EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB

Nr 2MARS

2013

KRosszoN BAKoM pRoBLEM pÅ LINNévÄGEN

NYHETER SID 6

Vyn är vacker på den norska delen av Malmbanan, men kapaciteten på spåret är för liten. Viggo Lillevåg är en av lokförarna på Malmbanan. FoTo: G. RúNAR GuDMuNDssoN

TOMAS JUNKKA: Våra vildaste drömmar GÄsTKRÖNIKA SID 13

miljarder kronor kan sparas på effektivisering

inom LKAB fram till 2015.NYHETER SID 3

2,2Nya malmfynd analyserasI Malmberget analyseras just nu en ny fyndighet med arbetsnamnet Kaptens- höjden. provborrningar pågår av fyndigheten som lokaliserades 2008.

NYHETER SID 2

Från SAAB-konkurs till LKABFrån konkurs till nyinvestering, Joakim Elenius resa från nedläggningens Trollhättan till investeringarnas Kiruna synliggör Malmfältens expan-siva utveckling.

NYHETER SID 8–9

500 nya jobb i SvappavaaraDe nya dagbrotten i Svappavaara genererar nya jobb. När Mer-tainen och Leveäniemi startar krävs nyanställningar på LKAB om cirka 150 personer. Lägg till cirka 350 entreprenörsan- ställda och totalt skapas alltså runt 500 nya arbetstillfällen.

– Vi tror att vi kan hitta en stor del av personalen lokalt, men kommer också att gå ut nationellt och samtidigt passa på att marknadsföra regionen, säger Mikael Paulsson, HR-advisor på LKAB. NYHETER SID 2–3

’’ Dubbelspår det enda realistiska’’Malmbanan fyller 125 år, men står inför sin kanske största expan-sion sedan den byggdes. För att klara de planerade leveranserna från LKAB år 2020 krävs dubbelspår från Kiruna till Narvik. – Det finns inget alternativ till dubbelspår, konstaterar Anders Björnström, vd för LKAB Malmtrafik. NYHETER SID 4–5

MALMBANAN 125 år

2 LKAB FRAMTID NR 2 • 2013 3LKAB FRAMTID NR 2 • 2013

NYHETERTipsa oss!Hör av dig med nyhetstips tillinfo@lkab.comeller 0771-76 00 00

26,3 miljoner ton järnmalms-produkter levererades av LKAB år 2012 – årsrekord

Sverige är idag EU:s ledande gruv- och mineralnation och en del av målet med Sveriges mineralstrategi är att den positionen ska förstärkas. ANNIE LÖÖF, NÄRINGsMINIsTER, I FÖRoRDET TILL svERIGEs MINERALsTRATEGI soM pREsENTERADEs DEN 21 FEBRuARI 2013

vi rustar för en hållbar framtid

Hallå där!

Mikael Paulsson,HR-advisor på LKAB, som

arbetar med att ta fram en plan för rekrytering av 150 nya medarbetare till

svappavaaras nya gruvor.

LKAB rekryterar 150 medarbetare till de nya Svappavaaragruvorna– Visst är det fantastiskt roligt. För första gången på länge ska vi rekrytera personal till dagbrottsgruvor och det känns riktigt spännande. Svappavaa-ras nya gruvor är viktiga hörn-stenar i LKAB:s mål att nå 37 miljoner ton färdiga produkter 2015. I oktober 2014 planerar vi att öppna dagbrottet Mertai-nen för att bara några månader

senare, första kvartalet 2015, öppna dagbrottet Leveäniemi. Totalt kommer vi att behöva 150 nya medarbetare och sys-selsätta ytterligare cirka 350 entreprenörer för att få verk-samheten att fungera.Arbetslösheten i regionen är låg, var tror ni er hitta all arbetskraft?– Det blir förstås den stora

utmaningen, framför allt att konkurrera om personer med erfarenhet och utbildning. Vi tror ändå att vi kan hitta en stor del av personalen lokalt men kommer också att gå ut nationellt och samtidigt passa på att marknadsföra regio-nen. Vi har ju erfarenhet från bemanningen av Gruvberget och hoppas naturligtvis att vi

ska få lika bra medarbetare i de nya dagbrotten. Vad gäller boendesituationen så är vår ambition att det ska finnas möjlighet för de som kommer från andra delar av landet att hyra sig en bostad. Vilka tjänster rör det sig om?– Vi kommer till viss del att tillsätta tjänstemän, såsom chefer och planerare, men

främst handlar det om laddare, borrare, krossmaskinister och mekaniker för vår räkning. Det svåraste blir att få tag på erfarna laddare eftersom arbetet kräver så kallat spräng-kort, ett års erfarenhet från arbete med sprängning samt C-körkort. När drar rekryteringen igång?– Under senhösten 2013 mark-

nadsför vi mer specifikt de lediga jobben. Är man intresse-rad ska man framförallt hålla koll på vår hemsida www.lkab.com/karriar. Vill man stärka sin konkurrenskraft och öka sin anställningsbarhet så finns det relevanta utbildningar bland annat via yrkeshögsko-lan.

UlrikA Westerberg

Nya fynd i Malmberget

Malm är ett ekonomiskt begrepp och används om en bergart med en sådan koncentration att den är ekonomiskt brytvärd. Är malmkroppen inte ekono-miskt värd att utvinna talas om en mineralisering.

MALMBERGET. ett spännande arbete pågår i Malmberget där en helt ny, trolig malm-kropp nu undersöks. – Jag önskar jag kunde spola fram tiden för att snabbt få veta resultaten, säger emma Falksund, geolog på lkAb:s prospek-teringsavdelning.

Den möjliga malmkroppen som än så länge går under arbetsnamnet ”Kaptenshöj-den” anses lovande och kan bli ett tillskott som förlänger gruvans livslängd. Kaptens-höjden är belägen innanför industriområdet, nordost om Malmberget. Nu pågår prospekteringsborrningar för att få kunskap om berget. Hittills har knappt 20 av 70 planerade borrhål borrats.

borrningarna sker från marknivå och ner till cirka 350 meters djup. Tidigare har malmkroppen under-sökts från 400 till 600 meters nivå under jord.

– Prospekteringsborrning-en är i en inledningsfas. Det ser hittills positivt ut. Vi har stött på massiv magnetit men också så kallat minera-liserat sidoberg. Kombina-tionen skulle kunna vara en dagbrottsbrytning eftersom mineraliseringen är så ytlig, förklarar Emma Falksund.

genom flygmätningar som gjordes 2008 upptäcktes ano-malier, alltså tecken på mi-neraler i marken på just den här platsen. Därefter har det borrats underifrån och nu provborras det från markni-vån för att öka kunskapen om fyndigheten. Borriggen brummar lite svagt och den skymtas bakom den lite ta-niga björkskogen. Per och Bo Lundgren (de är inte släkt) arbetar med att ta upp borr-kärnorna. Riggen jobbar dag och natt. Varje dag besöker Emma Falksund borrplatsen, hon är ledare för projektet och känner att det är hennes ”skötebarn,”.

MALMFÄLTEN. lkAb måste bli ef-fektivare för att stärka konkur-renskraften på lång sikt. Därför startades i fjol ett program för minskade produktionskostna-der, lkAb 370.

– Det handlar om överlevnad på lång sikt, även när malmpriser-na sjunker. Pressen på LKAB har ökat. Att få ned våra kostnader och jobba effektivare är något vi själva kan styra, det stärker LKAB:s konkurrenskraft, säger Per-Erik Hjerpe, programchef.

I höstas startades arbetsgrup-

Effektivisering kan spara 2,2 miljarderper inom alla verksamheter för att leta kostnader i produktionen. Hittills har 145 olika åtgärder pe-kats ut. De motsvarar besparingar på 2,2 miljarder kronor för LKAB till år 2015.

Processtyrningen av LKAB:s pel-letsverk, som är en stor kostnad, är avgörande för energianvändning-en. I Malmberget har brännproces-sen i pelletsugnarna optimerats.

– Projektet har redan sparat drygt fyra miljoner liter olja per år, säger Per-Mikael Grape-Nutti.

Pelletsverken i Malmberget är

två av världens energisnålaste. Se-dan 1973 har oljeförbrukningen mer än halverats till 5,7 liter olja per ton pellets. Inget annat verk i världen har så låg energianvänd-ning.

– Vårt nya mål är att nå 5 liter olja per ton pellets till år 2015. Då uppfyller vi vår del av målet och bidrar till bättre miljö, säger Per-Mikael Grape-Nutti.

tillredningen av bergortar i Kiru-nagruvan har ökat den egna pro-duktionen med 12 procent, eller 2000 meter ort.

Roger Bergman, Per-Mikael Grape-Nutti och Peter Oja fokuserar på energin vid pelletsverken. FoTo: MAuRITz MAGNussoN

Adam Johans-son, borrare i Kirunagruvan

– Vi började med en brainstor-ming och en handlingsplan. Se-dan har vi letat flaskhalsar i dagli-ga träffar med arbetslagen, säger Lennart Stålnacke, sektionschef på tillredningen.

– Jag tycker det känns jättebra. Det har blivit mer av ett lagarbete och det märks att vi arbetar ef-fektivare, säger Adam Johansson, borrare på tillredningen.

Ett annat område för LKAB 370 är att utföra mer arbete i egen regi för att fortsätta sänka kostnaderna.

MAUritz MAgNUssoNUlrikA Westerberg

Borrkärnorna undersöks, karteras, geologiskt och bergmekaniskt. Det innebär att både bergets struktur och järnhalt analyseras. När kan det bli aktuellt  med en brytning av Kaptens-höjden?

– Det är alldeles för tidigt att prata om brytning. Först ska allt analyseras innan det går att säga om det är brytvärt eller inte. Men det är väldigt spännande, säger Emma Falksund.

