Kan man likställa vägdamm och avgaspartiklar i normer och

riskberäkningar?

Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Bakgrund• I media har ifrågasatts att vägdamm (pga dubbdäck)

utgör ett hälsoproblem

• Vissa forskare framför kraftfullt att avgaspartiklar ligger bakom hälsoeffekter av avgaser och PM

• Miljönormer och WHO gör ingen skillnad på PM med olika sammansättning eller från olika källor

• Varianter av ”farlighetsviktning” förekommer bl.a. inom ExternE (primärt>sulfat>nitrat…)

• Kan man likställa PM från avgaser och vägdamm, eller ska man ställa någon källa åt sidan i miljö-arbetet?

Bakgrund

PARTIKLAR

Bakgrund• Epidemiologiska studier avser allt ifrån överlevnad,

sjukdomsincidens, dagligt antal dödsfall och akutvård till lindrig besvärsupplevelse

• Exponeringsdata kommer oftast från mätstationer, ibland modellberäkningar, med olika förmåga att ge representativa och relevanta data för olika källor och föroreningar

• Experimentella studier speglar konstruerade exponeringssituationer och vissa typer av effekter, men kan specificera exponeringen bättre

• Epidemiologiska data väger tyngst för normer och hälsokonsekvensberäkningar

PM2.5 blir viktigast• Världens viktigaste luftföroreningsstudie?

• ACS kost och cancer kohort

• 500 000 personer från 151 städer med mätstation

• Detaljerad prospektivtinsamlad information

• Dödsfall uppföljda under mer än 16 år

• PM2.5 (SO2, SO4) visar signifikanta samband, ej PM2.5-10

Grovfraktionen återkommer

• Grovfraktionens korttids-effekter var underskattade enligt en litteraturöversikt

• Det fanns (finns) en sorts förutfattad mening att grova partiklar och damm inte innebär några risker

Grovfraktionen

Vägdamm viktigt för PM10

0%

20%

40%

60%

80%

100%

mars April maj sept 2004

Gata, slitageGata, avgasLokalt UBBakgrund

Hornsgatan

Vägdamm viktigt för PM10

V EsplUmeå

Centrala frågeställningar

• Hur farligt är vägdamm respektive avgaser?• Vilka studier finns resp. behövs?• Vilka relativa risker (RR) skall antas? • Är PM10 ett relevant haltmått?

Nya studier

• Korttidseffekten av PM2.5 på dagligt antal dödsfall i 25 områden i USA (Franklin et al, Epidemiology, sept 08)

• Korttidseffekten av PM10 och PM2.5 på dagligt antal dödsfall i Barcelona(Perez et al, Epidemiology, nov 08)

Nya studier

“In examining the species proportions that had a greater

impact on mortality, we found aluminum, originating mostly

from windblown soil and road dust, was particularly high in

arid climates and in summer and spring in communities in

Texas (El Paso and Beaumont), and regions of California

(Bakersfield, Fresno, and Sacramento). This corresponded with

higher PM2.5 mass-mortality effects in Beaumont, Bakersfield,

Fresno, and Sacramento. Silicon, from similar sources was

highly correlated with aluminum and, although not as strong,

was also a significant modifier of the PM2.5-mortality association.

There is toxicologic evidence of a pulmonary biologic

response in animals and humans for both aluminum and

silicon.” (Franklin et al, 2008)

Nya studier

• Korttidseffekten av PM10 och PM2.5 på dagligt antal dödsfall i Barcelona(Perez et al, Epidemiology, nov 08)

Nya studier

• Akuta effekter av vägdamm och andra föroreningstyper i Stockholm

• Effekter på akutbesök på sjukhus för andningsorganen

Studie av RR för vägdamm mm

Beräknat

• lokalt haltbidrag av vägdammPMvägdamm =(PM10urban-PM10rural )- 24/1000*(NOxurban-NOxrural)

Uppmätt

• regional bakgrundshalt av PM10rural

• NOxurban som indikator på avgashalt• ozonurban

Studie av RR för vägdamm mm

020

4060

80

1998 2000 2002 2004 2006

P M re susp

020

4060

80

1998 2000 2002 2004 2006

P M 1 0 rura l0

5010

015

0

Datum

1998 2000 2002 2004 2006

NO x

Studie av RR för vägdamm mm(µg/m3)

Förorening Mv (lag0) Max (lag0) IQR (lag01)

PMresusp 7.6 65.2 5.9

PMrural 9.7 63.0 5.4

Ozonurban 58.9 127.1 29.7

NOxurban 23.2 174.9 12.6

Studie av RR för vägdamm mm

% ökning av sjukhusinläggningar för andninsorganentotalt, per µg/m3

Studie av RR för vägdamm mm

• PM10 Vägdamm visade inget samband med akuta inläggningar för hjärtsjukdom.

