Svenska regioner i ett EU-perspektivUrban struktur och hållbar befolkningsutveckling

Exemplet Mellannorrland

Transportforum 2009

Mats JohanssonKTH, Avd för urbana och regionala studierStockholmmatsj@infra.kth.se

ESPON – vad är det?Ett forskningsprogram under strukturfonderna

• ESPON 2006 (2002-2006) “European Spatial Planning Observation Network”

• ESPON 2013 (2007-2013): “European Observation Network on Territorial Development and Cohesion”

• Deltagare: EU-länderna + Norge, Schweiz, (Island och Liechtenstein)

• ESPON 2006: 34 projekt, ESPON 2013: ?? projekt

• Tillämpad forskning – användarorienterad

• Nytt för ESPON 2013: Regionala och lokala aktörer involverade med egna initiativ –mer av regionala initiativ, mer anpassat till specifika regionala förhållanden med europeisk relevans

ESDP/ESPON – tre centrala mål och begrepp

• Territoriell sammanhållning – reducerade och minskade regionala obalanser

• Ökad konkurrenskraft – för hela EU (Lissabon)

• Hållbar utveckling – en långsiktig process (Göteborg)Inte i motsättning till ökad konkurrenskraft?

Medel: Polycentrisk eller monocentrisk territoriell utvecklingPolycentrism – ett medel för att nåekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

Förutsättningar:StorlekTäthetTillgänglighetLokalisering

Polycentriska regionerBalanserad regional utveckling. Positiv klang.Komplementärt polycentriska regioner eller hierarkiskt polycentriska

Monocentriska regionerMonocentrism – Sätts i motsats till polycentrism.Koncentration, obalanserad och snedvriden regional utveckling. Negativ klang.

Monocentrism och polycentrism – en art- eller gradskillnad? Alternativ eller komplement? Olika förutsättningar (lokalisering) – olika utfallEtt skal- eller nivåproblem?

ESPON:s relevans för svenska regioner

Utgångspunkt: Regionerna är inga isolerade öar

•Relationer till andra regioner – “benchmarking”

•Identifiera utmaningar, hot och möjligheter

•Olika lokalisering, olika möjligheter

•Policyrelevanta studier

•Data, kartor, statistik på regional nivå – ESPONs databas

•Planeringsunderlag

ESPON 2013: Regionala initiativ – regionala studier

•Regionala initiativ – bottom-up, efterfrågebaserade studier

•Samarbete, nätverk med andra regioner

•En lärandeprocess

•Policyimplikationer

•Policyrekommendationer

Exempel 1: Befolkning – storlek och strukturEn förutsättning för utveckling och territoriell sammanhållning

Utgångspunkt: Inga människor – ingen utveckling!

Befolkningens storlek och struktur en funktion av

• Fruktsamhet (fertilitet)

• Dödlighet (mortalitet)

• Livslängd

• Ålder

• Kön

• Flyttningar

Ekonomiska funktioner

• Produktionsfaktor

• Inkomstskapande

• Marknad

• Lokaliseringsfaktor

• Reproduktionsfaktor

•Rumsliga dimensioner – befolkningen ojämnt fördelad•Lokalt

•Regionalt

•Nationellt

•Internationellt

•Befolkningen och befolkningsutvecklingen påverkar•Utvecklingsförutsättningarna

•Den hållbara tillväxten

•Den territoriella sammanhållningen

•Konkurrenskraften

•Mentala kartor – ”imagen”

•Attraktiviteten

Befolkningsutvecklingen – ofta en indikation på utveckling och tillväxt

Befolkningsutvecklingen – ofta en indikation på regional (o)balans och territoriell sammanhållning

Den europeiska bilden 2001-2005

NUTS2/NUTS3

Befolkningsökning i Sydeuropa, Pentagonen och Irland

Störst problem I Östeuropa och perifera områden i Sverige och Finland

Storstadsregionerna faller väl ut –även i Östeuropa

Hållbar befolkningsutveckling -utgångspunkt (schematisk typologi):

Den demografiska ekvationen

Total befolkningsförändring = naturlig befolkningsförändring + nettomigration

Naturlig befolkningsförändring är en funktion av fruktsamhet (TFR) och åldersstruktur. Åldersstrukturen påverkas av migrationen!

Utflyttningsregioner – ofta negativ naturlig befolkningsförändring ocvice versa!

