SEB-rapport: Riskfylld balansakt hitta bra placeringar

8/4/2019 SEB-rapport: Riskfylld balansakt hitta bra placeringar

1/37

InvestmentOutlook September piv bkig - ivm gy

flld l


2/37

3Investment OutlOOk - sePtemBeR

Innehllsrteckning

Sragy

dig ...............................................................................................................................5

Saaaig ..................................................................................................................Maroaaaig .......................................................................................................orjragi ................................ ................................ ................................ .................. 10orjoar Modra rigprogra ............................ ........................ 12Ta: aig ojrr aar pacrar ............................................. 15Ta: Eooi-poiia rygda ............................ .............................. 1Ta: Ergig Mar - Th x graio ............................ .............................. 21

Air ........................... ................................ ................................. ................................ ...... 2or ................................ ................................ ................................ ................................ . 2Hdgodr .............................. ................................ ................................. ...................... 2Faighr ............................. ................................ ................................ ............................ 0ria Eqiy ............................. ................................ ................................ ....................... 2aror ............................. ................................ ................................ ................................ .. Vaor .............................. ................................ ................................ ................................ ..


3/37

4 Investment OutlOOk - sePtemBeR

Da rappor or r SE och ihr a aradioraio o SE faia ir. o ih r bara p or o SEbd o iriiga aarar SE doc i r r brir i ioraio r r rr r oadr o a pp d adig dra. ioraio hiar i irigaay br d o jig a d a d diga aay och ioraio pbicrad i aig dri r ad ioraio o pcifa boag o f iggig p www.b./b/dicair. Uppgir o ar a dra r id och r i hr apa-ad r j di pcifa iaio. Fr odr och adra faia ir r hiori aaig ig garai r raida aaig. Vrd p diaodadar och adra faia ir a bd iga och aa och d r i r a d r ibaa d iaa apia. ia a a r riga d iaa apia. d r od irar i faia ir o r ryca i d aa, a rdrigar i aarrapra aaig. D aarar j r dia i rigb och d br drr aid a d a dajrad ioraio ia d aar b o irig. Mr ioraio x aabad r odr och ioraio-/aradrigbrochyrr r odr och rrrad prodr f p www.b.. bho f a d iha rd o pacrigar apaad r di idiida iaio r di rdgiar i SE.

oraio o baig. So d id ra iraioa baoor i Lxborg, Schwiz och Sigapor r d di aar a ha dig iorrad od argr o gr i d dr o ar di dborgarap, boig r hi d hy i baoo och faia raaior. aicar ig arapporrig i rad dr i bydr a d j obrja a drbrad ydigh i ioraio o och r rordra.

pGoba Had o Sragy+ 46 8 763 69 ha.pro@b.

L g Goba Had o Macro Sragy+ 46 8 763 69 7ar.apa@b.

bqChi Ecooi, SE+ 46 8 6 3 6robr.brgqi@b.

vc d Oloroio Maagr ad Had o S Lxbrg+ 3 6 3 6 [email protected]

Jh h

Sragi+ 46 8 763 69 8joha.hagbarh@b.

Had o S Norway+ 47 8 67 [email protected]

Cl bGoba Had o Adiory Ta+ 46 8 763 69 38car.barow@b.

Ecooi+46 8 763 69 43rogr.ori@b.

kEcooi+3 6 3 63 [email protected]

Dl gcEcooi+46 8 763 69 8dai.gcr@b.

ClFl cEcooi+46 8 763 69 83car-fip.robac@b.

Ccl kh

Goba Had o Coicaio Ta+46 8 763 69 9cciia.oho@b.

Lz bCoicaor ad Edior+46 8 763 69 9iza.braaw@b.

Da rappor pbicrad d 3 pbr .appor ih bara p ioraio och aay iggig r d 6 pbr .

Sragy


4/37


Obalanser och systemrisker krver kratulla t-

grder. Marknaden oroar sig r bristande krati tillvxten, och det nns skl att rkna med enryckig resa. Sammantaget rstrker det viktenav att vlja vg i placeringarna - r kapitalbeva-rande eller avkastning huvudokus?

Vra ogor ho SE Ecooic arch rir i i Nordicoo (agi ) o rdooi o acar.ciori i ECD aifra i 3 proc i c-ario d hyggig goba ix och d ri r brroaarb. D yp a bdig r oaig och gr

h d o d ra g o rdooi bfr igi. Saidig r r ppdrag a gra d ba a arj goch rra apia d d aradbid i g.

Fiaarad, dr i ja r d, r i go i h-dra p poiira r o i rd. Mjighra i godcig f r ojr o r riiggar, ra p b r aarb i Eropa, dha-rig och iigar a bdgdro ppyar a rrod och riija a rda. E a yc-rgora idag r drr ad poiir och crabar aadoa?

dag har i a ydig ag rd i d a i-idiaorr o r hr rag och priaprorr o i rd r p d ooia raid. graa r d aia a i ojrirora br, d oaa bid r ora probai.

Kapiaaradr apaar ig arig i probaiarigar, prir rir, gardrar ig ia hjda ri-prir och yr i ra pacrigar o aobigaior.Da y d ihrad apiad i raradr dfii a i d xr ga obigaior-ora i har idag.

Vi bfr o i a dr d ooia ix haa adprobai p bda idor a Aa. E

a d bir a cig p d ojrdria pacrig-

ara o xpi air rirar a bi dig oai. Vi g-ar gra xra idor i da oo rga hra a p air o pacrig i d hr yp a ar-adia. D rai hga rciori och rga hra a hara aaigprogor ordrar ra.

Kapiabarad och a ha g ri i porj r idagga dr ra . A apa riig aaigdr ordad orr (bgrad oaii) a a a arora rir bir a iigar. Lig aa dirifrigr r iggag. Go a brdda ra irigar ir ir och idifra aaar i oia aradgr i rad o d poia rir i r idag

ariaira. M igga br a o raar ga jabor d jighr o aiarad bjdr rrod, och r a yca d a bha apia r dicipi,rar a i idr a orh.

D r i d agar ixara o prob ppr ochbir r rhariga. Soar cig aar i ydigapr, och a i a hy i da i ra raigra-gir or .

D oja ojrcy r a idag. ar iixara ararirar d rhig i r i i.

D prar i i r apiaaradra och a ra paod. rdad g gr d drr a r ochaira bao ropp. Vi har ag i api obrir rira och i i jighra.

Fr a aa d jighr; dar a rd xr orabra a h ariga orar o a d, prodiioch igad rrga. a Emerging Markets The nextgeneration a i a o ia dr o r p r abi ooia orar och par a ra d rar.

Hans PetersonCIO Private Banking

and Global Head o Investment Strategy

ild

Hll din balans nr marknaderna vacklar


5/37


6/37


Saaaig

vik mOD pOCiO

vik mOD gOw

3%

2%

0%

0%

0%

15%

80%

0%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Kassa

Valuta

Rvaror

Private Equity

Fastigheter

Hedgefonder

Rntebrande

Aktier

Tidigare Nuvarande

27.5%

4%

5%

0%

0.0%

26%

27.5%

10%

0% 10% 20% 30% 40%

Kassa

Valuta

Rvaror

Private Equity

Fastigheter

Hedgefonder

Rntebrande

Aktier

Tidigare Nuvarande

vik mOD ggiv

uLLD -mD kOLiO mO mCiwOLD (u)

27%

0%

5%

0%

0%

18%

30%

20%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Kassa

Valuta

Rvaror

Private Equity

Fastigheter

Hedgefonder

Rntebrande

Aktier

Tidigare Nuvarande

-0.8

-0.6

-0.4

-0.2

0

0.2

0.4

0.6

0.8

1

2 00 2 2 00 3 2 00 4 2 00 5 2 00 6 2 00 7 2 00 8 2 00 9 2 01 0 2 01 1

Rntor Hedge Fastigheter

Private Equity Rvaror Valutor

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Aktier Rntebrande Hedge Fastigheter

Private Equity Rvaror Valutor

D OLik iLLggLg uvCkLig D

Aaig r r ra i agi.Hioria rd r brad ir jad idx: Air = MSC AC Word EU, or = J Morga Goba G EU Hdg,Hdgodr = HFX Goba Hdg Fd USD, Faighr = SE a Ea EU, ria Eqiy = LX EU,aror = DJ US Coodii T EU, Vaor = arcayHdg Crrcy Tradr USD.

Ka:SE


7/37

8

mf

Bristande vxtkrat och statsskuldproblem idelar av OECD...

...ger tydlig nedvxling av tillvxten 2012, ochrisken r recession p sina hll ska inteunder skattas

Bttre styrka i EM-sren och viss uppvxling iOECD 2013 inns i positiva vgsklen

D a id har prpi r rdooirra. Vr aaig yc i ha ari iig,a rraad aga ojrdaa r USA oEropa ihop d adprob i r Eroad aar

r had ix oc p i gr i. ciori iUSA och d ropia dr a i draa.

Ergig Mar-r (EM) pra, i idrgrad. Sor irargioa had i i i Ai och obho ppr bydad ry a ira ia oo-i poii bddar r jar adig.

3 bdr i ojr i idriadord ECDr r go. Krara o d ra r broarppgg idra i i rcig, och darighar gr. D ryg o aj f i d ooi-poiia rygda ord oc ada, para da rrod r Eroad cig p i rbra.aioira r ig gyaa i ECD bdarraropriigara ydig i apar a-rry r pigpoii.

uUSA: ooi broa d ora righr. Tiiga ao-rr hga rgiprir och bdrigar r araa-ro i Japa rarad d a dxig d rahar, d driggad xra ar oc o-a ag. D ihop d oag i fapoii raiga a r rgc rig d poiia hadigra

gr adig a a ixprogora. Mda fa-poii rp, iggr r aiaia adr igradFdra r (Fd) i or o iaio r

oa hg. Fd bord ija a d ooia ix,och rhidra a arbh igr. N p a , pro-c i r, app proc , och dryg , proc 3.

l ldSadri i dar a Eroad dpar ix ibydad grad, och d ooia poii r ir raagigar. ga dr r bdgraigar d-diga r a ra aradra rrod, ia doc iagr ix r ibaa o bdgara. Nr d gr ia-io r d i g gaa hg, d ord bdarrabydig i brja a a r. Tyad ooi idigarabbxar har pra gai a USA: dxigio a prob i Eroad fai aga dr.Uio ra ooi orr d a xa ar ab-bar i. Tix i Eroad o hh bd bidryg , proc i r, proc a r, och , proc 3.

b drii ooi r ydig oid i or a dradgobaa ojrir och a fapoiia bpa-rigar i ad. Tiiga aorr har gjor a iaio iggr hg r proc, i bdr a rjdpig a priigara or -3. D bddarr r aiaia iar r a o Egad. Np xa dryg proc i r, dryg , proc och rig proc 3.

d l Nord har gaa goda rigar a o d aooia idara r ord ac ar rai aradaa i rr a bdgado, oiga dr ochbybaar. Li or aoi ix i raa dra a bi gr d rdiga. D gr ii Srig, ar ixa pra a agar xpor ochpriaoio a rhadi ra fapoii.Nord N progoirar i a dryg , proc i r,app proc och cira , proc 3.

J llx

Naraaro har a ydiga pr i Japa o-oi, d jd a N har ji r ara i rad.Ndgga bdarrad doc dr r adra ara,

Varierande vxlar r vrldsekonomin -3

Investment OutlOOk - sePtemBeR


8/37

9

r rppbyggadarb r aaro rpgad iad oiga och priaa irigar. Aa dadidiaorr, o ipchidx, rbdar oc or-

a rhig, och a a a da brjar N r xaiarad ara. ir p or i gr a araradprob d rgirrjig och r orrir xporrag p grd a d ara y. Fr hr bd N ia dryg , proc, da ix och 3 p bi rig 3 rpi dryg proc.

m clllo r EM-dr i Ai o drago r rdooibir iigar r ix i idridra ra-ga. gio xporchar bir r p grd a ECD:ixaca, ac ar a r irargioa had har

d aiaia EM-dra r id bii idr broda cig i rd. h rrga r ocgod, i i priaoio. D f ryr ooi-poii ia, o bha. Ecario d ig dpad ix i rgio r drrorarad d roiga.

