Söderhamns Kommun...12. Ersättning av kemiska produkter mm ..... 19 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. ..... 19 14. Åtgärder för att minska 15. Miljöpåverkan

Granskär avloppsreningsverk 1 (22)

Miljörapport 2018 Granskär Avloppsreningsverk

Söderhamns Kommun


Innehåll Grunddel .................................................................................................................................................. 3

Textdel – 2018 års miljörapport ............................................................................................................... 4

1. Verksamhetsbeskrivning .......................................................................................................... 4

2. Tillstånd .................................................................................................................................... 5

3. Anmälningsärenden beslutade under året .............................................................................. 5

4. Andra gällande beslut .............................................................................................................. 5

5. Tillsynsmyndighet 5 § 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. ............................................... 6

6. Tillståndsgiven och faktisk produktion ..................................................................................... 6

7. Gällande villkor i tillstånd ......................................................................................................... 7

8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. ......................................... 11

9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner ........................ 15

10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm ............................................................................................................................................. 16

11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi ..................................................................................................................... 16

12. Ersättning av kemiska produkter mm .................................................................................. 19

13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. ......................................................... 19

14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa ....................................................................................................................... 19

15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar ..................................................................................................................................... 20

5 h §. NFS 2016:6 ....................................................................................................................... 20

Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. ................................. 22


Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Söderhamn NÄRA AB Organisationsnummer 556439-6447 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 2182-001 Anläggningsnamn Granskär avloppsreningsverk Postnummer 826 22 Ort Söderhamn Besöksadress för anl. Kungsgatan 42 Fastighetsbeteckningar Granskär 4:12 (Borg 4:61) Kommun Söderhamn Huvudverksamhet och verksamhetskod 90.10 (Rening av avloppsvatten) Sidoverksamheter och verksamhetskoder 90.40 (Mellanlagring av avfall) Tillsynsmyndighet Kommun Miljöledningssystem I enlighet med ISO 14001 (ej cert.) Koordinater 6799144 x 611241 Länk till anläggningens hemsida http://soderhamnnara.se/ Kontaktperson för anläggningen Namn Amanda Steen Telefonnummer 0270-751 10 E-postadress [email protected] Gatu-/boxadress Box 94 Postnummer 826 22 Postort Söderhamn Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Namn John Lundmark Telefonnummer 0270-784 37 E-postadress [email protected] Gatu-/boxadress Box 94 Postnummer 826 22 Postort Söderhamn

http://soderhamnnara.se/

mailto:[email protected]


Textdel – 2018 års miljörapport Anläggningsnamn

Granskär avloppsreningsverk

Anläggningsnummer

2182-001

Verksamhetsår

2018

1. Verksamhetsbeskrivning 5 § 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges.

Granskär avloppsreningsverk (ARV) tar emot avloppsvatten från Söderhamns tätort samt tätorterna Söderala, Norrala, Kungsgården och Skärså. Avloppsvattnet pumpas via 46 avloppspumpstationer samt via självfallsledningar. Avloppsreningsverket består av mekanisk-, biologisk- samt kemiskrening genom efterfällning med aluminiumsulfat (ALG). Avskiljt slam förtjockas och avvattnas mekaniskt i centrifug. Sedan 2004-03-03 är avloppsreningsverket kompletterat med en våtmarksanläggning. Se bilaga 1 för processchema. Drift av avloppsreningsverket sker med el och uppvärmning sker till största del med hjälp av fjärrvärme. Avvattnat slam transporteras varje vecka, ca 4-7 transporter, till Långtå avfallsanläggning där slammet komposteras. Den komposterade produkten används som sluttäckningsmaterial inom avfallsanläggningen. Gallerrenset som tvättas och pressas klassificeras som brännbart material och hämtas via normal avfallshantering en gång per vecka. Leverans av fällningskemikalie till avloppsreningsverket skedde sju gånger under 2018. Granskär ARV är beläget i utkanten av Söderhamn tätort och inga bostäder finns i dess omedelbara närhet, däremot finns det arbetsplatser alldeles intill. Alla 14 sedimenteringsbassänger, luftningsbassängen, aktiveringsbassängen samt flockningskamrarna är placerade utomhus och är ej övertäckta. Detta medför att aerosoler går direkt ut i luften och luktande ämnen tillförs närmiljön. Sommartid då avloppsvattnet är varmare kan luktproblem uppstå. Utsläpp av luktande ämnen kan också ske från inloppspumpstationen och sandfångsbyggnaden. Frånluften från inloppspumpstationen saknar rening medan frånluften från sandfångsbyggnaden samt slambyggnaden renas i ett kompostfilter. Recipient för utgående behandlat avloppsvatten från Granskär våtmark är Lötåns utlopp i Söderhamnsfjärden. Fram till 2004-03-02 var recipienten Söderhamnsån. På grund av att botten vid dåvarande utsläppspunkt och en sträcka nedströms var mycket påverkad av utsläppen från avloppsreningsverket anlades våtmarken. Detta medförde att utsläppspunkten flyttades 750 m nedströms den tidigare punkten.

Förändringar som skett under året: o En av de fyra försedimenteringsbassängerna har stundtals använts som slammottagningsstation

för de externa mindre verken o Driftsättning av ombyggd retur- och överskottslampumpning o Utbyte av membranen till bottenluftarna i luftnings och aktiveringsbassängerna o Utbyte av blåsmaskiner, för syreförsörjning, av luftnings och aktiveringsbassängerna o Resterande delar av betongblock i mellansedimenteringsbassängerna har behandlats med ett

skyddsskikt för att öka livslängden på betongen o Ytterligare 120 fastigheter har kopplats in till det ny VA-ledningsnätet i Norrfjärd


2. Tillstånd 5 § 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser.

Datum: Beslutsmyndighet: Beslutet avser:

1996-05-28 Länsstyrelsen Gävleborg Tillstånd enligt Miljöskyddslagen

2002-09-23 Länsstyrelsen Gävleborg, Miljöprövningsdelegationen

Beslut om ändrade villkor

2002-09-26 Länsstyrelsen Gävleborg Yttrande avseende ändrad utsläppspunkt efter våtmark

2002-10-22 Länsstyrelsen Gävleborg Yttrande avseende framställan om att leda dagvatten utanför våtmarken

2003-09-19 Länsstyrelsen Gävleborg Meddelande angående tolkning av beslut

2010-12-23 Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen Gävleborg

Slutliga villkor för Granskärs avloppsreningsanläggning

3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 § 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser.

Inga anmälningspliktiga ändringar har förekommit under året.

4. Andra gällande beslut 5 § 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b §.

Datum: Beslutsmyndighet: Beslutet avser:

2011-02-02 Tillsynsmyndigheten Klassning och miljötillsynsavgift enligt miljöbalken

2013-10-21 Söderhamn Nära styrelse Styrelsen för Söderhamn Nära beslutade att upphöra med miljöcertifiering enligt ISO 14001 från och med 2014-12-05. Beslutet innefattar dock att Söderhamn Nära fortsättningsvis skall arbeta i enlighet med ISO 14001. Extern revision upphör att genomföras medan internrevision utförs en gång per år.

2014-01-27 Certifieringsorgan, Intertek Miljöcertifiering enligt ISO 14001

2014-12-05 Certifieringsorgan, Intertek Återkallande av miljöcertifikat enligt ISO 14001 för Söderhamn Nära 2014-12-05


2018-11-29, 2018-12-18

Tillsynsmyndigheten Tillsyn på avloppsreningsverket genomfördes genom att miljöinspektören följde driftteknikern i det dagliga arbetet under en förmiddag. För Granskär ARV genomfördes den delen av tillsynen 2018-11-29.

2018-12-18 genomfördes tillsynsmöte för hela avloppsreningsverksamheten.

Genomförd tillsyn föranledde ingen åtgärd från tillsynsmyndighetens sida.

5. Tillsynsmyndighet 5 § 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.

Bygg- och miljönämnden, Söderhamns kommun

6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 § 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning.

Tillståndsgiven mängd/Annat mått: Faktisk produktion/Annan uppföljning:

Tillståndsgiven anslutning: 22 500 pe Dimensionerande flöde Qdim, enligt teknisk beskrivning i tidigare tillståndsansökan: 500 m3/h Dimensionerande föroreningsbelastningar enligt teknisk beskrivning i tidigare tillståndsansökan: 2 150 kg BOD7/dygn samt 76 kg Tot-P/dygn.

Anslutning: 16 700 pe enligt max gvb 14 500 personer enligt faktiskt anslutna. Se bilaga 2 för bedömningsunderlag för max gvb. Inkommande årsmedelflöde: 6 918 m3/d Inkommande årsmedelflöde: 288 m3/h BOD7-belastning: 569 kg/d Tot-P-belastning: 20,2 kg/d

Halten i utgående behandlat avloppsvatten från Granskärs avloppsreningsverk ska begränsas så att det som månadsmedelvärde inte överstiger 12 mg/l BOD7 och 0,5 mg/l totalfosfor (Tot-P). Utsläpp av behandlat samt vid Granskärs avloppsreningsverk bräddat avloppsvatten får som begränsningsvärde per år inte överstiga 44 ton BOD7 och 1,8 ton Tot-P.

Inget överskridande av utsläppsvillkoren för Granskär ARV har inträffat under 2018. Se vidare under punkt 7, villkor 17 och 18.

Kommentar: Redovisning av utsläppsvärden kan ses under punkt 8 nedan.


7. Gällande villkor i tillstånd 5 § 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts.

Villkor: Kommentar:

1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar av anläggning eller drift av anläggningen får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms medföra ökade föroreningar eller andra störningar till följd av verksamheten.

1. Verksamheten har under 2018 i huvudsak bedrivits i överensstämmelse med vad Söderhamn Nära angivit i ansökningshandlingarna och med efterlevnad av de villkor som ingår i tillståndet. Den fortlöpande kontrollen av efterlevnad av villkor, föreskrifter, verksamhetens påverkan på miljön samt anläggningens funktion regleras via gällande kontrollprogram, provtagningsprogram samt egenkontrollprogram enligt ”Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll, SFS 1998:901”.

2. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser.

2. Granskär avloppsreningsanläggning har under 2018 drivits så att högsta möjliga reningseffekt uppnåtts med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Som styrmedel har Söderhamn Nära under 2018 arbetat enligt övergripande och detaljerade miljömål samt uppföljning av specifika parametrar, se punkt 11 nedan.

3. Provtagningsplatser för uttag av representativa prover på inkommande och utgående vatten skall finnas. Detsamma gäller provtagningspunkter för bräddat vatten och nödutsläpp vid avloppsreningsverket samt längs ledningsnätet.

3. Provtagning av inkommande avloppsvatten sker i inloppspumpstationen, placerad så att påverkan av intern belastning undviks. Provtagning av utgående behandlat avloppsvatten från avloppreningsverket sker efter slutsedimenteringsdelen. Provtagning av utgående behandlat avloppsvatten från våtmarken sker från utloppsbrunnen. Bräddning och nödutsläpp av obehandlat avloppsvatten före inloppspumpstationen, delvis behandlat avloppsvatten efter försedimenteringen samt behandlat avloppsvatten efter eftersedimenteringen mäts och registreras. Provtagning av eventuellt bräddat avloppsvatten efter försedimenteringen sker i bräddränna. Bräddat och nödutsläppt avloppsvatten på ledningsnätet mäts eller registreras enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten. Någon provtagning utförs ej på ledningsnätet.


4. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten.

4. Som fällningskemikalie används ALG, som är en form av aluminiumsulfat med dricksvattenklassning, sedan början av 2016.

5. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder än: 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå dagtid, (kl 07-18) 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå kvällstid (kl 18-22) 45 dB(A) ekvivalent ljudnivå nattetid (kl 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 dB(A) vid närmaste bostadsbebyggelse. Om hörbara toner eller impulsljud förekommer skall den tillåtna ekvivalenta ljudnivån sänkas med 5 dB(A).

5. Inga rapporterade olägenheter angående buller från anläggningen eller transporter inom verksamhetsområdet har förekommit under 2018.

6. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med tillsynsmyndigheten i god tid innan planerat arbete. Tillsynsmyndigheten får föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen samt medge att utsläppsvillkoren tillfälligtvis får överskridas.

