21
Greener Smarter Safer Transport System Greener Smarter Safer Transport System LiU 2011 Prof. Mats Abrahamsson Logistik [email protected]

Session 25 Mats Abrahamsson

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Session 25 Mats Abrahamsson

GreenerSmarter

SaferTransport

System

GreenerSmarter

SaferTransport

System

LiU 2011

Prof. Mats AbrahamssonLogistik

[email protected]

Page 2: Session 25 Mats Abrahamsson

I internationella storstäder handlar det främst om minskad trängsel och buller

”Framtidens Citylogistik”

I Sverige borde målet vara att minska emissioner

2

Page 3: Session 25 Mats Abrahamsson

Framtidens hårda krav på kraftigt reducerade CO2-emissioner kan inte enbart överlämnas till marknadskrafterna att lösa, utifrån politiska visioner.

Det behövs förutom radikalt nytänkande även en kombination av

Miljön är drivkraften

Det behövs förutom radikalt nytänkande även en kombination av delsystem som är marknadsstyrda och delsystem som drivs ”non-profit”, där t ex samhällsnytta är styrande, vilka samordnas utifrån ett mål för helheten – EU’s rekommenderade CO2-minskning med 80% till år 2050

Page 4: Session 25 Mats Abrahamsson

LogistikLinköping University

2011

Supporting Society, Industry and Trade

in their challenges of the future

Competitiveness – Sustainability – Dynamic Capabiliti es

Page 5: Session 25 Mats Abrahamsson

Research Areas 2009--

� Logistics for Industry and Trade� Logistics Based Business Models - The role of logistics in business strategy� Create profitability and support growth for improved competitive advantage � SCM in trade and industry

� Sustainable Logistics Systems

5

� Sustainable Logistics Systems� Unite effectiveness, efficiency and sustainability� The challenge of environmental friendly transport systems � Green Logistics from less CO2-emissions

� Health Care Logistics� Applying industrial logistics concepts in the health care sector� Efficiency and effectiveness from flow orientation

Page 6: Session 25 Mats Abrahamsson

VTI

IndustriellEkonomi &

Marknadsföring

Kvalitets-teknik

C:a 50 forskare

Logistiknära områden

Logistikforskningen vid LiU (LiTH)

LogistikLogistics

Management

Produktions- KommunikationC:a 50

Logistik som huvudområde

VTI

6

Miljöteknik

EkonomiProduktionsplanering

& Styrning

& TransportsystemKvantitativ logistik

Trafiksystem

Bygglogistik

C:a 50 forskare

C:a 150 examensarbetare (civ.ing) med logistikinrik tning varje år

Optimeringslära

Page 7: Session 25 Mats Abrahamsson

Citylogistik - Vad avser vi att göra

� SRA-forskning, TRENoP = KTH + LiU + VTI

� Transport Research Environment with Novel Perspectives

� Starta 3 piloter/demonstrationsprojekt

� Linköping, Norrköping + kombinerat

Gemensam översiktsplan Linköping/Norrköping

GreenerSmarter

SaferTransport

System

GreenerSmarter

SaferTransport

System

� Gemensam översiktsplan Linköping/Norrköping

� Utveckla kvantitativa och kvalitativa simulerings/beslutsmodeller och modeller som stöd för implementering

� Utveckla plattformar och nätverk i samarbete mellan transportföretag, varuägare och kommuner

� Jobba direkt mot beslutsfattare

� Ta steget från demonstrationsprojekt till etablerad verksamhet

Page 8: Session 25 Mats Abrahamsson

Citylogistik – vad är det?

� Godstransporter i stadsmiljö

� Distribution till butiker och företag i stadskärnan

� Samtransporter mellan olika transportföretag

� Ett gemensamt mål för systemet som helhet

� Systemets prestanda lika viktigt som den enskilda leveransen� Systemets prestanda lika viktigt som den enskilda leveransen

� Syfte:

� Effektivisering av godstransporter i städer i termer av kostnader och miljö.

Page 9: Session 25 Mats Abrahamsson

Varför?

� Urbaniseringen fortsätter

� idag 50% av befolkningen i städer, år 2050 förväntas andelen vara 70%

� Bättre service för butiker och företag i innerstan

� En lösning för transportföretagens ”Last Mile Problem”� Men …� Men …

� Framtidens hårda krav på kraftigt reducerade CO2-emissioner kan inte enbart överlämnas till marknadskrafterna att lösa.

� Det är lika mycket ett samhällsansvar som ett ansvar för näringslivet.