Tabell 1. En schematisk typologi avseende hållbar demografisk utveckling

Typ PT (Total

förändring)

PM (Migration)

PN (Naturlig

förändring)

Regionala karaktäriska

1 PT>0 PM>0 PN>0

Dubbelt positiva regioner – Inflyttning och ung befolkning/”höga” TFR. Hög hållbarhet såväl på kort som lång sikt. Det mest fördelaktiga fallet.

2 PT>0 PM>0 PN<0

Tillväxtregioner med naturlig befolkningsminskning – Inflyttning av människor med låg TFR. Naturlig befolkningsminskning på grund av skev åldersstruktur och/eller låga TFR. Beroende av inflyttning. Ingen hållbarhet på lång sikt – svag reproduktionspotential

3 PT>0 PM<0 PN>0

Tillväxtregioner med utflyttning – Utflyttning och ung befolkning/”höga” TFR and naturlig befolkningsökning. Kort sikt – hållbarhet. Lång sikt – eroderande hållbarhet på grund av skev åldersstruktur (utflyttning).

4 PT<0 PM<0 PN>0

Tillbakagående regioner med naturlig befolkningsökning – Utflyttning men fortfarande ung befolkning/”höga” TFR. Traditionellt höga födelsetal. Fallande TFR -> låg hållbarhet

5

PT<0

PM>0

PN<0

Tillbakagående regioner med inflyttning - Inflyttning av äldre och/eller ensamstående. Låga TFR och svag reproduktionspotential. Beroende av fortsatt inflyttning. Låg hållbarhet både på kort och lång sikt.

6 PT<0 PM<0 PN<0

Dubbelt negativa regioner – Utflyttning och skev åldersstruktur med gammal befolkning/lågaTFR. Ingen hållbar utveckling varken på kort eller lång sikt. Avfolkning. Det västa fallet.

Källa: ESPON 2005 och Copus et.al. 2006.

Hållbar befolkningsutveckling 2001-2005 – en typologiNuts2/3-level

Obalanserna har accentuerats!

Typ 1 (bäst)

Fortfarande “Pentagonen” och Irland

Storstadsregioner

Södra Spanien, Frankrike och Italien – bättre än slutet på 90-talet

Typ 6 (sämst)

Norra periferin – “Mellannorrland”i en besvärlig situation

Baltikum, Östra Europa (inkl Östtyskland) – ännu mer problematiskt än under slutet av 90-talet

1973-77 2003-07

En schematisk typologi avseende demografisk utveckling för samtliga FA-regioner i Sverige 1973-1977 och 2003-2007.

Försämrad situation för landets FA-regionerAllt färre i typ 1 (röd) –endast storstads- och universitetsregionerna i typ 1

Allt fler i 6 (mörkblå) – detta gäller även för Norrland och Mellannorrland

Umeå – fortfarande typ1

Sundsvall och Örnsköldsvik – från typ1 till typ2 (fortfarande inflyttning och befolkningsökning)

Östersund och Hudiksvall –fortfarande inflyttning men befolkningsminskning pganaturlig befolkningsminskning (typ5)

1973-77 2003-07

En schematisk typologi avseende demografisk utveckling för samtliga kommuner i Sverige 1973-1977 och 2003-2007

Samma mönster som för FA-regionerna men vissa kommuner kommer bättre ut

Östersund, Sundsvall och Umeå fortfarande typ1

Örnsköldsvik från typ1till typ2 – fortfarande inflyttning och befolkningsökning

Hudiksvall från typ2 till typ5 – från inflyttning till utflyttning med befolkningsminskning

För Sverige i sin helhet har utvecklingen gått mot att “sämre” utvecklingstypervad gäller antalet kommuner.

Detta gäller även för Mellannorrland – få kommuner, stort genomslag

Stora regioner ligger bättre till. Detta gäller särskilt utvecklingen för Sverige i sin helhet där en ökad koncentration till typ 1 har ägt rum.

För Mellannorrland har koncentrationen till typ 1 minskat beroende av att Örnsköldsvik gått från typ 1 till typ2 – de små talens förbannelse

Dock: sett i ett EU-perspektiv har befolkningskoncentrationen (monocentrism) till de ”stora” städerna med god befolkningsutveckling varit större!

Bra eller dåligt?

Rationell process?

Tillväxtpooler?

