hhhhhFörsvarsbeslutFörsvarsbeslutFörsvarsbeslutFörsvarsbeslutFörsvarsbesluthhhhhRakelRakelRakelRakelRakelhhhhhNBF NBF NBF NBF NBF hhhhhMaterialvalMaterialvalMaterialvalMaterialvalMaterialval

hhhhhNBC-indikeringNBC-indikeringNBC-indikeringNBC-indikeringNBC-indikeringhhhhhElförsörjningElförsörjningElförsörjningElförsörjningElförsörjning

5/20035/2003

–––––––––––––––– FMV – teknik för Sveriges säkerhet –––––––––––––––––––––––––––––––– FMV – teknik för Sveriges säkerhet ––––––––––––––––

Satellit-Satellit-Satellit-Satellit-Satellit-inforinforinforinforinformationmationmationmationmationSatellit-Satellit-Satellit-Satellit-Satellit-inforinforinforinforinformationmationmationmationmation

FMVaktuellt 5/2003

22222

Försvarets materielverkFörsvarets materielverkFörsvarets materielverkFörsvarets materielverkFörsvarets materielverkFMV är en myndighet som är direktunderställd Försvarsdepartementet.FMV:s främsta uppdragsgivare ärFörsvarsmakten.FMV definierar, utvecklar, anskaffar,levererar, vidmakthåller ochavvecklar försvarets materielsystem.FMV provar systemen från förstudietill leverans och senare avveckling.FMV:s huvudkontor finns i Stockholm,men anläggningar finns även i Arboga,Karlsborg, Linköping och Vidsel.FMV har ca 2.000 anställda och om-sätter ca 20 miljarder kronor per år.

PrenumerationPrenumerationPrenumerationPrenumerationPrenumeration (kostnadsfri)Berit Robotti(betällning görs på kupongenpå tidningens baksida eller pere-post till berit.robotti@fmv.se)

Ansvarig utgivareAnsvarig utgivareAnsvarig utgivareAnsvarig utgivareAnsvarig utgivareInformationschef Kurt Svenssonkurt.svensson@fmv.se

ChefredaktörChefredaktörChefredaktörChefredaktörChefredaktörJerry Lindberghjerry.lindbergh@fmv.setfn 08-782 63 86fax 08-782 63 95

LayoutLayoutLayoutLayoutLayoutJerry Lindbergh

AdressAdressAdressAdressAdressFörsvarets materielverk115 88 Stockholmtelefon: 08-782 40 00 (växel)www.fmv.se

OmslagsbildOmslagsbildOmslagsbildOmslagsbildOmslagsbildSatellitbild (IKONOS) överMarstrand i samband medSamMarin-övningen i höstas.Kommersiella IKONOS cirkule-rar jorden på 680 kilometershöjd och ger en upplösning dären pixel motsvarar en meter. Viddet andra i:et i ”satellitinfor-mation” syns ett startandemilitärfartyg. Copyright: SpaceImaging, Metria 2003

TTTTTrrrrryckyckyckyckyckEO Print

FMVaktuellt utkommer med femnr/år (upplaga 9.000 ex.). Citeragärna, men uppge källan.

ISSN 0346-9611

FMVaktuellt

Utveckling mot framtidenUtveckling mot framtidenUtveckling mot framtidenUtveckling mot framtidenUtveckling mot framtiden

Birgitta Böhlin, generaldirektör, FMV

”Vi lever i en ständigtföränderlig värld”

Vi befinner oss i slutet av ett hek-tiskt verksamhetsår. Mycket harhänt under året, mycket har gåttbra, vissa saker mindre bra. Totaltsett har vi levererat ett mycket braresultat.

Men vi lever i en ständigt förän-derlig värld. Vi står inför ett nyttFörsvarsbeslut under 2004. Vi serett ökat engagemang i de för lan-det så strategiskt viktiga materiel-försörjningsfrågorna. En viktig or-sak, vid sidan om de mycket storapengar detta rör sig om, är natur-ligtvis de konsekvenser det får förvår egen industri och de stora kravpå internationellt samarbete somdetta ställer. Andra faktorer är För-svarsmaktens fortsatta omstruk-turering mot ett nätverksbaseratförsvar, vilket i sig också innebärkrav på oss att kunna hantera nyaleverantörskategorier och utvecklanya affärsmetoder. I allt detta in-rymms också att hitta och utnyttjasynergier mellan militärt och civilt iallt från tekniklösningar till meto-der. Vi har också krav på att an-passa vår verksamhet mot en re-surssnålare organisation.

För FMV:s del innebär detta att viytterligare måste fokusera på vårkärnverksamhet och att vi måstefortsätta utvecklingen mot en flex-ibel kompetensorganisation medförmåga att hantera nya kunder,leverantörer och affärer. Vi skavara en aktiv partner i NBF-arbetetoch i de internationella samarbete-na. Det kommer att vara aktuelltmed ytterligare outscourcing ochatt inom ramen för SCM (SupplyChain Management) överföra vissverksamhet till andra leverantörer.Vi kommer att införa ett affärssys-tem samt se över våra totala re-sursbehov och våra kostnader.

Vårt uppdrag är att ta fram tek-nik för Sveriges säkerhet. Vi fort-sätter med vårt helhetsgrepp däralla delar ska utvecklas till ett ef-fektivare FMV som kan möta fram-tidens krav.

God jul och Gott nytt år!

JER

RY

LIN

DB

ERG

H

FMVaktuellt 5/2003

33333

På uppdrag av och i samverkan medFörsvarsmakten genomför FMV enrymdstudie. Genom studien ska detsvenska försvaret skaffa sig kunskapom huruvida rymden är något sombör nyttjas i framtidens försvar. Frå-gan är inte självklar. Om Sverige skaanvända sig av satellitbilder i militärasyften så måste landet säkerställa attde satelliter man använder sig aväven är tillgängliga i exempelvis enkrigssituation. Idag är det bara ett få-tal länder som har egna fotograferan-de satelliter. De flesta måste, liksomSverige, förlita sig till satelliter somskjutits upp av kommersiella företag.

Och att man inte kan räkna med dekommersiella satelliterna i en krigssi-tuation är helt klart. Det illustreradesinte minst under kriget mellan USAoch Irak i början av 1990-talet. Dåköpte USA upp alla kommersiellasatellitbilder av den enkla anledning-en att de ville hindra andra nationeratt få tag på denna information.

ÖverblickÖverblickÖverblickÖverblickÖverblickAtt ha tillgång till satellitbilder överett område är en stor fördel, framförallt planeringsmässigt. Med hjälp avsatellitbilder kan man lätt planera sininsats utifrån exempelvis hur terräng-

en ser ut. Kanske ska man sätta uppen fältstation, där man behöverskydd från ett specifikt håll, men öp-pet landskap för bra sikt eller radio-kommunikation åt ett annat. Medhjälp av satellitbilden finner man lättett lämpligt område. Med informationfrån en satellitbild kan man också be-skjuta statiska mål. Om man tar flerasatellitbilder över ett område kan manockså enkelt detektera förändringaroch rörelser i området.

DemonstrationerDemonstrationerDemonstrationerDemonstrationerDemonstrationerFör att utreda behovet av, samt möj-ligheterna och svårigheterna med,svensk satellitinformation fick FMV iuppdrag av Försvarsmakten att ge-nom tre demonstrationer 2003 visavad som är möjligt inom området.Den första demonstrationen genom-fördes under CIMI-mässan i Enkö-ping i maj och den andra under Mari-

Med rymden som hjälpmedelGod information är en väsentlighet om manska kunna hantera uppkomna situationer påbästa sätt. Nu blickar det svenska försvaretmot rymden för att nå informationsfördelar.

SCA

NPI

X

FMVaktuellt 5/2003

44444

Carl-Martin Larsson var på plats vidDemo 03 och förevisade rymdläget i real-tid, dvs visade nyttan med att veta varolika satelliter befinner sig.

nens och Amfibiekårens årliga övningSamMarin i augusti. Den tredje genom-fördes nyligen under NBF-utställning-en Demo 03 i Enköping i november.

VäntetidVäntetidVäntetidVäntetidVäntetidDemonstrationerna är viktiga inteminst för att förklara de militära beho-ven för näringslivet och de företagsom tillhandahåller satellitbilder. Idagmåste satellitbilder beställas i fleraveckor i förväg. För att Försvarsmak-ten ska kunna använda sig av satel-litbilder måste det finnas system ochorganisationer som kan leverera enbild inom en timme från att beställ-ningen lagts. Vidare behövs nya, an-vändarvänliga program inom satellit-området.

– Ja, idag måste man nästan vararymdforskare för att syssla med sa-tellitbilder, konstaterar FMV:s teknis-ke handläggare Carl-Martin Larsson.

I framtiden måste det räcka med attklicka på en karta för att få en bild ta-gen över ett specifikt område. Visstkrävs en del utveckling för att nå dit-hän, men om försvaret beslutar sigför att börja nyttja rymden så lär in-dustrin lösa de problemen. Med vårademonstrationer hoppas vi kunnaavdramatisera ämnet. Under CIMI-mässan valde vi därför att visa uppen enkel, mobil satellitdataunderrät-telseenhet som enbart bestod avkommersiella produkter.

OfflineOfflineOfflineOfflineOfflineGenomslaget på CIMI blev stort.Många förundrades över att manutan någon som helst uppkopplingkunde plocka ner såväl radarbildersom optiska bilder från ett antal sa-telliter. Allt som behövdes var en pa-rabol på en släpvagn och en bil medtillhörande utrustning. Normalt settsker nedladdning av satellitbilder tillstora, fasta markstationer, såsomsvenska Esrange i Kiruna eller SpaceImaging i München.

– Under mässans tre dagar tog viner fem optiska bilder och fem radar-bilder från de tre kommersiella satelli-ter vi valt ut, berättar Carl-Martin. Ra-darbilderna blev mycket bra, men detmolniga vädret hindrade tyvärr denoptiska satelliten från att ta några bil-der av värde.

