SBMI årsberättelse 2012

1

Årsberättelse 2012

Sveriges Bergmaterialindustri

2

maskiner. Man har vid två tillfällen träffat de sto-ra tillverkare av krossar och gula maskiner som är medlemmar i SBMI och framfört våra önskemål.

Många av våra önskemål kommer att bli standard på kommande modeller. SBMI har fungerat som katalysator för förbättringar som man länge tänkt på men inte förverkligat.

Några diskussionspunkter finns kvar och fokus just nu är om maskindirek-tivet kan stötta våra önskemål. EU-kraven är rätt hårda.

Tekniska Utskottet har också fått en del att bita i. Den 1 juli 2013 kom-

mer nya krav på CE-märkning av de flesta av våra produkter. SBMI var tidigt ute i denna fråga och våra medlemmar är väl förberedda när de nya kraven kommer.

Många nya medlemmar strömmar till SBMI för att de tycker att vi har en bra och seriös verksamhet. Med krav på CE-märkning kommer det att bli än svårare att stå utanför.

Jag har nu haft förmånen att få vara SBMIs ord-förande i nästan tre år. Vår styrelse och våra ut-skott är välbesatta med kompetenta och duktiga medlemmar. Kunskapen i utskotten är gedigen inte minst genom att vi har med representanter från konsultbransch och högskola.

Jag vill tacka kansliet med Björn, Joakim, Jan och Leena för att ni gör ett fantastiskt bra jobb. Stort tack till ledamöter i styrelse och utskott som ut-över ert vanliga värv även tar en ökad arbets-belastning för föreningen. Ni gör en stor insats för branschen.

Tack alla medlemmar som troget betalar medlems-avgiften och stöttar föreningen. Jag kan garante-ra att den som är aktiv kan få stor valuta för sina pengar. Nu går vi alla ut och talar om hur bra vi är

så att vi får med fler medlem-mar i SBMI.

Tack för 2012!

Kenneth JohanssonStyrelsens ordförande

Föreningen växer och skapar värde

”steg för steg om tio enklare

regler”

Foto

t p

å o

msl

aget

är

tag

et a

v Ju

lia P

erss

on

.

År 2012 har varit ett mycket bra år för SBMI. Vi har med oss alla större företag i branschen och representerar nu mer än 70 procent av allt produ-cerat material.

Vi har även haft en god tillströmning av konsulter och leverantörer som ser ett värde i att delta i våra välbesökta branschdagar och föreningens andra arrangemang.

Tillströmningen till våra kurser och branschdagar har varit mycket god. Vår nya tidning Stenkoll läses av många.

Vi har under året i olika steg arbetat fram ett väl underbyggt förslag om totalt tio olika regelförenklingar. Förslaget lämnades till Miljödepartementet i november.

Departementet tyckte att förslaget var värt att gå vidare med. Vi beskriver problem och rimlig lösning på ett bra sätt. Man kommer nu att fördela de tio förslagen på olika handläggare som ska bereda dem och föreslå hur texter i olika för-ordningar kan förbättras. Efter remiss kan rege-ringen få upp de överarbetade förslagen till beslut.

Vad resultatet blir är för tidigt att sia om, men jag tycker att det så här långt är ett skolexempel på vårt kompetenta seriösa arbete, som vinner respekt hos departement och myndigheter.

År 2012 har kännetecknats av hög aktivitet i de traditionella områden där SBMI varit verksamma. Året har även kännetecknats av några nya initiativ.

Vi har inrättat ett nytt Arbetsmiljöutskott. God arbetsmiljö är helt konkurrensneutralt – alla vill ha en skadefri bransch. Här är det lätt att samverka.

Även ”små” skador som medför sjukfrånvaro kos-tar företaget pengar och personalen smärta. Kan vi lära av de ”små” skador och incidenter som in-träffar så kan vi minska både antalet lätta och svå-ra skador. Detta blir en av utskottets uppgifter.

Utskottet kommer under vintern även att ta fram förslag till trafikregler i täkt och förslag hur man ska säkerställa att kunderna får information om reglerna.

Krossutskottet har också ägnat stor uppmärksam-het åt säkerhetsfrågor, men där är fokus på våra

3

Styrelse och kansli: Under 2012 har ordnats en årsstämma och sex styrelsemöten varav ett telefonmöte. Vid före-ningsstämman den 19 april omvaldes de i sty-relsen som var föremål för omval. Inför sista styrelsemötet i novem-ber avsade sig en leda-mot sin plats p.g.a. byte av arbetsgivare.

Föreningen har inte haft några anställda.

Utskott: Samhällsut-skottet har haft fem möten varav tre tele-fonkon ferenser. Tek-niska utskottet har haft fyra möten varav tre telefonkonferen-ser. Krossutskottet har även det haft fyra mö-ten varav två telefonkonferenser.

Under året har ett Arbetsmiljöutskott bildats som har haft ett inledande möte över telefon.

Programrådet har rådfrågats inför varje branschdag.

Under året har SBMI deltagit i UEPG:s kommittémöten, i två möten i SGUs råd och tre möten i Bergsam.

Medlemsvärvning: Nya medlemmar har främst kom-mit till SBMI som följd av att branschdagar och kurser bedömts vara värdefulla. Under 2012 fick SBMI elva nya medlemsföretag. Föreningen hade vid utgången av året 117 medlemsföretag (108 föregående år) varav 54 (46) i leverantörs- och konsultsektionen.

Administration: Föreningen SBMI har gemensam admi-nistration med sitt helägda servicebolag Sveriges Berg-materialindustri SBMI AB, där har kansliets personal sin anställning: vd och projektledare 100 % samt sekrete-rare 85 % – varav uthyrning skett drygt hälften av tiden till föreningen SPCI som sitter på samma våningsplan som SBMI. Dessutom har en teknisk chef varit engagerad under året på konsultbasis.

Föreningens ekonomi: På följande sidor redovisas resultat-och balansräkning för föreningen SBMI, dit medlemsavgiften (10 procent) går. Övriga 90 procent av avgiften (serviceavgiften) går till servicebolaget SBMI AB.

Koncernredovisning upprättas inte i årsredovisningen, men omsättningen i föreningen inklusive servicebolaget SBMI AB uppgick till 8 368 kkr (7 857 år 2011). SBMI AB gjorde ett resultat efter skatt på -43 kkr (217 kkr). Eget kapital för förening och SBMI AB tillsammans uppgår till 5 360 kkr (5 204 år 2011).

Styrelsen föreslår att disponibelt kapital om 5 139 277 kronor (4 940 145 år 2011) i föreningen balanseras i ny räkning.

Förvaltningsberättelse för år 2012

Styrelsen 2011–2012: Stående: Urban Norlin, Ilja Berkenbos, Pär Åström, Björn Strokirk (vd), Jan Ericson, Jarl Westin. Sittande: Jonas Johansson (vice ordf), Per Åkerman, Henrik Lövgren, Kenneth Johansson (ordf).

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRIOrg. nr 802001-2566

4


Sveriges Bergmaterialindustri 2(7)802001-2566

ResultaträkningBelopp i kr Not 2012-01-01- 2011-01-01-

2012-12-31 2011-12-31

Medlemsintäkter 1 611 374 553 175611 374 553 175

Rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader -523 105 -509 581Rörelseresultat 88 269 43 594

Ränteintäkter och liknande resultatposter 4 149 976 108 562Resultat efter finansiella poster 238 245 152 156

Resultat före skatt 238 245 152 156

Skatt på årets resultat 5 -39 113 -28 169

Årets resultat 199 132 123 987


ResultaträkningBelopp i kr Not 2012-01-01- 2011-01-01-

2012-12-31 2011-12-31

Medlemsintäkter 1 611 374 553 175611 374 553 175

Rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader -523 105 -509 581Rörelseresultat 88 269 43 594

Ränteintäkter och liknande resultatposter 4 149 976 108 562Resultat efter finansiella poster 238 245 152 156

Resultat före skatt 238 245 152 156

Skatt på årets resultat 5 -39 113 -28 169

Årets resultat 199 132 123 987


BalansräkningBelopp i kr Not 2012-12-31 2011-12-31

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångarAktier i Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB 6 100 000 100 000Aktier i MinBas AB 35 000 35 000