#

#

#

##

##

# #

#

#

#

##

# #

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

Kyiv

Wien

Bern

Oslo

Riga

Roma

Minsk

PrahaParis

Dublin

BerlinLondon

Sofiya

TiranaMadrid

Ankara

Zagreb

SkopjeLisboa

Vilnius

Beograd

Nicosia

Tallinn

Athinai

Warszawa

Budapest

Helsinki

Sarajevo

Kishinev

Valletta

Amsterdam

Bucuresti

København

Reykjavik

Stockholm

Ljubljana

Luxembourg

Bratislava

Bruxelles/Brussel

Guyane

Acores

Réunion

Madeira

Canarias

Guadeloupe Martinique

Origin of data: EU 15 and CC's : Eurostat, Norway and Switzerland : National Statistical Offices.

This map does notnecessarily reflect theopinion of the ESPONMonitoring Committee

© EuroGeographics Association for the administrative boundaries

Elderly people (>65 years) in 2000

500 km© Project 1.1.4, 2005

Part of the people over 65 years old in the population (%)9.04 - 12.112.1 - 14.314.3 - 16.316.3 - 18.618.6 - 24.5No Data

“Ageing” – ett Mellannorrlandsproblem?

”Ageing” är beroende av

Födelsetal

Livslängd

Utflyttning

Sverige och Mellanorrland har en hög andel äldre sett i ett EU-perspektiv

Lika höga andelar som Norra Spanien och Norra Italien, Södra Frankrike och Grekland (perifera områden)

Sveriges kommuner har en åldrande befolkning - endast 37 st ligger under ESPON-genomsnittet

Obs – jämförelsen haltar delvis eftersom indelningen är olika med avseende på NUTS-nivån vilket ger upphov till skalproblem

Tendensen är dock tydlig –storstäder och universitetsorter ligger lägre, övriga kommuner (inkl Mellannorrland) ligger i regel i den övre gruppen.

Orsak – befolkningsomflyttningen

Unga flyttar ut, äldre stannar kvar

I storstäder och universitetsorter –unga flyttar in, föryngrar befolkningen

Problem idag men f.r.a. i morgon –ingen reproduktionspotential

Framtida beroende av inflyttning –annars avfolkning!

Strukturell avfolkning –ett problem för Mellannorrland?

#

#

#

##

##

# #

#

#

#

##

# #

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

#

Kyiv

Wien

Bern

Oslo

Riga

Roma

Minsk

PrahaParis

Dublin

BerlinLondon

Sofiya

TiranaMadrid

Ankara

Zagreb

SkopjeLisboa

Vilnius

Beograd

Nicosia

Tallinn

Athinai

Warszawa

Budapest

Helsinki

Sarajevo

Kishinev

Valletta

Amsterdam

Bucuresti

København

Reykjavik

Stockholm

Ljubljana

Luxembourg

Bratislava

Bruxelles/Brussel

Guyane

Acores

Réunion

Madeira

Canarias

Guadeloupe Martinique

Origin of data: EU 15 and CC's : Eurostat, Norway and Switzerland : National Statistical Offices.

This map does notnecessarily reflect theopinion of the ESPONMonitoring Committee

© EuroGeographics Association for the administrative boundaries

Average score on indirect depopulation indicators in 2000

500 km© Project 1.1.4, 2005

Average score on indirect depopulation indicators in 2000very low relative depopulationlow relative depopulationhigh relative depopulationvery high relative depopulation

“Strukturell avfolkning”En kombination av olikaavfolkningsfaktorer

Värst: Norra periferin inkl Mellannorrland, Tyskland, Norra Italien, Spanien, Grekland och Portugal

Östra Europa – fortfarande ungbefolkning men framtida avfolkning(låg fruktsamhet, utflyttning, minskadreproduktionspotential)

Pentagonen och Östersjöregionen –både strukturell avfolkning ochtillväxtområden

I Europa: Både expansiva och tillbakagående regioner!I Europa: Både urbana och rurala områden – beroende av kontinuerlig inflyttning!

Men: Inflyttning – varifrån?

2000 2007

Relativ/strukturell avfolkning i Sverige och dess kommuner åren 2000 och 2007.

Endast en kommun (Huddinge) befinner sig i typ 1 (ingen risk) år 2007 –Sveriges kommuner har blivit mer utsatta mellan 2000 och 2007

Relativ/strukturell avfolkning i Mellannorrland och dess kommuner åren 2000 och 2007

2000 2007

Risken för strukturell avfolkning har blivit större. Umeå har gått från typ1 (ingen risk) till typ 2 (viss risk). Bilden styrker att Mellannorrland befinner sig i en prekär situation sett i ett EU-perspektiv. Östersund från typ 3 (hög risk) till typ 4 (mycket hög risk)

Exempel 2: Tätorter och urbana strukturer –

polycentrisk eller monocentrisk utveckling

“Functional Urban Areas”(FUAs) i EU29

Pentagonen: tätbefolkat, många FUAs, polycentrism

Norden: glesbefolkat,få FUAs, monocentrism, svagaförutsättningarför polycentrism

Polycentrism eller monocentrism i EuropaInom “pentagonen” – komplementär polycentrisk utvecklingOlika städer kompletterar varandraEn mer balanserad regional utvecklingBättre territoriell sammanhållningFörbättrad konkurrenskraft

Inom ESPON-området:Monocentriska länder (regioner) har haft en snabbare ekonomisk tillväxtLägre utgångsnivå? Gäller ej Sverige.

