SIGILL BIODLING · 2017. 6. 2. · av ett ackrediterat laboratorium. Vid förändringar i honungshanteringen som påverkar kvalitén ska en ny HMF-analys göras.** 4.4 Honung som

SIGILL BIODLING | VERSION 2015:2 | GILTIG FRÅN 2015-04-01

SIGILL BIODLINGCertifieringssystem för

kvalitetssäkrad produktion av honung.

LIVSMEDELSSÄKERHET | DJUROMSORG | MILJÖ

GRAFISK FORM OCH PRODUKTIONSigill Kvalitetssystem AB 2015

KONTAKTSigill Kvalitetssystem AB 105 33 StockholmTelefon: 08-7875950www.sigill.se [email protected]

© Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige. Att mångfaldiga innehållet i denna skrift, helt eller delvis, utan medgivande från Sigill Kvalitetssystem AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande: genom tryckning, kopiering etc. Det är endast tillåtet att ladda ner denna skrift som elektronisk fil, skriva ut innehållet och göra en kopia för ändamålet att förbereda och genomföra en IP-certifiering. All annan användning kräver skriftligt medgivande från Sigill Kvalitetssystem AB.

INNEHÅLL

1 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD ____________________________________ 6

2 PRODUCENTANSVAR _________________________________________ 7

3 ARBETSMILJÖ _____________________________________________ 7

4 LIVSMEDELSSÄKERHET ______________________________________ 8

5 MATERIAL, UTRUSTNING OCH LOKAL _________________________ 9

6 MÄRKNING _______________________________________________ 10

7 SPÅRBARHET _____________________________________________ 10

8 BISJUKDOMSLAGEN. ANMÄLAN OCH SMITTFÖRKLARING ______ 11

9 BEHANDLINGSÅTGÄRDER __________________________________ 12

10 SÄKER FÖRVARING _______________________________________ 13

11 UPPSTÄLLNING ___________________________________________ 13

12 DJUROMSORG _______________________________________________ 13

13 BIGÅRDSPLACERING ______________________________________ 14

14 HISTORIK OCH DOKUMENTATION _____________________________ 14

TILLVAL FÖRÄDLING

3 LOKALER OCH ANLÄGGNING _______________________________ 15

6 SKADEDJURSSÄKRING ____________________________________ 16

7 VATTEN __________________________________________________ 17

8 FÖRVARING OCH HANTERING AV LIVSMEDEL _________________ 17

10 VARUMOTTAGNING OCH LEVERANTÖRSKONTROLL ____________ 18

13 SPÅRBARHET OCH ÅTERKALLELSE __________________________ 19

15 HACCP-ANSVARIG _________________________________________ 20

16 FAROANALYS _____________________________________________ 21

17 KRITISKA STYRPUNKTER (CCP:ER) OCH HACCP–PLAN _________ 21

SIGILL BIODLING ALLMÄNNA VILLKOR _______________________ 23

SIGILL BIODLING VERSION 2015:2 | GILTIG FRÅN 2015-04-01

4 (24)

SIGILL BIODLINGSigill Biodling är ett certifieringssystem för kvalitetssäkring av biodling. Sigill Biodling ägs och förvaltas av Sigill Kvali-tetssystem AB, ett dotterbolag till LRF.

Sigill Biodling innehåller produktionsregler för livsmedels-säkerhet, djuromsorg och miljöansvar.

Honung från biodling som är certifierad enligt Sigill Biod-ling får märkas med kontroll- och ursprungsmärkningen Svenskt Sigill. Regler för märkning och hantering finns på www.sigill.se.

SIGILL BIODLING ALLMÄNNA VILLKOR - RAMVERKET FÖR CERTIFIERINGENSigill Biodling Allmänna Villkor är den del i standarden där generella krav redovisas för företag som ska certifieras. I Sigill Biodling Allmänna Villkor regleras t.ex. kompetens-krav för revisorer, krav på certifieringsorgan, villkor för certifiering samt hur en revision ska genomföras etc. Mer information finns längst bak i denna handbok.

PRODUKTIONSREGLERNAS OMFATTNINGSigill Biodling är öppen för alla företag med biodling. Anslut-ning till systemet är frivillig. Reglerna gäller generellt för all verksamhet inom företaget som berör den certifierade produktionen.

EGENREVISION OCH ADMINISTRATIV REVISIONEgenrevision ska genomföras varje år. Det innebär att reg-lerna i handboken gås igenom och eventuella avvikelser noteras i en åtgärdsplan och åtgärdas så fort som möjligt.

De år revision inte sker på plats ska egenrevisionen kon-trolleras av certifieringsorganet, så kallad administrativ revision. Då ska en kopia av åtgärdsplanen för Sigill Biodling skickas till det certifieringsorgan verksamheten är ansluten till. Detta görs på papper eller digitalt med verktyget IP Egenrevision. En signerad och daterad åtgärdsplan ska skickas även om det inte finns några avvikelser eller behov av åtgärder note-rade från egenrevisionen.

EGENREVISION - DIGITALT Egenrevision görs digitalt på sidan www.ipegenrevision.se. En ny användare skapar ett konto genom att fylla i sina kontakt- och företagsuppgifter varvid den eller de checklistor som gäller för den specifika verksamheten sorteras fram.

Reglerna ska gås igenom och det ska noteras om de uppfylls eller inte. De regler som inte uppfylls förs automatiskt över till en åtgärdsplan som, via verktyget, skickas in till det certifieringsorgan verksamheten är ansluten till.

EGENREVISION MED HANDBOKReglerna ska gås igenom och det ska noteras om de upp-fylls eller inte. Varje krav som besvaras med ett ja ska vara uppfyllt. Svar nej innebär att punkten inte är uppfylld. För punkter som inte berör verksamheten ska alternativet ej relevant användas.

Produktionsregler som eventuellt inte uppfylls ska noteras i en åtgärdsplan tillsammans med planerade korrigerande åtgärder. Åtgärdsplanen dateras, signeras och en kopia skickas till det certifieringsorgan verksamheten är ansluten till.

EXTERN REVISION AV PRODUKTIONEN PÅ FÖRETAGETVart fjärde år kommer en ordinarie, föranmäld extern revi-sion ske på plats i produktionen. Revisionen omfattar gransk-ning av dokumentation; skriftliga rutiner och instruktioner, intyg, analysprotokoll, journaler etc. samt inspektion av pågående produktion anmäld för certifiering.

Certifieringsorganet har också en skyldighet att utföra ett visst antal revisioner i form av stickprov, samt därutöver om det finns särskilda skäl att göra speciella uppföljande kontroller. I dessa fall behöver inte revisionen vara föranmäld till företaget. Läs mer om det längst bak i denna handbok.

GODKÄND REVISION OCH SANKTIONERFör godkänd revision krävs att alla eventuella avvikelser har åtgärdats. I undantagsfall kan revisionen godkännas trots att det finns kvarstående avvikelser, men då ska företaget kunna presentera en trovärdig åtgärdsplan.