Page 10: Session 25 Mats Abrahamsson

Logistikkrav på ett citylogistiksystem

� Effektivare resursutnyttjande av fordon

� Bättre fyllnadsgrad på bilarna, både citytransporter och fjärrtransporter

� Lägre kostnader för logistiken

� Bättre service till butikerna

� En leverans

� Bättre planering av leveranser� Bättre planering av leveranser

� Möjlighet till mellanlagring utanför stan

� Större butiksyta

� Mindre frekventa leveranser

� System för returtransporter

� Plattform för ny teknik

� Renare och mer anpassade fordon för citytransporten

Page 11: Session 25 Mats Abrahamsson

Är ofta den mest ineffektiva delen i transportkedjan, men har i alldeles för liten omfattning varit föremål för utveckling. Fokus

har legat på de ”stora och tunga” transporterna i kedjan

”The last mile problem”

Avsändare Terminal MottagareTerminal

Personalintensiv>30%

RelationsintensivMervärdenPotential

Page 12: Session 25 Mats Abrahamsson

Samhällets krav på citylogistik

� Mindre emissioner

� Mindre trängsel och ökad framkomlighet

� Mindre buller

� Lägre olyckstal

� Bättre stadsmiljö för medborgarna

Page 13: Session 25 Mats Abrahamsson

Behovet av en systemsyn

� Ett helikopterperspektiv som tillåter oss att vara kreativa på den övergripande nivån

� Möjlighet att betrakta systemet som aktörsneutralt� Först då kan man bryta traditionella mönster och relationer

Först då kan vi:Först då kan vi:� Definiera nya drivkrafter för olika delsystem. � Utnyttja olika tekniska lösningar för olika delsystem..� Kunna identifiera olika typer av aktörer, nya eller existerande,

verksamma i olika delsystem� Hitta nya gränssnitt mellan delsystemen och aktörerna i

systemet

Page 14: Session 25 Mats Abrahamsson

Exempel

SAMLIC – Linköping 2004

Exempel

14

Page 15: Session 25 Mats Abrahamsson

Samlic, Linköping 2004

Page 16: Session 25 Mats Abrahamsson

Samlic - resultaten är imponerande!

� Fordonsbehovet minskade med 33%

� Tid för utkörning minskade med 23%

� Körtidsvinst i city 54%

� Tidsvinst vid lastplats 20%

� Totala körsträckan i city minskade med 50%� Totala körsträckan i city minskade med 50%

� Ökning av fyllnadsgrad med 47%

� Emissionerna minskade med mer än 50%

Page 17: Session 25 Mats Abrahamsson

Men processen stannade upp??

� Policybeslut av speditörer

� IT-system

� Varumärke

� Kommunens roll oklar (inköp och upphandling, trafikplanering/trafikreglering, miljözoner etc.)trafikplanering/trafikreglering, miljözoner etc.)

Page 18: Session 25 Mats Abrahamsson

Ett kommersiellt upplägg

BINNENSTADSERVICE -HOLLAND

Ett kommersiellt upplägg

Page 19: Session 25 Mats Abrahamsson

Binnenstadservice.nl

� Privat organisation – syfte att minska transporterna i centrum i Nijmegen (160 000 inv.)� Bättre luft, mindre trängsel, tillgänglighet till stadskärnan, livskvalitet

� Konsolidering av gods och samtransporter. DC utanför stadskärnan

� Initiativet startade med att fånga upp butiksägare i projektet

� 85 butiker åtog sig att styra om leveranserna från deras leverantörer till � 85 butiker åtog sig att styra om leveranserna från deras leverantörer till Binnenstadservice.nl.

� Binnenstadservice.nl erbjuder bastjänsten gratis (konsolidering och distribution till butikerna).

� Ekonomiskt stöd från lokala myndigheten under försökstiden

� Intäkter genereras från extra tjänster

� Lagerhållning, prismärkning, etikettering, plockning packning etc. för butikernas räkning.

Source: Dianne Hofenk, et.al., School of Management, Open University of the Netherlands, NOFOMA 2009

Page 20: Session 25 Mats Abrahamsson

Binnenstadservice.nl - Slutsatser

� Deltagande butiker är generellt väldigt positiva

� De ickedeltagande butikerna är lite tveksamma

� Logistikföretagen är också generellt positiva.

� City distribution anses problematiskt (tidsfönster och trängsel)

� Alla deltagare noterar att Binnenstadservice.nl leder till mindre trafik och därmed bättre miljö. och därmed bättre miljö.

� Finansieringen är den viktigaste frågan att lösa� Butiukskedjors betalningsförmåga är låg.

� Logistikföretagen brottas med låga marginaler

� Lokala myndigheter (staden)???

� Ytterligare 4st Binnenstadservice är annonserade

� Maastricht, Utrecht, Arnhem, Den Bosch

Source: Dianne Hofenk, et.al., School of Management, Open University of the Netherlands, NOFOMA 2009

Page 21: Session 25 Mats Abrahamsson

Avslutande diskussion

� Generellt sett goda effekter av piloter

� Lägre kostnader och mindre emissioner

� Men, det blir sällan mer än piloter – varför ?????

� Är samhällets aktörer för passiva?

Drivkrafterna hos transportörerna är inte tillräckligt starka.� Drivkrafterna hos transportörerna är inte tillräckligt starka.

� Ska det vara tvingande eller frivilliga system?

� Ingen vill dra parallellerna med kollektivtrafik.

� Kommunens regi eller upphandlas av kommunen.

� En gyllene möjlighet att profilera sig som “Grön kommun”

� Akademin har ett ansvar att utbilda och ta fram beslutsmodeller