MArithA Mossberg

Fakta

’’Med en magnetpenna görs den första kollen av borrkärnorna ute i fält’’, säger Emma Falksund, geolog på LKAB:s prospekteringsavdelning i Malmberget. FoTo: MARITHA MossBERG

Kaptenshöjden.

kirUNA. Kirsten Holme, geolog på LKAB, bjöd på en världen-runtresa i både tid och rum på LKAB:s temakväll om geologi - Afrikanska rifts, Isländska ocean-ryggar, Japanska öbågar och Andernas vulkanbågar. Allt detta för att förstå hur berggrunden här i Kiruna har bildats.

Det som sker i Afrika idag, det vill säga att två kontinentalplat-

tor glider ifrån varandra, skedde i Norden för två miljarder år sedan. Därefter bildades en vul-kanbåge, vilket sker när en ocea-nisk platta glider ner under en kontinental platta. Djupt ner i marken bildades en magmakam-mare och magmatiska vulkaner uppstod. Ur dessa vulkaner har malmkroppen i Kiruna bildats.

YlVA sieVertssoN

Så bildades Kirunas malmkropp

Kirsten Holme.

Nu när vårsolen förgyller marsdagarna, så kän-ner man så tydligt att dagen är längre, och då är min och min familjs längtan till fjällen

stor. Vi skall i år, likt många tidigare år, tillbringa påsken i Björkliden. Jag vill fortsätta höra LKAB:s tågsätt bromsa in på station i Björkliden, jag vill höra koppelslamret när tågsätten drar iväg på sin fortsatta färd mot Narvik, för då vet jag att LKAB är som bäst.

Så här års är det speciellt kul att förmedla bilden av den attraktiva livsstil som vi som arbetar i LKAB har tillgång till. Näringsliv och natur – tillsammans har vi haft en fungerande samexistens i mer än 120 år. LKAB:s framtidsstrategi är att fortsätta bidra till att skapa ekonomisk tillväxt och välstånd i Malmfälten.

De planer och undersökningsarbeten som vi och andra företag ägnar oss åt väcker ibland oro och dis-kussion, och jag kan inte nog understryka vikten av att vi som representerar gruvföretag interagerar med det omgivande samhället och alla de olika intressen-ter som finns lokalt på ett respektfullt och konstruk-tivt sätt. Här vill jag att ni ger er tillkänna till oss, när ni tycker att vi inte uppfyller detta.

Ibland stöter jag på föreställningen att gruvbryt-ning per definition är miljöfarlig och oförenlig med en hållbar utveckling. Det är en olycklig missupp-fattning. Visst skapar gruvor sår i naturen i form av gropar och hål, det är ofrånkomligt, men LKAB:s järnmalmsbrytning lämnar inga giftiga miljöskulder efter sig. När vi nu planerar att återuppta brytningen av Leveäniemi i Svappavaara krävs ingen miljösa-nering. Så fort dagbrottet är tömt på vatten, ligger malmen där redo att brytas. Efter trettio års uppehåll. För en hållbar utveckling krävs ekonomisk hållbar-het. Det kommer ofta i skymundan när hållbarhet diskuteras. LKAB prospekterar idag för att säkerställa en lönsam malmbas även i framtiden, för kommande generationer LKAB-anställda. Vi bäddar dessutom för framtiden genom att arbeta målmedvetet med vår kostnadseffektivitet, vilket är helt avgörande för en ”hållbar utveckling”, och därmed säkerställer framti-den för vårt företag.

Under hösten har vi utvecklat LKAB:s strategiplan, och som en följd av det har jag de senaste veckorna skapat nya funktioner i koncernledningen men också tillsatt nya personer på nya befattningar – allt i syfte att stärka LKAB för de utmaningar vi står inför.

Vi har bland annat infört en ny enhet som ska arbeta strategiskt med energifrågorna i LKAB, och en enhet som ska genomföra vår strategi för hållbar utveckling. Affär och hållbarhet måste gå hand i hand och det gör det för LKAB.

VD LARS-ERICAARO

4 LKAB FRAMTID NR 2 • 2013 5LKAB FRAMTID NR 2 • 2013NYHETER

1886: Byggstart Luleå, sverige/vikto-riahamn, Norge.1887: 16 december: Järnvägen passerar vassara älv.1888: 3 mars: I Malmberget slås sista spiken i sista syllen kl 15.00. Industriell gruvbrytning inleds i Malmberget. 12

Järnvägshistoria i årtal Luleå-Malmberget-Kiruna-Narvik:mars viktoriadagen, första malmtåget till Luleå 1 000 ton. Första malmbåten s/s Newcastle lastas i Luleå den 16 juni. 80 000 ton skeppades första året.1888: Engelsmännen införde Europas starkaste ånglok, åttakopplade, och engelska treaxliga vagnar kunde lasta 18 ton, 25 ton last var den nominella kapaciteten.1889: 6 mars: Kapitalbrist uppstår. Konkurs för swedish&Norwegian Railway Company. 6 mars: arbetena i viktoriahavn stoppades.

1890: Maj: svenska staten köper Malmbanan av konkursboet för 7 miljo-ner kronor. Anläggningarna hade kostat engelsmännen 28 miljoner kronor.1890: 18 december: LKAB bildas.1891: AB Gällivare Malmfält bildas och fortsätter gruvbrytningen i Malmberget.1892: Malmbanan Luleå-Malmberget godkänd för trafik efter upprustning. sJ inför nya treaxliga vagnar, Mas, med 35 tons lastkapacitet. Ett malmtåg bestod av 21 vagnar och två lok. Manuell bromsning. Bromsarna satt i päls öppet

mellan vagnarna och reglerade broms-ningen för hand, sedermera ett motiv för författaren och nobelpristagaren Eyvind Jonsson, Boden. 1895: Tryckluftsbromsar återinförs.1898: Riksdagsbeslut om att fortsätta

Malmbanan från Gällivare till väs-terhavet. Järnvägsbyggen inleds från Gällivare och Narvik, f d viktoiriahavn.1899: oktober: Malmbanan når Luossajärvi. Malmbrytning inleds på Kiirunavaara.1901: Augusti: moratorium för AB Gällivare Malmfält. Kapitalet slut. För-handlingar med utländska intressenter.1902: 2 november: Den svenska och norska delen av Malmbanan möts i vassijaure.1903: 5 januari: Första båtlasten från

Narvik avgår med s/s uppland, 3 270 ton. 11 februari: Grängesbergsbolaget går in som ny ägare till Gällivare Malm-fält och LKAB. 14 juli: Malmbanan invigs av kung oskar II i Riksgränsen. starkare lok införs som kan dra 28 vagnar.1907: staten köper hälften av AGM-LKAB för 80 miljoner kronor med inlösenrätt. LKAB övertar driften för både Malmberget och Kiirunavaara.1910: Nya loket Litt. R är tiokopplat och sveriges genom tiderna starkaste ånglok.1914: provkörning av tåg med eldrift i Kiruna med kraft från porjus.

1915: 19 januari: Eldrift införs på Malm-banan mellan Kiruna och Riksgränsen.1923: Eldrift genomförd på hela Malmbanan. Tågens hastighet ökade från 25 km/h till 40 km/h. Tåglängden utökades till 44 vagnar. Malmbanans kapacitet tredubblas.

1953: DM-lok införs, dragkraft 95 ton, 64 vagnar, 35 tons Mas tåg vikt 3 400 ton.1957: staten löser in resterande del av LKAB för 900 miljoner kronor. Gränges behåller en styrelserepresentant och en minoritetspost.1960: 1960-1970 byggdes mellandelar till 19 av Dm2-loken. Tågvikten höjdes till 5200 ton. Loken fick littera Dm3.1964: Ny järnväg från Kiruna till svap-pavara byggs.1966: Nya malmvagnar, uad, införs med 80 tons last och 50 vagnar per tåg. Ökades senare till 54 vagnar.

1984: politisk diskussion om fraktkost-nader. under Gunnar strängs medling halveras fraktpriset.1993: LKAB får trafikeringsrätt på den svenska sidan. 1996: Malmtrafik AB bildas. (MTAB).1996: Malmtrafikk As övertar trafiken på den norska sidan.2000: IoRE-loken införs. 68 uNo malmvagnar testas, 100 tons lastvikt, tåglängd 750 meter.2005: Ny vagnstyp anskaffas F050, 102 tons lastvikt.2013: 13 IoRE dubbellok finns. Ytter-ligare 4 dubbla lok levereras. 1 000

F050-vagnar med 102 tons lastka-pacitet finns. Ytterligare 130 vagnar levereras till sommaren. 27 stycken 750 meter långa mötesplatser finns av totalt 53 mötesplatser. Nytt leverans-rekord: 26, 3 miljoner ton. Totalt har 1,5 miljarder ton malm transporterats på hela Malmbanan sedan starten 1888.

RoMBAkk. År 2020 räcker kapa-citeten på Malmbanan troligen inte till längre – inte ens med nya tåg, fler långa mötesplat-ser och kapacitetsökning till år 2015. – Vid mer än 40-45 miljoner ton per år krävs dubbelspår på hela Malmbanans norra om-lopp. Det är det enda realistiska.Det säger Anders björnström, vd på lkAb Malmtrafik.

Idag jobbar LKAB, Trafikverket och Jernbaneverket i Norge hårt med projektet att öka Malmba-nans kapacitet till 37 miljoner ton 2015. Men redan till år 2020 kan transportvolymen ha ökat till mer än 40 miljoner ton. Då räcker inte de projekt som pågår.

– Det finns inget alternativ till dubbelspår. Dels ska LKAB:s ton-nage fortsätta öka. Dels finns fler intressenter som också vill öka trafikmängden; Are godståg, Northlands malmtransporter och persontrafiken – allt ska rymmas på samma bana. Därför behövs dubbelspår, säger Anders Björn-ström.

Ledningen för LKAB Malmtrafik har redan börjat diskutera en vi-sion för Malmbanan efter 2020:

Vision• Dubbelspår hela järnvägen från Kiruna till Narvik• Ökad axellast från 30 ton till 32,5 eller 35 ton och maxvikt på vagnarna• Ökad tillgänglighet med effek- tivare och bättre banunderhåll• Ännu lägre energiförbrukning• Egna elprisavtal

Dubbelspår ger helt andra möj-ligheter att utnyttja lok och vag-nar optimalt. Samtidigt måste ax-ellasten öka. Redan i år kommer LKAB i samarbete med Trafikver-ket att testköra ett vagnsätt med 32,5 tons axellast på södra omlop-pet av Malmbanan.