Om revisionen inte blir godkänd kan företaget bli avstängt och i sämsta fall uteslutet.

Mer information om sanktioner och hur de hanteras, finns längst bak i denna handbok samt i Sigill Biodling Allmänna Villkor.

VERSION 2015:2 | GILTIG FRÅN 2015-04-01 SIGILL BIODLING

5 (24)

KRITISKA REGLER är markerade med en röd oval. Det är regler som är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet, djuromsorg eller miljö och därmed Sigill Biodlings värdegrund. Avvikelser på de kritiska reglerna ses som särskilt allvarliga för trovärdigheten och kan leda till avstängning eller uteslutning.

NYA REGLER och regler som väsentligen förändrats är markerade med NY! i handboken.

REKOMMENDATION är markerad med grön rektangel. Det är frivilligt att följa dessa regler.

NY!

FÖRETAGETS ÅTAGANDEN: Ett företag som är certifierat enligt Sigill Biodling har följande åtaganden: • Reglerna i Sigill Biodling och relevanta lagar och förordningar ska följas i den certifierade verksamheten.• Om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktigt ska kopia på tillstånd/anmälan kunna uppvisas vid revision.• Skyldighet att ta del av förändringar i reglerna som Sigill Kvalitetssystem AB meddelar. • Ansvara för att tjänsteleverantörer får information om kraven och åtar sig att uppfylla reglerna.• Ansvara för att mark, byggnader, maskiner etc. som används i verksamheten uppfyller reglerna även om ägaren inte är det certifierade företaget.• Medverka vid och underlätta så att revisioner kan genom- föras på företaget, vilket också gäller oanmälda revisioner. • Skyldighet att till certifieringsorganet anmäla alla planerade förändringar i produktionen, som kan ha betydelse för certifieringen (t.ex. ägarbyte och utvidgning av verksamheten).

ÖPPENHETUppgifter om de certifierade företagen, t.ex. namn- och adress-uppgifter publiceras på Sigill Kvalitetssystem ABs hemsida, www.sigill.se, när företaget gett sitt samtycke.


6 (24)

1 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD

Förvaring och hantering av kemiska produkterGod hantering av kemiska och hälsofarliga produkter är en förutsättning för en säker produktion. Dokumentation gör det möjligt att utvärdera resultat samt nödvändigt för att kunna spåra och felsöka om det uppstår kvalitetsproblem i produktionen.

UPPFYLLS REGELN?

KONTROLLPUNKT VERIFIERINGSKRAV JA NEJ EJ REL

1.1Bihusesyn

Biodlare ska ha kunskap om de säkerhetsföreskrifter samt farlig-hetsmärkning som finns angivet på etiketten för de kemiska produkter som används.

Biodlaren ska kunna redogöra för risker som finns vid hantering av de kemiska produkter som används, samt vilka åtgärder som ska vidtas vid eventuell olycka.*

1.2Bihusesyn

Utgångna eller ej förbrukade kemiska produkter/läkemedel ska lämnas till kommunens miljöstation/apotek

som miljöfarligt avfall.

a) Det ska finnas dokumentation över vad som lämnats och när, t ex. förbrukade Apistanremsor. b) Inga utgångna eller icke godkända kemiska produkter får förvaras under omotiverat lång tid i anslutning till biodlingen.

1.3Bihusesyn

Kemiska produkter/läkemedel ska förvaras avskilt från livsmedel, obehöriga och barn.

a) Kemiska produkter ska förvaras i skåp eller mindre utrymme som är låsta.b) Obehöriga ska inte oavsiktligt kunna komma åt kemikalierna.

Vid revision inspekteras förvaringsutrymmet.

1.4

Bihusesyn

Kemiska produkter/läkemedel ska förvaras i originalförpackning eller i annan förpackning märkt enligt originalförpackningen.

Förpackningen ska vara lämplig för innehållet och tydligt märkt med innehåll och rätt farosymbol.**

1.5Bihusesyn

Endast kemiska produkter godkända för biodling får användas.

Biodlaren ska kunna redogöra för eller visa var information om godkända preparat finns att hämta.

1.6Bihusesyn

Om läkemedel används för bekämp-ning av Varroa ska användning ske enligt anvisningarna och enligt de regler som gäller för preparatet.

Biodlaren ska visa att anvisningar och regler finns tillgängliga samt kunna redogöra för sina rutiner vid användning.

1.7 Endast kaustisksoda eller miljömärkta rengöringsmedel får användas vid rengöring.

Det ska finnas dokumentation över vilkamedel som används.

* Säkerhetsdatablad för kemiska produkter kan laddas ner från Sigill Kvalitetssystems hemsida www.sigill.se ** Farosymbolerna kan laddas ner från www.sigill.se


7 (24)

* Dokumentationsförslag, se Skötselkort på www.sigill.se

2 PRODUCENTANSVAR

Den som producerar/levererar varor med förpackningsmaterial ska även ta ansvar för återvinning av avfall.

UPPFYLLS REGELN?


2.1Bihusesyn

Om varor packas i konsument-förpackning ska företaget vara anslutet till återvinningssystem.

Biodlaren ska kunna visa att vald leverantör av förpackningar är ansluten till återvinningssystem (REPA).

2.2 Förorenat vax får inte återanvändas i biodlingen, utan ska lämnas till kommunens miljöstation eller eldas upp.*

Det ska finnas dokumentation som kan styrka att vax, som haft kontakt med Apistan eller annat läkemedel som kan ge restsubstanser i vaxet, har förstörts.

2.3 Det ska finnas lämpliga rutiner och lämpliga avställningsytor i bigården vid arbete med skattlådor.

a) Biodlaren ska redogöra för sina rutiner vid arbete med skattlådor och honungsramar.b) Rena, stabila och anpassade arbetsytor ska finnas vid arbete med skattlådor/honungsramar för att undvika att dessa placeras på marken och kommer i kontakt med jord och andra föroreningar.

3 ARBETSMILJÖ

Skyddsutrustning och personlig säkerhetEtt förebyggande arbete minskar risken för och omfattningen av olyckor både materiella och personskador.

UPPFYLLS REGELN?


3.1Bihusesyn

Vid riskfyllda arbetsmoment ska personlig skyddsutrustining användas enligt anvisningar för de kemiska produkter som brukas i odlingen.

Personlig skyddsutrustning enligt anvisningar på preparat, t.ex. skyddsglasögon, andningsskydd, handskar, skyddskläder, ska finnas.

3.2 Första Hjälpen-utrustning ska finnas lätt åtkomlig i nära anslutning till arbetsplatsen.

Utöver att vara lätt åtkomlig ska Första Hjälpen-utrustningen förvaras så att den hålls ren och intakt.

3.3 Brandfara ska beaktas vid torr väderlek och arbete med tänd rökpust.

Tillgång till vatten eller mindre brandsläckare rekommenderas.

3.4 Elutrustning som används i biodlingen ska följa normerna för elsäkerhet.*

Elutrustningen ska vara hel och användas på ett riktigt sätt enligt normerna för elsäkerhet. Provisoriska kopplingar och heminstallerade elsystem kan vara riskabla.

