SIDAN 15 MILO - milobromma.files.wordpress.com filevanligt finns förstås per-spektivet elev/lärare med som ytterligare komplice-rar det hela och riskerar att öka klyftorna mellan

MILO

ÄPPELVIKSUPPLAGAN

ÄNTLIGEN! GOD SKOLMAT

SIDAN 15

ÄPPELVIKSSKOLANS TIDNING Höstterminen 2007, nummer 19

ÅKE DISSAR ELEVER

UTAN NYCKEL

SIDAN 10

NIOR ÖVERKÖRDA?

Stor granskning

av årets förändringar SIDAN 2,3,4,5,7,10 och 11

STORT UNDERBETYG TILL

skolans datornedrustning

SIDAN 7

HEY BABERIBA-

PETER ”Jag minns

Tommys rosa

shorts”

HEJ ALLA! Välkomna till Milos åt-tonde säsong! Detta num-mer innehåller som van-ligt en hel del blandade inslag, men ett fokus måste vi nog säga ligger på de många förändringar som skett på skolan det här läsåret. Till det sämre menar många, medan andra är betydligt mer nöjda. De flesta förändringar anses vara till för att för-hindra att det förra årets nior gjorde på skolan inte ska kunna upprepas igen. Och åtgärderna är många. För jävligt tycker vissa! ”Varför ska vi lida för vad andra har gjort?” ”Äntligen händer det nå-got”, menar andra medan ytterligare personer för-står att problemet kanske inte är så enkelt. Och som vanligt finns förstås per-spektivet elev/lärare med som ytterligare komplice-rar det hela och riskerar att öka klyftorna mellan oss och våra pedagoger. Först ut med sin bild är elevrådsordföranden och ni kommer märka hur även flera av artiklarna färgas av detta som många upplever som ett trauma. /Red

DETTA ÄR MILO

MILO 2 NUMMER 19, HT07

Milos redaktion år 2007-2008

MILO är Äppelviks-skolans skoltidning. Första numret kom ut 1999 och sedan dess har succén varit ett faktum. Två gånger har vi vunnit Lilla Journa-listpriset i konkur-rens med landets alla skolor och gymna-sium, en gång har vi kommit trea och dess-utom fått ett speci-alpris ytterligare ett år. Vi har en upplaga på ca 700 nummer, men räknar med uppemot 1000 läsare per utgiv-ning. Vårt huvudsyfte är att roa och engagera men i synnerhet att lyfta fram alla de frå-gor som har med oss elever på Äppelviks-skolan att göra. Journalister Erik Mollander Siri Lallerstedt Lovisa Hellichius

Rebecca Manhem Alice Wexell Victor Bernhardsson Agnes Wenell Carolina Ramberg Lovisa Dal Sandra Dal Dylan Johansson Isac Olander Robert Österlund Oskar Nordin Jacob Landahl Märit Högbom Tove Lundgren Hanna Hedestig Emma Arfors Olof Frösdal Carl Larsson Christoffer Marin Felix Marklund David Horal Harald Bergtoft Fredrik Härne Elinor Arnstedt Michelle Arisk-Smed Kira Sirelius Ida Albåge Adam Ringstedt Filippa Engstedt Elina Arkéus Ulrika Karlson Maxinne Svanberg

Franziska Engsner Tuva Sandgren Lisa Åkerman Nina Wenström Alice Garpenschöld Caspar Röödö Fredrik Berntzon Beatrice Arnstedt Maria Gabrils Karin Gabrils Emma Jungerth Anna Håwi Lisa Fredriksson Ellen Kronstam Louise Eriksson Filippa von Yxkull Therese Colliander Mikaela von Yxkull Ansvarig utgivare Arne Landström Ansvariga lärare Hanna Sundström Lars Kiessling Kontakt [email protected] 08-445 97 28 (Hanna) 08-445 97 00 (Lasse)

”Demokrati” ett av de större orden i vår tid. Samma visa med elevdemokrati. Ett ord som i dag betyder mer än det står för i verkligheten… Hur många kvällar har inte de flesta av oss suttit slick-ade framför REA, vår ge-nerations revolutionspro-gram? Vi fick lära oss att stå upp för våra åsikter,. ”Vi måste reagera, det är bara att konstatera”, ljöd slagordssången som ristats djupt in i våra hjärnor. TV visade exempel på orättvisorna i skolan, rek-torer som hade stolar med både dyna och höjdregle-ring på sina rum och en kaffekopp placerad på bordet. Skendemokrati Rektorerna upplyste oss också om att dagens ung-domar faktiskt har en chans att påverka skolan genom deras fungerande elevråd. I verkligheten har det dock visat sig att våra elevrådsförslag ofta blivit skolexempel på ”tolknings-frågor”. Om våra idéer klarat sig så långt som till skolled-ningen har de ofta varit ”ogenomförbara”, tids-mässigt fel eller så fanns det varken plats eller ork för kompromisser. Vår skola är annars en plats där inte alltför många ”politiska” skanda-ler ägt rum. Kanske på grund av bristande enga-gemang, kanske på grund av att vi faktiskt har det så pass bra som vi kan ha det. Överkörda elever I år har dock flera inciden-ter gjort att vi elever på skolan har reagerat med stor upprördhet. Ett flertal beslut med direkt påverkan för oss har tagits utan att vi ens tillfrå-gats, vilket helt och hållet

strider mot idén om en demokratisk skola. Försök gjordes att via elevrådet återställa beslu-ten eftersom ”elevrådets syfte är att ge alla en chans att påverka och göra sin åsikt hörd”. En beskriv-ning som visade sig klinga väldigt falskt. Någon menade att om frågan bara rör ett fåtal elever så hör den inte hemma i elevrådet. Frågan som kvarstår är bara: om problemet inte är elevrå-dets ansvar, vart hörde det hemma då? Att försätta sina elever i en sits där de inte har en aning om vart de kan vända sig, skänker varken tillit eller tilltro till skolan och dess vuxna. Man lägger locket på för tillfället, men problemet finns kvar och växer med tiden. Strejken Man kan inte säga att det finns en konkret lösning på detta problem. Vi valde att lösa det med den revo-lutionära sidan av oss själva, den som vi lärt oss uppskatta under våra ”nollagluttar-år” framför ”REA”. Vi gick i strejk. En desperat handling – att med hjälp av tvång vinna någons uppmärk-samhet. Mitt samvete satte sig starkt mot strejken. Fram-för allt på grund av min position i elevrådet, ett förtroende som jag fått för att jag med verbala medel faktiskt ska kunna ta en diskussion med skolans personal. Dessvärre ville även jag få till ett slut på historien, ett slut värt att glänsa med. Vad som fick mig ändra uppfattning om strejken är svårt att besk-riva, för hur beskriver man en känsla av ett gemen-samt engagemang? Vi fick igenom vår de-monstration. Vi fick upp-

leva för en dag hur det kunde kännas att faktiskt göra skillnad. Men för mig ledde händelsen till många tankar som klingade kvar i huvudet och som jag inte uppmärksammade förrän nu efteråt. En färdplan behövs Att springa in i verklighet-en kan jämföras med att springa in i en lyktstolpe. Det slog mig hur svårt det faktiskt är att göra sig hörd. Hur sällan man verkligen får chansen och efteråt kunna känna ”Wow, de här männi-skorna märkte faktiskt att jag finns!”. Jag kom till insikt att mitt brinnande engage-mang i skolan i första hand var för min egen del. En sorts bekräftelse på att jag som individ kan göra skill-nad. I andra hand för be-visa att vi elever faktiskt klarar oss på egen hand – vi behöver inte koppel och staket för lära oss rätt och fel, trots att det alltid finns

undantag som bortser från den vetskapen. Men vad jag lärt mig på vägen, en lärdom som är svår att acceptera, är att vi elever inte alltid kan re-gera utan en riktlinje. Vi behöver en förbestämd färdplan, liksom det egna valet om vi sedan ska följa den eller inte. Trots att det tar emot att erkänna tror jag att vad vi elever behöver är en opar-tisk vuxen med erfarenhet och engagemang, som i liknande situationer kan hjälpa oss med en sådan. En vuxen som också kan ingiva så pass mycket trygghet och besitta ett sådant lugn att han eller hon sedan låter oss välja vår egen väg, så vi själva får upptäcka vad som bär eller brister. Finns en sådan vuxen på vår skola? Och tillåts en sådan vuxen av vår skola?

