Embed Size (px)
Citation preview
1
Lars Sjödin 2011
Ledarskap JS1
Lars Sjödin 2011
Innehåll Ledarskap JS1
Syfte och mål
Återblick Ledarskap
Jag som ledare
Ishockeyns värdegrund
Ledarstilar
Coachande förhållningssätt.
Grupputveckling och ledarskap
Praktisk ledarskapsmetodik
Lars Sjödin 2011
Ledarskap JS1
Syfte
Ledarskapet på JS 1 ska ge fördjupade kunskaper om olika typer av
ledarskap kopplat till individ och lag
Mål
Att få reflektera över sin ledarstil och människosyn
Att fördjupa kunskapen om svensk ishockeys värdegrund
Att få diskutera ett situationsanpassat ledarskap
Att få utveckla det coachande ledarskapet
Att ta del av laggbyggande principer och gruppdynamik
Att få utbyta erfarenheter med andra ledare inom ishockeyn
Lars Sjödin 2011
4
Bikupa
Återkoppling Grundkurs
Vad har ni tagit med er från
grundkursen som ni använder er av i
er tränarroll?
2
Lars Sjödin 2011
Jag som ledare
Ishockeyns värdegrund
Att leda andra
Jaget och laget
Ledarskap
Lars Sjödin 2011
Verkligt jag Hur du i
verkligheten
kommunicerar
och gör.
Ideal-jag Vad du vill
göra/vara
Spegel-jag Hur du tror
spelarna uppfattar
dig
”Det uppfattade
ledarskapet är det verkliga
ledarskapet.”
Självinsikt
Lars Sjödin 2011
JoHari-fönstret som feedbackverktyg
Arenan
- vad jag vet om mig
själv och vad andra får
veta om mig.
Fasaden
- vad jag vet om mig
själv men väljer att inte
visa för spelarna.
Blinda fältet
- vad jag inte vet om mig
själv men vad spelarna
kan se hos mig.
Okända fältet
- vad jag inte vet om
mig själv och vad
spelarna inte vet om
mig.
Upphovsmän: Joseph Luft
och Harrington Ingham
Be om feedback på ditt ledarskap från spelarna
Ge f
eedback t
ill s
pela
re o
ch
utt
rycka d
ina v
ärd
eri
ngar
Synligt för mig
Syn
ligt
för
sp
ela
rna
Ej synligt för mig själv
Ej syn
ligt
för
sp
ela
rna
Lars Sjödin 2011
1. Kollar maxvikten på hissen och kliver
själv ur om den överstigs.
2. Talar om att det är fullt och trycker på
dörrstängaren.
3. Ber glatt alla trycka ihop sig så att fler får
plats.
4. Flyttar på dig utan att säga något så att
alla får plats.
Hur reagerar du när det är fullt i
hissen?
3
Lars Sjödin 2011
D I S C – 4 olika beteendemönster
Lars Sjödin 2011
1. Kollar maxvikten på hissen och kliver
själv ur om den överstigs.
2. Talar om att det är fullt och trycker på
dörrstängaren.
3. Ber glatt alla trycka ihop sig så att fler får
plats.
4. Flyttar på dig utan att säga något så att
alla får plats.
Hur reagerar du när det är fullt i
hissen?
Lars Sjödin 2011
Hur uppfattas ett högt D?
Snabbt Otåligt
Initiativtagande Auktoritärt
Direkt Plump
Bestämt Kategoriskt
Självsäkert Arrogant
Kraftfullt Aggressivt
Egen uppfattning är troligtvis… Andras uppfattning kan vara…
Lars Sjödin 2011
Hur uppfattas ett högt I?
Influerande Manipulativt
Positivt Klämkäckt
Entusiastisk Tillgjort
Smidigt Halt
Skämtsamt Sarkastiskt
Lättsamt Oseriöst
Egen uppfattning är troligtvis… Andras uppfattning kan vara…
4
Lars Sjödin 2011
Hur uppfattas ett högt S?
Lugnt Sävligt
Inkännande Daltande
Ödmjukt Vekt
Empatiskt Överbeskyddande
Reserverat Tillbakahållande
Lyssnande Tystlåtet
Egen uppfattning är troligtvis… Andras uppfattning kan vara…
Lars Sjödin 2011
Hur uppfattas ett högt C?
Detaljrikt Petigt
Strikt Opersonligt
Frågande Kritiskt
Regelstyrt Oflexibelt
Korrekt ”Vet-bäst” attityd
Faktabaserat Känslokallt
Egen uppfattning är troligtvis… Andras uppfattning kan vara…
Lars Sjödin 2011
15
Exempel på insättning:
• Lyssna
• Hålla löften
• Ge feedback
• Ta emot feedback
• Vara tydlig och rak
• Agera som förebild
• Klargöra förväntningar
Exempel på uttag:
• Köra över
• Favorisera
• Beskylla andra
• Ge dubbla budskap
• Försvinna i motgång
• Aldrig motivera varför
• Aldrig involvera spelare
Förtroendekontot
Var själv som du vill att dina spelare
ska vara!
Lars Sjödin 2011
Jag som ledare
Ishockeyns värdegrund
Att leda andra
Jaget och laget
5
Lars Sjödin 2011
Ishockeyns Värdegrund
Lars Sjödin 2011
Att träna tjejer och killar Är Lisa och Pelle mer olika än Pelle och Kalle eller Lisa och
Sara?
Är det större skillnader på tjejgrupper och killgrupper
kontra tjejer och killar?
Är det någon i gruppen som har erfarenhet av att träna
tjejer – finns det skillnader mellan att träna tjejer och
killar?
Vilka likheter finns det mellan tjejer och killar?
Hur skall du vara som tränare när du utvecklar alla dessa
individer?
Lars Sjödin 2011
Jag som ledare
Ishockeyns värdegrund
Att leda andra
Jaget och laget
Lars Sjödin 2011
Två generella principer.
Förbjuda allt som inte är tillåtet.
Eller.
Tillåta allt som inte är förbjudet.
6
Lars Sjödin 2011
När du tillåter allt som inte är förbjudet.
Ökar tilliten.
Uppmuntrar du till kreativitet.
Sätter du upp gränser för förbuden.
Ser du både framåt och tillbaka i tid.
Använder du resultatmål för att ge alternativ.
Uppmärksammar du vad som fungerar oavsett
formella eller informella regler.
Lars Sjödin 2011
När du förbjuder allt som inte är tillåtet.
Minskar tilliten.
Minskar kreativiteten.
Sätter du upp gränser för frihet.
Drar du bara slutsatser från det förflutna.
Använder du ramarna som medel för att nå ett
resultat.
Riskerar du att formalisera de informellt fungerande
reglerna.
Lars Sjödin 2011
Coachande förhållningssätt.
Skapa ett nära
förhållande till
spelarna!
Håll distans till
spelarna!
Vad innebär det för dig att hålla distans till spelarna?
Kan vi ha en väldigt nära relation med spelarna och ändå hålla distans?
Lars Sjödin 2011
Coachande förhållningssätt.
Skapa ett nära
förhållande till
spelarna!
Ge spelarna
mycket förtroende!
Håll distans till
spelarna!
Kontrollera
spelarna i hög
grad!
Visa känslor och
var impulsiv!
Var taktisk och
återhållsam med
att visa känslor!
Skapa visioner och
sätt upp drömmål!
Var jordnära och
sätt realistiska
mål!
Var tolerant och
flexibel!
Sätt gränser och
var bestämd!
Skapa delaktighet
och stå i
bakgrunden!
Vara instruktiv
och peka ut
vägen!
7
Lars Sjödin 2011
25
Teori X
- Spelare är lata av naturen och
undviker träning arbete i största
möjliga mån
- Spelare måste kontrolleras, bli
instruerade och drivna med
”piska” för att uppnå målen
- Spelare vill inte ha ansvar utan
föredrar att bli styrda
- Spelare söker trygghet i andra
Teori Y
- Arbete och träning är för
spelare lika naturligt som vila och
lek.
- Spelare kommer att sträva mot
att uppnå mål, om de finner
mening i det de gör.
- Spelare lär sig att söka och ta
ansvar.
- Alla spelare har potential och
kan vara trygga i sig själva.
Människosyn och ledarskap
Lars Sjödin 2011
NPF inom ishockey Ex: ADHD & Aspergers syndrom
NPF = Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Orsaker Arv & Miljö
Problem uppstår när omgivningens krav krockar
med individens förmåga
Lars Sjödin 2011
Styrkor:
Energifyllda
Tänker utanför boxen
Vågar testa
Uthålliga
Skarpa sinnen
Varmhjärtade
NPF inom ishockey Ex: ADHD & Aspergers syndrom
Lars Sjödin 2011
Svårigheter:
Reglera uppmärksamheten
Impulskontroll
Samspel med andra människor
Hantera förändringar
Hitta & behålla motivationen
Konsekvenstänkande
Tidsuppfattning
NPF inom ishockey Ex: ADHD & Aspbergers syndrom
8
Lars Sjödin 2011
Tips till ledare:
Lägg egna fördomar åt sidan och ha en öppen hållning
Lär känna individen (ta hjälp av föräldrar, skola mm)
Korta, tydliga instruktioner
Upprepa och förstärk det viktigaste
Förstärk det positiva – beröm, beröm, beröm
Försök förutse ev. problem som kan uppstå & hitta enkla lösningar
NPF inom ishockey Ex: ADHD & Aspbergers syndrom
Lars Sjödin 2011
Kom ihåg
Om du mött en person med NPF så har du mött EN
person.
Om problem uppstår så beror det på oförmåga och
inte ovilja!
NPF är väldigt vanligt och finns mitt ibland oss, det är
dock inte alla som vill vara öppna med det, respektera
det!
Lite hjälp kan göra stor skillnad!
NPF inom ishockey Ex: ADHD & Aspbergers syndrom
Lars Sjödin 2011
Är det någon som INTE gynnas av detta ledarskap?
Du hittar materialet på hockeyakademin: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/Utbildningsmaterial/NPFADHDAspergers/
NPF inom ishockey Ex: ADHD & Aspbergers syndrom
Lars Sjödin 2011
Intensitet
Hur mycket spelare
anstränger sig för att
uppnå det de vill.
Motivationens delar
Inriktning
Vad spelare
riktar sin
energi mot.
9
Lars Sjödin 2011
Motivationsfaktorer
Spelares motivation
Inre faktorer
Egna mål
Egen vision
Egna behov
Erfarenheter
Yttre faktorer
Resurser
Feedback
Lagkamrater
Ledarens agerande Agenter/scouter
Autonomi / självbestämmande
Världsklass
Syfte
Lars Sjödin 2011
Praktisk förmåga
• Kunskap – vad spelaren vet
• Skicklighet – vad spelaren kan
• Erfarenhet – hur stor erfarenhet spelaren har
Prestationsmotivation
• Självförtroende – hur stor tilltro spelaren har till sig själv
• Engagemang – hur
• Inställning – hur viktigt det är för spelaren
Val av ledarstil
Lars Sjödin 2011
35
Låg Förmåga och prestationsmotivation Hög
Instruerande
• Tala om
• Förevisa
• Ge råd
Delegerande
• Ge makt
• Ge kontroll
• Ge befogenhet
Instruera, coacha eller delegera?
