Ser möjligheter!

Frukostseminarium för Sveriges HR-förening – Rehabiliteringskedjan 20090527

Rehabiliteringskedjan

Vid nedsatt arbetsförmåga efter

12 månaders sjukskrivning kan

förlängd sjukpenning beviljas efter

ansökan.

Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.*

Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.**

Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.***

Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.

Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.*

Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete.

* Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader.*** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader ***

Bedömningsgrunder sjukförsäkringen

• Medicinsk diagnos

• Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

• Funktionstillstånd - funktionshinder och aktivitetsförmåga - aktivitetsbegränsning

• Sjukskrivningens längd avgör om bedömning ska relateras till ordinarie arbete, annat arbete hos nuvarande arbetsgivare eller arbete på reguljära arbetsmarknaden

Från Försäkringskassans hemsida (redigerat)

Vem ansvarar för rehabilitering?

• Det är i första hand arbetsgivaren som ansvarar för att

utreda behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering.

• Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och

rehabiliteringen.

• Arbetsförmedlingen eller arbetsgivaren har ansvaret för

de arbetslivsinriktade åtgärderna.

• Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.

• Försäkringskassan har ett övergripande ansvar för att

samordna åtgärderna och se till att behoven tillgodoses.

Vilka möjligheter behöver kartläggas ur ett arbetsrättsligt perspektiv?

• Rehabiliteringsmöjligheten. Föremål: Den anställde

• Arbetsanpassningsmöjligheten. Föremål: Den fysiska arbetsplatsen och organisationen i företaget

• Omplaceringsmöjligheten. Föremål: Lediga befattningar

Omvärldsperspektiv

Försäkringskassan

• Rollen som ”Gate-control” förstärkt

• Fördelar ansvar till andra aktörer

• Minskande möjligheter att ställa kvalitetskrav på leverantörer av rehabiliteringstjänster

• Färre beslutsunderlag som baserar sig på multimodala professionella team

• Personliga handläggare – strikt socialförsäkring som enda starka verktyg

• Ingen ”Case manager”

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde

budgetåren 2009–2012

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor

2009 2010 2011 2012

Hela anslaget 23 632 403 21 305 468 21 354 159 21 304 951

Därav

1:1.21 Sjukpenning 19 786 449 17 534 443 17 696 116 17 994 947

1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 1 662 566 1 435 500 1 633 772 1 484 083

1:1.19 Rehabiliteringspenning 994 832 875 387 883 962 899 812

1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehab.penning 54 131 85 868 34 008 58 865

1:1.15 Närståendepenning 72 925 73 671 74 044 74 376

1:1.16 Statlig ålderspensionsavg. för närst.penning 6 000 5 099 6 757 7 368

1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti 620 000 1 160 000 890 000 650 000

1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehab.jänster m.m. 435 500 135 500 135 500 135 500

Utvecklingen av ohälsotalet i Riket200112 tom 200904

22,0

27,0

32,0

37,0

42,0

47,0

52,0

2001

12

2002

06

2002

12

2003

06

2003

12

2004

06

2004

12

2005

06

2005

12

2006

06

2006

12

2007

06

2007

12

2008

06

2008

12

2009

06

2009

12

Senaste värde:Kvinnor 41,7

Samtliga 34,8Män 28,1

På väg mot ett ohälsotal på 33,5länen sorterade efter hur stor del av minskningen som klarats hittills

25

27

29

31

33

35

37

39

41

43

45

Värm

lands

län

Hallan

ds lä

n

Söder

man

lands

län

Gävleb

orgs

län

Västra

Göt

aland

s län

Dalarn

as lä

n

Västm

anlan

ds lä

n

Gotlan

ds lä

n

Stock

holm

s län

Österg

ötlan

ds lä

n

Skåne

län

Riket

Kalmar

län

Väste

rbot

tens

län

Norrb

otte

ns lä

n

Bleking

e län

Krono

berg

s län

Jäm

tland

s län

Uppsa

la län

Örebr

o län

Väste

rnor

rland

s län

Jönk

öping

s län

oh

älso

tale

t

minskningsedan 2008-12

återstår attminska

mål 2009

senaste data: 200904

Arbetsförmedling

• Ökat antal individer med oklara förvärvsmässiga

svårigheter

• Svårigheter att bedöma grad av arbetsutbud i relation till

FK:s bedömning

• Har inte resurser för att genomföra egna fördjupade

utredningar

Landstinget

Sjukvårdshuvudmannen

• Rehabiliteringsgarantin har ännu inte leveranskapacitet för en effektiv

rehabiliteringsprocess

• Olika lösningar (21) för att skapa tillgänglighet – ger en stor variation i

hur medicinsk rehabilitering knyts till yrkesliv och arbetsmarknad

• Kommer antalet levererade multimodala rehabiliteringsprogram att

öka?