Elin Hertzman

Ordförande i elevrådet

Nummer 19, HT07 Krönika MILO 3

Elevrådets ordförande skriver om förändringarna på skolan

Elin Hertzman är elevrådsordförande och ger här sin och många elevers syn på årets förändringar i Äppelviksskolan.

Alla nior fick väl smset om den kollektiva strejken/skolket som skulle anordnas fredagen den femte oktober? Inte lika många utförde strejken fullt ut, men ett antal rebelliska elever valde ändå att stå upp för sina rättigheter. ”Eftersom privilegier för oss nior tas bort, så prote-sterar vi på fredag, ge-nom att inte gå till skolan. Det har större effekt ju fler som är med på detta. Skicka detta till alla i din telefonbok som går i års-kurs nio” Så löd det beryktade smset, som lär ha hamnat i de flesta niors mobiler. Dock blev de som hörsam-made uppmaningen väl-digt överraskade när de vid tiotiden möttes upp för att tillsammans planera hur man bäst skulle kon-frontera skolledningen, och framför allt rektor Arne. Få strejkande elever Cirka tjugo elever stod då och trampade i kylan, den ena mer taggad än den andra. Meningar som ”varför är vi så jävla få?” och ”varför är vi så dumma i huvudet?” ekade genom luften då man för-stod att inte fler än så här ställde upp på protesten, trots att så många kamra-ter försäkrat om att de självklart skulle vara med och delta. Efter en kort vistelse hos en anonym elev hade dock några elever som först valt att gå på sina lektioner

anslutit sig till de strej-kande. Till nackdel för demonstrationen hade tyvärr fler nior känt suget efter Äppelvikens s t ä n d i g t k a l l a n d e salar. Pro-testgruppen styrde då istället kosan mot McDo-nalds för en saftig måltid, helt olik skolans dito, in-nan man åter samlades i trupp (nu omkring tio personer) och åter begav sig till skolan. Möte i skolan Ganska direkt efter pro-testgruppens förfråga, fick de i konferensrummet ett möte med Arne, uppback-ad av Marianne. Vi märkte då att båda parter tyckte relativt lika om de frågor

vi hade att ta upp. Niornas bord, en av hu-vudpunkterna, var tydlig-

en en nöd-vändig åtgärd att avskaffa för att ta bort det fientliga uttryck man möts av så fort man kli-ver in genom

entrédörrarna. Dock letas det i detta nu efter en an-nan plats att kalla niornas. Under mötet bestämdes också att alla niors dröm, spexfotot kommer att bli av. När fotografen kom-mer tillbaka efter hösten kommer bilderna att tas (förmodligen redan gjort när du läser detta). Erkänner misstag Skolledningen tog de när-varande niorna på största allvar, även om de inte

anser att det var så farligt med strejk en dag. - Det var dumt, men det kunde varit värre, säger Marianne, biträdande rektor. Det verkade som att vi alla var intresserade av samma saker. Skolken kanske var onödig, men mötet var åtminstone gi-vande och det var kul att vi lyckades få igenom något för en gångs skull. Marianne erkänner också nu i efterhand, att skolledningens beslut a n g å e n d e s p e x f o t o t kanske var en aning över-drivet och förhastat. Spex-fotot som nu kommer att bli av, kommer dock att övervakas, så att det abso-lut inte blir kränkande för någon. Så klart ett bra alternativ för alla.

Adam Ringstedt

ÄPPELVIKENS NIOR I

VILD STREJK

När stämningen var som värst brände protesterande nior en bild av vår kära rektor i ilska över att ha förlorat sina bord.

Vice-rektorn:

”Det kunde varit värre”

MILO 4 Nummer 19, HT07

Entrén som en gång var fylld av bänkar, fjällrävar och moppehjälmar ligger nu tom och dyster och symboliserar ”Det Nya Äppelviken”. En opersonlig, avskalad

skola där man inte längre får sticka ut och där alla ska ha det likadant.

Efter förra årets radi-kala nior vill lärare på Äppelviken få ele-verna ”back on track” med diverse olika åtgärder. Och konse-k v e n s e r n a b l i r många.

Milo har kartlagt vilka försämrade förutsättning-ar årets nior får i form av åtgärder på grund av vad andra har gjort före oss. Till att börja med ska mopparna parkeras fram-för skolan! Vidare ser schemat ser helt oplanerat och galet ut, kiosken är mindre seriös och kommer

förmodligen gå back, det går rykten om en bal i skolmatsalen, Åke lånar inte ut nycklar längre och spexfotot (det man längtat efter mest i tre år) är bor-taget! Men den största och mest svidande förändring-en av dem alla är förstås att niornas bord är borta! Straff för andras skit! Känner ni igen er, nior? Hur många gånger har vi inte suttit och diskuterat allt som fattas oss nior under vårt sista år? Varför får vi sona och ta stryk för skiten som förra årets nior gjorde? Lärare hör upp

nu! I förtvivlan och desperat-ion att inte få vara med och påverka, gav sig ni-orna ut i en så kallad vild strejk, vilken slutade med ett lugnt samtal med Arne som, visade det sig, inte ens visste vad som var problemet. Nej, det vi egentligen vill är att ha tillbaka Äppel-viksskolan som den var. Vi vill kunna vara med och påverka i frågor som sche-man, kiosken och skolbal en. Detta är dock saker som förmodligen går att lösa med lite tjat på lärar-na. Men det stora proble-

met kan varken lärare eller rektor hjälpa oss med. Ingen respekt Det man egentligen vill ha efter tre år i en och samma skola är varken ett bra schema eller en kiosk. Man vill ha respekt! Som äldst och mest van vid skolan så bör det vara en självklarhet att man bemöts med respekt av de yngre eleverna. Och i vän-tan på att alla de andra frågorna kanske tas upp, så får vi nior försöka finna lösningen på den sista själva.

Caroline Witasp

NIORNAS HEDER försvann tillsammans

med alla andra privlegier

Nummer 19, HT07 MILO 5

Place ra m eddel andet här. Du får störst effekt om du använder två el ler tre menin gar .

Toaletterna brukar vanligtvis användas för att uträtta sina behov på, men nu har några åttor kommit på ett nytt använd-nings område. Leken kallas ”Toa-box”! Detta går ut på att 2-5 personer går in på en toalett, släcker lyset och slåss för livet! Leken grundades under en språklektion när två ele-ver i åttan skulle ”göra upp” på en toalett. Dock råkade en av personerna släcka lyset under fighten, så dom fortsatte att slåss i mörker. Sen var den leken skapad! Milo har intervjuat de två grundarna - de före-drar att kalla sig för ”Grisfekke” och ”Engan”. Vad är det som är så kul med Toa-box? - Att slå folk utan att få dåligt samvete! Är ni inte rädda för att skada er? - Nej jag har inget att vara rädd för.. (Engan) Är det någon som har skadat sig? - Jag har det, det kunde ha slutat riktigt illa. (Grisfekke) I så fall, hur och var på kroppen? - *tyst* Efter detta sprang gos-sarna bort från platsen så fort de bara pallade,

förmodligen rädda för att Milos muskelberg till jour na l i st er skul le blanda sig in i leken och dra in dem på en mörk toa.

