Handledning

Sinnenas äventyrLektion 2 Vår mat och dryck

Sinnenasäventyr

Vad vi äter och dricker

Det här behöver du till lektionen:• Upplevelseschema, bilaga 2

• Undersökning, bilaga 4

• Intervjumall, bilaga 5

Övningar,bilagorochalltövrigtmaterialfinnspå: www.fazer.se/sinnenasaventyr

Det är först när eleven blir utmanad i sin föreställning som en lärande process sätter igång och kunskapsutveckling kan ske. Använd bilderna i presentationspärmen för att låta eleverna själva tänka på vad de associerar till varje bild. Bilderna är till för att få igång samtal, väcka inspiration och eftertanke. Genom bil-derna ställs frågor, mer än att de förmedlar det ”rätta” svaret.

Övning: ”Undersökning”Bilaga 4En övning att börja lektionen med är ”Undersökning”. Det är en enkät där eleverna får fram en bild av människors matvanor. Först bestämmer ni i klassen vilka och hur många ni ska fråga, t.ex. 50 elever på skolan eller 25 elever och 25 vuxna. Dela därefter upp klas-sen i grupper om ca två elever. Varje elevpar

får sedan i uppgift att samla in x antal svar och sammanställa dem. Tillsammans i klassen sam-manställer ni sedan alla svaren och genomför en gemensam diskussion utifrån de resultat ni får.

I denna övning får eleverna dels öva sig i att genomföra en enkät och att kvantitativt sam-manställa resultat och dels ger resultatet i sig upphov till många möjligheter av diskussion och analys.

Övningen syftar till att ge en inblick i hur olika matvanor kan se ut.

Övning: Hur smakade lunchen idag?Bilaga 5I övningen vill vi sätta fokus på att en och sam-ma måltid kan upplevas olika av olika personer.

För att ta reda på detta görs inte kunskapsin-hämtningen kvantitativt som i den andra övnin-gen genom en enkät, utan genom att fråga och intervjua på ett mer kvalitativt sätt.

Precis som tidigare bestämmer du först till-sammans med klassen vilka som ska tillfrågas, hur ni organiserar arbetet i klassen samt vilken metod ni ska använda.

I samtal om mat och matupplevelser är det viktigt att utgå från elevens verklighet och föreställningar kring hur mat och dryck har anknytning till hälsa.

Vad vi äter och dricker

Bildspel lektion 2

Eleverna redovisar sina resultat muntligt för klassen, med stöd av ett eget framtaget pre- sentationsmaterial. Vad åt de tillfrågade till lunch? Hur beskrev man smaken? Jämför gärna med ordlistan sedan tidigare. Vilka tre ord an-vänder man för att beskriva sin lunch? Är det något eller några ord som kommer igen som beskrivning från olika personer? Hur kan det komma sig i så fall?

En uppföljning till denna övning kan vara att man nu ber den person man ska fråga att vara uppmärksam på sin lunch dagen efter. Upp- lever man lunchen annorlunda när man visste att man skulle beskriva smaken och beskriva lunchen med tre ord? Är det så att vi måste vara koncentrerade för att uppleva saker och ting?

Att diskutera:• Påverkar reklam och media vad du äter och

inte?

• Är det skillnad på mat till vardags och mat till fest? Vilken i så fall?

• På vilket sätt påverkar traditioner vad vi äter?

• Vilken sorts mat får dig att må bra?

• Varför tycker olika människor så olika om mat och matvanor?

Sinnenasäventyr

Vad äter och dricker du helst?

Börja med en helt öppen frågeställning och fortsätt sedan med till exempel ”Vilken är favoritlunchen i skolan? Favoritfrukt? Vilken måltid tycker man är bäst och varför?” o.s.v. Skapa ett positivt samtal och tala om favo- riträtter och favoritsmaker. Jämför och utfors-ka. Vilka ord från ordlistan tidigare kan använ-das i beskrivningen av favoritmaträtten?