6. Inga övriga ombyggnads- eller underhållsarbeten som medfört att avloppsreningsverket helt eller delvis måste tas ur drift, och som vidare medfört att utsläppsvillkoren tillfälligt överskridits har utförts. Nedanstående arbeten har dock genomförts på anläggningen. o En av fyra försedimenteringsbassänger har

periodvis använts som slammottagnings-station för de externa avloppsreningsverken

o Driftsättning av ombyggd retur- och överskottslampumpning, ombyggnationen påbörjades i augusti/september 2017 och slutfördes i februari 2018

o Utbyte av membranen till bottenluftarna i luftnings- och aktiveringsbassängerna

o Utbyte av blåsmaskiner, för syreförsörjning av luftnings- och aktiveringsbassängerna

o Resterande delar av betongblock i mellansedimenteringsbassängerna har behandlats med ett skyddsskikt för att öka livslängden på betongen

Vid arbeten, som kan tänkas orsaka vattenförorening eller annan olägenhet för omgivningen, sker alltid samråd med tillsynsmyndigheten enligt gällande rutin.

7. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske enligt hälsovårdsmyndigheters föreskrifter.

7. Avloppsreningsverket är förberett för desinfektion av utgående behandlat avloppsvatten.


8. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningarna p.g.a. slamhanteringen, emissioner från våtmarken eller annat skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar.

8. För att förebygga besvärande lukt appliceras en luktreducerande produkt med biologisk nedbrytningseffekt, en så kallad ”luktabsorber”, på det avvattnade slammet vid transportering till Långtå. Luktabsorbern sprayas manuellt direkt på det avvattnade slammet efter att lastning i container utförts.

9. En reviderad saneringsplan för avloppsledningsnätet skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning från verket skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med Naturvårdsverkets gällande föreskrifter.

9. I den övergripande VA-planeringen utreds och prioriteras sanerings- och underhållsåtgärder för samtliga avlopps- och dricksvattenledningsnät i Söderhamns kommun. Insamling av data från driftstörningar sammantaget med uppgifter om ledningsmaterial, ålder, flödeskapacitet m.m. ligger till grund för övergripande VA-planering. Under 2018 har inom Granskär ARV verksamhetsområde följande sanerings- och renoveringsåtgärder på avloppsledningsnätet utförts:

o Strumpinfodring Nya Vägen, 73 meter o Åtgärder spill- och dagvatten

Färssjöområdet o Möjliggjort för anslutning av avlopp från

samfällighet i Siknäs o Ombyggnation APS 173, Asta o Installation av svavelvätebrunn APS 130,

Humlan Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten på ledningsnätet mäts och registreras enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten

10. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår, får ej tillföras anläggningen.

10. Under 2018 har inget industriellt avloppsvatten tillförts Granskär ARV av sådan art att anläggningens funktion nedsatts eller att andra olägenheter uppstått.

11. Slamhanteringen vid avloppsreningsverket och vid slutligt omhändertagande av detta skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd 90:13, ”Slam från kommunala avloppsreningsverk”, samt på ett sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer.

11. Naturvårdsverkets allmänna råd 90:13 har upphört att gälla från 2003-04-10 och ersatts av SNFS 1994:2. Det avvattnade slammet transporteras från Granskär ARV till Långtå avfallsanläggning. Där sker kompostering och slutprodukten används som sluttäckningsmaterial inom anläggningen.

12. Om verksamheten på våtmarksanläggningen avbryts skall kommunen återställa de områden i Flakets våtmarksområde som utnyttjats för avloppsvattenreningen. Länsstyrelsen skall i sådant fall föreskriva villkor för återställningen.

12. Om verksamheten i Granskär våtmark avbryts återställer Söderhamn Nära de områden i våtmarksområdet som nyttjats för avloppsvattenreningen. Vid ett sådant scenario sker samråd med tillståndsmyndigheten.


13. Ett förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten innan utgången av år 1996.

13. Gällande kontrollprogram revideras vid behov och tillsänds vid större revideringar tillsynsmyndigheten för kännedom.

2017-01-17 tillsändes tillsynsmyndigheten senast ett reviderat kontrollprogram för Granskär ARV med anledning av nya föreskrifter.

14. En förstagångsbesiktning av avloppsreningsverket skall ske efter utförda åtgärder av verket, dock senast 1997-07-01.

14. De åtgärder i avloppsreningsverket som åsyftas är i huvudsak ombyggnation av den biologiska reningsprocessen. Åtgärderna färdigställdes i slutet av januari 1998 och slutbesiktning skedde den 1998-03-12.

15. En förstagångsbesiktning av våtmarken skall ske efter färdigställande av våtmarksanläggningen, dock senast 6 månader efter idrifttagandet av anläggningen.

15. Efter färdigställande och idrifttagande av Granskär våtmark den 2004-03-03 utfördes förstagångsbesiktning den 2004-09-27.

16. Det i avloppsreningsverket renade avloppsvattnet ska ledas till avloppsreningsverkets våtmarksanläggning. Avloppsvattnet ska i våtmarksanläggningen behandlas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Våtmarksanläggningen ska drivas och skötas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med rimliga tekniska insatser och samtidigt låg kemikalie- och energiförbrukning.

16. Granskär våtmark har under 2018 drivits i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Drift och skötsel av våtmarksanläggningen sker kontinuerligt för att tillse de förutsättningar som våtmarken behöver för att god funktion och god reningseffekt säkerställs. Den fortlöpande kontrollen sker genom provtagning enligt godkänt provtagningsprogram, driftinstruktion, gällande kontrollprogram samt egenkontrollprogram, se vidare under villkor 1 och 2 ovan. Redovisning av utsläppsvärden kan ses under punkt 8 nedan.

17. Halten i utgående behandlat avloppsvatten från avloppsreningsverket ska begränsas så att det som månadsmedelvärde inte överstiger 12 mg/l BOD7 och 0,5 mg/l totalfosfor (Tot-P). Om något av ovan angivna medelvärden skulle överskridas ska Söderhamn NÄRA AB (bolaget) inom en vecka efter det att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda.

17. För kontroll av utsläppsvärden tas prover enligt gällande provtagningsprogram. Ett årligt provtagningsprogram tillsänds tillsynsmyndigheten för godkännande inför kommande nytt år. Enligt gällande rutin för rapportering till myndighet avseende avloppsvatten skall tillsynsmyndigheten underrättas inom en vecka om något överskridande av utsläppsvillkoren sker eller förväntas ske. Söderhamn Nära skall då redovisa vilka skyddsåtgärder samt andra försiktighetsmått som vidtagits och ämnar vidtas för att överskridandet inte skall upprepas. Halterna i utgående behandlat avloppsvatten från avloppsreningsverket har begränsats så att de som månadsmedelvärden inte överstigit 12 mg BOD7/l och 0,5 mg Tot-P/l under 2018. Redovisning av utsläppsvärdena kan ses under punkt 8 nedan.


18. Utsläpp av behandlat samt vid verket bräddat avloppsvatten får som begränsningsvärde per år inte överstiga 44 ton BOD7 och 1,8 ton tot-P.

18. För utgående behandlat avloppsvatten från avloppsreningsverket inklusive bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket har inget överskridande av begränsningsvärdena 44 ton BOD7/år och 1,8 ton Tot-P/år inträffat under 2018. Redovisning av utsläppsmängderna kan ses under punkt 8 nedan.

8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 5 § 8. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa

Utsläppsvärden från Granskär ARV enligt utsläppsvillkor: Enligt godkänt provtagningsprogram provtogs utgående behandlat avloppsvatten från Granskär ARV vid 52 separata tillfällen som dygnsprov och vid 52 separata tillfällen som veckoprov. Dygnsproven analyserades med avseende på BOD7, NH4-N, NO2-N, NO3-N, Tot-N, pH, suspenderad substans samt Al. Veckoproven analyserades med avseende på Tot-P, COD och TOC, samt tungmetallerna Pb, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni och Zn en gång per månad. Resultat avseende utgående halter av BOD7 samt Tot-P, räknade som månadsmedelvärden, i jämförelse med begränsande halter ses i nedanstående tabell samt trender.

2018 Månadsmedelvärde

mg BOD7/l

Månadsmedelvärde

mg Tot-P/l

Begränsande halt

mg BOD7/l

Begränsande halt

mg Tot-P/l

JANUARI 4,62 0,33 12 0,5

FEBRUARI 3,04 0,33 12 0,5

MARS 3,15 0,38 12 0,5

APRIL 5,13 0,30 12 0,5

MAJ 3,89 0,39 12 0,5

JUNI 1,50 0,23 12 0,5

JULI 1,90 0,10 12 0,5

AUGUSTI 1,50 0,17 12 0,5

SEPTEMBER 1,50 0,17 12 0,5

OKTOBER 1,50 0,27 12 0,5

NOVEMBER 2,70 0,32 12 0,5

DECEMBER 1,82 0,36 12 0,5


Inget överskridande av utsläppsvillkoren för mängder för Granskär ARV har inträffat under 2018. Utgående mängd per år från avloppsreningsverket inklusive bräddad mängd per år från avloppsrenings-verket för BOD7 samt Tot-P jämfört med begränsningsvärdena kan ses i nedanstående tabell.

ÅR Utgående mängd

ton BOD7/år

Utgående mängd

ton Tot-P/år

Begränsningsvärde

ton BOD7/år

Begränsningsvärde

ton Tot-P/år

2018 8,35 0,295 44 1,8

För utgående halter och mängder för övriga parametrar, se emissionsdeklarationen.

Utsläppsvärden från Granskär våtmark: Enligt godkänt provtagningsprogram provtogs utgående behandlat avloppsvatten från Granskär våtmark vid 24 separata dygns- och veckoprov. Dygnsprov analyserades med avseende på BOD7, NH4-N, NO2-N, NO3-N, Tot-N, pH och Al. Veckoprov analyserades med avseende på Tot-P, COD och TOC, samt tungmetallerna Pb, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni och Zn en gång varannan månad. Resultat avseende utgående halter från våtmarken av BOD7 samt Tot-P, räknade som månadsmedelvärden, ses i nedanstående tabell.

2018

Månadsmedelvärde mg BOD7/l

Månadsmedelvärde mg Tot-P/l

Begränsande halt mg BOD7/l

(utg Granskär ARV)

Begränsande halt mg Tot-P/l

(utg Granskär ARV)

JANUARI 5,00 0,152 12 0,5

FEBRUARI 1,50 0,212 12 0,5

MARS 2,28 0,145 12 0,5

APRIL 1,50 0,103 12 0,5

MAJ 2,37 0,076 12 0,5

JUNI 2,33 0,057 12 0,5

JULI 1,50 0,027 12 0,5

AUGUSTI 1,50 0,020 12 0,5

SEPTEMBER 1,50 0,021 12 0,5

OKTOBER 1,50 0,024 12 0,5

NOVEMBER 3,01 0,063 12 0,5

DECEMBER 1,50 0,135 12 0,5


Utgående mängd per år från Granskär våtmark inklusive bräddad mängd per år vid Granskär ARV för BOD7 samt Tot-P, ses i nedanstående tabell.

2018 Utgående mängd ton BOD7/år Utgående mängd ton Tot-P/år

Från våtmark 5,11 0,202

Bräddat vid ARV 3,24 0,093

Totalt 8,35 0,295

Reduktionsgrad av BOD7, Tot-P samt Tot-N i Granskär våtmark för år 2005-2018, kan ses i nedanstående trend.

För utgående halter och mängder för övriga parametrar, se emissionsdeklarationen i SMP.

Elförbrukning: Elförbrukningen för avloppsreningsverket och de 46 avloppspumpstationer var under året 915 868 kWh respektive 630 058 kWh, jämfört med 1 003 932 kWh respektive 617 177 kWh år 2017. Vid Granskär ARV har 251 520 kWh fjärrvärme förbrukats under 2018, jämfört med 211 211 kWh år 2017. Ökningen av elförbrukningen för avloppspumpstationerna under 2018 jämfört med 2017 beror troligtvis på de tillkommande pumpstationerna på huvudledningsnätet inom VA-verksamhetsområdet för Norrfjärd.


Elförbrukning för Granskär ARV i förhållande till behandlad mängd avloppsvatten samt kWh/PE för år 2014-2018 kan ses i nedanstående trend. Elförbrukningen kommenteras vidare i miljömålen för 2018 under punkt 11.

Den totala energiförbrukningen vid Granskär ARV under 2018 var 1 167 388 kWh.