Summa anläggningstillgångar 135 000 135 000

OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarFordringar hos koncernföretag 621 809 1 730 561Övriga fordringar 15 586 531Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 234 804 89 605

872 199 1 820 697

Kassa och bank 4 175 055 3 000 000

Summa omsättningstillgångar 5 047 254 4 820 697

SUMMA TILLGÅNGAR 5 182 254 4 955 697



EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 8

Fritt eget kapitalBalanserad vinst eller förlust 4 816 158 446 933Vinst eller förlust föregående år 123 987 4 369 225Årets resultat 199 132 123 987

5 139 277 4 940 145

Summa eget kapital 5 139 277 4 940 145

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 2 077 -Skatteskulder 40 900 15 552

42 977 15 552

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 5 182 254 4 955 697

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Ställda säkerheter2012-12-31 2011-12-31

Ställda panter och säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelser Inga Inga



TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångarAktier i Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB 6 100 000 100 000Aktier i MinBas AB 35 000 35 000

Summa anläggningstillgångar 135 000 135 000

OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarFordringar hos koncernföretag 621 809 1 730 561Övriga fordringar 15 586 531Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 234 804 89 605

872 199 1 820 697

Kassa och bank 4 175 055 3 000 000

Summa omsättningstillgångar 5 047 254 4 820 697

SUMMA TILLGÅNGAR 5 182 254 4 955 697

Inga ställda säkerheter och inga ansvarsförbindelser finns per 2012-12-31 och inga fanns 2011-12-31

5

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRIOrg. nr 802001-2566Sveriges Bergmaterialindustri 5(7)

802001-2566

Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Belopp i kr om inget annat anges

Allmänna redovisningsprinciperÅrsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndensallmänna råd. Ingen koncernredovisning upprättas enligt undantagsregel.

Värderingsprinciper m mTillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Noter

Not 1 MedlemsintäkterAlla medlemsintäkter avser aktiva medlemmar.

Not 2 Anställda och personalkostnaderBolaget har ej haft några anställda under verksamhetsåret. Ersättningar till styrelsen har ej utgått.

Not 3 Övriga externa kostnader

2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31

Köpta tjänster från dotterbolaget SBMI AB inkl moms 409 011 386 930Övriga externa kostnader 114 094 122 651Summa 523 105 509 581

Föreningen äger 100% av Sveriges Bergmaterialindustrier SBMI AB, org nr 556789-5726 med säte iStockholm. Köpta tjänster avser 10% av kostnad för personal med lokaler och kontorskostnader förden del av SBMI AB:s personal som arbetar med Sveriges Bergmaterialindustri, samt redovisning ochrevision. Övriga externa kostnader avser direkta kostnader för föreningsveksamhet och styrelse.Revisionsarvode debiteras SBMI AB.

Not 4 Ränteintäkter och räntekostnader

2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31

Ränteintäkter, övriga 149 921 109 221Ränteintäkter, skattekonto 55 111Räntekostnader, övriga - -770Summa 149 976 108 562






Noter




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31







Noter




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31







Noter




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31



Not 5 Skatt på årets resultat2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31

Årets inkomstskatt 39 113 28 16939 113 28 169

- -Total redovisad skattekostnad 39 113 28 169

Not 6 Andelar i koncern- och intressebolag

2012-12-31 2011-12-31Ackumulerade anskaffningsvärden/aktier:-Vid årets början 135 000 135 000Redovisat värde vid årets slut 135 000 135 000

Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncern- och intressebolagAntal Redovisat

Företag/org nr/säte andelar i % värdeSveriges Bergmaterialindustri SBMI ABorg nr 556789-5726, Stockholm 100 100 100 000MinBas ABorg nr 556513-9275, Stockholm 350 33 35 000

135 000

Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB är dotterföretag till föreningen.350 st aktier i MinBas AB à nominellt värde 100 kr, bokfört värde 35000 kr.

Not 7 Fordringar hos koncernföretag2012-12-31 2011-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden:-Vid årets början 1 730 561 4 604 785-Avgående fordringar -1 108 752 -2 874 224Redovisat värde vid årets slut 621 809 1 730 561

Not 8 Eget kapital2012-12-31 2011-12-31

Eget kapital vid årets ingång 4 940 145 4 816 158Årets resultat 199 132 123 987Eget kapital vid årets utgång 5 139 277 4 940 145






Noter




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31







Noter




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31







Noter




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31




2012-01-01- 2011-01-01-2012-12-31 2011-12-31










135 000




Not 8 Eget kapital2012-12-31 2011-12-31










135 000




Not 8 Eget kapital2012-12-31 2011-12-31










135 000




Not 8 Eget kapital2012-12-31 2011-12-31


35 000 kr.

6










135 000




Not 8 Eget kapital2012-12-31 2011-12-31


7

Bättre villkor för täkter

Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, företräder medlemmarnas gemensamma intressen i samhället. Det gör SBMI till lägre kostnad och med större tyngd än om varje företag var för sig skulle bevaka sina intressen. Under 2012 har villkoren för täktverk-samheten och utveckling av säkrare maskiner ägnats stor uppmärksamhet. Verksamheten bedrivs inom tre program:

Programområde 1 – SamhällsdialogMål: Att öka medlemsföretagens handlingsutrymme och tillgång till personal

Årets aktiviteter:Besvara remisserSBMI har, främst genom sina kompetenta medlemmar i Samhälls- och Arbetsmiljö-utskottet, goda möjligheter att aktivt bidra med kunskap i frågor som departement och myndigheter skickar på remiss. Under året har SBMI medverkat i tre remisser:

En svensk mineralstrategi för åren 2013–2022 håller på att tas fram. SBMI bidrog i april med förslag:

• om hur de hinder som försvårar en ökad återvinning kan övervinnas

• till förbättringar av tillståndsprocessen

• för samordning av materialtransporter

• för att underlätta export av bergmate-rial från sjönära täkter

• om kunskapsutveckling inom bergmate-rialindustrin

En beskrivning av samverkan mellan indu-stri, akademi och myndigheter ingick även. I ett fördjupat underlag i december framhölls att:

• materialförsörjningen måste integreras med samhällsplaneringen

• det behövs en helhetssyn på begreppet hållbar utveckling, även möjligheter att skapa en attraktiv miljö efter täktverk-samhet bör beaktas

• gymnasie- och högskoleutbildningar inom bergmaterialområdet bör stärkas

• stödet till forskning och innovation inom området bör förstärkas

• EU:s miljödirektiv bör överimplemente-ras (”Gold plating”) endast om en all-sidig konsekvensanalys visar att det är motiverat

• regionala skillnader i tolkningen av la-gar bör minska. Likhet inför lagen bör gälla.

Den 4 oktober svara de SBMI på en remiss om avgiftshöjningar. SBMIs synpunkter är sammanfattningsvis:

• att täktavgifterna i första hand ska be-räknas på verklig årsproduktion och i andra hand på tillståndsgiven årspro-duktion

• att höjning av täktavgiften under nu-varande förhållan den avvisas. Endast om länsstyrelserna tillförs tillräckliga resurser för handläggningen kan SBMI acceptera en höjning. Täktavgifterna bör tillföras ett centralt avgiftskonto

• att avgifterna ska vara proportioner-liga mot utfört arbete. Täkter som inte får någon operativ tillsyn ska heller inte belastas med full avgift.

I oktober svarade SBMI på Miljödepar-tementets remiss angående förslag till nya regler för MKB (MiljöKonsekvens-Beskrivning). SBMIs synpunkter är sam-manfattningsvis följande.

• att SBMI avstyrker förslaget. De före-slagna förändringarna leder varken till kortare handläggningstider eller till att resurserna läggs på rätt ställe, troligen tvärt om.

• att regeringen bör justera lagen så att fortsatt drift i en befintlig täkt inte kräver utredning av alternativa loka-liseringar annat än då täkten är loka-liserad till en plats där det föreligger motstri diga markanvändningsintressen eller det sökta tillståndet innebär be-tydande utökning av verksamhetsom-rådet.

• Samtidigt passade SBMI på att föreslå att regeringen bör genomföra föränd-ringar i närliggande lagstiftning så att utredningar om alternativa lokalise-ringar av täkter generellt får ett star-kare sekretesskydd.