I den nordiska “periferin” – monocentrisk eller hierarkisk polycentrisk utveckling?Förstärkta obalanser?Territoriell erodering?Koncentration p.g.a. begränsade resurser?Ett rationellt beteende och en nödvändig förutsättning?

Kan man planera fram en polycentrisk utveckling?Är det önskvärt?

Antalet tätorter och urbana stukturer i landets FA-regioner 2007

Storstadsregionernas och södraSveriges dominans framgår klart –många tätorter inom FA-regionerna

Undantag: Norra Norrlandskusten ochSundsvalls FA-region

Ju fler tätorter – desto bättre förutsättningar för en polycentrisk utveckling

0.75-1.0: monocentrisk

0.5-0.75: hierarkiskt polycentriskt

0.2-0.5: komplementärt polycentriskHöga värden I Norra Norrland – få tätorter men där är befolkningen koncentrerad

Urbaniseringsgraden är hög!

Polycentriska strukturer I Syd- och Mellansverige –även Sundsvalls FA-region.

Hierarkisk polycentrism I Mälardalen, Västsverige och övriga Sverige

Sverige – en monocentrisk urban struktur

Stöds av andra skattningar

Den största tätortens betydelse storleksmässigt i de olika FA-regionerna 2007.

Åseles FA-region uppvisar den största tätortsdominansen – endast en tätort

Sundsvalls FA-region den lägsta. Åsele har endast en tätort med mer än 1000 invånare. Sundsvall är den enda FA-region som kan karakteriseras som komplementärt polycentrisk

Den största tätortens betydelse storleksmässigt bland Mellannorrlands FA-regioner 2007.

Exempel 3: Ekonomisk “prestationsnivå” (performance) baserad på 7 ekonomiska ”Lissabon-indikatorer” (ESPON3.3)

(1) BRP/invånare(2) BRP/sysselsatt (3) Sysselsättningskvot (4) Sysselsättningskvot för den äldre

arbetskraften(5) Utgifter för FoU(6) Spridning av regionala

arbetslöshets- och/ellersysselsättningskvoter

(7) Långtidsarbetslösa

Sverige och Mellannorrland – högekonomisk “prestationsnivå”

De svenska länens ekonomiska “prestationsnivå” (performance) – revideradversion av ESPON 3.3.

Baserad på 5 ekonomiska indikatorer:(1) BRP/invånare(2) BRP/sysselsatt (3) Sysselsättningskvot (4) Sysselsättningskvot för den äldre arbetskraften(7) LångtidsarbetslösaMellannorrlands goda “prestationsnivå” ärberoende av Västernorrland och Västerbotten

Jämtland låg ekonomisk “prestationsnivå”

Mellannorrland – hinder och utvecklingspotentialer

Hinder- Skev befolkningsstruktur- Avfolkning, utdöende bygder- Dålig service, välfärden ifrågasatt- Dålig symmetri utbildning – näringsliv- Dualt näringsliv- Svag endogen tillväxtkraft – dålig komplementaritet - Svag arbetsmarknad för högutbildade- Mittuniversitetet – en resebyrå?- Imagen, mentala kartor- Läget - perifert i Europa (och Sverige)

Utvecklingspotentialer- Högproduktiva industrier- Bättre kommunikationer – Botniabanan en räddare (polycentriskt stråk)?- Botniabanan – slagsida mot kusten, tillväxtfrämjande? - Bättre kommunikationer i hela regionen – regionförstoring, polycentrisk utveckling

Länkar samman orterna och de lokala arbetsmarknaderna?- Monocentrism – rationellt utnyttjande av begränsade resurser?- Satsa på de stora städerna – tillväxtpooler?- Bättre utnyttjande av arbetskraften – Mittuniversitet (jfr Umeå)?- Öst-väst relationerna? (Mitt)Norden i EU?

Planerarnas roll?

Slutsnackat för migTack för att ni lyssnade

Frågor, kritik, kommentarer?