Just beroendet av dagsljus och

klart väder är den optiska teknikensakilleshäl. Annars ger den fotografis-ka bilder som, åtminstone för en lek-man, är enklare att tolka än radarbil-der. På en optisk bild ser exempelvisen båt alltid ut som en båt, medanden på en radarbild kanske ”bara”syns som en stark ljuspunkt.

Större kapacitetStörre kapacitetStörre kapacitetStörre kapacitetStörre kapacitetRent utrustningsmässigt hade Carl-Martin och hans medarbetare kunnatta emot betydligt fler än de tio bilderde valt att ladda ner under CIMI, mendessa tio räckte gott för demonstra-tionens syfte. Dessutom är det så attalla satelliter har fasta banor runt jor-den, vilket innebär att man måstevänta tills just den satelliten man be-ställt bild ifrån är över det områdeman vill ha en bild av. Det tar van-ligtvis cirka 90 minuter för en satellitatt cirkulera runt jorden och eftersomden normalt följer dagsljuset åter-kommer den över samma plats engång per dygn. Under CIMI laddadeFMV ner bilder från tre olika satelliter.

SamMarinSamMarinSamMarinSamMarinSamMarinDen andra av de tre demonstratio-nerna genomfördes under Marinensoch Amfibiekårens årliga övningSamMarin. Denna gång skruvademan upp svårighetsgraden något,samt förde in tekniken i ”verklighe-ten”. Nu skulle bilderna till en strids-

På CIMI-mässan laddade FMV och Rymdbolagetner satellitbilder till en mobil satellitdataunderrät-telseenhet...

...och under SamMarin-övningen i Göteborgsskärgård använde man sig av en portabel utrust-ning för satellitkommunikation för att hämta sa-tellitbilder från Rymdbolagets server i Stockholm.

JER

RY

LIN

DB

ERG

HC

AR

L-M

AR

TIN

LA

RSS

ON

SVEN G

RA

HN

, RYM

DB

OLA

GET

FMVaktuellt 5/2003

55555

båt ute i Göteborgs skärgård, vilketinnebar att de slutgiltiga användarnafick känna på tekniken.

Denna gång hämtades satellitbilde-rna inte ner till en mobil enhet, utantill markstationerna i Kiruna,München, Tromsö och Toulouse.Därifrån skickades de via Internet tillRymdbolaget i Solna. Från Rymdbo-lagets server hämtade Marintaktiskakommandot på Muskö bilderna ochgjorde dem kartriktiga, det vill sägavrängde till dem så att de kompense-rades för den snedvinkel de fotogra-ferats i av satelliten.

Bärbar mottagareBärbar mottagareBärbar mottagareBärbar mottagareBärbar mottagareEfter bearbetningen las bilderna till-baka på Rymdbolagets server för attsedan skickas till stridsbåten via enkommunikationssatellit. På båtenmottog man bilderna med en bärbar(nåja, 37 kilo tung) satellitmottagaremed kapacitet att ta emot 2 kilobits

data (motsvarande ett bredband). To-talt mottogs cirka tio bilder underfem dagar.

– Vi valde här att ladda ner bilder-na i olika upplösning för att se skill-naden, berättar Carl-Martin. Ju sämreupplösning man väljer, desto billigareblir bilden att köpa. För de optiskabilderna valdes upplösningar på mel-lan en och 25 meter och på radarbil-derna mellan åtta och 50.

Demo 03Demo 03Demo 03Demo 03Demo 03Årets tredje och sista demonstrationgenomfördes under Demo 03-veckor-na i Enköping i november, och foku-serade på att vårt framtida nätverks-baserade försvar, NBF, också börinnefatta ett så kallat rymdläge, vidsidan av luft-, sjö, och marklägena.Med detta menades att det är viktigtatt i framtiden kunna lokalisera varalla satelliter på himlavalvet befinnersig. Det handlar helt enkelt om att

veta när en eventuell fiende har ossunder uppsikt och när det är fritt attagera utan att bli sedd.

FörsvarsbeslutFörsvarsbeslutFörsvarsbeslutFörsvarsbeslutFörsvarsbeslutResultaten av de genomförda de-monstationerna har varit mycketgoda, men till vilken utsträckning detsvenska försvaret kommer att satsapå satellitbilder återstår att se. Denstörsta frågan är helt klart huruvidaSverige bör satsa på att skaffa sig enegen satellit eller inte. Ytterligare de-monstrationer och en hel del annatarbete kvarstår innan det är dags attta ställning.

– Vilka funktioner vill vi eventuelltha och hur ska vi säkerställa att vi fårdem, är de grundläggande frågorna,konstaterar Carl-Martin. Vid regering-ens försvarsbeslut 2004 kommer vikanske att få en fingervisning omvart det lutar.

Jerry Lindbergh

Två bilder över Säve flygplats, norr om Göteborg. Den övre bildenär tagen av en radarsatellit och den högra av en optisk dito. Den op-tiska tekniken kräver dagsljus och molnfritt väder, vilket radarn ärlikgiltig inför.Satellitbilder behöver alltid ”vrängas till” för att få rätt proportioner.I detta fall är bildernas utsnitt identiska, men det är bara den optiskasom gjorts kartriktig. Satellitbilder tas från cirka 700-800 kilometer höjdoch världens bästa, kommersiella, optiska satellit IKONOS har en upp-lösning där en pixel motsvarar cirka en meter på marken. Omslagsbil-den på denna tidning kommer från IKONOS. De bästa militära satel-literna har med största sannolikhet en noggrannhet på tio centimeter.

CO

PYR

IGH

T C

AN

AD

IAN

SPA

CE

AG

ENC

Y, M

ETR

IA 2

003 C

OPYR

IGH

T SPOTIM

AG

E, METR

IA 2003

FMVaktuellt 5/2003

66666

FMVaktuellt 5/2003

77777

Samtidigt som sannolikheten för ettstorskaligt nyttjande av massförstö-relsevapen minskar i världen, ökarrädslan för NBC-stridsmedel (Nucle-ar Biological Chemical). För Sverigesdel är det främst terrorism samt even-tuella miljöolyckor som kan kommaatt utgöra ett NBC-hot.

NBC-kompaniNBC-kompaniNBC-kompaniNBC-kompaniNBC-kompaniFör att möta den nya hotbilden harregeringen givit Försvarsmakten iuppdrag att bland annat skapa ettNBC-kompani. Försvarsmakten komdå fram till att det i detta kompaniskulle ingå bland annat två NBC-indi-keringsfordon för att på ett snabbt,enkelt och säkert sätt kunna detekte-ra NBC-utsläpp. I mars i år erhöllFMV en beställning från Försvars-makten på två sådana demonstrator-fordon. Efter ett tätt samarbete medleverantören Bofors Defence, För-svarsmakten och Totalförsvaretsforskningsinstitut (FOI) står fordo-nen nu klara. Den 13 oktober över-lämnades de till Totalförsvaretsskyddscentrum i Umeå. Där ska deunder två år utvärderas av indike-ringsplutonen inom det nyligen sam-ansatta, 140 personer starka NBC-kompaniet. Själva indikeringspluto-nen består av en yrkesofficer och 25värnpliktiga, varav två är kvinnliga.

– Regeringen har i en propositionslagit fast att Sverige ska skaffa sigstrategisk kompetens vad gällerskydd mot NBC-stridsmedel, säger

FMV:s planeringsledare Åke Sjö-kvist. Etableringen av NBC-kompani-et och anskaffningen av NBC-indike-ringsfordonen är viktiga byggstenarför att sådan kompetens ska kunnaframbringas.

För att Sverige som land ska nåupp i önskad, strategisk NBC-kom-petens räcker det dock inte att För-svarsmakten, FMV och landets an-dra totalförsvarsmyndigheter läggermanken till. Även den svenska indu-strin måste bygga upp kompetensinom området.

PansarterrängbilPansarterrängbilPansarterrängbilPansarterrängbilPansarterrängbilNBC-indikeringsfordonen är basera-de på Pansarterrängbil 203 A och harförsetts med NBC-inredningar. For-donens funktion är att kunna säkravägar för framryckning, samt av-gränsa ytor som kontaminerats, dvsförorenats eller nedsmittats. När deupptäcker utsläpp så rapporterar dedet till sin kompanistab samt eventu-ellt till sidoordnade förband, så attdessa kan vidta åtgärder innan de el-ler andra utsätts för fara.

Denna uppgift ställer inte bara hår-

– en bokstavskombination under bekämpningNBC-förkortningen sänder en kall kår längs ryggraden hos de flestamänniskor. Nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel tenderar attbli ett större samhällshot för varje år som går.

NBC

Indikeringen går helt automatiskt och behöver endast övervakas av fordonets opera-törer intill dess att larm ges av någon sensor. Vilka åtgärder som då behöver vidtas ärdet upp till operatörerna samt mottagare av avsänt larmmeddelande att avgöra.

SYLV

IA D

AH

LBER

G, S

KYD

DC

SYLVIA D

AH

LBER

G, SK

YDD

C

FMVaktuellt 5/2003

88888

da krav på fordonens sensor- ochkommunikationsteknik. Det är ocksåav yttersta vikt att fordonet är abso-lut tätt, så att inga farliga ämnentränger in i fordonet.

– Ja, därför har vi inte bara försettfordonet med yttre indikering, utanäven med inre sådan, berättar FMV:suppdragsledare Lars Welander. Skul-le någon form av farliga ämnen lyck-as leta sig in i fordonet, så är det vik-tigt att besättningen snabbt får vet-skap om det.

I denna första utvärderingsfas ärdet dock inte så att alla farliga ämnengår att detektera. Hittills har man valtatt nöja sig med att kunna detekteranukleär gammastrålning och ett antalkemiska stridsmedel, såsom senaps-och VX-gas med flera. Att med ettfordon lyckas detektera biologiskastridsmedel på lämpligt sätt är däre-mot en utmaning som kommer att taytterligare ett tag att lösa. I dagslä-get finns det inga system som nårupp till önskade prestanda.