8

HANDBOK

FÖR DEN SOM SKA ANSÖKA OM TÄKTTILLSTÅND

Version 3.0

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI

2010-04-15

SBMI:s Täkthandbok har uppdaterats under året.

Förbättra implementeringen av lagar, regler och miljömål SBMI presen terade i november ett antal förslag till regelförenklingar och hur man kan åstadkomma ett mer rationellt arbets-sätt på länsstyrelserna/miljöprövnings-delegationerna för att bidra till enklare, snabbare och mer resurseffektiv hand-läggning av täktärenden.

Sammanfattningsvis föreslår SBMI där följande regelförenklingar: • Arbetet med att utforma end of waste-

kriterier för ballastmaterial m.m. måste påskyndas och ske i samråd med bran-schen

• En ny punkt 10.55 i FMH-bilagan om anmälningsplikt för krossning av in-ert material införs för att förtydliga att schaktmassor, asfalt och andra inerta massor inte utgör avfall

• En ny punkt 10.70 i FMH-bilagan in-förs för att öka möjligheterna till lag-ring av inert material inom täktområde

• En justering av punkten 26.150 i FMH-bilagan sker så att det framgår att upp-ställning av asfalt- eller oljegrusverk även inom täktverksamhet i högst 90 dagar är undantagen anmälningsplikt

• Att sorterings- och krossningsverksam-het ingår i täktverksamhet

• Den yta som undantas från efterbe-handling bör utökas för större täkt-verksamheter (till 3 hektar)

• Den särskilda behovsprövningen för bergtäkter bör avskaffas

• Tillstånd till täktverksamhet kortare än 25 år bör kräva särskilda motiv

• Nivån för vilka täktverksamheter som ska anses medföra risk för betydande miljö påverkan bör höjas och bestäm-melserna anpassas till MKB-direktivet.

Dessutom redovisade SBMI ett antal för-slag till enklare och bättre handläggnings-rutiner, bland andra att:

• Tydligare rutiner bör tas fram för vad en täktansökan bör innehålla och hur den bör struktureras.

• Inom fem arbetsdagar från det att MKB:n och ansökan inkommit till länsstyrelsen bör den skickas till till-

synsmyndigheten för synpunkter på behov av komplettering. Länsstyrelsen bör sedan i samråd med miljöpröv-ningsdelegationen avgöra vilka kom-pletteringar som är nödvändiga för att kunna pröva ärendet

• En tydlig vägledning bör utarbetas som anger hur handläggarna kan avgränsa de frågor som är relevanta för den verk-samhet som prövas. Idag är komplet-teringsbegäran ofta mer detaljerad och omfattande än vad SBMI anser behövs

• Antalet kompletteringsomgångar bör begränsas. Det bör registreras och rap-porteras till central instans när flera kompletteringar begärs och/eller kom-plettering begärs efter kungörelsen

• Med åren har antalet villkor i täkttill-stånden blivit allt fler och SBMI menar att många frågor bättre hanteras inom ramen för tillsynen. Standardi serade villkor för buller, vibration och luft-stötvåg bör tas fram.

Tillräckliga handläggningsresurser SBMI framhöll i ett brev till regeringen i februari att de tolv länsstyrelser som ska sköta hela täkthandläggningen efter 1 juni i flera fall kommer att få ta över en mängd ansökningar som samlats det senaste året hos avlämnande län och att många av dem har brist på erfarna handläggare. De får fylla flera vakanser med ny personal som helt naturligt kommer att arbeta något långsammare än vad van personal gör.

Även om länsstyrelserna får resurser för att om något år klara ”kontinuerlig drift” med rutinerade handläggare, så kommer de inte att ha resurser att komma ikapp med det som har kommit efter.

För att komma ifatt behövs mer resur-ser. Det måste vara regeringens ansvar att tillföra resurser, med tanke på att den uppkomna situationen beror på regering-ens dröjsmål med att fatta beslut om hur miljöpröv ningen ska organiseras. SBMI hemställde därför om extra tilldelning av medel, åtminstone tillfälligt.

I budget för 2013 finns sådana medel av-satta (30 Mkr år 2013) liksom för de kommande åren.

9

Enhetliga och rimliga driftsvillkor för täkterDe flesta som bedriver täktverksamhet önskar en snabb och effektiv hantering av tillstånds- och tillsynsfrågor samtidigt som de inte alltid hinner ta till sig de för-ändringar av lagar och regler som sker löpande. Myndigheterna å sin sida har en stor arbetsbörda och ska göra kvalificera-de prövningar som omfattar många mot-stående intressen.

SBMI har försökt att öka kvaliteten på medlemmarnas MKB och ansöknings-handlingar genom att ta fram en Täkt-handbok, så att ”allt” ska komma med och i en enkel överblickbar ordning. SBMI har mötts av positiva reaktioner och många menar att detta har varit ett bra initiativ.

En viktig fråga är också vilka villkor som sökanden yrkar på och med vilka motiv. Här kan naturligtvis lokala förhållanden spela in, till exempel närhet till känslig bebyggelse som kräver extra hänsyn.

Men i det stora flertalet fall, där det inte finns sådana lokala begränsningar, bör sökande kunna åberopa det dokument ”Rimliga enhetliga villkor för täktverk-samhet” som SBMIs Samhällsutskott har tagit fram. Där ägnas mycket uppmärk-samhet åt bl. a vilka värden för buller och vibrationer som ska anses rimliga med hänsyn till både ekonomi och miljö.

Dokumentet ska utvecklas, där mer fullö-dig motivering krävs, och anpassas till rå-dande rättspraxis när denna förändras.

Under 2012 har Mark- och miljööver-domstolen, MMÖD, hunnit pröva och sätta prejudikat i några täktärenden, som blir betydelsefulla för framtidens verk-samhetsförutsättningar. Tyvärr väljer MMÖD sällan att pröva fall som SBMIs medlemsföretag önskar få prövade, och de som varit uppe till prövning 2012 har varit fall med långt till närboende där det motiverade behovet varit litet av ett högre värde på tillåten vibration och luftstötvåg.

Ett dokument av stort intresse är det samlade grepp som de tolv MPD-orga-nisationerna arbetar med. Ett förslag till enhetliga villkor från deras sida fanns

framme i mitten av december och även detta dokument kommer att påverka SBMIs samlade förslag till ”Enhetliga rimliga villkor” när det revideras under början av 2013.

På sikt ska dokumenten förhoppningsvis leda till en smidigare handläggning av till-stånds- och tillsynsärenden och en ökad rättssäkerhet när det gäller vilka avväg-ningar som bör göras i samband med ut-formning av villkor och kontrollprogram.

Forskning och InfrastrukturVart fjärde år presenterar regeringen en forsknings- och innovationsproposition, som behandlar regeringens prioriteringar för den kommande fyraårsperioden. Årets forsknings- och innovationsproposition med prioriteringar för perioden 2013-2016, presenterades i mitten av oktober. SBMI har under året aktivt medverkat i Svenskt Näringslivs arbete med gemen-samma inspel och med kontakter på poli-tisk nivå.

Satsningar som beskrivs i propositionen innebär en nivåökning av resurser till forskning och innovation om fyra miljar-der kronor till 2016.

Den 15 oktober överlämnade regeringen infrastrukturpropositionen ”Investeringar för ett starkt och hållbart transportsys-tem” till riksdagen. SBMI har i olika po-litiska kontakter under årets första sju månader verkat för en långsiktigt varaktig höjning av anslagen för infrstruktur.

Möten med myndigheter, m fl Under året har Sveriges Geologiska Un-dersökning, SGU, inrättat ett Bergmateri-alråd, vilket ger mer fokus på våra frågor, och ett råd för gruvfrågor.

Dessutom har SBMI träffat SGU i två bi-laterala möten. Diskussionerna berörde frågor om naturgrusbrytning och grund-vatten, kraven på alternativredovisning, arbetet med materialförsörjningsplaner, riksintressefrågan, SMP-rapporteringen och tillgången till data från denna data-bas, framtida konferenssamverkan och SGU:s syn på havssand.

SBMI har även haft ett kort möte med Konkurrensverket för att diskutera de av

10

SBMIs förslag till regelförenklingar som berör dem.