Företagshälsovården

• Osannolikt att FHV med primärvård kommer att införas i

något landsting under 2009

• Ny modell under utarbetande på Socialdepartementet

• Rehabiliteringstjänster beställs framför allt på löpande

räkning

Arbetsgivaren

• Globala ekonomiska krisen leder till omprioriteringar

• Arbetsrättslig praxis i relation till rehabiliteringskedjan ännu inte etablerad

• Kostnaderna för sjukfrånvaro redan på nedåtgående – ger svagare incitament

för proaktiva insatser och tidig rehabilitering

• Aktörernas roller oklara – väntläge

Privata rehabiliteringsföretag

• Betydande omsättnings- och personalminskningar under

senaste året

• Stora privata rehabiliteringsverksamheter i ekonomiska

svårigheter – ett flertal konkurser

• Befintlig kvarvarande kapacitet utnyttjas inte av

sjukvårdshuvudmannen

Försäkringsbolag

• Rehabiliteringsförsäkringar är ännu en marginell verksamhet

• Privata och kollektivavtalade sjukförsäkringar - växande

intresse för individuellt och företagsinriktat rehabiliteringstöd

• Trafikförsäkring

• Arbetsskadeförsäkring

Socialkontor

• Ännu inga tydliga tecken på ökad belastning pga utförsäkrade från

socialförsäkringen

Aktuellt från media

Fast på jobbet

När en människa inte trivs på sin arbetsplats finns två val att göra: protest eller

sorti. Men den svenska arbetsstyrkan varken protesterar eller flyttar, istället

väljer de att stanna kvar, vantrivas och bli sjuka. Och väljer på sikt att låta en

sjukskrivning lösa de problem på jobbet som de personligen borde ta sig an.

I en undersökning från 2006 uppger 36 procent av de fast anställda som

intervjuades att de känner sig inlåsta, med ökande psykosomatiska problem

som följd.

Arbets(o)förmåga : ur ett mångdisciplinärt perspektiv

Författare: Lotta Vahlne Westerhäll

Santérus Förlag 2008, ISBN 917359010X / 91-7359-010-X

Utförsäkringsspärr (LO och TCO)

Från hemsida www.lo.se (2009-01-08)

Enligt de nya sjukskrivningsregler som beslutades i somras riskerar

cirka 76.000 personer att mista sin sjukpenning efter nyår. Samtidigt

finns inte de rehabiliteringssatsningar som regeringen aviserat på plats.

LO och TCO oroas över att varken regeringen eller Försäkringskassan

säger sig veta vilka konsekvenserna av de nya sjukskrivningsreglerna

kommer att bli.

Den föreslagna utförsäkringsspärren bör nu enligt LO och TCO

konstrueras så att ingen person ska kunna utförsäkras med mindre än

att arbetsgivaren tydligt kan visa att de rehabiliteringsinsatser som

krävs för återgång till arbete också har erbjudits den enskilde.

www.lo.se

Svensk handikapptidskrift

Från hemsida www.svenskhandikapptidskrift.se (2009-01-28)

HSO vill dra regeringen inför marknadsdomstolen. Anledningen är regeringens

utfästelser om vård- och rehabiliteringsgarantier inte är några garantier.

Bakgrunden är att de båda garantier, vård- respektive rehabiliteringsgarantin,

som regeringen infört inte är några garantier i den meningen att en enskild

person kan utkräva sin rättighet.