Miad rrga r ECD dpar Kia xporxpa-io, hh pra igr rar r iaioaar. E a ry r priaoio p boada xpor och irigar iggr oc i ij d ydigh-ra ragi. Kia N bd xa dryg 9 proc ,cira 8, proc , och rar 9 proc 3.

di har or och gaa ooi och drdgoda rigar a o ragad idrird.Srra prob d orrpio och rgrigar grrid a di ppig r ixa p ppo proc. Lad N p iga cira 8 proc , cira 7,proc , och dryg 8 proc 3.

L llx l lLaiaria ooi rbir i oprad a aca iECD-ord. N-ix i rgio bord i ahaa p app 4, proc i r, rig 3, proc , och

go drr 3. D aiariaa iaio r-g i o 6, proc och a i r a i i bi aighgr, drr dar a a a da go gr o-rigar. D ibr a bho a pigpoiia ra-igar iar. Jr d ECD ppiar Laiariaora ar br ooia daa ad gr o-iga bdgado och dr.

l lropa arar ojraca i ECD rai , o xpor dpa och aora iigi a aa i.Ti iad o ra dr gic ropa r rc-io 8-9 d gaa ga oiga dr. a-

dra ida ppiad ga dr rai ora bdg-dro, da har ryp ac ar bydad ra-igar. Yrigar ixhad bparigar ord i

bha. Hadby d ridra i Sydropa ochUSA r oc i; bara app proc a dra o-aa xpor gr i USA. D gaar ix i Tyad

o gr g r r d craropia draxpor och N gr doc broaor. Toa haarN-ix -3 p 4- proc rig i d rrdra yad, o och Uraia.

ai rhig r rcio 8- orgr.Uira har doc bii idr ja p grd a a rgio- xporboo igar a gaa abb. Dro r diha ooira gradi p g pp. r bdr i aEad och Lia N xr cira 6, proc, Ladd orig 4 proc. r dxig a ixi 3,-4 proc i dra, jd a i accraio 3.

vld l xl Er rra r orig p dryg proc bd gobaaN (praparijra) xa 4 proc , 3, pro-

c , och cira 4 proc 3.

A a ro aa prob och rir d a bi -gorda hyggig (rdix d a io r r 3,9proc) bror p aj gaa god ar i EM-r, drN p a dryg 6 proc i r och , rpi app 6proc och 3. Moarad progoior r ECDr dryg ,, app och dryg proc. D ibr a EMar prodcrar r h a rd oaa N.

Maroaaaig


bLik uppvig pp iLLFLLig F

Estland, Frndring i reala BNP, jmfrt med samma kvartal ret innan

Litauen, Frndring i reala BNP, jmfrt med samma kvartal ret innanLettland, Frndring i reala BNP, jmfrt med samma kvartal ret innan

Klla: Reuters EcoWin

2001 200 2 2 003 2004 2005 2006 200 7 2008 2009 2010

Procentr/r

-25

-22

-19

-16

-13

-10

-7

-4

-1

2

5

8

11

14

De baltiska ekonomierna har terhmtat sig med besked rn

sina brddjupa svackor. P grund av minskad draghjlp rn

exporten vxlar dock tillvxten ned under det nrmaste ret,

men 2013 kommer en ny uppvxling.


9/37

10

pflj

Gamla sanningar gller inte p 2010-talet

Selektivitet bland regioner och sektorer r

nyckeln till ramgng

Kplge? Yes! No! Maybe

D a dci har aiaradra gr ari a i i aaig, dr priodr ai ga prob. Vi broa dagig d a gra bd-igar a aiaradra r oia prpi. E a ra-r doc o ar; d gaa p och bh-ragi drair ag ara d da abia a i aaig hri gr. Md dag oaia aiaradr och d rirgigara gr a ara h ar r arr a

gr air och i y d har i d porj a raar.

Aiaradra r baror p rgiora id. grd r aiirigar pacrigar i ragadd y a aaig p d arbiar o gr irag. Frag r i grd brod a d aradrd rar p. Hiori har ia a air r ra rygi aaig i idr a hg ix, ri air i d rago rar io abbxad orr, och i dr dgod ix och cig.

Udr priodr d gojr och i rgior d g

ix r aiarad i r a g (i xpJapa o ha prob dr g id). dridradr -a ra dci r aa xp pr aiarad ha d rar a grra aaig.MSC Word AC i SEK -,77 proc r och d i a .

E a a roag oa r a a idag arar i i ia aipacrigar. Gra aigar oa gobaa air aid aaar 7-8 proc pr r r groarigar och i i r g. D r oa oriigga idpriodr r a a a ha og r da p-d.

Fr a ara ycoa d ia airagir i dag r-aigrad arad r ar ppaig o d oia

rgiora och orra rigar. d agora a oo (brari rpi aj/ji) prrad i r aad Ladaorigod.

Da aayod yar j i a ir rad para-rar fa d rgior och orr d b rigara apa aaig.

f fl r d pg? r d a aiga rga i o rd-giar r. Frga r orhr r a bara a ga .Vi a idifra aradia och rdr o r brr r r aiaradr, a ga xa r brboar r (r r a d oppar och d r dag a ja)r ojig ppgi. D adra och a ara iigadiio r a rga har oia ar brod p pacrar r.

Fr aad day radr a pg oa och g raggr o dag, da i xp rrigboag har r r idr oa ad air i porj. A b-ror p d r. Faorr o irighorio, riija,y d pacrig och ap par or ro r arp rga hrida d r pg r i.

D dl l f , Ugr a r dag airdrigar och rar raida brrd bara p abi ojrcario,f d a ra ig hg aaig r aiar-

adra gr ( r i r aiai gr ra).

rob r a i i dagg i d aoiha ga a ojrcig och gobaa ixr abi. Vr bdig r irig goba ix porig 4 proc i r och 3, r , da bd-ig iaar i proc i rr a rciori (iSE aifrad i 3 proc). rod p hr aoihdcario r br a drr i aorda p dprogoirad aaig. D ibr i i r a a prga o d r pg ara d rbh a ddriggad cario har ibyggd rcioorh.

Da orh a irig rda igga i dag ai-rr, i i d r d bdig d iproc, ro d gr r ad a idag.

Aktiestrategi en hgst individuell rga



10/37

11

Sda har i i dagg do d iraa r-ig a oia rgior och oia g a aiara-d ppiar oia jighr. D a oc g ida ar p

rga o hrida d r pg r j.

o Ergig Mar, rar a i Ai, f br r-igar r ix i d cad idridra.Da ix har boag i adra dar a rd jig-h a dra ya a ia rjig i abbxad rgior.Sda har i pacrigragi diio. oag doia gapr har arirad rigar i oia p-riodr och dr oia dar a ojrcy. Udr rhar ic-cyia, dia boag ari br riga. Da a ibra a d r cyia a ara i ir-

a g ro rigara r g da och drdar a rra. E r o r abi r a ioaia ar (o d arad) ca boag d a-bia digar br boag o har agar faiiaio. Sabia dar a yc ara bra p idag,ra a hdcario d ix hr.

ll Aiaradra har d a har ppia oragigar i dgd rd. Dag pacrar r i gaa rad (d fari r i i). Ndggar p- proc had r gra r da grra rirbrir,da d idag cr rga o pig pi. Var d

i iggr r rga i o porjraar rhao i, och o d r r a ira bror yc p ypa ada och pacrigiriig r porj. Giipara d i aradcario i r rar o.

md iModr Growh r raigada dr i r riigad apia och i dia r ora rdapp. d ypa porj har i i dagg riig iig i rii-ggar. Vi har jigh a a aaig i aa iggag,och har ig bho a a ha poiior i air pcif.M r a apa aaig i ij d d gobaa ai-

aradra r ojrcy, d gr o-aii och i riigh d apia. E porj oModr Growh or irig aid a ppia ioaii ro d r irad i oia ypr a iggar,och go a ra yja d oia iggara jig-h a grra aaig iar i gigara.

dag jr i a ha g aiad ro i rjighr i br rijrad aaig i xpihdgodr och High Yid-obigaior. Hr jr i a ha or riigh i hr i harar apia. Nr d griggag air ar i hy i d rciori of och r d i raio i aaigjighr i -riga iggag. Vr b bir a dirifra bor dar arciori i porj.

Modr Aggri ( ada dr i a accpra rri) har i a a a rr ojrri och hr drr hgr aiad. Do ar i aipoiiora

ydigar i rr a gograf xporig o d rgioroch orr i r ar raid r. prai ibr diriig o Ai och Nord.

Modr rocio bhada i hr d d i r xpo-rad o air rhdag. L i d rd r ir porjai.

dll dVi raar oc radiioa ada o r r obiaio a air och obigaior. da har i arig hgr aiad d jigh a aora pp och d

brod p aradri. Hr iggr i idag rar -rag, d i jrig d r d ojr-orh och hga oaii o f i arad. Vi jra rai ydig gga oi o Ergig Mar ochAi, ro i r b rigar dr.

d l?Nr d r g a agra bror o i r bria p y-p a porj, arai och riija. dag a dr o rbrdda a a d d orh o f pa air bi-igar r adr da. Ma a pa boag d a-bi dighiori i bra rr och a d orh.D gr a pcif ira i ord och aargior

d i rr aoih i rir, i f dpg. E gr ja p rga o aiaradraa pp r dag ir r r a ga, och rippad i orh. r aiai rdogr i r dagrdrigar och hr arad ca i d hdc-ario o iggr i ij d ba ojrbdig.acrar d g idhorio, ridh och godrarh a gra bra arr i dag aradg, d ap a a d r d oraa prob iEropa och ojrorh (rciori) o i-rig i r r hdcario, o d f dr.

orjragi



11/37


pfljmdi

mOD pOCiOTrb p aradra, och poiir orga a hi-a igar i dprobai p bda idor a Aa,har irar a bi ar dyra. Ariaa -r-ra o g p cira 3, proc i a aj raigdr ra h a agi och orad dr proc c p a irar r d ariaa oo-i ixir. Liad r rf i Eropa.

Modr rocio har, r a pp i i o a-aig p - proc r riri ra (ora apappr),ari riig poiiorad io r riyda g iorbrad o High Yid-obigaior och ErgigMar (EM) Db. So yc aa har da drab-ba a d gaia aradi. o igg-ag rbrad r i doc ora r rijradaaigpoia io High Yid. Frag baar-

igar r ar arar r ri 8, och drr r d rad ir dgg i oig. Forrd gaia i och riija iar, f docri r a iidi i obigaioarad ryr. da cario drabba High Yid r. Vi har drr dragi a a ia xporig o High Yid go.

Saobigaior gia a Ergig Mar-dr hari drabba ia hr o ragrdir i . a-fai jr r EM-obigaior r oida ariaa och oiaropia dio, rbjdrd ra a i i d High Yid-obigaior.

Do r d orad i oaa aor, i gr idirxporig o EM-aor. Da hybridgap a r-brad och aa gr a g i rdad aradg

r r arai r aaxporig, och i har drra a ia ad aaraar i r r EM-obigaior.

o hdg har i a a ja ra poiiora goio CTA d ragi o har r poia a grraaaig i gai aradrd. o ragi fra iar d bd hg och g ri, och i har a raard g oaii och god hiori dr riidr. hai aighr har ayra r a rbra porj iidi-prof.

Md da porjrdrigar rar i d a porja o r j goba ojrcigoch bara apia o d gaia aradi- orgr.

Undviker storm i seglen

Orkanen Irene passerade nyligen New Yorks nanscentrum utan att samka ngra strre materiellaskador. Huruvida stormen p nansmarknaderna har passerat r i skrivande stund oklart risken ratt vi benner oss i stormens ga. I Moderna Investeringsprogrammen vljer vi att rbereda oss rortsatt ovder genom att minska riskpositioner i portljerna.

15%

2%3%

80%

Kassa

Valuta

Hedgefonder

Rntebrande


12/37


mOD gOwDirifrig r a agord r ra Modra -rigprogra. M dr odighr o da

oar r dirifrig ga rad r aa iggagar i rd. o air (-4 proc) och ria Eqiy(-3 proc) d ra a r ia aj i 6 agihar, o ragr a ab da, aa riiggar ji.Eda aobigaior orad ppgg (+3 proc).D adra iiga par bao ord Modr r drroc r id o a ha ri irigada o ir bgrad i i r/dri o rri (j-ridx).

lll ucl31/526/8

idx

p q 23,4% LpX 50 u

14,7% mCi C wOLD u

Fh 12,9% F p/i

Dld l

idx u

d 5,7% FX gll uD

3,2% DJ ub Cd

uD

d +3,3% Jpm gbi gll u

Md ria irigada a i rra o io och aiggag, rar a a i ia r iiraxporig o ri r i bdr d riig. ai dia a ara bda i xpi aiirigar i raig dgd rd. D r da i a a i-pa i rr grad idigar.