SBMI har under året träffat Naturvårds-verket för att klargöra syftet med SMP-rapporteringen. Idag ska såväl ”utbruten” som ”levererad” mängd material rappor-teras, men det råder osäkerhet hur uppgif-ten om ”utbruten” mängd ska tas fram. Mät metoderna kan vara kostsamma och siffran blir osäker för den enskilda täkten samt vid sammanställningen. Enligt dom i Miljödomstolen ska t ex inte avbanings-massor räknas in.

”Levererad” mängd däremot är en kva-litetssäker uppgift. Den används som fakturerings underlag och registreras vid varje utleverans. Levererad mängd bal-last är helt tillfyllest för upp följning av miljökvalitetsmål med koppling till naturgrusanvänd ning. Det är bara den mängd krossberg som lämnar täkten, som kommer att ersätta naturgrus.

Utbruten mängd innefattar den under-borrning som regelmässigt losshålls men lämnas i täktbotten (samt ofyndiga mas-sor i grustäkter). Uppgiften om utbruten volym är överflödig för uppföljning av ak-tuella miljömål.

Uppgift om ”utbruten” mängd kan i un-dantagsfall ha betydelse för miljö tillsynen och bör vid behov kunna inrapporteras separat. Detta kan hanteras med stöd av i övrigt gällande regelverk.

SBMI har under sommaren träffat många landshövdingar i de län som fått ett fort-satt ansvar för MPD och de tjänstemän som ansvarar för samordningen mellan dessa län – Koncentrationsgruppen. Den-na grupp arbetar med mer enhetliga

• krav på ansökan

• krav på samråd och MKB

• handläggningsprocesser

• villkor i beslut.

Gruppen ska redovisa sitt uppdrag i mars 2013. SBMI delgav gruppen sina tankar och bad om återkoppling på sitt blivande inspel till Miljödepartementet (se ovan) om regelförenklingar.

Inom länsstyrelserna pågår även ett arbe-te med att finna ”flaskhalsar” och korta handläggningstider. SBMI medverkade i ett möte i Umeå där frågan diskuterades. SBMI passade då på att även lyfta några egna frågor:

Ansökan för samma typer av verksam-heter bör innehålla likvärdiga uppgifter och följa samma processgång oavsett var i Sverige man befinner sig och oavsett om opinion mot täkten finns eller inte.

Antal villkor och nivån på dessa borde inte heller skilja sig åt så mycket som de gör idag. Det är viktigt att myndigheten skiljer på stort och smått.

SBMI föreslår att kommande beslut kom-municeras i förväg om VU begär det, för att reda ut rena missförstånd och SBMI menar att praxissättande domslut från högre rättsinstans ska följas.

Utveckla relationer med departementenSBMI har under året haft möten med Miljö-, Närings-, och Socialdepartemen-tet. SBMI har diskuterat branschens för-utsättningar för att bedriva en effektiv täktverksamhet. Vi har särskilt framhål-lit bristen på handläggarresurser på läns-styrelserna och de problem som långa handläggningstider medför. Med tanke på länsstyrelsernas allt knappare tilldelning av anslag vore det en fördel om täktav-gifterna kunde samlas på ett avgiftskonto som kommer verksamheten till del.

Med Näringsdepartementet diskuterades även framtidens förutsättningar för indu-strirelevant forskning och innovation.

Med Miljödepartementet diskuterades de förslag till regelförenkling som kort sum-merats ovan. Departementet har därefter bett om preciseringar och exemplifiering-ar på vissa av de frågor SBMI tar upp, vil-ket SBMI har återkommit med i ett brev den 21 november.

11

Folder som belyser nyttan med verk-samheten och möjlighe terna i en efter behandlad täkt.

Stenkoll kom med tre nummer under året.

Granska oskäliga tillsynsavgifterAlla täkter innebär någon form av påver-kan på omgivningarna vilket medför ett behov av till syn. Den årliga produktio-nen avgör hur mycket verksamhet som är igång samtidigt och över tid, dvs hur mycket transporter det blir per vecka eller dag, hur många timmar sorterings-verk och krossverk är igång, hur ofta man spränger i en bergtäkt, etc.

För många täkter som är väl lokaliserade och medför en begränsad miljöpåverkan planerar inte tillsyns myndigheterna för årliga besök, vilket framgår av myndighe-ternas tillsynsplaner. Uppgifter som åter-kommer varje år är dock granskning av miljörapport, mottagande av syn punkter samt rådgivning. Tidsåtgången för den operativa tillsynen på plats blir därmed i många fall ganska liten.

SBMI menar att avgiften bör spegla till-synsbehovet. En avgift ska till skillnad från en skatt motsvaras av en prestation från det allmänna i nivå med avgiften. För större täkter eller täkter med sämre loka-lisering kan tillsynsbehovet bli större.

Tillsynsavgiften bör kunna höjas från en generell nivå om mer tillsyn än normalt krävs och av giften bör kunna sänkas där lågt tillsynsbehov föreligger. Skötsamma bör således premieras och vice versa.

SBMI föreslår att tillsyningsavgiften ska vara densamma oavsett om det är kom-munen eller läns styrelsen som har tillsy-nen. Samma konkurrensförutsättningar bör gälla för alla verksamhetsutövare oavsett vem som utövar tillsyn. Idag kan två konkurrenter, som arbetar på samma marknad, ha olika avgifter beroende på att den ene verkar i en kommun med de-legerat tillsynsansvar och den andre i en kommun där länsstyrelsen utövar tillsyn.

SBMI har under året tagit fram en mall-skrivelse för att begära omprövning av orimliga tillsynsavgifter som vissa kom-muner har börjat ta ut.

Tillhandhålla informationsmaterial SBMI har nytryckt en del av det informa-tionsmaterial som producerats för att un-derlätta medlemmarnas kommunikation med närboende och berörd kommun: en

folder som belyser nyttan av bergmaterial och ett bildspel om vår verksamhet samt tre korta videofilmer. Dessutom har SBMI gett ut tre nummer av tidningen Stenkoll under året. Stenkoll tar upp aktuella frågor inom branschen för att skapa intresse och sprida informa-tion, och växelverkar med SBMIs hemsi-da, i de fall där mer information finns att läsa på den öppna delen eller på medlems-sidorna.

Stenkoll sprids i drygt 2 000 ex till med-lemmar, myndigheter, länsstyrelsernas handläggare, MPD, kommuners tillsyns-ansvariga, politiker och departement.

Sprida och underhålla läromedel SBMI fortsätter sprida boken Berg för byggande. Boken och utbildningshäftet Bergmaterial, som är en kortare version av boken, används i gymnasieskolan på de program där bergmaterialhantering ingår i kursplanen och i Bergskolans kurser.SBMI har under året arbetat med att få fram utbildning av framtidens maskinope-ratörer. SBMI vill att de som går på gym-nasiets Bygg- och Anläggningstekniska linje, inriktning Maskinförare, ska kunna gå en kurs med inriktning krossteknik under vårterminen i årskurs 3.

En stor brist på relevanta läromedel finns dock, såväl för gymnasieskolans elever som för unga vuxna som börjar arbeta i våra täkter. Ett omfattande utbildnings-paket håller därför på att tas fram som kommer att bestå av dels PDF-filer om 4–6 sidor, dels kortfilmer om 2–5 minu-ter. Materialet kommer att placeras på en särskild webbserver.

En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri # 117 • Maj 2012

DAMM från täkten

Ny klassning av silikadammNCC Roads –

en grönare aktörMånga fördelar med Eco DrivingPopulär branschdag

i Stockholm

Naturvårdsverket i ny organisation

– hur påverkas miljön?

Vad är rätt efterbehandling?

12

Programområde 2 – TeknikutvecklingMål: att höja kvalitén och värdet på branschens produkter samt att göra produktionen mer kostnadseffektiv, säker och miljöanpassad.

Verksamhetsplanens aktiviteter:

EuropastandarderEfter en lång process ska 5-års revision av de reviderade produktstandarderna ut på en slutremiss och därefter omröst-ning innan de kan börja gälla. SBMI har aktivt deltagit i arbetet och har bl. a fått gehör för kravet på mängdrelaterad prov-ning parallellt med tidsbaserad (provning efter X ton istället för efter Y produk-tionsdagar) i de nya förslagen till produkt-standard för asfalt- och betongballast, obunden ballast samt produktionskon-troll.