Låt eleverna välja ut någon av alla sina favorit-er och återge den i bild och text. Ställ gärna frågan om favoritmaträtt då eleven också kan bifoga sitt recept. Vilka mängder av alla ingredi-enser skulle behövas om man skulle tillaga och bjuda hela klassen? Gör ett väggkollage eller varför inte sammanställa klassens egen favorit-kokbok.

Att diskutera:• Vad äter du helst? Varför?

• Vad dricker du helst? Varför?

• Vad är det som gör att du fastnat för just denna mat/dryck? Är det smaken? Är det färgen? Är det för att du kommer att tänka på något roligt tillfälle då du åt/drack det?

• Vilken tid på dygnet brukar du känna den största hungern?

• Favoritmåltid på dygnet? Är det frukost, lunch eller middag? Varför?

Denna bild i presentationspärmen ska stimulera till att låta alla elever berätta om sina favoriträtter och favoritråvaror.

Vad äter och dricker du helst

Bildspel lektion 2

1x3=?

Sinnenasäventyr

Varför behöver vi äta och dricka?

Skriv ner vad eleverna säger på tavlan och do-kumentera det på ett papper eller genom att ta ettfotografipåtavlan.Läggdokumentationeni ett kuvert och förslut det. När ni har arbetat mer kring matens innehåll och betydelse, be än en gång eleverna svara på frågan varför man behöver äta och dricka. Måla upp den nya bilden av svar, öppna kuvertet och jämför med vad man trodde och sade innan. Någon skill-nad?

Denna diskussionsövning syftar till att få eleverna att tänka kring sitt eget energi- och näringsintag kopplat till sin hälsa men också att föra in diskussionen på den sociala samvaron kring en måltid.

Att diskutera:• Varför behöver vi äta och dricka?

• På vilket sätt hjälper mat till att skapa triv-sel?

• Vad och när ska man äta och dricka?

• Hur mycket ska man äta och dricka?

Kring denna bild i presentationspärmen gäller det att få eleverna att ge uttryck för sina tankar och föreställningar när det gäller varför vi behöver mat och dryck och tydliggöra föreställningar utan att för den sakens skull värdera det som eleverna säger.

Varför behöver vi äta och dricka?

Bildspel lektion 2

Recept på kålpudding!Vegetarisk kålpudding med sojafärs, kokt potatis,

skysås, pressgurka och rårörda lingon.

Recept 4 personer

Ingredienser

800 g vit eller rödkål i strimlor

2 st lökar, finhackade

2 dl blandsvamp, finhackad

0,5 dl okokt ris

3 dl vatten

1 st grönsaksbuljong tärning

2 msk soja

2 msk sirap

1 tsk curry

0,5 tsk mald ingefära

1 krm vitpeppar

1 msk olja till stekning

Sinnenasäventyr

Vart tar maten vägen?

För att tala om näringslära på ett okomplicerat och inte ett skuldbeläggande sätt föreslår vi attduutgårfrånettreceptochreflekterarlitekring var de olika beståndsdelarna tar vägen i kroppen och vad de är bra för. Syftet är att få eleven att känna att dagens måltider är viktiga och att det är viktigt att få i sig olika saker för att må bra.

En bra måltid att utgå ifrån, som täcker in de flestahuvudgrupperna,ärt.ex.köttbullarsomserveras med potatis, gräddsås, lingonsylt och kokta, gröna ärtor.

Övning: Att prata frukostVad åt du till frukost idag? Låt eleverna berätta vad de tycker en bra frukost ska innehålla. Vilka näringsämnen innehåller frukosten.

Att diskutera:• Vart tar ingredienserna vägen?

• Vilka olika organ i kroppen är inblandade i matspjälkningen?

• Varför är det viktigt att få i sig olika saker under en dag?

• Vad påverkar hur mycket mat och dryck man bör få i sig under en dag?

• Får du i dig det du behöver?

Vilken nytta gör de olika näringsämnena i kroppen? Som ett samtalsstöd får du här en kort genomgång av vad de olika ämnena gör i krop-pen.

Kolhydrater - 0.5 %Kolhydrater är kroppens främsta energikälla och uppbyggda av olika långa kedjor av socker-arter.