* Se www.elsakerhetsverket.se


8 (24)

4 LIVSMEDELSSÄKERHET

Sammansättning och produktsäkerhetEn god hygien vid hantering samt korrekt märkning och dokumentation bidrar till en hög livsmedelssäkerhet.

UPPFYLLS REGELN?


4.1Bihusesyn

Den honung som säljs ska kontrolleras/bedömas och uppfylla kvalitetskraven gällande smak, vattenhalt, arom, renhet och jäsning.

Biodlaren ska kunna visa och redogöra för vilka kontrollrutiner som används för att säkerställa att kvalitetskraven uppfylls.

4.2Bihusesyn

Biodlingen ska vara anmäld som primärproduktion till Länsstyrelsen (anmälningsblankett finns bl.a på Livsmedelsverkets hemsida).

Det ska finnas dokumentation som visar att anmälan har mottagits av aktuell Länsstyrelse.

4.3NY!

HMF-halten* får ej överskrida 15 mg/kg.

HMF-halten ska kunna styrkas med en analys som genomförts under den senaste 48 månadersperioden av ett ackrediterat laboratorium. Vid förändringar i honungshanteringen som påverkar kvalitén ska en ny HMF-analys göras.**

4.4 Honung som förädlas ska certifie-ras enligt Tillval Förädling i denna handbok.

Tillval Förädling för anslutna till Sigill Biodling, avser biodlare som smaksätter- eller vidareförädlar sin honung till ”sammansatta produkter med honung som bas”.Kravet gäller om du förädlar honung för avsalu oavsett volym. Alla former av tillsatser anses som förädling. Tillsatser som räknas som allergener*** kräver certifiering enligt IP Livsmedel Grund-certifiering.

4.5 Kundförpackningar ska vara försedda med ”locksäkring”.

Förpackningen ska vara försedd med någon form av säkring som går sönder/av om förpackningen öppnats mellan producent och kund. Ex. Lock-etikett med tunga.

4.6 Om eteriska oljor eller andra kemiska produkter används istället för rök-pust ska detta dokumenteras.

Dokumentation**** av användning av eteriska oljor och kemiska produkter vid hantering av bin ska kunna uppvisas och innehålla vilka ämnen som använts.

4.7 Rökpustens bränsle ska inte bestå av fossila bränslen (undantaget torv) och det ska vara fritt från lim och färgrester.

Biodlaren ska kunna redogöra för vilka bränslen som används i rökpusten.Vid en revision kan revisorn inspektera rökpusten och bränsle.

4.8 Om biblås används vid skattning ska den hanteras så att föroreningar ej sugs in i biblåsen och sprids över honungsramarna.

Biblås bör ej användas om risk föreligger att föroreningar sprids över honungsramar.

* Hydroximetylfurfural (HMF) är en organisk förening som härrör från bl.a. uppvärmning av socker. Den kan användas som kvalitetsindikator då alltför kraftig värmebehandling av honung ökar halten av HMF. ** Information om provtagningsrutin och HMF analys finns som stödmaterial på www.sigill.se*** För mer information om allergener, se Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se **** Dokumentationsförslag, se Dokumentationskrav för Sigill Biodling på www.sigill.se


9 (24)

UPPFYLLS REGELN?


4.9 Honungskärl och skattlådor ska vara skyddade från yttre föroreningar vid transport.

Vid transport på öppen kärra eller flak ska honungskärl/hinkar och övrig bimateriel vara väl täckt för att undvika förorening av vägdamm och dylikt.

4.10 Vid tillredning av foder samt vid utfodring av bisamhälle ska god (foder)hygien beaktas.

Foderutrustning ska vara ren/fri från mögel och andra föroreningar. Även vid årstider då utfodring ej är aktuell.

4.11 Användning av kemiska produkter vid förvaring av vax ska dokumenteras.

Biodlaren ska visa och redogöra för hur ramar förvaras och skyddas mot angrepp av skadegörare. Dokumentationen ska bekräfta att vedertagna metoder har använts.

4.12 För att hindra och bekämpa myror i biodlingen bör utgivna rekommendationer följas.

Vid risk för angrepp av skogs-/stackmyror rekom-menderas vegetabilisk olja eller kiselalger.Vid förekomst av söt-/svartmyror rekommenderas vattning med saltlake.Användning av kemiska produkter, t.ex. Myrr, rekommenderas inte. OBS! All användning av kemiska medel ska noteras i journal.

5 MATERIAL, UTRUSTNING OCH LOKAL

Rätt material och utrustning ger goda förutsättningar för en livsmedelshygienisk honungshantering.

UPPFYLLS REGELN?


5.1Bihusesyn

Honungen ska hanteras och förpackas i emballage avsett för livsmedel.

Biodlaren ska kunna visa att kärl och emballage som används för att hantera och tappa upp honung är avsedda för livsmedel och godkända för sitt ändamål.

5.2Bihusesyn

Arbetsredskap och utrustning ska hållas ren och i gott skick.

Biodlaren ska kunna visa och redogöra för de rutiner som tillämpas.

5.3Bihusesyn

Honungsemballaget ska förvaras och hanteras så att det hålls rent.

Förvaringsutrymmet ska erbjuda sådant skydd att emballaget inte smutsas ner eller i övrigt påverkas.Rutiner vid hantering av emballage ska säkerställa att god hygien upprätthålls.

5.4Bihusesyn

Utrymmet för avtäckning/slungning och tappning ska vara anpassat för verksamheten.

Ljusarmaturer ska vara försedda med splitterskydd (lysrör finns splitterfria, märkta med blå ring).

5.5Bihusesyn

Utrymmet för avtäckning/slungning och tappning ska städas och rengöras regelbundet.

Utförd städning och rengöring ska kunna styrkas med notering i journal.*

5.6Bihusesyn

Vid honungshanteringen ska anpassade skyddskläder användas.

Biodlaren ska visa och redogöra för att lämpliga skyddskläder används samt hur de förvaras och rengörs.

* Se exempel ”Hygienschema” på www.sigill.se


10 (24)

* Dokumentationsförslag, se Anvisningar personlig hygien finns på www.sigill.se.

UPPFYLLS REGELN?


5.7 Vid arbete med slungning och tapp-ning ska det finnas anvisningar för personlig hygien.

Biodlaren ska kunna redogöra för och visa vilka hygienregler som tillämpas.*

5.8 Honungen ska lagras på ett tillfredsställande sätt avseende temperatur och föroreningar.

Honung ska lagras inomhus, skyddad från förorening, från solljus och så svalt som möjligt.Vid revision inspekteras utrymmet.

6 MÄRKNING

Konsumenten ska ges information om innehåll och ursprung på ett tydligt sätt.

UPPFYLLS REGELN?


6.1Bihusesyn

Honungsförpackningar ska salu-föras och märkas enligt gällande regler.

Gällande märkningsregler är fastlagda i föreskrift LIVSFS 2014:4 och redovisas i Bihusesyn.