En ny kategori införs för kulkvarnsvärde AN 5.Branschens/Trafikverkets metodgrupp ”Asfaltutskottet” har gett ut egna metod-handledningar pga. att SIS inte fungerar. Samma sak ska ”Ballastutskottet” göra för provningsmetoder som komplement till originaltexten på engelska. Däremot kommer de reviderade produktstandar-derna översättas även i fortsättning. Bal-lastutskottet håller för närvarande på att ta fram metoder för mottagningskontroll och provtagning på väg som kommer att gälla för Trafikverkets vägupphandlingar.

Medverka i SIS/TK 497 ”Avgivning av farliga ämnen…”Tre möten har hållits. Viktigaste frågan har varit avgivning av gammastrålning från betongballast i husstommar. SBMI samarbetar med Svensk Betong i denna fråga: SBMI har avgett remissvar avseen-de införande av BSS-direktivet (strålning) tillsammans med Svensk Betong.

SBMI har gett medlemmarna råd vid mät-ning i berg och materialupplag, samt upp-manat dem med hög gammastrålning att inte använda den till betong, utan finna annan avsättning för denna.

Medverka i SIS/TK 187 ”Ballast” SBMI har hållit i tre möten som ordfö-rande med en hel del arbete däremellan. Under året har arbetet fokuserat på 5-års översyner av Europastandarder, översyn av vissa provningsmetoder samt avgiv-ning av farliga ämnen. I förlängningen av översynen arbetar man långsiktigt med framtagning av en ny Produktionskon-trollstandard som kommer att sätta upp riktlinjer för certifieringsarbete, bl.a. för-sta typprovning och produktionskontroll med användning av statistiska metoder. En temporär produktionskontrollstandard kommer att gå ut på remiss och omröst-ning under våren tillsammans med revide-rade produktstandarder.

Det är viktigt att industrin genom SBMI är engagerad i detta arbete och inte över-låter det till forskare och myndighetsan-ställda. Normer och standarder måste anpassas till praktiska behov och det tek-niskt och ekonomiskt rimliga.

Genom MinBaS verka för fortsatt forskning Utvecklingsprogrammet MinBaS drivs av bergmaterial-, industrimineral- och natur-stensindustrin. Under 2011 har program-met avslutats. Alla färdiga rapporter och dokumentation från MinBaS-dagar finns tillgängliga på hemsidan www.minfo.se.

Stommen till ett nytt forskningsprogram har färdigställts under arbetsnamnet Min-BaS Innovation. Tyvärr finns inte mer den sorts branschforskningspengar som en gång finansierade MinBaS I och II.

Arbete med att ta fram en så kallad ”stra-tegiskt forsknings- och innovationsagen-da” har dock i juli fått 500 000 kronor i stöd från Vinnova. Pengarna delas med Mineral- och Stenindustrin och ska kom-

13

pletteras med minst 240 000 kronor i egeninsatser. SBMI hade ett idéutveck-lingsmöte den 26 november för att ytter-ligare belysa nya behov utöver de redan kända. Resultatet ska redovisas till Vin-nova i mars 2013.

MinBaS har även fått 10 000 000 kronor i stöd från Vinnova till ett nytt projekt ”Hållbar produktion av finkorniga pro-dukter från bergmaterial”. Projektet är 2-årigt och ska understödas av lika stora insatser från industrins sida.

Projektet är delat i fyra användningsom-råden för materialet: cementbundna pro-dukter, funktionella ballastprodukter, fillerprodukter och jordförbättringspro-dukter. Alla dessa användare är beroende av ett och samma delprojekt – utveckling av krossteknik och siktning för finkorniga produkter. Andra delprojekt är faststäl-lande av krav, anpassning av metoder för QA, LCC och miljöanalys, samt verifie-rande provning/tester.

Sprida EN-standarder Den CD som togs fram för några år sedan har uppskattats mycket. Arbete har på-börjats med en ny version i och med de större förändringar som är på gång.

Delta i arbetet inom europeiska branschorganet UEPGSBMI har ökat sitt engagemang i arbets-miljöfrågan. SBMI har studerat det ma-terial som UEPG och Stor britan niens organisation QPA har tagit fram. Intres-santa och relevanta delar av det omfattan-de materialet har översatts.

Även inom tekniska kommittén och miljö-kommittén har SBMI ökat sitt deltagande.

Bättre krossarUnder året har Krossutskottet främst fo-kuserat på drifterfarenheter och uppfölj-ning av fel som inte hänförs till normalt slitage, samt säkerhetsfrågor. Målet har varit att skapa ett brett underlag för dia-log med tillverkare av krossar. SBMI vill framföra medlemmarnas samlade önske-

mål om högre person- och driftsäkerhet i framtida krossar och om förbättringar i befintliga.

Tanken är att man till en måttlig extra kostnad (lägre ju fler som efterfrågar förbättringarna) ska kunna beställa en SBMI-klassad maskin där vissa vitala de-lar är starkare och mer hållbart utforma-de och där en del skaderisker har byggts bort.

Detta har inte kunnat uppnås under året men istället kommer många av SBMIs önskemål att bli standard i nya modeller kommande år.

Även servicefrågan har diskuterats med tillverkarna. Bättre kapsling och högre kvalitet på komponenter kan minska an-talet fel, men inte eliminera dem helt. Det gäller därför att hitta nya sätt att åtgärda de återkommande felen i styrsystem och elektronik och att öka tillgängligheten på annan serviceexpertis hos tillverkarna.

MaskinstoppUnder året har en grupp på Chalmers arbetat med att välja ut och implementera lämplig teknik för ett kompletterande ma-skinstopp till mobilkrossar i några demon-strationsanläggningar. Med stöd av SBUF har installationsförutsättningar utvecklats och prototyptester har aktivt följts upp. Under 2013 ska resultatet av testerna summeras och spridas.

Från Betong

+ll Violer

Projektets spännvidd

Projektet ”Hållbar produktion av

finkorniga produkter från bergmaterial”

Maskinstopp

14

Programområde 3 – Bransch- och föreningsutvecklingMål: att förbättra kunskapen om produktion och användning av berg material

Verksamhetsplanens aktiviteter:

Internet har löpande använts som en kommunikations kanal och hemsidans utseende och funktion har förnyats.

SBMIs PR-handbok i tre delar.

KurserSBMI genomför kurser för medlemsfö-retagen, deras kunder, myndigheter och andra intressenter, men utan tillträde för branschföretag som inte är medlemmar.

Under året har följande kurser genom-förts: Produktion I, Produktion II, Praktisk Maskinhantering, Säker Maski-noperatör, Bergsprängning för beställare samt Grundkurs. Kurserna var välfyllda.

Sprida MinBaS-resultaten inom SBMI För att sprida resultat av det viktigaste från MinBaS II i en lättillgänglig form har programpunkter under årets branschda-gar tagit upp frågor som efterbehandling av täkter och täktkartering.

Det nya projektet ”Uthållig produktion av finkorniga produkter ur bergmaterial” fick

en bred presentation vid höstens bransch-dagar.

Handböcker och hemsidan SBMI stöder medlemsföretagens verksam-het genom att exklusivt via hemsidan till-handahålla handböcker och information.

SBMI har exklusivt via hemsidan publice-rat en Täkthandbok och en handbok

Branschdagen i Jönköping hade många besökare men också de andra två branschdagarna var välbesökta.

15

Tre nummer av KrossOrdet har kommit under året, tre medlemsblad och två Kross-Ordet Stenkoll (se sid 11).

Produktion I, 22-25 januari - sid 2 Kurs för arbetsledare och maskinoperatörer med minst ett års praktisk erfarenhet

Produktion II, del 1 och 2, 19-21 februari samt 19-21 mars - sid 2 Kurs för arbetsledare, platschefer, produktionschefer med helst tre års praktisk erfarenhet

Bergsprängning för beställare, 14 mars - sid 3 Kurs för arbetsledare, produktionschefer, inköpare och projektörer

Grundkurs, 23-24 april dessutom 5-6 november - sid 3 Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggnings-

verksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin

Produktion II – förnyelse, valfri dag under Produktion II 2013 - sid 4

Produktkunskap, kvalitetssäkring och EN-standarder, 19-20 november - sid 4

Kurs för den som arbetar med laboratorieprovning, produktion, försäljning och upphandling

SBMIs Branschdag 11 april på Berns i Stockholm SBMIs Branschdag 10 oktober på Filmstaden i Jönköping SBMIs Branschdag 24 oktober på Folkets Hus i Umeå Kursen Säker Maskinoperatör utgår 2013. Kursen omarbetas och återkommer 2014.