Förbrukning av fällningskemikalie och polymer: Förbrukning av fällningskemikalie var under året 226,8 ton ALG jämfört med 193,1 ton ALG år 2017 och förbrukningen av polymer var 2,5 ton Superfloc C-494 jämfört med 3,0 ton år 2017. Förbrukning av mängd AVR/ALG för år 2014-2018 kan ses i nedanstående trend. Förbrukningen av fällningskemikalie kommenteras vidare i miljömålen under punkt 11.


Slamproduktion: Mängd avvattnat slam uppmättes under 2018 till 657,1 ton TS jämfört med 705,8 ton TS 2017. Under året har det avvattnade slammet transporterats till Långtå avfallsanläggning där det komposteras. Den komposterade produkten används som sluttäckningsmaterial inom Långtå avfallsanläggning. Under 2018 har provtagningar utförts kvartalsvis som blandprov på avvattnat slam, analysresultaten redovisas i emissionsdeklarationen. Det avvattnade slammet består av en blandning av internslam från Granskär ARV samt externslam från övriga avloppsreningsverk.

Recipientkontroll: Undersökningar i recipienten sker på ackrediterat sätt enligt fastställt kontrollprogram som administreras av Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund. Resultatet från dessa kan ses i Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbunds rapport; Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 2018, se bilaga 3, samt kommande årsrapportering för 2018.

9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 § 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer.

Kontroll av anläggningens funktion regleras via gällande kontrollprogram, provtagningsprogram samt egenkontrollprogram. Fortlöpande kontroll av utrustning för drift och kontroll utförs enligt gällande rutin och checklista. För kontroll av utsläppsvärden tas prover enligt gällande provtagningsprogram. Relevanta driftdata och data från processkontrollinstrument loggas i driftövervakningssystemet. Sedan 2016 används den webbaserade tjänsten ”Byggdagboken” för digital hantering av VA-anläggningarnas driftdagböcker, journaler samt uppföljning av egenkontroll. Driftansvarig kontrollerar och signerar löpande uppföljningen av checklistorna. Riskanalysen för Granskär ARV reviderades under 2014. I samband med revideringen togs en handlingsplan fram med tillhörande åtgärdslista där åtgärder för att minska riskerna finns listade. I åtgärdslistan ses även hur riskerna har värderats samt vem/vilka som är ansvariga för att utföra åtgärder tillsammans med en tidsplan för detta utförande. Åtgärdslistan följs upp och revideras vid behov på egenkontrollmötena. Under punkt 14 kommenteras vilka åtgärder som utförts under året till följd av riskanalysen samt åtgärdslistan. Följande specifika åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner samt förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer har genomförts under 2018:

o En av de fyra försedimenteringsbassängerna (FS-01) har periodvis använts som slammottagningsstation för de externa avloppsreningsverken för att förbättra slamhanteringsprocessen. De tre bassänger som kvarstått i drift klarar rekommenderade värden för belastning under normaldrift. Under perioder av ihållande nederbörd och höga inkommande flöden har dock FS-01 åter använts som en försedimenteringsbassäng.

o Ombyggnation av retur- och överskottslampumpningen påbörjades i augusti/september 2017 och driftsattes i februari 2018. Ombyggnationen innefattar anläggning av en pumpsump för retur- och överskottsslam från det biologiska reningssteget. Detta möjliggör pumpning av returslammet och därmed också möjlighet att styra hur mycket returslam som ska pumpas. Avstängningen av bassängerna har ej medfört några förhöjda utsläppshalter.


o Utbyte av gummimembranen, totalt cirka 600 st., till bottenluftarsystemet i luftningsbassängerna har genomförts. Arbetet utfördes i en luftningsbassäng i taget vilket möjliggjorde en bibehållen reningsprocess.

o Blåsmaskiner, för syreförsörjning, av luftnings- och aktiveringsbassängerna har bytts ut. Under tiden utbytet pågick var endast en luftningsbassäng och en blåsmaskin i drift. Syre- och slamhalt övervakades med ordinarie utrustning. En stigande trend av halten fosfor i utgående behandlat vatten kunde ses vilket kompenserades med en ökad dosering av fällningskemikalie.

o Resterande delar av betongblock i mellansedimenteringsbassängerna har behandlats med ett skyddsskikt för att öka livslängden på betongen. Detta har även underlättat arbetet med rengöring då tillväxt av bl.a. mossa i högre utsträckning kan undvikas.

o Strumpinfodring av ledningsnät längs Nya Vägen, 73 meter

o Åtgärder spill- och dagvatten Färssjöområdet

o Ombyggnation APS 173, Asta

o Installation av svavelvätebrunn APS 130, Humlan

10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 5 § 10. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa.

Följande specifika åtgärder har under 2018 genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm:

o Processvattenpump till ALG-dosering lagades pga. haveri

o Byte av vajer på en av fem slamskrapor i mellansedimenteringsbassängerna pga. vajerbrott

o Byte av växellåda och packning till centrifugen pga. haveri

11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 5 § 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi.

I miljöledningsprogrammet sker för varje nytt verksamhetsår uppdatering av gällande detaljerade miljömål och vid behov arbetas nya detaljerade miljömål fram. De övergripande miljömålen är sedan tidigare: ”Vår resursförbrukning i form av elenergi, fossil energi och kemikalier skall effektiviseras” Under 2018 har Söderhamn Nära arbetat enligt nedanstående detaljerade miljömål.


Detaljerade miljömål avseende avloppsvattenrening:

• Den totala mängden tillskottsvatten skall minska o Mängden tillskottsvatten till Marma ARV skall minska o Mängden tillskottsvatten till APS 143 Ljusne norr skall minska 2019 jämfört med 2016

• Bräddning på ledningsnät och i avloppspumpstationer skall minska o Volymen bräddat avloppsvatten vid APS 143 Ljusne norr skall minska 2019 jämfört med

2016

• Den totala förbrukningen fällningskemikalier skall vara oförändrad eller minska o Förbrukning av fällningskemikalier vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller minska

• Den totala elförbrukningen för avloppsreningsverken skall vara oförändrad eller minska o Elförbrukningen på Granskär ARV skal vara oförändrad eller minska o Den totala elförbrukningen för samtliga APS skall vara oförändrad eller minska

• Förbrukningen av fossila bränslen för transporter skall vara oförändrad eller minska per körd kilometer

För varje avloppsreningsanläggning följs parametrarna tillskottsvatten, förbrukning fällningskemikalie samt elförbrukning upp trots att alla ej är specificerade som miljömål. Nedan kan uppföljningen av miljömålen samt dessa parametrar ses. Detaljerade miljömål specifika för Granskär ARV:

• Förbrukning av fällningskemikalie vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller minska

Nyckeltal: 𝐹ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 (𝑔

𝑚3) =𝐷𝑜𝑠𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑚ä𝑛𝑔𝑑 𝑓ä𝑙𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑘𝑒𝑚𝑖𝑘𝑎𝑙𝑖𝑒 (å𝑟𝑠𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔)

𝐵𝑒ℎ𝑎𝑛𝑑𝑙𝑎𝑑 𝑚ä𝑛𝑔𝑑 𝑎𝑣𝑙𝑜𝑝𝑝𝑠𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 (𝑝𝑒𝑟 å𝑟)

Kemikalieförbrukning 2014 2015 2016 2017 2018

Förbrukning fällningskemikalie ton 221,2 231,9 197,6 193,1 226,8

Förbrukning fällningskemikalie g/m3 102,5 97,4 80,7 73,8 89,5

Förändring % (Enligt nyckeltal) + 21,3 %

Miljömålet har ej uppfyllts. Kommentar: Låga inkommande flöden under andra halvåret gav en förhöjd koncentration av förorening i det inkommande avloppsvattnet till avloppsreningsverket vilket krävde en högre dosering av fällningskemikalie per kubikmeter för att efterleva gällande utsläppsvillkor. På grund av ombyggnation av den biologiska reningsprocessen har även dosering av fällningskemikalie utförts manuellt under delar av december för att kompensera förhöjda fosforhalter i utgående avloppsvatten.


• Elförbrukningen vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller minska.

Nyckeltal: 𝐹ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 (𝑘𝑊

𝑃𝐸) =

𝐸𝑙𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 (å𝑟𝑠𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔)

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑃𝐸

Elförbrukning 2014 2015 2016 2017 2018

kWh 1 040 557 938 551 1 003 939 1 003 932 915 868

kWh/PE 71,76 64,73 71,31 69,24 63,16

kWh/m3 0,482 0,394 0,422 0,384 0,384

Förändring elförbrukning kWh/PE - 8,8 %

Miljömålet har uppfyllts. Kommentar: Utbyte av returslampumpningen har lett till energieffektivisering. Uppföljning av parametrar för Granskär ARV som ej är definierade som miljömål:

• Mängd tillskottsvatten till Granskär ARV.

Nyckeltal: 𝑇𝑖𝑙𝑙𝑠𝑘𝑜𝑡𝑡𝑠𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 (%) =𝑀𝑜𝑡𝑡𝑎𝑔𝑒𝑛 𝑚ä𝑛𝑔𝑑 𝑎𝑣𝑙𝑜𝑝𝑝𝑠𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛−𝑆å𝑙𝑑 𝑚ä𝑛𝑔𝑑 𝑑𝑟𝑖𝑐𝑘𝑠𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛

𝑀𝑜𝑡𝑡𝑎𝑔𝑒𝑛 𝑚ä𝑛𝑔𝑑 𝑎𝑣𝑙𝑜𝑝𝑝𝑠𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛

2014 2015 2016 2017 2018

Inkommande mängd avloppsvatten m3 2 158 001 2 380 516 2 448 540 2 711 410 2 532 914

Såld mängd dricksvatten m3 984 360 1 028 495 1 020 425 1 057 440 968 371

Tillskottsvatten % 54 57 58 61 62

Förändring % (Enligt nyckeltal) + 1,3 %

Kommentar: Under april ökade inkommande mängd avloppsvatten kraftigt beroende på den omfattande snösmältningen.


12. Ersättning av kemiska produkter mm 5 § 12. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga.

Under året har utifrån egenkontrollansvaret, inga kemiska produkter eller biotekniska organismer, som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa, identifierats vara så farliga att de måste bytas ut mot mindre farliga. Bevakning av kemikalier samt bedömning av nya kemikalier sker enligt gällande rutin och bedömningsmall. I början av 2016 byttes fällningskemikalien AVR ut mot ALG, som också är en form av aluminiumsulfat. ALG är dricksvattenklassad och har högre löslighet än AVR samt en högre aluminiumhalt än AVR. Bytet har medfört positiva effekter såsom minskad förbrukning av fällningskemikalie, mindre slitage på kemslampumparna samt minskad problematik med igensättning vid av uppblandningen av ALG och doseringsledningen.

13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 5 § 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.

Söderhamn Nära arbetar enligt gällande avfallsinstruktion som behandlar hur verksamhetsavfall skall insamlas och transporteras. Instruktionen behandlar bland annat verksamhetsavfall såsom slam från avloppsreningsverk, gallerrens samt farligt avfall.

14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 5 § 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa.

Eventuella avvikelser och tillbud rapporteras löpande in och bevakas enligt gällande rutin. Till följd av den reviderade riskanalysen för Granskär ARV samt den åtgärdslista som arbetats fram, kvarstår nedanstående åtgärd för 2018:

o Åtgärd ”Skruva upp fäste för stege”. ej åtgärdad pga. att nedmontering av regnvattenmätare

från taket till marknivå ska ske, vilket fortsättningsvis minskar risk för fallolycka. Skyddsronder utförs enligt beslutat rullande schema. Skyddsronder på avloppsreningsverk och avloppspumpstationer genomförs med tre års intervall. Från och med 2019 kommer skyddsrond på avloppsreningsverken att genomföras varje år. Utöver det rullande schemat så utförs skyddsronder efter genomförda förändringar/ombyggnationer. Senaste skyddsrond genomfördes 2016-11-15.


Underhåll och nyinvesteringar:

o Membran till bottenluftarna i luftnings och aktiveringsbassängerna har bytts ut, se punkt 9 för ytterligare information

o Blåsmaskiner, för syreförsörjning, av luftnings och aktiveringsbassängerna har bytts ut, se punkt 9 för ytterligare information

o Resterande delar av betongblock i mellansedimenteringsbassängerna har behandlats med ett skyddsskikt för att öka livslängden på betongen

Avloppsledningsnät och Nytt verksamhetsområde:

o VA projekt Norrfjärd där drygt 230 fastigheter förberetts för anslutning till det kommunala VA-ledningsnätet slutfördes 2017. Inkopplingsarbeten pågår och under 2018 anslöts ytterligare 102 fastigheter till det ny VA-ledningsnätet.

o Nyanslutning av 107 fastigheter, varav 102 i Norrfjärd o Strumpinfodring av ledningsnät längs Nya Vägen, 73 meter

15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 5 § 15. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i.

