Embed Size (px)
Citation preview
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010–2021 ur miljömålsperspektiv
Joanna Dickinson, Trivector Traffic
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Uppdrag
• Utvärdering åt Miljömålsrådet • Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland
• Hur har miljömålen beaktats i åtgärdsplaneringen när det gäller urval och prioritering av investeringar i ny transportinfrastruktur?
• De resulterande investeringsplanerna – hur bidrar de till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås?
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Genomförande
• Genomgång och analys av – samlade effektbedömningar – fyrstegshistoriker
för hundratal infrastrukturinvesteringar (väg, järnväg, sjöfart)
• Länsplaner och deras miljöbedömningar.• Den nationella planen, dess miljöbedömning
(2009) samt samlad effektbeskrivning för nationella planen och länsplanerna (2011).
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Bakgrund
• Den nationella och regionala åtgärdsplaneringen för 2010-2021.
• 216,1 miljarder kr ska investeras i ny infrastruktur.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Infrastrukturplanernas bäring på miljömålen
Enligt regeringens direktiv ska infrastrukturplanerna bidra till att de transportpolitiska målen nås. Det påverkar i sin tur miljömålen:
”Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. ”
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Regeringens direktiv
Förslagen till åtgärder från trafikverk och län i den nationella och de regionala infrastrukturplanerna 2010-2021 skulle analyseras utifrån
”samhällsekonomisk effektivitet, den samlade effektbedömningen, uppfyllelse av gällande transportpolitiska mål, samt samband med andra relevanta planer inom Sverige och andra länders planer”.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Frågeställningar• Enskilda investeringar och resulterande
planerna – hur bidrar de till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås?
• Hur har bedömd måluppfyllelse och ev målkonflikter avseende miljömålen vägts in i prioritering och avvägning mellan olika alternativ, när planerna har satts samman?
• Hur har de verktyg/metoder som direkt och indirekt har bäring på miljömålen (miljöbedömning och fyrstegsprincipen) tillämpats?
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Samlade effektbedömningar
• Sammanställning av kunskapsunderlag om en åtgärd: • samhällsekonomisk kalkyl (prissatta effekter), • icke prissatta effekter utanför kalkylen,• transportpolitisk måluppfyllelse, • (enstaka) målkonflikter,• (enstaka) fördelningseffekter
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Prissatta effekter
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Icke prissatta effekter
• Exempel med bäring på miljö:• ”yt- och grundvatten”,
”naturvärden/naturmiljö”, ”kulturvärden/kulturmiljö”, ”rekreation och friluftsliv”, ”barriäreffekter”, ”påverkan landskap”.
• Andra icke prissatta: ”exploateringseffekter”, ”arbetsmarknadseffekter” m fl.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Bedömd måluppfyllelseMåluppfyllelsebedömningTransportpolitiskt mål - Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Det övergripande målet
• Samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Oklarheter kring “långsiktigt hållbar”
Miljö: Negativt bidrag Utsläppen från trafiken ökar pga. höjda hastigheter. Den nya vägsträckan innebär även intrång i jordbruksmark och naturmiljö.… Det övergripande målet*: Positivt bidrag Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning.
(Samlad effektbedömning för VMN_008 55 Hjulsta-N Svinnergarn. Version 2009-09-11.)
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Exempel Västra Götaland
• Länsplanen: För 9 av 15 väginvesteringar anges i den samlade effektbedömningen att investeringen bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning trots att miljöpåverkan redovisas som negativ (6 av objekten) eller osäker.
• För objekten i den nationella planen gäller detta för 9 av 16 väginvesteringar.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Oklarheter kring “långsiktigt hållbar”
• ”…För den långsiktiga hållbarheten är det ännu svårare. Lite slentrianmässigt har vi ofta satt samma ’tecken’ på den som den för samhällsekonomiska lönsamheten. ”
(Vägverkets ansvarige för EVA-kalkyler)
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Exempel Västra Götaland
• Länsplan: 5 av 15 investeringar i länsplanen har negativ NNK.
• 3 av dem anges ”bidra till långsiktigt hållbar transportförsörjning” samtidigt som effekter för miljö anges osäkra eller negativa.
• Nationell plan: 7 av 16 har negativ NNK. • 5 anges ”bidra till långsiktigt hållbar
transportförsörjning” samtidigt som effekter för miljö anges osäkra eller negativa.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Icke prissatta effekter “faller bort”
Påverkan Landskapsbild: Negativ påverkan Den nya vägen kommer att ta ett avsevärt större område i anspråk och bullerskydd påverkar landskapsbilden. Kulturmiljö Negativ påverkan Lanskapet kring Rasbo – Funbo är ett område ur kultur – miljösynpunkt som påverkas negativt.
Påverkan landsbygd: Positiv påverkan Mindre barriärer på den befintliga vägen, men något mer barriärer på den nya vägen.
Hushållning med jord och skogsbruk: Negativ påverkan Ny vägdragning kan innebära att åkermark blir svår att nå eller svårbrukbar men i den sammanfattande bedömningen av delmålet ’miljö’ återspeglas inte dessa effekter.
Miljö: Marginellt negativt bidrag Utsläppen ökar något, vilket bidrar negativt till uppfyllelsen av miljömålen. Antalet bostäder som utsätts för buller som överstiger riksdagens riktvärden minskar något.