Modr Growh har i da i aj gradi a aa, i- o a ji ppgic i dryg 8 proc. brja aagi g i a ri r jppyad proia orcio ad i abb a, och i i a ad g ia d gaia aradi brjad rypa i iaroooia idiaorr. Mda bd ai- och r-

arad diorar gaa dyr raidcarioiar i aroooi hrddaa iror oprad aor ho drigdagara aj p i ixrar. Marad arr r iy r piiia arooora, oor har d a araa d ia dridrigar. So porjraar aig-rar i j i joc dia d ihrad dig i.

D r o bagrd a da orh o i jr aia xporig o d cyia och riydaiggag. Ad air har i ia r idigar 6proc i cira proc, och io ria Eqiy har i

a ha xporig p cira 4 proc. Vi har i-ha io aighr r a rbra porj iidi.o iggag air r i a didri r rr r

ECD-dra jr d Ergig Mar. araradaiad ar i drr ad Ergig Mar-raarargi i 3 proc r idigar proc. Vi bhr

xporig o raror o orarad har po-ia a gya a ix och ya oior iErgig Mar-dr.

o rbrad har pci High Yid-obigaior p oid. Vi r doc a rag baarigar rora ara, och rag idag r drigaraoch orrrigara dr 8/9 r radr agar ooi ix. Sida i i haar i drag rcio har ragrdir goda rigara ora grra aaig. Ergig Mar-obigaior ocar orarad d hga pogr och goda

dirifriggapr, och i bhr aaag rapoiior io iggag.

Fr a apa abii i porj i ora orig drr r iio a cci a ad hdgodr. dgd aradrd har rar a Goba Macro-och CTA-ragir d ba rigara a ooch i och d apa aaig. Dar a bhig rair och ria Eqiy or drr a ira hohdgodraar io da ragir d god hiorioch rioro. Do brddar i porj go aa ad High Yid-obigaior, EM Db, och raror.Sy r a a jar aaig i r ypr a

carir.

d gobaa rhig ro a orgr (i rr hdcario) r i ga och drag pp-gg i riyda iggar. o i iar d a diiiaa ppgg a i orarad a d a ajoria rhig. Haar i r i rcio (r ri-bdig r da ppgr i 3 proc) r prira aaabb. o oppori idag r pg jr i ara bara apia i igh d pricipra r Modrarigprogra och drar d p riiggar.

orjoar Modra rigprogra

26%

5%

4%

10%

27.5%

27.5%

Kassa

Valuta

Rvaror

Hedgefonder

Rntebrande

Aktier


13/37


orjoar Modra rigprogra

mOD ggivFiaaradra h ig abia dr rpar a dra oaradra ro adoro p bdaidor a Aa. iija fc ig doc raig r i a ji, dr dgradrig a USA: rdibyg i brja aagi riggad ora pii. Saidig ridrad

bd aria och rozo N d r ra ara-, i iar p a d ooia rhig ia ar ar o arad ra d. oiia hidr ibd Eropa och USA o a oia arar r oppr jighr a a dprobai, i r pr iooi. Fjd bir a arooor rag rird ia progor r d gobaa ix r oad r(SE: progo r goba ix p 4 proc iaradr och 3, ).

iapi har ai draai dr agi, och VX-idx aa ar idx har igi r 6 i brja a ji r

a ora r 4 i brja a agi. da ij aa riiggar dr pr r irar yr i ra i-rigar o gd, aobigaior och chwizrrac,ia i or ar d da iggar o g dr prio-d. Da cig har drabba Modr Aggri.Aa iggag i Modr Aggri a 3 aj och6 agi d daag r hdgodr o g argi-.

So ragr a r aay i da pbiaio r r h-dcario a rd i ar ibaa i rcio, ocha bir d a rrra i dr oar abca o orrio och a riiggar br gyarar. Saidig r orh i arad o ioor progor oaig or, och ri r a rgai cario car ig r rhgad. orjr aggria ar oirar ora xporig o ri-iggar, i i a agi ad i a yja r riairigada r a ia porj didri ochbara apia. Vi iad aixporig r idigarcira 38 proc i proc, och iha i ria Eqiy

(cira 9 proc) ayrad h. o airagi iriari o ydigar p rgior o i ar ha bra jighr,o Ai och Nord. Vi ar oc ad rarbaradirigar.

o iggag air r i a didri r rr r

ECD-dra jr d Ergig Mar och bhrproporio 6/4 a gobaa raar och ErgigMar-raar. Vi bhr xporig o raroro orarad har poia a gya a ix och yaoior i Ergig Mar-dr.

o rbrad har pci High Yid-obigaior p oid. Vi r doc a rag baarigar rora ara, och rag idag r drigaraoch orrrigara dr 8/9 r radr agar ooi ix. Sida i i haar i drag rcio har ragrdir goda rigar

a ora grra aaig. Ergig Mar-obigaior ocar orarad d hga pogr och godadirifriggapr, och i bhr aaag rapoiior io iggag.

Fr a apa abii i porj i ora orig drr r iio a cci a ad hdgodr. dgd aradrd har rar a Goba Macro-och CTA-ragir d ba rigara a ooch i och d apa aaig. Dar a bhig rair och ria Eqiy or drr a ira hohdgodraar io da ragir d god hiorioch rioro.

o i raa i porj r i rdo a a p riig o aradira jar, r o aradpriar i oaoi gai raid. Fr i har i doc aaad hig i airi i bri p c p j-ig rar.

5%

27%20%

30%

18%

Kassa

Rvaror

Hedgefonder

Rntebrande

Aktier


14/37

15

Konjunkturuppgngen r lngsam ochosedvanligt ryckig p grund av...

...senaste recessionen, svarta svanar,statsskuldkriser och srskilda skl

Placerare str inr nya utmaningar

Narad gobaa ojrppgg idd oar9. Uppig ar pagig ar dr h aar och idigi . Sda xad ix d iidriadord ECD, r d idigar oag i a-grppbyggad i rag aad a aidig o d x-r irad ra r fapoii aigad.

Do brirad d ropia adri.

M dr d adra har r ojr ri USA och adra ECD-dr, r axig r iix dri a hgr driggad rrga r hhoch rag iad ig bi ycad.

brja a aad doc d poiia igga d draaia hdra i Mar och Nordaria(MENA) d jad arp ojprigrig och i ia ar o araaro i Japa.

So p oroax pad i ora a i d ro-pia dridraa. Grad had r hdro, adra arr igad pp p c r aradrariad i irgaad raarj o ai ochSpai ooir och far, a ryc aho hrida raa a rig gjor ig rj a hg-a rdibyg r a Sadard & oor USA:byg r AAA i AA-.

A da orar o dr r och oar y hac i ojrra i USA och i ra adra ECD-dr. D draaia bra o a oarrarad i ra had a grad orh o arojr r p g, och roi fc r rig aaa rrgbara rr i Eropa addraa.

Mda ojprigrig i jd a MENA-draai ochd japaa araaro r xp p ooia

chocr o i gr a progoira ia oi aaa ara aar (r d araiia g) radorda i Eropa och USA ir a fari8-9.

D har irig g i afaia prob pbda idor a Aa, da har ara draaidr d a r. S r:

Otaligananspolitiskandutryckningarfrattrddanans-y r aabro r Lha rohr oapd pbr 8, i i a d oiga -

or i xp oaig ragi aa dprobr d priaa or.

Bortfallavskatterochandraintkternrkonjunkturenfllhad dr h 8-r 9.

Massivabudgetstimulanserfrattfrskakickaigngenojr rhig.

Ovanligt konjunkturmnster utmanar placerare


ODvLig wObbLD kOJuku


2006 2007 2008 2009 2010 2011

35.0

37.5

40.0

42.5

45.0

47.5

50.0

52.5

55.0

57.5

60.0

35.0

37.5

40.0

42.5

45.0

47.5

50.0

52.5

55.0

57.5

60.0

Inkpschefsindex(Globalt)

Globalt inkpschefsindex,

JP Morgan

Att ett inledande snabbt konjunkturuppsving brukar ljas av en

nedvxling r mer regel n undantag. Rdande uppgng sominleddes sommaren 2009 har emellertid prglats av tv marke-rade hack i konjunkturkurvan. En sdan ryckighet r ovanlig.


15/37

16

D ya hac i ECD: ojrra a i d r-ara a ir och r chocr ojprigrig, ja-paa araaro och adrira ycydr oc p a d driggad ixra r agar d oa r dr ojrppgg. Saidig fd oc c p a arad ppgg r oda-

ig rycig i i arar. Lga ixa iaad arirad ooi aii ar oig ri rrcio (gai N dr io par ara i rad)i dar a ECD-ord.

c l rara i rcio r oa prg p d drpjad ojrppgg. picr r d abrddjpa rcio dr 8-r 9 a bpri--ri i USA, i ia oia fa- och ojraarabb prd r rd.

Udr d a 4 r har ECD drabba a 3-aaighrir, o rra i djpa ojracor.Ga r d rjad ojrppggara ra d ari rga, och io har d oc prga a goo dig prodioapaci r d g bd arbraoch raapia (air, aggigar c.). Da har i ir bdda r g oad- och priryc.

D ooia ppggara har ra p o ga-ar rd och pg rhadi g ac ara aaad a rhigdr baa g ryc ga ror dr g id.

Vid rhigar r adra ypr a rcior ora-ad a xpi arpa rhjigar, dyrar raror rora ig i agrcy har boadarad bra ara a d ara ixoorra, da d i abadd rhigar r rcior oraad a prcaaighbbbor i gjor ydig bro, i ra . Fra har ari ora bdro pbodr, och bar a rdiprig r bd paroch jar/byggar o a ora rdirrid d djpa ojracora.

d h llx

E aa ora i a ppggara r bbbrciorari gaa rf i hh och rag fa-ia bd. Nr baarigara abb rypr pgrd a aad br- och aighrd r d aigaraio a a parad/ia dig. Fjdbir ag cig r priaoio och i-rigara. Da ixhad proc i d priaa -or har bra ira par r r rciora, da oa org i aagad a gaa g.

Trga rhigar ibr gaa rbrigar p ar-barad. ra jobb- och ioir r i i r

rarig i a hh g id r rciorahar a r rr pxcr i rg r d o-oia ix.

Er idigar bbbrcior i ECD har ra p bd-garig och rrigar a baarigar i d o-iga or i ari ar ora. M r g aor-da, p grd a d draaia afaia prob.

Kridra i Eroad och Sorbriai a dr gra

r gora bdgraigar p i orordig- proc a N, och i USA rappa bdgarigarapp r och d 3. Fr ECD o hh haar -raig p -, proc a N bd och 3 rj bro p ix.

Fro a ojrppgg i ECD da oar9 ari pagig ga yc d a oc b ara ii-cyr. D iar drd r o a b-ria o g ra, och g ibaa. Vad r dd o iggr bao ojr wobbad?

D ld jE rarig r d i ida rigara i ECD ochErgig Mar-r (EM), och dr byr i EM rg ar hg ix och ri r rhig. Mda ar-ar goba rrga gya d aga ECD-ojrhar d i gjor rhigho i EM, och dagaar goba rrga bidragi i a ya a EM-ooi har d i a prob i ECD i rr aojragh och oiga dro.

Saidig r d oaig r a ra agd abii-rigpoii. ECD har d ooi-poiia ryg-da p ga a ia ryg r bdgdrooch adr , och agig a ia-bho och faarad ra p ggd bdg-raigar har bii r. EM har baagg g abroa ircig r a ia rhigrira, i yc a ooira rirar a hrdada.

Ta: aig ojrr aar pacrar


bOD k bD JLp OC JLp


1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0.25

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.75

2.00

2.25

2.50

0.25

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.75

2.00

2.25

2.50

Antalmiljoner

Antalmiljoner

Igngsttning av nytt bostadsbyggande (housing starts)

Eter recessioner i USA exempelvis orsakade av rntehjningar

r att kmpa ned r hg ination har bostadsbyggandet ota

varit en stark motor i terhmtningen, ssom under 1991-1992.