LarmmeddelandenLarmmeddelandenLarmmeddelandenLarmmeddelandenLarmmeddelandenFordonets sensorer avläses av ennyframtagen programvara (NC-Dart)som FMV har beställt från Totalför-svarets forskningsinstituts (FOI) av-delning för sensorteknik. Vid upp-täckt av kontaminerade områdensammanställer programvaran larm-meddelanden, innehållande uppgifter

om vad det är för typ av ämne, hurstor koncentrationen är samt var ochnär ämnet påträffades med mera. Viaradio skickas dessa meddelanden se-dan till exempelvis en meddelande-central eller ett underställt förband.Meddelandena ska även kunna an-vändas för vidare analys i ett NBC-beslutstödsystem som FMV tagitfram åt NBC-kompaniet. Detta sys-tem kommer också att agera som enslags kunskapsbas rörande NBC-frå-gor och -händelser.

Indikering under gångIndikering under gångIndikering under gångIndikering under gångIndikering under gångEn av fordonets absoluta fördelar äratt det klarar av sina indikeringsupp-gifter i en hastighet av 70 km/h. Indi-keringssensorerna är således place-rade så att all mätning sker under ti-den man framrycker. Ingen provtag-ning sker genom utskjutande armareller dylikt, vilket är fallet på vissaandra länders motsvarande fordon.Indikeringen går istället helt automa-tiskt och behöver endast övervakasav fordonets operatörer intill dess attlarm ges av någon sensor. Vilka åtgär-der som då behöver vidtas är detupp till operatörerna samt mottagareav avsänt larmmeddelande att avgöra.

Fordonet kan indikera nukleärgammastrålning och olika kemiska ut-släpp, oavsett om de befinner sig iluften eller om de fallit ner på marken.I det senare fallet sprutar förorening-

arna helt enkelt upp på en sensorsom placerats bakom ett av hjulen.

DuoDuoDuoDuoDuoAtt NBC-kompaniet behövde fler änett fordon var det aldrig någon tve-kan om. Med två fordon kan meto-der, arbetssätt och rutiner skapas,utvecklas och prövas i det nya kom-paniet. Att exempelvis kunna genom-söka flera områden samtidigt är enförutsättning för att utbildnings- ochtestverksamheten ska bli realistisk.

Totalförsvarets skyddscentrum harnu haft fordonen i två månader ochde har redan börjat brukas i utbild-ningen av den indikeringsplutonsom ingår i NBC-kompaniet. Underutbildningen nyttjas bland annatskarpa stridsmedel vilket har ställt

Planeringsledare Åke Sjökvist (till vänster) och uppdragsledare Lars Welander lederFMV:s framtagning av NBC-indikeringsfordon.

NBC-indikeringsfordonet klarar av sina indikerings-

JER

RY

LIN

DB

ERG

H

FMVaktuellt 5/2003

99999

systemsäkerhetsarbetet på sin spets.De erfarenheter som nu görs kommerbland annat att ligga till grund för ut-vecklingen av nästa versions indike-ringsfordon, vilket ska levereras tillFörsvarsmakten under september2005. Detta fordon är tänkt att varaav en mer serielik karaktär och kom-mer att erbjuda fler N- och C-instru-ment samt även någon form av sen-sorer för biologiska ämnen. Andratillkommande funktioner och systemberäknas bli exempelvis provtag-ningsutrustning, vädermätutrust-ning, beväpning samt utrustning förutmärkning av kontaminerat område.

Jerry Lindbergh

Markutsläpp upptäcks då de sprutarupp på sensorn bakom bakhjulet.

SYLVIA D

AH

LBER

G, SK

YDD

CSYLVIA

DA

HLB

ERG

, SKYD

DC

uppgifter i en hastighet ända upp till 70 km/h.

FMVaktuellt 5/2003

1010101010

finns det närmare 200 olika radiokom-munikationssystem inom skydds-och säkerhetssektorn. Därmed är detinte bara myndigheter emellan somsystemen skiljer sig, utan ofta ocksåinom en och samma myndighet. Detta

borgar förstås för problem. Exempel-vis kan en polispatrull tappa radio-kontakten med sin hemstation när detvingas operera i ett län där de intehör hemma.

Störningar är ett annat vanligt pro-blem med de nuvarande systemen.Under EU-toppmötet i Göteborg2001 drabbades exempelvis polisensradiokommunikationssystem av såkraftiga störningar att insatschefenvid Vasaplatsen under långa perio-der inte kunde nå närområdets 700poliser via radio.

Att systemen dessutom saknar brakryptering som skyddar mot avlyss-ning är något som inte bara polisenlider av, utan även ambulanssjukvår-den. När en ambulans är på väg inmed en patient och behöver lämnakänslig information till sjukhuset an-vänds ofta en vanlig mobiltelefon ef-tersom radion är alltför lätt att av-lyssna. Idag har mobiltelefonen blivitett nödvändigt komplement till radio-kommunikationssystemen. Det äringen bra lösning eftersom handha-vandet blir mer tidskrävande och ef-tersom mobilnäten är känsliga förbland annat överbelastning.

Rakel styr upp kommunikationen

Regeringen har avsatt 2,3 miljarderkronor för uppbyggnad och drift avett nytt, gemensamt radiokommuni-kationssystem för Sveriges säker-hetsmyndigheter. Fördelarna meddet nya systemet blir många. Idag

Säkerhetsmyndigheter som brandkår, militär ochpolis har länge haft behov av ett gemensamt radio-kommunikationssystem. Med Rakel (radiokom-munikation för effektiv ledning) blir det verklighet.

FMV:s biträdande uppdragsledare Christer Thorsson och uppdragsledare Jan Wallin.

MAGDALENA HAGELIND

JER

RY

LIN

DB

ERG

H

FMVaktuellt 5/2003

1111111111

LösningenLösningenLösningenLösningenLösningenUnder de senaste tio åren har beho-vet av ett nytt, gemensamt radio-kommunikationssystem blivit allttydligare. Med Rakel kommer Sveri-ges säkerhetsmyndigheter att ha ettstandardiserat radiosystem som täck-er hela landets yta, med undantag avden fjällvärld som inte ligger i anslut-ning till större vägar. En polispatrullkan då hålla kontakt med sin hemsta-tion oavsett var den befinner sig. Pa-trullen har också möjlighet att begäraförstärkning från vilken annan polis-station som helst, samt från de andrasäkerhetsmyndigheterna. Eftersomsystemet är vikt enbart åt säkerhets-myndigheterna finns ingen risk attsystemet överbelastas, vilket exem-pelvis skedde med världens publikamobiltelefonsystem under den 11septemberkatastrofen 2001.

OfferterOfferterOfferterOfferterOfferterPå regeringens uppdrag är det FMVsom sköter upphandlingen av Rakel-systemet. I dagsläget har man skick-at ut offertförfrågningar till kvalifice-rade anbudsgivare samt fått in offer-ter från de presumtiva leverantörer-na. Då FMV ställde hela 1.000 teknis-ka skall-krav och 500 bör-krav i offert-förfrågan har man också fått ta emot210 frågor från de presumtiva leve-rantörerna.

– Varje fråga och svar har beaktatsnoga och delgivits alla intressenter isådan form att leverantörernas identi-teter inte röjs, berättar FMV:s upp-dragsledare Jan Wallin. Fram till slu-tet av januari 2004 kommer vi nu attgenomföra offertutvärderingar ochdiverse förhandlingar.

* Ha kort uppkopplingstid* Ha möjlighet att hantera telefonsamtal, nödsamtal, gruppsamtal och dataöverföring* Ge möjlighet till samtal mellan användare på fältet, utan samband med infrastrukturen (walkie-talkie-princip)* Ha kryptering som skyddar mot avlyssning* Ha samordning med andra system, exempelvis GSM* Klara elfel utan att slås ut* Kunna erbjuda positioneringstjänster

PolisenKustbevakningenKommunala räddningstjänstenAmbulanssjukvårdenFörsvarsmaktenTullverket

BasstationerBasstationerBasstationerBasstationerBasstationerFör att Rakel ska kunna erhålla denmassiva landstäckning som är plane-rad, kommer systemet att använda sigav cirka 1.800 basstationer runt om iSverige. De flesta av dessa existerarredan genom bland annat Försvaretstelenät och andra myndigheters bas-stationer. Varje basstation kommer attbehöva förses med ny radioutrust-ning. Detsamma gäller förstås alla po-lisbilar, brandfordon, ambulanser, mi-litärfordon och terminaler med mera.Totalt sett räknar man med att tillver-ka och installera mellan 30.000 och

50.000 radiokommunikationsapparater.– Det innebär en inledande en-

gångskostnad, men när allt väl är in-stallerat ska systemet inte kostamyndigheterna mer än deras nuva-rande system gör, säger Jan.

Införandet av Rakel kommer att skelänsvis i sju etapper. Den första etap-pen omfattar Skåne, Blekinge ochKalmar län och ska tas i drift redanunder november 2004. Systemetkommer sedan att sprida sig vidareupp över landet, tills det slutligennår Norrbottens län 2009.

Jerry Lindbergh

Rakelsystemets krav är bland annat att det ska:Rakelsystemets krav är bland annat att det ska:Rakelsystemets krav är bland annat att det ska:Rakelsystemets krav är bland annat att det ska:Rakelsystemets krav är bland annat att det ska: Instanser som omfattas:Instanser som omfattas:Instanser som omfattas:Instanser som omfattas:Instanser som omfattas:

MAGDALENA HAGELIND

FMVaktuellt 5/2003

1212121212

Försvarsbeslutet 2004 närmarFörsvarsbeslutet 2004 närmarFörsvarsbeslutet 2004 närmarFörsvarsbeslutet 2004 närmarFörsvarsbeslutet 2004 närmarsig. Vsig. Vsig. Vsig. Vsig. Vad är ett försvarsbeslut?ad är ett försvarsbeslut?ad är ett försvarsbeslut?ad är ett försvarsbeslut?ad är ett försvarsbeslut?Ett Försvarsbeslut är riksdagens be-handling av regeringens förslag av-seende försvarspolitikens långsiktigainriktning. Propositionen lämnas iseptember 2004 och riksdagen kom-mer därefter att fatta beslut i decem-ber 2004.