Med större last på varje vagn kan LKAB öka malmtransporter-na med närmare 700 ton per tåg, eller fyra miljoner ton per år.

Med dubbelspår öppnas kan-ske möjlighet för ännu längre tåg med fler vagnar. Med dagens

Bakgrundsfakta:

Så utvecklas MalmbananRiksGRÄNsEN. sedan malm-banan byggdes och lkAb föddes har malmtranspor-terna ökat stadigt. Förra året blev leveranserna 26,3 miljoner ton.

I LKAB ska leveranserna öka med ytterligare 11 miljoner ton till 37 miljoner ton per år. Målet ska vara uppnått år 2015. Därför driver LKAB logis-tikfrågorna intensivt. Allt som tillverkas vid gruvor och för-ädlingsverk måste transporte-ras till hamnarna också.

lkAb investerar bland annat drygt en miljard konor i nya tåg:• Fyra nya IORE-lokpar leve-reras 2013-2014. LKAB ökar då från 13 till 17 lok och tågsätt.• 300 nya malmvagnar levere-ras. LKAB:s tusende malmvagn levererades i höstas. LKAB får totalt 1 130 malmvagnar av den nya typen F050 som lastar 102 ton per styck.• Omloppstiderna ska kortas. Upp till 20 tåg per dygn ska hinnas med.

• Nya mötesplatser har byggts som kan rymma de nära 750 meter långa tågen med 68 vagnar. På det norra omlop-pet är alla mötesplatser utom fyra förlängda till 750 meter. I år och nästa år förlängs Kai-sepakte och Rensjön på den svenska sidan. Björnfjell och Rombakk återstår på den norska sidan. Förhandlingar med norska myndigheter på-går. På det södra omloppet förlängs Ripats och Lakaträsk i år och nästa år. Större ka-pacitet behövs även på mel-lansträckan mellan Kiruna och Gällivare när rågods från LKAB:s nya gruvor i Svap-pavaara börjar levereras till Malmbergets pelletsverk. Idag finns bara en lång mötesplats på sträckan, Harrå.• Totalt finns 53 mötesplatser på Malmbanan, varav 27 redan är förlängda till 750 meter.• I framtiden behövs dubbel-spår mellan Kiruna och Nar-vik (se artikeln intill).

MAUritz MAgNUssoN

södra Malmbanan 125 år:

2020 måste järnvägen byggas ut igen

mötesplatser på 750 meter är 68 vagnar maxlängd.

Ökad last och tågvikt kräver nya lok och vagnar.

– IORE-loken togs i drift år 2 000. De åldras. Vi måste snart gå ut med en förfrågan om vem som kan leverera nästa generation lok. Klimat och tågvikter vi arbe-tar med är extrema. Nästa lokge-neration måste konstrueras från ritbordet liksom nya vagnstyper, säger Anders Björnström.

LKAB har alltid betalat för sig

på Malmbanan, ända sedan den byggdes. Idag betalar LKAB för malmtrafiken genom banavgifter.

– Vi har ingenting emot att be-tala banavgifter, bara vi får ett bra banunderhåll och stabilt sig-nalsystem på den infrastruktur vi använder. Nu bedrivs lovande samarbetsprojekt med Trafikver-ket och Jernbaneverket. Andra aktörer påverkar slitaget på ba-nan beroende på standarden på deras rullande materiel. Det

skapar osäkerhet, säger Anders Björnström.

LKAB har mycket energisnåla transporter. IORE-lokens elmo-torer förvandlas till generatorer som producerar energi när tågen bromsar. Ett tågsätt från Riks-gränsen till Narvik och tillbaka förbrukar därför nära noll i ener-gi. LKAB har som mål att minska energianvändningen för tågtrafi-ken med ytterligare 20 procent, i huvudsak genom Cato-systemet som kan optimera tågkörningen.

Trots den energibesparande tek-niken betalar LKAB idag ett fast elpris inbakat i banavgiften som inte påverkas av energibespa-ringen.

– LKAB vill upphandla egna av-tal direkt med elleverantörerna. Vi har idag elmätare på alla IORE-lok så vi vet vår förbrukning. Det vi sparar och effektiviserar vill vi också dra nytta av och få kost-nadsfördelar av. Det har vi inte idag, säger Anders Björnström.

MAUritz MAgNUssoN

Det vi sparar och effektivi-serar vill vi också dra nytta av

Anders Björnström.

Med fortsatt produktionsökning räcker inte Malmbanan till. Efter 2020 krävs dubbelspår. Charlie Höglund kör LKAB:s malmtåg. FoTo: G. RuNAR GuDMuNDssoN

Trycket ökar på Malmbanan. FoTo: G. RuNAR GuDMuNDssoN

svAppAvAARA. länsstyrelsen har anmält lkAb för olovlig malmbrytning i gruv-berget. Myndigheten gör detta för att få utrett om det var fel att ge företaget klartecken för brytning medan proces-sen om miljötillstånd pågick.

Produktionen vid LKAB:s dagbrottsgruva Gruvberget i Svappavaara är i full gång sedan december, efter många juridiska turer. Samtidigt pågår en utdragen dis-kussion där olika aktörer tvistar om hur man ska se på en del inslag i den juridis-ka resan. Ingen ifrågasätter dock de nu gällande miljövillkoren och LKAB:s rätt att fortsätta produktio-nen. Den senaste turen i myndigheternas hante-ring är att länsstyrelsen i Norrbotten valt att anmäla LKAB för olovlig malmbrytning, trots att länsstyrelsen själv godkänt brytningen. Detta sedan JO klandrat myndigheten.

– Vi hoppas att anmä-lan kan bidra till ökad klarhet om processen. Svaret saknar dock praktisk betydelse, då produktionen i Gruvberget är igång igen sedan mark- och miljödomstolen meddelade tillstånd för verksamheten i december 2012. LKAB har agerat enligt tillsynsmyndighetens besked genom hela processen. Vi ser inte detta som riktat mot LKAB, länsstyrelsen vill ha sitt eget agerande klarlagt. Det här ärendet har aldrig varit en fråga om miljövillkoren för LKAB:s verksamhet utan handlat om den juridiska processen. Det här är en fråga i första hand mellan JO och läns-styrelsen, säger kommunikationsdirektör Lotta Fogde.

ANDers liNDberg

Länsstyrelsen anmäler LKAB – för att pröva eget agerande

Gruvberget. FoTo: G. RuNAR GuDMuNDssoN

Vi hoppas att anmä-lan kan bidra till ökad klar-het om processen

6 LKAB FRAMTID NR 2 • 2013 7LKAB FRAMTID NR 2 • 2013NYHETER

LKAB anpassar organisatio-nen utifrån ny strategiplankirUNA. I syfte att minska energianvänd-ningen, klimatpåverkan och energikost-naderna bildades den 1 mars en ny enhet med totalansvar för energi i LKAB. Till energidirektör och chef för denna utsågs Anders Kitok som närmast varit produk-tionsdirektör i LKAB.

– Med den nya organisationen kraft-samlar vi allt energiarbete på en enhet och kan därmed lyckas med att nå våra högt ställda mål, säger LKAB:s vd Lars-Eric Aaro.

Ytterligare organisationsförändringar inom LKAB innebär att logistikfunktio-nen inkluderats i produktionsdivisionen Mining, vilket innebär totalansvar från gruva till kund. Till produktionsdirektör utsågs Markus Petäjäniemi som närmast varit direktör för marknad och logistik.

Marknadsdivisionen i LKAB har blivit en renodlad marknads- och försäljnings-organisation, där vd Lars-Eric Aaro gick in som tillförordnad enhetschef från och med den 1 mars. MAriA ÖDAleN ÖstlUND

Så säkras kompetens- försörjningen långsiktigtkirUNA. LKAB jobbar för att säkra kom-petensförsörjningen långsiktigt. Detta genom att stå bakom projektet Teknik-språnget som är ett steg i att ge unga en inblick i ingenjörsyrket. Det lanseras för att säkra kompetensförsörjning och Sve-riges långsiktiga konkurrenskraft. Målet är att skapa 2 500 praktikplatser inom två år och att fler unga ska ges chans till ingenjörsyrket. Bakom projektet står föutom LKAB flera andra svenska företag och regeringen. MAriA ÖDAleN ÖstlUND

Lars-Eric Aaro välkomnar den nationella mineralstrateginkirUNA. LKAB välkomnar den nationella mineral-strategi som regeringen presenterat och som håller fokus på att Sverige ska förstärka sin position som EU:s ledande gruv- och mineralnation.

– Det är en bra och am-bitiös målsättning att vara ledande i Europa. Målet manar till handling från regering, myn-digheter och andra aktörer som påverkar gruv och mineralnäringen, säger LKAB:s vd och koncernchef Lars-Eric Aaro.

LKAB välkomnar särskilt de insatser som pekas ut för att få fler unga att välja gruv- och mineralnäringen som sin fram-tida arbetsgivare.

– Vi är en framtidsbransch under stark tillväxt. LKAB vill anställa 1 000 nya med-arbetare de kommande åren. För att klara det är satsningar på unga och utbildning avgörande, säger Lars-Eric Aaro.

MAriA ÖDAleN ÖstlUND

Hallå där!

Maria Délice Fredriksson,

utbildningsledare på Lapplands lärcentra.

– Företag som LKAB, Boliden, Vattenfall och Northland Re-sources har uttryckt att de har ett stort behov av underhålls-ingenjörer och att det är ett behov som sträcker sig under lång tid framåt. När vi diskute-rar nya utbildningar gör vi det i en grupp där representanter för olika bolag och företag sit-ter med. Lapplands lärcentra

försöker hela tiden matcha kompetens med behov i nya utbildningar. hur är utbildningen upplagd?