Kurser och branschdagar 2013

om PR (goda relationer), samt stödmate-rial för Öppen täkt (del av PR-handbo-ken) och aktuella miljödomar. Goda råd vid sprängning i form av checklista och ”Sprängning i bergtäkter” finns också, liksom en mallskrivelse för den som söker argument mot plötsligen höjda tillsynsav-gifter.

Där finns också KrossOrdet och tidningen Stenkoll samt EU-nyheter och en ökande informationsmängd om arbetsmiljö och de förfrågningar om leveranser som riktas till SBMI.

Kurskatalog och medlemsmatrikel upp-dateras årligen på hemsidan, liksom de index 1011 + 1012 och Bergmaterialindex som berör branschen.

SBMI publicerar i allmänt sina remissvar och viktigare inspel på hemsidan.

Dokumentationen från SBMIs branschda-gar ger de medlemmar som var där möj-lighet att repetera och summera det som sades, medan de som inte var där kan ta del av kunskaper från branschdagarna.

SBMI har ett enkätverktyg som möjliggör uppföljning och inhämtande av synpunk-ter från konferensdeltagare.

Informera medlemmar och intressenter genom Internet, KrossOrdet, m mInternet har löpande använts som en kom-munikationskanal och hemsidans utseen-de och funktion uppdateras löpande.

Tre nummer av KrossOrdet gavs ut under året.

SBMIs egen tidning Stenkoll kom under året ut med tre utgåvor. Dessa sprids till betydligt fler intressenter än KrossOrdet och går även till länsstyrelser, andra myn-digheter och departement.

Svensk Bergs- & Brukstidning har publi-cerat reportage bl.a. om årsmötet och för-ra höstmötet.

Medlemsmatrikel, kurskatalog och Årsbe-rättelse har även producerats 2012.

Inom arbetsmiljöområdet: informera, inspirera och driva på utvecklingenUnder året har ett Arbetsmiljöutskott inrättats inom SBMI. Utskottet blir sty-relsens rådgivande organ och har inled-ningsvis börjat arbeta med en uppföljning av inträffade olyckor och incidenter, samt ett förslag till gemensamt regelverk med syftet ”Säker Täkttrafik”.

Sprida information under branschdagarProgramrådet har bidragit till att forma några välbesökta branschdagar: den 19 april i Stockholm i samband med stäm-man hade 144 deltagare, medan höstens branschdagar samlade 188 i Jönköping och 90 i Umeå. De efterföljande enkäter-na visade att mötes deltagarna var mycket nöjda.

Föredrag från branschdagarna ger också underlag för flera reportage i tidningen Stenkoll.

Branschdagarna har inletts med att ordfö-rande/vice ordförande har informerat alla om två viktiga frågor: var nödutgångar finns i händelse av brand och att det råder nolltolerans mot samtal om priser som va-rit, priser på kommande jobb, eller andra konkurrensbegränsande faktorer.

Även om vår bransch har blivit avsevärt ”renare” de senaste 20–30 åren har också omvärldens krav skärpts och dess tolerans för överträdelser minskat. Affärsriskerna om någon gör fel har blivit allt större. Styrelsen menar att även om inte sådana samtal förekommit de senaste 10 åren, är det viktigt att vara proaktiv.

Januari 2012nr 115

Från Sveriges Bergmaterialindustri

Avsä

ndar

e: S

verig

es B

ergm

ater

ialin

dustr

i, Bo

x 55

684,

102

15

Stoc

khol

m

En arbetsgrupp bestående av Per Åker-

man, Skanska, Henrik Lövgren, Svevia

och Björn Strokirk kommer att presen-

tera ett första förslag till styrelsemötet

den 23 februari.

Bland aktiviterer som övervägs märks

utbildning under kursen Produktion II,

en ”verktygslåda” för medlemmarna för

att främja etiska värderingar samt inslag

under kommande branschdagar.

Mobilt maskinstopp

I förra Krossordet skrev vi om utvecklings-

projektet ”Mobilt Nödstopp” som pågår

med stöd av SBUF. En projektledare från

Chalmers har arbetat fram en kravspec

och fått in offerter från fem tillverkare,

samt identifierat några anläggningar där

stoppet kan prövas.

En viktig fråga har varit vad som hän-

der om stoppet hamnar i radioskugga så

att radiokontakten bryts? Kommer man

då att ha ett drygt jobb med att rensa

krossen på sten?

En sådan teknisk lösning är inte

önskvärd. Mycket talar därför för att

det ordinarie nödstoppssystemet behålls,

och att det nya

systemet får kall-

las något annat

och fungera som

ett komplement.

Systemet mås-

te vara robust

och sändaren

bör vara ytterst

liten och inte i vägen om operatören ska

vilja ha den med dag efter dag. Om inte

systemet blir användarvänligt så blir det

troligen inte använt.

Branschdag 19 april

Programmet till vårens branschdag hål-

ler på att formas. En tidig programöver-

sikt bifogas detta nummer av KrossOr-

det. Vi öppnar redan nu för anmälan till

branschdagen.

Miljöprövningsenheter från 1 juni 2012

God etikMånga medlemmar menar att vår

bransch har blivit avsevärt ”renare” än

för 20-30 år sedan och att sådant som

förekom på den tiden, t ex att man ”gra-

tis” asfalterade garageuppfarten hemma

hos beställaren, inte förekommer idag.

Säkert har mycket blivit avsevärt

bättre. Samtidigt har omvärldens krav

skärpts och toleransen för överträdelser

minskat. Affärsriskerna om någon gör fel

har blivit allt större.

SBMIs styrelse har därför beslutat att

SBMI ska försöka arbeta för att gemen-

samt vidareutveckla branschens arbetssätt

och därmed anseende.

Det handlar om att skapa en moralisk

kompass hos alla att navigera utifrån.

God etik bör väga tyngre än kortsiktig

vinning.

Regeringen beslöt den 1 december att

miljöprövningen från 1 juni 2012 ska

koncentreras till tolv län.

För fyra av dem blir det ingen skill-

nad mot idag: I Luleå, Umeå, Göteborg

och Halmstad kommer även fortsätt-

ningsvis bara ärenden från det egna

länet att miljöprövas.

Miljöprövningsenheten i Stockholm,

Uppsala, Linköping, Malmö, Örebro, Fa-

lun och Härnösand däremot kommer att

ta hand om ärenden även från grannlän,

se kartan intill.

Nyckelfrågan för om förändringen

blir positiv eller inte är vilka resurser som

Miljöprövningen får.

SBMI har länge arbetat för att resur-

serna ska öka, och vi kommer fortsätta

att försöka påverka regeringen så att de

tolv länsstyrelser som har ansvar för våra

frågor tilldelas tillräckliga resurser.

SBMI skrev en debattartikel i DI och

SvD under hösten där vi framhöll att vi

kan tänka oss betala höjda avgifter om det

leder till att länsstyrelserna får tillräckliga

resurser, men att avgiften nu borde sänkas.

SBMI träffar tillverkare

Krossgruppen inom SBMI har un-

der januari samlat in synpunkter och

önskemål från medlemsföretagen på hur

framtidens krossar och gula maskiner

bör vara tillverkade.

Vid ett planeringsmöte den 1 februari

kommer inkomna synpunkter att sum-

meras och värderas och snart därefter

planerar Krossgruppen att träffa till-

verkarna för att framföra våra samlade

önskemål.Har du erfarenhetet av maskiner som

är farliga eller där maskindelar havererat

långt innan de borde varit utslitna? Då är

du välkommen att kontakta någon från

Krossgruppen. Målet för gruppen är att

bli en stark företrädare för användarna.

Gruppen arbetar även med frågor som

rör utbildning och rekrytering.

