23
Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör Så arbetar Trafikverket med kapacitets- utredningen

Session 7 Lena Erixon

  • Upload
    akb0624

  • View
    444

  • Download
    1

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Session 7 Lena Erixon

Lena Erixon,

ställföreträdande

generaldirektör

Så arbetar Trafikverket

med kapacitets-

utredningen

Page 2: Session 7 Lena Erixon

2 2012-01-12

• Utvidgat uppdrag – nu alla fyra

trafikslagen

• Fokus på kapacitet och effektivitet

• Fyrstegsprincipen

• Hållbart transportsystem

• Åtgärder som främjar övergångar

mellan de olika trafikslagen

Uppdrag och syfte

Page 3: Session 7 Lena Erixon

3 2012-01-12

Viktiga förutsättningar

• Nationella och regionala planer 2010-2021

• Tidsperspektiven 2021, 2025 och 2050

• Fyrstegsprincipen

• Långtidsutredningen 2008

• Betänkandet ”Höghastighetsbanor – ett

samhällsbygge för stärkt utveckling och

konkurrenskraft (SOU 2009:74)”

• De transportpolitiska målen ska särskilt beaktas

Page 4: Session 7 Lena Erixon

4 2012-01-12

Fyrstegsprincipen

Steg 1 – Tänk om

Åtgärder som kan påverka behov av transporter och

val av transportsätt

Steg 2 – Optimera

Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig

infrastruktur och fordon

Steg 3 – Bygg om

Begränsade ombyggnadsåtgärder

Steg 4 – Bygg nytt

Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

Page 5: Session 7 Lena Erixon

5 2012-01-12

Kort sikt

Åtgärda kapacitetsbrister i befintligt system

Lång sikt

Identifiera transportbehov och potentialer

Syfte på kort och lång sikt

Page 6: Session 7 Lena Erixon

6 2012-01-12

Utredningsfokus 2021

kapacitet och effektivitet

2012 – 2021

• Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg

• Järnväg delredovisad 30 september 2011

• Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen

Page 7: Session 7 Lena Erixon

7 2012-01-12

Utredningsfokus 2022 - 2025

kapacitet och effektivitet - alla trafikslag

• Fyra trafikslag

• Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår

• Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen)

• Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg

• Effektiva övergångar mellan trafikslagen

• Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system

• Start av åtgärder för måluppfyllelse 2050

Page 8: Session 7 Lena Erixon

8 2012-01-12

TEN - T

Trans European Transport Network

• Består av ett stomnät (core network) där de prioriterade

huvudstråken i det europeiska transportnätet ska vara

klara år 2030

• Och ett övergripande nät (comprehensive network)

som är mer heltäckande och genomförs till år 2050

• ”Skall”-krav är föreslagna och ska uppfyllas till 2030 för

stomnätet och 2050 för det övergripande nätet

• Kraven är i vissa delar högt ställda och kommer att

innebära kostnader för medlemsländerna

Page 9: Session 7 Lena Erixon

9 2012-01-12

To be completed by 2030

Page 10: Session 7 Lena Erixon

10 2012-01-12

Koppling kapacitetsutredningen

• Ett beaktande av utvecklingen av det

Transeuropeiska transportnätet TEN-T och hur det

påverkar förslagen till åtgärder ska göras

• Vi utgår från de kartor som finns i förslaget

• Trafikverket har tagit fram underlag om de kostnader

förslaget innebär längre tåg, hastighet,

vägstandarder, rastplatser mm

• Revideringsarbetet leds av Näringsdepartementet,

Trafikverket stödjer i detta arbete

Page 11: Session 7 Lena Erixon

11 2012-01-12

Drift och underhållför att tillgängliggöra befintlig kapacitet

med bibehållen leveranskvalitet

Reinvesteringför utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar

så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas

Trimningför att förbättra utnyttjandet av kapaciteten

Investering i ökad kapacitetgenom att fullfölja pågående projekt

Utredning, projektering och genomförande av

nya investeringsåtgärderi linje med långsiktig inriktning mot 2050

StyrmedelStyråtgärder för att påverka trafikeringen

och förbättra kapacitetsutnyttjandet

Inriktning 2022 – 2025

Page 12: Session 7 Lena Erixon

12 2012-01-12

Inriktning olika tidsperspektiv

• Vi styr mot:

- effektiv användning av befintlig kapacitet

- transportsystemets långsiktiga hållbarhet

• Åtgärdsförslag för respektive trafikslag i

tidsperspektivet 2021 (intramodalt fokus)

• Åtgärder som effektiviserar användningen av

transportsystemet som helhet i tidsperspektivet

2025 (intermodalt fokus)

• Långsiktig potential med styrmedel i

tidsperspektivet 2050

Page 13: Session 7 Lena Erixon

13 2012-01-12

Sammanfattning styrmedel – från idag till 2021

Typ av åtgärd Järnväg Väg Sjöfart Luftfart

Ekonomiska styrmedel- Avgifternas/skatternas internalisering (%)

- Knapphetsrelaterade avgifter/skatter

- Handel med utsläppsrätter

- Subventioner/Rabatter

29-64

39-86

40-55

60-80

Fr. 2012

Administrativa styrmedel- Restriktioner

- Principer för kapacitetstilldelning

Tåglägen

√ IMO-beslutsvavelhalt

Miljö-tillstånd

Slots

Hjälpmedel/Övriga steg 1- och 2 åtgärder- ITS (infocom-stödd teknik)

- Mobility management

√ √

√ √

Rött = potential att utvecklas på ett sätt som har betydelse ur kapacitets/effektivitetssynpunkt.