Stärkelseochfibrerärtvåexempelpåkolhy-drater.Stärkelsegermättnadochfinnsgottomi till exempel potatis, pasta och ris. Fibrer ger ocksåmättnad,hållerigångmagenochfinnsitill exempel frukt, grönsaker och fullkornspro-dukter.

Kolhydrater kan delas in i snabba, medel och långsamma grupper.

Snabba kolhydrater, till exempel vitt bröd och socker är enkelt för kroppen att bryta ner och ta upp och höjer därför blodsockernivån snabbt.

Långsamma kolhydrater som bröd med hela korn, bönor och ärtor, tar lång tid för kroppen att bryta ner och därmed höjs blodsockernivån

I denna övning ges ett stöd för att diskutera näringslära med eleverna. I föregående bild gällde det mer att tydliggöra föreställningar utan att för den sakens skull värdera det som eleverna säger.

Vart tar maten vägen?

Bildspel lektion 2

långsammare, vilket gör att vi kan känna oss mätta längre.

Medelsnabbakolhydraterfinnsitillexempelpasta och knäckebröd.

Näst efter vatten är kolhydrater den vanligaste ämnesgruppen. Trots det innehåller kroppen förhållandevis lite kolhydrater. Det beror på att kolhydraterna omsätts snabbt till bränsle i cellerna. Ett eventuellt överskott av kol- hydrater omvandlas till fett, vilket är ett sätt för kroppen att lagra energi.

Fett - 16%Fett är en viktig energikälla som även ger värmeisolering och skydd till kroppens inre organ.

Detfinnstreolikasortersfett;mättat, enkelomättatochfleromättatfett.

Vi behöver lika mycket av alla tre sorterna.

Allafettersomfinnsilivsmedelärenblandningav dessa tre sorter, där olika livsmedel inne-håller olika mängd av de tre sorternas fett.

Mättatfettfinnstillexempelmericharkvaror,feta mjölkprodukter, kex, kakor och chips.

Enkelomättat fett hittar du mest i nötter, mandlar,avokado,rapsoljaochfetfisk.

Fleromättatfettfinnsitillexempelsolrosoljaochfisk. 16% är ett ungefärligt värde mellan kvinnans och mannens värden. Kvinnor ska ha något större andel fett. 17% är ett minimum för att menstruationen ska fungera normalt och bland annat därför får inte bantning gå till överdrift.

Protein - 15%Protein är kroppens byggstenar, som byg-ger upp våra celler. Det behövs också för att tillverka kroppens hormoner och enzymer. Kött,fisk,ägg,fågel,mjölkprodukter,linser,kikärtor och sojabönor är exempel på pro-teinrik mat. Män har ofta en något högre andel protein och kvinnor en något lägre andel än 15%. En stor del av proteinerna ingår i musk-lerna.

Vatten - 65%Det mesta i människokroppen är vatten. Varje cell innehåller huvudsakligen vatten.

Mineralämnen och vitaminer - 4%Vitaminer och mineraler ger ingen energi, men är ändå livsviktiga för många funktioner i kroppen. Till exempel behövs olika vitaminer när mat omsätts till energi och för att vårt im-munförsvar ska fungera så att vi kan stå emot sjukdomar. Vitaminer delas in i två grupper, vattenlösliga och fettlösliga.

De vattenlösliga är vitamin C och olika sorter av vitamin B.

De fettlösliga delas in i vitamin A, D, E och K.

VitaminCfinnsblandannatikiwi,citrusfrukter,paprika, potatis och vitkål.

VitaminBfinnsdetolikasorterav.B1,B2ochB6finnsispannmålsprodukter,köttochmjölk-produkter. En stor källa till B12 är mjölk.

Folat(Folsyra)ärocksåettB-vitaminsomfinnsi till exempel fullkornsbröd, müsli, mjölkpro-dukter och grönsaker.

VitaminAfinnsdetgottomimjölkprodukter,fetfiskochäggula.Dessutomkankroppenom-vandla betakaroten, från till exempel morötter och mörkgröna bladgrönsaker, till vitamin A.

VitaminDfinnsfrämstifetafiskar,äggula,mat-fett och mini-, lätt- och mellanmjölk. Kroppen kan också bilda vitamin D i huden av solljus.