Under 2018 har avvattnat slam med mängden 657,1 ton TS har producerats vid Granskär ARV. Det avvattnade slammet består av en blandning av internslam från Granskär ARV samt externslam från övriga avloppsreningsverk. Under året har det avvattnade slammet transporterats till Långtå avfallsanläggning där det komposteras. Den komposterade produkten används som sluttäckningsmaterial inom Långtå avfallsanläggning.

5 h §. NFS 2016:6 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna.

Eventuell bräddning vid avloppspumpstationer kontrolleras genom bräddmätning alternativt, för de pumpstationer som saknar bräddmätning, genom avstämning av hur nivån varierat i pumpsumpen. Bräddad volym uppskattas sedan genom beräkning utifrån tid för bräddning och normal pumpad volym. Vid pumpstationer som saknar nivåmätning uppskattas eventuell bräddning utifrån avstämning av pumpad volym och drifttid hos pumpar samt jämförelse med övriga avloppspumpstationer i liknande storlek. I tabellerna nedan visas dels en sammanställning över antal bräddningar, bräddad volym och recipient per bräddpunkt och dels mer detaljerade tabeller per bräddpunkt där datum för bräddningarna framgår samt orsak.


Bräddningarna på ledningsnätet beror till övervägande del på hydraulisk överbelastning som följd av nederbörd. Detta beror i sin tur på att stora delar av ledningsnätet är s.k. kombinerat system med både spill- och dagvatten. Den kraftiga snösmältningen i april orsakade förhöjda flöden av tillskottsvatten. Detta medförde bräddning i stor omfattning vid följande avloppspumpstationer:

Bräddavlopp Bräddningsfrekvens dygn/år

Bräddad volym m3/år Recipient

APS 101 Stadsparken 3 52 Söderhamnsån APS 102 Hamngatan 4 653 Söderhamnsån APS 103 Faxeholmen 12 6 609 Söderhamnsån APS 105 Kungsgården 10 554 Norralaån APS 110 Stugsund 2 1 089 Söderhamnsfjärden APS 117 Sund 3 122 Söderhamnsån via Inabäcken APS 141 Vågbro 1 200 Lötån APS 153 Ina 9 6 610 Söderhamnsån via Inabäcken

APS 101 Stadsparken Bräddad volym m3 Orsak

23 april 22 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning 9 juni 15 Intensiv regnväderstillrinning 5 augusti 15 Störning i styrsystemet orsakat av åskoväder

APS 102 Hamngatan Bräddad volym m3 Orsak

18 april 108 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning 19 april 216 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning 20 april 144 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning 21 april 185 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning

APS 103 Faxeholmen Bräddad volym m3 Orsak

16 april 17 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning 17-27 april 6 592 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning

APS 105 Kungsgården Bräddad volym m3 Orsak

18-26 april 553,5 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning 1 maj 0,5 Strömavbrott

APS 110 Stugsund Bräddad volym m3 Orsak

21-22 april 1 089 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning

APS 117 Sund Bräddad volym m3 Orsak

21-23 april 122 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning

APS 141 Vågbro Bräddad volym m3 Orsak

19 april 200 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning


APS 153 Ina Bräddad volym m3 Orsak

18 april 70 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning 19-25 april 6 514 Hydraulisk överbelastning i samband med snösmältning 26 april 26 Strömavbrott

Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.

Bilaga 1: Processchema Granskär avloppsreningsverk Bilaga 2: Bedömningsunderlag max gvb Bilaga 3: Recipientkontroll utanför Söderhamn och Ljusne 2018, Ljusnan Voxnans vattenvårdsförbund Bilaga 4: Emissionsdeklaration

Söderhamn 2019-03-27 Veronica Henriksson Verksamhetschef Vatten och Renhållning Söderhamn NÄRA AB

Miljörapport 2018 – Granskär Avloppsreningsverk Bilaga 1

Exempelberäkning för M-stads tätbebyggelse

Örvig tid Påsk Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig tid

Bofast befolkning 9000 9000 9000 9000 9000

Icke bofast befolkning 460 560

Industribelastning 2000 2000 2000 0 2000

Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren 0 0 0 0 0

Säkerhetsmarginal 500 500 500 500 500

Summa 11500 11960 11500 10060 11500

Icke avrundad max gvb 11960

Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 12000

Beräkning Källskär Beräkning Ljusne

Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug)

Bofast befolkning 2200 2200 Bofast befolkning 2400 2400

Asylsökande 200 200 Asylsökande 600 600

Stenö camping 0 600 Industribelastning 0 0

Industribelastning 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren 0 0

Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren 300 300 Säkerhetsmarginal 100 100

Säkerhetsmarginal 100 100 Summa 3100 3100

Summa 2800 3400 Icke avrundad max gvb 3100

Icke avrundad max gvb 3400 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 3100

Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 3400

Beräkning Granskär

Beräkning Marma Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug)

Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug) Bofast befolkning 14500 14500

Bofast befolkning 2300 2300 Asylsökande 900 900

Asylsökande 100 100 Camping (Skärså) 0 0

Industribelastning 0 0 Industribelastning 0 0

Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren 0 0 Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren 650 650

Säkerhetsmarginal 100 100 Säkerhetsmarginal 650 650

Summa 2500 2500 Summa 16700 16700

Icke avrundad max gvb 2500 Icke avrundad max gvb 16700

Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 2500 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra vilket också ger en säkerhetsmarginal 16700

Tång och fintrådiga alger I Vallviksfjärden.

Foto: Sveriges kustvattenekologer

RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE

2018

Vattenkvalitativa undersökningar

Daniel Rickström 2019-03-21

Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik 2018

Resultatet från recipientkontrollen baserar sig på det samordnade kontrollprogrammet som började gälla 2012. Programmet har mot tidigare anpassats för att bli mera kompatibelt med de nu gällande föreskrifterna för klassificering av ytvattenförekomster HVMFS 2013:19. De stora förändringarna för den vattenkemiska provtagningen gentemot tidigare är främst att antalet provtagningar numera är fem istället för fyra, och att dessa sker på distinkta djup istället för integrerade och att provtagningstillfällena i tid är förändrade för bli mera jämförbara med nu gällande bedömningsgrunder. Utifrån dessa har resultaten statusklassats (bilaga 3). Provstationernas lägen framgår av bilaga 1. Samtliga resultat från recipientkontrollen redovisas i tabellform i bilaga 2. I kustområdet 2018 undersöktes utöver vattenkemin även växtplankton vid station K338 och makroalger vid sju andra stationer. Dessa redovisas separat. För övrig information runt kontrollprogrammet och övriga resultat från denna hänvisas till Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds hemsida, www.lvvf.se.

Resultat-sammanfattning Vattenkvaliteten i Kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik visar inte på några större förändringar gentemot tidigare. Som tidigare är situationen vanligtvis sämst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden, med litet siktdjup och höga näringshalter. Statusklassningar främst på sommaren visar likt tidigare vanligtvis mot en gradient av bättre vattenkvalitet längre ut i Söderhamnsfjärden. Den långsmala grunda karaktären på fjärden med direkt påverkan av flera betydande påverkanskällor bidrar till detta.

I Ljusne-/Vallviksfjärden är generellt vattenkvaliteten bättre än i de norra delarna av kustområdet. Här finns också påverkanskällor med betydande utsläpp men fjärdarna har ett öppnare läge mot ytterhavet och vattenomsättningen påverkas genom det stora näringsfattiga sötvattensutflödet som Ljusnan bidrar med. På sommaren är det vid båda dessa stationer endast klorofyll som i medeltal för perioden 2016-2018 ej uppfyller minst god status.

I Söderhamnsfjärden som mår sämst ur ett näringsämnesperspektiv är den biologiska tillväxten främst fosforbegränsad medan förhållandena i Ljusne- och Vallviksfjärden är mera kvävebegränsade.

Vattenundersökningar med avseende på fys/kem 2018 för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne

Provtagningsstationer: 6 stycken Provtagningstillfällen: februari, mars, juni, juli, augusti Provtagningsdjup: 0,5 m och bottendjup-1 m, och även 5 m vid stn. K382 och K390 Parameter- station: Syrgas, TOC, salinitet, fosfor, kväve, klorofyll, siktdjup: K333, K336, K338, K382, K390 Metaller: K382 Suspenderat material, pH: K333, K350

http://www.lvvf.s/

Påverkanskällor Söderhamnsån och Lötån har sina utflöden i den innersta delen av Söderhamnsfjärden. Dessa vattendrag har för regionen förhållandevis stor andel jordbruksmark i sina avrinningsområden och bidrar med en betydande näringsbelastning till fjärden. Beräknad transport av fosfor i vattendragen varierar relativt mycket mellan åren (figur 1-2). Resultaten baserar sig på 6 provtagningar/år vilket gör att vattenföringen vid provtagningstillfället har stor betydelse för den beräknade årstransporten. Läckaget av näringsämnen blir större då vattenföringen ökar p.g.a. bl.a ökad erosion och ytavrinning. I Söderhamnån var den uppmätta medelvattenföringen 0,5 mᶾ/s för de provtagningar som gjordes under 2018 vilket var lägre än 2017 (0,76 m³/s). Årsmedelvattenföringen i Lötån (VISS) var däremot något förhöjd 2018 med 4,6 m³/s gentemot 3,3 m³/s 2017. Skillnaden i vattenföringen mellan vattendragen bidrar då till att skillnaden i uttransporten av näringsämnen blir därefter vilket syns i figur 1. Medelvärdet för totalfosfor av de provtagningar som gjordes under året är för Söderhamnsån 44 µg/l och för Lötån 22 µg/l, vilken är en haltrelation som är i paritet med den vanliga skillnaden.

Uppmätta halter av näringsämnen är vanligtvis lägre än i jämförelse med historiska resultat, främst Söderhamnsån, men de kan fortfarande vid perioder av kraftigt förhöjd vattenföring vara mycket högre än årsmedelvärdena och på så vis fortsatt kunna bidra på ett betydande sätt till näringsämnesbelastningen i Söderhamnsfjärden och påverka den negativt ur ett övergödningsperspektiv.

I Ljusne rinner Ljusnan ut vilket bidrar till ett stort sötvattensutflöde och med det en stor totaltransport av näringsämnen. I förhållande till Söderhamnsån och Lötån där koncentrationerna av näringsämnen är förhållandevis höga är Ljusnans vatten betydligt näringsfattigare. Detta medför att Ljusnans utflöde inte påverkar vattenkvaliteten negativt på det sätt som de övriga vattendragen gör (tabell 1). I jämförelse med historiska data visar att halterna minskat betydligt under åren i Ljusnan och numera bedöms utgående vatten vara näringsfattigt. Medelhalten 2018 är på 8 µg/l vilket är fortsatt i nivå med det lägsta som uppmätts i Ljusnan i modern tid. (figur 3).

Figur 1. Transport totalfosfor i Söderhamnsån och Lötån och årsmedelvattenföring i Lötån

0

1

2

3

4

5

6

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Vattenföring Lötån m³/ston/år

Transport Lötån

Transport Söderhamnsån

Årsmedelvattenföring Lötån

Figur 2. Beräknad transport av totalfosfor och årsmedelvattenföringen vid Ljusne Strömmar.

Figur 3. Årsmedelvärde totalfosfor i Ljusne Strömmar

Tabell 1. Visar utsläppen i kustområdet från de större påverkanskällorna 2018. Den beräknade transporten av näringsämnen från de tre sötvattensutflödena grundar sig på de faktiska uppmätta värdena i vattendragen. (Flödena för Ljusne Strömmar är från Fortum, Lötåns (VISS) och för Söderhamnsån är det faktiska flödet uppmätt med stångflygel). Transport av näringsämnen i vattendrag 2018

Fosfor (kg/dygn)

Kväve (kg/dygn)

Medelvatten- föring (m³/s)

Söderhamnsån 1,9 43 0,52 Lötån 8,4 195 4,6 Ljusnan 181 5700 212

Utsläpp från verksamhetsutövare i kustområdet 2018

Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) BOD7 (kg/dygn) Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd)

0,81

109

24

Vallviks Bruk AB 17 90 1900 Kraton Chemical AB 0,80 4,2 16

0

50

100

150

200

250

300

0102030405060708090

100

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Flöde (m³/s)ton/år Transport fosforÅrsmedelvattenföring

05

10152025303540

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

µg P/l

Från punktkällor Granskärs reningsverk Avloppsvatten från Granskärs reningsverk bidrar till de höga näringsnivåerna i Söderhamnsfjärden. Genom utbyggnad av avloppsreningsverket och kompletteringen med våtmarksrening 2004 så har utsläppen av både näringsämnen och syretärande ämnen successivt minskat på ett betydande sätt (figur 4-5).