Caspar Rödöö Axel Heilborn

Ungefär såhär kan det se ut under en toabox-match. Fast allt är mörkt förstås.

De anonyma skaparna av denna märkliga lek.

TOA-BOX Åttornas våldsamma lek


Rubrik Place ra m eddel andet här. Du får störst effekt om du använder två el ler tre menin gar .

Som ni kanske förstår av det här numret har Äppelviksskolans ele-ver mötts av många förändringar till det sämre det här läsåret. En av toppskandalerna är förstås datorsalen som försvann! Ingen har väl missat att sal 41 inte längre är en datasal, utan ett vanligt klassrum. Orsaken ska enligt uppgift vara brist på lektionssalar och datorsalen har istället blivit en vagn bärbara dato-rer som står i 41:an. Helt värdelöst! Snart upptäcktes dock ett ”litet” problem: med de nya bärbara kan man varken komma in på nätverket, ut på Internet, spara eller skriva ut, vilket alltså gör dem i praktiken helt värde-lösa. Man kan också undra vil-ken lärare som skulle vilja störa lektionen i sal 41, dra vagnen till sitt klassrum, packa upp, koppla in och få igång datorerna. Förutom tiden det tar så skulle nog med tanke på vår datorsup-port minst hälften av dato-rerna strejka också. Varje gång man ska in i 41 måste man dessutom öppna fyra olika lås, inte helt problem-fritt , enligt lärarna.

Lärare förtvivlade Det ingår i svenska läropla-nen att skriva på dator, och med 650 elever och bara en datasal är lärarna förtviv-lade, även de som av andra anledningar använder dato-rer i sin undervisning. Medan andra skolor utö-kar sin dataverksamhet såhär på 2000-talet går Äppelviksskolan sin egen väg och halverar sin.

Nya datorvagnen

är totalt värdelös

DATASAL OMGJORD! Medan andra skolor satsar i linje med tiden

och utökar sin dataversamhet, så går Äppelviksskolan sin egen väg och halverar sin. Som ersättning har vi istället fått en mobil vagn med bärbara datorer. Det låter kanske bra, men är helt värdelöst!

I år igen händer det att elever som äter sent på fredagar inte får någon mat. Flera fredagar under höstterminen har maten varit så god att de elever

som äter sent inte fått någon på grund av att de som ätit tidigare försett sig ordentligt och allt är slut. När vi frågade varför fick vi det chockerande

svaret: ”Det är lärarna som äter upp maten. Vi bestäl-ler inte mat till dem.”

Ulrika Karlson

Lärare orsakar fredagssvält


Det fina guldfiskarna som vi alla älskade och som du förut kunde se utanför tekniken har för-svunnit. När vi kom tillbaka efter sommarlovet var de smutsiga akvarierna med guldfiskarna nere i

tekniken plötsligt tomma. Endast det förorenade vattnet fanns kvar. Det tog inte lång tid innan Milo var och knackade på dörren till tekniksalen för att ta reda på vad som hänt. Ingen öppnade dock, men i träslöjden, där fanns Sten. Han fick nu besvara de frågor som från början var ämnade till Teknik-Johan. Fisk-mordförsök Den första fråga till Sten var om han var delaktigt i det här med fiskarna. Vi fick veta att det var han som hade byggt alla akva-rier och att det var han som hade tagit hit fiskar-na.

Vad var det då som hänt? Sten berättade för oss att några åttor hade hällt i allt möjligt skit - både skruvar och skruvmejslar och skadat både akvarieglasen och ställningarna som de sitter fast i. Och det hemskaste av allt är att det har snattats bets från träslöjen som hällt ned i akvarierna så vattnet blev förorenat och glasen förstörda. Så nu den stora frågan:

var är fiskarna? Jo, de är hemma hos Sten och bor nu tryggt i något av hans cirka 40 akvarier. - De är på semester, skiner Sten glatt. Pirayor lösningen? En av Stens andra idéer var att Äppelviken skulle skaffa pirayor, men det gick tyvärr inte igenom. Om detta var som säkerhet eller för syns skull är lite oklart. Nu efterlyser skolan

gärningsmännen och har du har sett några av dem eller på annat sätt blivit vittne, så hör av er till oss på Milo. Just nu är det inga fiskar i akvariumen, men de står ändå tända med olika slags plantor i. - Detta är extremt dåligt, säger en besviken sjua och fortsätter: - Jag tycker att vi ska ha tillbaka de gamla fiskara. Eller skaffa nya.

TEKNIKFISKARNA

FÖRSVUNNA EFTER MORDFÖRSÖK


Sten är mannen bakom fiskprojektet.

Tycker du akvarierna ser mörka ut på bilden? Det är ingen synvilla utan resultatet av ytterligare vandalisering på Äppelviksskolan.

Filippa von Yxkull

Den 19:e september hände det igen. Ännu en idrottsdag för-stördes för att någon klipt bort knipsaren från en kontroll.

Och som vanligt vet ingen vem det var som gjorde det. Varför skulle någon vilja göra en sådan här sak och dessutom kanske förstöra någons favoritdag på hela terminen? Milos reportrar som var ute i spåret fick höra många olika teorier och tankar om vart kontrollen kan ha hamnat. Några tror att det bara var slarv av våra gymnastiklärare, andra att det var ett atten-tat. Men den som verklig-en vet vågar inte uttala sig. Ansvarig gymnastik-lärare, Tommy Dackheim, säger själv: - Jag vägrar tro på sabo-tage! Kontroll 5 borta Enligt en trovärdig källa har även niornas kontroll nummer 5 drabbats av samma missöde. På orien-teringsdagen flödade det dessutom in mobilbilder på de försvunna kontrol-lerna, nr 3 och 5, och ett smärre kaos utbröt vid målet. Till slut fick dock dagen ett lyckligt slut när flera eleverna kom in på fan-tastiska tider, så lärarna borde känna sig stolta. - Strålande väder också, tillade Tommy Dackheim med ett stort leende.

Fredrik Berntzon Felix Marklund

Isac Olander Sahlén

Orienteringen saboterad i år igen!

En vilsen elev i Grimstaskogen letar efter den spårlöst för-

svunna knipsaren som tillhör kontroll nummer 3.

Det är inte bara oriente-ringsdagen som drab-bats av vandalisering. Pingisborden är senast ut att bli saboterade.

De som förstör bordet drar bort bit för bit utav det gröna plastskyddet på ovan-sidan av, så bollarna flyger kors och tvärs. Det som från

början var en fläck stor som en femkrona, täcker nu större delen av bordets boll-yta och har i praktiken gjort det omöjligt att spela or-

Även pingisborden förstörda


Glömska elever får ingen nyckel

SÅ SÄGER ÅKE Varför finns inte längre möjligheten att låna nyckel? Åke: ”Förra året var sju-orna och åttorna alldeles för slarviga och ansvars-lösa. Vi lånade ut minst fyrtio nycklar varje dag

och fick inte tillbaka mer än tio. Nu är vi så många nere på vaktmästeriet så när mina medarbetare tar emot nycklar är det lätt att de tappar bort dom.” Vem är det egentligen som bestämt detta? Åke: Det är jag!

Åke är alltså mycket be-stämd i detta fall. Det är han som tagit beslutet och han verkar till och med lite stolt över det. Värt att notera är också hur han indirekt också skyller nyckelslarvet på sina med-arbetar, Björn, Anders och Lasse som tydligen inte klarar detta ansvarsfulla jobb.