Malmö

Luleå

Umeå

Härnösand

Falun

Örebro

Uppsala

KalmarHalmstad

Göteborg

Stockholm

Linköping

Miljöprövning från 1 juli 2012

Mars 2012

nr 116

Från Sveriges Bergmaterialindustri

Avsä

ndar

e: Sv

erig

es B

ergm

ater

ialin

dustr

i, Bo

x 55

684,

102

15

Stoc

khol

m

SBUF stöder fortsättnings-projekt Mobilt Maskinstopp

Projekt ”mobilt nödstopp” som beskrevs

i förra KrossOrdet kommer att få en fortsättning. I det inledande projektet

har en grupp vid Chalmers identifierat

tänkbara tekniska lösningar för ett ”bär-

bart mobilt nödstopp” med den teknik

som finns tillgänglig. Med hänsyn till Maskindirektivet samt

reglerna för CE-märkning drog gruppen

slutsatsen att två huvudsakliga alternativ

är möjliga vid val av bärbara trådlösa stopp: dels nödstopp med godkänd

nödstoppsändare dels maskinstopp med

enklare sändare med endast en knapp.SBUF har nu beviljat stöd för att ut-

reda hur installationen bäst kan göras och

för att mer systematiskt utvärdera och sprida resultat under och efter provtiden.

Projektet bör mynna ut i ett eller flera fungerande och lättanvända stoppsystem.

I det inledande projektet har ett antal

mobila krossverk identifierats för pilotin-

stallation. Nu får platsansvarig möjlighet

att välja typ av system (nödstopp eller maskinstopp) och testa hur installationen

fungerar. Systemen ska testas under sex måna-

der för olika driftfall och operatörer ska

intervjuas om de upplever några problem

med tekniken. För att projektet ska lyckas

måste tekniken var pålitlig och bekväm. På mobilkrossverk som är utrustade

med reläbaserad teknik kan en behörig elektriker installera systemen på egen hand med hjälp av installations-underlag eller motsvarande. På de verk som har styrning av PLC-typ kom-mer troligen en viss program-mering att bli nödvändig.

SGU:s Bergmaterialråd

Många handläggare som fortfarande är

kvar verkar ha fått delvis andra arbetsupp-

gifter. Att påbörja nya ärenden som man

inte får avsluta har haft låg prioritet.Handläggningstiden för täkttillstånd

har tyvärr fördubblats de senaste åren på

flera länsstyrelser och är där 1–2 år. Det är

oacceptabelt.För att komma ifatt behövs mer resur-

ser. Det måste vara regeringens ansvar att

tillföra resurser, med tanke på att proble-

men beror på regeringens dröjsmål med

att fatta beslut om hur miljöprövningen

ska organiseras. SBMI har därför i brev till flera depar-

tement krävt att regeringen, åtminstone

tillfälligt, tillför ytterligare medel till läns-

styrelserna för att minska den stora kön av

täkttillståndsärenden.SBMI anser att nettotiden för täkt-tillstånd inte bör överstiga fem månader.

Regeringens beslut, att en fullständig ansökan ska kunna beslutas inom sex månader, ser vi som ett första steg i rätt

riktning. Branschdag den 19 april

Programmet till vårens branschdag är nu

så gott som helt klart. Ett programblad

bifogas detta nummer av KrossOrdet.

SBMI hoppas på stort deltagande och

ber den intresserade att redan nu boka

dagen på www.sbmi.se.

SGU har under flera år samlat olika frågor i ett gemensamt Mineralresursråd.

Efter årsskiftet har SGU delat detta råd

i två delar: ett råd för gruvfrågor och ett

råd för bergmaterialfrågor. Bergmaterialrådet består av personer från SBMI, stenindustrin och mineralin-

dustrin, men även från andra myndighe-

ter, t ex Naturvårdsverket, Boverket och

Länsstyrelsen. I det första mötet den 8 mars diskuterades rådets roll och fokus-områden.

SBMI välkomnar det nya rådet där vi

kan ”lyfta” frågor till information och dis-

kussion som kan leda till öka förståelsen

för andras ståndpunkter och kanske till och med att problem löses omedelbart.Mer pengar till täkthand-

läggning?Den 1 december kom ett efterlängtat beslut – regeringen satte äntligen ner foten och beslöt hur den framtida täkthandläggningen ska organiseras, se

Krossordet 115. Det var ett beslut som

borde ha tagits långt tidigare.Under den långa ovisshet som har rått

under tiden från det första förslaget om

koncentration från 21 till sju länsstyrelser

till beslutet i december, har flera täkt-handläggare slutat eller bytt jobb inom de

länsstyrelser som föreslogs få lämna över

handläggningsansvaret.

Foto

: Car

l-Erik

Aln

avik

Mars 2012nr 116

Från Sveriges BergmaterialindustriAv

sänd

are:

Sve

riges

Ber

gmat

eria

lindu

stri,

Box

5568

4, 1

02 1

5 St

ockh

olm

SBUF stöder fortsättnings-

projekt Mobilt Maskinstopp

Projekt ”mobilt nödstopp” som beskrevs

i förra KrossOrdet kommer att få en

fortsättning. I det inledande projektet

har en grupp vid Chalmers identifierat

tänkbara tekniska lösningar för ett ”bär-

bart mobilt nödstopp” med den teknik

som finns tillgänglig.

Med hänsyn till Maskindirektivet samt

reglerna för CE-märkning drog gruppen

slutsatsen att två huvudsakliga alternativ

är möjliga vid val av bärbara trådlösa

stopp: dels nödstopp med godkänd

nödstoppsändare dels maskinstopp med

enklare sändare med endast en knapp.

SBUF har nu beviljat stöd för att ut-

reda hur installationen bäst kan göras och

för att mer systematiskt utvärdera och

sprida resultat under och efter provtiden.

Projektet bör mynna ut i ett eller flera

fungerande och lättanvända stoppsystem.

I det inledande projektet har ett antal

mobila krossverk identifierats för pilotin-

stallation. Nu får platsansvarig möjlighet

att välja typ av system (nödstopp eller

maskinstopp) och testa hur installationen

fungerar. Systemen ska testas under sex måna-

der för olika driftfall och operatörer ska

intervjuas om de upplever några problem

med tekniken. För att projektet ska lyckas

måste tekniken var pålitlig och bekväm.

På mobilkrossverk som är utrustade

med reläbaserad teknik kan en behörig

elektriker installera systemen på egen hand med hjälp

av installations-

underlag eller

motsvarande.

På de verk som

har styrning av

PLC-typ kom-

mer troligen en

viss program-

mering att bli

nödvändig.

SGU:s Bergmaterialråd

Många handläggare som fortfarande är

kvar verkar ha fått delvis andra arbetsupp-

gifter. Att påbörja nya ärenden som man

inte får avsluta har haft låg prioritet.

Handläggningstiden för täkttillstånd

har tyvärr fördubblats de senaste åren på

flera länsstyrelser och är där 1–2 år. Det är

oacceptabelt.För att komma ifatt behövs mer resur-

ser. Det måste vara regeringens ansvar att

tillföra resurser, med tanke på att proble-

men beror på regeringens dröjsmål med

att fatta beslut om hur miljöprövningen

ska organiseras.

SBMI har därför i brev till flera depar-

tement krävt att regeringen, åtminstone

tillfälligt, tillför ytterligare medel till läns-

styrelserna för att minska den stora kön av

täkttillståndsärenden.

SBMI anser att nettotiden för täkt-

tillstånd inte bör överstiga fem månader.

Regeringens beslut, att en fullständig

ansökan ska kunna beslutas inom sex

månader, ser vi som ett första steg i rätt

riktning.

Branschdag den 19 april

Programmet till vårens branschdag är nu

så gott som helt klart. Ett programblad

bifogas detta nummer av KrossOrdet.

SBMI hoppas på stort deltagande och

ber den intresserade att redan nu boka

dagen på www.sbmi.se.

SGU har under flera år samlat olika

frågor i ett gemensamt Mineralresursråd.

Efter årsskiftet har SGU delat detta råd

i två delar: ett råd för gruvfrågor och ett

råd för bergmaterialfrågor.