7 SPÅRBARHET

Korrekt märkning av och dokumentation för produkter är avgörande redskap för spårbarheten och gör det möjligt att spåra och återkalla produkter som inte är säkra.

UPPFYLLS REGELN?


7.1Bihusesyn

Vid inköp av honung från andra företag eller personer för vidare-försäljning ska biodlaren (vid varje tillfälle) kunna uppge varifrån honungen är köpt.

Dokumentation* ska finnas.

7.2Bihusesyn

Biodlare som hanterar honung från andra producenter och/eller bereder, smaksätter eller på annat sätt förädlar honung ska registrera sin verksamhet hos den kommunala kontrollmyndigheten.

Bekräftelse på anmälan till den kommunala kontroll-myndigheten ska finnas.

7.3Bihusesyn

Vid försäljning av honung till grossist, detaljhandel eller annan biodlare ska biodlaren (vid varje tillfälle) kunna uppge vilket företag som köpt honungen.

Det ska finnas en heltäckande försäljningsdoku-mentation* som visar vilka kunder som mottagit försålda kvantiteter. Försäljning direkt till konsument behöver inte redovisas per kund.

7.4Bihusesyn

Det ska finnas en återkallelseplan** för honungen så att produkten kan återkallas vid behov (t.ex. om konta-minering upptäcks efter leverans).

Biodlaren ska kunna redogöra för hur en produkt kan återkallas från marknaden, vilka dokument och vilken information som krävs för att göra en återkallelse.

* Dokumentationsförslag, se Dokumentation spårbarhet på www.sigill.se. ** Återkallelseplan, se www.sigill.se


11 (24)

8 BISJUKDOMSLAGEN. ANMÄLAN OCH SMITTFÖRKLARING

Rätt kunskap och kompetens säkerställer att behandling vid smitta och sjukdom utförs korrekt.

UPPFYLLS REGELN?


8.1Bihusesyn

Det ska finnas tillstånd för flyttning av bin eller biodlingsmaterial över församlingsgränsen enligt Jord-bruksverkets föreskrift. SJVFS 1992:38 (omtryck 2002:46).

Tillstånd ska kunna verifieras med dokumentation.

8.2Bihusesyn

Vid misstanke om anmälningspliktiga angrepp på bisamhällen ska detta anmälas till bitillsynsman eller Länsstyrelsen.

Anmälan ska kunna verifieras med kopia eller bekräftelse från mottagaren av anmälan.

8.3Bihusesyn

Bitillsynsmannen ska ges den hjälp som behövs vid undersökning av bisamhället/bigården.

Biodlaren ska kunna redogöra för omständigheter när bitillsynsmannen har rätt att få tillträde till odlingen och hur hjälp bäst kan ges för att genomföra tillsynen och förhindra smitta.

* Dokumentationsförslag, se Dokumentation spårbarhet på www.sigill.se. ** Jäst, hög vattenhalt, skiktad eller liknande är ej hälsofarlig.

UPPFYLLS REGELN?


7.5 Det ska finnas rutiner samt dokumentation för särhållning av inköpt honung som inte är certifierad enligt Sigill Biodling.

a) Biodlaren ska kunna redogöra för de rutiner som tillämpas vid särhållning.b) Exempel på lämpliga rutiner är märkning av förvaringskärl, rengöring av redskap och tankar mellan omgångar. Dokumentation ska finnas.*

7.6 Ett referensprov ska tas från varje års produktion och sparas i minst tre år.

Provet ska väga minst 350 g och märkas med namn, datum, ev. bigårdar, skattnings-, slungnings- och tappningsomgång.*Det är upp till biodlaren att märka som det är mest praktiskt. Vid en revision ska referensprov kunna uppvisas.

7.7 Varje förpackning av honung ska vara försedd med en unik adress (identitet). Det är viktigt för säker lagerhållning eller om återkallelse måste tillgripas.

a) All honung som förvaras i hink, fat eller konsu- mentförpackning ska vara märkt så att principen ”först in först ut” kan säkerställas.*b) ”Först in först ut” säkras med att alla förpack- ningar är märkta med minst månad och årtal.*c) Vid försäljning till grossist ska biodlaren kunna redogöra för hur honungsleveranser märks samt uppvisa dokumentation över mottagare (gäller ej direktförsäljning till konsument).

7.8 Dokumentation ska kunna uppvisasom det vid något tillfälle varit aktuellt att återkalla felaktig (hälsofarlig) honung.**

Dokumentationen ska innehålla orsak och visa hur den återkallade honungen togs om hand.


12 (24)

* Se stödmaterial på www.sigill.se

9 BEHANDLINGSÅTGÄRDER

UPPFYLLS REGELN?


9.1Bihusesyn

Angivna åtgärder ska följas vid behandling av sjukdom/kvalster. Se också pkt 8.2.

Avdödning eller behandling av bisamhälle ska följa beslut och anvisning från bitillsynsman.

9.2Bihusesyn

Reglerna om förintade bisamhällen ska följas.

Anvisningar om rengöring ska följa de bestämmelser som Jordbruksverket utfärdat.

9.3 Biodlaren ska ha kännedom om hurkontakt kan tas med aktuell bitill-synsman för varje område där bikuporna finns uppställda.

Biodlaren ska kunna redogöra för vilken eller vilka bitillsynsmän som är verksamma där biodlaren har verksamhet.

9.4 Nedfallskontroll av Varroa ska utföras årligen i ej angripna bigårdar.

Biodlaren ska kunna redogöra för hur nedfalls-kontroll utförts.

Varroa upptäcks ofta för sent i en biodling. Tidig upp-täckt och insats är viktig för samhällets överlevnad och för att behandlingen mot Varroa ska bli så effektiv som möjligt. Se stödmaterial på www.sigill.se

9.5 Biodlaren ska ha kännedom om vilka metoder som är tillåtna vid behandling mot Varroa.

Biodlaren ska muntligen kunna redogöra för de godkända behandlingsmetoder som används i den egna biodlingen.*Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.

UPPFYLLS REGELN?


8.4Bihusesyn

Det ska finnas tillstånd vid import/införsel och export/utförsel av levande vuxna bin, larver, puppor, sperma, ägg och biodlingsmaterial.

Tillstånd utfärdat av Jordbruksverket samt där så krävs från avsändarlandets tillsynsmyndighet ska kunna verifieras med dokumentation.


13 (24)

10 SÄKER FÖRVARING

Korrekt förvaring förhindrar och förebygger röveri och smittspridning.

UPPFYLLS REGELN?


10.1Bihusesyn

Outnyttjade bibostäder, bivax, övrigt bimaterial och avfall från honung ska förvaras på ett säkert sätt.

Outnyttjade bibostäder, bivax och övrigt material ska förvaras bitätt.

11 UPPSTÄLLNING

En genomtänkt och dokumenterad placering av bikuporna ger goda förutsättningar för en säker biodling.

UPPFYLLS REGELN?


11.1Bihusesyn

Biinnehav och placering av kupor ska vara anmälda till Länsstyrelsen.