– Det är en treårig högsko-leingenjörsutbildning på 180 poäng som Luleå tekniska universitet ger och som kan läsas på distans från Gällivare, Kiruna, Pajala och Jokkmokk. Största delen av studierna sker

på hemorten och studenterna tar del tar del av föreläsningar via videokonferenser. Någon enstaka gång, vid laborations-tillfällen eller föreläsningar som bara ges på plats i Luleå, får man vara beredd på att resa dit. hur ser innehållet i utbild-ningen ut?

– Första terminen läses den grundläggande teori som alla

ingenjörer läser. Andra och tredje terminen blir mer spe-cialiserad mot underhåll. Efter utbildningen finns möjlighet att jobba med underhåll inom gruvindustrin men också inom andra branscher som rymd- och bilindustri. Möjligheten finns också att välja att läsa vidare till civilingenjör.

MAriA ÖDAleN ÖstlUND

Varför vill Lapplands lärcentra starta en ny högskoleutbildning för underhållsingenjörer?

Skog skyddas i miljökompensationsvAppAvAARA. lkAb planerar att kompensera för gruvetable-ringens påverkan på naturen i Mertainen. i samarbete med sveaskog inventeras vilka na-turvärden som finns i området, hur de påverkas och vilka ekolo-giska kompensationsåtgärder som är lämpliga.

Ett omkring 650 hektar stort gruv-industriområde ska växa fram i Mertainen och skogsavverkning ske på cirka 400 av dessa hektar. Med fokus på detta vill LKAB och Sveaskog skapa ett standardiserat arbetssätt för frivillig ekologisk kompensation, som får trovärdig-het hos myndigheter och allmän-het. Till sin hjälp har de konsult-företaget Enetjärn Natur AB som specialiserat sig på naturvård.

– LKAB är ute och prospekterar på flera platser i oexploaterade områden. Därför genomför vi ett stort projekt för att ta fram ett arbetssätt för ekologisk kompen-sation. Det innebär mer arbete

för att hitta formerna men vi kan använda oss av resultatet i flera kommande gruvprojekt, säger Annika Zachrisson, projektledare på LKAB Yttre Miljö.

stora delar av området vid Mer-tainen innehåller höga naturvär-den med urskogsartad skog och odikade myrar.

– Vi kan kompensera genom att skydda ett annat markom-råde som hotas av exploatering och sätta in naturvårdsåtgärder för att höja de värden som finns där. Det är inte bara LKAB som inte kommer exploatera utan området skyddas för all exploate-ring under en viss tid, exempelvis gruvans livslängd eller den tid det beräknas ta att kompensera vär-dena, säger Annika Zachrisson.

I Mertainen är en del av planen att flytta 200 kubikmeter natur-värdesträd från ett område till ett annat med höga naturvärden. Målet är att den döda veden ska förstärka naturvärdena i det nya

området och att man på så sätt mildrar effekten av att höga na-turvärden avverkas.

– Vid avverkningen sparar vi en viss mängd naturvärdesträd som värdefulla hotade arter, exempel-vis tickor och lavar är knutna till, säger Annika Zachrisson.

Förlusten av betesmarker för rennäringen ska också lyftas in i projektet.

– Vi har inlett samtal med same-byarna i Mertainen och diskuterar att ersätta dem med andra likvär-diga betesmarker, säger Annika Zachrisson.

Att jobba med kompenserande naturvårdsåtgärder är nytt i Sve-rige och ingen standard finns. Däremot finns en internationell sådan som LKAB och Sveaskog nu vill implementera i svenska för-hållanden.

– Det finns några grundläggan-de principer i standarden. Som att man först ska titta på om det är möjligt att undvika eller minime-

ra en negativ påverkan på natur-värden i ett område, säger Jessica Nordin, projektledare Sveaskog.

Med i projektet finns även en referensgrupp där forskare och annan expertis ingår liksom re-presentanter från Boliden, Vat-tenfall och Världsnaturfonden.

– Vi provar det här för att se om det är användbart för LKAB. Flera gruvbolag i världen tillämpar ekologisk kompensation, säger Anders Lundkvist, sektionschef LKAB Yttre Miljö.

MAriA ÖDAleN ÖstlUND

Vi har in-lett samtal med same-byarna i Mertainen och disku-terar att ersätta dem med andra likvärdiga betes- marker

Rosentickan, som finns också i Mer-tainen, är en nära hotad och sårbar art som anknyter till liggande naturvärdesträd. FoTo: ENETJÄRN NATuR

Annika Zachrisson, projektledare LKAB Yttre Miljö, förklarar att man vid avverkningen i Mertainen avser att spara en mängd naturvärdesträd som värdefulla hotade arter är knutna till. FoTo: MARIA ÖDALEN

orsak till skadade hus klarlagd

Linjen visar var den naturliga krosszonen går. Den streckade delen vid Linnévägen un-dersöks nu. Zonen är cirka två meter bred, och påverkar bara hus som är byggda direkt på den. svENsKA GRAFIKBYRÅN

MALMBERGET. lkAb har låtit genomföra fortsatta husbe-siktningar samt undersök-ningsborrningar av marken vid linnévägen i Malmber-get. Den naturliga kross-zon som varit känd sedan tidigare fortsätter in under fastigheterna på östra sidan linnévägen och har orsakat skador på husen.

Utredningarna har visat att det inte finns någon direkt på-verkan från gruvan, krosszo-nen är naturlig och inte orsa-kad av brytningen. De externa experter som LKAB anlitat har inte kunnat bevisa någon indi-rekt påverkan från gruvan på krosszonen, men heller inte kunnat utesluta en indirekt påverkan.

krosszonen är cirka två me-ter bred i själva berggrunden och har i sin tur påverkat mo-räntäcket som fastigheternas grunder vilar på. Sten och jord har sjunkit undan från husgrunderna så att olika ska-dor uppstått. I några hus före-kommer ett antal begränsade sprickor i väggar medan det i andra hus är större föränd-ringar i golv, väggar och tak. Det är bara hus som står på själva zonen som har påver-kats, andra hus i östra Malm-berget berörs inte.

– Vi ser att den direkta orsa-ken är den naturliga kross-zonen, experterna kan inte utesluta att gruvan indirekt påverkat, och därmed väljer vi att erbjuda husägarna en lösning på situationen. Vi vill att man ska känna trygghet i sitt boende i Malmberget, och i samarbetsavtalet med Gälli-vare kommun har vi enats om att satsa på attraktivitet i östra Malmberget, ett område som inte kommer att avvecklas. Därför ska vi nu träffa de bo-ende och diskutera olika lös-ningar på situationen, säger Karl Wikström, LKAB:s ansva-rige för samhällsomvandling i Malmberget.

kiRUNA. Den sista september 2013 stängs den nuvarande vägen till lkAb av vid gruv-vägsbron.

Detta som en följd av att defor-mationerna påverkar marken vid brons fästen. Enligt Kiruna kommuns beräkningar pas-serar 9 000 fordon längs med gruvvägen dagligen.

Byggstarten av den nya vä-

gen äger rum den 2 maj 2013 och 1 oktober kommer trafi-ken för första gången att ledas in på den nya sträckningen. Det handlar om en temporär lösning.

Vägen byggs med en beräk-nad livslängd på cirka tio år, alltså något längre än dagens väg som öppnades 2006.

– Detta ger oss tid att hitta en bra permanent lösning för

framtidens infart till LKAB i samklang med ny väg E10, flyt-tande av MTAB:s järnvägsspår, den framtida järnvägsssta-tionen och den kommunala infrastrukturen. Det är den mest praktiska och kostnads-effektiva lösningen, säger Tony Nordqvist, projektledare Infart Norr LKAB.

YlVA sieVertssoN

Ny infart

Ny cykel/gångväg

Järnvägsstation

LKABLuossajärvi

LUOSSA-VAARA

KIRUNA

200 m

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Dags för ny infart till LKAB i Kiruna

1

17

Linévägen

Violvägen

Ringvägen

ÖSTRA

OMRÅDET

KILEN

MALMSTA

Kaptensvägen

Gamla MalmstaskolanBergmansväg en

Bergm

ansgata

n

N. kungsallén

Nya Malm-staskolan

100 m

Naturlig krosszon0,5–2 meter bred.

Undersöks nu

MALMBERGET

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Krosszoner är vanligt förekommande i berggrunden. Defini-tionen av en krosszon enligt NE är "ett långsträckt område där berggrunden krossats på grund av kraftiga rörelser utmed ett plan eller en zon i jordskorpan". Krosszoner kan vara från några millimeter till flera meter breda. I sverige finns många exempel på stora krosszoner som anlagts efter glaciationen, så kallade. postglaciala förkastningar. Många krosszoner bildas där berg-grunden tidigare varit utsatt för deformation och krosszoner kan därför vara anlagda i zoner som varit utsatta för deformation sedan tusentals miljoner år.Källa: pär Weihed, professor Luleå tekniska universitet.

Lars-Eric Aaro, vd LKAB.

Fakta Krosszoner Läs mer på

www.lkab.comUtförligare besiktningar av husens skador kommer att genomföras av externa experter för att visa på vilka åtgärder som är möjliga. LKAB kommer att fortsätta den geo-tekniska undersökningen av berggrunden för att kartlägga hela krosszonen.

ANDers liNDberg

Karl Wikström.

8 LKAB FRAMTID NR 2 • 2013 9LKAB FRAMTID NR 2 • 2013

REPORTAGE 3,4 procent beräknas tillväxttakten i världen vara fram till 2017. (oECD:s långtidsutredning, ur sveriges mineralstrategi) 50 000 nya arbetstillfällen relaterat till gruvproduktionen

kan skapas fram till 2025 spår branschföreningen sveMin i sin tillväxtvision.

– Innan varslet kom så gick vi mest hemma. Vi var på jobbet en till två dagar i veckan, men det fanns ju inget att göra, sä-ger Elenius.