Åke har ändrat spel-reglerna. Tidigare år har det inte varit nå-gon större fara att glömma skåpnyckeln, men har möjligheten att låna nyckel tagits bort. Konsekvenser-na kan bli oändligt svåra för glömska elever. Förut fanns det en trygg-het på skolan, en andra chans, när man upptäckte att skåpnyckeln låg kvar i gårdagens jeans. Den är nu borta. Nu kan du istäl-let välja mellan två ”fantastiska” alternativ.

1. Att Åke eller någon av hans kompanjoner följer med dig i början av dagen och öppnar skåpet åt dig. Du får då ta ut de mappar och böcker du kommer behöva under dagen, vil-ket i klarspråk betyder alltså att du måste släpa omkring på dessa hela dagen. Resultatet blir för-stås extremt ryggont. 2. Att helt enkelt klara dig utan ditt material under dagen och därmed bespara dig förslitningsskador. Priset lär dock bli en dag full av utskällningar istäl-let och fråga är vad som är värst? För visst tycker man

lite synd om alla dessa stackars lärare som kom-mer till varje lektion end-ast för vår skull? 40 nycklar om dagen När vi försökte få reda på vad som egentligen var orsaken till detta drama gick vi till Åke för att få svar. Han skyllde enbart på oss åttor och nior, när han egentligen borde stötta oss eftersom det är vi elever som får denna skola att hålla samman! Han sa också i våran intervju att han lånar ut 40 nycklar varje dag och får tillbaka ungefär tio av dem. Ser man det per

vecka så lånar han alltså ut 200 nycklar, men får bara tillbaka cirka 50. Detta skulle betyda att 150 nyck-lar försvinner varje vecka eller runt 600 i månaden (vilket är en nyckel/elev på hela skolan). Detta verkar väldigt orimligt vilket gör att vi tyvärr måste dra slutsat-sen att Åke överdriver och att hela denna elevfient-liga åtgärd dessvärre är baserad på just en över-drift.

Elina Louise

Lisa


Elever som glömt sin huvudnyckel väntar förgäves. Åke är stenhård - Inga nycklar

Åke med skolans huvudnycklar.

Lärare känner

sig ensamma i

det nya schemat

Det är rekord på Milo. Igen! Årets skrivande åttor är hela 40 styck-en, så många att vi nu har dubbla redaktion-er. Ända sedan Milo började har vi haft rekord. När Milo

först började runt 1999 var det bara åtta elever som med tiden bara har ökat och ökat. I år har Milo 40 elever bara i åttan och un-gefär hälften så många till i årskurs nio. Hela 10% av skolans elever är därmed engagerade i skoltidningen,

vilket är smått otroligt! Idag är åttornas redaktion som sagt uppdelad och redaktionerna är för till-fället könsindelade i en kill– och en tjejgrupp.

Mikaela von Yxkull Alice Garpenschöld

Nytt redaktionsrekord

Det har varit mycket snack om de nya schemat, men vad tycker egentligen lä-rare och elever om det? Det är många elever och lärare som tycker att sche-mat har varit en katastrof, men det finns också andra som har åsikter helt åt det motsatta hållet. Milo har lite kort försökt hitta några huvudtrådar i de-batten genom att intervjua både lärare och elever och även låta den andra sidan komma till tals. Den första lärare vi fick tag på ville, som så ofta, vara anonym: Vad tycker du om det nya schemat? - Jag är väldigt besviken och missnöjd med det nya schemat. Man träffar var-ken andra lärare eller ele-ver längre. Mitt sociala liv på jobbet har blivit en katastrof! Jag träffar knappt mina vänner längre och känner mig ensam i arbetet. Jättetrå-kigt! Vi har också intervjuat en elev, som av någon anledning också ville vara

anonym. Vad tycker du som elev om vårar nya scheman? - Jag tycker att det har varit på både gott och ont, haha nej skriv inte det! Jag menar att det är både bra och dåligt. Det dåliga är att man inte träffar kom-pisar i andra klasser så ofta, men jag förstår ändå de som ändrade schemat eftersom det blev så fullt i matsalen. Sen så får vi ju sluta lite tidligare ibland. Den intressanta frågan

för framtiden är väl nu om schemat kommer att förbli ändrat även nästa läsår? Eller kommer skolledning-en ta till sig av de massiva protester som ändå domi-nerar vad gäller schemat som ger oss ”den anonyma och opersonliga skolan”? Vad väger mest—många negativa röster eller några få positiva, ja det får vi se nästat år.?

Mikaela von Yxkull

Problem med cykel-parkering

Niorna får inte åka och parkera sina mo-peder på skolgården, utan måste nu hålla till där cyklarna tidi-gare brukade stå. Lå-ter inte så komplicerat kanske, men skenet bedrar. Om man cyklar får man inte ställa sin cykel bland mopederna. Inte ens på gräsplätten mellan körin-farten och gåinfarten. Man måste helt enkelt ställa cykeln där nere, och det är jobbigt av flera skäl. Först av allt är det längre (om man redan är lite sen kan det få stora konsekvenser). Det finns också livsfarliga farthin-der som man måste känna till och åka mycket lång-samt över om man inte vill riskera livet. När man sen ska hem är man tvungen att åka upp för en extra backe. Elever smartare Men självklart finns det elever som överlistat denna onda plan. Dessa (enligt pålitliga källor) tre personer ställer sina cyklar vid lärarcykelpar-keringen. Trots utskäll-ningar av cyklande lärare, läskiga lappar på cykeln från vaktmästarna och skumma blickar från andra elever (till och med sexor) fortsätter de mo-digt att ställa sina cyklar där! Vad kan då konsekven-serna komma att bli för dessa förbrytare? Med tanke på att detta uppen-barligen är en så enormt stor grej detta, så måste det förstås bli ett hårt straff, som att vaktmäs-taren konfiskerar cykeln kanske? Å andra sidan vet ingen vilka förövarna är och de som vet bryr sig säkert inte. Om man inte är lärare med cykelprivile-gier förstås.

Erik Molander och

En och annan blev så här glad över det nya schemat, men de var inte så många.


Milo fortsätter sin strävan efter att leta upp gamla Äppelvi-kare som blivit kän-disar. I detta num-mer har turen kom-mit till Peter Mag-nusson. Efter ett långt och mödo-samt letande efter den gamla äppelvikselven Pe-ter Magnusson, så be-stämde vi till slut träff i det nybyggda Balubakon-toret. Där berättade han öppenhjärtigt om sina galna minnen från äppel-vikstiden. Visste du tex att Tommy Dackheim inte alltid varit så påklädd som han är nuförtiden eller vad han egentligen tycker om sina arbetskol-leger Christine och Da-vid? Vi slår oss ned och bör-jar intervjun. Vilket spår gick du? D som i ”David”. Från 7:an till 9:an. Favoritlärare? Björn Eder, jag hade honom i 7:an i So. Han var jäkligt bra! Men han slutade och började jobba på röda korset istället. Vilken lärare tyckte du minst om? Neeej, vet inte. Jag hade många knasiga lärare. Har du haft Sten Grälls? Ja, hehe. Jag har hört rykten om att han drar massvis av historier och han drog skrönor även på min tid! Men han var bra och snäll vad jag kan min-nas.

Läste du nåt språk? Nej fan, jag läste språk först på gymnasiet. Jag kom ihåg att jag läste ”Teknik och Data” (med extra betoning). Jag hade Sten i teknik och en kata-strofal datalärare! Han var den sämsta läraren jag någonsin har haft. Men jag tror inte hans finns kvar, han var rätt gammal redan då. Vi lärde oss ab-solut ingenting på tre år! Vi hade datorer som hette ”Kompis”, som var ett nätmärke på min tid. Det var utvecklade för skolan, men vi hade ingen som helst nytta av dem i öv-rigt. Vem var du kär i? Kär är väl alla? Men det är klart jag var, men nam-net kommer jag faktiskt inte ihåg.