Kopia på anmälan ska kunna visas upp.

11.2Bihusesyn

Markägare och grannar ska vara informerade om placering av kupor och utbigårdar ska vara märkta med biägarens kontaktuppgifter.

Kuporna ska vara placerade med hänsyn till omgivningen.Olämpliga platser kan vara i tättbebyggt område där det vistas många barn, t.ex. i närheten av skolor, lekplatser m.m.

12 DJUROMSORG

En god hantering och tillgång till foder är förutsättningar för en god djuromsorg.

UPPFYLLS REGELN?


12.1 Spärrgaller ska öppnas regelbundet eller det ska finnas en utgång för drönare så att drönarna har möjlig-het att flyga ut. Dokumentation över detta ska finnas.

Vid användning av spärrgaller mellan yngelrum och botten, samt mellan yngelrum och skattlåda, får användningen inte leda till att drönarna dör på grund av att de blir instängda.Regeln är även tillämpbar vid yngeluppflyttning över spärrgaller mellan yngelrum och skattlådor. Vid revision kan stickprovskontroller av några kupor ske för att kontrollera att det inte finns många döda drönare.

12.2 Bina ska hanteras varsamt. Biodlaren ska kunna redogöra för hur flyttning av bin sker.Antalet klämda bin mellan botten-yngelrum-skatt-lådor-täckskivor får inte vara onormalt stort.


14 (24)

14 HISTORIK OCH DOKUMENTATION

Dokumentationen över utförda åtgärder gör det möjligt att utvärdera vilka resultat som uppnåtts och är nödvändig för att kunna spåra och felsöka.

UPPFYLLS REGELN?


14.1 Dokumentationen över biodlingen ska vara tydlig och lätt att förstå och den ska sparas i fem år.

Dokumentationen ska kunna förstås utan problem. ”Sigill Skötselkort” upptar de punkter som är obligatoriska för Sigill Biodling.*

* Dokumentationsförslag, se Skötselkort på www.sigill.se.

UPPFYLLS REGELN?


12.3 Bina ska ha tillgång till foder hela säsongen och dokumentation över detta ska finnas.

Biodlaren ska kunna redogöra för hur fodertill-gången säkras, t.ex. vid extremt dålig väderlek, under vintern, vid uppställning av kupor nära monokulturer samt i händelse av att biodlaren tillfälligt skadas eller förolyckas. Bin lyder under djurskyddslagen!

13 BIGÅRDSPLACERING

Dokumentation av bigårdarnas placering och binas dragområde ger förutsättningar för en god skötsel i händelse av olycksfall.

UPPFYLLS REGELN?


13.1 Det ska finnas en karta/skiss som visar bigårdarnas lokalisering, information om tapprum och förvaring av bimaterial.

a) Gäller ej bigård i anslutning till egen bostad.b) Karta/skiss ska vara i sådan skala att det är möjligt att orientera sig.*

13.2 Det ska finnas uppgifter om antalet bisamhällen/gårdar och vem som äger marken där bikuporna är upp-ställda utanför egen tomt. Uppgift ska även finnas för vandringsodling.

Av dokumentationen ska det framgå hur många bikupor som finns. Om bikuporna är uppställda utanför egen tomt (eller vid vandringsbiodling) ska biodlaren kunna uppvisa dokumentation över vem som äger eller brukar marken.*

13.3 Biodlingen ska ge ett välordnat och förtroendegivande intryck.

a) I den biodling och nära omgivning (som du själv ansvarar för) ska råda god ordning och reda. Detta ger ett gott intryck på besökande och skapar förtroende för din verksamhet och din honung.b) Bikuporna ska vara hela och stabilt uppställda.c) Platsen ska vara ”uppvisningsbar/tilltalande” för besökande t.ex. konsument. Olämpliga platser är intill större trafikled, ”smutsig” industri, soptipp och liknande.

13.4 Det ska upprättas dokumentation som visar att säkerhetsavstånd hålls till pollen- och nektarkällor som riskerar att kontaminera produkter från biodlingen.

Dokumentation, t.ex. en karta, ska visa att pollen- och nektarkällor inom en radie av tre kilometer, inte ligger i anslutning till t.ex. trafikleder, soptippar, odlingar med GMO-grödor eller ”smutsig” industri.**

* Dokumentationsförslag, se Bigårdsplacering på www.sigill.se. ** Register över GMO-odlingar finns på www.sjv.se

Sofie

Maskinskriven text

Antal nej/avvikelser:


15 (24)

TILLVAL FÖRÄDLINGTillval förädling gäller biodlare som smaksätter eller vidareförädlar sin honung till ”sammansatta” produkter med honung som bas. Kravet gäller förädling av honung för avsalu oavsett volym. Alla former av tillsatser anses som förädling men tillsatser som räknas som allergener kräver certifiering enligt IP Livsmedel Grundcertifiering. Tillval förädling är ett utdrag ur regelhandboken för IP Livsmedel Grundcertifiering. Reglerna har samma numrering som i handboken IP Livsmedel Grundcertifiering.

3 LOKALER OCH ANLÄGGNING

Syftet är att lokalernas och utrustningens utformning och användning ska skapa förutsättningar för en säker livsmedelshantering och inte påverka den omgivande miljön.

UPPFYLLS REGELN?


3.1 Lokaler och anläggningar ska vara registrerade eller godkända av kontrollmyndigheten när så krävs.

Dokumentation som styrker registrering eller god-kännande (för den aktuella livsmedelsföretagaren) ska kunna visas.Kravet gäller även för företag utan fysisk hantering av livsmedel.

3.3 Det ska finnas en skriftlig rutin för underhåll av mät- och styrutrust-ning som är av betydelse för livs-medelssäkerheten och redligheten.

Rutinen ska vara skriftlig och innehålla:• identifiering av mät- och styrutrustning som har betydelse för livsmedelssäkerheten och redligheten. Exempel på sådan utrustning är termometer, pH-meter, salthaltsmätare, fuktmätare, sterilisator och vågar• hur ofta underhåll, kalibrering eller jämförande märkning av dessa utförs. Det ska ske enligt till- verkarens anvisning eller minst en gång per år. Det gäller särskilt den utrustning som används för att övervaka eventuella kritiska styrpunkter (se regel 17.3).

Genomförda aktiviteter ska dokumenteras.

3.4 Det ska finnas ett system för intern-revision.

• Internrevision ska ske minst en gång per år eller oftare vid förändringar.

• Aktiviteten ska dokumenteras, när det skett, vad som ev. framkommit och vilka ändringar som gjorts.

• Vid internrevisionen ska rutiner och doku-mentation gås igenom och uppdateras vid behov.


16 (24)

6 SKADEDJURSSÄKRING

Företaget ska ansvara för att angrepp av skadedjur i och omkring anläggningen minimeras.

UPPFYLLS RE-GELN?


6.1 Det ska finnas ett förebyggande skadedjursprogram. Inspektion och avläsning ska ske enligt riskbedöm-ning och detta ska dokumenteras.