Informationen om vad som hände var knapphändig och det spekulerades mycket. Elenius som en gång flyttade ner till Trollhättan för att det fanns gott om jobb började

kiRUNA. kiruna och trollhät-tan är två städer där indu-strin länge har varit den grundläggande byggste-nen. i kiruna sedan 1898 och i trollhättan sedan saab-fabriken öppnade där 1949. Den färskaste statiken från SCB visar att Sveriges BNP ökade med 6,6 procent i volym mellan 2009 och 2010. Av dessa 6,6 procent stod Västra Götalands län för 1,1 procentenheter och Norrbotten för 0,4 procent-enheter. Norrbottens bidrag är stort i förhållande till be-folkningsstorleken i länet.

Norrbotten hade den i särklass största uppgången i BRP* under perioden 2009-

utvecklingen i Malm-fälten pekar uppåt

kirUNA. För drygt ett år sedan pendlade var-dagen i Trollhättan mellan hopp och förtviv-lan. Till slut kom beskedet: Ni är varslade. Då valde Joakim Elenius att flytta tillbaka hem till Kiruna och jobba åt LKAB efter elva år i förskingringen.

nu fundera på att flytta hem igen. Som kontrast till Väs-tra Götaland blomstrade ar-betsmarknaden i Norrbotten. Sommaren 2012 fick Elenius sommarjobb på tillrednings-borrningen och där har han blivit kvar.

– Det var självklart att söka sig hemåt igen. Den stora för-delen är närheten till familjen.

ten ha varit ett lyckokast, hö-gre lön, färre arbetstimmar och roligare arbetsuppgifter.

– Det enda jag kan sakna är havet, säger Elenius.

Många av Joakims före detta arbetskollegor på SAAB har börjat studera. Det ser kanske lite ljusare ut för dem nu me-nar han samtidigt som kon-kurrensen om de arbetstillfäl-len som finns är hård.

– Visst borde det vara möj-ligt att locka hit fler från Väst-sverige, men då måste vi nog bjuda hit dem så att de får uppleva fördelarna med Kiru-na på plats, tipsar Elenius.

YlVA sieVertssoN

De senaste åren har utvecklingen på arbetsmarknaden i Kiruna varit mer positiv än i Trollhättan. I början av 2000 hade Kiruna en högre arbetslöshet än Trollhättan. Efter lågkonjunkturen 2009 har Kiruna återhämtat sig snabbt och har idag en låg arbetslöshet.

Diagrammet visar antalet varslade personer i procent av befolkningen de senaste tio åren. varslen var fler i Kiruna än i Trollhättan i början av 2000- talet, efter lågkonjunkturen 2009 inträffar det motsatta. De stora varslen i Trollhät-tan 2011 beror på sAAB:s konkurs.

16

14

12

10

8

6

4

2

0-02- 03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12

Kiruna Trollhättan

9,00

8,00

7,00

6,00

5,00

4,00

3,00

2,00

1,00

0,00-02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11

Kiruna Trollhättan

NORRBOTTENS LäNKiruna: 23 000 invånareLandareal: Landets största län, utgör 24 % av sveriges yta (98 249 km2)Antal kommuner: 14 kommuner Antal invånare: Här bor 2,6 % av sveriges befolkning. (cirka 250 000 människor)

VäSTRA GöTALANDS LäN Trollhättan: 55 700 invånareLandareal: Landets 5:e största län, utgör 6 % av sveriges yta (23 956 km2)Antal kommuner: 49 kommuner Antal invånare: Här bor 17 % av sveriges befolk-ning (cirka 1,5 miljoner människor)

2010. BRP steg med hela 18,3 procent i volym, att jämföra med Västra Götalands 7,1 procent. Norrbotten hade 2010 även högst BRP per sysselsatt, Västra Götaland hamnade på sjätte plats. Det var också i Norrbottens län som andelen sysselsatta ökade mest i landet, med 2,5 procent, under 2010. Vad gäller den disponibla inkom-sten per invånare så låg de båda länen på en delad 4:e plats 2010. Under 2010 öka-de de fasta investeringarna både i Västra Götaland (med 31,2procent) och Norrbotten (14 procent) långt över riks-genomsnittets 7,7 procent.*BRp(bruttoregionalprodukt) är den regio-nala motsvarigheten till bruttonationalpro-dukten (BNp).summan av alla regioners BRp summerar upp till BNp.

YlVA sieVertssoN

Visst borde det vara möjlighet att locka hit fler från Väst-sverige

Livet blir lite enklare med dem i grannskapet, säger Elenius.

På sAAb stod han vid löpan-de band och monterade bilde-lar. Det var ett relativt mono-tont och krävande arbete med högt tempo.

– Arbetet vid löpande ban-det har givit mig en hög ar-betsmoral. Det går inte att stoppa upp, då stannar hela produktionen, förklarar han.

Arbetet i borriggen beskri-ver Joakim som friare och mer utvecklande då man måste lära sig att läsa berget.

– Men jobbet kräver att man gillar ensamarbete och är stark, säger Elenius.

För Elenius del verkar flyt-

Joakim Elenius i fikakuren inför dagens skift. FoTo: G. RúNAR GuDMuNDssoN

Ibland måste ensam vara stark. Den 33 ton tunga ortdrivaren är Joakims arbetsredskap.

Från SAAB-konkurs till jä rnmalmsrusch

10 LKAB FRAMTID NR 2 • 2013 11LKAB FRAMTID NR 2 • 2013NYHETER

kirUNA. Den 4 mars inledde Curt Pers-son ett historiskt tillkännagivande i Ki-runa stadshus. Vinnaren i den av kom-munen utlysta stadsarkitektstävlingen skulle delges. Under en högtidlig fanfar tågade vinnarna in på scenen. De vin-nande förslaget kallas ”Kiruna 4-ever.”

LKAB ser mycket positivt på att Ki-runa kommun utlyst en arkitekttävling för en ny stadskärna. Genom att locka arkitektteam från hela världen att ta sig an uppgiften har man visat allvar

med ambitionen att skapa ett nytt sam-hälle som blir minst lika attraktivt som det nuvarande.

– Det har varit juryns sak att bedöma förslagen, och nu ska kommunfullmäk-tige ta ställning till det vinnande bidra-get. Därför vill vi inte påverka deras beslut, men vi tycker det finns många intressanta och spännande uppslag i arkitekternas förslag, säger Anders Lindberg, informationschef på LKAB.

YlVA sieVertssoN

Historisk dag i stadshuset

Monica von Schmalensee, vd på White arkitekter.

GÄLLivARE. snart startar lkAb ännu ett bostadsprojekt. ritningarna för 30 lägenheter i fem huskroppar på granbacka i gällivare är klara. bygget börjar under kommande höst.

Bygglovet beviljades i slutet av 2012 och nu finns arkitektritningarna för tjugo trerumslägenheter och tio fyra-rumslägenheter. Bostäderna planeras att vara klara i början av 2014.

– Nu är vi snart igång med Gran-backa, konstaterar Elena Ström, projektledare, på LKAB.

husen är så kallade modulhus och tillverkas på fabrik hos Lindbäcks Trä i Piteå, för montering på Granbacka.

– Det här är det vanligast sättet att bygga flerfamiljshus på idag. Nästan ingen bygger på plats, det är för dyrt, säger Elena Ström.

– I första hand bygger vi för att klara kommande flyttningar från våra egna bostadsområden i Malmberget, säger Tomas Lindgren, projektchef, på LKAB Fastigheter.

Det var i oktober 2011 som LKAB köpte hyresfastigheterna på Gran-backa av det kommunala bostadsbo-laget TOP bostäder AB. De befintliga fastigheterna på området ska renove-ras och utemiljön ska snyggas till.

– En landskapsarkitekt har anlitats för jobbet med lekparker, belysning och miljön på gårdarna, säger Tomas Lindgren.

MArithA Mossberg

LKAB bygger i Gällivare

Samtliga lägenheter har egen ingång och balkong eller uteplats. sKIss: TIRséN & AILI

ARKITEKTER

UPPDRAG NR

HANS TIRSÉNDATUM

BET

ANSVARIG

NUMMER

HANDLÄGGARERITAD/KONSTR AV

A DHARSANA

SKALA

BET ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGNDATUM

BYGGLOVSHANDLING

5830.00-12

2013-02-25

KV. GRANBACKAGÄLLIVARE

HANS TIRSÉN

SMEDJEGATAN 17 97033 LULEÅ TEL 0920-203160 FAX 0920-203161

TIRSÉN & AILI ARKITEKTER

A1 1:100A3 1:200 A-40.3.01

FASADER, ÖVERSIKT

1 FASAD 1:100 2 FASAD 1:100

3 FASAD 1:100 4 FASAD 1:100

FALUSVART SLÄT PANEL

PERFORERAD PLÅT

MÖRKRÖD LOCKPANEL

FALUSVART SLÄT PANEL

FALUSVARTSLÄT PANEL

MÖRKRÖD LOCKPANELMÖRKRÖD LOCKPANEL

MÖRKRÖD LOCKPANEL

MÖRKRÖD LOCKPANEL

MÖRKRÖD LOCKPANEL LJUSGRÅ CEMBRIT

LJUSGRÅ CEMBRIT

FALUSVARTSLÄT PANEL

GULOCKRA SLÄT PANEL

GULOCKRA SLÄT PANEL

PLANNJA MODERN SILVERMETALLIC

PLANNJA MODERNSILVERMETALLIC

PLANNJA MODERN SILVERMETALLIC

FALUSVART SLÄT PANEL

FALUSVART SLÄT PANEL

FALUSVART SLÄT PANEL

GULOCKRA SLÄT PANEL

GULOCKRA SLÄT PANEL

PLANNJA MODERN SILVERMETALLIC

PLANNJA MODERN SILVERMETALLIC

FALUSVARTSLÄT PANEL

GULOCKRA SLÄT PANEL

GULOCKRA SLÄT PANEL

GULOCKRA SLÄT PANELFALUSVARTSLÄT PANEL

FALUSVART SLÄT PANEL

PLANNJA MODERN SILVERMETALLICGULOCKRA SLÄT PANEL

PERFORERAD PLÅT

PERFORERAD PLÅT

FALUSVARTSLÄT PANEL

FÄRGÅTERGIVNING KAN VARIERABEROENDE PÅ BILDSKÄRM OCH SKRIVARE

-

FASADKULÖRER:

MÖRKRÖD NCS S 5040-Y90RGULOCKRA NCS S 3020-Y20RCEMBRIT NCS S 2002-YFÖNSTER NCS S 0502-YENTRÉDÖRRAR NCS S 5030-R80B

Fem team tävlar om att bygga Kirunas stadshus kirUNA. Intresseanmälningar från hela Europa, Nordamerika och Asien kom in när arkitekttävlingen för nytt stads-hus i Kiruna startade.