VitaminEfinnsivegetabiliskaoljorochmatfett,men även i vetegroddar, nötter, mandel, bönor, ägg och persika.

Den mängd vitamin K du behöver produceras till stor del av tarmbakterier, resten får du via maten, till exempel från spenat, broccoli och lever.

Kalcium, fosfor och vitamin D är viktiga min-eraler som behövs för uppbyggnad av skelett och tänder och för att musklerna och nervsys-temet ska kunna fungera.

Järn, zink, jod och selen kallas spårämnen, det är mineraler som behövs i mindre mängd men som ändå är livsviktiga för oss. Järn transport-erar syre i blodet medan zink är viktigt för vårt immunförsvar. Jod behövs för att vi ska kunna tillverka sköldkörtelhormon och selen behövs för cellernas syreförsörjning.

Kalciumfinnsirikligmängdimjölkochmjölk-produkter. Som exempel kan nämnas att en

halv liter mjölk/mjölkprodukter ger ca 75% av dagsbehovet av kalcium.

Fosforhittarduimjölk,kött,fiskochägg.

Kaliumfinnsifrukt,grönsakerochmjölk.Spe-ciellt bananer är kaliumrika.

Järnfinnsdetgottomikött,blodpuddingochlever och i viss mån i grönsaker, gryn och bröd.

Jodfinnsijodberikatsaltochivissmånialger(som används i till exempel sushi och misosop-pa)fiskochskaldjur.

Zinkfinnsiskaldjur,potatis,vetekli,vetegrod-dar, frön (till exempel pumpafrön och solros-frön), mjölk och ägg.

Selen hittar du i fullkornsprodukter, nötter och ägg.

Många mineralämnen och vitaminer samverkar. Därför är det bra att äta dem tillsammans.

kött, fisk, fågel, ägg, baljväxter

= protein och mineralkällor

grönsakerrotfrukter frukt

= vitaminer, mineraler, kolhydrater,

fiber

bröd, rispotatis, pasta

couscous, bulgur= stora kolhydratskällor

kolhydrater, fiber, mineraler, vitaminer

Sinnenasäventyr

Tallriksmodellen

Det här behöver du till lektionen:• Min tallrik, bilaga 6

• Eventuellt tidningar med matbilder

Övningar,bilagorochalltövrigtmaterialfinnspå: www.fazer.se/sinnenasaventyr

Kopplat till denna presentationsbild får du hjälp med att förklara och diskutera vad tallriks-modellen är och hur den kan hjälpa till så att de ungefärliga mängderna av de olika ingående delarna i en måltid ska bli rätt. Öva på att låta eleverna lägga upp skollunchen enligt tallriks-modellen.

Övning: Min tallrikBilaga 6Övningen syftar till att uppmärksamma eleven på hur maten på tallriken kan läggas upp ur ett närings- och energiperspektiv, men också ur ett smak- och estetiskt perspektiv.

Eleverna uppmanas att fotografera eller rita sin lunchtallrik. Kanske illustrera sin drömtallrik eller att man äter lika mycket med ögonen som med munnen. Låt eleverna bli sina egna mat-fotografer. Titta och diskutera bilder av mat i

tidningar och i recept. Hur presenteras maten och varför på detta sätt? Av alla bilder kan ni sedan göra någon form av utställning i anslut-ning till skolmatsalen.

Tallriksmodellen i korthet:Vad är då lagom när det gäller mat? Det beror lite på vilken sorts mat vi väljer och vem som äter den. Det är svårt att ge ett svar som pas-sarallamendetfinnsmångaknepsomfunkarfördeflesta.Tallriksmodellenärettjättesmartverktyg för att äta lagom mängder av all sorts mat.

Hur maten läggs upp på tallriken har betydelse om du vill tänka på att äta bra. Då gäller det att se till vilka proportioner de olika delarna avpotatis/ris/pasta/bröd+kött/fisk,ägg,mjölk-produkter + grönsaker/rotfrukter/frukt får, och hur stor plats de olika delarna tar.

För att det ska bli lagom kan du tänka dig att maten på tallriken delas in som ett upp och nedvänt Y.