Skulle du vilja att dina barn gick i Äp-pelviksskolan? Vilja och vilja! Nej, inte mer än någon annan skola, om jag ska vara är-lig. Om jag skulle bo i Bromma och hade barn så skulle jag kunna jag tänka mig det, men även någon annanstans också. Fast det är ju en bra skola. Hade du några privi-legier som nia när du gick här?

Jo, vi hade spexfoto och någon slags årsbok som också var lite spexig. Någon bal? Joo… ja, någon slags bal hade vi, då alla skulle dricka saft men envisades med att smuggla in sprit istället. Gillar du roliga tje-jer? Jag tycker det är jätte-charmigt med roliga tje-jer. Vad var du för typ i s k o l a n ? K l a s s e n clown, blygisen eller? Jag var nog lite klassens clown, men ändå inte. Jag var mest energisk, virrig och stökig och sprang runt och larvade mig hela tiden. Man för-sökte vara populär, men det var ingen tjej som ville

” Tommy Dackheim

stod med bar överkropp i minimala

rosa Baghera-shorts”

PETER MAGNUSSON

ÅR I ÄPPEL-

Milos reportrar och Peter Magnusson, direkt från inspelningen.

MILO 12 GAMLA ÄPPELVIKARE Nummer 19, HT07

ha en… Man vet inte rik-tigt hur man ska vara och försöker få uppmärksam-het och försöker hävda sig på alla möjliga sätt. Men det kommer att bli skill-nad om några år! Vilket program har varit roligast att med-verka i? Hmm… det var nog Hey Baberiba. Skulle du säga att du är rolig? Det är inte så lätt att svara på, det är inte så att jag säger ”haha fan vad rolig jag är” . Det kan jag nog inte svara själv på, det får någon annan be-döma. Vilken sorts humor gillar du? Jag vet inte riktigt hur man beskriver en typ av humor. Jag tycker om när det är roligt och det kan vara allt möjligt. Det kan vara torr humor, ironi el-ler fysisk humor. Massor med olika typer helt en-kelt! Folk som är riktigt själ-vironiska är roliga. Men då måste man verkligen försöka blotta sina abso-lut svagaste sidor, det är då det blir roligt! Har du några roliga minnen från Äppviks-skolan? Ja, jag har massor av minnen. Jag kommer ihåg när Tommy Dackheim stod i minimala rosa Bag-hera-shorts, bar över-kropp, solglasögon och armarna i kors. Han var brunbränd som alltid och såg väldigt tillfreds ut med livet! Den bilden har jag kvar! Jag minns också pingis-

turneringarna på lunch-rasten, det var roligt. Jag spelade jättemycket pingis på högstadiet. Sen kommer jag ihåg när vi dissekerade koögon med Nils Gunnar Bergman. Vi dissekerade en lärare en gång också. Jag bara skoja, haha! Vem tycker du är ro-ligast? Christin eller David? Båda är bra på olika sa-ker, så tyvärr kan jag inte svar på det. De är roliga på olika sätt! Christin är rolig för hon kan bli så jävla ful så att man bara vill brotta ner henne. Da-vid är rolig för att han är så snabb i käften och kommer på roliga saker på direkten. Ville du bli komiker i Äppelviken? Nej, det vill jag fortfa-rande inte bli! Det bara blev så, jag ville helst hålla på med reklam och dataspel när jag blev stor. Gjorde ni något bus? Faaaaan…. Men det gjorde vi som fan. Jag var faktiskt väldigt busig! Det fanns en gammal tant som hette Ingerborg, sta-karen, som vi gav godis för att hon skulle köpa sprit åt oss. Hon var lite

virrig, så hon köpte sprit åt oss! Det var ju katastrof för-stås, så får man inte göra. Sen sköt vi sönder fönster med luftgevär också. Men det är sådan bus man gör i den här åldern. För man har inget jävla omdöme överhuvudtaget! Det var riktigt dumma grejer som vi gjorde! Saker man gör när man är 14-15 år, för att man inte vet hur fan man ska bete sig. Det vill jag ha sagt! Kommer du ihåg din första dag i Äppelvi-ken? Ja, det gör jag. Jag kom-mer ihåg att vi satt i au-lan och lyssnade på ett tal av rektorn. Jag och några i klassen var lite hög-ljudda och busade. Då hysade en ny lärare till oss (Hariett Kristensen). Då tänkte jag ”va fan vem är du, du är ju inte vår lärare!” Jag tyckte att jag var skittuff, fast det var jag inte för jag var bara 13 år och då är man inte tuff. Haha. Vem har lättast att få tjejer du eller David? Tydligen David, han har ju redan tjej. Så det får nog bli David. Vad tänker du på, när du tänker tillbaka till Äppelvikstiden? Jag tänker på att det var en ganska jobbig tid. Det är jobbigt att gå i högsta-diet, det är nog en av de tuffaste tiderna i livet. Alla är galna och elaka mot varandra! Så det kan jag säga som tröst, att det bara blir bättre sen!

Hanna Hedestig Emma Arfors

PETER-FAKTA

Charles Peter Magnusson

NAMN: Charles Peter Mag-nusson. FÖDD: 9 december 1974 KALLAS FÖR: Pettan, Petson, och Pedrito. KOMMER FRÅN: Bromma i Stockholm. BOR: I Birkastan Stock-holm CIVILSTÅND: Singel? KÄND FÖR: Komiker i bla, Hey baberiba, Situtation Magnusson och som pro-gramledare i Idol 2004 m.m. AKTUELL I: Programmet ”Fredag hela veckan”. OKÄND TALANG: Läste ryska på gymnasiet. FAVORIT... … maträtt: Quesadillas … drink: Färspressad apel-sinjuice … lag: Tre kronor … film: The shining

BERÄTTAR OM SINA

VIKSSKOLAN

Peter, som vi är vana att se honom

Nummer 19, HT07 GAMLA ÄPPELVIKARE MILO 13

Att pennvässarna ständigt försvinner spårlöst från Äppel-viksskolan är ingen nyhet. Att vissa lä-rare nu tar till dras-tiska åtgärder för att ha kvar sina pennväs-sare är däremot fak-tiskt sant.

Många här på skolan har säkert stött på någon av de fina fasttejpade lapparna med två färgade ringar som det är meningen att det ska stå två pennväs-sare på. Tyvärr är det inte alla som förstår att de ska stå kvar där. Sagor som lösning Nu har vissa lärare börjat skriva små sagor och poem om pennvässarna, som de tejpar fast bredvid pappret där pennvässarna står. Vi citerar: ’Blå och grön trivs så bra i sal… Ja där vill de leva, ja där vill de bo’’. Men trots dessa sagor så försvinner ändå våra pennvässare. Vi på Milo misstänker att det finns någon på skolan som till varje pris vill röja våra små pennvässarvänner ur vägen för gott. Kan gärningsmannens motiv vara att sabotera undervisningen på vår skola genom att eleverna inte kan vässa sina pen-nor? I så fall krävs strikta åtgärder. Det är dags att agera! Gör något, Arne! Beatrice, Elinor, Michelle

Efter sommarlovet sa-des det att skolan hade köpt in en rullvagn med nya laptopar. Sant eller falskt? Vi på Milo har tagit reda på sanningen. Vi har frå-gat en anonym källa, som

konstaterar att dom finns och om man enligt vår källa ’’stökar och bökar’’ lite i rummet intill datasa-len hittar man dem för-hoppningsvis. Eftersom vi nu vet att de finns så und-rar vi ju självklart varför

man inte använder dem? De har ju trots allt kostat mycket pengar. Vi miss-tänker att lärarna använ-der dem själva för att spela sina spel på och att det är därför de aldrig används.

