1

Sjukdomar, läkemedel och äldre personers

funktionsförmåga i trafiken

2

Sjukdomar, läkemedel och äldre personers funktionsförmåga i trafiken

Den finländska befolkningen åldras och allt fler som rör sig i trafiken är minst 65 år. Trots att åldrandet är individuellt försämrar det ofta förutsättningarna att röra sig tryggt i trafiken. Med åldern blir sjukdomar vanligare och användning av läkemedel kan påverka säkerheten i samband med bilkörning, cykling och gående.

För många sjuka kan möjligheten att använda bil vara viktigare än för friska. Om sjukdomen inte påverkar körförmågan kan man fortsätta köra. Det är viktigt att ge akt på det egna tillståndet och att sköta sina sjukdomar väl samt att överväga sina möjligheter att köra.

3

Sjukdomar och bilkörningGång och cykling

Exempel på sjukdomar som kan påverka trafiksäkerheten Syn och körförmåga Hjärt- och kärlsjukdomar Minnessjukdomar Parkinsons sjukdom Diabetes Epilepsi Hjärninfarkt Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen

Läkemedel och trafik Effekterna av läkemedel kan överraska Rätt vård och medicinering är viktigt Läkemedel och alkohol Triangelmediciner Exempel på läkemedel som kan påverka trafiksäkerheten

45

789

1010111113

141414151516

Innehåll

32

Utgiven av: Trafikskyddet 2018 Lay-out: Kaisa TanskanenBilder: Nina Mönkkönen, Aleksi Makkonen, Juha Tuomi, Rodeo

Källor: Anvisningar om bedömning av körhälsa för läkare 2017, www.trafi.fi | Körkortslagen 386/2011, www.finlex.fi |Körkortsförordningen 845/1990, www.finlex.fi | Finlands Hjärtförbund, www.sydanliitto.fi |Läkarsällskapet Duodecim, www.duodecim.fi | Minnesförbundet, www.muistiliitto.fi |Finlands Apotekareförbund, www.apteekkariliitto.fi | Finlands Diabetesförbund, www.diabetes.fi |Transportstyrelsen, Äldre och bilkörning. Information och vägledning för närstående. 2013. |Repo Päivi, Moni iäkäs juo alkoholia yli riskirajan (Många äldre dricker alkohol över riskgränsen). Helsingin Sanomat 20.9.2013Granberg Margit: Alkoholi ja ikä (Alkohol och ålder). Eläkkeensaaja 1/2014.|Karkola, K., Muller, K. ja Ojala, M. Liikennelääketiede (Trafikmedicin). Duodecim, Helsinki 2002. |Trafikskyddet, Finlands Hjärtförbund, Veritas. Sydänsairaudet liikenteessä (Hjärtsjukdomar i trafiken). Helsinki 2003.

Alla sjukdomar som innebär att förarens vakenhetstill-stånd kan sjunka kraftigt eller att det finns en risk för att föraren plötsligt förlorar medvetandet kan påverka körförmågan. Även sjukdomar som försvagar psykiska funktioner och omdömesförmågan äventyrar körförmå-gan. Även andra sjukdomar, som t.ex. ögonsjukdomar och sjukdomar som påverkar muskel- och ledfunktionen, kan försvaga förarens förmåga att köra tryggt.

Multisjuklighet och multimedicinering kan utgöra en risk i trafiken

En enskild sjukdom försvagar ofta inte körförmågan. Men om föraren lider av många sjukdomar kan deras samverkan leda till att funktionsförmågan försvagas. Då kan förarens allmänna kondition vara dålig, observa-tionsförmågan nedsatt och reaktionerna långsamma.

Det är läkarens uppgift att bedöma sjukdomarna och betydelsen av deras samverkan med tanke på säkerheten i trafiken och bilkörning. Läkaren gör en helhetsbedöm-ning av personens situation. Ibland behövs tilläggsunder-sökningar, körprov eller prov på körförmågan till stöd för beslutsfattandet.

Självbedömning är viktigt

Det är viktigt att föraren ger akt på sitt eget tillstånd efter att sjukdomen har konstaterats och den föreskrivna med-icineringen har inletts. Även de närstående bör ge akt på hur den sjuka personen mår. Man ska aldrig sätta sig vid ratten när man är trött eller i omtöcknat tillstånd.

Att promenera och cykla är hälsosamma sätt att röra på sig. De höjer konditionen och därför är det bra att i den utsträckning krafterna tillåter promenera och cykla. Många sjukdomar och läkemedel som används i sam-band med dem kan försämra säkerheten vid gång och cykling.