Figur 4-5. 2018 års utsläpp är i nivå med de senaste åren. 2017 års utsläpp av fosfor och

BOD var förhöjt gentemot tidigare år vilket främst beror på en betydligt större bräddningsvolym. Den bräddade mängden är en direkt konsekvens av kraftigt skyfall.

Kraton Chemical AB Vid Sandarne ligger Kraton Chemical AB som genom sina utsläpp bidrar med näringsämnen till fjärden. Dessa var 2018 för totalfosfor 0,8 kg/dygn och 4,2 kg/dygn för totalkväve och är i ungefärlig nivå med 2017. (Figur 6).

Figur 6. Utsläpp av fosfor och kväve från

Kraton Chemical.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

Tot-P

Tot-N

Fosfor, kg/dygn Kväve, kg/dygn

0

100

200

300

400

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

BOD7 kg/dygn

0

2

4

6

8

10

12

14

16

00,10,20,30,40,50,60,70,80,9

1

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Tot-P

Tot-N

Fosfor, kg/dygn Kväve, kg/dygn

Vallviks sulfatfabrik Ett betydande tillskott av fosfor till fjärden kommer från Vallviks sulfatfabriks utsläpp. Resultatet från utsläppskontrollen 2018 visat att industrins utsläpp fortsattt ligger på en betydligt lägre nivå än tidigare och har således mindre påverkan på förutsättningarna i recipienten. Utsläppen av fosfor var i genomsnitt var 17 kg/dygn och 1,9 ton/dygn av syreförbrukande ämnen (BOD7). Dessa utsläpp är bland de lägsta gentemot tidigare utsläpp (figur 7-8).

Figur 7-8. Utsläpp från Vallviks Bruk.

Resultat från recipientkontrollen Syre

Faktaruta

Resultat Figur 9 visar att halten syre minskar under sommarmånaderna vilket är en naturlig följd av att det då bildats ett språngskikt som förhindrar nedblandning av syrerikt ytvatten med det mindre syrerika bottenvattnet. Årslägst av det samlade resultatet är i augusti i Söderhamnsfjärden (K336) då halten är 6,5 mg/l vilket likt tidigare den fjärd som visar på de lägsta syrehalterna. Den årslägsta halten är dock långt ifrån att vara begränsande för det biologiska livet. Anledningen till att halterna är lägst i Söderhamnsfjärden beror på att de betydande påverkanskällorna är samlade i den innersta delen vilket bidrar kraftfullast till de innersta delarnas försämrade förhållanden och att området har gentemot övriga stationer långt ut till öppet hav vilket de andra fjärdarna inte har och således blir vattenkvaliteten sämre som en följd av det.

05

101520253035404550

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

kg/dygn Utsläpp av fosfor från Vallviks sulfatfabrik

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Utsläpp av BOD7 från Vallviks sulfatfabrik

ton/dygn

Utan syre inget biologiskt liv. Många kust- och havsområden har idag problem med syrgasbrist. Syrgashalten mäts i bottenvattnet där de mest direkta effekterna på biologiskt liv kan urskönjas pga. eventuella kritiska halter av syre. Syrgas förbrukas vid respiration och nedbrytning av organiskt material. Syrgashalten är därför en bra indikator på eutrofiering, dvs. övergödning, då det finns mera näringsämnen i vattnet ökar den biologiska tillväxten, till följd att nedbrytningen av denna också ökar, främst då när vegetationsperioden är över och alger och plankton bryts ner.

I Ljusne/Vallviksfjärden är syreförhållandena likt tidigare vanligtvis bättre än i Söderhamnsfjärden. Provtagningsstationerna är mera exponerade för ytterhavet samt påverkas av Ljusnans näringsfattiga vatten vilket bidrar till att omsättningen på vatten är större än i Söderhamnsfjärden. Den större omsättningen på vatten och influensen av Ljusnans näringsfattiga vatten bidrar till lägre näringshalter och således också mindre tillväxt och nedbrytning av det organiska materialet vilket i sin tur leder till bättre syreförhållanden än i Söderhamnsfjärden.

I gällande bedömningsgrunder är gränsen för syrebrist satt till 3,5 mg/l och lägre och gränsen då flera bottenlevande djur och växter visar på akut syrgasbrist är satt till 2,1 mg/l. Uppmätta halter från 2017 har vid samtliga stationer mycket god marginal till dessa gränsvärden (figur 9).

Figur 9. Syrehalter vid samtliga stationer och provtagningstillfällen i kustområdet 2018

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

Februari Mars Juni Juli Augusti

Mg/

O2l

Syrehalt över året K338K336K333K382K390

Siktdjupet

Faktaruta

Resultat I de innersta delarna av Söderhamnsfjärden vid station K338 påverkas siktdjupet betydande av utflödena från Söderhamnsån och Lötåns avrinningsområden. Dessa avrinningsområden består till för regionen relativt stor andel jordbruksmark vilket speciellt vid kraftiga flöden för med sig eroderat jordmaterial ut till havet. Med det eroderade jordmaterialet följer även betydande mängder näringsämnen, vilket det även gör ifrån Granskärs reningsverk. P.g.a. de höga näringshalterna i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden ökar växtplanktonproduktionen vilket i sin tur påverkar siktdjupet negativt. I fjärdarna utanför Vallvik och Ljusne är siktdjupet likt tidigare bättre än utanför Söderhamn (figur 10). Sötvattensutflödet från Ljusnan som är både humöst och kraftigt färgat kan dock ibland påverka siktdjupet negativt även i det södra kustområdet.

Figur 10. Medelsiktdjupet vid samtliga stationer i kustområdet 2018.

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

K338

K336

K333

K382

K390

m

Oftast finns ett samband mellan siktdjup och klorofyllhalt, och klorofyllhalten återspeglar den mängden växtplankton som finns. Ofta är siktdjupet som sämst under sommaren när det är som mest växtplankton i den övre vattenmassan. Dåligt siktdjup kan även orsakas av höga halter av humus och partikulärt material till följd av kraftig avrinning från land.

.

Näringsämnen

Faktaruta

Resultat Halten fosfor i Söderhamnsfjärden är likt tidigare högst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden (K338) för att sedan sjunka något längre ut. Likt 2017 var halterna mellan de två inre stationerna i denna fjärd närmre varandra, vilket ofta korrelerar till att mera näringsrikt sötvatten pressas längre ut i fjärden då provtagningarna föregåtts av ökad nederbörd.

Sedan Granskärs reningsverk kompletterade sin rening med ett våtmarkssteg har anläggningens påverkan gentemot förutsättningarna i Söderhamnsån och Lötån blivit av mindre betydelse för näringshalterna i Söderhamnsfjärden (figur 4).

Förhållandet mellan stationernas årsmedelvärde av totalkväve ser likadan ut som för fosfor där halten är högst i den inre delen av Söderhamnsfjärden för att sedan gå mot lägre halter vid de yttre stationerna.

Söderhamns- /Sandarnefjärden är gentemot de södra stationerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vanligtvis på en högre nivå avseende näringsämnen (figur 11-12). Dock avviker resultatet 2018 vid station K382 i Ljusnefjärden med ett högre medelvärde än normalt vilket beror på ett avvikande högt värde i juli (980 µg/l). Finns ingen förklaring till att detta värde är så förhöjt då ingen annan parameter stödjer det. Som tidigare nämnts är omsättningen på ytvattnet betydligt större vid stationerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vilket bidrar till lägre koncentrationer näringsämnen. Detta tack vare ett mera exponerat läge mot ytterhavet men även att det betydligt mera näringsfattiga vattnet från Ljusnan bidrar betydligt mindre än´de näringsrika sötvattensutflödena från Söderhamnsån och Lötån i Söderhamnsfjärden.

Utan näringsämnen, inget liv i våra hav, dock så blir det ibland för mycket näringsämnen i fel proportioner vilket bidrar till att näringsbalansen rubbas och det blir problem med övergödning. För mycket näringsämnen bidrar till en ökad biologisk produktion i de övre vattenmassorna och kan leda till att stora mängder organiskt material faller till botten och bidrar till att skapa syrefattiga miljöer på botten då syre krävs vid nedbrytningen av detta material.Syrebristen påverkar i sin tur bottenfaunan som i sin tur kan vara t.ex. föda åt fiskar. Utöver syrebristen så bidrar näringsämnen till en ökade produktion av växtplankton som ofta till ett sämre siktdjup och därmed så får solen svårare att nå ner till de makroalger som finns t.ex. blåstång och då tillväxten på denna typ av vegetation hämmas, gynnas istället fintrådiga, ettåriga alger som växer över och konkurrerar ut tången.

Figur 11. Årsmedelvärden av totalfosfor i ytvattnet

Figur 12. Årsmedelvärden av totalkväve i ytvattnet

0

10

20

30

40

50

60

7019

75

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

K338

K336

K333

K382

K390

µg/l

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

µg/l

K338

K336

K333

K382

K390

Fosfor- och kvävebalans

Resultat Söderhamnsfjärden (K338, K336) Den inre delen av Söderhamnsfjärden (K338) är den stationen som är mest fosforbegränsad. Längre ut vid station K336 är även där ytvattnet fosforbegränsat under vintern för att under vegetationssäsongen vara mera kvävebegränsad. Detta liknar föregående års resultat.

Sandarnefjärden (K333) Här finns tydlig fosforbegränsning vid ytan under vintertid medan det under vegetationsäsongen är en tydlig kvävebegränsning.

Ljusnefjärden (K390) Här visar resultatet en fosforbegränsning vid ytan under vintern men då vegetationsäsongen kommit igång istället bli mera kvävebegränsad.

Vallviksfjärden (K382) Denna station är den som likt tidigare visar på den tydligaste kvävebegränsningen under större delen på året på samtliga djup.

Klorofyll

Faktaruta

Förutom tillgången på solljus så är förhållandet mellan de lösta närsalterna avgörande för om det blir någon tillväxt eller inte av växtplankton. Generellt sätt så krävs det 16 kväveatomer för varje fosforatom, är kvoten större kan den biologiska tillväxten anses vara begränsad av mängden fosfor, är kvoten mindre är systemet begränsat av kväve. När kvoten förskjuts så gynnas olika arter. T.ex. så gynnas cyanobakterier som kan ge upphov till massiva giftalgsblomningar vid brist på kväve i vattnet då dessa kan nyttja kvävgas i vattnet som kvävekälla.

Växtplankton är primärproducenter i vattnets ekosystem, de kan med hjälp av solljus och fotosyntes ta hand om näringsämnen och omvandla dem till biologiskt material. Därmed utgör de en grund för högre stående organismer som äter dessa. I fotosyntesen bildas också syre vilket gör att de även bidrar till grunden för allt liv. Gemensamt för alla växtplankton är att de har pigmentet klorofyll a, vilket är ett måste för att deras fotosyntes skall funka. Därför kan man mäta halten av detta pigment för att få en grov uppskattning på hur stor förekomsten av växtplankton som finns i vattnet.

Resultat Resultaten för 2018 förhåller sig i stort till det som vanligtvis syns i jämförelse mellan stationerna, att uppmätta halter är betydligt högre i den innersta delen av Söderhamnsfjärden gentemot övriga. Figur 13 visar ett något avvikande resultat från året innan men detta beror till stor del på att detta år endast består av resultat från augusti, men också att tillrinnande vattendrag bidrog mycket påtagligare än vanligtvis till förändrade förutsättningar då det enda resultatet från augusti föregicks av ett mycket kraftigt skyfall. Normalt är det en gradient mot minskande halter av klorofyll längre ut i fjärden och att dessa också är normalt högre än i de södra delarna av kustområdet (Ljusne-/Vallviksfjärden).