Frmsta orsaken till senaste recessionen var den spruckna

subprime-bubblan, som alltjmt innebr att landets bostads-

sektor istllet utgr en konjunkturbroms.


16/37

17

Vidar ibr d bgrad prodioapaci prarord a MENA-draai fc ojpri a jarj i hjd. D gjord a oro r daio (a a-ad prir) o a dr 9/brja a , raa rda r iaio o a /brja a . Spa ora a i prir och rabidr prar ar-

igi i hg grad bd faaradra och rag iohh agrad.

hhllLgaa ojrppggar i ECD ihop d arbaradrbrigar gr hhooi rbar rrgiprigrigar. Sdaa iar pra ior-a r iaio och a i a opra a aar r ad bidrag, arai go a hhar ia ba. M i rdad ppgg r j ry rxpi gr ar yrig , och bara rrriia d a a pgar. Fjd har bii a hh-

r a i oio o dragp r rgipri-ra g, da parabiiora ari gaa abia.

Si i i har d ora afaia probidi raaa bydad faoro och aad brrr,i ig bad hh och rag a r-ra i dria ojrprogor. Sdaa oda cirarcad d adra ara och oar .

E i grd yc ga ojrppgg parad d xad ixa ibr ri r a ppgg iUSA och i d ropia dr jdr, och a r-cio drd jr.

d aahag r bgrpp a pd cra. D rha r ygpard och bydr a o ygpaaa i i a pd, or pa aoai a ar-r appa r ar, r a i ra. ra i dooia rd; o ooi xa d i a pd,or ix a gradi broa i yrigar, r a i rbya i rypad N rcio id.

E aay r Fdra r (Jry Nawai Forcaigcio Uig Sa Spd, Apri 4, ) r USA iar

a r N-ix ara i rad (ppra i ra)ari i gr proc brad a pd r USA har da 947 i app proc a a rciorira io r (i riga G7-dr ii Arai roarad aoihr idr).

Udr d adra har ar d ariaa N-ix cira , proc, r a dr d ra har xa d i da ,7 proc. A da a hioriigara a gaa or ri r dad rcio.

SE: bdig r rid a d aoia d r ora ojrppgg i USA och ECD-ord ohh, a ra :

Denegativaeekternaptillvxtenfrnenergiprissteg-rig och japaa araaro idigar i r igar a.

VisserligendmpastillvxteniEM,meninbromsningenyc bi gaa j och priiga gradi aadr d ra r. D gr crabar i EM apara aa ia raigar.

AktivitetenicykliskasektoreriOECDsombrukarstfrrpar a rrga i rcio gr rda p par-ga (ri i USA), och a appa aa yc r.

Amerikanskahushllharredanbantatsinaskuldermedbd, och iaio p ad ba- och rdiarad

r ig br jr d 8.

Fretagensbalans-ochresultatrkningarralltjmtstarka.Vira o r dad ojridiaor braraa bydig p ppopp i rcior, i igadar a. USA oppad iiga i a 9,och a da a hioria abad brar d r i-opp i i drja dryg yra r ia rcior id.

SE bdr a ri r rcio i ECD r 3 proc,da cario d ryad och r araig ix-accraio r proc aoih. Vr hdcario o har proc aoih r a d ra rprga a ojr aaig, ig rcio.

l f lc:

Konjunkturuppgngenfortstter,menvxlarnedunderdetra r. Lgiiga rd r riiggar r ajpp, ra doc d bydig gr rdix dradra har 9/brja a . Korraio a i-ggaradra r gaa or g i i ppgg.

Mnstretmedenwobblandetillvxttaktihopmedsam-

ahgad rigyrda ra arada grpacrar adig a r ai ja ia irigar, ochi rirr dirifra iggara i oia poia a-aar, i bara ia o aiarad.

Rollensomverpresteranderegionifrhllandetillvrlds-idx yc ia oar idigar a ECD och EM. riad d iha ro a EM.

Ta: aig ojrr aar pacrar



17/37

18

Vilka blir eekterna av kvarvarande

ekonomisk-politiska verktyg?Var gr man rn nollrntepolitik och

synkroniserade globala skuldproblem?

Gr lsningen att nna i okonventionellpenningpolitik?

grigar, crabar och oor had r d goba-a dri bro 7 bd draa d faiacy ira p rippbyggad i r rd,och raa ooir ixra och prodio-

rga. dag r ooi-poiia baar irr hdprob; ) roapaci i ooi ii ar hg arbh i rdyigara a dgobaa rcio, ) orarad odig rparaioa faor baarig a 3) ddig ariga ar och hh dr. Eropa opicra g a obordad ooi och or io, o addrarpoiia prob.

kll ch ll

D ooi-poiia rygda har bd oio-a och ooioa iag r a hara goj-rr. Fiapoii a bi r xpai go aigaoaia abiiaorr ( x oiga bidrag/gir oar r ix aar) r diriora b (aia -grdr i y a pra ojr). igpoii aa d ooia ix go a crabar ra (oio pigpoii) r xpadrarbaarig arai drar d aaig(ooio poii).

Udr r oraa ooia rhad ragaia ixr a ad afaia arig-

poii idra a aa odighr. Crababrar ha gaa or ry a a a rar a ira oio, irigar och i i iggprir. Lad aa raga o jd a dapoicyix. Vaaragig iaa d ordo ra ppia god ix gr xporor xraj ra.

Ekonomisk-politiska verktygsldan tms


Federal Reserves balansrkning Kreditmultiplikatorn (penningmngd/monetr bas) Klla: Federal Reserve

04 05 06 07 08 09 10 11

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

2,00

2,25

2,50

2,75

3,00

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Kreditmultiplikatorn

BiljonerUSD

vXD Lig bLkig OCvgD kDimuLipLikO

Amerikanska Feds balansrkning vntas ka yt-

terligare i samband med er kp av amerikanska

statspapper, men en svag kreditmultiplikator gr

att mngden pengar i ekonomin i dag bara vxer

med en tiondel motsvarande expansionen av den

monetra basen.


18/37

19

Udr rdad rhad d i or orpoiii ga dr och goba och yroira dprobr rd ora ooir a ra i a,

och ixhjp r ord bir. hr r a-a ry a a raga. Do har ra ard ora ooir hr prad rgrigar, o harrighr a igo i poii p hapa.

Fiapoii ia i or a xpi dird id bhad hh, a oiga irigar,r d ia ryg r a abb ora gojr och a ix. Mjighra i da ddag hga aiga dig r arigi , poiira hadigry a a o ya oriigaiapa baara a hrdar parbig i d d-

och griiga prpi, r a dia a ahrrod iar och a rdirdrigii r a-d rdibyg.

d o raida oioar, g o ixp USA ppaa a a, a oc da i ad ixi rid o hh r a dia hgr prir i raididigarggr oio. M a a da ragi ror o bagrd a rda hga adr.

Oll lDrr ar aar g p crabara a agrad ooio pigpoii r a ira ix

och dia y rcio.

Sy d crabara ooioa pigpoii ra rbra arad io och rbjda iidir a drigo ra d pigpoiia raiio-ai och d rap ii, abiiraiaiorigar ra proc, och ia ri rfai iabii. i a y ara a dri id abiira iggprir, p i xp air.

Fdra r (Fd) r d craba o har g gr d gr a agra io d ooioa pig-

poii ord. USA: craba har d a r,ro a a ra i i pricip o proc, a xpai pigpoii go a a baarigxa d cira proc och priodi oc dra daaig. D har go bad aa p a bo-ad- och apappr (QE i obr 8 och ar 9,och QE i obr ). Dri har Fd oora r dr g id och a d agi id-p, i oar 3.Adra ryg o orarad r i Fd rogad r apa r rdpappr; iha a apappr harhii a i oggar d 3 rpi 6 ijardrdoar. Kp a apappr orr doc i a d a Fdr rigar r ra a adra rdpappr. Fd r

a d oaa rdpappriha a igga abi rig 6 ijardr doar.

D r roig a y aa QE3-pa ibgripr pa ariaa apappr p ppo ijardrdoar. Yrigar jighr o r i Fd rogad ra pa rdpappr d gr pidr, a rbjda gaar, a a och oicra ira rhr yc d aad ora ba a xa i ra,a oa obgrad irior id ia rir rapappr, och a raga doar go p a daapappr.

kll lFr Fd har y d d oioa pigpoii

dra arar go dr d a - r. ho ri gr prir a d rg och/r rbrardiarad io. oadrora i USA ig-gr i dag p d ga i p r. D ora baora ix ibr a grd r rdigiigoch iidi rda iggr p pa. E ag rdiipiaorgr rid a gd pgar i ooi i dag xrd bara iod oarad xpaio a d o-ra ba, i aoi a rara a bd orariigh bad bar r d gr ig, och grdirrga i ag ooi.

Fd hdar a ra a bad aa QE oarar yr-

rigar p - rpr, i (a aaia) hjr ix och iaio och apar cira 7 ya jobb dr rpriod. rraigohar ari iig r a g poii a QE-QE. E dhdar a y oc r a raga doar. D r . Eda ragi ibr a USA: jigh a arahra cira4 proc a rd oaa parro rra ochdrir USA: ror hgr. grd oc a hrdrii r ord. D a a bgrad gd yadoar a y p grd a ag rdiipiaorragar oc d , o d pyoogia a-a i a draa.

bd fl ch dllxNacdara d d ooioa poii r i i-rcig ara r a crabar a a r a agra.Vi a oror och gr igg p pgar a rir ya faia obaar. Lga ror dr g id i-br oc a rdrjig r a rparaio a fa-or baarig och ar io hh darig.Dri bir crabara baarig ar xporadr r- och rdiri, och aari i d c-rabar irrar i aaarad och byggr ppora aarrr.

Crabara a oc a ir gai r-o o yrra igr och rdyrar d iidiidra-

Ta: Eooi-poiia rygda



19/37

20

Ta: Eooi-poiia rygda

gad opraiora o a bi ddiga, aidig oiha a rdpappr grrar g aaig. A p iaca d gigaia porjra or a a id. S rjig ga r ia ra a apiarppoa r craba.

i r xad iaioryc p grd a d oo-ioa pigpoii r bgrad. D oraxpaio o hii har a bgra aryc i p-iggdix. D rara a riig rdigiigoch g rdirrga. Sdir a a or raioaS (S) brar ag abad ardrigar i craba baarig och pig-gdix, och iaio. Drr r iaiori g.S piggd a p oa bir c-rabar d ddiga ryg r a drra bay- p roiidi.

b fl hdlCrabara har oig yc or baar-igig apaci a ra d ooioa p-igpoii go i xp p a rdpappr. D i-bgripr oc jigh a o Eropia Craba(EC) i dag pa riad dr apappr. EC: p aapappr r aradrdad ryg och oro-ig fairigir r ar, o EC baraagrar i drarad. Sa bir a d riayo crabara gr, ir roag oa, bordda i a a gr idar och pprhr hg aii rd gr d ooioa pigpoii, pci i g d d fapoiia hadigry r bgra.

Ti i: o ra r d ooioa poii, di ar crabara ord, f jighra ira oia ypr a rgrigar o ibr dir o-r d i oia dar a ahooi. Vryg ri bara ooio, a oc orori. M ibfr o i rd d d ia rar o d ogia.

Vrdpapprboag a i xp iga a pacra iad a i porj i oia ypr a rdipappr ( a-iga o priaa) och ra a ba a xpiiyydighra. Lii a p oarad iga a rbjda rdir ig rbda ior iada ahorr. A da r a rd a arda i go r ora id.

ET EGQVST


XXXXX

Mngden pengar avgrs av monetr bas och kreditmultip-

likator

r r craba baarig har a i a da ra dr a xraordira grdr r a bdria oo-io pigpoii id ida o radiio rpoii.Go a rdra aaig och/r or p craba baarig pra gd pgar i o-

oi. d a oc iaio pra o gdpgar rigr gd aror.

D monetra basen (M) br ra a dar: g-d pad dar och y a d iidirr obara hr ho craba. M a ga gra jar i a apa pgar i ooi och ororai proc a craba go d oia arad-opraior.