För att kunna promenera och cykla tryggt behöver man förmåga att kontrollera benen, tillräcklig balans och mus-kelstyrka. Nedsatt hörsel kan göra det svårt att följa med trafiken som kommer bakifrån och särskilt för cyklister leda till farliga situationer.

Det lönar sig inte att promenera eller cykla när man känner sig trött, är i omtöcknat tillstånd eller har svåra smärtor.

Sjukdomar och bilkörning

Gång och cykling

54

7

Syn och körförmågaMed åldern försvagas förmågan att se i skymningen och ögats anpassningsförmåga vid variationer i ljusförhållandena. Därför har äldre människor ofta svårt att se till-räckligt bra när de kör i mörker. Problem med att se i mörker och kraftig bländning kan vara ett tecken på grå starr.

Orsaken till bländning kan också vara oåtgärdade brytningsfel, åldersdegeneration i ögonbotten och kirurgiska ingrepp som utförts för att åtgärda brytningsfel.

Trots att observationsfel är en betydande olycksfallsrisk beror de sällan på ögon-sjukdomar. Oftast finns det andra orsaker bakom observationsfel än faktorer i anslutning till ögats funktion.

Exempel på sjukdomar som kan påverka trafiksäkerheten

Du klarar dig så här:• låt kontrollera din syn regelbundet• håll bilens vindruta, fönster, speglar och lampor rena• håll glasögonen rena och uppdaterade i enlighet med receptet• ställ in instrumentbrädans belysning så att det passar dig• undvik att köra länge• kör med en hastighet som du känner att du behärskar• tillbud i trafiken kan vara ett tecken på att du inte märker allt

som är viktigt.

6

8 9

MinnessjukdomarVem som helst kan drabbas av små minnesluckor. Glöm-ska hör ofta ihop med stora livsförändringar, brådska och stress. Om du ofta drabbas av glömska och de bekymrar dig lönar det sig att gå till läkare. Glömska kan också bero på sjukdom.

Framskridande minnessjukdomar bryter ner hjärnan och försvagar funktionsförmågan. De mest allmänna minnessjukdomarna med demenssymtom är Alzheimers sjukdom, blodkärlsrelaterad minnessjukdom, Lewy Body sjukdom och minnessjukdom som beror på degeneration av pann- och tinningloberna.

Vanligtvis kan minnessjuka personer inte köra bil. I början av en lindrig minnessjukdom kan den drabbade efter läkarens övervägande fortsätta köra bil. Då är det viktigt att man med hjälp av läkarkontroller tillräckligt ofta följer upp hur sjukdomen framskrider.

Minnessjukdomar påverkar minnet, observationsförmå-gan och bedömningsförmågan. En persons förmåga att hantera bilen kan bevaras tämligen länge vid en minnes-sjukdom, trots att förmågan att observera och bedöma trafiksituationer eller att reagera redan har försämrats och är på en farlig nivå.

Det kan ibland vara svårt för den insjuknade att själv för-stå problemen i samband med bilkörning. En person som lider av en långt framskriden minnessjukdom kan till och med glömma att han eller hon inte längre får köra bil.

Mer information: Minnesförbundet, www.muistiliitto.fi

Hjärt- och kärlsjukdomar

En hjärtsjukdom under behandling hindrar vanligtvis inte bilkörning. Om man på grund av sjukdomen ska undvika belastning kan den egna bilen vara viktigare än vanligt. Man bör i alla fall diskutera bilkörningen med läkaren och följa läkarens råd.

Vid en hjärtattack kan föraren inte kontrollera trafiksituatio-nen. Hjärtattacken kan drabba föraren så plötsligt att den är omöjlig att förutse.

Om du får plötsliga smärtor i bröstet ska du absolut inte ta egen bil till läkarmottagningen eller sjukhuset. Sluta genast köra om du drabbas av plötsliga smärtor medan du kör.

Rytmstörningar

De vanligaste rytmstörningarna – extra hjärtslag och för-maksflimmer – försämrar inte trafiksäkerheten. Om en person har förlorat medvetandet eller svimmat ska han eller hon uppsöka läkare och undvika att köra tills att orsaken till symtomen har utretts.

Medvetslöshet och svaghetsanfall som beror på hjärtsvikt kan vanligtvis åtgärdas med hjälp av en pacemaker. Körtill-stånd beviljas ungefär en vecka efter att pacemakern har opererats in.

Blodtryck och hjärtinsufficiens

Om blodtrycket vid återkommande mätningar är mycket högt behövs en ingående utredning innan körtillstånd kan beviljas på nytt.