Coachande
förhållningssätt
• Fråga
• Byta bilder
• Bekräfta
Lars Sjödin 2011
Jag som ledare
Ishockeyns värdegrund
Att leda andra
Jaget och laget
10
Lars Sjödin 2011
Att byta bilder
Ledaren har inte alla svar. Får du en fråga – ge tillbaka frågan och
låt dem själva hitta svaren
Lars Sjödin 2011
Åtgärds-
lyssnandet
Det öppna
lyssnandet
Värderings-
lyssnandet
• Uteslut automatiskt värderingar
• Ställ öppna frågor
• Bekräfta förståelse
• Låt spelaren prata till punkt
• Ta inte över
• Ge bekräftelse
• Hur? När? Vem?
• Vad kan vi göra?
• Vem skall göra det?
• Tala om rätt/fel
• Håller med/ håller inte med
• Sant/falskt
• Bra/dåligt
• Meningsfullt/meningslöst
• Klokt/dumt
• Nytt/gammalt
• Roligt/tråkigt
Lyssna på olika sätt
Lars Sjödin 2011
Bra coachande frågor
Öppna frågor – som inte kan besvaras med ”ja”
eller ”nej”
Korta och kärnfulla – ju kortare öppen fråga desto
längre svar
Lösningsinriktade – som riktar tanken mot en
lösning istället för ett problem
Värderingsfria – undvik att lägga in egna
värderingar och rätt och fel
Aktionsinriktade – innehåller en uppmaning till
aktion
Lars Sjödin 2011
Frågebatteri 1.
1. Coachen ber den som ska bli coachad att tänka på ett problem.
2. Coachen ställer i tur och ordning följande frågor:
- Vad är fel?
- Varför har du detta problem?
- Varför har du misslyckats med att lösa problemet?
- På vilket sätt begränsar problemet dig?
- Vilka konsekvenser kommer problemet att ge?
- Vems fel är det att du har detta problem?
3. Ta en kort paus och låt den som blivit coachad reflektera över hur det
kändes att svara på dessa frågor.
När den som blivit coachad reflekterat klart byter ni roller i paret.
11
Lars Sjödin 2011
Frågebatteri 2. 1. Tänk på samma problem igen.
2. Coachen börjar ställa nya frågor enligt nedanstående mall.
- Vad vill du uppnå i situationen?
- Hur kan du uppnå det du vill?
- Vad kan du lära dig av dina tidigare handlingar i situationen?
- Vilka resurser behöver du för att uppnå det du vill?
- Vilka möjligheter har du?
- Vad ska du göra för att uppnå det du vill?
3. Avsluta med att låta den som blivit coachad att reflektera över hur det
kändes att svara på dessa frågor och skifta sedan roller
När båda är klara, reflektera över skillnaden mellan dessa olika frågebatterier,
vad skiljer dem åt?
Lars Sjödin 2011
Fråga och lyssna
Ge feedback
Feedforward
Fråga
Lyssna på det spelaren berättar – gör inga
tolkningar eller kommentarer
Ta spelarens perspektiv – försök inte få
honom/henne att se annorlunda på situationen
Ge feedback på det som var bra utifrån situationen
Bekräfta spelarens synpunkter där ni är överens
Ge ditt perspektiv – delge vad du uppfattat som spelaren
inte uppfattat
Motivera den feedback du ger
Få spelaren att ta ett eget ansvar för att
omsätta det ni kommer överens om i
handling
Konkretisera vad spelaren ska göra och
inte göra
Lars Sjödin 2011
Grupputvecklingsfaser och ledarskap
Gruppen:
- ”Lära kännafas”
Gruppen:
- ”Konfliktfas”
Gruppen:
- ”Tillit och
strukturfas”
Gruppen:
- Produktivitetsfas
Ledarbeteende:
- Instruerande
- Informerande
- Styrande Ledarbeteende:
- Förklarande
- Övertygande
- Styrande och
coachande
Ledarbeteende:
- Stöttande
- Coachande
- Uppmuntra till
delaktighet
Ledarbeteende:
- Delegerande
- Auktoritet
- Formell
igångsättare
Gruppen:
- Avslut
Ledarbeteende:
- Styrande
Lars Sjödin 2011
Grupputveckling – kom ihåg! Omogen grupp behöver mer styrning från en formell ledare
Mogen grupp tar större ansvar för samarbete och prestation
Uppmärksamma vilken typ av ledarskap som krävs
Involvera spelarna i ledarskapet så tidigt som möjligt
Våga släppa på kontroll för att öka delaktigheten
12
Lars Sjödin 2011
Balansen i ett vinnande lag
FÖR
Ledarskapet
Lars Sjödin 2011
Alla individers individuella egenskaper och behov
Kokas ihop med lagets normer, spelidé, värdegrund mm
När båda dessa möts i full acceptans
Presterar både jaget och laget på maximal nivå
Detta lyckas vi med genom att:
Kan liknas med kraften från en vulkan
Lars Sjödin 2011
..det är attraktivt för spelare att vara med
.. alla kan och får bidra utifrån sin egen förmåga och sina förutsättningar
.. spelare och ledare bekräftar varandra genom återkoppling
& feedback på vad varje individ tillför
Skapa en miljö där..
Lars Sjödin 2011
Herman Nogler
Brendan Morrisson Anders Kristiansson
13
Lars Sjödin 2011
Att planera verksamheten på och utanför
planen!
Lars Sjödin 2011
Metodik och Träningsplanering Syfte
Förståelse och insikt i träningsplaneringens vikt på kort och lång sikt
Mål
Att alla tränare på samtliga nivåer kan göra en grundläggande träningsplanering som hjälper föreningen/ledarna till att utveckla spelarna utifrån sitt ledarskap, policy, kunskap och driv!
Att alla tränare får kunskap om hur ett funktionellt ispass organiseras och genomförs
Läs mer i ”ABC-PÄRMEN”, Grön flik: 5, 6, 11, 12 m.fl.
Lars Sjödin 2011
Begreppen - Syfte/Metod/Metodik
Syfte: Vad vill jag? Vad vill föreningen? Spelarna? - Har vi en ”spelidé”? Metod: Betyder - ”Vägen till ett mål” Vad ska vi göra för att uppfylla syftet med vår verksamhet? Nivåanpassning? Matchning? Träningsmetoder, pulsering, hel-halvplansövningar, stationsträning mm Metodik: Hur vi genomför de olika metoderna i praktiken
Lars Sjödin 2011
Ishockeyns Värdegrund • Glädje En förlåtande miljö där man har roligt och trivs tillsammans stimulerar gruppers och enskilda individers utveckling. Vår verksamhet ska därför präglas av glädje och gemenskap och vi ska värna det ideella engagemanget.
• Tävling Tävling är ett stort inslag i vår verksamhet. Det är något som inspirerar på alla nivåer och bidrar till lustfylldhet, spänning och utveckling. Tävling ska vara ett naturligt inslag i våra aktiviteter, i såväl bredd- som elitverksamheten, och anpassas efter ålder och färdighet.
• Respekt Vi respekterar och visar hänsyn till varandra genom ord och handling både på och utanför isen. Vi jobbar aktivt för att göra vår idrott tillgänglig för fler och alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning får vara med i vår verksamhet. Delaktighet och demokrati ska vara utmärkande drag i arbetet för att utveckla vår idrott.
• Rent spel De etiska och moraliska frågorna ska ständigt beaktas. Att tävla på samma villkor, vara ärlig och en god medmänniska är viktiga förutsättningar för vår idrott. Vi ska därför aktivt verka och agera mot fusk, dopning, mobbning och våld. Vi ska även värna miljön och sträva efter en minskad miljöpåverkan.
14
Lars Sjödin 2011
Planeringshjulet
Lars Sjödin 2011
Träningsfilosofi – Hur ska vi ha det i laget/föreningen?
Vetenskap och
beprövad
erfarenhet
Instabil grundsyn,
byter ofta mellan
ytterligheter
Är din träningsfilosofi fast eller löst
förankrad?
Lars Sjödin 2011
Träningsplanering – Grov/säsongsplanering – Vad?
När? - Förutsättningar
.
Behovsanalys
• Faciliteter, is/fys/teori
• Social situation (för både ledare och spelare)
• Åldersgrupp (utvecklingsnivå - guldålder)
• Prestationsnivå
• Träningsbakgrund - Individanpassning
• Målsättning
• Föreningens syn och riktlinjer
• Vad klarar vi av? Begränsning! Vi är inte övermänniskor!
Lars Sjödin 2011
Träningsplanering – Grov/säsongsplanering –
Vad? När? - Förutsättningar
.
Säsongplanering – detaljer
• Träningstillfällen, träningstider,
föräldraträffar, tester, teori
innehåll, individuell samtal.
• Vilken fys? Cup och seriespel?
Distriktslagsverksamhet?
• Kostnader för spelare/ledare,
vilka ”krav” på föräldrarna?
15
Lars Sjödin 2011
Träningsplanering – Säsong/månad/veckoplanering – Vad? När?
När ska vi göra Vad utifrån Grov/säsongsplaneringen?
Bikupa med grannen! - Berätta hur ni jobbar med planering inför säsongen. - Vilka utmaningar har ni? - Vilken hjälp får ni av föreningen? Tidigare lag/ledare i föreningen? - Vilken hjälp skulle ni vilja ha? -Från SIF? -Från distrikt? -Från er förening?
”För att kunna improvisera
behöver man vara väl förberedd”
Lars Sjödin 2011
Lars Sjödin 2011 Lars Sjödin 2011
Case – Vad styr
träningsinnehållet? Hur planerar ni en isträning? Vad styr? Vilka är utgångspunkterna? Rangordna där 1 är mest viktigt, 2 näst viktigt osv. - Föreningens policy kring träning? - Egen filosofi? - Resultatet i senaste matchen? - Ledarteamets grundplanering. (säsong, månad, vecka) - Antalet utespelare? - Ispassets längd? - Dag och träningstid? Tidig? Sen träning? - Antalet målvakter? - Antalet tränare/instruktörer? - Individanpassning?
16
Lars Sjödin 2011 Lars Sjödin 2011
Ispassets metodik
Syfte och mål med träningen
Kopplad till planeringen- kontinuitet
Energi! Aktivitet!
Fokus på detaljer och uppgift
Feedback till spelarna
Spel i olika former
Kreativa övningar
Tävla
Tålamod
Variation
Vad vill vi åt?
Flexibilitet, fingertoppskänsla
Du sätter nivån!
Var noga! Våga blåsa av!
Vad var bra? Fråga spelarna
Smålagsspel, mindre enheter
Styrda eller öppna övningar?
Glädje! Utmaning!
Engagemang, pusha!
Rita, samlingar
Lars Sjödin 2011
Exempel på planindelning för
stationsträning 6 stationer
Lars Sjödin 2011
Exempel på planindelning för
stationsträning 5 stationer
17
Lars Sjödin 2011
Exempel på planindelning för
stationsträning 4 stationer
Lars Sjödin 2011
Exempel på planindelning för
stationsträning 3 stationer
Lars Sjödin 2011
Förslag på ett upplägg på ispass, U 17 nivå. 60 min/isträning
Block 1 – 0-10 (15) min
Energi! Alla är sugna! Tävla, agerande övningar, kreativa saker, håll igång alla, spec mv-träning, smålagsspelsvarianter, Glädje, hög energinivå sätter standard för passet. Korta men intensiva moment
Block 2 – 10(15) – 30 (35)
Temat över träningen, viss instruktion. Teknikbaserade övningar, spelförståelseträning, inlärning i fokus, stationsmodeller, halvplansmodeller, back-fw övn.