• PM10 Vägdamm visade ett positivt men icke signifikant samband med dagligt antal dödsfall

RR per 10 µg/m3 = 1,6% (95%CI = -0,8 – 4,0%)

• Koefficienten var högre än för PM10 totalt ochPM10 TAP

• Studien bör utvidgas med fler år (och ev platser)

Studie av akutbesök

Dagligt antal akutbesök vid sjukhus för andningsorganens diagnoser.Jan 2001 - dec 2005 i tre stadsområden:StorStockholm, Göteborg/Mölndal och Malmö.

• samtliga för andningsorganen• astma (ICD10: J45-J46)• astma ej allergisk (ICD10: J45.1+J45.9)

Avgaser representeras i studien av NOx och studeras simultant med PM och ozon.

Medel Min Max

ALLA DIAGNOSER

Stockholm 89 8 204

Göteborg 12 0 39

Malmö 22 0 68

ASTMA (ICD10: J45-J46)

Stockholm 22 0 75

Göteborg 2 0 13

Malmö 6 0 25

ASTMA EJ ALLERGISK (ICD10: J45.1, J45.9)

Stockholm 13 0 41

Göteborg 1 0 8

Malmö 4 0 24

Halter hämtade från urbana bakgrundsstationer: PM10 (PM2.5), NOx (”avgaser”) och ozon.

Luftföroreningsförhållanden

Dygnsmedel (μg/m3)

PM10 NOx Ozon STOCKHOLM 18 22 61 GÖTERBORG 21 43 64 MALMÖ 18 27 58

Korrelationskoefficienter PM10 NOx STOCKHOLM NOx 0.21 Ozon 0.39 -0.41 GÖTEBORG NOx 0.25 Ozon 0.21 -0.40 MALMÖ NOx 0.28 Ozon 0.17 -0.41

Relativ ökning (% per 10 µg/m3)för all astma

S to c k h o lm G o th e n b u rg M a lm ö P o o le d (f ix e d )

-4

-2

0

2

4

6

8%

cha

nge

per 1

0 μg

/m3 in

crea

se

P M 1 0N o x

StockholmRR (%) per 10 µg/m3 ökning av grovfraktionen (lag01)

alla diagnoser, astma, icke-allergisk astma

% in

crea

se in

CO

ARSE

PM

Alo n e O 3 + P M 2 .5 + P M 2 .5 + O 3 N O x N O x + O 3

02

46

8

StockholmRR (%) per 10 µg/m3 ökning av NOx (lag01)

alla diagnoser, astma, icke-allergisk astma

% in

crea

se in

NO

x

A lo n e + O 3 + C o a r s e + C o a r s e + O 3

-2-1

01

23

4

Slutsatser (1)

• I studier av akuta effekter (dagligt antal akuta fall och dödsfall) är relativa ökningen oftast av samma storleksordning för NOx och PM10 (PM2.5)

För korttidseffekter RR ≈ 1-3 % per 10 µg/m3

• Även för långtidsexponering är den relativa ökningenav samma storleksordning för NOx och PM10

För mortalitet RR ≈ 4-8 % per 10 µg/m3

• Om avgaspartiklar ligger bakom sambanden till NOxmåste RR för PMavgas per µg/m3 vara mycket högreän för PM10 generellt eftersom NOx >> PMavgas

• RR för PM10 (2.5) kan inte tas som RR för PMavgas

Slutsatser (2)

• PM10 har åtminstone akuta effekter som inte beror på avgaser (existerar även med kontroll för NOx)

• Vägdamm som PM10 och grovfraktionen tycks ha RR åtminstone för akuta effekter ungefär i nivå med PM10 generellt, möjligen med viss variation för olika typ av effekter.

• Typiska RR för PM10 bör antas för vägdamm (lång-tidseffekten på dödlighet kan uteslutas)

• Dagligt antal dödsfall och långtidseffekter av vägdamm behöver studeras mer för en bättre riskvärdering