Samlad effektbedömning för VMN_002 228 Jälla-Hov. Version 2009-09-04.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Många vägar små…För enskilda väginvesteringar anges i många fall:• ”Miljö: Marginellt ökade utsläpp”• Alt. ”Minskade utsläpp”.
Oklart om effekter av förändrad markanvändning/inducerad trafik finns medräknade i trafikprognoserna.
Totalt: troligen underskattning av klimatpåverkande utsläpp.
”…ny infrastrukturkapacitet i sig inte genererar några riktigt stora nya trafikmängder.”
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Målkonflikter• Nämns för enstaka väginvesteringar (största
objekten)• Beskrivs för sjöfartsobjektet Horsstensleden – både
mellan olika miljömål, och mellan olika mål• Järnväg: ”Det finns inga konflikter mellan eller inom
de transportpolitiska delmålen”.• Berörs inte i den nationella planen• Berörs i ett par av de regionala planerna
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Fyrstegshistorikerna
• Mycket ”att”. Saknas ”hur”/”varför”.• I steg 1 också ska övervägas hur
”Transportbehovet kan påverkas genom lokalisering av boende, arbetsplatser och serviceutbud.”
• Inga sådana dokumenterade överväganden i fyrstegshistorikerna.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Fyrstegsprincipen
”Vägverket har också strävat efter att utforma det aktuella vägavsnittet så att det är
• robust i förhållande till olika tänkbara framtidsscenarier
• långsiktigt hållbart – på så sätt att de ger beslutsfattarna stor fortsatt handlingsfrihet både när det gäller att införa olika styrmedel för att påverka transportbehoven, och vid valet av transportsätt.”
Fyrstegshistorik VVA_004 E45 Älvängen-Trollhättan. Datum: 2009-05-08.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Fyrstegsprincipen
• Regioner/län: osäkra på hur Trafikverket tillämpar fyrstegsprincipen.
• Regioner/län: Inte mandat ta med steg 1 och steg 2 i länsplanerna, upplever att de inte kan påverka. Det är Trafikverket som prövar detta innan steg 3 och 4 föreslås.
”En annan konsekvens av den avgränsning av planens innehåll som görs är att de synnerligen viktiga åtgärderna som i det tidigare planeringsskedet klassades som steg 1- och 2-åtgärder, enligt den så kallade fyrstegsprincipen, inte ingår i planen. Mycket av detta såsom bebyggelseplanering, trafikutbud, styrmedel och avgiftssystem förutsätts drivas mot samma övergripande mål och därmed förstärka effekten av planen.”
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Vem driver steg 1 och steg 2?
• ”Sektorsåtgärderna”, inklusive åtgärder för att påverka transportefterfrågan, dvs fyrstegsprincipens steg 1, ligger i nationella planen. Medel tilldelade i den slutliga nationella planen för detta: 7 570 miljoner kronor.
• Trafikverket hösten 2011: Ska enligt regeringsinstruktion inte längre jobba med sektorsverksamhet.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Okänt hur planerna sammantaget påverkar miljömålen
• Svårt bedöma infrastrukturplanernas sammanvägda bidrag till måluppfyllelse pga EET-scenariot.
• Trafikprognoser (och samhällsekonomiska kalkyler) för flera tunga infrastrukturinvesteringar i planerna inte gjorda utifrån korrekta förutsättningar
• T ex Västsvenska paketet: effekter okända.
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Sammanfattning
• Icke prissatta miljöeffekter väger mycket lätt• I många fall försvinner de ”på vägen”• Stora oklarheter kring ”långsiktigt hållbar”
transportförsörjning• Bedömningen av ”långsiktigt hållbar”
investering omfattar ofta inte miljöpåverkan• Effekterna på klimatmålet av
väginvesteringarna verkar underskattas
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Sammanfattning
• Saknas underlag om huruvida planerna och åtgärderna i dem bidrar till miljömål eller ej.
• Är planer respektive åtgärder är samhällsekonomiskt effektiva? (24 av 47 ’bundna objekt’ har negativ NNK.)
• Vilka kriterier har gällt?
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Varför?
”Men vi har inte i uppdrag att nå miljömålen, vårt uppdrag är att skapa jobb”.
Ledningsrepresentant i berörd myndighet
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Nästa gång?
• Bättre kunskapsunderlag…• Utvecklad mall och handledning för samlad
effektbedömning• Fyrstegsprincipen ska finnas med genom ny
åtgärdsvalsprocess• Kan tydliggöra ’varför’ åtgärderna väljs ut• Incitament för steg 1 och steg 2 faller bort eftersom
”Trafikverket är inte huvudman för dessa åtgärder”?
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Akut
• Kompetens hos de som fyller i mallar och gör bedömningar.
-> Stort utbildningsbehov.
• Ökade resurser i form av tid
-> Framförhållning
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Allra viktigast
• Förankring i organisationerna • behövs tydlig markering från högsta ledning att
miljömålen verkligen är viktiga att beakta i planering av transportsystemet.
• Tydliggöra miljöeffekter i beslutsunderlagen.• Tydliggöra ev målkonflikter, inte maskera dem.• (= Undvik ”sammanvägda bedömningar”)
© T
rivec
tor
Tra
ffic
AB
Varför är det viktigt med tydliga beslutsunderlag?