Elinor och Michelle

Myten om datorerna

Desperata sago-

åtgärder räddar

pennvässarna

Har det inte gått för långt när lärare börjar få en sådan här relation till sin pennvässare? Milo citerar: ”Efterlysning” Blå har försvunnit, eller så flyttade han ut när Orange flyttade in. Vi får klara oss utan Blå ett tag nu”.


Den nya skolmaten är mycket godare än den tidigare, i alla fall om man får tro de flesta elever. Men vad kostar den? Och vad drar skolan ned på för att få råd med den nya, dyra mat? Detta nya läsår gav oss gamla elever många nya upplevelser som det här nummer av Milo jobbar med att bearbeta. Vi har det nya bordet som ersatte niornas gamla bord, det nya schema, datorsalen som försvann på grund av för många nya sexor men också, positivt överraskande, nya bra skolmat! Idag är maten godare, fräschare och sprider inte längre en lukt som kan få dig att kasta upp och fly till Allé eller McDonalds. Frågan är bara vad detta som vi i så många år har önskat oss kostat? 65 000 i veckan! Åke berättar att den nya maten kostar mer, ungefär 22.50 per elev. 22 gånger 600 blir 13000, 13000 gånger 5 blir 65000 Kro-nor per vecka! Vad skär vi ned på för att få råd med detta? Åke kan inte svara, men gissar på både ett och an-nat, som skolresor, repa-rationer och materiel till eleverna. Däremot noterar Milo att det fortfarande finns tillräckligt med kaffe för att förse varje lärare i fem år. I glasburen firar man också fortfarande födelsedagar och andra bemärkelsedagar med

både tårta, blommor och presenter. Salladsfusk? Vi fortsätter ner till matsa-len, som dock är igenbom-mat som vore den en guld-smedsbutik. Allt vi kan se är en röd lapp där någon textat: Matsalen öppnar senare på måndagar på grund av Salladsblandning” Konstigt, för mattanter-na säger att de har ny sal-lad varje dag? Kvällsvakt-

mästarn får lite, men res-ten slängs, allt som sparas är lite knäckebröd. Varför är det då bara på mån-dagar som man blandar sallad och öppnar senare? Är mattanterna extra trötta efter helgen? Eller blandar de, vilket man kan misstänka, ändå all sallad på måndagen och portion-erar i hemlighet ut den under resten av veckan?

Robert Österlund

Tysk juice invaderar

skolan PANG! PANG! Kor-ridoren genomljuds av ett högt ljud. Det är inte ett pistol-skott, det är inte en bomb, det är ingen reparation av något slag. Det är tysk juice! Åke har börjat kränga tyska stilldrinks nere i kiosken. Dessa goda drycker finns i apelsin, multivitamin med mera. Efter en kort rundfråg-ning kan vi konstatera att multivitamin är en stor favorit. Orsak? Den släck-er törsten snabbt, smakar gott och paketet är grönt. Åke köper av fattiga Åke gillar försäljningen av dryckerna, det är en av få inkomster för sko-lan. En del lärare tycker dock att det är jobbigt att bli avbruten under ge-nomgångar av höga för-packningssmällar i korri-dorerna. Åke köper också in sin juice från ett fattigt före-tag som kallas Rydmass. Detta stackars kompani säljer juicen för endast 2 kronor styck, Åke höjer med en hel spänn vilket är 50%, men försvarar sitt handlande med att: - Vi måste gå i vinst och det är för jobbigt att växla 50-öringar.

Robert Österlund

ÄNTLIGEN! God mat i matsalen

Gissa vilken portion som är gammal och vilken som är ny skolmat?


Milo tar pulsen på

ÅRETS SEXOR

Milo stoppade två personer i korridoren och frågade dem kort hur de uppfattar situat-ionen med årets sexor. - Det är alldeles för många sexor!, svarar Hanna Åkerman som går i sjuan. - För många gånger har jag varit

tvungen att vika undan för en springande sexa, tillägger hon. - Jag är så otroligt förbannad!, skriker en nia, som valt att vara ano-nym, när vi ställer frågan. - Årets sexor tränger sig i matkön, är högljudda, alltid i vägen och vi-sar ingen respekt för äldre! Sexorna

år 2004 och 2005 var helt under-bara, men i år, ja i är de verkligen, verkligen ... för mycket! Jag klarar inte mer! Det låter det, när den äldre gene-rationen talar.

Anna Håwi Ellen Kronstam

Så säger eleven i korridoren om sexorna:

Varje år kommer nya sexor till skolan och, menar de som varit här länge, blir bara mindre och mindre. Milo har undersökt pulsen i korridorerna med fokus på årskurs sex. Som vanligt är pelarhallen och pingisborden utanför träslöjden förstås full av

uppsluppna sexor ef-tersom de bokstavligen bor där. Det första som annars slår oss är deras intrång vid ”niornas bord”, som visserligen inte kan kallas så längre eftersom dessa officiellt är avskaf-fade och sexorna under stora delar av dagen nu istället överbefolkar dem. Vart man än går är man nära att kliva på någon av

våra yngsta. Och eftersom de springer hela tiden så hinner de vara på två till tre gånger fler ställen än skolans övriga invånare på samma tid, vilket gör att man också upplever dem som minst två-tre gånger så många. Allt spring i korridorerna har också orsakat stopp i dörrar och förseningar till lektioner för resten av

skolans elever. Detta år känns det som att sexorna är ovanligt många, betyd-ligt fler än förra året. Ett tydligt bevis på detta är att det faktiskt är sexornas stora antal som fått da-torsalen att stänga och göras om till ett vanligt klassrum så de får plats.

Ellen Kronstam

Anna Håwi

Respektlösa sexorna tog snabbt över entrébordet. Dom blir dock inte långvariga, för ingen i sexan har ro nog att sitta still på samma ställe mer än högst en minut.


Vi på MILO ser och hör allt. Här får du läsa om de senaste ryktena, myterna och skvallret i Äppel-viksskolan. Jenny gravid.. IGEN! Hemma hos Jesper och Jenny är barnproduktion igång för fullt. I höstas föddes Åke, en liten söt

pojke som kanske blir Äp-pelvikens nya SO lärare om några år. Eller så kanske han blir en hård-rockare, precis som Jesper i sin ungdom (se bild!). Men nu sägs en till krabat vara på gång till Lucia den 13 December 2007. Blir det en Lill-Jesper eller en Lill-Jenny? Eleverna i Äppelvi-ken försöker ändra på skolan. Eleverna försöker nu ändra på reglerna i vår skola. De vill till exempel att man ska få ha mössa, mp3 och godis på lektion-erna. Om de här nya reg-lerna kommer att införas, vet vi inte än.