Hjärtinsufficiens utan symtom påverkar inte körförmågan. Om symtomen däremot uppträder vid vila ska du följa ditt tillstånd och vid behov låta bli att köra bil.

Mer information: Finlands Hjärtförbund, www.sydanliitto.fi

Parkinsons sjukdomNär Parkinsons sjukdom framskrider försämras patientens körförmåga förr eller senare. Motoriken blir långsamma-re, rörelserna stelnar och reaktionerna kräver mer tid än tidigare. När sjukdomen pågått länge kan den också leda till att den psykiska prestationsförmågan försvagas. Alla dessa symtom gör det svårt att köra bil.

Den som lider av Parkinsons sjukdom och de närstående bör ge akt på eventuella effekter som sjukdomen har på bilkörningen. En neurolog bedömer sjukdomens inverkan på körförmågan. Vid behov måste patienten sluta köra bil.

DiabetesDiabetes kan leda till farliga situationer i trafiken särskilt då blodsockret sjunker och i värsta fall leder till med-vetslöshet. När blodsockret sjunker hos friska personer kan det också leda till att man mår dåligt och känner sig svag. Därför är det viktigt att dricka och äta regelbundet.

Den som lider av diabetes bör lära sig känna igen symto-men på för lågt blodsocker. Sjukdomen ska skötas om-sorgsfullt och det är viktigt att följa läkarens anvisningar om bilkörning.

Risken att insjukna i andra sjukdomar ökar när patienten har lidit av diabetes länge. Sådana tilläggssjukdomar är till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och ögonsjukdomar som också kan påverka körförmågan.

Mer information: Finlands Diabetesförbund, www.diabetes.fi

EpilepsiAtt drabbas av ett epileptiskt anfall medan du kör är farligt. Med rätt vård och medicinering kan sjukdomen kontrolleras. Den som drabbas av epilepsi ska följa läka-rens anvisningar om bilkörning och vid behov helt avstå från att köra bil. Det är farligt att få ett anfall medan du kör. Med rätt vård och medicinering kan sjukdomen kontrolleras.

HjärninfarktVid hjärninfarkt förhindras blodcirkulationen i hjärnan och hjärncellerna på det skadade stället dör. Om du drabbas av ett anfall medan du kör kan det leda till att du förlorar kontrollen över ditt fordon.

En hjärninfarkt kan försvaga förarens prestationsförmå-ga bestående och på olika sätt beroende på hur omfat-tande cellskadan är och var i hjärnan den befinner sig. Vanliga följder är försämrat minne och nedsatt observa-tionsförmåga, förlamning, kraftlöshet och synpåverkan.

Läkaren bedömer körförmågan hos patienter som drab-bats av hjärninfarkt och om förmågan räcker till för att köra bil tryggt.

1110

13

Sjukdomar i stöd- och rörelseorganenAtt köra bil kräver tillräckligt med muskelkraft och uthållighet. Du måste kunna röra dina leder så att du kan hantera bilens manöverdon. Du måste till exempel ha tillräckligt med kraft i händerna för att ta i och pressa.

Normalt åldrande påverkar rörelseorganens rörelseförmåga. När det gäller bilkör-ning kan problem uppstå som följ av reumatism, artros och tillstånd efter olycksfall och hjärninfarkter.

Lösningar

• Gymnastikövningar och stretchning kan hjälpa. Be fysioterapeuten om anvisningar.

• Undvik att köra länge och ta paus ibland. • Om du inte kan vända på huvudet är det ännu viktigare

än tidigare att du kan använda speglarna.• Backningsradar och backningskamera på bilen hjälper

vid parkering.• Automatväxling gör det lättare att hantera bilen och

följa med trafiken.• Nya bilar är lättare att hantera och de är utrustade med

skyddsteknologi som underlättar körningen. • Om du har svårt att stiga in i eller ta dig ut ur bilen kan du

få hjälp av en vridbar stol, en vridplatta och ett hjälphandtag. Du får mer information om dessa på webbplatsen www.ikansaratissa.fi.

Läkarkontroll för förnyande av körkortNär körkortet går ut ska det förnyas. Ett läkarutlåtande ska bifogas till ansökan.Din egen läkare kan bäst bedöma din körförmåga med tanke påtrafiksäkerheten.

Mer information: Ajovarma, www.ajovarma.fi och Trafi, www.trafi.fi

12

14 15

Läkemedel och alkohol

Människans kropp och sinne klarar av alkohol sämre ju äldre människan blir. Dessutom passar ett flertal läkeme-del och alkohol inte ihop. Alkohol kan förstärka eller för-svaga läkemedlets inverkan. Den kan göra att mediciner som du blir trött av gör dig ännu tröttare och den kan förstärka effekten av sömnmedel. Alkohol och läkemedel kan också förstärka varandras bieffekter.