Bergmaterialrådet består av personer

från SBMI, stenindustrin och mineralin-

dustrin, men även från andra myndighe-

ter, t ex Naturvårdsverket, Boverket och

Länsstyrelsen. I det första mötet den 8

mars diskuterades rådets roll och fokus-

områden. SBMI välkomnar det nya rådet där vi

kan ”lyfta” frågor till information och dis-

kussion som kan leda till öka förståelsen

för andras ståndpunkter och kanske till

och med att problem löses omedelbart.

Mer pengar till täkthand-

läggning?Den 1 december kom ett efterlängtat

beslut – regeringen satte äntligen ner

foten och beslöt hur den framtida

täkthandläggningen ska organiseras, se

Krossordet 115. Det var ett beslut som

borde ha tagits långt tidigare.

Under den långa ovisshet som har rått

under tiden från det första förslaget om

koncentration från 21 till sju länsstyrelser

till beslutet i december, har flera täkt-

handläggare slutat eller bytt jobb inom de

länsstyrelser som föreslogs få lämna över

handläggningsansvaret.

Foto

: Car

l-Erik

Aln

avik

Juli 2012nr 118

Från Sveriges BergmaterialindustriAv

sänd

are:

Sve

riges

Ber

gmat

eria

lindu

stri,

Box

5568

4, 1

02 1

5 St

ockh

olm

möjligt att använda ersättande material.

På sikt kommer ett regeringsbeslut

rörande framtida grusskatt.

Höstens branschdagar

Ett första utkast till programpunkter för

höstens branschdagar den 25 oktober

i Jönköping och den 1 november i

Umeå, har skickats med mail till med-

lemmarna i SBMI. Hör av dig till kans-

liet om du inte fått del av detta mail.

Tema för konferenserna är miljötill-

stånd och tillsyn, men även kvartsfrågan

kommer att beröras (kvarts cancerogen-

klassades nyligen).

Vårens branschdag den 11 april kom-

mer att få mer inriktning mot teknik,

material, jämförelser andra länder och

branscher, och andra frågor som inte di-

rekt har med miljö, tillstånd och tillsyn

att göra.

SBMI föreslår regelförenklingar

Längre tillståndstider

skulle på lång sikt

minska länsstyrelser-

nas ärendebalans och

ge mer tid för nya

tillståndsansökningar.

SBMI föreslår

att bergtäkter ges

tillstånd utan tidsbe-

gränsning. Tillståndet bör

gälla för ett område,

ett brytningsdjup

och en maximal årlig

produktion. Alternativt bör till-

stånd ges med minst

20 års tillståndstid.

Ingen vinner på korta

tillståndstider.SBMI kommer

att träffa miljödepar-

tementet i augusti

och presentera det

samlade förslaget.

Till Finansdepartementet

SBMI träffade Finansdepartementet den

15 mars. Från SBMIs sida medverkade

Sven-Leo Larsson, Olle Sabel och VD.

Mötet innebar en möjlighet att berät-

ta om vår bransch och dess betydelse för

en fungerande infrastruktur i form av

bl a vägar, järnvägar och hamnar, men

även för byggande av bostäder, industri-

lokaler och offentliga byggnader.

Årsproduktionen är värd cirka 6 mil-

jarder i täkt och cirka 9 miljarder kronor

hos kund. Cirka 3 000 sysselsätts i produktion

och lika många med transportarbetet.

Med den nuvarande strikta lagstift-

ningen för naturgrustäkter och den

ytterst restriktiva tillståndsgivningen

fungerar grusskatten endast som en för-

dyrande faktor i byggandet. Tillstånd till

täkter ges bara när det inte är tekniskt

SBMI har under våren utarbetat ett

flertal förslag till regelförenklingar i de

förordningar som styr täkttillstånd.

Förslagen rör regler som är onödigt

krångliga utan att på något sätt bidra

till att värna miljön. Det handlar bland

annat om hantering av återvunnen asfalt

och hur omfattande krav som ställs

på lokaliseringsprövning av befintliga

täkter.SBMI ger också ett flertal förslag till

hur länsstyrelsens handläggningsrutiner

kan förtydligas och förenklas. SBMI

föreslår att länsstyrelserna tar fram en

tydlig ordning för vad som ska vara

med i en ansökan och vad MKBn ska

inne hålla. Här kan SBMIs täkthandbok

tjäna som en inspirationskälla.

Med en tydligare kravbild kan läns-

styrelsen lättare avvisa en ansökan med

långtgående brister även efter en första

komplettering.

Idag ägnar många handläggare alltför

mycket tid åt att vägleda sökande som

inte har vett att ta professionell hjälp

med sin ansökan. Sådan gratis konsult-

verksamhet som länsstyrelsen tvingas

ge idag, tar tid från det som borde vara

huvuduppgiften: att handlägga kom-

pletta ansökningar.

SBMI föreslår också att departe-

mentet verkar för att fler kommuner

delegerar till utsedd tjänsteman att avge

kommunens yttrande över täktansökan

och MKB. Remisstiden kan annars bli

onödigt lång, särskilt sommartid då

nämnder inte sammanträder.

De villkor som olika MPD ställer på

verksamheterna är mycket olika avse-

ende omfattning och nivåer för begräns-

ningsvärden m m.

En större samordning mellan MPD är

därför önskvärd, åtminstone vad gäller

buller, vibration och luftstötvåg. SBMI

föreslår också att många av de villkor

som nu ställs i täkttillstånden hanteras

inom ramen för kommunernas tillsyn.

posttidning BSvein Konrad Voster

Scana Steel Stavanger AS

N-4100 Jörpeland, Norge

16

Box 55684, 102 15 StockholmTel 08-762 62 25, [email protected], www.sbmi.se E

xP

lic

ar

E 20

13

Bergsam

Bergsprängningskommittén

Geologins Dag, styrelse

MinBaS AB, styrelse

Nordcert, styrelse

Nordcerts Tekniska Råd Ballast

Nordiska Sten & Grusindustriförbundet

SGUs Bergmaterialråd

SGUs råd för Samhällsplanering

Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling, styrelse

Svenskt Näringsliv, styrelse

Svenskt Närlingslivs vd-grupp

Swedish Standards Institute, SIS – Europa- standardisering

Union Européenne des Producteurs de Granulats, UEPG

SBMIs Medverkan I organISatIoner och arBetSgrupper

organISatIon och LedaMÖter 2012/2013

Styrelse

Stämma

KansliBjörn Strokirk, vdJoakim Heise, proj. led.Leena Eriksson, sekr Jan Bida, tekn. chef, konsult

100 medlemsföretag

ProgramrådetBjörn AbrahamssonPär BurlinBengt NilssonLeif Pettersson

Samhälls- utskottet

Niklas Skoog, ordfTorbjörn Andersson Katarina van Berlekom Marie Berglund Eva-Britt Eklöf Petrusson Sonja Grauwald BomanUlf KjellénAgnes Larfeldt AlvénAnders LinnerborgGustaf Magnusson Anna PerssonSara SelegranMonica SoldingerSven WallmanBjörn Strokirk, sekr

Tekniska utskottet

Pär Johnning, ordfPeter AnderssonJan BidaEmilie BossonMagnus EvertssonKlas HolmessonErik HulthénPeter MartinssonPer MurénMonica SoldingerAndreas SunessonHenrik WestinBjörn Strokirk, sekr

Kenneth Johansson, NCC Roads, ordf*Jonas Johansson, Nybrogrus, v ordf*Jan Ericsson, Swerock*Ilja Berkenbos, Schweden SplittHenrik Lövgren, SveviaUrban Norlin, ÅkerigrusJarl Westin, KrossekonomiPer Åkerman, SkanskaPär Åström, Sand & Grus JehanderBjörn Strokirk, sekr** Styrelsens arbetsutskott

Sveriges Bergmaterialindustri

Magnus Reuterwall, ordfAndreas AlménJoakim Boman DaugaardHenrik BäckJohan CarlssonMichael HaddletonJonas JohanssonPär JohnningLennart KronJarl WestinBjörn Strokirk, sekrJoakim Heise

Kross- utskottet

arbetsmiljö- utskottet

Susanne Björklund, ordfStig AdolfssonJerry AnderssonThomas BlomgrenJenny Nyström Lars SvenssonBjörn StrokirkJoakim Heise, sekr

Niklas SkoogNicklas StenqvistLennart SundinSBMI:s kansli

Documents

SBMI årsberättelse 2012