Skadedjursbekämpning kan utföras av ett anlitat företag eller med egen personal som är kunnig inom skadedjursbekämpning.

Dokumentation ska innehålla:• namn på företaget som anlitas samt kontaktperson alternativt namn på egen personal som utfört skadedjursbekämpning• avläsningar från kontroll/inspektion• typ av skadedjur om det har förekommit• åtgärdsförslag med vidtagna åtgärder/korrigerande åtgärder för bekämpning samt förebyggande åtgärder.

Det får inte finnas återkommande problem med skadedjur som inte åtgärdas.

6.2 Det ska finnas en ritning/skiss, över skadedjursbekämpningens kontrollstationer.* Hanteringen av gifter som används vid bekämpning får inte riskera produktsäkerheten.

Ritningen kan vara enkel, men den ska beskriva var stationerna är placerade. För de bekämpningsmedel som använts ska en teknisk beskrivning (namn) av substansen finnas samt dokumentation av datum då medlet applicerats.

* Kontrollstationer är de ställen där t.ex. beten, fällor eller bekämpningsmedel har placerats.


17 (24)

7 VATTEN

Syftet är att säkra att vatten inte kan utgöra en risk för produktsäkerheten, det gäller både vatten och is som används i tillverkningen och för tvätt/rengöring. Det är också viktigt att rengöra eller byta slangar, tappar och silar då mikroorganismer annars kan växa till i kvarvarande vatten.

UPPFYLLS REGELN?


7.1 Det ska finnas rutiner för att säker-ställa att vatten och is som används i livsmedelstillverkningen inte riskerar produktsäkerheten.

• Vatten som används för tillverkning, bearbetning och konservering av livsmedel samt för slutlig sköljning av t.ex. grönsaker ska hålla dricksvattenkvalitet enligt kriterierna i SLVFS 2001:30. (Vatten för personlig hygien, rengöring av arbetsytor och golv, framställning av ånga, skölj ning av livsmedel, disk etc. behöver inte alltid vara av dricksvattenkvalitet. Dricksvatten ska dock alltid användas när det är nödvändigt för att säkerställa att livsmedlen inte kontamineras). • Det ska finnas en rutin för rengöring- och underhåll av kranar, kransilar och duschmun- stycken.• Vattnets kvalitet ska kunna styrkas med en mikrobiologisk analys som genomförts under den senaste 12 månadsperioden av ett ackrediterat laboratorium (gäller ej vid hantering av färdig- förpackade produkter). Vid behov ska ytter- ligare vattenanalyser genomföras. Detta ska fastställas i faroanalysen. • Egen brunn: Om livsmedelsanläggningen får dricksvatten från en enskild brunn eller dricks- vattenanläggning ska brunnen/anläggningen registreras hos kommunen och provtagning ska ske enligt kraven i lagstiftningen (SLVFS 2001:30).

8 FÖRVARING OCH HANTERING AV LIVSMEDEL

Lagring ska ske under hygieniska förhållanden anpassade till livsmedlets (och förpackningsmaterialets) sort och villkor. Förpackningar ska vara säkra och materialet får inte innehålla skadliga ämnen eller tillåta att sådana överförs i livsmedlet.

UPPFYLLS REGELN?


8.2 Det ska vara en god varuomsätt-ning, ”först in – först ut”-principen (FIFO) ska tillämpas.

Personal som ställer in eller tar ut livsmedel från förvaringsutrymmen ska känna till hur varor ställs in och märks upp, och i vilken ordning de ska tas ut.


18 (24)

10 VARUMOTTAGNING OCH LEVERANTÖRSKONTROLL

Syftet är att säkerställa att leverantörer och legotillverkare uppfyller företagets krav på livsmedelssäkerhet och kvalitet.

UPPFYLLS REGELN?


10.1 Det ska finnas en rutin för övervak-ning av leverantörer och inhyrda tjänster/legotillverkning.*

• Det ska finnas en förteckning över leverantörer. Leverantörer omfattar aktörer i livsmedelskedjan som levererar råvaror eller produkter eller som utför hantering/legotillverkning åt företa- get.• Varje år ska företaget gå igenom sina leverantö- rer och göra en bedömning av vilka som behö- ver följas upp. Behovet av uppföljning ska baseras på en riskvärdering (underleverantörens storlek, riskråvara, tidigare avvikelser, certifie- ringsstatus etc). Leverantörer som utför legotillverkning* åt företaget ska följas upp årligen.• Personen som utför egna revisioner ska ha HACCP-utbildning och god kompetens för att utföra leverantörsbedömningar.

10.2 Det ska finnas dokumentation över utförda leverantörsbedömningar som styrker att leverantörer har en säker och ändamålsenlig tillverk-ning/verksamhet och uppfyller livsmedelslagstiftningen.

• Uppföljningen ska ske genom intyg, certifikat, frågeformulär eller besök. Egna revisioner ska vara dokumenterade enligt mallen på www.sigill.se eller på motsvarande sätt.• Legotillverkare* ska ha ett giltigt certifikat från en tredjepartsstandard eller vara reviderad och godkänd av företaget. Egna revisioner ska vara dokumenterade enligt mallen på www.sigill. se eller på motsvarande sätt. • Primärproducenter och honungsproducenter ska ha gjort en egenrevision med hjälp av Bihusesyn, Miljöhusesyn eller liknande. Detta gäller även företag som förädlar egenproduce rade råvaror. • Avvikelser som riskerar produktsäkerheten ska följas upp. Det ska finnas dokumentation över de åtgärder som har vidtagits som en följd av leverantörsbedömningar.

På www.sigill.se finns många hjälpmedel för leve-rantörsbedömning: • checklista för leverantörsbedömning• Bihusesyn, Regelhusesyn och Miljöhusesyn• sammanställning av lag- och dokumentationskrav som importerade livsmedel och livsmedel från EU omfattas av.

* Legotillverkning, även kallat kontraktstillverkning, innebär att ett företag tillverkar eller bearbetar produkter på uppdrag av ett annat företag.


19 (24)

UPPFYLLS REGELN?


10.3 Det ska finnas rutiner för vad som ska kontrolleras vid inleverans av varor samt hur det ska ske.

Rutinen kan vara muntlig eller skriftlig och ska utformas efter verksamhetens omfattning och inriktning.

Rutinen ska omfatta:• kontroll av att varornas kvalitet uppfyller kraven enligt beställningen• kontroll av ytteremballage och märkning (enligt företagets rutin för kontroll av märkning)• kontroll av mottagningstemperatur, för tempe- raturkänsliga varor • åtgärder om varorna uppvisar brister• kontroll av eventuella intyg och annan dokumentation. Observera att speciella krav gäller för vissa importerade produkter eller produkter som införts från ett annat EU-land. Mer information finns på: www.sigill.se.

Genomförd kontroll ska dokumenteras på följe-sedel eller andra medföljande dokument om inte egen mottagningsjournal upprättas.