Tidigare var försvarsbeslutsperio-derna femåriga men ändrades förnågra år sedan till tre år, framför alltberoende på den snabba och oförut-sägbara utvecklingen i världen. Dettaskulle ge statsmakterna större hand-

framtida utformningen av försvaretoch dess verksamhet.

Hur kan det nya försvarsbeslu-Hur kan det nya försvarsbeslu-Hur kan det nya försvarsbeslu-Hur kan det nya försvarsbeslu-Hur kan det nya försvarsbeslu-tet komma att påverka FMVtet komma att påverka FMVtet komma att påverka FMVtet komma att påverka FMVtet komma att påverka FMV:s:s:s:s:sverksamhet och framtid?verksamhet och framtid?verksamhet och framtid?verksamhet och framtid?verksamhet och framtid?Först och främst skall nog framhållasatt i det senaste försvarsbeslutettogs de ”stora” besluten om föränd-ringar av försvarets framtida verk-samhet. Som jag bedömer läget nukommer beslutet 2004 att handla omuppföljning och behov av eventuellaförändringar för att följa den övergri-pande inriktningen som redan beslu-tats. Det finns dock ett antal storafrågor som kommer att behandlas iförsvarsbeslutet.

Ett exempel är storleken på försvar-sanslagen. Det politikerna nu över-väger är om försvaret skall få ytterli-gare, oförändrade eller reduceradeanslag (upp till minus 6 miljarder).Det är svårt att förutse vad politiker-na kommer att besluta om men vi bör

nuvarande uppgifter men det kom-mer att vara oerhört viktigt att vi ärmed, vilket bland annat kommer attunderlätta vårt deltagande i interna-tionella samarbeten.

Hur förbereder sig FMV för detHur förbereder sig FMV för detHur förbereder sig FMV för detHur förbereder sig FMV för detHur förbereder sig FMV för detnya beslutet?nya beslutet?nya beslutet?nya beslutet?nya beslutet?Vi förbereder oss på flera olika sätt.Från strategiledningens sida har vinyligen redovisat en långsiktig mål-bild för myndigheten, en utvecklingav vårt arbetssätt och dessutomgrunderna för en organisationsut-veckling. Dessa och andra utveck-lingsaktiviteter skall ses som åtgär-der för att vi ska kunna möta de för-ändringar som ändå kommer. Jag an-ser att vi ligger väl framme men detkrävs kontinuerligt fokus på vårt ut-vecklingsarbete, så att Försvarsde-partementet, Försvarsmakten ochandra kunder och intressenter ävenfortsättningsvis känner ett stort för-troende för FMV:s arbete.

I väntan på försvarsbeslutet

Försvarsbeslutet 2004 är iantågande. FMV:s ställföre-trädande generaldirektör,Jan-Olof Lind, ger här sinsyn på framtiden.

lingsfrihet. I försvarsbeslutet be-handlas bland annat frågor om eko-nomi, mål och uppgifter för både detmilitära och civila försvaret samt be-hov av omstrukturering av försva-rets verksamhet. En viktig del i allt det-ta är givetvis materielförsörjningen.

Hur är FMV med i underlags-Hur är FMV med i underlags-Hur är FMV med i underlags-Hur är FMV med i underlags-Hur är FMV med i underlags-framtagningen inför beslutet?framtagningen inför beslutet?framtagningen inför beslutet?framtagningen inför beslutet?framtagningen inför beslutet?Vi är med i allra högsta grad! Reger-ingens proposition baseras i mångtoch mycket på underlag från myn-digheterna. I början av sommarenfick vi de så kallde planeringsanvis-ningarna. De innehåller de frågorsom regeringen vill att vi utredernärmare och i flera fall lämnar konkre-ta förslag till lösningar på.

Förutom de frågor som regeringenställt direkt till oss så stödjer vi ock-så Försvarsmakten i deras underlags-framtagning.

Detta arbete är mycket viktigt efter-som det ger oss möjligheten att, uti-från vårt perspektiv, påverka den

definitivt ha beredskap för reducera-de anslag. Oavsett vad man kommerfram till så kommer detta att innebärakrav på en ytterligare rationaliseradverksamhet vid FMV. Här har vi re-dan börjat agera på olika sätt, till ex-empel genom översynen av vårastödresurser och den tydligare foku-seringen på våra kärnverksamheter.

En annan viktig fråga är Försvars-maktens fortsatta omstrukturering-sarbete. För att kunna förse Försvar-smakten med ny materiel och nyasystem måste vi bland annat finnanya affärsmässiga metoder men ävenkunna hantera helt andra leverantörs-kategorier än vad vi tidigare varitvana vid. Detta ställer stora krav påvårt eget utvecklingsarbete.

Sist men inte minst vill jag lyftafram det internationella samarbetetdär FMV måste inta en framskjutenposition. Det händer mycket på deninternationella arenan, till exempel in-rättandet av en försvarsmaterielbyrå.Denna kommer inte att överta FMV:s

Hur anser FMV att Sveriges ma-Hur anser FMV att Sveriges ma-Hur anser FMV att Sveriges ma-Hur anser FMV att Sveriges ma-Hur anser FMV att Sveriges ma-terielförsörjningsprocess börterielförsörjningsprocess börterielförsörjningsprocess börterielförsörjningsprocess börterielförsörjningsprocess börutvecklas?utvecklas?utvecklas?utvecklas?utvecklas?Av stor betydelse är att förutsätt-ningar för en ökad handlingsfrihetskapas. Långsiktiga bindningar i stör-re materielprojekt är något som i fram-tiden kommer att övervägas mycketnoggrant före beslut. Denna om-svängning kan endast åstadkommasgenom aktivt arbete i de initiala sked-ena av materielförsörjningsproces-sen och här har Försvarets materiel-verk en viktig roll. Vidare är en hel-hetssyn av central betydelse. Olikabehov måste beaktas noga, såväl mi-litära som civila.

För FMV:s vidkommande kommersåledes en fokusering på våra kärn-verksamheter att vara avgörande lik-som en utveckling av våra affärsmäs-siga metoder. Den kompetens somFMV:s medarbetare besitter måstenyttjas flexibelt och situationsanpas-sat, något som blir en av flera avgö-rande framgångsfaktor.

FMVaktuellt 5/2003

1313131313

VVVVVad ser FMV för möjligheter närad ser FMV för möjligheter närad ser FMV för möjligheter närad ser FMV för möjligheter närad ser FMV för möjligheter närdet gäller samverkan med civildet gäller samverkan med civildet gäller samverkan med civildet gäller samverkan med civildet gäller samverkan med civilutveckling och forskning?utveckling och forskning?utveckling och forskning?utveckling och forskning?utveckling och forskning?Ett närmare samarbete mellan militäroch civil forskning är ett måste föratt uppnå synergieffekter. Vi kommersåledes att se betydligt fler gemen-samma satsningar, där alternativut-nyttjandevärdet måste tydliggöras.Redan i dag finns flera bra exempelpå detta, till exempel inom telekom-munikationsområdet och flygteknik.Vi kommer således av helt naturligaskäl att ha ett ännu mer nära samar-bete med Totalförsvarets forsknings-institut (FOI) och civila forskningsin-stitut i framtiden.

Hur ser FMV på sin framtidaHur ser FMV på sin framtidaHur ser FMV på sin framtidaHur ser FMV på sin framtidaHur ser FMV på sin framtidakundbas?kundbas?kundbas?kundbas?kundbas?Försvarsmakten kommer även i fort-sättningen att vara vår främsta kundoch vår verksamhet skall hela tidensyfta till att bidra till och utveckla detmilitära försvarets materielförsörj-ning. Beträffande andra kunder så ärde av stor betydelse och vi har fleraexempel på detta. Min uppfattning äratt det är vår kompetens som skallgenerera en breddad kundbas. Motden bakgrunden bedömer jag att vårkundbas kommer att växa fortlöpan-de men under kontrollerade formerunder en längre tidsperiod. Det vikti-ga är att vi löser våra uppgifter påbästa tänkbara sätt.

Hur skapas goda förutsättning-Hur skapas goda förutsättning-Hur skapas goda förutsättning-Hur skapas goda förutsättning-Hur skapas goda förutsättning-ar för en svensk, konkurrens-ar för en svensk, konkurrens-ar för en svensk, konkurrens-ar för en svensk, konkurrens-ar för en svensk, konkurrens-kraftig försvarsmaterielindustri?kraftig försvarsmaterielindustri?kraftig försvarsmaterielindustri?kraftig försvarsmaterielindustri?kraftig försvarsmaterielindustri?Detta är en annan viktig fråga i för-svarsbeslutet. Om FMV ska vara enaktiv internationell samarbetspartnerså krävs en kompetent och konkur-renskraftig industri som är verksam iSverige. I en internationell jämförelsehar vi en mycket bra dialog med in-dustrin och det ger oss konkurrens-fördelar. Det kommer emellertid attkrävas prioriteringar av strategisktframtidsinriktade satsningar sommedför att industrin kan ligga på fram-kant men likaledes så krävs av indu-strin att den anpassar sig till nya för-utsättningar och de villkor som gällerpå den internationella marknaden.

Hur ser du på det svenska förHur ser du på det svenska förHur ser du på det svenska förHur ser du på det svenska förHur ser du på det svenska för-----svarets framtid?svarets framtid?svarets framtid?svarets framtid?svarets framtid?För mig är det självklart med ett för-svar som har förmåga att agera i enföränderlig värld, ibland med oförut-sägbara hot och risker. Ominriktning-en och moderniseringen av vårt för-svar måste därför få fortsätta i högtakt och med kraftfulla insatser. Detförsvar som nu byggs upp är någothelt annat än vårt tidigare invasions-

försvar. Vi måste därför våga tänka inya banor och ifrågasätta gamla in-vanda mönster.