Men om vi har tur och lyckas få vår vilja fram, kan vi kanske plocka fram våra mössor och mp3 till nästa termin! Allt som kostar pengar kommer nu försvinna ur skolan. För alltid? Nya regler är på väg. ALLA klassresor och ut-flykter som sker på skoltid får inte kosta någonting längre. Årets Frankrike resa är antagligen den sista. Detta har nu bestämts av Sveriges regering, en-ligt förvaltningsrådet. Klassutflykterna ska vara gratis. Vi elever tycker såklart att det är synd, men då argumenterar skolledningen mot oss och säger att vi ju kan tjäna ihop pengarna själva. Men vem vill sälja tulpaner en tidig lördags-morgon för att sedan få åka på utflykt? Gunilla, en av värl-dens vigaste mattan-ter? En tidig höstdag hände något oväntat. En klass stod och tog lite frisk luft utanför huvud entrén, samtidigt som de utförde lite morgongymnastik?! Då kom vår kära matt-tant Gunilla ut, sträckte ut sin vältränade kropp, och böjde sig ner och rörde vid marken med hela handflatorna. Med raka ben och helt utan några problem. Detta chockade många elever… Har vi en före detta gymnast i världsklass på skolan? När vi sedan frågade

henne om hon ville vara med i MILO, så svarade

hon irriterat såhär: Fiskpuddingen: Detta hände vid lunchtid i Äppelviksskolan i höstas. Några av våra elever gick in i vår matsal, och slogs av lukten av något som de trodde var risgrynsgröt. De lastade upp stora port-ioner av detta och letade förgäves efter kanel och socker. När de högg in på smeten märkte de till sin förvåning att det låg en-staka, grå fiskbitar i den. De n ef te r lä ngtade tomtegröten var fiskpud-ding. Någon hade lagt ner omsorg och möda och på allvar tänkt att barn skulle äta den här rätten. Vi in-tervjuade en elev i vår skola: - Jag var den enda i

min klass som vågade sig på att prova denna ”rätt”. Det var ingen smak som jag någonsin känt tidigare. Det var bara… slemmigt! Jag kände mig spyfärdig. ” Konstigt nog så åt de denna dag i Blackeberg (vilket alltså är vår matle-verantör) en god kyck-linggryta. Ville kemilärarna i Blackeberg göra sig av med resterna från den dissekerade bläckfisken från i måndags? Rökning på skolans toaletter? Detta hände klockan tre en helt vanlig torsdagsef-termiddag i Äppelvikssko-lan. Två elever stod vid toaletterna bakom nior-nas kiosk och så kom en vaktmästare gående. Han gick in på en toalett och när han sedan kom ut igen så luktade han rök liksom hela toaletten. Vem hade rökt på toa-letten? Vad vi vet har aldrig nå-gon, varken lärare eller förälder, accepterat argu-mentet ”Det var någon annan—röklukten fast-nade i mina kläder”.

Franziska Engsner Tuva Sandgren

Äppelvikens senaste

SKVALLER ”Jag vill inte vara med på bild. Jag

vägrar att vara med i MILO.”


Jesper som 19-åring.

Mat-Gunilla!

Tiotusenkronorsfrå-gan: VAD är detta???

VATTUMANNEN 20 januari—19 februari KÄRLEK: Du som är singel har inte långt kvar att leva, så det är nog ingen mening med att försöka hitta en partner. Om du redan har en älskling, och hon/han är Vattu-man, föreslår stjärnorna att du så snart möjligt bryter med personen. Förhållandet skulle aldrig fungerat, och det visste du redan från början. KARRIÄR: Du kommer ha en vik-tig politisk roll, men kommer dessvärre aldrig bli särskilt populär bland folket. Försök att inte hetsa upp dej för småsaker. FRITID: Du kommer inte bli bju-den på en enda fest i år. Alla tycker du är irriterande och hänsynslös, vilket nästan kan ses som en kompli-mang när det handlar om sådana som du. Otursdag(ar): 8 dagar i veckan

FISKARNA 19 februari - 20 mars KÄRLEK: Vare sej du är ensam el-ler inte så kom-mer du inte ha särskilt stora kär-leksframgångar i framtiden. Ty-värr kommer du nog förbli singel resten av livet. Om det nu är så att du ändå har en partner, försök att ta vara på det enda tillfället av när-het till en person du någonsin kanske komemr få. Ditt valspråk är: Why do all good things come to an end? KARRIÄR: Dina drömmar om en advokatkarriär kommer inom en kort tid att krossas när du snart får underkänt i alla ämnen. FRITID: Du uppfattas som egoist-

isk och påträngande, och många tycker även att du luktar illa. Om du överhuvudtaget vill ha något socialt liv bör du i alla fall börja överväga att duscha någon gång i veckan. Otursdag: 24/12

VÄDUREN 21 mars - 19 april KÄRLEK: Försök inte ens. Du är en hemsk person, och det går inte att göra någonting åt det. Någon gång i framtiden kommer du träffa en per-son som skulle kunna bli en vän, men du förstör det genom att komma med ett perverst uttalande. Tänk på att inte säga allt du tän-ker. KARRIÄR: Den kommer däre-mot att gå ly-sande. Du kom-mer snart inse att städning är yrket för dej och därefter lägga ner all din tid på det. Vid 40 års åldern kommer du dock skada ryggen och därefter i resten av ditt liv leva på sjukbidrag. FRITID: Du kommer få ett rikt nät av vänner men de flesta har du bara mejlkontakt med och så bor dom i Ryssland eller Kina, så ingen har vet hur du egentligen ser ut. Och det är tur, för om de visste skulle din in-korg för alltid förbli tom. Otursdag: Andra söndagen varje månad

OXEN 20 april—20 maj KÄRLEK: Du kommer inom kort träffa Lars-Erik, 84, och ni kommer tillbringa resten av hans liv tillsam-mans. Det visar sej att hans ”miljoner” inte var några mil-joner utan bara miljoner tomma

drömmar. Vad som är värre är att detta blir din enda kärleksaffär med framgång. ha. KARRIÄR: Eftersom du kommer gå på Lars-Eriks lögner, kommer du strunta i gymnasiet. Det kommer därför bli svårt för dej att få ett jobb och att överhuvudtaget ta dej till ar-betsförmedlingen på grund av ditt oavslutade körkort. FRITID: När du inte byter Lars-Eriks blöjor kommer du tillbringa den mesta av din tid framför tvn där du gång på gång ser om alla avsnitt av Vänner. O t u r s d a g : Helgdagar

TVILLING-ARNA 21 maj - 20 juni KÄRLEK: Det kommer vara vindstilla i ditt kärleks-hav. Hela livet! Om man läser mellan raderna betyder det att du inte ens kommer vara i närheten av ett för-hållande. Ändra på detta genom att sluta dregla och börja använda un-derkläder. KARRIÄR: Dina jobbmöjligheter lyser med sin frånvaro. Försök att inse att det nog inte är din grej att jobba. FRITID: Eftersom du inte har något arbete har du mer tid för andra sa-ker, som att träffa vänner. Eller spela WOW. Enligt dej är det WOW som är meningen med livet, och det kom-mer för alltid vara ditt enda intresse. Otursdag: 24/7

KRÄFTAN 21 juni - 22 juli KÄRLEK: Du kommer ha ett rikt kärleksliv med många romantiska stunder. Så många att du hela tiden blir tvungen att flytta till nya ställen. Efter 2-3 år har du vart tillsammans med i stort sett alla som bor i ditt området och tvingas på grund av ditt rykte till ett kringflackande liv.

HORROR Milo ger dig besked


KARRIÄR: Ef-tersom du hela tiden får flytta, blir det svårt att ha ett fast jobb. Men du har ju varit på många olika platser, så du kan ju alltid satsa på att bli geografivikarie. FRITID: Du kommer få många nya vänner under din restid, men det är ingen idé att du kommer dem för nära. Du ska ju vidare om något år. Försök inte ens att hålla kontakten, det kommer ändå aldrig att funka. Otursdag: Någon gång i månaden

LEJONET 23 juli - 22 au-gusti KÄRLEK: Den enda kärleken du kommer att få är den från din mor. Vill du ändra på det så kanske du måste visa upp dig lite mer och framhäva dina positiva egenskaper. Du kanske också borde köpa lite nya kläder och möjligtvis också en parfym så att du luktar gott. Kanske också genomgå några små plastikoperationer? KARRIÄR: För att ingen ska komma till skada rekommenderar stjärnorna dig att bara ligga hemma i sängen, äta Ben&Jerry’s och titta på TV-shop. FRITID: Du kommer tyvärr inte ha så mycket tur i livet men om du bara spenderar din fritid hemma i garde-roben kan du noga vara säker på att inget katastrofalt kommer hända. Otursdag: Varannan dag.