Lars Sjödin 2011
Block 3 – 30(35) -55 min
Spelvarianter på mindre ytor, smålagsspel, kampmomentsövn, intensivt block med tävlingsinslag. Utmärkt om man kopplar spelet till temat på träningen. Tvåmålsspel. Spelförståelseträning
Block 4 – ”Sista 5”
Åkning, kamp, lek, egen tid, Känslan får styra, ”Det sista man gör, det kommer man ihåg” Glädje, Tävling, ”blåsa på”
Förslag på ett upplägg på ispass, U 17 nivå. 60 min/isträning
18
Lars Sjödin 2011
Individuell träning
Varje spelare skall ha en IUP! Bra för spelaren – bra
för tränaren/tränarna. (Individuell Utvecklings Plan)
Individuella samtal – Träningar med spelaren i fokus!
Dagligt snack med varje spelare, se alla, lyssna,
bekräftelse!
Statistikens inverkan. Ha som grund men…
Föräldrar/Släktingars roll. Hur påverkar dom?
Upp- och nedflyttningar av spelare till äldre/yngre lag
– vad ska styra? Hur hantera?
Lars Sjödin 2011
Individuell träning
Gör så gott du kan!
Prioritera individuell träning! Ligger i tiden!
Avsätt tid, dela upp, ge något tillbaka till
spelaren men glöm aldrig att lyssna, visa tillit
och förståelse och ge förutsättningar för vidare
utveckling!
Genom att lyssna så bekräftar du, genom att
lyssna så kommer du att lära dig.
Varför har målvakterna fått den utvecklingen de
sista 10 åren???
Lars Sjödin 2011
Utvärdering av verksamheten – vad har vi gjort?
• Sker alltid efter varje pass/vecka/match/månad/säsong.
• Måste vi ändra? Vad och hur mycket i så fall? Föreningens policy?
• Flexibilitet efter vad som händer men våga hålla din ”Spelidé”
• Tålamod – låt inte resultatet styra verksamheten – Långsiktighet.
• Vad lämnar ni efter er efter säsongens slut? Får andra ta del?
• Ligger till grund för nästa säsongsplanering osv.
• Feedback till spelare. Individuella samtal
Lars Sjödin 2011
Pipa. När blåser vi? Hur kan vi använda pipan som hjälpmedel? När ska vi börja använda tavla? Eller inte? Hur samlar vi gruppen? Vad är lämpligast? Hur tänker vi på koner, däck, övriga hjälpmedel ute på isen? Hur planerar ni nästa övning? Flyttning av puckar till nya utgångslägen?
Metodiska hjälpmedel på is
19
Lars Sjödin 2011
Hur länge ska vi instruera och visa? Kan man börja övningen med ett skott istället för att alltid ha det som avslutning? Hur placerar vi oss som tränare på isen vid övningarna? - Var nära där det händer! - Se detaljer och det ni vill komma åt. - För att ge feed back, för att uppmuntra - Exempel på placering.
Tränarna – Släpp sargen! Var med, snacka och lyssna, var delaktig som ”passiv motståndare”. Inlevelse.
Metodiska hjälpmedel på is
Lars Sjödin 2011
Sammanfattning
- Vad vill jag? Vad har jag för träningsfilosofi?
- Vad vill föreningen?
- God planering = skapar tid, struktur och en tanke mot ett mål.
- God planering = ger möjlighet att kunna vara flexibel.
- God planering = Grund för utveckling av lag och spelare!
Lycka till med planeringen och genomförandet!
”Ibland behöver vi sätta oss ner
för att komma fram till
vad vi står för”
Lars Sjödin 2011 Lars Sjödin 2011
Matchlika träningar JS1
20
Lars Sjödin 2011
• Att belysa för deltagarna vikten av att
ha ett matchlikt tänk i sitt
träningsupplägg
• Att uppmärksamma deltagarna på, att
med enkla metoder kan dem göra sina
träningar än mer matchlika
Syfte
Lars Sjödin 2011
INLÄRNINGSPROGRESSION
Nivå 8 : MATCHEN
Nivå 7 : I rörelse mot rörligt hinder – hög fart
Nivå 6 : I rörelse mot rörligt hinder – låg fart
Nivå 5 : I rörelse mot hinder – hög fart
Nivå 4 : I rörelse mot hinder – låg fart
Nivå 3 : Under rörelse i hög fart
Nivå 2 : Under rörelse i låg fart
Nivå 1 : Stillastående utan hinder
8 NIVÅER
Lars Sjödin 2011
14-16 år
Förutsättningar
Forstsatt utveckling av cirkulationsorganen och styrkan
Förmåga att tåla mjölksyra
Efter puberteten stabiliseras koordinationsförmågan
Vad ska tränas?
Uthållighetsträning
Koordinationsträning
Frekvensträning
Styrketräning med egen kropp och parövningar /Uthållighetsstyrka
Teknikträning med skivstång, successivt med ökad belastning när tekniken är perfekt
Aktiv rörlighet
Spelförståelse (smålagsspel & helplansspel)
Lars Sjödin 2011
Efter Puberteten
Förutsättningar
Forstsatt utveckling av cirkulationsorganen och styrkan
Förmåga att tåla mjölksyra
Koordinationsförmågan stabiliseras
Vad ska tränas?
Uthållighetsträning
Aktiv rörlighet
Koordinationsträning (balans, reaktion, svår motorik)
Snabbhetsträning
Styrketräning med skivstång, successivt med ökad belastning när tekniken är perfekt
Tekniska grunder
Spelförståelse (smålagsspel, helplansspel)
21
Lars Sjödin 2011
Hur jobbar vi konkret med närkampsspel på våra träningar?
Vad är det för skillnad på närkampsspel mellan Flick/dam & pojk/herr
Matchlika träningar
Lars Sjödin 2011
Fem fysiska grundegenskaper
Matchlika träningar
Vilka av dessa egenskaper är vi redan idag bra på att utveckla och
vilka egenskaper är mer eftersatta?
Lars Sjödin 2011
Puckbehandling
Pass / Mottag
Närkampsspel
Målskytte
Spelvändningar
Ingångar
Presspel
Backchecking
Matchlika träningar
Träningsklipp Matchklipp Detaljklipp
Lars Sjödin 2011
Vad betyder spela klart för dig?
Bikupa
22
Lars Sjödin 2011
Spela Klart
Hur ser det ut på våra träningar?
I vilka moment ska vi spela klart på träning?
Träningsklipp Matchklipp
Lars Sjödin 2011
Tips Tävla!
Puckkontroll – Spelvänd Exempel 1 – 1
Forward gör mål på första våg
1 P
Back vinner puck, passar t.ex tränare
1 P
Back vinner puck, spelvänd och åker med puck över
blå 2 P
Forward backcheckar tillbaka puck och gör mål
2 P
Målvakt räddar förstavåg med kontroll
1 P
Målvakt räddar retur eller 2:a våg
2 P
Målvakt vinner puck och passar back eller tränare
1 P
Bygg på eller dra ifrån vad som passar din grupp!
Se till att tävla……….
Lars Sjödin 2011
Vilka egenskaper har en spelare som
alltid tävlar?
Bikupa
Lars Sjödin 2011
Det uppstår ca 180 – 200st 1 mot 1 situationer under en match.
Vinner du 75% av dessa situationer vinner du matchen!
Att tävla under träning
23
Lars Sjödin 2011
Tanke!
Ser vi våra spelares egenskaper?
Ser vi målskytten? Deff. Backen?
Framspelaren?
Låter vi spelarna bli bättre på det dom
är bra på?
Försöker vi få alla bra på allt?
Vi får inte glömma grunderna, men?
Rollspelaren allt viktigare i dagens
hockey!
Lars Sjödin 2011
Kreativitet! Disciplin!
Lars Sjödin 2011
Kreativitet! Disciplin!
Lars Sjödin 2011
INLÄRNINGSPROGRESSION
Nivå 8 : MATCHEN
Nivå 7 : I rörelse mot rörligt hinder – hög fart
Nivå 6 : I rörelse mot rörligt hinder – låg fart
Nivå 5 : I rörelse mot hinder – hög fart
Nivå 4 : I rörelse mot hinder – låg fart
Nivå 3 : Under rörelse i hög fart
Nivå 2 : Under rörelse i låg fart
Nivå 1 : Stillastående utan hinder
8 NIVÅER
24
Lars Sjödin 2011
Grupparbete
Utifrån de delar vi nu gått igenom skall ni
skapa en träning där temat är ”Matchlik
träning”. Vilka tekniska moment träningen
kommer innehålla väljer ni själva.
80 min träning
Lars Sjödin 2011
Ispraktik Matchlika träningar
Lars Sjödin 2011
1 Smålagsspel Bredd-djup
2 Åkslinga
1. Smålagsspel: Varje lag har
2 mål på varsin sida som
de kan göra mål på. Spel 2-
2, 3-3, 4-4, 5-5. Variera
gärna antalet puckar
beroende på antalet
spelare.
2. Åkslinga med
puckbehandling. Puckar i
mittcirkeln, behandla puck
både baklänges &
framlänges. Startar
samtidigt från båda sidor.
Efter målskott, SPELA
KLART! Sedan åker
spelaren som tog första
skottet upp i mittzon för att
tajma in som returtagare
när nästa spelare kommer.
1
2
Lars Sjödin 2011
Å-P-S målskott Puckar i mittcirkel. Spelare 1
hämtar puck, behandlar puck,
åker punkt till punkt.
3 alternativ:
- Skott mot strömmen
- 90°sväng, skott mot
strömmen
- Hård pass för styrning på
spelare som driver kassen.
Efter skottet åker spelaren upp
i mittzon och blir spelaren som
driver på mål.
Spelaren som driver på mål,
läser av spelet:
- vid skott ta retur.
- vid 90°skym MV
- vid pass styr, skjut, GÖR
MÅL!
Spela klart!
25
Lars Sjödin 2011
Spelvändning 3 - MV Påbyggnad från förra
övningen.
Startar vid rödlinjen. Puck
på blålinjerna. Starta
samtidigt då övningen körs
åt båda håll.
Spelare som hämtar puck
och passar ut på kant blir
den som ska driva på mål,
redo för att styra, skymma
& ta retur.
3:e spelare hoppar in efter
att passet levererats och
går på bortre kant beredd
för genomspel eller ta
bortre returyta.
Lars Sjödin 2011
Spelvändning
3-2 + Backcheck
Ytterligare
påbyggnad från förra
övning.
Backcheck startar
när första spelare
har levererat pass till
spelare på kant.
Backar kliver upp i
banan, vinner insida,
stänger gap och
jobbar blad mot
puck.
Spelet fortsätter tills:
- Mål
- MV blockerar
- Försvarande lag
vinner puck och
spelar sig ur zon (ej
skicka iväg pucken)
Lars Sjödin 2011
Spel 5-0 – 5-5
Syfte ingångar - målskott Utgångsläge:
Tränare lägger ner puck i
kortsarg (Gärna så att MV
tvingas ut och stoppa). Laget
gör ett uppspel 5-0.
Det andra laget står nedanför
sin egen förlängda mållinje.
. Så fort laget som spelat upp 5-0 tar sitt avslut startar det andra laget en attack. Målsättningen är att skapa en ingång enligt tidigare övningar. Laget som tog första skottet omgrupperar och försvarar mot attacken. Fullt spel 5-5.