Figur 13. Årsmedelvärden av klorofyll utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik. (2008 var medelvärdet vid station K338 35 µg/l. På 1970- och 80-talet finns flera extremt höga toppar vid denna station).

pH och suspenderat material Med anledning av främst de utsläpp av alkaliskt processvatten som sker från Svenska Mineral AB:s fabrik i Sandarne mäts pH och suspenderat material i yt- och bottenvattnet vid station K350. Dessa parametrar ingår även i de analyser som görs vid station K333. Resultatet från 2018 visar likt de senaste åren att pH-värdena vid station K350 är i nivå med resultatet från K333. Tidigare resultat visar en annan bild där pH-värdet ibland uppmättes till över 9,0 vid station K350. Halten suspenderat material är något högre vid station K350 med 5,4 mg/l gentemot 4,4 mg/l vid station K333 men denna skillnad är ej av betydande karaktär (figur 14-15).

0,0

10,0

20,0

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

K338

K336

K333

K382

K390

Klorofyllµg/l 35

Figur 14. pH i ytvattnet vid station K333 och K350.

Figur 15. Årsmedelvärden av suspenderat material i ytvattnet vid station K333 och K350.

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0

9,5

10,019

98

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

K333 K350

pH

0,0

5,0

10,0

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

mg/l Suspenderat material

K333 K350

Metaller Vid station K382 mäts även metaller vid samtliga provtagningar och djup under året. Alla resultat exklusive arsenik och zink ligger långt under de nu gällande gränsvärdena beskrivna i HMVFS 2013:19. Dock är årsmedelvärdena lägre än de från 2017. Dessa två ämnen är de som även tidigare varit något förhöjda gentemot övriga. De uppmätta halterna är totalkoncentrationer och ej den lösta fraktionen. Bedömningsgrunderna medger också att bakgrundshalten kan tas i beaktning vid dessa ämnen. Vid utgående vatten från Ljusnan vid Ljusne strömmar så var årsmedelvärdet på arsenik 0,19 µg/l och för zink 2 µg/l vilket ju åtminstone för halten zink vid station K382 borde betyda att den uppmätta årsmedelhalten på 1,2 µg/l borde vara betydligt längre och långt ifrån gränsvärdet på 1,1 µg/l utan denna influens.

Statusklassningar Statusklassningarna från de vattenkemiska undersökningarna i bilaga 3 är gjorda enligt nu gällande föreskrifterna HVMFS 2013:19 (2019-01-01). Resultaten är klassade på ytvattnet för både för sommar och vinter. Till vinter räknas både februari och marsprovtagningen. Medelvärdet för de tre senaste åren bör ligga till grund för den samlade statusen men samtliga EK-kvoter på enskilda värden finns bedömda i bilaga 3.

Likt tidigare år är statusen vanligtvis sämre i de norra delarna av kustområdet (station. K338, K336, K333). Främst är det skillnad i status på kväveparametrarna mellan norr och söder, där halterna löst kväve under vintern är dålig vid de tre stationerna i norr. Halten löst fosfor på vintern är dock bättre vid dessa stationer, god eller hög. På sommaren har samtliga bedömda parametrar bättre status i en gradient från sämst vid den innersta stationen i Söderhamnsfjärden (K338) till bäst vid den yttersta i Sandarnefjärden (K333). Denna gradient är den som vanligtvis syns då de stora påverkanskällorna finns i de inre delarna.

Vid Ljusne- och Vallviksfjärden (station K390 respektive K382) bedöms statusen vanligtvis vara bättre än i de norra delarna utanför Söderhamn. Dock visar den lösta fraktionen av fosfor på sämre status än övriga (måttlig) på vintern vid station K382 gentemot övriga där den klassas som god eller hög. På sommaren är det vid båda dessa stationer är klorofyll i medeltal ej minst god status (mv. 2016-2018: måttlig) Avsaknad av resultat för provtagningarna i 2017 gör dock statusklassningen extra osäker för denna parameter. Vid station K382 är även halten totalfosfor något högre och ger statusen måttlig.

Provstationer för vattenkemi Bilaga 1 Söderhamn/ Sandarnefjärden: K333 X6794500, Y1574200

K336 X6796550, Y1573000 K338 X6800200, Y1569000 K350 X6794850, Y1573080

Ljusne/Vallviksfjärden: K382 X6786250, Y1574600

K390 X6788400, Y1572450

K338

K336

K350

K333

K390

K382

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bilaga 2

Station Djup Datum Temp* pH O2 O2- TOC Sali- Susp PO4-P Tot-P NO2+ NH4-N Tot-N Kloro- Sikt- Ismättn. nitet NO3-N fyll a djup

Nr m °C mg/l % mg/l o/oo mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l m cmK333 0,5 2018-02-08 0,7 7,4 6,3 3,7 3,5 9 24 120 64 400 - 30K333 0,5 2018-03-07 0,8 7,3 6,8 3,5 3,1 12 26 140 110 360 - 30K333 0,5 2018-06-14 14,9 8,0 5,1 4,8 3,3 5 16 <1 5 300 1,0 4,0 -K333 0,5 2018-07-11 18,6 8,0 4,8 4,8 3,5 4 24 <1 3 260 2,6 3,6 -K333 0,5 2018-08-06 20,2 8,0 5,1 4,8 6,7 3 21 <1 4 310 5,0 3,5 -K333 5,5 2018-02-08 -0,1 7,7 13,7 93 4,0 4,7 4,0 11 22 64 4 210K333 5 2018-03-07 0,2 7,7 13,4 92 4,1 5,0 3,8 15 25 72 9 190K333 5,5 2018-06-14 12,3 7,8 10,3 97 4,4 4,7 5,2 4 19 <1 4 280K333 5 2018-07-11 16,5 8,1 11,1 110 4,7 4,8 2,2 3 15 <1 3 240K333 5,5 2018-08-06 18,5 8,0 9,8 110 5,1 4,9 2,3 3 23 <1 5 330K336 0,5 2018-02-08 0,2 11 1,8 7 22 200 360 660 - 30K336 0,5 2018-03-07 0,2 6,2 3,6 11 23 150 260 480 - 40K336 0,5 2018-06-14 15,2 5,6 4,5 6 23 <1 5 390 6,1 3,0 -K336 0,5 2018-07-11 18,5 4,8 4,7 3 21 <1 4 290 3,6 3,2 -K336 0,5 2018-08-06 19,1 4,8 4,9 5 23 14 11 310 3,1 3,3 -K336 6 2018-02-08 0,4 13,6 94 4,2 4,6 10 24 77 7 220K336 5 2018-03-07 0,2 13,6 94 3,8 4,9 13 23 73 10 200K336 6 2018-06-14 13,2 10,9 100 5,0 4,5 6 28 <1 5 350K336 6,5 2018-07-11 13,8 9,0 86 4,4 4,8 9 26 <1 5 250K336 6 2018-08-06 14,4 6,5 63 4,2 5,0 11 27 12 34 260K338 0,5 2018-02-08 0,0 14 <1 5 19 270 240 980 - 30K338 0,5 2018-03-07 0,1 12 <1 6 17 140 55 530 - 40K338 0,5 2018-06-14 17,5 7,7 3,0 10 35 160 8 780 7,1 1,7 -K338 0,5 2018-07-11 20,7 6,9 4,0 11 46 86 27 590 21 1,2 -K338 0,5 2018-08-06 19,7 6,1 4,2 8 40 160 120 700 12 1,5 -K338 2,5 2018-02-08 1,2 11,5 81 5,0 4,2 11 24 110 38 290K338 2 2018-03-07 0,6 11,3 79 4,8 4,4 15 30 120 110 320K338 2,5 2018-06-14 16,4 9,7 100 6,7 3,8 15 51 40 27 750K338 2,0 2018-07-11 17,3 8,9 94 6,0 4,5 14 67 6 45 510K338 2,5 2018-08-06 19,0 6,6 74 5,4 4,4 7 34 150 140 640K350 0,5 2018-02-08 0,5 7,1 3,7 - 5K350 0,5 2018-03-07 1,8 7,3 7,1 - 8K350 0,5 2018-06-14 15,2 7,8 3,5 - 2,0 -K350 0,5 2018-07-11 20,3 7,7 5,3 2,0 -K350 0,5 2018-08-06 20,3 7,8 7,3 1,7 -K350 2 2018-02-08 0,3 7,6 3,6K350 2 2018-03-07 1,1 7,4 21K350 2 2018-06-14 14,8 8,0 3,1K350 2 2018-07-11 18,7 8,0 5,0K350 2 2018-08-06 20,3 7,9 10K382 0,5 2018-02-14 0,3 4,3 4,0 11 20 65 6 220 3,6 -K382 0,5 2018-03-28 0,0 5,4 3,1 10 17 65 19 230 4,8 -K382 0,5 2018-06-14 12,8 4,3 4,4 3 14 <1 4 290 1,6 7,6 -K382 0,5 2018-07-11 17,7 6,3 2,9 2 15 8 7 260 3,8 5,6 -K382 0,5 2018-08-06 20,7 5,9 3,6 2 16 3 8 280 2,4 4,7 -K382 5 2018-02-14 0,4 3,7 4,9 17 25 61 <1 220K382 5 2018-03-28 0,0 3,7 5,1 22 23 52 4 230K382 5 2018-06-14 12,2 4,1 4,7 3 16 <1 4 270K382 5 2018-07-11 15,9 4,1 4,9 2 16 <1 3 280K382 5 2018-08-06 20,3 5,1 4,3 2 14 1 12 280K382 17,5 2018-02-14 1,3 13,6 96 3,7 5,1 14 27 60 <1 200K382 17,5 2018-03-28 0,0 14,5 99 3,8 5,2 20 23 54 4 210K382 17,5 2018-06-14 10,8 11,3 100 4,1 4,6 5 15 2 12 270K382 17 2018-07-11 12,8 10,0 95 4,2 4,6 4 17 3 5 240K382 18 2018-08-06 10,3 9,3 82 4,0 5,0 7 16 6 11 220K390 0,5 2018-02-14 0,1 6,5 <1 3 10 72 26 250 3,5 -K390 0,5 2018-03-28 0,0 5,1 1,8 4 12 72 13 230 5,5 -K390 0,5 2018-06-14 15,9 7,2 1,3 2 12 20 14 290 1,8 5,9 -K390 0,5 2018-07-11 17,7 4,6 5,0 2 13 <1 2 980 4,5 5,1 -K390 0,5 2018-08-06 21,1 5,3 3,2 1 13 4 11 280 2,3 5,4 -K390 5 2018-02-14 0,5 3,8 4,9 17 25 62 <1 200K390 5 2018-03-28 0,0 3,9 4,9 20 22 53 4 210K390 5 2018-06-14 12,4 4,4 4,4 3 14 <1 6 290K390 5 2018-07-11 15,9 4,2 5,5 2 13 <1 3 310K390 5 2018-08-06 20,3 4,4 5,2 1 12 1 8 240K390 10 2018-02-14 0,6 13,9 97 3,8 4,9 19 29 62 2 190K390 10 2018-03-28 0,0 14,3 98 3,9 5,1 15 23 55 4 230K390 10 2018-06-14 11,7 11,0 100 4,5 4,6 4 15 1 8 270K390 10 2018-07-11 14,6 10,6 100 4,2 4,9 4 18 <1 7 260K390 10,5 2018-08-06 19,1 9,3 99 4,4 5,2 3 15 2 11 240Metaller Djup Datum Al As Pb Fe Cd Cu Cr Mn Mo Ni Zn

m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/lK382 0,5 2018-02-14 37 0,92 0,090 140 0,015 0,73 0,16 7,1 1,3 0,86 1,5K382 0,5 2018-03-28 36 0,8 0,05 170 0,016 0,72 0,16 13 1,0 0,67 1,7K382 0,5 2018-06-14 9,5 0,90 <0,04 18 <0,02 0,73 0,12 3,9 1,4 0,90 <2,0K382 0,5 2018-07-11 32 0,60 0,064 97 0,010 0,63 0,14 13 0,89 0,61 1,1K382 0,5 2018-08-06 22 0,74 0,039 62 0,015 0,68 0,13 23 1,2 0,68 <1,0K382 5 2018-02-14 35 1,2 0,14 110 0,018 0,85 0,19 6,0 1,6 1,1 1,0K382 5 2018-03-28 13 1,2 0,10 41 0,018 0,82 0,14 3,5 1,6 1,0 <1,0K382 5 2018-06-14 7,9 0,80 <0,02 7,4 0,012 0,72 0,09 1,9 1,4 0,78 <1,0K382 5 2018-07-11 5,9 0,93 <0,02 10 0,014 0,73 0,13 3,4 1,5 0,88 <1,0K382 5 2018-08-06 12 0,85 0,023 33 0,012 0,69 0,12 9,1 1,3 0,78 <1,0K382 17,5 2018-02-14 35 1,2 0,089 100 0,020 0,85 0,20 5,6 1,6 1,1 6,9K382 17,5 2018-03-28 25 1,3 0,22 74 0,017 0,86 0,16 4,8 1,6 1,1 2,2K382 17,5 2018-06-14 8,2 0,82 0,11 16 0,014 0,72 0,10 7,1 1,4 0,83 <1,0K382 17 2018-07-11 12 1,0 0,042 50 0,016 0,74 0,12 23 1,5 0,90 <1,0K382 18 2018-08-06 18 0,98 0,044 48 0,017 0,78 0,14 18 1,5 1,0 <1,0