Ett centralt inslag i det nya försva-ret kommer att vara materiel och sys-temmässig förnyelse baserat blandannat på det nätverksbaserade för-svaret. FMV kommer därför att ha enoerhört betydelsefull roll i det fort-satta arbetet, vilket jag ser sommycket spännande.

JERR

Y LIND

BER

GH

FMV:s ställföreträdande generaldirektör, Jan-Olof Lind, anser att ominriktningen ochmoderniseringen av försvaret måste fortsätta i hög takt.

FMVaktuellt 5/2003

1414141414

Enkelt förklarat handlar NBF om attskapa ett försvar där alla enheterinom försvaret kan samverka medvarandra tack vare att de har tillgångtill samma information och har en ge-mensam lägesinformation att utgåifrån. Styrkan blir då att kunna ta be-slut och agera snabbare än fienden,samtidigt som man använder sina

materiella resurser optimalt.Sveriges traditionella indelning i

armé, marin och flygvapen har inne-burit att varje försvarsgren har haftsina egna vapenplattformar, radar-sensorer och hierarkiska lednings-kedjor. Det innebär i regel att varjeförsvarsgrens operativa förmågamotsvarar ett antal isolerade områ-

den runt de egna vapenplattformar-na, eftersom räckvidden är begrän-sad för varje sensor och varje vapen.

I det nätverksbaserade försvaretindelas inte försvaret i försvarsgre-nar, utan i verkanssystem, sensoreroch ledningssystem. Alla sensorerkopplas ihop via ett gemensamt nätoch informationen från sensorernaska kunna sammanställas till en ge-mensam lägesinformation som kanspridas till alla beslutsfattare. Vilkabeslutsfattarna ska vara beror på situ-ationen. Systemet för informations-styrningen definierar hur organisatio-nen ska se ut. Detta kan betyda att

Nätverksbaserat försvarDet nätverksbaserade försvaret, NBF, är påmånga tungor dessa dagar. Men vad är detegentligen? Och hur i hela friden kan man jäm-föra det med ett fotbollslag?

– som ett välsynkroniserat fotbollslag!

SCANPIX

FMVaktuellt 5/2003

1515151515

en plattformschef inte alltid bestäm-mer över sina sensorer och vapen.Istället kan han få spela en under-ordnad roll genom att beordras attbidra med sina vapen baserat på in-formation från annat håll.

RäckviddRäckviddRäckviddRäckviddRäckviddNär mark-, sjö- och luftstridsförbandär sammanknutna i ett gemensamtnät har geografiska aspekter mindrebetydelse. Den operativa räckviddenär inte längre begränsad av enskildaplattformars räckvidd, utan kan nusträcka sig över stora sammanhäng-ande områden. I det nätverksbasera-de försvaret ska man exempelviskunna skicka information från ettJAS 39 Gripen till en ubåt och viceversa. I vissa lägen kan exempelvisvapenprecisionen ökas om man nytt-jar vapen från ett förband och målin-formation från ett annat.

En annan fördel med NBF är attvälutbildade, behovssammansattaförband som följer grundlägganderegler för strid kan få möjlighet attsjälva organisera sig på bästa sättberoende på situation. Detta kallassjälvsynkronisering och möjliggörsituationsstyrda insatser utan steloch tidsödande hierarki. En enkel lik-

nelse kan göras med ett fotbollslag,där spelarna hela tiden synkroniserarsina insatser med varandra beroendepå ögonblicksläget, medan spelet föl-jer grundläggande roller och regler. Enav de stora vinsterna med självsyn-kroniseringen är det ökade tempot.Liksom i en fotbollsmatch kan en för-lorad sekund vara ödesdiger.

RegelverkRegelverkRegelverkRegelverkRegelverkAtt dra upp riktlinjerna för teknikenbakom det nätverksbaserade försva-ret åligger FMV.

– Inom projektet LedsysT har visedan några år tillbaka arbetat medatt ta fram själva regelverket som skagälla för NBF, säger Lars Ahlm somär projektledare för LedsysT. Regel-verket är viktigt för att myndigheteroch materiel ska kunna anslutas tilldet kommande systemet.

Rent teoretiskt låter det kanske inteså svårt att skapa ett gemensamt nät,men verkligheten är en annan. Dethandlar om att skapa ett nät som kanbehandla och sortera informationfrån en mängd olika informationskäl-lor. Det kan handla om allt från sen-sorers rådata, foton, videofilmer ochkartunderlag till mänskliga observa-tioner. Allt ska förädlas, filtreras, fusi-

oneras, jämföras och sammanställastill en gemensam bild. Hur frambring-ar man frekvensutrymme för attskicka så mycket information ochhur skapar man tillräcklig säkerhet isystemet? Inget får ju gå fel!

– Dagens teknik räcker inte till förett nätverksbaserat försvar, meninom några år kommer det att se an-norlunda ut, försäkrar Örjan Erikssonsom är den som samordnar så attFMV:s nuvarande materiel och nyasystem blir så NBF-kompatibla sommöjligt.

DesignpartnersDesignpartnersDesignpartnersDesignpartnersDesignpartnersArbetet med NBF går stadigt framåt.Efter den inledande regelverksfram-tagningen har LedsysT-projektetidag byggt upp en utvecklingsmiljöför att kunna börja med experimentoch tester. Man har också byggt utoch ökat kapaciteten på försvaretstelenät (FTN). Längre fram är dettänkt att detta nät ska kunna använ-das för att man ska kunna genomföratester över hela Sveriges yta.

– Ett annat stort kliv framåt är attvi nu även upphandlat designpart-ners, berättar Lars. Dessa företaghjälper oss att ta fram designreglernaför hur nätet ska se ut och för hurdet ska byggas. Saab och Ericssonblir genom ett nytt samägt bolag vårhuvudpartner. Som underleverantörerfinns även de amerikanska företagenIBM och Boeing.

LedsysT är ett utvecklingsprojektmed hög innovationsnivå. Det skainte generera några färdiga system,men väl demonstrationer varje halv-år framöver. Den senaste demonstra-tionen gick under namnet Demo 03Höst och genomfördes i mitten avnovember, i samband med invigning-en av Försvarsmaktens ledningssys-temcenter i Enköping. Nästa demon-stration att se fram emot blir Demo 04Vår i maj 2004.

Jerry Lindbergh

JERRY LINDBERGH

Örjan Eriksson och Lars Ahlm(i förgrund) lever NBF underarbetstid. Vilka fotbollslag destödjer på fritiden förtäljerinte historien.

FMVaktuellt 5/2003

1616161616

I ett steg mot en anskaffning av ettlångräckviddigt, tungt attackrobot-system till JAS39 Gripen har nu enprovflygning med tung yttre last ge-nomförts. Det var den 20 oktobersom ett Gripenflygplan med cirka treton yttre last, väl i paritet med vad detstörre och tyngre Flygplan 37 Viggenkunde bära, lyfte från Saabs flygfält iLinköping. Flygningens ändamål varatt med tung yttre last studera pla-nets flygegenskaper samt dokumente-ra flygningen med foto och videofilm.

Förutom den vanliga lasten med Ro-bot 99 AMRAAM under vingarnaoch Robot 74 Sidewinder 9L i ving-spetsarna samt en extra fälltankfanns nu också två tunga KEPD350-robotar monterade under planet. Full-tankade uppgår dessa turbojetdriv-na, långräckviddiga attackrobotarsvikt till cirka 1.400 kg styck.

– Därför är vi mycket glada att kun-na konstatera att flygningen genom-fördes helt utan problem och att pilot-ens omdömen enbart var positiva, sä-ger Mats Wiklund, FMV:s ansvarigeför genomförandet. Flygplanets upp-trädande var helt normalt och jämför-bart med flygningar med lättare last.

FörarbeteFörarbeteFörarbeteFörarbeteFörarbeteFlygningen genomfördes av FMV påuppdrag av Försvarsmakten och fö-regicks av omfattande flygsäkerhets-analyser och kontroller avseende ro-

Starkt jobbat, GripenNu har JAS39 Gripen visat att det klarar av attbära tyngre, långräckviddiga attackrobotar,precis som sin föregångare Viggen.

botarnas mekaniska hållfasthets-egenskaper och deras påverkan påflygplanets flygegenskaper. Manhänger helt enkelt inte på tung lastpå ett flygplan utan att veta vad manger sig in på. Förutom övergripandeledning har FMV:s roll också varit attutforma provprogrammet samt an-svara för ett samarbetsavtal som sti-pulerade att FMV, Saab AB och dentysk-svenska robottillverkaren Tau-rus Systems GmbH var för sig skullestå för sina egna kostnader underprovet.

Arbetet som ledde fram till det obli-gatoriska flygutprovningstillståndetutfördes i huvudsak av Saab AB.

RobotRobotRobotRobotRobotDe vid provet inlånade KEPD350-ro-botarna (Kinetic Energy PenetratorDestroyer) är ett av flera intressantaalternativ om Sverige beslutar sig föratt anskaffa en långräckviddig, tungattackrobot till JAS39 Gripen. Robo-ten har en räckvidd på över 350 kilo-meter och är utvecklad och dimensi-onerad för långräckviddig precisions-bekämpning av starkt skyddade målsåsom ledningscentraler i underjor-diska bunkrar.

Mats Wiklund/Jerry LindberghFMV:s Mats Wiklund var ansvarig för ge-nomförandet av flygtestet med tung last.

JER

RY

LIN

DB

ERG

HJO

NA

S TI

LLG

REN

FMVaktuellt 5/2003

1717171717

Materialet i all militär utrustning mås-te vara väl genomtänkt och utprovat.Medan en stridsvagn ska erbjudahögt ballistiskt skydd, måste ett jakt-plan bli lätt och höghållfast. För varjematerialval tillkommer också en livs-längds- och kostnadsaspekt.

– Ja, det absolut bästa materialetkan ibland vara mycket dyrt att fram-ställa, bekräftar Elisabeth Behm, somär en av FMV:s materialexperter. Dåkan man vara tvungen att hitta ett braalternativmaterial.

