Har alla operatörer samma förutsättningar på marknaden?

Stefan Pettersson, Railrex

Översikt

• Uppdrag och metod• Aktörer• Redovisning av intervjusvar• Reglering eller branschöverenskommelser?• Slutsatser

Uppdraget

• För att den nya kollektivtrafiklagen ska fungera väl behöver alla kollektivtrafikföretag ha tillgång till nödvändig infrastruktur som bytespunkter och tjänster. Fungerar detta i praktiken?

• Slutredovisades till Trafikanalys den 31 december 2012

Metod och ansats

• Metod: Intervjuer med aktörer • Urval:

- 4 förvaltare av större bytespunkter med både befintlig kommersiell och upphandlad trafik

- 4 bussföretag som bedriver både upphandlad och kommersiell trafik

• Avgränsning: Endast buss

Bytespunkter

• Cityterminalen i Stockholm• Linköpings bussterminal• Nils Ericsonterminalen i Göteborg• Malmö C, regionbussterminal och stadsbussterminal

Vad är nödvändig infrastruktur och vilka är tjänsterna? Några exempel

Infrastruktur:

• Gate vid bytespunkt • Hållplats i direkt anslutning till bytespunkt• Väntutrymme för passagerare• Korttidsuppställning

Tjänster:• Information till bussföretag• Information till resenärer (trafikantinformation i form av utrop och/eller

digital information) • Biljettförsäljning i gemensam form eller utrymme/lokal för detta ändamål

Frågekategorier till bussföretag och förvaltare av bytespunkter

• Tillträde till bytespunkter• Prissättning av tillträde till bytespunkter• Tillhandahållande av tjänster vid bytespunkter• Prissättning av tjänster vid bytespunkter

Vad har bussföretagen svarat?Tillträde

• Vid två av fyra bytespunkter ges de kommersiella bussföretagen tillträde men inte med samma förutsättningar som den upphandlade trafiken

• Vid två bytespunkter ges inte de bussföretag som bedriver kommersiell trafik tillträde och därigenom inte samma förutsättningar som den upphandlade trafiken

Vad har bussföretagen svarat, forts

• Angöring och avgång fungerar relativt bra men de som bedriver kommersiell busstrafik får inte använda de gater de önskar

• Den modell med tillträde som bytespunkterna tillämpar är tämligen stel

• Den kommersiella busstrafiken ges inte tillträde till de depåer där THM-trafik bedrivs

Vad har bussföretagen svarat, forts

• För hög grad av kommersialisering av ytor på bytespunkter

• Prissättningen för hyra av kommersiella ytor är inte transparent

• Problem på vilket sätt man vill exponera sitt varumärke inne på bytespunkten

• Tveksamt om den upphandlade trafiken betalar avgifter för angöring respektive avgång

>>Bytespunkternas verksamheter är i för hög grad konstruerade efter upphandlad trafik och det finns liten förståelse den kommersiella busstrafikens behov

Vad har förvaltare av bytespunkterna svarat?

• Arbetar med att utveckla metoder avseende tillträde, tjänster och prissättning för att anpassa sig till kraven från branschen

• Överens om att vilja förbättra persontrafikflödena (upphandlad- och kommersiell trafik) på bytespunkterna

• Prissättning bör ge förutsättning för att investera och utveckla bytespunkter

• Variation hos bytespunkterna avseende synen på kommersiell resp. upphandlad trafik har en förklaring

Sammanställning intervjusvar, viktiga observationerFrågekategori Cityterminalen N-E terminalen Linköping C Malmö C

Tillträde till bytes-punkter

Öppet tillträde. Upphandlad trafik har fördelar avse-ende val av gater. Finns ingen till-delningsmodell.

Öppet tillträde. Upphandlad trafik har fördelar avse-ende val av gater och användning av hållplatser. Finns ingen tilldelnings-modell.

Tillträde endast upphandlad trafik. Arbete pågår med att öppna för all trafik.

Tillträde endast upphandlad trafik. Arbete pågår med fysiska åtgärder för att öppna för all trafik.

Prissättning av till-träde vid bytes-punkter

Omvänd pristrappa.Rabatt som bygger på antal angöringar.

Omvänd pristrappa. Rabatt som bygger på antal angöringar.

Ej aktuellt pga. tillträdesförbud.

Ej aktuellt pga. tillträdesförbud.

Tillhandahållande av tjänster vid bytespunkter

Fungerar väl. Endast upphandlad trafik har tillgång till pausrum.

Ej aktuellt pga. tillträdesförbud.

Ej aktuellt pga. tillträdesförbud.

Prissättning av tjänster vid bytes-punkter

För hög grad av kommersialisering av ytor. Brist på transparens.

För hög grad av kommersialisering av ytor. Brist på transparens.

Ej aktuellt pga. tillträdesförbud.

Ej aktuellt pga. tillträdesförbud.

Reglering eller branschöverens-kommelser?

Varför reglering?

• Ökad grad av förutsägbarhet och transparens

• Förekomst av vertikalt integrerade aktörer

• Små aktörer har svårt att hävda sig vid bransch-överenskommelser

• Likhet med järnvägsområdet

Varför branschöverens-kommelser?

• Större dynamik och mindre byråkrati

• Mindre kostnadsdrivande• Aktörerna ges eventuellt

högre grad möjlighet att påverka

Slutsatser• Utvecklingsinsatser pågår – Förvaltare av

bytespunkter, lyssna på bussföretagen!• Bytespunkter med en redan högre andel kommersiell

trafik har större förståelse för den kommersiella trafikens behov

• Bytespunkter som ingår i studien saknar en kapacitetstilldelningsmodell

• Tveksamhet kring rabattsystem som gynnar de företag som använder bytespunkten i hög utsträckning.

• Tveksamt om alla aktörer betalar avgifter – reglering bör införas

• Reglering avseende erbjudandet från förvaltare av bytespunkter bör införas

• Uppföljning och utvärdering av bytespunkterna fortsatt viktigt. Vad händer om inte dessa lever upp till kraven?

• Regering/riksdag bör ge Transportstyrelsen bemyndigande om tillsyn och uppdrag att ta fram föreskrifter om tillträde, tjänster och prissättning av bytespunkter, givet att man vill likforma villkoren i kollektivtrafikbranschen

Tack för att ni lyssnade!

Frågor?