig själv en ordentlig

chans att komma in i kulturen. Efter det kan jag

absolut tänka mig att bo i ett annat land utanför

Sverige innan jag flyttar hem igen. Just nu är

det karriären som styr var jag hamnar.

Möt alumnen Suza Hirlinger, som lever och jobbar i Dubai och berättar om sin väg till den internationella arbetsmarknaden och hur hon får hantera kulturkrockar i arbetslivet.

Text: Kristin Molander Våtz Foto: Bernd Hirlinger, Lena Lindqvist

"JUST NU ÄR DET KARRIÄREN SOM

STYR VAR JAG HAMNAR"

Ålder: 26 årUtbildning: Internationella marknadsföringspro-grammetArbete: Costumer and Sales Support, Aurubis Middle East FZE

SuZA HirLinger

VYKORT FRÅN

FJärrAn

15

Global Swede är en utmärkelse som Utrikesdeparte-

mentet, Näringsdepartementet och Svenska Institu-

tet varje år ger till ett antal utländska studenter som

har utbildat sig i Sverige och som har utmärkt sig

inom områden relaterade till innovation och entre-

prenörskap.

Alumnen Peachadatorn ”Vicky” Prampipat blev

2015 utsedd till Global Swede. Nu är hon tillbaka

i sin hemstad Bangkok.

VAD ArBeTAr Du MeD iDAg?

Jag ansvarar för animaliska produkter i den skandi-

naviska, singaporianska och japanska marknaden

på Charoen Pokphand Foods.

VAD inneBär DeT ATT VArA gLOBAL SWeDe?

Jag representerar MDH och Sverige för alla de pre-

sumtiva studenter jag möter som är intresserade

av att studera i Europa. Jag har deltagit i flera

evenemang med den thailändska svenska handels-

kammaren och delat med mig av mina erfarenheter

till medlemmar och studenter.

VAD är DiTT BäSTA Minne FrÅn MDH?

Det var när jag fick möta och dela erfarenheter

med mina klasskamrater från olika länder, vilket

breddade mitt globala perspektiv.

GLOBAL SWEDE

Ålder: 27 årUtbildning: Magister i internationell marknadsföringArbete: Avdelningsansvarig för animaliska produkter, Charoen Pokphand Foods

10 år som arbetsmiljöcertifi erad högskola 2006 blev MDH, som första lärosäte i Sverige, en arbetsmiljöcertifi erad

högskola. Och redan 1999 miljöcertifi erades MDH som första lärosäte i

världen. Certifi katen garanterar att arbetet drivs systematiskt och att det

leder till förbättringar.

– Arbetsmiljö, miljö och jämlikhet är både en självklar och viktig del av

högskolans arbete, för våra studenter och som attraktiv arbetsgivare,

säger MDH:s mångfaldsstrateg Marika Hämeeniemi.

Magna Charta universitatum ses som de europeiska universitetens rättig-

hetsförklaring. De grundläggande principerna är bland annat att undervisning

och forskning inte får vara åtskilda och att lärosäten är autonoma institutioner

där det råder frihet inom forskning och utbildning. Över 800 lärosäten från

mer än 80 länder har undertecknat Magna Charta. Våren 2015 blev MDH

accepterad som signatär av Magna Charta och signerade dokumentet under

högtidliga former i Bologna.

MDH är signatär av MAGNA CHARTA

MDH ingår i ett spännande forskningsprojekt tillsammans med Volvo,

Chalmers, Penn State University i USA och avfalls- och återvinningsföretaget

Renova för att utveckla en robot som kan arbeta i samspel med sopbilen och

dess förare. Läs mer och se en film om projektet ROAR på mdh.se

MDH utvecklar framtidens sophämtningsrobot

På civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign arbetar just nu sju studenter med att utveckla en

solcellsdriven bil som på kortast möjliga tid ska ta sig 300 mil tvärs över Australien. År 2017 ska de tävla mot

liknande bilar från hela världen.

MDH-STUDENTER TÄVLAR I WOrLD SOLAr CHALLenge

PEACHADATORN ”VICKY” PRAMPIPAT

MDHAlumni