FMV har länge haft en framståen-de materialkunskap. För ett tiotal årsedan bistod man industrin i de fles-ta materialhänseenden, men idag ärverksamheten trimmad till en spets-grupp av fyra personer.

Inom denna grupp håller man sigständigt ajour med vad som händerinom materialområdet. Man sitterbland annat med i nätverk (omfattan-de allt från tekniska högskolor till in-dustrier och provningsanstalter)samt genomför skadeanalyser ochstandardiseringsarbeten. Totalt harFMV tagit fram cirka 600 material-standarder för att underlätta och för-billiga materialanskaffningen till För-svarsmakten och andra kunder. Vida-re utvecklar myndigheten nya materi-al och materialbehandlingsmetoderför tillämpning på försvarsmateriel.

MetallMetallMetallMetallMetallAv gammal hävd är stål det mest an-vända materialet inom försvarsindu-

strin. Materialet har behärskats ”ievigheter” och idag är man bättre ännågonsin på att eliminera förorening-ar i tillverkningsfasen, tillsätta lege-ringar inom snäva marginaler och nåönskade egenskaper genom värme-och köldbehandling. Resultatet blirhöghållfast stål som blir allt segareoch får allt bättre svetsegenskaper.

– Skarvar är alltid en akilleshäl hosmaterial, säger Hans Norinder som ärmaterialgruppens främsta expert påmetaller, svetsning och lödning. Närvi upphandlar materiel ställer vi alltidkrav på hur leverantören ska produ-cera den, även vad gäller svetsningoch lödning. Sedan gör vi även upp-följningar under produktionen.

Inom lödningsområdet har FMVnågot av en särställning. Inom mjuk-lödning (under 470 grader C) har ex-empelvis FMV:s egna standarder bli-vit något av en svensk norm.

Vid sidan av stål är aluminium ochmagnesium de metaller som är påstarkast frammarsch inom försvarsin-dustrin. Aluminium finns nu i bådelegerings- och kompositformer och

Materialet gör materielenFör att FMV ska kunna ta fram bra materiel åtdet svenska försvaret krävs hög kunskap inomett antal områden. Inte minst gedigen material-kunskap är nödvändig för att materielen ska fåönskvärd prestanda och hållbarhet.

Sandwichkonstruktioner (bl.a. flygplansvingar) består av tryck- och skjuvhållfasta material som innesluts av ett starkt och styvt ytterskal.

JER

RY

LIN

DB

ERG

H

FMVaktuellt 5/2003

1818181818

genom tillförsel av syre har mandessutom lyckats framställa alumini-umoxider i form av små aluminium-partiklar som är så hårda att de kananvändas som slipkorn. Även mag-nesiumet finns i diverse legerings-och kompositvarianter. Materialet äravsevärt lättare än aluminium, menockså väsentligt dyrare.

Korrosion & YtbehandlingKorrosion & YtbehandlingKorrosion & YtbehandlingKorrosion & YtbehandlingKorrosion & YtbehandlingMetall har alltid haft en ärkefiende –rosten. Eftersom Försvarsmaktensmateriel ofta ska ha en lång livstid såär korrosion och ytbehandling någotsom FMV lägger stor vikt vid. Vidomfattande materielbeställningargörs ”revisioner” i tillverkarens pro-cesser, varpå svagheter pekas ut.

– Det kan röra sig om exempelvisvattensamlande fickor i konstruktio-nen, felaktiga materialval, otillräckligförbehandling innan målning, felak-tig färgtjocklek eller olämplig tempe-ratur eller luftfuktighet i lackerings-hallen, exemplifierar Ulf Nylandersom är gruppens ytbehandlings- ochkorrosionsexpert.

Miljötänk är något som genomsy-rar Ulfs arbetsområde. Idag har FMV,genom ett nordiskt samarbete, på-börjat införandet av bland annat mil-jövänligare fosfater i färgen på för-svarets flygmateriel samt fått framvattenbaserade maskeringsfärger tillmarkbunden materiel och flygplanetGripen. Bättre anskaffningsekonomiska man erhålla genom att tillsam-

Polymerbaserade (plast) kompositmaterial kombinerar hög styvhet och hållfasthetmed låg vikt och goda långtidsegenskaper. Materialet används bland annat till olikatyper av granat- och eldrör, rotorblad, hjälmar, containrar och skydd i fordon.

mans med Nato standardisera Euro-pagemensamma färgsystem, och påså sätt kunna samordna färginköp.

Polymera fiberkompositerPolymera fiberkompositerPolymera fiberkompositerPolymera fiberkompositerPolymera fiberkompositerDå utvecklingen inom försvarsindu-strin idag går mot allt mer högpreste-rande produkter krävs ofta att viktenminimeras. Polymerbaserade kompo-sitmaterial är material som kombine-rar hög styvhet och hållfasthet medlåg vikt och goda långtidsegenska-per. Ett talande kompositexempel ärnär halm och lera blandas för attbygga en hydda. Halmen armerar dåupp leran så att den inte spricker.

– I dagens kompositmaterial mot-svaras halmen av exempelvis glas-,kol- eller aramidfibrer medan lerankan vara epoxi, vinylester eller poly-ester, berättar Fredrik Hyllengren. Desistnämnda materialen går under be-teckningen polymerer men benämns idagligt tal som ”plast”.

Kompositmaterialet man får framnär man armerat fibern används somdet är, eller nyttjas i en så kalladsandwichstruktur. Detta innebär attman konstruerar efter ”I- balksprinci-pen”, dvs att man har starka och sty-va material i ytterskalen och tryck-och skjuvhållfasta material i centrum.Sandwichkonstruktioner användsbland annat till flygplansvingar (sebild på sidan 17). Att JAS 39 Gripenskulle ha varit avsevärt tyngre medklassiska konstruktionsmaterial råder

FMV:s materialgrupp består av Elisabeth Behm, Ulf Nylander, Fredrik Hyllengrenoch Hans Norinder

Trasig komposit i 2.000 gångers försto-ring. Kolfibertrådarna har gått av ochepoxyn (plasten) har släppt från dem.

JER

RY

LIN

DB

ERG

HJE

RR

Y LI

ND

BER

GH

JAC

OB

KU

TTENK

EULER

, KTH

FMVaktuellt 5/2003

1919191919

det inget tvivel om. I exempelvis Gri-penplanets strukturer placerar manföreträdelsevis kolfibrerna (som ärinbakade i epoxi) i de riktningar därkrafterna verkar. Därmed har man intebara använt väldigt styva och hög-presterande material, utan man harockså nyttjat materialegenskapernapå ett optimalt sätt. Motsvarande ex-empel inom Marinen är korvett Visbysom fått ett lätt skrov och en reduce-rad radarsignatur tack vare kolfibernshalvledaregenskaper. Positivt försignaturen är också att komposit-skrovet inte blir buckligt efter en tidsanvändande.

Andra fördelar med kompositstruk-turer är att underhållskostnaderna ärmycket låga då materielen inte korr-oderar, vilket ofta kan kompensera förde dyrare tillverkningskostnaderna.

MetallmatriskompositerMetallmatriskompositerMetallmatriskompositerMetallmatriskompositerMetallmatriskompositerNär man framställer kompositmaterialmed en metall eller legering somgrund går det under namnet metall-matriskomposit.

– Det finns många olika typer avmetallmatrismaterial, men oftast ärdet någon typ av lättmetall såsomaluminium eller titan som utgörgrund, säger Elisabeth. Som förstärk-ningsmaterial används vanligen ettmaterial med hög prestanda och lågvikt, exempelvis keramiskt eller metal-liskt material i form av partiklar ellerfibrer eller en kombination av dessa.

Metallmatriskompositer användsbland annat där man i traditionell me-ning skulle ha valt ett gjutjärnsmate-rial, till exempel i motorkomponenteroch fordonsdetaljer. Med metallma-triskompositen kommer man ner i un-gefär hälften av vikten och dessut-om kan unika mekaniska och fysika-liska egenskaper erhållas. Äveninom optisk och elektronisk utrust-ning är materialet vanligt, liksom iflygplanskomponenter såsom pane-ler och dörrar.

Oförstörande provningOförstörande provningOförstörande provningOförstörande provningOförstörande provningHögpresterande kompositstrukturerkräver liksom högpresterande metall-strukturer regelbunden undersök-ning med oförstörande provning.Slagskador på exempelvis Gripenpla-nets nosvingar, bestående av en alu-miniumkärna och kolfiberskal (sand-wichkonstruktion), syns sällan påutsidan. För att lokalisera skadornamåste vingen undersökas med exem-pelvis ultraljud.

– Ultraljudsmetoden är dock väl-digt tidskrävande, säger Fredrik. Där-för tittar vi nu på andra metoder föratt detektera inre skador.

Shaerografi är en av de metoderna.Här lokaliseras skadorna genom attmaterialet belyses med laser och foto-graferas med en digitalkamera undervärme- eller vakuumbelastning samtutan belastning. Därefter jämförs bil-derna matematiskt i ett dataprogram,varpå eventuella skador presenteras.Proceduren är avsevärt snabbare äntraditionella ultraljudsmetoder, mentekniken behöver förfinas ytterligareför att de allra minsta skadorna skakunna detekteras.

Vidare leder Fredrik arbetsgruppersom syftar till att reparera försvars-materiel som normalt inte skulle hareparerats. Grupperna har identifieraten besparingspotential på 70 miljo-ner kronor åt Försvarsmakten överen femårsperiod.

– Ett bra exempel är när procedurer

och manualer togs fram för repara-tion av ett 30- tal korroderade land-ställsboggies till Viggen, berättarFredrik. Lagningen kostade 40.000kronor per boggie medan varje nyhade kostat 400.000 kronor.