Totalt anmälde 56 arkitektteam sitt intresse för att delta i tävlingen. Det är dock bara fem som får delta i tävlingen och de är nu utvalda.

I slutet av maj ska tävlingsbidragen ha kommit in och ställs sedan ut i Ki-runa stadshus under hela sommaren. I augusti utses en vinnare. Därefter tar LKAB över projektet och bygger det nya stadshuset på den plats som Kiruna Kommun anvisar.

YlVA sieVertssoN

torleif björnberg i kiruna har skrivit ett brev med ett förslag på brytnings-metod som han menar skulle göra att kiruna centrum inte behövde flyttas. torleif föreslår igensättningsbryt-ning eller rum-pelar-brytning i ett avgränsat område av kirunagruvan för att förhindra markdeformationer. igensättningsbrytning betyder att man bryter ut malm och sedan fyller igen utrymmet med sten, sand eller betong. rum-pelar-brytning innebär att man bryter bara en del av malmen och lämnar kvar pelare mellan bryt-ningsområdena så att marken inte sjunker ner.

Jag bad Carlos Quinteiro som är gruvplaneringschef på LKAB svara på Torleifs förslag:– Det är jätteroligt att få engagerade brev med intressanta förslag! Igensättnings-brytning är en metod som tyvärr inte fungerar i så storskaliga underjordsgru-vor som LKAB har. Dels skulle det inne-bära stora risker att bryta ut tomma rum på stora djup och sedan fylla dem, dels skulle det bli så dyrt att brytningen inte längre var lönsam. Rum-pelar-brytning skulle innebära att vi var tvungna att lämna kanske 60-70 procent av all malm för att marken inte skulle sjunka, och det skulle också både innebära risker och göra brytningen olönsam. Ända sedan LKAB började med underjordsbryt-ning har vi utvecklat metoderna och även forskat på andra metoder än den skivrasbrytning som vi har idag. Utveck-lingen fortsätter, men det finns idag ingen annan känd metod som gör att det både är säkert och lönsamt att bryta järnmalm i så stor skala och på så stora djup som vi gör.

kiRUNA. snart går startskot-tet. Under våren kommer lkAb att börja bygga de för-sta flerfamiljshusen i kiruna. Det gamla regementsområ-det i22 ska förvandlas till ett modernt bostadsområde.

Nu står det klart att LKAB väl-jer en norrbottnisk byggentre-prenör för projektet, SA Eng-lund AB från Kalix.

– De kommer att bygga 14 hus med totalt 46 lägenheter

Så här kommer de nya husen på Jägarskolan att se ut. Egen carport, egen bastu och en vidunderlig utsikt.

som sedan kommer att förval-tas och hyras ut av LKAB Fast-igheter, säger projektledare Tjabba Nordanfjäll på LKAB.

husen kommer att byggas i sydsluttningen mellan Jägar-skolan och Jägaregatan/Läm-melvägen.

Lägenhetsbeståndet blir en mix av tre- och fyrarumslä-genheter. Färgsättningen på husen, som byggs i trä, kom-mer att bli i jordnära nyanser.

– Vi beräknar att de första husen kommer att vara klara för inflyttning under våren 2014. Varje lägenhet kommer att ha egen bastu, egen car-port och en vidunderlig ut-sikt, säger Tjabba Nordanfjäll.

Innan vintern 2014 kommer samtliga lägenheter att vara klara för inflyttning, men re-dan innan årets slut kommer några hus att stå klara.

JohANNA FogMAN

Varje lägenhet kommer att ha egen bastu

Så ska husen se ut på Jägarskoleområdet

LULEÅ. landstingsledningen meddelade i februari att kirurgbakjouren i kiruna ska börja avvecklas från den 1 maj i år. ett beslut som lkAb rea-gerar mot: – Att ha livräddande kapa-citet vid akuta fall i kiruna är en viktig fråga för oss, säger Anders kitok, lkAb:s repre-sentant i samrådsgruppen för sjukvården i kiruna.

Debatten om akutkirurgin i Kiruna har varit föremål för debatt och under en längre tid har en dialog om en möjlig lösning för att bibehålla funk-tionen pågått, men nu avise-ras en formell avveckling.

gunnar Persson, landstings-direktör, varför avvecklar ni kirurgbakjouren i kiruna?

– Vi fullföljer vårt beslut från 2011. Vi vill höja nivån i läkarkompetensen i första jourlinjen, att det ska vara le-gitimerade läkare och inte AT-läkare på akuten. Sedan ska kirurgisk kompetens finnas tillgänglig via telefon i Gälli-vare.

– Så fungerar det i Piteå och Kalix redan och vi har goda erfarenheter av det. Totalt sett innebär förändringen, enligt landstingets mening, en kvalitetshöjning av hälso- och sjukvården i Kiruna och förändringen görs främst av det skälet, inte för att spara pengar.

hur ställer ni er till att lkAb är redo att finansiera en bibehållen kirurgisk bakjour?

– Det är otänkbart för lands-tinget att driva verksamhet som andra finansierar. Vi ska inte vara beroende av extern finansiering. Anser vi att verk-samheten ska bedrivas ska vi självklart ta ansvar och finan-siera den själva.

Samrådsgruppen, som hålls samman av näringslivsutveck-lingsbolaget Progressum, har anlitat externa konsulter som för närvarande analyserar konsekvenserna av Landsting-ets beslut som kommer att verkställas i september i år.

– Från LKAB har vi tidigare varit tydliga med att vi är be-redda att gå in och hjälpa till

för att upprätthålla en akut-kirurgisk kompetens i Kiruna, säger Anders Kitok.

– Vi behöver en konstruktiv dialog med Landstinget om sjukvårdens roll för att främja tillväxten i vår region, säger Lotta Fogde, LKAB:s kommu-nikationsdirektör.

I Kiruna har LKAB pågående och beslutade investeringar på 19 miljarder kronor. Dess-utom medför samhällsom-vandlingen att det kommer att byggas i stor skala i Kiruna i minst 20 år. Anders Kitok och Lotta Fogde betonar akut-sjukvårdens betydelse för ett samhälle i tillväxt.

– LKAB arbetar aktivt och brett med Attraktiva samhäl-len i Malmfälten, och där är en fungerande livräddande kapacitet en viktig pusselbit, säger Fogde.

– Att säkerställa att det finns någon som kan rädda liv är som att köpa en försäkring, säger Anders Kitok. Du försäk-rar ditt hus även om du sluppit eldsvåda det senaste året. För-säkringen gör att du känner dig trygg och vågar investera.

roNNY oloVssoN

’’Livräddande kapacitet viktigt’’Trots hård debatt har Landstinget beslutat avveckla akutkirurgin i Kiruna.

LKAB arbetar aktivt och brett med attraktiva samhällen i Malm-fälten

Stefan Hämäläinen blir LKAB:s direktör för samhällsom-vandlingarna. FoTo: G. RúNAR GuDMuNDssoN

LkAB. Anders Furbeck blir direk-tör för hållbarhetsfrågor, stefan hämäläinen blir direktör för samhällsomvandlingar och Mo-nica Quinteiro blir platschef för verksamheterna i svappavaara.

Anders Furbeck blir direktör med ansvar för hållbarhetsfrågor i koncernen, underställd vd, från och med 1 april. Till enheten förs de funktioner som tidigare legat

under avdelningen Kvalitet. – Hållbarhetsfrågorna får

allt större fokus i omvärlden, och LKAB har en mycket god utgångspunkt i vårt långvariga arbete med att exempelvis ener-gieffektivisera och ta ansvar för miljö och samhälle. Nu samlar vi dessa frågor i en egen enhet för att kunna lägga ytterligare kraft bakom vår nya hållbarhetsstra-tegi, säger vd Lars-Eric Aaro.

Stefan Hämäläinen utses till direktör med ansvar för sam-hällsomvandlingarna i Malmfäl-ten, underställd vd, från och med 11 mars.

– Samhällsomvandlingarna är helt avgörande verksamheter för LKAB:s fortlevnad i och med att de skapar förutsättningarna för fortsatt brytning i våra under-jordsgruvor.

Monica Quinteiro utses till

platschef för verk och gruvor i Svappavaara, underställd pro-duktionsdirektör, från och med 1 april.

– Svappavaara står med de nya gruvorna och övriga investering-ar inför en spännande utveckling med stor betydelse för LKAB:s tillväxt och det kräver en samlad och effektiv styrning av alla verk-samheter.

ANDers liNDberg

Organisationsförändringar till följd av ny strategiplan

Anders Kitok.

Lotta Fogde.

Fråga LKAB

Lotta Fogde, kommunikations- direktör, LKAB.Maila din fråga till: info@lkab.com

Inte läge att byta metod. FoTo: ANDREAs LuNDBERG

12 LKAB FRAMTID NR 2 • 2013 13LKAB FRAMTID NR 2 • 2013 GÄSTKRÖNIKANPYSSEL & KRYSS

LÄS MER PÅ WEBBENWWW.LKAB.COM

gillar: solidaritet och raka puckar.

gillar inte: Mygel och rackarspel.

En kall vinterdag i början av 1950-talet stannade en fullproppad gammal lastbil på Granitvägen i det helt nybyggda hyresom-rådet i Koskullskulle.