13 SPÅRBARHET OCH ÅTERKALLELSE

Livsmedel ska kunna spåras ett steg framåt och ett steg bakåt i livsmedelskedjan (extern spårbarhet). Syftet är att det ska vara möjligt att snabbt kunna spåra och återkalla potentiellt skadliga eller otjänliga livsmedel. Med ”intern spårbarhet” menas att man kan följa råvaror, ingredienser etc. genom processen inom det egna företaget och därmed ha kontroll över vilka råvaror som ingår i en viss tillverkningsomgång. Intern spårbarhet är inte ett lagkrav men med intern spårbarhet är det möjligt att göra en snävare återkallelse vid eventuella problem. Detta minskar kostnaderna och möjliggör en ökad uppföljning av produktionen.

UPPFYLLS REGELN?


13.2 Det ska finnas en rutin för regel-bunden test av spårbarheten.

• Test av spårbarheten ska genomföras minst en gång per år. • Testerna ska i möjligaste mån fördelas mellan olika produktgrupper. • Rutinen kan vara muntlig men testet ska dokumenteras med datum, produkt och spårbar- het bakåt till leverantör och framåt till kund, samt resultat/slutsats av testet med ev. åtgärder. • Redovisande dokumentation skall kunna uppvisas. Spårbarheten bakåt testas genom att plocka en färdig produkt och ta fram leverantör. • Spårbarheten ska testas även för ingredienser och förpackningsmaterial som kommer i kontakt med livsmedel (detta gäller ej företag som för- medlar/hanterar färdigförpackade livsmedel).


20 (24)

UPPFYLLS REGELN?


13.3 Det ska finnas en skriftlig plan för återkallelse.

Av planen ska det framgå:• under vilka omständigheter som livsmedel ska dras tillbaka• vem inom företaget som ansvarar för att informera alla som mottagit varorna, samt vilken information som ska lämnas (”checklista”)• rutin för hantering av produkter som återkallats• kontakt med myndigheter och certifieringsorgan (vid misstänkt matförgiftning eller andra risker med produkten)• kontaktlista till kunder*, myndigheter, personal.

Med återkallande menas att dra tillbaka produkter från nästa led dvs. försäljningsled/butik/restaurang.

HACCP-SYSTEM

HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points) är en analys av de faror som förekommer i produktionen och hur de på ett systematiskt sätt förebyggs. HACCP bygger på en faroanalys där kritiska styrpunkter identifieras för att förebygga och minimera risker med avseende på livsmedelssäkerhet. HACCP är ett grundkrav i lagstiftningen för alla som hanterar livsmedel och ska upprättas i enlighet med Codex Alimentarius sju principer.

15 HACCP-ANSVARIG

För att säkra att HACCP-planen uppdateras och hålls aktuell behöver det finnas en person eller grupp av personer som är ansvariga för den.

UPPFYLLS REGELN?


15.1 Det ska vara dokumenterat vem eller vilka som är ansvariga för HACCP-planen.


21 (24)

16 FAROANALYSSyftet är att identifiera var i verksamheten en hälsofara kan uppstå, samt bedöma farans allvarlighetsgrad från konsumentsynpunkt och sannolikheten för att faran kan uppstå.

UPPFYLLS REGELN?


16.1 Företaget ska ha upprättat en faro-analys enligt principerna för HACCP.

Faroanalysen ska inkludera varje steg i processen som är inom företagets juridiska ansvarsområde. Faroanalysen ska vara relevant för den egna verksamheten och anpassad till dess unika förutsätt-ningar. En faroanalys ska genomföras för varje produktgrupp.

I faroanalysen ska specificeras:• flödesschema – processen från råvara till färdig produkt• för verksamheten aktuella faror för livsmedels- säkerheten (hälsofaror) med mikrobiologiska, kemiska, främmande ämnen samt allergener• förväntad användning av t.ex. speciellt känsliga grupper• faroanalysens omfattning: var ansvaret i verksamheten startar och slutar (även transporter kan ingå i företagets ansvarsområde)• produktbeskrivning (för varje produktgrupp med angivna skillnader inom produktgruppen)• förpackningsmaterial (gäller ej företag som förmedlar/hanterar färdigförpackade livsmedel).

17 KRITISKA STYRPUNKTER (CCP:ER) OCH HACCP-PLAN

Syftet är att bestämma var i tillverkningsprocessen eventuella faror kan styras direkt eller indirekt, hur styrningen ska ske samt vilka gränsvärden som gäller för att en fara för konsumenten inte ska uppstå. Verksamheter där en genomförd faroanalys visar att det inte finns några tydliga kritiska styrpunkter, utan att hälsofarorna hanteras genom väl implementerade och övervakade grundförutsättningar, är undantagna regel 17.1-17.6. Detta kan vara särskilt aktuellt för grossister som hanterar förpackade produkter, frukt och grönt packerier och äggpackerier. Även företag utan fysisk hantering av livsmedel (t.ex. tradingföretag, huvudkontor m.fl.) är undantagna regel 17.1-17.6.

UPPFYLLS REGELN?


17.1 Kritiska styrpunkter (CCP:er) vad gäller livsmedelssäkerhet ska vara identifierade och skriftligt doku-menterade för varje produktgrupp.

Kritiska styrpunkter (CCP:er) är hanteringssteg i produktionen där tillverkningsprocessen kan över-vakas och styras, så att inga oacceptabla hälsofaror kan uppstå.

17.2 För kritiska styrpunkter (CCP:er) ska det finnas kritiska gränsvärden som är dokumenterade.

Kritiska gränsvärden ska baseras på fakta och minst uppfylla gällande lagar och bestämmelser.

För en kritisk styrpunkt kan det finnas flera para-metrar som ska uppfyllas. De ska vara mätbara och möjliga att registrera (t.ex. temperatur, tid, pH).


22 (24)

17.3 Det ska finnas dokumenterade rutiner för övervakning av kritiska styrpunkter (CCP:er).

Av den skriftliga rutinen ska det framgå hur och när kritiska styrpunkter övervakas och dokumente-ras, och vem som är ansvarig.

17.4 Det ska finnas en åtgärdsplan för vilka direkta och korrigerande åtgärder som ska vidtas om gräns-värden för kritiska styrpunkter (CCP:er) överskrids.

För varje kritisk kontrollpunkt (CCP) ska det fin-nas en åtgärdsplan som är dokumenterad.

Följande uppgifter ska framgå:• vilken omedelbar åtgärd som ska vidtas om ett kritiskt gränsvärde överskrids• vem som ska informeras• hur avvikelsen dokumenteras• hur uppföljning sker och vem som är ansvarig• att produkter/råvaror/förpackningsmaterial hanteras enligt systemet för hantering av avvikelser och reklamationer (se regel 14.1), t.ex. system för att avgränsa, märka ut eller kassera produkten.

17.5 Det ska finnas ett system för verifiering av HACCP-systemet.


Verifiering betyder att man bekräftar att HACCP-systemets övervakning fungerar effektivt. Detta kan t.ex. ske genom att någon i företaget går igenom systemet och kontrollerar att kritiska styrpunkter (CCP:er) i HACCP-systemet har följts och överva-kats samt att det inte finns brister.