FramtidFramtidFramtidFramtidFramtidÄven om det gamla hederliga ståletfortfarande tjusar människan, så ärdet ingen tvekan om att nanotekni-ken numera är det hetaste inom mate-rialområdet. Nano är det samma somen miljondels millimeter och teknikensom sådan syftar till att man skakunna gå ner till atom- och molekyl-nivå för att frambringa nya material-egenskaper.

– Med nanoteknik kommer manbland annat att kunna förminska elek-tronikutrustningen avsevärt, konsta-terar Hans. Det kan i sin tur leda tillatt man lyckas få fram portabla in-strument för identifiering av kemiskastridsmedel. I framtiden kanske mankan bära ett nanolaboratorium direktpå uniformen!

Totalförsvarets forskningsinstitut(FOI) är den myndighet som tagit in-itiativ att satsa på nanoteknikforsk-ning. FMV:s uppgift är att se till attFörsvarsmakten får praktisk använd-ning för tekniken inom de närmaste10-15 åren. Hur utvecklingen fortlö-per återkommer FMVaktuellt till. Fram-tiden ser onekligen spännande ut.

Jerry Lindbergh

På Västkusten provar FMV olika sorterslegeringar och ytbehandlingar. Totaltfinns cirka 3.000 prover utsatta.

Ingredienserna är viktiga. För mycketkoppar i denna aluminiumlegering harfått materialet att korrodera sönder.

Komposit:Komposit:Komposit:Komposit:Komposit: Två material med var för sig helt egna fysikaliska egenskaper som genom samarbete och med bibehållna egenskaper tillsammans bildar ett material med nya fysikaliska egenskaper.

LLLLLegering: egering: egering: egering: egering: Två material med olika egenskaper som har smälts samman till ett material.

ULF

NYL

AN

DER

ULF N

YLAN

DER

FMVaktuellt 5/2003

2020202020

Att lampan tänds när vi trycker påströmbrytaren tar de flesta av oss förgivet. Skulle det mot all förmodaninte fungera så lyfter vi bara lurenoch ringer elbolaget. Fullt lika enkeltär det inte för den svenska militärennär de är ute på uppdrag runt om ivärlden. Som exempel kan nämnasnär den första Bosnien-missionenskulle använda det lokala elnätet ochdet inte fungerade som det skulle.

– Där hyrde försvaret in grejer påplats och det blev inte riktigt bra, sä-ger FMV:s produktföreträdare To-mas Nylander. Litar man på stationä-ra system så kan det bli problem. Allaländer har till exempel inte sammaförsörjningssystem och spänningsom i Sverige. Man kan också vara iett land eller i en zon där gerillan hartagit över elnät och elförsörjning. Dåkostar elen inte 28 öre per kilowattim-me längre och risken finns att ström-men bara fungerar ett par timmar påförmiddagen. Det är därför vi har

byggt det här elförsörjningssyste-met som också går lätt att transporte-ra per tåg, bil, båt eller flyg.

HögeffektHögeffektHögeffektHögeffektHögeffektDet nya systemet kallas HES, en för-kortning för HögEffekt Strömförsörj-ningssystem, och har hittills tagitsfram i två kompletta exemplar. De nyakraftpaketen var i offentlig drift förförsta gången i slutet av maj underCIMI-mässan i Enköping.

HES består av sex stycken elverks-containrar med dieselgeneratorer ochytterligare en container för självaställverket. Enheterna är inte störreän att de ryms i ett Herculesplan.

– Varje elverkscontainer kan natur-ligtvis nyttjas helt separat, utan ställ-verket, som en konventionell diesel-generator, tillägger Tomas Nylander.

Systemet erbjuder rejält med kraft.Totalt kan det producera lika mycketström som 120 villor gör av med un-der ett kallt vinterdygn.

FalklandskrigetFalklandskrigetFalklandskrigetFalklandskrigetFalklandskriget– HES har tagits fram för att möta deeffektbehov som förekommer inomfrämst de internationella förbandenoch missionerna, förklarar Tomas.Viktigt är att elförsörjningssystemetska kunna hanteras även under ex-trema förhållanden. Därför var vitvungna att tänka på allt som syste-met kunde råka ut för, såsom hetta,kyla, fukt, tropiska regn, skadedjuroch sand med mera.

En anledning till att varje land villha sina egna produkter och sin egenströmförsörjning är att allt man harmed sig ska vara kompatibelt, det villsäga fungera utan att de olika delarnastör och slår ut varandra. Vi vet allahur datorn ger ifrån sig dova, ham-rande läten när mobiltelefonen liggerför nära eller hur radion brusar straxinnan någon ringer. Sådana störnings-moment får vi Svenssons leva med,men i militära sammanhang kan stör-ningar få förödande konsekvenser.

Nu är det slut på krånglande strömförsörjning för svenska bataljoner.Med ett nytt elförsörjningssystem ska varken hetta, kyla eller kraschade,lokala elnät kunna sätta stopp för den militära kraften.

Utan ström stannar försvaret

JER

RY

LIN

DB

ERG

H

TOM

AS N

YLAN

DER

FMVaktuellt 5/2003

2121212121

HES-faktaHES-faktaHES-faktaHES-faktaHES-faktaSystemet består av sex elverkscontainrar och ett ställverk * Varjeelverkscontainer kan producera 300 kVA (kilovoltampere), totalt1,8 MVA (megavoltampere) * Systemet är gjort för klimat från –40till +40 grader * Dieselgeneratorerna drivs med så kallad miljödie-sel och är förberedda för katalytisk avgasrening * Systemet kanproducera varmvatten * Ljudvolymen är begränsad till 70 decibel* Systemet fjärrövervakas genom LAN (local area network) ellerInternet * Larm och felmeddelanden sker med SMS via GSM-nätet* HES har en teknisk livslängd på 25 till 30 år * Mer informationpå www.stromforsorjning.info

– HES kan även användas vid civilasamhällsåtgärder om det skulle behövas,säger FMV:s Tomas Nylander.

– Under Falklandskriget sjönkEnglands stora, fina krigsfartygHMS Sheffield på grund av stör-ningar, berättar Tomas Nylander.

Det var fartygets radiosändare sominte fungerade tillsammans med anti-robotsystemet. När besättningenvarje dag vid en viss tid skulle ringadrottningen för att avlägga rapportvar de under tiden tvungna attstänga av antirobotsystemet.

– Det tog inte lång tid för fiendenatt detektera detta, säger Tomas. Se-dan var det fritt fram för dem att skjutai väg en robot som gick rakt in i bryg-gan. Därför är EMC, dvs förmågan förapparater att fungera tillsammans,oerhört viktigt i vårt systemarbete.Det är därför man inte alltid kan an-vända kommersiella produkter somgår att köpa billigt ute på stan.

Stöd hemmavidStöd hemmavidStöd hemmavidStöd hemmavidStöd hemmavidHES kan även vara till hjälp för detcivila samhället och då inte bara ikrigsdrabbade länder, där den lokalaströmförsörjningen havererat, utanäven på hemmaplan i Sverige. TomasNylander tar det stora strömavbrot-tet i Kista, norr om Stockholm, somtalande exempel.

– På grund av en kabelbrand blev30.000 personer utan el, berättar han.

Dessutom drabbades alla företag därute. Hade vi haft HES färdigt kundeFörsvarsmakten ha kört ut det tillKista och hållit till exempel Ericssonflytande på dagarna och sedan flyt-tat systemet vidare till bostadsområ-dena. HES skulle lätt klara av delarav ett nytt Kista-kaos.

Ett annat exempel där HES hade kun-nat vara till stöd i det civila är vid som-marens översvämningar i Småland.

– Det möter i princip inget hinderatt försvaret lånar ut systemet för attpumpa vatten i Småland om en sådanbegäran ställs, konstaterar TomasNylander. Det räcker med en operatörsom startar upp det hela, sedan kandet lokala energiverkets utbildadeelektriker klara av resten.

SäkerhetsaspektenSäkerhetsaspektenSäkerhetsaspektenSäkerhetsaspektenSäkerhetsaspektenDet kompletta elförsörjningssyste-met som tagits fram är tekniskt avan-cerat, men utan ”allt för många knap-par” som Tomas Nylander uttryckerdet. Med ute på missionerna kommerdet trots detta att finnas två till trespecilalutbildade eltekniker som harhand om systemet.

– Några felkopplingar och felma-növrar vill vi inte ha med tanke påvilka effekter det rör sig om. Därförkrävs det kompetent välutbildad per-sonal, säger Tomas. Det kommerdessutom att behövas en eldriftleda-re på plats. Säkerhetsaspekten är nå-got vi försöker trycka på.

Han säger att responsen från för-svaret rörande säkerhetstänkandetvarit mycket god och att speciellakompetensprofiler håller på att tasfram på personalen.

Med kraft och välutbildad perso-nal står nu de två kompletta HES-systemen i beredskap.

– Det finns önskemål om fler HES-system, men det är förstås en resurs-fråga, avslutar Tomas Nylander.

Lotta Ringdahl

HES är dimensionerat för stora behov. Varje elverkscontainer kan producera 300 ki-lovoltampere och upp till sex containrar kan samköras.

JERR

Y LIND

BER

GH

MU

NK

EBY

INFO

DES

IGN

FMVaktuellt 5/2003

2222222222

Den splitterskyddade 120-millimeters granatkastare som de senaste åren ge-nomgått prov på ett stridsfordon 90-chassie har nu flyttats över till en strids-båt 90. Anledningen till detta är att Försvarsmakten bett FMV att utröna huru-vida SSG 120-systemet även kan vara intressant för Marinen. Det hela är såle-des ett steg mot kostnadseffektiv enlighet inom Försvarsmakten.

En del förändringar har varit nödvändiga för att få tornet att passa på denvattenburna demonstratorfarkosten.

– Ja, vi har bland annat flyttat ner operatörsplatserna i skrovet, så tornetmanövreras nu med färrstyrning, berättar FMV:s projektledare Ulf Öberg. Vida-re har vi bland annat uppgraderat eldledningsutrustningen och riktsystemetför att kunna avge eld under färd. Generellt sett står man ju still när man skju-ter indirekt eld eller artillerield, men på sjön rör sig ju allt hela tiden.