Lars Sjödin 2011
Smålagsspel – spelet framför mål
3-3 med varsin skytt på
långsarg.
När laget vinner puck, hitta
sin skytt och driv in på mål.
Skytten ska alltid skjuta när
den får puck. Ta ej hänsyn
till att spelare är framför
mål.
KAMP - TÄVLA
26
Lars Sjödin 2011
Smålagsspel – 2-1 vs 2-1
2 parrallella 2-1 matcher.
Tränare lägger in puck till
anfallande spelare i båda lagen.
Det lag som först gör mål får
poäng. Spelet bryts och nya
spelare kommer in.
Varje lag har varsin time-out att
använda sig av.
TÄVLA! Attackera målet.
Lars Sjödin 2011
Spelet med & utan puck
Lars Sjödin 2011
Mål / Syfte
Att ge deltagarna baskunskaper i spelet med & utan puck
Att delge deltagarna olika nyckelsituationer i spelet med & utan puck
Att deltagarna ska tillgodogöra sig kunskap i hur träningen i spelet med & utan puck kan ske i föreningen
Lars Sjödin 2011
Spelet med puck
27
Lars Sjödin 2011
Metoder Spelet med puck
• Uppspel mot samlat försvar - Mot olika försvarssystem
• Spelvändningar - Vid press/Check på sig - Efter erövring av puck vid försvarsspel egen zon - Efter erövring av puck vid samlat försvarsspel i mittzon - Efter erövring av puck vid backchecking
• Ingångar - Mot samlat - Mot djupt spelande
• Spel i anfallszon/statiska spelet/andra vågen
• Tekningar
Lars Sjödin 2011
Egna erfarenheter
1. Egen zon uppspel efter erövring av puck i samband försvarsspel
2. Egen zon uppspel under stress när motståndare forecheckar
3. Kontrollerade uppspel mot styrspel
4. Spel i mittzon, spelvändningar
5. Ingångar i anfallszon
Diskutera era egna erfarenheter...
Hur tränar vi det..?
Lars Sjödin 2011
Backar
1. Spelvändningar Snabb första aktion med hög kvalitet Var i rörelse och finta, vilket försvårar för motståndaren Passa eller bär själv ut pucken i mittzon Fullfölj anfallet
2. Offensiva blå linjen Snabb sidledsrörelse (höftöppningar, pauseringar mm) Ha skridskorna utanför blålinjen så får du ”större” zon Målskott vid skymd målvakt, variera mellan tyst skott och snabbt slagskott Träffa mål (skjut förbi ev. täckande spelare) Vid läge sikta på medspelarnas klubbor för styrning
Lars Sjödin 2011
Forwards 1. Spelvändningar
Spegla puckföraren Spelbar i alla korridorer Bibehåll eller helst öka farten
2. Spelet genom mittzon Raksträcksåkning i högsta möjliga fart Bibehåll eller helst öka farten Pucken vid sidan av kroppen
3. Ingångar 2:an alltid på mål mellan försvarande backar med klubban i isen 3:an läser av om han/hon går mot bortre returyta för retur eller genomspel eller tar höjd för bättre målskottsläge (ännu bättre om back följt med upp och tagit den ytan dock.
4. Spelet framför offensiva målet Skymning och styrning Alltid redo för returtagning
28
Lars Sjödin 2011
PowerPlay
Lars Sjödin 2011
Powerplay 5-4, 5-3, 4-3, 6-5, 6-4, 6-3
• Tekningar
• Avslut (Drivet mot mål, trafik, skymning)
• Spelvändningar
• Ingångar
• Avslut (Drivet mot mål, trafik, skymning)
• Återtagande av puck
• Avslut (Drivet mot mål, trafik, skymning)
Lars Sjödin 2011
Effektiva faktorer PP i anfallszon Vinna tekningar
Direktskott och skjut ofta
Skymmare framför mål
Spelare för returer, Aktiva på returer
Spelare på blå som kan få pucken förbi spelare
Alla bör alltid utgöra ett offensivt hot
Pucktempo
Återtagande av puck
Lars Sjödin 2011
119
Bikupa
Powerplay
Hur tränar ni powerplay?
29
Lars Sjödin 2011
Tekningar
Lars Sjödin 2011
Tänkvärt!
Tekarens individuella skicklighet.
En center tekar i genomsnitt 12 gånger och skjuter i genomsnitt 1,5 skott per match.
Hur är förhållandet vid träning?
Lars Sjödin 2011
TEKNINGAR
Viktiga individuella faktorer
God koncentrationsförmåga
Reaktionssnabbhet
Lära sig hur domaren släpper pucken
Läsa motståndaren: klubbfattning, kroppsställning…
Rörelsesnabbhet (avspänd)
Styrka (bål, ben, handleder)
Väl inövad teknik
Aggressivitet / Attityd
Strategi
Tävla! En tekning är en närkamp!
Lars Sjödin 2011
Signifikativt för en duktig tekare?
Reaktionssnabb
Bra tajming
Stark
Utvecklad spelförståelse
Listig
Irrationell
30
Lars Sjödin 2011
TEKNINGAR
Fyra taktiska alternativ
1. Försök komma ”under” motståndaren 2. ”Lås” motståndarens klubba 3. Gå direkt på pucken 4. Dra hälen på motståndarens klubba
Diskussion:
Vilka andra alternativ finns det?
Lars Sjödin 2011
TEKNINGAR - Försvarszon Målsättning: Inte släppa till målchans
Inte förlora rent. Var ställer vi backarna? Var ställer vi forwards? Vem gör vad vid förlorad tekning? Vem hämtar puck vid oavgjort? Scouta motståndare, vad har de för hot?
Varianter att ta sig ut vid vunnen tekning
Lars Sjödin 2011
TEKNINGAR - Mittzon Målsättning: Att ta sig in i anfallszon
Vid vunnen tekning – snabbt skapa passningsalternativ
Vem hämtar puck vid oavgjort?
Vid förlorad tekning – Hur återta?
Lars Sjödin 2011
TEKNINGAR - Anfallszon
Målsättning: Att skapa målchans
Teka för puckvinst
Vid vunnen tekning – sätta press mot målet
Olika passningsvarianter
Vid oavgjort – vem hämtar pucken?
Vid förlorad tekning – Hur agera?
31
Lars Sjödin 2011
TEKNINGAR - Sammanfattning
Försvarszon Mittzon Anfallszon
Vinst/Förlust Vinst/Förlust Vinst/Förlust
Oavsett var i banan som tekningen sker gäller det för den enskilde tekaren och laget att ha en tydlig strategi både
vid vinst, oavgjord och förlust
Lars Sjödin 2011
Spelet utan puck
Lars Sjödin 2011
Vanliga Försvarssystem
• 2-1-2
• 1-3-1
• 2-2-1
• 4-1
• …..
• Kombinerat
Lars Sjödin 2011
Försvarsmetoder
• Forechecking/Press
• Styrspel
• Mittzonsförsvar - Backchecking - Gapcontroll
• Defensiva zonens försvar
• Framför eget mål - Boxa ut, Lyfta/låsa klubbor - Täcka skott
32
Lars Sjödin 2011
Diskussioner/Grupper
Erfarenheten med ert eget försvarsspel
Egen zon, Mittzon, Anfallszon
Hur tränar ni det
Bra, dåligt…
Vad prioriteras..
Lars Sjödin 2011
Backar 1. 1-1 från mittzon (Gap Control)
Försvarande sida = befinn dig mellan motståndaren och egna målet Kontrollera avståndet (Gap control) Stäng mitten och håll anfallaren på utsidan Blad mot puck (klubban i isen mot pucken)
2. 1-1 Försvarszon Försvarande sida, behåll ALLTID insida i 1-1 situationer Blad mot puck, Kropp mot kropp position VTS = Vinn kampen, Ta pucken, Sätt igång spelet
3. 1-1 Framför eget mål (Boxa ut) Håll bort motståndaren från målet – boxa ut Vid skott, skym ej målvakt Vid ev. returer spela rättvänd (få bort motståndaren) - Klubblyftning - Klubblåsning VTS
Lars Sjödin 2011
Forwards 1. Press-spel
Angling Blad mot puck över hela banan Kommunikation Full fart Spelförståelse
2. Backchecking Full fart Pressa puckföraren – Blad mot puck Räkna in motståndarna och backchecka smart
3. Sortering Vid hemgångar Vid tekningar Vid statiskt försvarsspel
4. Täcka skott Var i skottlinjen Behöver inte vara högre än toppen av cirkelkanten för att täcka hela målet (om du är tät)
Lars Sjödin 2011
Integrerat försvarsspel mellan utespelare och målvakt
VARFÖR? - Minimera antalet insläppta mål & öka chansen att vinna matcher
- Utnyttja målvaktens styrkor maximalt
- Synergieffekt: 1+1=3 Alla ser bättre ut
HUR? - Kommunikation på & utanför isen
- Tydlig strategi i olika situationer (rollfördelning)
- Reflektion & Feedback varje dag
- Tillit till varandra
33
Lars Sjödin 2011
2 anfallare mot 1 försvarare + MV
Press på puckförare Håll centrallinjen och ta bort sidledspass
Hur kan det se ut när man inte jobbar efter en gemensam strategi?
Lars Sjödin 2011
Målvakter har olika speldjup Anpassa försvarsspelet efter det..
.. Eller tvärtom
Lars Sjödin 2011
Vid statiskt försvarsspel
Blad mot puck
Boxa ut och kontrollera anfallares klubbor
Skym ej MV, om du hamnar framför ta skottet på dig
Lars Sjödin 2011
När skottet kommer
Lita på att målvakten räddar skottet
Ansiktet framåt i banan, alltså ryggen mot MV
Koll på anfallande spelare & deras klubbor
Tydlighet i vem som ansvarar för vilken returyta
Håll upp anfallande spelare för att MV ska få tid och lugn
34
Lars Sjödin 2011
Penalty Killing
Lars Sjödin 2011
Penalty Killing – PK / BP
Försvarsspel med en, två eller tre
spelare mindre 4-5, 3-5, 3-4, 5-6, 4-6, 3-6
PK spelets olika delar
- Presspel
- Mittzonsförsvar
- Backchecking
- Defensiva zonens försvar
Lars Sjödin 2011
Försvara målet 1:a prioritet
Effektiva faktorer PK Fördröja och skapa avbräck i timing
Tvinga motståndarna till burskydd.??
Utföra forechecking så att farten bibehålles
Skapa bra förutsättningar till flygande byten Försvåra föra puck över mittlinje
Försvåra föra puck över blå linje
Få ner farten på puckföraren och försvåra timingen
Kaotiskt? ”Aktion är viktigare än organisation"
Var stark runt sargerna för utlägg
Attackera vid puckvinst
Lars Sjödin 2011
Spelaren ska: • Läsa spelet
• Vara rörlig
• Ha en aktiv klubba, (vindrutetorkare)
• Inte fastna (varken med kropp eller klubba)
• Ha raka åkvägar, start & stopp
• Täcka skott (Vara offervilliga)
35
Lars Sjödin 2011
144
Bikupa
Penalty Killing
Hur tränar ni penalty killing?
Lars Sjödin 2011
Spelförståelse
BU2&JS1
Lars Sjödin 2011
Syfte
Att ge deltagarna fördjupade
kunskaper i spelförståelse för
att kunna stimulera utövarna
till ökad förståelse för: - De fyra rollerna
- Hjärnan
- Spelets motsatsförhållanden,
skapa – krympa – ytor
- Hel- & delmetoden
- Öppen / Sluten inlärning.