M gd pgar, r iggiga baigd, of i ooi pra oc a ro ooi b-

ho a yia dar och y bay jigh ochija a ada d iidirr o a har ho cra-ba i ad i- och ig i ah. D aadkreditmultiplikatorn(KM) r hr yc pgar o r i ooi r a craba a M, x o d id ooioa pigpoii. rdiipiaorr ibr d a o craba gjor a bay- iidirr a d ar gd pgar i

ooi d .

D aig o ra crabar i dag r ir r aKM r ag o jd a bd g rrga p ochriigh ho bar. D gr a M a d ycora bopp r a ad p piggd. i or KM a oraira i dr i ad pig-gd a a craba rdrar M. d g craba ia M r a i a ri r raidaiaio. M craba har ia ryg r da.


20/37

21

Emerging Markets - allt strre nanspjs

Frbttrad konsumtion ger extra brnsle ttillvxten

Knsliga r minskad riskaptit

D yra C-dra (raii, yad, di och Kia)har bii a iigar arr p d gobaa faara.D a r fari och ga ECD-dr aafar har pyda, och rr, C-draiyad. Fra c ydr p a Kia ad a rd-ooi o cira r a ara ia or o USA:, ocha C-dra aaag r yrigar r r iapp

G7-dra. raii, di och Kia har dr id ra-a ia ooir r a dia a d ar ig, d a i gga grd r giig god cig.Tc r rar a Kia iar a d har goda jighra yca.

o Ergig Mar (EM) f doc ra dr oi i gga a d yra ora har gjor, och ora gr, orarag ooi o rr. D b ibadNx-, Growh Mar r Froir Mar och oa-ar i dagg rioa dr ( o Nx giiyar p a pcifa dr). Ngra c r da

r ar rbrad rigar r ix, ora adad a goba N a igad d d rar a ad oio a aror hgr pp i rddja (TV,yp, biar c.). Fra a dra har oc rdaigdograf d or ad g boig. D r poii r arbra- o oioyp. Vi a gradag i gra a dra ar C i ia i r i xrajighr.

mc l Ai f ra dr o ppiar god ooi po-ia. Kora r i ga go ca ad, och i EMd ad iggr g ra i ooi o rr

cig. Expor bad aa roi, biar och i-air r iig r ad ooi. Soar oj-roro fc drr d oraa br a aa raig dr

idig a agi. D oraa ooi r doc iar ig r d gobaa dgg, d r h a

xpor gr i riga EM. D iha rrga har a rr byd a N, och ppiar do orayra.

Via ooi har ca ar d a r och io g N d app 7 proc. aoiggad drira-r r bad aa abi ih rrga, a bra arp xpor. D da diririgara har occci a. Sigad r i Kia har do dra ra rag jr a ya irig i adra dr,dribad Via.

doi r d ia 3 ijor iar a d boad dra i Ai. Sar ooi ix ochg bdgdro bidrog i a ad i brja a r fci rdibyg hj a raigii Moody, och d iggr da pp dr Grad-a (-),i r grrd r a ad a aifcra o ad d g rdiri. D abia iha rrga iad grar o br o d ad gobaa rira.riaoio a ra yrigar d hjp a i-gad hhior och gya dograf rd.ad oiga aigar p irarr och adra c-igproj bidrar oc i r diririgar. aaa priaoio och irigar r iig, d ad ydiga rira r igad iaio. Virigarar d idoia boag r bad d hga io ErgigMar.

L blEr raii r Mxio d ra ooi i Laiaria,och ad r oc rd ra ooi. D Mxior a rd ra ojxporrr r cig r o-jpri a or i. Cira 8 proc a Mxio xpor gr iUSA. Drd r USA: ojrcig iig r Mxio.Er priod a rg ooi cig r d jar r ad, bad aa ac ar ad d rr-

ga. riaoio par orarad, r ro rai or ad a boig orarad r aig.rid Cadr bdrir da id rig o oia drog-

Emerging Markets The next generation



21/37

22

arr, i dr a d i ad. D har doc ocdr i ragg r prid i ap o drogr.

T adra iraa dr i Laiaria r r och Chi.r r or xporr a ir, oppar, gd och zi. Udrar r har r agi ora cigg, d hg i-x, g iaio, god aroooi abii, iad -add, bdgro a iiga iar i d ociaaorra. Lad har oc bii ppgradra i Grad-a. Udr yra a d a io r har d p-raa br ari d ba i Laiaria. Lad fc r id da y prid, aa Haa, och d air a orh hrida d ooia poii bya riig. Haa har r a dda a hai rbra iordig, drri i a

a bara ix och abii. D har i i gaarad.

Chi har r rgg i dorai 99 ari iriap a rja ooia rorr, proaia ociaa i-rigar och pp oig raig. Lad ooi r a Laiaria abba xad, yc ac ar ar ih rrga. Lad faia y ror och dirifra jr d adra dr i rgio.Sy a ha oid rgrig och iy, io apaci- r riig i abad d rir.

Fl

Fro da aradr har ra adra dr da id a arboc och rar d god ar ra p dooia parbaa. Ai ppiar agadh od ia 7 ijor iar r a rd o-a ad och aia (8 ijor iar) ir-a ooi cig. Nigria ar gg a Ariaria dr i rr a N/iar. Lad r a

rd ra ojxporrr, d aig, d da i d a ojiora oi o i d. Tro dappiar Nigria da ra r ibaa ar N-ix.

D poiia orh i ad har doc ari or dadorai rirad 999, i hr g dirar a aaa.

i o d da dra, och ra adra io EM-r rar o giig iraa f aa ri-r o a i baad ia a pra ciggai:

Enstarkekonomiskutvecklingledersannolikttillinations-ryc, och harad a da a oad r i d

oia dra.

Minskadriskaptitpnansmarknadernasomviuppleverj a oc dra ora apiad r dargior. D a pra ibaa brra o r i goba prpi och drd iga r apiarrr.

Frhoppningarnarocksstorapattfretagenidessadr a rra goda ir, ibir r orgai pra.

Yrigar riaor o a ya ra r d poiiaiaio, o i ra a EM-dra r g ir abi.

Da ri r hgr i dr d or ad aig oro-rad boag. ia rad a raha a arhgorabrad oii och a oigar i poi-i i da dr har ia d a -3 r.


Ta: Ergig Mar - Th x graio

0

5

10

15

20

25

30

35

40

4550

Japan

Vsteuropa

Sydkorea

USA

Vietnam

Indo

nesien

Mexiko

Nigeria

lder,r(median)

ug bFOLkig i mg m-LD

Bilden visar medianldern r ett antal lnder och

Vsteuropa. Flera lnder inom Emerging Markets

har en relativt ung beolkning.

Ka: Goda Sach


22/37

23

Aktier har allit dramatiskt rn redan lgaprisniver

r global tillvxt och nuvarande risker korrektprissatta?

Vrderingar nrmar sig 10-rslgsta

Er brcig i agi r aara o i (dgo odifrad) ra Wha a dirc a w ar ry- och bgra Diah Wahigo i-ad Graibidrag r 99. Md badad ooiaidiaorr a da prob d aobigaior i dara Eropa rda ipriad, ragrad aradra arrpig draai p go d had bia i r r.Vxad dr och righr a ia da a ayra raida ix har g ari a i gadr.

Udr d a ra haddagara i agi aria-a S& d 3 proc och ordia VNX3 d 7proc.

Maradra ar ga iporad a oar aga poi-ia hadigra i Wahigo gad da och ddraa bdg, och bi irad i abadd Sadard & oor dgradrig a USA: rdiraig.

Er a ha bia Grad, rad och orga opraxp p daa aior d aa prob, y-ad o i xad rdipradar i ai och Spai.Eropia Craba (EC) ga i r och paobigaior i da bda dr. Maradra haidar ia o i ry gad dgradrig aFrari rdirdigh och d o jd a da -ropia och rar a raa bar (air och rag-obigaior).

Saidig iad ridrad daa a ix i bd USA och

rozo r ra har had ari bydig gr ad a idigar ro. Frabicad idiaorr ohiadphia Fdra r idriidx brjad

pa o agar ixbid (r rda ga ir). rdrcio had r agi pa i fabrach dagigaoabr. Hdcig dr 8 iggr r ii och ad oro r a i r p g o yrigar rdig rcio dri a iidibgrigar hari y ar.

So o a oa da aorr aad a-iarad o rj och r draaia aradrrrhar aoi roi da riad d ( aagi).

raar a aicig i oia rgior a a o-ara a idd a arad dgg r or och craiga rr aiaradr. Fr brda ariaa idx,aiga ordia brr a p d a Ergig Marorar i a p - proc da ri. D raigadggara har iaa adra iggag och ia roda a irar bd r ar prada rda r drappig a d gobaa ix. Dagr doc ia rgior r adra.

D rdr ig a o a N-ix aar i rozo o USA, och i har agar ixcario.

Lga vrderingar blandat med kad risk


vOLiL kiuvCkLig D kiF

Vrldens aktiemarknader (indexerade januari 2011) har varit

minst sagt svajiga och har sedan juli tappat 15 till 20 procent.

"Bst" har USA-brsen utvecklats, medan Kpenhamnsbrsenhat smst utveckling.

70

80

90

100

110

Jan2011

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug2011

70

80

90

100

110

Euro STOXX Fixed S&P 500 Index FixedChina Fixed OMX Stockholm 30OMX Copenhagen (DK) Norway OSE BenchmarkIndia BSE30 Sensex Fixed Russia Fixed Ka: Fac


23/37


Air

D ra ho o d ora aiaia ixooira ia idigar har ja o drago i d gobaa xpa-io, har ari poiia raigar i y a bpaiaio och ooi rhig. Da ho r aia bydig.

cl foiia aordad irior a iiira rhig, r a d driggad riarioi arad a ia r ydiga bi p abi ixi d raa ooi. Fr d a riiggar, o x-pi air, rg i poii rriori. Vi r o drrjad rgor:

. Hr or d gobaa ix a rar?. Hr or r d gobaa ix o arad diorar iarad iggagprir?

Da bda rgor r a or i r aaig airigporjr rdra. da r aagadgoba N-ix yc or i rdad ooia ia, a bara porjb bar p da parar ri iriig. a aorigb aa i porj rd iig a ha ar bid r irar ro oraida N-ix, och a a da i raio i hr orix o r ipriad i arad arad?

L o ra fa ar p d rgora oa. Ti abrja d, hr or d gobaa ix carag? D ara a ar gr a fa goaa AC/DC: gdaria roc Highway o H (pp979), i i d hr a rprra dradrcio, och d r odia ridg r Trobd Wara Sio & Gar (pp 969), i rrda idar ojrcario.

da r aaia iyc, ar yar idig oia iigar. Ldad oor progo-irar goba N-ix p orig 3, proc r iarad r o . Da ia yc ria brd Sio & Gar d d r dyra d-ara i AC/DC.

Hr or r d d gobaa ix o arad diorari arad iggagprir? J hgr ar p darga r, do r riyda rar air. Vi irodcrar od r a ia p rd r air och ir i r-had i idx S& dr rcior o irar adra rdrig.

Mod brir raio a ir och rrrrdr rcior. D jr rdrigar p d a-riaa aiaradra d ariaa obigaio-aaigar dr rcior. D a (fari

8-r 9) gr idiaio p hr dyra air r irhad i -rig obigaio.

Aaigiad a air och obigaior iar ad r rd air. Da rd a i or d rara ayc ga obigaioror. Air r gr gr rd-rad jr d dr dggara och 8

Frr a dfira hr yc a rcio o rdaf ipria i arad, r igagg adiidra arad ra (8%) d d goiigahioria a i abad d rcior (6%). Dagaradr priar d i 69-procig aoih ra i har goiig rciocario rar o.