JUNGFRUN 23 augusti - 22 september KÄRLEK: Du trasslar in dej i för många förhål-landen samtidigt, vilket kan leda till obehag mel-lan dej och dina partners. Försök

att inte fatta känslor för alla du mö-ter. KARRIÄR: Du kommer gå långt inom tv-branschen och efter några år i den tar du faktiskt över Nattliv efter Kräk-Eva. FRITID: Du är sliskig och uppfattas för det mesta som påträngande, så strunta i att lägga ner pengar på en mobil - det är ändå ingen som kom-mer ringa dej. Otursdag: Måndag-lördag

VÅGEN 23 september - 22 oktober KÄRLEK: Du för-stör det ena förhål-landet efter det andra. Försök att inte säga fel saker vid fel tillfälle hela tiden. KARRIÄR: Du kommer efter några år som arbetslös ha hört meningen ”Jag tror inte du är rätt person för jobbet” en hel del. Ett tips är att om du verkligen vill ha ett jobb, är att du försöker få tillstånd att gå om grundskolan. Då får du chans till lite grundkunskaper. FRITID: Du kommer ha ett brett kompisnät, så försök att hålla kon-takten med i alla fall någon av dom, även fast du inte är så bra på sånt. Otursdag: Alla fullmånar

SKORPIONEN 23 oktober - 21 november KÄRLEK: Du är motbjudande och kommer, tyvärr, förbli det i resten av ditt liv. Men sånt är live och det går inte att göra något åt. KARRIÄR: Du kommer speciali-sera dej på ett visst ämne, nämligen tv-programmet Keno. När du börjar närma dej 60, och du fortfarande inte har tjänat något på det, bör du nog lägga ner dina sista fem år på

något du kan tjäna pengar på. FRITID: På grund av ditt brinnande intresse för Keno kommer du till-bringa all ledig tid i tv-soffan framför programmet.

SKYTTEN 22 november—21 december KÄRLEK: Du anses snobbig och självgod vilket inte är särskilt goda egenskaper inom kärlek. Försök att köpa lite billigare saker, både för din ekonomi och din sociala kar-riär. K A R R I Ä R : Många jobbmöj-ligheter kommer passera och du kommer inte ta chansen. Du är allde-les för kräsen vilket blir din under-gång. När du kommer upp i 60-65 årsåldern kommer pengarna vara slut och eftersom du inte börjat ar-beta kommer du inte ha några spa-rade pensionspengar. FRITID: Dina så kallade vänner planerar en fest innan nästa nymåne, men du kommer inte bli bjuden. Ännu ett bevis på ditt otrevliga ego-istiska sätt. Otursår: Alla år utom skottåret

STENBOCKEN 22 december - 19 januari KÄRLEK: Du letar förgäves, kom-pis. Dina chanser att du hittar någon som kan tänkas vilja vara tillsam-mans med dej är noll. KARRIÄR: Inte ens där har du tur. Ditt framtida yrke kommer vara som pant-b u r k s p l o c ka r e utanför Smelivs. Men det tjänar du i alla fall lite på. FRITID: Finns det inget du är bra på? Ne! Ditt sociala liv kommer vara dött som fisken på land och du kan inte ändra på det.

-SKÅP som kanske svider


Tuva Sandgren Lisa Åkerman

De har också

varit unga Alla har vi någon gång varit barn. Även våra kära lärare. Milo har åter snokat upp gamla bilder från våra lärares för-flutna. Kan ni lista ut vilka dessa är?

Ted Gärdestad? Nej, det är bara allas omtyckte SO-lärare. Han med humörsvängningarna, ni vet.

Inte en dag har gått sedan det här fotot, håller du inte med? Här är en dam som aldrig åldras och som inte har en tanke på att göra det heller.

Vem är den här pinglan? Det har ni nog redan listat ut. Precis samma leende - nu som då!

En av våra lärare i fin-klädsel. Ska hon kanske på niornas avslutnings-bal? Såhär uppklädd är vi i alla fall inte vana att se henne.

Redan som liten hade denna språkbegåvning det utseende som vi är vana att se henne med. Här är ett till exempel på en som ald-rig åldras.

Elinor Arnstedt Beatrice Arnstedt

Michelle Aresik


Cruella de Vil

V.S.

Ulla-britt Ulla Britt är till skillnad mot sin elaka tvilling alltid snäll och på bra humör, men i likhet lite svag för ciggaretter.

LIKA SOM BÄR

Birgitta Nurbo

V.S.

Edna

Kanske inte så lika till sättet, men lika som bär!

LENA FREDRIKSSON

V.S.

Nasse Lena Fredrikson, skolans kanske snällaste och mest för-siktiga lärare. Gör aldrig en fluga för när och säger al-

drig nej. Därför är hennes defenitiva tvilling nasse.

Ä-vikens tjejgäng

V.S.

POWER PUFF Äppelvikens egna power puff-

pinglor! Pia, Jenny och Hanna.

Maxinne Svanberg Emma Jungerth

Maria Gabrils


Vi tror att vi vet allt om Äp-pelvikens lärare, men de döljer mer för oss än vi tror. Här kan du testa dig själv och få reda på vad du vet om dina lärare. Fråga 1: Vilken lärare har sjungit karaoke hemma hos bandet The Sounds

Fråga 2: Vem har arbetat som räkfiskare i Australien? Fråga 3: Vem på skolan har sett The Beat-les live på Nalen?

Fråga 4: Vem har varit lärare till alla kungabarnen samt lånat ut sin halsduk till prinsessan Desirée? Fråga 5: Vem har pussats med Björn Ul-vaeus i ABBA?

Fråga 6: Vem har hälsat på Dalai Lama? Fråga 7: Vem har dejtat Lars Winnerbäck?

Fråga 8: Vem har, till elevernas stora gläd-je, fasntnat med foten i en pap-perskorg under en lektion? Fråga 9: Vem har en kompis som är Madonnas pri-vat-sekreterare?

Fråga 10: Vem har arbetat som turistpilot (guide på vespa)? Fråga 11: Vem har haft vattenkrig med Manchester United?

Karin Gabrils Märit Högbom

Adam Ringstedt

FACIT

HUR VÄL KÄNNER DU

DINA LÄRARE? Testa med Milos lärar-quiz!


1: Pia Sundström 2: Lars Kiessling

3: Åke 4: Ulla-Britt

5: Kerstin Väringer 6: Arne Landström 7: Anna Runemark

8: Ingegerd Lindh-Svelander 9: Lena Fredriksson

10: Marianne Ekengren 11: Emma Berg

Hjälp den stackars sexan att hitta till ICA, men se upp för de otäcka niorna!

Hur många kossor finns det på fotot?

Facit: Jättemånga! MILO 23 Nummer 19, HT07

Tre bilder man får säga ”holy shit” till:

Fyra saker du kan säga för att imponera på din lärare:

1. Åh, vad roligt! Är du

också gravid?

2. Jag älskar att få höra

dig prata. Kan vi inte få lite

kvarsittning?

3. Gud vilka snygga tänder,

finns dem i vitt också?

4. Ånej, köpte du den där

tröjan från UFF som jag

spanat in????

Documents

SIDAN 15 MILO - milobromma.files.wordpress.com filevanligt finns förstås per-spektivet elev/lärare med som ytterligare komplice-rar det hela och riskerar att öka klyftorna mellan