- Memorering
- Övningsexempel
- m.m
Lars Sjödin 2011
?
…vilken
spelförståelse
…speluppfattninge
n är fantastisk
…vilken
splitvision
…han är
spelintelligent
…där ser du en
med bra spelsinne
36
Lars Sjödin 2011
- Påverkbart genom rätt och effektiv träning
- Arv – Miljö
- Genetiskt tak
Inlärning
Kunskap
Spelare A
Spelare B
SPELFÖRSTÅELSE
Lars Sjödin 2011
Vad är spelförståelse?
• Att förstå sitt eget och motståndarens spel
• Att uppfatta spelsituationer, att ta ett beslut och att utföra
• Att utvärdera och lära
Lars Sjödin 2011
- speluppfattning
- spelintelligens
- spelfilosofi
- social spelförståelse
Spelförståelse är ett samlingsbegrepp, vilket innefattar
Lars Sjödin 2011
- Vad en spelare ser i olika spelsituationer.
Splitvision
- Att snabbt bedöma en spelsituation. Med
eller utan puck
Speluppfattning är till viss del medfödd
men är träningsbart
Speluppfattning
Spelförståelse
37
Lars Sjödin 2011
- Att göra rätt beslut i en flervalssituation
- Kreativt tänkande - problemlösning
- Utnyttja motståndarnas svagheter till din
fördel
De bästa spelarna är de bästa problemlösarna och de
utvecklar spelet
Spelintelligens
Spelförståelse
Lars Sjödin 2011
Spelfilosofi
Spelförståelse
Vi vill spela med Puckkontroll.
När vi har pucken:
Vårda pucken inom laget.
När motståndarna har
pucken:
Pressa motståndarna dit vi vill
att dem ska ta pucken
Taktik svarar på hur vi ska göra det
Exempel: Spelfilosofi
Föreningens, tränarens och spelarnas
ide om hur vi ska spela
• Fritt spel?
• Styrt spel?, (Åldersbetingat, Roller)
• Spelaransvar
Vilket håll går utvecklingen?
• Viktigt med en utvecklande spelidé
Lars Sjödin 2011
I vilken miljö kan vi bäst öka vår spelförståelse?
- Relationen Ledare-spelare, Ledarskap-Spelarskap
- Respekt - kommunikation
- En miljö där det snackas (omkl.rum) och tittas på
hockey
Vi ledare kan stimulera till problemlösning genom att:
Social spelförståelse
Spelförståelse
Lars Sjödin 2011
Spelets motsatsförhållande
I anfallsspelet vill vi skapa ytor/tid
I försvarsspelet vill vi krympa ytor/tid
Förståelsen för dessa grunder är helt
avgörande
38
Lars Sjödin 2011
De fyra rollerna
Spelförståelse
Lars Sjödin 2011
ANFALLARE MED PUCK FÖRSVARARE MOT
PUCKFÖRARE
ANFALLARE UTAN PUCK FÖRSVARARE MOT ICKE PUCKFÖRARE
Offensivt Defensivt
Varje spelvändning innebär att spelarna
intar en ny roll.
En bra spelare kan växla och hantera alla
rollerna !
De fyra rollerna
Lars Sjödin 2011
Spelförståelse Träna följande tekniska moment
Anfallare med puck:
- Skridsko till öppen is
- Skydda puck
- Ta skott - Göra mål !
- Returtagning
- Leverera Passning
- Finter / Dribbla
Försvarare mot puckförare:
- Skridsko, krympa yta
- Rätt sida
- Närkampsspel med klubba
- Närkampsspel med kropp
- Samarbeta med målvakt
- Sätta igång spelet !
Anfallare utan puck:
- Skridsko, Söka yta (bredd/djup)
- Skridsko, krympa yta
- Ta pass
- Direktskott - Göra Mål !
- Returtagning
- Screen
Försvarare mot icke puckförare:
- Skridsko, krympa yta
- Ge understöd
- Närkampsspel med klubba
- Närkampsspel med kropp
- Sätta igång spelet !
Lars Sjödin 2011
Spelförståelse
Det är tydligare och enklare för
spelarna att tolka, reagera och agera
utifrån sin roll
Ett bra sätt att lära in sin roll är att
träna i små enheter 1 mot 1 upp till 5
mot 5
Genom att snabbt känna till och inta de
”fyra rollerna” är det möjligt för
spelarna att lära sig ett bra lagspel
39
Lars Sjödin 2011
HEL- OCH DEL-
METODEN
Spelförståelse
• DELMETODEN
Bryt ner och träna i små enheter
• HELMETODEN
Träna i hela femman
Lars Sjödin 2011
Viktiga
begrepp:
Spelförståelse
• Passningsskugga
• Bredd och djup
• Skapa trianglar
• Give and Go
• Skapa/Krympa yta
• Split Vision
• Man-Man, Zonspel
Lars Sjödin 2011
Hur tränar vi spelförståelse?
Spelförståelse
Lars Sjödin 2011
Hur kan vi lära in det vi vill lära ut ?
40
Lars Sjödin 2011
HÖGER
HALVA
•Kreativitet
•Fantasi
•Känsla
•Färgseende
•Intuition
•Musik
VÄNSTER
HALVA
•Logik
•Matematisk förm.
•Analytisk
förmåga
•Strukturellt tänk
•Språk
Hur kan vi lära in det vi vill lära ut ?
Lars Sjödin 2011
Vänster hjärnhalva – tränaren förklarar och bryter ned spelet via analys och logiska lösningar. Tränaren ger
spelaren alternativa lösningar.
Höger hjärnhalva – tränaren uppmanar spelaren att lösa problemen, till exempel genom olika former av
spel. Det som är rätt varierar beroende på omständigheterna.
HÖGER
HALVA
•Kreativitet
•Fantasi
•Känsla
•Färgseende
•Intuition
•Musik
VÄNSTER
HALVA
•Logik
•Matematisk förm.
•Analytisk
förmåga
•Strukturellt tänk
•Språk
Hur kan vi lära in det vi vill lära ut ?
Lars Sjödin 2011
ÖPPEN INLÄRNING
- Ex. Vi ska spela 3 mot 3 på tvären, byte på signal.
Utifrån detta låter vi spelaren läsa och ta alla beslut
från de uppkomna situationerna.
SLUTEN INLÄRNING
- Ex. Vi ska spela 3 mot 3 på tvären, byte på signal.
Alla skall ha rört pucken i ”trean” innan skott avlossas.
Vi ”sluter” övningen med att belägga med vissa krav
som gäller under spelets gång.
I detta exempel för att prioritera passningsspelet.
När vi lägger på dessa regler/krav sluter vi och
begränsar spelaren i övnings situationen.
Spelförståelse ÖPPEN OCH SLUTEN INLÄRNING
Lars Sjödin 2011
Metodisk inlärning
Spelet lär spelaren
Off ice, bollspel
Andra idrotter, titta på och utöva
Spelförståelse
Hur tränar vi spelförståelse?
41
Lars Sjödin 2011
Metodisk inlärning
- Träna teknisk skicklighet
( ABC 7-10 år, blad 2)
- Träna situationer med flera val
- Memorering av situationer
Spelförståelse
Lars Sjödin 2011
Kreativitet
Tävling
Fler spelare är involverade
Förbättrar den individuella skickligheten
Intensivare
Alla spelare utvecklas
DET ÄR ROLIGT!!!
Fördelar med smålagsspel
Lars Sjödin 2011
Mindre tid och plats = MER, MER; MER!!! • Mer puckkontakt • Mer passningar • Mer skott och mål • Mer räddningar • Mer kroppskontakt • Mer och snabbare beslut att ta • Mer mönsterigenkänning • MER SPELFÖRSTÅELSE
I Smålagsspel har du helt enkelt …
Lars Sjödin 2011
Jämförelser Smålagsspel/Helplansspel
• Detta exempel är från samma träning och samma spelare som har följts!(U14)
Moment Smålagsspel Helplansspel
Aktiv Tid: 5 min 06 sek Aktiv tid: 4 min 43 sek
• Passningar 8 st 3 st
• Mottagningar 6 st 2 st
• Presspel 7 gånger 1 gång
• Spelvändningar 9 gånger 1 gång
• F-spel vid eget mål 3 gånger 0 gånger
• Kamp framför off mål 3 gånger 0 gånger
• Klubbrytningar 6 st 0 st
• Närkamper 7 st 1 st
• Tacklingar 2 st 0 st
• Skott 6 st 1 st
• Returer 2 st 0 st
• Mål 1 st 0 st
• Puckbehandling 9 gånger 3 gånger
• Finter 8 st 0 st
• Skridskoövergångar 5 st 1 st
https://www.youtube.com/watch?v=CB_Ygapyl7c
42
Lars Sjödin 2011
Smålagsspel = Bra spelförståelseträning
Spelet lär spelaren
Olika smålagsspel med positiv feedback
Mindre tid och plats ger mer av allt ___________________________________________________________________________________________
Teknik Tävling
Allsidighet - Fantasi - Lek - Roligt
SPELFÖRSTÅELSE
Kreativitet Flera involverade Intensivare
Alla utvecklas
Lars Sjödin 2011
SPELFÖRSTÅELSE - Ispraktik
2 mot 2
Göra sig spelbar.
Omställning från försvar till
anfall.
Lars Sjödin 2011
SPELFÖRSTÅELSE - Ispraktik
1 mot 1 + 2 fasta passare
Triangelspel.
Omställning från försvar till
anfall.
Lars Sjödin 2011
SPELFÖRSTÅELSE - Ispraktik
5 mot 3
Skapa och krympa ytor.
Röra sig ur
passningsskugga.
Göra sig spelbar.
Alltid två spelvägar.
43
Lars Sjödin 2011
SPELFÖRSTÅELSE - Ispraktik
2 mot 1 x 2
Spela 2 mot 1 på halva ytan
De får ej gå över tänkt
mittlinje.
Lars Sjödin 2011
SPELFÖRSTÅELSE - Ispraktik
1 mot 1 på tvären.
Träna omställning mellan
anfall och försvar.
Lars Sjödin 2011
SPELFÖRSTÅELSE - Ispraktik
2 mot 1 på tvären.
Prioritera skottvillighet !
Lars Sjödin 2011
SPELFÖRSTÅELSE - Ispraktik
1 mot 1 på halvplan i syfte
att ta ansvar för pucken och
att klara av sin en mot en
situation såväl offensivt
som defensivt. Likaså träna
på spelvändningar.
44
Lars Sjödin 2011
SPELFÖRSTÅELSE - Ispraktik
MEMORERING
Anfalls spel – Hög 3a
Fw timar med fart och
åkväg för att få skottläge i
”hög 3a” position
Lars Sjödin 2011
SPELFÖRSTÅELSE - Ispraktik
Lars Sjödin 2011
Sammanfattning
spelförståelse Syftet var att ge deltagarna
fördjupade kunskaper i
spelförståelse för att kunna
stimulera utövarna till ökad
förståelse för: - De fyra rollerna
- Hjärnan
- Spelets motsatsförhållanden,
skapa – krympa – ytor
- Hel- & delmetoden
- Öppen / Sluten inlärning.