Bilaga 3

Sommar EK-kvoterStation Datum EK-Tot-N EK_Ptot EK_kfyllA EK_sikt

K333 2016-06-14 0,83 0,52 0,58 0,50

K333 2016-07-11 1,00 0,54 0,78 0,71

K333 2016-08-11 0,79 0,44 0,38 0,49

K333 2017-06-08 0,84 0,42 0,60

K333 2017-07-05 0,91 0,47 0,56

K333 2017-08-09 0,40 0,25 0,25 0,29

K333 2018-06-14 0,76 0,49 1,40 0,57

K333 2018-07-11 0,87 0,33 0,54 0,51

K333 2018-08-06 0,73 0,38 0,28 0,50

Medelvärde 0,79 0,43 0,60 0,53

K336 2016-06-14 0,62 0,28 0,12 0,26

K336 2016-07-11 1,01 0,52 0,61 0,66 Ekologisk kvot- status

K336 2016-08-11 0,87 0,42 0,45 0,54 hög

K336 2017-06-08 0,79 0,36 0,50 god

K336 2017-07-05 0,87 0,36 0,43 måttlig

K336 2017-08-09 0,20 0,14 0,34 0,11 otillfredsställande

K336 2018-06-14 0,59 0,36 0,23 0,43 dålig

K336 2018-07-11 0,79 0,38 0,39 0,46

K336 2018-08-06 0,73 0,34 0,45 0,47

Medelvärde 0,72 0,35 0,37 0,43

K338 2016-06-14 0,32 0,27 0,28 0,23

K338 2016-07-11 0,40 0,17 0,07 0,19

K338 2016-08-11 0,26 0,20 0,10 0,29

K338 2017-06-08 0,29 0,23 0,20

K338 2017-07-05 0,50 0,21 0,30

K338 2017-08-09 0,22 0,16 0,70 0,13

K338 2018-06-14 0,32 0,27 0,20 0,24

K338 2018-07-11 0,40 0,19 0,07 0,17

K338 2018-08-06 0,34 0,21 0,12 0,21Medelvärde 0,34 0,21 0,22 0,22

K382 2016-06-14 0,97 0,41 0,56 0,70

K382 2016-07-11 1,00 0,73 0,67 0,86

K382 2016-08-11 1,11 0,55 0,52 0,83

K382 2017-06-08 1,08 0,73 0,76

K382 2017-07-05 1,06 0,41 0,86

K382 2017-08-09 0,87 0,61 0,44 0,77

K382 2018-06-14 0,80 0,59 0,88 1,09

K382 2018-07-11 0,96 0,64 0,37 0,80

K382 2018-08-06 0,86 0,56 0,58 0,67Medelvärde 0,97 0,58 0,57 0,81

K390 2016-06-14 1,00 0,89 0,74 0,76

K390 2016-07-11 1,06 0,66 0,50 0,86

K390 2016-08-11 1,13 0,73 0,40 0,67

K390 2017-06-08 1,04 1,16 0,70

K390 2017-07-05 1,22 0,90 0,76

K390 2017-08-09 0,97 0,79 0,30 0,70K390 2018-06-14 0,93 0,91 0,78 0,84

K390 2018-07-11 0,23 0,59 0,31 0,73K390 2018-08-06 0,88 0,71 0,61 0,77

Medelvärde 0,94 0,82 0,52 0,75

Kommentar: Klorofyllhalter från juni, juli 2017 saknas och ger därförosäkert 3- årsmedelvärde för åren 2016-2018.

Vid station K390 finns ett kraftigt avvikande värde på totalkväve i juli 2018 (980 µg/l) vilket gör att statusklassningen påverkas just vid detta tillfälle. 3 årsmedelvärdet ger ändå hög status.

Bilaga 3

Vinter EK-kvoterStation Datum EK_ DIN EK_DIP EK-Tot-N EK_Ptot

K333 2016-02-02 0,23 1,03 0,65 0,52

K333 2016-03-13 0,30 0,48 0,77 0,53

K333 2017-02-02 0,36 0,67 1,06 0,57

K333 2017-03-09 0,34 1,01 1,05 0,73

K333 2018-02-08 0,28 0,62 0,73 0,53

K333 2018-03-07 0,22 0,46 0,83 0,49

Medelvärde 0,29 0,71 0,85 0,56

K336 2016-02-01 0,16 2,94 0,53 0,50

K336 2016-03-13 0,13 0,54 0,42 0,54

K336 2017-02-02 0,10 0,72 0,74 0,64

K336 2017-03-09 0,23 0,74 0,73 0,60

K336 2018-02-08 0,15 0,69 0,54 0,61 Ekologisk kvot- status

K336 2018-03-07 0,13 0,51 0,62 0,56 hög

Medelvärde 0,15 1,02 0,59 0,57 god

K338 2016-02-01 0,15 2,25 0,31 0,39 måttlig

K338 2016-03-13 0,10 1,06 0,28 0,69 otillfredsställande

K338 2017-02-02 0,10 0,85 0,25 0,69 dålig

K338 2017-03-09 0,12 0,85 0,25 0,60

K338 2018-02-08 0,21 0,85 0,40 0,72

K338 2018-03-07 0,56 0,71 0,74 0,81

Medelvärde 0,21 1,09 0,37 0,65

K382 2016-02-01 0,69 0,71 1,11 0,55

K382 2016-03-22 1,03 0,37 1,30 0,67

K382 2017-02-02 0,63 0,61 1,36 0,69

K382 2017-03-09 0,47 0,69 1,14 0,54

K382 2018-02-14 0,65 0,52 1,29 0,63

K382 2018-03-28 0,74 0,54 1,36 0,76

Medelvärde 0,70 0,57 1,26 0,64

K390 2016-02-01 1,00 0,74 1,25 0,73K390 2016-03-22 1,34 2,12 1,58 1,72

K390 2017-02-02 1,08 1,23 1,56 1,02

K390 2017-03-09 1,09 1,50 1,63 1,23

K390 2018-02-14 1,11 1,41 1,58 1,38

K390 2018-03-28 1,00 1,20 1,54 1,11

Medelvärde 1,10 1,37 1,52 1,20

MILJÖRAPPORT

Emissionsdeklaration För Granskärs avloppsreningsverk(2182-001) år: 2018 version: 1

Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod MetodkodMetodbeskrivning

Storförbränningsanläggning

Prod.Enhet FörordningUtsläppsPunkt

Ursprung Typ Flöde KommentarRedovEnlFskr

0 Vatten BOD7 8349 kg/år M CEN/ISO SS EN18991-2:1998

6799531x611522

- Totalt Ut Koordinaterut frånvåtmark.Skillnaden imängdBOD7 2018jämfört med2017 berorpå kraftignederbördhösten 2017somorsakademycketbräddning.


6799531x611522

Från ARV Del Ut OBS; mängdut frånvåtmark


6799094x611265

BräddAnl Del Ut Skillnaden imängdBOD7 2018jämfört med2017 berorpå kraftignederbördhösten 2017somorsakademycketbräddning.

3 Vatten Cd 0,149 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO 17294-2utg 1 mo

6799531x611522

- Totalt Ut Koordinaterut frånvåtmark

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 1 / 24

MILJÖRAPPORT







6799094x611265

BräddAnl Del Ut


6799531x611522


6 Vatten COD-Cr 35987 kg/år M CEN/ISO ISO15705:2002(E)

6799531x611522

- Totalt Ut Koordinaterut frånvåtmark.Skillnaden imängdCOD-Cr2018 jämförtmed 2017beror påkraftignederbördhösten 2017somorsakademycketbräddning.


6799531x611522


Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 2 / 24

MILJÖRAPPORT







6799094x611265

BräddAnl Del Ut Skillnaden imängdBOD7 2018jämfört med2017 berorpå kraftignederbördhösten 2017somorsakademycketbräddning.

9 Vatten Cr 0,783 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO 17294-2utg 1 mo

6799531x611522

- Totalt Ut Koordinaterut frånvåtmark.Skillnaden imängd Cr2018 jämförtmed 2017beror delspå kraftignederbördhösten 2017somorsakademycketbräddningoch dels påförändradrapporteringsgräns föranalys av Cr.

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 3 / 24

MILJÖRAPPORT







6799094x611265

BräddAnl Del Ut Skillnaden imängd Cr2018 jämförtmed 2017beror påkraftignederbördhösten 2017somorsakademycketbräddning.


6799531x611522

Från ARV Del Ut OBS; mängdut frånvåtmark.Samtligaanalyserpåvisarhalter Crunderrapporteringsgräns.Rapporteringsgränsenhar ändratsfrån 0,0010mg/l till0,00050mg/l.

12 Vatten Cu 59,8 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO11885:2009ut

6799531x611522


Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 4 / 24

MILJÖRAPPORT







6799531x611522



6799094x611265

BräddAnl Del Ut

15 Vatten Hg 0,125 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO17852:2008mod

6799531x611522



6799531x611522



6799094x611265

BräddAnl Del Ut

18 Vatten NH4-N 15153 kg/år M CEN/ISO SS-EN11732:2005

6799531x611522



6799531x611522



6799094x611265

BräddAnl Del Ut Kraftigsnösmältning under aprilorsakadeförhöjdamängderNH4-N förbräddadvolym

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 5 / 24

MILJÖRAPPORT






21 Vatten Ni 6,3 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO 17294-2utg 1 mo

6799531x611522



6799531x611522



6799094x611265

BräddAnl Del Ut

24 Vatten N-tot 38052 kg/år M CEN/ISO ISO29441:2010

6799531x611522



6799531x611522



6799094x611265

BräddAnl Del Ut Kraftigsnösmältning under aprilorsakadeförhöjdamängderN-tot förbräddadvolym

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 6 / 24

MILJÖRAPPORT






27 Vatten Pb 1,72 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO 17294-2utg 1 mo

6799531x611522

- Totalt Ut Koordinaterut frånvåtmark.Lägremängd Pbbåde ut frånvåtmarksamt förbräddadvolym.


6799531x611522

Från ARV Del Ut OBS; mängdut frånvåtmarkLägremedelvärdeför utgåendehalt Pb frånvåtmarken2018 än2017.


6799094x611265

BräddAnl Del Ut Skillnaden imängd Pb2018 jämförtmed 2017pga kraftignederbördhösten 2017somorsakademycketbräddning

30 Vatten P-tot 295 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO15681-2:2005

6799531x611522



6799531x611522


Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 7 / 24

MILJÖRAPPORT







6799094x611265

BräddAnl Del Ut Skillnaden imängd P-tot2018 jämförtmed 2017pga kraftignederbördhösten 2017somorsakademycketbräddning.

33 Vatten QV 2509,602 1000m3/år

M OTHFlödesmätning

6799531x611522


34 Vatten QV 2280,448 1000m3/år


6799531x611522

Från ARV Del Ut OBS; volymut frånvåtmark

35 Vatten QV 229,154 1000m3/år


6799094x611265

BräddAnl Del Ut

36 Vatten TOC 19792 kg/år M CEN/ISO SS-EN1484:1997

6799531x611522



6799531x611522



6799094x611265

BräddAnl Del Ut

39 Vatten Zn 78,37 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO11885:2009ut

6799531x611522


Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 8 / 24

MILJÖRAPPORT







6799094x611265

BräddAnl Del Ut


6799531x611522


42 Vatten QVBräddnätAntal

44 st C OTHKombinationav mätning,beräkningochuppskattning

- Totalt Ut



6796863x607922

- Del Ut APS 117SundHydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning.