Ut ur hytten vällde hela den unga fa-miljen Junkka. Pappa, mamma och tre små pojkar, som sträckte på benen efter en lång och trång resa från Luleå till framtiden i Koskullskulle.

Pappa Sven jobbade på det nya kulsinterverket som inte var så rent så att man kunde ställa ner limpsmörgåsen på golvet, som ingenjören hade lovat. Men som var de första oljeslukande försöken att vidareförädla malmen till pellets som skulle bli en av LKAB:s guldklimpar i framtiden.

Mamma Frida som med tre vilda grabbar hade flyttat från ett rum och kök, kallvatten och utedass i Luleå till en splitterny trea med centralvärme, tyckte att hon kommit till paradiset.

Som nästan alla i det nya mönsterbostads-området kom vi inflyttade som den andra stora vågen till jobben i gruvorna och livet i Malmfälten.

Den första vågen kom tidigare på 1900-talet. De bodde i villor nedanför järnvägen och hette Nilsson, Olofsson, Nyberg och Strand.

Vi bodde i hyreshus ovanför järnvä-gen som var som en livrem mitt i sam-hället. Vi kom från Tornedalen, Finland, Granhult, Skaulo och andra delar av Sverige. Vi hette Junkka, Heinonen, Rintakoski, Höynälä och Norberg.

I lekparken mitt i området satt vi i gungorna och karusellerna och drömde om framtiden.

Våra föräldrars drömmar om framtiden med wc och PV var snart uppfyllda. Tv väntade om hörnet.

Vi arbetarungar tyckte att vi såg Sputnik bland prickarna på himlavalvet och drömde vidare om vår framtid. Ett eget rum, mer popmusik på

’’våra vilda drömmar – då och nu’’radion och möjligheter att studera till ingenjör eller lärare.

Nu är föräldrarna borta. Vi unga som då drömde om framtiden är i 60-

årsåldern. En del av oss flyttade till jobb och mindre mygg söderut. En del av oss fick jobb i LKAB och stannade kvar.

Jag och en del andra for iväg och pluggade men kom tillbaka till de nya jobben i sjukvården och kommunen som kom till på 70-talet när den offent-liga sektorn växte och växte.

Våra vildaste drömmar från tiden i lekparken är för länge sedan uppfyllda. Inte ens i fantasin kunde vi drömma om mobiltelefoner, internet eller att man skulle kunna åka till Nya Zeeland en sväng och åka snowboard.

Det lokala och förutsägbara gruvsamhället som vi växte upp i har förändrats i grunden.

Nu kan vi följa utvecklingen av malmpriserna i våra telefoner. Nu vet vi att framtiden i Gällivare hänger på hur mycket stål Kina och Indien behöver och hur skickliga våra gruvföretag är på att anpassa sina produkter och effektivisera produktionen. Gruvarbetet kräver fler ingenjörer och fler avance-rade maskiner som sköts av specialföretag.

När jag var liten och på väg hem så mötte jag LKAB-bussar från Vitåfors. Nu möter jag massor av firmabilar på väg till Vitåfors när jag åker till jobbet på morgonen.

Vad de unga drömmer om idag, det vet jag inte. Men jag hoppas att de kan tänka sig en framtid med tankar om hela den stora världen med basen i Gällivare. Lika väl som det går att flyga hit och jobba så kan man bo här och flyga eller ta tåget till det andra som man vill ha ut av livet.

Vad de unga drömmer om idag, det vet

jag inte

Tomas Junkkaorganisationsutvecklare inom landstinget i Norrbotten och amatörskådespelare som skriver sångtexter och poesi.

©Bulls 451.

Kemi-labyrintenBubblor, bubblor! Kan du se vilken väg röken

sipprar ut från Oppfinnar Jockes bränneri?

lösningar : RÖRIGAHALSDUKAR: B-C-A,TRILLING: den lilla röda hatten

prick till prickOj, oj! Någon har blandatchoklad ägg med... vemsägg?! För att ta reda på dettaså dra streck från prick tillprick mellan siffrorna 1 till 69och 70 till 101.

trilling: Det finnsbara en av dessa hattarsom det finns tre av.Vilken?

Rörigahals-dukar:Kan du sorteradessa hals-dukar från denkortaste till denlängsta?

©Disney/Distributed by Bulls

Kemi-labyrintenBubblor, bubblor! Kan du se vilken väg röken

sipprar ut från Oppfinnar Jockes bränneri?

lösningar : RÖRIGAHALSDUKAR: B-C-A,TRILLING: den lilla röda hatten

prick till prickOj, oj! Någon har blandatchoklad ägg med... vemsägg?! För att ta reda på dettaså dra streck från prick tillprick mellan siffrorna 1 till 69och 70 till 101.

trilling: Det finnsbara en av dessa hattarsom det finns tre av.Vilken?

Rörigahals-dukar:Kan du sorteradessa hals-dukar från denkortaste till denlängsta?

©Disney/Distributed by Bulls

14 LKAB FRAMTID NR 2 • 2013 15LKAB FRAMTID NR 2 • 2013

JUST NU

forntid Modern radiostudio i Malmberget

framtid Det händer i Malmfälten under mars–april

Invigning av borr- tekniskt centerMALMBERGET. lkAb Wassara invigde sitt borrtekniska center tisdagen den 19 febru-ari i Malmberget. gällivares kommunalråd tommy Nyström (s) förklarade centret invigt genom att med en hammare slå på en Wassaraborr.

– LKAB ska investera i utvecklingsprojekt som ökar effektiviteten och som sänker kostnaden för LKAB:s totala gruvverksam-het. Därför är jag väldigt glad att vi kan inviga ett borrtekniskt center, säger Lars-Eric Aaro, LKAB:s vd.

En utveckling av borrtekniken är en nöd-vändighet för LKAB när gruvorna går på dju-pet. Ingemar Marklund nestor på Wassaras borrteknik, en av flera invigningstalare, gav en historisk beskrivning av den tekniska utvecklingen. Bland de nya utmaningarna är att kunna borra krökta hål för att åstad-komma så perfekta borrkransar som möjligt när längden på borrhålen ökar.

– Med ökad tillväxt i världen ökar stålkon-sumtionen, konstaterar Kent Tano, LKAB:s forskningschef.

MArithA Mossberg

26 miljarder kronor bidrog svensk gruvnäring med till sveriges BNp 2010. Källa: svemins tillväxtvision

Sverige har goda förutsättningar att växa som gruvnation.pER AHL, vD pÅ svEMIN. svEMIN ÄR EN NÄRINGs- oCH ARBETsGIvARpoLITIsK FÖRENING FÖR GRuvoR, MINERAL oCH METALLpRoDuCENTER I svERIGE. Källa: www.tillvaxtvision.se

15-17 mars: Gällivare mark-nad för 224 gången.

16 mars: Veteranskoterrace, Tjautjasjaure.

16-17 mars: Badmintonturne-ringen Polarfjädern i Kiruna.

16-17 mars: Lannavaara Win-ter Open, tävlingar i guld-vaskning. 22-24 mars: Dundret Runt, Dundret Runt Challenge, Dundret Runt Skate, Barnens Dundret Runt.

22-24 mars: Gällivare Games, LAN i sporthallen, Malmberget.

24 mars: SM i snögolf i Björkliden.

28 mars: LKAB:s årsredo-visning publiceras.

7 april: Kirunahugget, pimpel-tävling på Luossajärvi is. 11 april: Arja Saijonmaa – Den hemliga stranden, Nordan,

13 april: Snöskoterdragracing, Tjautjas.

16 april: Othellos tårar, Nordan.

19 april: LKAB Framtid nr 3 kommer ut.

Svarar gör du på www.lkab.com/

tavling

Rätt svar från tävlingen i förra numret var:1, 1, X, 2 och 2.vi gratulerar Anna-Karin Nilsson, Kiruna, som vinner en lavinspade.

"För en tid sedan kunde malmbergsförvaltningen ta egna studiolokaler för sitt interna gruvradio-program i bruk. De nya lokalerna – omfattande studio och teknikerrum – har inrymts i Uplands manskapshus där informationsfunktionen sedan tidigare disponerar lokaler för gruvmuseet.”

� LKAB:s�personaltidning�SKIP/MALMAREN� 1964�nr�3

Kent Tano, forskningschef, på LKAB.

Tävla & vinn en lavinspade!i det här numret av LKAB Framtid kan ni, bland annat, läsa om Kirunasonen som hamnade mitt i sAAB-konkursen – och valde att vända hemåt igen och om hur LKAB jobbar för att kunna miljökom-pensera för gruvetableringen i Mertainen. Dessutom bjuds det, som alltid, på pyssligt pussel, tuffa tävlingar och ett klurigt kryss.

Nyfikna besökte nytt informationskontor

Ingemar Marklund pratar om borrteknisk historia. FoTo: G. RúNAR GuDMuNDssoN

sVAPPAVAArA. Måndag den 18 februari hölls öppet hus på det nya informationskontoret.LKAB började dagen med att bjuda in Svappavaaraskolans elever. Senare på eftermiddagen öppnades lokalen för allmänheten. Informationskontoret ligger i Svappavaara skola och kommer att vara öppet tisdagar 18.00-20.00 jämna veckor. Här kommer även att hållas infor-mationsmöten och temakvällar. Välkomna! TEXT: YLvA sIvERTssoN. FoTo: G. RúNAR GuDMuNDssoN

Kenneth Jokinen och Susanna Lundhamn Jokinen.

Alf Lundgren och Gunnhild Lundgren.

Joakim Lindmark, Martin Lindmark, Greta Stålnacke och Magda Lindmark. Alf Lundgren och Gunnhild Lundgren.

Mats Johansson, Albin och Elsa.

Bror Stålnacke och Hans Stöckel.

Mattan på kontoret visar en flygbild över svappavaara. Tipsrundan var populär.

Elevhälsningar till LKAB.