- Memorering
- Övningsexempel
- m.m
Lars Sjödin 2011
MÅLSKYTTE JS 1
45
Lars Sjödin 2011
Målskytte
• SKOTTET
• DRIVET MOT MÅLET
• TRAFIKEN SKYMNING, STYRNING, RETURTAGNING - SPELA KLART
• GENOMFÖRANDET I MATCHEN OCH PÅ TRÄNING
Lars Sjödin 2011
Målskytte
SKOTTET
• Kort anläggning - Quick release
• Utnyttja flexen i klubban
• Skillnader mellan olika typer av handledsskott
• Tysta skott, Trycka eller slå, ”Wrist & Snap shot”
• Minimalt med info eller fel info till målvakt
• Snabbt, Oannonserat, Maskerat
• Skott i fart, Skott i skäret
• Finter
• Direktskott
• Komma till skott under press
• ALLT FÖR ATT;
• Komma till skott i dagens täta spel
• Försvåra för målvakten
Quick release
Lars Sjödin 2011
Målskytte
SKOTTET
Noggrannheten/Inlevelsen i utförandet på träning
• Metodik
• INLÄRNING Instruktion - Övning - Feedback - Reflektion - Progression
• PROGRESSION Höj svårighetsgrad/Intensitet och träna matchlikt
• Klara av att komma till skott;
• I skäret, både på bortre ben och på benet närmast pucken
• Trots stress bakifrån -Backcheck
• Trots stress framifrån eller från sidan -Tacklingar eller Blad mot puck
• Även om passning inte sitter på bladet
• Viljan/avsikten att göra mål varje tillfälle på träning och i match
Lars Sjödin 2011
Målskytte
AGERA FÖRE SKOTT
För att;
• Skapa utrymme för att få iväg skottet (tid och yta för ”releasen”)
• Få igenom skottet mot mål
• Få förflyttning på målvakt
Med hjälp av;
• Indrag
• Pass - Direktskott
• Finter och pausering
Plan B; Ta pucken till målet och trafiken • Drivet, skymning, styrning, retur
Agera f. Skott
Indrag
46
Lars Sjödin 2011
Målskytte
AGERA FÖRE SKOTT
För att;
• Skapa utrymme för att få iväg skottet (tid och yta för ”releasen”)
• Få igenom skottet mot mål
• Få förflyttning på målvakt
Backspecial på blå;
• Indraget
• Finter, pausering, höftöppning
• Rörelse i sidled och djupled
• Tyst skott och Direktskott
Plan B på blå; Ta pucken till målet och trafiken • Drivet, skymning, styrning, retur
• Använd kortsargen för sargstuds eller för att vinna puck bakom förlängda mållinjen
Back
Sargretur
Lars Sjödin 2011
Målskytte
AGERA FÖRE SKOTT
• Flytta puck i sidled
• Gärna över centrallinjen
• Åk eller passa i sidled
• Tvinga målvakt flytta i sidled
• Skott mot den sida målvakten kommer ifrån
Chansen att göra mål är 10 gånger större om
pucken passerar centrallinjen än om
målvakten inte behöver flytta sig alls.
Endast 15% av skotten föregås av en
förflyttning av målvakten.
Däremot görs 50% av målen på situationer
där målvakten är i rörelse.
Statistik från NHL visar att;
”Skott mot strömmen”
ökar svårighetsgraden
för målvakten väsentlig
Flytta puck i sidled + Skott mot ström
Lars Sjödin 2011
Målskytte
AGERA FÖRE SKOTT
• SKOTT MOT STRÖMMEN
Ett mer konsekvent nyttjande av skott mot strömmen resulterar i;
• Mål
• Okontrollerade returer
• Hitta returytan
AGERA FÖRE PASSNING
• Med finter och pauseringar
• Frys eller få målvakt att agera
Mot ström -Retur Agera f. Pass
Lars Sjödin 2011
Målskytte
HITTA NÄT
Var i målet? Träffbild
47
Lars Sjödin 2011
Målskytte
HITTA NÄT • Var i målet? -Träffbild
• Med skärpa och med Marginaler
• Precision kontra sannolikhet och %
Målskottsförsök kan resultera i;
• Mål, Retur (ny möjlig målchans) eller Målvaktsblockering (tekning i anfallszon)
…förutsatt att skottet träffar mål
Skott utanför/över eller blockat skott resulterar i;
• Inget mål, Ingen retur, Ingen tekning
…istället stor risk att motståndaren återvinner puck, vänder spel och anfaller
• TRÄFFA MÅL -Anpassa marginaler till precisionsförmåga
• Flytta målvakten i sidled • Skjut mot den sida målvakten inte förväntas hinna till om det finns öppet nät
• Eller skjut MOT STRÖMMEN om det kan förväntas vara svårare för målvakt
• Noggrannhet/Inlevelse i utförandet på träning och match
Lars Sjödin 2011
Målskytte
Var finns luckorna?
Puckens öga
Leftskyttens bild
Lars Sjödin 2011
Målskytte
• Var i zonen görs målen?
• Förstå målvaktens arbetssätt
• Blockområde/Reaktionsområde
• Närspelsområde
• Optimalt Målskottsområde
Blockområde Blockområde
Lars Sjödin 2011
Målskytte
• Var i zonen görs målen?
• Förstå målvaktens arbetssätt
• Blockområde/Reaktionsområde
• Närspelsområde
• Optimalt Målskottsområde
• Ytterområde
• Ta pucken till målet och trafiken
Blockområde Blockområde
48
Lars Sjödin 2011
Målskytte
DRIVET
• Drivet mot mål -Klubban i isen
• Vinna insidan
• Timing
-Fart, Tempoväxling
-Inte för tidigt
• Stanna på mål
-Vinna ytan -Vinna kampen
• Hitta ytan
-Framför mål -Bortre returytan
-Högt i ”slot” eller i tekningscirkel (”Quiet Area”)
Drivet
Vinna insidan
Stanna på mål
Hitta ytan
Lars Sjödin 2011
Målskytte
TRAFIKEN - SPELA KLART
• Skymning
• I skottlinjen i ansiktet på målvakt
• Förflyttning som bryter målvaktens synfält
• Styrning
• Över, under, genom, förbi eller runt målvakt
• Returtagning
• Klubban i isen
• Returyta
• Spela klart
Skymning
Lars Sjödin 2011
Målskytte
GENOMFÖRANDET I MATCHSITUATIONEN OCH PÅ TRÄNING
• Matchlikt träningsupplägg
• Klara att komma till skott trots stress
• Bara 4,5% av skotten i optimala målskottsområdet utan press i NHL!!
• Mindre än 1,5 skott/lag/match där vi oftast tränar??
• Träna att utnyttja varje tillfälle i 4,5%-ytan maximalt, men…
• Träna också alternativa vägar att ta pucken till mål
Lars Sjödin 2011
Målstatistik alla 3 topplagen JVM 2010 SWE, CAN, USA
JVM 2015
Endast ett fåtal mål görs i
optimala målskottsområdet
71% 75%
87%
Målskytte
GENOMFÖRANDET I MATCHSITUATIONEN OCH PÅ TRÄNING
• Träna alternativa vägar att ta pucken till mål
49
Lars Sjödin 2011
Målskytte
GENOMFÖRANDET I MATCHSITUATIONEN OCH PÅ TRÄNING
• Goda vanor
• Tävla
• Inlevelse
• Quick release/Direktskott
• Agera före passning - Agera före skott
• Träffa mål
• Inställningen och Viljan att göra mål - Varje gång!
Lars Sjödin 2011
Skottrampsträning
• Skjut 100 skott om dagen
• Variera och skjut olika sorters skott (Forehand, backhand, tryckskott m.m.)
• Variera position och vinklar (På olika ben, fötterna i olika vinklar, 360° skottradie)
http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/Utbildningsmaterial/Skottrampstraning/
Lars Sjödin 2011
MÅLVAKTENS SPEL OCH TRÄNING
Lars Sjödin 2011
Målvaktens spelidé
Kombination av Blockande och Agerande spel
Förflytta
• Hitta bästa position och ställning för att rädda » Rörlighet i alla riktningar – Stående eller nere på isen
» Frånskjut, Glid och Stopp
» Förflyttningar till, i och från målvaktens olika ställningar
Rädda
• 3 olika sätt att rädda
1. Täcka/Blocka » I position för att täcka och rädda i en kompakt ställning
2. Reagera och Blocka » Rädda med en samlad ställning in i skottlinjen
3. Reagera och Agera » Aggressiva, explosiva räddningar i ytterlägen eller…
… Kontrollerat med aktiva handskar, ben eller klubba
Spela klart
• Inta ny eller samma position mot pucken efter räddning » MOT PUCKEN; Nere eller Uppe, Täck eller Agera
50
Lars Sjödin 2011
Blockande ställningar
• Stående samlad
• Butterfly
• One pad
• SMS
• Samlad i närspel
Målvaktsspel Kombination av Blockande och Agerande spel
Lars Sjödin 2011
Målvaktsspel Kombination av Blockande och Agerande spel
Blockande ställningar
• Stående samlad
• Butterfly
• One pad
• SMS
• Samlad i närspel
Agerande spel
• Aggressivt i ytterlägen
• Stående eller nere
• Aktiva händer
Lars Sjödin 2011
Målvaktsspel Box Control = Position + Ställning
Lars Sjödin 2011
Målvaktsspel Box Control = Position + Ställning
Matchsituationen Inlärningen - Instruktionen
http://www.paramecanic.se/default.asp?str=72&link=BOXB
OUND
51
Lars Sjödin 2011
Hitta, följa pucken
Skanna situationen
Fokus hela vägen
Oavsett typ av räddning
Målvaktsspel Blicken
Lars Sjödin 2011
Målvaktsspel Blicken
Hitta, följa pucken
Skanna situationen
Fokus hela vägen
Oavsett typ av räddning
Lars Sjödin 2011
Spelande målvakt
Kravbild för den spelande
målvaktens individuella färdigheter Skridskoteknik Puckbehandling Teknik vid sargen Passningar Rensa pucken ur zonen
Kravbild för målvaktens spelförståelse Kunna överblicka situationen Förstå spelsätt Värdera möjlighet / risk Kommunicera / Samarbeta
Offensivt målvaktsspel
http://www.swehockey.se/ImageVaultFiles/id_55195/c
f_78/Spelande_mv.PDF
Lars Sjödin 2011
Spelande målvakt
Målvaktens tre huvudalternativ för att sätta
igång spelet
1. Överlämning till medspelare utan press
2. Kort pass till omarkerad medspelare
3. Kontrollerat långt pass till spelbar medspelare
4. Plan B
Offensivt målvaktsspel
52
Lars Sjödin 2011
Spelande målvakt
• Visa i god tid och med tydlighet vilka intensionerna är;
Lämna, spela eller rensa.