Svart = fungerar bra, eller bedöms ha mindre påverkan på kapacitet/effektivitet eller kan ej påverkas.

Page 14: Session 7 Lena Erixon

14 2012-01-12

Slutsatser styrmedel

• Godstrafiken på järnväg och väg är underprissatt

på ett systematiskt sätt i Sverige.

• Kostnaderna för de landburna trafikslagen är inte

homogena inom respektive trafikslag utan varierar

i tid och rum. Prisdifferentiering.

• Grundkomponenterna i en avgiftsstruktur :

1. Infrastrukturavgift

2. Avgift för samhälleliga merkostnader (externaliteter)

3. Trängsel

Källa: VTI

Page 15: Session 7 Lena Erixon

15 2012-01-12

Utredningsfokus 2050 -

potential och möjligheter

• Successiv anpassning till

efterfrågeförändringar

• Kraftfulla kapacitetsstärkande åtgärder

• Anpassning av transportsystemet

för att nå klimatmål

Page 16: Session 7 Lena Erixon

16 2012-01-12

Vägval

• Hur ska transportsystemet anpassas för den stora

ökningen godstransporter som förväntas till 2050?

• Storstadsregionerna växer – vilka åtgärder krävs för att

hantera detta?

• Styrmedel – vilka och i vilken utsträckning ska de

användas för att styra efterfrågan på kapacitet inom och

mellan trafikslagen?

• Blandad eller ökad grad av separering av trafiken på

järnväg?

• Flygets framtida roll?

• Klimatanpassning av transportsystemet – vilka krav ställs

och kan de uppfyllas?

• Ska staten peka ut och prioritera särskilda noder?

• Kust- och insjöfartens framtida roll

• Satsa på höghastighetsjärnväg och i så fall vilken variant?

• …..?

Page 17: Session 7 Lena Erixon

17 2012-01-12

• Ett basalternativ

• Realistiskt ”lågbudgetalternativ”

• Preliminär investeringsnivå 6-10 miljarder kr/år

• Flaskhalsar byggs bort

• Brukaravgifter för effektivt nyttjande av befintlig

kapacitet

Successiv anpassning till

efterfrågeförändringar

Page 18: Session 7 Lena Erixon

18 2012-01-12

• Kraftig utbyggnad av kapaciteten för godstransporter

• Beskrivning av hur man kan möta det ökade behovet av transporter i storstadsområdena till följd av befolkningstillväxten

• Beskrivning av kapacitetshöjande åtgärder för regional kollektivtrafik utanför storstäderna

• Beskrivning av kapacitetsbehov för långväga persontransporter i hela landet i kombination mellan väg, järnväg och flyg (med respektive utan höghastighetsbanor)

• Minst tre olika varianter av höghastighetsbanor inklusive ”stambanealternativet”

Kraftfulla kapacitetsstärkande

åtgärdsscenarier

Page 19: Session 7 Lena Erixon

19 2012-01-12

Ett klimatanpassat transportsystem

• Viktigt transportpolitiskt mål

• EU:s Vitbok om transporter

• Viktigt att kunna visa om och hur målen kan uppnås

• Kan innebära konflikt med nationella, regionala och

lokala tillgänglighets- och tillväxtstrategier

• Samhällsplanering – Infrastruktur - Trafikering

• Resultatet från backcastingövning ett viktigt underlag

till kapacitetsutredningen

Page 20: Session 7 Lena Erixon

20 2012-01-12

Miljökrav EU och Sverige

0

20

40

60

80

100

120

140

160

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Trend

Beslutade åtgärder

Med plan alternativ A

Med plan alternativ B

Klimatmål SE

Klimatmål EU

Page 21: Session 7 Lena Erixon

21 2012-01-12

• Finansieringsformerna skall främja ett trafikslags-övergripande synsätt, ändamålsenliga åtgärdsval och ett effektivt genomförande

• Skilj mellan slutlig betalare och ”överbryggande” finansiering

• Förvaltning av infrastrukturen (inkl trimningsåtgärder) bör finansieras genom anslag och brukaravgifter på ett likartat sätt för samtliga trafikslag

• Investering för effektiviserad drift bör kunna låne-finansieras. Avskrivning och ränta uppvägs av minskade driftskostnader.

• Forts nästa sida

Finansieringssätt - principer

Page 22: Session 7 Lena Erixon

22 2012-01-12

• Investering i infrastrukturen finansieras enligt gällande huvudprincip med statliga anslag och detta bör även fortsättningsvis kompletteras med regional/kommunal och privat medfinansiering

• Anpassa anslagsstruktur till ett trafikslags-övergripande synsätt

• Utveckla grunderna för näringslivets medfinansiering

• Förbered för särskilda finansieringslösningar för destora och komplexa projekten

Finansieringssätt - principer

Page 23: Session 7 Lena Erixon

23 2012-01-12

• Regionala workshopar i januari

• Sex veckors remiss from 17 februari

• Nationell och regionala hearingar i mars

• Rapportering till regeringskansliet senast den 30 april

Information via www.trafikverket.se/kapacitet

Vad händer efter idag?