Fakta Ullspiran:på grund av gruvans påverkan på marken måste delar av Kiruna flytta. Det första bo-stadsområdet som påverkas är området ullspiran som ska vara tömt i december 2014. Hyresgästerna på ullspiran har förtur till lediga lägenheter inom LKAB Fastig-heter. Idag bor cirka trettio av de fasta hyresgästerna kvar på ullspiran. ullspiran byggdes på 60-talet och har varit ett om-tyckt bostadsområde med 300 lägenheter.

Nytt liv i militärkasernernakiRUNA. Direkt vi klev in i hallen be-stämde vi oss att hit skulle vi flytta. Det säger eira och sven Nilsson som efter drygt 25 år lämnade Ullspiran för en ny lägenhet på Jägarskolan.

Lägenheten är luftig och välkom-nande. Trots att paret bara bott här i två veckor har hemtrevnaden redan spridit sig i rummen. Glädjen över det nya boendet går inte att ta miste på.

– Jag fascineras varje morgon av ljuset i lägenheten, säger Sven.

– När vi först fick veta att vi skulle behöva flytta från Ullspiran trodde jag aldrig att vi skulle kunna hitta ett likvärdigt boende. Men jag har inte sovit så här gott på många år, fortsätter Sven.

lägenheten är utrustad med bastu och fullstor kyl och frys. I husets käl-lare finns tvättstuga och flera stora hobbyrum som hyresgästerna själva får inreda. Den avstängningsbara porttelefonen är också ett plus för att slippa oinbjudna gäster. Det enda som paret saknar är ett garage eller en carport.

– Men jag saknar inte att ha gara-get i blickfånget från fönstren, säger

Eira. Nu ser jag hur långt som helst när jag tittar ut. Det tycker jag är det bästa med det här boendet.

Familjen har trivts bra på Ullspiran under alla år. Paret har framförallt bott kvar på grund av alla utrym-men. De har tittat på andra lägenhe-ter men ingen som kunnat mäta sig med den här. Den nya lägenheten är cirka 20 kvadrat mindre, men bar-nen är utflyttade och de passade på att göra en riktig rensning.

hyran är högre än tidigare, men paret Nilsson menar att kvalitén på boendet väger upp det. LKAB Fast-igheter har erbjudit alla de boende på Ullspiran som valt att flytta till Jägarskolan en hyrestrappa, vilket innebär att de uppnår ordinarie hy-resnivå först om fem år. I den nya hyran ingår även snöskottning och gräsklippning, något som de var tvungna att göra själva på Ullspiran. 18 stycken av Ullspirans tidigare hy-resgäster har valt att flytta in i de nya lägenheterna på Jägarskolan. Det är en blandning av alla åldrar.

– Det är ganska lustigt, säger Sven, grannen ovanför har bott 30 år på Ullspiran men vi har aldrig setts ti-digare.

Både Eira och Sven tycker att in-formationen från LKAB Fastigheter har varit bra och tydlig från början.

– Vi hade inte kunnat begära mer, säger Eira.

– De kommer få bära ut mig häri-från med fötterna före, avslutar Sven.

YlVA sieVertssoN

Jägarskolan: 1945 startade bygget av Kiruna Kasernom-råde, som sedermera blev Jägarskolan. De kaserner som nu blivit ombyggda var de som byggdes först. Lapp-lands Jägarregemente avvecklades år 2000.2001 övertog vasallen AB området och det har utvecklats till ett område som rymmer småindustri, skola och tjänsteföretag.2007 köpte LKAB Fastigheter området och utvecklar det nu med hyreslägenheter.

Sven och Eira Nilsson i sitt nya ljusa hem. FoTo: G. RúNAR GuDMuNDssoN

1 Malmbanan fyller år. hur gammal blir den?

1. 125 år.X. 152 år.2. 115 år.

2 gamla Jägarkolan i kiruna ska nybyggas. hur många nya lägenheter blir det?

1. 36.X. 46.2. 64.

3 Vilket är arbetsnamnet på den nya malmkroppsfyndig- heten i Malmberget?

1. Kaptensfoten.X. Kaptensbindeln.2. Kaptenshöjden.

4 hur många ton malm transporterades på malm- banan år 2012?

1. 26,3 miljoner ton.X. 23,6 miljoner ton.2. 36,3 miljoner ton.

5 hur många arkitektteam tävlar om att rita kirunas nya stadshus?

1. 15.X. 5.2. 3.

16 LKAB FRAMTID NR 2 • 2013

Senaste nytt hittar du på www.lkab.com

Läget på Minelcos marknad Så här går det för LKAB

Maila oss!fornamn.efter-

namn@lkab.com

SISTA ORDET

Eric Bosler, affärsutvecklings-chef, magnetit, Nordamerika, Minelco:

I usA har vi nu sett en måttlig tillväxt och sjunkande arbets-löshet under mer än tre år i rad (sedan lågkonjunkturen). Med usA som den enskilt största ekonomin i världen har detta stor betydelse för hela Nord-amerika. vi ser för närvarande att dessa positiva tecken resulterar i en uppgång på marknaden. vi räknar med att tillväxten ökar under de kom-mande åren vilket kommer att leda till betydande möjligheter för LKAB och Minelco inom en inte alltför avlägsen framtid. vi blir mer och mer optimistiska.

Aaron Chen, regional försälj-ningschef, huntit och glimmer, Asien och Stilla havsområdet, Minelco:

Jag ansvarar för huntit- och glimmerförsäljning i min region. Huntit är en naturlig, halogenfri och flamdämpande mineral, lämplig för plaster och gummin avsedda för slutprodukter såsom kablar och cellplast. Efterfrågan på alternativa lösningar utan farliga ämnen ökar snabbt i Asien, vilket ger en enorm po-tential för huntitförsäljningen. vår framgång bygger på pro-duktkunskap, applikationskun-nande och djup förståelse för kundens process, tillverkning och blandning.

Stan Franey, affärsområdes-chef, eldfast och gjuteri, globalt ansvar, Minelco:

Efter en avmattning mot slutet av 2012 börjar vi nu se en normal efterfrågan på de flesta områden. En spännande region för vår verksamhet är usA där stål- och gjuteri-industrin har börjat komma igång. Bland annat byggs nya direktreduktionsanläggningar för ståltillverkning. Minelco är inblandad i hela processen med försäljning av eldfasta produkter till återvinning av densamma för att skapa nya produkter med olika grader av återvunnet material i mixen, något som gör oss till en attraktiv partner.

Det händer att brand utbryter i våra gruvor. LKAB har egna rädd-ningstjänster i Kiruna och Malmberget. En av räddningstjänsternas viktiga funktioner är rökdykarna. Dennis Lind-

gren är rökdykare sedan tre år hos LKAB:s räddningstjänst i Kiruna.

hur förbereder du dig när det kommer ett larm?– Jag förbereder mig både mentalt och praktiskt. I första hand handlar det om att rädda liv och släcka branden. Jag brukar förbereda mig på det värsta tänkbara, mentalt.

i ditt arbete som rökdykare är det mörkt och fyllt av rök, hur hanterar du det?– Jag fokuserar på att komma framåt. Upp-giften är att hitta saknade personer i områ-det och att släcka branden. Det finns regler att följa och så krävs att vi är observanta. Men det är framåt som gäller. Som rökdy-kare jobbar vi alltid i par som har ständig kontakt med varandra samt ett brandbe-

fäl. Vi har övat för dessa situationer och jag känner mig trygg. Den aktiva arbetsti-den som rökdykare är cirka 40 minuter, så länge har vi luft i tuberna. Därefter får vi avlösning av en ny styrka.

hur lång inställelsetid har ni vid ett larm? – Aldrig längre än åtta minuter innan vi är på plats i fordonet. Dagtid är tiden ännu kortare, cirka en minut när vi har tillgäng-liga brandmän. Sedan varierar tiden innan vi når brandplatsen beroende på var det är.

hittar ni överallt i gruvan?– Det är viktigt med god lokalkännedom under jord. I Kiruna har vi alltid två brand-män med fordon placerade under jord som gör den första insatsen. Men vi har så gott som alltid guider som möter upp och visar oss till rätta. Det fungerar otroligt bra.

Vilken egenskap tycker du är viktigast för en rökdykare?– Att behålla lugnet även i stressade situa-tioner. Arbeta lugnt och metodiskt och inte göra något förhastat.

MArithA Mossberg

Dennis Lindgren, Rökdykare,

LKAB.

’’ Det är viktigt med god lokalkännedom under jord’’

Namn: Dennis Lindgren.Ålder: 24 år.Aktuell: Rökdy-kare sedan tre år hos LKAB:s moderna räddningstjänst i Kiruna.Bakgrund: Elek-triker, arbetar som anläggningstekniker av brandlarm. Tre-årig gymnasie-utbildning.Bor: Född i Jukkas-järvi, bor i Kiruna.Familj: singel.Fritidsintressen: Friluftsliv som jakt och fiske.Senaste lästa bok: Till offer åt Molok av Åsa Larsson.

Fakta

ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Maria Ödalen Östlund, Mauritz Magnusson, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, ulrika Westerberg, Ylva sievertsson TELEFON växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar

KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2013 91,0%. Ack 2012 96,3%.

91,0%

LEVERANSERMiljoner ton

Ack 2013

ARBETSMILJöAntal olycksfall med frånvaro ■ 2012 ■ 2013

jan

feb

mar

s

apr

maj

juni juli

aug

sep

okt

nov

dec

12

10

8

6

4

2

0

4,3

Totalt2012

Ack2012

5,0

26,3

FoTo: RúNAR GuDMuNDssoN

GRETE SOLVANG STOLTZ, personaldirektör: – vi går in i det nya året med ambitionen att våra anställda inte ska skada sig på arbetet. vi kommer att fokusera på att engagera den enskilde medarbe-taren genom en kontinuerlig dialog om säkerhet på arbetsplatsen, diskutera arbetsmiljövärderingar och att erbjuda utbildningar. 2013 har börjat bättre än 2012 men vi har fortfarande jobb att göra för att nå vårt övergripande mål.