• Välj att blockera om laget behöver ett avbrott i spelet i ett
pressat läge eller för att t.ex. få in nya spelare
• Plan B Om något går snett
Rensa pucken ur zonen för att vinna tid, och
för att eventuellt få in nya spelare
I sista hand vinna tid genom att lägga pucken
på fri yta där vi kan vinna tillbaks pucken
Offensivt målvaktsspel
Lars Sjödin 2011
Spelande målvakt
Målvakten kan överblicka situationen
Uppfatta och värdera situation
Uppmärksamma försvarare på om det finns hot i form av omarkerade spelare
Kommunicera med och ev. dirigera utespelare
Tydlig, enkel kommunikation
Klar strategi
Enkla kommandon
Kommunicera med ord och gester
Målvakten i anfall och försvar
Lars Sjödin 2011
Spelande målvakt
Integrera målvakten i försvarsspelet Utveckla samarbetet mellan målvakt och utespelare
Strategier för att lösa återkommande situationer
Försvar mot flygande anfall
Försvar mot långa anfall/statiskt anfallsspel
Situationer nära målet -Inbrytning, inspel, returer
Detaljer att diskutera och träna
Skottäckning
Utboxning
Returer
Markering/Ansvarsfördelning
Målvakten i försvarsspelet
MV 100%
100% Hjälp
Ansvars-
fördelning
Lars Sjödin 2011
Både i försvar…
…och i anfall
Träna: Spelförståelse
Samarbete och kommunikation
Klubb- och skridskoteknik
Involvera målvakten i spelövningar
Målvaktens träning
53
Lars Sjödin 2011
Målvakten i lagträningen-
Kombination av metodisk nötning av teknik och träning av matchlika moment är bästa målvaktsträningen Uppvärmning utanför isen
Teknik och känsla i början av passet
Bra chans att rädda
Resten av passet präglas av:
Spelarnas vilja att göra mål till varje pris
Målvaktens drivkraft att göra allt för att rädda varje puck
Träna matchlikt, Spela klart, Tävla!
Goda vanor och bra träningsrutiner avgörande för utveckling
Målvaktens träning
Lars Sjödin 2011
Målvakten i lagträningen-
Kvalitetshöjande faktorer för målvakten och för målskytten i lagträningen
Avstånd mellan skotten Fokus på att göra mål, Ta returer, Spela klart Minimera antalet moment före målskott Lägg till moment efter skottet för skytten
» Följ pucken, stanna på mål, ta ny position
Begränsa tid och yta för anfallare » Press bakifrån, från sidan, framifrån » Kamp om returer med försvarare
Höj svårighetsgrad för målvakt
» Skymning, styrning, returslinga
Goda vanor och bra träningsrutiner avgörande för utveckling
Målvaktens träning
Lars Sjödin 2011
Hjärnskakningar
Lars Sjödin 2011
Syfte
Syftet med denna presentation är att:
Ge deltagarna en grundförståelse i vad en hjärnskakning
är samt vilka symptom som kan uppstå.
Gå igenom hjärntrappan som är den gällande riktlinjen
vad gäller rehabilitering efter hjärnskakning.
Uppmana alla ledare att ta ansvar för att spelarnas
säkerhet alltid kommer i första hand.
54
Lars Sjödin 2011
Källa
Läkartidningen nr 16 2007 volym 104
Hjärnskakning och idrott – nya riktlinjer för
handläggning Författare: Yelverton Tegner, Bengt Gustafsson, Magnus Forssblad,
Lars Lundgren & Sven Anders Sölveborn
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/6/6514/LKT0716s1220_1223.pdf
Observera att dessa riktlinjer gäller i förstagångsfall. Det vill säga att individen har aldrig
haft en hjärnskakning tidigare.
Lars Sjödin 2011
Vad är en hjärnskakning?
”En hjärnskakning är en komplex process som
påverkar hjärnan och igångsätts genom yttre
traumatiska krafter”.
Lars Sjödin 2011
Symptom
Subjektiva besvär som
personen känner: Huvudvärk
Yrsel
Illamående
Förvirring
Minneslucka
Medvetandeförlust
Desorinentering i tid och rum
Omedvetenhet om ställning i matchen
Omedveten om aktuella händelser
Overklighetskänsla
Ser stjärnor
Öronsus
Trötthet och tröghetskänsla
Objektiva fynd: Sänkt medvetande
Nedsatt balans
Initiala kramper
Ostadig gång
Svarslatens
Illamående
Kräkningar
Frånvarande blick
Sluddrigt tal
Svårigheter att utföra kommandon
Lätt distraherad
Nedsatt koncentrationsförmåga
Emotionell obalans
Inadekvat beteende
Nedsatt fysisk prestationsförmåga
Lars Sjödin 2011
Akut omhändertagande
ABC-vård – D.v.s. fria luftvägar ska etableras, halskrage ska sättas
på och risken för skada på nacke ska iakttas tills personen är
undersökt av läkare.
Avbryt all aktivitet - gäller också vid så kallad ”Bell ringer”,
stjärnsmäll.
Spelaren flyttas till omklädningsrummet för observation.
Är förloppet komplikationsfritt, kan han/hon sändas hem, men får
inte lämnas ensam under kommande 12 timmar.
Om medvetslöshet eller längre minneslucka, skall idrottsutövaren till
sjukhus för bedömning.
Vid akutläge, ring 112
55
Lars Sjödin 2011
Rehabilitering
Hjärnvila - så länge den skadade har några som helst
symptom, ska det råda total ”hjärnvila”. Det innebär vila
både fysiskt och psykiskt. Spelaren ska utöver all fysisk
aktivitet, även avstå från TV, dataspel, musiklyssnande,
läxläsning och liknande.
Rehabiliteringen följer sedan en trappa med stegvis ökad
belastning. Denna trappa gäller från 16-17 års ålder. Det
finns för yngre inga generellt accepterade riktlinjer, men
takten ska vara långsammare i återgången.
Lars Sjödin 2011
Hjärntrappan
1. Minst 24 timmar av symptomfrihet innan fysisk aktivitet
påbörjas
2. Minst 24 timmar mellan de olika stegen
3. Spelaren ska vara symptomfri för att få fortsätta
hjärntrappan från nästa steg
4. Om spelaren får symptom under/efter ett steg, ska man
avvakta tills symptomen är borta. När spelaren är
symptomfri påbörjas ny 24 timmars vila. Efter detta
återupprepas det steg som tidigare klarats av utan
symptom.
Grundregler
Lars Sjödin 2011
Hjärntrappan
Steg 1 -
Hjärnvila
Ingen aktivitet. Total hjärnvila. En enkel fråga att ställa till spelaren är hur
han/hon mår på en skala 0-100. Om svaret är mindre än 100 tyder det på att
personen inte är helt återställd och rekommendationen blir då fortsatt vila.
När symptomfrihet varit i minst 24 timmar går man vidare till steg 2.
Lars Sjödin 2011
Hjärntrappan
Steg 2 – Aerob
träning
Promenader, cykelträning eller lättare jogging. Ansträngning skall ej överstiga 12 på
Borgskalan. Lättare träning således utan att träna styrka som ex armhävningar,
sit-ups och liknande.
Steg 1 -
Hjärnvila
56
Lars Sjödin 2011
Hjärntrappan
Steg 3 –
Teknikträning
Spelaren får fullt ut deltaga i uppvärmning med övriga laget samt deltaga i
teknik och passningsövningar.
Steg 1 -
Hjärnvila
Steg 2 – Aerob
träning
Lars Sjödin 2011
Hjärntrappan
Steg 4 – Träning utan
kontakt
Här tillåts spelaren deltaga i lagträning med full fysisk ansträngning. Tacklingar och/samt
risksituationer för kollision mot sarg eller spelare undviks. Lätt styrketräning kan påbörjas.
Steg 1 -
Hjärnvila
Steg 2 – Aerob
träning
Steg 3 –
Teknikträning
Lars Sjödin 2011
Hjärntrappan
Steg 5 – Full
träning
Nu tillåts spelaren deltaga fullt ut i lagets normala träning.
Steg 1 -
Hjärnvila
Steg 2 – Aerob
träning
Steg 3 –
Teknikträning
Steg 4 – Träning utan
kontakt
Lars Sjödin 2011
Hjärntrappan
Steg 6 – Återgång till
match
När spelaren deltagit i ordinarie träning och inte fått några symptom får han/hon återgå
till matchspel. Detta beslut bör tas i samråd med medicinsk personal.
Finns några frågor kvar finns idag neuropsykologiska tester för hjälp med
bedömningen innan han/hon släpps tillbaka till full aktivitet.
Steg 1 -
Hjärnvila
Steg 2 – Aerob
träning
Steg 3 –
Teknikträning
Steg 4 – Träning utan
kontakt
Steg 5 – Full
träning
57
Lars Sjödin 2011
Hjärntrappan
Steg 1 -
Hjärnvila
Steg 2 – Aerob
träning
Steg 3 –
Teknikträning
Steg 4 – Träning utan
kontakt
Steg 5 – Full
träning
Steg 6 – Återgång till
match
Lars Sjödin 2011
Avslutningsvis..
Med korrekt handläggningssätt och rehabilitering, kommer
spelarna att kunna återgå till full aktivitet på ett tryggt och
säkert sätt efter en hjärnskakning. Dessa regler gagnar
individen samt ger tydliga ramar att följa för ledare inom
idrotten.
I de fall där det handlar om upprepade hjärnskakningar hos
en individ så förlängs rehabiliteringen för att spelaren ska
få en så säker återgång som möjligt.
Ta alltid kontakt med medicinsk personal i dessa fall! Ta alltid ditt ansvar som ledare och prioritera
individens säkerhet och hälsa först!
ALLTID!
Lars Sjödin 2011
Domarens roll
Lars Sjödin 2011
För att genomföra en säker och kvalitativ
ishockeymatch så blir ett gott samspel mellan
spelare, domare, ledare och publik en
grundförutsättning.
- ”Spelarna spelar, domarna dömer, tränarna
coachar. ”
(Publik = föräldrar i ungdomssammanhang).
Domarens Roll
58
Lars Sjödin 2011
Vilken bakgrund har domarna som dömer våra matcher?
Domarna måste genomgå en årlig utbildning för respektive
nivå.
Domarna som dömer matcherna kommer oftast från den
egna föreningen och är aktiva spelare i något av föreningens
lag.
Tänk på att många domare är unga och har begränsad
ledarskapserfarenhet och hamnar i en ny situation
Ett stödjande förhållningssätt stöttar och uppmuntra unga
domare att fortsätta lära sig och utvecklas.
Domarna i ungdomsishockeyn är,
precis som spelarna, under utbildning!
Lars Sjödin 2011
Vilka förutsättningar har domarna som dömer våra matcher?
• Matcherna utgör en viktig del i utbildningen och utvecklingen
domarna ingen möjlighet att träna på sin roll.
• Oftast har killarna / tjejerna inge som stöttar coachar dem under
matchen. Se till att vara ett stöd för dessa.
Många domare saknar coach/tränare på matcherna som talar om
vad som är rätt och fel. Inlärning blir genom ”learning by doing.
Domarna i ungdomsishockeyn är,
precis som spelarna, under utbildning!
Lars Sjödin 2011
Bikupa
Domarna är precis som spelarna, under
utbildning
Hur bör vi som ledare uppträda i mötet med
våra domare?
Före/Under/Efter match?
Lars Sjödin 2011
För junior och senior matcher så
administreras domarna av ansvariga på
distriktet eller regionen och är de som
ska kontaktas vid eventuella frågor eller
synpunkter.
- Vet du vem denne är på distriktet?
- Hur får vi domare till våra matcher?
- Hur kan vi hjälpa och stötta ansvarige i
föreningen/distriktet och i vilka frågor kan
jag vända mig till denne?
Domare till våra matcher
59
Lars Sjödin 2011
Att ungdomsdomare,
distriktsdomare, regionsdomare och
förbundsdomare är de fyra
kategorier av domare som finns.
Att det i Sverige finns ungefär 5000
licensierade domare och därutöver
ett stort antal föreningsdomare.
Att det är Svenska
Ishockeyförbundets regelutskott som
beslutar om regeländringar och inte
domarna.
Visste Du ...