Tir a d hioria a i ir i aio a a hda a, i d goiiga a iir dr rciora ar 8 proc och d go-

* ad i pr ai** Fd-od = ra /E-a i d -riga aobigaiora. Fd-od iar driggad rd iaiarad obigaioarad.

ddl

dp/l*

idp/l /p

10-rig

statsobligation

Fed-

modellen**

Nedgng i

aktiepris

Nedgng i vinst

1949 9,0 11,1 2,5% 8,6% 17,0% 3%

1953 11,0 9,1 2,7% 6,4% 11,0% 12%

1957 14,1 7,1 3,8% 3,3% 17,0% 22%

1960 17,5 5,7 4,4% 1,3% 13,0% 12%

1970 18,5 5,4 5,6% 0,2% 34,0% 13%

1974 18,1 5,5 6,6% 1,1% 46,0% 15%

1980 7,6 13,2 12,5% 0,7% 15,0% 5%

1982 9,2 10,9 12,6% 1,7% 27,0% 19%

1990 17,0 5,9 8,5% 2,6% 16,0% 26%

2001 28,0 3,6 5,8% 2,2% 37,0% 23%

2009 21,0 4,8 4,2% 0,6% 56,0% 45%

15,5 7,5% 6,3% 1,2% 26% 18%

d 15,5 6,5% 2,2% 4,3% 18%

Ka: Fac, Ya, SE


24/37

25

Air


iiga a i aiprir ar 6 proc, 69 proca aiprirrra a rara d ijrigar.Md arad ra p 8 proc (r a opp idcbr ) a i aa a arad rar ig dridrig a ira d , proc (,8x,69).

ar a idar p i goba ixcario d-ridrig a ira d , proc dra rd pig a ia p orraio a N-ix ochboagir.

i r N-ix p g 3, proc, idirar or-raio a dridrig a boagira a bira (). E dridrig o , proc (aradaradrigar ig brigara oa) oarard goba N-ix p ,6 proc (SE: ixprogor iggr p 4 proc). D a ora a SE Eidaod da rrrar i boagir i Nord dargd gra r barad p ariaa hioria iror.Srar a roag r d bda gr d o d god idiaio o ar p r adra rga.

Addrar a ar r ra rgor r d riig a aaa, p arad ir rar aiaradra arr i

r gai goba ixcario ad oorarr. Scario o goba N-ix p orig ,6proc r gii da riij, d r r arai r gr oora o i ir-a 3, - 4, proc goba ix. Maradra priardfii i i go drad rcio, r oda g i d i ia rigar rdad aradr-drigar ibr.

Vi or a bha ia idar ooi daa iai a d giiga a a da hdropp.Hrida goiig irar ar ig o AC/DC

r Sio & Gar or drd iidar rbi pp rga, a oora ar ig o d i-da ragr d or ydigh.

a o a iar p rdrig o /E-a (da o a ira or a ridra d) rr i rhad i d borda rd (V) bfr io p ir rig iorga.

Dag ga rdrig r i ar ora i hr d g

i idig a d rgd aiarada och 8. Vi bdr drr a d f bra rd iarad aiprir, d i ga a br r arai r-drad. Ebar arai rdrig or aoi i ocaibaa irar, d har hiori ia ig ara iig aor r d or i a idifra d drig-gad ri.

Sda brja a agi har orh a draai ochaigara a aayra arad arad r ga, oa i oaii i r ir p or i, ord daaa rdrig aid gra grd r ra

bdigar a aiarad.

D f ig adig i draaia b, d rh ar oira a ha xra aad ga p ar-adra d ra adra.

Aa draaia aradraior gr ppho i ya j-ighr, d r id da idp r idig a ga ii pad da or a da.

bp-uvCkLig & uLiLLvX D i D

Mtpunkterna visar rndringen i global BNP-tillvxt mot

rndringen i rrelseresultat hos 118 nordiska large cap-bolag.

Enligt de historiska observationerna krvs en global BNP-tillvxt

p dryga 3 procent r att generera tillvxt i bolagens rrelse-

resultat.

y = 0.0377x + 3.1034

R2

= 0.4598

-1

0

1

2

3

4

5

6

-40 -20 0 20 40 60

Frndring i rrelseresultat

BN

P-tillvxt

kiv mikk vDig...

Graerna illustrerar pris samt rvntade vrderingar r

amerikanska S&P 500 Index i USD och europeiska Euro Stoxx iEUR. Jmrt med aktiemarknadsallen 2001 och 2008 ramstr

dagens aktievrderingar som attraktiva.

5

10

15

20

25

30

35

40

45

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2 000

2 200

P/E 12 mnader framt P/E 12 mnader framt P/B

Pris

5

10

15

20

25

30

35

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

100

200

300

400

500

600

700

P/E 12 mnader framt P/B 12 mnader framt P/B

Pris

...OC DiO uOpik

Ka: Fac

Ka: Fac

Ka: SE Eida


25/37

26

High Yield i fn sits nr dimman vl lttar

Sommarens skuld- och konjunkturoro hardrabbat risktillgngar...

...och bddat r historiskt lga rntor samtmer penningpolitisk stimulans

Nr konjukturutsikterna lite lngre ramklarnar gynnas High Yield

oar ar a aa ia, prgad ad ropia adjog, draga bdg-rhadigar i USA, c p iad ojr i raidridr, a rir r rhig och ojrhrdadig i dar a Ergig Mar-r (EM). Mda airra, o ra a da iagadprobbid, rj i ji, ar dra i ragobiga-ioarad aj poiia p bda idor a Aa.

Udr opp a ji dd gradi d rag i ha-rig a d afaia prob i Eropa, ochbdgdiiora i Wahigo yad i rhad-igoproi rax ia d draa fara i a d agi. Tro da fc i draaibra i brja a agi, och r gra dagar drabbad High Yid-arad a ydig aad rr i a-bad d a riapi pagig j. Saidig fc i-

rara y i o a ppaad rar pacrigarrra p aobigaior a iga/rora p da aaa. D gd i USA Sadard & oor ig aad rdibyg d agi i ro.

D ra orara i araddraai dr agiar grad oro r ojrira d jad d-ridrigar a ixprogor, a oraa byrr d ropia adra och harig a da.ira i EM-r ppaad dro ha ia go.

aior r crabar i a p ig. Er r-

d 9 agi ddad Fdra r (Fd) a yr-ra ord rbi xcpio g io ra i o-ar 3 (idigar orrig ar xdd priod), och

Fd aydd brdap a ja r aiaiaiar o rciori i USA a. Eropia

Craba (EC) rppog ia p a aobigaiorgia a dr o orga och rad, och brjad pa iaia och paa aobigaior. ad idrcrabar aod d ora och oraa rpddarhjigar, oc ydiga rpor p fadraai.

Gi ) dxad goba ix dr r ora-ad a iad xra i ora dar a idriador-d ECD, och ) ir i ar gr iaio r -ra a idigar rarprigrigara aigar dr ar, d f d adig a ra d a priod dra pigpoii i ECD bir gr ad i idigar

rp, a a yrigar ora iar j.

D ora crabara Fd, EC, a o Egad (oE)och a o Japa (oJ) p a ia yrror iggaar p arad hiori ga ir ra i a3, r gr. Vidar or a a a da bdFd och oE a ara ya aiaia grdr i or a -idgad p a aobigaior, i Fd a a d i


XmpLL imuL igD FDL v

FED:s balansrkning Styrrntan, Federal Funds Rate


2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.75

2.00

2.25

2.50

2.75

3.00

BiljonerUSD(tusenmiljarder)

Procent

I era omgngar har amerikanska Federal Reserve sjsatt stimu-

lanser r att sttta nanssystemet och konjunkturen. Styrrntanr nstan noll, och massiva obligationskp har tt balansrk-

ningen att svlla.


26/37


27/37

28

Politiker och centralbankscheer p bda sidorav Atlanten styr riskaptiten

Fundamentalt baserade strategier i underlge

Revansch r CTA och Global Macro/ Trading

Sda rra ga a oo (aj/ji )har cig r Hdgodr ari ag. M o HFXGoba Hdg Fd dx i EU appad iggag ,proc dr r adra ara.

D a id aradrb gr a daaabo pp-aayr r ig ora och bdigara had-ar i r o oigar a aroaii och poiia

p. Var ig d har hada o dprob i Eropa/USA, ii iaiorda r gr oro ir raria aroaii har d i daa g-igar i riapi. Ngo o gr ardag ar r iahdgodr och bydig r aad r adra.

Vi har da a a da i hdgodarad i yrahdragir: EquityLong/Short RelativeValue EventDrivenochDistressed MacroochTrading

Ga r da r a d aiga aradia har i a hdgodraar gr har baara iaporjr. Aiora yar i a hja brdap r ojrdgg (i ra a y rcio).

q L/hVrd aiaradr har ha d d a id,och io Eqiy Log/Shor har raara (rpar dga poiior i air) ha ag cig, -,4 procdr adra ara.

Voaii iggr p hiori hga ir, och r ora

ara hg dr rdig raid. Fraara r drr

ia i oaa xporig, r a da cci a dr oaii jr ibaa. E da rarad r rad ri a g i o aig d a ppgg r

d daaa aay brjar gra p y.

o Eqiy L/S ord drragir ar raar agrarabb p oriiga aradrrr (radig) ara igrai , o da r d ha go a grhadoyr (aig dr oaradra och i idra or rb, a och -arad).

Vi r riig ida i Eqiy Log/Shor, och ar aragir d iriig o rarad har br r-igar d ra ara.

l vlai Va-raar io rbrad pacrigar aradig go br ia aiogor dr adra araro oro r d gobaa arobid i prad -i i ragobigaioaradra rr dr ji.

Sora d och iad iior a ya obigaiordrabbad i ji High Yid-g, i fc raiga r-jigar i jd. D raar o agrad abb p or-iiga aradrrr d doc dra ya a arady i rar apappr, och gjord drr br irig d r giiga. Saidig har i p dariaa iapa QE, i agar or

ar p pida i d faia aradra i USA. Urdapar rigar i iidi och i d, go o ayja a ai Va-raara.

Mga bdar ar a ri r rcio (i ECD)ppgr i proc (SE: bdig r a ri r 3proc). S arad r piiia arr r iia progor, or aoi ragir d i ibyggydd a gya. Da ydd gr xpi a igadiror, o agrar o br o oraaad obigaiorr.

Fr drragi Crdi Log/Shor gr a d oragigara i riapi i arad apar jighr a

Med beredskap r konjunkturnedgng

dfd



28/37

29

idifra drrdrad rpappr o orj drad i dggar o r r idr oraa a rradiidi. Frgigar rig yrigar iaia grdr

r Fdra r (och r r crabar)hr oyra pp p go arifci i, och drdjigh a hia rpappr o r piga baig-adidar. D rijrad aaig i da ragirbord a rra riria ra oad ara.

Vi rdrar ai Va rar Eqiy Log/Shor, och rriig poiia i ragi d ra ara.

D ch DdE Dri-ragir o Mrgr Arbirag och roadE Dri har ha adra ara. Aa rag-

arr och ior iad ro a rag oraradhar ora aarrr och gr hoaa baa-rigar.

Kapiaoad r p ora bhagiga ir och ioia orr, o d, or drr ooid-rig a a ora. M d rrad riapi iarad bdr i prar aa arr gai, ochraara or aoi a ia i oaxporigp grd a d.

D oraa grij gr a progora r b-aigir r ariaa och ragobi-

gaior h p i gr proc da i i 3.Dird-ragir orar drr p dig och o-pxa iaior d ora ra p pciaiapr (oadig idrad). Aaig f a ha r d -odiga, iidi och hadcyr a ara brigaa hara r ga irar.

E Dri och Dird r i ragir i rod-rar i dagg.

mc ch dGoba Macro-ragir har rag ha r a rra

goda ra dr ha r. Siadra r doc ora -a oia raar och dra pcifa arbord. Viajad bra p ry i apri, iycad d a ah ir ia rb i aj och ji.

Macro/Tradig-ragir io rbrad, o i hrrra bra ra i r, ycad da rd och ppiairig poii ra dr oar ra i brja a

agi. Va a raar r doc orarad agradaor o a jr r ragi. Dag arad-ia har i a och -a, och i a d a ai bfr o i ogar, gr ig raara rdo a agra. D opa och rara or aoi grar orra oaayr a poiia p och draya a d daa gigar i riapi och igg-agprir o a bi jd.

Liad dr o Macro/Tradig har i ho CTA.Udr r id har ga raar prra ora, dr ra rb i ji-agi rrad r-

a o oarar aaigabiio r adr.rra i aor, raror, air och obigaior har ariora och poiiora har ho ia raar da ariaggria. Vi har bda igifaa oigar a por-jr d y a baara iggara.

ha i obigaior o orar rpappr(xpi adxar) har a pp. Aipoiiorhar ia, och p ia h i och d ora. arorf ar i porjra, har i gr aa ydigairiig o rgi. Vaapoiiora i porjra hari dra i go rr rcig, a rbir iriado ixoch raraor a ora poiior i USD.

d ha ag gr da r baarad porjr ochbr jighr a aigra i ora oaia och oraaradr.

