Har alla operatörer samma förutsättningar på marknaden?

Stefan Pettersson, Railrex

Översikt

• Uppdrag och metod

• Aktörer

• Redovisning av intervjusvar

• Reglering eller branschöverenskommelser?

• Slutsatser

Uppdraget

• För att den nya kollektivtrafiklagen ska fungera väl

behöver alla kollektivtrafikföretag ha tillgång till

nödvändig infrastruktur som bytespunkter och

tjänster. Fungerar detta i praktiken?

• Slutredovisades till Trafikanalys den 31 december

2012

Metod och ansats

• Metod: Intervjuer med aktörer

• Urval:

- 4 förvaltare av större bytespunkter med både befintlig

kommersiell och upphandlad trafik

- 4 bussföretag som bedriver både upphandlad och

kommersiell trafik

• Avgränsning: Endast buss

Bytespunkter

• Cityterminalen i Stockholm

• Linköpings bussterminal

• Nils Ericsonterminalen i Göteborg

• Malmö C, regionbussterminal och stadsbussterminal

Vad är nödvändig infrastruktur och vilka är tjänsterna? Några exempel

Infrastruktur:

• Gate vid bytespunkt

• Hållplats i direkt anslutning till bytespunkt

• Väntutrymme för passagerare

• Korttidsuppställning

Tjänster:

• Information till bussföretag

• Information till resenärer (trafikantinformation i form av utrop och/eller digital information)

• Biljettförsäljning i gemensam form eller utrymme/lokal för detta ändamål

Frågekategorier till bussföretag och förvaltare av bytespunkter

• Tillträde till bytespunkter

• Prissättning av tillträde till bytespunkter

• Tillhandahållande av tjänster vid bytespunkter

• Prissättning av tjänster vid bytespunkter

Vad har bussföretagen svarat?Tillträde

• Vid två av fyra bytespunkter ges de kommersiella

bussföretagen tillträde men inte med samma

förutsättningar som den upphandlade trafiken

• Vid två bytespunkter ges inte de bussföretag som

bedriver kommersiell trafik tillträde och därigenom

inte samma förutsättningar som den upphandlade

trafiken

Vad har bussföretagen svarat, forts

• Angöring och avgång fungerar relativt bra men de

som bedriver kommersiell busstrafik får inte använda

de gater de önskar

• Den modell med tillträde som bytespunkterna

tillämpar är tämligen stel

• Den kommersiella busstrafiken ges inte tillträde till

de depåer där THM-trafik bedrivs

Vad har bussföretagen svarat, forts

• För hög grad av kommersialisering av ytor på bytespunkter

• Prissättningen för hyra av kommersiella ytor är inte transparent

• Problem på vilket sätt man vill exponera sitt varumärke inne på bytespunkten

• Tveksamt om den upphandlade trafiken betalar avgifter för angöring respektive avgång

>>Bytespunkternas verksamheter är i för hög grad konstruerade efter upphandlad trafik och det finns liten förståelse den kommersiella busstrafikens behov

Vad har förvaltare av bytespunkterna svarat?

• Arbetar med att utveckla metoder avseende

tillträde, tjänster och prissättning för att anpassa sig till

kraven från branschen

• Överens om att vilja förbättra persontrafikflödena

(upphandlad- och kommersiell trafik) på bytespunkterna

• Prissättning bör ge förutsättning för att investera och

utveckla bytespunkter

• Variation hos bytespunkterna avseende synen på

kommersiell resp. upphandlad trafik har en förklaring

Sammanställning intervjusvar, viktiga observationerFrågekategori Cityterminalen N-E terminalen Linköping C Malmö C

Tillträde till

bytes­punkter

Öppet tillträde.

Upphandlad trafik

har fördelar

avse­ende val av

gater. Finns ingen

till­delningsmodell.

Öppet tillträde.

Upphandlad trafik

har fördelar

avse­ende val av

gater och

användning av

hållplatser. Finns

ingen tilldelnings-

modell.

Tillträde endast

upphandlad trafik.

Arbete pågår med

att öppna för all

trafik.

Tillträde endast

upphandlad trafik.

Arbete pågår med

fysiska åtgärder för

att öppna för all

trafik.

Prissättning av

till­träde vid

bytes­punkter

Omvänd

pris­trappa. Rabatt

som bygger på antal

angöringar.

Omvänd

pris­trappa. Rabatt

som bygger på antal

angöringar.

Ej aktuellt pga.

tillträdesförbud.

Ej aktuellt pga.

tillträdesförbud.

Tillhandahållande

av tjänster vid

bytes­punkter

Fungerar väl. Endast upphand­lad

trafik har tillgång

till paus­rum.

Ej aktuellt pga.

tillträdesförbud.

Ej aktuellt pga.

tillträdesförbud.

Prissättning av

tjänster vid

bytes­punkter

För hög grad av

kommersialisering

av ytor. Brist på

transparens.

För hög grad av

kommersialisering

av ytor. Brist på

transparens.

Ej aktuellt pga.

tillträdesförbud.

Ej aktuellt pga.

tillträdesförbud.

Reglering eller branschöverens-kommelser?

Varför reglering?

• Ökad grad av förutsägbarhet

och transparens

• Förekomst av vertikalt

integrerade aktörer

• Små aktörer har svårt att

hävda sig vid bransch-

överenskommelser

• Likhet med järnvägsområdet

Varför branschöverens-

kommelser?

• Större dynamik och

mindre byråkrati

• Mindre kostnadsdrivande

• Aktörerna ges eventuellt

högre grad möjlighet att

påverka

Slutsatser

• Utvecklingsinsatser pågår – Förvaltare av bytespunkter, lyssna på bussföretagen!

• Bytespunkter med en redan högre andel kommersiell

trafik har större förståelse för den kommersiella

trafikens behov

• Bytespunkter som ingår i studien saknar en

kapacitetstilldelningsmodell

• Tveksamhet kring rabattsystem som gynnar de

företag som använder bytespunkten i hög

utsträckning.

• Tveksamt om alla aktörer betalar avgifter – reglering bör införas

• Reglering avseende erbjudandet från förvaltare av bytespunkter bör införas

• Uppföljning och utvärdering av bytespunkterna fortsatt

viktigt. Vad händer om inte dessa lever upp till kraven?

• Regering/riksdag bör ge Transportstyrelsen

bemyndigande om tillsyn och uppdrag att ta fram

föreskrifter om tillträde, tjänster och prissättning av

bytespunkter, givet att man vill likforma villkoren i kollektivtrafikbranschen

Tack för att ni lyssnade!

Frågor?