Regeringen fattar beslut om "garantierna" men har inte makten att genomföra

dem, menar HSO, eftersom det är landstingen som har ansvar för vård och

rehabilitering. Inte heller finns det någon lag som säger att landstingen är

skyldiga att genomföra vård- eller rehabiliteringsgarantier, skriver HSO

”Ny modell för sjukskrivnas återgång till arbete”

Utdrag ur artikel - Svenskt Näringsliv (2009-05-12)

Det bör också införas en möjlighet för annan aktör att övertaFörsäkringskassans uppdrag att göra arbetsförmågebedömningar och planer föråtergång i arbete.

Möjligheten till detta ska inte förbehållas företagshälsovården utan även t exarbetsgivare, rehabiliteringsföretag eller försäkringsbolag ska kunna utarbetasådant underlag mot att de kan visa att de uppfyller fastställda kompetenskrav.

Detta gör att företaget självt har mycket större möjligheter att välja leverantöroch paketera tjänsten efter behov. En modell för kompensation av sådanöverföring av arbetsuppgifter bör utarbetas

Hög tid att införa flexicurity i Europa

Svenskt Näringsliv (2009-05-07)

Flexicurity

Det är vad de europeiska länderna måste satsa på om jobbtillväxten

ska ta fart. Det betonade Svenskt Näringslivs ordförande Signhild

Arnegård Hansen i sitt tal på EU:s stora möte om sysselsättning i Prag.

Vad Europa också behöver är tydliga strukturella reformer som gör

arbetsmarknaden mer flexibel. Det handlar om att betona de nya jobben

snarare än att skydda de gamla, och om att öka rörligheten på

arbetsmarknaden. Mixen kan se olika ut i olika länder, men huvud-

inriktningen måste vara klar: Flexicurity.

Fallexempel

Tidiga signaler på stress och ohälsa

• Minnesproblem - Glömmer namn på personer eller inbokade möten

• Effektiviteten sjunker - Tar längre tid på sig att utföra sina arbetsuppgifter

• ”Tunnelseende” - Svårt att se och engagera sig i helheten, fokuserar bara på

sin egen roll och sina arbetsuppgifter

• Sämre kvalitet i arbetet

• Koncentrationssvårigheter och humörsvängningar

• Konflikter

• Förändrat beteende

• Frånvaro/arbetar mer än vanligt hemifrån

• Drar sig undan - deltar ej i sociala sammanhang

• Fysiska symtom - huvudvärk, hjärtklappning och magbesvär. Diffusa symtom

som stickningar och värk i hjärttrakten, tryck över bröstet, yrsel,

andningssvårigheter och muskelspänningar

• Oro, ångest, depression

• Sömnsvårigheter

Vad är arbets(o)förmåga?

Individ Miljö

Arbets-uppgifter

Arbetsförmågan är komplex

Är hälsa = arbetsförmåga

”En individ kan ha en viss grad av ohälsa (oförmåga) men ändå

klara av sitt arbete på ett rimligt sätt, så länge oförmågan inte

begränsar individens yrkesrelaterade kompetens”

Individ

• Hälsa och funktionell kapacitet – fysisk, psykisk, social

• Utbildning, kompetens och färdigheter

• Arbetstillfredsställelse, värderingar och attityder i relation till arbetet

• Motivation

”Ligger problemet hos individen i form av oförmåga, eller är det miljön som förhindrar handling?”

Miljö

• Arbetskrav – fysiska, psykiska och sociala

• Arbetsorganisation och arbetsledning samt arbetsmiljö

• Yrkesliv – arbetsmarknad

”Det är bara i relation till en acceptabel miljö som individens

förmåga att uppnå vitala mål, eller att använda sina förmågor

och kompetenser kan bedömas”

Arbetsuppgifter

• en ”definierad arbetsuppgift” nås ”under givna förhållanden

och under definierad tid”

• ett preciserat produktionsmål eller resultat” uppnås, ”på ett

tillfredsställande sätt”

Begreppet arbetsförmåga

Begreppet arbetsförmåga

Per Anders Tengland

IHS Rapport 2006:1

Institutionen för hälsa och samhälle Hälsa och samhälle

Linköpings universitet Malmö högskola

Rapporten kan beställas av Anna Schenell,

tel: 013-28 2316

ISSN 16521994

Arbetsgivarens ansvar

Exempel på åtgärder:

• anpassning av arbetsplatsen

• arbetshjälpmedel

• ändrade arbetsuppgifter

• omplacering

• ändrade arbetstider

• arbetsträning

• utbildning

Rehabvägledning på SRC

• Sjukgymnast/arbetsterapeut eller socionom

• Erfarenhet från arbetslivsinriktad eller medicinsk rehabilitering

• Case manager

• Kundansvarig

• Kvalitetssäkring av tjänster och leverantörssystem

Rehabvägledaren

Rehabvägledaren: • kartlägger• samordnar • vägleder

Djupintervju

Nulägesbeskrivning av situationen, klientens syn på resurser,

yrkesliv och arbetsförhållanden, tidigare rehabiliteringsinsatser,

aktuella besvär och pågående aktiviteter.