Macro och Tradig r r raa bad hdgodra-gir d ra id.

l:Jr d 8-9 bfr ig hdgodr gr i bydig abiar iaio d ar br baai porjra och rr brdap a a oj-rdgg (i ra a y rcio). Ligar p d

oaig ora adprob ra och d aarigi da i ragad goba N-ix, raiaia hdgodr ord d ara bi a a.


Hdgodr

STRATEGI INDEX UTVECKLING %

Juli-Aug Q 2011 YTD

(aug 26)

2010

gll d FX gll d Fd -, 2,51 -6,8 5,19

q d FX q d -, -,4 15,19 8,92

l vl FX l vl -, 0,09 2,51 7,65

D FX D -, 0,95 3,89 ,98

mc FX mc , 3,56 0,93 1,73


29/37


Nordamerika bakom aktivitetslyt mendmpad riskvilja bromsar tillvxttaktenglobalt

Jakten p avkastande tillgngar gynnarprimrmarknader

Med ortsatt turbulens lr senaste tidensmarknadstrender best

Lio r riga faaradr har d a id r-b pra aigharad gai, o d iraia rr o bra.

d lf Eig Jo Lag Laa a ararappor r aig-harad ppiad d adra ara ix iraaiooyr ad dira gobaa aighi-rigar p d oria arad. Da gd bdp rbai och p arabai. Drago i aiiix- gjord h ar a d rpad rhigi r i Nordaria dr USA ii rdbbad oyrajr d rgd ara.

Frigar i rr arppgrr bidrog doc i a aa- ora raaior raig dr d adra ara,

i r o d ra adig i arr ix-a i aii brja aa p ar id. Fro orh- rig rdooi apar d i dagg oaia a-aarad riio i aigharad. Da ibra i i d rr arra ar gr id a aa dirar ia aagi.

md lD pad aaig abiirad p aiga aradrdr d adra ara. ryr i d aaig i d hdopor, apiaix och hyrir, ai oara a hyrarad iar ora hg aii i

Ai och Laiaria, bydig gr aii i Eropaoch rara i USA. rag yc hyrira abiirai USA o dar a Eropa dr hyrir p prir-aradr igr. Eropa fai aga dr orrdoc prob. Saidig orr hyrira a iga iAi i jd a d ara rrga i rgio.

Kvalitet eterrgas under tider av oro

Fh

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2007

Q1

2007

Q2

2007

Q3

2007

Q4

2008

Q1

2008

Q2

2008

Q3

2008

Q4

2009

Q1

2009

Q2

2009

Q3

2009

Q4

2010

Q1

2010

Q2

2010

Q3

2010

Q4

2011

Q1

2011

Q2

USDmiljarder

Americas EMEA Asia Pacific

kFig k i F kOmm-iLL Fig i ODmik

Transaktionsvolymerna r direkta investeringar

avseende kommersiella astigheter steg 82 procent

i USA och hela 206 procent i Kanada under det

andra kvartalet. Globalt tappar dock tillvxttaktenart.

Ka: Jo Lag Laa


30/37

31

Nr d gr apiaix r d r i b i Aia p priraradr i Eropa och USA.

i pr a d a id ra p d gobaa aiar-adra har d idira aigharad (brora-d aighboag) ai ia raig. D gobaa priidxEA/NAET irrar cig r da or, o iih d aiarad dr oar -ii rdjdar a d poiia cig i drd a r radra. Md dag rdrigar, raiora barabar (ga NAV) a i ga a ara-ia diraaigar bdr i or o giigira r irigyp. M rrad irp arad hr aoi irara bora i d ardad aradrb dpa.

i ljD a id oaia rarad har iiio-a irar a a pacrigarai p aigh-arad. Md dprobai i dar a rd ochri r rhig i ia ixrgior, har d adriario ha poii p aiobj. pri-raradr i USA, Sorbriai, Tyad, Frari och iJapa drir rrga p aad roobj pp prirai ir i g ia rach 8. rar yc yriaba aradr r a pacra pgara i ad a arara ra haar, i drii pp prira hg a a-aig p ia h app rigr iaio.

d d hll

ro r rdooi cig arr d a a-oih d ra id, och aradra or aora a ara aiga. Md da ag a i ra

o a arad rd arr io i d oraridprpi. rar ja p aaad iggarbr ora gya roobj. riraradr or

a ara r iraa draradr. D adriario ho irar ord ora ra drr raaiora, j d a arra ar grid, i bir aar r a orh i ddig-i bryr d poiia rd i bfr o i p aigh-arad.

Fd f icar i i gr ra, rbi arad aradrb-, f ra poiia aorr o aar r aighro iggag. Maradr d hyggig ooi ixoch aad bdbri dribad dar a Eropa, Ai ochrrgior i USA, br a ha ora god c-ig a hyrir. Japa rhiga och adrp i cy i jd a araaro i ar br gbr arad. Do r i a d ora ix-aradra, dribad Kia, yc ara a priod araig a a ia dr i d hrdadigo idigar bara.

Gr gr a abia aaigra p aigh-arad j a rdgrig a apia i ij dhyrir. M prci o i rii i idigar gor a oo r d adra a i aighcybrod a d brdar ooi cig och -

d, i ibr a god ix r rig ra a a a orpa. S d dro ia ig aojr ir rda hr r i ridra dag y, dr r i i idag.

rdad aradrb jr i a ara go riigai aighr o iggag, p i gr i r idoc ora poia i irigar i d gobaa aig-harad.

Faighr



Procent

Okt

EPRA/NAREIT [perf %] MSCI [perf %]

Frn topp till botten under perioden juli-augusti ll vrldsindex

r brsnoterade astighetsbolag nrmare 20 procent. Detta

innebr att nstintill tv tredjedelar av utvecklingen senaste ret

utraderats.

O FLL F bOD FigbOLg


31/37

32

Materialiserade risker, skuldproblem ochtillvxtoro pressar vrden p PE-bolagen

Bolagen handlas ter med stora rabatter, mycketav oron ligger i priserna

Beroendet av stabilitet ramstr tydligt - liksompotentialen om bilden normaliseras

rra oo (aj/ji ) pad i p ddaa ja bid r ria Eqiy (E) d gya ojrg och (di o jd a d)ir i igad boagrd. Vi ppad oc a df rir i or a agar ix a och ryadfai oro. D rira har doira c p iooch d p o apa rda r i pricip aa ri-iggar, i i ria Eqiy.

D E a bria o bad (i rg) irig-ar i oorad boag, r boag igh r orojrbid o aig faarad rr r dbrda aiarad. Da gr pci i d i orarprpi. i i a a argra r a E-boag jighr a bdria ai gad a apa r-d i iaior r ix i gr or draghjp.

bd l fE-boag brod a abi fard r riorr, och a oia . Fro d rr bho axrfairig r E oc brod a gradxiarad, d i ga jighr a ja boag idar,aig ia br, i ar i aa brach o dgda boag, r i aa E-boag. d djpa aca8/9 bor da arad, r a gradi iapp dr . Si a aa i i, i prai dr id-ig a da r, ar d idria para. d aid oaa orh har ard r ia ochorh doira arad. adra ida r fa-

irigiaio abi , i aa a g. Foraaiga faaradr rirar doc a dra d bidabb.

Er d a id ra hada E-boag dbydad rabar i rhad i boag bard,

aad NAV. Fr ir p dryg proc r raba-ra i i r 3 proc, och ra a E-boaghada d bor proc raba. A rabara arr i ig arig. D a bdar jrar d ia i-xprogor, i. D dr aoi i djradiprogor, i or a o rdrigod-ra. E a d agrad pararara i brig a NAVr oc i rdrigip a r iprogo-ra. Da ipar r oc jra d i ocdrar d rd.

D f ydig, och gaa jar, orraio a

aad NAV och aad brrr. Hioria dir iardoc a ba, jah, arirar raig. boi,i rach dr 9 ar raba bor 7 proc, df orarad or dida o iaio rrra. adra ida har E-boag dr d a r i bara rypad rabar a oc raig igadNAV, bad aa i jd a raggria boagrjig-ar och igad rd p orad iha. Da har rboag faia iaio ig, ra E-boagir idag p oaor och d god apaci a haraia agad.

d l h

E och ii a ira i E r a paorad E-boag, r od d daa. Fod SELid ria Eqiy irar rpar a i apia iradiioa E-boag och odr, har d apiapacra i aad aagboag a idr d iorad boag o g a E-boag. Maagboag (KKoch aco r a d r da) r boag o gr ochdrir E-odr r porjr och jar ia pgar p r-aigarod och rig i abad d ragg-ria ayrad, aad prorac . Da ihrd o agi ry i d a id dgg. D pri- o a d i or i or a gra r

prorac , d i ga adrig or a a ja porjboag d i. Hr f arigi ry rpprdrigar i abiar arad.

p q


Oskerhet ger nedpressade vrden


32/37

33

Md aagad o a rdooi d xr hyggigoad r br riig iix a igga i progo-ra. Viig a ppa r oc a porjboag gda a

E-boag h o br a i d a rcio- ac ar ai garap. Md dag rabar har ar-ad ig r ppaig r agi hjd r dpadix. dag ixprogor hr rar boagrag o arai rdrad. do fairig-iaio i rrra or E-boag rag a haigg i bd biig fairig och irbar apia rrr p arad dr prira rar o araia. d ba a rdar apa d rigar r igadNAV o d driggad ix r rg. obia-io d jad rabar d a g bydadrdigar r E-boag, d igad rr o jd.

O hll ll dD rar doc o opiii a diorad ja cario. S g orh rig o-

jr o fai abii arr ihr E-ord r riyda irigarai. rigar i Ea i dagg jra d pacrigar i orad boag ifaor, o bar. d a rdrar i doc E, acar boag jigh i rdapad ia ai gadoch d araia rdrigara. ch ar bid jarojr och faaradra abiira har Erigar a ihra iara. Koriig br doc iriigh iaa, ri r ppbar a d bir r iad bir br.


ria Eqiy

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

World, MSCI, Index, Open, USD

World, LPX, LPX 50 Index, Total Return, Close, USDWorld, Standard & Poors, Global 1200 Sector, Financials, Index, Total

p - Om FikO F b

PE-bolagen tenderar att svnga mer n aktiemark-

naden generellt. Beteendet pminner om bolagen

i den nansiella sektorn, rimligt d beroendet av

svl nansiering som ungerande nansmarknad

r stor. I dagslget ser vi dock strre mjligheter r

PE-bolagen att skapa vrde, ven om tillvxten rblir

dmpad. Lga vrderingar och goda mjligheter till

vrdeskapande i portljbolagen talar r tillgngs-

slaget, under rutsttning att lgkonjunkturenundviks.

Ka: r EcoWi


33/37


Nedreviderade tillvxtprognoser hller tillbakarvarupriser

Risk r vderstrningar r agri, pressadebasmetall- och oljeproducenter hller uppepriserna

Hller tillvxtbilden s hller rvarupriserna

Tro d a id draai p faaradra ochbaia driigar a ixprogora, har r-arprira hi pp gaa . Vi har rio ddggar r ia jordbrraror och ar, giordcig r d oda dggara braao yrc.

Vad gr d raida pricig or arigiixbaa a pa iig ro. Gi a r hdc-ario, d hyggig ix i rdooi iria, rar id d a rrga p raror or a ara raigod. Scario byggr p a USA i aa i i y rc-io och a Kia ooi jadar rgr rc-io i USA jar oaa cario, i id d o Kia ix (och rrga p raror)ia gr xpor.

grd, och p i, agr rarprir a baa abd och rrga, i iad r adra faia i-ggar r raror yia prodr. Via aorr o i i rdrir bd och rrga arirar a oia rargrp-pr, i ia a arirar bd r och i adra rrga.

llx d ff llTix i rd har arigi dir pra p rr-ga i ra a. Tydiga r da oppig r baar. Hrr oc rgh or i bdiaio, d ar g ida bygga pp prodioapaci (ppa gror, r). Tiiga ddragigar a apaci a doc ar-

igi gora. Sa ixprogor har d aid i d pridggar. Hr brjar prira i

ra a a ra ig ira r prodiooad, goo gr ara icia a ha pp prira, o i

aa ia iiga prodioddragigar. Vi r rara ry r igad prir r oppar och aii. bgg a har prira ai i ir ra prodioo-ad, bdiaio r rai argd och prod-iooadra r p g pp. Fr oppar gr oc aKia hii i r dragi d ia agr. Frr r ar bhrKia bygga pp agr ig, go o yc a g op-parprir r USD/o (i riad d USD 9 7).