Det kan också ske genom provtagning och analys, eller kontroll av att dokument i HACCP-systemet fyllts i och att åtgärder vidtagits och dokumenterats vid fel.

17.6 Det ska finnas ett system för validering av HACCP-systemet.

• Validering ska alltid göras vid förändringar i produktionen (t.ex. införandet av ny produk- tionslinje, nya maskiner, ombyggnation) samt vid internrevisionen.


Validering innebär att man utvärderar att HACCP-systemet är upprättat på rätt sätt och ger den säker-het som krävs för typen av produkt och process.

Vid valideringen utvärderas bl.a. om alla relevanta faror tagits med, om gränsvärdena är rätt satta i förhållande till faran och om övervakningen är tillräcklig för att säkra produkterna.

Sofie

Maskinskriven text

Antal nej/avvikelser för tillval Förädling:


23 (24)

I Sigill Biodling Allmänna Villkor beskrivs i detalj vilka krav som ställs på företag som ska certifieras, hur revision ska genomföras och vilken kompetens certifieringsorganen ska ha. Dokumentet kan laddas ner från www.sigill.se eller beställas från Sigill Kvalitetssystem AB. Här följer en sammanfattning.

OLIKA TYPER AV REVISIONERFör att kontrollera att produktionsreglerna uppfylls sker regelbundna

revisioner:

EGENREVISION genomförs varje år. Det innebär att företaget går igenom handboken med reglerna. Eventuella avvikelser ska noteras i en åtgärdsplan, och åtgärdas snarast.

ADMINISTRATIV REVISION sker de år revision på plats inte sker. Egenrevisionen kontrolleras av certifieringsorganet, så kallad administrativ revision. Då ska en kopia av åtgärdsplanen från egenrevisionen skickas till certifieringsorganet som kontrollerar att eventuella avvikelser och beslutar om fortsatt certifiering.

REVISION PÅ PLATS sker minst vart fjärde år. Då kommer en revisor från certifieringsorganet ut till företaget och går igenom dokumenta-tionen och inspekterar produktionen. Alla produktionsregler kontrolleras och eventuella avvikelser noteras.

STICKPROVSREVISIONER genomförs varje år på 5 % slumpmässigt utvalda företag för att kontrollera att reglerna följs även under mellanåren.

EXTRAREVISIONER kan genomföras om certifieringsorganet har anledning att misstänka att kraven för certifiering inte uppfylls. Dessa revisioner kan vara oanmälda.

RESULTAT AV REVISIONENEfter revisionen på plats skriver revisorn ett revisionsprotokoll med eventuella avvikelser tillsammans med uppgift om vad som ska åtgärdas. Både företaget och revisorn ska godkänna protokollet. Därefter ska avvikelserna åtgärdas inom 28 dagar (3 månader vid

inträdesrevision).

GODKÄND REVISIONFör att revisionen ska bli godkänd ska alla avvikelser vara åtgärdade. I vissa specialfall kan certifieringsorganet godkänna en revision trots att det finns avvikelser kvar. Då krävs en godkänd åtgärdsplan som tydligt beskriver hur det ska gå till, och någon form av bevis på att

det kommer att ske, till exempel en beställning från en hantverkare.

EJ GODKÄND REVISIONOm avvikelserna inte åtgärdats i tid kan certifieringsorganet besluta om att stänga av företaget tills åtgärderna är genomförda. Avstängning kan gälla hela företaget eller en del av verksamheten. Om avvikelserna ändå inte åtgärdas riskerar företaget att bli uteslutet.

I ALLMÄNNA VILLKOR FINNS REGLER OM HELACERTIFIERINGSSYSTEMET

Uteslutning kan också ske vid upprepad avvikelse på en kritisk punkt eller om avvikelsen är så allvarlig att den riskerar att allvarligt skada certifieringens trovärdighet. Vid avstängning och uteslutning får företaget inte uppge eller beteckna råvaror som certifierade enligt Sigill Biodling. Det gäller råvaror som producerats före, eller under tiden för avstängning.

CERTIFIERINGSINTYGCertifieringsintyget som utfärdas efter godkänd revision är ett bevis på att reglerna i Sigill Biodling uppfylls. Det är giltigt i 48 månader under förutsättning att alla åtaganden uppfylls och under förutsättning att verksamheten inte förändras i någon större omfattning. Om det finns några särskilda villkor för certifieringen

anges de på certifieringsintyget.

REKLAMATIONER OCH ÖVERKLAGAN AV BESLUT Eventuella klagomål på revisionens genomförande: bokning, bemö-tande, bedömningar etc., ska lämnas direkt till certifieringsorganet.

De är skyldiga att ha rutiner för att hantera klagomål.

UTTRÄDEUtträde ur systemet sker på egen begäran till certifieringsorganet. Råvaror eller produkter som produceras efter datum för utträde är

inte certifierade råvaror.

KOMPETENTA REVISORERCertifieringsorganen ska ha revisionsledare som leder revisions-arbetet och revisorer som genomför revisioner ute hos företagen. Detaljerade kompetenskrav ställs på revisorerna. De ska ha både teoretisk och praktisk kunskap om de verksamheter de reviderar. För att bedömningarna ska bli så lika som möjligt mellan olika

revisorer och certifieringsorgan genomförs regelbundet kalibreringar.

SEKRETESSCertifieringsorganen är skyldiga att lämna ut uppgifter om att ett företag är certifierat. Däremot måste information om verksamheten hos certifierade företag behandlas konfidentiellt. Om företaget vill byta certifieringsorgan övergår dock alla uppgifter om företaget till det nya certifieringsorganet.Swedac som är den myndighet som övervakar certifieringsorganens arbete får också tillgång till uppgifter om anslutna företag. Sekretess

gäller även för Swedac.

ÖVERFLYTTNING AV ANSVARET FÖR CERTIFIERING Överflyttning och erkännande av befintliga certifieringsintyg innebär överflyttning av ansvaret för certifieringen från ett certifierings-organ till ett annat. Det nya ”accepterande” certifieringsorganet ska utvärdera certifieringen och försäkra sig om att inga hinder för fortsatt certifiering finns. Utvärderingen ska ske genom att den sökande bekräftar att certifieringsvillkoren uppfylls genom dokumen-tation. Certifieringsorganet gör i de flesta fall också ett besök hos det

sökande företaget.

UTGÅVA AV NYA REGLERSigill Kvalitetssystem AB meddelar när nya regler har publicerats, antingen på www.sigill.se eller genom utskick. Samtidigt meddelas

också datum då de nya reglerna börjar gälla.

SIGILL KVALITETSSYSTEM AB | 105 33 STOCKHOLM | TEL 08-787 59 50 | WWW.SIGILL.SE

Documents

SIGILL BIODLING · 2017. 6. 2. · av ett ackrediterat laboratorium. Vid förändringar i honungshanteringen som påverkar kvalitén ska en ny HMF-analys göras.** 4.4 Honung som