2 st M OTH Mätning 6798552x613060

- Del Ut APS 110StugsundHydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning.

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 9 / 24

MILJÖRAPPORT








6800587x610758

- Del Ut APS 141VågbroHydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning.



6805322x604441

- Del Ut APS 105Kungsgården Hydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning samt vid 1tillfälle pgaströmavbrott



6798196x610412

- Del Ut APS 102HamngatanHydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning



6798433x610381

- Del Ut APS 101Stadsparken

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 10 / 24

MILJÖRAPPORT







12 st M OTH Mätning 6798770x611058

- Del Ut APS 103FaxeholmenHydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning.



6796499x607011

- Del Ut APS 153 InaHydraulisköverbelastning pgasnösmältning förutom etttillfälleberoende påströmavbrott.

51 Vatten QVBräddnätVolym

15,889 1000m3/år

C OTHKombinationav mätning,beräkningochuppskattning

- Totalt Ut


0,2 1000m3/år


6800587x610758

- Del Ut APS 141VågbroHydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning.

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 11 / 24

MILJÖRAPPORT







1,089 1000m3/år

M OTH Mätning 6798552x613060

- Del Ut APS 110StugsundHydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning.


6,609 1000m3/år

M OTH Mätning 6798770x611058

- Del Ut APS 103FaxeholmenHydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning.


0,554 1000m3/år


6805322x604441

- Del Ut APS 105Kungsgården Hydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning samt 0,5m3 pgaströmavbrott


0,122 1000m3/år


6796863x607922

- Del Ut APS 117SundHydraulisköverbelastning i sambandmedsnösmältning

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 12 / 24

MILJÖRAPPORT







0,653 1000m3/år


6798196x610412

- Del Ut APS 102HamngatanHydraulisköverbelastning pgasnösmältning


6,61 1000m3/år


6796499x607011

- Del Ut APS 153 InaHydraulisköverbelastning pgasnösmältning förutom 26m3beroende påströmavbrott.


0,052 1000m3/år


6798433x610381

- Del Ut APS 101Stadsparkenmindremängdbräddning isambandmedsnösmältning ochregnväderstillrinning samtstörning istyrsystemetorsakat avåskoväder

60 Vatten-Halt

BOD7 3,3 mg/l M CEN/ISO SS EN18991-2:1998

- Totalt Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddatBOD7 vilketpåverkarden totalamedelhalten

Uppfyllerårsmedelshalt 15mg/l

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 13 / 24

MILJÖRAPPORT






61 Vatten-Halt


BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddatBOD7 under2018 jämförtmed 2017.

62 Vatten-Halt


Från ARV Del Ut OBS; halt utfrån våtmark

63 Vatten-Halt

Cd 0,00006 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO 17294-2utg 1 mo

- Totalt Ut

64 Vatten-Halt


BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddat Cdunder 2018jämfört med2017. Berortroligtvis påstörrebräddadvolym efterförsed år2017 jämförtmed 2018.

65 Vatten-Halt



Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 14 / 24

MILJÖRAPPORT






66 Vatten-Halt

COD-Cr 14,4 mg/l M CEN/ISO ISO15705:2002(E)

- Totalt Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddatCOD-Crvilketpåverkarden totalamedelhalten

Uppfyllerårsmedelshalt 70mg/l

67 Vatten-Halt

COD-Cr 12 mg/l M CEN/ISO ISO15705:2002(E)

Från ARV Del Ut OBS, halt utfrån våtmark

68 Vatten-Halt

COD-Cr 37,5 mg/l M CEN/ISO ISO15705:2002(E)

BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddatCOD-Crunder 2018jämfört med2017.

69 Vatten-Halt

Cr 0,00031 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO 17294-2utg 1 mo

- Totalt Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddat Crvilketpåverkarden totalamedelhalten.

70 Vatten-Halt


BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddat Crunder 2018jämfört med2017.

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 15 / 24

MILJÖRAPPORT






71 Vatten-Halt


Från ARV Del Ut OBS, halt utfrån våtmark

72 Vatten-Halt

Cu 0,0239 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO11885:2009ut

- Totalt Ut

73 Vatten-Halt


BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddat Cuunder 2018jämfört med2017.

74 Vatten-Halt



75 Vatten-Halt

Hg 0,00005 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO17852:2008mod

- Totalt Ut

76 Vatten-Halt


BräddAnl Del Ut

77 Vatten-Halt



78 Vatten-Halt

NH4-N 6 mg/l M CEN/ISO SS-EN11732:2005

- Totalt Ut

79 Vatten-Halt

NH4-N 4,69 mg/l M CEN/ISO SS-EN11732:2005

BräddAnl Del Ut

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 16 / 24

MILJÖRAPPORT






80 Vatten-Halt

NH4-N 6,18 mg/l M CEN/ISO SS-EN11732:2005


81 Vatten-Halt

Ni 0,0025 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO 17294-2utg 1 mo

- Totalt Ut

82 Vatten-Halt


BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddat Niunder 2018jämfört med2017.

83 Vatten-Halt



84 Vatten-Halt

N-tot 15,2 mg/l M CEN/ISO ISO29441:2010

- Totalt Ut Interelevant

85 Vatten-Halt

N-tot 10 mg/l M CEN/ISO ISO29441:2010

BräddAnl Del Ut

86 Vatten-Halt

N-tot 15,7 mg/l M CEN/ISO ISO29441:2010


87 Vatten-Halt

Pb 0,00068 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO 17294-2utg 1 mo

- Totalt Ut Lägremedelvärdeför halten Pbi bräddatvatten samtutgåendefrånvåtmarken

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 17 / 24

MILJÖRAPPORT






88 Vatten-Halt


BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddat Pbunder 2018jämfört med2017.

89 Vatten-Halt


Från ARV Del Ut OBS; halt utfrån våtmarkLägremedelvärdeför halten Pbutgåendefrånvåtmarkenunder 2018jämfört med2017.

90 Vatten-Halt

P-tot 0,12 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO15681-2:2005

- Totalt Ut

91 Vatten-Halt


BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddatP-tot under2018 jämförtmed 2017.

92 Vatten-Halt



93 Vatten-Halt

TOC 7,9 mg/l M CEN/ISO SS-EN1484:1997

- Totalt Ut

94 Vatten-Halt

TOC 7,6 mg/l M CEN/ISO SS-EN1484:1997


Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 18 / 24

MILJÖRAPPORT






95 Vatten-Halt

TOC 11 mg/l M CEN/ISO SS-EN1484:1997

BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddatTOC under2018 jämförtmed 2017.

96 Vatten-Halt

Zn 0,0313 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO15587-2 utg1 / SS-ENISO11885:2009ut

- Totalt Ut

97 Vatten-Halt


BräddAnl Del Ut Lägremedelvärdeför haltenbräddat Znunder 2018jämfört med2017.

98 Vatten-Halt



99 Beh.ARV SlamT-arv 0 t TS/år C WEIGH - Totalt Ut Ingenbehandlingav slammet iannat verk.

100 ER Ansl.pe-ind

0 pe C OTH Beräknad - Totalt In Ingetindustrielltavloppsvatten anslutet.

101 ER Ansl.pers 14500 st C OTH Beräknad - Totalt In

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 19 / 24

MILJÖRAPPORT






102 ER Ansl.pe-tot 8131 pe C OTH Beräknadbaserad påuppmättinkommandeBOD7 samt70 gBOD7/dygn,pe

- Totalt In

103 ER Ansl.-till 22500 pe C OTHTillståndsgivendimensionerandebelastning

- Totalt In

104 ER BOD7 207740 kg/år M CEN/ISO SS EN18991-2:1998

- Totalt In

105 ER COD-Cr 736700 kg/år M CEN/ISO ISO15705:2002(E)

- Totalt In

106 ER El.energi 0,916 GWh/år M OTH Mätning - Totalt In

107 ER NH4-N 31404 kg/år M CEN/ISO SS-EN11732:2005

- Totalt In

108 ER N-tot 43770 kg/år M CEN/ISO ISO29441:2010

- Totalt In

109 ER P-tot 7377 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO15681-2:2005

- Totalt In

110 ER QV 2525,137 1000m3/år


- Totalt In

111 ER Värmeenergi

0,252 GWh/år M OTH Mätning - Totalt In

112 ER Maxgvb-inkommande

16700 pe C OTH BeräknadenligtNaturvårdsverketsanvisningar

- Totalt In

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 20 / 24

MILJÖRAPPORT






113 ER Maxgvb-tätbebyggelse

16700 pe C OTH BeräknadenligtNaturvårdsverketsanvisningar

- Totalt In

114 Slam SlamT-arv 657,1 t TS/år M WEIGH - Totalt Inom

115 Slam TS-tot 22,2 % M CEN/ISO SS-EN12880:2000

- Totalt Inom

116 Slam-Halt Ag 0,48 mg/kgTS

M OTH SS028150-2 /ICP-MS

- Totalt Ut

117 Slam-Halt As 3,8 mg/kgTS


- Totalt Ut

118 Slam-Halt Cd 1 mg/kgTS

M OTH SS028150-2 /ICP-AES

- Totalt Ut

119 Slam-Halt Cr 11,6 mg/kgTS


- Totalt Ut

120 Slam-Halt Cu 180 mg/kgTS


- Totalt Ut

121 Slam-Halt GF-tot 73,5 % M CEN/ISO SS-EN12879:2000

- Totalt Ut

122 Slam-Halt Hg 0,26 mg/kgTS

M OTH SS028150-2 /AFS

- Totalt Ut

123 Slam-Halt NH4-N 8700 mg/kgTS

M OTHSTANDARDMETHODS1998, 4500mod

- Totalt Ut

124 Slam-Halt Ni 9,8 mg/kgTS


- Totalt Ut

125 Slam-Halt Nonylfenol 2 mg/kgTS

M OTH SNV 3829 /4199

- Totalt Ut

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 21 / 24

MILJÖRAPPORT






126 Slam-Halt N-tot 41250 mg/kgTS

M OTH SS-EN13342

- Totalt Ut

127 Slam-Halt PAH 0,51 mg/kgTS

M OTH SNV 3829 /4199

- Totalt Ut

128 Slam-Halt Pb 14,5 mg/kgTS


- Totalt Ut

129 Slam-Halt PCB 0,018 mg/kgTS

M OTH SNV 3829 /4199

- Totalt Ut

130 Slam-Halt pH 6,6 pH M CEN/ISO SS-EN15933:2012

- Totalt Ut

131 Slam-Halt P-tot 15750 mg/kgTS


- Totalt Ut

132 Slam-Halt Zn 553 mg/kgTS


- Totalt Ut

133 Åkermark SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Inget slamanvänds pååkermark

134 Skogsmark

SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Inget slamanvänds påskogsmark

135 Anl.jord-normal P

SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Inget slamanvändssomanläggningsjord

136 Anl.jord-hög P

SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Inget slamanvändssomanläggningsjord

137 Förbränning-ej P utv

SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Inget slamförbränns

138 Förbränning-P utv

SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Inget slamförbränns

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 22 / 24

MILJÖRAPPORT






139 Deponitäckn-tätskikt

SlamT-arv 657,1 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Slammetkomposterasoch användssomskyddsskiktpå deponi.OBS;blandslamfrånGranskärARV +externa ARV

140 Deponi SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Inget slamläggs somdeponi

141 Annananvändning

SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Ingen annananvändningav slammet

142 Lager SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Ut Allt slamfrånslamsilontransporteras bort varjevecka

143 Lager SlamT-arv 0 t TS/år M WEIGH - Totalt Inom Allt slamfrånslamsilontransporteras bort varjevecka

144 ER-Halt BOD7 82 mg/l M CEN/ISO SS EN18991-2:1998

- Totalt In

145 ER-Halt COD-Cr 292 mg/l M CEN/ISO ISO15705:2002(E)

- Totalt In

146 ER-Halt N-tot 17,3 mg/l M CEN/ISO ISO29441:2010

- Totalt In

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 23 / 24

MILJÖRAPPORT






147 ER-Halt P-tot 2,9 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO15681-2:2005

- Totalt In

Inlämnad: 2019-03-27 15:14:57

Version: 1 24 / 24

Documents

Söderhamns Kommun...12. Ersättning av kemiska produkter mm ..... 19 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. ..... 19 14. Åtgärder för att minska 15. Miljöpåverkan