Den 11-12 november visades den nya demonstratorbåten upp för press och an-dra intressenter i Göteborg. Då avfyrades åtta skott i 10-20 knops hastighet. Mål-avståndet var 1,8 - 2,4 kilometer och samtliga skott träffade inom 50x50 meters yta.

Jerry Lindbergh

Den flitige läsaren av FMVaktuelltkanske minns en artikel som handla-de om FMV:s strävan att hjälpa sinaprojektledare mot certifierad kompe-tens (nr 5/2002). Nu har ytterligaretolv av FMV:s projektledare uppnåttdetta. Totalt har myndigheten nu 17projektledare som kan kalla sig Pro-ject Management Professional, PMP.

Speciellt inom internationella sam-arbetsprojekt är det viktigt att ha cer-tifierade projektledare för att säker-ställa att man pratar ”samma språk”.

Jerry Lindbergh

Bilaga i Svenska DagbladetHöstens Demo 03 genomfördMissade du FMV:s bilaga i SvenskaDagbladet den 27 november? Miss-trösta inte. På FMV:s hemsida(www.fmv.se) finns bilagan att läsa ielektronisk form.

Jerry Lindbergh

Försvarsmakten går mot ett flexibeltinsatsförsvar. På Demo 03 i Enköpingden 19-20 november demonstreradesarbetet inom utvecklingsprocessensalla olika områden.

Jerry Lindbergh

Tolv nya certifierade

Håkan Syrén ny ÖBFredagen den 27 november besluta-de regeringen att generallöjtnant Hå-kan Syrén blir Sveriges nye överbe-fälhavare från och med den 1 januari2004. Förordnandet gäller fram tilloch med den 31 december 2009.

Syrén är född 1952 och är idag chefför Militära underrättelse- och säker-hetstjänsten.

Jerry Lindbergh

SSG 120 nu även på vattnet

JERR

Y LIND

BER

GH

JERR

Y LIND

BER

GH

JER

RY

LIN

DB

ERG

HVE

SA T

OIV

ON

EN, P

ATR

IA W

EAPO

N S

YSTE

MS

FÖR

SVAR

ETS BILD

BYR

Å / LA

SSE SJÖG

REN

FMVaktuellt 5/2003

2323232323

FMV:s generaldirektör Birgitta Böhlinoch hennes motsvarighet i Spanien,generalmajor Carlos Villar Turrau,möttes den 8 oktober i Madrid ochundertecknade ett nytt avtal rörandeförsvarsmaterielsamarbete. Avtaletersätter det gamla avtalet ländernaemellan och utgörs nu av ett mer hel-täckande memorandum of under-standing (MoU). Närvarande vid ce-remonin var bland andra också Sveri-ges ambassadör i Madrid, LarsGrundberg (i bildens bakgrund).

Björn Uggla

Den grekiske försvarsmaterieldirek-tören, Mr Spiridon Travlos, besökteFMV den 23 september. Anledningentill besöket var den grekiske för-svarsministerns besök i Stockholm,inbjuden av försvarsminister LeniBjörklund.

Travlos, som ingick i den grekiskeförsvarsministerns delegation, disku-terade under några timmar försvars-materielfrågor med FMV:s ställföre-trädande generaldirektör Jan-OlofLind.

Björn Uggla

Nytt MoU med Spanien

J-O Lind mötte Travlos

Den 29-30 oktober genomfördes ettförsvarsindustriellt symposium iRiga, då Lettlands regeringskanslihade tagit initiativ till ett lettiskt-svenskt symposium avseende för-svarsrelaterad forskning och indu-striell verksamhet. Syftet med sympo-siet var att skapa förutsättningar förkontakt med svenska företag och in-stitutioner för att utröna möjligheter-na till samarbete vad gäller forskning,utveckling och tillverkning av för-svarsmateriel.

Lettlands försvarsminister GirtsValdis Kristovskis inledde seminarietoch från lettisk sida fanns också iövrigt en bred representation från in-dustri, universitet och högskolor.Från svensk sida fanns representan-

ter från Försvarsdepartementet, Utri-kesdepartementet, FMV, Försvars-makten samt försvarsindustrin.

Under symposiet höll bland annatFMV:s generaldirektör, Birgitta Böh-lin, ett anförande om den ”svenskamodellen”, dvs hur Sverige organise-rat upphandlingen av försvarsmate-riel och ansvarsfördelningen mellanregeringen, Försvarsdepartementet,Försvarsmakten och FMV. Fördelar-na med modellen belystes och vidarebeskrevs även huvudprinciperna förstatlig upphandling i ett EU-perspek-tiv. Mötet blev en uppstart för ett vi-dare samarbete mellan länderna ochdet bestämdes att ett nytt möte skaarrangeras nästa år.

Rolf Höglund

Samarbetsstart med Lettland

JERR

Y LIND

BER

GH

Rödpunktsikte lämnat

Gripen för TjeckienDen 31 oktober lämnade FMV överett anbud till den Tjeckiska regering-en gällande lån, i fem eller tio år, av14 nya JAS 39 Gripen. Den 1 decem-ber offentliggjorde den tjeckiska ut-värderingskommittén sitt beslut därSverige och Gripen placerat sig sometta. Det slutliga beslutet väntas tasav den tjeckiska regeringen i slutetav året.

Övriga länder som lämnat anbud ärKanada (flygplanet F 18), Belgien (F16), Hollnad (F 16) och USA (F 16).Leverans av flygplanen ska ske un-der våren/sommaren 2005.

Ulf Lindström

Den 17 november lämnade FMV:sprojektledare Carl Söderquist överrödpunktsikte EHV till general AndersLindström, chef för Hemvärnet. Siktethade tillverkningsföreteget Aimpointsymboliskt monterat på en statyettsom ska tjäna som vandringspris fören tävling i fältskytte med rödpunkt-sikte inom Hemvärnet.

Inom den närmaste treårsperiodenkommer 50.000 EHV-sikten att levere-ras till Försvarsmakten. Siktet kom-mer eventuellt att bli standardsikteför de flesta av Försvarsmaktens skjut-vapen och är utformat så att det skakunna byggas på med moduler samtanpassas för att motsvara allehandabehov inom de närmaste 10-20 åren.

Jerry Lindbergh

MA

GN

US

FOR

SBER

G JONAS TILLGREN

Porto

Posttidning BPosttidning BPosttidning BPosttidning BPosttidning BFörsvarets materielverk115 88 Stockholm

Jag vill erhålla en kostnadsfriprenumeration på FMVaktuellt:

Namn:Namn:Namn:Namn:Namn:

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

FMVaktuelltBerit RobottiFörsvarets materielverk115 88 Stockholm

Du kan också beställa en prenumeration per e-post: berit.robotti@fmv.se

Sidan 2.Sidan 2.Sidan 2.Sidan 2.Sidan 2. Ledare Ledare Ledare Ledare Ledare

3.3.3.3.3. Sattelitinformation Sattelitinformation Sattelitinformation Sattelitinformation Sattelitinformation

6. 6. 6. 6. 6. NBC-indikeringNBC-indikeringNBC-indikeringNBC-indikeringNBC-indikering

10. 10. 10. 10. 10. RakelRakelRakelRakelRakel

12. Försvarsbeslut 200412. Försvarsbeslut 200412. Försvarsbeslut 200412. Försvarsbeslut 200412. Försvarsbeslut 2004

14.14.14.14.14. Nätverksbaserat försvar Nätverksbaserat försvar Nätverksbaserat försvar Nätverksbaserat försvar Nätverksbaserat försvar

I DETTI DETTI DETTI DETTI DETTA NUMMER:A NUMMER:A NUMMER:A NUMMER:A NUMMER:16. 16. 16. 16. 16. TTTTTunglastad Gripenunglastad Gripenunglastad Gripenunglastad Gripenunglastad Gripen

17. 17. 17. 17. 17. MaterialvalMaterialvalMaterialvalMaterialvalMaterialval

20. Strömförsörjning20. Strömförsörjning20. Strömförsörjning20. Strömförsörjning20. Strömförsörjning

Adress:Adress:Adress:Adress:Adress:

Var tredje år anordnas en konferens och en utställning i anslutning tillen Nato-workshop. Den 16-18 oktober genomfördes arrangemangen förförsta gången i ett icke Nato-anlutet land, nämligen Slovakien. Landetsförsvarsdepartement stod för arrangemanget i samarbete med Natos in-ternationella kommitté och Sverige deltog i både konferensen och ut-ställningen.

På konferesen informerade försvarsmyndigheter, industri och forskareom pågående utveckling under rubriken ”The Soldier of the 21st cen-tury”. På agendan fanns ämnen som interoperabilitet inom Nato, ballisti-ska skyddsmaterial samt redovisning av större pågående projekt. FMVvalde att redogöra för den svenska anskaffningsprocessen gällandesoldatutrustning och Försvarsmakten redovisade pågående arbeteinom studieförsöket ”MARKUS” (markstridsutrustad soldat).

Utställningsdelen fokuserade i vanlig ordning på ”combat clothingand individual equipment”, det vill säga soldatens uniformssystem ochpersonliga utrustning. I år deltog 196 utställare (merparten industriföre-tag) och av totalt 28 deltagande länder var Sverige, som Partnership forPeace-land, en av 17 nationer som ställde ut på mässan. I montern visa-des Sveriges alla olika stridsuniformssystem, personlig NBC-utrustningsamt förplägnads- och förläggningsmateriel. Montern var närmast gran-ne med värdlandet Slovakiens dito och rönte önskad uppmärksamhet.Bland annat besöktes Sverigemontern av ett antal nya företag som villkomma in på den svenska marknaden.

Mårten Karlsson/Jerry Lindbergh

Sverige på Nato-utställning

Sveriges monter besöktes bl.a. av Slovakiens för-svarsminister Juraj Liska. Här undertecknandesSveriges gästbok vid en modell av Korvett Visby.

Mårten K

arlssonM

årten Karlsson