Kognitiv Beteendeterapi (KBT)

Syftet är att:

• utföra proaktiva och hälsofrämjande insatser vid hantering av

komplexa sociala och psykologiska sammanhang som kan

uppstå i en arbets- eller livssituation

• utveckla personliga färdigheter och förhållningssätt

• förändra beteende och utveckla strategier att hantera

situationer

• öka självmedvetenheten och självtillit.

Kognitiv Beteendeterapi (KBT)

• är en strukturerad, målinriktad, tidsbegränsad terapiform

• betonar samspelet mellan en mycket aktiv behandlare och klient

• fokuserar på situationen här och nu

• ger hemuppgifter att utföra i egen miljö och omgivning

• bidrar till att öka medvetenhet och egenkontroll

Arbetsplatsanalys

• Ger ett professionellt stöd för att klargöra förutsättningarna för

medarbetaren att arbeta i nuvarande tjänst

• För att utreda behov av förändringar eller anpassningar av

arbetet

• förbättrar matchningen mellan arbetets krav och

medarbetarens förutsättningar.

• en strukturerad och metodisk genomgång av förutsättningarna

för en medarbetare att arbeta i sin nuvarande tjänst

Arbetsplatsanalys

Fastställande av syfte och behov och utifrån detta

individuellt upplägg

• Intervju med arbetstagare

• Samtal med närmaste chef

• Arbetsplatsbesök

• Kartläggning av arbetsförhållanden

• Analys och bedömning av matchning mellan arbetstagare

och aktuellt arbete.

• Efter avslutat uppdrag erhåller beställaren en rapport

• Trepartsmöte med arbetstagare och beställare/arbetsgivare

för genomgång av analys och rekommendationer.

Arbetsprövning

Bedömningen resulterar i ett utlåtande innehållande beskrivning av:

• Arbetsprövningsplats och uppgifter

• Aktivitetsnivå

• Social kommunikation

• Arbetsförmåga under prövning

• Egen upplevelse av möjligheter/hinder

Yrkeslivsplanering

Syftet är att:

• minska risk för ohälsa och sjukskrivning

• ge ett strukturerat och praktiskt stöd vid behov av

professionell hjälp för att reflektera kring nuvarande yrkesliv

 

• inspirera till nya aktiva val och mål för klienten i dennes

yrkesliv och arbetssituation.

Yrkeslivsplanering

• Kartläggning av livs- och arbetsvärderingar

• Matchar dessa mot kunskaper, erfarenheter, färdigheter,

utbildning och önskemål

• Coachar klienten till att kombinera dessa för att komma fram till nya

idéer, insikter och mål kring nuvarande eller framtida yrkesliv

• Kartlägger handlingsalternativ/idéer som finns för att uppnå de uppsatta

målen

• En konkret handlingsplan för hur målen kan nås

Framtiden?

En samordningsansvarig aktör

• som skapar gemensamma incitament mellan aktörerna – ger drivkrafter för arbetslinjen

• med samlat ledningsansvar för rehabilitering, sjukvård och yrkesliv som samtidigt bär kostnadsansvaret för inkomstförluster

• som utgår från individens behov av trygghet och professionellt stöd och vägledning

• som kvalitetssäkrar rehabiliteringsprocessen med ett hälsosamt yrkesliv som mål

• som mot bakgrund av systematiska utvärderingar ställer professionella kvalitetskrav på leverantörer av rehabiliteringstjänster

• som ansvarar för ett leveranssystem som möter företagens och medborgarnas behov av en arbetslivsinriktad professionell, tillgänglig och individanpassad rehabiliteringstjänst

Tack för er uppmärksamhet

www.sophiahemmetrehabcenter.se