Lars Sjödin 2011
Svenska ishockeyförbundets
utbildningsstege
Lars Sjödin 2011
HUR GÖR VI?
Lars Sjödin 2011
Case 1.
En spelare har precis blivit tacklad i ryggen och
domaren missade en solklar utvisning. Spelarna och
supportrarna skriker på domaren som inte har en
aning om vad skett. Domaren åker upp mellan båsen
och båda lagens tränare går fram.
Hur agerar du i denna situation?
Diskutera och reflektera
60
Lars Sjödin 2011
Case 2.
Ni har en match mot ett lag som tillhör ett annat distrikt.
När du kommer till arenan så är domarna helt nya för dig
men du har hört att nivån på domarna har varit sådär i det
här distriktet under säsongen. Spelarna vet självklart också
om detta och innan matchen kommer dem upp till dig och
undrar, är domarna så dåliga som dem hört?
Hur bör du som tränare agera i en sådan situation?
Diskutera och reflektera
Lars Sjödin 2011
Case 3.
Det är en het match och några spelare börjar att
slåss framför målet, överraskande nog ser domarna
mellan fingrarna och spelarna får åka och byta trots
att det borde varit flera utvisningar. Spelarna i båset
vänder sig och kollar fundersamt på dig, vad händer
egentligen?
Hur kan vi agera i en sådan situation?
Diskutera och reflektera
Lars Sjödin 2011
Grundläggande regler
För att inhämta kunskap om de
grundläggande reglerna i ishockey så
rekomederar vi att du laddar ned
populärversionen av regelboken på
www.hockeydomare.se Lars Sjödin 2011
Många gånger hörs: ”Varför tar
domaren inte utvisning nu när
han/hon tog det där borta”
Vet du vilka kriterier som en situation
måste uppvisa för att det ska
bedömas som en utvisning?
NÄR DÖMER DOMAREN
UTVISNING ?
61
Lars Sjödin 2011
Uppenbar
Ger en fördel
Orsakar eller riskerar att orsaka
skada
… skall domaren utvisa
spelaren.
(OBI: Obivous, Benefit, Injury)
NÄR FÖRSEELSEN ÄR...
Lars Sjödin 2011
Om en spelare tappar sin hjälm under
pågående spel, får spelaren inte delta
i spelet utan måste omedelbart bege
sig till spelarbänken.
Mindre straffet om spelaren inte byter.
Regel 34 – HJÄLM
Lars Sjödin 2011
REGEL 65 – HYBRIDICING
I. Om en spelare i ett lag som inte är i numerärt underläge på något sätt spelar pucken (med klubba, handske, skridsko, kropp etc.) från
sin egen planhalva helt över motståndarnas icinglinje, utan att pucken reflekterats eller vidrört någon utespelare på offensiv
planhalva, är icingsituationen aktiv.
II. Vid hybridicing måste linjemannen ta två beslut. Först måste han avgöra om pucken som spelats från egen planhalva kommer att
passera icinglinjen i anfallszonen eller inte. Om han bedömer att så är fallet, måste han avgöra om en försvarande utespelare eller en
anfallande utespelare kommer att nå pucken först.
Lars Sjödin 2011
III. Det andra beslutet beskrivet ovan måste tas senast när spelarna som jagar pucken når en tänkt linje mellan nedsläppspunkterna i
anfallszonen. Det är spelarnas skridskor som är avgörande i detta fall.
Om han bedömer att den försvarande spelaren kommer att nå pucken först, ska icing dömas. Om han däremot bedömer att den anfallande
spelaren kommer att nå pucken först, ska icingen slås av. Om pucken inte har hunnit passera icinglinjen när spelarna når den tänkta linjen mellan
nedsläppspunkterna, ska icingen slås av.
REGEL 65 – HYBRIDICING
62
Lars Sjödin 2011
REGEL 93 – SPELARBYTEN I
SAMBAND MED
ICINGAVBLÅSNINGAR
I. Ett lag som spelar pucken till icing får inte
genomföra något spelarbyte innan spelet
har återstartat. De spelare som befann
sig på banan när pucken lämnade
klubban, ska vara de som återstartar
spelet för felande lag. Denna regel
tillämpas bara från U15 och uppåt. [S]
Lars Sjödin 2011
II. Om ett lag försöker genomföra ett spelarbyte trots att de spelat pucken till icing, ska domaren varna laget. Vid en andra förseelse ska felande
lag ådömas ett lagstraff för fördröjande av spelet.
III. Även om ett lag som spelat pucken till icing utnyttjar sin time-out, får de inte genomföra
något spelarbyte.
REGEL 93 – SPELARBYTEN I
SAMBAND MED
ICINGAVBLÅSNINGAR
Lars Sjödin 2011
REGEL 97 –
UNDERKÄNNANDE AV MÅL
UNDER SPEL
I. Inget mål ska godkännas om en anfallande utespelare sparkar (sparkrörelse), kastar,
handpassar, eller på något annat sätt spelar pucken i mål med någon del av sin kropp förutom med klubban även om pucken
reflekteras på någon person på vägen in i mål.
Lars Sjödin 2011
REGEL 97 –
UNDERKÄNNANDE AV MÅL
UNDER SPEL
II. Inget mål ska godkännas om en anfallande utespelare dirigerar, returnerar eller slår in
pucken i mål på något sätt med sin klubba över ribbans höjd, även om pucken därefter
reflekteras på någon person eller på något föremål på vägen in i mål. Anmärkning: Det är
den del av klubban som träffar pucken som är av betydelse.
63
Lars Sjödin 2011
III. Inget mål ska godkännas om pucken reflekteras direkt i mål via en domare, inte heller
om pucken går via en domare och sedan via någon annan person eller något föremål in i mål.
Om pucken däremot träffar en domare och därefter spelas i mål på ett tillåtet sätt, ska målet
godkännas.
REGEL 97 –
UNDERKÄNNANDE AV MÅL
UNDER SPEL
Lars Sjödin 2011
REGEL 78 – OFFSIDE
I. Den enda offsidelinjen som finns är den offensiva blålinjen. Ingen anfallande utespelare får passera denna linje före pucken.
II. Hela blålinjen tillhör den zon som pucken befinner sig
III. Om pucken är utanför anfallszonen, räknas den inte som i anfallszonen förrän hela pucken har passerat blålinjen.
IV. Om pucken är i anfallszonen, räknas den inte som i den neutrala zonen förrän hela pucken har passerat blålinjen.
V. Om en utespelare i det anfallande laget befinner sig i anfallszonen och pucken befinner sig i den neutrala zonen, är det inte en offside
eller en avvaktande offside, förrän hela pucken har passerat blålinjen.
Lars Sjödin 2011
Bytande spelare och målvakt ska befinna sig inom
ett tänkt område begränsat av spelarbänkens längd
och 1,5 meter från sargen.
88 – SPELARBYTEN UNDER
SPEL
Lars Sjödin 2011
Nedsläpp kan enbart ske på någon utav de
9 markerade teckningspunkterna.
58 – PROCEDUR FÖR
NEDSLÄPP
64
Lars Sjödin 2011
I. När utvisningar utdöms så att ett lag hamnar i
numerärt underläge, ska spelet återstartas på en av
de två nedsläppspunkterna i felande lags
försvarszon, förutom om:
1. Utvisning utdöms efter ett mål; efterföljande nedsläpp
ska ske på mittpunkten.
2. Utvisning utdöms innan periodstart eller efter
periodslut; efterföljande nedsläpp ska ske på
mittpunkten.
REGEL 53 – AVGÖRANDE AV
NEDSLÄPPSPOSITION VID
UTVISNINGAR
Lars Sjödin 2011
3. Om en försvarande spelare ska ådömas en utvisning
och en anfallande utespelare som befinner sig kring
blålinjen eller längre bak i banan, åker förbi den övre
cirkelkanten av nedsläppscirklarna under en
konfrontation sker efterföljande nedsläpp på en av de
två nedsläppspunkterna i den neutrala zonen utanför
det utvisade lagets försvarszon.
REGEL 53 – AVGÖRANDE AV
NEDSLÄPPSPOSITION VID
UTVISNINGAR
Lars Sjödin 2011
II. Om en utespelare i det anfallande laget ådöms en
utvisning under nedsläppsproceduren, ska nedsläppet
flyttas till anfallande lags försvarszon.
III. Om utvisningar utdöms till båda lagen under samma
spelstopp, men vid olika tillfällen och för olika orsaker,
ska nedsläppet ske i försvarszonen för det lag som
ådömdes den sista utvisningen.
REGEL 53 – AVGÖRANDE AV
NEDSLÄPPSPOSITION VID
UTVISNINGAR
Lars Sjödin 2011
Om, efter att domaren sträckt upp sin arm, ett mål
görs av det icke felande laget, skall målet
godkännas och det första Mindre straffet inte
utdömas. Alla andra straff ska utdömas.
Om det felande laget redan är underlägset i
spelarantal på banan skall det första Mindre eller
lagstraffet som avtjänas upphöra. Alla andra straff
som uppstod ska utdömas.
101 – UTDÖMANDE AV
UTVISNING
65
Lars Sjödin 2011
Om en spelare spelar pucken med hög klubba i den
neutrala eller i anfallszon skall felande lag ”förlora” en
zon och nedsläpp ske på den närmaste
tekningspunkten i den zonen.
Inget mål kan göras när en anfallande spelare träffar
pucken med sin klubba över målribbans höjd.
Avgörande faktor är om pucken träffar en del av
klubban som är över ribbans höjd och som sedan
styr in pucken i mål.
75 – SPEL PUCK MED HÖG
KLUBBA
Lars Sjödin 2011
- Mindre straffet (2min på felande spelare, målvakten utvisas
ej till bänken)
- Lagstraff (2min, någon spelare från isen när spelet
stoppades utom målvakten eller utvisad spelare avtjänar)
- Större straffet (5min, en grov förseelse, innebär alltid att
straffet Game misconduct medföljer, spelar ej mer i
matchen men kan spela nästa match)
- Misconduct (10min, ett personligt straff som inte påverkar
antalet spelare på banan.)
De olika straffen
Lars Sjödin 2011
- Game Misconduct (20min, kommer oftast med
ett större straff men kan också utdömas själv.
Spelaren lämnar banan)
- Match penalty (25min, innebär automatisk
avstängning från nästkommande match,
ersättare sitter av straffet.)
- Straffslag (spelaren i motståndarelaget som
blev av med målchansen får lägga ett straffslag,
ingen sitter av straffet i båset. Inget straff på klockan
upphör om mål görs på straffslaget)
Observera att i SHL och Hockeyallsvenskan är
det valfri spelare som lägger straffen.
De olika straffen
Lars Sjödin 2011
Att utbilda spelarna i spelets
regler Hur säkerställer vi att spelarna har kunskap om
spelets regler så att man kan spela på en optimal nivå?
Hur ger vi feedback till killar och tjejer som har brutit mot reglerna så att det skapas en förståelse för hur spelet och reglerna är
uppbyggda?
Hur får vi spelarna aktiva i regelinhämtningen och lärandet utifrån situationer som sker på isen
under matcher?
66
Lars Sjödin 2011
Kom ihåg….
Utan domare – ingen match!
Du som ledare/tränare har ett stort ansvar att vara en föregångsman gentemot domaren då Du oftast sätter en standard för hur spelarna
kommer uppträda mot domaren!
Tillsammans vill vi arbeta för att utveckla svensk ishockey, till världens bästa!
Domarens Roll