Det lönar sig alltid att fråga läkaren om samverkan mel-lan alkohol och dina egna läkemedel. När du använder alkohol finns det också en risk för att du glömmer att ta dina mediciner. Fortgående riklig konsumtion av alkohol kan försvåra körförmågan, även om du inte har alkohol i blodet.

Triangelmediciner

En röd varningstriangel på läkemedelsförpackningen be-tyder att läkemedlet gör dig tröttare och inverkar nega-tivt på prestationsförmågan i trafiken. Vanligtvis ska du undvika att köra bil när du använder triangelläkemedel.

Eftersom triangelläkemedel inte alltid försämrar färdig-heterna som behövs i trafiken lönar det sig att fråga läkaren hur läkemedlet påverkar bilkörningen. När en triangelmedicin används i enlighet med föreskrifterna kan den också förbättra körförmågan hos den som tar läkemedlet.

Det är läkemedel som påverkar centrala nervsystemet som förses med röd varningstriangel, hit hör till exempel sömnmedel och lugnande läkemedel, många psykofar-maka, starka smärtmediciner, vissa antihistaminer och hostmediciner.

Samverkan av triangelläkemedel och alkohol ökar märk-bart risken för olyckor. Om du tar triangelläkemedel ska du därför inte alls dricka alkohol.

Läkemedel och trafik

Användningen av läkemedel kan ibland försämra trafi-kantens funktionsförmåga. Å andra sidan kan använd-ningen av läkemedel för behandlingen av en sjukdom vara förutsättning för att kunna röra sig tryggt i trafiken. Det lönar sig att begära information av läkaren eller på apoteket om de egna läkemedlen och hur de påverkar dig i trafiken och bilkörningen.

Effekterna av läkemedel kan överraska

För behandlingen av flera samtidiga sjukdomar behövs ofta flera olika läkemedel. Deras samverkan kan ibland vara överraskande och skadliga i trafiken. Därför ska du alltid uppge alla läkemedel som du använder för läkaren när han eller hon skriver ut nya mediciner.

I början av en ny läkemedelsbehandling bör du följa med hur du känner dig och vilka effekter läkemedlen har. Läkemedel kan ibland ha oväntade bieffekter. Det lönar sig att läsa bipacksedeln som finns inne i läkemedelsför-packningen omsorgsfullt.

Rätt vård och medicinering är viktigt

När en sjukdom behandlas rätt och du tar dina läkeme-del enligt anvisningarna förbättras samtidigt dina för-utsättningar att röra dig i trafiken och köra bil. Om du slutar ta läkemedel, glömmer dem, tar för mycket eller i strid med anvisningarna kan det leda till symtom som försämrar trafiksäkerheten. Om du tar läkemedlet på tom mage – om det inte särskilt rekommenderas – kan effek-ten vara oförutsebar.

Exempel på läkemedel som kan påverka trafiksäkerheten

Kan försvaga bedömningsförmågan.

Kan trötta ut.

Kan trötta ut.

Kan försämra observations- och koordinationsförmågan.Kan medföra att dina observationer blir långsammare.

Kan trötta ut och försämra prestationsförmågan.

Kan medföra svindel och svaghet i början av behandlingen.

Smärtmediciner

Vissa antihistaminer

Hostmediciner

Sömnmedel och lugnande läkemedel

Psykofarmaka

Blodtrycksmediciner

Mer information: www.apteekkariliitto.fi

Tecken på försämrad körförmåga

Nedsatt kontroll av trafiksituationer• tydliga variationer i körhastigheten• instabila körlinjer• strävan efter att köra nära mittlinjen• fordonet kör av den egna körlinjen• svårigheter att hålla sig till rytmen

i trafiken

Svårigheter att manövrera fordonet• glömmer att använda blinkljus• vindrutetorkarna förblir påslagna• använder fel växel• stela, långsamma eller tvångsrörelser

som försvårar bilhanteringen• återkommande plåtskador på bilen

Nedsatt uppmärksamhet• upptäcker trafikmärken alltför sent• koncentrationsförmågan varierar• nickar till eller somnar vid ratten• allt fler tillbud

Nedsatt förmåga att klara sig i vardagen• hittar inte fram på bekanta platser• glömmer var bilen är parkerad• försämrat minne• svårigheter att sköta dagliga ärenden

Reaktioner från andra• polisen har stannat personen i trafiken

på grund av problem i körningen• närstående känner oro