Gi ddraga gobaa ixprogor r d riig ara d ia pririgar r ar gr.Fora hyggig goba rrga, igad oadir

och ra bdiaio aar d r ia prippggar.E aria rcio och/r ii hrdadig arigi pra baaprira, i da c-ario har aoi aii d ba odraac ar prodiooadcig.

u f d ljja, riar bad rgirarora, har oc pp pri-dggar i a a d a ixprogora. Epri r USD/a (go drr r r-oja och drr d ariaa WT-oja) rar o harbar rbd prodcr och or. Fr dag ir ri doc i ppida r ojpri, rig gi a ix- i ar r r progo. Fora god rrga,para d aad agr i ECD och jad rra-paci io EC gr d prira. Viig r oc aSadiarabi, o grar o go a craba r o-ja, dr r dragi pp ia bra -ir r ojpri.

Fr go r da rd ojpri p a 7 i 9USD/a r a baara ad bdg. ro i rgiodr r har ibri a Sadiarabi agi ora gir ifapoii i y a bara d poiia abii, ragi o hii ari raggri. D har doc rapp bra -ira r ojpri i r 9 USD/a

r iarad r och ppo r . Vi rar da r-oja hada p ir rax r USD/a i

Pressat utbud hller uppe priserna


34/37


ga igad rd dr d ra r. Hii hard rag o gjor i d ibya ibrdrig i go rr p ojpri. Ti i d a ara

diorad, och d rdr orh rig hr abb prod-io or igg. D hiori ora priiada r-oja och aria WT-oja aar doc r ar a ha hada d i ripri, o a rdcra. D aa r br raicigr WT.

p jd l Fr jordbrrarora gr i a d oda o ba-ar. Errga r rai abi da bd drar aarira r. D r d dri a jigh r bdr aarira prodio o ar p prirdrigar och d a

driaio. oo i aj/ji rad id gr idprir, dri bad aa a aigadr a dro La Nia o r rdar. Dhar oc ira, prira har oi d r d ara ajordbrraror. Vi ridrar doc r idigar progo ooraa pria dr r a r. Moroogra arar r y La Nia d drrigar dr oadadr.

Udr oar har d oc ari ora i ora dar a USA.ahoa har rari i ara jiad goi d iprar r 3, gradr. D har i gr rdar,och drd ppbyggad a agr, a bad aa aj och o-

jabor, i r poii r prira. Mo da r i d r hiori prpi orarad rai hga priira,ir i go gr rrga a ri a d a-riaa ogr dr a r bar o ddragabidir r prodio a ao. Saaag rar id idd prirrr r d a jordbrraror drd oad r.

o d ia ora rargrpp, dar, r gddoirad. Gdpri har ari i igad rd dr g jd a r. ad d daaa aorra r d r

a ora a abb ad d i bad aa di ochKia ar rrga p ycgd. E or d a d r-rga o drii pp pri har doc hada o faia

irar o a ydda ig o orh i arad.S dr Lha rohr-ri o hii i r har i raiga prippggar.

gld h D raiga och gariga ppggara cr rga od r pribbba i r. ga rd xr i hi, rr -r ar or arigi ppgg a brya. a agi gdpri oc ibaa r rj, r dryg 9 USD/oc i app 8. d ora i dgaprpi f d doc aorr o ar gdpri.Fro d jara ora fai och ojr

orh hiar i hr oc d a a rgrigarrd r r r opar a gd r a ha dragid ia gdrrr da 988. ch o gdpriigi raig r d doc g ar i hioria prioppar iraa rr. Fora ga ror och ag doar aar ocr gd. Vi rar d argia prippggar dr doad r.

Ngra a arg oa o aar r igad gdpri pi i, ga ror och ag doar, gr d i rigararprir. D ga rora apar igg p iidii gyar raror o fai pacrig. D d araror pri i doar a agar doar opra g-

o igad rarprir. Tiaa d d rai godarrga o jr a r ixcario br da da ia raror rarar dag priir, d i ryr ppggar r idriar, oja och jig gd.ira i progo r doc ydig p dida. rogoro agar ix hdcario r i ara hga grad ri a ra d, go o i ra had pra cy-ia raror, o baar, gai ( gd poii)ia a ora aiga faaradr prar riijagai, go o oc r o d rai oaiararprira.

aror

MajsJordbruksindexBomullSojabnor


2007 2008 2009 2010 2011

Index

25

50

75

100

125

150

175

200

225

250

Index

25

50

75

100

125

150

175

200

225

250

JODbukvO pL u

Eter kratiga uppgngar vnde priserna r jord-

bruksprodukter ned runt rsskitet. Svaga skrdar

under ret (torka i USA) i kombination med risk

r nya vderstrningar i orm av La Nia lr dock

stabilisera priserna ramver.


35/37


Frdel valutor som har std av starkaekonomiska undamenta

USA-dollarn p vg att rlora sintryggahamn-status

I EM-sren tar asiatiska valutor hem spelet

Sda ojrppgg idd oar 9 har cra a p aaarad ari ad raraia ooia daa. Ldr d god ix,g do, igad yrror och ro i bybaa- har oa ia aor ra. Ti da grpp hr dadiaia aora a aora ho ra prgad

rarprodcr, o Arai och Kaada.

ga dr i Ergig Mar-r (EM) har o-ara ra p ocad ooia daa, och dr-d prga a igad aarr. gra a har aa-rrigara ari oa ora, arr grdr idagir a ia araii. Expi raii har irar p da irigar i air och obigaior.

"" l lc dSoar har ca a yc ra fa-aradr. D har i i igya EM-aor, r pa-

crar idi r rygga aor d or iidi or rf i idriadord ECD.

D a adra har d i a ig ari chwi-zrrac (CHF), och i go japaa y (JY), ooca oroiga pacrar. r EM-aor har doc d aia-ia ora a hda ig gaa .

A d r rd ra och iida aa har idigargjor a d ariaa doar (USD) r i idr aaradoro. M i oar har da i ari a. USDhar i ji i rd i hadgda rr, och hadara hioria gair. Da a oa o c p

a USD r p g a rora i idigar ryggaha-a.

D ra orara i rdrad aaarady pUSD a ara:

kadpolitiskoskerhetochvxandetvivelbetrandedeoada rga i USA.

Strvanattminskadeamerikanskabytesbalans-ochbud-gdro a ibgripa agar USD.

FederalReservespenningpolitikmed"lfte"omnollrntara i io oar 3 och ad aoih ra yrigar aiaia ora iar (QE3) o-r a ja.

Internationellaplacerareminskadeijunisinalngsiktiga

ariaa rdpappriha r ra gg dajaari 9. D ora rodra i Ai d Kia ip har d idr api p bad aa ari-aa apappr.

Vr progo r a USD orr a raga. Frbraigg i aradra i gr ra i r rbdig r d yrigar arg r doarrag-ig.

Saidig r ira r ro (EU) i hr goidar. rh rig harig a/ig p d

ropia adri r pagig. M ro a da harra hg ripri p EU, r ig ooia da-a ai go br r Eroad r USA.

u d dl uD Eroad o hh r do idr i USA, ochio bybaa gr a j pp. rra pbaigbaara (ia iar aad o r-a a bad aa ar- och jhad, rbaigar, och aorrigar a porj- och diririgar)gr oc id had a porjda r r gyaar EU d r r USD. A da rar USD od aga a d ora aga aora, och r prog-o r EU/USD-r p , i dcbr (,44 3/8).

Fundamenta - viktigaste valutanyckeln

vl


36/37

37

Soar draai pprappad faoro i pr aadprob i Eropa och orh rig dgobaa ojrprpi iad ydig a da

aa CHF p aar ora a gra riig ryggha r ra faia apiarar. CHF r ig da rrdrad d -4 proc, och oro r dgaia ra p d chwizia ojr har biia rr.

Expor har rio drabba, aidig r adxpor rai prioig. da irrad doccraba, SN, i aaarad r a ra jaCHF: rrig, och 6 pbr o bd r SNa CHF y i EU d ara ia i EU/CHF ,.

Gi a faaradoro pgr ag i bhr ro-ig SN pa bydad bopp a d aa r afrhindraatt"taket"brytsigenom.

D a adra draai och orh har gjorga iggar xr rdrad bd hg och g och i aaarad. Fdaa ara dr,xpi Schwiz och Arai a i go Japa,har ora ora aarrigar, da dr opar d dbba faia dro och bdrir yc xpai pigpoii, i xp USA ochSorbriai, har ia aor raga raig.

D a aar r a da aar, i ia hddrag,iidar br. rar r arar ryggh r-rar hg aaig, och d bir ai xra iig.

A rd io ra aor r a roa (SEK) d bra arai. Soar faoro har i raga SEKsmycketsom"normalt"iensdanmarknadsmilj.Sverigesyra ad afar och bybaa abidra i rdrad y p SEK, r aa o barair i goda ooia idr i aa d idr

ojriga (dia) air. D r doc ajr idig a dra da a i i p. Li r SEKiaa d ora roa (NK) aor o i har

hg rdrig o ig, och iad orh o o-jrprpi i gr ra a ja o hg r da.

l Mga aiaia aor har oc arai i, d da yc ara ooia daa. Hga ror j-r d i ECD-ord a oc p i oa a gra rbr.

Sarar aor i d rgio a oira poii. agi abbad Kia p ppriiga r ya

(CNY) o USD, idiaio p a ad ar d gobaafa- och ojroro p aar. grd rcr i ra a gobaa obaar, bidrar go a d iiaipor bir biigar i gag r xporrr i adra dr.

D f oc iha r arar CNY. Gobiigar ipor rja ydighra ra a ia i-aioryc, och proc a yra ixra o priaoio aad ig i a rpa gaga.

rarprira igr go dr d rar, i r r progo, gya aor i Laiaria.

Frigara r ropia aor r dro r,p grd a d dra ga ooia ar daiga Eroad, d ia iag a daaa briri gra dr; Ugr har or oig d, bar ii har ara bad d Grad, Tri rdoiargaia bybaaior, och o iga ia xaddro i i bybaa.


Vaor

Statsbudgetsaldo, budgetr

Bytesbalanssaldo, kalenderrKlla: Reuters EcoWin

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

-1.50

-1.25

-1.00

-0.75

-0.50

-0.25

0.00

0.25

-1.50

-1.25

-1.00

-0.75

-0.50

-0.25

0.00

0.25



viLLig O DOLL

Frn tid till annan har de gigantiska tvilling-

underskotten i USA:s bytesbalans och statsbudget

utgjort snken r dollarn. Underskotten speglar

en sparandebrist i den ederala sektorn och i

landet som helhet. Medan de rda budgetsifrorna

ska minskas genom betydande utgitsminskningar

de nrmaste tio ren, kan en svagare dollar bidra

till att krympa bytesbalansminuset.


37/37

SEB r en nordeuropeisk nansiell koncern som betjnar 400 000 retag och institutioner samt

fer n 5 miljoner privatpersoner. Ett omrde som har starka traditioner i banken r private banking.

Redan vid starten 1856 erbjd SEB nansiella tjnster till rmgna privatpersoner, och banken haridag en ledande position i Sverige och en stark stllning i vriga Norden och Europa.

Private Bankings kundbas r bred och omattar allt rn retagsledare och entreprenrer till privat-

personer, alla med varierande intresse r ekonomiska rgor. Fr SEB handlar private banking om att

med koncernens samlade kunskap i ryggen erbjuda en bred palett av hgkvalitativa tjnster inom

nansomrdet, anpassade till varje kunds unika behov.

SEB Private Banking har cirka 350 medarbetare verksamma i Sverige, Danmark, Finland och Norge.

Utanr Sverige tar vi hand om vra kunder via kontoren i Estland, Lettland, Litauen, Schweiz,

Luxemburg och Singapore. Den 30 juni 2011 uppgick det rvaltade kapitalet till 276 miljarder kronor.

Documents

SEB-rapport: Riskfylld balansakt hitta bra placeringar