På den minsta delen lägger du proteinrik mat somkött,kyckling,fisk,äggellervegetarisktprotein (sojabönor, kikärtor och liknande). Här ryms också lite sås. På en av de två större delarna lägger du pasta, ris, potatis, bulgur eller

Tallriksmodellen är en bra och illustrativ modell som hjälper till att fördela de olika delarna i en måltid. Tallriksmodellen beskriver en god fördelning av pro-teiner, kolhydrater, fett och grönsaker.

Tallriksmodellen

Bildspel lektion 2

cous cous. På den andra stora delen lägger du grönsaker, helst inte bara isbergssallad, tomat och gurka som innehåller mycket vatten utan satsapåfiberrikagrönsakersomgrönaärtor,majs, broccoli, morötter eller liknande. Då får du i dig mer vitaminer och mineraler.

Tillsammans med maten på tallriken ingår även måltidsdryck, ett glas vatten eller mjölk, i tall-riksmodellen.

Vad och hur mycket som är lagom att äta för just dig beror på din ämnesomsättning, hur snabbt din kropp kan bryta ner och till-godogöra sig maten. Det beror också på hur gammal du är, om du fortfarande växer, hur mycket du rör på dig och hur mycket muskler du har i förhållande till fett.

Att diskutera:• Hur upplevde ni att äta efter tallriks-

modellen?

• Vilket knep använder du för att komma ihåg tallriksmodellen?

• Vad är egentligen lagom?

• Som måltidsdryck ingår vatten eller mjölk i tallriksmodellen. Vad brukar du dricka?

• Hur skulle vi som klass kunna hjälpa till att sprida tallriksmodellen vidare till alla på skolan?

Sinnenasäventyr

Favoriter

Övning: Mitt/vårt bakverk eller maträttBästa receptet - favoriten, bilaga 7Övningar,bilagorochalltövrigtmaterialfinnspå: www.fazer.se/sinnenasaventyr

Låt eleverna laga en rätt eller baka något gott. Varför inte som en del i fritidshemsverksam-heten,omdetfinnsmöjlighettilldet,ellersomen del i hem- och konsumentkunskapen. Låtsedaneleventaettfotografiavsittmästerverk. Innan eleven bestämmer sig för just sitt recept, ge möjlighet att låta eleven ge sig ut på inspirationsjakt genom att utnyttja bibliotek, fråga skolmåltidspersonalen, söka på nätet, kolla i kokböcker eller tidningar. Fler receptfinnsävenattlåtasiginspirerasavpå:www.fazer.se.

Eleven dokumenterar just sitt recept och sin bild på medföljande uppgiftsblad i bilaga 7. Men låt inte den formen begränsa om eleven istället villgöraenaffischellerattklassentillsammanssätter upp sina favoritrecept som en väggtid-ning i anslutning till skolmatsalen.

Som pedagog kan du lägga upp övningen på många olika sätt, så det passar just dig och din

elevgrupp:

• Kan ni tillaga receptet/baka på en hem- och konsumentkunskapslektion?

• Kan ni låta eleverna jobba med det i mindre grupper på fritidshemmet?

• Är det lämpligt att göra som en hemuppgift?

• Ska klassen gemensamt bestämma sig för ett fåtal recept och att ni gör ert eget mat-lagningsprogram som ni spelar in?

• Kan ni bjuda in någon från skolmåltidsper-sonalen, från en lokal restaurang/bageri eller från den kommunala restaurangutbildningen som kan bidra med inspiration?

• Låt övningen inspirera dina elever och invol-verafleraämnen.

Att diskutera:• Vad är det som påverkar ett recept till att

bli favoritreceptet?

• Kan vi kora klassens eller skolans favoritre-cept?

• Kan vi anordna en liten lokal smaktävling?

• Hur skulle klassen beskriva smakerna i favoriträtterna?

Dennaövningskaväckaintressetförochstimuleraeleventillattfinnalusteniatt provsmaka och att laga mat och baka samt att dela med sig av sina smak- upplevelser till andra.

Favoriter

Bildspel lektion 2